SPECIFIKA UTBILDNINGSBEHOV I SKOLMATEMATIKEN
(Masteruppsats 2010)
Abstract
Ingemar Karlsson (2010) Specifika utbildningsbehov i skolmatematiken (Special
Educational Needs in School Mathematics). Masteruppsats.
Natur-miljö-samhälle, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa
som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i
ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för
några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till
termen dyskalkyli.
Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ
metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio.
Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som
ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i
skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom
de problem som orsakat deras låga resultat i matematik.
Bakgrund
Det förs idag en mycket intensiv debatt om hur vi ska kunna höja nivån på våra elevers
matematikkunskaper. Internationella undersökningar visar att de svenska eleverna presterar
allt sämre i jämförelse med elever i ett flertal andra OECD-länder.
Detta faktum har lett till en ännu intensivare debatt om hur matematiklärandet ska kunna
stimuleras på bästa sätt. Med skolplikten följer att alla elever har rätt att nå de mål som är
uppställda. Mot denna bakgrund blir det en central uppgift för den svenska skolan att satsa på
extra stöd och specialundervisning som lyfter alla, och som ser till att eleverna verkligen når
betyget godkänt. Naturligtvis står de elever som är lågpresterande i ämnet i ett särskilt fokus.
1
Ett flertal forskare menar att dessa lärljungar kommer ut i ett samhälle där de möts av såväl
social som emotionell utslagning på grund av sina låga matematikkunskaper.
Matematiksvårigheter är enligt vissa forskare ett av skolans större problem. Tyvärr får inte
detta problem den uppmärksamhet som är berättigad. Av hävd har man sedan länge skiljt
mellan allmänna och specifika matematiksvårigheter. Vid allmänna svårigheter uppvisar
eleven generellt låga prestationer i skolans ämnen exempelvis på grund av bristande begåvning. När det gäller specifika matematiksvårigheter är det endast räkningen som är problemet.
Det finns egentligen ingen enighet eller konsensus kring hur en inlärningsstörning i matematik på biologisk grund ska definieras. Det finns däremot ett antal hypoteser och teorier på
olika områden som försöker förklara uppkomsten av elevernas svårigheter med matematiken.
Starka krafter arbetar för att ta bort defektologiska etiketter på dessa svårigheter.
Elever med låga prestationer i matematik
Begreppet matematiksvårigheter inrymmer olika aspekter. Det verkar som om detta
fenomen förklaras olika beroende på synsätt och inriktning hos den person som står bakom
uppkomsten av definitionen. Vad lägger vi i begreppet lågpresterande elever i matematik?
Två olika grundläggande uppfattningar läggs fram i forskningslitteraturen. Den första
redovisar professor Olof Magne då han lanserar begreppet Special Educational needs in
Mathematics (SEM), som innefattar särskilda utbildningsbehov i matematik. En elev som har
låga prestationer i matematik och ett icke godkänt betyg i förhållande till det gällande betygssystemet faller under denna kategori. Detta innebär att definitionen är beroende av hur gränsen sätts för de olika nivåerna i betygssystemet.
Den andra uppfattningen är att lågpresterande elever har ett neurofysiologiskt handikapp
som minskar förmågan att handskas med tal och siffror. Denna svårighet benämns dyskalkyli,
och berör oftast vissa speciella delar av matematiken. Det kan yttra sig i svårigheter att
hantera och genomföra olika typer av matematiska operationer. Enligt olika forskare kan
dyskalkyli vara ärftligt och orsakas av speciella sjukdomsfaktorer i hjärnan.
En elev som inte har nått de föreskrivna uppnåendemålen i matematik enligt läroplanen
kan anses svara mot att inte få betyget godkänd i matematik. Begreppet SUM används här för
att beteckna dessa elever som anses ha Specifikt Utbildningsbehov i Matematik (Specifik
SUM). Magne definierar således Specifik SUM som en delmängd av särskilt utbildningsbehov
2
i matematik (SUM). Det är här viktigt att framhålla att termen dyskalkyli inte har med
definitionen av begreppen SUM eller specifik SUM att göra.
Termen dyskalkyli
Dyskalkyli är ett begrepp som neurologer försöker att definiera. Denna term återfinns ofta
inom medicin och neuropsykologi som en förklaringsmodell för matematiksvårigheter.
