En metaanalys på effekten av situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn på
social kompetens
Janica Järvenpää, 34487
Pro gradu avhandling i psykologi
Handledare: Jan Antfolk, Benny Salo
Institutionen för psykologi och
logopedi
Åbo Akademi
2014
Ämne: Psykologi
Författare: Janica Järvenpää
Arbetets titel: En metaanalys på effekten av situationella faktorer i sexuellt
utnyttjande av barn på social kompetens
Handledare: Jan Antfolk
Handledare: Benny Salo
Sammanfattning:
Sexuellt utnyttjande av barn (SUB) har påvisats resultera i en mängd negativa
följder hos den utnyttjade, inte minst i nedsatt social kompetens. Eftersom inte alla
som upplevt SUB uppvisar nedsatta sociala färdigheter har det föreslagits att
situationella faktorer, såsom offrets ålder vid första utnyttjandet, förekomst av
kontakt, användandet av fysiskt våld, mängden SUB och relationen mellan offret
och förövaren, modererar förhållandet mellan SUB och negativa utfall. En
metaanalys över den existerande litteraturen på effekten av situationella faktorer
på social kompetens utfördes. Könet på sampel och utfallsvariabel (indelades till
interpersonella förmågor och borderline personlighetsstörning) användes som
modererande variabler. Utöver detta utfördes analyser av publikationsbias.
Referentgranskade studier skrivna på engelska som undersökte effekten av minst
en situationell variabel på social kompetens inkluderades i metaanalysen.
Litteratursökningen resulterade i 45 relevanta artiklar som undersökte 11 271
individer med erfarenheter av SUB före 18 års ålder. Förekomst av kontakt
(jämfört med SUB utan kontakt), användandet av fysiskt våld (jämfört med SUB
utan fysisk våld) och större mängd utnyttjande ökade risken för sänkt social
kompetens, det vill säga mera utnyttjande, mera kontakt och förekomst av fysiskt
våld i SUB leder mer sannolikt till nedsatt social kompetens. Resultaten från denna
metaanalys överensstämmer med tidigare metaanalyser gjorda på situationella
faktorers påverkan på hälsoriskbeteende och psykosexuell ångest. Resultaten
diskuteras i ljuset av två tänkbara medieringsmodeller.
Nyckelord: sexuellt utnyttjande av barn, situationella faktorer, social kompetens
Datum: 13.06.2014
Sidoantal: 28
1
Svensk sammanfattning
Inledning
Sexuellt utnyttjande av barn (SUB) har påvisats resultera i en mängd negativa
följder för den utnyttjade (Jumper, 1995; Mullen, Martin, Anderson, Romans &
Herbison, 1993; Neumann, Houskamp, Pollock & Briere, 1996), inte minst i nedsatt
social kompetens (t.ex., Callahan, Price & Hilsenroth, 2003; Fleming, Mullen,
Sibthorpe & Bammer, 1999). Inte alla som upplevt SUB uppvisar nedsatta sociala
färdigheter, och det finns även skillnader i svårighetsgraden av nedsatta social
färdigheter. Eftersom SUB är ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika
aspekter av det sexuella utnyttjandet kan det föreslås att olika situationella faktorer i
utnyttjandet till en del kan förklara denna skillnad (Tyler, 2002). Situationella
faktorer är olika aspekter i det sexuella utnyttjandet som varierar mellan olika fall av
sexuella utnyttjanden. Till exempel ett utnyttjande där fysiskt våld och penetration
ingick skiljer sig från ett utnyttjande där dessa inte ingick. Tidigare metaanalyser
tyder på att situationella faktorer faktiskt spelar en roll i utvecklandet av
hälsoriskbeteende och psykosexuell stress (Antfolk, Ventus, Laine, Santtila & Salo,
under förberedelse) samt i utvecklandet av affektiva störningar (Ventus, Antfolk,
Söderholm & Salo, under förberedelse). Emellertid har resultaten av effekten av
situationella faktorer varit motsägelsefulla. Till exempel fann Laporte och Guttman
(2001) att om utnyttjandet börjat i en yngre ålder resulterade det i mer nedsatta
sociala förmågor, medan Pope (1995) fann det motsatta.
Det finns skäl att undersöka effekten av situationella faktorer på social
kompetens. Kliniskt skulle resultaten ge oss kunskap om SUB och en bättre
förståelse av etiologin bakom senare symtom. Denna kunskap skulle i sin tur hjälpa
till i utvecklandet av preventiva åtgärder. Kunskapen kan även ha juridiska
2
implikationer, till exempel i samband med skadlighetsbedömningar av utnyttjade
barn.
Även om det finns bevis på att SUB kan vara skadligt för den som blivit
utnyttjad, finns det lite forskning om vilka faktorer som förklarar sambandet mellan
de olika situationella faktorerna och negativa följder. I denna studie har de
föreslagits två tänkbara modeller. I modell A medierar generell stress effekten av de
situationella faktorerna på sociala kunskaper, hälsoriskbeteende och psykosexuell
stress, medan sociala kunskaper medierar kopplingen mellan situationella faktorer
och hälsoriskbeteende samt psykosexuell ångest i modell B.
Syftet med studien var att utföra en metaanalys på den existerande
litteraturen om situationella faktorers effekt på social kompetens. De situationella
faktorer som undersöktes var offrets ålder vid det första utnyttjandet (yngre ålder
jämfört med äldre), förekomst av kontakt (jämfört med SUB utan kontakt),
användandet av fysiskt våld (jämfört med SUB utan fysiskt våld), mängden, d.v.s.
hur ofta, hur många gånger och/eller under hur lång tid utnyttjandet pågick (färre
gånger och kortare tid som SUB pågick jämfört med oftare och längre tid som SUB
pågick) och relationen mellan offret och förövaren (d.v.s. incestuöst SUB jämfört
med icke-incestuöst). Dessutom undersöktes ifall resultatet modereras av typen av
utfallsvariabel och kön på samplet. Utfallsvariablerna som undersöktes var
interpersonell kompetens (IPK) och borderline personlighetsstörning (BPS). Resultat
av de situationella faktorernas effekt på social kompetens diskuteras utifrån de två
modellerna. Eftersom det är möjligt att studier som rapporterar resultat som
överensstämmer med de allmänna antagandena om effekter av SUB, utfördes
analyser av publikationsbias.
3
Metod
I denna metaanalys operationaliserades SUB enligt vad de i metaanalysen
inkluderade studiernas författare ansåg utgöra SUB. Ett kriterium var att SUB måste
ha hänt före barnet hade fyllt 18 år. Utfallsvariablerna som mätte social kompetens
var interpersonella färdigheter (IPF) och borderline personlighetsstörning (BPS). IPF
operationaliserades innefatta sociala färdigheter i både romantiska och ickeromantiska förhållanden och situationer. BPS i sin tur operationaliserades innefatta
både personer med BPS och personer med andra kluster B-personlighetsstörningar
(5:e upplagan, text rev.; DSM-5; American Psychiatric Association, 2013).
Litteratursökningen utfördes i februari 2014 i tre steg. I det första steget
utfördes en systematisk litteratursökning i de elektroniska referensdatabaserna
PsycINFO (ProQuest) och PubMed. Söktermen identifierades genom en genomgång
av relevanta artiklar inom fältet och innefattade söktermer för både allmänna
begrepp för SUB och skilda termer för de olika situationella faktorerna. Därefter
anpassades söksträngen skilt för båda databaserna. I det andra steget granskades
tidskrifterna Child Abuse and Neglect, Journal of Child Sexual Abuse och Child
Maltreatment för att vidare identifiera relevanta artiklar. I det tredje steget gicks
referenslistorna på de inkluderade artiklarna igenom för att ytterligare identifiera
relevanta artiklar.
För att inkluderas i metaanalysen skulle studierna uppfylla följande kriterier.
Studierna skulle mäta minst ett av de situationella faktorerna som oberoende variabel
och minst en av de två ovan nämnda utfallsvariablerna som beroendevariabel. Vidare
skulle studien innehålla en effektstorlek mellan åtminstone en situationell faktor och
social kompetens för offret av SUB, alternativt tillräckliga data för en beräkning av
4
en effektstorlek. Dessutom skulle rapporten vara skriven på engelska och vara
referentgranskad.
För de statistiska analyserna samlades effektstorlekar mellan minst en
situationell variabel och en utfallsvariabel. Uppgifter om utfallsvariabel, deltagarnas
kön och sampeltyp samlades. Även information om författare, utgivningsår, land,
sampelstorlek, könsfördelning, medelålder för samplet i studien, definition av SUB
och typen av statistiska mått använda för att räkna ut effektstorleken kodades.
Metaanalytiskt förfarande
Alla metaanalyser utfördes i programmet Comprehensive Meta-Analysis
(Borenstein, Hedges, Higgins & Rothstein, 2005). Då det var möjligt användes
effekter ojusterade för kovariater. När de effektstorlekar som erhållits från de
ursprungliga studierna inte kunde användas gjordes uträkningar för de data som var
tillgängligt för att få jämförbara effektstorlekar. Till exempel då en studie innehöll
data på sambandet mellan incestuöst SUB och icke-incestuöst SUB och en
kontrollgrupp som bestod av försöksdeltagare som inte blivit utnyttjade. I sådana fall
omvandlades de två effektstorlekarna till Fishers Z och sedan jämfördes de två
värdena med varandra med hjälp av formeln 2.8.5 i Cohen och Cohen (1983).
Skillnaden mellan de två värdena matades sedan in som effektstorlek för den
situationella variabeln.
När flera effektstorlekar som mätte effekten av en situationell variabel på två
eller flera mått på interpersonell kompetens rapporterades, räknades ett viktat
medelvärde för dessa effektstorlekar ut. Alla effektstorlekar omvandlades till sist till
Pearsons korrelationskoefficienter för att öka de olika resultatens jämförbarhet. I
denna metaanalys inkluderades även studier som rapporterade icke-signifikanta
5
resultat på effekten av en situationell faktor på social kompetens men som inte gav
statistiska data för detta samband. I dessa fall kodades korrelationen för sambandet
som 0.
Metaanalyserna utfördes i fyra steg. Först gjordes separata analyser på
effekten av varje situationell faktor på social kompetens (IPF och BPS behandlades
som en utfallsvariabel). Först i det andra steget skildes utfallsvariablerna åt. De två
utfallsvariablerna användes som en modererande variabel i sambandet mellan de
situationella faktorerna och social kompetens. En vidare modererande analys
utfördes på samplets kön i det tredje skedet. I analysen inkluderades data som
rapporterade olika effektstorlekar för både män och kvinnor.
För att undersöka förekomsten av publikationsbias ritades ett trattdiagram där
man kunde iaktta eventuella tendenser till publikationsbias. Eggers regression
(Egger, Smith, Schneider & Minder, 1997) användes sedan för att statistiskt
undersöka den iakttagna asymmetrin. Därefter användes trim and fill-metoden
(Duval & Tweedies, 2000) för att lägga in eventuellt saknade studier i den antagna
asymmetrin av effektstorlekar i trattdiagrammet. En ny justerad effektstorlek erhölls
med denna metod.
Resultat
I metaanalysen inkluderades sammanlagt 45 studier där 11,271 individer som
upplevt SUB undersöktes. Majoriteten av studierna var publicerade i Nordamerika,
studerade enbart kvinnor och hade en medelåldern på 18 år för samplet. Det fanns en
relativt jämn fördelning mellan kliniska och icke-kliniska sampel. Vad gäller
utfallsvariablerna inkluderades 94 effektstorlekar mellan situationella variabler och
interpersonella förmågor (IPF) och 23 effektstorlekar som mätte sambandet mellan
6
de situationella variablerna och bordeline personlighetsstörning (BPS). En studie
kunde presentera flera än en effektstorlek.
QB-tester för homogenitet mellan två kategorier utfördes för utfallsvariabeln
IPF för att undersöka om sociala förmågor i ett romantiskt sammanhang skiljer sig
signifikant åt från sociala förmågor i icke-romantiska sammanhang. QB-testerna gav
icke-signifikanta resultat och därmed behölls utfallsvariabeln IPF som en variabel.
QB-tester för homogenitet utfördes även på tre olika mått på mängden av SUB, dvs.
mängden, frekvensen och längden av SUB. Icke-signifikanta resultat hittades även
här och därmed utfördes de andra analyserna med en paraplyvariabel som mätte
kvantiteten av SUB.
Signifikanta effekter hittades för följande situationella faktorer: kontakt (r =
0,10; 95 % CI [0,06; 0,00]), användandet av fysiskt våld (r = 0,09; 95 % CI [0,05;
0,12]) och större kvantitet av SUB (r = 0,06; 95 % CI [0,01; 0,10]). Dessa resultat
tyder på att när en ökning sker i den situationella faktorn, till exempel mera fysiskt
våld, sker det också en förminskning i sociala förmågor. Inga signifikanta effekter av
offrets ålder vid det första utnyttjandet eller relationen mellan offret och förövaren
hittades. När korrelationerna mellan de olika situationella faktorerna och social
kompetens omvandlades till determinations-koefficienter, förklarades kontakten
mellan offret och förövaren (0,9 %) samt användningen av fysiskt våld i SUB (0,7
%) mest den sociala kompetensen hos offret.
I de modererande analyserna hittades inga signifikanta effekter varken i
analysen av utfallsvariabel eller också i samplets kön. Resultaten i analysen av bias i
publikation visade att ingen systematisk bias verkade finnas bland studierna. Eggers
regression var endast signifikant för kontakt (jämfört med SUB utan kontakt), men
7
analysen trim and fill visade att de observerade värdena inte förändrades signifikant
ifall man räknade med de studier som man antog saknades.
Diskussion
Positiva effekter av kontakt, fysiskt våld och antalet SUB hittades, men inga
effekter av varken ålder vid första utnyttjandet eller relationen mellan offret och
förövaren på social kompetens. Dessa fem situationella faktorer kan förklara upp till
2,6 % av variationen i social kompetens hos individer som upplevt SUB.
Det finns vissa begränsningar i denna studie. För det första låg
koncentrationen bara på SUB och andra former av barndomsmisshandel togs inte i
beaktande. Dong m.fl. (2004) fann att ifall man upplevt en form av
barndomsmisshandel, till exempel SUB, ökar detta risken för att man upplevt även
andra former av misshandel i barndomen, såsom psykisk och fysisk försummelse.
För det andra användes retrospektiva mätningsstrategier i alla de inkluderade
studierna. Ju längre tid det går mellan att utnyttjandet hänt och försökspersoner drar
sig detta till minnes, desto svårare kan det vara att komma rätt ihåg alla aspekter av
händelsen (Femina, Yeager & Lewis, 1990). För det tredje kan de situationella
faktorerna korrelera sinsemellan och därmed är det osäkert att hur mycket av denna
interkorrelation förklarar skillnaderna i social kompetens hos individer som upplevt
SUB.
Denna studie är den första metaanalysen som undersöker effekten av
situationella faktorer på social kompetens, och den har flera styrkor.
Litteratursökningen var omfattande och utfördes noggrant. Ifall relevanta data
fattades, kontaktades författarna för ett försök att nå data. Det icke-signifikanta
resultatet från publikationsbias analyserna ökar ytterligare tilliten till våra resultat.
8
Våra resultat överensstämmer med tidigare metaanalyser gjorda på
situationella faktorers påverkan på hälsoriskbeteende och psykosexuell ångest
(Antfolk, Ventus, Laine, Santtila och Salo, under förberedelse). Modellen som
föreslår att sambandet mellan situationella faktorer och negativa utfall modereras av
ångest fick större stöd än modellen där sociala kunskaper modererar sambandet
mellan situationella faktorer och negativa utfall.
Denna studie identifierade ett antal förslag för framtida forskning. Eftersom
majoriteten av studierna undersökte endast kvinnor, borde vidare forskning i större
grad undersöka även män. Dessutom vore det viktigt att undersöka skillnaden i
social kompetens hos individer som upplevt SUB och som avslöjat sitt utnyttjande
med individer som inte avslöjat sitt utnyttjande. Detta på grund av att det är möjligt
att individer kring ett barn som avslöjat sitt utnyttjande reglerar sitt beteende mot
barnet (t.ex. genom stigmatisering) och till en del förorsakar skillnader i social
kompetens. Dessutom behövs forskning som kontrollerar för andra former av
barndomsmisshandel och familjefunktioner för en bättre förståelse av de specifika
effekter som SUB kan medföra.
Sammanfattningsvis kan det sägas att av alla de fem situationella faktorerna
bidrar kontakt (jämfört med icke-kontakt) och fysiskt våld (jämfört med SUB utan
fysiskt våld) mest till nedsatt social kompetens.
9
Referenser
* Artiklar som inkluderats i metaanalysen är märkta med asterisk
Achenbach, T. M. (1991). Integrative guide for the 1991 CBCL/4–18, YSR, and TFR
profiles. Burlington: University of Vermont, Department of Psychiatry.
Achenbach, T. M. & Edelbrock, C. S. (1983). Manual for the child behavior
checklist and revised child behavior profile. Burlington, VT: University
of Vermont.
Achenbach, T. M. & Edelbrock, C. S. (1981). The Child Behavior Checklist Direct
Observation Form. Burlington, VT: University of Vermont.
Achenbach, T. M. & Edelbrock, C. S. (1979). The child behavior profile: II. Boys
aged 12–16 and girls aged 6–11 and 12–16. Journal of Consulting and
Clinical Psychology, 47, 223–233. doi: 10.1037/0022-006X.47.2.223
Achenbach, T. M. (1978). Child behavior profile: I. Boys aged 6–11. Journal of
Consulting and Clinical Psychology, 36, 478–488. doi: 10.1037/0022006X.46.3.478
*Alexander, P. C., Anderson, C. L., Brand, B., Schaeffer, C. M., Grelling, B. Z., &
Kretz, L. (1998). Adult attachments and long-term effects in survivors of
incest. Child Abuse & Neglect, 22(1), 45–61. doi: 0.1016/S01452134(97)00120-8
*Alexander, P. C. & Lupfer, S, R. (1987). Family characteristics and long-term
consequences associated with sexual abuse. Archives of Sexual
Behavior, 16(3), 235–245. doi: 10.1007/BF01541611
American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders (5th ed.). Washington, DC: Author.
American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of
10
mental disorders (4th ed., text rev.). Washington, DC: Author.
American Psychiatric Association. (1987). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders (3rd ed.- Revised). Washington, DC: Author.
Antfolk, J., Lieberman, D., & Santtila, P. (2012). Fitness costs predict inbreeding
aversion irrespective of self-involvement: support for hypotheses derived
from evolutionary theory. PLoS ONE, 7(11).
doi:10.1371/journal.pone.0050613
Antfolk, Ventus, Laine, Santtila, & Salo (in preparation). Abuse characteristics
moderate the effect of child sexual abuse on externalizing behavioral
problems. Åbo Akademi University, Finland.
*Bak-klimek, A., Karatzias, T., Elliott, L., Campbell, J., Pugh, R., & Laybourn, P.
(2013). Nature of child sexual abuse and psychopathology in adult
survivors: Results from a clinical sample in Scotland. Journal of
Psychiatric and Mental Health. Advance online publication. doi:
10.1111/jpm.12127
*Bal, S., De Bourdeaudhuij, I., Crombez, G., & Van Oost, P. (2004). Differences in
trauma symptoms and family functioning in intra- and extrafamilial
sexually abused adolescents. Journal of Interpersonal Violence, 19, 108–
123. doi: 10.1177/0886260503259053
Bartholomew, K. & Horowitz, L. M. (1991). Attachment styles among young adults.
A Test of four-category model. Journal of Personality and Social
Psychology, 61, 226–244. doi: 10.1037/0022-3514.61.2.226
Bartoi, M. G. & Kinder, B. N. (1998). Effects of child and adult sexual abuse on
adult sexuality. Journal of Sex and Marital Therapy, 14, 75–90. doi:
10.1080/00926239808404921
11
Bell, M. D. (1995). Bell Object Relations and Reality Testing Inventory (BORRTI)
manual. Los Angeles: Western Psychological Services.
Bellak, L., Hurvich, M., & Geidman, H. K. (1973). Ego functions in schizophrenics,
neurotics, and normals: A systematic study of conceptual, diagnostic,
and therapeutic aspects. New York: John Wiley.
Blyth, D.L., Hill, J. P. & Thiel, K. S. (1982). Early adolescents’ significant other:
Grade and gender differences in perceived relationships with familial and
non-familial adults and young people. Journal of Youth and
Adolescence, 11, 425–450. doi: 10.1007%2FBF01538805
Borenstein, Hedges, Higgins, & Rothstein (2005). Comprehensive meta-analysis
Version 2. Englewood NJ: Biostat.
Bradstock, K., Forman, M. R., Binkin, N. J., Gentry, E. M., Hogelin, G. C.,
Williamson, D. F., & Trowbridge, F. L. (1988). Alcohol use and health
behavior lifestyles among U.S. women: The behavioral risk factor
surveys. Addictive behaviors. 13(1), 61–71. doi: 10.1016/03064603(88)90026-3
Braiker, H., & Kelley, H. (1979). Conflict in the development in close relationships.
In R. Burgess, & T. Houston (Eds.). Social Exchange and Developing
Relationships. New York: Academic Press.
Bremner, J. D. (1999). Does stress damage the brain? Biological Psychiatry, 45(7),
797–805. doi: 10.1080/00029157.2003.10403534
Brennan, K. A., Clark, C. L., & Shaver, P. R. (1998). Self-report measurement of
adult attachment: An integrative overview. In J. A. Simpson & W. S.
Rholes (Eds.), Attachment Theory and Close Relationships (pp. 46-76).
New York: Guilford.
12
Briere, J. (1995). Trauma Symptom Inventory professional manual. Odessa, FL:
Psychological Assessment Resources.
Briere, J. (1992). Child maltreatment interview schedule in Appendix A of child
abuse trauma. Theory and treatment of lasting effects. Newbury Park:
CA. Sage Publications.
*Briere, J. & Zaidi, L. Y. (1989). Sexual abuse histories and sequelae in female
psychiatric emergency room patients. American Journal of Psychiatry,
146(12), 1602–1606.
Callahan, K. L., Price, J. L., & Hilsenroth, M. J. (2003). Psychological assessment of
adult survivors of childhood sexual abuse within a naturalistic clinical
sample. Journal of Personality Assessment, 80(2), 173-184. doi:
10.1207/S15327752JPA8002_06
Chaffin, M., Wherry, J. N., Newlin, C., Crutchfield, A., & Dykman, R. (1997). The
abuse dimensions inventory: Initial data on a research measure of abuse
severity. Journal of Interpersonal Violence, 12, 569–589. doi:
10.1177/088626097012004006
Cohen, J., & Cohen, P. (1983). Applied multiple regression/correlation analysis for
the behavioral sciences. Hillside, NJ: Erlbaum.
*Collings, S. J. (1995). The long-term effects of contact and noncontact forms of
child sexual abuse in a sample of university men. Child Abuse &
Neglect, 19(1), 1–6. doi: 10.1016/0145-2134(94)00098-F
Collins, S. F. & Read, S. J. (1990). Adult attachments, working models, and
relationship quality in dating couples. Journal of Personality and Social
Psychology, 58, 644–663. doi: 10.1037/0022-3514.58.4.644
Curtois, C. (1986). Treatment for serious mental health sequelae of sexual abuse :
13
Post-traumatic stress disorder in children and adults. Paper presented at
the Fourth National Conference on Sexual Victimization of Children,
New Orleans, LA.
Curtois, C. (1979). The incest experience and its aftermath. Victimology, 4, 337–347.
Deblinger, E., Lippman, J., & Steer, R. (1996). Sexually abused children suffering
posttraumatic stress symptoms: Initial treatment outcome findings. Child
Maltreatment, 1, 310–321. doi: 10.1177/1077559596001004003
*Dennerstein, L., Guthrie, J. R., & Alford, S. (2004). Childhood abuse and it’s
association with mid-aged women’s sexual functioning. Journal of Sex
and Marital Therapy, 30, 225–234. doi: 10.1080/00926230490422331
Derogatis, L. R. (2000). Brief Symptom Inventory (BSI)-18. Administration, Scoring
and Procedures Manual. Minneapolis, MN: NCS Pearson, Inc.
Derogatis, L. R., & Spencer, P. M. (1982). The Brief Symptom Inventory:
Administration, Scoring and Procedure Manual. Riderwood, MD:
Clinical psychometric Research, Inc.
Derogatis, S. (1979). SCL-90R (revised version) manual I. Baltimore, MD: John
Hopkins University Press.
Derogatis, L. R., Lipman, R. S., Rickels, K., Uhlenhuth, E. H., & Covi, L. (1974).
The Hopkins Symptom Checklist (HSCL): A Self-Report Symptom
Inventory. Behavior Science, 14a, 1–15. doi: 10.1002/bs.3830190102
Dong, M., Anda, R. F., Felitti, V. J., Dube, S. R., Williamson, D. F., Thompson, T.
J., … Giles, W. H. (2004). The interrelatedness of multiple forms of
childhood abuse, neglect, and household dysfunction. Child Abuse &
Neglect, 28(7), 771–784. doi:10.1016/j.chiabu.2004.01.008
Draijer, N. (1990). Seksuele Traumatisering in de jeugd: Gevolgen op lange termijn
14
van seksueel misbruik van meisjes door verwanten. Amsterdam: SUA
(Academisch proefschrift).
*Dube, S. R., Anda, R. F., Whitfield, C. L., Brown, D. W., Felitti, V. J., Dong, M.,
& Giles, W. H. (2005). Long-term consequences of childhood sexual
abuse by gender of victim. American Journal of Preventive Medicine,
28(5), 430–438. doi: 10.1016/j.amepre.2005.01.015
Duval, S. & Tweedie, R. (2000). Trim and fill: A simple funnel-plot-based method
of testing and adjusting for publication bias in meta-analysis. Biometrics,
56, 455–463. doi: 10.1111/j.0006-341X.2000.00455.x
Egger, M., Smith, G. D., Schneider, M., & Minder, C. (1997). Bias in meta-analysis
detected by a simple, graphical test. British Medical Journal, 315(7109),
629–634. doi:10.1136/bmj.315.7109.629
*Elliott, D. M. (1994). Impaired object relations in professional women molested as
children. Psychotherapy, 31, 79–86. doi: 10.1037/0033-3204.31.1.79
Femina, D. D., Yeager, C. A., & Lewis, D. O. (1990). Child abuse: Adolescent
records vs. adult recall. Child Abuse & Neglect, 14(2), 227–231.
doi:10.1016/0145-2134(90)90033-P
Finkelhor, D. (1979). Sexually Victimized Children. New York: Free Press.
Finkelhor, D. & Browne, A. (1985). The traumatic impact of child sexual abuse. A
conceptualization. American Journal of Orthopsychiatry, 55(4), 530–
541. doi: 10.1111/j.1939-0025.1985.tb02703.x
*Feerick, M. M., & Snow, K. L. (2005). The relationships between childhood sexual
abuse, social anxiety, and symptoms of posttraumatic stress disorder in
women. Journal of Family Violence, 20(6), 409–419. doi:
10.1007/s10896-005-7802-z
15
Fitts, W. H. (1964). The Tennessee Self-Concept Scale. Nashville, TN: Councilor
Recordings and Tests.
*Feinauer, L. L. (1989). Comparison of long-term effects of child abuse by type of
abuse and by relationship of the offender to the victim. The American
Journal of Family Therapy, 17(1), 48–56. doi:
10.1080/01926188908250751
*Feinauer, L. L. (1988). Relationship of long term effects of child sexual abuse to
identity of the offender: Family, friend, or stranger. Women & Therapy,
7(4), 89–107. doi: 10.1300/J015V07N04_07
*Feiring, C., Rosenthal, S., & Taska, L. (2000). Stigmatization and the development
of friendship and romantic relationships in adolescent victims of sexual
abuse. Child Maltreatment, 5(5), 311–322. doi:
10.1177/1077559500005004003
*Fergusson, D. M., McLeod, G. F., & Horwood, L. J. (2013). Childhood sexual
abuse and adult developmental outcomes: Findings from a 30-year
longitudinal study. Child Abuse & Neglect, 37(9), 664–674. doi:
10.1016/j.chiabu.2013.03.013
Finkelhor, D. (1979). Sexually victimized children. New York: Free Press.
*Finkelhor, D., Hotaling, G. T., Lewis, I. A., & Smith, C. (1989). Sexual abuse and
its relationship to later sexual satisfaction, marital status, religion, and
attitudes. Journal of Interpersonal Violence, 4(4), 379–399. doi:
10.1177/088626089004004001
Fleming, J. M. (1997). Prevalence of childhood sexual abuse in a community sample
of Australian women. Medical Journal of Australia, 166, 65–74.
Fleming, J., Mullen, P. E., Sibthorpe, B., & Bammer, G. (1999). The long-term
16
impact of childhood sexual abuse in Australian women. Child Abuse &
Neglect 23(2), 145–159. doi: 10.1016/S0145-2134(98)00118-5
*Godbout, N., Sabourin, S., & Lussier, Y. (2009). Child sexual abuse and adult
romantic adjustment. Comparison of single- and multiple-indicator
measures. Journal of Interpersonal Violence, 24(4), 693–705. doi:
10.1177/0886260508317179
*Gregory-Bills, T. & Rhodeback, M. (1995). Comparative psychopathology of
women who experienced intra-familial versus extra-familial sexual
abuse. Child Abuse & Neglect, 19(2), 177–189. doi: 10.1016/01452134(94)00115-B
*Hammond, B. A. (2000). The Relationship of severity of childhood sexual abuse,
number of perpetrators, frequency of abuse, and emotional health of the
family of origin to Borderline personality disorder. Available from
ProQuest Dissertations and Thesis database (UMI No. 9962652).
Harter, S. (1988). Manual for the self-perception profile for adolescents. Denver,
CO: University of Denver Press.
*Hebert, M., Parent, N., Daignault, I. V., & Touringny, M. (2006). A typological
analyses of behavioral profiles of sexually abused children. Child
Malteratment, 11(203), 203–216. doi: 10.1177/1077559506287866
*Heffernan, K. & Cloitre, M. (2000). A comparison of Posttraumatic stress disorder
with and without Borderline personality disorder among women with a
history of childhood sexual abuse: Etiological and clinical
characteristics. Journal of Nervous and Mental Disease, 188(9), 589–
595. doi: 10.1097/00005053-200009000-00005
Henderson, S., Duncan-Jones, P., Byrne, D. G., & Scott, R. (1980). Measuring social
17
relationships. The interview schedule for social interactions.
Psychological Medicine, 10, 723–734. doi:
10.1017/S003329170005501X
Henderson, S., Byrne, D. G., & Duncan-Jones, P. (1981). Neurosis and the social
environment. New York: Academic Press.
Herman, J. & van der Kolk, H. (1990). Traumatic Antecedents Questionnaire.
Unpublished psychological test. Cambridgffe, MA.
Hilsenroth, M., Stein, M., & Pinsker, J. (2007). Social cognition and object relations
scale: Global rating method (SCORS-G) (3rd ed.). Unpublished
manuscript.
Horowitz, L. M., Rosenberg, S. E., Baer, B. A., Ureno, G., & Villasenor, V. S.
(1988). Inventory of interpersonal problems: Psychometric properties
and clinical applications. Journal of Consulting and Clinical psychology,
56, 885–892. doi: 10.1037/0022-006X.56.6.885
Hund, A. R. & Espelage, D. L. (2005). Childhood sexual abuse, disordered eating,
alexithymia, and general distress: A mediation model. Journal of
Counseling Psychology, 52(4), 559–573. doi: 10.1037/00220167.52.4.559
Jumper, S. A. (1995). A Meta-analysis of the relationship of child sexual abuse to
adult psychological adjustment. Child Abuse & Neglect, 19(6), 715–728.
doi: 10.1016/0145-2134(95)00029-8
*Kallstrom-Fuqua, A. C., Marshall, L. L., & Weston, R. (2004). Childhood and
adolescent sexual abuse of community women: Mediated effects on
psychological distress and social relationships. Journal of Consulting
and Clinical Psychology, 72(6), 980–992. doi: 10.1037/0022-
18
006X.72.6.980
Kilpatrick, D. G., Saunders, B. E., Amick-McMullan, A., Best, C. L., Veronen, L. J.,
& Resnick, H. S. (1989). Victim and crime factors associated with the
development of crime-related post-traumatic stress disorder. Behavior
Therapy, 20, 199–214. doi: 10.1016/S0005-7894(89)80069-3
Kolvin, I., Barrett, L. M., Bhate, S. R., Berney, T. P., Famuyiwa, O. O., Fundudis T.,
& Tyrer, S. (1991). Depression in childhood. British Journal of
Psychiatry, 159(1), 9–48.
*Kurtz, D. A. (2003). Determining competent/resilient outcomes across multiple
domains in sexually abused and nonabused females. Available from
ProQuest Dissertations and Theses database. (UMI No. 3102923).
*Laporte, L. & Guttman, H. (2001). Abusive relationships with families of women
with borderline personality disorder, anorexia nervosa and a control
group. The Journal of Nervous and Mental Disease, 189, 522–531. doi:
10.1097/00005053-200108000-00005
Lutz-Lois, C. J., Phelps, C. E., & Reichle, A. C. (2011). Affective, behavioral, and
social-cognitive dysregulation as mechanisms for sexual abuse
revictimization. Violence and Victims, 26(2), 159–176. doi:
10.1891/0886-6708.26.2.159
*Lundqvist, G., Hansson, K., & Svedin, C. G. (2004). The influence of childhood
sexual abuse factors on women’s health. Nord Journal Psychiatry, 58,
395–401. doi: 10.1080/08039480410005963
*Mannarino, A. P., Cohen, J. A., Smith, J. A., & Moore-Motily, S. (1991). Six- and
twelve-month follow-up of sexually abused girls. Journal of
Interpersonal Violence, 6(4), 494–511. doi:
19
10.1177/088626091006004008
Mattick, R. P. & Clarke, J. C. (1998). Development and validation of measures of
social phobia and scrutiny fear and social interaction anxiety. Behavior
Research and Therapy, 36, 455–470. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0005-7967(97)10031-6
McCoy, N. L., & Matyas, J. R. (1996). Oral contraceptives and sexuality in
university women. Archives of Sexual Behavior, 25(1), 73–79. doi:
10.1007/BF02437907
*Mian, M., Marton, P., & LeBaron, D. (1996). The effect of sexual abuse on 3- to 5year-old girls. Child Abuse & Neglect, 20(8), 731–745. doi:
10.1016/0145-2134(96)00061-0
Millon, T. (1994). Manual for the Millon Clinical Multiaxial Inventory-III.
Minneapolis, MN: National Computer Systems, Inc.
Millon, T. (1987). Manual for the MCMI-II. Minneapolis, MN: National Computer
Systems.
Millon, T. (1983). Millon Clinical Multiaxial Inventory Manual (3rd Ed.). New York:
Holt, Rinehart, & Winston.
Moos, R. H. (1974). Family Environment Scale. Preliminary manual. Palo Alto, CA:
Consulting Psychologists Press.
*Morrell, B., Mendel, M. P., & Fischer, L. (2001). Object relations disturbances in
sexually abused males. Journal of Interpersonal Violence, 16(9), 851–
864. doi: 10.1177/088626001016009001
Mullen, P. E., Martin, J. L., Anderson, J. C., Romans, S. E., & Herbison, G. P.
(1993). Childhood sexual abuse and mental health in adult life. The
British Journal of Psychiatry, 163, 721–732. doi: 10.1192/bjp.163.6.721
20
*Mullen, P. E., Martin, J. L., Anderson, J. C., Romans, S. E., & Herbison, G. P
(1995). The effect of child sexual abuse on social, interpersonal, and
sexual function in adult life. British Journal of Psychiatry, 165, 35–47.
doi: 10.1192/bjp.165.1.35
*Najman, J. M., Linh, Nguyen, M. L. T., Boyle, F. M. (2005). Sexual abuse in
childhood and physical and mental health in adulthood: An Australian
population study. Archives of Sexual Behavior, 36(5), 666–675. doi:
10.1007/s10508-007-9180-5
National Center on Child Abuse and Neglect (1978). Child sexual abuse: Incest,
assault, and sexual exploitation a special report. Washington, DC:
Author.
*Nelson, E. C., Heath, A. C., Madden, P. A., Cooper, M. L., Dinwiddie, S. H.,
Bucholz, … Martin, N. G. (2002). Associations between self-reported
childhood sexual abuse and adverse psychosocial outcomes. Archives of
General Psychiatry, 59, 139–145. doi: doi:10.1001/archpsyc.59.2.139.
Neumann, D. A., Houskamp, B. M., Pollock, V. E., & Briere, J. (1996). The longterm sequelae of childhood sexual abuse in women: A meta-analytic
review. Child Maltreatment, 1(1), 6–16. doi:
10.1177/1077559596001001002
Pike, J. L. & Chard, K. M. (1998). Adult sexual dysfunction and characteristics of
sexual abuse. Unpublished manuscript.
*Pope, P. L. (1997). Long term sequelae of childhood sexual abuse in women.
Available from ProQuest Dissertations and Theses database. (UMI No.
9809571).
*Robertson, A. K. (1997). A comparison of adult social functioning and
21
retrospective ratings of family environment characteristics in adult
women with and without reported histories of child sexual abuse.
Available from ProQuest Dissertations and Theses database. (UMI No.
9809845).
Robins, L. N., Helzner, J. D., Croughan, J., & Ratcliff, K. S. (1982). The national
institute of Mmental health diagnostic interview schedule: It’s history,
characteristics, and validity. Archives of General Psychiatry, 38, 381–
389. doi:10.1001/archpsyc.1981.01780290015001
*Roche, D. N., Runtz, M. G., & Hunter, M. A. (1999). Adult attachment: A mediator
between child sexual abuse and later psychological adjustment. Journal
of Interpersonal violence, 14(2), 184–207. doi:
10.1177/088626099014002006
*Roche, D. N. (2000). Attachment and object relations: Mediators between child
sexual abuse and women’s adjustment. Available from ProQuest
Dissertations and Thesis database (UMI No. 0612472949).
*Rojas, A. & Kinder, B. N. (2009). Are males and females sexually abused as
children socially anxious adults? Journal of Child Sexual Abuse:
Research, Treatment, & Program Innovations for Victims, Survivors,
and Offenders, 18(4), 355–366. doi: 10.1080/10538710903051112
*Romans, S., Martin, J., & Mullen, P. (1997). Childhood sexual abuse and later
psychological problems: Neither necessary, sufficient nor acting alone.
Criminal Behaviour and Mental Health, 7, 327–338. doi:
10.1002/cbm.193
Rowan, A. B., Foy, D. W., Rodriguez, N., & Ryan, S. (1994). Posttraumatic stress
disorder in a clinical sample of adult survivors of childhood sexual
22
abuse. Child Abuse & Neglect, 20, 943–952. doi: 10.1016/01452134(96)00083-X
Russell, D. E. (1986). The secret trauma: Incest in the lives of girls and women. New
York: Basic Books.
Russell, D. E. (1983). The incidence and prevalence of intrafamilial and
extrafamilial sexual abuse of female children. Child Abuse & Neglect, 7,
133–146. doi: 10.1016/0145-2134(83)90065-0
Ryan, S. W., Rodriguez, N., Rowan, A., & Foy, D. W. (1992). Psychometric
analysis of the Sexual Abuse History Questionnaire (SAEQ). Paper
presented at the 100th Annual Convention of the American Psychological
Association. Washington, DC.
*Sadowski, H., Trowell, J., Kolvin, I., Weeramanthri, T., Berelowitz, M., & Gilbert,
L. H. (2003). Sexually abused girls: Patterns of psychopathology and
exploration of risk factors. European Child and Adolescent Psychiatry,
12, 221–230. doi: 10.1007/soo787-003-0334-2
*Saunders, B. E., Villeponteaux, L. A., Lipovsky, J. A., Kilpatrick, D. G., &
Veronen, L. J. (1992). Child sexual assault as a risk factor for mental
disorders among women: A community survey. Journal of Interpersonal
Violence, 7, 189–204. doi: 10.1177/088626092007002005
Schecter, M. D. & Roberge, L. (1976). Sexual exploitation. In R. E. Helfner & C. H.
Kempe (Eds.) Child Abuse & Neglect: The Family and the Community,
127–142, Cambridge MA: Ballinger Publishing Company.
*Sheahan, T. C. (2000). Predictive variables in the development of Axis II
personality traits in childhood sexual abuse survivors. Available from
ProQuest Dissertations and Theses database. (UMI No. 619721589).
23
Sherer, M., Maddux, J. E., Mercadante, B., Prentice-Dunn, S., Jacobs, B., & Rogers,
R. W. (1982). The self-efficacy Scale: Construction and validation.
Psychological Reports, 51, 663–671. doi: 10.2466/pr0.1982.51.2.663
Shrout, P. E. (1998). Statistical Methods in Medical Research. Statistical methods in
medical research, 7(3), 301–317. doi:10.1177/096228029800700306
*Slavin, J. M., Stein, M. B., Pinsker-Aspen, J. H., & Hilsenroth, M. J. (2007). Early
memories from outpatients with and without a history of sexual abuse.
Journal of Loss and Trauma, 12, 435–451. doi:
10.1080/15325020701273355
Spanier, G. B. (1976). Measuring dyadic adjustment: New scales for assessing the
quality of marriage and similar dyads. Journal of Marriage and the
Family, 38, 15–28. doi: 10.2307/350547
Spitzer, R. L., Williams J. B. W., Gibbon M., First M. B, (1990). Structured Clinical
Interview for DSM-III-R Axis II Disorders, (SCID-II). Washington,
D.C.: American Psychiatric Press, Inc.
Spitzer, R. L., Williams J. B. W., Gibbon M., & First M. B. (1990). Structured
Clinical Interview for DSM-III-R, patient edition/non-patient edition,
(SCID-P/SCID-NP). Washington, D.C.: American Psychiatric Press, Inc.
Spitzer, R., Williams, J., & Gibbon, M. (1986). Structured clinical interview for
DSM-III-R-nonpatient version. New York: New York State Psychiatry
Institute, biometrics research department.
Stephenson, K. R. & Meston, C. M. (2010). When Are Sexual Difficulties
Distressing for Women? The Selective Protective Value of Intimate
Relationships. The Journal of Sexual Medicine, 7(11), 3683–3694. doi:
10.1111/j.1743-6109.2010.01958.x
24
Stoltenborgh, M., van Ijzendoorn, M. H., Euser, E. M., & Bakermans-Kranenburg,
M. J. (2011). A global perspective on child sexual abuse: meta-analysis
of prevalence around the world. Child Maltreatment, 16(2), 79–101.
doi:10.1177/1077559511403920
Trickett, P. K., Reiffman, A. Horowitz, L. A., & Putnam, F. W. (1997).
Characteristic of sexual abuse trauma and the prediction of
developmental outcomes. Developmental perspectives on trauma:
Theory, research, and intervention. Rochester symposium on
developmental psychology. D. Cicchetti (Ed); Toth, Sheree L. (Ed.) 8,
289–314. Rochester, NY. US. University of Rochester Press.
Turner, S. M., Beidel, D. C., Dancu, C. V., & Stanley, M. A. (1989). An empirically
derived inventory to measure social fears and anxiety: The social phobia
and anxiety inventory. Psychological Assessment: A Journal of
Consulting and Clinical Psychology, 1, 35–40.
Tyler, K. A. (2002). Social and emotional outcomes of childhood sexual abuse A
review of recent research. Aggression and Violent Behavior, 7, 567–589.
doi: 10.1016/S1359-1789(01)00047-7
*Ussher, J. M. & Dewberry, C. (1995). The nature and long-term effects of
childhood sexual abuse: A survey of adult women survivors in Britain.
British Journal of Clinical Psychology, 34, 177–192. doi:
10.1111/j.2044-8260.1995.tb01453.x
Ventus, Antfolk, Söderholm, & Salo (in preparation). Abuse characteristics moderate
the effect of child sexual abuse on internalizing problems. Åbo Akademi
University, Finland.
Vincent, K. R. (1985). Manual for the Diagnostic Inventory of Personality and
25
Symptoms (DIPS). Richland, WA: Pacific Psychological.
Ware, J. E., Snow, K. K., Kosinski, M., & Gandek, B. (1993). SF-36 Health survey
manual and interpretation guide. Boston: The Health Institute, New
England Medical Centre.
Watson, D., & Friend, R. (1969). Measurement of social-evaluative anxiety. Journal
of Consulting and Clinical Psychology, 33, 448–457. doi:
10.1037/h0027806
*Weaver, T. L. & Clum, G. A. (1993). Early family environments and traumatic
experiences associated with borderline personality disorder. Journal of
Consulting and Clinical Psychology, 61(1), 1068–1075. doi
:10.1037/0022-006X.61.6.1068
Westen, D. (1995). Social cognition and object relations scale: Q-sort for projective
stories (SCORS Q). Unpublished manuscript.
Weissmann, M. M. & Bothell, S. (1976). Assessment of social adjustment by patient
self-report. Archives of General psychiatry, 33, 1111–1115. doi:
10.1001/archpsyc.1976.01770090101010
*Wendt, N. E. (1994). The relationship of childhood sexual abuse with adult
personal relationships in female clients of a university counselling
center. Available from ProQuest Dissertations and Thesis database (UMI
No. 9519555)
Wilhelm, K. & Parker, G. (1988). The development of a measure of intimate bonds.
Psychological Medicine, 18, 225–234. doi:
10.1017/S0033291700002051
Winston, R. B., Miller, T. K., & Prince, J. S. (1987). Understanding and using the
SDTLI: A guide for students. Athens: GA: Student Development
26
Associates.
*Wheeler, B. R. & Walton, E. (1987). Personality disturbances of adult incest
victims. Social Work, 68(10), 597–602.
Whiffen, V. E., & MacIntosh, H. B. (2005). Mediators of the link between childhood
sexual abuse and emotional distress: A critical review. Trauma Violence
Abuse, 6(24), 24–39. doi: 10.1177/1524838004272543
*White. K. & Stranger C. (1993). Effects of unwanted childhood sexual experiences
on psychosocial development of college women. Journal of College
Student Development, 34, 289–294.
Wolfe, V., Gentile, C., & Boudreau, P. (1987). History of victimization form.
London Health Science Center (Unpublished assessment instrument).
Wyatt, G. E. (1985). The sexual abuse of afro-American and white-American
women in childhood. Child Abuse & Neglect, 9, 507–519. doi:
10.1016/0145-2134(85)90060-2
Zanarini, M. C., Gunderson, J. G., Frankenburg, F. R., & Chauncey, D. L. (1989).
The Revised Diagnostic Interview for Borderlines: Discriminating BPD
from Axis II Disorders. Journal of Personality Disorders, 3, 10–18.
Zanarini, M. C., Gunderson, J. G., Marino, M. F., Schwartz, E. O., & Frankenburg,
F. R (1989). Childhood experiences of borderline patients.
Comprehensive Psychiatry, 30, 18–25.
*Zanarini, M. C., Williams, A. A., Lewis, R. E., Reich, B. R., Vera, C. S., Marino,
M. F., … Frankenburg, F. R. (1997). Reported pathological childhood
experiences associated with the development of borderline personality
disorder. The American Journal of Psychiatry, 154(8), 1101–1106.