Studentstadens fall

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. #6 28/5–26/8 2010 13/ ”Det känns som om det fanns en tid då ordet entreprenör inte var en floskel.” 21/ ”Of course Sweden is not all jordgubbstårta and klämdagar.” 24/ ”Många Uppsalamarkörer skymtar förbi; Rackarberget, nationerna, Carolina.” Teologen granskas av Högskoleverket Studentstadens fall 14–17/REPORTAGET Piratflaggan i topp 10/NYHETER Två piratstudenter och en UUS:are tar plats i kårpresidiet den 1 juli. Den nya styrelsen för Uppsala studentkår kommer att bestå av fem personer från Uppsala universitets studenter (UUS), fyra från Piratstudenterna, en från Muf Student Uppsala och en från biblioteksfrågepartiet Rädda Carolina. Kåren får nobben 10/NYHETER Det blir inget gemensamt medlemskap i kår och nation till hösten. Det bestämde Kuratorskonventet vid ett möte i april. Uppsala studentkår är nu orolig för att studenterna kanske inte kommer att kunna skriva in sig i kåren på nationerna i fortsättningen. det har nämligen funnits signaler på detta. Han paddlade en sommar Foto: Staffan Axelsson 20/NYHETER Civilingenjörsstudenten Andreas Westberg ger sig i mitten av juni ut på en resa längs Sveriges kust. Från Svinesund i söder till Haparanda i norr kommer han att paddla tillsammans med en vän, i två hemmabyggda havskajaker. – Det här är förmodligen mitt sista sommarlov innan jag går ut i arbetslivet, så jag vill passa på att testa något utöver det vanliga. 04–06/ DEBATT TA TILL VARA UNGAS KUNSKAP« STUDIEAVGIFTER RÄTTVIS REFORM« POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA 08/NYHETER Masterstudenten My Karlsson har anmält teologiska institutionen i Uppsala till Högskoleverket (HSV). Institutionen gav henne felaktig information om två kurser hon skulle läsa under hösten, vilket ledde till att hon missade kursstarten för båda och i och med det inte kommer att ha tillräckligt med studiemedel för att kunna slutföra sin utbildning. Kårleg Syssloomansgatan 122 LEDARE / 03 Ergo #6 / 2010 HEJ STUDENT! Namn: Filip Lodding. Studerar: Jurist- programmet. Terminer i Uppsala: 4. Bästa kurs: Civilrätt 2. Värsta kurs: Straff- och processrätt. Senast köpta kurslitteratur: Lagbo- Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se 018–480 31 30 ken. Här sitter jag och pluggar: Snerikes bibliotek. Här slappar jag: Hemma. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Jag Polisen ingrep mot uppretade åhörare på Lars Vilks offentliga föreläsning i Ihresalen den Foto: Gusten Holm 11 maj. shoppar inte i Uppsala. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Syl- tlökar. ÄR VILKS VÄLKOMMEN? E fter överfallet på konstnären Lars Vilks under hans offentliga föreläsning vid Uppsala universitet den 11 maj har många ställt frågan om han kommer att bjudas in igen. En namninsamling för att han ska få möjlighet att tala till punkt som skapades av Uppsalastudenter redan dagen efter överfallet har i skrivande stund fått 2 050 underskrifter. Även personer som ogillar Vilks projekt har skrivit under eftersom de tycker att yttrandefriheten är så viktig. Universitetsledningen har inte varit lika alert. Det dröjde en vecka innan det kom upp ett ordentligt pressmeddelande på hemsidan. Där tillbakavisas visserligen ryktena om att Vilks inte skulle vara välkommen tillbaka men man tar å andra sidan inte entydigt ställning för att han ska få slutföra sin offentliga föreläsning. Det var rätt att Lars Vilks fick komma första gången. Estetiska avdelningen vid filosofiska institutionen ansåg att hans föreläsning om yttrandefrihet och konstens gränser var relevant, och universitetets säkerhetschef gjorde tillsammans med polisen bedömningen att det gick att garantera säkerheten. Samtidigt kan risken att det skulle sluta i handgripligheter inte ha legat utom fantasins gränser med tanke på de hot som Vilks har utsatts för tidigare. Förutsättningarna har med andra ord i grunden inte förändrats. Om filosofiska institutionen vill det bör han därför bjudas in igen. Allt annat vore att vika sig för yttrandefrihetens fiender. Vissa menar att den debatt om yttrandefrihet som nu förs står i vägen för en givande estetisk diskussion om Lars Vilks konst. De har nog inte tänkt färdigt. Ärligt talat, hur spännande skulle en sådan diskussion bli om alla var överens om Vilks okränkbara rätt att häda profeten Muhammed? Den egensinnige konstnären skulle snart få lov att söka vidare efter konstens gränser på annat håll. Hade hans projekt inte väckt sådana extrema reaktioner hade hans föreläsning vid Uppsala universitet troligen aldrig anordnats. Det är synd att de som till varje pris vill hindra honom från att uttrycka sig inte drar några slutsatser av detta enkla faktum. Favoritnation: Stocken. Bästa utgång i Uppsala: Saluhallen. Största framgången: Att plugga i Up- psala. Favoritresmål: Prag. Här äter jag lunch: Il Forno och Fes- karns. Tränar: Löpning. Ser på: Serier – jag har just sett klart REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se 018–480 31 31 “the Pacific”. Bästa budgetmaten: Keldas milda to- matsoppa med baguette till, det har jag levt på i perioder. Värsta korridorminne: Förmodligen någon gång när man somnat hos någon man inte känner – att vakna upp dagen efter är inte jätteroligt. Det gör jag helst en ledig söndag: Tar en lååång brunch på nån nation. SIDREDIGERING TILL SIST: Robert Ringefors och Gusten Holm AD Lotta Hähnel Gästfo vid Cell- och molekylärbiologi önskar lgh 1-2 r o k fr 100701 och ett år framåt. sigrid.pettersson@icm.uu.se ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046–13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345–2875 ADRESSÄNDRING 018–480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. berglin Utebliven tidning: 018-478 10 20 distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) KOMMANDE NUMMER AV ERGO #7 27/8 #8 17/9 #9 8/10 DEBATT / 04 Ergo #6 / 2010 »STUDENTERNA MÅSTE INSE SIN EGEN BETYDELSE« Den unga generationen måste få större möjlighet att bidra till lösningen på vår tids stora samhällsproblem, som miljöförstöring, ohälsa och fattigdom. Vi behöver också en kraftfull satsning på samhällsvetenskap och humanioira. Det skriver Lena Sommestad, tidigare miljöminister och riksdagskandidat för Socialdemokraterna. S verige och Europa står inför en radikalt ny global situation. Europa är en kontinent i kris – med åldrande befolkning, växande skulder och förstelnad politik. Samtidigt växer de nya tillväxtländerna i svindlande tempo. En ny industriell revolution lyfter tidigare u-länder ur fattigdom och förnedring. Förändringen rymmer förhoppningar, men också skarpare krav på samarbete. Ett problem har särskild dignitet: den globala miljöförstöringen. Om världen ska undvika förödelse och konflikt krävs här nya, intelligenta lösningar. Men också på andra områden ropar samhället efter kunskap och kritisk reflektion. Det gäller frågor som ohälsa, fattigdom, migration och penningpolitik. Universiteten har stor betydelse för Europas förmåga att tackla den nya situation som världen står inför. På universiteten skapas den kunskap som behövs i näringslivet, politiken och diplomatin. På universiteten finns också den ungdomsgeneration som snart ska ta över ansvaret. MENAR att utbildningspolitikens stora problem är att dessa resurser inte tas till vara. Vad krävs? Först och främst att den unga generationen får en större möjlighet att bidra till samhällsproblemens lösning. Det finns idag fler svenska studenter än någonsin tidigare. Många har en kunskap som är vida överlägsen den äldre generationens. Men för att de ungas kunskap ska kunna tas till vara behöver dörrarna öppnas till universiteten. Fler studenter måste få möjlighet att praktisera inom näringsliv, civilsamhälle, förvaltning och politik, i Sverige och internationellt. Studenter bör tidigt få möta strategiska beslutsfattare och diskutera expertens roll och ansvar i demokratin. FÖR DET ANDRA behövs en kraftfull satsning på samhällsvetenskap och humaniora. Vi har idag kommit långt i att förstå den globala miljöförstöringen men nästan ingenstans när det gäller att tackla problemen. Vi vet mycket om människokroppen men långt mindre om de samhällsprocesser som skapar död och ohälsa. Vi har kunskap om atomens innersta men kan inte skapa ett hållbart monetärt system för Europa. Kort sagt: stora naturvetenskapliga, medicinska och tekniska framsteg omintetgörs dagligen av bristande kunskap om människa och samhälle. Det är en farlig situation i en tid, när det globala samfundet ställs inför mer komplexa problem än någonsin tidigare. För universitetens studenter handlar det nu om att inse sin egen betydelse. Studenterna måste ta utrymme, i samhället och i samhällsdebatten! Kräv utbildningar som inte bara ger jobb utan också kunskap att påverka världens framtid! JAG Lena Sommestad, tidigare professor och miljöminister, De ungas kunskaper tas inte till vara, menar Lena Sommestad. Foto Per Arnsäter STUDIEAVGIFTER FÖR UTOMEUROPEISKA STUDENTER Ingenting är gratis, inte heller utbildning. Den som aldrig kan betala för sin utbildning via skattsedeln bör göra det genom avgifter. Därför är det bra att Sverige nu inför studieavgifter från länder utanför EES, skriver Heimdals ordförande Daniel Bergström. N yligen beslutade riksdagen att bifalla regeringens proposition om att införa studieavgifter för studenter från länder utanför EES, något som Uppsala studentkår har uttryckt sig djupt kritiskt mot. Problemet, som alltid när kåren uttalar sig, är att de gör anspråk på att representera alla universitetets studenter med utpräglat politiska ställningstaganden som långt ifrån alla studenter delar. Det extremt låga (och sjunkande valdeltagandet) gör bara kårens hätska utspel ännu orimligare. Föreningen Heimdal, liksom många studenter, välkomnar tvärtom regeringens beslut om studieavgifter. Vi anser dessutom att kårens kritik mot studieavgifterna är ensidig och onyanserad. Kåren säger i ett pressmeddelande att frågan om studieavgifter är en principfråga som inte kan reduceras till siffror. Föreningen Heimdal är av precis samma uppfattning, men kommer ändå till rakt motsatt slutsats. Den enda rimliga utgångspunkten måste vara att var och en betalar för sin högre utbildning, på ett eller annat sätt. Som svensk medborgare genom en framtida skattesedel, som medborgare i ett EES-land indirekt genom skattesedeln i sitt hemland och det samarbete som innebär att studentens hemland erbjuder kostnadsfri högre utbildning åt svenska studenter och slutligen som medborgare från ett annat land genom studieavgifter. Konstigare än så är det faktiskt inte. inget egenvärde i att vägra människor från länder ut- DET FINNS NATURLIGTVIS »PROBLEMET, SOM ALLTID NÄR KÅREN UTTALAR SIG, ÄR ATT DE GÖR ANSPRÅK PÅ ATT REPRESENTERA ALLA UNIVERSITETETS STUDENTER MED UTPRÄGLAT POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN SOM LÅNGT IFRÅN ALLA STUDENTER DELAR.« Daniel Bergström. anför EES kostnadsfri högre utbildning i Sverige. Däremot är det en högst rimlig kostnadsprioritering. Så länge det kostar staten pengar att tillhandahålla högre utbildning kommer det också att förbli en rimlig kostnadsprioritering. Vad gäller rätten till utbildning kan sägas att den i egenskap av positiv rättighet, till skillnad från en negativ rättighet som till exempel rätten till liv eller rätten till egendom, är knuten till medborgarskap i en stat. Sverige har därför ingen moralisk skyldighet att förse icke EES-medborgare med kostnadsfri högre utbildning. De flesta andra länder resonerar dessutom likadant. DEBATT / 05 Ergo #6 / 2010 »KÅREN ÄR EN POLITISK PLASKDAMM« Kårpartiet Uppsala universitets studenter har i förhandlingarna om nästa års kårstyre ägnat sig åt maktspel istället för att försöka finna ett stabilt samarbete med stark förankring hos väljarna. Det skriver företrädare för Gröna studenter, S-studenter och Vänsterns studentförbund. N ästkommande verksamhetsår är det viktigaste på länge för Uppsala studentkår och ett tungt ansvar vilar på kommande presidiums axlar. I år var det viktigare än någonsin att hitta ett stabilt kårpolitiskt samarbete. Ingen har någonsin fått kåren att framstå så liten som den nu ter sig. Kåren har i och med årets förhandlingar blivit en politisk plaskdamm som enbart kretsar kring den egna maktfullkomligheten. Vi är många som nu frågar oss vad som hände med det värnande om studentrösten som Uppsala universitets studenter, UUS, säger sig representera. Vad hände med kampen för en mer demokratisk organisation när man nu röstar igenom ett presidium som endast täcker in 15 av 41 mandat? »VAD HÄNDE MED KAMPEN FÖR EN MER DEMOKRATISK ORGANISATION NÄR MAN NU RÖSTAR IGENOM ETT PRESIDIUM SOM ENDAST TÄCKER IN 15 AV 41 MANDAT?« Under årets förhandlingar erbjöds Uppsala universitets studenter att ingå i en koalition med Gröna studenter (GS), Vänsterns studentförbund (VSF) och S- studenter. Samarbetet skulle ha haft 28 mandat bakom sig, varav 22 i presidiet, och representerat ungefär 70 procent av de studenter som röstade. Förslaget skulle ha utgjort en bred lösning i ett historiskt sett kritiskt läge. PARTIET SOM UTGER SIG för att vara ideologilöst och som säger sig leva efter devisen ”person framför parti” valde dock att inte förhandla på grundvalar av de partifärger som de eventuella samarbetsparterna företräder. UUS har vägrat förhandla och inte ens velat träffa GS, VSF och S-studenter gemensamt för att höra det samlade förslaget. Istället väljer UUS ett samarbete med Piratstudenterna (PS), Rädda Carolina (RC) och Mufstudent. Varken RC eller Muf-student har erfarenhet av kåren men ges ändå förtroende ett år då rutin och kunskap krävs. Piraterna har hittills inte presenterat ett enda konkret förslag på hur organisationen ska vinna legitimitet hos sina medlemmar eller hur studentinflytandet ska säkerställas. PS gjorde dessutom ett kalkonval i år. Partiet tappade hela fyra mandat och är därmed endast femte största parti men tilldelas ändå hela två av tre presidieposter. En styrelsesammansättning med kraftig övervikt av män visar med all önskvärd tydlighet att förhandlarna inte haft för avsikt att vare sig avspegla eller lyssna på dem som röstade i valet. Att UUS dagen innan konstituerande fullmäktige drar tillbaka en presidial och lyfter fram en ny kandidat som väljarna inte haft kännedom om är även det anmärkningsvärt. Ironiskt nog meddelar sittande presidium att man nu vill utreda valsystemet. Vårt tips är att först se om det egna huset och fundera över hur väl man tycker att man respekterar sina medlemmars åsikter. Erika Karlénius, Gröna studenter Axel Lindersson, S-studenter Matilda Nilsson, Vänsterns studentförbund UUS SVARAR: Det stämmer att UUS tack- ade nej till att förhandla med GS, VSF och S-studenter gemensamt. Vi har dock träffat alla tre enskilt och erbjudit olika samarbetslösningar, som partierna dock tackat nej till. Det handlar alltså inte om partifärg, som debattörerna skriver, utan om att vi inte vill förhandla tre mot en. Inte heller borde det vara förvånande för debattörerna att vi inte vill sitta som minoritet i ett samarbete där de övriga tre partierna, precis som sina »SKA VI ÖDSLA STUDENTERNAS TID MED ATT BEHÖVA LÄSA HUR PARTIREPRESENTANTER KLANKAR NER PÅ ANDRA PARTIER I STÄLLET FÖR ATT VARA MED, PÅVERKA?« moderpartier på riksplanet, på förhand gått samman och bildat en koalition innan kårvalet ens var över. Detta är inte riksdagspolitik och det är tråkigt att GS, VSF och S-studenter försöker cementera en blockpolitik i kåren på detta sätt. Vidare skriver debattörerna att varken Rädda Carolina eller Muf-student har erfarenhet av kåren. Visst har de registrerade partierna inte suttit i studentkårens fullmäktige innan. Men många av deras medlemmar har engagerat sig. Det är viktigt att se studenterna som ställer upp och inte bara partibeteckningarna samt att det finns fler sätt att få erfarenhet av kåren än genom kårfullmäktige. UUS tycker att detta debattinlägg är en av många bra anledningar till varför vi bör se över kårvalsystemet. Ska vi ödsla studenternas tid med att behöva läsa hur partirepresentanter klankar ner på andra partier i stället för att vara med, påverka och komma med konkreta förslag på vad som ska göras? Under detta verksamhetsår har varken GS eller VSF över huvud taget deltagit i omorganisationsarbetet, vilket både Piratstudenterna och S-studenter gjort. Till och med Muf-student, som debattörerna själva påpekar är ett nytt parti som inte varit aktiva i kåren i övrigt under året, hade representanter som aktivt deltog på den öppna diskussionsdagen om sektionalisering. Därför tycker vi att det är märkligt att GS och VSF tar just sina egna största brister och tillskriver Piratstudenterna dessa. Piratstudenterna har varit aktiva och delaktiga under hela året, inte bara genom sin presidial utan genom sina engagerade. Vi har varit med på referensgruppsmöten, vi har varit med på fullmäktigemöten, vi har varit med på styrelsemöten. Vi tycker att sektionalisering är det bästa sättet att komma närmare studenterna och få dem att påverka kårens verksamhet. Vi har genom styrelsen varit med och utformat förslaget. Sist men inte minst vill vi påpeka att när personer blir valda av fullmäktige då har de fått förtroende, och har alltså åtminstone 21 mandat bakom sig. Det gäller även presidiekandidaterna. Det är fullmäktige som väljer vilka som ska representera kåren utåt och vilka ska som verkställa fullmäktiges vilja. Det har fullmäktige gjort. Vi har fullt förtroende för den nya kårstyrelsen och presidiet och tror att de kommer att göra ett utmärkt jobb. PIRATSTUDENTERNA SVARAR: SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2 500 tecken inklusive mellanslag. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 16/8. ÄR EN RÄTTVIS REFORM« Daniel Bergström, jur stud Ordförande Föreningen Heimdal Vi uppskattar Föreningen Heimdals sakliga argumentation för studieavgifter. Vi uppmuntrar alla som tycker olika än kåren att rösta i kårvalet och engagera sig i kåren för att försöka styra båten i den riktning de vill. Kårens nuvarande åsiktsprogram, som röstats fram av studenterna i kårfullmäktige, bygger på övertygelsen att människor som varit mindre lyckligt lottade i livet än andra ändå ska ha samma rätt till utbildning. Det gäller vare sig man är för sjuk för att jobba efter utbildningen eller om man råkar vara medborgare i ett annat land. Det innebär att man ska ha rätt till att gå en skattefinansierad utbildning även om man vet att man inte (pga. till exempel sjukdom eller planer att flytta utomlands) kan betala skatt i Sverige efter utbildningen. UPPSALA STUDENTKÅR SVARAR: Uppsala studentkår martin wollerstam Slutligen anser Föreningen Heimdal att debatten skulle gagnas av att Uppsala studentkår sänkte det högt uppskruvade tonläget och blev mer resonliga i sin kritik. Uppsala studentkår tycks över huvud taget inte ha någon förståelse för det resonemang som ligger bakom beslutet om att införa studieavgifter, vilket är märkligt. Det finns ingen som helst anledning för brösttoner i stil med att ”Sverige tar steget mot ett mindre jämlikt samhälle”. Det hela är mycket enkelt. Ingenting, inte heller högre utbildning, är gratis, även om det låter väldigt bra att utlova gratis vård, skola och omsorg i valrörelser. Kommer man aldrig betala för sin utbildning genom skatt så måste man göra det genom avgifter. Studieavgifter är därför en bra och rättvis reform, som innebär likabehandling och bibehållen kvalitet på svensk högre utbildning. 06 / DEBATT Ergo #6 / 2010 »UNIVERSITETET STÅR INTE UPP FÖR YTTRANDEFRIHETEN« »UNIVERSITETEN MÅSTE VARA EN PLATS FÖR DISKUSSION OCH PRÖVNING AV TEORIER OCH TESER, FÖR UTVECKLINGEN AV TANKAR, IDÉER OCH TEORIER.