Under 1930-talet började man anse att svårigheter i matematik berodde på defekter hos de
berörda eleverna. Synsättet att förklara svårigheter med avvikelser hos den enskilde eleven
har utvecklats så att man idag utför avancerade neurologiska undersökningar och förklarar
elevernas matematiksvårigheter utifrån de avvikande undersökningsresultat man kan påvisa.
Svårigheterna med att hitta en sammanfattande och heltäckande definition av det ofta och
förekommande begreppet dyskalkyli har orsakat diskussioner om begreppets egentliga
innehåll och detta har därmed relevans för hur arbetet med lågpresterande elever i matematik
ska kunna bedrivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt. Ett definitions- och existensproblem har därmed uppstått.
Studiens syfte och metod
Syftet med min studie inför masteruppsatsen i utbildningsvetenskap var att kartlägga hur
många elever i skolår 8 och 9 i tre Skånekommuner som hade särskilt utbildningsbehov i
matematik (SUM) och hur stor del av dessa som hade specifikt utbildningsbehov, vilket
innebär att de inte uppnådde nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom var syftet att
undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa
begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en
betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio elever med särskilt undervisningsbehov i åk 9.
Resultat
De tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl i
Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår 9 har specifikt utbildningsbehov
i matematik. De problem som orsakat elevernas låga resultat i matematik är att hänföra till
deras sociala nätverk. Mina första forskningsfrågor angående hur stor del av eleverna i skolår
8 och 9 i tre utvalda Skånekommuner som har särskilt undervisningsbehov i matematik och
hur stor del av dem som kan anses ha specifik SUM kan besvaras enlig följande:
3
KOMMUN ÅRSKURS ANTAL
Kommun
PROCENT TOTALA
SPECIFIK-SUM
ANTALET
ELEVER
ELEVER
9
3
1,1
274
9
3
1,0
315
9
2
1,1
173
A
Kommun
B
Kommun
C
Har då min arbetshypotes om en låg andel elever som tillhör specifik SUM blivit
bekräftad? I detta redovisade material bedöms alltså ungefär en procent av eleverna som
specifik-SUM-elever. I skolår 9 läsåret 2008/09 var det totalt 4,7 % av eleverna som inte
nådde godkänt i matematik och endast 1 % av alla elever i denna årskurs kan enligt tabellen
ovan hänföras till specifik SUM. Detta är en låg andel elever och resultatet överensstämmer
med de forskningsresultat som professor Olof Magne tidigare har redovisat i sina studier.
Det sociala nätverket och den sociala bakgrunden
Det sociala nätverket omfattar konsekvenser av föräldrarnas socialgruppstillhörighet och
utbildningsnivå samt effekter av konflikter mellan olika normsystem runt eleven. I det sociala
nätverket ingår alltså även effekter av läroplanens tillämpning samt skolorganisationens
utformning. Ett annat delsystem är skolan själv med sina olika normer, värderingar och
kunskaper. Livet i hemmet och kamratgruppen är andra viktiga delsystem som eleven tillhör.
Systemen är beroende av varandra och påverkar elevens resultat på olika sätt. Undersökningar
visar ett nära samband mellan elevernas prestationer i matematik och deras sociala bakgrund.
Enligt Skolverkets översikt om minoritetselever och matematikutbildning får elever med
4
högutbildade föräldrar högre betyg. Elever som genomgående visar dåliga resultat i matematiktest har ofta föräldrar med okvalificerade yrken. Föräldrarnas sociala status är en del av det
sociala nätverk som påverkar elevernas matematiska utveckling.
Det är intressant att notera att ingen av de tio intervjuade eleverna tycks ha fått svårigheter
med matematiken på grund av problem med ämnet i sig eller av neurofysiologiska skäl.
Samtliga elever rapporterar andra orsaker, såväl omfattande skolk, problem i familjen,
försummelse av undervisningen som svårigheter av dyslektisk art. Anmärkningsvärt är även
att ingen elev har blivit testad för att utröna art och omfattning av svårigheterna i matematik.
Endast en elev uppger att han blivit testad för att hans aktuella kunskapsnivå skulle kunna
klarläggas. Det är också bara en elev som uppger att skolan tagit fram ett åtgärdsprogram på
grund av hans svårigheter. Däremot berättar hela åtta av de tio eleverna att de i 9:an är
placerade i en särskild undervisningsgrupp som de i regel upplever som meningsfull. En elev
går kvar i sin klass och får där tidvis hjälp av en besökande speciallärare. Endast en elev har
avvisat erbjuden hjälp. Han går kvar i sin ordinarie grupp och har själv beslutat sig för att
klara nivån godkänd. Hälften av eleverna uppger att täta lärarbyten har förvärrat deras
situation.
Sju elever uppger att det är problem med arbetsron i grupperna. De berättar om sin egen
nervositet och oro inför provtillfällena och om stökiga och bullriga lektioner som försvårar
arbetet för dem. Flera elever berättar att de har blivit störda av den oro och höga ljudnivå som
har förekommit i klassrummen under matematiklektionerna. Enligt eleverna själva har detta
bidragit till att såväl initiera som att förvärra matematiksvårigheterna. Tre elever har berättat
att deras ängslan inför matematiken har förvärrat arbetet med inlärningen. Ingen av de tio
eleverna har uppgett orsaker till sina matematiksvårigheter som kan härledas till neurofysiologiska eller medicinska bakgrundsfaktorer. Därför bedömer jag att bakgrunden till problemen med matematiken hos eleverna i såväl gruppen allmän SUM som specifik SUM härrör
sig från elevernas sociala nätverk.
Den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling.
Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig
matematikundervisningen. Matematikprestationer är en klassfråga. Trots vetskapen om att
sociala och ekologiska faktorer avspeglar sig i skolprestationer har forskningen inom detta
område till stor del försummats.
5
Utbildningsvetenskap ett forum för forskning om matematiksvårigheter
En empirisk utbildningsvetenskaplig forskning som kan klarlägga orsaker till att eleverna
presterar allt sämre i matematik bör få en mer framträdande roll i den allmänna didaktiska
debatten. För att kunna pröva och sätta in verkningsfulla åtgärder måste vi analysera de
orsaker som ligger bakom uppkomsten av låga prestationer i matematik. Jag avsåg i denna
deskriptiva och analytiska undersökning att försöka kartlägga det sociala nätverkets roll för
tio stycken elever i skolår 9 som har svårigheter med att klara av matematikämnet.
Undersökningen vill därmed ämna ett bidrag till en kartläggning av den omgivning som för
eleven kan vara avgörande för kunskapsutvecklingen i matematik.
Skolverket redovisar i sin rapport om särskilt stöd i grundskolan att skillnader i måluppfyllelse mellan skolor till stor del förklaras av bakgrundsfaktorer som elevernas kön, föräldrarnas utbildningsnivå samt svensk, respektive utländsk bakgrund. Särskilt föräldrarnas
utbildningsnivå visar sig ha ett tydligt samband med elevernas skolprestationer. Lärarkompetens beskrivs i forskningsöversikten som den enskilt mest betydelsefulla faktorn för
framgångsrika pedagogiska resultat.
Enligt min uppfattning är forskningen allvarligt försummad när de gäller elever med
särskilda utbildningsbehov i matematik. Intresset har varit ringa för att studera just själva
omgivningens betydelse för kunskapsutvecklingen. Undervisningen bör för dessa elever
dessutom anpassas till deras behov av att socialt kunna hantera sin vardag och sina kommande
yrkesuppgifter. En mer flexibel läroplan skulle kunna tillåta en anpassning av stoffet till
elevernas nivå och behov. Detta kan medföra att matematikundervisningens innehåll anpassas
till de vardagsproblem som eleven i en framtid kommer att möta. Matematiklärandet behöver
inte alls handla om att lära in färdigheter för att säkra det framtida välståndet. Min egen
förhoppning är då att alla elever, även de som har att kämpa mot de negativa effekterna av sitt
sociala nätverk ska få uppleva glädjen och tjusningen av matematikens kreativa mönster.
6
Referenser
Engström, Arne (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro:
Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
Engström, Arne (2008). Bok om dyskalkyli håller inte måttet. Specialpedagogik,
2008(6), 34-35.
Engström, Arne (2010). Sluta jaga de lågpresterande barnen. Hämtad 2010-09-28 från
www.newsmill.se/artikel/2010/09/27sluta-jaga-de-l-gpresterande-barnen
Engström, Arne & Magne, Olof (2003). Medelsta-matematik II – Hur väl behärskar
grundskolans elever lärostoffet enligt Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94? Örebro: Örebro
universitet: Pedagogiska institutionen.
Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap – ett begrepp och
dess sammanhang. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.
Giota, Joanna & Lundborg, Olof (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan. , IPDrapport
nr 2007:3. Göteborg: Göteborgs universitet.
Karlsson, Ingemar (2009). Sociala nätverkets betydelse för elever med svårigheter
i matematik. Magisteruppsats. Malmö: Malmö Högskola.
Linnanmäki, Karin (1990). Matematiksvårigheter hos elever i årskurs 6 i tre skolor i
Svensk-Finland. Åbo: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Linnanmäki, Karin (2002). Matematikprestationer och självuppfattning. Åbo:Åbo
Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om
svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Magne, Olof (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik – en utmaning i
Läroplanstänkande. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för pedagogik.
Magne, Olof (2006). Historical Aspects on Special Education in Mathematics. Nordic
Studies In Mathematics Education, Volume 11, 7-34.
Michaelson, Matthew Thomas (2007). An Overview of Dyscalculia: Methods for
Ascertaining and Accommodating Dyscalculic Children in the Classroom.
Australian Mathematics Teacher, 2007(3).
Ostad, Snorre (2001). Matematikkvansker – et resultat av forsinket eller kvalitativ
Forskjellig utvikling? Spesialpedagogikk, 2001(3).
7
Shalev, Ruth S. (2004). Developmental dyscalculia. Journal of Child Neurology,
2004(10).
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? Doktorsavhandling.
Umeå: Umeå Universitet.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsstrategi för utbildningsvetenskap. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
8
SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS IN SCHOOL MATHEMATICS
(Master's Thesis 2010)
Abstract
Ingemar Karlsson (2010). Specific Educational Needs in School Mathematics. Master's
Thesis. Nature-Environment-Society, School of Education, Malmö University.
The purpose of this study is to identify how many students in grades eight and nine in three
Skåne municipalities with have special educational needs in mathematics (SUM) and the
proportion of those who have specific training needs, which means that they do not reach the
level approved only in the subject mathematics. In addition, the aim is to investigate the
background conditions of the scores for some of these students and to illustrate the concept of
specific educational needs in relation to the term dyscalculia.
I have done a review inventory in the three municipalities and used a qualitative approach
with semi-structured interviews when I interviewed ten SUM-students in grade nine. The
results show in summary that the three municipalities have a lower proportion of students who
have not passed in math than both Skåne County as the kingdom in general. Only 1% of
students in grade nine have specific educational needs in mathematics. Pupils' social networks
are behind the problems that caused their low performance in mathematics.
Background
There is currently a very intense debate on how to raise the level of our students' math
skills. International studies show that Swedish students perform worse in comparison with
students in a number of other OECD countries.
This fact has led to an even more intense debate about how mathematics learning should
be stimulated in the best way. With compulsory schooling follows that all students have the
right to achieve the goals that are set. Against this background, it becomes a central task of the
Swedish school to go for extra support and special education that lifts everyone, and to ensure
that students actually reach a pass. Naturally, the students who are low achievers in the
subject will be in a special focus. Several researchers suggest that these disciples come out in
9
a society where they are met by both social and emotional exclusion because of their low
math skills.
Mathematics Difficulties, according to some researchers, are one of the school's major
problems. Unfortunately, this problem will not get the attention justified. Traditionally, it has
long differed between general and specific mathematics difficulties. In general the students
have low achievement in school subjects because of the lack of talents equipment. In terms of
specific mathematical difficulties, only the numeracy becomes a problem. There really is no
agreement or consensus on how a learning disorder in mathematics on a biological basis is to
be defined. However, there are a number of hypotheses and theories in various fields who are
trying to explain the origin of students' difficulties with mathematics.
Students with low achievement in mathematics
The concept of mathematical difficulties accommodates different aspects. It seems that
this phenomenon is explained differently depending on the approach and focus of the person
behind the emergence of the definition. What do we put in the concept of low achievers in
mathematics?
Two basic concepts are presented in the research literature. The first report professor Olof
Magne when he launches the concept of Special Educational needs in Mathematics (SEM), A
student who has low performance in mathematics and a non-passing grade in relation to the
current grading system falls under this category. This means that the definition depends on the
limits then added for the different levels of grading system.
The other view is that low-performing students have a neurophysiological disability that
reduces the ability to deal with numbers and figures. This difficulty is called dyscalculia, and
affects mostly some special parts of mathematics. It can manifest itself in difficulty to manage
and implement various types of mathematical operations. According to various researchers
dyscalculia can be hereditary and is caused by specific disease factors in the brain.
A student who has not reached the required achievement goals in math according to the
curriculum can be considered not to get pass grade in mathematics. The concept of SUM is
used here to denote those students that have the specific educational needs of Mathematics
(Specific SUM). Magne thus define specific SUM as a subset of special educational needs in
mathematics (SUM). It is important to emphasize that the term dyscalculia does not have
anything to do with these definitions of the concepts SUM or Specific SUM.
10
The term dyscalculia
Dyscalculia is a term that neurologists are trying to define. This term is often found in
medicine and neuropsychology as an explanatory model for mathematics difficulties.
During the 1930s, researchers began to consider the problems in mathematics was due to
defects in the affected pupils. Approach to explain the difficulties with abnormalities in the
individual student has evolved so that today researchers perform advanced neurological
examinations and explain students' difficulties in mathematics from the divergent findings can
be demonstrated. The difficulties in finding a comprehensive and inclusive definition of the
concept of dyscalculia have caused discussions about the concept's actual content and
therefore has relevance for how work with low-performing students in mathematics will be
conducted in an efficient and successful manner. A problem of definition has thus arisen.
The study's purpose and method
The purpose of my study for master's thesis in Educational Sciences was to identify how
many students in grade 8 and 9 in three Skåne municipalities who had special educational
needs in mathematics (SUM) and the proportion of those who had specific educational needs,
which means that they did not achieve the level approved only in mathematics. In addition,
the aim was to investigate the background conditions of the scores for some of these students
and to illustrate the concept of specific educational needs in relation to the term dyscalculia. I
have done a review inventory in the three municipalities and used a qualitative approach with
semi-structured interviews when I interviewed ten students with special educational needs in
grade 9.
Results
The three municipalities have a lower proportion of students who have not passed in math
than both in England as a kingdom in general. Only 1% of students in grade 9 have specific
training needs in mathematics. The problems that caused the students' low performance in
mathematics is attributable to their social networks. My first research questions regarding the
proportion of students in grade 8 and 9 in three selected Skåne Association of Local
Authorities who have special educational needs in mathematics and how much of them as
having specific SUM can be answered as follow
11
MUNICIPALITY GRADE
NUMBER OF
SPECIFIK-SUM
PER CENT
A
B
C
3
3
2
1,1
1,0
1,1
9
9
9
TOTAL
NUMBER OF
PUPILS
274
315
173
Have my working hypothesis of a low proportion of students belonging to specific SUM been
confirmed? In this recorded material deemed thus approximately one percent of the students
as specific-SUM students. In grade 9 academic year 2008/09 there was a total of 4.7% of
students who did not reach the pass in mathematics and only 1% of all students in that grade
in the table above can be attributed to specific SUM. This is a low proportion of pupils and
the result consistent with the research of Professor Olof Magne has been previously reported
in his studies.
The social network and the social background
The social network includes the consequences of the parents' social group and education
level and the effects of conflicts between norms around the pupil. In the social network we
also can find the effects of curriculum implementation and school organizational design.
Another subsystem is the school itself with its different norms, values and skills. Life in the
home and peer group are other important subsystems which student belongs. The systems are
interdependent and affect the student's performance in different ways. Studies show a close
relationship between student performance in mathematics and their social background.
According to the Agency's review of minority students and mathematics education, students
with highly educated parents get higher grades. Students who consistently show poor
performance in mathematics often have parents with unskilled occupations. Parents 'social
status is a part of the social network which affects the students' mathematical development.
It is interesting to note that none of the ten interviewed students seems to have had
difficulty with mathematics because of problems with the subject itself or any
neurophysiological reason. All students reported other reasons, for example extensive truancy
problems in the family or difficulties of dyslexic nature. It is also noteworthy that no student
has been tested to determine the nature and extent of the difficulties in Mathematics. Only one
student stated that he had been tested in order to clarify his current level of knowledge. There
12
was also just one student who states that the school has developed a program because of his
difficulties. However, eight of the ten students in the 9th grade were placed in a special
education group that they generally perceived as meaningful. A student can remain in class
and there meet a visiting specialist teacher. Only one student has rejected the offered help. He
will remain in his regular group and has decided to finish the level approved. Half of the
students reported that frequent teacher changes have exacerbated their situation.
Seven students stated that there are problems with disturbing noises in groups. They tell us
about their own nervousness and anxiety before the test sessions and rowdy and noisy classes
that complicate the work for them. Several students said that they have been disturbed by the
anxiety and high noise levels that have occurred in the classrooms during mathematics
lessons. According to the students themselves, this has contributed to both initiate as to
aggravate mathematics difficulties. Three students have told that their anxiety about
mathematics has exacerbated the process of learning. None of the ten students stated reasons
that their difficulties with mathematics could be traced to medical background factors.
Therefore, I consider that the background to the problem with the mathematics of students in
both groups, general SUM and specific SUM is derived from the students' social networks.
Social background plays a major role in students' work in peace and knowledge. Social
problems in the home have caused or aggravated the students' ability to assimilate
mathematics teaching. Mathematics Performance is a class issue. Despite the knowledge that
social and environmental factors is reflected in school performance, research in this area is
largely neglected.
Education a forum for research on mathematics difficulties
An empirical educational research that can clarify the reasons why students perform worse
and worse in mathematics should be given a more prominent role in the general didactic
debate. To try and put into effective action, we need to analyze the causes behind the
emergence of low performance in mathematics. I am concerned in this descriptive and
analytical study to map the social network's role in ten students in grade 9 who have
difficulties to cope with mathematics. The study would thus intend to contribute to a survey of
the environment in which the student may be crucial for the development of knowledge in
mathematics.
The Agency recognizes in its report on the special support in elementary school that
13
differences in goal attainment between schools is largely explained by background factors
such as students' gender, parental level of education, and Swedish, and foreign backgrounds.
In particular, parental education is found to have a clear relationship with the pupils' school
performance. The teacher´s competencevis described in the research review as the single most
important factor for successful educational outcomes.
In my opinion, research is severely neglected in the case of pupils with special educational
needs in mathematics. There has been a call for the study of the environment importance for
the development of knowledge. Teaching should for these students, be tailored to their needs
in order to handle their everyday life and their future professional tasks. A more flexible
curriculum could allow an adaptation of the material to the students' level and needs. This
means that mathematics teaching content will be tailored to the everyday problems that
students attend when they meet the future. Mathematics Learning need not be about learning
the skills to secure future prosperity. My own hope is then that all pupils, including those who
have to fight against the negative effects of their social network will experience the joy and
fascination of mathematics creative designs.
14
References
Engström, Arne (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro:
Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
Engström, Arne (2008). Bok om dyskalkyli håller inte måttet. Specialpedagogik,
2008(6), 34-35.
Engström, Arne (2010). Sluta jaga de lågpresterande barnen. Hämtad 2010-09-28 från
www.newsmill.se/artikel/2010/09/27sluta-jaga-de-l-gpresterande-barnen
Engström, Arne & Magne, Olof (2003). Medelsta-matematik II – Hur väl behärskar
grundskolans elever lärostoffet enligt Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94? Örebro: Örebro
universitet: Pedagogiska institutionen.
Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap – ett begrepp och
dess sammanhang. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.
Giota, Joanna & Lundborg, Olof (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan. , IPDrapport
nr 2007:3. Göteborg: Göteborgs universitet.
Karlsson, Ingemar (2009). Sociala nätverkets betydelse för elever med svårigheter
i matematik. Magisteruppsats. Malmö: Malmö Högskola.
Linnanmäki, Karin (1990). Matematiksvårigheter hos elever i årskurs 6 i tre skolor i
Svensk-Finland. Åbo: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Linnanmäki, Karin (2002). Matematikprestationer och självuppfattning. Åbo:Åbo
Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om
svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Magne, Olof (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik – en utmaning i
Läroplanstänkande. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för pedagogik.
Magne, Olof (2006). Historical Aspects on Special Education in Mathematics. Nordic
Studies In Mathematics Education, Volume 11, 7-34.
Michaelson, Matthew Thomas (2007). An Overview of Dyscalculia: Methods for
Ascertaining and Accommodating Dyscalculic Children in the Classroom.
Australian Mathematics Teacher, 2007(3).
Ostad, Snorre (2001). Matematikkvansker – et resultat av forsinket eller kvalitativ
Forskjellig utvikling? Spesialpedagogikk, 2001(3).
15
Shalev, Ruth S. (2004). Developmental dyscalculia. Journal of Child Neurology,
2004(10).
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? Doktorsavhandling.
Umeå: Umeå Universitet.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsstrategi för utbildningsvetenskap. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
16