Linköping Studies in Arts and Science No. 583
TV FÖR BARN
Den svenska public service televisionens föreställningar om barnpubik
Åsa Pettersson
Akademisk avhandling
som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Linköpings universitet kommer att
offentligt försvaras i hörsal TEMCAS, Hus T, Valla, fredagen den 7/6 2013,
kl 13.15.
Abstract
Denna studie undersöker hur den svenska public service-TV-institutionen förställer
sig en barnpublik i en samhällelig kontext där medielandskapet har genomgått
förändringar under de senaste 30 åren och där TV ses som både en risk och en
tillgång för barn. I avhandlingen etableras begreppet TV för barn för att visa på och
lyfta fram bredden av den TV som riktar sig till en barnpublik. Studiens empiriska
material består av lagstiftning, tillstånd och årsrapporter inom TV området och av
ett omfattande urval av public service-TV-program för barn. Materialet har valts
från 1980, 1992 och 2007, vilket betyder före, under och efter det svenska public
service-monopolets upplösning. Dokumenten och TVprogrammen har studerats för
att se hur föreställningar om en barn-TV-publik konfigureras. Studien visar att när
kategorin barn efterhand nämns i TV lagstiftning och sändningstillstånd ses TV
främst som en risk för barn, och då i förhållande till reklam. Först senare skrivs det
fram explicit i dessa dokument att barn också ska ha tillgång till TV program.
Public service företagen har dock sänt program för en barnpublik under hela
undersökningsperioden. I TV-programmen har förställningarna om barn varit mer
eller mindre stabila över den studerade tidsperioden, även om ny kommunikationsteknologi, förändringar i sändningstillstånden och sätt att berätta i TV har
möjliggjort förändring. Studien visar att den tänkta barn-TV-publiken som konfigureras i TV-programmen är kunnig, men vill och behöver veta mer. Publiken
föreställs också vara nära naturen, vilja interagera med TV och vara aktiv i nästan
alla situationer. Detta ger en helt annan bild av barn-TV-publiken än den
diskursiva föreställningen om det passiva barnet framför TV:n. Den här studien av
public service-TV för barn påvisar och ifrågasätter diskursiva idéer om vad det
innebär att kategoriseras som barn i ett medierat samhälle.
Nyckelord: Barn, TV, public service, barnpublik, TV program
Institutionen för Tema, tema Barn
Linköpings universitet, 581 83 Linköping, Sverige
ISBN 978-91-7519-601-5 ISSN 0282-9800
Linköping Studies in Arts and Science No. 583
TV FOR CHILDREN How the Swedish Public Service Television Imagines a Child Audience
Åsa Pettersson
Academic dissertation
Academic dissertation for the Degree of Doctor of Philosophy in Child
Studies at Linköping university to be publicly defended on Friday 7 June
2013 at 13.15 in TEMCAS, House T by Åsa Pettersson.
Abstract
The study explores how the Swedish public service TV institution imagines a
child audience in a societal context where the broadcasting landscape
hastransformed greatly over the past thirty years and where TV is seen
to constitute both risks and benefits for children. The concept of TV for children
is established to broaden the scope for studying what has been broadcast for a
child audience on public service TV. The empirical material consists of both
broadcasting policy documents and an extensive selection of public service TV
programmes targeting children, selected from 1980, 1992 and 2007, which
marked before, during and after the abolishment of the Swedish public service
broadcasting monopoly. The policy texts, as well as TV content, TV talk and TV
visuality, have been studied to investigate how the imagined child audience is
configured. The study shows that when the category ‘children’ is mentioned in
the broadcasting legislation, they are seen foremost as being at risk of being
harmed by commercial messages and only gradually as explicitly entitled to TV
programme content meant for them. The broadcasting companies, however,
have broadcast programming for the child audience during the whole research
period. Adult notions form how children are represented. In the TV
programmes, these notions have remained largely unchanged over the studied
years, even if technology, legislative demands and approaches to narration also
provide opportunities for change. The imagined child TV audience configured in
TV for children is knowledgeable, but wanting and in need of more knowledge.
This audience is also imagined as being close to nature, eager to interact with
the programmes and activate on basically all occasions, which opposes the
discursive view according to which children are passivized by television. This
study of public service TV for children points to and questions discursive ideas
about what it means to be a child in a mediated society.
Keywords: Children, television, public service, child audience, TV
programming
Department of Child Studies
Linköpings University, SE-581 83 Linköping, Sweden
ISBN 978-91-7519-601-5 ISSN 0282-9800