Sonden 112 - Medicinska föreningen

SONDEN ORGAN FÖR NO 1 2012 S MEDICINSKA O N D FÖRENINGEN I E N @ M LUND F S - K MALMÖ A N SEDAN 1962 E . S E SONDEN SO ORGAN FÖR NO 1 2012 S MEDICINSKA O N D FÖRENINGEN I E N @ M LUND F S - K MALMÖ A N SEDAN 1962 E . S E SONDEN ORGAN FÖR NO 1 2012 S J U B I L E U M 1962-2012 ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL J U B I L E U M 1962-2012 ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL MEDICINSKA O N D FÖRENINGEN I E N @ M LUND F S - K MALMÖ A N SEDAN 1962 E . S E Avsiktsförklaring ur Medicinska Föreningens Infoblad, sida 2, nummer 1, 1962 En katastrof En katastrof sker på en sekund. sker en sekund. Vi kanpåskicka en Vi kan skicka eninom operationssal operationssal några timmar. inom några timmar. © Gwenn Dubo urthoumieu © Gwenn Dubo urthoumieu I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker 50 kr eller gå in påhänger lakareutangranser.se att I du katastrofsituationer allt på att ageraför snabbt. ge dinoss gåva. Tack.i ständig beredskap så att vi kan Hjälp att vara rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. I N N E H Å L L 6. LEDARE 8. RONDEN 9. INSPEKTORN 10. SONDEN SONDERAR 12. PATIENTSÄKERHET 13. CORPUS LABORANS 14. IFMSA & MSF 15. RÄTTEN ATT BLI SJUK 16. OPERA 18. SOBOTTASPEXET 19. JURISTENS KLAGAN 21. ZAKARIA 22. DEKANUS-INTERVJU 23. MF & DESS ORDFÖRANDE 24. FULLMÄKTIGEKANDIDATER! 26. MASTER OF PUBLIC HEALTH 27. UTBILDNINGSRÅDEN 28. CORFOTOGRAFEN 30. LATIN NIGHT 31. LATINEXPERTEN 32. 50 ÅR AV VETENSKAP 34. FRAMTID - ÅR 2062 35. SNUSK 36. ANATOMI 39. EMERITERAD 40. ARKIVET 46. SONDN DEBATT 4 Årets första tillika jubileumsnumret slår rekord i antal sidor. Ändå är innehållet inte helt urvattnat. Vi tar avstamp i en förmanande ledare och fortsätter raskt till en ovanligt späckad rond, där särskilt den nya fakultetsledningens förehanvanden gör sig påminda. Inspektor Fork har, sin vana trogen, förärat oss med en text full av visdom och framtidstro. Framtiden tror de flesta också på i Sonden Sonderar, där Anton har gjort ett klassiskt hästajobb när han frågat sina 50 närmsta polare om deras tankar kring ålderns höst. Ida Sundberg är en annan av våra hårt arbetande medarbetare som fortsätter att imponera, i detta nummer med en intervju om patientsäkerhet med SUS chefsläkare. Johan Allgoth är ett välkommet och färskt tillskott till redaktionen, som i detta nummer rapporterar ifrån arbetsmarknadsdagen Corpus Laborans. Nya för året är också såväl IFMSAs som MSFs lokalordföranden, Tina och Josefine, som båda intervjuas därnäst. Representanter från IFMSA och Kandidatföreningen klargör vidare läget i frågan om papperslösas rätt till vård, eller rätten att bli sjuk. Därpå följer nästa del i Sondens odyssé i konstens märkliga värld, när Hampus besöker Malmö Opera. En annan kulturell yttring med långa anor är preklinspexet Sobotta som recenseras tämligen okritiskt. För kritik i allmänhet står istället jur. kand. Joel Dahlquist i juristens klagan, där man säkerligen kan lära sig ett eller annat om sig själv (eller om honom). Mohamad Zakaria har inte heller kunnat låta bli att medverka i jubileumssonden, denna gång med en text om livet som utländsk student i Lund. Nästa del av tidningen, som omfattar student- och fakultetsfrågor kickstartas med en skjutjärnsintervju med fakultetens nytillträdda dekanus, Gunilla Westergren-Thorsson, följt av en minst lika vass ordförande Anja som ger oss senaste nytt på kårfronten. Inte minst är det värt att uppmärksamma det stundande Fullmäktigevalet, vars kandidater presenteras med bild och motivering till sin kandidatur inför omröstningar i alla klasser under april. En mer internationell touch får vi genom Barbara Schuh’s analys av effekterna på MPHprogrammet av de nya avgifterna för internationella studenter som vill studera i Lund. Utbildningsråden tar oss sedan tillbaka till våra lokala utmaningar, innan Corfotografen utmanar på en helt annan nivå. Två entusiastiska sidor med latinskt vurmande följer sedan inom kort kommer tidningen utan tvekan att skrivas helt på språket. Tidningens mest jubileumsinspirerade del följer sedan, med ett ännu hästigare arbete av vetenskapsredaktör Astermark - 50 år av vetenskapshistoria avhandlas nämligen på djupet. Ida återkommer sedan och tar oss från dåtid till framtid, 2062 närmare bestämt, med hjälp av några visionära föreläsare. En riktigt rälig bakteriologiartikel och en märklig anatomisk exposé bryter sedan av det jubileumsmässiga, innan vi åter gräver ner oss i Sondens historia genom att ringa upp några mer eller mindre kända redaktörer emeriti. Sedan är det äntligen dags för det alla har väntat på - det bästa ur Sondens 50åriga arkiv! Innan det är dags att bryta upp för denna gång hinner vi dessutom med SonDN debatt i vanlig ordning. Hipp hurra för Sonden, och trevlig läsning! RÄTT SKALL VARA RÄTT - Även Sonden kan ha en dålig dag. Sonden nr 4 2011: Eva Queckfeldt, f.d. lektor i Historia, upptäckte skarpsynt att utlovad bild på Ludvig XIV i Thomas Forks inspektorsspalt ersatts av en bild på hans efterträdares efterträdare Ludvig XVI. Vi tackar för hjälpen med att upprätthålla en värdig nivå av historisk korrekthet. Hittat fel i tidningen? Skriv till sonden@mfskane.se R E D A K T I O N E N P.C. Jersild sprider vårt budskap. Medverkande i detta nummer: Thomas Fork, Anton Jarnheimer, Johan Danielsson, Malin Zimmerman, Anders Törnkvist, Anja Nylander, Julia Frändberg, Simon Schmidbauer, Henrik Klasson, Alexander Astermark, Ida Sundberg, Karl Axel Lundblad, P.C. Jersild, Frida Pettersson, Elisabeth Ingo, Barbara Schuh, Fredrika Blixt, Mohamad Zakaria, Joel Dahlquist, Sten Axelsson Fisk, Martin Sjöström, David Larsson, Benediktus XVI, Vill du bli en av oss? Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt skapa ett utskott för och av alla som har lust. Är det du? Kontakta sonden@mfskane.se S O N D E N - M F s B Ä S TA T I D N I N G S E DA N 1 9 6 2 ADRESS Sonden BMC H10 221 84 Lund REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Hampus Holmer 0703-266042 E-POST sonden@mfskane.se ÄNTLIGEN REDAKTÖR Erik Grönholm 0737-808507 HEMSIDA www.mfskane.se/sonden Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande (och skribentens egna, om inget annat anges) UTGIVNINGSDATUM April 2012 Sonden utkommer med fyra nummer per år TRYCK Exakta Printing Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel. 040-671 77 70 5 L E D A R E FÖR SONDEN I TIDEN förhärligar föråldrade ideal, vänder oss från verkligheten och är riktigt sentimentala. Intet nytt för Lundastudenten, det vill säga. För 50 år sedan utkom det första numret av Medicinska Föreningens infoblad, i syfte att nå MFs medlemmar med upplysningar och informationer och att öka intresset för styrelsens arbete bland medlemmarna. Det andra numret utkom två år senare. Först 1969 bytte tidningen namn till Sonden. Detta är enligt oss fog nog för att ställa till med spektakel – att läst igenom alla Sonden någonsin kan vi konstatera att vi inte är det första att ställa oss dessa frågor. Några av de mest frekvent återkommande inslagen har varit frågor om tidningens och kårens relevans, och ständiga limerickar och spekulativa artiklar om Hitlers testiklar. Är det mest så – som någon skrev i ett nummer 1969 – att vi ”sluter oss samman till nationaldagen, kanelbullens dag, fettisdagen, vi tycker att medicinska ordvitsar är skaldekonstens glans, men trevligt kan man ha på Facebook, som en stor tänkare sade. mer om 48 sidor, fullt av tillbaka- och framåtblickar. I våra tidigare ledare har det talats en del om att Sonden borde ge utrymme för kritiska röster och granskning av vår omgivning. Förmodligen Fyller Sonden fortfarande någon funktion? Har viktigaste funktion. Tidningen har varit arena för debatter om allt från graderade betyg i ut- Ovan: Uppmaning från Sonden 1970. Intill: - Inte så pjåkigt, säger ledaren. 6 bildningen till PBLs vara eller icke vara. Engagemanget behöver och bör dock inte begränsas till kårens eller studentvärldens ramar - för studenter inom vårdrelaterade utbildningar är det snarast en nödvändighet att ha bredare horisonter än så. I yrken med nämnare torde också ett allmänmänskligt intresse ligga nära till hands. Vi är därför glada att utöver vår tillbakablick i detta nummer också kunna presentera några samtida frågor, händelser, och ett par faktiska åsikter. Så länge som folk har intresse för och åsikter om vad som händer i vår omgivning kan vi med någorlunda gott samvete också ägna oss åt ordvitsar. /Redaktörerna R E ! G A I V BAK L L I T Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. TÄNK OM! Läs mer om alla projekt vi stödjer, www.sparbankenoresund.se R O N D E N ( a k t u e l l t ) I FÄDERS SPÅR FÖR FRAMTIDS SEGRAR Som Sonden tidigare rapporterat representerades Medicinska Föreningen på årets Vasalopp! Tillsammans med 52 689 andra tog sig våra tappra skidlöpare de 90 kilometrarna från Sälen till Mora, i världens längsta längdskidlopp. Linnea Nissen (bild) från idrottsutskottet IDRU åkte i sin faders spår, men segrade dock icke. K A P E L L E T T A R B E T S M I L J Ö (a.k.a. Kapellet) ett år! Alla välgörare och personer som bidragit till att vi nu har en lokal i På gång är också att implementera den förändring som trädde i kraft i höstas, där nu utbildningsnämndsordförande blir ytterst ans- dag. och handlingsplaner för hanteringen av arvåren. Är man intresserad av att arbeta med vår eller utbildningsråden. A R B E T S O R D N I N G N O V I S C H S L A K T Terminens nya läkarstudenter besegrades traditionsenligt redan i gruppspelet av innebandyturneringen Novischslakten. Klin Boneknäckers (bild) lämnade ingen oberörd på sin väg till gul- T E K N O en grupp med representanter från de tre utbildningsnämnderna (NBMFU, NOU och NRU) och studeranderepresentanter (Jonas Enander från MF) precis satt samman och kommer under våren att diskutera utbildningarnas strategier för e-läroplattformar. Målet är att komma fram till en gemensam policy för vilka plattformar vi ska använda, och i vilken utsträckning. Det komanvändningen av dessa kommer att kunna öka. gar satsa på en viss plattform, och utbilda lärare och personal att arbeta i denna. P R O R E K T O R Sedan prorektor Eva Åkesson lämnat Lunds Universitet för att bli rektor vid Uppsala Universitet står prorektorsposten, d.v.s. vice rektor i praktiken, vakant. Två professorer från Medicinska Fakulteten har gått vidare i uttagningsprocessen, där universitetsstyrelsen efter hörande av studenter, lärare och övriga anställda skall tillsätta en ny prorektor i april. Stefan Lindgren, prof. i medicin (t.h.) och Nils Danielsen, prof. i morfologi, särskilt makroanatomi (t.v.) har chansen att nå universitetets näst högsta post. S T - A T ? för tillfället en statlig utvärdering av det svenska läkarprogrammet. Särskilt överväger man en sexårig utbildning med integrerad AT som MF i samarbete med Kandidatföreningen att arrangera en föreläsningsserie på ämnet. 8 Medicinska Fakultetsstyrelsen klubbade på sitt möte 27 mars en ny arbetsordning för fakulteten. MF har lämnat sitt remissvar tillsammans med övriga Corpussektioner och Medicinska Doktorandrådet. MF vill bland annat att programdirektörer ska utses av utbildningsnämderna. I samband med att arbetsordningen revideras så reviderar och uppdaterar MF också sin lista över studeranderepresentantposter som kommer att utlysas inom det närmaste för verksamhetsåret 12/13. Sök och påverka fakulteten! S L M Å Ä L A K N D A S E avsiktsförklaring som skrivits mellan Linnéuniversitetet och vår Medicinska fakultetet om en utvidgning av läkarutbildningen till Kalmar att ta. Studenter kommer att sitta med och bevaka nuvarande och framtida studenters intressen i detta arbete. Men än så länge är allting mycket oklart i vad detta samarbete och utvidgning kommer att innebära. A N A T O M I Inom ramen för temat akademisk utmaning så kommer vi också under våren att ta ett tag för att förbättra läkarutbildningens diskussionskväll för alla intresserade 19 april kl 17.30 i Studentcentrum, BMC. Resultaten av denna diskussion kommer att delges alla anatomiansvariga lärare och andra anatomiintresserade lärare senare under våren, i hopp om att initiera en vidareutveckling av anatomiundervisningen. I N S P E K T O R N TALMYSTIK & DANSMÄSTAREN Thomas Fork Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö Att vara uthållig och trogen sin uppgift bär respekt med sig. Att vara efterfrågad och läst t.o.m. avundsvärt! Att dessutom vara skapad av ett nyutnämnt 1-årigt redaktionsteam av amatörer är nästan ofattbart. Som den överblicka minst 18 av Sondens 50 år och ser fortfarande fram emot nästa exemplar. Sondens redaktörer och skribenter genom åren ska hyllas och det med besked. Nu är det läge för en Egentligen innehåller tillvaron livskraft och kreativitet nog för att försätta oss i daglig fest- mytomspunna fest vi traditionsenligt vill uppmärksamma med det bästa i matväg, sång och umgänge? Ägnar vi oss då inte åt biblisk talmystik som vi upplysta borde vara befriade Ärtan, Toddy och rektorsuppvaktningen, bara för att nämna några, och varifrån skulle då Sondens kompetenta redaktörer hämtas? “...ta ditt festapostolat på allvar!” god stämning. Att några utvalda dessutom har na och kunskapssökande är uttryck för livets obändiga styrka. Om du då vågar sänka garden eller annat obekvämt uppdrag för någon annans räkning (t.ex. Sonden, OBS! ej obekv., reds. anm. ta ditt festapostolat på allvar! Vi behöver festa! I ingen uppfattning om det icke mätbara och det som kanske är mest betydelsefullt, nämligen lycka, ärlighet, sanning, smärta, förälskelse, Som akademiker accepterar vi hypotesen att den inte! Är då 50 mycket eller lite, gammalt eller ungt? Nog uttrycker 50 erfarenhet i kombination med för akademiker mindre utmanande. Livet blir lite mindre komplicerat och lättare att förstå om ens intellektuella förmåga har fokus på det livets blodfulla dynamik, dramatiskt tolkat av Jag utgår ifrån att de skarpsinniga pennfäktarna och litterata makthavare till redaktörer för Lunds övriga studenttidningar kommer att len kroppsrörelse där höger fot placeras långt Mitt inre öga ser dansmästarn Mollbergs alla små spiders blåna av stolthet då samtidigt höger fot och hand utförde små cirkulära rörelser! som beskriver något mätbart, t.ex. tid, ett rum, Ingen ska tycka illa vara för att det är så mycket lättare att i huvudsak ägna sig åt det mätbara och förtränga sådant som inte kan arvet ges vidare, något som förr var en hedersuppgift men som inte är lika sakrosankt idag. ahåller sina läsare idag förblir lika behövda i morgon även om budskapet då kommer att förmedlas digitalt och interaktivt i 3D. ungdom har en påtagligt kontagiös karaktär, fråga mig! en färgsprakande, virtuell bukett med mina mans med mina varmaste lyckönskningar och förhoppningar att dagens redaktörer lyckas förvalta arvet så väl att guldklimpen Sonden överlämnas livskraftig och nyskapande till framtida redaktörer! Det är faktiskt härligt med talmystik! Hipp, hipp, hurra! En femtioårsuppvaktning blir festligare med - att betydelsen av nuet och framtiden har mindre relevans, snarare tvärt om. Jubileet måste sammans med de kreativa kåraktiva, de som inte viker för det okändas utmaning! sonden Sonden308 110 Frans-Thomas Fork genom tiderna. FOTOArkiv 9 S O N D Andreas Rundcrantz, T2 läk - Är en liten gammal husdoktor som springer runt och E N S O Julia Frändberg, T4 läk - Driver ett litet pensionat på franska atlantkusten. Och så N D E Anton Jarnheimer, T4 läk - Är på gratissemester på ett litet pensionat på franska atlantkusten. R A R Hanna Danielsson, T4 läk - Sitter i skärgården omgiven av mina barn och barnbarn. Anton Tallhage, Michelle Kanne, T5 läk T2 läk -Bygger ett bord av - Jag bor lätt inte kottar. i Sverige. Inte en chans. Michelle Foldschak, T2 läk - Är en bitter läkarpensionär som klagar på alla nya människor. barnbarn. JUBILEUMSSONDEN SONDERAR: 50 VAD GÖR DU OM Felicia Sondén, T1 läk - Köpt en ö i Karibien, och dansar salsa, eller mambo kanske. Alexander Astermark, T4 läk ha botat min egen Alzheimer. Man vill Å R ? Emma Åkerlund, T1 läk -Nypensionerad och sitter och väntar på Nobelpriset i medicin/fred efter att ha kommit på Erik Danielsson, T2 läk - Bor i Norrland där barnbarn. som utrotat världssvälten. 