EUROPEAN COMMISSION
Research Executive Agency
Seventh Framework Programme
Cooperation: Space Call 3
FP7-SPACE-2010-1
Grant Agreement: 262371
Enabling Access to Geological Information in
Support of GMES
D7.1.37 Geohazard Description for STOCKHOLM
Version 1
4th of March 2014
Dissemination Level:
Author:
Checked by (WP Leader):
Approved by (Coordinator):
Date of Issue:
Public
Cecilia Jelinek, SGU
Luke Bateson, BGS
[Coordinator, Organisation]
6/3/2014
Date: 4/3/2014
Date:6/3/2014
Date:
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
CHANGE RECORD
Version X.X of [Date] to Version X.X of [Date]
Section
Page
Dissemination Level: Public
Detail of change
Page 2 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
EXECUTIVE SUMMARY
The aim of this report was delineating areas in which there is a risk for ground surface movements in
Stockholm.
Stockholm is the capital of Sweden, situated on the east coast of Sweden where Lake Mälaren meets the
the Baltic Sea. The analysed area covers the municipality of Stockholm, with a total area of 208 km2 and a
population of 870 000.
Datasets used are primarily PSI-data, soil maps, the new national elevation model, the municipality
landslide overview, and material from Stockholm City – Office of City Planning.
PSI-data was used in the work, but due to the sparcity of points, and the fact that most points probably are
situated on stable buildings, whereas the ground around them might be subsiding, the interpretation was
difficult. Therefore, potentially unstable areas have mostly been delineated from soil maps.
Ten areas have been defined where ground movements have been observed, or where there is a large
potential for ground movement.
Dissemination Level: Public
Page 3 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
TABLE OF CONTENTS
Change Record
Executive Summary
1
Författare och kontaktinformation ............................................................................................... 5
2
Introduktion .................................................................................................................................. 5
3
PGGH_STOCKHOLM_001 ............................................................................................................ 19
4
PGGH_STOCKHOLM_002 ............................................................................................................ 20
5
PGGH_STOCKHOLM_003 ............................................................................................................ 22
6
PGGH_STOCKHOLM_004 ............................................................................................................ 24
7
PGGH_STOCKHOLM_005 ............................................................................................................ 26
8
PGGH_STOCKHOLM_006 ............................................................................................................ 27
9
PGGH_STOCKHOLM_007 ............................................................................................................ 30
10
PGGH_STOCKHOLM_008 ............................................................................................................ 34
11
PGGH_STOCKHOLM_009 ............................................................................................................ 37
12
PGGH_STOCKHOLM_010 ............................................................................................................ 40
13
PanGeo Geohazard Glossary ....................................................................................................... 43
14
PanGeo Geohazard ordlista Engelsk-svensk/Svensk-Engelsk ..................................................... 50
15
Referenser ................................................................................................................................... 52
Dissemination Level: Public
Page 4 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
1
FÖRFATTARE OCH KONTAKTINFORMATION
Cecilia Jelinek, Sveriges Geologiska Undersökning. (cecilia.jelinek(at)sgu.se).
2
INTRODUKTION
Den här rapporten handlar om markstabilitet i Stockholms kommun. Rapporten om markstabilitet är
framtagen av Sveriges geologiska undersökning och är ett stöd för PanGeo Markstabilitetslager för
Stockholm, Sverige (Pangeo Ground Stability Layer (GSL)).
PanGeo-projektets idé är att, för de största tätortsområdena i respektive land, kombinera geologisk
information med mätningar av markrörelser från satellit. Den geologiska informationen ska samlas ihop av
de nationella geologiska undersökningarna, medan processade satellitdata tillhandahålls via projektet.
2.1
BEGRÄNSNINGAR I PANGEO MARKSTABILITETSLAGER FÖR STOCKHOLM
SGUs del i PanGeo-projektet är att utifrån data över markrörelser i Stockholm och Göteborg ansätta
riskområden för skred, sättningar, ravinbildning med mera. Vad gäller Stockholm har bilden varit otydlig,
eftersom de satellitdata som erhållits, dels var mycket glesa, dels, där det fanns data, inte alls gav utslag i
kända områden med marksättningar. Detta beror troligen på att PSI-data är mätta på byggnader som
byggts med stabilitetssäkrande åtgärder, medan marken omkring sjunker. På grund av begränsningarna i
det erhållna satellitdatasetet har enbart potentiellt sättningsbenägna områden utsetts, baserade på SGUs
jordartskarta. En fördjupad analys av data och övrig information görs under våren 2014. När den är klar
kommer informationen att uppdateras.
2.2
STOCKHOLMS STAD
Stockholm är Sveriges huvudstad och ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön. Staden grundades senast
under tidigt 1200-tal. Placeringen var strategisk både ur försvars- och handelssynpunkt, vilket starkt bidrog
till att Stockholm snabbt utvecklades till att få en ledande roll i Sveriges försvar och bli landets största och
viktigaste handelsplats. Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436, vilket anses vara den dag då
Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad.
Stockholms kommun har drygt 870 000 invånare och har en area av 208 kvadratkilometer, varav 187
kvadratkilometer landyta. Nästan hela landytan upptas av tätortsområde. Figur 1 visar en översiktsbild över
kommunen.
2.3
TOPOGRAFI OCH GEOLOGI
Markytan i Stockholms kommun är en mosaik av lera och bergkullar med mer eller mindre tunt
moräntäcke. Dessutom genomkorsas staden av en stor isälvsavlagring i nord-sydlig riktning,
Brunkebergsåsen. En översiktlig jordartskarta finns i figur 2.
Berggrunden utgörs av äldre och yngre graniter (Stockholmsgranit) och metasediment. Berggrunden
genomkorsas av många sprickzoner (figur 3).
Dissemination Level: Public
Page 5 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 1. Översikt över det bedömda området, som innefattar Stockholms kommun.
Den jordartsgeologiska kartan visar jordarterna under de hårdgjorda ytorna kommunen. Kalt berg, eller
områden med tunt jordtäcke utgör cirka 28 % av landytan, och moränen täcker cirka 15 %. Jordarterna
inom kommunen domineras av lera - postglacial lera, 26 % av landytan, och glacial, cirka 19 % av landytan.
Kärr eller mosse utgör cirka 1.5 % av landytan. Trots att Brunkebergsåsen framträder så tydligt på
jordartskartan, utgör inte isälvssediment mer än drygt 2 % av landytan. Kommunen ligger under högsta
kustlinjen och jordlagren har därför utsatts för svallning från havet och omlagring i samband med
landhöjningen. I sluttningarna avlagrades det grövre materialet som svallsediment (främst sand), cirka 5 %
av landytan. Dessa täcker äldre avlagrade finsediment (silt och lera). Det mesta av finmaterialet har dock
förts ut med smältvattnet och sedimenterat på djupare vatten i en lugnare miljö i havet. I skyddade lägen,
t.ex. i havsvikar och sjöar förekommer en ökad halt av organiskt material, vilket medfört avsättning av
gyttjelera. Områden med gyttja, lergyttja eller gyttjelera täcker cirka 2 % av landytan. I dag är
landhöjningen i området cirka 4 mm/år. Utfyllnadsområden upptar enligt jordartskartan bara 1 % av ytan,
men i verkligheten betydligt mer, eftersom större delen av ytan täcks av tätortsbebyggelse.
Dissemination Level: Public
Page 6 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 2. Översiktlig jordartskarta.
Dissemination Level: Public
Page 7 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Berggrundsytor
Kvarts-fältspatsrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.).
Huvudsakligen gnejsig, 2850-1870 miljoner år.
Ultrabasisk, basisk och intermediär omvandlad bergart (amfibolit, eklogit m.m.).
Huvudsakligen gnejsig, 2850-1870 miljoner år.
Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, mozonit m.m.).
Huvudsakligen gnejsig, 2850-1870 miljoner år.
Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, mozonit m.m.).
Ställvis gnejsig, 1880-1740 miljoner år.
Ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart (gabbro, diorit, diabas m.m.).
Huvudsakligen gnejsig, 2850-1870 miljoner år.
Figur 3. Översiktlig berggrundskarta.
Dissemination Level: Public
Page 8 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
2.4
MARKSTABILITET – EN ÖVERSIKT
Ofta förekommer större markrörelser i finkorniga jordarter och utfyllnadsområden. Man brukar skilja
mellan rörelser som ofta sker spontant, utan påverkan, t.ex. skred, ras, erosion och ravinbildning och
marksättningar som beror på yttre påverkan, t.ex. att marken lastats genom byggnation eller att
grundvattenytan sänks.
2.4.1 Marksättningar
Marksättningar är vanligt i postglaciala leror, lergyttja-gyttjelera och på organiska avlagringar, samt i
utfyllnadsmaterial (som ofta underlagras av finkorniga eller organiska avlagringar).
Många områden i Stockholms kommun har haft stora problem med marksättningar, dock har man sedan
lång tid tillbaka varit medveten om problemet och tagit hänsyn till detta vid byggnationer, speciellt vad
gäller större och tyngre bebyggelse, som normalt grundlagda på sådant sätt att sättningar inte uppstår.
Detta gäller även större och känsliga ledningar. Många byggnader är därför stabila medan marken kan
sjunka.
Stockholm är genomkorsat av tunnlar, ledningsgravar och allehanda undermarkskonstruktioner som kan
påverka grundvattennivån. Bergtunnlarnas leder bort grundvatten, vilket kan ge grundvattensänkningar,
ändrade strömningsmönster och större nivåvariationer i grundvattenmagasinet. Konsekvensen av detta kan
bli sättningar. Det kan vara svårt att avgränsa om en marksättning beror på enbart på kompaktion av
finkorniga sediment, eller om grundvattensänkning (till följd av tunnelbygge eller läckage av grundvatten in
mot ledningsdike/kulvert) kan ha påverkat. Mycket tung trafik gör också att vibrationer kan påverka.
Grundläggning i form av träkonstruktioner (rustbäddar, träpålar) kan vara grundvattenberoende även om
den inte ligger på sättningskänslig mark. Denna typ av grundläggning förekommer endast i äldre
bebyggelse. Ett exempel på marksättning till följd av tunnelbygge finns i avsnitt 2.6.2 nedan.
Grundförstärkning avsättningsdrabbade hus kan påverka närliggande hus så att skadorna istället ökar där.
2.4.1.1 Sättningsmätningar och kända områden med marksättningar i Stockholms stad
Stockholms stad har ett stort antal dubbar som mäts då och då. I innerstaden finns cirka 800 dubbar, och
cirka 1300 i Gamla Stan. Under år 2011 utfördes avvägning av 227 dubbar i innestaden och 726 i Gamla
Stan. Där har man uppmätt större sättningar främst i södra delen av Gamla Stan, och cirka 20 kvarter i
övriga innerstaden (Henricsson, 2011). Utpekade kvarter i Gamla Stan har markerats med kryss i figur 15.
Här stämmer mätningarna delvis överens med det område som urskiljts med hjälp av PSI-data. Utpekade
kvarter i City/Vasastan/Östermalm finns markerade med svart triangel i figur 4. PSI-data ger inget stöd i
dessa kvarter.
I Gamla Stan beror sättningarna delvis på att bebyggelse grundlagts på fyllning, t.ex. gammalt
hushållsavfall. Husen har ofta pålats ner till fast mark, men då pålningen varit gjord av trä har den delvis
ruttnat när träet hamnat ovan grundvattenytan på grund av landhöjning. Många fastigheter som står delvis
på fast mark, delvis på fyllning, har drabbats av sättningsskador. I figur 5 syns en sättningsskada på Norra
Bankohuset, där man ser gränsen mellan stabil och instabil grund.
Dissemination Level: Public
Page 9 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 4. Området City/Vasastan/Östermalm, där Stockholms stads dubbmätningar visar på sättningar i
kvarter markerade med svart triangel. PSI-data visar inte på markrörelser i samma omfattning.
Figur 5. Norra Bankohuset, Stockholm, fasadskada, sättningsskada. Foto Holger Ellgaard. CC BY-SA.
Dissemination Level: Public
Page 10 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
En kartläggning kommunen gjorde 1976 visar sättningsskadade hus och observerade marksättningar i
stadens ytterområden, d.v.s. Västerort och Söderort (Stockholms stad, 1976; figur 6).
Stockholms stad (2012) listar vägavsnitt med mera som behöver åtgärdas på grund av sättningsskador,
både centralt i Stockholm (på Söder och Östermalm), i Västerort (Tensta, Vällingby), och Söderort (Älvsjö,
Enskede, Skarpnäck, Hägersten, Farsta). I de flesta fall är de utpekade områdena belägna på postglacial
lera, och täcks därmed av de områden som angivits som potentiellt sättningsbenägna. Undantag är några
områden på söder, nära Götgatan, där underlaget enligt SGUs jordartskarta är isälvsmaterial eller svallsand,
samt några områden med glacial lera (Tenstagången i Tensta och Schlytersvägen i Hägersten). Vägavsnitt i
väster- och söderort är markerade med svarta streck i figur 6.
Andra exempel på områden med sättningsproblem är:

Båtbyggargatan i Hammarby sjöstad: Här gjorde man våren 2010 mätningar som visade att
gatorna sjunkit med som mest 50 cm på 10 år, vilket hotade ledningar som låg i gatorna.
Orsaken var att marken här innehåller mycket organiskt material som förmultnar och
sjunker ihop (Stockholm.se, 2013).

Södermalmsallén på Södermalm - All bebyggelse intill allén är byggd på pålar, medan själva
stråket har stora sättningar. Ramper till entréer har tillkommit där sättningarna varit som
störst

I Slussenområdet förekommer omfattande marksättningar, men skador på konstruktionen
har även andra orsaker. Skador på kajer har uppstått genom bottenerosion, marksättningar
samt nedbrytning av betong, träpålar och träsponter. I väntan på att ett beslut ska fattas
om hur Slussen ska byggas om görs endast akut underhåll, men Stockholms stad (2011)
menar att man, om ingenting görs, så småningom inte kommer att kunna använda
lokalerna under gatudäcken av säkerhetsskäl på grund av omfattande sättningar och på
grund av att byggmaterialen stål och betong inte klarar av de påfrestningar som sättningar
och laster orsakar. Pågående sättningar har även noterats söder om Slussen, t.ex. vid
Stadsgården 1 och fastigheter på Katarinaberget (Stockholms stad, 2011).

Liljevalchs konsthall på Djurgården var färdig år 1916. Byggnaderna har sedan allra första
början haft problem med sättningsskador pga. den dåliga grunden. Mätningar har visat att
golvnivån i konsthallsbyggnaden har sjunkit upp till 25 cm från nordöstra till det sydvästra
hörnet. Bygget av ett nytt hotell mm i grannfastigheten, tidigare Lindgården, har orsakat
stora sprickbildningar i Blå Portens murverk. På konsthallens fasader har uppstått några få
sprickor sedan den senaste fasadrenoveringen 1989 (Fastighetskontoret, Stockholms stad,
2013).
2.4.2 Skred, ras, erosion
Skred och ras är snabba rörelser i jord eller berg. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig
erosionsprocess, men kan också utlösas av påverkan, mänskliga ingrepp i naturen. Förutsättningar för skred
kan sägas finnas där man har finkorniga jordarter med en viss släntlutning. Skred kan också förekomma vid
liten släntslutning om marken belastas. Lera kan låg hållfasthet, gyttja och dy ännu lägre.
Dissemination Level: Public
Page 11 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Scandiaconsult har 1999, på uppdrag av Räddningsverket, utfört en översiktlig kartering av
stabilitetsförhållanden i Stockholms kommun (Scandiaconsult, 1999). Här har man inte gjort en heltäckande
kartering, utan koncentrerat sig på vissa områden. Karterade områden är främst i Brunnsviken, och några
sträckor längs Mälaren i Västerort, Årstaviken, Drevviken. I de områden som Scandiaconsult avgränsat som
skred- eller erosionsbenägna har man antingen sett tecken på markrörelser, t.ex. lutande träd, eller
bedömt att stabiliteten inte är tillräckligt bedömd och behöver utredas ytterligare. Dessa områden finns
med i polygonskiktet som observerat skredkänsliga områden. Större riskområden för skred är längs
Karlbergs kanal och Bällstaån, Ulvsundasjöns vik in mot Lillsjön, Gröndal, Årstadal och sydöstra Södermalm,
Husarviken, Drevviken och Magelungen. Förutsättningar för erosion längs havskuster och Mälaren finns
främst inom områden i Stockholms kommun där jordmaterialet utgörs av sand och silt. Fartygstrafik i
Stockholms skärgård kan i vissa fall orsaka erosion i strandslänter, vilket kan påverka stabiliteten
(Scandiaconsult, 1999).
Statens Geotekniska Institut, SGI, har i sin skreddatabas fyra registrerade jordskred i Stockholms kommun,
samtliga längs sträckan Bällstaån - Karlbergs kanal. I SGUs egen databas över karterade skred finns endast
ett inom Stockholms kommun, en strandkant i Lövsta, Hässelby.
Ravinbildning är en typ av jordkrypning som inträffar främst i finkorniga jordarter, framförallt glacial lera, i
kuperad terräng. I SGUs egen databas över karterade skred finns två exempel på ravinbildning inom
Stockholms kommun, den ena i Sätra, i sluttningen ner mot Mälaren, den andra i en dalgång mellan sjöarna
Flaten och Drevviken. Dessa syns tydligt i höjddata, och finns med som observerade ravinbildningar i
polygonskiktet.
2.5
ANVÄNDA DATAMÄNGDER
Identifikationen av observerade och potentiella områden med stabilitetsproblem har gjorts genom en
kombinerad analys av PSI-data (se avsnitt 2.6), geologiska kartor, höjddata, terräng- och fastighetskartor.
Stockholms stads sammanställning över sättningsskador i kommunens ytterområden har använts, stadens
pegelmätningar från år 2011 och diverse andra rapporter.

Terrängkarta i skala 1:50 000

Fastighetskarta i skala 1:10 000

Ny nationell höjddatabas, rikstäckande höjdmodell med ett medelfel i höjd som är bättre än 0,5 m
för en 2 m grid

Jordartskarta i skala 1:50 000

Rapport från 1976 över observerade marksättningar,
grundläggningsförhållanden, Stockholms stad.

Sättningsmätningar utförda av Stockholms stad (pegelmätningar) 2011

SGUs databas över skredärr och raviner

Statens geotekniska instituts skreddatabas

Utredning över skredrisk utförd av Scandiaconsult på uppdrag av Räddningsverket 1999.

Andra rapporter, förtecknade i referenslistan.
Dissemination Level: Public
Page 12 of 53
hus med sättningsskador och
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
a
b
Figur 6. Gröna ytor markerar områden i Stockholms kommuns ytterområden som markerats ha
marksättningar och hus med sättningsskador i rapport från Stockholms stad (1976). Svarta streck
markerar vägavsnitt med sättningsproblem enligt rapport från Stockholms stad (2012).
Dissemination Level: Public
Page 13 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
2.6
PSI-DATA
PSI-data är radarmätningar från satellit av avstånd till reflekterande föremål på marken. PSI står för
Persistent Scatterer Interferometry, där Persistent Scatterers är de reflekterande föremålen (PS) och
Interferometry beskriver hur man beräknat hastigheten med vilken de reflekterande föremålen förflyttar
sig mot eller från satelliten. Föremålen kan vara vägräcken, hustak, och klippor, med mera. I områden med
ytor utan konstruktioner finns inga eller få reflektorer och därmed få PSI-punkter. Det som mäts från
satelliten är inte det absoluta avståndet till den reflekterande punkten, utan fasskillnaden hos en sinusvåg
som skickas fram och tillbaka till satelliten. Avståndet beräknas sedan ur detta. Samma fasskillnad kan dock
fås från flera avstånd, multipler av sinusvågens våglängd, i det här fallet cirka 14 mm. En plötslig förflyttning
över större avstånd, t.ex. ett skred, detekteras inte med PSI, eftersom reflektorn så att säga försvinner från
sin plats och inte längre kan detekteras som samma reflektor.
2.6.1 PSI-data från Stockholms kommun
PSI-data från Stockholm har bearbetats av NPA Satellite Mapping. De mätningar som använts vid analysen
är utförda av satelliterna ERS1 och ERS2, som passerat med cirka 35 dagars mellanrum från augusti 1992 till
november 2000, med uppehåll från oktober 1993 till april 1995. I många fall har inte tillräckligt bra data
kunnat uppnås, och därför ha man bara använt 45 bilder för analysen, i många fall är tidsspannet mellan
analyserna därför mer än 35 dagar. Punktnoggrannheten i xy-led är cirka 10 meter. Satelliten har mätt snett
ner åt höger, och de avstånd som mäts är i satellitens synvinkel, alltså inte vertikalt uppåt eller nedåt. Detta
innebär till exempel att en ojämn sättning som får en konstruktion att luta mot satelliten ger positivt utslag
(det ser alltså ut som att konstruktionen förflyttar sig uppåt istället för nedåt).
För analysen har 46366 PSI-punkter i Stockholms kommun erhållits (figur 7). De jämförs med en lokal
referenspunkt, vilket innebär att regionala förändringar (som t.ex. landhöjning) inte påverkar analysen.
De allra flesta punkterna, 89 %, visar på ingen eller liten förflyttning (mindre än 1,5 mm per år, mot eller
från satelliten). Cirka 6 % av punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år mot satelliten, medan 5,5 % av
punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år från satelliten. Av de punkter som förflyttat sig från satelliten
(”sjunkit”) är det bara cirka 230 som har en förflyttning av 6 mm/år eller mer. De högsta uppmätta värdena
är knappt 14 mm/år förflyttning mot satelliten respektive knappt 13 mm/år förflyttning från satelliten.
Förflyttning från satelliten har i de flesta fall bedömts vara marksättningar.
Punktdensiteten i Stockholmsområdet är relativt låg, ofta finns enstaka punkter som visar på markrörelser.
PSI-punkterna visar på få signifikanta områden med markrörelser. Tidsserier över enskilda reflektorer visar
ofta på spridning och ofta ingen klar trend. Ett mått på hur bra data följer en given modell (t.ex. jämn
sättningstakt eller stabilt läge), är punktens koherens. För vissa PSI-punkter i Stockholm är koherensen
dålig, vilket kan bero på att feltolkningar har gjorts så att man fått ett fel för enskilda punkter i tidserien
med 14 mm eller så mycket som 28 mm. Den angivna medelhastigheten för markrörelsen i mm/år bör dock
stämma bra, eftersom tolkningen görs utifrån alla 45 bilder tillsammans. Figur 8 visar på en punkt med dålig
koherens, medan figur 9 visar på en PSI-punkt med tydlig sjunkning och bra koherens.
Dissemination Level: Public
Page 14 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 7. PSI-data som legat till grund för bedömningar av markrörelser. Magnituden av förflyttningen är
angiven i mm/år, i satellitens synvinkel.
2.6.2 Tidigare projekt
Golder Associates (Bono och Pickard, 2008) har tidigare gjort en validering av samma dataset då man dels
tittade översiktligt på hela datasetet (som då omfattade stora delar av Stockholms län), dels tittade i detalj
på ett mindre område.
I det detaljstuderade området (figur 10) jämförde man PSI-data med 100 precisionsinmätta dubbar
installerade i asfaltsytor, brandposter och brunnslock. Den aktuella perioden var från mitten till slutet av
1990-talet, under tiden då Södra länken byggdes. Precisionsavvägningarna visade på sättningar med i
många fall 4 mm/år och mer, men dessa sättningar detekterades inte i PSI-mätningarna från samma
tidsperiod. Slutsatsen då var att PSI-punkterna ofta sitter på byggnader som grundlagts med pålar och
dylikt, och därför var stabila, även om marken i sig inte var det. Projektets valideringsdata baserades på
markrörelser (på marknivå) och dataseten är därför svåra att jämföra.
Dissemination Level: Public
Page 15 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Den generella analysen var densamma, dels att PSI-data var glesa och därmed leder till stora osäkerheter i
tolkningen, dels att de punkter som finns ofta är belägna på stabila strukturer och inte på markytan som rör
sig.
10.000
5.000
0.000
1991/09/19 1993/01/31 1994/06/15 1995/10/28 1997/03/11 1998/07/24 1999/12/06 2001/04/19
-5.000
-10.000
-15.000
-20.000
-25.000
Figur 8. Tidsserie för PSI-punkt 135822, med sämst koherens (0,62). Medelhastigheten är -1,457 mm/år
(standardavvikelse 0,976).
0.000
1991/09/19 1993/01/31 1994/06/15 1995/10/28 1997/03/11 1998/07/24 1999/12/06 2001/04/19
-10.000
-20.000
-30.000
-40.000
-50.000
-60.000
Figur 9. Tidsserie för PSI-punkt 97357 i Spånga, som visar på kontinuerlig sättning under hela tidperioden.
Medelhastighet -6,451 mm/år (standardavvikelse 0,328), koherens 0,95.
Dissemination Level: Public
Page 16 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 10. I områdena markerade med blå ram har Golders dubbmätningar visat på betydande
marksättningar under byggnationen av Södra Länkens tunnlar. I samma områden finns bara
enstaka PSI-punkter som påvisar markrörelser under samma period. Topografiskt underlag från
Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
2.7
TOLKNING AV DATA
På grund av svårigheten att samla ett sammansatt dataset över kända sättningsskador i Stockholms
kommun och de glesa PSI-datasetet, har en mycket bristfällig tolkning av riskområden gjorts. Alla områden
som enligt SGUs jordartskarta täcks av postglacial lera, lergyttja-gyttjelera, gyttja och fyllning har ansatts
som potentiellt sättningsfarliga (figur 11). Här kan man misstänka att sättningar har skett eller kan komma
att ske. Sättningar i dessa jordarter orsakas till exempel av ändrad belastning på marken, eller av
grundvattenavsänkning.
I bearbetningen skiljdes ett antal mindre områden ut, där PSI-data visar på sättningar. Dessa områden är
dock små och få och visas ej, då de skulle kunna leda till en underskattning av sättningsproblematiken i
Stockholms kommun. Exempel på PSI-avgränsade ytor finns dock med i beskrivningen av de potentiellt
sättningsfarliga områdena.
De områden som Scandiaconsult (1999) utpekat som känsliga för skred eller erosion, eller otillräckligt
undersökta, finns med i polygonskiktet som observerat skredkänsliga områden. De skred som finns i SGIs
och SGUs databaser ligger inom de områden som avgränsats av Scandiaconsult.
De två raviner som finns med i SGU databas över skredärr och raviner är också utmärkta som observerade
ravinbildningar.
Alla polygoner och tillhörande attribut är klassificerade och kategoriserade enligt INSPIRE (Natural Risk
Zones), som också har använts i PanGeos portal (Bateson m.fl., 2012).
Dissemination Level: Public
Page 17 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 11. Urskiljda områden med observerade eller potentiella stabilitetsproblem. För översättning av
engelska termer, se ordlista.
Dissemination Level: Public
Page 18 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
3
3.1
PGGH_STOCKHOLM_001
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
3.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Postglacial lera
Yta: 46,37 km2
3.3
TYP AV GEOHAZARD
Naturliga markrörelser – Marksättning
(Antropogen markinstabilitet – avsänkning av grundvattennivån)
3.4
METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område - Erfarenhetsmässig bedömning.
3.5
KONFIDENS I TOLKNIGNEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar har
vidtagits i delar av området men är inte med i bedömningen.
3.6
GEOLOGISK TOLKNING
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
Sättningar kan orsakas både av ändrade belastningsförhållanden och av avsänkning av grundvatten.
3.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Ett område vid Gamla Bromstensvägen, Bällsta är ett exempel på område med observerade
sättningsproblem i postglacial lera (figur 12).
Dissemination Level: Public
Page 19 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
4
4.1
PGGH_STOCKHOLM_002
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
4.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torv; kärr, Torv; mosse eller Gyttja
Yta: 3,93 km2
4.3
TYP AV GEOHAZARD
Antropogen markinstabilitet – Oxidation av organiska sediment pga. Grundvattenavsänkning
Figur 12. PGGH_STOCKHOLM_001. Vänstra bilden: Gamla Bromstensvägen, Bällsta. Exempel på område
med observerade sättningsproblem i postglacial lera. Den yttre heldragna linjen visar område
med sättningsskador avgränsat av Stockholms stad (1976). Den inre blåmarkerade linjen visar
område avgränsat från PSI-punkter med cirka 4 mm/år sjunk under observationsperioden 19922000. Topografiskt underlag från Lantmäteriet. Högra bilden: Teckenförklaring. PSI-punkternas
förflyttning gäller från (negativt) eller mot (positivt) satelliten.
4.4
METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område - Erfarenhetsmässig bedömning.
Dissemination Level: Public
Page 20 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
4.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar har
vidtagits i delar av området men är inte med i bedömningen.
4.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.
4.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Två områden vid Fartygsgatan och Båtklubbsgatan, Hammarby, är ett exempel på ett område med
observerade sättningsproblem i gyttja (figur 13).
Figur 13. PGGH_STOCKHOLM_002. Fartygsgatan och Båtklubbsgatan, Hammarby. Områdena med blå ram
ligger på gyttja. Det norra området har tre observerade PSI-punkter med 7-10 mm/år i sjunk
under observationsperioden 1992-2000. I det södra området var insjunkningshastigheten
2,5-5 mm/år enligt PSI-data. Topografiskt underlag från Lantmäteriet. För teckenförklaring se
figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 21 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
5
5.1
PGGH_STOCKHOLM_003
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
5.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lergyttja-gyttjelera
Yta: 4,20 km2
5.3
TYP AV GEOHAZARD
Naturliga markrörelser – Marksättning
Antropogen markinstabilitet – Oxidation av organiska sediment pga. grundvattenavsänkning
5.4
METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område - Erfarenhetsmässig bedömning.
5.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar har
vidtagits i delar av området men är inte med i bedömningen.
5.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om inte grundläggningen har gjorts riktigt.
Sättningar kan orsakas både av ändrade belastningsförhållanden och av avsänkning av grundvatten.
5.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Ett område öster om Gasverksvägen, Hjorthagen, är ett exempel på ett område med observerade
sättningsproblem i lergyttja-gyttjelera (figur 14).
Dissemination Level: Public
Page 22 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 14.
PGGH_STOCKHOLM_003.
Det blåmarkerade området öster om
Gasverksvägen i Hjorthagen ligger på lergyttjagyttjelera och har fem PSI-punkter med 8-9
mm/år i insjunkning under perioden 19922000. De östra och södra områdena ligger
enligt jordartskartan på postglacial lera.
Topografiskt underlag från Lantmäteriet. För
teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 23 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
6
6.1
PGGH_STOCKHOLM_004
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
6.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Fyllning
Yta: 2,76 km2
6.3
TYP AV GEOHAZARD
Antropogen markinstabilitet – Marksättning i utfyllnadsmassor
6.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område - Erfarenhetsmässig bedömning.
6.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar har
vidtagits i delar av området men är inte med i bedömningen.
6.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på fyllning. Fyllningen
underlagras ofta av postglaciala sediment. Sättningar orsakas både av ändrade belastningsförhållanden och
av avsänkning av grundvatten.
6.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Gamla Stan är exempel på ett område med observerade sättningsproblem i fyllning (figur 15). I Gamla Stan
beror sättningar till stor del också på att pålningen ruttnar.
Dissemination Level: Public
Page 24 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 15.
PGGH_STOCKHOLM_004.
Gamla Stan. Områdena med blå
gräns har urskiljts med hjälp av
PSI-data. I det östra området,
mellan Munkbrogatan och Lilla
Nygatan, finns 10 PSI-punkter med
insjunkning på 1,5-3 mm/år. I det
västra området vid Skeppsbron
finns 7 PSI-punkter med
insjunkning på cirka 4 mm/år, och
2 punkter som sjunker cirka 3
mm/år. Dubbmätningar från
Stockholm stad (2011) visar också
på betydande sättningar i Gamla
Stan, störst i de kvarter som
markerats med svart kryss.
Topografiskt underlag från
Lantmäteriet. För teckenförklaring
se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 25 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
7
7.1
PGGH_STOCKHOLM_005
TYP AV RÖRELSE
Krypning
7.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sätra, sluttning ner mot Mälaren.
Glacial lera
Yta: 0,029 km2
7.3
TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet – Jordkrypning, Ravinbildning
7.4
METOD VID AVGRÄNSNING
SGUs databas över skredärr och raviner. Observerad i Lantmäteriets höjddata.
7.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
7.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
7.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 16.
Dissemination Level: Public
Page 26 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
8
8.1
PGGH_STOCKHOLM_006
TYP AV RÖRELSE
Krypning
8.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgång mellan sjöarna Flaten och Drevviken. Smal dalgång mellan bergshöjder.
Glacial lera och sandigt svallsediment.
Yta: 0,005 km2
8.3
TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet – Jordkrypning, Ravinbildning
Dissemination Level: Public
Page 27 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 16. PGGH_STOCKHOLM_005. Ravinen som sträcker sig från Sätra, längs Alsätravägen, i sluttningen
mot Mälaren. Övre bilden: Ravinen syns väl i höjddata. Nedre bilden: Avgränsad polygon
markerad i blått, ovanpå topografisk karta. Pillinjen i polygonens mitt är ravinen som den är
representerad i SGUs databas över skredärr och raviner. Höjddata och topografisk information
från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 28 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
8.4
METOD VID AVGRÄNSNING
SGUs databas över skredärr och raviner. Observerad i Lantmäteriets höjddata.
8.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
8.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
8.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 17.
Figur 17. PGGH_STOCKHOLM_006. Ravinen som sträcker sig från sjön Flaten i norr till Drevviken i söder.
Högra bilden: Ravinen syns väl i höjddata. Den röda markeringen på kartan är ravinen som den är
representerad i SGUs databas över skredärr och raviner. Vänstra bilden: Avgränsad polygon
markerad i blått, ovanpå topografisk karta. Ravinen är cirka 350 meter lång. Höjddata och
topografisk information från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 29 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
9
9.1
PGGH_STOCKHOLM_007
TYP AV RÖRELSE
Skred och erosion
9.2
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Västerort. Flera områden utskiljda av Scandiaconsult (1999) på uppdrag av Räddningsverket, nuvarande
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). För mer information, se rapport som finns att tillgå
på MSB:s hemsida.
Total yta: 0,68 km2
Delområden:
9.2.1 Bällstaån från Lunda till Bällstaviken
Sträckan är totalt cirka åtta kilometer (figur 18). Den största delen är utpekad som instabil. Dalgången
varierar i bredd, från att ån går nära uppstickande bergkullar, till att vara bred och sedimentfylld. Bitvis är
ån kulverterad.
Jordarterna är postglacial lera och lergyttja-gyttjelera. Långa sträckor är utfyllda.
9.2.2 Lillsjön, Bromma, och viken ut mot Ulvsundasjön
Jordarterna är postglacial lera och lergyttja-gyttjelera. Hamnanläggningar ligger ofta på fyllning. Översikt av
området finns i figur 19.
9.2.3 Hässelby - Lövstatippen
Olika typer av fyllning (som mest 25 meters mäktighet). Översikt av området finns i figur 20.
9.2.4 Hässelby – Riddersviks gård
Lerig slänt ner mot Mälaren. Översikt av området finns i figur 20.
9.2.5 Blackeberg - Ängby båtklubb
Jordarterna är postglacial lera och lergyttja-gyttjelera, fyllning i västra delen. Översikt av området finns i
figur 21.
9.2.6 Ålstens småbåtshamn
Jordarten är postglacial lera. Översikt av området finns i figur 22.
9.3
TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet - Skred och erosion
9.4
METOD VID AVGRÄNSNING
Externa data. Scandiaconsult (1999), se avsnitt 9.2.
9.5
KONFIDENS I TOLKNINGEN
Extern
Dissemination Level: Public
Page 30 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
9.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer
kan bidra till att skred utlöses, bl.a. belastning, förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck, och
ovanligt stora nederbördsmängder.
9.7
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Längs Bällstaån finns två registrerade skred i SGIs skreddatabas. Det ena inträffade sydost om Solvalla, och
orsakades av belastningsökning i samband med att del av åstranden användes för snötippning. Det andra
inträffade 1996 nära Gamla Bromstensvägen, nedanför en kulvertering, i samband med byggande av
bostäder. Skredytan var 20*30 meter.
Längs strandlinjen nedanför Lövstatippen finns ett skredärr registrerat i SGUs databas över skredärr och
raviner.
Figur 18. PGGH_STOCKHOLM_007. Delområde Bällstaån från Lunda till Bällstaviken. Instabila områden
markerade med blå ram. Sträckan är totalt cirka åtta kilometer. Topografiska data från
Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 31 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 19. PGGH_STOCKHOLM_007. Delområde Lillsjön, Bromma, och viken ut mot Ulvsundasjön. Instabila
områden markerade med blå ram. Sträckan från Lillsjöns västra ände till Ulvsundasjön är cirka 1,5
km. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Figur 20. PGGH_STOCKHOLM_007. Delområde Hässelby – Lövstatippen (norra området) och Hässelby –
Riddersviks gård (södra området). Instabila områden markerade med blå ram. De gröna
markeringarna utanför strandlinjen markerar skredärr på sjöbotten. Topografiska data från
Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 32 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 21. PGGH_STOCKHOLM_007. Delområde Blackeberg - Ängby båtklubb. Instabila områden markerade
med blå ram. Potentiellt instabila områden omkring, med streckad gräns. Ett fåtal PSI-punkter
finns i området, de visar inte på några större markrörelser under perioden 1992-2000.
Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Figur 22. PGGH_STOCKHOLM_007. Delområde Ålstens småbåtshamn. Instabila områden markerade med
blå ram. Potentiellt instabila områden bredvid, med streckad gräns. PSI-punkter finns i området,
de visar inte på några större markrörelser under perioden 1992-2000. Topografiska data från
Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 33 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
10 PGGH_STOCKHOLM_008
10.1 TYP AV RÖRELSE
Skred och erosion
10.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Centrala Stockholm. Flera områden utskiljda av Scandiaconsult (1999) på uppdrag av Räddningsverket,
nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). För mer information, se rapport som
finns att tillgå på MSB:s hemsida.
Total yta: 0,26 km2
Delområden:
10.2.1 Karlbergs kanal till Klara sjö
Sträckan från Essingeledens bro i väster till utloppet i Riddarfjärden i sydost är totalt drygt tre kilometer.
Hela sträckan är utpekad som instabil. Översikt av området finns i figur 23.
Relativt brant bergsluttning på södra sidan, postglacial lera längs vattnet. Stora ytor är täckta av fyllning, till
exempel stationsområdet på norra sidan.
10.2.2 Brunnsviken, Frescati - Fridhem:
Jordarten är postglacial lera och lergyttja-gyttjelera. Översikt av området finns i figur 24.
10.2.3 Brunnsviken, Kräftriket - Albano:
Jordarten är sandigt svallsediment enligt jordartarkarta, enligt byggnadsgeologiska kartan är underlaget
lera. Delvis fyllning. Översikt av området finns i figur 24.
10.2.4 Husarviken, Ropsten:
Jordarten är postglacial lera och lergyttja-gyttjelera. Översikt av området finns i figur 25.
10.2.5 Loudden, Ropsten:
Instabilt område påfyllning.
10.3 TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet - Skred och erosion
10.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Externa data. Scandiaconsult (1999), se avsnitt 10.2.
10.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Extern
10.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer
kan bidra till att skred utlöses, bl.a. belastning, förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck, och
ovanligt stora nederbördsmängder.
Dissemination Level: Public
Page 34 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
10.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
I Klara sjö finns två registrerade skred i SGIs skreddatabas. De inträffade i november och december 1968.
Ytterligare ett skred inträffade 1995 i Karlbergskanal, på norra sidan av kanalen, som tillhör Solna kommun.
Skredens ungefärliga position är markerade med årtal och svarta kartnålar i figur 23.
På sjöbotten nedanför Lövstatippen finns skredärr registrerade i SGUs databas över skredärr och raviner.
Figur 23. PGGH_STOCKHOLM_008. Översikt av delområde Karlbergs kanal till Klara sjö. Instabila områden
markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 35 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 24. PGGH_STOCKHOLM_008. Översikt av delområde Brunnsviken, Frescati - Fridhem till vänster, och
Brunnsviken, Kräftriket - Albano, till höger. Instabila områden markerade med blå ram.
Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Figur 25. PGGH_STOCKHOLM_008. Översikt av delområde Ropsten - Husarviken. Instabila områden
markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 36 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
11 PGGH_STOCKHOLM_009
11.1 TYP AV RÖRELSE
Skred och erosion
11.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Södra Stockholm. Flera områden utskiljda av Scandiaconsult (1999) på uppdrag av Räddningsverket,
nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). För mer information, se rapport som
finns att tillgå på MSB:s hemsida.
Total yta: 0,20 km2
Delområden:
11.2.1 Mörtviken, Vinterviken, småbåtshamn Hägersten:
Mörtviken och Vinterviken är fortsättningar på dalgångar på land. Jordarten är främst postglacial lera, utom
på udden söder om Vinterviken, som är moräntäckt. Stora delar av de urskiljda ytorna är täckta med
utfyllnadsmaterial. Översikt av området finns i figur 26.
11.2.2 Liljeholmsviken – Årstadalshamnen:
Hela området utgörs av utfyllnadsmaterial, som överlagrar finsediment. Översikt av området finns i
figur 27.
11.2.3 Dalgång vid Alsätravägen, Sätra - Skärholmen:
Dalgång som sluttar ner mot Mälaren. Jordarten är glacial lera. Sammanfaller med västra delen av
ravinbildning, PGGH_STOCKHOLM_005. Översikt av området finns i figur 28.
11.3 TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet - Skred och erosion
11.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Externa data. Scandiaconsult (1999), se avsnitt 11.2.
11.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Extern
11.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer
kan bidra till att skred utlöses, bl.a. belastning, förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck, och
ovanligt stora nederbördsmängder.
11.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 37 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 26. PGGH_STOCKHOLM_009. Översikt av delområde Mörtviken, Vinterviken, småbåtshamn
Hägersten. Instabila områden markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För
teckenförklaring se figur 12.
Figur 27. PGGH_STOCKHOLM_009. Översikt av delområde Liljeholmsviken – Årstadalshamnen. Instabila
områden markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se
figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 38 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 28. PGGH_STOCKHOLM_009. Översikt av delområde Dalgång vid Alsätravägen, Sätra - Skärholmen.
Instabilt område markerat med blå ram. Området sammanfaller med västra delen av
PGGH_STOCKHOLM_005, som är det smala området som fortsätter österut upp i dalgången.
Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12 och figur 16.
Dissemination Level: Public
Page 39 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
12 PGGH_STOCKHOLM_010
12.1 TYP AV RÖRELSE
Skred och erosion
12.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Farsta - Drevviken. Flera områden utskiljda av Scandiaconsult (1999) på uppdrag av Räddningsverket,
nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). För mer information, se rapport som
finns att tillgå på MSB:s hemsida.
Total yta: 0,15 km2
Delområden:
12.2.1 Farsta vid Magelungen
Slänter ner mot sjön Magelungen, med postglacial lera. Översikt av området finns i figur 29.
12.2.2 Drevviken – Hökarängen
postglacial lera och lergyttja-gyttjelera. Översikt av området finns i figur 30.
12.2.3 Drevviken – Klockelund
Glacial lera, utom i de lägre partierna längs ån från Magelungen (lergyttja-gyttjelera). Översikt av området
finns i figur 31.
12.2.4 Drevviken - Sköndal
Främst postglacial lera och lergyttja-gyttjelera, samt fyllning. Längre upp i dalgången även organiska
sediment, som delvis fyllts igen med olika typer av schaktmassor. Översikt av området finns i figur 32.
Figur 29. PGGH_STOCKHOLM_010. Översikt av delområde Farsta vid Magelungen. Instabila områden
markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 40 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 30. PGGH_STOCKHOLM_010. Översikt av delområde Drevviken - Hökarängen. Instabila områden
markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Figur 31. PGGH_STOCKHOLM_010. Översikt av delområde Drevviken - Klockelund. Instabila områden
markerade med blå ram. Topografiska data från Lantmäteriet. För teckenförklaring se figur 12.
Dissemination Level: Public
Page 41 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Figur 32.
PGGH_STOCKHOLM_010.
Översikt av delområde Drevviken - Sköndal.
Instabila områden markerade med blå ram.
Topografiska data från Lantmäteriet. För
teckenförklaring se figur 12.
12.3 TYP AV GEOHAZARD
Naturlig markinstabilitet - Skred och erosion
12.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Externa data. Scandiaconsult (1999), se avsnitt 12.2.
12.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Extern
12.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer
kan bidra till att skred utlöses, bl.a. belastning, förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck, och
ovanligt stora nederbördsmängder.
12.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 42 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
13 PANGEO GEOHAZARD GLOSSARY
Hazard
Something with the potential to cause harm.
Natural Hazard
A natural hazard is a natural process or phenomenon that may cause loss of life, injury or other impacts,
property damage, lost livelihoods and services, social and economic disruption, or environmental damage.
(Council of the European Union – Commission Staff Working Paper – Risk Assessment and Mapping Guidelines
for Disaster Management).
Geohazard (Geological hazard)
A geological process with the potential to cause harm.
Risk
The likelihood that the harm from a particular hazard will be realised.
Types of Geohazard
1.
Deep Ground Motions
Ground motion can occur at different scales and depths. This section contains the geohazards that are
caused by processes in the deep subsurface.
1.1.
Earthquake (seismic hazard)
Earthquakes are the observable effects of vibrations (known as seismic waves) within the Earth’s crust
arising from relatively rapid stress release, typically along a fault zone.
Damage to buildings and other infrastructure can be caused as the ground shakes during the passage of
seismic waves. Other effects include liquefaction of water-saturated soft ground, potentially leading to a
loss in ground strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like.
Ground shaking can also trigger secondary events such as landslides and tsunami. Secondary effects such as
these should be mapped into the other relevant PanGeo geohazard classes. Some earthquakes are
associated with significant permanent vertical or lateral ground movement. Changes to drainage systems
can cause flooding. There is potential for injury and loss of life during earthquakes.
Seismic hazard can be assessed by reference to the size and frequency of recorded earthquakes, although
individual earthquakes are essentially unpredictable. Individual events occur on time-scales of seconds or
minutes. Modern infrastructure should be designed to withstand probable local seismic events.
Dissemination Level: Public
Page 43 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
1.2.
Tectonic Movements
Tectonic movements are large scale processes that affect the earth’s crust. These processes can lead to
areas of the crust rising or falling. Importantly it is the neotectonic movements that are still active and may
therefore produce a ground motion that can be measured by PSI. Neotectonic movements are typically due
to the stresses introduced through movements of the earth’s plates. These types of motion are likely to be
on a broad scale and so it may not be possible to measure them using the SAR scene relative
measurements of PSI.
1.3.
Salt Tectonics
Localised motions can be associated with the movement of evaporate deposits, these are termed salt
tectonics and can produce both uplift and subsidence depending on the exact mechanisms at play.
1.4.
Volcanic Inflation/Deflation
Volcanic activity can lead to the creation of lava flows, ash flows, debris and ash falls, and debris flows of
various kinds. It might be accompanied by release of poisonous or suffocating gases, in some instances with
explosive violence, or by significant seismic activity or ground movement. Secondary effects can include
landslide and flooding. For PanGeo we are interested in hazards associated with ground instability. Ground
instability associated with volcanoes tends to relate to inflation and deflation of the ground surface as
magma volumes change. Secondary effects such as landslides should be mapped into the other relevant
PanGeo geohazard classes.
2.
Natural Ground Instability
The propensity for upward, lateral or downward movement of the ground can be caused by a number of
natural geological processes. Some movements associated with particular hazards may be gradual or occur
suddenly and also may vary from millimetre to metre or tens of metres scale. Note that anthropogenic deposits
can be affected by natural ground instability.
Significant natural ground instability has the potential to cause damage to buildings and structures, and weaker
structures are most likely to be affected. It should be noted, however, that many buildings, particularly more
modern ones, are built to such a standard that they can remain unaffected in areas of even significant ground
movement. The susceptibility of built structures to damage from geohazards might also depend on local factors
such as the type of nearby vegetation, or the nature of the landforms in the area.
The effects of natural ground instability often occur over a local area as opposed to the effects of natural
ground movements which occur over larger areas.
2.1.
Landslide
A landslide is a relatively rapid outward and downward movement of a mass of rock or soil on a slope, due
to the force of gravity. The stability of a slope can be reduced by removing ground at the base of the slope,
increasing the water content of the materials forming the slope or by placing material on the slope,
especially at the top. Property damage by landslide can occur through the removal of supporting ground
from under the property or by the movement of material onto the property. Large landslides in coastal
areas can cause tsunami.
Dissemination Level: Public
Page 44 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
The assessment of landslide hazard refers to the stability of the present land surface, including existing
anthropogenically-modified slopes as expressed in local topographic maps or digital terrain models. It does
not encompass a consideration of the stability of new excavations.
Land prone to landslide will normally remain stable unless the topography is altered by erosion or
excavation, the land is loaded or pore water pressure increases. Landslide might also be initiated by seismic
shock, frost action, or change in atmospheric pressure.
This hazard is significant in surface deposits but may extend to more than 10 m depth. The common
consequences are damage to properties, including transportation routes and other kinds of infrastructure,
and underground services. Some landslides can be stabilised by engineering.
2.2.
Soil Creep
Soil creep is a very slow movement of soil and rock particles down slope and is a result of expansion and
contraction of the soil through cycles of freezing and thawing or wetting and drying.
2.3.
Ground Dissolution
Some rocks and minerals are soluble in water and can be progressively removed by the flow of water
through the ground. This process tends to create cavities, potentially leading to the collapse of overlying
materials and possibly subsidence at the surface.
The common types of soluble rocks and minerals are limestones, gypsum and halite.
Cavities can become unstable following flooding, including flooding caused by broken service pipes.
Changes in the nature of surface runoff, excavating or loading the ground, groundwater abstraction, and
inappropriate installation of soakaways can also trigger subsidence in otherwise stable areas.
2.4.
Collapsible Ground
Collapsible ground comprises materials with large spaces between solid particles. They can collapse when
they become saturated by water and a building (or other structure) places too great a load on it. If the
material below a building collapses it may cause the building to sink. If the collapsible ground is variable in
thickness or distribution, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing
tilting, cracking or distortion. Collapse will occur only following saturation by water and/or loading beyond
criticality. This hazard can be significant in surface deposits and possibly also in buried superficial deposits.
2.5.
Running Sand/ Liquefaction
Running sand occurs when loosely-packed sand, saturated with water, flows into an excavation, borehole
or other type of void. The pressure of the water filling the spaces between the sand grains reduces the
contact between the grains and they are carried along by the flow. This can lead to subsidence of the
surrounding ground.
If sand below a building runs it may remove support and the building may sink. Different parts of the
building may sink by different amounts, possibly causing tilting, cracking or distortion. The common
Dissemination Level: Public
Page 45 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
consequences are damage to properties or underground services. This hazard tends to be self-limited by
decrease in head of water.
Liquefaction of water-saturated soft ground often results as an effect of earthquake activity but can also be
triggered by manmade vibrations due to construction works. It can potentially lead to a loss in ground
strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like. Soils vulnerable
to liquefaction represent areas of potential ground instability.
3.
Natural Ground Movement
The effects of natural ground movement often occur over a larger area as opposed to the effects of natural
ground instability, which occur over local areas.
3.1.
Shrink-Swell Clays
A shrinking and swelling clay changes volume significantly according to how much water it contains. All clay
deposits change volume as their water content varies, typically swelling in winter and shrinking in summer,
but some do so to a greater extent than others. Most foundations are designed and built to withstand
seasonal changes. However, in some circumstances, buildings constructed on clay that is particularly prone
to swelling and shrinking behaviour may experience problems. Contributory circumstances could include
drought, leaking service pipes, tree roots drying-out of the ground, or changes to local drainage such as the
creation of soakaways. Shrinkage may remove support from the foundations of a building, whereas clay
expansion may lead to uplift (heave) or lateral stress on part or all of a structure; any such movements may
cause cracking and distortion.
The existence of this hazard depends on a change in soil moisture and on differential ground movement.
Uniform ground movement may not of itself present a hazard. This hazard is generally significant only in
the top five metres of ground.
3.2.
Compressible Ground
Many ground materials contain water-filled pores (the spaces between solid particles). Ground is
compressible if a load can cause the water in the pore space to be squeezed out, causing the ground to
decrease in thickness. If ground is extremely compressible the building may sink. If the ground is not
uniformly compressible, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing
tilting, cracking or distortion.
This hazard commonly depends on differential compaction, as uniform compaction may not of itself
present a hazard. Differential compaction requires that some structure that might be susceptible to
subsidence damage has been built on non-uniform ground. The common consequences are damage to
existing properties that were not built to a sufficient standard, and possible damage to underground
services.
Dissemination Level: Public
Page 46 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
4.
Man Made (Anthropogenic) Ground Instability
Anthropogenic instability covers a local area which has been brought about by the activity of man.
Subsidence (downward movement) of the ground can result from a number of different types of
anthropogenic activity, namely mining (for a variety of commodities), or tunnelling (for transport,
underground service conduits, or underground living or storage space).
Subsidence over a regional area can result from fluid extraction (for water, brine, or hydrocarbons). Uplift
or heave of the ground can occur when fluid is allowed to move back into an area from where it was
previously extracted and groundwater recharge occurs. This fluid recovery may include injection of water
or gas.
4.1.
Ground Water Management - Shallow Compaction
Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of existing agricultural
land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower water levels of
phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Groundwater occupies pore and
interstitial spaces and fractures within sediments and rocks and therefore exerts a pressure. When the
water is drained the pore pressure or effective stress is reduced. This leads to consolidation of especially
soft sediments, such as clay and peat. This change in the sediment volume leads to subsidence. Similarly
when groundwater levels are allowed to recover, uplift may be a result of increasing pore pressure.
4.2.
Ground Water Management - Peat Oxidation
Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of existing agricultural
land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower water levels of
phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Peat oxidation is the chemical
reaction where peat starts decomposing and will waste away with time. This loss of soil volume leads to
subsidence. It occurs when layers of peat in the subsurface are exposed to oxygen. As long as peat is
located in saturated ground layers this process does not take place. However peat oxidation does occur in
unsaturated soils, for instance in areas where ground water management lowers ground water levels.
4.3.
Groundwater Abstraction
Groundwater also occupies pore and interstitial spaces and fractures within sediments and rocks in the
deeper subsurface. When this water is removed, for instance through pumping for drinking water or
lowering of water levels in mines, the pore pressure or effective stress is reduced and consolidation of the
sediments and rocks causes a change in the sediment and rock volume. This leads to subsidence. Similarly
when aquifer levels are allowed to recover, uplift may be a result of increasing pore pressure. Deep
geothermal energy systems should not lead to ground movement. They involve closed systems where
water, which was extracted from a deep aquifer, will be pumped back into that same aquifer. However,
geothermal heat pumps are used at shallower depths. Although these are also closed systems, ground
movement might occur temporarily (e.g. seasonally) or even permanently.
Dissemination Level: Public
Page 47 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
4.4.
Mining
Mining is the removal of material from the ground, in the context of PanGeo we consider mining to relate
to the removal of solid minerals. The ground surface may experience motion due to readjustments in the
overburden if underground mine workings fail.
4.5.
Underground Construction
In PanGeo we are interested in underground construction that might bring about ground instability. An
example of this would be underground tunnelling; the removal of subsurface material can alter the support
for the overlying material therefore leading to ground motions.
4.6.
Made Ground
Made ground comprises of anthropogenic deposits of all kinds such as land reclamation, site and pad
preparation by sand infill, road and rail embankments, levees and landfills for waste disposal. Examples of
land reclamation are artificial islands, beach restoration and artificial harbours. Reclaimed land as well as
embankments and levees are generally made up of sand, which is not prone to compaction as are clay and
peat. However, two ground instability processes will occur: consolidation of this artificial ground and
compaction of the ground below due to the load of the artificial ground and the structure it supports, e.g. a
building. Depending on its composition and mode of deposition, landfill can also be a compressible deposit.
4.7.
Oil and Gas Production
Similar to abstraction of groundwater the production of oil and gas decreases the pore pressure of the
reservoir rocks and therefore can cause consolidation and subsidence of the surface. Storage of material in
the depleted reservoir (such as natural gas or CO2) can lead to surface uplift.
5.
Other
These are areas of instability for which the geological explanation does not fit into any of the categories
above.
6.
Unknown
These are areas of identified motion for which a geological interpretation cannot be found.
Dissemination Level: Public
Page 48 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Geohazard Groupings to be used in PanGeo
1.
Deep Seated Motions
a.
Earthquake (seismic hazard)
b.
Tectonic Movements
c.
Salt Tectonics
d.
Volcanic Inflation/Deflation
2.
Natural Ground Instability
a.
Land Slide
b.
Soil Creep
c.
Ground Dissolution
d.
Collapsible Ground
e.
Running Sand/Liquefaction
3.
Natural Ground Movement
a.
Shrink-Swell Clays
b.
Compressible Ground
4.
Man Made (Anthropogenic) Ground Instability
a.
Ground Water Management - Shallow Compaction
b.
Ground Water Management - Peat Oxidation
c.
Groundwater Abstraction
d.
Mining
e.
Underground Construction
f.
Made Ground
g.
Oil and Gas Production
5.
Other
6.
Unknown
Dissemination Level: Public
Page 49 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
14 PANGEO GEOHAZARD ORDLISTA ENGELSK-SVENSK/SVENSK-ENGELSK
Engelska
Svenska
Arable area
Åkermark
Artificial fill
Built-up area
Fyllning
Bebyggd mark
Collapsible ground
Markgrund med stora hålrum mellan
det fasta materialet
Compressible ground
Marksättning
Deep seated motions
Jordskorperörelser
Determination method
Metod för avgränsning
Digital elevation model
Down slope
Höjddata/höjdmodell
Momentan rörelse nedåt
Earthquake (seismic hazard)
Field campaigns
Jordbävning
Fältarbete
Flat area
Flack mark
Fluvial deposit
General properties of the area
Svämsediment
Beskrivning av området
Geohazard category
Glacial clay
Typ av georisk
Glacial lera
Glacifluvial sediment
Ground dissolution
Isälvssediment
Karstbildning
Groundwater management
Groundwater abstraction
Grundvattenanvändning
Avsänkning av grundvattennivån
Gullies
Ravinbildning
Gyttja, gyttja clay
Hillside, slope
Gyttja, gyttjelera
Sluttning
Horizontal along a river
Horisontell längs vattendrag
Landslide
Skred
Landslide database
Levelling
Skreddatabas
Avvägningar
Made ground
Man-made (anthropogenic)
Ground instability
Utfyllda områden
Antropogen markinstabilitet
Mining
Natural ground instability
Gruvdrift
Naturlig markinstabilitet
Natural ground movement
Observed
Naturlig markrörelse
Observerad
Oil and gas Production
Other
Olje/gas-produktion
Annan, Annat
Dissemination Level: Public
Page 50 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Peat
Torv
Peat oxidation
Oxidation av torv
Postglacial clay
Postglacial fine sand
Postglacial lera
Postglacial finsand
Potential
Potentiell
Railway embankment
Järnvägsbank
Road embankment
Vägbank
Running Sand/Liquefaction
Sandmark som undermineras genom
grundvattenerosion
Salt Tectonics
Salttektonik
Shallow Compaction
Ytnära kompaktering
Shrink-Swell Clays
Svällande leror
Svenska
Engelska
Annan, Annat
Other
Antropogen markinstabilitet
Avsänkning av grundvattennivån
Man-made (anthropogenic) ground
Instability
Groundwater abstraction
Avvägningar
Bebyggd mark
Levelling
Built-up area
Beskrivning av området
Dalgång
General properties of the area
Valley
Flack mark
Fyllning
Flat area
Artificial fill
Fältarbete
Glacial lera
Grundvattenanvändning
Field campaigns
Glacial clay
Groundwater management
Gruvdrift
Mining
Gyttja, gyttjelera
Gyttja, gyttja clay
Horisontell längs vattendrag
Höjddata/höjdmodell
Horizontal along a river
Digital elevation model
Höjning/sänkning av markytan pga.
Volcanic inflation/Deflation
förändringar i magmakammarens volym
Insjunkning
Subsidence
Isälvssediment
Glacifluvial sediment
Jordbävning
Earthquake (seismic hazard)
Jordkrypning
Soil creep
Jordskorperörelser
Deep seated motions
Järnvägsbank
Railway embankment
Karstbildning
Ground dissolution
Dissemination Level: Public
Page 51 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Kuperad terräng
Undulating area
Markgrund med stora hålrum mellan
det fasta materialet
Marksättning
Collapsible Ground
Metod för avgränsning
Determination method
Momentan rörelse nedåt
Morän
Down slope
Till
Naturlig markinstabilitet
Natural ground instability
Naturlig markrörelse
Natural ground movement
Observerad
Observed
Okänt
Unknown
Olje/Gas-produktion
Oil and gas production
Oxidation av torv
Peat oxidation
Postglacial finsand
Postglacial lera
Postglacial fine sand
Postglacial clay
Potentiell
Potential
Ravinbildning
Gullies
Salttektonik
Salt tectonics
Sandmark som undermineras
genom grundvattenerosion
Skogsmark
Running Sand/Liquefaction
Skred
Skreddatabas
Landslide
Landslide database
Sluttning
Stadsbebyggelse
Hillside, slope
Urbanized area
Svällande leror
Ytnära kompaktering
Shrink-swell clays
Shallow compaction
Compressible ground
Woodland
15 REFERENSER
Bateson, L., Cuevas, M., Crosetto, M., Cigna, F., Schijf, M., Evans, H., 2012. PanGeo D3.5: Production Manual
V1.3.
Bono, N., och Pickard, H., 2008. PSInSAR Terrafirma H1 Evaluation. Stockholm Interpretation. Golder
Associates.
Henricsson, L., 2011. Stockholms stad – Grundvatten- och sättningsmätningar. Sammanställning och
utvärdering av mätningar utförda år 2011. Beställare Exploateringskontoret Stockholms stad. Konsult
WSP Samhällsbyggnad – Geoteknik. Uppdrag 10118440.
Stockholm stad, 2012. Inventering som grund för genomförandebeslut avseende reinvesteringsåtgärder.
Trafikkontoret, Stockholms stad. 2012- 11-16.
Stockholm.se, 2013 - http://www.stockholm.se/batbyggargatan 2013-06-06
Stockholms stad i samarbete med Norconsult, Sweco, Tyréns och WSP.
Dissemination Level: Public
Page 52 of 53
PanGeo D7.1.37: Geohazard Description for Stockholm
Stockholms stad, 1976. Ytterstadens grundläggningsförhållanden. Paket 2. Förhandsrapport.
Småhussättningar.
Stockholms stad, 2011. SLUSSEN - Fördjupnings-PM. BYGGRELATERADE MILJÖKONSEKVENSER april 2011.
Stockholms stad, 2013. Liljevalchs konsthall och Blå Porten. Vårdprogram 2013.
Dissemination Level: Public
Page 53 of 53