« Det är olyckligt att Lars Vilks inte kunde slutföra sin föreläsning vid Uppsala universitet den 11 maj. Universitetets traditionella roll som arena för ett fritt och öppet samtal riskerar att urholkas, skriver Centerstudenter. Rektor dementerar dock uppgiften att Vilks inte skulle vara välkommen. U Friheten att uttrycka sig i bild, tal och skrift är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Samma frihet att reagera på det uttryckta måste gälla. Så länge den enes frihet inte inskränker den andres frihet, genom exempelvis hot, ska det vara fritt att uttrycka vad man vill. I fallet Lars Vilks och hans föreläsning vid Uppsala universitet som måste ställas in så är det inte acceptabelt att en grupp människor lyckades förhindra Lars Vilks att genomföra sin föreläsning. Det är särskilt skrämmande att detta sker vid Uppsala universitet. Universiteten måste vara en plats för diskussion och prövning av teorier och teser, för utvecklingen av tankar, idéer och teorier. Universiteten har traditionellt varit fria Lars Vilks. tankars hem där allt kan och får ifrågasättas fritt. Centerstudenter ser med oro på hur denna tradition riskerar att urholkas när Uppsala universitet hälsar att Lars Vilks inte längre är välkommen. ATT ENSTAKA MUSLIMER tar illa vid sig och protesterar mot Vilks måste också accepteras – så länge det sker inom ramen för demokratin, där var och en kan utnyttja sin yttrandefrihet utan att bli attackerad. Dessutom bör det tilläggas att de som försvarar att Lars Vilks tystas eftersom muslimer blir kränkta visar på en fördomsfull inställning om att muslimer skulle vara mer känsliga än andra och att man därför måste ha en särskild tolerans gentemot dem. Diskussionen om Vilks syfte och vilket konstnärligt uttryck som han vill förmedla har hamnat i skymundan för en debatt om yttrandefriheten. Istället för att diskutera om Vilks ska få yttra sig bör diskussionen kretsa kring hans konst . Det är därför olyckligt att Uppsala universitet inte står upp för yttrandefriheten, och det är olyckligt att Lars Vilks aldrig fick genomföra sin föreläsning. En större debatt om konst, yttrandefrihet och religiösa minoriteter skulle vara välgörande, men den förutsätter just ett fritt samtal, vilket vi i Centerstudenter trodde att universitetet var den naturliga arenan för. Tyvärr fick vi i nyligen veta att yttrandefrihetens gränser är betydligt snävare än vad vi tidigare trott när Sveriges äldsta universitet valde att tyst ta avstånd från Lars Vilks genom sin hälsning att han antagligen inte längre är välkommen tillbaka för att slutföra sin föreläsning. Karin Ernlund Förbundsordförande Marcus Persson Förbundsstyrelseledamot Centerstudenter SVARAR: Uppsala universitet vill dementera att Lars Vilks inte längre skulle vara välkommen – det är en uppgift som förekommit i media och fått vida spridning. Vad som är vetenskapligt relevanta ämnen och vilka som ska bjudas in avgörs på institutionsnivå, inte av universitetsledningen. Det som hände vid Vilks besök innebär däremot att säkerhetsfrågan måste prövas på nytt i samråd med polisen om det skulle bli aktuellt med en ny inbjudan. Uppsala universitet värnar om det öppna samtalet och det fria ordet, det är själva kärnan i sökande efter kunskap. Vi uppmuntrar också medarbetare och institutioner att delta i det offentliga samtalet. På vår webbplats har vi tydligt tagit ställning för detta: http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=1005&typ=artikel REKTOR Anders Hallberg CYKLANDE STUDENTER LEVER FARLIGT« I vinter har vi sett cyklister ute när snöovädret piskar en i ansiktet, när temperaturen ligger på minus 20 grader och när det är glashalt på vägarna. Kan detta vara frivilligt? Det frågar sig Uppsala studentkår, som har genomför en enkätundersökning om trafiksäkerheten i Uppsala utifrån ett studentperspektiv. »VI I UPPSALA STUDENTKÅR KÄNNER ATT DET ÄR NÅGONTING PÅ TOK NÄR MÄNNISKOR VÄLJER ATT RISKERA LIV OCH LEM FRAMFÖR ATT TA BUSSEN.« – ett problem som har att göra med tillgången till alternativ. Har studenterna något reellt alternativ till att cykla? Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv ska man cykla när vädret tillåter. Men i vinter har vi sett cyklister ute när snöovädret piskar en i ansiktet, när staden formligen är översnöad, när temperaturen ligger på minus 20 grader och när det är glashalt på vägarna. Då frågar vi oss: kan detta vara riktigt frivilligt? U ppsala studentkår har under våren arbetat med en enkätundersökning om kollektivtrafiken och trafiksäkerheten i Uppsala utifrån ett studentperspektiv. Undersökningen är finansierad av Rebeccafonden, som upprättades till minne av en student som omkom i en trafikolycka i Carolinabacken 2006. Uppsala studentkår kartlade för några år sedan problemområden för cyklister i Uppsala. Nu sammanställer vi en ny rapport om cykeltrafiken i Uppsala och breddar utredningsområdet till att även omfatta kollektivtrafiksutbudet. Vi menar att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla medborgare, att kollektivtrafiken ska täcka de vanligaste sträckorna där det är mest behov, och att prissättningen ska vara rimlig. Syftet med vårens utredning har därför varit att undersöka om studenter anser att de kan komma fram till sitt hem och sin arbetsplats på ett smidigt sätt, eller om det finns ett utbrett missnöje med detta. Många Uppsalastudenter tar cykeln i alla väder. Foto: Hanna Strandberg känner att det är någonting på tok när människor väljer att riskera liv och lem framför att ta bussen. Därför ville vi undersöka hur studenterna ser på frågan, och göra vårt bästa för att underlätta det kollektiva åkandet för studenter. Resultaten av vår undersökning kan du läsa i rapporten ”Trafiksäkert för studenter” som du kan ladda ner från vår hemsida www.uppsalastudentkar.nu. Uppsala studentkår vill göra det vi kan för att inga fler studenter ska gå Rebeccas öde till mötes. VI I UPPSALA STUDENTKÅR Prisperspektivet diskuterar vi i Uppsala studentkår direkt med beslutsfattarna. Vi för diskussioner både med Upplands lokaltrafik och med kommunen, och vi hoppas att vi kommer att kunna driva igenom ett införande av studentpriser på kollektivtrafiken i Uppsala. NÄR DET GÄLLER FRAMKOMLIGHET och säkerhet, har vi alltså precis undersökt detta. Den 19 maj presenterades resultaten av vårens enkät för kommunen och andra intresserade, i syfte att vi med gemensamma krafter kan börja åtgärda de brister som finns. Undersökningen och planerna för arbetet framöver kommer sedan att presenteras på ett seminarium om trafik- och cykelsäkerhet som kommunen arrangerar någon gång under hösten 2010. Uppsala studentkår tycker att det är utmärkt att de allra flesta studenter går och cyklar; det är bra för kroppen, själen och miljön. Vi tycker även att det är oerhört viktigt att man cyklar säkert, med både hjälm, lyse och varsamhet, och vi har genom åren drivit ett antal kampanjer för att uppmuntra till detta. Samtidigt ser vi dock att det finns ett problem bland studenterna i Uppsala Uppsala studentkår Stella Papasotiriou, vice ordförande med studiesocialt ansvar SOMMARSVETTAS MED OSS Toppa formen för beach 2010! Varva jobb eller lata sommardagar med träning. Campus1477 har öppet hela sommaren. TRÄNINGSKORT SOMMAR 15/5–15/8 750 kr 15/6–15/8 500 kr 08 / NYHETER Ergo #6 / 2010 Högskoleverket utreder teologiska institutionen På grund av felaktig information från studievägledaren på institutionen missade My Karlsson två kurser och har inte råd att gå klart sin utbildning. Nu har hon anmält teologiska institutionen till Högskoleverket. U nder höstterminen förra året skulle masterstudenten My Karlsson ha läst två valbara kurser, men studievägledaren på institutionen gav henne fel information – kurserna hade redan börjat. – När jag skulle påbörja den första kursen fick jag veta att det var för sent. Kursen hade redan dragit igång och jag skulle inte hinna ta igen det jag missat. Sedan hände samma sak med den andra kursen jag skulle läsa – och plötsligt fick jag ett brev från csn med återbetalningskrav. Teologiska institutionen strök My Karlsson från kurserna hon var antagen till, med konsekvensen att hon inte längre stod registrerad som aktivt studerande. My Karlsson hade fortfarande sin sista termin kvar, examensarbetet, och hade inte råd att bli återbetalningsskyldig. Hon bad studierektorn för grundutbildningen på institutionen, Katarina Westerlund, att skriva ett brev till csn. – Jag fick tjata, och det tog flera veckor. När hon väl var klar med brevet hade överklagandetiden gått ut, så jag fick kämpa med csn för att de skulle godta min försenade överklagan. Så har det varit hela tiden – visst, institutionen har bett om ursäkt och så, men det är jag som har fått göra allt jobb. Själva har de inte lyft ett finger för att hjälpa till. I brevet skriver Katarina Westerlund att ”Felet är helt och hållet institutionens.” Kurserna kommer att ges igen, men det innebär att My Karlsson får ut sin examen senare än tänkt. Slarvet fick dessutom konsekvenser på fler områden. – I och med att studierektorn drog ut så länge på att skriva brevet nyutlystes det stipendium jag hade. Jag fick kontakta stipendiekansliet för att be dem att, snälla – ge tillbaka mitt stipendium! för att anmäla institutionen, men kårens stu- MY KARLSSON DROG SIG LÄNGE dentombud Märta Lindqvist rådde henne att skicka in en anmälan till institutionen. Hon informerades också om att hon kunde vända sig till Högskoleverket om hon inte fick gehör. My Karlsson valde att anmäla direkt till Högskoleverket, då hon kände att hon inte kom längre i diskussionerna med institutionen. – Jag kände inte till vilka rättigheter man har som student – studentombudet har varit fantastisk, jag hade inte klarat det här utan henne. Jag är inte den enda som råkat illa ut, men de andra vågar inte anmäla. De vill vara kvar på institutionen och vill inte stöta sig med någon. Men jag kände att någon måste ha civilkurage nog för att berätta hur det ligger till. Jag börjar bli trött på alltihop, jag har tappat all lust att fortsätta på institutionen. Jag ska kolla om jag kan göra mitt exjobb någon annanstans. UPPSALA STUDENTKÅR lämnade tidigare i vår en skrivelse till prefekten på teologen, för att uppmärksamma institutionen på att deras studenter är överrepresenterade i kårens fallverksamhet. Att institutionen har problem framgår även i den arbetsmiljöundersökning kåren gjorde bland universitetets studenter tidigare i vår. Kåren staplar i skrivelsen upp de problem som förekommer, bland annat att teologen inte informerat om förändringar och att en allvarlig brist på administrativ service gjort att studenter inte fått ut betyg eller kunnat registrera sig på kurser. Utöver det, skriver kåren, är studenterna rädda för repressalier om de rapporterar missförhållanden. Katarina Westerlund vill inte kommentera anmälan, då hon när Ergo ringer upp ännu inte fått ta del av den. Verksjuristen Sofia Almqvist, som handlägger ärendet på Högskoleverket, tog först den 21 maj beslutet att inleda en utredning av ärendet, och när Ergo går till tryck har anmälan precis skickats till universitetet för yttrande. – Jag hoppas att Högskoleverket riktar kritik mot universitetet – informationen till studenterna måste bli tydligare. Jag har dessutom bestämt mig för att anmäla institutionen till Justitiekanslern eftersom jag vill att universitetet åläggs med skadestånd, så att jag kan läsa mina kurser och få ut min examen. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Medicin och makt lockar sommarstudenter Det inkom fler ansökningar till årets sommarkurser jämfört med förra året. Samtidigt har universitetet dragit ned på antalet kurser. Distanskursen Medicin och makt i historisk belysning var det mest populära av nytillskotten. T otalt sökte drygt 6 000 personer årets sommarkurser vid Uppsala universitet. Av dessa antogs 4 247 studenter, att jämföra med 4 206 förra året. Valmöjligheterna var dock begränsade i år jämfört med i fjol, då universitetet har dragit ned på antalet kurser från 75 till 59. Ett antal kurser har dessutom fallit bort och ersatts av andra. Av de 11 nya kurserna i årets katalog var kursen Medicin och makt i historisk belysning den mest populära med 172 sökande och 80 antagna. – Vi tyckte att det var på tiden att ge en kurs i ämnet, då den medicinhistoriska forskningen på institutionen är så stark. Jag och Annika Berg fick fria händer att utforma kursen och spånade idéer kring hur den moderna västerländska medicinen kommit att bli en allt starkare maktfaktor i samhället, säger Tony Gustavsson, som forskar på institutionen för idéhistoria. i historisk belysning ges på distans över internet och är upp- MEDICIN OCH MAKT delad på fem block, där det femte går ut på att skriva en pm. All kurslitteratur finns på hemsidan och det kommer att hållas fyra chattseminarier, där studenterna får diskutera skriftligen i grupper om 8–10. – Det första blocket handlar om medikaliseringen i samhället, ett paraplybegrepp för sådant som tidigare inte varit av intresse för den medicinska vetenskapen. Ta onani som exempel, där synen förändrades från att under 1700-talet ha varit en synd, till att under 1800-talet anses vara ett medicinskt problem – läkare började plötsligt beskriva konsekvenser. Det fanns en vilja att medikalisera onanin. BLOCK TVÅ rör professionaliseringen av medicinen och uppkomsten av etiska regler, vilka etablerade läkarnas speciella maktposition. Block tre rör vetenskapens och läkarnas roll i styrningen av samhället, också under 1800-talet. Det fjärde blocket behandlar normaliseringen. – Den medicinska vetenskapen har alltid sysslat med avvikelser, men blir nu alltmer intresserad av att kategorisera människor och upprätta normer. Det finns mycket bildmaterial och beskrivningar av fysisk antropologi under sent 1800-tal, tidigt 1900-tal. Komplementaritetstanken börjar renodlas och man gör aktivt mannen till norm och kvinnan till ”det andra”. Tony Gustavsson tror att vem som helst Foto: Hanna Strandberg som är nyfiken på hur läkarkåren kom att påverka samhällsutvecklingen kan ha glädje av kursen, även om ett specialintresse för medicinhistoria gör den mycket mer givande. Alla sommarkurser som ges vid Uppsala universitet kan användas i en examen, men ingår ofta inte i något program. Kurser i etik, retorik, filosofi och ekonomi är populära, liksom kurser i programmering och webbplatskonstruktion. Mindre populära är vissa av kurserna inom data och fysik. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Tänkbara sektioner Sommartoppen 1.ANVÄNDNING AV MATLAB , 7,5 hp – 693 sökande. 2. GRUNDKURS I RETORIK , 7,5 hp – 386 sökande. 3. KRITISKT TÄNKANDE OCH ARGUMENTATION, 7,5 hp – 316 sökande. 4. SOCIAL MJUKVARA OCH WEB 2.0 , 7,5 hp – 313 sökande. 5. ETIK, 7,5 hp – 286 sökande. NYHETER / 09 Ergo #6 / 2010 NYHETER I KORTHET Bostadsportalen snart igång I början av juni kommer Uppsala studentkårs bostadsportal Studentboet att vara i funktion. Studentboet är en vidareutveckling av Bostadsjouren, och den nya sajten kommer att visa alla stadens studentbostäder och inte, som tidigare, bara inackorderingsrum som hyrs ut av privatpersoner. Det kommer dessutom att finnas en dygnet-runt-bemannad jourtelefon kopplad till portalen, som man kan ringa om man får problem. Uppsalahem vill bygga upp till 270 studentbostäder längs med Artillerigatan. Foto: Gusten Holm Nya studentbostäder planeras i Blåsenhus Fastighetsbolaget Akademiska hus har börjat planera för upp till 270 nya studentbostäder i Blåsenhusområdet. När planen har vunnit laga kraft ska Uppsalahem köpa marken av Akademiska hus och bygga bostäderna. Om allt går i lås kan husen vara inflyttningsklara om två till tre år. U ppsalahems idé är att bygga norr om Artillerigatan med de egna studentbostäderna i Observatorieparken vid Ekonomikum som förebild. Det blir troligen inget traditionellt korridorsboende, utan lägenheter, främst enrummare. – Vår erfarenhet är att det är den typen av boende som är mest efterfrågat bland studenter, säger Uppsalahems tillförordnade vd Fredrik Holm. Vilken typ av hus ska det bli? – Vi vill bygga relativt högt. Erfarenheten från Observatorieparken visar att det går att få punkthus att smälta in bra i miljön. Det rör sig alltså om upp till 270 bostäder. Hur många det blir beror på hur stora hus Uppsalahem tillåts bygga. Målsättningen är att hålla ungefär samma hyresnivå som i Observatorieparken. Där betalar hyresgästerna strax under 4 000 kronor i månaden för en etta på 28 kvadratmeter med kokvrå. AKADEMISKA HUS har fattat beslutet att planera för studentbostäder i Blåsenhus i samråd med Uppsala universitet. Bakgrunden är den oro för tillgången på studentbostäder i Uppsala som Vasakronans försäljning av Studentstaden har väckt. Akademiska har nu ansökt hos byggnadsnämnden om rätt att få bygga. Sedan ska fastighetskontoret göra en detaljplanläggning av området och Uppsalahem ska upphandla byggnationen. Slutligen ska husen byggas. Om inget oförutsett inträffar kan de nya student- bostäderna vara inflyttningsklara om två till tre år. – Vi hoppas förstås att det går så fort som möjligt, säger Fredrik Holm. I Observatorieparken försenades processen i åratal eftersom de närboende överklagade. Finns det risk att det blir en liknande långbänk i Blåsenhus? – Jag vill inte bedöma den risken. Men vi hoppas att de närboende ser att det här är bra för området. Ett campusområde kan lätt bli lite ödsligt nattetid. Studentbostäder innebär att det kommer att röra sig människor i kvarteret på kvällar och nätter, vilket ger en ökad trygghet. När fler människor flyttar in ger det också en förbättrad närservice, säger Fredrik Holm. Även Hans Antonson hyser stora förhoppningar inför det nya projektet. – Även om bostäder egentligen inte är vårt ansvar hoppas jag att det här ska öka Blåsenhus attraktivitet som campusområde. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Studentrum blir vanliga lägenheter I skuggan av Uppsalahems planer på att bygga nytt för studenter ska 200 studentrum i bolagets befintliga bestånd byggas om till vanliga lägenheter. B ara några dagar efter det att Uppsalahem offentliggjorde sina byggplaner på Artillerigatan blev det känt att bolaget tänker göra om 200 studentrum på Döbelnsgatan ett stenkast därifrån till 120 vanliga lägenheter. Var finns den röda tråden i era planer? – Det här handlar om små, slitna studentrum utan dusch och toalett. Det stod klart att något behövde göras, säger Uppsalahems tillförordnade vd Fredrik Holm. Men varför behåller ni inte studerandekravet på lägenheterna som ska byggas? – Vi har som uppgift att erbjuda bostäder av alla typer – inte bara studentbostäder. Studenter är ju inte heller diskva- lificerade från att söka de nya bostäderna. Vi kommer att bygga små lägenheter som är attraktiva för studenter likaväl som andra ungdomar. Uppsalahems målsättning är att påbörja bygget nästa vår. Det beräknas ta 12 till 18 månader att färdigställa de nya bostäderna. Hyresgästerna i studentrummen på Döbelnsgatan har korttidskontrakt och kommer att varslas om uppsägning när det börjar dra ihop sig. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Foto: Staffan Axelsson Uppsalastudenter tog pris på Teknikdagarna Uppsalalaget Mogna män leker med lego kom tvåa i finalen i Teknik-SM under Teknikdagarna i Stockholm 5– 7 maj. Laget Gerty från Lunds tekniska högskola vann och Poissons fläck från Chalmers tekniska högskola i Göteborg kom trea. Teknikdagarna anordnas av Sveriges Ingenjörer för att stimulera teknikintresset bland unga. I år deltog 130 tremannalag från 18 tekniska högskolor och universitet runt om i landet. Heltidsstudenter får återkrav från CSN Många studenter som läser vissa, främst tekniska, utbildningar på heltid har plötsligt fått återkrav från CSN. Det rapporterar DN och SvD. CSN:s regler är inte anpassade till vissa utbildningars studieupplägg, då de summerar poängen varje termin, istället för en gång per läsår, som högskolor och universitet. Den vanliga fördelningen av poäng brukar vara 30/30, men på vissa utbildningar har man lagt 20 högskolepoäng på hösten och 40 högskolepoäng på våren. CSN har nu kallat till ett möte med några de berörda högskolorna och universiteten för att informera om sitt regelverk så att de ska ändra sina rutiner. Återkraven står kvar, då CSN anser att det är fråga om felaktiga utbetalningar. Att ändra sitt eget regelverk ser CSN som absolut sista utvägen. Enligt ett förslag från regeringen ska CSN dessutom kunna pausa studiemedelsutbetalningar redan vid misstanke om felaktigheter. Förslaget debatteras i riksdagen den 24 maj, efter att Ergo gått till tryck. 