50 PERSONER SVARAR Linnea Widebert, T2 läk - Är en frisk pensionär som är ute och reser och upptäcker nya saker. Erik Schultz, T4 läk Kerstin Malmström T4 log - Är FNs generalsekreterare. Katarina Düppe, T3 läk - Bor i en villa i San Remo med mitt malmögäng och lever på mina intäkter från hot rod. 10 Love Lindau Liljekvist, T4 läk Anja Nylander, MF-ordf. - Lyssnar på Hänbergstopp i Tibet dels “Wassermusik”. och mediterar. fotboll med mina barnbarn. Björn Hansson, Stina T3 läk T4 log - Jag är pensionär efter en lång karriär på domstolsverket. Frölander, Karl Lundblad, T8 läk - Sitter och tolkar n e u ro p s yk b i l d e r i ett hus på Åstol. (ö i Bohuslän, reds anm.) Axel Nivestam, T4 läk - Jobbar deltid som specialist. Annars långa skogspromenader och bra böcker. Sanna Pilo, T4 log - Drygar ut pensionen på min logopedmottagning i mitt hus i professorstaden. S Harald Friberger, Isabelle T5 läk Arctaedius, T4 läk - Invaderar Polen. - Sitter under en acacia på den kenyanska savannen, omgiven av er av nuet. Henrik Johansson, T4 läk - Är svensk mästare i korsordslösning. O N D E N Karl Johansson, Martin Sjöström, T5 läk T7 läk -Är plastikkirurg i - Professor med Spanien. klassisk musik likt Frank Wollheim. S O N D Matilda Dehlin, T2 läk -Är lycklig, men vet gaguru eller läkare eller någonting annat. E R A R Max Jönsson, T2 läk - Jag dör. Skittrist att vara pensionär. Annika Sjöberg, T1 läk - Lever gött pensionärsliv i en villa i Nice, med min unga, sexiga make. Joakim Fredriksson, T3 läk Johanna Persson, Sandra Martin Johansson, T4 läk Nicklasson, T4 läk T5 läk - Lever Johanna så - Knarkar och hoptime of my life eller Korsika å skriver katter, annars med mina memoarer. Sandra har vård- hennes barn. Jag naden av mina barn. gillar inte ens katter. Maria Karlsson, Amos Kjellgren, T4 log T5 läk - Har spridit bud- - Klipper mig. skapet om vad en loppets egentligen gör. Annie Stoij, T5 läk - Förhoppningsvis inte omtenta på T5. Malin Sellbom, T1 läk - Ligger på en strand å sccchhhteker. Julia Ekselius, T3 läk - Stenrik, tre barn och en ny man på 35. Maria Biesèrt, T4 läk Rik hemmafru i Beverly Hills med 300 par skor. Josef Dankiewicz, T10 läk - Jagar lammkött på min 110e Partus. Hampus Holmer, T4 läk - Tilldelas Pulitzerpriset för Sonden. Henrik Klasson, T7 läk - Dricker champagne, UNS. (Utan tion, reds anm) Diana Kajsmark, helpdesken - Är en pigg pensionär som inte går i närheten av ett kompendium. Rider efter dagliga sovmorgnar. Emma Weide, T4 läk - Bara äter gott hela tiden. Ebba Katsler, T2 läk - Solar med min läderhud i Nice. Johanna Samuelsson, T4 log - Sitter fortfarande och pluggar till den här &€@%& tentan. Malini Hatti, T2 läk - Jag har redan räddat världen då, så att göra. Emma Andersson Johanna T4 log Gudjonsdottir, - Stolt grundare av T2 läk - Rider på vågen av afasicenter i svenskbyn på Gran Canarmitt Nobelpris. även är patient. 11 P A T I U E N P T S Ä P K E R H E T L E X A D text & bild: Ida Sundberg Oavsett om det är som patient, personal, anhörig, eller medmänniska så berör den oss alla – patientsäkerheten. I och med att sjukvården utvecklas och blir mer omfattande så ökar också riskerna för vårdskador, vilket gör det på tiden att patientsäkerheten blir en fråga i tiden. Sonden kikade in på Seminariet hos chefsläkare Jesper Persson, vars ansvarsområde handlar mycket om just patientsäkerheten på SUS, för att ställa några frågor om Lex Maria-anmälningar, media och patientsäkerhet i stort och smått. Jobbar ni då aktivt för att belysa betydelsen av patientsäkerheten hos personalen? tion som håller på med patientsäkerhetsfrågor. Exempelvis har vi kontinuerliga temadagar Är det mycket som faller mellan stolarna när det kommer till avvikelserapporteringar från vårdpersonal? - Ja, vi tror fortfarande att det är en underrapportering. Samtidigt är patientsäkerheten något vi verkligen satt fokus på de senaste åren. Intresset och vikten av patientsäkerhetsfrågor har ökat väldigt mycket de senaste 10-15 åren. är det en enorm skillnad. Då tänkte man inte i patientsäkerhetstermer över huvud taget. Pa- aktivt med patientsäkerhetsdialoger, vilket innebär att vi träffar klinikcheferna på alla klinikerna och diskuterar patientsäkerhetsarbetet. Har du, under din yrkesverksamma tid, kunnat se att man som vårdpersonal blivit mer medveten om patientsäkerhetsfrågor? Vad skulle du säga är SUS styrka inom patientsäkerheten? - Jag tycker vi har en bra struktur när det gäller vänder alla verktyg så gott vi kan. Vi har en tydlig organisation inom detta arbete, med olika roller och funktioner, samt ett stort intresse för dessa frågor. Vi har också höga ambitionsnivåer med att försöka nå ut med patientsäkerhetsfrågor. Vad är svagheten? kompetens inom patientsäkerhetsfrågor till Vad beror det på? tämligen okomplicerad, säker och ineffektiv till att vara mycket mer komplex, riskabel, men effektiv så har också vårdskadorna ökat. Därför uppmärksammas också vikten av patientsäkerheten mer och mer likväl som betydelsen av att klara ut problematiken kring denna på säkraste Vad gäller media då: Är det mycket påtryckningar från dessa när det kommer till Lex Maria anmälningar? landen vi skickar ut i samband med en Lex Maria anmälan, så i allmänhet blir det inte så my- mottagningarna av och till sätter systemet under väldigt stor press och periodvis får vi patientsäkerhetsproblem på grund av detta. Så har det varit i många år och det har tyvärr inte blivit bättre. Det är fortfarande en svaghet och förblir en utmaning för oss. Vad är det svåraste med uppdraget som chefsläkare? kring, exempelvis fall där barn varit inblandade Kan uppståndelsen i så fall leda till en ökad rädsla hos personalen att göra fel? fokuserad på avvikelser och lex Maria så komser, vilket kan vara väldigt tufft. Speciellt då det handlar om dödsfall som drabbat barn. Något som också är svårt som chefsläkare är att man och titta på systemfel istället för individfel. Våra system är uppbyggda på så vis att om det går att göra fel så är det alltid någon som förr eller senare gör fel. Blir det då fel så är det systemet det är fel på, inte individen. alltid kunna påverka så mycket. Att då känna ens medarbetares stress och frustration, som ofta kanaliseras till oss chefsläkare, över att inte få tillräckligt med resurser och tid, kan göra att man känner sig ganska maktlös. Just det att inte - väldig uppståndelse av naturliga skäl. Vilka är de vanligaste orsakerna bakom Lex Maria anmälningar? - Felmedicinering är en vanlig orsak, exempelvis att man gett en för hög dos eller att man fått något man är allergisk mot. Remiss-missar är också vanliga. Det kan till exempel handla om miss inte kommit fram eller på något vis komhandling på grund av system-missar kan också förekomma, exempelvis inom infektion. FAKTA LEX MARIA Händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra, en allvarlig vårdskada ska rapporteras till Socialstyrelsen av vårdgivaren(SUS). Beslut om huruvida händelsen ska anmälas enligt Lex Maria tas av chefsläkaren. I fallet då en Lex Maria anmälan görs har socialstyrelsen bl.a. till uppgift att säkerställa att vårdgivaren utrett händelsen tillräckligt, samt vidtagit de åtgärder som krävs. tackla. Vad skulle krävas för att kunna göra det? till. Den måste ställas mot nya dyra läkemedel och teknologier, som man skulle kunna använda sig av. Den balansen är rätt svår. Det är inte bara så att man kan önska sig saker och därmed få det genomfört. Det kan ibland bli väldigt frustrerande. Vad är det roligaste med ditt uppdrag? tra vården. Att genom avvikelserapporter och hanterar sina resurser. Även om detta, som sagt, kan ha sin baksida då man känner sig otillräcklig. Sedan också att få träffa alla fantastiska medarbetare och få inblick i SUS arbete. Man blir se vad vi kan göra. 12 P A T I E N T S Ä K E R H E T OM JESPER PERSSON Född: 1949 i Lund Specialiteter: Allmän internmedicin, medicinsk gastroenterologi, allmän medicin. Har tidigare bl.a. varit chefsläkare i Trelleborg, klinikchef för medicinkliniken i Malmö, Kristianstad och Trelleborg. Hund eller kanariefågel? Hund. Fast kanariefågel är kanske lite mer realistiskt. Melodifestival eller Lundakarneval? Svåra frågor… Jag tycker det är lagom Melodifestival varje år. En egenskap du önskar att du inte hade? Otålighet. CORPUS LABORANS text & bild: Johan Allgoth Den 8 februari höll kåren sin Xte arbetsmarknadsdag Corpus Laborans. Många föredrag och 24 utställare, däribland studentsugna norska rekryterare, specialmatsfackförbund tävlade om studenternas uppmärksamhet. tre, säger Erik Broman, T4, läkarprogrammet. Alternativ fanns, bland annat lockade Hässleaktiva roller under operationer. något att hämta under dagen, inte bara gratis godis från utställarna. – Det är viktigt att knyta unga läkare tidigt, säger rekryterarsköterskan Helene Månsson från Hässleholms sjukhus. Här försöker hon få Michelle Günther, läkarstudent på T2, att bli opassistent. – Den är kanon, men brukaren måste ju ha en viss begåvningsnivå, säger logopeden Markus Bergren som testar en maskin som låter patienter styra en dator med ögonrörelser. till ett geniprogram för blivande chefer eller pederna guidades till en lyckad anställning av fackförbundet DIK. CV och vårda sin kontakter, säger Monica Johansson, studenthandläggare på DIK. Mässan, som hölls på HSC, var välbesökt, trots fakultetens osugenhet på att göra dagen fri från obligatorisk undervisning. – Ja, det är lite tråkigt, men det har gått bra ändå, säger Sigrid Eriksson, ansvarig för Corpus mässa till hösten. – Det här var ju gott!, säger Maria Lansvik, logoped som tillsammans med kursarna Julia Wel- tade bland annat om vad som händer i blodet om barn med dålig tryckkabin. 13 I N T I E R V J U E R F M S Sonden snackar bokstavskombinationer med Tina Wlosinska A text: Hampus Holmer Hej Tina Wlosinska, IFMSA Skånes nya ordförande! Varför är du enagerad i IFMSA? - Sedan har vi förstås Kärleksakuten som är en mycket populär arbetsgrupp som informerar gymnasieelever om sex och samlevnad och arrangerar föreläsningar i ämnet för läkarstudenter och andra som är intresserade. Både inte minst får man träffa nytt folk både i Lund, Sverige och världen! Vi har nämligen 1,2 mil- - IFMSA håller också nationella och globala möten där vi skapar kontakter och utformar arbetet på lokalorterna. Vi deltar förresten också åka på IFMSA-praktik i Brasilien, och globalt möte i Dubai. anm) arbete och ger input från studenternas perspektiv. Okej, men om vi börjar om från början då: Vad betyder IFMSA? (Tina googlar) - International Federation of Jaha, det låter ju soft. Så what’s in it for me? Alla är välkomna att engagera sig så mycket man har tid och lust till - alltifrån att hänga med till förskolan några eftermiddagar till att arrangera föreläsningar och workshops. Medlemskapet är gratis, och våra nationella möten är väldigt billiga. För det får du vänner för livet och Soft namn! - Japp. Förutom förvirrade bokstavskombinationer IFMSA för skillnad egentligen? dramatiserar deras möte med vården genom att bota deras nallar från deras krämpor. Ett - LMSS - som har funnits väldigt länge nu, och där studenter från hela världen besöker Lund under sommaren för ett tvåveckors program som planeras av studenter. av länder (inklusive USA, Palestina och Nepal), nationella möten på landets olika kårorter och globala möten i världens alla hörn. Aaahh sexigt! Hur gör man? På ifmsa.se kan man läsa mer om vad vi gör, och även hitta kontaktuppgifter till de som ansvarar för den arbetsgrupp som du vill engagera dig You bet. FOTOSimon Schmidbauer M S F Text: Hampus Holmer Varför har du valt att engagera dig i MSF? samarbete med MF och fakulteten – och delar mån att påverka lokala beslutsfattare för att villkoren för oss studenter ska vara så bra som – och så verkade alla aktiva vara så sköna! Det fortsatt! Dessutom är det kul, intressant – och så lär man sig massor. Okej, men hur skiljer ni er från MF då? Den ständiga frågan! Jag ska försöka förtydliga Vad är MSF egentligen? - MSF står för Medicine Studerandes Förbund och är Läkarförbundets studentorganisation. Vi är en organisation för Sveriges läkarstudenter och har en nationell förbundsstyrelse läkarstudenternas fackliga och professionella organisation och MF är kåren. MSF är en na- vi representerar Skåne. Bland det viktigaste vi på de olika orterna och se till att alla läkarstudenter kommer ut i arbetslivet med likvärdiga förutsättningar, både teoretiskt och kliniskt. FS som rör läkarstudenter. Det kan t ex handla om som underläkare i tio år) eller att förbättra den studiesociala situationen. Här i Skåne ordnar vi lunchföreläsningar, AT-mässor, löneförhandlingskurser, bokbytardagen, utnämner Årets läkarstudenter och mer politiskt medan kåren.. tbildningar lokalt här i Lund. Det som kan vara lätt att blanda ihop är MSF och MUR (Medicinmed läkarutbildningen lokalt via kursrepresentanter och folk från fakulteten. Summan av kardemumman – det är två delvis helt olika organisationer! Solklart? Som korvspad! En fråga till: är det sant att ni är stenrika? I wish! FOTOLisa Ellegård 14 R Ä T T T I L L V Å R D R Ä T T E N AT T B L I S J U K Ett välbehövligt klargörande i frågan om papperslösas rätt till vård Kandidatföreningen Erik Broman och Moa Herrgård IFMSA, SCORP Lika rätt till lika vård är idag en del av den sven- Utöver dessa vårdrelaterade internationella kan läget dock bli både kritiskt och komplicerat om ett vårdbehov skulle uppstå. En torsdagskväll i mitten av mars ordnade Kandidatföreningen tillsammans med SCORP (IFMSA) en temakväll med titeln ”Rätten till vård – gäller den alla?” på Kapellet i Malmö, ämnad som ett tillfälle att diskutera och ventilera dessa frågor. Men hur fungerar egentligen Svensk lagstiftning? Vilka har rätt till vilken vård? Eller snarare: vilka har inte rätt till vilken vård? Sonden bad medlemmar från båda föreningarna klargöra frågan. Våran fader Hippokrates lade grunden för däribland Sverige, att rösta igenom en deklaration om rätten till hälsa. Även denna deklaration uttrycker entydigt att alla har samma rätt lika villkor. Hunt Sverige, med uppdrag att undersöka hur Sverige efterlever den ovan nämnda deklarationen om rätten till hälsa. Resultatet var börSveriges lagstiftning uttrycker en större dis- ”Sweden does not participate in what it teaches” den vårdetik som reglerar och dirigerar dagens vårdarbetare. Den uttrycker entydigt att omständigheter. Med åren har Hippokrates ed kommit att utvecklas till den läkaretik som kriminering rörande tillgången på vård än vad gör. Sverige efterlever inte direktivet om bästa what it teaches”. ha patientens hälsa som det främsta målet och - Den svenska lagstiftningen placerar gruppen icke svenska medborgare i tre undergrup- läkare arbetar med människor i mycket sårbara positioner är det därmed viktigt att dessa di- asylprocessen och gömda dem som fått avslag i asylprocessen. Patienter inom dessa två grup- med vården mer än nödvändigt. Efter andra världskriget stod det klart att någonting måste göras. Först bildades FN, och de mänskliga rät- som svenska barn medan de över 18 år endast blev det aktuellt att skapa en gemensam värdegrund också för världens läkare. Därför samlades läkare från hela världen i det som kallas för World Medical Association och spaltade upp vad som gäller i mötet mellan patient och läkare – och i mötet samhället-läkaren. Resultatet var Lissabondeklarationen. Den består av en lång lista av förhållningsregler för hur patienter skall tas om hand, vilka rättigheter patienten har och vilka skyldigheter läkaren har. Där står Hippokrates uttryckte cirka 2 500 år tidigare och att när en lagstiftning förnekar en patient dessa rättigheter är det läkarens uppgift att vidta lämpliga åtgärder. FA K TA : V Å R D KO S T N A D E R Kostanden för osubventionerad vård i Sverige: Vårdcentralsbesök: 1.400- 2.000 kr Förlossning (komplikationsfri): 21.000 kr Vårddygn på specialistavdelning: 4.000 kr Akutundersökning hos tandläkare: 1.025 kr stå innebär, vilket leder till att olika personer Papperslösa, personer som vistas i landet utan att ha sökt asyl, har enligt den svenska lagstiftningen inte tillgång till full vård. Patienter inom denna grupp har oavsett ålder endast tillgång till vård som inte kan anstå. Kostnaden för vården får papperslösa patienten oavsett gången till vård då det i praktiken resulterar i att dessa människor, trots behov, inte söker mal och de dessutom är rädda för att bli angidock först vården och sen kräver in pengarna. Detta resulterar i att om patienten någon gång i framtiden får uppehållstillstånd startar denne K A N D I DAT F Ö R E N I N G E N Kandidatföreningen är en förening inom Svenska Läkaresällskapet som riktar sig mot läkarstuderande och AT-läkare. Verksamheten är tänkt som ett forum för att främja utbildning, vetenskap och representerad på alla lärosäten med läkarutbildning och har ca 2000 medlemmar. sitt liv som svensk medborgare med enorma skulder som vid det laget ofta dessutom gått till kronofogden. FN, kritiserats för sin hantering av tillgången till vård för papperslösa, asylsökande och gömda. Efter starka påtryckningar från såväl internationellt håll som från nationella vårdeliten tillterades resultatet – ett betänkande som hävdar att alla i Sverige, såväl papperslösa som asylsökande och gömda, skall få samma vård på lika villkor som medborgare. Detta skulle innebära en ökning på 0,3% i landets vårdbudget. Betänkandets förslag samstämmer trots allt med den lagstiftning som i princip alla länder i övriga Europa har. Dessvärre har regeringen valt att inte ta nästa steg genom att skicka utredningen på remiss för att slutligen stifta en ny lag i frågan. Till dess att utredningens resultat implemenmellan vårdetiken och den svenska lagstiftningen. Tillgången till vård på lika villkor är än så långe en olöst fråga i Sverige och ansvaret för vård på lika villkor hamnar därmed på den enskilda praktiserande läkaren. Det bäddar för en råkar träffa avgör vilken sorts vård du får, vilket är fullständigt oförenligt med det rättvisa och humana samhälle vi alla vill se Sverige som. Vårdarbetare och studenter, däribland studenter i IFMSA och Kandidatföreningen, över hela Sverige reagerar över rådande lagstiftning och regeringens hanterande. Engagemanget har på frivilligklinikerna, förtydliga för dina handledare under praktik om vilka regler som gäller då ni får en papperslös patient eller engagera dig politiskt. För ett samhälle där vård inte behandlas som en mänsklig rättighet är inte ett värdigt samhälle. Frågan om papperslösas rätt till vård i Sverige har blivit sittande regeringens partiers Maria Fern, uttrycker entydigt stöd i frågan om att papperslösa skall få vård medan ledande alliansparti inte godkänner det betänkande som lagts fram. IFMSA IFMSA Sweden är en ideell läkarstudentsorganisation som arbetar med humanitära frågor och internationell förståelse ur både lokalt och globalt perspektiv. Vi arbetar med utbyten, mänskliga rättigheter och fredsfrågor, folkhälsa, primärvård samt reproduktiv hälsa. SCORP (Standing Committee On Human Rights and Peace) är ett av utskotten inom IFMSA. Vi arbetar utifrån ett vårdperspektiv med frågor som berör mänskliga rättigheter och fred. 15 O F P E R A I N K U Vi undrar vad som är grejen med opera, och får svar på tal! text: Hampus Holmer KulU, MFs kulturutskott, har ordnat rabatterat pris för MFs studenter på Malmö Operas stundande uppsättning av Richard Wagners sista operaverk, Parsifal. Jubilaren Sonden uppsöker en annan åldrande uttrycksform och Ingmar Bergman. De intensiva ögonen granskar att spela intellektuell. Jag frågar istället så ärligt Vad är grejen med opera egentligen? “Det är väl ganska bra att vara pretentiös?” chocken av att hennes schnauser försökt mota bort mig från byggnaden genom ett skärande stora byggnaden från 1940-talet. Torgny Nilsson, presschef på Operan möter mig med stor för mitt inbokade möte med Stefan Johansson, chefdramaturg och konstnärlig ledare som också regisserar uppsättningen av Parsifal. Eft- - Oftast brukar man ange två huvudargument. Det första är att opera är stort, praktfullt och underhållande. Det andra, och kanske viktigaste ändå, är att operan, genom sin speciella kombination av scenframträdande och den särskilda sångtypen, kan förmedla genuina känsloupplevelser över tid och rum. Vissa tror att sången bara är pompös, men det är egentligen bara ett sätt att nå publiken! Dessutom är många av verken levande historiska källor som ger inblick samhället på den tiden den utspelar sig. knappt några lättare operetter, och man går på musikal istället. I skolan är inte klassisk bildning längre ett krav heller, och den klassiska musiken försvinner i bruset av andra intryck. Dock har publiken aldrig fel, hur outbildad den än är! Jag antar att du inte följde melodifestivalen särskilt noga? arbetat med Ranelids producent, och tycker att det är pinsamt vad de utsätter den stackars den moderna popmusiken, utan är kvar i 70-talet, med Dylan, Janis Joplin och Lou Reed. Okej, men vad tycker du om påståendet att opera är pretentiöst? Pretentiös. Det är väl ganska bra att vara anspråksfull och ambitiös, men utan att vara Men kan inte andra former av musik också förmedla känslor minst lika bra? Det måste man nog göra för att kunna arbeta här. vår tids stora tragedier, kärnkraftsolyckor, Många ser Operan som en ganska svår konstart med en väldigt gammal publik. Hur kommenterar du det? former brottas med problemet att många tror att man måste kunna så hemskt mycket i förväg. tresset med att Operan var ett bra ställe att ta litteratur som skildrar det på olika sätt. Frågan är om popmusik kan skildra sådant? Ja, riktig wow-upplevelse. Vad gäller den åldrande lik, men vad skulle de annars göra? De har väl har tålamod nog för en föreställning som varar i tre timmar och saknar många av de fördomar som hindrar yngre personer från att besöka våra föreställningar. bättre! Så om det nu stämmer - hur kommer det sig att operan inte är mer populär än vad den är? - Ja, först och främst är det väl ett relativt begrepp - vi brukar ha minst 500 i publiken på om musikalisk mognad. Före min generation av 40- och 50-talister lyssnade ungdomar på den tidens moderna musik, men gick nästan alltid över till mer seriös musik med åldern. Från min generation och framåt har många fortsatt att mogna intellektuellt inom litteratur och teater Plötsligt öppnas en dörr och en gänglig äldre herre med tunn vit mustasch och runda glasögon stiger ut med ett stort kliv. - Ha så kul med Stefan nu, han är en mycket entusiasmerande man, viskar Torgny innan Hur kommer det sig då? - Musikinstitutionerna har misslyckats med att exponera allmänheten för klassisk musik. Det är som med mycket annat att smaken utvecklas beroende på vad man utsätts för helt - Jaha, vad vill du veta för något då? frågar den gänglige regissören. - 16 är det mest klassiska ikonverk som spelas, av prestigeskäl, fastän det skrivs en hel del nytt hela tiden! Operan lever i allra högsta grad! FOTOAlexander Kenney föreställningarna speciellt mycket, utan det Härligt! Då är jag också pretentiös. Hur ser du på operans framtid? Stefan Johansson, chefdramaturg O U L T U P E R A R H E J, A NTON ROM ELL, L Ä K A RS TU DENT PÅ SCENEN! Anton, läkarstudent i T7 och basröst i Lunds Studentsångarförening, har hjälpt till med de rabatterade operabiljetterna för MFs studenter eftersom han står på scenen i Parsifal. Hur kommer det sig? - När Operan sätter upp verk där vissa delar är skrivna för bara mansröster behöver de förstärkning och då kontaktar de oss. I Parsifal består Graalsriddarna av enbart män, även om vi till vår besvikelse inte kommer att få bära rustning. Är du intresserad av opera? - Absolut! Det är en bra blandning av sång, orkester och teater. Jag upp ögonen för opera! All right! Lycka till då! - Tackar! FOTO Charlotte T Strömwall KulU INFORMERAR Ta chansen att se Richard Wagners Parsifal på Malmö Opera för halva priset! Den 5:e Maj anordnas mingel med tilltugg och därefter går vi gemensamt till Malmö Opera för att avnjuta en extraordinär kulturell upplevelse. Maila kulu@mfskane.se för att få en rabattkod som du sedan använder när du beställer din biljett till föreställningen den 5:e Maj på www.malmoopera.se. Därefter får du löpande information skickat till din mail. 17 S P E X S O B OT TA B R A , M E N H E M M A B Ä S T Sonden går på läkarspex. Kul! Text: Hampus Holmer & Anton Jarnheimer - Hej och välkomna. Nedan återges en av spexets sånger. Nynna och När det anrika preklinspexet Sobotta återprogrammet möttes publiken av ett entydigt för årets uppsättning var landets medicinutbildningar och dess orter, som alla representerades i en studentpanel på scen. Av den lärde vi oss att den högfrekventa örebrodialekten är mycket irriterande för hundars känsliga öron, nollningens blindtest endast kan botas med etanol. I Uppsala har man tom blick och putande läppar och i Stockholm aktar man sig noga för 1. hem till grundkursens Lo Persson, där dottern Lo-visa och frun Lo-va utvärderade veckan med idel [tuemmen uepp], och dessutom besöka av allt var dock inblicken bakom kulisserna hos Rasmus, notoriskt försenad läkarstudent. Vad gör han på morgonen egentligen?! Jo, bland annat trotsar han tyngdlagen i en rutschkana, luktar på blommor samt snorklar. En helt vanlig morgon alltså. - De senaste veckorna har vi arbetat stenhårt ger bakom uppsättningen. Uppsala-visan (Melodi: Vintern rasat) I Uppsala här har vi traditioner, allt ska vara som det alltid vart’, Förr i tiden va allting bättre, det har mina farföräldrar sagt. Snart är tentan här med svåra plågor, Plugga varje dag så känns det bra Klarar du ej tentan står du i lågor Uppsala här har vi aldrig kul 2. 3. 1. Kvällens konferencier Christian Westöö, 2. Microsoft Word på en Mac ?!, 3. Detalj från Stjernkvists bauta-Barbara i papier-mâché, 4. Åtta kandidater Glenn från Gbg, 5. MFs ekonomiansvarige sparar inte bara $$$ 4. 5. FOTOHampus Holmer 18 D J K U L R I A E S N L E T G D E F E A E R E N N D A S N En krönika av en jurist. Ett kärt återseende i Sonden. Text: Joel Dahlquist, Jur. Kand Kära retards, - De enda attraktiva människorna på läkar- doftande, välordnade och påkostade värld. Jag hället i allmänhet, och på Lunds läkarprogram i synnerhet, om att läkare ägnar sig åt något viktigt, något som förbättrar andras liv, som arbetar i galonbyxor och roar sig med att - aktligen borde bemötas med vördnad och respekt. Denna föreställning får det att vända föreställer mig att ni tittar på TV ibland och har åtminstone en rudimentär uppfattning om livet är någonting att ha. Det var över ett år sedan ni föreställer er. Vi är vackra, vältränade och bor i dyra bostäder. Vi är lyckliga, beresta och äter dyr mat. Juristkåren är i mångt och mycket vad den borgerliga regeringen hoppas att hela slänga ut yours truly (något som råkade sammanfalla med att redaktörsparet LundbladDanzkwikeischsk äntligen blev avsatta och kunde ägna sig åt sitt äktenskap på heltid). valde att bli läkare för all manlig uppmärksamhet. kommer förr eller senare att kultiveras till att bli som vi. och tillhandahåller, nästan gratis, en check-lista som ni alla bör ha på badrumsspegeln i ert mycket tid du tillbringade framför datorn när de andra killarna experimenterade sexuellt. lan och ogärna kliver ur min vardag av kalvburgare, egyptiskt linne och kvinnor med blonda hästsvansar. Som någon begåvad individ i - 14,000 högskolepoäng kan aldrig kompensera för det faktum att du blev av med din oskuld vid 21 års ålder. en kvinna som tillbringade gymnasietiden inte med att läsa kemi och klämma pormaskar, utan - Även om dina fackliga företrädare har sett till att manipulera din arbetsmarknad så till den milda grad att din ingångslön är åtminstone fyra gånger högre än vad som är rimligt, så är din löneutveckling på samma nivå som en svarttaxi-chaufförs. kan lukta sig till din bakgrund i vilket fall som - Kombinationen av ditt muterade utseende livet och alla vet om det. Så, den här krönikan tog fyra och en halv minut att skriva. Det blir elva tusen ex moms, var kan åtminstone ett av dem. svar på tidningen Bamse!) redan räknat ut så är - Åkesson är inte vin. stund. Anledningen till detta, mina stackars au- FOTOPrivat 19 DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING A N N O N S E R Ett behov av större akademisk utmaning på våra utbildningar har identifierats. Akademisk utmaning kan innebära flera saker, men framförallt betyder det högkvalitativ undervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder tydlig feedback och klara mål för vår inlärning. Just nu pågår en utredning av läkarutbildningen och Allmäntjänstgöringen (AT), som förväntas föreslå att AT ska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS) Utbildningsdelegation. Det finns många frågor kring vår framtida utbildning. Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren! 27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT? Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt utredningen har kommit. Därefter diskuterar vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig läkarutbildning skulle kunna se ut. Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening10/4 och Corpus Medicum inbjuder till DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening och Corpus Medicum inbjuder till DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen". Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare. DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING Ett behov av större akademisk utmaning på våra utbildningar har identifierats. Akademisk utmaning kan innebära flera saker, men framförallt betyder det högkvalitativ undervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder tydlig feedback och klara mål för vår inlärning. Ett behov av större akademisk utmaning på våra24/4utbildningar har identifierats. AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR Akademisk utmaning kan innebära flera saker, Health menScience framförallt det högkvalitativ Center, HSC,betyder Baravägen 3, Lund Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer presundervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder och sad. Undervisningen trängs undan, liksomtydlig forskningen.feedback Men vad händer när akademin inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar? klara mål för vår inlärning. Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföl- Just nu pågår en utredning av läkarutbildningen och Allmäntjänstgöringen (AT), som förväntas föreslå att AT ska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS) Utbildningsdelegation. Det finns många frågor kring vår framtida utbildning. Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren! jande diskussion. Tre tisdagar klockan 17.30. Diskussion om akademisk utmaning och om Just nu pågår en utredning av läkarutbildningenframtidens och Allmäntjänstgöringen (AT), som läkarutbildning. Vi bjuder på middag till dem som har anmält 27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT? sig! Anmäl dig senast tisdagen innan till anmalan@mfskane.se Locus Medicus Lundensis, Tunavägen Lundska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och förväntas föreslå att5,AT Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt utredningen har kommit. diskuterar vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig därmed blirDärefter 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare Välkomna! läkarutbildning skulle kunna se ut. Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS) Utbildningsdelegation. 10/4 DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen". Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare. Det finns många frågor kring vår framtida utbildning. Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många fler nu under våren! 24/4 AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR 27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT? Health Science Center, HSC, Baravägen 3, Lund Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer pressad. Undervisningen trängs undan, liksom forskningen. Men vad händer när akademin inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar? Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföljande diskussion. Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt har kommit. Därefter vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig Treutredningen tisdagar klockan 17.30. Diskussion om akademisk utmaningdiskuterar och om framtidens läkarutbildning. Vi bjuder på middag till dem som har anmält skulle kunna se ut. sig!läkarutbildning Anmäl dig senast tisdagen innan till anmalan@mfskane.se Välkomna! Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum 10/4 DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN Locus Medicus Lundensis,Tunavägen 5, Lund Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen". Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare. 24/4 AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR Health Science Center, HSC, Baravägen 3, Lund Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer pressad. Undervisningen trängs undan, liksom forskningen. Men vad händer när akademin inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar? Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och efterföljande diskussion. Z G O A K A R I A A B R O A D Life as an exchange student Text: Mohamad Zakaria Currently, I am a master student at the Health (MPH) at the Medical Faculty of Lund University. On 31 May 2012, our batch will formally graduate and many of our dear classmates will leave Sweden either back to their countries or to work internationally. Thinking about the inevitable separation from many of dear classmates, I am writing my experience as an international student in Sweden. I am sure many other international students have had similar experiences and that the new international students in Sweden may have similar ones. Studying at the MPH program [Master of Public ing than the programs I have previously studied at. We have been so busy with the study assignments, especially group-work assignments, and now with our MPH theses writing, but it has been also a very nice and rewarding experience studying at this MPH program among 43 international students from about 25 countries and The LUMES graduation ceremony on December 11, 2001, was a happy day (see picture below). In the evening, however, we were all really sad. “...establishing more international programmes with good quality of education is a necessity that contributes to a sustainable world.” In the year 2000, I came to Sweden to study at the Lund University International Master Program in Environmental Studies and Sustainability Science (LUMES). I arrived about four days after the program had started because of the delay in issuing me the Swedish student residence permit, due to my country of origin. By then, the 4th batch of LUMES students had and had already gotten to know each other fairly well. Upon my arrival to the student dormitory (Spoletorp), I found my corridor-mates make our stay in the corridor common area as comfortable as possible. Despite the fact that I recognise some of the words in the discussion, because of the many different dialects (Kenyan, Chinese, Danish, Spanish, German, Canadian, and American). LUMES. There were 24 students from 19 countries sitting in the same classroom. That was the so many people from different countries in the same classroom. I immediately felt the friendly environment. The next day, LUMES took us We realised that the day had come when we had to say goodbye to each other. Many of us cried while hugging each other goodbye. I will never in my lifetime forget how sad I was that night. My friends and classmates left Lund and University. Many international students who left Lund to go back to their home countries had sort of a shock going back to their realities of life. My shock, which was not less than theirs, was facing the reality of being in Lund without most of my dear friends from LUMES. This sad part of the experience will unfortunately be repeated again when many of my friends at the MPH program will depart this summer. Being an international student is a lifetime enment gives the student a different perspective on life - a better perspective. During the study period one learns about others cultures, traditions, and ways of thinking, among many other important things in life. These are things you about cultures and traditions. The international experience itself is a precious one, that the international students gain in addition to their diploma upon graduating from such an internationally highly ranked and respected university. about life may change. One starts recognizing the possibility that people, if they want, are capable of living together in peace and harmony if given the possibility and the environment to do so. Stereotypes about nationalities, cultures and religions will not have much space in the thinking of international students after having lived and learnt from this experience. I believe the international student environment is a means to create a better world, a more sustainable one that builds trust among nations and individuals. Therefore, establishing more international programmes with good quality of education is a necessity that contributes for a sustainable world. Moreover, the university and the leaders of the international master programs shall organize more alumni meetings for their programs where graduates meet to share their work experiences after graduation. This is the best opportunity for networking between the university and the graduates that creates further opportunities for cooperation. LUMES had 2 alumni meetings both in 2005 and in 2011. The alumni meetings have been very useful for cross-batches professional cooperation and for generating new ideas for the future. I encourage the administration at the MPH program to organize similar alumni meetings. Finally, my advice to the current international students and to the other future international students at Lund University is to use their opportunity of being international students to build life-long friendships with their fellow students; to learn how to tolerate the differences; tures as much as possible, as this helps a lot in life in general and in working life in particular; to look for the differences. Make those unique months of your life during your international experience unforgettable ones which you can always remember with pleasure and with a smile. then that I started getting to know my classmates much better. During these three days, we cooked together and each one of us presented his/her country and its environmental conditions. The days studying with my LUMES friends were among the best days of my life as an international student. We became like a family regardless of our different cultural, religious, geographical and political values and in common as human beings rather than looking at our differences. We became an international family in every sense. The one and a half years, the duration of the master program back then, passed so fast in spite of the many group assignments during the courses, that the Swedish education system is well known for. FOTOPrivat 21 F A K U L T E T E N D E K A N D U L I TA P Å Sonden träffar Gunilla Westergren-Thorsson, ny dekanus för Medicinska Fakulteten sedan 1 januari text: Erik Grönholm Vem är du bortsett från dekanus? 81. Jag har läst mest kemi, men även biologi och en del medicin och är doktor i medicinsk kemi. ningen och för institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, studierektor för biomånga saker parallellt – forskning och utbildning. Jag är en ganska glad och positiv person och tycker om människor. Vad gör en dekanus egentligen? - Dekanus har hand om medicinska fakulteten, 1300 anställda och 2800 studenter. Vi håller på med forskning och utbildning, och numer också så kort tid. Det är mycket att man vill visa vem man är, man vill få fördelar, man vill ha pengar till olika saker. Det är det som det handlar om, men nu har vi så decentraliserad ekonomi så det mesta ligger ute på institutionerna, väldigt lite ligger på fakulteten. Det pratas litet bland studenter om att vissa tjänstemän inom fakulteten skulle vara mer vänner till ledningen än meriterade för sina tjänster, och att vissa efternamn skulle ha lite företräde till forskningsanslag. Föregående dekanus Bo Ahrén talade i en intervju om att detta var ett problem som han jobbat med, men som kvarstår än. En ”internkultur” eller ”förhandlingskultur”. - ligga i framkant vad gäller undervisning och forskning. Det måste man underhållla hela tiden. Som sagt ska vi vara framgångsrika, gärna inom områden som kan ha omsättning också i samskor, och saker som kan förbättra vår vardagliga hälsa. Hur ser det ut med att gå om Karolinska i universitets-rankningen? områden är vi i dignitet med karolinska, på andra är det en bit kvar. Ska du bygga några monument över dig själv, som BMC eller CRC? i tre olika hus nu. BMC, CRC och HSC. Frågan är Det där med innovation låter trendigt, vad innebär det? på nya läkemedel, men innovation är också nya behandlingssätt, eller omhändertagande av patienten. I framtiden kommer patienten behandlas mer och mer i hemmet, ”personalized medicine” och så vidare. Till exempel måste vi tänka på hur detta kommer påverka utbildningarna och deras kliniska moment. Andra uppgifter är att lyfta fram fakulteten inom universitetsvärlden och i media, och att tänka strategiskt. Detta är en region där det händer mycket, med till exempel ESS, MAX IV och Ideon Medicon Vil- har en rätt så bra strategi hur vi förhandlar osv. Mycket går via institutionerna. Det går inte att - mycket. Kanske blir det något litet monument någonstans. Jag har inte planerat något än, men allt blir det något. Vad gör fakulteten om 50 år, tror du? mest informera om vad de gör och det är viktigt. tror utbildningarna är helt förändrade, mycket Du är den första kvinnan som har denna tjänst. Är det något som märks av? - Jag har inte märkt något än. Jag är uppfostrad att vi ligger väldigt bra till. Vi har också mer samverkan mellan Malmö, Lund och Köpenhamn. Vad gör du om 50 år? med det. Förstås, på något manligt professorpligt forskningscenter baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla, reds anm). En del saker har vi satt igång med, till exempel att se igenom blir behandlad. Haha. Eller åker världen runt! något – så sades det ”vill du något eller skakar drivit mitt sätt att vara. betalt. Och det är lite oroväckande hur vi ska hantera detta. Apotekarutbildningen är det också mycket frågetecken kring. Allt är egentligen färdigt att sätta igång. Det är uppe till diskussion igen, men vi måste få mer pengar från verkan mellan grundforskning, kliniker, hälsa vårdvetenskap, samverka över gränserna. Bland studenterna och doktoranderna på Lunds Universitet är kvinnor och män jämnt fördelade, men bland professorerna är fyra av fem män. Är det något du tänker på? på föreläsningslistan på en konferens, kan det utomlands, än här, men det är en lång väg att gå. Vad innebär arbetet i praktiken? - Det innebär mycket möten med många mänecas exekutiva team, i och med nedläggningen en värld utanför Stockholm. Nyligen ringde det någon som ville donera en massa pengar dhet inom fakulteten, men också i världen. I tom beroende på om man är man eller kvinna. att se på det i behandlande situation. Det har - gymnasier, för att uppmuntra ungdomar till att Direkt när du tillträdde började telefonerna att ringa, med folk som lobbade för saker, berättade du i en intervju. Vad ville de, till exempel? - Jag har aldrig haft så mycket uppvaktningar på 22 Mandatet är oftast på sex år. Vad har du för visioner om vad du ska uträtta under denna tid? - Få ihop fakulteten – nu är den ganska spretig. FOTOKG Pressfoto M F A O R D F Ö R A N D N J A E - Om man är stark måste man också vara snäll Hej på er allihopa, så här när våren precis bör- S T Y R E ORDFÖRANDE L S E och sektionerna, de tidigare kårerna, var också N SOCIALT ANSVARIG bemöta kritiken som då och då lyfts mot kåren och den, i vissa personers ögon, tveksamma demokratiska förankring när så få kandidater ställer upp i fullmäktigevalet att medlemmarnas röster i praktiken inte spelar någon roll? Det är ett intressant tema, i synnerhet med tanke på vad demokrati betyder, och hur den kan utövas. För i en förening med så många aktiva som MF har, med så många skribenter i kårtidningen, så många aktiva utskott och så många studeran- socialt@mfskane.se har en bred förankring som gör att demokrati ordf@mfskane.se 046-222 01 08 / 0709-38 70 13 VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT ANSVAR Johan Danielsson vice@mfskane.se 046-222 06 80 / 0736-753571 UTBILDNINGSANSVARIG Lars Hellström utbildning@mfskane.se er alla att kandidera och nominera till förtroendeposter under nästa verksamhetsår, så STUDENTHÄLSOANSVARIG med mycket aktiviteter och stort engagemang? Ett annat alternativ var att skriva om hur studenterna, genom kåren och Läkarsällskapets Kandidatföreningen, tagit saken i egna händer och nu i vår dragit igång seminarier kring hur studenthalsa@mfskane.se INFORMATIONSSEKRETERARE Louise Mucchiano info@mfskane.se ANSVARIG FÖR INTEGRATION OCH KOMMUNIKATION (IoK) utbildningar, när det egentligen borde ligga på Lina Broman iok@mfskane.se U T av utbildningskvaliten och åtgärda de brister S K O T T UTBILDNINGSBEVAKNING Medicinska utbildningsrådet mur@mfskane.se Biomedicinska utbildningsrådet bur@mfskane.se Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd laur@mfskane.se SOCIALA UTSKOTT Sexmästeriet Övermarskalk Novischförmän Brunchen Ärtan Idrottsutskottet Kulturutskottet Sonden sexm@mfskane.se overmarskalk@mfskane.se novisch@mfskane.se brunch@mfskane.se artu@mfskane.se ultraljud@mfskane.se idru@mfskane.se kulu@mfskane.se sonden@mfskane.se let sektioner i den nybildade, fakultetsgemen- suveränitet. Det betyder att ingen av de andra sektionerna har rätt att bestämma över någon av de andra sektionerna. Det betyder att alla tre sektionerna måste vara överens för att kunna göra något. Att vara en sektion i Corpus Medicum var inget som Medicinska Föreningen valde, av alla alternativ var detta det minst dåliga eftersom man vid Lunds universitet. Men Corpus Medicum har givit kårarbete ytterligare en dimension. För att bli tagna på allvar, och för att inte bli utspelade mot varandra, så måste vi studenter visa upp en enad front mot fakulteten. Och för att kunna göra det så måste vi vara eniga i Corpus Medicum. Och att vara eniga, och uppträda med ett ansikte utåt, är inte det samma som att Medicinbestämmer. En enad front får man först när alla känner förtroende för varandra. När alla känner de andra, och när ingen känner sig trampad på, då är det inte svårt att visa upp en enad front. trivas under sin studietid och att våra utbildningar ständigt ska bli bättre. som Sondenredaktörerna önskade läsa om i min syn på det kårsamarbete som snart pågått i två år, och som heter Corpus Medicum. Jag valde det sistnämnda. de rektorn för Lunds universitet att det enMedicinska fakulteten hade det tidigare funnits tre kårer, Medicinska Föreningen, Vårdvetenskapliga studentföreningen och Sydsvenska Så för MF, som är den största sektionen, och dessutom den starkaste eftersom vi har studenter som läser längre utbildningar, är aktiva under en längre tid i kåren och därmed hinner lära sig en massa om fakulteten och om är man stark måste man också vara snäll. Och är vi det, då har MF allt att vinna på att vara en sektion i Corpus Medicum. För nu för vi inte bara de egna medlemmarnas talan, utan nu talar vi för alla studenter vid Medicinska fakulteten i Lund, och tro mig, den rösten klingar starkare! förlorade de sin status som kårer, och blev istäl- IT-ANSVARIG Jens Wretborn it@mfskane.se K O N T A K T MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ EXTERNPOST INTERNPOST TELEFON E-POST HEMSIDA BMC, H10, 221 84 Lund HS 66 046 - 222 06 80 mf@mfskane.se www.mfskane.se FOTOSimon Schmidbauer 23 F U M - K A N D I D A T 1. E R 3. 2. F U L L M Ä V A L E T K T 4. I G E 5. - 2 0 1 2 FUM är Medicinska Föreningens parlament, där den representativa demokratin står i full Denna sida innehåller bild och motivation från årets 27 kandidater till FUMs 21 ordi11. den 23 april, då rösterna räknas. Gör din röst hörd ! 18. 19. 1.Louise Mucchiano Log T6 i Medicinska Föreningens styrelse som infosekreterare, nämnden för rehabiliteringsutbidlningarna, ledningsgruppen för logopedi- och audiologiutbildningarna samt i Medicinska 12. 20. 21. 5.Johan Danielsson Vice Ordförande MF har avslutat läk T4 - 2. Karl Lundblad Läk T8 Jag verkar för en utmanande pedagogik inom utbildningsbevakningen, och ett rikt utbud av såväl traditionella som nya sociala aktiviteter i MF. 3.Anja Nylander Ordförande MF, har avslutat Läk T8 Jag vill fortsätta att arbeta för att MF ska vara en aktiv och trovärdig studentkår. Med anledngänglighet för alla studenter på våra utbildnintation i fakulteten. Vi ska samarbeta mer mellan att vara aktiva inom MF. 11. Oskar Hagströmer Läk T9 Jag brinner för det sociala MF. Genom att ha kul stärker vi banden till varandra och över kurs7.Martin Sjöström Läk T7 Förutom att bibehålla den goda utbildningsbevarbeta med forskningsanknytningen till utbildningen där vi har fått igång föreläsningar och bete och lärande över fakultetsgränserna. Jag har tidigare varit Sondenredaktör, suttit i FuM ett år och som studentrepresentant i EMVs styrelse i 2 år och vill bidra med erfarenhet och kontinuitet. 8.Anders Törnqvist Läk T7 Jag anser att föreningens traditioner är viktiga mäktige för att göra MF till den bästa och roligaste kåren. Sondens latinspalt ligger mig givet- och vara bättre förberedda inför möten. Studentrösten ska höras överallt! 9.Erik Ising T3 Jag vill att MF ska arbeta med att föra fram 4.Hampus Holmer Läk T4 MF bör fortsätta sin strävan för synlighet och öppenhet, fokusera på utbildningsbevakning och stå upp för studenternas intressen. Det ska vara tydligt vad MF sysslar med, se genom- och studiesociala frågor. Kåren ska vara det till engagemang. Digitalt schema för alla kurser, mobilapplikation för MF och utökat samarbete inom Corpus Medicum är för mig viktiga punkter under året. För MF i tiden m.m. 10. Emma Niles Log T6 om det gäller brunchverksamhet, ärtverksamhet, sex(mästeri)verksamhet, tandemcyklning eller kanske rentav studiebevakning! varit kursrepresentant inom LAUR. Nu känner med och bestämma vad Medicinska Föreningen 24 med är att integrera studenterna från logopedoch audionomutblidningarna ännu mer samt 6.Belmin Zubanovic Läk T3 har om framför allt logopedoch audiologiutbildningarna, men även resterande utbildninmindre utbildningarnas röster. Det hade varit fantastiskt roligt och givande att sitta ännu ett år i FUM! 22. i Malmö växer så det knakar, nu gäller det att få till en grundstruktur som håller i längden. Men, inte är engagerade. Bara genom att ha stort stöd från studenterna kommer vi med kraft kunna representera studenternas åsikter mot fakulteten. Nu när det nya lärosätet i Helsingborg har startat är det viktigt att MF når även dom studenterna. 12. Frida Peterson Bio T6 Jag har under hela utbildningen varit aktiv inom MF och är för nuvarande ordförande i det biobeta med frågor som rör utbildningsbevakning. Jag vill också att MF ska arbeta för att öka integrationen mellan programmen på fakulteten, samt att öka de mindre utbildningarnas deltagande i medicinska föreningens aktiviteter. 13. Cecilia Skoug Bio T4 Medicinska Föreningen ska verka för god utbildningsbevakning, kritiskt tänkande samt bevarande av sociala traditioner utan att vara bakåtsträvande. 14.Malin Zimmerman Läk T6 Jag vill att MF ska fortsätta verka för att vara en aktiv förening på alla studieorter och bevara och utveckla sina starka traditioner både vad gäller en uppskattad och välorganiserad studiesocial verksamhet och en seriös och välfungerande studiebevakning. F U M - K A N D I D A T E R 6. 7. 8. 9. 10. 13 14 15. 16. 17. 23. 24. 25. 26. 27. 15.Julia Frändberg Läk T4 Jag har hittils varit aktiv både inom MFs utbildningsbevakande organ MUR och i det studiesociala som brunchförman. alla medlemmar om vad utbildningsbevakning är och hur man kan vara med och påverka sin utbildning som student. Eftersom viktiga saker sker på nationell nivå 16.Fredrik Thulin Läk T6 MF skall verka för studenters trevnad. Personmedlemmarna samt bedriva studiebevakning med att optimera de olika terminerna för reskräver mycket tid och tanke då kursledningar som regel kan vara tuffa att få att genomföra denter får utvärdera sina terminer, helst under terminens gång, och att man sedan genom MF kan ta fram arbetsplaner för hur förbättringar skulle kunna göras och att dessa, genom påtryckning från kårens sida ifall det behövs, sker inom en rimlig tid. novativa entreprenörerna – i förnuftets tecken, inte konservatismens. En av mina styrkor är att rummet, på Sonden-redaktionen och inte minst i det civila. MF bör i första hand arbeta med studenternas förhållande till sina utbildningar, 19. Erik Dahlin Läk T6 MF skall fortsätta med sin fantastiska utbildningsbevakning kombinerat med bevarandet av våra sociala aktiviteter som hela vår förening är baserad på. Digitala scheman till alla kurser, Medicum och fortsatt synlighet med vad vi gör för våra medlemmar. Till skillnad från andra serier. 20. Siri De Geer Log T6 Jag tror på ett mångfaldens MF, socialt så väl som utbildningsbevakande. Jag kandiderar till utskotten är mycket viktigt! Jag har tidigare mest engagerat mig kring det sociala, så skulle därför vara spännande att få en inblick även i det utbildningsbevakande arbetet. Särskilt intressanta områden att arbeta med mellan utbildningsansvariga och studenter gen, PBL-arbetet samt något slags system för att kontinuerligt utvärdera föreläsare 23. Elisabeth Ingo Aud T6 Jag vill att MF ska verka för att alla studenter ska känna sig välkomna i gemenskapen och känna att MF bevakar deras intressen. Genom ett rikt utbud av sociala aktiviteter och ett synliggörande av att god studiebevakning ger resultat kommer vi långt. Jag vill även verka för att logopedoch audiologistudenterna tar plats och gör sina röster hörda i MF. 24. Klara Mogensen Läk T3 - för en attraktiv förening, med god kommunikation och sammanhållning mellan utbildningarna. 21. Axel Nivestam Läk T4 Jag vill verka för ett starkt och nära samarbete både mellan olika utskott och studieorter inom medicinska föreningen. Ett gemensamt 17. Nils Wetterberg Läk T4 För att fortsätta driva MFs sociala utskott till nytänkande men även behålla traditioner. För att genom utbildningsbevakningen se till att alla både inom det studiesociala och utbildningsbevakning bör detta vara ett mål. Samarbete tigt då olika utskott har kunskaper andra standard på utbildningen oavsett placering och att den akademiska utmaningen kvarstår fram till examen. med våra olika frågor, studiesociala som utbildningsbevakande fortsätter vi att vara starka. 18.Erik Grönholm Läk T4 Jag skulle som ledamot i FUM fungera som en motvikt till de allestädes närvarande unga, in- 22. Niklas Hadorn Läk T2 som att upprätthålla och utveckla de sociala munikation mellan MF och dess medlemmar. 25. Sandra Wibom Läk T5 Jag vill också vara med. 26. Cal Ljung Läk T6 MF är för mig en härlig symbios av studiebevakning och sociala aktiviteter. Jag vill fortsätta utveckla dessa båda delar så att det ska kännas värdefullt att vara med i föreningen. Framför bildningsbevakning på läkarprogrammet i Helsingborg och därutöver verka för att de sociala verksamheterna i MF har ett brett utbud som kommer medlemmarna till del. 27. Emilia Carlqvist Läk T3 Jag vill bidra till utvecklingen av MF genom att verka för ett utökat samarbete med andra närskeprogrammet. 25 M A S T E R O F P U B L I C H E A L T H TO PAY O R N OT TO PAY on non-European applications to the MPH programme text: Barbara Schuh, MPH-UR Vice Chairman The application period for the Master’s Programme in Public Health (MPH programme) at Lund University closed on January 15th on the online application platform of the Swedish Agency for Higher Education Services (VHS) (universityadmissions.se). Since the start of the discussion of study fees in Sweden for non-EU/EEA citizens and the actual implementation on July 1st 2011, critique has been voiced by various stakeholders, including students, lecturers, and the administration of various Swedish universities. Worries at the MPH programme administration especially concerned how those fees will affect the international composition of the student population in the MPH programme, which has always attracted students from all over the world. Concerns were related to a decrease in knowledge transfer to low and middle income countries after the introduction of study fees, if less students from those countries would be able to come and attend the programme. this year and last year, compared to the applications for 2010, these worries seem to be tions is noticeable from 2010 to 2011 according to the Swedish Agency for Higher Education Services (VHS, Verket för Högskoleservice). In 2010, about 1384 applications were received by the programme in the international application round, whereas the submissions for 2011 INFO-BOX Study fees and application fees have been introduced on July 1st 2011 for non-EU/EEA citizens (European Union/ European Economic area). Currently, the application fees are SEK 900 and the study fees are set at SEK 170.000 per year. Exempted from those fees students with a passport from a EU/EEA country, including Sweden, students with a passport from a EU/ EEA country, including Sweden, students with a permanent Swedish residence permit, or those who have been granted a temporary Swedish residence permit on grounds other than study, exchange students, as well as certain types of students who are a family member of a EU/EEA citizen who are in Sweden on a temporary or permanent right of residence. 26 dropped to 431 international applicants. The applications in the Swedish application round did change only slightly from 79 in 2010 to 62 in 2011. The application round for 2012 does not have a division into national and international to determine the amount of people applying as international students versus EU citizens. The total amount of applications for the merged application round in 2012 was 684. It appears that the introduction of user fees led to a decrease in applications, especially from international students, as the data from 2010 and 2011 suggest. The acting programme director Anders Emmelin attributes the decrease in overall applications on the one hand to the introduction of application fees, irrespective of the study fees. On the other hand, applications probably also reduced from those students that are not able to bear the double burden of living costs in Sweden and study fees. Though he believes that the chance of receiving a scholarship is still attracting many students worldwide to apply to the programme. In 2011, 7 students from the MPH programme received scholarships from the Swedish Institute, 2 were awarded with scholarships from the Lund University Global Scholarship programme and one student received an Erasmus Mundus Action 2 scholarship, according to data from Lund University. Besides those scholarships, it can be assumed that other students with an international background come to Sweden with scholarships from Before 2012, applications to the MPH programme were taking place in two separate application rounds. International applications could be handed in from December 15th until January 15th, whereas Swedish citizens could apply during the period March 15th till April 15th. One of the main reasons for the introduction of only one application round from December 15th to January 15th was the right of all EU citizens to apply in the Swedish application round, as EU law requires the application of the same rules to all EU citizens. To reduce this confusion and administrative effort, the application rounds were merged. their home country, as well as students who are paying the full amount of study fees without scholarship assistance, for which data are not available. The MPH cohort starting the programme in 2010 was comprised of 50 students, of which 38 stated their residency at the time of application to be outside of the European Union. In 2011, this was the case for 16 students out of a total cohort of 40 students. This suggests that the amount of students from outside the EU starting the programme actually dropped after the implementation of study fees. But those data should be interpreted cautiously, as these are actually not data on nationality or citizenship and thus cannot be interpreted as data to pay tuition fees in the MPH programme. An sson published on the homepage of the Medical Faculty of Lund University states the 2011 MPH cohort to comprise students from 19 countries all over the world. Applications since the introduction of study and application fees did in fact drop substantially. Though, the impact on the internationality in the programme is unclear, as it seems that students in the programme still come from a variety of countries worldwide. The upcoming years will show if less non-EU/EEA students will attend the MPH programme. U U R - A L T S B I L D N T I N G R I S R Å D E N N G - De ser till att allt funkar på Din utbilding. De här spalterna har du helt enkelt inte RÅD att missa! B U R L A U R M U R text: Frida Pettersson ordförande för Biomedicinska Utbildningsrådet text: Elisabeth Ingo ordförande för Logopedernas och Audionomernas Utbildningsråd text: Fredrika Blixt ordförande för Medicinska Utbildningsrådet Vårterminen är i full gång och LAUR arbetar på. Fortare än man tänkt är terminen slut och det är dags för tentor, opponeringar och exa- bads utbildningsråden att blicka bakåt för att belysa alla de förändringar av våra respektive utbildningar som genomförts under årens lopp. Läkarutbildningen är i mångt och mycket en traditionstyngd utbildning, vilket blir extra uppenbart när något ska ändras på. Den senaste större förändringen vår utbildning genomgått är Bologna-anpassningen, som nu nått termin tio. En tapper skara studenter arbetar i detta nu, som första kurs någonsin på läkarutbildningen i Skåne, med sitt 30-poängs examensarbete. MUR önskar er, och alla andra, stort lycka till under vårterminen! Vi i BUR ser därför tillbaka på de gångna årens visioner och mål. För oss på biomedicinprogrammet har det varit viktigt att skapa oss en studenter i T8 runt om i världen på spännande utbyten – från San Diego i väst till Brisbane i öst. Tack vare institutionens och fakultetens denter, lärare, gymnasielever, syokonsulenter, forskare och företag har biomedicin sakta men säkert blivit accepterat och vuxit sig starkt som dicinare och förstår vem vi är, vad vi gör och varför vi behövs. chanser för er Log/Aud studenter att få åka. ternas reseberättelser på våra respektive forum under våren. För att öka insikten bland oss studenter om vad vi biomedicinare kan göra under och efter vår utbildning anordnade vi i BUR i år en inspirationsdag för biomedicinare i anknytning samma inom professionerna för att svara på frågor om utbildningens kvalité. utbildningen, universitetet och privata företag gen var mycket uppskattad bland studenterna på biomedicinprogrammet och vi hoppas att det kan bli en årlig tradition. Vi har även fått igenom en ny kursordning under första året på programmet. Detta innebär att kemikurserna kommer att läsas i rätt ordning, något som vi har arbetat för länge. Den nya kursordningen träder i kraft redan hösten Nästa stora utmaning för BUR blir att förändra några av PU-kurserna på biomedicinprogrammet. Dessa kurser har under de senaste terminerna tappas fokus till de större kurserna. Detta beror delvis på att de ligger väldigt utspridda under andra kurser. Därför vill vi koncentrera kurserna till en samlad veckas heltidsstudier per kurs. Detta gäller framför allt kurserna ”Metoder och kvalitetssäkring” samt ”Metoder och risker”. Dessa förslag har bemötts väldigt positivt av kursansvarig och programledning, Under 2012 utvärderar högskoleverket både audionom- och logopedutbildningarna i landet. Hoppas att ni alla tagit del av det logopedquiz som fanns tillgängligt på facebook och som tagits fram för att öka och sprida kunskapen om logopedi. Vår egen Mäster, Cecilia Lundström, har även hållit en mycket uppskattad mästerföreläsning om stamning. Arbetet pågår med att uppmuntra Log/Aud -studenterna att kandidera till poster inom Medicinska föreningen till verksamhetsåret 12/13. I slutet av april håller LAUR terminens stora LogAud-sittning. Studenter från de olika terminerna träffas och har roligt. Det blir alltid en bra kväll så missa inte detta! Varmt välkomna till gemenskapen i LAUR! Vad gäller framtidsvisioner, är inte det heller helt lätt. Mycket av det utbildningsbevakande arbetet handlar tyvärr om att släcka eldar och här nedan. möte för utbildningsbevakare från samtliga läkarutbildningar i landet. Till detta möte är alla intresserade välkomna, vi kommer också att being av festliga aktiviteter mm. För den som vill ha extra inblick i hur utbildningen ser ut på de olika orterna, knyta kontakter, elelr bara ha en trevlig helg, är detta ett gyllene tillfälle. En fråga som garanterat kommer stå på agendan är den nationella utredningen som ska se över läkarutbildningens framtida utformning. Utredningen besökte nyligen Lund för att samla in åsikter med sig. Sedan höstterminen pågår ett arbete för att göra examinationen och bedömningen av PBL-arbetet mer rättssäkert. Under senaste StorMUR antogs ett åsiktsdokument angående detta, där studenternas synpunkter och åtgärdsförslag i hemsidan; mfskane.se. Framöver kommer vi att arbeta mycket även med övriga examinationer. En kommitté har tillsatts med uppdrag att utre- fortsätta under våren. Vi i BUR vill avsluta med att önska alla studenter god arbetslust och fortsatt lycka till med terminen! Vänliga hälsningar från styrelsen i det biomedicinska utbildningsrådet! MUR, och detta ämne diskuteras fortlöpande på våra möten. Till sist en uppmaning till alla som är intressesök till MUR-styrelsen! Ny styrelse tillsätts på terminens sista StorMUR 2/5 på Locus i Malmö. Vi ses där! 27 C 28 O R F O T O G R A F E N C O R F O T O G R A F E N Jag, Simon “Bingo” Schmidbauer, tillika eder Corfotograf (ovan gestaltad på mitt allra mest ödmjuka humör) har för detta jubileumsnummer utökat mina domäner i Sonden och fyller nu ett helt jäkla uppslag för din kåravgift! Och som som det fylls! Längst upp till vänster ser vi Johan “OneTake” Nilsson i Movits! in action på Mejeriet. Detta är norrlandsbandet alla borde känna till, så nu kan åtminstone Sondens läsare bjuda upp till dans på nästa förfest! Vidare på det musikaliska temat syns inga mindre än Ultraljud på Partus - en fest där många även såg det ack så gyllene rektoskopet för sista gången. Överst på denna sida ses sedan en ovanligt självgod Louise Mucchiano förbereda odontologerna för samarbetsfesten Gapa, tugga, svälj, följd av ett porträtt av Påven själv. Ett välfyllt dansgolv i sann examensfestanda får till sist avsluta mitt uppslag denna gång. 29 L A T I N N I G H I T ’ S T A L I V E ! Latinets dr. Frankenstein har äntligen lyckats väcka liv i ett dött språk! text: Martin Sjöström bild: David Larsson (redaktörer emeriti) Pulserande rytmer, svettiga kroppar, sprakande färger och mörka ögon. Förväntningarna var stora hos medlemmarna i den annars så kasedansälskande Medicinska Föreningen. Åtminstone hos dem som hade trotsat Lunds vinterregn för en utekväll. Men det som väntade i Segerfalksalen var istället en språklig kavalkad av sällan skådat slag, kanske inte sedan 1897 då Maximilian Victor Odenius [medicinprofessor och översättare av Celsus, reds. anm.] slutade som professor. Några personer som presenterades under det vid första anblicken motsägelsefulla namnet ”latinentusiaster” stod för kvällens förkovran. Med syfte att återup- prätta en förlorad yrkesstolthet och att kämpa för den medicinska allmänbildningen blev det en svindlande resa genom kasus och deklinaFöreläsning varvades med arbetsblad och vilda diskussioner om hur en romare hade låtit som anatomiamanuens anno 2012. Med ett ambitiöst schema fylldes både två och tre timmar och även om man inte lär sig ett språk på en latinkunskaper hos medicinare har nått smått Vad har de då för plan, dessa ”latinentusiaster”? Den gamla underläkardevisen solvitur ambulando (det löses genom att gå) är knappast tillämpbar här och istället krävs aktion. Redan nu är det infört två föreläsningar på termin 2 som hålls av den prisbelönta latinlektorn Caanordnas denna kväll. I entusiasm gränsande till storhetsvansinne smids storslagna planer pluggar vid ett fullskaligt universitet och satsa lite på sin akademiska allmänbildning är både saker som fossa supraclaviculare, och humanroligt. Anders Törnkvist, Benoît Almer och Benedictus XVI delar alla ett intresse för det klassiska språket. Det gör även en insändarskribent ur arkivet. 30 L Jag var nyligen på Cirkus Maximum. Ska det inte vara -us på adjektiv om substantivet är -us? /Johanna er sitt huvudord i latin precis som i många andra språk. Genus, numerus och kasus bestäms ändelser sammanfaller ibland, men kan lika ofta vara olika. Jämför nervus opticus (synnerven) med pes sinister (vänster fot), tibia sinistra (vänster skenben) med facies externa (yttre yta) och brachium dextrum (höger arm) med os frontale (pannbenet). A T tiskt problem med den latinska texten. Scripta är pluralis av scriptum, scripti (skrift) medan manet står i singularis. I pluralis heter det egennent”. Framtiden får utvisa huruvida Språk- och litteraturcentrum gör något åt det. Misstaget är inte unikt. Bokstaven N har huggits in i efterhand på andra latinska inskriptioner. En annan lösning som någon latinkunnig ordnat med en bit papper (se fotot nedan) är att lägga till turen. Då skulle inskriptionen lyda ”Verba volant, littera scripta manet” med översättningen Latinets maximus, maxima, maximum (störst) är motsvarande superlativa former till magnus, magna, magnum (stor). Latinet har för detta ad- Det är grammatiskt korrekt eftersom scripta nu inte längre är ett substantiv utan en bestämning med betydelsen ”skriven” till littera som betyder ”bokstav”. i musculus gluteus maximus, den stora sätesmuskeln, betyder egentligen ”största”. Jag vill skriva “Du är till släkten född” på latin och har då fått höra att det ska vara “Ad gentem natus es” men tvivlar lite då gens här står i ackusativ och som jag förstår det borde det väl vara i dativ då personen fötts till släkten. Vidare har jag förstått att dativ normalt inte kombineras med prepositioner utan ersätts istället med ablativ och det skulle i så fall bli “Gente natus es”. /Daniel I vårt uttryck har vi att göra med substantivet nation 2. Substantivet står vidare i nominativ i maskulinum, nominativ och singularis. Maximus, och inte maximum, är därför den rätta formen, om det ska vara latin. En circus var en rännarbana för häst och vagn. Äldst och störst var den som låg mellan kullarna Palatinen och Aventinen i Rom. Enligt Plinius den äldre rymde den ungefär 250 000 åskådare. CCL [med streck över CCL]”. I modern tid menar man att detta är en överskattning. Rännarobserverat! Har du någon latinsk tungvrickare? /Jesper Du har både rätt och fel. Helt rätt är att gens, gentis (släkt) ska stå i dativ. Detta kallas dativus commodi (nyttans dativ) och används för att tala om vem som gynnas av en handling. Att dativ ersätts med ablativ när det kombineras med en preposition på svenska är en direkt felaktighet. Latinets prepositioner förekommer alltid med antingen ackusativ eller ablativ. Orden i prepositionsfrasen får alltså sitt kasus utifrån prepositionen. Prepositionerna ad (till) och per (genom, av, på grund av) styr ackusativ. Därför står mors, mortis (död) och os, oris (mun) i ackusativ i uttrycken ad mortem och per os. Prepo- I N E X P E R T E N styr däremot ablativ. Orden os, oris (mun) och vitrum, -i (glas) behöver därför stå i ablativ i uttrycken ex ore och in vitro. Prepositionsuttryck och förekommer sparsamt som attribut. För meningen som vi ska översätta till latin behövs ingen preposition, utan dativ bör som sagt användas. I stället för att se på vilken svensk preposition som används och direktöversätta denna bör vi undersöka vad innebörden av som ”åt/för släkten” och att utelämna prepositionen och i stället använda substantivet i dativ är då rätt sätt att uttrycka samma sak på latin. I versio vulgata, en översättning av bibeln som läsa ”[...] natus est vobis hodie salvator [...]” (i dag har en frälsare fötts åt er). Vobis är ett personligt pronomen i andra person pluralis – i dativ. Om du vill använda gens, gentis (släkt) heter det alltså genti natus es. Eftersom natus precis det genti nata es till en kvinna. Ablativ kan emellertid användas med natus (född), men betydelsen är då en annan. Ablativus originis (ursprungets ablativ) används med ord som natus. Då handlar det om ursprunget. nobili genere natus, [...]” (Catilina, ättling till en För övrigt kan vi kombinera natus (född) med prae (före) och kan då förstå att en prenatal skada är en skada före födseln. Det är 50-årsjubileum för tidningen, hur ser latinspalten på det? L Skicka dina frågor till latinexperten Anders Törnkvist på sonden@mfskane.se In mari meri miri mori muri placet. Det behagar musen att dö i ett hav fullt av underbart vin. lighet) styr ablativ. I ablativ står därför mari, som kommer av mare, maris (hav), ett neutralt substantiv. Meri är genitivformen av merum, meri, ett neutralt substantiv som betyder ”vin”. Meri bestämmer mari och talar om vad för slags hav det är, nämligen ett hav fullt av vin. Miri är mori, mortuus sum som är ett deponens, dvs. verbet är passivt till formen men har en aktiv Muri är dativ av mus, muris, ett neutralt substantiv som heter samma sak på svenska. Dativ används tillsammans med placet (det behagar) för att tala om för vem något är behagligt. Mihi ofta använd fras. Placet kommer av verbet plaJag funderar på om du vill kommentera kontroversen kring konstverket vid Språk- och litteraturcentrum. /Hampus Jag antar att du avser skulpturen som står mot Sölvegatan. Inskriptionen lyder ”Verba volant, FOTOHampus Holmer 31 V E T E N S K A P 50 ÅR AV VETENSKAP Med anledning av jubilerandet har vetenskapsredaktionen sammanställt vad vetenskapsvärlden egentligen har haft för sig under samma tid som denna tidskrift har utvecklats. text: Alexander Astermark 1962 1971 1979 Det är ingen skillnad på energikonsumtionen mellan tar det för den att smälta. 1963 Samtidigt som de första lung- och levertransplantaten görs sprider sig en månadslång skrattanfallsepidemi mellan 14 skolor och 1000 skolbarn i Tanzania. Det visar sig vara masshysteri. Rankin AM & Philip PJ. An Epidemic of Laughing in the Bukoba District of Tanganyika. Central African Journal of Medicine. 1963. 9: 167-70 1964 Tyvärr är mun-mot-mun-metoden ingen effektiv metod på dödfödda lamm. Williams GF & Beasley WH. Mouth-to-Mouth Method of Resuscitation in Stillborn and Neonatal Lambs. The Lancet. 1964. 284(7357): 443-4 1965 När män är under stress gnisslar de tänder. - iour. The Lancet. 1965. 1(7387): 685-8 Walker GC. Investigation of Factors Affecting the Melt Down of Soft Serve Imitation Ice Milk. Technical Report. 1971. March. 71-29-FL hårda sulor. 1972 Kanadensiska forskare fastställer den totala vikten för monstrena i Loch Ness till mellan 3 135 och 15 675 kg. Med en medelvikt på 1 500 kg existerar därmed en population av 10-20 monster som är cirka 8 m långa. 1980 Ungdomar som dricker och röker borstar tänderna sämre än de som inte gör det, i alla fall i Finland. Sheldon RW & Kerr SR. The Population Density of Monsters in Loch Ness. Limnology and Oceanography. 1972. 17(5): 796-7 1973 Äntligen lyckades man klargöra hur dags på morgonen kenyanska babianer egentligen kommer ner från trädet. Wagner SS & Altmann SA. What Time Do the Baboons Come Down From the Trees? An Estimation Problem. Biometrics. 1973. 29: 623-35 1974 1966 De som lider av ohämmad exhibitionism bör behandlas med hypnos. Roper P. The use of hypnosis in the treatment of exhibitionism. Can Med Assoc J. 1966. 94(2):72-7 smittade av farliga mikrober. Barbeito MS et al. Microbiological Laboratory Hazard of Bearded Men. Applied Microbiology. 1967. 15(4): 899–906 1968 Att äta folk är tydligen både fel och farligt. Risken att 1975 För att plocka en kyckling med en kraftig vindpust krävs vindhastigheter från 549 km/h. Dessa plockar 1976 Det visas att asymmetrin hos män, dvs. att den högra testikeln oftast är något högre hos högerhänta och vice versa, inte beror på storlek. Den högra är paradoxalt nog större. Detta innebär bl.a. att 106 antika skulpturer, som även undersöks i studien, är missvisande. McManus C. Scrotal Asymmetry in Man and in Ancient Sculpture. Nature. 1976. 259: 426 fördelar. Hornabrook RW & Mathews JD. A medical hazard of cannibalism. Can Med Assoc J. 1968. 99(17):866 1969 Turligt nog för alla tandläkare visar det sig efter in- 1977 Om någon stirrar på en under en längre tid ökar man sin gånghastighet. Detta händer dock inte om den som stirrar ler samtidigt. - Elman D. Effects of Facial Expression and Stare Duration on Walking Speed: Two Field Experiments. Environmental Psychology and Nonverbal Behavior. 1977. 2: 93–99 Ward WD & Holberg CJ. Effects of high-speed drill noise and tal Association. 1969. 79(6): 1383-7 1978 Tron på tomten, påskharen och tandfen varierar med åldern. Dessutom påverkar föräldrars uppmuntran. 1970 Gud existerar - i alla fall matematiskt. Prentice NM et al. Imaginary Figures of Early Childhood: Santa Claus, Easter Bunny, and the Tooth Fairy. American Journal of Orthopsychiatry. 1978. 48(4): 618-28 Gödel K. Ontological Proof. (1970) Feferman. 1995: 403–4. Rajala M et al. Toothbrushing in relation to other health habits in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 1980. (8):391-5 1981 Folk som beskrivs som “en pissigt smart person” gillas mer än de som beskrivs som “en smart pissig person”. Jay TB. Comprehending Dirty-Word Descriptions. Language and Speech. 1981. 24(1):29-38 1982 Samtidigt som en niondeklassare lyckas skapa världens första datorvirus visar etiopierna hur man och övergående utslag. Vonnegut B. Chicken plucking as measure of tornado wind speed. Weatherwise. 1975. 28(5): 217 1967 Noble RM. The Energy Requirement of Selected Tap Dance Routines. Research Quarterly. 1979. 50(3): 438-42 Barnabas G. Popcorn and fairies in the management of measles in Ethiopia. The Lancet. 1982. 319(8269): 450-1 1983 Optimal luktperception sker redan vid första sniffningen och med ett normalt sniff på 200 cm3 under ande funktion. for humans. Perception. 1983. 12: 99-117 1984 skada människor. Barss P. Injuries due to falling coconuts. J Trauma. 1984 Nov;24(11):990-1 1985 Forskarna fortsätter med att fastställa vad som kan vara farligt för oss. Nu med inriktning på högtidsatbelysning, batterier och malmedel kan skada oss. Bästa behandlingen är undvikande. Baker MD. Holiday hazards. Pediatric Emergency Care. 1985. 1(4):210-4 1986 Studenter dricker mer öl om de är i grupp och om de Geller ES et al. Naturalistic Observations of Beer Drinking Among College Students. Journal of Applied Behavior Analysis. 1986. 19: 391-6. ykardi sedan 1962. Annat är det med Sonden. Far, jag kan inte få upp min kokosnöt! Bara en saftig skallskada. Darwin. Ingen mikrobiolog. 1962 32 Gödels odontologiska gudsbevis. Elementärt. 1970 1980 V 1987 Barn som biter hårt och kan gapa stort är längre och väger mer än sina lättuggande motsvarigheter. Funakoshi M et al. Relationship Between Mastication and Intelligence in Children. Gifu Shika Gakkai Zasshi. 1987. 14(1): 17-29 1988 Ha inte skyddat sex utomhus när det åskar under en regnsäsong. Ozonet som bildas kan göra små hål i kondomerna. Baker RF et al. Precautions when lightning strikes during the monsoon: the effect of ozone on condoms. Journal of the American Medical Association. 1988. 260(10): 1404-5 1989 Överlevnaden på fälthöns är densamma oavsett om de har bruna eller vita ryggsäckar med radiosändare och om ryggsäckarna väger 15 gram eller 25 gram. Dock försvinner fälthöns med ryggsäck mer frekvent än de som har halsband. Marcström V et al. Survival of ring-necked pheasants with backpacks, necklaces and leg bands. Journal of Wildlife Management. 1989. 53(3): 808-10 1990 och om man har öppen mun. Lee WE et al. Analysis of Food Crushing Sound During Mastication: Total Sound Level Studies. Journal of Texture Studies. 1990. 21(2): 165–78 1991 1996 (Viagra) patenteras och når snart de suktande massorna (1998). 1999 visar det sig även att 1/50 tablett räcker för att få blommor att stå en vecka längre än förväntat. ment of penile erectile dysfunction. Int J Impot Res. 1996. Jun;8(2):47-52 British Medical Journal. 1999. 319(7205):274A 1997 Grekiska sniglar av arten Truncatellina rothi kan transporteras 3 300 m i vindar på 100 km/h om de lever på Kirchner C et al. Flying Snails - How Far Can Truncatellina (Pulmonata: Vertiginidae) Be Blown Over the Sea?. Journal of Molluscan Studies. 1997. 63: 479-87 1998 Man producerar betydligt mer antikroppar i sin saliv om man lyssnar på Muzak, dvs. bakgrundsmusik i t.ex. hissar och varuhus. Lyssnar man på populärmusik på radio uteblir effekten. Charnetski CJ et al. Effect of music and auditory stimuli on secretory immunoglobulin A (IgA). Percept Mot Skills. 1998 Dec;87(3 Pt 2):1163-70 1999 Ju mindre intellektuell och socialt begåvad man är desKruger J & Dunning D. Unskilled and Unaware of It: How man andas in kraftigt genom sin vänstra näsborre. För att optimera sin vänstra mer logiska sida bör istället den högra näsborren engageras. Shannahoff-Khalsa DS et al. The effects of unilateral forced nostril breathing on cognition. Int J Neurosci. 1991 Apr;57(3-4):239-49 1992 Personer som lyssnar på country löper betydligt högre cial Psychology. 1999. 77(6): 1121-34 2000 som lever på katter. Cadiergues MC et al. A comparison of jump performances of nary Parasitology. 2000. 92(3): 239-41 genrer. Stack S & Gundlach. The Effect of Country Music on Suicide. Social Forces. 1992. 71(1): 211-8 1993 Kanadensiska forskare visar att kroppslängd och fotstorlek är relaterat till penislängd. Tyvärr är emellerkunna bli ett vedertaget mått. Siminoski K & Bain J. The relationships among height, penile length, and foot size. Annals of Sex Research. 1993. 6(3): 231-5 1994 de. Georget DMR et al. A study of the effects of water content on der Technology. 1994. 81(2): 189–195. 1995 Anledningen till att en tappad macka alltid landar med smörsidan neråt (alt. påläggssidan) är att den max hin- 2001 Samtidigt som Wikipedia lanseras visas det att välbäddade sängar är stora hälsofaror. Dessa hyser betydligt varigheter. Patterson R & Patterson CS. The Well-Made Bed: An Unappreciated Public Health Risk. Canadian Medical Association Journal. 2001. 165(12): 1591-2 2002 Den bästa golvtypen för att minimera kraften vid förterade parallellt till dragriktningen. Golvet ska även luta något. Harvey JT et al. An analysis of the forces required to drag sheep over various surfaces. Appl Ergon. 2002. Nov;33(6):523-31 2003 Det visar sig att hundar inte bemästrar matematiska analyser, t.ex. differentialkalkyler och integralkalkyler E T E N S K A P 2004 Genom att använda sig av elitsimmare bevisas det att man simmar lika snabbt i sirap som i vatten. Slower in Syrup?. American Institute of Chemical Engineers Journal. 2004. 50(11): 2646-7 2005 Genom höghastighetsbilder lyckas ett par franska forskare uppdaga varför spagetti inte går att bryta i enbart 2 delar. En brytning skapar inneboende vågor som ger ytterligare bristningar i pastan. Audoly B & Neukirch S. Fragmentation of Rods by Cascading Cracks: Why Spaghetti Does Not Break in Half. Phys. Rev. Lett. 2005. 95(9) 2006 Att öka komplexiteten i sin vokabulär för att låta mer intelligent framkallar motsatt effekt. Oppenheimer DM. Consequences of Erudite Vernacular Utilized Irrespective of Necessity: Problems with Using Long Words Needlessly. Applied Cognitive Psychology. 2006. 20(2): 139-56 2007 Samtidigt som Bolognaprocessen sätts i verket på Universitetet visas det hur manliga studenter inte lägger lika stor vikt vid kyssar som sina kvinnliga motsvarigheter. Särskilt inte vid kortvariga förhållanden, där kyssandet istället används för att öka sannolikheten för sex. Hughes SM et al. Sex Differences in Romantic Kissing Among College Students: An Evolutionary Perspective. Evolutionary Psychology. 2007. 5(3): 612-31 2008 Korsning av armarna gör en person mer uthållig vid lösning av anagram. Detta gör även att man oftast ägnar tillräckligt med tid för att kunna lösa dem. Friedman R & Elliot Aj. The Effect of Arm Crossing on Persistence and Performance. European Journal of Social Psychology. 2008. 38(3): 449-61 2009 med de som fortfarande är fulla. Bolliger SA et al. Are full or empty beer bottles sturdier man skull?. Journal of Forensic and Legal Medicine. 2009. 16(3): 138-42 2010 Gravitationen från månen påverkar frekvensen av bardensen påverkas. Wake R et al. The Effect of the Gravitation of the Moon on Frequency of Births. Environmental Healh Insights. 2010. 4: 65-9 2011 färger. Dessutom motstår man lättare plötsliga frestelser som kostar pengar. Prestationen på ordkunskapstester är dock opåverkad. Tuk MA et al. Inhibitory Spillover: Increased Urination Urgency Facilitates Impulse Control in Unrelated Domains. 2011. 22(5): 627-633 att hundar inte behöver kunna bemästra det). med smörsidan uppåt. Matthews RAJ. Tumbling toast, Murphy’s Law and the Fundamental Constants. European Journal of Physics. 1995. 16(4): 172–176 Välanvänd näsborre. Öl. Pennings TJ. Do Dogs Know Calculus?. College Mathematics Journal. 2003. 34(3):178-82 bara lägga till massa referenser till tidigare artiklar från samma tidsskrift. Wilhite AW & Fong EA. Coercive Citation in Academic Publishing. Science. 2012. 335: 542-3 Suicidal? Viagra-blomma? 1990 2012 2000 Aschberg i anagram-tagen 2012 33 F R A M T I D 2 0 6 2 Framtidstal i Fernströmssal text: Ida Sundberg Vänta? Va? Sa han just att man kan släcka lampor och stänga av TV-apparater endast med ren tankekraft? Jag slänger en skeptisk blick åt sidan till mina kursare, som nickar och försäkrar mig om att jag inte drömt vad jag just hört. Den initiala misstänksamheten övergår rätt snabbt till rejäl fascination. Forskningsvärldens spektakulära framsteg kan vara så häpnadsväckande att jag ibland frågar mig själv om det faktiskt är Fernströmssalen vi sitter i, eller existens har minst sagt en hel del hänt på vetenskapsfronten. Den självklara frågan är nu: Vilken teori kommer att bli till eufori de kommande 50 åren? Vi hörde efter med några forskare och föreläsare om deras spekulationer kring vad som kommer bli det största medicinska genombrottet fram till 2062. Charlotte Erlanson-Albertsson Professor i medicinsk och fysiologisk kemi Marcus Granmo PhD, Neurofysiolog, kursansvarig T2 läk Cecilia Lundström Leg logoped, universitetsadjunkt Min gissning är att man kommer att satsa på personlig medicinering. Det kommer att bli for- Jag tror att de största framstegen de närmaste 50 åren och även den största utmaningen inom den medicinska forskningsvärlden kommer att handla om utvecklandet av nya verktyg för att hämta in, hantera och framförallt förstå de oerhört stora informationsmängder som blir ra resurser har redan lagts på att t ex kartlägga det mänskliga genomet och kroppens proteiner, gen för att kunna lyssna av aktiviteten från Stamcellsforskningen är ett spännande område med stor klinisk potential, inte minst inom det logopediska diagnosområdet! Inom detta område kommer vi kanske att se några av de största vetenskapliga framstegen inom de närmaste decennierna. Idag är forskarna inte långt från att kunna styra insulinproduktion hos diabetespatienter, behandla makuladegeneration, förbättra hörseln efter skador på cellerna i innerörat eller, något som ligger nära vårt område, att med stamceller behandla patienter med svåra röstproblem på grund av ärrbildning i stämvecken. När det gäller transplantationsmedicin har patientens egna stamceller redan använts vid en lyckad transplantation hur den har reagerat på ett läkemedel eller en behandling. Samtidigt gör man en analys av hormoner, och olika markörer för att försöka förstå varför denna person svarat eller inte svarat på en behandling. I bästa fall kan man också göra en personlig genkarta. På detta sätt kan man samla information som bygger på en individuell behandling, som kan bli långt mera effektiv än en behandling baserat på ett statistiskt baserat inplanterade elektroder (brain-machine interfetma behandlades med motion 5 dagar i veckan i 90 minuter i fyra veckor. Förändringen i vikt sträckte sig från -14 kg till +3 kg. De som gick där det inte hände något alls. Den senare gruppen ska alltså ha en annan behandling. Genom insamling av studier med enskilda analyser är det lättare att förklara mekanismer. Den personliga medicineringen kommer att vara anna-åderförkalkning, åldersdemens, benskörhet och cancer. och känslotillstånd. All denna information måste vi sedan försöka hantera och plocka ut det som är relevant - inte bara lyssna på vad cellerna säger utan faktiskt begripa vad de menar, dvs. tolka och integrera informationen. Komatt lyssna. Förstår vi vad som sägs kan vi också skicka meningsfull information tillbaks. Genom man t ex tidigt kunna diagnosticera stora folk- transplantation av en luftstrupe med larynx! I framtiden kommer stamcellsforskningen även Parkinson, MS och ALS. Och vem vet, inom 50 år har kanske stamcellsforskningen nått fram stroke. kronisk smärta och ge riktad behandling långt idag. FOTOPrivat 34 FOTOPrivat B S N A K T E U R S I O L O G I K Bakterieodling på anatomimodeller och kurslab-datorer provtagning: Anton Jarnheimer, Hampus Holmer, Love Lindau-Liljekvist I labbet: Elisabet Holst Under våren har en bakteriologisk undersökning utförts av medicinstudenternas studlever) samt tangentbord på kursdator svabbades med provtagningstops dränkt i koksalt för transport i provrör till mikrobiologilaboratoriet. Inkubering och analys för skadliga bakterier utfördes, men lyckligtvis kunde inget - Vi hittade inga anaerober eller gramnegativa bakterier, men mina kollegor såg mycket 1. 2. Your home of INNOVATION You inspire We innovate www.gambro.com © 2008.09. Gambro Lundia AB 3. på ett av proverna. De ville nog helst stå med 1. Tangentbord, 2. Anatomimodell: lever (T3), 3. Anatomimodell: hjärnstam (T2). i testamentet, berättar Lisa Holst, kursledare Enligt uppgift har tangentbordet en antibakteriell behandling som gör det till en mindre gynnsam plats för för läkarprogrammets T4 i Lund, som utförde odlingarna A N A T O M I MÄNNISKOKROPPEN Exposé över den mänskliga anatomin , färger och dra. Tidigare nämnda inälvor är naturligtvis till störst nytta för de som dagligen brukar dem, ten, då den blir större, för att på slutet krympa igen. Minst av människorna är barnen, de körs runt i vagnar då deras ben inte hinner med. I vissa vagnar sitter två barn, dessa kallas tvillingar. När det är vackert väder kommer alla barnen ut på gatorna och då förstår man att vad de saknar i storlek tar de igen i mängd. Barn vilka utan inälvor skulle svälta och alldeles förs- oftast snälla, men när de sover skriker de vilket i framtiden övergår i snarkningar. Alla har en gång varit barn, pappa också, och redan då hade han inget hår på huvudet. trots att man inte kan se det. Blodets främsta uppgift är att offras för kung och fosterland, men kan även användas till blodpudding och svartsoppa. Vissa hästar har mycket blod och förväxla med andfåglar vilka göra betydligt mer legat för länge i vatten och därför kallas kallblodiga då de fryser mycket. Förr i världen användes blod istället för vatten att bada i. Särskilt utföranden. och mitralisklaffen. Blodet kommer från näsan och är rött till färnehåller blod som sipprar fram när man hackar kan antingen vara lockigt, svallande eller alldeer och andra färghandlare gör stora pengar. I ansiktet sitter nämligen hud vilken har mycket goda egenskaper för konsthantverk såsom att måla på och dekorera. lappssäck. Benen är långa och stela, men tillräckligt lediga för att man ska kunna sitta skönt. Mellan skelettet och huden sitter musklerna, vilka håller ihop kroppen och hindrar organen Blodet används även när man vill rodna, ett bruk mest förknippat med unga människor så fort någon talar med dem om kärlek och andra ekivoka ting. Det bästa blodet är blått och tillhör grevar och baroner vilka äga herresäten på vilka de brukar slå sig ned så fort de får en stol till bruks. Grevens fru brukar svimma så fort hon får se förut nämnda blod. Den som däremot Nedanför händerna sitter benen. Benen används för att hålla kroppen i luften och används titt som tätt till att gå med. Åker man cykel används benen mycket och om man åker bil tar benen upp plats som annars kunde ha använts till annan last. Mellan benen sitter sådant som inte lämpar sig för tryck. Längst ned på benen sitter fötterna, dessa blir ibland kalla. Särskilt kalla fötter har skådespelare i amerikanska rospela fotboll, för bruk av skor samt till att vila dem på bord. Kroppen består till stor del av vatten. Med så stor andel vatten kunde man lätt föreställa sig att människorna ofta drunknar. För att förhindra drunkning måste människan andas, och till andningen har man respirationsorganen (lungorna). Hade vi inte andningen skulle vi dö när vi sover. Lungan är en klump genomdragen av rör. Lungorna är kroppens farligaste organ, där skapas nämligen koldioxid vilket är mycket farligt. Koldioxiden bor i grottor och ger sig ofta på gruvarbetare och nymfparakiter. Lungorna talet och andedräkten är beroende av dessa. Andedräkten bildas i tarmarna men glömde något på vägen och vänder således tillbaka igen. är ett organ av högsta vikt. Där skvalpar ofta bara en arm. Armen hänger på en axel, vilken marna ned för att sedan sluta i händerna, med vilka många har problem, då de inte vet vart de ska göra av dem. vi där, vilken vissa människor ofta spy över an- levern, tack vare vilken vi alla kan leva vidare i samförstånd. Det var en exposé över vår kropps viktigaste organ. 1. 4. 2. 36 3. 5. 1. En massa barn. 2. Andfågel med barn. 3. Kung i fosterLund 4. Hjärtat - utrymme för kärleken, själen (ej avbildade) och mitralisklaffen (t.v.) 5. Slott för blåblodiga (ej avbildade heller) Medicinska fakulteten vid Lunds universitet – en fakultet i världen - - - tror!” www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse. VI BRYR OSS Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger, hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning. ■ ■ ■ ■ Eventyrlysten Ansvarsfull Selvstendig Klar for nye utfordringer ■ ■ ■ ■ God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33 Gratis reise og bolig Valgfrihet Personlig oppfølgning Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02. AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: helse@ambio.no www.ambio.no O L D S C H O O L E M E R I T E R A D Sonden ringer upp gamla redaktörer och frågar: 1. Vad är ditt bästa minne från Sonden? 2. Hur har arbetet tidningen påverkat dig? 3. Finns Sonden kvar om 50 år? prof. Martin Stjernquist, redaktör ‘73 prof. Martin Ingvar, redaktör ‘74 1. 1. ihåg att vi brukade driva med Martin Ingvar och hörde av er till mig! FOTOPrivat FOTOKennet Ruona FOTOmartin.ingvar.com text: Hampus Holmer doc. Benkt Högstedt, redaktör ‘64 (första kända redaktören!) 2. - Min roll som akademisk företrädare och mega- 1. - Det måste vara kontakten med min idol Åke Nordén, docent på medicinkliniken! Han sket i röntgenronden för att undervisa om benmärg 2. vara redaktör på den tiden. Lund var förskräck- gen! gick han också med på att skriva i tidningen, som ännu inte fått namnet Sonden. USA-kapitalismen om man blev redaktör! Mina vänster-kursare sade “goddag herr Redaktör”, 3. - Det beror på om tidningen klarar att hålla sig relevant. Med enorm konkurrens ifrån olika håll måste en tidning, särskilt en studentdominerad tidning i en studentdominerad stad, upprätthålla en stilistisk förmåga och relevans. Upprätthåller man istället unkna, inåtvända akademiska traditioner är man stendöd. Skriver man om viktiga frågor blir man viktig. Det var lite bett i det svaret va? 2. - Ja det har det absolut! Det väckte ett intresse 3. - Jag har inte läst tidningen på förskräckligt nuförtiden än vi var då? Det har vi mycket svårt att tro... tidningen Lundagård. Ändå var det medicinen som kom att bli mitt yrke. Som kliniskt verksam forskare inom invärtes- och yrkesmedicin “på landet” i Halmstad har dock både mitt intresse för att skriva och mitt möte med Åke Nordén spelat stor roll! 3. Josef Dankiewicz ‘09 den gör! 1. - Känslan av att någon gång gå från total tomhet, Karl Lundblad ‘09 1. - När vi hittade en sabel bakom en planka på Pub Locus och sabrerade Törleyn på Sondens första releasefest. Alternativt Heinrich Böll. forumet 4chan. 2. - 2. - Jag köpte Ungdomens bröd av Heinrich Böll och bröt troligen mot en mängd upphovsrättsliga regler. Ännu inte fälld. få mig, och min medredaktör, att framstå som.. tre än okändhet... mig. 3. - Jag tror att en annan kårtidning tagit Sondens FOTO MF 3. - MF-studenter kommer nog alltid ha något behov av att skriva av sig om matlådor, dåliga handledare och läkarhumor. När man bläddrar i gamla nummer är det slående hur många teman tråkig oläst webbtidning. Sonden utges dock fortfarande i svartvitt på ihophäftade A4, som den klassiska punk-blaska det en gång var, och både läses och älskas. 39 A R K I V E T H I S T O R I S K T I sann jubileumsanda har redaktörerna tillsammans med Johan Danielsson, Undangömt på Universitetsbiblioteket i Lund ligger varken Silverbibeln eller Dödahavsrullarna, men däremot samtliga nummer av Sonden. En andaktsfull stämning rådde då vi där sökte våra historiska rötter och vördnaden inför den stora kulturskatt vi funnit var stor. Efter otaliga timmars bläddrande är vi nu glada att kunna dela med oss av en exposé över några av de litterära, konstnärliga och idéhistoriska mer skrämmande. I många fall behandlar de återkommande och allmänna ämnen som aldrig tycks gå ur tiden. 40 Särskilt vill vi tacka Johan för hans intensiva scannande, samt Lagerstedt Lab, för att de lånade ut sin scanner till oss, så att vi slapp anlita Universitetsservice som av oklar anledning A R K I V E T Det är en mycket rik tradition vi förvaltar när vi under varje Partus och andra festligheter besjunger falafelkungen och hans annorlunda etniska ursprung. Stort nöje! Snurrig gubbe. Förmodad konstnär: Martin Stjernquist 41 A R K I V E T Ur Sonden för 32 år sedan om Sonden för 84 år sedan(?) Präktig MF-logga från förr. 42 A R K I V E T Utdrag ur en insändare om lite allt möjligt. De morbida inslagen är frekvent återkommande. 43 A R K I V E T Inlägg i betygsdebatten från 1975. 44 A R K I V E T Grisskjutning anno 1973. Lo Persson i labbet, back in the day. 45 S I O N D N N D E B S A T T Ä N D A R E Dela med dig av åsikter och bilder till SONDEN@MFSKANE.SE (vi förbehåller oss rätten att redigera inkommet material) HELSINGBORG REPLIKERAR Dokument inifrån. Det har pratats mycket om stackarna som utvisats till läkarutbildningens yttersta provins, Lundastudenternas Mordor - Helsingborg. Trettio långa minuter på ett Öresundståg kan te sig oövervinnligt för en ovan pendlare, och TO M T E N R E P L I K E R A R O C K S Å K O M M E T I L L TO M T E N Du syntes senast på Sångboken, varför? MFs studenthälsoansvarig har tagit fram ett förslag till en mångafalds- och likabehandlingspolicy som kommer att tas upp i fullmäktige i tsdokument. (autointervju) rig ett tillfälle att få dela ut klappar! eringen. Berätta hur ni tänkte. N T - beprövat alternativ? lapp om man varit snäll. I efterhand har det framkommit en del kriHelsingborg har rest sig och utan mindervärdeskomplex vågat tänka nytt och stort. Vi har tagits emot med öppna armar, fräscha lokaler, smidig administration och enormt engagerade handledare. Initiativet med webbplattformen oss som alltid tappar bort våra handouts och beslutsvägarna är korta när vi studenter har önskemål om hur vi vill ha det. knä. Anmälan till JämO (sedan 2009 DO, red.s anm.) har kommit på tal. Vad är din kommentar till detta? nog för alla! Att sedan merparten av de gossar Men visst, allt är inte guld och gröna skogar. Alla handledare älskar inte studenter, läsplattan är inte en iPad utan en avspritbar PC och pepparkakor, så att de ska vara riktigt snälla detta år. håller inte alltid vad den lovar och vi som har ett Jo, men det här med anklagelser om sexism och diskriminering, vad säger du om det? utanför studentstadens gränser för att slippa pendla. grund av kön eller annat humbug. Tomtens knä emos, fransmän, HBT-personer, muslemaner el- Trots det är det svårt att inte trivas på ett ens åsikter och synpunkter. Kanske är det som den gamla låten ur Sobottaspexet hävdar, du kommer aldrig hem igen - du blir fast här på avdelningen. // Malin Zimmerman, T6 Helsingborg 46 Och med det orden lämnar vi tomten åt fortsatt tullande av årsglöggen. Sista ordet i den här historien är antagligen inte sagt, men om detta må någon annan (Lundagård?) berätta. Det enda vi kan vara säkra på är att det blir jul igen. Kanske snarare än många anar. /Tomten AXELS FÅGELHÖRNA A R S M I N O N D S N D K E B A T T A L Ö N E G A P E T ! Debattinlägg av Sten Axelson Fisk, läkarstudent och aktiv i Socialistiska Läkare Enligt lönestatistik.se är medellönen per månad kr och för undersköterskor 19.682 kr. Att kurvan för utbud och efterfrågan och ett fackförbund som med osedvanlig skicklighet främde senaste terminerna varit handledare för en workshop på termin 1, den handlar om att vara student på läkarprogrammet och dess syfte är frågor som dyker upp när man precis har äntrat sin läkarkarriär. Läkares höga löner har kommit upp under dessa träffar, konsensus tycks råda ansvarstyngda uppgifter de utför och den stress som är behäftad med dessa. cortisolnivåerna är att ha ett arbete som är monotont, ostimulerande och där besluten om vad man ska göra fattas av någon annan. En avgörande faktor för risken att utveckla stresskrav som ställs på individen och vilken kontroll personen har över sin egen arbetssituation. Läkaren och professorn i folkhälsovetenskap Michael Marmot beskriver i boken Statussyndromet kopplingen mellan hälsa och position i hierarkier. Hans forskning utgår från två omfattande studier av personalen på den brittiska statsförvaltningen i Whitehall. Forskningen upp i hierarkin man kom. Många förklarar den med kortare utbildning och lägre position på “Jag tror inte att mycket hade förlorats ifall de som väljer läkaryrket för den höga lönen hade sökt sig till handelshögskolorna istället” Stress är ett bra exempel på hur den psykosomin 3 lär vi oss alla om hur stressiga situationer via väl kartlagda banor leder till ökad utsöndring av såväl adrenalin som glukokortikoider hormon är en viktig predisponerande faktor för atherosklerosutveckling, diabetes och andra Läkarstudenter verka vara överens om att läkare är mer stressade än övriga vårdkategorier. domar borde väl utgöra en moralisk grund för skor som genom sin yrkesutövning löper större risk för att drabbas av ohälsa bör kompenseras för detta med högre lön. och att skillnaden är stor mellan i vilken utsträckning de olika typerna av stress är patogena. Den stress läkarstudenter syftar på då de försvarar de höga lönerna består i att ha mycket att göra, högt ställda krav. Mycket ansvar och ett fullspäckat schema är emellertid relativt ofarligt så länge man upplever att man har kontroll över situationen. Mer skadligt för arbetsmarknaden med sämre levnadsvanor. Rökning, dålig kost och sämre träningsvanor bland arbetarklassen bidrar mycket riktigt till skillnaderna i folkhälsa. Vad Whitehallstudierna bevisar är att dessa faktorer inte kan förklara hela den hälsogradient som föreligger mellan de olika polerna i hierarkin. När man tar hänsyn till rökning, motionsvanor och kost föreligger fortfarande en hälsogradient. Den stress människor långt ner i en hierarki erfar genom ringa kontroll över sin tillvaro är en viktig del i förklaringen. Dessa undersökningar är inte den hierarkiska organisationen inom vården är det sannolikt att resultaten är generaliserbara till våra kommande arbetsplatser. ska även ifall lönerna var lika höga (eller låga beroende på vilken yrkesgrupps lönenivå man skulle lägga sig på) och de högre studieskulderna kompenserades. De som försvarar de stora löneskillnaderna brukar anföra som argument att läkarkåren hade blivit mindre kompetent ifall lönerna hade varit lägre. Jag tror inte att yrket för den höga lönen hade sökt sig till handelshögskolorna istället. Varför är frågan om minskade löneskillnader inom vården viktig? Det en rättviseskandal att genussynpunkt. Det är inte bara för att blidka vänstermoralister som klassklyftorna bör minska. Folkhälsovetare är väl medvetna om att ökande klassklyftor korrelerar med en sämre folkhälsa. I länder som inte är drabbade av bättre med hög förväntad medellivslängd än vad BNP per capita gör. Som experter på hälsa borde läkare veta bättre än att bidra till den farliga utveckling mot ett skarpare klassamhälle som har setts i Sverige under lång tid. Socialistiska Läkare driver frågan om bättre lan de olika yrkeskategorierna inom vården. Läkarförbundet är en av Sveriges mäktigaste fackföreningar och deras talan väger tungt i samhällsdebatten. Deras neutrala hållning då löner och kommunal ska förhandla om ett nytt avtal i år. Ett aktivt stöd från läkarförbundets, men även svenska Läkaresällskapets, sida hade förbättrat våra underbetalda vårdkollegors förutsättningar att segra i kampen för rättvisare löner. Konkret kan ett sådant stöd uttryckas i form av debattartiklar, demonstrationer och erkänt det orättfärdiga i löneklyftorna och avsskorna och undersköterskorna hade inte bara inkomstskillnaderna minskat. Arbetsklimatet och samarbetet inom vården hade förbättrats på ett markant sätt efter en sådan solidaritetshandling. BOKTIPS The Status Syndrome / Statussyndromet (2006) av dr. Michael Marmot The Spirit Level / Jämlikhetsanden : därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhhällen (2010) av Richard Wilkinson och Kate Pickett Ett välbekant diagram över sjukvårdspersonalens löner. Titta på den vänstra stapeln - jättestor! OBS! siffrorna är delvis påhittade. 47 POSTTIDNING B Sonden Medicinska Föreningen BMC 221 84 LUND Medicinska Föreningen Lund-Malmö Postadress: MF, BMC, H10, 221 84 Lund Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund Telefon: 046 - 222 06 80 Fax: 046 - 222 06 81 E-post: mf@mfskane.se K A L E N D A R I U M - Måndag: - Tisdag: - Onsdag: F Ö R Fotboll (17.00) Klostergården I N O M M F Basket i Malmö (21.00-22.00) Lärarhögskolans G-sal (Busshållplats Heleneholmsskolan Malmö) Innebandy (21.00-22.00) Svaneskolan - Fredag: Ultraljud (kören) repar (19.00) Locus Medicus Lundensis - Lördag: Paus - Söndag: Volleyboll (13.30-15.00) Bollhuset Pub på Kapellet ibland Locus Medicus Malmoensis - Torsdag: A K T I V I T E T E R Ärtsoppa (12.00) Locus Medicus Lundensis Pub Locus (19.00-00.00) Locus Medicus Lundensis Brunch (varannan söndag 12.00) Locus Medicus Lundensis MFSKANE.SE

Sonden 112 - Medicinska föreningen

Related documents

Products

Support

Sonden 112 - Medicinska föreningen

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib