Situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn modererar
effekten på hälsoriskbeteenden: en metaanalys
Daniel Ventus, 33712
Avhandling pro gradu i psykologi
Handledare: Jan Antfolk, Benny Salo
Institutionen för psykologi och logopedi
Åbo Akademi
2014
PRESSMEDDELANDE
Ämne: Psykologi
Författare: Daniel Ventus
Arbetets titel: Situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn modererar
effekten på hälsoriskbeteenden: en metaanalys.
Handledare: Jan Antfolk
Handledare: Benny Salo
Sammanfattning:
Sexuellt utnyttjande av barn har ett samband med en högre risk att uppvisa
hälsoriskbeteenden, men det är oklart huruvida sambandet modereras av
situationella faktorer såsom barnets ålder vid första utnyttjandet, mängden
utnyttjande, användning av fysiskt våld, intra- eller extrafamiliär förövare och
förekomst av penetration. För att undersöka detta genomfördes en metaanalys, där
effekterna på hälsoriskbeteendena alkohol- och drogmissburk, stört ätbeteende och
självskadebeteende undersöktes. Empiriska studier skrivna på engelska, som gav
tillräckliga data gällande förhållandet mellan nämnda situationella faktorer och
hälsoriskbeteenden inkluderades i metaanalysen. Litteratursökningen resulterade i
47 studier, med ett totalt sampel på 19555 individer som utnyttjats sexuellt före 18
års ålder. Små till medelstora modererande effekter hittades för användning av
fysiskt våld (r = 0,252; 95 % CI [0,155; 0,345]), mängd (r = 0,107; 95 % CI [0,051;
0,162]) och penetration (r = 0,122; 95 % CI [0,075; 0,169]), där förekomsten av
dessa variabler har ett samband med högre risk att uppvisa hälsoriskbeteenden.
Effekten av användning av fysiskt våld var endast signifikant för
självskadebeteenden. Effekten av mängd och penetration var signifikant för
alkohol- och drogmissbruk och självskadebeteenden. Inga effekter hittades för
barnets ålder vid första utnyttjandet eller intra- eller extrafamiliär förövare. I
föreliggande studie understryks vikten av att ta situationella faktorer i beaktande vid
forskning kring sexuellt utnyttjande av barn.
Nyckelord:
Hälsoriskbeteenden, sexuellt utnyttjande av barn, situationella faktorer
Datum: 13.1.2014
Sidoantal: 70
Situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn modererar effekten på
hälsoriskbeteenden: en metaanalys
Sexuellt utnyttjande av barn (SUB) har en uppskattad prevalens på 12,7 %
(Stoltenborgh, van Ijzendoorn, Euser, & Bakermans-Kranenburg, 2011), och har visat
sig ha en rad negativa följder (Fuemmeler, Dedert, McClernon, & Beckham, 2009;
Hillberg, Hamilton-Giachritsis, & Dixon, 2011; Molnar, Buka, & Kessler, 2001; Noll,
Horowitz, Bonanno, Trickett, & Putnam, 2003), varav en är en ökning av
hälsoriskbeteenden. Fynden kring sambandet har dock inte varit konsekventa. Medan
det i en del studier har hittats signifikanta ökningar gällande alkohol- och drogberoende
(t.ex. Harrison, Fulkerson, & Beebe, 1997), stört ätbeteende (t.ex. Ackard & NeumarkSztainer, 2002) och självskadebeteende (t.ex. Fergusson, McLeod, & Horwood, 2013),
så finns även motstridiga resultat där inga samband har kunnat uppvisas (t.ex. Folsom et
al., 1993; Hung, Huang, Yip, Fan, & Chen, 2013; Kinzl, Traweger, Guenther, & Biebl,
1994; Kunitz, Levy, McCloskey, & Gabriel, 1998; Longman-Mills et al., 2013; Moyer,
DiPietro, Berkowitz, & Stunkard, 1997). En möjlig förklaring till de inkonsekventa
resultaten är att effekten modereras av situationella faktorer, d.v.s. aspekter av
utnyttjandet som varierar mellan olika fall av sexuellt utnyttjande, exempelvis offrets
ålder vid det första utnyttjandet.
Sambandet mellan situationell faktor och hälsoriskbeteende kan vidare
modereras av vilken utfallsvariabel man undersöker, kön och sampeltyp. Det har
exempelvis visats att större effekter hittas i kliniska sampel än i icke-kliniska sampel
(Briere, 1992).
Att utreda de modererande effekterna av situationella faktorer ger en djupare
kunskap om sexuellt utnyttjande och etiologin bakom senare symptom. Detta har
relevans i såväl kliniska sammanhang som rättsliga, exempelvis i samband med
skadlighetsbedömningar. Undersökningen av modererande effekter underlättar också
utformningen av preventiva interventioner och ger en empirisk bas för vidare
teoribildning.
Syftet med föreliggande studie var att genom en metaanalys undersöka huruvida
det finns en interaktionseffekt mellan situationella faktorer och senare hälsoriskbeteende
samt om denna effekt varierade mellan utfallsvariabel, kön eller sampeltyp. De
situationella faktorer som undersöktes var offrets ålder vid första utnyttjandet, mängden,
d.v.s. hur ofta, hur många gånger eller under hur lång tid utnyttjandet pågick,
användandet av fysiskt våld, om utnyttjandet var incestuöst eller inte och förekomst av
någon form av penetration. Utfallsvariablerna var alkohol- eller drogmissbruk, stört
ätbeteende och självskadebeteende.
Metod
SUB har tidigare definierats på en rad olika sätt, och definitionerna varierar bland annat
gällande vilka handlingar som utgör utnyttjande och åldersgräns. I föreliggande studie
operationaliserades sexuellt utnyttjande av barn som alla sexuella erfarenheter före 18
års ålder, vilka bedömdes utgöra SUB av författarna av de ursprungliga studierna som
inkluderades i metaanalysen.
En litteratursökning utfördes i de elektroniska referensdatabaserna PubMed och
PsycINFO. Söktermerna valdes efter en genomgång av ett flertal relevanta studier för att
identifiera de termer som används på fältet, och innefattade både övergripande termer
för SUB och termer för varje specifik situationell faktor. Söktermerna anpassades efter
behov för de enskilda databaserna. Referenslistorna från de identifierade studierna
analyserades för att identifiera ytterligare relevanta studier. Slutligen handsöktes
samtliga volymer av tidskrifterna Child abuse and neglect, Journal of child sexual abuse
och Child maltreatment.
Studierna skulle uppfylla fyra kriterier för att inkluderas i metaanalysen. Studien
skulle mäta en av de situationella faktorerna som en oberoende variabel, och ett av de
ovan nämnda hälsoriskbeteendena som en beroendevariabel. Vidare skulle studien
innehålla en effektstorlek mellan situationell faktor och hälsoriskbeteende för endast
sexuellt utnyttjade offer, alternativt tillräckliga data för att man ska kunna räkna ut en
effektstorlek. Slutligen skulle rapporten vara skriven på engelska.
För de statistiska analyserna samlades effektstorlekar in samt uppgifter om
utfallsvariabel, deltagarnas kön och sampeltyp. Utöver det kodades data för författare,
utgivningsår, land, sampelstorlek, könsfördelning, medelålder för samplet i studien och
när utnyttjandet började, definition på SUB och typ av statistiska mått använda för att
räkna ut effektstorleken.
Metaanalytiskt förfarande
Alla metaanalyser gjordes i programmet Comprehensive Meta-Analysis (Borenstein,
Hedges, Higgins, & Rothstein, 2005). Effekter ojusterade för kovariater användes då det
var möjligt. När effektstorlekarna som erhållits från de ursprungliga studierna inte kunde
användas genast gjordes uträkningar för att få jämförbara effektstorlekar. Ett exempel på
detta var när studien innehöll separata oddskvoter för penetrativt och icke-penetrativt
SUB jämfört med en icke-utnyttjad kontrollgrupp. Då jämfördes de två effektstorlekarna
genom att först omvandla oddskvoterna till Fisher's Z och sedan jämföra de två värdena
med hjälp av formel 2.8.5 i Cohen och Cohen (1983). Skillnaden mellan de två värdena
matades sedan in som effektstorleken för den situationella variabeln. Jag valde att
använda Pearsons korrelation i de slutgiltiga analyserna för att öka jämförbarheten, och
för att jag antog att det finns en underliggande kontinuitet i samtliga situationella
faktorer.
Metaanalyserna genomfördes i fyra steg. Först gjorde jag separata analyser av
sambandet mellan varje situationell faktor och hälsoriskbeteende. De tre
utfallsvariablerna användes sedan som moderatorer i en random-analys, som
inkluderade samtliga effektstorlekar. För att analysera den modererande effekten av kön
användes data från alla studier som visat separata effektstorlekar för män och kvinnor.
Slutligen analyserades den modererande effekten av sampeltyp för de studier som hade
antingen en klinisk eller icke-klinisk urvalsram, men inte de som hade både klinisk och
icke-klinisk.
För att undersöka förekomsten av publikationsbias ritade jag först ett
trattdiagram där eventuella tendenser till bias kunde iakttas. För att testa den iakttagna
asymmetrin statistiskt använde jag sedan Eggers regression (Egger, Smith, Schneider, &
Minder, 1997). Därefter användes Duval och Tweedies (2000) "Trim and Fill"-metod för
att lägga in eventuella saknade studier i den antagna symmetrin av effektstorlekar i
trattdiagrammet.
Resultat
Totalt 47 studier av 19555 individer inkluderades i metaanalysen. Endast tre studier
hade publicerats före år 1990. En snedvriden geografisk fördelning av studier kunde
iakttas, då 32 studier härstammade från Nordamerika. Majoriteten av individerna var
kvinnor (80 %). Alkohol- och drogmissbruk undersöktes i 26 studier, stört ätbeteende i
14 och självskadebeteenden i 20 studier.
Signifikanta associationer med små till medelstora effektstorlekar mellan
situationell faktor och hälsoriskbeteenden hittades för mängden utnyttjande (r = 0,107;
95 % CI [0,051; 0,162]), användning av våld (r = 0,252; 95 % CI [0,155; 0,345]) och
penetration (r = 0,122; 95 % CI [0,075; 0,169]), där en ökning i den situationella faktorn
var associerad med en ökning i hälsoriskbeteenden. Inga signifikanta effekter hittades
för offrets ålder vid det första utnyttjandet eller intra- eller extrafamiliär förövare.
Resultaten från moderatoranalyserna visar att de signifikanta effekterna hittades
hos både män och kvinnor. Gällande effekten av användandet av våld var den endast
signifikant för självskadebeteende. Effekterna av mängd och penetration var signifikanta
endast för alkohol- och drogmissbruk och självskadebeteenden. Effekten av mängd
hittades endast i icke-kliniska sampel.
Resultaten av analysen av publikationsbias visar att inget systematiskt bias
verkar finnas bland studierna. Eggers regression var endast signifikant för intra- eller
extrafamiliär förövare, men "Trim and Fill"-analysen visade att de observerade värdena
inte skulle förändras signifikant om man räknade med de studier som man antog att
saknas.
Diskussion
Resultaten av föreliggande studie är jämförbara med en litteraturöversikt av Beitchman
och kollegor (1992), som undersökte effekten av situationella variabler på en rad olika
utfall. Resultaten visade att penetration, användning av våld och mängden utnyttjande
var associerat med mer negativt utfall, vilket överensstämmer med resultaten av
föreliggande studie. Vidare hittade författarna inga klara effekter av ålder vid första
utnyttjandet eller intra- eller extrafamiliär förövare, vilket också överensstämmer med
resultaten av föreliggande studie, och stärker tillförlitligheten i mina resultat.
Som en del av samma forskningsprojekt som föreliggande studie utgjorde
undersökte Laine (2013) sambandet mellan situationella faktorer och psykosexuella
problem. Laines resultat överensstämmer med resultaten av föreliggande studie, då
resultaten visade att mängden utnyttjande, penetration och användning av våld
korrelerade positivt till det skadliga utfallet, medan ingen effekt hittades för ålder vid det
första utnyttjandet eller förhållandet mellan förövare och offer. Således ökar mina
resultats reliabilitet.
Vissa begränsningar i föreliggande studie gör att resultaten måste tolkas med viss
försiktighet. Både olika former av utnyttjande och de utfall som analyserats korrelerar
inbördes med varandra (Beitchman et al., 1992; Dong et al., 2004; Dube, Williamson,
Thompson, Felitti, & Anda, 2004), vilket kan leda till att de enskilda effekterna
överestimeras. Jag har även antagit att det finns ett linjärt samband mellan situationella
faktorer och utfall, men till exempel gällande ålder vid första utnyttjandet finns vissa
tendenser som tyder på ett kurvlinjärt samband (Braitstein et al., 2003), vilket kan
förklara varför inget samband hittades. Slutligen har samtliga originalstudier använt
retrospektiva formulär för att samla data, vilket har kritiserats eftersom minnen kan
försvagas eller förändras av den långa tiden mellan utnyttjandet och studien (Femina,
Yeager, & Lewis, 1990), och eftersom utnyttjandet framkallar stress som försämrar
minnesbildning (Bremner, 1999). Det var dock inte möjligt att ta dessa begränsningar i
beaktande i analyserna då originalstudierna inte gjort det.
Föreliggande studie är den första metaanalys som gjorts gällande associationen
mellan situationella faktorer och hälsoriskbeteenden, och den har flera styrkor.
Litteratursökningen var omfattande och noggrant utförd. Det stora antalet studier som
inkluderades tillät utförandet av alla analyser, trots det komplicerade upplägget. I de fall
där tillräckliga data inte rapporterades i originalstudierna kontaktades författarna. En del
av datakodningen kontrollerades av en oberoende forskare, vilket höjer studiens
reliabilitet. Publikationsbias hittades inte. Dessa styrkor ökar min tillit till resultatens
validitet och reliabilitet.
Sammanfattningsvis understryks i föreliggande studie att situationella faktorer
bör tas i beaktande vid forskning och kliniskt arbete med barn som blivit sexuellt
utnyttjade. Användandet av våld, penetration och mängden av sexuellt utnyttjande är
faktorer som är associerade med mera hälsoriskbeteenden. Mer forskning behövs dock
om situationella faktorers effekter och deras inbördes korrelation, för att slutligen avgöra
vilka faktorer som är kopplade till ökat hälsoriskbeteende.
Referenser
Referenser märkta med en asterisk inkluderades i meta-analysen.
*Abramson, E. E., & Lucido, G. M. (1991). Childhood Sexual Experience and Bulimia.
Addictive Behaviors, 16, 529–532.
*Ackard, D. M., & Neumark-Sztainer, D. (2002). Date violence and date rape among
adolescents: associations with disordered eating behaviors and psychological
health. Child Abuse & Neglect, 26(5), 455–73.
*Ackard, D. M., Neumark-Sztainer, D., Hannan, P. J., French, S., & Story, M. (2001).
Binge and purge behavior among adolescents: associations with sexual and
physical abuse in a nationally representative sample: the Commonwealth Fund
survey. Child Abuse & Neglect, 25(6), 771–85.
American Psychiatric Association. (1987). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders (3rd ed., r.). Washington, DC: American Psychiatric Association.
Antfolk, J., Lieberman, D., & Santtila, P. (2012). Fitness costs predict inbreeding
aversion irrespective of self-involvement: support for hypotheses derived from
evolutionary theory. PLoS ONE, 7(11). doi:10.1371/journal.pone.0050613
*Bagley, C., Wood, M., & Young, L. (1994). Victim to abuser: mental health and
behavioral sequels of child sexual abuse in a community survey of young adult
males. Child Abuse & Neglect, 18(8), 683–97.
*Bailey, P. M. (2000). An examination of the relationship between childhood sexual
abuse, dissociation, and eating disorders. (Doctoral dissertation, West Virginia
University). Retrieved from http://hdl.handle.net/10450/1376.
Beitchman, J. H., Zucker, K. J., Hood, J. E., DaCosta, G. A., & Akman, D. (1991). A
review of the short-term effects of child sexual abuse. Child Abuse & Neglect,
15(4), 537–556.
Beitchman, J. H., Zucker, K. J., Hood, J. E., DaCosta, G. A., Akman, D., & Cassavia, E.
(1992). A review of the long-term effects of child sexual abuse. Child Abuse &
Neglect, 16(1), 101–18.
Bendixen, M., Muus, K. M., & Schei, B. (1994). The impact of child sexual abuse--a
study of a random sample of Norwegian students. Child Abuse & Neglect, 18(10),
837–47.
Bernstein, D. P., Fink, L., Handelsman, L., Foote, J., Lovejoy, M., Wenzel, K., …
Ruggiero, J. (1994). Initial reliability and validity of a new retrospective measure
of child abuse and neglect. American Journal of Psychiatry, 151(8), 1132–1136.
Borenstein, M., Hedges, L., Higgins, J., & Rothstein, H. (2005). Comprehensive metaanalysis Version 2. Englewood NJ: Biostat.
Bosch, J., VanDyke, D. C., Smith, S., & Poulton, S. (1997). Role of medical conditions
in the exacerbation of self-injurious behavior: An exploratory study. Mental
Retardation, 35(2), 124–130.
*Boudewyn, A. C., & Liem, J. H. (1995). Childhood sexual abuse as a precursor to
depression and self-destructive behavior in adulthood. Journal of Traumatic Stress,
8(3), 445–59.
*Braitstein, P., Asselin, J. J., Schilder, A., Miller, M., Laliberté, N., Schechter, M. T., &
Hogg, R. S. (2006). Sexual violence among two populations of men at high risk of
HIV infection. AIDS Care, 18(7), 681–689. doi:10.1080/13548500500294385
*Braitstein, P., Li, K., Tyndall, M., Spittal, P., O’Shaughnessy, M. V, Schilder, A., …
Schechter, M. T. (2003). Sexual violence among a cohort of injection drug users.
Social Science and Medicine, 57(3), 561–569.
Bremner, J. D. (1999). Does stress damage the brain? Biological Psychiatry, 45(7), 797–
805.
Bremner, J. D., Vermetten, E., & Mazure, C. M. (2000). Development and preliminary
psychometric properties of an instrument for the measurement of childhood trauma:
the Early Trauma Inventory. Depression and Anxiety, 12(1), 1–12.
doi:10.1002/1520-6394(2000)12:1<1::AID-DA1>3.0.CO;2-W
Briere, J. (1992). Methodological issues in the study of sexual abuse effects. Journal of
consulting and clinical psychology, 60(2), 196–203.
*Briere, J., & Runtz, M. (1986). Suicidal thoughts and behaviours in former sexual
abuse victims. Canadian Journal of Behavioral Science, 18(4), 413–423.
*Briere, J., & Zaidi, L. Y. (1989). Sexual abuse histories and sequelae in female
psychiatric emergency room patients. The American Journal of Psychiatry,
146(12), 1602–1606.
*Bryant, S. L., & Range, L. M. (1997). Type and severity of child abuse and college
students’ lifetime suicidality. Child Abuse & Neglect, 21(12), 1169–1176.
*Chen, J., Dunne, M. P., & Han, P. (2004). Child sexual abuse in China: A study of
adolescents in four provinces. Child Abuse & Neglect, 28(11), 1171–1186.
doi:10.1016/j.chiabu.2004.07.003
*Chen, J., Dunne, M. P., & Han, P. (2006). Child sexual abuse in Henan province,
China: Associations with sadness, suicidality, and risk behaviors among adolescent
girls. Journal of Adolescent Health, 38(5), 544–549.
doi:10.1016/j.jadohealth.2005.04.001
Cohen, J., & Cohen, P. (1983). Applied multiple regression/correlation analysis for the
behavioral sciences. Hillside, NJ: Erlbaum.
*Conroy, E., Degenhardt, L., Mattick, R. P., & Nelson, E. C. (2009). Child maltreatment
as a risk factor for opioid dependence: Comparison of family characteristics and
type and severity of child maltreatment with a matched control group. Child Abuse
& Neglect, 33(6), 343–52. doi:10.1016/j.chiabu.2008.09.009
*Cutajar, M. C., Mullen, P. E., Ogloff, J. R. P., Thomas, S. D., Wells, D. L., & Spataro,
J. (2010). Psychopathology in a large cohort of sexually abused children followed
up to 43 years. Child Abuse & Neglect, 34(11), 813–22.
doi:10.1016/j.chiabu.2010.04.004
Darke, S., Hall, W., Wodak, A., & Heather, N. (1992). Development and validation of a
multi-dimensional instrument for assessing outeome of treatment among opiate
users : the Opiate Treatment Index. British Journal of Addiction, 87, 733–742.
Dennis, M., White, M., Titus, J., & Unsicker, J. (2008). Global Appraisal of Individual
Needs: Administration Guide for the GAIN and Related Measures (Version 5).
Normal, IL.
*Díaz, J. (1994). The impact of sexual abuse on adolescent females: Factors influencing
subsequent psychological adjustment and sexual behavior (Doctoral dissertation).
Available from ProQuest Dissertations and Theses database. (UMI No. 9421338).
Dong, M., Anda, R. F., Felitti, V. J., Dube, S. R., Williamson, D. F., Thompson, T. J., …
Giles, W. H. (2004). The interrelatedness of multiple forms of childhood abuse,
neglect, and household dysfunction. Child Abuse & Neglect, 28(7), 771–784.
doi:10.1016/j.chiabu.2004.01.008
Dube, S. R., Felitti, V. J., Dong, M., Chapman, D. P., Giles, W. H., & Anda, R. F. (2003).
Childhood abuse, neglect, and household dysfunction and the risk of illicit drug
use: the adverse childhood experiences study. Pediatrics, 111(3), 564–72. Retrieved
from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12612237
Dube, S. R., Miller, J. W., Brown, D. W., Giles, W. H., Felitti, V. J., Dong, M., & Anda,
R. F. (2006). Adverse childhood experiences and the association with ever using
alcohol and initiating alcohol use during adolescence. The Journal of adolescent
health : official publication of the Society for Adolescent Medicine, 38(4), 444.e1–
10. doi:10.1016/j.jadohealth.2005.06.006
Dube, S. R., Williamson, D. F., Thompson, T., Felitti, V. J., & Anda, R. F. (2004).
Assessing the reliability of retrospective reports of adverse childhood experiences
among adult HMO members attending a primary care clinic. Child Abuse &
Neglect, 28(7), 729–37. doi:10.1016/j.chiabu.2003.08.009
Duval, S., & Tweedie, R. (2000). Trim and fill : A simple funnel-plot--based method of
testing and adjusting for publication bias in meta-analysis. Biometrics, 56, 455–
463.
*Easton, S. D., Renner, L. M., & O’Leary, P. (2013). Suicide attempts among men with
histories of child sexual abuse: examining abuse severity, mental health, and
masculine norms. Child Abuse & Neglect, 37(6), 380–7.
doi:10.1016/j.chiabu.2012.11.007
Egger, M., Smith, G. D., Schneider, M., & Minder, C. (1997). Bias in meta-analysis
detected by a simple, graphical test. British Medical Journal, 315(7109), 629–634.
doi:10.1136/bmj.315.7109.629
Epstein, J. N., Saunders, B. E., Kilpatrick, D. G., & Resnick, H. S. (1998). PTSD as a
mediator between childhood rape and alcohol use in adult women. Child Abuse &
Neglect, 22(3), 223–234.
Femina, D. D., Yeager, C. A., & Lewis, D. O. (1990). Child abuse: Adolescent records
vs. adult recall. Child Abuse & Neglect, 14(2), 227–231. doi:10.1016/01452134(90)90033-P
Fergusson, D. M., Horwood, L. J., & Lawton, J. M. (1989). The relationships between
neuroticism and depressive symptoms. Social Psychiatry and Psychiatric
Epidemiology, 24, 275–281.
*Fergusson, D. M., McLeod, G. F. H., & Horwood, L. J. (2013). Childhood sexual abuse
and adult developmental outcomes: Findings from a 30-year longitudinal study in
New Zealand. Child Abuse & Neglect. doi:10.1016/j.chiabu.2013.03.013
Finkelhor, D., Hotaling, G., Lewis, I. A., & Smith, C. (1990). Sexual abuse in a national
survey of adult men and women: prevalence, characteristics, and risk factors. Child
Abuse & Neglect, 14(1), 19–28.
*Folsom, V., Krahn, D., Nairn, K., Gold, L., Demitrack, M. A., & Silk, K. R. (1993).
The impact of sexual and physical abuse on eating disordered and psychiatric
symptoms: a comparison of eating disordered and psychiatric inpatients. The
International Journal of Eating Disorders, 13(3), 249–257.
*Freeman, R. C., Collier, K., & Parillo, K. M. (2002). Early life sexual abuse as a risk
factor for crack cocaine use in a sample of community-recruited women at high
risk for illicit drug use. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 28(1),
109–31.
Fuemmeler, B. F., Dedert, E., McClernon, F. J., & Beckham, J. C. (2009). Adverse
childhood events are associated with obesity and disordered eating: Results from a
U.S. population-based survey of young adults. Journal of Traumatic Stress, 22(4),
329–333. doi:10.1002/jts.20421.Adverse
Garner, D. M., & Garfinkel, P. E. (1979). The Eating Attitudes Test: an index of the
symptoms of anorexia nervosa. Psychological Medicine, 9, 273–279.
Garner, D. M., Olmstead, M. P., & Polivy, J. (1983). Development and validation of a
multidimensional eating disorder inventory for anorexia nervosa and bulimia.
International Journal of Eating Disorders, 2(2), 15–34. doi:10.1002/1098108X(198321)2:2<15::AID-EAT2260020203>3.0.CO;2-6
Goldberg, D. P., & Hillier, V. F. (1979). A scaled version of the General Health
Questionnaire. Psychological medicine, 9(1), 139–45.
*Gregory-Bills, T., & Rhodeback, M. (1995). Comparative psychopathology of women
who experienced intra-familial versus extra-familial sexual abuse. Child Abuse &
Neglect, 19(2), 177–189.
Hadlaczky, G., & Wasserman, D. (2009). Suicidality in Women. In P. S. Chandra, H.
Herrman, J. E. Fisher, M. Kastrup, U. Niaz, M. Rondon, & A. Okasha (Eds.),
Contemporary topics in women’s mental health: Global perspectives in a changing
society (p. 123). Hoboken, NJ: Wiley.
Harrison, P. A., Fulkerson, J. A., & Beebe, T. J. (1997). Multiple substance use among
adolescent physical and sexual abuse victims. Child Abuse & Neglect, 21(6), 529–
39.
*Harrison, P. A., Hoffmann, N. G., & Edwall, G. E. (1989). Differential drug use patterns
among sexually abused adolescent girls in treatment for chemical dependency. The
International Journal of the Addictions, 24(6), 499–514.
*Hayatbakhsh, M. R., Najman, J. M., Jamrozik, K., Mamun, A., O’Callaghan, M. J., &
Williams, G. M. (2009). Childhood sexual abuse and cannabis use in early
adulthood: findings from an Australian birth cohort study. Archives of Sexual
Behavior, 38(1), 135–142. doi:10.1007/s10508-007-9172-5
*Hernandez, J. (1992). Substance abuse among sexually abused adolescents and their
families. The Journal of Adolescent Health : Official Publication of the Society for
Adolescent Medicine, 13(8), 658–662.
*Hernandez, J. (1995). The Concurrence of Eating Disorders with Histories of Child
Abuse Among Adolescents. Journal of Child Sexual Abuse, 4(3), 73–85.
doi:10.1300/J070v04n03
Hillberg, T., Hamilton-Giachritsis, C., & Dixon, L. (2011). Review of meta-analyses on
the association between child sexual abuse and adult mental health difficulties: a
systematic approach. Trauma, Violence & Abuse, 12(1), 38–49.
doi:10.1177/1524838010386812
Hung, G. C.-L., Huang, M.-C., Yip, P. S. F., Fan, H.-F., & Chen, Y.-Y. (2013).
Association between childhood adversities and suicide attempts among alcoholic
inpatients in Taiwan. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 74(4), 559–564.
*Jarvis, T. J., Copeland, J., & Walton, L. (1998). Exploring the nature of the relationship
between child sexual abuse and substance use among women. Addiction, 93(6),
865–875.
*Jasinski, J. L., Williams, L. M., & Siegel, J. (2000). Childhood physical and sexual
abuse as risk factors for heavy drinking among African-American women: a
prospective study. Child abuse Child Abuse & Neglect neglect, 24(8), 1061–1071.
*Jewkes, R. K., Dunkle, K., Nduna, M., Jama, P. N., & Puren, A. (2010). Associations
between childhood adversity and depression, substance abuse and HIV and HSV2
incident infections in rural South African youth. Child Abuse & Neglect, 34(11),
833–841. doi:10.1016/j.chiabu.2010.05.002
Joiner, T. E., Sachs-Ericsson, N. J., Wingate, L. R., Brown, J. S., Anestis, M. D., &
Selby, E. A. (2007). Childhood physical and sexual abuse and lifetime number of
suicide attempts: a persistent and theoretically important relationship. Behaviour
research and therapy, 45(3), 539–47. doi:10.1016/j.brat.2006.04.007
*Katerndahl, D., Burge, S., & Kellogg, N. (2005). Predictors of development of adult
psychopathology in female victims of childhood sexual abuse. The Journal of
Nervous and Mental Disease, 193(4), 258–264.
doi:10.1097/01.nmd.0000158362.16452.2e
Kaufman Kantor, G., & Straus, M. (1987). The “drunken bum” theory of wife beating.
Social Problems, 34(3), 214–230.
*Kendler, K. S., Bulik, C. M., Silberg, J., Hettema, J. M., Myers, J., & Prescott, C. A.
(2000). Childhood sexual abuse and adult psychiatric and substance use disorders
in women. Archives of General Psychiatry, 57, 953–959.
Kessler, R. C., Wittchen, H.-U., Abelson, J. M., McGonagle, K., Schwarz, N., Kendler,
K. S., … Zhao, S. (1994). Methodological studies of the Composite International
Diagnostic Interview (CIDI) in the US National Comorbidity Survey. International
Journal of Methods in Psychiatric Research, 7(1), 33–55.
*Kinzl, J. F., Traweger, C., Guenther, V., & Biebl, W. (1994). Family background and
sexual abuse associated with eating disorders. The American journal of psychiatry,
151(8), 1127–1131.
Kunitz, S. J., Levy, J. E., McCloskey, J., & Gabriel, K. R. (1998). Alcohol dependence
and domestic violence as sequelae of abuse and conduct disorder in childhood.
Child Abuse & Neglect, 22(11), 1079–91.
Laine, A. (2013). Characteristics of child sexual abuse moderate the effect on
psychosexual problems: a meta-analysis (Unpublished master's thesis). Åbo
Akademi University, Finland.
*Laporte, L., & Guttman, H. (2001). Abusive relationships in families of women with
borderline personality disorder, anorexia nervosa and a control group. The Journal
of Nervous and Mental Disease, 189(8), 522–531.
Lilienfeld, S. O. (2002). When worlds collide: Social science, politics, and the Rind et
al. (1998) child sexual abuse meta-analysis. American Psychologist, 57(3), 176–
188. doi:10.1037//0003-066X.57.3.176
*Lin, D., Li, X., Fan, X., & Fang, X. (2011). Child sexual abuse and its relationship with
health risk behaviors among rural children and adolescents in Hunan, China. Child
Abuse & Neglect, 35(9), 680–687. doi:10.1016/j.chiabu.2011.05.006
*Liu, H., Longshore, D., Williams, J. K., Rivkin, I., Loeb, T., Warda, U. S., … Wyatt, G.
(2006). Substance abuse and medication adherence among HIV-positive women
with histories of child sexual abuse. AIDS and Behavior, 10(3), 279–286.
doi:10.1007/s10461-005-9041-y
Loman, M., & Gunnar, M. (2010). Early experience and the development of stress
reactivity and regulation in children. Neuroscience & Biobehavioral Reviews,
34(6), 867–876. doi:10.1016/j.neubiorev.2009.05.007.Early
Longman-Mills, S., González, W. Y., Meléndez, M. O., García, M. R., Gómez, J. D.,
Juárez, C. G., … Mann, R. E. (2013). Exploring child maltreatment and its
relationship to alcohol and cannabis use in selected Latin American and Caribbean
countries. Child Abuse & Neglect, 37(1), 77–85. doi:10.1016/j.chiabu.2012.11.002
*Lopez-Castroman, J., Melhem, N., Birmaher, B., Greenhill, L., Kolko, D., Stanley, B.,
… Oquendo, M. A. (2013). Early childhood sexual abuse increases suicidal intent.
World Psychiatry, 12, 149–154.
Mayfield, D., McLeod, G., & Hall, P. (1974). The CAGE questionnaire: validation of a
new alcoholism screening instrument. The American journal of psychiatry,
131(10), 1121–1123.
*McClellan, J., Adams, J., Douglas, D., McCurry, C., & Storck, M. (1995). Clinical
characteristics related to severity of sexual abuse: a study of seriously mentally ill
youth. Child Abuse & Neglect, 19(10), 1245–1254. doi:10.1016/01452134(95)00087-O
McEwen, B. S. (2008). Central effects of stress hormones in health and disease:
understanding the protective and damaging effects of stress and stress mediators.
European Journal of Psychopharmacology, 583(2-3), 174–185.
*Miller, D., McCluskey-Fawcett, K., & Irving, L. M. (1993). The relationship between
childhood sexual abuse and subsequent onset of bulimia nervosa. Child abuse &
neglect, 17(2), 305–14.
*Molnar, B. E., Buka, S. L., & Kessler, R. C. (2001). Child sexual abuse and subsequent
psychopathology: results from the National Comorbidity survey. American Journal
of Public Health, 91(5), 753–760.
Moyer, D. M., DiPietro, L., Berkowitz, R. I., & Stunkard, A. J. (1997). Childhood sexual
abuse and precursors of binge eating in an adolescent female population.
International Journal of Eating Disorders, 21(1), 23–30.
Noll, J. G., Horowitz, L. A., Bonanno, G. A., Trickett, P. K., & Putnam, F. W. (2003).
Revictimization and self-harm in females who experienced childhood sexual abuse:
results from a prospective study. Journal of interpersonal violence, 18(12), 1452–
1471. doi:10.1177/0886260503258035
*O’Leary, P., & Gould, N. (2008). Men who were sexually abused in childhood and
subsequent suicidal ideation: community comparison, explanations and practice
implications. British Journal of Social Work, 39(5), 950–968.
doi:10.1093/bjsw/bcn130
*Perkins, D. F., & Luster, T. (1999). The relationship between sexual abuse and purging:
findings from community-wide surveys of female adolescents. Child Abuse &
Neglect, 23(4), 371–82.
*Pettigrew, J., & Burcham, J. (1997). Characteristics of childhood sexual abuse and
adult psychopathology in female psychiatric patients. Australian and New Zealand
Journal of Psychiatry, 31(2), 200–207. doi:10.3109/00048679709073821
Polusny, M. A., & Follette, V. M. (1995). Long-term correlates of child sexual abuse:
Theory and review of the empirical literature. Applied and Preventive Psychology,
4(3), 143–166. doi:10.1016/S0962-1849(05)80055-1
Rind, B., Tromovitch, P., & Bauserman, R. (1998). A meta-analytic examination of
assumed properties of child sexual abuse using college samples. Psychological
bulletin, 124(1), 22–53.
Rodriguez, N., Ryan, S. W., Rowan, A. B., & Foy, D. W. (1996). Posttraumatic stress
disorder in a clinical sample of adult survivors of childhood sexual abuse. Child
Abuse & Neglect, 20(10), 943–952.
*Roesler, T. A., & Dafler, C. E. (1993). Chemical dissociation in adults sexually
victimized as children: alcohol and drug use in adult survivors. Journal of
Substance Abuse Treatment, 10(6), 537–543.
Roosa, M. W., Reinholtz, C., & Angelini, P. J. (1999). The relation of child sexual abuse
and depression in youong women: comparisons across four ethnic groups. Journal
of Abnormal Child Psychology, 27(1), 65–76.
*Sanci, L., Coffey, C., Olsson, C., Reid, S., Carlin, J. B., & Patton, G. (2008). Childhood
sexual abuse and eating disorders in females. Archives of Pediatrics & Adolescent
Medicine, 162(3), 261–267.
Saunders, J. B., Aasland, O. G., Babor, T. F., de la Fuente, J. R., & Grant, M. (1993).
Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO
collaborative project on early detection of persons with harmful alcohol
consumption--II. Addiction, 88(6), 791–804.
Selzer, R., Hamill, C., Bowes, G., & Patton, G. (1996). The branched eating disorders
test: validity in a nonclinical population. The International Journal of Eating
Disorders, 20(1), 57–64. doi:10.1002/(SICI)1098-108X(199607)20:1<57::AIDEAT7>3.0.CO;2-3
Shrout, P. E. (1998). Statistical Methods in Medical Research. Statistical methods in
medical research, 7(3), 301–317. doi:10.1177/096228029800700306
Smith, M. C., & Thelen, M. H. (1984). Development and validation of a test for bulimia.
Journal of Consulting and Clinical Psychology, 52(5), 863–872.
*Spak, L., Spak, F., & Allebeck, P. (1998). Sexual abuse and alcoholism in a female
population. Addiction, 93(9), 1365–1373.
Stoltenborgh, M., van Ijzendoorn, M. H., Euser, E. M., & Bakermans-Kranenburg, M. J.
(2011). A global perspective on child sexual abuse: meta-analysis of prevalence
around the world. Child Maltreatment, 16(2), 79–101.
doi:10.1177/1077559511403920
*Turell, S. C., & Armsworth, M. W. (2003). A log-linear analysis of variables associated
with self-mutilation behaviors of women with histories of child sexual abuse.
Violence Against Women, 9(4), 487–512. doi:10.1177/1077801202250961
Tyler, K. A. (2002). Social and emotional outcomes of childhood sexual abuse A review
of recent research. Aggression and Violent Behavior, 7, 567–589.
Vincent, R. K. (1985). Manual for the diagnostic inventory of personality and symptoms
(DIPS). Richland, WA: Pacific Psychological.
*Weaver, T. L., Chard, K. M., Mechanic, M. B., & Etzel, J. C. (2004). Self-injurious
behaviors, PTSD arousal, and general health complaints within a treatment-seeking
sample of sexually abused women. Journal of interpersonal violence, 19(5), 558–
575. doi:10.1177/0886260504262965
Whitlock, J., & Knox, K. L. (2007). The relationship between self-injurious behavior
and suicide in a young adult population. Archives of pediatrics & adolescent
medicine, 161(7), 634–40. doi:10.1001/archpedi.161.7.634
Widom, C., Weiler, B., & Cottler, L. B. (1999). Childhood Victimization and Drug
Abuse: A Comparison of Prospective and Retrospective Findings. Journal of
Consulting and Clinical Psychology, 67(6), 867–880.
*Williams, H. J., Wagner, H. L., & Calam, R. M. (1992). Eating attitudes in survivors of
unwanted sexual experiences. The British Journal of Clinical Psychology, 31(2),
203–206.
World Health Organization. (1993). Composite International Diagnostic Interview
(CIDI). Geneva: World Health Organization.
Zlotnick, C., Mattia, J. I., & Zimmerman, M. (1999). Clinical correlates of selfmutilation in a sample of general psychiatric patients. Journal of Nervous & Mental
Disease, 187, 296–301.