Sonden 112 - Medicinska föreningen

SONDEN
ORGAN FÖR
NO 1 2012 S
MEDICINSKA
O
N
D
FÖRENINGEN I
E
N
@
M
LUND
F
S
-
K
MALMÖ
A
N
SEDAN 1962
E
.
S
E
SONDEN SO
ORGAN FÖR
NO 1 2012 S
MEDICINSKA
O
N
D
FÖRENINGEN I
E
N
@
M
LUND
F
S
-
K
MALMÖ
A
N
SEDAN 1962
E
.
S
E
SONDEN
ORGAN FÖR
NO 1 2012 S
J U B I L E U M
1962-2012
ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL
J U B I L E U M
1962-2012
ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL
MEDICINSKA
O
N
D
FÖRENINGEN I
E
N
@
M
LUND
F
S
-
K
MALMÖ
A
N
SEDAN 1962
E
.
S
E
Avsiktsförklaring ur Medicinska Föreningens Infoblad,
sida 2, nummer 1, 1962
En katastrof
En
katastrof
sker
på en sekund.
sker
en sekund.
Vi kanpåskicka
en
Vi
kan skicka eninom
operationssal
operationssal
några timmar. inom
några timmar.
© Gwenn Dubo
urthoumieu
© Gwenn Dubo
urthoumieu
I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.
Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan
rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker
50 kr eller gå in påhänger
lakareutangranser.se
att
I du
katastrofsituationer
allt på att ageraför
snabbt.
ge dinoss
gåva.
Tack.i ständig beredskap så att vi kan
Hjälp
att vara
rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker
du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att
ge din gåva. Tack.
I
N
N
E
H
Å
L
L
6. LEDARE
8. RONDEN
9. INSPEKTORN
10. SONDEN SONDERAR
12. PATIENTSÄKERHET
13. CORPUS LABORANS
14. IFMSA & MSF
15. RÄTTEN ATT BLI SJUK
16. OPERA
18. SOBOTTASPEXET
19. JURISTENS KLAGAN
21. ZAKARIA
22. DEKANUS-INTERVJU
23. MF & DESS ORDFÖRANDE
24. FULLMÄKTIGEKANDIDATER!
26. MASTER OF PUBLIC HEALTH
27. UTBILDNINGSRÅDEN
28. CORFOTOGRAFEN
30. LATIN NIGHT
31. LATINEXPERTEN
32. 50 ÅR AV VETENSKAP
34. FRAMTID - ÅR 2062
35. SNUSK
36. ANATOMI
39. EMERITERAD
40. ARKIVET
46. SONDN DEBATT
4
Årets första tillika jubileumsnumret slår rekord i antal sidor. Ändå är
innehållet inte helt urvattnat. Vi tar avstamp i en förmanande ledare
och fortsätter raskt till en ovanligt späckad rond, där särskilt den
nya fakultetsledningens förehanvanden gör sig påminda. Inspektor
Fork har, sin vana trogen, förärat oss med en text full av visdom och
framtidstro. Framtiden tror de flesta också på i Sonden Sonderar,
där Anton har gjort ett klassiskt hästajobb när han frågat sina 50
närmsta polare om deras tankar kring ålderns höst. Ida Sundberg är
en annan av våra hårt arbetande medarbetare som fortsätter att imponera, i detta nummer med en intervju om patientsäkerhet med SUS
chefsläkare. Johan Allgoth är ett välkommet och färskt tillskott till
redaktionen, som i detta nummer rapporterar ifrån arbetsmarknadsdagen Corpus Laborans. Nya för året är också såväl IFMSAs som
MSFs lokalordföranden, Tina och Josefine, som båda intervjuas
därnäst. Representanter från IFMSA och Kandidatföreningen klargör
vidare läget i frågan om papperslösas rätt till vård, eller rätten att
bli sjuk. Därpå följer nästa del i Sondens odyssé i konstens märkliga
värld, när Hampus besöker Malmö Opera. En annan kulturell yttring
med långa anor är preklinspexet Sobotta som recenseras tämligen
okritiskt. För kritik i allmänhet står istället jur. kand. Joel Dahlquist i
juristens klagan, där man säkerligen kan lära sig ett eller annat om
sig själv (eller om honom). Mohamad Zakaria har inte heller kunnat
låta bli att medverka i jubileumssonden, denna gång med en text om
livet som utländsk student i Lund.
Nästa del av tidningen, som omfattar student- och fakultetsfrågor
kickstartas med en skjutjärnsintervju med fakultetens nytillträdda
dekanus, Gunilla Westergren-Thorsson, följt av en minst lika vass
ordförande Anja som ger oss senaste nytt på kårfronten. Inte minst
är det värt att uppmärksamma det stundande Fullmäktigevalet, vars
kandidater presenteras med bild och motivering till sin kandidatur
inför omröstningar i alla klasser under april. En mer internationell
touch får vi genom Barbara Schuh’s analys av effekterna på MPHprogrammet av de nya avgifterna för internationella studenter som
vill studera i Lund. Utbildningsråden tar oss sedan tillbaka till våra
lokala utmaningar, innan Corfotografen utmanar på en helt annan
nivå. Två entusiastiska sidor med latinskt vurmande följer sedan inom kort kommer tidningen utan tvekan att skrivas helt på språket.
Tidningens mest jubileumsinspirerade del följer sedan, med ett
ännu hästigare arbete av vetenskapsredaktör Astermark - 50 år av
vetenskapshistoria avhandlas nämligen på djupet. Ida återkommer
sedan och tar oss från dåtid till framtid, 2062 närmare bestämt, med
hjälp av några visionära föreläsare. En riktigt rälig bakteriologiartikel
och en märklig anatomisk exposé bryter sedan av det jubileumsmässiga, innan vi åter gräver ner oss i Sondens historia genom att ringa
upp några mer eller mindre kända redaktörer emeriti. Sedan är det
äntligen dags för det alla har väntat på - det bästa ur Sondens 50åriga
arkiv!
Innan det är dags att bryta upp för denna gång hinner vi dessutom
med SonDN debatt i vanlig ordning.
Hipp hurra för Sonden, och trevlig läsning!
RÄTT SKALL VARA RÄTT
- Även Sonden kan ha en dålig dag.
Sonden nr 4 2011: Eva Queckfeldt, f.d. lektor i Historia, upptäckte
skarpsynt att utlovad bild på Ludvig XIV i Thomas Forks inspektorsspalt ersatts av en bild på hans efterträdares efterträdare Ludvig XVI.
Vi tackar för hjälpen med att upprätthålla en värdig nivå av historisk
korrekthet.
Hittat fel i tidningen?
Skriv till [email protected]
R
E
D A
K
T
I
O
N
E
N
P.C. Jersild sprider vårt budskap.
Medverkande i detta nummer:
Thomas Fork, Anton Jarnheimer, Johan Danielsson, Malin Zimmerman, Anders Törnkvist, Anja Nylander, Julia Frändberg, Simon
Schmidbauer, Henrik Klasson, Alexander Astermark, Ida Sundberg,
Karl Axel Lundblad, P.C. Jersild, Frida Pettersson, Elisabeth Ingo,
Barbara Schuh, Fredrika Blixt, Mohamad Zakaria, Joel Dahlquist,
Sten Axelsson Fisk, Martin Sjöström, David Larsson, Benediktus XVI,
Vill du bli en av oss?
Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt
skapa ett utskott för och av alla som har lust.
Är det du? Kontakta
[email protected]
S O N D E N - M F s B Ä S TA T I D N I N G S E DA N 1 9 6 2
ADRESS
Sonden
BMC H10
221 84 Lund
REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Hampus Holmer
0703-266042
E-POST
[email protected]
ÄNTLIGEN REDAKTÖR
Erik Grönholm
0737-808507
HEMSIDA
www.mfskane.se/sonden
Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande
(och skribentens egna, om inget annat anges)
UTGIVNINGSDATUM
April 2012
Sonden utkommer med
fyra nummer per år
TRYCK
Exakta Printing
Åldermansgatan 13
227 64 Lund
tel. 040-671 77 70
5
L
E
D A
R
E
FÖR SONDEN I TIDEN
förhärligar föråldrade ideal, vänder oss från
verkligheten och är riktigt sentimentala. Intet
nytt för Lundastudenten, det vill säga.
För 50 år sedan utkom det första numret av
Medicinska Föreningens infoblad, i syfte att
nå MFs medlemmar med upplysningar och
informationer och att öka intresset för
styrelsens arbete bland medlemmarna. Det
andra numret utkom två år senare. Först 1969
bytte tidningen namn till Sonden. Detta är enligt oss fog nog för att ställa till med spektakel –
att läst igenom alla Sonden någonsin kan vi
konstatera att vi inte är det första att ställa
oss dessa frågor. Några av de mest frekvent
återkommande inslagen har varit frågor om
tidningens och kårens relevans, och ständiga
limerickar och spekulativa artiklar om Hitlers
testiklar. Är det mest så – som någon skrev i ett
nummer 1969 – att vi ”sluter oss samman till
nationaldagen, kanelbullens dag, fettisdagen,
vi tycker att medicinska ordvitsar är skaldekonstens glans, men trevligt kan man ha på
Facebook, som en stor tänkare sade.
mer om 48 sidor, fullt av tillbaka- och framåtblickar.
I våra tidigare ledare har det talats en del om
att Sonden borde ge utrymme för kritiska röster
och granskning av vår omgivning. Förmodligen
Fyller Sonden fortfarande någon funktion? Har
viktigaste funktion. Tidningen har varit arena
för debatter om allt från graderade betyg i ut-
Ovan: Uppmaning från Sonden 1970.
Intill: - Inte så pjåkigt, säger ledaren.
6
bildningen till PBLs vara eller icke vara.
Engagemanget behöver och bör dock inte
begränsas till kårens eller studentvärldens
ramar - för studenter inom vårdrelaterade
utbildningar är det snarast en nödvändighet
att ha bredare horisonter än så. I yrken med
nämnare torde också ett allmänmänskligt
intresse ligga nära till hands.
Vi är därför glada att utöver vår tillbakablick i
detta nummer också kunna presentera några
samtida frågor, händelser, och ett par faktiska
åsikter. Så länge som folk har intresse för och
åsikter om vad som händer i vår omgivning
kan vi med någorlunda gott samvete också ägna
oss åt ordvitsar.
/Redaktörerna
R
E
!
G
A
I
V BAK
L
L
I
T
Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar
människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till
projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott
samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över
60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. TÄNK OM!
Läs mer om alla projekt vi stödjer,
www.sparbankenoresund.se
R O
N
D
E
N
( a k t u e l l t )
I FÄDERS SPÅR FÖR FRAMTIDS SEGRAR
Som Sonden tidigare rapporterat representerades Medicinska Föreningen på årets Vasalopp! Tillsammans med 52 689 andra tog sig
våra tappra skidlöpare de 90 kilometrarna från
Sälen till Mora, i världens längsta längdskidlopp. Linnea Nissen (bild) från idrottsutskottet
IDRU åkte i sin faders spår, men segrade dock
icke.
K
A
P
E
L
L
E
T
T
A
R
B
E
T
S
M
I
L
J
Ö
(a.k.a. Kapellet) ett år! Alla välgörare och personer som bidragit till att vi nu har en lokal i
På gång är också att implementera den förändring som trädde i kraft i höstas, där nu utbildningsnämndsordförande blir ytterst ans-
dag.
och handlingsplaner för hanteringen av arvåren. Är man intresserad av att arbeta med vår
eller utbildningsråden.
A R B E T S O R D N I N G
N
O V
I
S
C
H
S
L
A
K
T
Terminens nya läkarstudenter besegrades traditionsenligt redan i gruppspelet av innebandyturneringen Novischslakten. Klin Boneknäckers
(bild) lämnade ingen oberörd på sin väg till gul-
T
E
K
N
O
en grupp med representanter från de tre utbildningsnämnderna (NBMFU, NOU och NRU) och
studeranderepresentanter (Jonas Enander från
MF) precis satt samman och kommer under
våren att diskutera utbildningarnas strategier
för e-läroplattformar. Målet är att komma fram
till en gemensam policy för vilka plattformar vi
ska använda, och i vilken utsträckning. Det komanvändningen av dessa kommer att kunna öka.
gar satsa på en viss plattform, och utbilda lärare
och personal att arbeta i denna.
P
R
O
R
E
K
T
O
R
Sedan prorektor Eva Åkesson lämnat Lunds Universitet för att bli rektor vid Uppsala Universitet
står prorektorsposten, d.v.s. vice rektor i praktiken, vakant. Två professorer från Medicinska
Fakulteten har gått vidare i uttagningsprocessen, där universitetsstyrelsen efter hörande
av studenter, lärare och övriga anställda skall
tillsätta en ny prorektor i april. Stefan Lindgren,
prof. i medicin (t.h.) och Nils Danielsen, prof.
i morfologi, särskilt makroanatomi (t.v.) har
chansen att nå universitetets näst högsta post.
S
T
-
A
T
?
för tillfället en statlig utvärdering av det svenska läkarprogrammet. Särskilt överväger man
en sexårig utbildning med integrerad AT som
MF i samarbete med Kandidatföreningen att arrangera en föreläsningsserie på ämnet.
8
Medicinska Fakultetsstyrelsen klubbade på
sitt möte 27 mars en ny arbetsordning för
fakulteten. MF har lämnat sitt remissvar tillsammans med övriga Corpussektioner och
Medicinska Doktorandrådet. MF vill bland annat att programdirektörer ska utses av utbildningsnämderna. I samband med att arbetsordningen revideras så reviderar och uppdaterar
MF också sin lista över studeranderepresentantposter som kommer att utlysas inom det
närmaste för verksamhetsåret 12/13. Sök och
påverka fakulteten!
S
L
M
Å
Ä
L
A
K
N
D
A
S
E
avsiktsförklaring som skrivits mellan Linnéuniversitetet och vår Medicinska fakultetet om en
utvidgning av läkarutbildningen till Kalmar att
ta. Studenter kommer att sitta med och bevaka
nuvarande och framtida studenters intressen i
detta arbete. Men än så länge är allting mycket
oklart i vad detta samarbete och utvidgning
kommer att innebära.
A
N
A
T
O
M
I
Inom ramen för temat akademisk utmaning så kommer vi också under våren att ta
ett tag för att förbättra läkarutbildningens
diskussionskväll för alla intresserade 19 april kl
17.30 i Studentcentrum, BMC. Resultaten av denna diskussion kommer att delges alla anatomiansvariga lärare och andra anatomiintresserade
lärare senare under våren, i hopp om att initiera
en vidareutveckling av anatomiundervisningen.
I
N
S
P
E
K
T O
R
N
TALMYSTIK & DANSMÄSTAREN
Thomas Fork
Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö
Att vara uthållig och trogen sin uppgift bär
respekt med sig. Att vara efterfrågad och läst
t.o.m. avundsvärt! Att dessutom vara skapad
av ett nyutnämnt 1-årigt redaktionsteam av
amatörer är nästan ofattbart. Som den
överblicka minst 18 av Sondens 50 år och ser
fortfarande fram emot nästa exemplar. Sondens redaktörer och skribenter genom åren ska
hyllas och det med besked. Nu är det läge för en
Egentligen innehåller tillvaron livskraft och
kreativitet nog för att försätta oss i daglig fest-
mytomspunna fest vi traditionsenligt vill
uppmärksamma med det bästa i matväg, sång
och umgänge? Ägnar vi oss då inte åt biblisk
talmystik som vi upplysta borde vara befriade
Ärtan, Toddy och rektorsuppvaktningen, bara
för att nämna några, och varifrån skulle då
Sondens kompetenta redaktörer hämtas?
“...ta ditt festapostolat på allvar!”
god stämning. Att några utvalda dessutom har
na och kunskapssökande är uttryck för livets
obändiga styrka. Om du då vågar sänka garden
eller annat obekvämt uppdrag för någon annans räkning (t.ex. Sonden, OBS! ej obekv., reds.
anm.
ta ditt festapostolat på allvar! Vi behöver festa! I
ingen uppfattning om det icke mätbara och det
som kanske är mest betydelsefullt, nämligen
lycka, ärlighet, sanning, smärta, förälskelse,
Som akademiker accepterar vi hypotesen att
den inte!
Är då 50 mycket eller lite, gammalt eller ungt?
Nog uttrycker 50 erfarenhet i kombination med
för akademiker mindre utmanande. Livet blir
lite mindre komplicerat och lättare att förstå
om ens intellektuella förmåga har fokus på det
livets blodfulla dynamik, dramatiskt tolkat av
Jag utgår ifrån att de skarpsinniga pennfäktarna och litterata makthavare till redaktörer
för Lunds övriga studenttidningar kommer att
len kroppsrörelse där höger fot placeras långt
Mitt inre öga ser dansmästarn Mollbergs alla
små spiders blåna av stolthet då samtidigt
höger fot och hand utförde små cirkulära rörelser!
som beskriver något mätbart, t.ex. tid, ett rum,
Ingen ska tycka illa vara för att det är så mycket lättare att i huvudsak ägna sig åt det
mätbara och förtränga sådant som inte kan
arvet ges vidare, något som förr var en hedersuppgift men som inte är lika sakrosankt idag.
ahåller sina läsare idag förblir lika behövda
i morgon även om budskapet då kommer att
förmedlas digitalt och interaktivt i 3D.
ungdom har en påtagligt kontagiös karaktär,
fråga mig!
en färgsprakande, virtuell bukett med mina
mans med mina varmaste lyckönskningar och
förhoppningar att dagens redaktörer lyckas förvalta arvet så väl att guldklimpen Sonden överlämnas livskraftig och nyskapande till framtida
redaktörer! Det är faktiskt härligt med talmystik! Hipp, hipp, hurra!
En femtioårsuppvaktning blir festligare med
-
att betydelsen av nuet och framtiden har
mindre relevans, snarare tvärt om. Jubileet måste
sammans med de kreativa kåraktiva, de som
inte viker för det okändas utmaning!
sonden
Sonden308
110
Frans-Thomas Fork genom tiderna.
FOTOArkiv
9
S
O
N
D
Andreas
Rundcrantz, T2 läk
- Är en liten gammal husdoktor som
springer runt och
E
N
S
O
Julia Frändberg,
T4 läk
- Driver ett litet pensionat på franska
atlantkusten. Och så
N
D
E
Anton Jarnheimer,
T4 läk
- Är på gratissemester på ett litet pensionat på franska
atlantkusten.
R
A
R
Hanna Danielsson,
T4 läk
- Sitter i skärgården
omgiven av mina
barn och barnbarn.
Anton Tallhage,
Michelle Kanne,
T5 läk
T2 läk
-Bygger ett bord av - Jag bor lätt inte
kottar.
i Sverige. Inte en
chans.
Michelle
Foldschak, T2 läk
- Är en bitter läkarpensionär
som
klagar på alla nya
människor.
barnbarn.
JUBILEUMSSONDEN SONDERAR:
50
VAD GÖR DU OM
Felicia Sondén,
T1 läk
- Köpt en ö i Karibien, och dansar
salsa, eller mambo
kanske.
Alexander
Astermark, T4 läk
ha botat min egen
Alzheimer. Man vill
Å R ?
Emma Åkerlund,
T1 läk
-Nypensionerad
och sitter och väntar på Nobelpriset i
medicin/fred efter
att ha kommit på
Erik Danielsson,
T2 läk
- Bor i Norrland där
barnbarn.
som utrotat världssvälten.
50 PERSONER SVARAR
Linnea Widebert,
T2 läk
- Är en frisk pensionär
som
är
ute och reser och
upptäcker nya saker.
Erik Schultz,
T4 läk
Kerstin
Malmström T4 log
- Är FNs generalsekreterare.
Katarina Düppe,
T3 läk
- Bor i en villa i San
Remo med mitt
malmögäng och lever på mina intäkter
från hot rod.
10
Love Lindau
Liljekvist, T4 läk
Anja Nylander,
MF-ordf.
- Lyssnar på Hänbergstopp i Tibet dels “Wassermusik”.
och mediterar.
fotboll med mina
barnbarn.
Björn Hansson,
Stina
T3 läk
T4 log
- Jag är pensionär
efter en lång karriär
på domstolsverket.
Frölander, Karl Lundblad,
T8 läk
- Sitter och tolkar
n e u ro p s yk b i l d e r
i ett hus på Åstol.
(ö i Bohuslän, reds
anm.)
Axel Nivestam,
T4 läk
- Jobbar deltid som
specialist. Annars
långa skogspromenader och bra
böcker.
Sanna Pilo,
T4 log
- Drygar ut pensionen på min logopedmottagning i
mitt hus i professorstaden.
S
Harald Friberger, Isabelle
T5 läk
Arctaedius, T4 läk
- Invaderar Polen.
- Sitter under en
acacia
på
den
kenyanska savannen, omgiven av
er av nuet.
Henrik Johansson,
T4 läk
- Är svensk mästare
i korsordslösning.
O
N
D
E
N
Karl Johansson,
Martin Sjöström,
T5 läk
T7 läk
-Är plastikkirurg i - Professor med
Spanien.
klassisk musik likt
Frank Wollheim.
S
O
N
D
Matilda Dehlin,
T2 läk
-Är lycklig, men vet
gaguru eller läkare
eller någonting annat.
E
R
A
R
Max Jönsson,
T2 läk
- Jag dör. Skittrist att
vara pensionär.
Annika Sjöberg,
T1 läk
- Lever gött pensionärsliv i en villa i
Nice, med min unga,
sexiga make.
Joakim
Fredriksson,
T3 läk
Johanna Persson, Sandra
Martin Johansson,
T4 läk
Nicklasson, T4 läk T5 läk
- Lever Johanna så - Knarkar och hoptime of my life eller
Korsika å skriver
katter, annars med
mina memoarer.
Sandra har vård- hennes barn. Jag
naden av mina barn. gillar inte ens katter.
Maria Karlsson,
Amos Kjellgren,
T4 log
T5 läk
- Har spridit bud- - Klipper mig.
skapet om vad en
loppets egentligen
gör.
Annie Stoij,
T5 läk
- Förhoppningsvis
inte omtenta på T5.
Malin Sellbom,
T1 läk
- Ligger på en strand
å sccchhhteker.
Julia Ekselius,
T3 läk
- Stenrik, tre barn
och en ny man på
35.
Maria Biesèrt,
T4 läk
Rik hemmafru i
Beverly Hills med
300 par skor.
Josef Dankiewicz,
T10 läk
- Jagar lammkött på
min 110e Partus.
Hampus Holmer,
T4 läk
- Tilldelas Pulitzerpriset för Sonden.
Henrik Klasson,
T7 läk
- Dricker champagne, UNS. (Utan
tion, reds anm)
Diana Kajsmark,
helpdesken
- Är en pigg pensionär som inte går
i närheten av ett
kompendium. Rider
efter dagliga sovmorgnar.
Emma Weide,
T4 läk
- Bara äter gott hela
tiden.
Ebba Katsler,
T2 läk
- Solar med min
läderhud i Nice.
Johanna
Samuelsson,
T4 log
- Sitter fortfarande
och pluggar till den
här &€@%& tentan.
Malini Hatti,
T2 läk
- Jag har redan räddat världen då, så
att göra.
Emma Andersson
Johanna
T4 log
Gudjonsdottir,
- Stolt grundare av
T2 läk
- Rider på vågen av afasicenter i svenskbyn på Gran Canarmitt Nobelpris.
även är patient.
11
P A T
I
U
E
N
P
T
S
Ä
P
K E
R
H
E
T
L
E
X
A
D
text & bild: Ida Sundberg
Oavsett om det är som patient, personal,
anhörig, eller medmänniska så berör den
oss alla – patientsäkerheten. I och med
att sjukvården utvecklas och blir mer
omfattande så ökar också riskerna för
vårdskador, vilket gör det på tiden att
patientsäkerheten blir en fråga i tiden.
Sonden kikade in på Seminariet hos chefsläkare Jesper Persson, vars ansvarsområde
handlar mycket om just patientsäkerheten
på SUS, för att ställa några frågor om Lex Maria-anmälningar, media och patientsäkerhet
i stort och smått.
Jobbar ni då aktivt för att belysa betydelsen
av patientsäkerheten hos personalen?
tion som håller på med patientsäkerhetsfrågor.
Exempelvis har vi kontinuerliga temadagar
Är det mycket som faller mellan stolarna när
det kommer till avvikelserapporteringar
från vårdpersonal?
- Ja, vi tror fortfarande att det är en underrapportering. Samtidigt är patientsäkerheten
något vi verkligen satt fokus på de senaste åren.
Intresset och vikten av patientsäkerhetsfrågor
har ökat väldigt mycket de senaste 10-15 åren.
är det en enorm skillnad. Då tänkte man inte i
patientsäkerhetstermer över huvud taget. Pa-
aktivt med patientsäkerhetsdialoger, vilket innebär att vi träffar klinikcheferna på alla klinikerna och diskuterar patientsäkerhetsarbetet.
Har du, under din yrkesverksamma tid, kunnat se att man som vårdpersonal blivit mer
medveten om patientsäkerhetsfrågor?
Vad skulle du säga är SUS styrka inom patientsäkerheten?
- Jag tycker vi har en bra struktur när det gäller
vänder alla verktyg så gott vi kan. Vi har en tydlig organisation inom detta arbete, med olika
roller och funktioner, samt ett stort intresse för
dessa frågor. Vi har också höga ambitionsnivåer
med att försöka nå ut med patientsäkerhetsfrågor.
Vad är svagheten?
kompetens inom patientsäkerhetsfrågor till
Vad beror det på?
tämligen okomplicerad, säker och ineffektiv till
att vara mycket mer komplex, riskabel, men effektiv så har också vårdskadorna ökat. Därför
uppmärksammas också vikten av patientsäkerheten mer och mer likväl som betydelsen av att
klara ut problematiken kring denna på säkraste
Vad gäller media då: Är det mycket påtryckningar från dessa när det kommer till Lex
Maria anmälningar?
landen vi skickar ut i samband med en Lex Maria anmälan, så i allmänhet blir det inte så my-
mottagningarna av och till sätter systemet
under väldigt stor press och periodvis får vi
patientsäkerhetsproblem på grund av detta. Så
har det varit i många år och det har tyvärr inte
blivit bättre. Det är fortfarande en svaghet och
förblir en utmaning för oss.
Vad är det svåraste med uppdraget som
chefsläkare?
kring, exempelvis fall där barn varit inblandade
Kan uppståndelsen i så fall leda till en ökad
rädsla hos personalen att göra fel?
fokuserad på avvikelser och lex Maria så komser, vilket kan vara väldigt tufft. Speciellt då det
handlar om dödsfall som drabbat barn. Något
som också är svårt som chefsläkare är att man
och titta på systemfel istället för individfel. Våra
system är uppbyggda på så vis att om det går
att göra fel så är det alltid någon som förr eller
senare gör fel. Blir det då fel så är det systemet
det är fel på, inte individen.
alltid kunna påverka så mycket. Att då känna
ens medarbetares stress och frustration, som
ofta kanaliseras till oss chefsläkare, över att inte
få tillräckligt med resurser och tid, kan göra att
man känner sig ganska maktlös. Just det att inte
-
väldig uppståndelse av naturliga skäl.
Vilka är de vanligaste orsakerna bakom Lex
Maria anmälningar?
- Felmedicinering är en vanlig orsak, exempelvis att man gett en för hög dos eller att man fått
något man är allergisk mot. Remiss-missar är
också vanliga. Det kan till exempel handla om
miss inte kommit fram eller på något vis komhandling på grund av system-missar kan också
förekomma, exempelvis inom infektion.
FAKTA LEX MARIA
Händelser som har medfört, eller hade
kunnat medföra, en allvarlig vårdskada
ska rapporteras till Socialstyrelsen av
vårdgivaren(SUS). Beslut om huruvida händelsen ska anmälas enligt Lex Maria tas av
chefsläkaren. I fallet då en Lex Maria anmälan
görs har socialstyrelsen bl.a. till uppgift att
säkerställa att vårdgivaren utrett händelsen
tillräckligt, samt vidtagit de åtgärder som
krävs.
tackla.
Vad skulle krävas för att kunna göra det?
till. Den måste ställas mot nya dyra läkemedel
och teknologier, som man skulle kunna använda
sig av. Den balansen är rätt svår. Det är inte bara
så att man kan önska sig saker och därmed få
det genomfört. Det kan ibland bli väldigt frustrerande.
Vad är det roligaste med ditt uppdrag?
tra vården. Att genom avvikelserapporter och
hanterar sina resurser. Även om detta, som sagt,
kan ha sin baksida då man känner sig otillräcklig. Sedan också att få träffa alla fantastiska medarbetare och få inblick i SUS arbete. Man blir
se vad vi kan göra.
12
P A T
I
E
N
T
S
Ä
K
E
R
H E T
OM JESPER PERSSON
Född: 1949 i Lund
Specialiteter: Allmän internmedicin,
medicinsk gastroenterologi, allmän
medicin.
Har tidigare bl.a. varit chefsläkare i
Trelleborg, klinikchef för medicinkliniken
i Malmö, Kristianstad och Trelleborg.
Hund eller kanariefågel?
Hund. Fast kanariefågel är kanske lite
mer realistiskt.
Melodifestival eller Lundakarneval?
Svåra frågor… Jag tycker det är lagom
Melodifestival varje år.
En egenskap du önskar att du inte
hade?
Otålighet.
CORPUS LABORANS
text & bild: Johan Allgoth
Den 8 februari höll kåren sin Xte arbetsmarknadsdag Corpus Laborans.
Många föredrag och 24 utställare, däribland
studentsugna norska rekryterare, specialmatsfackförbund tävlade om studenternas uppmärksamhet.
tre, säger Erik Broman, T4, läkarprogrammet.
Alternativ fanns, bland annat lockade Hässleaktiva roller under operationer.
något att hämta under dagen, inte bara gratis
godis från utställarna.
– Det är viktigt att knyta unga läkare tidigt,
säger rekryterarsköterskan Helene Månsson
från Hässleholms sjukhus. Här försöker hon få
Michelle Günther, läkarstudent på T2, att bli opassistent.
– Den är kanon, men brukaren måste ju ha en viss
begåvningsnivå, säger logopeden Markus Bergren som testar en maskin som låter patienter
styra en dator med ögonrörelser.
till ett geniprogram för blivande chefer eller
pederna guidades till en lyckad anställning av
fackförbundet DIK.
CV och vårda sin kontakter, säger Monica Johansson, studenthandläggare på DIK.
Mässan, som hölls på HSC, var välbesökt, trots
fakultetens osugenhet på att göra dagen fri från
obligatorisk undervisning.
– Ja, det är lite tråkigt, men det har gått bra
ändå, säger Sigrid Eriksson, ansvarig för Corpus
mässa till hösten.
– Det här var ju gott!, säger Maria Lansvik, logoped som tillsammans med kursarna Julia Wel-
tade bland annat om vad som händer i blodet om
barn med dålig tryckkabin.
13
I
N
T
I
E
R V
J
U
E
R
F
M
S
Sonden snackar bokstavskombinationer med Tina Wlosinska
A
text: Hampus Holmer
Hej Tina Wlosinska, IFMSA Skånes nya ordförande!
Varför är du enagerad i IFMSA?
- Sedan har vi förstås Kärleksakuten som är en
mycket populär arbetsgrupp som informerar
gymnasieelever om sex och samlevnad och arrangerar föreläsningar i ämnet för läkarstudenter och andra som är intresserade. Både
inte minst får man träffa nytt folk både i Lund,
Sverige och världen! Vi har nämligen 1,2 mil-
- IFMSA håller också nationella och globala
möten där vi skapar kontakter och utformar arbetet på lokalorterna. Vi deltar förresten också
åka på IFMSA-praktik i Brasilien, och globalt
möte i Dubai.
anm) arbete och ger input från studenternas
perspektiv.
Okej, men om vi börjar om från början då:
Vad betyder IFMSA?
(Tina googlar) - International Federation of
Jaha, det låter ju soft. Så what’s in it for me?
Alla är välkomna att engagera sig så mycket
man har tid och lust till - alltifrån att hänga med
till förskolan några eftermiddagar till att arrangera föreläsningar och workshops. Medlemskapet är gratis, och våra nationella möten är
väldigt billiga. För det får du vänner för livet och
Soft namn!
- Japp.
Förutom förvirrade bokstavskombinationer
IFMSA för skillnad egentligen?
dramatiserar deras möte med vården genom
att bota deras nallar från deras krämpor. Ett
- LMSS - som har funnits väldigt länge nu, och
där studenter från hela världen besöker Lund
under sommaren för ett tvåveckors program
som planeras av studenter.
av länder (inklusive USA, Palestina och Nepal),
nationella möten på landets olika kårorter och
globala möten i världens alla hörn.
Aaahh sexigt! Hur gör man?
På ifmsa.se kan man läsa mer om vad vi gör, och
även hitta kontaktuppgifter till de som ansvarar
för den arbetsgrupp som du vill engagera dig
You bet.
FOTOSimon Schmidbauer
M
S
F
Text: Hampus Holmer
Varför har du valt att engagera dig i MSF?
samarbete med MF och fakulteten – och delar
mån att påverka lokala beslutsfattare för att
villkoren för oss studenter ska vara så bra som
– och så verkade alla aktiva vara så sköna! Det
fortsatt! Dessutom är det kul, intressant – och
så lär man sig massor.
Okej, men hur skiljer ni er från MF då?
Den ständiga frågan! Jag ska försöka förtydliga
Vad är MSF egentligen?
- MSF står för Medicine Studerandes Förbund
och är Läkarförbundets studentorganisation.
Vi är en organisation för Sveriges läkarstudenter och har en nationell förbundsstyrelse
läkarstudenternas fackliga och professionella
organisation och MF är kåren. MSF är en na-
vi representerar Skåne. Bland det viktigaste vi
på de olika orterna och se till att alla läkarstudenter kommer ut i arbetslivet med likvärdiga
förutsättningar, både teoretiskt och kliniskt. FS
som rör läkarstudenter. Det kan t ex handla om
som underläkare i tio år) eller att förbättra den
studiesociala situationen. Här i Skåne ordnar
vi lunchföreläsningar, AT-mässor, löneförhandlingskurser, bokbytardagen, utnämner Årets
läkarstudenter och mer politiskt medan kåren..
tbildningar lokalt här i Lund. Det som kan vara
lätt att blanda ihop är MSF och MUR (Medicinmed läkarutbildningen lokalt via kursrepresentanter och folk från fakulteten. Summan av
kardemumman – det är två delvis helt olika organisationer! Solklart?
Som korvspad! En fråga till: är det sant att ni
är stenrika?
I wish!
FOTOLisa Ellegård
14
R
Ä
T
T
T
I
L
L
V
Å
R
D
R Ä T T E N AT T B L I S J U K
Ett välbehövligt klargörande i frågan om papperslösas rätt till vård
Kandidatföreningen
Erik Broman och Moa Herrgård
IFMSA, SCORP
Lika rätt till lika vård är idag en del av den sven-
Utöver dessa vårdrelaterade internationella
kan läget dock bli både kritiskt och komplicerat
om ett vårdbehov skulle uppstå. En torsdagskväll
i mitten av mars ordnade Kandidatföreningen
tillsammans med SCORP (IFMSA) en temakväll
med titeln ”Rätten till vård – gäller den alla?”
på Kapellet i Malmö, ämnad som ett tillfälle att
diskutera och ventilera dessa frågor. Men hur
fungerar egentligen Svensk lagstiftning? Vilka
har rätt till vilken vård? Eller snarare: vilka har
inte rätt till vilken vård? Sonden bad medlemmar
från båda föreningarna klargöra frågan.
Våran fader Hippokrates lade grunden för
däribland Sverige, att rösta igenom en deklaration om rätten till hälsa. Även denna deklaration uttrycker entydigt att alla har samma rätt
lika villkor.
Hunt Sverige, med uppdrag att undersöka hur
Sverige efterlever den ovan nämnda deklarationen om rätten till hälsa. Resultatet var börSveriges lagstiftning uttrycker en större dis-
”Sweden does not participate in what it teaches”
den vårdetik som reglerar och dirigerar dagens vårdarbetare. Den uttrycker entydigt att
omständigheter. Med åren har Hippokrates
ed kommit att utvecklas till den läkaretik som
kriminering rörande tillgången på vård än vad
gör. Sverige efterlever inte direktivet om bästa
what it teaches”.
ha patientens hälsa som det främsta målet och
-
Den svenska lagstiftningen placerar gruppen
icke svenska medborgare i tre undergrup-
läkare arbetar med människor i mycket sårbara
positioner är det därmed viktigt att dessa di-
asylprocessen och gömda dem som fått avslag
i asylprocessen. Patienter inom dessa två grup-
med vården mer än nödvändigt. Efter andra
världskriget stod det klart att någonting måste
göras. Först bildades FN, och de mänskliga rät-
som svenska barn medan de över 18 år endast
blev det aktuellt att skapa en gemensam värdegrund också för världens läkare. Därför samlades läkare från hela världen i det som kallas
för World Medical Association och spaltade
upp vad som gäller i mötet mellan patient och
läkare – och i mötet samhället-läkaren. Resultatet var Lissabondeklarationen. Den består av en
lång lista av förhållningsregler för hur patienter
skall tas om hand, vilka rättigheter patienten
har och vilka skyldigheter läkaren har. Där står
Hippokrates uttryckte cirka 2 500 år tidigare
och att när en lagstiftning förnekar en patient
dessa rättigheter är det läkarens uppgift att
vidta lämpliga åtgärder.
FA K TA : V Å R D KO S T N A D E R
Kostanden för osubventionerad vård i Sverige:
Vårdcentralsbesök:
1.400- 2.000 kr
Förlossning (komplikationsfri):
21.000 kr
Vårddygn på specialistavdelning:
4.000 kr
Akutundersökning hos tandläkare:
1.025 kr
stå innebär, vilket leder till att olika personer
Papperslösa, personer som vistas i landet utan
att ha sökt asyl, har enligt den svenska lagstiftningen inte tillgång till full vård. Patienter
inom denna grupp har oavsett ålder endast
tillgång till vård som inte kan anstå. Kostnaden
för vården får papperslösa patienten oavsett
gången till vård då det i praktiken resulterar
i att dessa människor, trots behov, inte söker
mal och de dessutom är rädda för att bli angidock först vården och sen kräver in pengarna.
Detta resulterar i att om patienten någon gång
i framtiden får uppehållstillstånd startar denne
K A N D I DAT F Ö R E N I N G E N
Kandidatföreningen är en förening inom Svenska
Läkaresällskapet som riktar sig mot läkarstuderande och AT-läkare. Verksamheten är tänkt som
ett forum för att främja utbildning, vetenskap och
representerad på alla lärosäten med läkarutbildning och har ca 2000 medlemmar.
sitt liv som svensk medborgare med enorma
skulder som vid det laget ofta dessutom gått till
kronofogden.
FN, kritiserats för sin hantering av tillgången till
vård för papperslösa, asylsökande och gömda.
Efter starka påtryckningar från såväl internationellt håll som från nationella vårdeliten tillterades resultatet – ett betänkande som hävdar
att alla i Sverige, såväl papperslösa som asylsökande och gömda, skall få samma vård på lika
villkor som medborgare. Detta skulle innebära
en ökning på 0,3% i landets vårdbudget. Betänkandets förslag samstämmer trots allt med den
lagstiftning som i princip alla länder i övriga Europa har. Dessvärre har regeringen valt att inte
ta nästa steg genom att skicka utredningen på
remiss för att slutligen stifta en ny lag i frågan.
Till dess att utredningens resultat implemenmellan vårdetiken och den svenska lagstiftningen. Tillgången till vård på lika villkor är än så
långe en olöst fråga i Sverige och ansvaret för
vård på lika villkor hamnar därmed på den enskilda praktiserande läkaren. Det bäddar för en
råkar träffa avgör vilken sorts vård du får, vilket
är fullständigt oförenligt med det rättvisa och
humana samhälle vi alla vill se Sverige som.
Vårdarbetare och studenter, däribland studenter i IFMSA och Kandidatföreningen, över
hela Sverige reagerar över rådande lagstiftning
och regeringens hanterande. Engagemanget har
på frivilligklinikerna, förtydliga för dina handledare under praktik om vilka regler som gäller
då ni får en papperslös patient eller engagera
dig politiskt. För ett samhälle där vård inte behandlas som en mänsklig rättighet är inte ett
värdigt samhälle. Frågan om papperslösas rätt
till vård i Sverige har blivit sittande regeringens
partiers Maria Fern, uttrycker entydigt stöd i
frågan om att papperslösa skall få vård medan
ledande alliansparti inte godkänner det betänkande som lagts fram.
IFMSA
IFMSA Sweden är en ideell läkarstudentsorganisation som arbetar med humanitära
frågor och internationell förståelse ur både
lokalt och globalt perspektiv. Vi arbetar med
utbyten, mänskliga rättigheter och fredsfrågor,
folkhälsa, primärvård samt reproduktiv hälsa.
SCORP (Standing Committee On Human Rights
and Peace) är ett av utskotten inom IFMSA. Vi
arbetar utifrån ett vårdperspektiv med frågor
som berör mänskliga rättigheter och fred.
15
O
F
P
E
R
A
I
N
K
U
Vi undrar vad som är grejen med opera, och får svar på tal!
text: Hampus Holmer
KulU, MFs kulturutskott, har ordnat rabatterat pris för MFs studenter på Malmö Operas
stundande uppsättning av Richard Wagners
sista operaverk, Parsifal. Jubilaren Sonden
uppsöker en annan åldrande uttrycksform och
Ingmar Bergman. De intensiva ögonen granskar
att spela intellektuell. Jag frågar istället så ärligt
Vad är grejen med opera egentligen?
“Det är väl ganska bra att vara pretentiös?”
chocken av att hennes schnauser försökt mota
bort mig från byggnaden genom ett skärande
stora byggnaden från 1940-talet. Torgny Nilsson, presschef på Operan möter mig med stor
för mitt inbokade möte med Stefan Johansson,
chefdramaturg och konstnärlig ledare som
också regisserar uppsättningen av Parsifal. Eft-
- Oftast brukar man ange två huvudargument.
Det första är att opera är stort, praktfullt och
underhållande. Det andra, och kanske viktigaste ändå, är att operan, genom sin speciella
kombination av scenframträdande och den
särskilda sångtypen, kan förmedla genuina
känsloupplevelser över tid och rum. Vissa tror
att sången bara är pompös, men det är egentligen bara ett sätt att nå publiken! Dessutom är
många av verken levande historiska källor som
ger inblick samhället på den tiden den utspelar
sig.
knappt några lättare operetter, och man går
på musikal istället. I skolan är inte klassisk
bildning längre ett krav heller, och den klassiska
musiken försvinner i bruset av andra intryck.
Dock har publiken aldrig fel, hur outbildad den
än är!
Jag antar att du inte följde melodifestivalen
särskilt noga?
arbetat med Ranelids producent, och tycker
att det är pinsamt vad de utsätter den stackars
den moderna popmusiken, utan är kvar i
70-talet, med Dylan, Janis Joplin och Lou Reed.
Okej, men vad tycker du om påståendet att
opera är pretentiöst?
Pretentiös. Det är väl ganska bra att vara
anspråksfull och ambitiös, men utan att vara
Men kan inte andra former av musik också
förmedla känslor minst lika bra?
Det måste man nog göra för att kunna arbeta
här.
vår tids stora tragedier, kärnkraftsolyckor,
Många ser Operan som en ganska svår konstart med en väldigt gammal publik. Hur
kommenterar du det?
former brottas med problemet att många tror
att man måste kunna så hemskt mycket i förväg.
tresset med att Operan var ett bra ställe att ta
litteratur som skildrar det på olika sätt. Frågan är om popmusik kan skildra sådant? Ja,
riktig wow-upplevelse. Vad gäller den åldrande
lik, men vad skulle de annars göra? De har väl
har tålamod nog för en föreställning som varar
i tre timmar och saknar många av de fördomar
som hindrar yngre personer från att besöka
våra föreställningar.
bättre!
Så om det nu stämmer - hur kommer det sig
att operan inte är mer populär än vad den
är?
- Ja, först och främst är det väl ett relativt
begrepp - vi brukar ha minst 500 i publiken på
om musikalisk mognad. Före min generation av
40- och 50-talister lyssnade ungdomar på den
tidens moderna musik, men gick nästan alltid
över till mer seriös musik med åldern. Från min
generation och framåt har många fortsatt att
mogna intellektuellt inom litteratur och teater
Plötsligt öppnas en dörr och en gänglig äldre herre med tunn vit mustasch och runda
glasögon stiger ut med ett stort kliv.
- Ha så kul med Stefan nu, han är en mycket
entusiasmerande man, viskar Torgny innan
Hur kommer det sig då?
- Musikinstitutionerna har misslyckats med
att exponera allmänheten för klassisk musik.
Det är som med mycket annat att smaken
utvecklas beroende på vad man utsätts för helt
- Jaha, vad vill du veta för något då? frågar den
gänglige regissören.
-
16
är det mest klassiska ikonverk som spelas, av
prestigeskäl, fastän det skrivs en hel del nytt
hela tiden! Operan lever i allra högsta grad!
FOTOAlexander Kenney
föreställningarna speciellt mycket, utan det
Härligt! Då är jag också pretentiös. Hur ser
du på operans framtid?
Stefan Johansson, chefdramaturg
O
U
L
T
U
P
E
R
A
R
H E J, A NTON ROM ELL,
L Ä K A RS TU DENT PÅ SCENEN!
Anton, läkarstudent i T7 och basröst i Lunds Studentsångarförening, har hjälpt till med de rabatterade operabiljetterna
för MFs studenter eftersom han står på scenen i Parsifal. Hur
kommer det sig?
- När Operan sätter upp verk där vissa delar är skrivna för bara mansröster behöver de förstärkning och då kontaktar de oss. I Parsifal
består Graalsriddarna av enbart män, även om vi till vår besvikelse
inte kommer att få bära rustning.
Är du intresserad av opera?
- Absolut! Det är en bra blandning av sång, orkester och teater. Jag
upp ögonen för opera!
All right! Lycka till då!
- Tackar!
FOTO Charlotte T Strömwall
KulU INFORMERAR
Ta chansen att se Richard Wagners Parsifal på Malmö Opera för halva
priset! Den 5:e Maj anordnas mingel med tilltugg och därefter går vi
gemensamt till Malmö Opera för att avnjuta en extraordinär kulturell
upplevelse.
Maila [email protected] för att få en rabattkod som du sedan använder
när du beställer din biljett till föreställningen den 5:e Maj på www.malmoopera.se. Därefter får du löpande information skickat till din mail.
17
S
P
E
X
S O B OT TA B R A , M E N
H E M M A
B Ä S T
Sonden går på läkarspex. Kul!
Text: Hampus Holmer & Anton Jarnheimer
- Hej och välkomna.
Nedan återges en av spexets sånger. Nynna och
När det anrika preklinspexet Sobotta återprogrammet möttes publiken av ett entydigt
för årets uppsättning var landets medicinutbildningar och dess orter, som alla representerades i en studentpanel på scen. Av den lärde
vi oss att den högfrekventa örebrodialekten är
mycket irriterande för hundars känsliga öron,
nollningens blindtest endast kan botas med
etanol. I Uppsala har man tom blick och putande
läppar och i Stockholm aktar man sig noga för
1.
hem till grundkursens Lo Persson, där dottern
Lo-visa och frun Lo-va utvärderade veckan med
idel [tuemmen uepp], och dessutom besöka
av allt var dock inblicken bakom kulisserna hos
Rasmus, notoriskt försenad läkarstudent. Vad
gör han på morgonen egentligen?! Jo, bland
annat trotsar han tyngdlagen i en rutschkana,
luktar på blommor samt snorklar. En helt vanlig
morgon alltså.
- De senaste veckorna har vi arbetat stenhårt
ger bakom uppsättningen.
Uppsala-visan
(Melodi: Vintern rasat)
I Uppsala här har vi traditioner, allt ska vara som
det alltid vart’,
Förr i tiden va allting bättre, det har mina farföräldrar sagt.
Snart är tentan här med svåra plågor,
Plugga varje dag så känns det bra
Klarar du ej tentan står du i lågor
Uppsala här har vi aldrig kul
2.
3.
1. Kvällens konferencier Christian Westöö, 2. Microsoft Word
på en Mac ?!, 3. Detalj från Stjernkvists bauta-Barbara i
papier-mâché, 4. Åtta kandidater Glenn från Gbg, 5. MFs
ekonomiansvarige sparar inte bara $$$
4.
5.
FOTOHampus Holmer
18
D
J
K
U
L
R
I
A
E
S
N
L
E
T
G
D
E
F
E
A
E
R
E
N
N
D A
S
N
En krönika av en jurist. Ett kärt återseende i Sonden.
Text: Joel Dahlquist, Jur. Kand
Kära retards,
- De enda attraktiva människorna på läkar-
doftande, välordnade och påkostade värld. Jag
hället i allmänhet, och på Lunds läkarprogram i synnerhet, om att läkare ägnar sig åt
något viktigt, något som förbättrar andras liv,
som arbetar i galonbyxor och roar sig med att
-
aktligen borde bemötas med vördnad och
respekt. Denna föreställning får det att vända
föreställer mig att ni tittar på TV ibland och har
åtminstone en rudimentär uppfattning om livet
är någonting att ha. Det var över ett år sedan
ni föreställer er. Vi är vackra, vältränade och
bor i dyra bostäder. Vi är lyckliga, beresta och
äter dyr mat. Juristkåren är i mångt och mycket
vad den borgerliga regeringen hoppas att hela
slänga ut yours truly (något som råkade sammanfalla med att redaktörsparet LundbladDanzkwikeischsk äntligen blev avsatta och
kunde ägna sig åt sitt äktenskap på heltid).
valde att bli läkare för all manlig uppmärksamhet.
kommer förr eller senare att kultiveras till att
bli som vi.
och tillhandahåller, nästan gratis, en check-lista som ni alla bör ha på badrumsspegeln i ert
mycket tid du tillbringade framför datorn när
de andra killarna experimenterade sexuellt.
lan och ogärna kliver ur min vardag av kalvburgare, egyptiskt linne och kvinnor med blonda
hästsvansar. Som någon begåvad individ i
- 14,000 högskolepoäng kan aldrig kompensera
för det faktum att du blev av med din oskuld vid
21 års ålder.
en kvinna som tillbringade gymnasietiden inte
med att läsa kemi och klämma pormaskar, utan
- Även om dina fackliga företrädare har sett till
att manipulera din arbetsmarknad så till den
milda grad att din ingångslön är åtminstone
fyra gånger högre än vad som är rimligt, så är
din löneutveckling på samma nivå som en svarttaxi-chaufförs.
kan lukta sig till din bakgrund i vilket fall som
- Kombinationen av ditt muterade utseende
livet och alla vet om det.
Så, den här krönikan tog fyra och en halv minut
att skriva. Det blir elva tusen ex moms, var kan
åtminstone ett av dem.
svar på tidningen Bamse!) redan räknat ut så är
- Åkesson är inte vin.
stund. Anledningen till detta, mina stackars au-
FOTOPrivat
19
DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING
A
N
N
O
N
S
E
R
Ett behov av större akademisk utmaning på våra utbildningar har identifierats.
Akademisk utmaning kan innebära flera saker, men framförallt betyder det högkvalitativ
undervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder tydlig feedback och
klara mål för vår inlärning.
Just nu pågår en utredning av läkarutbildningen och Allmäntjänstgöringen (AT), som
förväntas föreslå att AT ska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och
därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare
programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS)
Utbildningsdelegation.
Det finns många frågor kring vår framtida utbildning.
Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren!
27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT?
Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund
Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt
utredningen har kommit. Därefter diskuterar vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig
läkarutbildning skulle kunna se ut.
Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening10/4
och
Corpus Medicum inbjuder till
DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN
Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening och Corpus Medicum inbjuder till
DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING
Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund
Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen".
Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare.
DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING
Ett behov av större akademisk utmaning på våra utbildningar har identifierats.
Akademisk utmaning kan innebära flera saker, men framförallt betyder det högkvalitativ
undervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder tydlig feedback och
klara mål för vår inlärning.
Ett behov av större akademisk utmaning på våra24/4utbildningar
har identifierats.
AVAKADEMISERINGEN
AV SJUKVÅRDEN HAR GETT
BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR
Akademisk utmaning kan innebära flera saker, Health
menScience
framförallt
det högkvalitativ
Center, HSC,betyder
Baravägen 3, Lund
Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer presundervisning så att vi studenter når högt uppsatta
mål. Det
betyder
och
sad. Undervisningen
trängs
undan, liksomtydlig
forskningen.feedback
Men vad händer när
akademin
inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar?
klara mål för vår inlärning.
Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföl-
Just nu pågår en utredning av läkarutbildningen och Allmäntjänstgöringen (AT), som
förväntas föreslå att AT ska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och
därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare
programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS)
Utbildningsdelegation.
Det finns många frågor kring vår framtida utbildning.
Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren!
jande diskussion.
Tre tisdagar klockan 17.30. Diskussion om akademisk utmaning och om
Just nu pågår en utredning av läkarutbildningenframtidens
och Allmäntjänstgöringen
(AT),
som
läkarutbildning. Vi bjuder på middag till
dem som
har anmält
27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT?
sig! Anmäl dig senast tisdagen innan till [email protected]
Locus
Medicus Lundensis,
Tunavägen
Lundska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och
förväntas
föreslå
att5,AT
Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt
utredningen
har kommit.
diskuterar
vi hur vi skulle vilja att en
ny, 6-årig
därmed
blirDärefter
6-årig.
Utredningen
leds
av Stefan Lindgren,
lärare i Malmö, tidigare
Välkomna!
läkarutbildning skulle kunna se ut.
Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum
programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS)
Utbildningsdelegation.
10/4
DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN
Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund
Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen".
Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare.
Det finns många frågor kring vår framtida utbildning.
Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren!
24/4 AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT
BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR
27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT?
Health Science Center, HSC, Baravägen 3, Lund
Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer pressad. Undervisningen trängs undan, liksom forskningen. Men vad händer när akademin
inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar?
Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföljande diskussion.
Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund
Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt
har
kommit.
Därefter
vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig
Treutredningen
tisdagar klockan 17.30.
Diskussion
om akademisk
utmaningdiskuterar
och om
framtidens läkarutbildning. Vi bjuder på middag till dem som har anmält
skulle
kunna se ut.
sig!läkarutbildning
Anmäl dig senast tisdagen innan
till [email protected]
Välkomna!
Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum
10/4 DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN
Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund
Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen".
Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare.
24/4 AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT
BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR
Health Science Center, HSC, Baravägen 3, Lund
Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer pressad. Undervisningen trängs undan, liksom forskningen. Men vad händer när akademin
inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar?
Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföljande diskussion.
Z
G O
A
K
A
R
I
A
A B R O A D
Life as an exchange student
Text: Mohamad Zakaria
Currently, I am a master student at the
Health (MPH) at the Medical Faculty of Lund
University. On 31 May 2012, our batch will formally graduate and many of our dear classmates
will leave Sweden either back to their countries
or to work internationally. Thinking about the
inevitable separation from many of dear classmates, I am writing my experience as an international student in Sweden. I am sure many
other international students have had similar
experiences and that the new international students in Sweden may have similar ones.
Studying at the MPH program [Master of Public
ing than the programs I have previously studied
at. We have been so busy with the study assignments, especially group-work assignments, and
now with our MPH theses writing, but it has
been also a very nice and rewarding experience
studying at this MPH program among 43 international students from about 25 countries and
The LUMES graduation ceremony on December
11, 2001, was a happy day (see picture below).
In the evening, however, we were all really sad.
“...establishing more international programmes with good quality of education is
a necessity that contributes to a sustainable
world.”
In the year 2000, I came to Sweden to study at
the Lund University International Master Program in Environmental Studies and Sustainability Science (LUMES). I arrived about four
days after the program had started because of
the delay in issuing me the Swedish student
residence permit, due to my country of origin.
By then, the 4th batch of LUMES students had
and had already gotten to know each other
fairly well. Upon my arrival to the student dormitory (Spoletorp), I found my corridor-mates
make our stay in the corridor common area as
comfortable as possible. Despite the fact that I
recognise some of the words in the discussion,
because of the many different dialects (Kenyan,
Chinese, Danish, Spanish, German, Canadian,
and American).
LUMES. There were 24 students from 19 countries sitting in the same classroom. That was the
so many people from different countries in the
same classroom. I immediately felt the friendly
environment. The next day, LUMES took us
We realised that the day had come when we
had to say goodbye to each other. Many of us
cried while hugging each other goodbye. I will
never in my lifetime forget how sad I was that
night. My friends and classmates left Lund and
University. Many international students who
left Lund to go back to their home countries had
sort of a shock going back to their realities of
life. My shock, which was not less than theirs,
was facing the reality of being in Lund without
most of my dear friends from LUMES. This sad
part of the experience will unfortunately be repeated again when many of my friends at the
MPH program will depart this summer.
Being an international student is a lifetime enment gives the student a different perspective
on life - a better perspective. During the study
period one learns about others cultures, traditions, and ways of thinking, among many other
important things in life. These are things you
about cultures and traditions. The international
experience itself is a precious one, that the international students gain in addition to their
diploma upon graduating from such an internationally highly ranked and respected university.
about life may change. One starts recognizing
the possibility that people, if they want, are capable of living together in peace and harmony if
given the possibility and the environment to do
so. Stereotypes about nationalities, cultures and
religions will not have much space in the thinking of international students after having lived
and learnt from this experience. I believe the
international student environment is a means
to create a better world, a more sustainable one
that builds trust among nations and individuals.
Therefore, establishing more international programmes with good quality of education is a necessity that contributes for a sustainable world.
Moreover, the university and the leaders of the
international master programs shall organize more alumni meetings for their programs
where graduates meet to share their work
experiences after graduation. This is the best
opportunity for networking between the university and the graduates that creates further
opportunities for cooperation. LUMES had 2
alumni meetings both in 2005 and in 2011.
The alumni meetings have been very useful for
cross-batches professional cooperation and for
generating new ideas for the future. I encourage
the administration at the MPH program to organize similar alumni meetings.
Finally, my advice to the current international
students and to the other future international
students at Lund University is to use their opportunity of being international students to
build life-long friendships with their fellow students; to learn how to tolerate the differences;
tures as much as possible, as this helps a lot in
life in general and in working life in particular;
to look for the differences. Make those unique
months of your life during your international
experience unforgettable ones which you can
always remember with pleasure and with a
smile.
then that I started getting to know my classmates much better. During these three days,
we cooked together and each one of us presented his/her country and its environmental
conditions. The days studying with my LUMES
friends were among the best days of my life
as an international student. We became like a
family regardless of our different cultural, religious, geographical and political values and
in common as human beings rather than looking at our differences. We became an international family in every sense. The one and a half
years, the duration of the master program back
then, passed so fast in spite of the many group
assignments during the courses, that the Swedish education system is well known for.
FOTOPrivat
21
F
A
K
U
L
T
E
T
E
N
D E K A N D U L I TA P Å
Sonden träffar Gunilla Westergren-Thorsson, ny dekanus för Medicinska Fakulteten sedan 1 januari
text: Erik Grönholm
Vem är du bortsett från dekanus?
81. Jag har läst mest kemi, men även biologi och
en del medicin och är doktor i medicinsk kemi.
ningen och för institutionen för experimentell
medicinsk vetenskap, studierektor för biomånga saker parallellt – forskning och utbildning. Jag är en ganska glad och positiv person och
tycker om människor.
Vad gör en dekanus egentligen?
- Dekanus har hand om medicinska fakulteten,
1300 anställda och 2800 studenter. Vi håller på
med forskning och utbildning, och numer också
så kort tid. Det är mycket att man vill visa vem
man är, man vill få fördelar, man vill ha pengar
till olika saker. Det är det som det handlar om,
men nu har vi så decentraliserad ekonomi så
det mesta ligger ute på institutionerna, väldigt
lite ligger på fakulteten.
Det pratas litet bland studenter om att vissa tjänstemän inom fakulteten skulle vara
mer vänner till ledningen än meriterade
för sina tjänster, och att vissa efternamn
skulle ha lite företräde till forskningsanslag.
Föregående dekanus Bo Ahrén talade i en
intervju om att detta var ett problem som
han jobbat med, men som kvarstår än. En
”internkultur” eller ”förhandlingskultur”.
-
ligga i framkant vad gäller undervisning och forskning. Det måste man underhållla hela tiden.
Som sagt ska vi vara framgångsrika, gärna inom
områden som kan ha omsättning också i samskor, och saker som kan förbättra vår vardagliga
hälsa.
Hur ser det ut med att gå om Karolinska i
universitets-rankningen?
områden är vi i dignitet med karolinska, på andra är det en bit kvar.
Ska du bygga några monument över dig själv,
som BMC eller CRC?
i tre olika hus nu. BMC, CRC och HSC. Frågan är
Det där med innovation låter trendigt, vad
innebär det?
på nya läkemedel, men innovation är också nya
behandlingssätt, eller omhändertagande av patienten. I framtiden kommer patienten behandlas mer och mer i hemmet, ”personalized medicine” och så vidare. Till exempel måste vi tänka
på hur detta kommer påverka utbildningarna
och deras kliniska moment. Andra uppgifter
är att lyfta fram fakulteten inom universitetsvärlden och i media, och att tänka strategiskt.
Detta är en region där det händer mycket, med
till exempel ESS, MAX IV och Ideon Medicon Vil-
har en rätt så bra strategi hur vi förhandlar osv.
Mycket går via institutionerna. Det går inte att
-
mycket. Kanske blir det något litet monument
någonstans. Jag har inte planerat något än, men
allt blir det något.
Vad gör fakulteten om 50 år, tror du?
mest informera om vad de gör och det är viktigt.
tror utbildningarna är helt förändrade, mycket
Du är den första kvinnan som har denna
tjänst. Är det något som märks av?
- Jag har inte märkt något än. Jag är uppfostrad
att vi ligger väldigt bra till. Vi har också mer
samverkan mellan Malmö, Lund och Köpenhamn.
Vad gör du om 50 år?
med det. Förstås, på något manligt professorpligt forskningscenter baserat på världens mest
kraftfulla neutronkälla, reds anm). En del saker
har vi satt igång med, till exempel att se igenom
blir behandlad. Haha. Eller åker världen runt!
något – så sades det ”vill du något eller skakar
drivit mitt sätt att vara.
betalt. Och det är lite oroväckande hur vi ska
hantera detta. Apotekarutbildningen är det
också mycket frågetecken kring. Allt är egentligen färdigt att sätta igång. Det är uppe till diskussion igen, men vi måste få mer pengar från
verkan mellan grundforskning, kliniker, hälsa
vårdvetenskap, samverka över gränserna.
Bland studenterna och doktoranderna på
Lunds Universitet är kvinnor och män jämnt
fördelade, men bland professorerna är fyra
av fem män. Är det något du tänker på?
på föreläsningslistan på en konferens, kan det
utomlands, än här, men det är en lång väg att gå.
Vad innebär arbetet i praktiken?
- Det innebär mycket möten med många mänecas exekutiva team, i och med nedläggningen
en värld utanför Stockholm. Nyligen ringde
det någon som ville donera en massa pengar
dhet inom fakulteten, men också i världen. I
tom beroende på om man är man eller kvinna.
att se på det i behandlande situation. Det har
-
gymnasier, för att uppmuntra ungdomar till att
Direkt när du tillträdde började telefonerna
att ringa, med folk som lobbade för saker,
berättade du i en intervju. Vad ville de, till
exempel?
- Jag har aldrig haft så mycket uppvaktningar på
22
Mandatet är oftast på sex år. Vad har du för
visioner om vad du ska uträtta under denna
tid?
- Få ihop fakulteten – nu är den ganska spretig.
FOTOKG Pressfoto
M
F
A
O R D F Ö R A
N
D
N
J
A
E
- Om man är stark måste man också vara snäll
Hej på er allihopa, så här när våren precis bör-
S
T
Y
R
E
ORDFÖRANDE
L
S
E
och sektionerna, de tidigare kårerna, var också
N
SOCIALT ANSVARIG
bemöta kritiken som då och då lyfts mot kåren
och den, i vissa personers ögon, tveksamma
demokratiska förankring när så få kandidater
ställer upp i fullmäktigevalet att medlemmarnas
röster i praktiken inte spelar någon roll? Det är
ett intressant tema, i synnerhet med tanke på
vad demokrati betyder, och hur den kan utövas.
För i en förening med så många aktiva som MF
har, med så många skribenter i kårtidningen, så
många aktiva utskott och så många studeran-
[email protected]
har en bred förankring som gör att demokrati
[email protected]
046-222 01 08 / 0709-38 70 13
VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT
ANSVAR
Johan Danielsson
[email protected]
046-222 06 80 / 0736-753571
UTBILDNINGSANSVARIG
Lars Hellström
[email protected]
er alla att kandidera och nominera till förtroendeposter under nästa verksamhetsår, så
STUDENTHÄLSOANSVARIG
med mycket aktiviteter och stort engagemang?
Ett annat alternativ var att skriva om hur studenterna, genom kåren och Läkarsällskapets
Kandidatföreningen, tagit saken i egna händer
och nu i vår dragit igång seminarier kring hur
[email protected]
INFORMATIONSSEKRETERARE
Louise Mucchiano
[email protected]
ANSVARIG FÖR INTEGRATION OCH
KOMMUNIKATION (IoK)
utbildningar, när det egentligen borde ligga på
Lina Broman
[email protected]
U
T
av utbildningskvaliten och åtgärda de brister
S
K
O
T
T
UTBILDNINGSBEVAKNING
Medicinska utbildningsrådet
[email protected]
Biomedicinska utbildningsrådet
[email protected]
Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd
[email protected]
SOCIALA UTSKOTT
Sexmästeriet
Övermarskalk
Novischförmän
Brunchen
Ärtan
Idrottsutskottet
Kulturutskottet
Sonden
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
let sektioner i den nybildade, fakultetsgemen-
suveränitet. Det betyder att ingen av de andra
sektionerna har rätt att bestämma över någon
av de andra sektionerna. Det betyder att alla tre
sektionerna måste vara överens för att kunna
göra något.
Att vara en sektion i Corpus Medicum var inget
som Medicinska Föreningen valde, av alla alternativ var detta det minst dåliga eftersom man
vid Lunds universitet. Men Corpus Medicum har
givit kårarbete ytterligare en dimension. För att
bli tagna på allvar, och för att inte bli utspelade
mot varandra, så måste vi studenter visa upp
en enad front mot fakulteten. Och för att kunna
göra det så måste vi vara eniga i Corpus Medicum. Och att vara eniga, och uppträda med ett
ansikte utåt, är inte det samma som att Medicinbestämmer. En enad front får man först när alla
känner förtroende för varandra. När alla känner
de andra, och när ingen känner sig trampad på,
då är det inte svårt att visa upp en enad front.
trivas under sin studietid och att våra utbildningar ständigt ska bli bättre.
som Sondenredaktörerna önskade läsa om i
min syn på det kårsamarbete som snart pågått i
två år, och som heter Corpus Medicum. Jag valde
det sistnämnda.
de rektorn för Lunds universitet att det enMedicinska fakulteten hade det tidigare funnits
tre kårer, Medicinska Föreningen, Vårdvetenskapliga studentföreningen och Sydsvenska
Så för MF, som är den största sektionen, och
dessutom den starkaste eftersom vi har studenter som läser längre utbildningar, är aktiva
under en längre tid i kåren och därmed hinner lära sig en massa om fakulteten och om
är man stark måste man också vara snäll. Och är
vi det, då har MF allt att vinna på att vara en sektion i Corpus Medicum. För nu för vi inte bara de
egna medlemmarnas talan, utan nu talar vi för
alla studenter vid Medicinska fakulteten i Lund,
och tro mig, den rösten klingar starkare!
förlorade de sin status som kårer, och blev istäl-
IT-ANSVARIG
Jens Wretborn
[email protected]
K
O
N
T
A
K
T
MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ
EXTERNPOST
INTERNPOST
TELEFON
E-POST
HEMSIDA
BMC, H10, 221 84 Lund
HS 66
046 - 222 06 80
[email protected]
www.mfskane.se
FOTOSimon Schmidbauer
23
F
U
M
-
K
A
N
D
I
D A T
1.
E
R
3.
2.
F
U
L
L
M
Ä
V A L E T
K
T
4.
I
G
E
5.
-
2 0 1 2
FUM är Medicinska Föreningens parlament, där den representativa demokratin står i full
Denna sida innehåller bild och motivation från årets 27 kandidater till FUMs 21 ordi11.
den 23 april, då rösterna räknas. Gör din röst hörd !
18.
19.
1.Louise Mucchiano Log T6
i Medicinska Föreningens styrelse som infosekreterare, nämnden för rehabiliteringsutbidlningarna, ledningsgruppen för logopedi- och
audiologiutbildningarna samt i Medicinska
12.
20.
21.
5.Johan Danielsson Vice Ordförande MF har
avslutat läk T4
-
2. Karl Lundblad Läk T8
Jag verkar för en utmanande pedagogik inom
utbildningsbevakningen, och ett rikt utbud av
såväl traditionella som nya sociala aktiviteter i
MF.
3.Anja Nylander Ordförande MF, har avslutat
Läk T8
Jag vill fortsätta att arbeta för att MF ska vara
en aktiv och trovärdig studentkår. Med anledngänglighet för alla studenter på våra utbildnintation i fakulteten. Vi ska samarbeta mer mellan
att vara aktiva inom MF.
11. Oskar Hagströmer Läk T9
Jag brinner för det sociala MF. Genom att ha kul
stärker vi banden till varandra och över kurs7.Martin Sjöström Läk T7
Förutom att bibehålla den goda utbildningsbevarbeta med forskningsanknytningen till utbildningen där vi har fått igång föreläsningar och
bete och lärande över fakultetsgränserna. Jag
har tidigare varit Sondenredaktör, suttit i FuM
ett år och som studentrepresentant i EMVs styrelse i 2 år och vill bidra med erfarenhet och
kontinuitet.
8.Anders Törnqvist Läk T7
Jag anser att föreningens traditioner är viktiga
mäktige för att göra MF till den bästa och roligaste kåren. Sondens latinspalt ligger mig givet-
och vara bättre förberedda inför möten. Studentrösten ska höras överallt!
9.Erik Ising T3
Jag vill att MF ska arbeta med att föra fram
4.Hampus Holmer Läk T4
MF bör fortsätta sin strävan för synlighet och
öppenhet, fokusera på utbildningsbevakning
och stå upp för studenternas intressen. Det
ska vara tydligt vad MF sysslar med, se genom-
och studiesociala frågor. Kåren ska vara det
till engagemang. Digitalt schema för alla kurser,
mobilapplikation för MF och utökat samarbete
inom Corpus Medicum är för mig viktiga punkter under året. För MF i tiden m.m.
10. Emma Niles Log T6
om det gäller brunchverksamhet, ärtverksamhet, sex(mästeri)verksamhet, tandemcyklning
eller kanske rentav studiebevakning!
varit kursrepresentant inom LAUR. Nu känner
med och bestämma vad Medicinska Föreningen
24
med är att integrera studenterna från logopedoch audionomutblidningarna ännu mer samt
6.Belmin Zubanovic Läk T3
har om framför allt logoped- och audiologiutbildningarna, men även resterande utbildninmindre utbildningarnas röster. Det hade varit
fantastiskt roligt och givande att sitta ännu ett
år i FUM!
22.
i Malmö växer så det knakar, nu gäller det att få
till en grundstruktur som håller i längden. Men,
inte är engagerade. Bara genom att ha stort
stöd från studenterna kommer vi med kraft
kunna representera studenternas åsikter mot
fakulteten. Nu när det nya lärosätet i Helsingborg har startat är det viktigt att MF når även
dom studenterna.
12. Frida Peterson Bio T6
Jag har under hela utbildningen varit aktiv inom
MF och är för nuvarande ordförande i det biobeta med frågor som rör utbildningsbevakning.
Jag vill också att MF ska arbeta för att öka integrationen mellan programmen på fakulteten,
samt att öka de mindre utbildningarnas deltagande i medicinska föreningens aktiviteter.
13. Cecilia Skoug Bio T4
Medicinska Föreningen ska verka för god utbildningsbevakning, kritiskt tänkande samt
bevarande av sociala traditioner utan att vara
bakåtsträvande.
14.Malin Zimmerman Läk T6
Jag vill att MF ska fortsätta verka för att vara
en aktiv förening på alla studieorter och bevara och utveckla sina starka traditioner både
vad gäller en uppskattad och välorganiserad
studiesocial verksamhet och en seriös och välfungerande studiebevakning.
F
U
M
-
K
A
N
D
I
D A T
E
R
6.
7.
8.
9.
10.
13
14
15.
16.
17.
23.
24.
25.
26.
27.
15.Julia Frändberg Läk T4
Jag har hittils varit aktiv både inom MFs utbildningsbevakande organ
MUR och i det studiesociala som brunchförman.
alla medlemmar om vad
utbildningsbevakning är och hur man kan vara
med och påverka sin
utbildning som student. Eftersom viktiga saker
sker på nationell nivå
16.Fredrik Thulin Läk T6
MF skall verka för studenters trevnad. Personmedlemmarna samt bedriva studiebevakning
med att optimera de olika terminerna för reskräver mycket tid och tanke då kursledningar
som regel kan vara tuffa att få att genomföra
denter får utvärdera sina terminer, helst under
terminens gång, och att man sedan genom MF
kan ta fram arbetsplaner för hur förbättringar
skulle kunna göras och att dessa, genom påtryckning från kårens sida ifall det behövs, sker
inom en rimlig tid.
novativa entreprenörerna – i förnuftets tecken,
inte konservatismens. En av mina styrkor är att
rummet, på Sonden-redaktionen och inte minst
i det civila. MF bör i första hand arbeta med
studenternas förhållande till sina utbildningar,
19. Erik Dahlin Läk T6
MF skall fortsätta med sin fantastiska utbildningsbevakning kombinerat med bevarandet av
våra sociala aktiviteter som hela vår förening
är baserad på. Digitala scheman till alla kurser,
Medicum och fortsatt synlighet med vad vi gör
för våra medlemmar. Till skillnad från andra
serier.
20. Siri De Geer Log T6
Jag tror på ett mångfaldens MF, socialt så väl
som utbildningsbevakande. Jag kandiderar till
utskotten är mycket viktigt! Jag har tidigare
mest engagerat mig kring det sociala, så
skulle därför vara spännande att få en inblick
även i det utbildningsbevakande arbetet.
Särskilt intressanta områden att arbeta med
mellan utbildningsansvariga och studenter
gen, PBL-arbetet samt något slags system för att
kontinuerligt utvärdera föreläsare
23. Elisabeth Ingo Aud T6
Jag vill att MF ska verka för att alla studenter
ska känna sig välkomna i gemenskapen och
känna att MF bevakar deras intressen. Genom
ett rikt utbud av sociala aktiviteter och ett
synliggörande av att god studiebevakning ger
resultat kommer vi långt. Jag vill även verka för
att logoped- och audiologistudenterna tar plats
och gör sina röster hörda i MF.
24. Klara Mogensen Läk T3
-
för en attraktiv förening, med god kommunikation och sammanhållning mellan utbildningarna.
21. Axel Nivestam Läk T4
Jag vill verka för ett starkt och nära samarbete
både mellan olika utskott och studieorter
inom medicinska föreningen. Ett gemensamt
17. Nils Wetterberg Läk T4
För att fortsätta driva MFs sociala utskott till nytänkande men även behålla traditioner. För att
genom utbildningsbevakningen se till att alla
både inom det studiesociala och utbildningsbevakning bör detta vara ett mål. Samarbete
tigt då olika utskott har kunskaper andra
standard på utbildningen oavsett placering och
att den akademiska utmaningen kvarstår fram
till examen.
med våra olika frågor, studiesociala som
utbildningsbevakande fortsätter vi att vara
starka.
18.Erik Grönholm Läk T4
Jag skulle som ledamot i FUM fungera som en
motvikt till de allestädes närvarande unga, in-
22. Niklas Hadorn Läk T2
som att upprätthålla och utveckla de sociala
munikation mellan MF och dess medlemmar.
25. Sandra Wibom Läk T5
Jag vill också vara med.
26. Cal Ljung Läk T6
MF är för mig en härlig symbios av studiebevakning och sociala aktiviteter. Jag vill fortsätta
utveckla dessa båda delar så att det ska kännas
värdefullt att vara med i föreningen. Framför
bildningsbevakning på läkarprogrammet i Helsingborg och därutöver verka för att de sociala
verksamheterna i MF har ett brett utbud som
kommer medlemmarna till del.
27. Emilia Carlqvist Läk T3
Jag vill bidra till utvecklingen av MF genom att
verka för ett utökat samarbete med andra närskeprogrammet.
25
M
A
S
T
E
R
O
F
P
U
B
L
I
C
H
E
A
L T
H
TO PAY O R N OT TO PAY
on non-European applications to the MPH programme
text: Barbara Schuh, MPH-UR Vice Chairman
The application period for the Master’s Programme in Public Health (MPH programme)
at Lund University closed on January 15th
on the online application platform of the
Swedish Agency for Higher Education Services (VHS) (universityadmissions.se).
Since the start of the discussion of study fees in
Sweden for non-EU/EEA citizens and the actual
implementation on July 1st 2011, critique has
been voiced by various stakeholders, including students, lecturers, and the administration
of various Swedish universities. Worries at the
MPH programme administration especially
concerned how those fees will affect the international composition of the student population
in the MPH programme, which has always attracted students from all over the world. Concerns were related to a decrease in knowledge
transfer to low and middle income countries
after the introduction of study fees, if less students from those countries would be able to
come and attend the programme.
this year and last year, compared to the applications for 2010, these worries seem to be
tions is noticeable from 2010 to 2011 according to the Swedish Agency for Higher Education
Services (VHS, Verket för Högskoleservice). In
2010, about 1384 applications were received
by the programme in the international application round, whereas the submissions for 2011
INFO-BOX
Study fees and application fees have been introduced on July 1st 2011 for non-EU/EEA citizens
(European Union/ European Economic area).
Currently, the application fees are SEK 900
and the study fees are set at SEK 170.000 per
year. Exempted from those fees students with
a passport from a EU/EEA country, including
Sweden, students with a passport from a EU/
EEA country, including Sweden, students with a
permanent Swedish residence permit, or those
who have been granted a temporary Swedish
residence permit on grounds other than study,
exchange students, as well as certain types of
students who are a family member of a EU/EEA
citizen who are in Sweden on a temporary or
permanent right of residence.
26
dropped to 431 international applicants. The
applications in the Swedish application round
did change only slightly from 79 in 2010 to 62 in
2011. The application round for 2012 does not
have a division into national and international
to determine the amount of people applying as
international students versus EU citizens. The
total amount of applications for the merged application round in 2012 was 684.
It appears that the introduction of user fees led
to a decrease in applications, especially from
international students, as the data from 2010
and 2011 suggest. The acting programme director Anders Emmelin attributes the decrease
in overall applications on the one hand to the
introduction of application fees, irrespective of
the study fees. On the other hand, applications
probably also reduced from those students that
are not able to bear the double burden of living costs in Sweden and study fees. Though he
believes that the chance of receiving a scholarship is still attracting many students worldwide
to apply to the programme. In 2011, 7 students
from the MPH programme received scholarships from the Swedish Institute, 2 were awarded with scholarships from the Lund University
Global Scholarship programme and one student
received an Erasmus Mundus Action 2 scholarship, according to data from Lund University.
Besides those scholarships, it can be assumed
that other students with an international background come to Sweden with scholarships from
Before 2012, applications to the MPH programme were taking place in two separate
application rounds. International applications
could be handed in from December 15th until
January 15th, whereas Swedish citizens could
apply during the period March 15th till April
15th. One of the main reasons for the introduction of only one application round from December 15th to January 15th was the right of all
EU citizens to apply in the Swedish application
round, as EU law requires the application of
the same rules to all EU citizens. To reduce this
confusion and administrative effort, the application rounds were merged.
their home country, as well as students who are
paying the full amount of study fees without
scholarship assistance, for which data are not
available.
The MPH cohort starting the programme in
2010 was comprised of 50 students, of which
38 stated their residency at the time of application to be outside of the European Union. In
2011, this was the case for 16 students out of a
total cohort of 40 students. This suggests that
the amount of students from outside the EU
starting the programme actually dropped after the implementation of study fees. But those
data should be interpreted cautiously, as these
are actually not data on nationality or citizenship and thus cannot be interpreted as data
to pay tuition fees in the MPH programme. An
sson published on the homepage of the Medical
Faculty of Lund University states the 2011 MPH
cohort to comprise students from 19 countries
all over the world.
Applications since the introduction of study
and application fees did in fact drop substantially. Though, the impact on the internationality in the programme is unclear, as it seems that
students in the programme still come from a
variety of countries worldwide. The upcoming
years will show if less non-EU/EEA students
will attend the MPH programme.
U
U
R
-
A
L
T
S
B
I
L
D
N
T
I
N
G
R
I
S
R
Å
D
E
N
N
G
- De ser till att allt funkar på Din utbilding. De här spalterna har du helt enkelt inte RÅD att missa!
B U R
L A U R
M U R
text: Frida Pettersson
ordförande för
Biomedicinska Utbildningsrådet
text: Elisabeth Ingo
ordförande för
Logopedernas och Audionomernas
Utbildningsråd
text: Fredrika Blixt
ordförande för
Medicinska Utbildningsrådet
Vårterminen är i full gång och LAUR arbetar
på. Fortare än man tänkt är terminen slut och
det är dags för tentor, opponeringar och exa-
bads utbildningsråden att blicka bakåt för att
belysa alla de förändringar av våra respektive
utbildningar som genomförts under årens lopp.
Läkarutbildningen är i mångt och mycket en
traditionstyngd utbildning, vilket blir extra uppenbart när något ska ändras på.
Den senaste större förändringen vår utbildning genomgått är Bologna-anpassningen, som
nu nått termin tio. En tapper skara studenter
arbetar i detta nu, som första kurs någonsin på
läkarutbildningen i Skåne, med sitt 30-poängs
examensarbete. MUR önskar er, och alla andra,
stort lycka till under vårterminen!
Vi i BUR ser därför tillbaka på de gångna årens
visioner och mål. För oss på biomedicinprogrammet har det varit viktigt att skapa oss en
studenter i T8 runt om i världen på spännande
utbyten – från San Diego i väst till Brisbane i
öst. Tack vare institutionens och fakultetens
denter, lärare, gymnasielever, syokonsulenter,
forskare och företag har biomedicin sakta men
säkert blivit accepterat och vuxit sig starkt som
dicinare och förstår vem vi är, vad vi gör och
varför vi behövs.
chanser för er Log/Aud studenter att få åka.
ternas reseberättelser på våra respektive forum
under våren.
För att öka insikten bland oss studenter om
vad vi biomedicinare kan göra under och efter
vår utbildning anordnade vi i BUR i år en inspirationsdag för biomedicinare i anknytning
samma inom professionerna för att svara på
frågor om utbildningens kvalité.
utbildningen, universitetet och privata företag
gen var mycket uppskattad bland studenterna
på biomedicinprogrammet och vi hoppas att
det kan bli en årlig tradition.
Vi har även fått igenom en ny kursordning under första året på programmet. Detta innebär
att kemikurserna kommer att läsas i rätt ordning, något som vi har arbetat för länge. Den
nya kursordningen träder i kraft redan hösten
Nästa stora utmaning för BUR blir att förändra
några av PU-kurserna på biomedicinprogrammet. Dessa kurser har under de senaste terminerna tappas fokus till de större kurserna. Detta
beror delvis på att de ligger väldigt utspridda
under andra kurser. Därför vill vi koncentrera
kurserna till en samlad veckas heltidsstudier
per kurs. Detta gäller framför allt kurserna
”Metoder och kvalitetssäkring” samt ”Metoder
och risker”. Dessa förslag har bemötts väldigt
positivt av kursansvarig och programledning,
Under 2012 utvärderar högskoleverket både
audionom- och logopedutbildningarna i landet.
Hoppas att ni alla tagit del av det logopedquiz
som fanns tillgängligt på facebook och som
tagits fram för att öka och sprida kunskapen om
logopedi. Vår egen Mäster, Cecilia Lundström,
har även hållit en mycket uppskattad mästerföreläsning om stamning.
Arbetet pågår med att uppmuntra Log/Aud
-studenterna att kandidera till poster inom
Medicinska föreningen till verksamhetsåret
12/13.
I slutet av april håller LAUR terminens stora
LogAud-sittning. Studenter från de olika terminerna träffas och har roligt. Det blir alltid en
bra kväll så missa inte detta!
Varmt välkomna till gemenskapen i LAUR!
Vad gäller framtidsvisioner, är inte det heller
helt lätt. Mycket av det utbildningsbevakande
arbetet handlar tyvärr om att släcka eldar och
här nedan.
möte för utbildningsbevakare från samtliga
läkarutbildningar i landet. Till detta möte är alla
intresserade välkomna, vi kommer också att being av festliga aktiviteter mm. För den som vill
ha extra inblick i hur utbildningen ser ut på de
olika orterna, knyta kontakter, elelr bara ha en
trevlig helg, är detta ett gyllene tillfälle. En fråga
som garanterat kommer stå på agendan är den
nationella utredningen som ska se över läkarutbildningens framtida utformning. Utredningen
besökte nyligen Lund för att samla in åsikter
med sig.
Sedan höstterminen pågår ett arbete för att göra
examinationen och bedömningen av PBL-arbetet mer rättssäkert. Under senaste StorMUR
antogs ett åsiktsdokument angående detta, där
studenternas synpunkter och åtgärdsförslag i
hemsidan; mfskane.se. Framöver kommer vi att
arbeta mycket även med övriga examinationer.
En kommitté har tillsatts med uppdrag att utre-
fortsätta under våren.
Vi i BUR vill avsluta med att önska alla studenter god arbetslust och fortsatt lycka till med
terminen!
Vänliga hälsningar från styrelsen i det biomedicinska utbildningsrådet!
MUR, och detta ämne diskuteras fortlöpande på
våra möten.
Till sist en uppmaning till alla som är intressesök till MUR-styrelsen! Ny styrelse tillsätts på
terminens sista StorMUR 2/5 på Locus i Malmö.
Vi ses där!
27
C
28
O
R
F
O T O
G R
A
F
E
N
C
O
R
F
O T O
G
R
A
F
E
N
Jag, Simon “Bingo” Schmidbauer, tillika eder Corfotograf (ovan gestaltad på mitt allra mest ödmjuka humör) har för detta jubileumsnummer
utökat mina domäner i Sonden och fyller nu ett helt jäkla uppslag för din
kåravgift! Och som som det fylls! Längst upp till vänster ser vi Johan “OneTake” Nilsson i Movits! in action på Mejeriet. Detta är norrlandsbandet
alla borde känna till, så nu kan åtminstone Sondens läsare bjuda upp till
dans på nästa förfest! Vidare på det musikaliska temat syns inga mindre
än Ultraljud på Partus - en fest där många även såg det ack så gyllene
rektoskopet för sista gången. Överst på denna sida ses sedan en ovanligt
självgod Louise Mucchiano förbereda odontologerna för samarbetsfesten
Gapa, tugga, svälj, följd av ett porträtt av Påven själv. Ett välfyllt dansgolv
i sann examensfestanda får till sist avsluta mitt uppslag denna gång.
29
L
A T
I
N
N
I
G
H
I T ’ S
T
A L I V E !
Latinets dr. Frankenstein har äntligen lyckats väcka liv i ett dött språk!
text: Martin Sjöström bild: David Larsson (redaktörer emeriti)
Pulserande rytmer, svettiga kroppar, sprakande färger och mörka ögon. Förväntningarna
var stora hos medlemmarna i den annars så
kasedansälskande Medicinska Föreningen.
Åtminstone hos dem som hade trotsat Lunds
vinterregn för en utekväll. Men det som väntade i Segerfalksalen var istället en språklig kavalkad av sällan skådat slag, kanske inte sedan
1897 då Maximilian Victor Odenius [medicinprofessor och översättare av Celsus, reds. anm.]
slutade som professor. Några personer som
presenterades under det vid första anblicken
motsägelsefulla namnet ”latinentusiaster” stod
för kvällens förkovran. Med syfte att återup-
prätta en förlorad yrkesstolthet och att kämpa
för den medicinska allmänbildningen blev det
en svindlande resa genom kasus och deklinaFöreläsning varvades med arbetsblad och vilda
diskussioner om hur en romare hade låtit som
anatomiamanuens anno 2012. Med ett ambitiöst schema fylldes både två och tre timmar
och även om man inte lär sig ett språk på en
latinkunskaper hos medicinare har nått smått
Vad har de då för plan, dessa ”latinentusiaster”?
Den gamla underläkardevisen solvitur ambulando (det löses genom att gå) är knappast
tillämpbar här och istället krävs aktion. Redan
nu är det infört två föreläsningar på termin 2
som hålls av den prisbelönta latinlektorn Caanordnas denna kväll. I entusiasm gränsande
till storhetsvansinne smids storslagna planer
pluggar vid ett fullskaligt universitet och satsa
lite på sin akademiska allmänbildning är både
saker som fossa supraclaviculare, och humanroligt.
Anders Törnkvist, Benoît Almer och Benedictus
XVI delar alla ett intresse för det klassiska språket.
Det gör även en insändarskribent ur arkivet.
30
L
Jag var nyligen på Cirkus Maximum. Ska det
inte vara -us på adjektiv om substantivet är
-us?
/Johanna
er sitt huvudord i latin precis som i många andra språk. Genus, numerus och kasus bestäms
ändelser sammanfaller ibland, men kan lika
ofta vara olika. Jämför nervus opticus (synnerven) med pes sinister (vänster fot), tibia sinistra (vänster skenben) med facies externa (yttre
yta) och brachium dextrum (höger arm) med os
frontale (pannbenet).
A T
tiskt problem med den latinska texten. Scripta
är pluralis av scriptum, scripti (skrift) medan
manet står i singularis. I pluralis heter det egennent”. Framtiden får utvisa huruvida Språk- och
litteraturcentrum gör något åt det. Misstaget
är inte unikt. Bokstaven N har huggits in i efterhand på andra latinska inskriptioner. En annan lösning som någon latinkunnig ordnat med
en bit papper (se fotot nedan) är att lägga till
turen. Då skulle inskriptionen lyda ”Verba volant, littera scripta manet” med översättningen
Latinets maximus, maxima, maximum (störst)
är motsvarande superlativa former till magnus,
magna, magnum (stor). Latinet har för detta ad-
Det är grammatiskt korrekt eftersom scripta nu
inte längre är ett substantiv utan en bestämning
med betydelsen ”skriven” till littera som betyder ”bokstav”.
i musculus gluteus maximus, den stora sätesmuskeln, betyder egentligen ”största”.
Jag vill skriva “Du är till släkten född” på
latin och har då fått höra att det ska vara “Ad
gentem natus es” men tvivlar lite då gens
här står i ackusativ och som jag förstår det
borde det väl vara i dativ då personen fötts
till släkten. Vidare har jag förstått att dativ
normalt inte kombineras med prepositioner utan ersätts istället med ablativ och det
skulle i så fall bli “Gente natus es”. /Daniel
I vårt uttryck har vi att göra med substantivet
nation 2. Substantivet står vidare i nominativ
i maskulinum, nominativ och singularis. Maximus, och inte maximum, är därför den rätta formen, om det ska vara latin.
En circus var en rännarbana för häst och vagn.
Äldst och störst var den som låg mellan kullarna
Palatinen och Aventinen i Rom. Enligt Plinius
den äldre rymde den ungefär 250 000 åskådare.
CCL [med streck över CCL]”. I modern tid menar man att detta är en överskattning. Rännarobserverat!
Har du någon latinsk tungvrickare?
/Jesper
Du har både rätt och fel. Helt rätt är att gens,
gentis (släkt) ska stå i dativ. Detta kallas dativus commodi (nyttans dativ) och används för
att tala om vem som gynnas av en handling. Att
dativ ersätts med ablativ när det kombineras
med en preposition på svenska är en direkt
felaktighet.
Latinets prepositioner förekommer alltid
med antingen ackusativ eller ablativ. Orden i
prepositionsfrasen får alltså sitt kasus utifrån
prepositionen. Prepositionerna ad (till) och per
(genom, av, på grund av) styr ackusativ. Därför
står mors, mortis (död) och os, oris (mun) i ackusativ i uttrycken ad mortem och per os. Prepo-
I
N
E
X
P
E
R T
E
N
styr däremot ablativ. Orden os, oris (mun) och
vitrum, -i (glas) behöver därför stå i ablativ i uttrycken ex ore och in vitro. Prepositionsuttryck
och förekommer sparsamt som attribut.
För meningen som vi ska översätta till latin behövs ingen preposition, utan dativ bör som sagt
användas. I stället för att se på vilken svensk
preposition som används och direktöversätta
denna bör vi undersöka vad innebörden av
som ”åt/för släkten” och att utelämna prepositionen och i stället använda substantivet i dativ
är då rätt sätt att uttrycka samma sak på latin.
I versio vulgata, en översättning av bibeln som
läsa ”[...] natus est vobis hodie salvator [...]” (i
dag har en frälsare fötts åt er). Vobis är ett personligt pronomen i andra person pluralis – i dativ. Om du vill använda gens, gentis (släkt) heter
det alltså genti natus es. Eftersom natus precis
det genti nata es till en kvinna.
Ablativ kan emellertid användas med natus
(född), men betydelsen är då en annan. Ablativus originis (ursprungets ablativ) används med
ord som natus. Då handlar det om ursprunget.
nobili genere natus, [...]” (Catilina, ättling till en
För övrigt kan vi kombinera natus (född) med
prae (före) och kan då förstå att en prenatal
skada är en skada före födseln.
Det är 50-årsjubileum för tidningen, hur ser
latinspalten på det?
L
Skicka dina frågor till latinexperten Anders
Törnkvist på [email protected]
In mari meri miri mori muri placet. Det behagar
musen att dö i ett hav fullt av underbart vin.
lighet) styr ablativ. I ablativ står därför mari,
som kommer av mare, maris (hav), ett neutralt
substantiv. Meri är genitivformen av merum,
meri, ett neutralt substantiv som betyder ”vin”.
Meri bestämmer mari och talar om vad för slags
hav det är, nämligen ett hav fullt av vin. Miri är
mori, mortuus sum som är ett deponens, dvs.
verbet är passivt till formen men har en aktiv
Muri är dativ av mus, muris, ett neutralt substantiv som heter samma sak på svenska. Dativ
används tillsammans med placet (det behagar)
för att tala om för vem något är behagligt. Mihi
ofta använd fras. Placet kommer av verbet plaJag funderar på om du vill kommentera kontroversen kring konstverket vid Språk- och
litteraturcentrum.
/Hampus
Jag antar att du avser skulpturen som står mot
Sölvegatan. Inskriptionen lyder ”Verba volant,
FOTOHampus Holmer
31
V
E
T
E
N
S
K
A
P
50 ÅR AV VETENSKAP
Med anledning av jubilerandet har vetenskapsredaktionen sammanställt vad vetenskapsvärlden
egentligen har haft för sig under samma tid som denna tidskrift har utvecklats.
text: Alexander Astermark
1962
1971
1979
Det är ingen skillnad på energikonsumtionen mellan
tar det för den att smälta.
1963
Samtidigt som de första lung- och levertransplantaten
görs sprider sig en månadslång skrattanfallsepidemi
mellan 14 skolor och 1000 skolbarn i Tanzania. Det
visar sig vara masshysteri.
Rankin AM & Philip PJ. An Epidemic of Laughing in the
Bukoba District of Tanganyika. Central African Journal of
Medicine. 1963. 9: 167-70
1964
Tyvärr är mun-mot-mun-metoden ingen effektiv metod på dödfödda lamm.
Williams GF & Beasley WH. Mouth-to-Mouth Method of Resuscitation in Stillborn and Neonatal Lambs. The Lancet.
1964. 284(7357): 443-4
1965
När män är under stress gnisslar de tänder.
-
iour. The Lancet. 1965. 1(7387): 685-8
Walker GC. Investigation of Factors Affecting the Melt Down
of Soft Serve Imitation Ice Milk. Technical Report. 1971.
March. 71-29-FL
hårda sulor.
1972
Kanadensiska forskare fastställer den totala vikten för
monstrena i Loch Ness till mellan 3 135 och 15 675
kg. Med en medelvikt på 1 500 kg existerar därmed en
population av 10-20 monster som är cirka 8 m långa.
1980
Ungdomar som dricker och röker borstar tänderna
sämre än de som inte gör det, i alla fall i Finland.
Sheldon RW & Kerr SR. The Population Density of Monsters
in Loch Ness. Limnology and Oceanography. 1972. 17(5):
796-7
1973
Äntligen lyckades man klargöra hur dags på morgonen
kenyanska babianer egentligen kommer ner från trädet.
Wagner SS & Altmann SA. What Time Do the Baboons Come
Down From the Trees? An Estimation Problem. Biometrics.
1973. 29: 623-35
1974
1966
De som lider av ohämmad exhibitionism bör behandlas med hypnos.
Roper P. The use of hypnosis in the treatment of exhibitionism. Can Med Assoc J. 1966. 94(2):72-7
smittade av farliga mikrober.
Barbeito MS et al. Microbiological Laboratory Hazard of
Bearded Men. Applied Microbiology. 1967. 15(4): 899–906
1968
Att äta folk är tydligen både fel och farligt. Risken att
1975
För att plocka en kyckling med en kraftig vindpust
krävs vindhastigheter från 549 km/h. Dessa plockar
1976
Det visas att asymmetrin hos män, dvs. att den högra
testikeln oftast är något högre hos högerhänta och vice
versa, inte beror på storlek. Den högra är paradoxalt
nog större. Detta innebär bl.a. att 106 antika skulpturer, som även undersöks i studien, är missvisande.
McManus C. Scrotal Asymmetry in Man and in Ancient
Sculpture. Nature. 1976. 259: 426
fördelar.
Hornabrook RW & Mathews JD. A medical hazard of cannibalism. Can Med Assoc J. 1968. 99(17):866
1969
Turligt nog för alla tandläkare visar det sig efter in-
1977
Om någon stirrar på en under en längre tid ökar man
sin gånghastighet. Detta händer dock inte om den som
stirrar ler samtidigt.
-
Elman D. Effects of Facial Expression and Stare Duration
on Walking Speed: Two Field Experiments. Environmental
Psychology and Nonverbal Behavior. 1977. 2: 93–99
Ward WD & Holberg CJ. Effects of high-speed drill noise and
tal Association. 1969. 79(6): 1383-7
1978
Tron på tomten, påskharen och tandfen varierar med
åldern. Dessutom påverkar föräldrars uppmuntran.
1970
Gud existerar - i alla fall matematiskt.
Prentice NM et al. Imaginary Figures of Early Childhood:
Santa Claus, Easter Bunny, and the Tooth Fairy. American
Journal of Orthopsychiatry. 1978. 48(4): 618-28
Gödel K. Ontological Proof. (1970) Feferman. 1995: 403–4.
Rajala M et al. Toothbrushing in relation to other health
habits in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 1980.
(8):391-5
1981
Folk som beskrivs som “en pissigt smart person” gillas
mer än de som beskrivs som “en smart pissig person”.
Jay TB. Comprehending Dirty-Word Descriptions. Language
and Speech. 1981. 24(1):29-38
1982
Samtidigt som en niondeklassare lyckas skapa
världens första datorvirus visar etiopierna hur man
och övergående utslag.
Vonnegut B. Chicken plucking as measure of tornado wind
speed. Weatherwise. 1975. 28(5): 217
1967
Noble RM. The Energy Requirement of Selected Tap Dance
Routines. Research Quarterly. 1979. 50(3): 438-42
Barnabas G. Popcorn and fairies in the management of
measles in Ethiopia. The Lancet. 1982. 319(8269): 450-1
1983
Optimal luktperception sker redan vid första sniffningen och med ett normalt sniff på 200 cm3 under
ande funktion.
for humans. Perception. 1983. 12: 99-117
1984
skada människor.
Barss P. Injuries due to falling coconuts. J Trauma. 1984
Nov;24(11):990-1
1985
Forskarna fortsätter med att fastställa vad som kan
vara farligt för oss. Nu med inriktning på högtidsatbelysning, batterier och malmedel kan skada oss. Bästa
behandlingen är undvikande.
Baker MD. Holiday hazards. Pediatric Emergency Care.
1985. 1(4):210-4
1986
Studenter dricker mer öl om de är i grupp och om de
Geller ES et al. Naturalistic Observations of Beer Drinking
Among College Students. Journal of Applied Behavior Analysis. 1986. 19: 391-6.
ykardi sedan 1962.
Annat är det med
Sonden.
Far, jag kan inte få upp min kokosnöt! Bara en saftig skallskada.
Darwin. Ingen
mikrobiolog.
1962
32
Gödels odontologiska gudsbevis.
Elementärt.
1970
1980
V
1987
Barn som biter hårt och kan gapa stort är längre och
väger mer än sina lättuggande motsvarigheter.
Funakoshi M et al. Relationship Between Mastication and
Intelligence in Children. Gifu Shika Gakkai Zasshi. 1987.
14(1): 17-29
1988
Ha inte skyddat sex utomhus när det åskar under en
regnsäsong. Ozonet som bildas kan göra små hål i kondomerna.
Baker RF et al. Precautions when lightning strikes during
the monsoon: the effect of ozone on condoms. Journal of
the American Medical Association. 1988. 260(10): 1404-5
1989
Överlevnaden på fälthöns är densamma oavsett om de
har bruna eller vita ryggsäckar med radiosändare och
om ryggsäckarna väger 15 gram eller 25 gram. Dock
försvinner fälthöns med ryggsäck mer frekvent än de
som har halsband.
Marcström V et al. Survival of ring-necked pheasants with
backpacks, necklaces and leg bands. Journal of Wildlife
Management. 1989. 53(3): 808-10
1990
och om man har öppen mun.
Lee WE et al. Analysis of Food Crushing Sound During Mastication: Total Sound Level Studies. Journal of Texture Studies. 1990. 21(2): 165–78
1991
1996
(Viagra) patenteras och når snart de suktande massorna (1998). 1999 visar det sig även att 1/50 tablett
räcker för att få blommor att stå en vecka längre än
förväntat.
ment of penile erectile dysfunction. Int J Impot Res. 1996.
Jun;8(2):47-52
British Medical Journal. 1999. 319(7205):274A
1997
Grekiska sniglar av arten Truncatellina rothi kan transporteras 3 300 m i vindar på 100 km/h om de lever på
Kirchner C et al. Flying Snails - How Far Can Truncatellina
(Pulmonata: Vertiginidae) Be Blown Over the Sea?. Journal
of Molluscan Studies. 1997. 63: 479-87
1998
Man producerar betydligt mer antikroppar i sin saliv
om man lyssnar på Muzak, dvs. bakgrundsmusik i t.ex.
hissar och varuhus. Lyssnar man på populärmusik på
radio uteblir effekten.
Charnetski CJ et al. Effect of music and auditory stimuli on
secretory immunoglobulin A (IgA). Percept Mot Skills. 1998
Dec;87(3 Pt 2):1163-70
1999
Ju mindre intellektuell och socialt begåvad man är desKruger J & Dunning D. Unskilled and Unaware of It: How
man andas in kraftigt genom sin vänstra näsborre. För
att optimera sin vänstra mer logiska sida bör istället
den högra näsborren engageras.
Shannahoff-Khalsa DS et al. The effects of unilateral
forced nostril breathing on cognition. Int J Neurosci. 1991
Apr;57(3-4):239-49
1992
Personer som lyssnar på country löper betydligt högre
cial Psychology. 1999. 77(6): 1121-34
2000
som lever på katter.
Cadiergues MC et al. A comparison of jump performances of
nary Parasitology. 2000. 92(3): 239-41
genrer.
Stack S & Gundlach. The Effect of Country Music on Suicide.
Social Forces. 1992. 71(1): 211-8
1993
Kanadensiska forskare visar att kroppslängd och fotstorlek är relaterat till penislängd. Tyvärr är emellerkunna bli ett vedertaget mått.
Siminoski K & Bain J. The relationships among height,
penile length, and foot size. Annals of Sex Research. 1993.
6(3): 231-5
1994
de.
Georget DMR et al. A study of the effects of water content on
der Technology. 1994. 81(2): 189–195.
1995
Anledningen till att en tappad macka alltid landar med
smörsidan neråt (alt. påläggssidan) är att den max hin-
2001
Samtidigt som Wikipedia lanseras visas det att välbäddade sängar är stora hälsofaror. Dessa hyser betydligt
varigheter.
Patterson R & Patterson CS. The Well-Made Bed: An Unappreciated Public Health Risk. Canadian Medical Association
Journal. 2001. 165(12): 1591-2
2002
Den bästa golvtypen för att minimera kraften vid förterade parallellt till dragriktningen. Golvet ska även
luta något.
Harvey JT et al. An analysis of the forces required to
drag sheep over various surfaces. Appl Ergon. 2002.
Nov;33(6):523-31
2003
Det visar sig att hundar inte bemästrar matematiska
analyser, t.ex. differentialkalkyler och integralkalkyler
E
T
E
N
S
K
A
P
2004
Genom att använda sig av elitsimmare bevisas det att
man simmar lika snabbt i sirap som i vatten.
Slower in Syrup?. American Institute of Chemical Engineers
Journal. 2004. 50(11): 2646-7
2005
Genom höghastighetsbilder lyckas ett par franska forskare uppdaga varför spagetti inte går att bryta i enbart 2 delar. En brytning skapar inneboende vågor som
ger ytterligare bristningar i pastan.
Audoly B & Neukirch S. Fragmentation of Rods by Cascading Cracks: Why Spaghetti Does Not Break in Half. Phys. Rev.
Lett. 2005. 95(9)
2006
Att öka komplexiteten i sin vokabulär för att låta mer
intelligent framkallar motsatt effekt.
Oppenheimer DM. Consequences of Erudite Vernacular Utilized Irrespective of Necessity: Problems with Using Long
Words Needlessly. Applied Cognitive Psychology. 2006.
20(2): 139-56
2007
Samtidigt som Bolognaprocessen sätts i verket på
Universitetet visas det hur manliga studenter inte
lägger lika stor vikt vid kyssar som sina kvinnliga
motsvarigheter. Särskilt inte vid kortvariga förhållanden, där kyssandet istället används för att öka sannolikheten för sex.
Hughes SM et al. Sex Differences in Romantic Kissing
Among College Students: An Evolutionary Perspective. Evolutionary Psychology. 2007. 5(3): 612-31
2008
Korsning av armarna gör en person mer uthållig vid
lösning av anagram. Detta gör även att man oftast ägnar tillräckligt med tid för att kunna lösa dem.
Friedman R & Elliot Aj. The Effect of Arm Crossing on Persistence and Performance. European Journal of Social Psychology. 2008. 38(3): 449-61
2009
med de som fortfarande är fulla.
Bolliger SA et al. Are full or empty beer bottles sturdier
man skull?. Journal of Forensic and Legal Medicine. 2009.
16(3): 138-42
2010
Gravitationen från månen påverkar frekvensen av bardensen påverkas.
Wake R et al. The Effect of the Gravitation of the Moon on
Frequency of Births. Environmental Healh Insights. 2010.
4: 65-9
2011
färger. Dessutom motstår man lättare plötsliga frestelser som kostar pengar. Prestationen på ordkunskapstester är dock opåverkad.
Tuk MA et al. Inhibitory Spillover: Increased Urination Urgency Facilitates Impulse Control in Unrelated Domains.
2011. 22(5): 627-633
att hundar inte behöver kunna bemästra det).
med smörsidan uppåt.
Matthews RAJ. Tumbling toast, Murphy’s Law and the Fundamental Constants. European Journal of Physics. 1995.
16(4): 172–176
Välanvänd näsborre.
Öl.
Pennings TJ. Do Dogs Know Calculus?. College Mathematics
Journal. 2003. 34(3):178-82
bara lägga till massa referenser till tidigare artiklar
från samma tidsskrift.
Wilhite AW & Fong EA. Coercive Citation in Academic Publishing. Science. 2012. 335: 542-3
Suicidal?
Viagra-blomma?
1990
2012
2000
Aschberg i anagram-tagen
2012
33
F
R
A
M
T
I
D
2
0
6
2
Framtidstal i Fernströmssal
text: Ida Sundberg
Vänta? Va? Sa han just att man kan släcka lampor och stänga av TV-apparater endast med ren tankekraft? Jag slänger en skeptisk blick åt sidan till mina
kursare, som nickar och försäkrar mig om att jag inte drömt vad jag just hört. Den initiala misstänksamheten övergår rätt snabbt till rejäl fascination.
Forskningsvärldens spektakulära framsteg kan vara så häpnadsväckande att jag ibland frågar mig själv om det faktiskt är Fernströmssalen vi sitter i, eller
existens har minst sagt en hel del hänt på vetenskapsfronten. Den självklara frågan är nu: Vilken teori kommer att bli till eufori de kommande 50 åren?
Vi hörde efter med några forskare och föreläsare om deras spekulationer kring vad som kommer bli det största medicinska genombrottet fram till 2062.
Charlotte Erlanson-Albertsson
Professor i medicinsk och fysiologisk kemi
Marcus Granmo
PhD, Neurofysiolog, kursansvarig T2 läk
Cecilia Lundström
Leg logoped, universitetsadjunkt
Min gissning är att man kommer att satsa på
personlig medicinering. Det kommer att bli for-
Jag tror att de största framstegen de närmaste
50 åren och även den största utmaningen inom
den medicinska forskningsvärlden kommer
att handla om utvecklandet av nya verktyg för
att hämta in, hantera och framförallt förstå de
oerhört stora informationsmängder som blir
ra resurser har redan lagts på att t ex kartlägga
det mänskliga genomet och kroppens proteiner,
gen för att kunna lyssna av aktiviteten från
Stamcellsforskningen är ett spännande område med stor klinisk potential, inte minst inom
det logopediska diagnosområdet! Inom detta
område kommer vi kanske att se några av de
största vetenskapliga framstegen inom de närmaste decennierna. Idag är forskarna inte långt
från att kunna styra insulinproduktion hos
diabetespatienter, behandla makuladegeneration, förbättra hörseln efter skador på cellerna
i innerörat eller, något som ligger nära vårt
område, att med stamceller behandla patienter
med svåra röstproblem på grund av ärrbildning i stämvecken. När det gäller transplantationsmedicin har patientens egna stamceller
redan använts vid en lyckad transplantation
hur den har reagerat på ett läkemedel eller en
behandling. Samtidigt gör man en analys av hormoner, och olika markörer för att försöka förstå
varför denna person svarat eller inte svarat på
en behandling. I bästa fall kan man också göra
en personlig genkarta. På detta sätt kan man
samla information som bygger på en individuell
behandling, som kan bli långt mera effektiv än
en behandling baserat på ett statistiskt baserat
inplanterade elektroder (brain-machine interfetma behandlades med motion 5 dagar i veckan i 90 minuter i fyra veckor. Förändringen i vikt
sträckte sig från -14 kg till +3 kg. De som gick
där det inte hände något alls. Den senare gruppen ska alltså ha en annan behandling. Genom
insamling av studier med enskilda analyser är
det lättare att förklara mekanismer. Den personliga medicineringen kommer att vara anna-åderförkalkning, åldersdemens, benskörhet
och cancer.
och känslotillstånd. All denna information
måste vi sedan försöka hantera och plocka ut
det som är relevant - inte bara lyssna på vad cellerna säger utan faktiskt begripa vad de menar,
dvs. tolka och integrera informationen. Komatt lyssna. Förstår vi vad som sägs kan vi också
skicka meningsfull information tillbaks. Genom
man t ex tidigt kunna diagnosticera stora folk-
transplantation av en luftstrupe med larynx! I
framtiden kommer stamcellsforskningen även
Parkinson, MS och ALS. Och vem vet, inom 50
år har kanske stamcellsforskningen nått fram
stroke.
kronisk smärta och ge riktad behandling långt
idag.
FOTOPrivat
34
FOTOPrivat
B
S
N
A
K
T
E
U
R
S
I
O
L
O
G
I
K
Bakterieodling på anatomimodeller och kurslab-datorer
provtagning: Anton Jarnheimer, Hampus Holmer, Love Lindau-Liljekvist
I labbet: Elisabet Holst
Under våren har en bakteriologisk undersökning utförts av medicinstudenternas studlever) samt tangentbord på kursdator svabbades
med provtagningstops dränkt i koksalt för
transport i provrör till mikrobiologilaboratoriet. Inkubering och analys för skadliga
bakterier utfördes, men lyckligtvis kunde inget
- Vi hittade inga anaerober eller gramnegativa bakterier, men mina kollegor såg mycket
1.
2.
Your home of
INNOVATION
You inspire
We innovate
www.gambro.com
© 2008.09. Gambro Lundia AB
3.
på ett av proverna. De ville nog helst stå med 1. Tangentbord, 2. Anatomimodell: lever (T3), 3. Anatomimodell: hjärnstam (T2).
i testamentet, berättar Lisa Holst, kursledare Enligt uppgift har tangentbordet en antibakteriell behandling som gör det till en mindre gynnsam plats för
för läkarprogrammets T4 i Lund, som utförde
odlingarna
A
N
A T O
M
I
MÄNNISKOKROPPEN
Exposé över den mänskliga anatomin
, färger och
dra. Tidigare nämnda inälvor är naturligtvis till
störst nytta för de som dagligen brukar dem,
ten, då den blir större, för att på slutet krympa
igen. Minst av människorna är barnen, de körs
runt i vagnar då deras ben inte hinner med. I
vissa vagnar sitter två barn, dessa kallas tvillingar. När det är vackert väder kommer alla
barnen ut på gatorna och då förstår man att vad
de saknar i storlek tar de igen i mängd. Barn
vilka utan inälvor skulle svälta och alldeles förs-
oftast snälla, men när de sover skriker de vilket
i framtiden övergår i snarkningar. Alla har en
gång varit barn, pappa också, och redan då hade
han inget hår på huvudet.
trots att man inte kan se det. Blodets främsta
uppgift är att offras för kung och fosterland,
men kan även användas till blodpudding och
svartsoppa. Vissa hästar har mycket blod och
förväxla med andfåglar vilka göra betydligt mer
legat för länge i vatten och därför kallas kallblodiga då de fryser mycket. Förr i världen användes blod istället för vatten att bada i. Särskilt
utföranden.
och mitralisklaffen.
Blodet kommer från näsan och är rött till färnehåller blod som sipprar fram när man hackar
kan antingen vara lockigt, svallande eller alldeer och andra färghandlare gör stora pengar. I
ansiktet sitter nämligen hud vilken har mycket
goda egenskaper för konsthantverk såsom att
måla på och dekorera.
lappssäck. Benen är långa och stela, men tillräckligt lediga för att man ska kunna sitta skönt.
Mellan skelettet och huden sitter musklerna,
vilka håller ihop kroppen och hindrar organen
Blodet används även när man vill rodna, ett
bruk mest förknippat med unga människor så
fort någon talar med dem om kärlek och andra
ekivoka ting. Det bästa blodet är blått och tillhör grevar och baroner vilka äga herresäten på
vilka de brukar slå sig ned så fort de får en stol
till bruks. Grevens fru brukar svimma så fort
hon får se förut nämnda blod. Den som däremot
Nedanför händerna sitter benen. Benen används för att hålla kroppen i luften och används
titt som tätt till att gå med. Åker man cykel används benen mycket och om man åker bil tar
benen upp plats som annars kunde ha använts
till annan last. Mellan benen sitter sådant som
inte lämpar sig för tryck. Längst ned på benen
sitter fötterna, dessa blir ibland kalla. Särskilt
kalla fötter har skådespelare i amerikanska rospela fotboll, för bruk av skor samt till att vila
dem på bord.
Kroppen består till stor del av vatten. Med så
stor andel vatten kunde man lätt föreställa
sig att människorna ofta drunknar. För att
förhindra drunkning måste människan andas,
och till andningen har man respirationsorganen
(lungorna). Hade vi inte andningen skulle vi dö
när vi sover. Lungan är en klump genomdragen
av rör. Lungorna är kroppens farligaste organ,
där skapas nämligen koldioxid vilket är mycket
farligt. Koldioxiden bor i grottor och ger sig ofta
på gruvarbetare och nymfparakiter. Lungorna
talet och andedräkten är beroende av dessa.
Andedräkten bildas i tarmarna men glömde
något på vägen och vänder således tillbaka igen.
är ett organ av högsta vikt. Där skvalpar ofta
bara en arm. Armen hänger på en axel, vilken
marna ned för att sedan sluta i händerna, med
vilka många har problem, då de inte vet vart de
ska göra av dem.
vi där, vilken vissa människor ofta spy över an-
levern, tack vare vilken vi alla kan leva vidare i
samförstånd.
Det var en exposé över vår kropps viktigaste
organ.
1.
4.
2.
36
3.
5.
1. En massa barn.
2. Andfågel med barn.
3. Kung i fosterLund
4. Hjärtat - utrymme
för kärleken, själen (ej
avbildade) och mitralisklaffen (t.v.)
5. Slott för blåblodiga
(ej avbildade heller)
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
– en fakultet i världen
-
-
-
tror!”
www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands
AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom
vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som
består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse.
VI BRYR OSS
Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger,
hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig
også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning.
■
■
■
■
Eventyrlysten
Ansvarsfull
Selvstendig
Klar for nye utfordringer
■
■
■
■
God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33
Gratis reise og bolig
Valgfrihet
Personlig oppfølgning
Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02.
AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: [email protected]
www.ambio.no
O
L
D
S
C
H
O
O
L
E M E R I T E R A D
Sonden ringer upp gamla redaktörer och frågar:
1. Vad är ditt bästa minne från Sonden? 2. Hur har arbetet tidningen påverkat dig? 3. Finns Sonden kvar om 50 år?
prof. Martin Stjernquist, redaktör ‘73
prof. Martin Ingvar, redaktör ‘74
1.
1.
ihåg att vi brukade driva med Martin Ingvar
och hörde av er till mig!
FOTOPrivat
FOTOKennet Ruona
FOTOmartin.ingvar.com
text: Hampus Holmer
doc. Benkt Högstedt, redaktör ‘64 (första
kända redaktören!)
2.
- Min roll som akademisk företrädare och mega-
1.
- Det måste vara kontakten med min idol Åke
Nordén, docent på medicinkliniken! Han sket i
röntgenronden för att undervisa om benmärg
2.
vara redaktör på den tiden. Lund var förskräck-
gen!
gick han också med på att skriva i tidningen,
som ännu inte fått namnet Sonden.
USA-kapitalismen om man blev redaktör! Mina
vänster-kursare sade “goddag herr Redaktör”,
3.
- Det beror på om tidningen klarar att hålla sig
relevant. Med enorm konkurrens ifrån olika
håll måste en tidning, särskilt en studentdominerad tidning i en studentdominerad stad,
upprätthålla en stilistisk förmåga och relevans.
Upprätthåller man istället unkna, inåtvända akademiska traditioner är man stendöd.
Skriver man om viktiga frågor blir man viktig.
Det var lite bett i det svaret va?
2.
- Ja det har det absolut! Det väckte ett intresse
3.
- Jag har inte läst tidningen på förskräckligt
nuförtiden än vi var då?
Det har vi mycket svårt att tro...
tidningen Lundagård. Ändå var det medicinen
som kom att bli mitt yrke. Som kliniskt verksam
forskare inom invärtes- och yrkesmedicin “på
landet” i Halmstad har dock både mitt intresse
för att skriva och mitt möte med Åke Nordén
spelat stor roll!
3.
Josef Dankiewicz ‘09
den gör!
1.
- Känslan av att någon gång gå från total tomhet,
Karl Lundblad ‘09
1.
- När vi hittade en sabel bakom en planka på
Pub Locus och sabrerade Törleyn på Sondens
första releasefest. Alternativt Heinrich Böll.
forumet 4chan.
2.
-
2.
- Jag köpte Ungdomens bröd av Heinrich Böll
och bröt troligen mot en mängd upphovsrättsliga regler. Ännu inte fälld.
få mig, och min medredaktör, att framstå som..
tre än okändhet...
mig.
3.
- Jag tror att en annan kårtidning tagit Sondens
FOTO MF
3.
- MF-studenter kommer nog alltid ha något
behov av att skriva av sig om matlådor, dåliga
handledare och läkarhumor. När man bläddrar i
gamla nummer är det slående hur många teman
tråkig oläst webbtidning. Sonden utges dock
fortfarande i svartvitt på ihophäftade A4, som
den klassiska punk-blaska det en gång var, och
både läses och älskas.
39
A
R
K
I
V
E
T
H I S T O R I S K T
I sann jubileumsanda har redaktörerna tillsammans med Johan Danielsson,
Undangömt på Universitetsbiblioteket i Lund
ligger varken Silverbibeln eller Dödahavsrullarna, men däremot samtliga nummer av Sonden.
En andaktsfull stämning rådde då vi där sökte
våra historiska rötter och vördnaden inför den
stora kulturskatt vi funnit var stor.
Efter otaliga timmars bläddrande är vi nu glada
att kunna dela med oss av en exposé över några
av de litterära, konstnärliga och idéhistoriska
mer skrämmande. I många fall behandlar de
återkommande och allmänna ämnen som aldrig
tycks gå ur tiden.
40
Särskilt vill vi tacka Johan för hans intensiva
scannande, samt Lagerstedt Lab, för att de
lånade ut sin scanner till oss, så att vi slapp anlita Universitetsservice som av oklar anledning
A
R
K
I
V
E
T
Det är en mycket rik tradition
vi förvaltar när vi under varje
Partus och andra festligheter
besjunger falafelkungen och hans
annorlunda etniska ursprung.
Stort nöje!
Snurrig gubbe.
Förmodad konstnär: Martin Stjernquist
41
A
R
K
I
V
E
T
Ur Sonden för 32 år sedan om Sonden för 84 år sedan(?)
Präktig MF-logga från förr.
42
A
R
K
I
V
E
T
Utdrag ur en insändare om lite allt möjligt.
De morbida inslagen är frekvent återkommande.
43
A
R
K
I
V
E
T
Inlägg i betygsdebatten från 1975.
44
A
R
K
I
V
E
T
Grisskjutning anno 1973.
Lo Persson i labbet, back in the day.
45
S
I
O
N
D
N
N
D
E
B
S
A T
T
Ä
N
D
A
R
E
Dela med dig av åsikter och bilder till
[email protected]
(vi förbehåller oss rätten att redigera inkommet material)
HELSINGBORG REPLIKERAR
Dokument inifrån. Det har pratats mycket om
stackarna som utvisats till läkarutbildningens
yttersta provins, Lundastudenternas Mordor
- Helsingborg.
Trettio långa minuter på ett Öresundståg kan
te sig oövervinnligt för en ovan pendlare, och
TO M T E N R E P L I K E R A R O C K S Å
K O
M
M
E
T I L L TO M T E N
Du syntes senast på Sångboken, varför?
MFs studenthälsoansvarig har tagit fram ett
förslag till en mångafalds- och likabehandlingspolicy som kommer att tas upp i fullmäktige i
tsdokument.
(autointervju)
rig ett tillfälle att få dela ut klappar!
eringen. Berätta hur ni tänkte.
N
T
-
beprövat alternativ?
lapp om man varit snäll.
I efterhand har det framkommit en del kriHelsingborg har rest sig och utan mindervärdeskomplex vågat tänka nytt och stort. Vi har
tagits emot med öppna armar, fräscha lokaler,
smidig administration och enormt engagerade
handledare. Initiativet med webbplattformen
oss som alltid tappar bort våra handouts och
beslutsvägarna är korta när vi studenter har
önskemål om hur vi vill ha det.
knä. Anmälan till JämO (sedan 2009 DO, red.s
anm.) har kommit på tal. Vad är din kommentar till detta?
nog för alla! Att sedan merparten av de gossar
Men visst, allt är inte guld och gröna skogar.
Alla handledare älskar inte studenter, läsplattan är inte en iPad utan en avspritbar PC och
pepparkakor, så att de ska vara riktigt snälla
detta år.
håller inte alltid vad den lovar och vi som har ett
Jo, men det här med anklagelser om sexism
och diskriminering, vad säger du om det?
utanför studentstadens gränser för att slippa
pendla.
grund av kön eller annat humbug. Tomtens knä
emos, fransmän, HBT-personer, muslemaner el-
Trots det är det svårt att inte trivas på ett
ens åsikter och synpunkter.
Kanske är det som den gamla låten ur Sobottaspexet hävdar, du kommer aldrig hem igen
- du blir fast här på avdelningen.
// Malin Zimmerman, T6 Helsingborg
46
Och med det orden lämnar vi tomten åt fortsatt tullande av årsglöggen. Sista ordet i den
här historien är antagligen inte sagt, men
om detta må någon annan (Lundagård?)
berätta. Det enda vi kan vara säkra på är att
det blir jul igen. Kanske snarare än många
anar.
/Tomten
AXELS FÅGELHÖRNA
A
R
S
M
I
N
O
N
D
S
N
D
K
E
B
A T
T
A
L Ö N E G A P E T !
Debattinlägg av Sten Axelson Fisk,
läkarstudent och aktiv i Socialistiska Läkare
Enligt lönestatistik.se är medellönen per månad
kr och för undersköterskor 19.682 kr. Att
kurvan för utbud och efterfrågan och ett fackförbund som med osedvanlig skicklighet främde senaste terminerna varit handledare för en
workshop på termin 1, den handlar om att vara
student på läkarprogrammet och dess syfte är
frågor som dyker upp när man precis har äntrat
sin läkarkarriär. Läkares höga löner har kommit
upp under dessa träffar, konsensus tycks råda
ansvarstyngda uppgifter de utför och den stress
som är behäftad med dessa.
cortisolnivåerna är att ha ett arbete som är
monotont, ostimulerande och där besluten om
vad man ska göra fattas av någon annan. En
avgörande faktor för risken att utveckla stresskrav som ställs på individen och vilken kontroll
personen har över sin egen arbetssituation.
Läkaren och professorn i folkhälsovetenskap
Michael Marmot beskriver i boken Statussyndromet kopplingen mellan hälsa och position
i hierarkier. Hans forskning utgår från två omfattande studier av personalen på den brittiska
statsförvaltningen i Whitehall. Forskningen
upp i hierarkin man kom. Många förklarar den
med kortare utbildning och lägre position på
“Jag tror inte att mycket hade förlorats ifall de som
väljer läkaryrket för den höga lönen hade sökt sig
till handelshögskolorna istället”
Stress är ett bra exempel på hur den psykosomin 3 lär vi oss alla om hur stressiga situationer
via väl kartlagda banor leder till ökad utsöndring av såväl adrenalin som glukokortikoider
hormon är en viktig predisponerande faktor
för atherosklerosutveckling, diabetes och andra
Läkarstudenter verka vara överens om att läkare är mer stressade än övriga vårdkategorier.
domar borde väl utgöra en moralisk grund för
skor som genom sin yrkesutövning löper större
risk för att drabbas av ohälsa bör kompenseras
för detta med högre lön.
och att skillnaden är stor mellan i vilken utsträckning de olika typerna av stress är patogena. Den stress läkarstudenter syftar på då
de försvarar de höga lönerna består i att ha
mycket att göra, högt ställda krav. Mycket ansvar och ett fullspäckat schema är emellertid
relativt ofarligt så länge man upplever att man
har kontroll över situationen. Mer skadligt för
arbetsmarknaden med sämre levnadsvanor.
Rökning, dålig kost och sämre träningsvanor
bland arbetarklassen bidrar mycket riktigt till
skillnaderna i folkhälsa. Vad Whitehallstudierna bevisar är att dessa faktorer inte kan
förklara hela den hälsogradient som föreligger
mellan de olika polerna i hierarkin. När man tar
hänsyn till rökning, motionsvanor och kost föreligger fortfarande en hälsogradient. Den stress
människor långt ner i en hierarki erfar genom
ringa kontroll över sin tillvaro är en viktig del
i förklaringen. Dessa undersökningar är inte
den hierarkiska organisationen inom vården är
det sannolikt att resultaten är generaliserbara
till våra kommande arbetsplatser.
ska även ifall lönerna var lika höga (eller låga
beroende på vilken yrkesgrupps lönenivå man
skulle lägga sig på) och de högre studieskulderna kompenserades. De som försvarar de stora
löneskillnaderna brukar anföra som argument
att läkarkåren hade blivit mindre kompetent
ifall lönerna hade varit lägre. Jag tror inte att
yrket för den höga lönen hade sökt sig till handelshögskolorna istället.
Varför är frågan om minskade löneskillnader
inom vården viktig? Det en rättviseskandal att
genussynpunkt. Det är inte bara för att blidka
vänstermoralister som klassklyftorna bör minska. Folkhälsovetare är väl medvetna om att
ökande klassklyftor korrelerar med en sämre
folkhälsa. I länder som inte är drabbade av
bättre med hög förväntad medellivslängd än
vad BNP per capita gör. Som experter på hälsa
borde läkare veta bättre än att bidra till den farliga utveckling mot ett skarpare klassamhälle
som har setts i Sverige under lång tid.
Socialistiska Läkare driver frågan om bättre
lan de olika yrkeskategorierna inom vården.
Läkarförbundet är en av Sveriges mäktigaste
fackföreningar och deras talan väger tungt i
samhällsdebatten. Deras neutrala hållning då
löner och kommunal ska förhandla om ett nytt
avtal i år. Ett aktivt stöd från läkarförbundets,
men även svenska Läkaresällskapets, sida hade
förbättrat våra underbetalda vårdkollegors
förutsättningar att segra i kampen för rättvisare
löner. Konkret kan ett sådant stöd uttryckas i
form av debattartiklar, demonstrationer och
erkänt det orättfärdiga i löneklyftorna och avsskorna och undersköterskorna hade inte bara
inkomstskillnaderna minskat. Arbetsklimatet
och samarbetet inom vården hade förbättrats
på ett markant sätt efter en sådan solidaritetshandling.
BOKTIPS
The Status Syndrome / Statussyndromet (2006)
av dr. Michael Marmot
The Spirit Level / Jämlikhetsanden : därför är
mer jämlika samhällen nästan alltid bättre
samhhällen (2010)
av Richard Wilkinson och Kate Pickett
Ett välbekant diagram över sjukvårdspersonalens löner. Titta på den vänstra stapeln - jättestor!
OBS! siffrorna är delvis påhittade.
47
POSTTIDNING B
Sonden
Medicinska Föreningen
BMC
221 84 LUND
Medicinska Föreningen Lund-Malmö
Postadress: MF, BMC, H10, 221 84 Lund
Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund
Telefon: 046 - 222 06 80
Fax: 046 - 222 06 81
E-post: [email protected]
K A L E N D A R I U M
- Måndag:
- Tisdag:
- Onsdag:
F Ö R
Fotboll (17.00)
Klostergården
I N O M
M F
Basket i Malmö (21.00-22.00)
Lärarhögskolans G-sal
(Busshållplats Heleneholmsskolan Malmö)
Innebandy (21.00-22.00)
Svaneskolan
- Fredag:
Ultraljud (kören) repar (19.00)
Locus Medicus Lundensis
- Lördag:
Paus
- Söndag:
Volleyboll (13.30-15.00)
Bollhuset
Pub på Kapellet ibland
Locus Medicus Malmoensis
- Torsdag:
A K T I V I T E T E R
Ärtsoppa (12.00)
Locus Medicus Lundensis
Pub Locus (19.00-00.00)
Locus Medicus Lundensis
Brunch (varannan söndag 12.00)
Locus Medicus Lundensis
MFSKANE.SE
Download
Related flashcards

Systems theory

22 cards

Social concepts

20 cards

Systems theory

30 cards

Disability

21 cards

Create Flashcards