10 / NYHETER Nationerna nobbar kåren Det blir inget gemensamt medlemskap i kår och nation till hösten, det bestämde Kuratorskonventet vid ett möte den 14 april. U ppsala studentkår ville ha ett avtal med nationerna om ett kombinerat medlemskap och skickade tidigare i år en förfrågan till Kuratorskonventet. Brevet tog upp de fördelar ett gemensamt medlemskap kunde innebära för nationerna, men Kuratorskonventet lät sig inte övertygas. – När vi fick frågan i början av året satte vi igång en ganska rejäl utredning. Vi skickade ut frågan på remiss till alla kårer, studentföreningar och nationer, säger Curator curatorum Adam Roigart. Vid Kuratorskonventets möte i april tog man beslutet att inte samarbeta med Uppsala studentkår vad gäller ett framtida medlemskap. Adam Roigart nämner kårens partipolitiska system som en anledning, ekonomin som en annan. Däremot säger man inte nej till ett gemensamt kort. – Vi vet ännu inte om studenterna kommer att kunna skriva in sig i kåren på nationerna. Vi hoppas verkligen att de är villiga att göra det utan att ta ut pengar för det – pengar som kommer från grundutbildningspotten, då universitetet numera stödjer kåren ekonomiskt. Kårstyrelsen har lagt fram ett förslag till ny kåravgift på 45 kronor. Nationerna har hintat att det skulle kosta 25 till 50 kronor per student som de skriver in. Det blir mellan 56 och 111 procent av kåravgiften om förslaget skulle gå igenom i kårfullmäktige den 25 maj. Det kan betyda att vi får en studiebevakare mindre, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. att nationerna har diskuterat att införa en inskrivningsavgift. – Det ska finnas en motprestation. Hur stor summan blir beror på vilka åtgärder som måste vidtas. Vad nationerna och kåren gör för varandra behöver inte handla om pengar. Det är svårt att säga hur det kommer att gå – vi sitter just nu och avgör om det är värt det eller inte. Det är inte bara kåren som är orolig för framtiden, även nationerna kommer att behöva marknadsföra sig för att locka medlemmar. ADAM ROIGART MEDGER »VAD NATIONERNA OCH KÅREN GÖR FÖR VARANDRA BEHÖVER INTE HANDLA OM PENGAR.« – Vi kommer att sätta upp billboardaffisher och skicka ut nationsinformatörer till mässor och campus. Det planeras till och med för en tv-reklam. Många känner till festerna, men vet inte att vi gör så mycket mer. Det finns en rädsla för de ekonomiska konsekvenserna – ingen vet hur det kommer att gå när obligatoriet upphör – varken kårerna, nationerna eller universiteten, säger Adam Roigart. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Ergo #6 / 2010 Piraterna tar över skutan Piratstudenterna knep två av posterna i Uppsala studentkårs presidium, trots att de backade fyra mandat i årets kårval. Den tredje posten gick till Uppsala universitets studenter, valets stora segrare, som också fick fyra platser i kårens styrelse. S amtliga sju partier var fulltaliga på Uppsala studentkårs konstituerande fullmäktigemöte i universitetshuset den 11 maj, där man valde nytt presidium och ny styrelse för Uppsala studentkår. Mötet fick dock avbrytas i förtid på grund av fullmäktiges föräldrapolicy, och beslutet om ny kåravgift och budget för nästa verksamhetsår sköts upp. Den nya kårkoalitionen består av Uppsala universitets studenter (UUS), Piratstudenterna (PS), Muf Student Uppsala (MST) och Rädda Carolina (RC). Gabriel Ledung (PS) blir ny ordförande för Uppsala studentkår. Emil Paulsrud från samma parti tar plats som vice ordförande med utbildningsansvar och Karin Nordlund (UUS) blir vice ordförande med studiesocialt ansvar. Karin Nordlund valdes till ersättare för Gabriel Ledung, men först efter att fullmäktige valt att behålla tre presidialer i presidiet. Tillsammans har trion erfarenhet av kårens arbete på en rad nivåer. Gabriel Ledung och Emil Paulsrud sitter bland annat i kårfullmäktige och Karin Nordlund jobbar som internationellt ansvarig på kåren. – Vi ville fortsätta samarbetet med PS eftersom vi arbetat fram sektionsavtalet tillsammans, det hade varit tråkigt att bryta ett bra samarbete, säger Kristina Ekholm som förhandlade för UUS. UUS VALDE att inte förhandla med GS, VSF och S tillsammans, då det enligt Kristina Ekholm hade blivit för mycket blockpolitik. Den rödgröna oppositionen var ovillig att sära på sig och inte förrän några dagar innan konstituerande fullmäktige hörde GS av sig och ville förhandla separat. – Vid det laget var det för sent, för vi hade redan bestämt oss för att samarbeta med PS, MST och RC, säger Kristina Ekholm. Koalitionen har fått kritik för att inte representera väljarna. Den rödgröna oppositionen vänder sig bland annat mot att PS fått två av presidieposterna. – Väljarna röstar på de partier och personer de vill se i kårfullmäktige – sedan är det upp till fullmäktige att ge förtroende till de kandidater fullmäktige tycker är lämpligast. Det finns inga belägg för att förhandlingarna sköttes odemokratiskt, säger PS:s förhandlare Stella Papasotiriou. Mot Gabriel Ledung stod Matilda Nilsson från Vänsterns studentförbund (VSF), mot Emil Paulsrud stod Erika Karlénius från Gröna studenter (GS) och mot Karin Nordlund stod Stefan Kreida från S-studenter (S). Den nya styrelsen för Uppsala studentkår består av 11 ledamöter: fyra från UUS, två från PS, en från MST och en från RC, presidiet borträknat. Kårfullmäktiges nya ordförande blev Eleonore Lundkvist från MST och Anja Karinsdotter från VSF valdes till vice ordförande. Till ledamöter i universitetets styrelse valdes doktorandnämndens ordförande Marta Axner, samt Kristina Ekholm och Caroline Erlandson från UUS. Suppleant blev Stella Papasotiriou från PS. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Ett ögonblick Marie Wennberg, pr-ansvarig för konferensen DataTjej 2011, som kommer att hållas i Uppsala den 27–30 januari. Vad är DataTjej? – Föreningen DataTjej är till för tjejer som är intresserade av datorer och IT. DataTjej 2011 är den 14:e konferensen i ordningen, som hålls omväxlande på sex olika ställen i landet. Föreningen vill genom att anordna konferenser locka tjejer till datorer och IT, samt inspirera till nytänkande och innovation. Framför allt är det civilingenjörer som kommer, men även en del system- och datavetare. Hur kom DataTjej till? – Det började som ett samtal mellan Uppsala och Umeå – tjejerna ute på Polacksbacken kände sig ensamma. Konferensen syftar till att locka fler tjejer till att plugga IT, samt stödja dem som redan gör det genom att ge dem tillfälle att träffas en gång per år. Många är ganska ensamma ute på sina lärosäten, säger Marie Wennberg, som läser System i teknik och samhälle vid Uppsala universitet. Vad händer under konferensen? – DataTjej 2011 kommer att pågå i fyra dagar, den 27–30 januari. Det blir både sociala aktiviteter och föreläsningar. Vi hoppas få in lite caseövningar också. Temat är Nytänkande och det kommer att bli mycket prat kring temat och kring hur det är att vara tjej i en mansdominerad bransch. Det blir bättre, men fortfarande är det något man som kvinna Foto: Rickard Magnusson måste förhålla sig till. Vi hoppas att det kommer att handla om ren teknisk innovation också, samt om hur man arbetar, vilka olika yrken det finns och vilka olika marknader man kan jobba inom. Det finns till exempel IT-jobb inom verkstadsindustrin – det är lätt att glömma att det finns många som sysslar med IT indirekt. Vilka företag brukar ställa upp? – Framför allt konsultföretag, men vi försöker verkligen få hit andra företag också. könsfördelningen och vill ha kvinnor. Den här konferensen är en konstruktiv möjlighet att göra något istället för att bara tycka. Vi bjuder in tjejer som läser teknik på gymnasiet också. Alla individer ska vara välkomna på arbetsmarknaden – så är det inte idag. Arbetsplatser mår, liksom skolan, bättre med en jämn könsbalans. Det är många killar som volontärarbetar under konferensen, jag tror att alla kan få något ut av den, även om den naturligtvis ger mest till tjejerna. Hur stort är intresset? – Företagen är medvetna om den sneda HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se NYHETER / 11 Ergo #6 / 2010 Direktval på förslag Uppsala studentkår har genom åren ofta kritiserats för sitt partipolitiska system, något som årets kårstyrelse har tagit fasta på. Nyligen skickade den ut ett förslag till nytt kårvalsystem till ett stort antal remissinstanser. P Illustration: Hanna Strandberg Kårens hemsida får kritik Vad har kåren gjort för att synas under året? Medieträffarna är i paritet med förra årets toppnotering, men antalet debattartiklar och pressmeddelanden har sjunkit drastiskt. Samtidigt kritiseras kåren för hemsidan, som uppdateras alltför sällan. rats genom olika propositioner och regeringsbeslut de senaste två åren. – Det här året har bostadsfrågan varit stor eftersom antalet studenter som sökte till universitetet i höstas ökade så mycket och många därmed stod utan bostad. Det har varit mycket mindre om propositionerna och nästan ingenting om kårobligatoriets fall, som var förra årets stora fråga, berättar kårens ordförande Kristina Ekholm. ANTALET KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER DEL 5: SYNLIGHET. Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall. D et nuvarande kårpresidiet har fortsatt den medvetna satsningen på att synas i media, även om man inte behövt lägga ned lika mycket tid, då kontakterna med medierna redan etablerats. En annan orsak till att kåren inte behövt jaga strålkastarljuset är den rad viktiga studentfrågor som aktualise- FÖRFATTADE kument och handlingar som ska finnas på sidan. Flera av kårpartierna tog upp bristerna inför kårvalet, och påpekade att de skulle sköta hemsidan bättre om de kom till makten. – Det är ett problem att hemsidan inte är uppdaterad. Alla har sina olika ansvarsområden, och det är främst kårfullmäktiges presidium som inte sköter sin del. Jag har pratat med dem ett antal gånger, men det händer ingenting. Jag kan inte göra mer. KÅRFULLMÄKTIGES ordförande Mathias Johansson förklarar att strulet med hemsidan är en konsekvens av att han jobbar heltid vid sidan av. – Det fanns ingen ordförandekandidat till kårfullmäktiges presidium förra året, så när jag blev tillfrågad tänkte jag att det var bättre att fullmäktige styrdes av mig som ordförande än av en tillförordnad mötesordförande. Framför allt med tanke på kontinuiteten. Det tycker jag fortfarande, även om jag trodde att jag skulle klara det bättre. Intresset och engagemanget för kårfrågor sjunker, titta bara på närvaron i fullmäktige! Kåren borde tänka på att det krävs ett visst minimiarbete för att allt ska fungera. DET ÄR I OCH MED ARBETET med sektionsbildningen, kårobligatoriets avskaffande och de organisatoriska förändringar som det medföljer som frågan om att utreda det kritiserade valsystemet togs upp. Utredningen har skickats ut på remiss till nationer och studentföreningar och kåren uppmanar alla som är intresserade att komma med Stella Papasotiriou. egna yttranden. – Vi har lagt ut utredningen på hemsidan och hoppas att så många som möjligt kommer att kommentera och skicka in synpunkter på den, säger Stella Papasotiriou, vice ordförande med studiesocialt ansvar. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se DEBATTARTIKLAR och utskickade pressmeddelanden har sjunkit markant sedan förra året. Fram till och med april i år hade kåren skickat ut 30 pressmeddelanden jämfört med fjolårets 53. Däremot fick årets pressmeddelanden under perioden juli–april mer medialt utrymme, då 63 procent uppmärksammades, jämfört med 60 procent förra året. – Vi har arbetat mycket med omorganisationen inför kårobligatoriets fall under året och inför förhandlingarna med universitetet, vilket tog tid från de mediala utspelen, framför allt i höstas. Dessutom var vår dåvarande vice ordförande med utbildningsansvar sjuk och inte direkt delaktig i arbetet. Men vi har tagit igen det under våren, säger Kristina Ekholm. Sämre står det till med kårens hemsida. Det går inte att hitta alla de personer, do- artivalssystemet har funnits sedan sextiotalet, men nu anser kårens styrelse att det är dags för en utredning. – Vi vill undersöka vad studenterna tycker om systemet och hur det eventuellt skulle kunna bli bättre. Därför har vi skrivit en blandning mellan en enkät och en utredning, där vi frågar remissinstanserna hur de anser att det bästa kårvalssystemet skulle se ut, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. En annan aspekt som kritiserats är att kårfullmäktiges ledamöter är de som godkänner kårvalet – och därmed valet av dem själva. I det förslag som tagits fram av styrelsen röstar studenterna istället fram sektionsråd, vars representanter även sitter i fullmäktige. – Det blir ett direktval. Sektionsrådet utser sedan representanter uppåt. Vi ställer en rad frågor i utredningen, till exempel om fullmäktige ska väljas genom en valkrets eller flera, om det ska vara listval eller personval, om bara kårmedlemmarna ska få rösta och ställa upp i valen, och så vidare. Det är ett frågeställande förslag. Universitetets stödpengar tas från grundutbildningen När kårmedlemskapet blir frivilligt går Uppsala universitet in och sponsrar kårerna med 440 kronor per helårsstudent. Men pengarna kommer inte som en skänk från ovan, utan tas bland annat från grundutbildningen. Föreningsfriheten kan komma att ställas före utbildningskvaliteten när universitetet går in och hjälper kårerna ekonomiskt. – Beslutet om att avskaffa kårobligatoriet är inte genomtänkt, det är inte bra att pengarna tas från grundutbildningen. Det är väldigt viktigt att dessa pengar går till utbildningsbevakning och på så sätt tillbaka till utbildningskvaliteten, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. Enligt Studerandebyråns chef Einar Lauritzen finns ingen anledning till oro. – Många olika ändamål bekostas med de här anslagen. En del av pengarna har tillförts från regeringen och resurserna tas inte bara från grundutbildningspotten, utan även från forsknings- och forskarutbildningspotten. Sett till de här tre delarna har vi gjort bedömningen att bidraget bara är en av många poster och ingen dramatisk åtgärd. Sedan är det ju så att alla poster står mot varandra på sätt och vis, men man måste framhålla att studentkårsverksamheten inte bara är tärande, utan i hög utsträckning också närande – en faktor som bidrar till utbildningskvaliteten. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 12 / NYHETER Per Löwdin Akademin inget läckande rör Ergo #6 / 2010 L innéuniversitetet, i Växjö, hade sin första disputation i januari, då Charlotte Silander försvarade sin avhandling ”Pyramider och pipelines: Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan”. Den är osedvanligt intressant och faktiskt banbrytande då den kullkastar några av de vanligaste föreställningarna om varför det blir färre kvinnor högre upp i den akademiska hierarkin. Förklaringarna till att kvinnor är underrepresenterade på de högsta akademiska tjänsterna har nästan undantagslöst sökts på individ- eller organisationsnivå, och problemen har beskrivits i termer av den enskilda kvinnans val, patriarkala strukturer, och diskriminering inom organisationen. Charlotte Silanders studie arbetar istället med kvantitativa data och undersöker könsbalansen med statistiska metoder i hela högskolesystemet. Centrala frågeställningar är om expansionen av högskoleväsendet de senaste decennierna såväl i totalt omfång som geografiskt till nya orter påverkat könsbalansen. Analysen visar att expansionen i högskolesektorn, som har inneburit betydligt fler tjänster, har haft en positiv inverkan på könsbalansen. Däremot har inte den geografiska spridningen haft någon positiv effekt. Könsbalansen är lika skev på nya lärosäten som på gamla. När de statistiska resultaten prövas mot i jämställdhetsdebatten vanliga metaforer blir resultaten bitvis häpnadsväckande. Förvisso är den akademiska världen en pyramid; ju högre man kommer i den desto mer mansdominerad blir den. Men det statistiska sambandet är svagt, och följer inte något tydligt pyramidalt mönster. Sambanden är betydligt klarare horisontellt: det vill säga sambanden mellan kön och vetenskapsområde är starkare och tydligare. Den akademiska världen har stundom metaforiskt beskrivits som ett läckande rör där kvinnor läcker ut och aldrig når de högsta ämbetena. Stundom har det talats om ett svart hål, som kvinnorna spårlöst försvinner genom. Båda föreställningarna är enligt Silander felaktiga. En större andel män än kvinnor lämnar den akademiska världen efter disputation. Andelen kvinnor som arbetar inom akademin blir större med tiden, fler återfinns inom akademin tio år efter disputation än ett år efter, vilket enligt Silander tyder på ”en svagt omvänd pipeline.” R iktigt intressant blir det när Silander analyserar olika fakulteter. Det visar sig att ett år efter disputation så är det endast inom samhällsvetenskap och teknikvetenskap som en större andel män än kvinnor är kvar inom akademin. Störst är skillnaden vid medicinsk fakultet, där 88 procent av männen lämnat det akademiska medan 70 procent av kvinnorna är kvar. Tio år efter disputation ser det dock annorlunda ut. En större andel män har lämnat akademin vid samtliga fakulteter utom naturvetenskaplig. Könsskillnader- Elitistisk dejtingsajt välkomnar akademiker Medelmåttiga män med fantasilösa personbeskrivningar och osexiga raggningsrepliker, det är vad kvinnor möter på konventionella dejtingsajter, enligt eliteDaters.se. Två av tre män ratas av dejtingsajten, som kräver att medlemmarna ska ha en eftergymnasial utbildning. D e 28 000 användarna på den nordiska dejtingsajten eliteDaters är mellan 24 och 40 år och bor i någon av storstadsregionerna eller universitetsstäderna. Ett hundratal finns i Uppsala. De flesta har en pågående eller avslutad högskole- eller universitetsutbildning. – Vi ställer höga krav på medlemmar- nas utbildning, livsstil, bildkvalitet och textinnehåll. Det kan verka politiskt inkorrekt att rata människor på grund av deras utbildning, men vi har inga invändningar mot denna avgränsning så länge medlemmarna anser att det höjer den språkliga nivån och att samhörigheten ökar, säger John Sahlin, presskoordinator på eliteDaters.se. Sajten genomförde nyligen en undersökning bland medlemmarna, som visar att 76 procent av kvinnorna valt eliteDaters för att de är missnöjda med oseriösa män på traditionella sajter. 87 procent av kvinnorna skriver att de låter bli att svara på en förfrågan om den innehåller upprepade stavfel och 70 procent värderar mannens profil utifrån hur mycket tid han lagt ned på den. Jämfört med två tredjedelar av männen, är det bara en GRUPPLEDARE GYMPA SÖKES Vi söker nu en gruppledare med lämplig utbildning och erfarenhet som ska ansvara för våra gympapass. Du är spindeln i gympanätet; följer upp och säkerställer kvalitet och utbildar befintliga instruktörer, organiserar utbildning och nyrekryterar instruktörer, planerar schema m.m. Du leder också egna pass. Omfattning: 20% fr o m ht 2010. För mer information och ansökan, kontakta driftchef Kristina Bodin, 018-4716953, 070-425 04 09, kristina.bodin@campus1477.se BLÅSENHUS von Kraemers Allé 5, tel: 471 69 50 SCIENCE PARK, Dag Hammarskjölds väg 58, tel: 471 69 40 foto: Alex Giacomini Läs mer på vår hemsida, www.campus1477.se tredjedel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan om medlemskap. – Användarna på eliteDaters är mer entusiastiska, presenterar sig lite mer detaljerat och använder sig inte av klyschor i samma utsträckning som på andra sajter. De lägger heller inte upp bilder som är tagna med mobilkamera, eller bilder där de blottar sig – de har en mer professionell hållning. som kontrollerar användarna och sätter en varningstriangel på profiler som inte sköter sig. Screeningen sker både maskinellt och manuellt, dygnet runt. Namnet eliteDaters syftar enligt hemsidan på att medlemmarna är utvalda: ”De människor vi väljer ut till sällskapet här är inte nödvändigtvis bättre, klokare, vackrare, rikare eller starkare än andra medborgare”. – Det är klart att namnet kan sticka i ögonen på folk, men vi menar inte att eliteDaters är samhällets elit, utan branschens – den bästa dejtingsajten med de bästa profilerna på marknaden. Naturligtvis finns det en poäng i att vara provokativ, men det är inte syftet. När folk börjar röra sig på sidan märker de snabbt seriositeten, och kan se meningen med det hela. Vi är smakdomare, men i kvalitetens tjänst. Den genomsnittlige användaren är medlem i 2–3 månader. EliteDaters genomför alltid en undersökning när någon avslutar sitt medlemskap. – Enligt vår undersökning hittar hela 21 procent en partner här. Medlemmarna befinner sig i ett forum med likasinnade och då är vägen till en lyckad matchning mycket kortare. DET FINNS ETT STORT MASKINERI HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se na är störst inom humaniora och medicin: 41 procent av de manliga humanisterna hade lämnat akademin, endast 25 procent av kvinnorna; vid medicinsk fakultet hade 84 procent av männen försvunnit men endast 58 procent av kvinnorna. Andelen som lämnat universitetet betingas naturligtvis av vilka möjligheter som finns utanför universitetsvärlden. Det kan bero på att intressanta och lukrativa jobb erbjudits. E n faktor som inte hanteras är de senaste decenniernas jämställdhetspolitik, att en större andel män än kvinnor lämnar akademin kan vara en produkt av de politiska ansträngningarna att få en mer jämställd högskola. Faktum kvarstår: 60 procent av studenterna är kvinnor, medan endast 18 procent av professorerna är kvinnor. Även om avhandlingen på ett övertygande sätt vederlägger teorin om ett svart hål som kvinnor försvinner ut ur systemet genom, ger den inga svar om varför andelen kvinnor minskar ju högre upp man kommer i den akademiska hierarkin. Silander är ytterst försiktig i avhandlingen, uttalar sig i princip bara med visshet om sådant som statistiskt kan beläggas. Dock framgår att kvinnor avancerar långsammare än män, har en ”fördröjd karriär”, och att meriteringsprocesserna sannolikt innehåller kritiska faktorer. Linnéuniversitetet kan sträcka på sig. Det är en viktig avhandling, som kommer att föranleda både omtänkande och nytänkande i jämställdhetsfrågan. En åttondel av pengarna Sveriges förenade studentkårers (SFS) fullmäktige är över för den här gången. Medlemsavgiften sänktes, och medlemsintäkterna minskar därmed från 5,6 miljoner till cirka 700 000 kronor. M edlemsavgiften till SFS låg tidigare på 27 kronor per kårmedlem, men sänks nu till 5 kronor per student inom kårens verksamhetsområde. Det ger cirka 700 000 kronor för verksamhetsåret 2010/11, en åttondel av förra årets budget. – SFS kommer att behöva banta verksamheten. Istället för att driva många frågor samtidigt kommer vi att behöva fokusera. Medlemskårerna vill ha en spetsig, mer tydlig organisation. Det kommer inte att bli några utbildningsdagar i fortsättningen. Sedan måste vi också bli bättre på att hitta annan finansiering, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande för SFS. För många kårer blir medlemsavgiften till SFS en mycket mindre del av budgeten nu jämfört med tidigare – för Uppsala studentkårs del minskar utgiften från nästan 1 miljon till ungefär 100 000 kronor – men för andra blir skillnaden inte lika stor. Under mötets sista dag valdes ett nytt presidium. Ny ordförande för SFS från och med 1 juli blir Beatrice Högå från Karlstad studentkår och ny vice ordförande blir Elisabeth Gehrke från Lunds universitets studentkårer. Ett antal personer från Uppsala studentkår tog sig in i valberedningen och styrelsen för SFS. – Det som har förvånat alla på mötet är att allt gått så smidigt. Alla har varit överens, förmodligen på grund av att frågorna diskuterats redan långt tidigare, säger Klas-Herman Lundgren. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se NYHETER / 13 Ergo #6 / 2010 KRÖNIKA MALIN NAUWERCK FORSKNING PÅGÅR Från teaterfjant till tyrann Trots censuren under Gustav III:s regeringstid lyckades oppositionen sprida en mängd smädeskrifter mot honom. Teaterkungen beskrevs som världsfrånvänd och nöjeslysten och, de sista åren av sitt liv, som en grym tyrann. I jämförelse med liknande skrifter i andra länder innehåller dock de svenska smädelserna få anspelningar på monarkens sexliv. Det visar litteraturvetaren Annie Mattsson i sin avhandling. G emensamt för de 120 smädeskrifter mot Gustav III som Annie Mattsson har undersökt är att de inte kunde tryckas på grund av censuren. Det innebar förstås ett problem för dem som ville sprida sitt omstörtande budskap, säger hon. – Gustav III själv och rojalisterna hade tillgång till trycket och kyrkan, så de kunde nå hela landet. Oppositionen hade bara handskriften vilket gjorde det mycket svårare att nå ut till många snabbt. Man försökte dock på olika sätt komma runt problemet genom att exempelvis spika upp skrifterna i gathörn eller tradera dem muntligt. De spreds även genom avskriftskedjor, där läsarna samtidigt blev både distributörer och medförfattare. Avskrivarna ändrade sällan avsiktligt i texterna; vanligare var att man skrev fristående kommentarer. Det hände att personer som själva nämndes i verken gjorde tillägg där de förnekade vad som påstods om dem i texten. – Det finns även ett väldigt roligt tillägg av en person som verkar ha blivit sur över att han inte nämns i en parodi av ett riddarspel som hölls vid hovet. Många av deltagarna är nämnda och förolämpas på olika sätt, men inte han. Då har han gjort ett litet tillägg om sig själv som snarast är smickrande. DET VAR TROLIGEN FRÄMST ADELN och deras allierade som låg bakom smädeskrifterna. – Nästan alla skrifter är anonyma men om man tittar på innehållet ser man att det till stor del är adelns intressen som förs fram. Det var också adeln som ledde oppositionen mot Gustav III, som ju hade stärkt kungamakten på deras bekostnad. Även texternas retoriska nivå pekar mot adeln. – Många av författarna är väldigt skickliga, drivna skribenter som troligen har fått en gedigen retorisk bildning. De som fick en sådan bildning var adeln. Man kan också tänka sig att det var personer som rörde sig i det politiska livet där retoriken var viktig. I smädeskrifterna odlades dock en annan sorts retorik än den officiella. Ofta var avsikten att undergräva Malin Nauwerck är doktorand i litteraturvetenskap kungens auktoritet genom att förlöjliga honom. Ett vanligt grepp var att vända upp och ner på kungens egen propaganda. – Av rojalisterna framställdes Gustav III som den tredje gustaven, arvtagaren till Gustav Vasa och Gustav II Adolf. I smädeskrifterna gjorde man samma jämförelse men drog slutsatsen att han snarare var föregångarnas motsats. TROTS ATT SKRIFTERNA är oppositionella mot kungen är de idéer som förs fram i allmänhet ganska konservativa. Monarkin och kyrkan ifrågasattes aldrig. – Ingen tycks ha kommit på idén att ifrågasätta den sanna tron. Ingen sade heller rakt ut att monarkin borde avskaffas. Det var självklart att Sverige skulle ha en kung; hur mycket makt han skulle ha var däremot något man kunde diskutera. I början av sin regeringsperiod kritiserades Gustav III ofta för att ägna sig åt nöjen hellre än plikter. – Kungens teaterintresse återkommer ofta. Man tyckte att han var intresserad av något som var på låtsas snarare än av verkligheten. Teatern fungerade även som en metafor för att kungen låtsades vara någon han inte var. – Han försökte spela rollen som gode konungen men det var bara en mask, menade man. I de senare smädeskrifterna framträder istället en grym tyrann som förtrycker sitt folk. Bilden förstärktes efter det misslyckade kriget med Ryssland 1788– 90 som kungen startade i strid med lagen och den därpå följande statskuppen då han stärkte sin egen makt ännu mer. med motsvarande texter från andra länder innehåller smädeskrifterna mot Gustav III påfallande lite sexuellt förtal. – I Frankrike var det vanligt att man blandade politik och pornografi. I det svenska materialet finns vissa antydningar, men att peka på kungligheternas sexuella tillkortakommanden eller utsvävningar var aldrig ett huvudargument för att undergräva kungamaktens legitimitet. Den 16 mars 1792 sköts den omstridde kungen på en maskeradbal och avled ett par veckor senare. Finns det någon koppling mellan skrifterna och kungamordet? – Det är svårt att dra slutsatser om orsakssambanden. Men mot slutet spreds skrifter som hävdade att man måste döda kungen. Det kan ha bidragit till en diskussion kring att mord var en möjlig utväg, eller åtminstone ha speglat den diskussion som fanns. I JÄMFÖRELSE Annie Mattsson försvarade sin avhandling ”Komediant och riksförrädare: Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III” den 22 maj. Smädeskrifterna mot Gustav III drev ofta med hans stora teaterintresse, berättar Annie Mattsson. Rätt sälj-tänk skramlar tomt D et känns som om det fanns en tid då ordet entreprenör inte var en floskel. Kanske var det innan entreprenörskap blev ett skolämne, innan det startades en miljon vinstdrivande friskolor i Stockholmsområdet som profilerade sig genom ”unika kontakter mellan skola och näringsliv” (samt förstås med tunnelbanereklam av typen ”börja här och få en gratis ipod/dator/resa till New York”). Kanske var det innan regeringsskiftet, innan den senaste kulturutredningen, innan Linda Skugge bytte karriär från krönikör till PR-entreprenör, innan Blondinbella ville bli riskkapitalist, innan alla de där företagen bestående av entreprenörer som vill entreprenöra genom att göra fler människor till entreprenörer (typ Drivhuset) började poppa upp överallt. Eller kanske var det innan ”Draknästet”, den svenska versionen av brittiska ”Dragon’s Den”, började sändas på SVT. Denna fantastiska programidé går ut på att ”entreprenörer och innovatörer med affärsdrömmar får chansen att övertyga framgångsrika investerare – stora affärsdrakar med pengar och näsa för affärer – att gå in och finansiera affärsidéer”. Ett slags näringslivets ”Idol” där vissa höjs till skyarna medan man skrattar åt andra: ”du har inte det som krävs”, fnyser den sure industrimagnaten Mats Gabrielsson och suger på sina glasögon. I DRAGONS DEN INVESTERAS upp till två miljoner pund i kluriga nyckelringar och hemliga recept på salsasås. I Draknästet handlar det om ungefär en tiondel av dessa pengar och de investeras istället mest i kluriga webbsidor och hemliga IT-lösningar. Kanske beror det på att ”drakarna” till stor del består av medelålders IT-killar, även om denna säsong har piggats upp med patentexperten Susanna. Drakarna svänger sig med termer som ”mönsterskydd” och ”exit”, men för den som tycker att ekonomi är svårt förutsätter programformatet lyckligtvis inga förkunskaper. Tvärtom förklaras de olika problem som investerarna ställs inför på ett närmast provocerande pedagogiskt sätt. Ty alla ska med. Susanna: – jag har frågor om din affärsplan, hur ser omsättningen ut efter första året? Förnumstig voiceover: – Susanna har synpunkter på X affärsplan. Entreprenör X: – eh, vi hoppas ju att vi kan dubblera... Förnumstig voiceover: – X besvarar Susannas fråga men är svaret tillfredsställande? Susanna: – Jag tycker inte att du har besvarat frågan och därför kan jag inte investera i dig. Jag avstår. Förnumstig voiceover: – Susanna väljer att avstå. Draknästet är underhållande, men får mig att fundera: även om entreprenörskap i grunden naturligtvis är någonting positivt måste man faktiskt ställa sig tveksam till heroiseringen av begreppet. När ’entreprenörskap’ blir universallösning på Sveriges problem innebär det i slutänden att man i precis alla situationer ska vara ”hungrig och driven” med ”visionära lösningar” och ”rätt sälj-tänk”, beredd att ”ge järnet” och ”jobba stenhårt”. Orden skramlar tomma, inte sant? Förhoppningsvis finns det fortfarande platser där andra egenskaper är lika mycket – eller mer – värdefulla. 14 / REPORTAGE Ergo #6 / 2010 Många är oroliga för Studentstadens framtid efter Vasakronans försäljning. I själva verket försvann alla garantier för länge sedan. Ergo återvänder till år 1994, när kåren, universitetet och kommunen förlorade greppet om över 6 000 studentbostäder. Den förlorade staden Flogsta var Stiftelsen Studentstadens sista stora byggprojekt. Höghusen såldes till Heimstaden 2006. D en 27 september 1994 sammanträdde Uppsala studentkårs fullmäktige på Västgöta nation. Bland alla studenter i lokalen syntes två medelålders herrar som genom sin närvaro påminde om att detta inte var vilket fullmäktigesammanträde som helst. Den ene var Nils Erik Lundgren, tillförordnad vd för Stiftelsen Studentstaden i Uppsala, SSiU. Den andre hette Per Uhlén och var vd för fastighetsbolaget Diös. Fullmäktige hade att ta ställning till om kåren skulle godkänna en försäljning av den krisdrabbade Studentstaden till Diös. Frågan hade redan bordlagts två gånger under september månad och nu gick det knappast att skjuta upp avgörandet längre. – Vi hade försökt förhala beslutet. Dels för att se om det fanns några andra möjligheter, dels för att kunna förhandla med Diös för att få garantier om fortsatt inflytande, berättar då- varande kårordföranden Sofia Murhem, idag docent i ekonomisk historia. De båda andra huvudmännen för SSiU, universitetet och kommunen, hade redan godkänt affären och väntade nu otåligt på kårens medgivande. – De var ganska arga på mig. ”Som ni håller på kommer det att gå i konkurs och då förlorar vi allt”, sa de. Jag hade en väldig press på mig från det hållet. Kåren hade fått till stånd ett samarbetsavtal som slog fast att Diös skulle hyra ut bostäderna till i första hand studenter och att kåren skulle få en plats i det nya bolagets styrelse. Avtalet skulle gälla i tio år. Men många fullmäktigeledamöter var långt ifrån övertygade. Under en frågestund gjorde Per Uhlén sitt bästa för att skingra deras tvivel. Bland annat avfärdade han att Diös skulle ha för avsikt att genomföra en ”lyxsanering” med Sofia Murhem. onödigt höga hyror som följd. En omfattande upprustning skulle det bara bli om det fanns starka önskemål om det, lovade Uhlén. Efter frågestunden följde en lång debatt. – Vi som satt i kårstyrelsen kände att vi hade kommit så långt vi kunde, medan oppositionen tyckte att vi skulle fortsätta vägra. Det var ganska upprörda diskussioner, jag var vrålförkyld och hade feber, minns Sofia Murhem. När fullmäktige till sist kom till beslut röstade 27 ledamöter för en försäljning, 9 röstade emot och en ledamot lade ner sin röst. Uppsala studentkår hade släppt taget om flaggskeppet Studentstaden, som en gång hade grundats på kårens initiativ, och som man varit med om att driva under mer än fyra decennier. Tio minuter efter midnatt avslutades mötet och Sofia Murhem gick hem till sig. Dagen därpå tänkte hon stanna hemma från kåren REPORTAGE / 15 Ergo #6 / 2010 Foto: Staffan Axelsson för att kurera sig. Tidigt på morgonen ringde en reporter från Upsala Nya Tidning och ville veta hur det hade gått på mötet. Av honom fick Sofia Murhem veta att passagerarfärjan M/S Estonia hade förlist samma natt. – Jag ringde till kårens vaktmästare och bad honom hissa flaggan på halv stång. Vi visste inte då om det var några Uppsalastudenter med på färjan, men det visade ju sig sen att det var det. En katastrof med över 800 döda – det fick frågan om Studentstaden att blekna en aning. SSIU:S EKONOMISKA BEKYMMER hade börjat långt tidigare. Stiftelsens verkligt stora byggprojekt med 2 854 bostäder på Kapellgärdet 1964–69 och 3 164 i Flogsta 1969–74 hade planerats för att möta 1960-talets anstormning av studenter. Men när de nya bostadsområdena stod färdiga hade studenterna blivit färre. De årskullar som då gick ut gymnasiet var mindre än på 1960-talet, och Uppsala universitet hade samtidigt fått konkurrens från nya högskolor. Situationen blev inte bättre av att miljonprogrammet på många håll hade skapat ett visst överskott på vanliga bostäder. Studentstaden fick svårt att hitta hyresgäster; som mest stod 2 500 rum och lägenheter tomma. De statliga hyresförlustlån som till en början täckte upp för de minskade intäkterna avskaffades 1979. Under början av 1980-talet fick stiftelsen anstånd med att betala tillbaka sina studentbostadslån, men under perioden 1985–90 skulle skulden betalas av. SSiU försökte anpassa sig till de kärvare villkoren genom ombyggnationer och genom att sälja fyra höghus i Flogsta 1984. Från mitten av 1970-talet hyrde man även ut bostäder med vanliga hyreskontrakt utan studerandekrav. På så sätt fick stiftelsen en grupp hyresgäster som inte var studenter. Några av dem skulle komma att bilda kärnan i hyresgästföreningen Förenade förtroenderåden, FF, som spelar en viktig roll i historien om stiftelsens fall. Under andra halvan av 1980-talet hårdnade klimatet successivt i hyresförhandlingarna mellan FF och hyresvärden. Hösten 1986 valde SSiU ”att ej begära omförhandlingar av hyrorna och att godta underskottet på 700 000 kronor men att vid nästa års hyresförhandlingar ej acceptera en uppgörelse som medför ett underskott i stiftelsens budget.” Året därpå hänsköts förhandlingarna för första gången till hyresnämnden. Då var hyran för de billigaste studentrummen 694 kronor, vilket motsvarar omkring 1 250 kronor med dagens penningvärde. Fortsättning på nästa sida 16 / REPORTAGE Samma skådespel upprepades år efter år. I 1990 års årsredovisning konstaterar SSiU att man liksom tidigare år fått lägga stora resurser på hyresförhandlingar. ”Intentionerna i hyresförhandlingslagen kan knappast ha varit att genom obstruktion från en part övervältra kostnader på framtida hyresgäster. På grund av resursbrist hos hyresnämnden kan hyrorna inte prövas; en prövning som skulle visa det rättvisa i våra yrkanden”, skriver en frustrerad vd. I 1993 års hyresförhandlingar kunde SSiU tänka sig hyreshöjningar på 14 procent men ansåg att 25 procent skulle behövas för att rädda stiftelsen på längre sikt. SSiU tog åter förhandlingarna till hyresnämnden och begärde även att förhandlingsordningen skulle sägas upp. Hyresnämnden påbörjade så småningom en bruksvärdesprövning, där SSiU:s rum och lägenheteter skulle jämföras med likvärdiga bostäder för att fastställa en rimlig hyra. Processen drog ut på tiden. Tills vidare låg hyrorna kvar på 1992 års nivå, som i reella tal inte var högre än fem år tidigare, och stiftelsens ekonomiska situation blev allt mer kritisk. I början av 1994 var den akuta krisen ett faktum. Den 27 januari ställde SSiU in sina betalningar av skulder på sex miljoner kronor. Totalt uppgick skulderna till omkring 440 miljoner kronor. Den här gången blev det ingen förlikning i hyresnämnden. Den 7 april sa SSiU nej till FF:s bud på 15 procent, som alltså var högre än vad man sagt sig kunna acceptera bara några månader tidigare. Orsaken till den nya hållningen kan anas i direktionens protokoll från den 26 april: ”Uppsala studentkår hyser stora förhoppningar om en förändring i FF:s styrelse”. EN AV UTMANARNA var den 23-årige Flogstabon Georg Hardt, numera utredare på Hyresgästföreningen Uppsala–Aros. – Vi var några studenter som hade suttit och pratat om demokratisynen i Förenade förtroenderåden, som vi tyckte var helt undermålig. Det var noll insyn och styrelsen ville inte låta medlemmarna påverka. Vi tyckte också att det var lite roligt att bråka med det gamla gardet, som vi menade hade lagt beslag på hyresgästföreningen och drev sina egna maktfrågor snarare än studenternas intressen, berättar han. För att kunna få bort styrelsen gällde det för Georg Hardt och hans vänner att först ta makten i de lokala förtroenderåden för de åtta bostadsområden som hade SSiU som hyresvärd. Men de stötte på hårt motstånd. Den lokala styrelsen i Hamberg hade meddelat att det på grund av en översvämning i möteslokalen inte skulle gå att hålla årsmöte förrän den 17 april, tre dagar efter FF:s stora årsmöte. Enligt de lokala stadgarna kunde dock 15 hyresgäster sammankalla till möte utan styrelsens medgivande. – Vi drog en rövare. Vi delade ut en kallelse till årsmöte till alla boende i Hamberg. Det kom hur mycket folk som helst. Trots protester från den gamla styrelsen höll studenterna sitt möte, valde en ny styrelse och skickade två representanter för Hamberg till FF:s stora årsmöte dagen därpå. Den gamla styrelsen i Hamberg gjorde förstås detsamma. Även från Väktargatan kom två representanter för mycket efter liknande intriger. Efter fem timmar hade mötet inte kommit längre än till valet av ordförande. Man beslutade att hålla ett nytt årsmöte två veckor senare. Då skulle stridigheterna i de lokala förtroenderåden vara lösta. Efter två veckor fanns det både i Hamberg och på Väktargatan fortfarande två styrelser som sade sig representera de boende och skickade vardera två representanter till FF:s nya årsmöte. Men den här gången hade de oppositionella lämnat in en ansökan om avgörande till tingsrätten. – Beslutet om vem som var rättmätig företrädare för Hamberg fick vi bara någon timme innan det var dags för det stora årsmötet. Vi vann, säger Georg Hardt. Tolkningarna av innebörden i tingsrättens beslut gick dock isär. ”Stämningen i möteslokalen var mycket irriterad och till slut tillkallades po- Ergo #6 / 2010 lis som föste ut besvikna hyresgäster”, rapporterade Ergos utsände. De oppositionella drog iväg till en annan lokal och höll sitt möte där medan de som ville ha kvar den gamla styrelsen fortsatte sitt möte. De båda mötena valde varsin styrelse, som båda sade sig företräda FF. Återigen drogs frågan till tingsrätten och först efter rättens beslut den 25 maj kunde den nya styrelsen under Georg Hardt tillträda och återuppta förhandlingarna med SSiU om hyrorna. Den gamla styrelsen fick ett vitesföreläggande på 10 000 kronor om de sade sig representera Studentstadens hyresgäster. avgrunden. Valet stod mellan konkurs, försäljning eller rekonstruktion genom kapitaltillskott från huvudmän och fordringsägare. Rekonstruktionsförslaget gick ut på att universitetet och kommunen skulle skjuta till 40 miljoner respektive 30 miljoner kronor och att fordringsägarna skulle avstå från 20 miljoner. Kårens insats skulle bestå i att avsäga sig sin majoritet i direktionen och bli en av tre lika stora intressenter i stiftelsen. Den 13 juni ställde sig arbetsutskottet bakom förslaget under förutsättning att en rejäl hyreshöjning skulle komma till stånd. Redan dagen därpå träffade SSiU en uppgörelse med FF:s nya styrelse om att hyrorna skulle höjas med i genomsnitt omkring 35 procent på drygt ett år. Men vid direktionens möte den 29 juni hade förutsättningarna ändrats. Nu hette det att rekonstruktionsförslaget ”inte kunnat genomföras på grund av formella skäl”. Istället presenterade stiftelsens juridiska ombud Lars Wenne förslaget att sälja Studentstaden till Diös. På morgonen hade ytterligare en intressent lämnat ett bud. Wenne föreslog därför att stiftelsen skulle säljas till någon som accepterades av fordringsägarna. Av 18 närvarande ledamöter röstade 15 för en försäljning. De ”formella skäl” som förhindrade en rekonstruktion tycks ha varit att universitetet hade kommit fram till att man inte kunde ge något kapitaltillskott. Fondmedlen hade då som nu strikta avkastningskrav och fick inte användas till villkorslösa bidrag. Det är åtminstone dåvarande rektor Stig Strömholms minnesbild. – Mellan den 13 och den 29 juni skedde naturligtvis förhandlingar. Rekonstruktionsplanen krävde ett beslut från vår sida som vi inte kunde ta. Det var inte rättsligt möjligt för oss att göra det, säger han. Men om universitetet inte ansåg sig kunna bidra måste väl arbetsutskottet ha känt till det två veckor tidigare? – Det är inte säkert att alla ledamöter i arbetsutskottet verkligen trodde att rekonstruktionen skulle gå att genomföra. Deras möte hade nog mer en prägel av en heroisk sista strid. Den avgående kårordföranden Niclas Karlsson var en av de ledamöter i direktionen som reserverade sig mot beslutet att sälja Studentstaden. En vecka senare angrep han, djupt besviken, universitetet på debattplats i Upsala Nya Tidning. Han menade att ett kapitaltillskott från universitetet inte bara var rättsligt försvarbart utan också helt nödvändigt. Det skulle visserligen inte ge någon direkt och synlig avkastning men på sikt ge ”mångdubbel utdelning genom att trygga bostäder för studenterna”, skrev han. Karlsson hävdade vidare att universitetet tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem hade lagt ett bud på hela stiftelsen över huvudet på kåren. Detta bud ska ha avfärdats som på tok för lågt. Ergo har inte hittat någon dokumentation som styrker det påståendet. Niclas Karlsson minns idag inte hur det verkligen förhöll sig och Stig Strömholm har inget minne av att universitetet skulle ha lagt sig i budgivningen. Lars Wenne bekräftar dock att en representant från universitetet visade intresse för att köpa stiftelsen. SAMTIDIGT NÄRMADE SIG STIFTELSEN Georg Hardt. Stig Strömholm. – Han gav ett riktigt skambud och blev utvisad av fordringsägarna, säger Lars Wenne. Georg Hardt säger att Uppsalahem var en av aspiranterna och att FF:s styrelse hade ett möte med företagets vd. – Det viktiga för oss var att Studentstaden skulle behållas som ett studenthyrestgästkollektiv. Men det kunde han inte lämna några garantier för. Han sa inte uttryckligen att studerandekravet skulle tas bort men att beståndet skulle inlemmas i deras ordinarie förvaltning. Vi var inte med på det. Diös var däremot tydliga med att Studentstaden skulle få vara kvar i en separat förvaltning. Enligt Uppsalahems dåvarande styrelseordförande Lennart Hedquist (M) var det dock aldrig fråga om någon budgivning från deras sida. – Vi fick kännedom om Diös intresse och fick också klart för oss att deras bud skulle komma att vara fördelaktigast. Dessutom bedömde vi då att det inte hade varit bra att ytterligare koncentrera hyresrättsägandet till en enda part, det vill säga Uppsalahem. Kommunen godkände försäljningen av Studentstaden till Diös den 30 augusti. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som då liksom nu befann sig i opposition, röstade emot. De tyckte att Uppsalahem borde ha fått möjligheter att köpa Stiftelsen och menade att kommunen tog alldeles för lite betalt för den mark som skulle ingå i köpet. När Uppsala studentkår på sitt tredje fullmäktigemöte den 27 september till sist hade godkänt affären dröjde det bara fyra dagar innan det historiska ägarbytet var ett faktum. Diös köpte SSiU:s tillgångar för 447 miljoner kronor, vilket i stort sett motsvarade stiftelsens skulder, genom dotterbolag Diepo. Bolaget fick ett eget kapital på 40 miljoner kronor och ändrade efter affären sitt namn till Studentstaden AB. FÖR STIG STRÖMHOLM kändes stiftelsens fall som ett stort nederlag. – Vi svek inte, men vi kunde inte hjälpa på det sätt som vi hade velat, säger han. Stig Strömholm anser att det var Förenade förtroenderåden som sänkte Studentstaden. – Det är svårt att förhandla med människor som inte vill förhandla. Stiftelsens ekonomi urgröptes successivt. Den här Hardt kom ju in och gjorde en osjälvisk, heroisk insats, men då var det nog tyvärr för sent. Det enda som hade kunnat rädda Studentstaden hade varit om fler studenter hade engagerat sig tidigare för att byta ut förenade Förtroende rådens styrelse, tror han. – En massiv studentopinion hade skapat ett psykologiskt tryck på Förenade förtroenderåden som hade varit svårt att motstå. Georg Hardt håller med om att han kom för sent. – Men stiftelsen borde ha satt ner foten tidigare. Jag tror att man hade kunnat leda i bevis att FF inte var värdig en förhandlingsordning, säger han. Vad har då FF:s ”gamla garde” att säga? Den gamle ordförande Håkan Stefansson vill inte prata med Ergo. Det vill däremot dåvarande kassören Johan Edstav, idag landstingspolitiker för Miljöpartiet. Den gamle ordförande Håkan Stefansson vill inte prata med Ergo. Det vill däremot dåvarande kassören Johan Edstav, idag landstingspolitiker för Miljöpartiet. – Stiftelsen var gravt misskött och hade stora renoveringsbehov. Problemet var att man aldrig hade avsatt några ekonomiska medel till fonder för framtida renoveringar. Hela renoveringskostnaden skulle tas från hyresgästerna. Om de hade fått igenom den hyreshöjning de ville ha hade vi fått landets lägsta standard för landets högsta hyror, säger han. Om stiftelsen hade tagit ekonomiskt ansvar tillsammans med hyresgästerna, då hade man haft kvar studentbostäderna idag, menar Johan Edstav. REPORTAGE / 17 Ergo #6 / 2010 Allan Parkman återvänder till Gamla studentstaden. Som ordförande för Uppsalastudentkår var han med om att mura fast den första grundstenen den 13 december 1951. Foto: Staffan Axelsson – Det var synd att inte kåren, nationerna och universitetet kunde köpa hela rasket, säger han om den aktuella försäljningen av Studentstaden. – Vi ställde upp på stora hyreshöjningar. Men vårt motkrav var att resten skulle täckas av antingen huvudmänen eller borgenärerna. NÄR SSIU:S DAGAR VAR RÄKNADE framstod Diös för många som en räddare i nöden; en stabil aktör med lokal förankring som hade avsikten att förvalta studentbostäderna långsiktigt. I efterhand kan man konstatera att långsiktighet är ett töjbart begrepp. År 2000 sålde Diös Studentstaden till AP-fastigheter, som genom en sammanslagning blev Vasakronan 2008. Två år tidigare hade beståndet splittrats genom försäljningen av Flogsta höghus till Heimstaden. Nu har de cirka 4 300 bostäder som finns kvar i Studentstaden än en gång bytt ägare. I november förra året deklarerade Vasakronan att beståndet skulle säljas. Affären väckte stor oro hos såväl kommunen som universitetet för att en framtida ägare skulle vilja använda bostäderna till annat än studentbostäder. Nationerna gav sig in i budgivningen tillsammans med Uppsalahem, som den här gången gjorde ett allvarligt menat försök att köpa beståndet – men förgäves. I skrivande stund har det inte offentliggjorts vem köparen är. Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Hedberg säger sig dock lita på Vasakronans försäkringar om att det handlar om en precis lika ansvarsfull förvaltare som de själva har varit. Husen står kvar, de flesta tillhör fortfarande Studentstaden och i de boendes vardag är det kanske inte så mycket som är annorlunda nu än när stiftelsen gick i graven – bortsett från att hyrans andel av studiemedlet är dubbelt så stor nu som då. Den stora skillnaden består i att studentbostädernas fortbestånd numera avgörs av ägarens affärsmässiga bedömningar. Det är nu många år sedan studentrepresentationen i Studentstadens styrelse upphörde. Kåren försöker idag agera i studentbostadsfrågor genom att påverka dem som verkligen har makt. Det framstår som en utopi att en studentorganisation skulle kunna bestämma över huvuddelen av stadens studentbostadsbestånd, för att inte tala om att ta initiativ till stora byggprojekt. Ändå var detta precis vad som skedde under några decennier på 1900-talet. Hur gick det till? började i blygsam skala under mellankrigstiden. Då var ännu det vanliga att studenter bodde inackorderade hos privata hyresvärdar. 1929–30 byggde kåren Sveriges första moderna studentbostadshus Gubbhyllan på Övre Slottsgatan. Huset står kvar vägg i vägg med kårhuset men fungerar numera som universitetets hotell. 1934 bildades Stiftelsen Uppsala studentbostäder av kåren, universitetet och Uppsala stad. 1936 uppförde stiftelsen ett hus på Skolgatan med 113 rum som alla hade egen toalett, vilket vid den tiden uppfattades som en stor lyx och gav upphov till benämningen Klosettpalatset. Idag ingår byggnaden i Hotell Linné. På S:t Johannesgatan byggdes Parthenon med 39 rum för kvinnliga studenter. Drivande i alla dessa projekt var kårens skattmästare Jonas L:son Samzelius. Han var även Stiftelsen Uppsala studentbostäders ekonomidirektör och blev senare en av centralgestalterna i skapandet av SSiU. Under andra världskriget frystes alla byggprojekt men redan på hösten fredsåret 1945 var man i färd med att planera för en ny ”studentstad”. Området mellan Luthagsesplanaden, Tiundagatan och Enköpingsvägen (idag S: t Johannesgatan) ansågs vara en lämplig tomt. Uppsala stadsfullmäktige beslutade att överlåta mark till Stiftelsen Uppsala studentbostäder och bidra med pengar för att köpa den del av området som tillhörde universitetet. Arthur von Schmalensee, som tidigare ritat Parthenon, Arkadien och Klosettpalatset, vann stiftelsens arkitekttävlan med förslaget ”Lugna gatan”. En enkät om studenternas boendevillkor 1946 visade att hälften av de ogifta studenterna var inneboende, medan bara var femte bodde i studentbostad. ”Det ökade antalet studenter, den stegrade konkurrensen om rummen och STUDENTBOSTADSBYGGANDET det sedan länge otillräckliga antalet studentrum gör att ett betydande antal rum måste åstadkommas. Detta kan å andra sidan inte ske annat än med hjälp av en betydande hyressubvention om inte nuvarande hyresnivå skall genombrytas”, skrev vice kårordförande Bengt Axhamre i Ergo 1947. Dessvärre hade landets ekonomi försämrats och alla reformer avbröts hösten 1947. Men tre år senare infördes statliga subventioner på ungefär halva byggkostnaden för studentbostäder och den första juli 1951 togs äntligen det första spadtaget. Dåvarande kårordföranden Allan Parkman var med om att mura fast den första grundstenen på luciadagen 1951. Han och hans fru hade själva fått känna på bostadsbristen för Uppsalastudenterna. – I början bodde vi i en liten lägenhet på hörnet Svartbäcksgatan–Fabriksgatan med en mörk trappuppgång och utan egen toalett. Det var svårt att få tag i bostad, stan började bli för liten för alla studenter, säger han. Jonas L:son Samzelius betydelse för studentbostadsbyggandet kan knappast överskattas, menar Allan Parkman, även om de två ibland hade olika uppfattning i detaljfrågor. – Jag tyckte att det borde finnas nedfarter för barnvagnar parallellt med de utvändiga trapporna till källaren. Samzelius förstod inte vad det skulle vara bra för. Vi hade våra små skärmytslingar, men på det stora hela var hans insats historisk. Hösten 1952 kunde de första hyresgästerna flytta in i den nya studentstaden, idag känd som Gamla studentstaden. Samma år grundade kåren, universitetet och staden SSiU, som under en tjugoårsperiod skulle förse Uppsala med sammanlagt 7 721 studentbostäder. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Christina Thunwalls kapitel om kategoribostäder för studenter i Uppsala studentkårs jubileumsbok ”Världen i Uppsalaperspektiv” har använts som källa till skildringen av Studentstadens äldsta historia. 18 / REPORTAGE Ergo #6 / 2010 Bjarni Juliusson i föreningen Update har samlat på sig en hel del maskiner genom åren. Foto: Markus Nyberg Hackare i ordets rätta bemärkelse I en fuktig källarlokal ute på Polacksbacken samsas datorföreningen Update med ett gäng datorer, av varierande storlek och ålder, om det trånga utrymmet. Från att länge ha fört en anonym tillvaro vänder nu föreningen sin verksamhet utåt. F rån dagsljuset utanför och in i en dunkel källarlokal. Har man någonsin varit hemma hos en datornörd vet man vad som väntar, och precis så är det. Datorer till höger och vänster, sladdar och kablar överallt, colaburkar instuckna här och var. Datavetaren Bjarni Juliusson som tar emot har en t-tröja med texten Peace tvärs över bröstet. Först är han lite avvaktande, misstänksam nästan – men när han fått prata sig varm om de gamla datorerna av märket Digital och inser att jag fortfarande lyssnar med intresse, slappnar han av. Han är här ofta. – Jag bor på gården rakt över, i den gamla officerspaviljongen, så det blir att jag hänger här en del – det är trevligare än att sitta på rummet. Vi har medlemmar vars specialintresse är gamla, stora datormodeller och eftersom vi sysslar mycket med gamla datorer här finns möjligheten att se och leka med dem – det är sällan man har tillgång till sådana här maskiner annars. Det händer att vi gör olika tjänster och ströjobb för företag och forskare, men internet äter upp en stor del av tiden. Själv programmerar jag mest – det är ju min favorithobby! och ett par textterminaler för den som behöver och det brukar vara folk här dagligen. Datorerna står uppställda på ett långt bord mitt i rummet, så man sitter mittemot varandra när man jobbar. Längs en långvägg står bokhyllor fulla med böcker, de är inte för utlåning men det går att läsa dem på plats. Bjarni berättar att de flesta av Updates medlemmar är datavetare och böckerna rör allt från datorarkitektur till mjukvaruprogrammering. – Det är en knutpunkt för kunskap och så är det socialt. Vi träffas två gånger i månaden och gör någonting tillsammans. Första onsdagen i varje månad har vi möte på en restaurang, och tredje onsdagen har vi föreningskväll. Föreningskvällarna är väldigt ospecifika DET FINNS ELVA DATORER eftersom vi är en extremt oorganiserad förening. Ergos fotograf bryter in i samtalet och frågar om medlemmarna brukar hacka saker. – Vi hackar i ordets rätta bemärkelse – vi skriver datorprogram, säger Bjarni triumfatoriskt och märker inte besvikelsen i fotografens ögon. FÖR DEN SOM ÖVERVÄGER en framtid som systemadministratör finns här möjlighet att skaffa sig praktisk erfarenhet. Föreningen bjuder regelbundet in gästföreläsare, som pratar om bland annat programmering, databaser och nätverk. Det finns hjälp att få för den som har problem med sin burk, och för den som är nyfiken och vill lära sig mer eller för den som vill träffa likasinnade finns ett hundratal medlemmar att socialisera med, varav en tiondel tjejer. – Det är fler tjejer i föreningen än på datavetarprogrammet. Tjejer har i allmänhet en speciell situation här – tänk dig själv att vara en av tre tjejer bland trettio, rätt desperata killar – tjejerna får ganska mycket uppmärksamhet om jag säger så... Jag har hört killar från Polacks, som läst en enstaka kurs någonstans där det är fler tjejer än killar, säga att det var tråkigt att gå ut med kursarna – det var liksom ingen sport! HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se UPDATE Datorföreningen Update är till för studenter och anställda på Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Föreningen har funnits sedan 1983 och erbjuder förutom datorkonton och tillgång till internet även föreläsningar, utställningar, månatliga middagsmöten och en medlemstidning med sparsam utgivningstakt (senaste numret kom 2004). Medlemsavgiften på 120 kronor om året går till inköp av ny utrustning, som behövs för driften av terminalsalen (datorsalen). Institutionen för informationsteknologi sponsrar med lokaler, el och internet. Föreningen brukar hyra en lastbil för att frakta hem gammal datorutrustning efterhand som institutioner, företag och myndigheter kasserar gammal utrustning. 20 / NYHETER Ergo #6 / 2010 Svinesund till Haparanda i Civilingenjörsstudenten Andreas Westberg tog ett sabbatsår från studierna för att gå Fjäll- och vildmarksledarlinjen på Folkhögskolan i Malung. Under året byggde han en havskajak och nu är det dags att testa den på riktigt. D et är dammigt ute vid ESKvarvet, våren har kommit. Intill skjulet som Andreas Westberg hyr sitter ett äldre par i varsin fällstol. Trots att solen skiner är det fortfarande kallt i luften, men kylan stoppar inte den äventyrslystne civilingenjörsstudenten. Han har varit ute med kajaken sedan isen försvann från Fyrisån. – Men jag måste erkänna att jag har känt en hel del resfeber den senaste månaden. Det är faktiskt en av anledningarna till att jag hörde av mig till Ergo. Har det stått i tidningen att jag ska paddla kajak mellan Svinesund och Haparanda så måste jag ju göra det, säger han med ett skratt. Andreas Westberg läser till civilingenjör med inriktning mot energisystem, eftersom han vill arbeta med miljömässigt hållbara sådana. Efter två år på programmet kände han dock att han ville göra något annat ett tag och sökte därför Fjälloch vildmarksledarlinjen på Malungs folkhögskola. – Jag var trött på att plugga och ville göra något mer praktiskt. Jag tänkte också att jag kunde ha användning för ledarskapsutbildningen i mitt framtida yrkesliv. UNDER ÅRET PÅ FOLKHÖGSKOLAN byggde Andreas Westberg och klasskamraten Andreas Gustafsson varsin havskajak i träglasfiber-epoxilaminat. Han berättar att de sporrade varandra från början och att det inte dröjde länge förrän de hade planerat sin resa. Den 17 juni paddlar de iväg från Svinesund, vid norska gränsen. Resan tar dem vidare längs kusten ner mot Skåne och vidare upp på den östra sidan, ända till Haparanda i norr. Sammanlagt 240 mil. – Först nyligen har jag insett hur långt det är vi egentligen ska paddla! Vi räknar med att vara ute i två till tre månader, men eftersom skolan börjar i september så får vi se hur det går. Vi tar det som det kommer, hinner vi inte så hinner vi inte – men det är klart att målet är att komma fram. Det här är förmodligen mitt sista sommarlov innan jag går ut i arbetslivet, så jag vill passa på att testa något utöver det vanliga. Kan jag sedan inspirera andra att upptäcka den vackra svenska naturen så är det en bonus. EN SPORRANDE KOMPIS , en entusiasmerande lärare, en särskild stämning i klassen och ett välsorterat friluftsbibliotek var det som inspirerade Andreas Westberg själv. – Det är inte så svårt att sticka ut på ett litet äventyr, det gäller bara att bestämma sig! Visserligen tog det tid att bygga kajaken – all fritid under året gick till att få den klar – men utöver det har vi det mesta av utrustningen redan, som tält och kök. Vi kommer att ha med ett reseapotek och våra mobiltelefoner, ifall något skulle hända. Mat handlar vi på vägen, jag har redan prickat in alla Icabutiker längs kusten. »DET JAG FRUKTAR ÄR ATT VÄDER OCH VIND SKA STÄLLA TILL DET FÖR OSS. SEN ATT JAG HAR BYGGT JÄVELSKAPET SJÄLV – VISSERLIGEN ÄR DET EN ENKEL KONSTRUKTION, MEN DET KAN ALLTID GÅ FEL! « För att kunna ladda mobiler och mp3spelare kommer de att ta med sig solcellsladdare. Kompisen kommer att ta med en GPS, men Andreas Westberg litar mer till kompass och gamla hederliga papperskartor. Han har alltid varit en utpräglad vattenmänniska, men det allmänna friluftsintresset har kommit först på senare år. Förutom kajakpaddlandet på Fyrisån de senaste veckorna förbereder han sig inför resan genom löpning. – När man paddlar arbetar man mest med bål och rygg, inte så mycket med armarna. En kajak är mer stabil än man tror, men det gäller att följa med i rörelserna. Det är viktigt att man är avslappnad. Vi kommer att stanna till hos kompisar på vägen och säkert behöver vi vilodagar, men det får inte bli för många – vi har ju begränsat med tid. kallas även för Havspaddlarnas Blå Band (HBB), och färden är omgärdad av regler om man vill bli upptagen som medlem i HBB. Andreas Westberg berättar att de anmält sig främst för att folk genom HBB:s hemsida ska hitta till bloggen som killarna har satt upp, och att de inte kommer att följa reglerna till punkt och pricka om det skulle leda till problem. – Vi planerar att följa reglerna så långt det går. Det jag fruktar är att väder och vind ska ställa till det för oss. Sen att jag har byggt jävelskapet själv – visserligen är det en enkel konstruktion, men det kan alltid gå fel! Bortsett från det ser jag framför allt fram emot en sommar på havet, nära vattnet och naturen. STRÄCKAN SVINESUND-HAPARANDA HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Vill du följa färden längs Sveriges kust, gå in på bloggen: AndreasOchAndreas.wordpress.com Andreas Westberg testar sin egenkonstruerade havskajak på Fyrisåns lugna vatten. NYHETER / 21 Ergo #6 / 2010 hembyggd kajak GWENDOLYN HAEVENS Home is where the Hjortron is I ’m not keen on the word invandrare. I like to feel I came to Sweden out of my own volition: I didn’t simply “wander” into the country six years ago on a whim. Nor did I mistakenly pass through one of those IKEA short-cut doors from ‘Sofas’ into ‘Frames and Wallhangings’ and then, finding myself in a foreign country, shrug my shoulders and meander off to find Migrationsverket. Not at all. I fell in love and made one of those rational decisions which that state is known for. Actually, that’s why I returned to Sweden. My very first arrival here as a high-school exchange student was influenced by children’s books. Pippi Longstockings had made a great impression on me. The only thing keeping me from running off to join the entourage at Villa Villekulla was the uncanny effect of a dreadful dubbing-job in re-runs of the 1969 T.V. series. I’d like to have a more sophisticated reason than that, but when it came time to decide where I’d like to spend my year abroad, I actually did visit the children’s section of my local library. I pulled picture books off the shelves, and flipped through them looking for images of a country with traditions, a real culture—compared to the ‘salad-bowl’ I’d grown up in. Swedes often seem genuinely surprised when I refer to Sweden’s strong culture. As if one is as likely to find Alaskans voting-in their town Lucia each December, or Zimbabweans dancing jubilantly ‘round the May-pole to the tune of Små grodorna come Midsummer. As though it were natural everywhere to eat pea-soup and pancakes on Thursdays, ‘Fat Tuesday’ buns at Mardi Gras—or to crack open an ominously bulging tin of fermented herring in the fall and call it dinner. Certainly these traditions don’t form a part of every Swede’s life, but to someone who just wandered into the county relatively recently, they appear wide-spread. Sweden is not all jordgubbstårta and klämdagar. For all my delight of things uniquely Swedish, something did change for me between my year as an exchange student and my returned residency. Parts of the societal culture I found comical as a visitor—the ruthless stampedes between queues in ICA caused by a new cashier opening her till, the way acquaintances pretended not to see me to avoid small talk—became harder to laugh away. And I could no longer hide my dislike for certain things behind weak excuses—such as the “flat tire” my bike had all winter when I was terrified of slipping on the ice, or that I was “too full” for dessert when the warm hjortronsylt was brought out. This last one has been especially difficult to admit because a) Swedes save hjortronsylt for special guests and can’t imagine anyone disliking, let alone loathing it b) after pretending to adore hjortron my whole first year, it was hard to admit the truth on my return, and c) I myself had spent hours sinking into mossy bogs and beating away whole nations of mosquitoes to collect those first seven rose-tinted ‘cloud berries’ (which, by definition, ‘should’ have tasted heavenly). I suppose I had a hopelessly romantic idea of assimilating myself completely into those picture-perfect images in the children’s books. But if you’ll permit me one smörgåsbord metaphor: my mistake has been believing that I have to like every dish on the table in my new country. Whereas, in reality I can chose the things I like best, leave anything I haven’t acquired a taste for behind, and still enjoy my meal along with my Swedish family and friends. OF COURSE Foto: Hanna Strandberg GWENDOLYN HAEVENS, originally from Canada, is a Graduate Student studying North American Literature at the Uppsala University English Department. 22 / KULTUR Ergo #6 / 2010 Nationerna som inte tar semester Dansa loss på Bryggan, se solnedgången från Taket eller ta en öl i Uplands trädgård. Ergo bjuder på en liten special för dig som vill veta var du ska ta vägen när du vill ut på roligheter i sommar. U Kulturernas Karneval utlovar många upplevelser och en trevlig stämning. Foto: Kulturernas Karneval Karneval lovar dunder och sprak Den 29 maj är det dags för Kulturernas Karneval i Uppsala. En sprakande folkfest med dundrande kulturmöten, enligt arrangörerna. D et är sociologen och före detta Uppsalastudenten Milena Kraft som står bakom satsningen – tillsammans med dramapedagogen Magnus Lindén är hon projektledare för Kulturernas Karneval som hålls i Uppsala. Vad är Kulturernas Karneval? Kulturernas Karneval är en färgsprakande folkfest med dundrande kulturmöten – en fest av och för alla kulturer och åldrar. Det är andra gången karnevalen hålls, och tillsammans delar Magnus Lindén och jag visionen att kunna etablera en årlig Kulturernas Karneval i Uppsala. Vi vill visa och lyfta fram den kulturella rikedom som finns i staden, och då menar vi kultur i bred bemärkelse. Vi vill år är ganska annorlunda, tågsträckan är kortare och mer central, och programmet på festplatsen fortsätter direkt i anslutning till karnevalståget. Antalet tågdeltagare är dubbelt så stort som förra året och festplatsprogrammet är mycket rikare. skapa mötesplatser för olika kulturer och åldrar, vi vill skapa glädje – och vi vill skaffa oss själva jobb som är utvecklande, spännande och utmanande. Vad väntar besökaren? Dagen börjar klockan tolv med ett stort karnevalståg – mer än 25 grupper kommer dansandes och musicerandes att tåga runt Fyrisån. Bland deltagarna finns två sambagrupper, diverse dansskolor, ett flertal bolivianska föreningar, Uppsala Ungdomsring, Afarvänner i Sverige och många fler. Klockan två väntar ett mångfacetterat program på festplatsen i Stadsparken med musik, dans, filmvisningar, barnaktiviteter och konst, samt en mat- och hantverksmarknad med ekologisk mat från hela världen. Är det något särskilt du vill tipsa om? Förutom alla konserter och dansuppvisningar ges ett antal workshops i olika dansstilar. Särskilt spännande kommer länshemslöjdskonsulenternas tält att vara, där publiken får prova på olika slags konsthantverk. Missa inte heller Danish Saroees fotoutställning. Varför ska man gå i karnevalståget? Att gå i karnevalståget är en väldigt speciell upplevelse, där man tillsammans med en mängd andra grupper skapar en underbar stämning av glädje och fest. För många grupper är karnevalståget ett unikt tillfälle att visa upp sig inför en stor publik, något som uppskattas väldigt mycket. Jämfört med förra årets karneval? Vår första karneval var lyckad och uppskattad på många sätt. Många personer kollade på och dansade med i karnevalståget och efter det var det en trevlig stämning i Stadsparken, där fem olika band uppträdde på Parksnäckan. Upplägget i HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Studio dicore, med Årets Uppsalastudent Hoa Ly i spetsen, har låtit sig inspireras av olika talkshows och tog med start i maj plats i gamla Fyrisbiografen för en rad intima samtal med olika kulturpersonligheter. S tudio dicore startar lagom till våren upp sitt nya projekt Samtalet, en konversation mellan en programledare (litteraturvetarstudenten Robin Bernhardtz) och en utvald gäst. Först ut var Johanna Koljonen, kulturpersonlighet och vinnare av På Spåret och nästa gång är det dags för författaren Per Hagman. – Han gör inte många offentliga framträdanden, så det känns verkligen kul att han kommer hit och vill vara med. Vår Hoa Ly visar vägen mot kulturlivet. tanke med Samtalet är att låta Uppsalas studenter – och icke-studenter – ta del av kulturlivet på ett annat sätt, genom att bjuda in kulturpersonligheter och hålla ett intressant, intimt och personligt samtal, förklarar Hoa Ly. Han berättar att de inspirerats av olika talkshows, som ”Sen kväll med Luuk”, ”Late show with David Letterman” och ”Late night with Conan O’Brien”. De arbetar hårt för att locka aktuella gäster och programledaren Robin Bernhardtz gör research och väljer samtalsämnen. Foto: Hanna Strandberg Studenter bakom talkshow på Fyrisbiografen – Han kommer att ta upp ämnen som är intressanta, roliga och relevanta. Det är ett sätt att få se andra sidor av en kulturpersonlighet, något som kanske inte alltid framkommer i hans eller hennes verk och alster. Samtalet hålls på Fyrisbiografen i Uppsala, som med sina knappa hundra platser ger precis den känsla av intimitet som Studio dicore eftersträvar. – Medan Uppsalaborna förpassas mer och mer till Stockholm för att få ta del av kulturutbudet, anstränger sig Studio dicore för att behålla och stärka möjligheten till kultur här i staden. Samtalet ekar och ger en antydan om att Uppsala har potential att kunna konkurrera med liknande arrangemang i huvudstaden. För information om Samtalet, besök hemsidan: www.dicore.se HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se nder sommaren hägrar lugnet i Uppsala. Hemstäderna kallar, sommarjobben avlöser studierna och de flesta nationer tar en välbehövlig paus. Men kvarvarande studenter behöver inte deppa ihop. Nationslivet är inte så slumrande som man kan tro. Med sina 35 000 besökare är Bryggan Uppsalas största sommarklubb. Med sitt specialbyggda utomhusdäck, sina fyra barer och tre dansgolv fungerar Sommarsnerikes som en magnet för alla med kårleg. – När solen skiner är det rätt gott att bara sitta på däcket och dricka öl, säger Anders Dahlberg som är en av fyra värdar som driver Bryggan i år. Själva klubbandet sker på tisdagar och fredagar men restaurangen är öppen sju dagar i veckan. Tanken är att ha en riktigt bra restaurang med högklassig service, mat och vin. Det ska vara ett billigare alternativ för studenter som vill gå ut och äta på fin restaurang. – Vi kommer ha en riktig kock som säkrar kvaliteten på maten, berättar Anders Dahlberg. Menyn kommer att ändras under hela sommaren och Anders Dahlberg lovar många spännande rätter som bryter av mot det traditionella nationsurvalet. – Musslorna tror jag kommer att bli en favorit, avslöjar han. MEN STUDENTERNA kan se fram emot mer än klubb och restaurang. I år underhålls gästerna av både livemusik och stand up. Än är inget spikat så Anders vågar inte avslöja några namn men säger att det kommer bli något utöver det vanliga. Varför är Bryggan så populär? – Jag tror det är för att den bara finns på sommaren. Saluhallen och BJ finns ju året om, det här blir lite mer speciellt. Sen är Bryggan det enda riktiga klubbalternativet för studenter. V-Dala är en annan av nationerna som kör en specialare under sommarmånaderna, nämligen restaurangen Taket. Högst upp på Alvar Aaltos vackra byggnad är det utomhusservering med vacker utsikt över staden. Under kyliga sommarkvällar kan man svepa in sig i en filt som finns till låns. Lite då och då blir det sommarlounge med en hel rad olika dj:s. Bland andra kan vi se Velvetarrangören Lorenzo Casini vända plattor under namnet Dusty Grooves och tjejerna i Clarity och Fidelity som återförenas efter en tid på olika håll. Ett populärt tillhåll är också sommarorvar på Norrlands nation. Innergården öppnas upp och under markiserna kan kalla drycker avnjutas i såväl solsken som regn. Även Västgöta och Uplands håller öppet under sommaren. Båda två erbjuder mysiga trädgårdsserveringar och sommarmenyer. ELLINOR SKAGEGÅRD Mera sommaröppet Norrlands: Sommarorvar Uplands: Svantes trädgård GH: Sommarrestaurang 24 / RECENSIONER Ergo #6 / 2010 Betygen sätts i skala 0–5 BÖCKER MUSIK Spänning i Studentuppsala Håkan Nesser De ensamma Albert Bonniers förlag I sin nya roman, den fjärde om kriminalkommissarie Gunnar Barbarotti, rör sig Håkan Nesser mellan det uppdiktade Kymlinge och det sena sextiotalets och tidiga sjuttiotalets Uppsala. Det handlar om tre par Uppsalastudenter som under den intensiva men lyckliga studietiden utgör en sammansvetsad gemenskap. En sommar genomför de en resa tillsammans, genom det då I sin senaste deckare har Håkan massiva östblocket. Nesser förlagt delar av handlingen En resa där någonFoto: Lena Koller ting går fruktanstill Uppsala. värt fel. Några år senare återförenas den efter resetraumat splittrade sextetten. Även denna gång slutar det i tragedi. En av de sex ramlar ut för ett stup och dör. Något som till en början framstår som en olyckshändelse. Men trettiofem år senare hittas en annan av de sex vännerna död på exakt samma ställe. Knappast en tillfällighet. Utredningen hamnar hos Barbarotti som, visar det sig, har personliga kopplingar till fallet. LÅTER DET INVECKLAT? Det är det. Men faktum är att Nesser hela tiden lyckas hålla de till synes sammantvinnade trådarna både raka och tydliga. Han har vävt sin spänningsväv väl. Här är det främst avståndet mellan de två gestaltade tidsplanen som skapar en intressant spänning, gapet mellan nu och då där kontinuiteten i karaktärsutvecklingen brutits upp till förmån för en intrig- och mysteriedriven handling. Vad var det egentligen som hände i glappet mellan de där trettiofem åren? Vad skedde egentligen på den där ödesdigra resan? Var det mord eller var det en olyckshändelse? Länge lyckas Nesser hålla gåtan levande. Men som det alltför ofta förhåller sig med den här typen av litteratur är gåtan alltid mer kittlande och fascinerande än den ofta banala och konstruerade lösningen. Men att Nesser är en skicklig spänningsskapare är omöjligt att förneka. Precis som i hans förra fristående roman, ”Maskarna på Carmine Street”, rör det sig här om sidvändarspänning av högsta kvalitet. Men Nesser lägger också, till skillnad från vissa av sina genrekollegor, stor vikt vid hantverket. Han är en säker stilist. Kanske för säker. ”De ensamma” är ett väloljat, snudd på självgående, litterärt maskineri. Här går allting per automatik. Det är oklanderligt men en aning tråkigt, felfritt men opersonligt. Det blir tyvärr inte bättre av att mekaniken ibland bryts av med lättare existentiella resonemang. De känns snarare malplacerade och alltför uttalade då den existentiella problematiken redan ligger inbäddad i själva historien. När det gäller litterär gestaltning är det alltid bättre att säga för lite än för mycket. Ändå fyller De ensamma sin främsta funktion. Ty, som sagt, spännande är det. Det är dessutom underhållande läsning för den som önskar inblick i sjuttiotalets studentliv. Och igenkännande för den som är bekant med dagens. Många Uppsalamarkörer skymtar förbi; Rackarberget, nationerna, Carolina och, faktiskt, den tidning du just nu läser. Så trots att De ensamma lämnar en del att önska bör det ändå vara en självklar kandidat till hängmattans sommarläsning. Med tanke på romanens kanske väl tilltagna längd lär den dessutom räcka i många soligt slöa dagar. JOHN SJÖGREN Ellinor Skagegård med sitt band 5th Season. Imponerar med eget uttryck First time Ellinor Skagegård & 5th Season 2010 Uppsalas egen Ellinor Skagegård & 5th Season är äntligen här med sin fullängdare ”First time” som är kantad av melodistarka låtar och variationsrikedom så det räcker och blir över. Denna skiva är allt annat än högljudd och publikfriande. Här bjuds lyssnaren in till en berättande, finstämd och lågmäld samling musikstycken med integritet. Fullängdaren känns som en berättelse med flera delar eller kapitel som man gärna vill följa, så man fortsätter helt enkelt att spetsa öronen, låt efter låt. Musikaliskt sett rör sig bandet mellan indiepop, folksång, jazz och en lagom dos musikal, men vokabulären innehåller även inslag av rock. Det är en spännande upptäcktsfärd eftersom ombytet är stort, under ganska kort tid. Ellinor Skagegård blandar genrer efter eget huvud – vilket märks, och hon känns innerligt närvarande i sitt utförande. Det finns många guldkorn på First time. Starkt inledande Every you, medryckande Why does a good thing have to end? och snygga Beasts berör mest. Det är proffsigt, känslofyllt och stilfullt. Skagegård och hennes musiker visar att man inte behöver höras mest för att synas och uppskattas. Denna musikkonstellation vågar odla sina talanger och ha kul på kuppen, detta gör bandet som bärs upp av Ellinors låtskrivande och sång. Resultatet? Ellinor Skagegård och 5th Season förmedlar stundtals en drömsk känsla med First time. Bandet har skapat ett eget uttryck, så tydliga referenser till andra musiker och stilar är egentligen överflödiga. Om jag skulle önska någonting mer skulle det kanske vara ett Foto: Privat visst motstånd som fick komma till ibland, som en otippad vändning. ELLEN PERSSON Temperamentsfullt och respektlöst Punsch Monark (Sandkvie Records) De traditionella låtarna på debutalbumet ”Monark” visar att Punsch har bra koll på och behärskar den svenska folkmusiktraditionen. Men det är när de skriver text och musik själva det riktigt roliga händer. Sånger som ”Återbud”, ”Måndag morgon” och titelspåret visar en trio som kastar all begränsande respekt överbord. Den tidigare Uppsalasångerskan Maja Erikssons sång porlar fram över en musik som blandar klezmer, traditionellt svenskt och anglosaxiskt precis som den vill. Punsch klär av traditionerna och använder dem som rena verktyg för att få musiken dit de vill. Vilket i de bästa stunderna leder till ett flöde som tycks gå på ren intuition och förmedlar såväl Europas glada stunder som dess aldrig sinande sorg. På de lugnare spåren, som fungerar som kontraster och ansatser, tar sorgen överhanden. Bäst är den hjärtskärande vackra ”Plastikvalsen” som lätt matchar Krakowbandet Kroke i att gestalta melankoli. De två temperamenten ger en helhet som känns så komplett att de fem traditionella låtarna mest stör och gärna kunde ha lämnats utanför. ANDREAS JAKOBSSON RECENSIONER / 25 Ergo #6 / 2010 Betygen sätts i skala 0–5 nat hålla sjukdomen hemlig i så många år. Hur kunde hon göra så mot sin familj? Lekfalk har följt Lillemor under flera år och i intervjuerna med Lillemor och hennes mamma framträder en tragisk historia. FILM Ung och otippad rebell för det hon gjort och inser att det är rätt att hon straffas. Men ju längre filmen går låter hennes ord som ett inövat mantra. Även om hon inte säger det rakt ut så framstår det mer och mer som att hon ser sig som ett offer. Man känner givetvis medlidande med Lillemor, men man kan inte låta bli att återkomma till skuldfrågan. Filmen utesluter inte att samhället har viss skuld. Hon vågade inte berätta om sin sjukdom på grund av risken att bli utstött. Trots det är det på gränsen till provocerande att se henne gråta över sin situation. Det är väl inte Lillemor det är mest synd om, eller? Lillemor är en intressant huvudperson. Hon är på alla sätt en väldigt vanlig person. Det är lätt att känna igen sig i henne, men det är omöjligt att förstå att hon handlade som hon gjorde. ”Hur kunde hon” är utan tvekan en film att diskutera. Den väcker frågor om skuld, moral och vilka konsekvenser ens handlande kan få. En av filmens svagheter är att den inte behandlar dessa frågor särskilt ingående. Frågan ”hur kunde hon?” är fortfarande obesvarad när filmen är slut. Det hela känns till och med ännu mer gåtfullt än när filmen började. ”Hur kunde hon” är en välgjord och intressant dokumentär. Mer än något annat är det filmens ämne som gör den sevärd. Men det är gott och väl tillräckligt i det här fallet. LILLEMOR TAR PÅ SIG SKULDEN Youth in Revolt Regi: Miguel Arteta Premiär 28 maj på SF För att ha en så antiauktoritärt klingande titel är det här en rätt mesig film. Kanske inte helt överraskande eftersom huvudrollen spelas av mesarnas okrönte konung, Michael Cera. Efter att ha slipat på sitt lågmälda nördporträtt i filmer som ”Juno” och ”Supersugen” förfinar han här sin teknik som uttolkare av den manliga oskuldens vånda och vedermödor. Nick Twisp(Cera) har precis blivit utlokaliserad till obygden över sommaren när han träffar Sheeni. Portia Doubleday spelar henne som om hon just klivit ut ur en tidig Hal Hartley-film och lyckas på något mirakulöst vis göra en platt typkaraktär till mer än bara ett kuttersmycke. Sheeni delar Nicks intresse för europeisk popkultur och han delar mer än gärna säng med henne. Mönsterenligt fördömande föräldrar och mönstergill pojkvän står dock i deras väg. Den invecklade lösningen på deras situation inkluderar att Nick måste sparkas ut från sitt föräldrahem. Små och stora sattyg kommer som på beställning och desperationen når snart så långt att Nick uppfinner en helt ny personlighet: den stilfullt kedjerökande rebellen Francois Dillinger, tydligt influerad av Jean-Paul Belmondos och Alain Delons tuffa filmfigurer. att ge Cera en ny karaktär att sätta tänderna i, för hur sevärd hans komiska rytmik och välartikulerade mimik än är så kan hans sublima nördighet bli aningen enahanda över en hel film. Dillinger däremot, erbjuder variation. Han är den charmerande sociopatiska delen av Nicks person som inte bara får uttrycka de allra flesta av filmens många snärtiga repliker utan dessutom tvingar den kärlekstörstande ynglingen att fullständigt spåra ur. Tyvärr är det en resa som filmen inte riktigt är beredd att följa med på. Regissör Miguel Arteta har visat attityd i sina tidigare ”The Good Girl” och egensinniga ”Chuck & Buck”. Här är hans iscensättning habil men på tok för slätkammad, som om han är skärrad av sitt stjärnspäckade birollsgalleri (för övrigt ett gäng udda karaktärer av vilka många hade förtjänat mer utrymme) eller inte kan besluta sig för vilken sorts film han har velat göra. Vad det blir är lite som en ”American Pie” för intellektuella, fast där flamsigheterna och klyftigheten har tagit ut varandra. Om bara karaktären Dillinger hade fått smitta av sig åtminstone en gnutta av sin anarkistiska kaxighet på filmen, men inte ens när han tar över filmen vågar man ta ut svängarna lite. ”Youth in Revolt” förblir istället lagom hela vägen ut, långt efter att Herr Lagom själv har gått upp i limningen. Det är ett odynamiskt feglir som inte gör någon människa glad. NICLAS GILLBERG DET ÄR ETT SMART DRAG CHRISTOFFER OLOFSSON Von Sydow glänser i god matiné Robin Hood Regi: Ridley Scott SF Filmstaden Lillemor vågade inte berätta för sin familj om HIV-smittan Foto: Folkets Bio hon bar på. HIV-kvinnan bakom rubrikerna Hur kunde hon Regi: Ingela Lekfalk Visas på Fyrisbiografen. Michel Cera gör ett lappkast i sin personlighet och blir en av Foto: SF de tuffa killarna i “Youth in revolt“. För att göra en bra dokumentärfilm är det nästan nödvändigt att ha ett intressant ämne. Det går inte att i en dokumentär styra sin berättelse på samma sätt som i en spelfilm. Man måste förlita sig på verkliga händelser. I filmen ”Hur kunde hon” har regissören Ingela Lekfalk ett ämne som överträffar det mesta. Filmen handlar om Lillemor, en vanlig tjej från Norrland, som 1986 besökte Frankrike. På resan smittas hon av HIV. Många år senare träffar Lillemor sin blivande man som hon skaffar två barn med. Men Lillemor håller tyst om sjukdomen. Under närmare tio år lever hon i lögnen innan det hela avslöjas. Lillemor döms då till 2,5 års fängelse och får inte längre träffa sina barn. Lyckligtvis smittades inte mannen och barnen. Det låter som en helt osannolik historia, men den är faktiskt sann. Rubrikerna i kvällstidningarna kallade Lillemor för ”Hivkvinnan”. Alla frågade sig hur hon kun- Robin Longstride (Russel Crowe) är bågskytt i kung Richard Lejonhjärtas korstågsarmé. Krigstrött kämpar han lojalt för sin kung på väg tillbaka till 1100-talets upprorsdrabbade England. Bakom sig har armén lämnat blod och elände. Många är de som bågnar under skatter som de inte kan betala. Samtidigt försöker adelsmannen Godfrey ingå i pakt med Frankrikes Kung Filip för att störta Prins John av England. När Lejonhjärta blir dödad under ett anfall uppstår en möjlighet för Robin och hans närmaste att fly. De finner dock snart den döende riddaren Sir Robert Loxley som haft i uppdrag att föra tillbaka kungakronan till hemlandet. Robin och hans män övertar detta ansvar och likaså utlovar de att Roberts svärd ska lämnas tillbaka till fadern Sir Walter Loxley (Max von Sydow). Disney, Errol Flynn, Kevin Costner och Mel Brooks har alla givit sina versioner av skogssheriffen Robin Hood som vill ta från de rika och ge till de fattiga. I Ridley Scotts version blir sagan en prequelversion där vi möter Robin innan han blir Hood. Efter en ojämn karriär där regissören blandat mästerverk som Alien, Blade Runner, Thelma & Louise och Gladiator med totalfloppar som White Squall och G.I. Jane, ger han här en god matinéfilm för den som vill se en klassisk, episk actionunderhållning. FILMENS STYRKOR ÄR EFFEKTERNA , scenografin och, framför allt, Max von Sydow som fullständigt briljerar med sin auktoritära röst som endast Ian McKellen, Morgan Freeman och Christopher Lee kan matcha. Annars bjuds det på få överraskningar och vissa inslag blir onödigt komiska. Som när Marion (Cate Blanchett) och Robin tar sig tid att kyssas mitt under pågående slag. Inte heller finns någon psykologisk fördjupning av figurerna. Scott håller sig inom de politiskt korrekta ramarna vilket ju är synd eftersom figuren Robin Hood är skrämmande aktuell i dessa finanskristider. Jag hade gärna sett en råare och vassare diskussion av idealisten Robin och konsekvenserna av hans politiska åsikter och handlingar. Kanske nästa gång. HANIF SABZEVARI 26 / KALENDARIUM Ergo #6 / 2010 VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo kommer den 27/8. Lämningsdatum till nästa nummer är 16/8. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna är 15/8 sista lämningsdag. Skicka till Hanna Strandberg. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29 ROCK & POP 28/5 Katalin: Anders F Rönnblom Band. 4/6 Katalin: Crucified Barbara. 5/6 Bistro Hijazz: Mad Artwork. 5/6 UKK: Voltfestivalen. 9/6 Kulturoasen: Rain Dogs. 12/6 Bistro Hijazz: Rain Dogs. 15/6 Bistro Hijazz: Sumner’s Tales. 17/6 Katalin: The Baseballs. 17/6 Bistro Hijazz: Violet Vain. 9/7 Katalin: Eldkvarn. 11/8 Katalin: Marit Bergman. 20/8 Katalin: Melissa Horn. JAZZ & BLUES 29/5 Bistro Hijazz: Arnesen Blues Band. 3/6 Bistro Hijazz: Anna Eriksson. 19/6 Bistro Hijazz: The Four (Fore). 2/7 Bistro Hijazz: Bluesscreen. FOLKLIKT 30/5 Kulturoasen: Festival Ester. 31/5 Bistro Hijazz: UpSpelt. 2/6 Bistro Hijazz: Holgers Horisont. 4/6 Bistro Hijazz: Kvarteret Traktör. 4/6 Kulturoasen: Zibur. 5/6 Katalin: Rootvälta feat. Tony Ellis. 6/6 Bistro Hijazz: Svensk folkmusik. 6/6 Kulturoasen: Lisa Livsey Berg. 8/6 Bistro Hijazz: Emma & Gänget. 9/6 Bistro Hijazz: Trio Cissokho. 10/6 Bistro Hijazz: Stina Hellberg trio. 11/6 Bistro Hijazz: Mofis Bixur. 13/6 Kulturoasen: Taximi. 18/6 Bistro Hijazz: Makaya. 29/6 Bistro Hijazz: Tim Schmidt. 30/6 Bistro Hijazz: Amsie Brown. 1/7 Bistro Hijazz: Whirly Pit. 10/7 Katalin: Kris Kristofferson. 31/7 Katalin: Perssons pack. 13/8 Katalin: Hoffmaestro & Chraa. KLASSISKT & KÖR 29/5 Missionskyrkan: Försommarkonsert med Värmlands nationskör. 6/6 Baptistkyrkan: Norrlands nationskör och Nordic sinfonietta Uppsala. 9/6 UKK: Vårnatt med Henrik Bosaeus och kören Canorus. 12/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi : Otello. 15/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello. 18/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello. Mobil 20/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello. KONST & UTSTÄLLNINGAR Bror Hjorths Hus: Spöket Laban, Tummen och Lilla Anna – och alla de andra. Inger och Lasse Sandbergs originalillustrationer. T o m 6/6. Tony Cragg – skulpturer, akvareller och skisser. 12/6–5/9. Kaleido konsthantverk: Pia Ulfendahl – keramik. T o m 6/6. ”Den röda tråden” – samproducerad temautställning med Kaleidos medlemmar och medlemmar från Galerie Zone. 12/6–21/8. Uppsala konstmuseum: Mannen – bilden av mannen i konsten. T o m 6/6. Martin Sjöberg – Man Acting Out. T o m 27/6. Uppsala stadsbibliotek: Trädgårdsglädje T o m 5/6. Författar- & konstnärsporträtt ur Uppsala universitetsbiblioteks samlingar, fotograferade av Michael Normann. 8/6–31/7. Botaniska trädgården: Precious Periphery. Med Johan Eldrot, Siri Leira och Halvor Rønning. Installationer om vår egen subjektiva verklighet kontra den kollektiva, objektiva. 9/6–12/9. Bon för bevingade gäster. Bostadsbrist i stadsmiljön! Utställning av holkar för rovfåglar, starar, mesar och fladdermöss m.fl. 12/6–31/12. Miniträdgårdar: paradis för växter och insekter. 1/7–30/9. En studie i rött. Botaniska illustrationer av Margaretha Bååth. 1/7–31/8. TEATER & SCEN Uppsala stadsteater: Preview Mentalsköterskan 28/5 & 2/6 på Lilla spöket Laban, Tummen, Anna och den långa farbrorn kan ses på Bror Hjorts hus fram till den 6 juni. Foto: Inger och Lasse Sandberg Lilla scenen. Reginateatern: Spelman på taket – Bolandgymnasiet 28–29/5. Tionde symfonin – Vaksalaskolans dansklass 31/5 & 1/6. Hunden heter Happy! Med Markus Berjlund och Staffan Hellstrand 4/6. FÖREDRAG & DEBATT 27/5 Klimatförändringar av meteorologen Anna Rutgersson vid geovet.inst. som pratar kl 19:00 i Ekmansalen på EBC. http://www. vof.se/program.php#m198 3/6 Kostdebatten. Föreläsare är Agneta Andersson vid kostvet.inst. Kl 19 i sal B42 på BMC. http:// www.vof.se/program.php#m190 6/6 Fältskärer under Karl XII: s krig – kirurger eller bödlar. Med Ingvar Eriksson, docent i kirurgi, författare och historiker. Eva Lagerwalls väg 8 kl 13.30. 9/6 Livets Ord. Per Kornhall föreläser om sin avslöjande bok. Portalgatan 2, Studiefrämjandet sal Vega kl 19.00. ÖVRIGT 28/5 Doktorspromotion i universitetsaulan. Ditt PayEx konto är mobilt! Välkomna till Hugos i Parken eller Hugos Kaffe och betala för fikat med PayEx Mobil! PayEx Mobil är ett mobilt betalslag som ersätter kontanterna i alla kanaler, i fysisk butik, på internet och i varuautomat! Logga in på ditt PayEx konto och skicka ut mobilapplikationen. Det är gratis, snabbt, lätt och smidigt! Sparar du sedan dina kreditkortsuppgifter på PayEx konto kan du ladda på kontot i mobiltelefonen – då har du alltid med dig pengar, direkt eller indirekt! VI ÄR EXPERTER PÅ BETALNINGAR. Mellan företag. Mellan människor. Mellan människor och företag. Ring oss på 0498-20 20 00 eller besök www.payex.se På payex hittar du .se som tar b alla e med Pay talt Ex Mobil STOLTA FÖRÄLDRAR UPPSALA MISSA INTE NATURNATTEN DEN 5 JUNI! För program se: www.naturskyddsforeningen.se/uppsala Vi säljer inga ”billiga” cyklar. Vi säljer cyklar billigt! Cykel- VIKTOR Svartbäcksgatan 25 Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR Köp 2 betala för 1! Super Cheese Bacon Meal (värde 75 kr) Känner du dig ensam med dina funderingar och frågor hör av dig till oss. Epost: stolta.foraldrar@uppsala.rfsl.se Hemsida: www.rfsl.se/uppsala Sysslomansgatan 5 Tel. 018-10 86 00 Strålning som budbärare. Stjärnor. Nebulosor. Galaxer. Universums expansion. Kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen. Mörk materia. Mörk energi. Svarta hål. Allmän och speciell relativitetsteori. Astropartikelfysik. Big Bang. Tidiga universum. Institutionen för fysik och astronomi Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsv. 1 018 471 59 56 www.fysast.uu.se Lärare: Kjell Olofsson Schema och kursinnehåll finns på www.fysast.uu.se/sv/page/kurser Intresserad? Kontakta studievagledningen@astro.uu.se Stilla mässa onsdagar kl. 18 Helga Trefaldighets kyrka Spec. mott. i gynekologi Dr Marcus Röbeck Dr Bo Sikström Gratis prev-medelsbesök Landstingets patientavgifter och frikort gäller. Enskilt samtal Akuta tider. Ring eller maila och boka tid Östra Ågatan 9, nära Gotlands Tel 15 68 60, kl 8-16 5VWFGPVGT ,ÀVVGDCIWGVVG MCHHGVG MT *GNIMT Ofvandahls Sibylla Universums byggnad, 7,5 hp Carolinamottagningen Gäller lördagar och söndagar hela vårterminen. Super Meal 49 kr alla dagar! Vi ger följande kurs med grundläggande behörighet som krav: WWW.UPPSALA. UNIVERSITETSKYRKAN.SE Stans snabbaste Cykelaffär! Nya och begagnade cyklar Vi finns för dig, som har eller tror dig ha en ungdom som är homo/ bisexuell eller transperson, som vill prata med någon annan förälder i samma situation. Vi träffas ibland och fikar och diskuterar. Lediga platser på sommarkurs! GH:s S O M M A R R E S TA U R A N G 2 0 1 0 Trädgårdsgatan 9 1HXCPFCJNU *QXMQPFKVQTK 1/6 TILL 30/8 À la carte och cocktailbar 5[UUNQOCPUICVCP 1 juni öppnar återigen Gästrike-Hälsinge nations högt uppskattade sommarrestaurang mitt i hjärtat av Uppsala. Hos oss kan ni njuta av en gourmetmåltid i vår idylliska trädgård, omgivna av doften av svensk sommar, eller inomhus i våra mysiga lokaler med dämpad belysning och skön musik. Vår cocktailbar håller öppet till sent varje kväll och erbjuder Fräsch och modern salong. Alla studenter är välkomna! Långt hår Kort hår 260 kr 230 kr Välkommen att besöka vår nya salong: Hair & Beauty Lounge såväl kända klassiker som nya spännande kreationer, allt med fokus på kvalitet. 018-10 62 65 Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15 S:t Olofsgatan 15, Uppsala Välkomna till bords! Per Andersson Zanna Metzer Fay Johansson Hanpus Olsson Kökschef Vi har kinesisk massage, vaxning, fotvård och ansiktsbehandlingar. Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2 Bitr.Kökschef Hovmästare Barchef Öppettider: mån–lör, kl.17–01, söndagar stängt Bordsbokning: 018-66 61 43 eller 3q@ghnation.se 28 / NATIONER KALMAR www.kalmarnation.se 28/5 Restaurang Smaka. Vegetarisk och vegansk restaurang, 18–01 29/5 Boom goes the Dynamite! Förfest i trädgården 16–20 med gratis inträde, därefter klubb med liveband till 01. 30/5 Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr 12–16 31/5 Måndag i puben 2/6 Sista puben för terminen 4/6 Personalfest Därefter sommarstängt 9/8 Ordinarie exptider börjar gälla igen 21/8 Kräftskiva 23/8 Puben öppnar 24/8 Swedish food night 27/8 Restaurang Smaka. Vegetarisk och vegansk restaurang, 18–01 28/8 Någon form av klubb 1Q och 2Q har mottagningstid tisdag till fredag 12–13 samt måndag och torsdag 17–19 1Q Hanna: 1q@kalmar.nation.uu.se 2Q Kristoffer: 2q@kalmar.nation.uu.se 3Q Anders: 3q@kalmar.nation.uu.se Telefon 018–694980 www.kalmarnation.se Ergo #6 / 2010 Utgång. Missa inte VT2010s sista torsdag. 4/6–18/8 Nationen stängd. Inga ordinarie expeditionstider. Ärenden av yttersta vikt hänvisas till 1q@stockholms.se. 19/8 Höstterminens första Avgång följt av Utgång. 26/8 Första restaurang Holmiana. Varje vecka: Lunch mån–fre 11.30–13.15 Café The-Centralen mån–fre 14.00ˆ17.00 Pub Storstad tis–ons 18.00–23.00 Källare Holmiana tors 18.00–21.00 Lounge Avgång tors 19.00–21.00 Klubb Utgång tors 21.00–01.00 Café Sundays sön 12.00–16.00 1Qs mottagningstider TOM 3/6 Mån & Tis 10–11.30 Ons & Fre 13––15 Tors 14 –16 018–146 333 1q@stockholms.se Stockholms Nation - Kontanter är silver, pappas kort är guld. NORRLANDS www.norrlandsnation.se Den lilla nationen med det stora hjärtat. SMÅLANDS www.smalands.nu 31/5 Ämbetsmannaavslutning med medaljutdelning 1/6 Uthyrningssexa. För alla som jobbat 2 uthyrningar under våren! 2/6 Megaquiz – terminsavslutning 3/6 Hyttanfinal. Sista puben innan sommaren! 3/6 Kuratorsexpeditionen stänger för sommaren. 4/6 Pubjobbarsexa. För alla som jobbat 3 ggr i puben under terminen! 4-6/6 Slutstäd 7/6-6/8 Sommarlov! 9/8 Kuratorsexpeditionen öppnar efter sommaren 21/8 Ämbetsmanna-kick off 23/8 Hyttanpremiär 27/8 Fredagslyxpremiär 28/8 Kräftskiva (-04) Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01 (stänger v23–31) Onsdagsquiz: onsdagar 20.00 (stängt v23 tom v31) The NEW KID on the Block: torsdagar 21–02 (stänger v23–31) Fredagslyx: fredagar 15–18 (stängt v23–31) Lördagsfika 12–15 (stängt v23–31) Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning måndagar 16–18 (stänger v23–31) 28/5 Jazz! Kom och dansa till storband! Alla, även de utan nationskort, är alltså välkomna att göra oss sällskap på dansgolvet och Phontrattarne står för underhållningen! Öppet 20–01, pris 60 kr för norrlänningar, 80 kr för övriga. 4/6 Melting Pot bjuder på terminens sista klubbtillfälle! Husbandet Congoman Crew spelar som vanligt skön musik och kvällen bjuder på en hemlig gäst-DJ. Kom och njut av härlig stämning och en god drink i baren. Gratis inträde hela kvällen för norrlänningar och innan 22.00 för övriga, därefter 60 kr. Öppet 21–01. Nationskort. 5/6 HEMFÖRLOVNINGSGASK -04! Avsluta terminen på bästa sätt med 04-släpp på Norrlands! Hela huset med tre dansgolv och fyra barer öppet 21–04! Släppbiljetter finns att köpa i kansliet, 40 kr för norrlänningar, 80 kr för övriga. Pris i dörren 60 kr för norrlänningar och 100 kr för övriga. Nationskort. 6/6 Nationen stänger. 10/6 Premiär för SOMMARORVAR! Öppet hela sommaren! Tis–tors 18–01, fre–lör 15–01. Expeditionstider under sommaren, varje onsdag kl 11–13 med start den 9 juni. Varje dag Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–14. Se hemsidan för meny! Pris 35–45 kr. NYHET! Kvällscafé varje onsdag 19–23. Lördagsfika alla lördagar klockan 13–15. Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån-tor 18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 18–23. Göteborgs Nation - Å minnet som består é färgen av blå... och vit... GOTLANDS Expeditionen har öppet tisdagar samt torsdagar 11–13 Midsommarafton och midsommardagen - stängt Vill du veta mer om nationens aktiviteter? Gå in på www.uplandsnation.se. gotlandsnation.se 1/6 Personalfest För dig som jobbat på pub eller fikat minst tre gånger under terminen. Anmälan senast den 30/5 till 3q@gotlandsnation.se Sommarutflykt i juli med Kamrat- och alumniföreningen. Mer information kommer senare! 7/8 Täckating Taklagsfest på Fårö som nationen hjälper till med. Kontakta 1Q om du är intresserad! 9/8 Expeditionen öppnar v34 Pubpremiär 28/8 Kräftskiva Uppstarten på terminen för alla medlemmar! 28/8 Lördagsfikapremiär! 29/8 Söndagsfikapremiär! Bettys pub öppnar igen vecka 34 Bettys pub är det självklara valet för dig som är sugen på en hamburgare, en Wisby klosteröl eller bara den mysiga stämningen som enbart Gotlands kan erbjuda. Vi har ett brett sortiment av öl, med specialitet på gotländska brygder. Bettys pub är döpt efter Sveriges första kvinnliga student, Betty Pettersson, som var medlem i Gotlands nation. Gör som hon och ta dig över till rätt sida ån! Lördagsfika 12–15 Söndagsfika 12–15 Sista fikadagarna för våren är den 29 och 30 maj. Lördags- och söndagsfikat erbjuder ett fantastiskt utbud av mackor för dig som vill bota hungern. Dessutom bakar våra eminenta fikavärdar ljuvliga bakverk och smörgåstårtor. Sitt i vår ljusa festsal och återhämta dig efter en jobbig vecka. Framåt vårkanten brukar vår soliga balkong vara det mysigaste tillhållet i hela staden. Den utsikten är svår att slå! Pluggfika vardagar 10–15. Pluggfikat på Gotlands har trådlöst Internet, kaffe, kakor och en bra studieatmosfär. Kom hit och pröva själv! Biblioteket torsdagar 17–19 Fotboll spelas varje vecka terminen ut, kontakta idrottsförmannen i GNIF. Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 Uppsala Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag - onsdag 11–13, torsdag 17–19 Tfn:1Q Gustaf 13 09 81 1q@gotlandsnation.se 2Q Fannie/Tove 15 82 22 2q@gotlandsnation.se 3Q Ebba 12 74 58 3q@gotlandsnation.se www.gotlandsnation.se Balkongen med flest soltimmar! Kontaktuppgifter: 1Q: 1q@uplandsnation.se – 018-152151 2Q: 2q@uplandsnation.se – 018-152152 3Q: 3q@uplandsnation.se – 018 152153 Uplands nation – Där sommaren aldrig tar slut! VÄSTMANLANDS-DALA www.v-dala.se 2/4 We Run This. 17–02. Klubb med Mash up Intl, IOU, Unzdag & Fredrik AB. 60:- efter klockan 21, gratis för V-Dalingar. Nationskort. 4/6 Peace & Love. 20–02. På scen: Markus Krunegård, Goodlooking Trash & Kung Henry. Inträde 120:-, nationskort. 18–20/6 Sommarting. Nationen åker till Rättvik för en helg med allehanda upptåg och byte av Förste kurator. 350:-, anmälan till sommarting@v-dala.se. 3/7 Sommargask. Fira sommaren på det enda rätta sättet, med V-Dalas sommargask! Anmälan till 2q@v-dala.se. 27/8 Kräftskiva. Den klassiska inledningen på hösten! Anmälan till 2q@v-dala.se. Sommarrestaurangen Taket har öppet mån-tors 17-01, fre–lör 17–02 & sön 17–01 hela sommaren. Sommarlounge med DJs varje lördag fr.o.m. den 5 juni. Den godaste maten och kallaste drycken på stans bästa uteservering! Nationskort. Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis 15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt fre 10–13. Biblioteket: mån–tor 15–18, samt fredag 10–13. Läsesalarna: 22 tysta läseplatser samt gruppstudierum. Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband. Obs! Expeditionerna och biblioteket har sommarstängt 7/6–15/8. Under denna tid håller kuratorsexpeditionen öppet torsdagar 15–18. Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Biblioteket 13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och Taket 12 29 48. E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/taket@v-dala.se Besöksadress Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala Postadress Västmanlands-Dala nation Box 2062, 753 11 Uppsala www.v-dala.se Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta och nöje sedan 1639 UPLANDS www.uplandsnation.se ÖSTGÖTA www.ostgotanation.se www.norrlandsnation.se Mottagningstid: mån–ons 10–13, tors 17–19 Sommartider (v23–31): tis 15–17 Norrlands nation – vi tänker på framtiden! 1Q, Nina, 1q@smalands.nation.uu.se 2Q, Erik, 2q@smalands.nation.uu.se 3Q, Zanna, 3q@smalands.nation.uu.se www.smalands.nu GÖTEBORGS www.goteborgsnation.se Småländsk sommar ftw! STOCKHOLMS www.stockholms.se 3/6 Vårterminens sista Avgång följt av 28/5 Baklängesgasquen, vårens sista gasque! 200 (170 alk.fritt) anmäl dig på 3q@goteborgsnation.se senast 26/5 27/8 Kräftan, höstens första gasque! anmäl dig på 3q@goteborgsnation.se senast 25/8 28/5 Jazzbarsfinal! Livebandskavalkad på scenen och ett j---a röj! 1/6 Premiär för Svantes trädgård. Svantes trädgård erbjuder förutom Uppsalas vackraste trädgård, ett brett ölsortiment och mängder med god mat. Varför inte uppleva en Upländsk klassiker såsom såsom en kall öl eller en milkshake i sommarvärmen. Varför inte till tonerna av ett liveband på vår utescen? Svantes trädgård har premiär 1/6 och sedan öppet hela sommaren: mån–tors 17–01, fre 15–02, lör 17–02 Välkommen in! Vill du och ditt band spela på Sommarsvantes utescen? Tveka inte att kontakta 3Q redan idag! 12–14/8 Uplands sommarfestival, öppet 12–02. Liveband. Inträde 40kr/dag eller 100 kr för alla tre dagar. Halva priset för medlemmar av Uplands nation. Nationskortskrav. 28/5 SISTA KLUBBEN FÖR TERMINEN! Bakelit, live: Midnight residents (dnb/SE) Med en övervåning där härlig pop blandas med indie och källaren bjuder på en dansant potpurri med ambient, future hiphop, dubstep och drum ‘n bass. Portarna slår upp 19.00. Efter 21.00 kostar det 20 för östgötar och 60 för alla andra. 4/6 Sista dagen för ordinarie verksamhet Sedan stänger hela nationen igen för lite sommarledigt. Expeditionen stänger alltså också men du kan fortfarande få hjälp om du bokar tid genom att maila 1Q! I slutet av augusti öppnar nationen igen, vi ses då! För nyheter och mer info kolla in ostgotanation.se. Mjölkbaren: måndag–torsdag 13–17 (med NATIONER / 29 Ergo #6 / 2010 våffelbuffé!) After School: fredagar 13-17 (krav på nationskort!) Lördagsfika: 13–15.30 Tages pub: Mån –tors från 19 Öster om Etern, tisdagar 16–17 i studentradion 98,9 1Q’s mottagningstider: Mån, Ons, Fre 11–13, Tis, Tors 11–13 Kontakt: 1Q Christian, 134311, 1q@ostgotanation.se 2Q Henrik, 134312, 2q@ostgotanation.se 3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313, 3q@ostgotanation.se Östgöta Nation önskar glad sommar, vi ses i augusti! SÖDERMANLANDS-NERIKES www.snerike.se 14/7 Revolutionsgasque, biljetter säljs 5/7 kl 16.00 i nationshuset. Bryggan, klubb tisdag och fredag 17–02 hela sommaren Extra klubbkvällar 2/6, 3/6 och 5/6 Tentabuffé serveras 27–29/5, 31/5, 1–5/6, 190 kr /person, bokas via bordsbokning@snerikes. se Midsommarafton och midsommardagen, Stängt. 3Q Erik Ringheim, T.o.m. 30/6 154063, 3q@snerikes.se Fr.o.m. 1/7 Axel Hult 154063, 3q@snerikes.se Medlemsärenden se 1Q Snerikes, vi ses på Bryggan! VÄSTGÖTA www.vastgotanation.se 31/7 Sommarmiddag Mitt i sommaren slår Västgöta till med den somrigaste av tillställningar. 11/8 Nationen öppnar Glädjen svämmar över alla brädder när VG öppnar för höstens ordinarie verksamhet 21/8 Kräftgasque med klor och dill redo väntar Västgötas Kräftgasque på er. 23/8 Lunchen öppnar Sopplunchen slår upp portarna! 24/8 Djäknepremiär Djäknen slår upp portarna med en stordjäkne utomhus! 27–29/8 Ämb. Konf Alla ämbetsmän åker ner till Västergötland för att diskutera den kommande terminen under gemytliga former. 28/8 fikapremiär Fikat öppnar! Mottagningstider: 1Q & 2Q SOMMARTID: torsdagar 16–18 Mail: 1/2/3q@vastgotanation Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 132494, 3Q 125863 Västgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån Mottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors 17–18, t.o.m. 12/6 15/6–10/8 mottagningstid tisdagar 17–18. VÄRMLANDS Hovmästare Elin UTH@varmlandsnation.se www.varmlandsnation.se 20/8 Kräftskiva 27/8 Första klubben för terminen, nu med nytt namn! Lanseras till hösten. CAFÉ måndag–torsdag 11–16 CAFÉ fredag 11–14 LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:-, värmlänningar äter för 40:PUB tisdag–torsdag 18–00 KLUBB 054 fredagar 18–01 (02) SÔNDAFIKA Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, kaffe, fika – bra priser och himla trevligt! FOTBOLLSPUB Kom och kolla på Champions League på storbild i vår härliga pub. Alla stormatcher visas! Till hösten också Premier League! Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån - Ons 11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 Heltidarna VT2010: 1Q Magdalena 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 2Q Henrik 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 3Q Hannes 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se Klubbmästare Daniel 69 34 35 KLM@varmlandsnation.se Köksmästare Klara 13 04 46 KXM@varmlandsnation.se z www.vastgotanation.se Restaurang måndag–söndag 19–01 Bordsbokning, bordsbokning@snerikes.se 1Q Erik Strömberg, T.o.m. 30/6 154061, 1q@snerikes.se Fr.o.m. 1/7 Alexander Ledin 154061, 1q@snerikes.se 2Q Jesper Rogner 154062, 2q@snerikes.se 30/5 Avskedscocktail Sommaruppehåll 31/5–20/8 Värmlands – Nation of Love! GÄSTRIKEHÄLSINGE www.ghnation.se 29/5 restaurang/pub i trädgården! 30/5 Städdag, kom och städa nationen i 4 timmar och få en sexa på kvällen 1/6 Sommarrestaurangen öppnar, årets premiär!! 2/6 Årets ända glassbar, start 16:00. Välkomna Vi har sommarverksamhet 1/6–28/8. God mat, goda drinkar, fantastisk öl och en härlig trädgård. Mycket välkomna! Öppettider sommar: måndag–lördag 17:00–01:00. Stängd på söndagar. Mottagningstid sommar: tisdagar 13–15 torsdagar 15–17. 1Q Mats: 666 141, 1q@ghnation.se 2Q Olle & Kristoffer :666 142, 2q@ghnation.se GH - god mat, god dryck, goda vänner Kuratorskonventet cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se CC Adam Roigart, 018–480 31 50, Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 CP Björn Svensson, 018–480 31 51 Mottagningstid: tors 17–19 VCC Johan Ottosson 018–480 31 55 www.varmlandsnation.com 28/5 Sista KLUBB 054 med Battle of the Nations, kom och heja fram din nation till seger! Öppet till 02. Svantes trädgård är väl värt ett besök under sommaren. Gästkortförsäljning Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, gk@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00 Foto: Gusten Holm KÅRSIDORNA Ordförande har ordet Det är roligt att vara engagerad! Tack för det här fantastiska året! Arbetsmiljöundersökningar, bostadsproblem och lösningar, sektioner och decentralisering. Detta är ett verksamhetsår på Uppsala Uppsala är helt klart Sveriges studentkår. roligaste studentstad och det finns hur mycket som helst att engagera sig i. Jag skulle vilja citera vår prorektor Kerstin Sahlin när hon höll tal för nya studenter i början på terminen: “Med ett aktivt universitets- och studentliv kan ni förena nytta med nöje. Och det är ju ni studenter som gör studentlivet. Utan studentpåverkan och studentmedverkan riskerar kurser bli trista och träiga – kanske irrelevanta. Och samma är det med studentlivet i stort. Det är alltså ni, kära studenter, som är med och skapar både universitetet, nationerna, kårerna och dess framtid.” Kerstin är ett mycket klok kvinna och jag håller med henne i varenda ord. Under hela min studietid har jag engagerat mig i både i kår och på nation. Kunskapen som man får från dessa erfarenheter är ovärderliga. Nu går snart studentvärlden i Uppsala in i ett nytt skede då det inte längre kommer att vara obligatoriskt att vara med i kår och nation. Men den största grunden för Uppsalas studentliv står kvar. Konsekvenserna av detta kommer att bli det som studenterna gör det till, men studenterna kommer att få arbeta hårdare för det de tror på. Det är viktigt att ni som tror på studentlivet tar beslutet att fortsätta vara medlemmar i både kår och nation. Det är organisationer som kan göra mycket och som gör mycket. Uppsala är en känd studentstad i hela världen! Uppsala studentkår har under året genomfört flera undersökningar. Den undersökningen som gjordes om arbetsmiljö visar i stort att studenter mår bra men också att det finns mycket som går att förbättra. Blåsenhus och lärarutbildningen har nu gjort en egen undersökning och redan börjat att vidta åtgärder. Teologiska fakulteten är även de på väg att göra en egen undersökning. Det är bra att vår undersöknings uppgifter tas på allvar och att det så omedelbart ger effekt. Bostäder i Uppsala har länge varit ett problem, särskilt under terminsstarterna. I framtiden kommer universitetet att ha möjlighet att bygga och driva studentbostäder. Detta är inte idealiskt då de pengar som annars ska gå till vår utbildning även är de pengar som kan få gå till studentbostäder. I år har även studentbostadsfrågan aktualiserats då Studentstadens bostäder ska säljas. Uppsala studentkår hoppas att dessa bostäder fortsätter att vara studentbostäder i framtiden för att inte allvarligt äventyra Uppsala universitets hela rekryteringsbas. Det är svårt att studera i Uppsala om man inte samtidigt kan bo här. Samtidigt upprättar vi Uppsalas första gemensamma bostadsportal, studentboet.se för att se till att vi blir av med informationsbristen om än inte bostadsbristen. Det kommer att bli ett nytt akademiskt landskap under nästa år då de många propositioner som regeringen föreslagit kommer att börja verka. Lärosätena kommer att få större frihet i att utforma lärartjänster, i att besluta om kursplaner och vad studenterna ska lära sig. Ett nytt kvalitetssystem kommer att lägga fokus på slutet av utbildningarna, på examensarbetets kvalitet och på om studenterna får arbete. Samtidigt som samma regering har valt att göra det svårare att få en försörjning via A-kassan efter avslutad utbildning. Det kommer att bli en utmaning för de uppsats- och examensarbetande studenter att klara pressen med både avslutande av arbetet och sökande av ny sysselsättning direkt efter utbildningen. i Sverige. Den kommer att säljas på exportmarknaden med några få undantag för stipendiefinansierade studenter. Uppsala studentkår har både ensamt och tillsammans med Sveriges förenade studentkårer och Uppsala universitet arbetat aktivt med att få till stånd förbättringar av regeringens förslag och förbättringar har skett bland annat i det nya kvalitetssystemet. På den ljusa sidan finns kårens decentralisering. Det har gjorts förr men nu går kåren ett steg längre och skapar mer eller mindre självständiga sektioner. Där kommer fler studiebevakare än någonsin tidigare att arbeta med studenternas frågor på sektionen. Detta kommer att göra att studentinflytandet vitaliseras, genom att tillföras både mer resurser och få ett tydligare och mer utökat uppdrag. Låter det intressant så sök förtroendeposterna som studiebevakare på din fakultet. För en ljusare framtid studenter i Uppsala, Sedan kommer studieavgifterna för utom-europeiska studenter att förändra idén med högre utbildning för Presidiet Uppsala studentkår, Kristina Ekholm, Stella Papasotiriou, Hanna Victoria Mörck Det har varit riktigt roligt och lärorikt att vara kårordförande och ett stort grattis till min efterträdare Gabriel Ledung som jag nu lämnar över till. Kristina Ekholm Ordförande Uppsala studentkår Foto: Oskar Fahlén Godö Tack för ett underbart år! Stella, Hanna och Kristina avgår den sista juni och lämnar över skutan till ett nytt presidium. KÅRSIDORNA Uppsala får gemensam bostadsReplace me! portal för studentbostäder – Over and International officer Out De bostadslösa studenterna har tidigare behövt kontakta varje enskild aktör i jakten på en bostad, vilket är både tidskrävande och besvärligt. Därför beslutade Uppsala kommun och Uppsala universitet i höstas att tillsammans bidra med finansiering till ett studentbostadsprojekt som drivs av Uppsala studentkår. Syftet med projektet är att underlätta och förbättra informationen kring studentbostäder i Uppsala. Tidigt i våras drog projektet igång och arbetet har varit mycket framgångsrikt. De bolag, företag, stiftelser, nationer m.m. som förvaltar studentbostäder har varit mycket positiva till en gemensam portal och utvecklandet av den har därför gått över förväntan. Grundtanken är att portalen inte bara ska var en bostadsförmedlare, utan också en informationskälla för studenter som bor eller kommer att bo i Uppsala. Tidigt i projektet bestämdes det att portalen ska heta Studentboet, och på www.studentboet.se kommer det att finnas information om bostadsbidrag, vad man som student bör tänka på när man hyr i andra hand och tips på temporära boenden som vandrarhem m.m. Det kommer även att finnas information om hur ett hyreskontrakt kan se ut, hur man flyttstädar på bästa Foto: Oskar Fahlén Godö Bostadssituationen för studenter i Uppsala har länge varit ett bekymmer. Idag finns det nästan 40 bostadsaktörer på markanden som förser studenter med bostäder. Det finns dock inget gemensamt forum där alla bostadsaktörer finns samlade. Förrän nu. Josefin Björlingson arbetar som Bostadskoordinator och är den som dragit i alla trådar gällande den gemensamma bostdasportalen. sätt och intervjuer med studenter som bor i olika typer av boenden. Som privat uthyrare kommer man även att ha möjlighet att kostnadsfritt annonsera på portalen. Idag finns ungefär 11 000 studentbostäder i Uppsala, men betydligt många fler studenter. Därför är marknaden för andrahandsuthyrning stor i Uppsala. När antalet studenter som hyr i andra hand eller bor inneboende ökar, ökar också antalet som på ett eller annat sätt utnyttjas av oseriösa bostadsuthyrare. Uppsala studentkår har under den senaste tiden tagit emot flera ärenden, där studenter råkat ut för allt från brutna muntliga hyresavtal till rena sexuella trakasserier. Det här är en väldigt utsatt grupp, som oftast inte har några egna kontakter i Uppsala, och Uppsala studentkår anser därför att ett ökat stöd till denna grupp är ett måste. Parallellt med arbetet där en gemensam bostadsportal har utvecklats, har Uppsala studentkår även bildat en bostadsgrupp som består av av sju juridikstuderande. Studentboet har inrättat en jourtelefon dit utsatta studenter ska kunna ringa för att få hjälp av bostadsgruppen. Studentboet har även upprättat ett samarbete med vandrarhemmen i Uppsala, så att studenter vid akut behov ska kunna flyttas dit omgående. Via hjälptelefonen ska även den enskilde få information om vart man kan vända sig för att få vidare stöd, exempelvis hyresgästföreningen vid avtalstvist eller polisen vid allvarligare trakasserier. I början av nästa termin kommer verksamheten med jourtelefonen dra igång som förhoppningsvis kommer vara till stor hjälp för Uppsala studenter. Ta ett uppdrag på kåren i höst! Går in på www.uppsalastudentkar.nu Där finns massor av spännande poster att söka! Uppsala studentkår Övre Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala Hör av dig till oss så slussar vi dig vidare till rätt person! I have done my best to make your voice heard at the university, at the municipality and in the media. I hope my work has made a difference and that the students coming next semester will find themselves in an, at least slightly, improved situation. The new housing web site, studentboet.se, will be launched in June. Although I cannot take credit for the work behind it, I am very proud to work for the organization that has indeed done the work. The web site will undoubtedly make it easier for both international and local students to find accommodation. If you are reading this and you feel like being the International Officer could be something for you; go for it! The job gives you an insight in the workings behind the scenes at the university. You also get to work side by side with the amazing people at Uppsala student union; they all really put their minds and hearts into improving the student life in Uppsala. You will have fantastic workmates, I can promise you that! There are also other interesting work opportunities available at the union right now. Visit our web page to know more about them. To the international students who leave Uppsala after this semester: Thank You! I have thoroughly enjoyed meeting you and I hope you have enjoyed your stay here. And to those of you who stay in Uppsala for another year, see you around! Välkommen med din ansökan! Tel: 018–480 31 00 reception@us.uu.se A year has passed since I started working as Uppsala student unions International Officer, and it is now time for me to leave room to someone else. I have had a wonderful year, and it is not easy to leave it all behind. This year has been full of important meetings and exiting events, but what I have enjoyed the most is to meet the international students face to face. You have really made my job easy. Being the International Officer means quite a lot of work and responsibilities, but the friendly international students make it worth every extra hour. Öppet: mån-ons kl. 9–17, tors 9–18, fre 9–16 www.uppsalastudentkar.nu Foto: Maria Arpe Karin Nordlund Internatinal officer Uppsala student union Norrlands Nation presenterar A V R R S O K RO G Öppet: tisdag-torsdag 18-01 söndag-måndag stängt Terminskort fredag-lördag 15-01 Bordsbokning: 018-657073 Västra ågatan 14 http://www.norrlandsnation.se

Studentstadens fall

Related documents

Products

Support

Studentstadens fall

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib