EUROPEAN COMMISSION
Research Executive Agency
Seventh Framework Programme
Cooperation: Space Call 3
FP7-SPACE-2010-1
Grant Agreement: 262371
Enabling Access to Geological Information in
Support of GMES
D7.1. 11 Geohazard Description for Göteborg
Version 1
2013-04-26
Dissemination Level:
Public
Author:
Mats Engdahl, Cecilia Jelinek
Date: 26/04/2013
Checked by (WP Leader):
Luke Bateson, BGS
Date: 17/07/2013
Date of Issue:
17/07/2013
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
CHANGE RECORD
Version X.X of [Date] to Version X.X of [Date]
Section
Page
Dissemination Level: Public
Detail of change
Page 2 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
EXECUTIVE SUMMARY
The aim of this report is delineating areas in which there is a risk for ground surface movements in the
Göteborg area.
Datasets used are primarily PSI-data, soil maps, the new national elevation model, and data on landslides
and measurements from Göteborg municipality.
Göteborg is the second most populated city in Sweden, situated on the Swedish west coast at the outlet of
Gota River (Göta älv). The analysed area covers three municipalities, Göteborg, Partille och Mölndal, with a
total area of 776 km2 and a population of 617 000.
Through combining available datasets, 173 polygons have been defined where ground movements have
been observed, 9 polygones have been defines where there is a large potential for ground movement.
The largest ground movements occur in the soils of the major valleys and in the made ground at the coast.
The soils in the valleys consist of glacial clay at depth and often postglacial clay flood-plaion deposits or
postglacial fine sand at the surface. Occasionally glaciofluvial deposits or glacial till occur between the
glacial clay and the bedrock. The made ground often have the same foundation, but is covered by any type
of transported material. Major subsidence has occurred on roads, railway embankments, large industries
and warehouses.
Dissemination Level: Public
Page 3 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Change Record
Executive Summary
1
Författare och kontaktinformation.......................................................................................................... 10
2
Introduktion ............................................................................................................................................. 10
3
PGGH GÖTEBORG 001 ............................................................................................................................. 19
4
PGGH GÖTEBORG 002−003 ..................................................................................................................... 20
5
PGGH GÖTEBORG 004 ............................................................................................................................. 21
6
PGGH GÖTEBORG 005 ............................................................................................................................. 22
7
PGGH GÖTEBORG 006 ............................................................................................................................. 22
8
PGGH GÖTEBORG 007 ............................................................................................................................. 23
9
PGGH GÖTEBORG 008 ............................................................................................................................. 23
10 PGGH GÖTEBORG 009 ............................................................................................................................. 24
11 PGGH GÖTEBORG 010 ............................................................................................................................. 24
12 PGGH GÖTEBORG 011 ............................................................................................................................. 25
13 PGGH GÖTEBORG 012 ............................................................................................................................. 26
14 PGGH GÖTEBORG 013 ............................................................................................................................. 26
15 PGGH GÖTEBORG 014 ............................................................................................................................. 27
16 PGGH GÖTEBORG 015 ............................................................................................................................. 27
17 PGGH GÖTEBORG 016 ............................................................................................................................. 28
18 PGGH GÖTEBORG 017 ............................................................................................................................. 28
19 PGGH GÖTEBORG 018 ............................................................................................................................. 29
20 PGGH GÖTEBORG 019 ............................................................................................................................. 30
21 PGGH GÖTEBORG 020 ............................................................................................................................. 30
22 PGGH GÖTEBORG 021 ............................................................................................................................. 31
23 PGGH GÖTEBORG 022 ............................................................................................................................. 31
24 PGGH GÖTEBORG 023 ............................................................................................................................. 32
25 PGGH GÖTEBORG 024 ............................................................................................................................. 32
26 PGGH GÖTEBORG 025 ............................................................................................................................. 33
27 PGGH GÖTEBORG 026 ............................................................................................................................. 34
28 PGGH GÖTEBORG 027 ............................................................................................................................. 34
29 PGGH GÖTEBORG 028 ............................................................................................................................. 35
30 PGGH GÖTEBORG 029 ............................................................................................................................. 35
31 PGGH GÖTEBORG 030 ............................................................................................................................. 36
Dissemination Level: Public
Page 4 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
32 PGGH GÖTEBORG 031 ............................................................................................................................. 36
33 PGGH GÖTEBORG 032 ............................................................................................................................. 37
34 PGGH GÖTEBORG 033 ............................................................................................................................. 38
35 PGGH GÖTEBORG 034 ............................................................................................................................. 38
36 PGGH GÖTEBORG 035 ............................................................................................................................. 39
37 PGGH GÖTEBORG 036 ............................................................................................................................. 39
38 PGGH GÖTEBORG 037 ............................................................................................................................. 40
39 PGGH GÖTEBORG 038 ............................................................................................................................. 40
40 PGGH GÖTEBORG 039 ............................................................................................................................. 41
41 PGGH GÖTEBORG 040 ............................................................................................................................. 42
42 PGGH GÖTEBORG 041 ............................................................................................................................. 42
43 PGGH GÖTEBORG 042 ............................................................................................................................. 43
44 PGGH GÖTEBORG 043 ............................................................................................................................. 43
45 PGGH GÖTEBORG 044 ............................................................................................................................. 44
46 PGGH GÖTEBORG 045 ............................................................................................................................. 44
47 PGGH GÖTEBORG 046 ............................................................................................................................. 45
48 PGGH GÖTEBORG 047 ............................................................................................................................. 46
49 PGGH GÖTEBORG 048 ............................................................................................................................. 47
50 PGGH GÖTEBORG 049 ............................................................................................................................. 47
51 PGGH GÖTEBORG 050 ............................................................................................................................. 48
52 PGGH GÖTEBORG 051 ............................................................................................................................. 48
53 PGGH GÖTEBORG 052 ............................................................................................................................. 49
54 PGGH GÖTEBORG 053 ............................................................................................................................. 49
55 PGGH GÖTEBORG 054 ............................................................................................................................. 50
56 PGGH GÖTEBORG 055 ............................................................................................................................. 51
57 PGGH GÖTEBORG 056 ............................................................................................................................. 51
58 PGGH GÖTEBORG 057 ............................................................................................................................. 52
59 PGGH GÖTEBORG 058 ............................................................................................................................. 52
60 PGGH GÖTEBORG 059 ............................................................................................................................. 53
61 PGGH GÖTEBORG 060 ............................................................................................................................. 53
62 PGGH GÖTEBORG 061 ............................................................................................................................. 54
63 PGGH GÖTEBORG 062 ............................................................................................................................. 55
64 PGGH GÖTEBORG 063 ............................................................................................................................. 56
65 PGGH GÖTEBORG 064 ............................................................................................................................. 57
66 PGGH GÖTEBORG 065 ............................................................................................................................. 58
67 PGGH GÖTEBORG 066 ............................................................................................................................. 59
Dissemination Level: Public
Page 5 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
68 PGGH GÖTEBORG 067 ............................................................................................................................. 59
69 PGGH GÖTEBORG 068 ............................................................................................................................. 60
70 PGGH GÖTEBORG 069 ............................................................................................................................. 60
71 PGGH GÖTEBORG 070 ............................................................................................................................. 61
72 PGGH GÖTEBORG 071 ............................................................................................................................. 61
73 PGGH GÖTEBORG 072 ............................................................................................................................. 62
74 PGGH GÖTEBORG 073 ............................................................................................................................. 63
75 PGGH GÖTEBORG 074 ............................................................................................................................. 63
76 PGGH GÖTEBORG 075 ............................................................................................................................. 64
77 PGGH GÖTEBORG 076 ............................................................................................................................. 65
78 PGGH GÖTEBORG 077 ............................................................................................................................. 65
79 PGGH GÖTEBORG 078 ............................................................................................................................. 66
80 PGGH GÖTEBORG 079 ............................................................................................................................. 66
81 PGGH GÖTEBORG 080 ............................................................................................................................. 67
82 PGGH GÖTEBORG 081 ............................................................................................................................. 68
83 PGGH GÖTEBORG 082 ............................................................................................................................. 68
84 PGGH GÖTEBORG 083 ............................................................................................................................. 69
85 PGGH GÖTEBORG 084 ............................................................................................................................. 69
86 PGGH GÖTEBORG 085 ............................................................................................................................. 70
87 PGGH GÖTEBORG 086 ............................................................................................................................. 70
88 PGGH GÖTEBORG 087 ............................................................................................................................. 71
89 PGGH GÖTEBORG 088 ............................................................................................................................. 72
90 PGGH GÖTEBORG 089 ............................................................................................................................. 72
91 PGGH GÖTEBORG 090 ............................................................................................................................. 73
92 PGGH GÖTEBORG 091 ............................................................................................................................. 73
93 PGGH GÖTEBORG 092 ............................................................................................................................. 74
94 PGGH GÖTEBORG 093 ............................................................................................................................. 74
95 PGGH GÖTEBORG 094 ............................................................................................................................. 75
96 PGGH GÖTEBORG 095 ............................................................................................................................. 76
97 PGGH GÖTEBORG 096 ............................................................................................................................. 76
98 PGGH GÖTEBORG 097 ............................................................................................................................. 77
99 PGGH GÖTEBORG 098 ............................................................................................................................. 77
100 PGGH GÖTEBORG 099 ............................................................................................................................. 78
101 PGGH GÖTEBORG 100 ............................................................................................................................. 78
102 PGGH GÖTEBORG 101 ............................................................................................................................. 79
103 PGGH GÖTEBORG 102 ............................................................................................................................. 80
Dissemination Level: Public
Page 6 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
104 PGGH GÖTEBORG 103 ............................................................................................................................. 80
105 PGGH GÖTEBORG 104 ............................................................................................................................. 81
106 PGGH GÖTEBORG 105 ............................................................................................................................. 81
107 PGGH GÖTEBORG 106 ............................................................................................................................. 82
108 PGGH GÖTEBORG 107 ............................................................................................................................. 82
109 PGGH GÖTEBORG 108 ............................................................................................................................. 83
110 PGGH GÖTEBORG 109 ............................................................................................................................. 84
111 PGGH GÖTEBORG 110 ............................................................................................................................. 84
112 PGGH GÖTEBORG 111 ............................................................................................................................. 85
113 PGGH GÖTEBORG 112 ............................................................................................................................. 85
114 PGGH GÖTEBORG 113 ............................................................................................................................. 86
115 PGGH GÖTEBORG 114 ............................................................................................................................. 86
116 PGGH GÖTEBORG 115 ............................................................................................................................. 87
117 PGGH GÖTEBORG 116 ............................................................................................................................. 87
118 PGGH GÖTEBORG 117 ............................................................................................................................. 88
119 PGGH GÖTEBORG 118 ............................................................................................................................. 89
120 PGGH GÖTEBORG 119 ............................................................................................................................. 89
121 PGGH GÖTEBORG 120 ............................................................................................................................. 90
122 PGGH GÖTEBORG 121 ............................................................................................................................. 90
123 PGGH GÖTEBORG 122 ............................................................................................................................. 91
124 PGGH GÖTEBORG 123 ............................................................................................................................. 91
125 PGGH GÖTEBORG 124 ............................................................................................................................. 92
126 PGGH GÖTEBORG 125 ............................................................................................................................. 92
127 PGGH GÖTEBORG 126 ............................................................................................................................. 93
128 PGGH GÖTEBORG 127 ............................................................................................................................. 94
129 PGGH GÖTEBORG 128 ............................................................................................................................. 94
130 PGGH GÖTEBORG 129 ............................................................................................................................. 95
131 PGGH GÖTEBORG 130 ............................................................................................................................. 95
132 PGGH GÖTEBORG 131 ............................................................................................................................. 96
133 PGGH GÖTEBORG 132 ............................................................................................................................. 97
134 PGGH GÖTEBORG 133 ............................................................................................................................. 97
135 PGGH GÖTEBORG 134 ............................................................................................................................. 98
136 PGGH GÖTEBORG 135 ............................................................................................................................. 98
137 PGGH GÖTEBORG 136 ............................................................................................................................. 99
138 PGGH GÖTEBORG 137 ............................................................................................................................. 99
139 PGGH GÖTEBORG 138 ........................................................................................................................... 100
Dissemination Level: Public
Page 7 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
140 PGGH GÖTEBORG 139 ........................................................................................................................... 100
141 PGGH GÖTEBORG 140 ........................................................................................................................... 101
142 PGGH GÖTEBORG 141 ........................................................................................................................... 101
143 PGGH GÖTEBORG 142 ........................................................................................................................... 102
144 PGGH GÖTEBORG 143 ........................................................................................................................... 103
145 PGGH GÖTEBORG 144 ........................................................................................................................... 103
146 PGGH GÖTEBORG 145 ........................................................................................................................... 104
147 PGGH GÖTEBORG 146 ........................................................................................................................... 104
148 PGGH GÖTEBORG 147 ........................................................................................................................... 105
149 PGGH GÖTEBORG 148 ........................................................................................................................... 105
150 PGGH GÖTEBORG 149 ........................................................................................................................... 106
151 PGGH GÖTEBORG 150 ........................................................................................................................... 106
152 PGGH GÖTEBORG 151 ........................................................................................................................... 107
153 PGGH GÖTEBORG 152 ........................................................................................................................... 108
154 PGGH GÖTEBORG 153 ........................................................................................................................... 108
155 PGGH GÖTEBORG 154 ........................................................................................................................... 110
156 PGGH GÖTEBORG 155 ........................................................................................................................... 110
157 PGGH GÖTEBORG 156 ........................................................................................................................... 111
158 PGGH GÖTEBORG 157 ........................................................................................................................... 111
159 PGGH GÖTEBORG 158 ........................................................................................................................... 112
160 PGGH GÖTEBORG 159 ........................................................................................................................... 112
161 PGGH GÖTEBORG 160 ........................................................................................................................... 113
162 PGGH GÖTEBORG 161 ........................................................................................................................... 114
163 PGGH GÖTEBORG 162 ........................................................................................................................... 114
164 PGGH GÖTEBORG 163 ........................................................................................................................... 115
165 PGGH GÖTEBORG 164 ........................................................................................................................... 115
166 PGGH GÖTEBORG 165 ........................................................................................................................... 116
167 PGGH GÖTEBORG 166 ........................................................................................................................... 117
168 PGGH GÖTEBORG 167 ........................................................................................................................... 118
169 PGGH GÖTEBORG 168 ........................................................................................................................... 118
170 PGGH GÖTEBORG 169 ........................................................................................................................... 119
171 PGGH GÖTEBORG 170 ........................................................................................................................... 120
172 PGGH GÖTEBORG 171 ........................................................................................................................... 120
173 PGGH GÖTEBORG 172 ........................................................................................................................... 121
174 PGGH GÖTEBORG 173 ........................................................................................................................... 122
175 PGGH GÖTEBORG 174 ........................................................................................................................... 123
Dissemination Level: Public
Page 8 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
176 PGGH GÖTEBORG 175 ........................................................................................................................... 124
177 PGGH GÖTEBORG 176 ........................................................................................................................... 124
178 PGGH GÖTEBORG 177 ........................................................................................................................... 125
179 PGGH GÖTEBORG 178 ........................................................................................................................... 125
180 PGGH GÖTEBORG 179 ........................................................................................................................... 126
181 PGGH GÖTEBORG 180 ........................................................................................................................... 126
182 PGGH GÖTEBORG 181 ........................................................................................................................... 127
183 PGGH GÖTEBORG 182 ........................................................................................................................... 127
185 PanGeo Geohazard svensk-engelsk ordlista .......................................................................................... 136
186 Referenser.............................................................................................................................................. 137
Dissemination Level: Public
Page 9 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
1
FÖRFATTARE OCH KONTAKTINFORMATION
Rapporten om markstabilitet är framtagen av Sveriges geologiska undersökning och är ett stöd för Pangeo
Ground Stability Layer (GSL) för Göteborg, Sverige
Namn och mailadresser författarna:
Mats Engdahl SGU (mats.engdahl@sgu.se)
Cecilia Jelinek, SGU (cecilia.jelinek@sgu.se)
2
INTRODUKTION
Allmänt
Göteborg är Sveriges näst största stad, med cirka 600 00 invånare, och ligger på den svenska västkusten vid
Göta älvs mynning (figur 1). Göteborg fick stadsprivilegier 1621 och p.g.a. sina många kanaler kallades
staden på 1600- och 1700 talen för nya Amsterdam. Under 1800-talet industrialiserades staden och fick
namnet Lilla London, som den fortfarande kallas. Göteborg är idag en industristad med flera stora
industrier. Hamnen är störst i norra Europa. Göteborg är också en järnvägsknutpunkt med 5 st järnvägar.
Flera stora Europavägar går igenom staden.
Det undersökta området täcker kommunerna Göteborg, Partille och Mölndal och är cirka 776 km2 stort
(figur 1). Området består av cirka 88 km2 bebyggelse (11 %) och cirka 32 km2 industriområde (4 %).
Naturmarken består av cirka 346 km2 skogsmark (45 %), cirka 51 km2 åker (7 %) och cirka 119 km2 annan
öppen mark (15 %). Dessutom finns cirka 140 km2 vattendrag, sjöar och hav i området (18 %).
Topografi och geologi
Göteborg gränsar i väster till havet och inom kommunen finns en mängd öar och skär. Den största ön är
Hisingen, som är Sveriges femte största ö. Hisingen är relativt flack med stora lerområden mellan
höjdpartier i de östra och norra delarna. De västra delarna domineras av kalt berg. Hisingen gränsar i norr
till Nordre älv och i öster till Göta älv. Övriga delar av området domineras av stora dalgångar omgivna av
höjdområden, där den högsta punkten når drygt 160 m ö.h. Dalgångarna har riktningarna NNO−SSV och
öst−väst. Höjdområdena består av kalt berg, berg med tunna jordtäcken eller torvmarker. Göta älv ligger i
den största dalgången, som har riktning NNO−SSV. Göteborgs centrum ligger i ett flackt lerområde där flera
dalgångar möts (figur 2).
Andelen berg i dagen och berg med tunna jordtäcken är ungefär 45 %. Dominerande bergart i kommunen
är ådergnejs av magmatiskt ursprung (figur 3). Bergarten bildades för cirka 1 600 miljoner år sedan. I
gnejsen finns tre nord-sydliga stråk av en ögonförande granitisk gnejs, som är bildade för cirka 1 320
miljoner år sedan. Bergarterna i stråken har förhöjd gammastrålning. Pegmatit- och diabasgångar
förekommer i hela området. En del diabasgångar har daterats till att vara cirka 650 miljoner år gamla.
Huvuddelen av jordarterna i området är bildade under Weichsel-istiden och tiden därefter. Inlandsisen
lämnade området för cirka 12 500 år sedan. De högst belägna strandmärkena (Högsta kustlinjen) ligger
cirka 100 m ö.h. och bildades i direkt anslutning till isens avsmältning. Stora delar av området har därför
legat under vatten och är påverkade av den miljön. Direkt efter isavsmältningen var landhöjningen snabb
och stranden försköts nedåt. I dag är landhöjningen i området cirka 2 mm/år.
Dissemination Level: Public
Page 10 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 1. Översikt över det bedömda området, som omfattar Göteborgs, Partille och Mölndals kommuner.
Dissemination Level: Public
Page 11 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 2. Översiktlig jordartskarta.
Dissemination Level: Public
Page 12 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 3. Översiktlig berggrundskarta.
Dissemination Level: Public
Page 13 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Jordarterna inom kommunen domineras av lera, cirka 31 %, och i de centrala delarna av staden är
mäktigheten drygt 100 m (figur 2). Den jordartsgeologiska kartan visar jordarterna under de hårdgjorda
ytorna i central Göteborg. De hårdgjorda ytorna är 0,5−1 m mäktiga. Närmast älven finns stora
utfyllnadsområden, som tidigare varit låglänta sankmarker uppbyggda av yngre svämsediment.
Utfyllnadsområden upptar cirka 3 % av områdets yta. De yngre svämsedimenten finns också i markytan och
cirka 3 % av ytan i området är sådan mark. Stora sättningar har förekommit i dessa områden när de
belastades med byggnader och vägar. Områdena sjunker fortfarande. I samband med att det centralt i
Göteborg byggdes flera tunnlar i berggrunden på 1970- och 1980 talet fick man också stora sättningar när
grundvattnet sjönk i jordlagren. Sättningsmätningar görs därför kontinuerligt på vissa byggnader i staden.
Vid landhöjningen utsattes tidigare avsatta jordlager för vågors och strömmars påverkan, t.ex. genom
svallning. Postglacialt grus, sand, silt och lera avlagrades vid eller utanför stränderna, i princip med utåt
avtagande kornstorlek. Postglacial sand och grus täcker cirka 8 % av markytan. Dessa jordarter underlagras
av glacial lera.
Morän och isälvsediment förekommer också sparsamt i området, cirka 6 % av markytan består av dessa två
jordarter.
2.1 MARKSTABILITET – EN ÖVERSIKT
De stora markrörelserna har skett i jordlagren i de stora dalgångarna och i utfyllnadsområden i havet.
Jordarterna i dessa dalgångar består på djupet av glacial lera och i ytan av postglacial lera, yngre
svämsediment eller postglacial finsand. Ställvis finns isälvssediment och morän mellan den glaciala leran
och berggrunden. Utfyllnadsområdena består av samma jordart som i övriga delar av dalgångarna men är
täckta av fyllnadsmassor. I dessa områden finns idag hamnverksamhet, industrier och lagerverksamhet.
Det är framförallt i punkter i vägarna, järnvägsbankarna, stora industrier och lagerbyggnader man fått de
stora sättningarna. Enskilda punkter på villahus som haft stora sättningar har kontrollerats i fält.
Genom samgranskning av alla tillgängliga datamängder (se avsnitt 2.2) har 173 områden (polygoner) skiljts
ut där markrörelser vid något tillfälle observerats (figur 4), 9 områden har skiljts ut där man kan misstänka
att markrörelser kan kommer att ske. Många av områdena är sammanslagningar av mindre areor, med
likande egenskaper.
Alla polygoner och tillhörande attribut är klassificerade och kategoriserade enligt INSPIRE (Natural Risk
Zones), som också har använts i Pangeos portal (Bateson m.fl., 2012). En uppskattning av konfidens har
gjorts av polygonerna i låg, medium och hög, beroende på hur många dataset som ingått i tolkningen. En
fjärde konfidens, extern, har använts när externa data, t.ex. jordskredsinventeringen, varit grund för
polygonen.
2.2 ANVÄNDA DATAMÄNGDER
Identifikationen av observerade och potentiella områden med stabilitetsproblem har gjorts genom en
kombinerad analys av PSI-data (se avsnitt 2.3), geologiska kartor, höjddata, terräng- och fastighetskartor.
Dessutom har SGUs databas med skredärr och raviner använts. Göteborgs Stads och Statens geotekniska
instituts databaser över inträffade skred har varit ett komplement, liksom Göteborgs stads dubbmätningar
på fastigheter i centrala Göteborg. Dubbmätningarna har pågått ända sedan början av 1900-talet.
Dissemination Level: Public
Page 14 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Terrängkarta i skala 1:50 000
Fastighetskarta i skala 1:10 000
Ny nationell höjddatabas, rikstäckande höjdmodell med ett medelfel i höjd som är bättre än 0,5 m
för en 2 m grid
Jordartskarta i skala 1:50 000
SGUs databas över skredärr och raviner
Göteborgs Stads databas över inträffade skred
Sättningsmätningar utförda av Göteborg Stad
Statens geotekniska instituts skreddatabas
2.3 PSI-DATA
PSI-data kommer från radarmätning från satellit av avstånd till reflekterande föremål på marken. PSI står
för Persistent Scatterer Interferometry, där Persistent Scatterers är de reflekterande föremålen (PS) och
Interferometry beskriver hur man beräknat hastigheten med vilken de reflekterande föremålen förflyttar
sig mot eller från satelliten.
Föremålen kan vara vägräcken, hustak, och klippor, med mera. I området har ytor utan konstruktioner inga
eller få reflektorer och ger därför inga utslag vid radarmätningarna. Detta gäller t.ex i östra delen av
området.
De mätningar som använts vid analysen är utförda av satelliterna ERS1 och ERS2, som passerat knappt en
gång per månad från november 1992 till december 2000, med uppehåll från oktober 1993 till maj 1995.
Varje gång satelliten passerar får man en bild, när sedan dessa bilder behandlas tillsammans får man ett
mått på årlig sättningshastighet (eller höjning). Totalt har 69 bilder använts vid databearebetningen.
Pixelstorleken är cirka 20*4 meter. Inom varje pixel kan det finnas högst en PS. Om det finns en PS kan
plastsen för denna bestämmas med en noggrannhet av ± 2 m i nord-sydlig riktning och ± 7 meter i östvästlig riktning, enligt leverantören (Tele-Rilevamento Europa T.R.E. s.r.l.). Nyare satelliter har betydligt
bättre upplösning, ner mot 0,5 m pixelstorlek.
Satelliten har mätt snett ner åt höger, och de förflyttningar uppåt/nedåt som mäts är i satellitens synvinkel,
det vill säga från eller emot satelliten, och inte vertikalt uppåt eller nedåt. Detta innebär till exempel att en
ojämn sättning som får en konstruktion att luta mot satelliten ger positivt utslag (det ser alltså ut som att
konstruktionen förflyttar sig uppåt istället för nedåt).
För analysen har knappt 184 600 PSI-punkter i Göteborgs, Partilles och Mölndals kommuner erhållits
(figur 5). De är relaterade till en lokal referenspunkt, vilket innebär att regionala förändringar (som t.ex.
landhöjning) inte påverkar analysen. Medelförflyttning för alla punkter är -0,07 mm/år med en
standardavvikelse på 1,5.
De allra flesta punkterna, 89 %, visar på ingen eller liten förflyttning (mindre än 1,5 mm per år, mot eller
från satelliten). Cirka 3 % av punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år mot satelliten, medan 8 % av
punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år från satelliten. Av de punkter som förflyttat sig från satelliten
(”sjunkit”) är det bara cirka 550 som har en förflyttning av 10 mm/år eller mer. Extremfall där förflyttning
Dissemination Level: Public
Page 15 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
från satellit med cirka 30 mm/år har uppmätts. Förflyttning från satelliten har i de flesta fall bedömts vara
marksättningar.
En plötslig förflyttning över större avstånd, t.ex ett skred, detekteras inte med PSI, eftersom reflektorn så
att säga försvinner från sin plats och inte längre kan detekteras som samma reflektor. De områden där
skred är vanliga saknar också ofta reflektorer.
Genom granskning av PSI-data har 70 polygoner identifierats där markförhållanden förändrats under tiden
för satellitmätningarna. Vissa polygoner är sammanslagningar av flera areor med lika egenskaper. Många
polygoner är knutna till kända områden med stabilitetsproblem.
Dissemination Level: Public
Page 16 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 4. Urskiljda områden med observerade stabilitetsproblem. För översättning av engelska termer se
ordlista.
Dissemination Level: Public
Page 17 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 5. PSI-data som laget till grund för bedömningar av markrörelser. Magnituden av förflyttningen är
angiven i mm/år, i satellitens synvinkel.
Dissemination Level: Public
Page 18 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
3
3.1
PGGH GÖTEBORG 001
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
3.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Säve, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark, uppodlad mark
Yta: 0,226 km2
Järnvägsbank och vägbank
3.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
3.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 81 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,5 mm/år. Maximal förflyttning -10,3 mm/år.
3.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
3.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
3.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
PSI-data visar på kontinuerliga sättningar under hela tidsperioden (figur 6). Den PS som visas i figur 6 har
den största årliga sättningen i området, precis över 10 mm/år.
Figur 6. Tidsserie av PSI-data visar på kontinuerlig sättning under hela tidperioden.
Dissemination Level: Public
Page 19 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
4
4.1
PGGH GÖTEBORG 002−003
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
4.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial lera och svämsediment
Flack mark utmed Göta älv
Yta: 2,14 km2
Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader mm
4.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
4.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
PGGH GÖTEBORG 002: Sammanlagt 1690 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal
förflyttning -31,2 mm/år.
PGGH GÖTEBORG 003: Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -10,3 mm/år. Maximal
förflyttning -18,3 mm/år.
4.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
4.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
4.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 7.
Dissemination Level: Public
Page 20 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 7. Motorvägen mellan Göteborg och Kungälv vid Bäckebol, Göteborgs kommun. Vissa partier av vägen
sjunker, som mest cirka 3 cm/år. SGU 2012.
5
5.1
PGGH GÖTEBORG 004
TYP AV RÖRELSE
Viss insjunkning
5.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kärra, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,077 km2
Bostadsbebyggelse
5.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
5.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 94 PSI-punkter, med medelförflyttning -1,5 mm/år. Maximal förflyttning -6,2 mm/år.
5.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
5.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar och byggnader förekommer när dessa ligger på glaciala leror.
Dissemination Level: Public
Page 21 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
5.7
6
6.1
BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
PGGH GÖTEBORG 005
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
6.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Fyllning utmed älven
Flacka asfalterade och bebyggda ytor
Yta: 4,22 km2
Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader, hamnverksamhet m.m.
6.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
6.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 3763 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,7 mm/år. Maximal förflyttning -27,1 mm/år.
6.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
6.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av
postglaciala sediment.
6.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
7
7.1
PGGH GÖTEBORG 006
TYP AV RÖRELSE
Krypning
7.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Glacial lera
Undulerande markyta
Yta: 0,021 km2
Vägbank
7.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Långsam jordflytning
7.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Dissemination Level: Public
Page 22 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Sammanlagt 14 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,8 mm/år. Maximal förflyttning -8,4 mm/år.
7.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
7.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Små rörelser i vägbankar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment i sluttningar.
7.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
8
8.1
PGGH GÖTEBORG 007
TYP AV RÖRELSE
Krypning
8.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Undulerande markyta
Yta: 0,002 km2
Öppen mark
8.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Långsam jordflytning
8.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,2 mm/år. Maximal förflyttning -4,1 mm/år.
8.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
8.6
GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Små rörelser i sluttande mark är vanlig i finkorniga sediment.
8.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
9
9.1
PGGH GÖTEBORG 008
TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
9.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Agnesberg, Göta älvs dalgång och sidodalgång, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Flack−svagt lutande mark
Yta: 0,066 km2
Industrier, lagerbyggnader, väg och järnvägsbank
Dissemination Level: Public
Page 23 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
9.3
TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
9.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 83 PSI-punkter, med medelförflyttning -5 mm/år. Maximal förflyttning -19,4 mm/år.
9.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
9.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
9.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
10 PGGH GÖTEBORG 009
10.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
10.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Svämsediment
Flack mark utmed älven
Yta: 0,073 km2
Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader mm
10.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
10.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 98 PSI-punkter, med medelförflyttning -8 mm/år. Maximal förflyttning -24 mm/år.
10.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
10.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
10.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
11 PGGH GÖTEBORG 010
11.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
Dissemination Level: Public
Page 24 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
11.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kärra, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial finsand
Flack dalgång
Yta: 0,032 km2
Vägar, bostadsbebyggelse m.m.
11.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
11.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 53 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,8 mm/år. Maximal förflyttning -9,9 mm/år.
11.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
11.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
11.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
12 PGGH GÖTEBORG 011
12.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
12.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Tuve, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark längs Kvillebäcken
Yta: 0,105 km2
Järnvägsbank, vägar m.m.
12.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
12.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 40 PSI-punkter, med medelförflyttning -5,1 mm/år. Maximal förflyttning -14,2 mm/år.
12.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
12.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
12.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 25 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
13 PGGH GÖTEBORG 012
13.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
13.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Säve, Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,034 km2
Industrier, lagerbyggnader, asfalterad mark m.m.
13.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
13.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 18 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,5 mm/år. Maximal förflyttning -12,4 mm/år.
13.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
13.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av stora byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
13.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
14 PGGH GÖTEBORG 013
14.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
14.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Tuve, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack liten dalgång, bebyggelse, öppen mark
Yta: 0,031 km2
Villaområde
14.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
14.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 43 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,6 mm/år. Maximal förflyttning -7 mm/år.
14.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
Dissemination Level: Public
Page 26 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
14.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
14.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
15 PGGH GÖTEBORG 014
15.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
15.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torslanda, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark, öppen mark, bebyggelse
Yta: 0,021 km2
Bostadshus m.m.
15.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
15.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 42 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,6 mm/år. Maximal förflyttning -6,7 mm/år.
15.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
15.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
15.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
16 PGGH GÖTEBORG 015
16.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
16.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lundby, Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,295 km2
Vägar, industrimark, lagerbyggnader m.m.
16.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 27 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
16.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 272 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,4 mm/år. Maximal förflyttning -15,5 mm/år.
16.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
16.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar och byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
16.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
17 PGGH GÖTEBORG 016
17.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
17.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kvillebäcken, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack bebyggd mark och parkmark
Yta: 1,10 km2
Vägar, bostadsbebyggelse, lagerbyggnader, industrier, köpcentrum m.m.
17.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
17.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 999 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,5 mm/år. Maximal förflyttning -19,4 mm/år.
17.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
17.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader m.m. är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
17.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
18 PGGH GÖTEBORG 017
18.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
18.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kvillebäcken, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Dissemination Level: Public
Page 28 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Flack bebyggd mark och parkmark
Yta: 0,506 km2
Vägar, bostadsbebyggelse, lagerbyggnader, industrier, köpcentrum m.m.
18.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
18.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 647 PSI-punkter, med medelförflyttning -1,6 mm/år. Maximal förflyttning -10,7 mm/år.
18.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
18.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
18.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
19 PGGH GÖTEBORG 018
19.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
19.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Backa, Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark i sidodalgång parallell med Göta älvs dalgång
Yta: 0,351 km2
Bostadsbebyggelse, vägar m.m.
19.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
19.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 502 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,9 mm/år. Maximal förflyttning -15,4 mm/år.
19.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
19.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader förekommer när dessa ligger på finkorniga sediment.
19.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 29 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
20 PGGH GÖTEBORG 019
20.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
20.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Backa, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial finsand
Sluttning
Yta: 0,008 km2
Bebyggelse, vägar m.m.
20.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
20.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 6 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,6 mm/år. Maximal förflyttning -4,3 mm/år.
20.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
20.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
20.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
21 PGGH GÖTEBORG 020
21.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
21.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Agnesberg, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial silt
Flack mark utmed älven
Yta: 0,055 km2
Industrimark, vägar m.m.
21.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
21.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 22 PSI-punkter, med medelförflyttning -7,9 mm/år. Maximal förflyttning -12,7 mm/år.
21.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
Dissemination Level: Public
Page 30 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
21.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
21.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
22 PGGH GÖTEBORG 021
22.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
22.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Agnesberg, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Flack mark utmed älven
Yta: 0,065 km2
Väg- och järnvägsbank, industrier
22.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
22.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 35 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,8 mm/år. Maximal förflyttning -10,2 mm/år.
22.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
22.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, väg- och järnvägsbankar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
22.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
23 PGGH GÖTEBORG 022
23.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
23.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial finsand
Flack mark i dalgången en bit från älven
Yta: 0,027 km2
Tunga byggnader, vägar, järnväg m.m.
23.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 31 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
23.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 33 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,5 mm/år. Maximal förflyttning -6,5 mm/år.
23.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
23.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
23.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
24 PGGH GÖTEBORG 023
24.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
24.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Utby, Säveåns dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark på bägge sidor om Säveån
Yta: 1,35 km2
Järnvägs- och vägbankar, bangård, industrier, bostadsbebyggelse, köpcentrum m.m.
24.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
24.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 914 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,1 mm/år. Maximal förflyttning -14,8 mm/år.
24.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
24.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
24.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
25 PGGH GÖTEBORG 024
25.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
25.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Utby, Säveåns dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial finsand
Dissemination Level: Public
Page 32 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Flack bebyggd mark
Yta: 0,036 km2
Bostadsbebyggelse
25.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
25.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 49 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,4 mm/år. Maximal förflyttning -9,4 mm/år.
25.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
25.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
25.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
26 PGGH GÖTEBORG 025
26.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
26.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Partille, Säveåns dalgång, Partille kommun
Postglacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,985 km2
Bostadsbebyggelse, småindustrier, vägar, järnväg m.m.
26.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
26.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 725 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,8 mm/år. Maximal förflyttning -23,2 mm/år.
26.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
26.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägar och vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
26.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 33 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
27 PGGH GÖTEBORG 026
27.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
27.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Jonsered, Säveåns dalgång, Partille kommun
Glacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,034 km2
Bostadsbebyggelse, vägar m.m.
27.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
27.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 36 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,2 mm/år. Maximal förflyttning -13,8 mm/år.
27.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
27.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
27.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
28 PGGH GÖTEBORG 027
28.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
28.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kålltorp, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark i liten dalgång
Yta: 0,020 km2
Bostadsbebyggelse, spårväg, vägar m.m.
28.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
28.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 44 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,3 mm/år. Maximal förflyttning -5,4 mm/år.
28.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 34 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
28.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
28.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
29 PGGH GÖTEBORG 028
29.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
29.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Mölndalsåns dalgång mellan Göteborg och Mölndal
Postglacial lera
Flack bebyggd mark
Yta: 0,915 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, vägar järnvägar m.m
29.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
29.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 996 PSI-punkter, med medelförflyttning -4,5 mm/år. Maximal förflyttning -16,8 mm/år.
29.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
29.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, vägar m.m. är vanliga när dessa ligger på postglacial lera.
29.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
30 PGGH GÖTEBORG 029
30.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
30.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Centrala delar av Göteborg
Postglacial lera
Flack bebyggd mark
Yta: 0,133 km2
Stadsbebyggelse
30.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 35 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
30.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 238 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,3 mm/år. Maximal förflyttning -11,2 mm/år.
30.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
30.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
30.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
31 PGGH GÖTEBORG 030
31.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
31.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kungsladugård, Högsbo, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack bebyggd mark
Yta: 0,342 km2
Stadsbebyggelse, gator m.m.
31.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
31.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 349 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,4 mm/år. Maximal förflyttning -16 mm/år.
31.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
31.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
31.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
32 PGGH GÖTEBORG 031
32.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
32.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Majorna, Göteborgs kommun
Glacial lera
Dissemination Level: Public
Page 36 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Bebyggd mark
Yta: 0,065 km2
Stadsbebyggelse, gator m.m.
32.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
32.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 140 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,5 mm/år. Maximal förflyttning -8,4 mm/år.
32.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
32.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
32.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
33 PGGH GÖTEBORG 032
33.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
33.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Chalmersområdet, Göteborgs kommun
Torv
Flack utfylld mark på torvmosse
Yta: 0,002 km2
Skola, idrottsplats, vägar m.m.
33.3 TYP AV GEOHAZARD
Oxidation av torv p.g.a. grundvattenavsänkning
33.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,7 mm/år. Maximal förflyttning -5,4 mm/år.
33.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
33.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på torv.
33.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 37 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
34 PGGH GÖTEBORG 033
34.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
34.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kungsladugård, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Bebygg mark
Yta: 0,037 km2
Stadsbebyggelse
34.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
34.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 63 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,2 mm/år. Maximal förflyttning -5,3 mm/år.
34.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
34.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
34.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
35 PGGH GÖTEBORG 034
35.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
35.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Påvelund, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack dalgång
Yta: 0,340 km2
Villabebyggelse, vägar m.m.
35.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
35.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 410 PSI-punkter, med medelförflyttning -1 mm/år. Maximal förflyttning -7,7 mm/år.
35.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
Dissemination Level: Public
Page 38 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
35.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
35.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
36 PGGH GÖTEBORG 035
36.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
36.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Fiskebäck, Göteborgs kommun
Fyllning på postglacial lera
Hamnområde i fiskehamn
Yta: 0,010 km2
Lagerbyggnader och kajer
36.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
36.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 12 PSI-punkter, med medelförflyttning -2 mm/år. Maximal förflyttning -4,8 mm/år.
36.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
36.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av finkorniga sediment.
36.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
37 PGGH GÖTEBORG 036
37.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
37.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgångar i Högsbo, Göteborgs kommun och i Mölndal
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,792 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m
37.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 39 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
37.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 776 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,1 mm/år. Maximal förflyttning -13,1 mm/år.
37.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
37.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
37.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
38 PGGH GÖTEBORG 037
38.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
38.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Askim, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Flack mark
Yta: 0,006 km2
Bostadsbebyggelse, affärer m.m.
38.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
38.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 8 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,9 mm/år. Maximal förflyttning -9,1 mm/år.
38.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
38.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
38.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
39 PGGH GÖTEBORG 038
39.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
39.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgång vid Sisjön, Göteborgs kommun
Gyttja, gyttjelera
Dissemination Level: Public
Page 40 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Flack mark
Yta: 0,077 km2
Vägbank
39.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
39.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 13 PSI-punkter, med medelförflyttning -6 mm/år. Maximal förflyttning -12,4 mm/år.
39.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
39.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.
39.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
40 PGGH GÖTEBORG 039
40.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
40.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgångar i Mölndal
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,66 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, vägar, travbana m.m.
40.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
40.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 526 PSI-punkter, med medelförflyttning -1,5 mm/år. Maximal förflyttning -19,8 mm/år.
40.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
40.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader m.m. är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
40.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 41 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
41 PGGH GÖTEBORG 040
41.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
41.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kallebäck, Göteborgs kommun
Glacial lera
Svagt lutande mark
Yta: 0,027 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, m.m.
41.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
41.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 27 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal förflyttning -8,6 mm/år.
41.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
41.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
41.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
42 PGGH GÖTEBORG 041
42.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
42.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kallebäck, Göteborgs kommun
Glacial lera
Lutande mark
Yta: 0,005 km2
Industri m.m.
42.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Långsam jordflytning
42.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -10,3 mm/år. Maximal förflyttning -18,2 mm/år.
42.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 42 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
42.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Små markrörelser är vanliga i lutande lermark.
42.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
43 PGGH GÖTEBORG 042
43.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
43.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgång i Mölndal
Postglacial sand
Svagt lutande mark
Yta: 0,033 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, järnväg m.m.
43.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
43.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 42 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,4 mm/år. Maximal förflyttning -10,2 mm/år.
43.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
43.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
43.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
44 PGGH GÖTEBORG 043
44.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
44.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dalgång i Kållered, Mölndals kommun
Lergyttja, gyttjelera
Flack mark
Yta: 0,118 km2
Lagerbyggnader, industrier, motorväg, järnväg m.m.
44.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 43 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
44.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 104 PSI-punkter, med medelförflyttning -5,2 mm/år. Maximal förflyttning -21,6 mm/år.
44.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
44.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.
44.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
45 PGGH GÖTEBORG 044
45.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
45.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Skintebo, Göteborgs kommun
Glacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,012 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m.
45.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
45.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 18 PSI-punkter, med medelförflyttning -1 mm/år. Maximal förflyttning -4,3 mm/år.
45.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
45.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Små markrörelser är vanliga i områden med raviner.
45.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
46 PGGH GÖTEBORG 045
46.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
46.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindomeåns dalgång, Mölndals kommun
Postglacial lera
Dissemination Level: Public
Page 44 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Flack mark
Yta: 0,033 km2
Industrier, lagerbyggnader, järnvägar m.m.
46.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
46.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 37 PSI-punkter, med medelförflyttning -4,7 mm/år. Maximal förflyttning -11,4 mm/år.
46.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
46.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och järnvägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
46.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 8.
Figur 8. Järnvägsbank på
postglaciala sediment
i Lindomeåns dalgång
söder om Lindome
samhälle, Mölndals
kommun. Sättningar
förekommer av
banvallarna. SGU
2012.
47 PGGH GÖTEBORG 046
47.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
47.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindomeåns dalgång, Mölndals kommun
Svämsediment
Flack mark
Dissemination Level: Public
Page 45 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 0,012 km2
Järnväg, lagerbyggnad m.m.
47.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
47.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 20 PSI-punkter, med medelförflyttning -5,2 mm/år. Maximal förflyttning -25,3 mm/år.
47.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
47.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av järnvägar och byggnader är vanliga när dessa ligger på svämsediment.
47.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
48 PGGH GÖTEBORG 047
48.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
48.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindomeåns dalgång, Mölndals kommun
Glacial lera
Svagt lutande mark
Yta: 0,054 km2
Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m.
48.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Långsam jordflytning
48.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 122 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,7 mm/år. Maximal förflyttning -22,3 mm/år.
48.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
48.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Små markrörelser är vanliga i lutande lermark.
48.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 46 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
49 PGGH GÖTEBORG 048
49.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
49.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,004 km2
Provkörningsbana för Volvo
49.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
49.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -4,4 mm/år. Maximal förflyttning -5,6 mm/år.
49.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
49.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
49.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
50 PGGH GÖTEBORG 049
50.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
50.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Billdal, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Bostadsbebyggelse m.m.
50.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
50.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 3 PSI-punkter, med medelförflyttning -7,3 mm/år. Maximal förflyttning -8,6 mm/år.
50.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 47 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
50.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
50.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
51 PGGH GÖTEBORG 050
51.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
51.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Skatås friluftsområde, Göteborgs kommun
Torv
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Idrottshall
51.3 TYP AV GEOHAZARD
Oxidation av torv p.g.a. grundvattenavsänkning
51.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 2 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,4 mm/år. Maximal förflyttning -5,1 mm/år.
51.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
51.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på torv.
51.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
52 PGGH GÖTEBORG 051
52.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
52.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Grimbo industriområde, Göteborgs kommun
Fyllning på isälvssediment
Svagt undulerande mark
Yta: 0,003 km2
Kontorsbyggnad
52.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
Dissemination Level: Public
Page 48 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
52.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 11 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,1 mm/år. Maximal förflyttning -8,6 mm/år.
52.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
52.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllning.
52.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
53 PGGH GÖTEBORG 052
53.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
53.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Stensjön, Mölndals kommun
Torv
Flack mark
Yta: 0,002 km2
Bostadsbebyggelse, vägar m.m.
53.3 TYP AV GEOHAZARD
Oxidation av torv p.g.a. grundvattenavsänkning
53.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 8 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,1 mm/år. Maximal förflyttning -3,9 mm/år.
53.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
53.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på organiska jordarter.
53.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
54 PGGH GÖTEBORG 053
54.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
54.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sagered, Mölndals kommun
Torv
Dissemination Level: Public
Page 49 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Vägar, byggnader m.m.
54.3 TYP AV GEOHAZARD
Oxidation av torv p.g.a. grundvattenavsänkning
54.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,1 mm/år. Maximal förflyttning -7,1 mm/år.
54.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
54.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på organiska jordarter.
54.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
55 PGGH GÖTEBORG 054
55.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
55.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torslanda, Göteborgs kommun
Fyllning på postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,002 km2
Industriområde
55.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
55.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 11 PSI-punkter, med medelförflyttning -1,8 mm/år. Maximal förflyttning -3,5 mm/år.
55.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
55.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av mark är vanligt i utfyllnadsområden.
55.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 50 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
56 PGGH GÖTEBORG 055
56.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
56.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torlanda, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,004 km2
Vägbank
56.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
56.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal förflyttning -5 mm/år.
56.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
56.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
56.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
57 PGGH GÖTEBORG 056
57.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
57.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torslanda, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,002 km2
Skolbyggnad
57.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
57.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 11 PSI-punkter, med medelförflyttning -4,2 mm/år. Maximal förflyttning -8,1 mm/år.
57.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 51 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
57.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
57.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
58 PGGH GÖTEBORG 057
58.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
58.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Billdal, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: <0,001 km2
Vägbank
58.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
58.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 2 PSI-punkter, med medelförflyttning -9,3 mm/år. Maximal förflyttning -9,7 mm/år.
58.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
58.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
58.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
59 PGGH GÖTEBORG 058
59.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
59.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindholmen, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Väg m.m.
59.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
Dissemination Level: Public
Page 52 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
59.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data. Endast en punkt, sättningshastighet 10 mm/år.
59.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
59.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
59.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
60 PGGH GÖTEBORG 059
60.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
60.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindholmen, Hisingen, Göteborgs kommun
Isälvssediment
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Lagerbyggnad
60.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
60.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,4 mm/år. Maximal förflyttning -4,1 mm/år.
60.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
60.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar kan förekomma i isälvssediment om lasterna (byggnader m.m.) är stora.
60.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
61 PGGH GÖTEBORG 060
61.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
61.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Alelyckan i Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Svämsediment
Flack mark vid Säveåns utlopp i Göta älv
Dissemination Level: Public
Page 53 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 0,009 km2
Väg och järnväg
61.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
61.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 13 PSI-punkter, med medelförflyttning -4,2 mm/år. Maximal förflyttning -5,7 mm/år.
61.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
61.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av vägar och järnvägar är vanliga när dessa ligger på svämsediment.
61.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
62 PGGH GÖTEBORG 061
62.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
62.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindome, Mölndals kommun
Fyllning i gammalt grustag
Sluttning
Yta: <0,001 km2
Villa
62.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
62.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 3 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,7 mm/år. Maximal förflyttning -3,4 mm/år.
62.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög, fältkontrollerad
62.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllnadsmassor.
62.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 54 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
63 PGGH GÖTEBORG 062
63.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
63.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindome, Mölndals kommun
Fyllnadsmassor i gammalt grustag
Sluttning på randbildning
Yta: <0,001 km2
Kommunal förrådslokal. Stora problem med sättningar och förorenade fyllnadsmassor. Byggnaden ska rivas
och marken saneras.
63.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
63.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 2 PSI-punkter, med medelförflyttning -8,8 mm/år. Maximal förflyttning -10,1 mm/år.
63.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög, fältkontrollerad
63.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllnadsmassor.
63.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 9 och figur 10.
Figur 9. Taket på byggnad 200 m öster om Lindome kyrka, Mölndals kommun. Byggnaden ligger på
fyllnadsmassor i ett gammalt grustag, se även figur 10. SGU 2012.
Dissemination Level: Public
Page 55 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 10. Byggnad 200 m öster om Lindome kyrka, Mölndals kommun, se även figur 9. Byggnaden har stora
sättningsskador och ska rivas. SGU 2012.
64 PGGH GÖTEBORG 063
64.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
64.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torslanda, Hisingen, Götborgs kommun
Postglacial lera
Flack mark
Yta: <0,001 km2
Byggnader nära havet (figur 11).
Dissemination Level: Public
Page 56 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 11. Byggnader nära havet, söder om Torslanda, Hisingen. Grundläggningen är ofta bristfällig och
byggnaderna sjunker därför. SGU 2012
64.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
64.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 3 PSI-punkter, med medelförflyttning -5,3 mm/år. Maximal förflyttning -6,8 mm/år.
64.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög, fältkontrollerad
64.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.
64.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
65 PGGH GÖTEBORG 064
65.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
Dissemination Level: Public
Page 57 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
65.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kållered, Mölndals kommun
Utfyllnad i trädgård. Morän underlagrar utfyllnaden
Sluttning
Yta: 0,003 km2
Villa, garage och förråd.
65.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
65.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,7 mm/år. Maximal förflyttning -4 mm/år.
65.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög, fältkontrollerad
65.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader m.m. är vanliga i sluttningar, särskilt om byggnaderna är placerade på
utfyllnadsmassor.
65.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
66 PGGH GÖTEBORG 065
66.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
66.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kärra, Göteborgs kommun
Utfyllnad i trädgård. Morän underlagrar utfyllnaden.
Sluttning
Yta: <0,001 km2
Villa
66.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
66.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data, Endast en PSI-punkt, med sättningshastighet 27 mm/år under kontrollperioden.
Byggnaden har kontrollerats i fält.
66.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
66.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader m.m. är vanliga i sluttningar, särskilt om byggnaderna är placerade på
utfyllnadsmassor.
Dissemination Level: Public
Page 58 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
66.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Sprickor i husgrund
67 PGGH GÖTEBORG 066
67.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
67.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kungsladugård, Göteborgs kommun
Glacial lera.
Flack mark.
Yta: 0,043 km2
Stadsbebyggelse, vägar, kyrkogård, sjukhusområde m.m.
67.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
67.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 44 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal förflyttning -9,4 mm/år.
67.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
67.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger finkorniga sediment.
67.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
68 PGGH GÖTEBORG 067
68.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
68.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Frölunda, Göteborgs kommun
Glacial lera.
Flack mark
Yta: 0,434 km2
Stadsbebyggelse, köpcentrum, vägar, m.m.
68.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
68.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Dissemination Level: Public
Page 59 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Sammanlagt 410 PSI-punkter, med medelförflyttning -1,5 mm/år. Maximal förflyttning -13,1 mm/år.
68.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
68.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger finkorniga sediment.
68.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
69 PGGH GÖTEBORG 068
69.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
69.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kviberg, Göteborgs kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,001 km2
Bebyggt område (väg, affärsbyggnad)
69.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
69.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 8 PSI-punkter, med medelförflyttning -4 mm/år. Maximal förflyttning -7,3 mm/år.
69.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
69.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om grundläggningen har gjorts bristfälligt.
69.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
70 PGGH GÖTEBORG 069
70.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
70.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Partille kommun
Glacial lera
Flack mark i dalgång
Yta: 0,010 km2
Bebyggt område
Dissemination Level: Public
Page 60 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
70.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
70.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 18 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,2 mm/år. Maximal förflyttning -6,4 mm/år.
70.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
70.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om grundläggningen har gjorts bristfälligt.
70.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
71 PGGH GÖTEBORG 070
71.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
71.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Partille kommun
Glacial lera
Flack mark i kanten av dalgång
Yta: 0,008 km2
Bebyggt område
71.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
71.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data
Sammanlagt 14 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal förflyttning -3,9 mm/år.
71.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
71.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om grundläggningen har gjorts bristfälligt.
71.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
72 PGGH GÖTEBORG 071
72.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
Dissemination Level: Public
Page 61 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
72.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Säve-Kärra, Hisingen, Göteborgs kommun
6 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,224 km2
Ängsmark/åkermark
72.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
72.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
72.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
72.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
72.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
73 PGGH GÖTEBORG 072
73.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
73.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Halvegården, norr om Säve flygplats, Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Åkermark runt vattendrag
Yta: 0,014 km2
Åkermark
73.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
73.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata.
73.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
73.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
Dissemination Level: Public
Page 62 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
73.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
74 PGGH GÖTEBORG 073
74.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
74.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Skogome-Tagene-Bönered, Hisingen, Göteborgs kommun
6 st raviner
Mestadels glacial lera och postglacial sand
Kuperad terräng
Skogsmark runt vattendrag. De två södra områden omgivna av bebyggelse.
Yta: 0,058 km2
74.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
74.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
74.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
74.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
74.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
75 PGGH GÖTEBORG 074
75.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
75.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Tuve, Hisingen, Göteborgs kommun
Cirka 26 ha stort skred, år 1977
Glacial och postglacial lera
Svagt lutande lermark
Yta: 0,256 km2
Ängsmark nära bebyggelse (tidigare bebyggd mark).
75.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
Dissemination Level: Public
Page 63 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
75.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och i fält. SGIs skreddatabas och MSBs naturolycksdatabas.
75.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög och extern
75.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer
bidrog till att skredet utlöstes, bl.a. förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck och ovanligt
stora nederbördsmängder.
75.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 12.
Figur 12. Tuveskredet 1977. SGU 1977
76 PGGH GÖTEBORG 075
76.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
76.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Helgered, Hisingen, Göteborgs kommun
3 st raviner
Postglacial mellansand-grovsand
Kuperad terräng
Yta: 0,011 km2
Skogsmark runt vattendrag, tätt omgivna av bebyggelse.
76.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
76.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
Dissemination Level: Public
Page 64 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
76.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
76.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
76.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
77 PGGH GÖTEBORG 076
77.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
77.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Ramnebacken, norr om Lärjeåns utlopp i Göta Älv, Göteborgs kommun
2 st raviner
Främst glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,048 km2
Skogsmark runt vattendrag
77.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
77.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
77.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
77.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
77.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
78 PGGH GÖTEBORG 077
78.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
78.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered-Gårdstensberget-Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
7 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Dissemination Level: Public
Page 65 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 0,119 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
78.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
78.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata.
78.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
78.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
78.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
79 PGGH GÖTEBORG 078
79.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
79.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Eriksbo, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Undulerande markyta
Yta: 0,021 km2
Öppen grönyta i bostadsområde
79.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
79.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
79.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
79.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
79.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
80 PGGH GÖTEBORG 079
80.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
Dissemination Level: Public
Page 66 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
80.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flera skred
Glacial lera
Yta: 0,169 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
80.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
80.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
80.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
80.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
80.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
81 PGGH GÖTEBORG 080
81.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
81.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered-Gunnilse-Linnarhult-Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flera raviner
Mestadels glacial lera, mindre ytor med svämsediment och postglacial sand.
Kuperad terräng
Yta: 0,540 km2
Skogsmark och ängsmark/åkermark
81.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
81.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
81.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
81.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
81.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 67 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
82 PGGH GÖTEBORG 081
82.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
82.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered-Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flera små raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,091 km2
Ängsmark/åkermark
82.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
82.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
82.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
82.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
82.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
83 PGGH GÖTEBORG 082
83.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
83.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered-Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flera stora, tydliga raviner längs vattendrag som ansluter till Lärjeån.
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 1,74 km2
Ängsmark/åkermark
83.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
83.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
Dissemination Level: Public
Page 68 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
83.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
83.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
83.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
84 PGGH GÖTEBORG 083
84.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
84.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered-Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
2 st skred
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,008 km2
Ängsmark/åkermark
84.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
84.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
84.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
84.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
84.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
85 PGGH GÖTEBORG 084
85.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
85.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Björsbo, Göteborgs kommun
Glacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,043 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
Dissemination Level: Public
Page 69 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
85.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
85.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
85.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
85.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
85.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
86 PGGH GÖTEBORG 085
86.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
86.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
13 små raviner
Glacial och postglacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,060 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
86.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
86.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
86.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
86.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
86.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
87 PGGH GÖTEBORG 086
87.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
Dissemination Level: Public
Page 70 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
87.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial silt
Kuperad terräng
Yta: 0,015 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
87.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
87.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
87.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
87.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
87.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
88 PGGH GÖTEBORG 087
88.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
88.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Utby, Göteborgs kommun
Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand
Kuperad mark
Yta: 0,135 km2
Ravinområde mellan bebyggelse och fotbollsplaner
88.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
88.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
88.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
88.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
88.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 71 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
89 PGGH GÖTEBORG 088
89.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
89.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Utby, Göteborgs kommun
Postglacial lera
Svagt undulerande mark
Yta: 0,011 km2
Ängsmark/åkermark
89.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
89.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
89.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
89.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
89.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
90 PGGH GÖTEBORG 089
90.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
90.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kärralund, Göteborgs kommun
Glacial lera och morän
Kuperad terräng
Yta: 0,007 km2
Litet skogsområde i bebyggelse
90.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
90.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
90.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
Dissemination Level: Public
Page 72 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
90.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
90.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
91 PGGH GÖTEBORG 090
91.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
91.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Stora Torp, Göteborgs kommun
3 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,069 km2
Skogsmark nära bebyggelse
91.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
91.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
91.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
91.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
91.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
92 PGGH GÖTEBORG 091
92.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
92.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Änggården, Göteborgs kommun
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,042 km2
Skogsmark
Dissemination Level: Public
Page 73 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
92.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
92.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
92.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
92.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
92.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
93 PGGH GÖTEBORG 092
93.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
93.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Änggårdsbergens naturreservat, Mölndals kommun
2 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,013 km2
Skogsmark
93.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
93.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
93.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
93.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
93.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
94 PGGH GÖTEBORG 093
94.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
Dissemination Level: Public
Page 74 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
94.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Änggårdsbergens naturreservat, Mölndals kommun
Glacial lera och postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: 0,005 km2
Skogsmark
94.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
94.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
94.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
94.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
94.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
95 PGGH GÖTEBORG 094
95.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
95.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Änggårdsbergens naturreservat, Mölndals kommun
Glacial lera och postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: 0,003 km2
Skogsmark
95.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
95.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
95.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
95.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
95.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 75 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
96 PGGH GÖTEBORG 095
96.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
96.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lackarebäck-Kikås, Mölndals kommun
Postglacial mellansand-grovsand
Kuperad terräng
Yta: 0,030 km2
Skogsmark i anslutning till industriområde
96.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
96.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
96.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
96.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
96.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
97 PGGH GÖTEBORG 096
97.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
97.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Balltorp, Mölndals kommun
Morän
Kuperad terräng
Yta: 0,005 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
97.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
97.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
97.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 76 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
97.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning förekommer i morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller mindre temporärt
vattendrag.
97.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
98 PGGH GÖTEBORG 097
98.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
98.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Hovås, Göteborgs kommun
Postglacial mellansand-grovsand
Kuperad terräng
Yta: 0,003 km2
Liten skogsremsa i bebyggt område
98.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
98.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
98.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
98.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
98.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
99 PGGH GÖTEBORG 098
99.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
99.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Balltorp, Mölndals kommun
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,029 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
99.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
Dissemination Level: Public
Page 77 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
99.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
99.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
99.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
99.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
100 PGGH GÖTEBORG 099
100.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
100.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Rävekärr, Mölndals kommun
Glacial lera och svämsediment
Kuperad terräng
Yta: 0,008 km2
Skogsmark nära bebyggelse
100.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
100.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
100.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
100.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag
100.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
101 PGGH GÖTEBORG 100
101.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
101.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Alvered, Mölndals kommun
Glacial lera
Dissemination Level: Public
Page 78 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Kuperad terräng
Yta: 0,029 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
101.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
101.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
101.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
101.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
101.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
102 PGGH GÖTEBORG 101
102.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
102.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Väster om Kållered, Mölndals kommun
4 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,064 km2
Ängsmark/åkermark
102.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
102.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
102.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
102.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
102.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 79 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
103 PGGH GÖTEBORG 102
103.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
103.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Heljered, väster om Kållered, Mölndals kommun
Glacial lera
Yta: 0,010 km2
Skogsmark
103.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
103.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och i fält. Finns i SGIs skreddatabas.
103.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium och externa data
103.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
103.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
104 PGGH GÖTEBORG 103
104.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
104.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Väster om Kållered, Mölndals kommun
2 små raviner
Glacial lera och postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: <0,001 km2
Skogsmark
104.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
104.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
104.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
Dissemination Level: Public
Page 80 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
104.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
104.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
105 PGGH GÖTEBORG 104
105.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
105.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Väster om Kållered, Mölndals kommun
2 st raviner
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,002 km2
Skogsmark
105.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
105.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
105.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
105.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
105.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
106 PGGH GÖTEBORG 105
106.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
106.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Mellan Kållered och Lindome, Mölndals kommun
Liten ravin
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,003 km2
Ängsmark/åkermark
Dissemination Level: Public
Page 81 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
106.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
106.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
106.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
106.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
106.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
107 PGGH GÖTEBORG 106
107.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
107.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindome, Mölndals kommun
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,001 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
107.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
107.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
107.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
107.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
107.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
108 PGGH GÖTEBORG 107
108.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
Dissemination Level: Public
Page 82 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
108.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lindome, Mölndals kommun
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,008 km2
Ängsmark/åkermark
108.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
108.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
108.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
108.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
108.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
109 PGGH GÖTEBORG 108
109.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
109.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Mysterna, Hisingen, Göteborgs kommun
Morän
Kuperad terräng
Yta: 0,003 km2
Skogsmark
109.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
109.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
109.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
109.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning förekommer i morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller mindre temporärt
vattendrag.
109.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 83 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
110 PGGH GÖTEBORG 109
110.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
110.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flertalet skred nära Lärjeån
Glacial lera
Yta: 0,162 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
110.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
110.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
110.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
110.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
110.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
111 PGGH GÖTEBORG 110
111.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
111.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
2 relativt otydliga skred
Glacial lera
Yta: 0,023 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
111.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
111.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och externa data. Det norra skredet är avgränsat i Göteborgs
stadsbyggnadskontors skreddatabas.
111.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
Dissemination Level: Public
Page 84 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
111.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
111.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
112 PGGH GÖTEBORG 111
112.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
112.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
2 små raviner, flera finns i närheten som ej är specifikt utmärkta med egna polygoner.
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,001 km2
Ängsmark/åkermark
112.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
112.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
112.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
112.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
112.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
113 PGGH GÖTEBORG 112
113.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
113.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lärjeåns dalgång, från Angered och österut till kommungränsen, Göteborgs kommun
Flertalet skred nära Lärjeån
Glacial lera
Yta: 0,066 km2
Ängsmark/åkermark
113.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
Dissemination Level: Public
Page 85 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
113.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
113.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
113.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
113.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
114 PGGH GÖTEBORG 113
114.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
114.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lärjeåns dalgång, från Angered och österut upp till kommungränsen, Göteborgs kommun
Flertalet skred nära Lärjeån
Glacial lera
Ängsmark/åkermark
Yta: 0,287 km2
114.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
114.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
114.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
114.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
114.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
115 PGGH GÖTEBORG 114
115.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
115.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Björred, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Postglacial finsand
Kuperad terräng
Yta: 0,004 km2
Dissemination Level: Public
Page 86 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Ängsmark/åkermark
115.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
115.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
115.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
115.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
115.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
116 PGGH GÖTEBORG 115
116.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
116.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Östra Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Glacial lera
Yta: 0,003 km2
Ängsmark/åkermark
116.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
116.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
116.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
116.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
116.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
117 PGGH GÖTEBORG 116
117.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
117.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Angered, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Dissemination Level: Public
Page 87 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Glacial lera och postglacial finsand
Yta: 0,001 km2
Skogsmark
117.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
117.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
117.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
117.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
117.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
118 PGGH GÖTEBORG 117
118.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
118.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Söder om Olofstorp, Göteborgs kommun
3 ravinsystem
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,034 km2
Ängsmark/åkermark
118.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
118.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
118.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
118.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
118.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 88 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
119 PGGH GÖTEBORG 118
119.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
119.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen-Partille, Partille kommun
6 st raviner i anslutning till vattendrag som rinner ner mot Säveån.
Glacial lera och postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: 0,054 km2
Skogsmark
119.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
119.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
119.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
119.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
119.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
120 PGGH GÖTEBORG 119
120.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
120.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Partille-Jonsered, Partille kommun
Flertalet raviner i anslutning till vattendrag som rinner ner mot Säveån.
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,654 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
120.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
120.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
120.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
Dissemination Level: Public
Page 89 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
120.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
120.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
121 PGGH GÖTEBORG 120
121.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
121.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Partille kommun
4 st skredärr längs Finngösabäcken
Postglacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,011 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
121.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
121.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
121.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
121.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
121.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
122 PGGH GÖTEBORG 121
122.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
122.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Partille, Partille kommun
Postglacial finsand
Undulerande mark
Yta: 0,013 km2
Bebyggt område
122.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
Dissemination Level: Public
Page 90 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
122.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och fältkontrollerad
122.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
122.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
122.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
123 PGGH GÖTEBORG 122
123.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
123.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kåhög, Partille kommun
6 st skredärr i närheten av Säveån
Mestadels glacial lera, små ytor med svämsediment
Sluttning mot Säveån
Yta: 0,056 km2
Ängsmark/åkermark
123.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
123.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
123.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
123.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
123.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
124 PGGH GÖTEBORG 123
124.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
124.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Jonsered, norr om Säveån, Partille kommun
Postglacial finsand
Yta: 0,004 km2
Dissemination Level: Public
Page 91 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Skogsmark
124.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
124.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
124.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
124.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
124.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
125 PGGH GÖTEBORG 124
125.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
125.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Långås - Björnarås, Mölndals kommun
Glacial lera och postglaciala sediment
Kuperad terräng
Yta: 0,004 km2
Skogsmark
125.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
125.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
125.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
125.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
125.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
126 PGGH GÖTEBORG 125
126.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
Dissemination Level: Public
Page 92 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
126.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Billdal, Göteborgs kommun
Lång ravin som följer vattendraget från Lindåsmotet till Billdals kyrka.
Glacial lera
Yta: 0,142 km2
Mestadels skogsmark, bitvis omgiven av ängsmark/åkermark
126.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
126.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
126.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
126.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
126.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
127 PGGH GÖTEBORG 126
127.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
127.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Dvärred-Gödeberg, Mölndals kommun
En stor och två små raviner mot Lindomeån
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,069 km2
Ängsmark/åkermark
127.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
127.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
127.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
127.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
Dissemination Level: Public
Page 93 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
127.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
128 PGGH GÖTEBORG 127
128.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
128.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Äspås, Mölndals kommun
Glacial lera och isälvssediment
Kuperad terräng
Yta: 0,003 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
128.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
128.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
128.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
128.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
128.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
129 PGGH GÖTEBORG 128
129.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
129.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Knipered-Hällesåker, Mölndals kommun
6 st raviner längs små vattendrag som rinner ut i Lindomeån.
Främst glacial lera, något postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: 0,074 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
129.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
129.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
Dissemination Level: Public
Page 94 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
129.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
129.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
129.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
130 PGGH GÖTEBORG 129
130.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
130.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Hällesåkersvägen, 1 km öster om Hällesåker, Mölndals kommun
2 små raviner
Postglacial finsand
Kuperad mark
Yta: 0,002 km2
Skogsmark
130.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
130.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
130.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
130.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
130.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
131 PGGH GÖTEBORG 130
131.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
131.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Söder om Hällesåkersvägen, från Hällesåker och cirka 2 km österut, Mölndals kommun
5 st raviner längs små vattendrag som rinner ut i Lindomeån
Postglacial silt-sand
Kuperad mark
Dissemination Level: Public
Page 95 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 0,049 km2
Ängsmark/åkermark
131.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
131.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
131.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
131.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
131.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
132 PGGH GÖTEBORG 131
132.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
132.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Ålgårdsbacka, Mölndals kommun
2 små raviner på vardera sidan om Lindomeån
Isälvssediment
Yta: 0,004 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
132.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
132.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
132.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
132.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning förekommer i isälvssediment om terrängen är kuperad och det finns mer eller mindre
temporärt vattendrag.
132.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 96 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
133 PGGH GÖTEBORG 132
133.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
133.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Skåregärde, Mölndals kommun
2 små raviner på norra sidan om Lindomeån
Isälvssediment och morän
Kuperad mark
Yta: 0,004 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
133.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
133.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
133.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medium
133.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning förekommer i isälvssediment och morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller
mindre temporärt vattendrag.
133.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
134 PGGH GÖTEBORG 133
134.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
134.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Göteborgs kommun
3 skredärr i västra delen av området kring Lärjeån
Glacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,028 km2
Bebyggt område (södra skredet) och skogsmark (norra skredet)
134.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
134.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
134.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
Dissemination Level: Public
Page 97 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
134.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
134.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
135 PGGH GÖTEBORG 134
135.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
135.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Ramnebacken, Göteborgs kommun
Ett cirka 35 000 m2 stort skred, kallat St Steken, har gått här.
Glacial lera och postglacial sand
Yta: 0,141 km2
Bebyggt område och skogsmark.
135.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
135.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och i fält. Finns i SGIs skreddatabas. Avgränsad i Göteborgs
stadsbyggnadskontors skreddatabas.
135.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög och externa data
135.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
135.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
136 PGGH GÖTEBORG 135
136.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
136.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Agnesberg, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun
Fyllning som underlagras av postglacialt sediment
Yta: 0,002 km2
Industriområde
136.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
Dissemination Level: Public
Page 98 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
136.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Finns i SGIs skreddatabas.
136.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
136.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
136.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
137 PGGH GÖTEBORG 136
137.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
137.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Delsjövägen vid Ekmanska sjukhuset, Göteborgs kommun
Glacial lera
Yta: <0.001 km2
Område mellan väg och spårvagnsspår
137.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
137.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i höjddata. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
137.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
137.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
137.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
138 PGGH GÖTEBORG 137
138.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
138.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kviberg-Utby, Göteborgs och Partille kommuner
5 st skredärr på ömse sidor om Säveån
Postglacial lera
Yta: 0,060 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark och bebyggt område
Dissemination Level: Public
Page 99 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
138.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
138.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i höjddata. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg
138.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
138.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
138.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
139 PGGH GÖTEBORG 138
139.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
139.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Utby, Göteborgs kommun
2 skredärr längs Kvibergsbäcken
Glacial lera
Yta: 0,037 km2
Ängsmark/åkermark och bebyggt område
139.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
139.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg
139.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
139.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
139.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
140 PGGH GÖTEBORG 139
140.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
140.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Småkulla, Olofstorp, Göteborgs kommun
Glacial lera
Dissemination Level: Public
Page 100 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 0,003 km2
Ängsmark/åkermark nära bebyggt område
140.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
140.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata. Avgränsad i Göteborgs stadsbyggnadskontors skreddatabas.
140.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
140.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
140.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
141 PGGH GÖTEBORG 140
141.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
141.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Hög, norra Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Yta: 0,031 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
141.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
141.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata. Avgränsad i Göteborgs stadsbyggnadskontors skreddatabas.
141.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
141.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
141.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
142 PGGH GÖTEBORG 141
142.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
142.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Svensby, norra Hisingen, Göteborg kommun
Dissemination Level: Public
Page 101 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Glacial lera/morän
Kuperad terräng
Yta: 0,009 km2
Skogsmark
142.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
142.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
142.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Låg
142.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
142.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
143 PGGH GÖTEBORG 142
143.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
143.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Norr om Österslätt, norra Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial sand/grus
Yta: 0,007 km2
Skogsmark
143.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
143.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata. Avgränsad i Göteborgs stadsbyggnadskontors skreddatabas.
143.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
143.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
143.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 102 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
144 PGGH GÖTEBORG 143
144.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
144.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Helgered, Hisingen, Göteborgs kommun
Glacial lera
Skogsmark/ängsmark/åkermark
Yta: 0,001 km2
144.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
144.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata. Avgränsad i Göteborgs stadsbyggnadskontors skreddatabas.
144.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
144.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
144.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
145 PGGH GÖTEBORG 144
145.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
145.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Torvhög-Kappered, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Flertalet skredärr längs Lärjeån och anslutande vattendrag (vid Gullered).
Glacial lera och svämsediment
Yta: 0,059 km2
Ängsmark/åkermark
145.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
145.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
145.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
145.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
Dissemination Level: Public
Page 103 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
145.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
146 PGGH GÖTEBORG 145
146.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
146.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Finngösa, Säveåns dalgång, Partille kommun
Glacial lera
Flack mark
Yta: 0,027 km2
Skogsmark och öppen mark nära bebyggt område
146.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
146.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
146.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
146.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
146.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
147 PGGH GÖTEBORG 146
147.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
147.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Biskopsgården, Hisingen, Göteborgs kommun
Postglacial sand
Kuperad terräng
Yta: 0,006 km2
Skogsmark
147.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
147.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
Dissemination Level: Public
Page 104 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
147.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Medel
147.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
147.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
148 PGGH GÖTEBORG 147
148.1 TYP AV RÖRELSE
Horisontell längs vattendrag
148.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Från Hällesåker och cirka 2 km österut, Mölndals kommun
Postglacial sand och svämsediment
Flack mark
Yta: 0,357 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark, jordbruksfastigheter
148.3 TYP AV GEOHAZARD
Erosion
148.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
148.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
148.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Vattenerosion av sandavlagringar längs ån.
148.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
149 PGGH GÖTEBORG 148
149.1 TYP AV RÖRELSE
Horisontell längs vattendrag
149.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Skåregärde-Inseros, Mölndals kommun
Isälvssediment och svämsediment
Flack mark
Yta: 0,089 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark
Dissemination Level: Public
Page 105 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
149.3 TYP AV GEOHAZARD
Erosion
149.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
149.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
149.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Vattenerosion av sandavlagringar längs ån.
149.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
150 PGGH GÖTEBORG 149
150.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
150.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
2 st raviner
Svämsediment
Yta: 0,013 km2
Ängsmark/åkermark
150.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
150.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
150.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
150.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
150.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
151 PGGH GÖTEBORG 150
151.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
151.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Krokryd, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Dissemination Level: Public
Page 106 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Dokumenterat skred år 2008
Glacial lera
Yta: 0,040 km2
Ängsmark/åkermark
151.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
151.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
151.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
151.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10
eller i lermark nära vattendrag.
151.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Se figur 13.
Figur 13. I december 2008 inträffade ett skred i
Krokeryd i Lärjeåns dalgång nordöst om Göteborg.
Skredet drog med sig kraftledningsstolpar och
dämde upp ett biflöde till Lärjeån. SGU 2008.
152 PGGH GÖTEBORG 151
152.1 TYP AV RÖRELSE
Krypning
152.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Grimås-Halleröd-Backer, norra Hisingen, Göteborgs kommun
Flera stora raviner längs vattendrag som rinner ut i Nordre älv
Glacial lera
Kuperad terräng
Yta: 0,307 km2
Huvudsakligen ängsmark/åkermark
Dissemination Level: Public
Page 107 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
152.3 TYP AV GEOHAZARD
Jordkrypning - Ravinbildning
152.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata
152.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
152.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med
mer eller mindre temporärt vattendrag.
152.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
153 PGGH GÖTEBORG 152
153.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
153.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Haga, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,133 km2
Stadsbebyggelse m.m.
153.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
153.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
153.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Extern
153.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment
153.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
154 PGGH GÖTEBORG 153
154.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
Dissemination Level: Public
Page 108 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
154.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Inom Vallgraven, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,171 km2
Stadsbebyggelse m.m.
154.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
154.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
154.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
154.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
154.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad, se figur 14.
Figur 14. Jämförelse mellan Stasbyggnadskontorets dubbar och PSI-data. Notera att
Stadsbyggnadskontorets dubbar har sättningar som positiva tal, medan PSI har sättingar som negativa
Dissemination Level: Public
Page 109 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
tal. Vidare visar dubbmätningarna total sättning under hela mätperioden, vilken började vid olika
tidpunkter för olika dubbar (mellan 1920 och 1987).
155 PGGH GÖTEBORG 154
155.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
155.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Vasastaden, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,089 km2
Stadsbebyggelse m.m.
155.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
155.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
155.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
155.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
155.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
156 PGGH GÖTEBORG 155
156.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
156.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Annedal, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,051 km2
Stadsbebyggelse m.m.
156.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
156.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
Dissemination Level: Public
Page 110 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
156.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
156.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
156.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
157 PGGH GÖTEBORG 156
157.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
157.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Nordstaden, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark.
Yta: 0,037 km2
Stadsbebyggelse m.m.
157.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
157.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
157.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
157.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
157.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar i byggnader, utförda av Göteborg Stad.
158 PGGH GÖTEBORG 157
158.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
158.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Centrum, Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,049 km2
Stadsbebyggelse m.m.
Dissemination Level: Public
Page 111 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
158.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
158.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
158.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
158.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
158.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
159 PGGH GÖTEBORG 158
159.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
159.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Heden, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark.
Yta: 0,010 km2
Stadsbebyggelse m.m.
159.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
159.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
159.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
159.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
159.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
160 PGGH GÖTEBORG 159
160.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
Dissemination Level: Public
Page 112 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
160.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lorensberg, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,074 km2
Stadsbebyggelse m.m.
160.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
160.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
160.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
160.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
160.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad. Den dubb i kvarteren som visar
på störst insjunkning har sjunkit i medeltal cirka 7 mm/år under åren från 1980 till 2006.
161 PGGH GÖTEBORG 160
161.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
161.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gårda, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,043 km2
Stadsbebyggelse m.m.
161.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
161.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
161.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
161.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
161.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
Dissemination Level: Public
Page 113 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
162 PGGH GÖTEBORG 161
162.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
162.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kvarter vid Svingeln, stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta:0,005 km2
Stadsbebyggelse m.m.
162.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
162.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
162.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
162.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
162.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
163 PGGH GÖTEBORG 162
163.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
163.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Kvarter vid Svingeln. stadsdel i Göteborg
Postglacial lera
Flack mark
Yta: 0,003 km2
Stadsbebyggelse m.m.
163.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
163.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med mätningar av dubbar på byggnader
163.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
Dissemination Level: Public
Page 114 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
163.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
163.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
164 PGGH GÖTEBORG 163
164.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
164.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gullbergsvass, stadsdel i Göteborg
Fyllnadsmassor som underlagras av svämsediment
Flack mark
Yta: 0,080 km2
Kontorsbyggnader m.m.
164.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
164.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
164.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
164.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
164.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
165 PGGH GÖTEBORG 164
165.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
165.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Packhusplatsen, centrala delar av Göteborg
Fyllnadsmassor som underlagras av svämsediment
Flack mark
Yta: 0,007 km2
Gammal lagerbyggnad som är ombyggd till Casino Cosmopol
165.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
Dissemination Level: Public
Page 115 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
165.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader
165.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Hög
165.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
165.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.
166 PGGH GÖTEBORG 165
166.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
166.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Hela området, dock främst centrala Göteborg och södra Hisingen nära Göta älv och kusten, Göteborgs
kommun (figur 15).
Fyllning
Stora ytor med fyllnadsmassor finns i centrala Göteborg och på södra Hisingen i de utbyggda
hamnområdena. Mindre ytor finns i hela området. De ytor som avgränsats är de som angetts som
fyllning på jordartskartan. Andra ytor kan också vara underlagrade av fyllning, och är då också
potentiella ytor för sättningar. Detta gäller t.ex. järnvägsbankar.
Yta: 19,7 km2
Dissemination Level: Public
Page 116 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 15. Områden med fyllning, potentiellt sättningskänslig mark.
166.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning - utfyllnadsmaterial
166.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område.
Erfarenhetsmässig bedömning
166.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts men är inte
med i bedömningen.
166.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av
postglaciala sediment.
166.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
167 PGGH GÖTEBORG 166
167.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
167.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Områden nära ån i Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun.
Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand och silt, inklusive leriga och siltiga svämsediment.
Yta: 6,66 km2
167.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
167.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område.
Erfarenhetsmässig bedömning
167.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för skred finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha gjorts i delar av området men
är inte med i bedömningen.
167.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
167.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 117 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
168 PGGH GÖTEBORG 167
168.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
168.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Områden nära ån i Säveåns dalgång, Göteborgs och Partille kommuner.
Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand och silt
Yta: 1,40 km2
168.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
168.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
168.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för skred finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha gjorts i delar av området men
är inte med i bedömningen.
168.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
168.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
169 PGGH GÖTEBORG 168
169.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
169.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Leriga-siltiga och sandiga svämsediment, främst i anslutning till Lindomeån nära Lindome
Yta: 0,431 km2
169.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred, ravinbildning och erosion
169.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
169.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för skred, ravinbildning och erosion finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha
gjorts i delar av området men är inte med i bedömningen.
169.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
Dissemination Level: Public
Page 118 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
169.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
170 PGGH GÖTEBORG 169
170.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
170.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Längs dalgångar i nästan hela området, dock inte längs Lärjeån och Lindomeån (figur 16).
Postglacial lera
Yta: 63,0 km2
Figur 16. Postglacial lera förekommer i de flesta dalgångar i området, och är ofta sättningskänslig.
170.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
170.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
170.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar kan ha
gjorts i delar av området men är inte med i bedömningen.
170.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
Dissemination Level: Public
Page 119 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
170.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
171 PGGH GÖTEBORG 170
171.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
171.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Mindre områden längs dalgångar i anslutning till postglacial lera
Postglacial sand och silt
Yta: 2,09 km2
171.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
171.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
171.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar kan ha
gjorts i delar av området men är inte med i bedömningen.
171.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
171.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
172 PGGH GÖTEBORG 171
172.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
172.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Mindre områden längs dalgångar i anslutning till postglacial lera
Lergyttja-gyttjelera (figur 17)
Yta: 4,58 km2
Dissemination Level: Public
Page 120 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Figur 17. Grävt dike i lergyttja i Kvillebäckens dalgång, 600 m öster om Tuve kyrka, Hisingen. Lergyttja är en
sättningsbenägen jordart. SGU 2012.
172.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
172.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
172.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts i delar av
området men är inte med i bedömningen.
172.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.
172.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
173 PGGH GÖTEBORG 172
173.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
173.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Längs Göta älv och Lindomeån söder om Lindome
Leriga-siltiga och sandiga svämsediment
Dissemination Level: Public
Page 121 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Yta: 1,59 km2
173.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
173.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
173.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts i delar av
området men är inte med i bedömningen.
173.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.
173.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
174 PGGH GÖTEBORG 173
174.1 TYP AV RÖRELSE
Insjunkning
174.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Områden med glacial lera, främst i västra delen av området (figur 18).
Glacial lera
Yta: 19,2 km2
Figur 18. Områden där den glaciala leran bedömts som potentiellt sättningsbenägen.
Dissemination Level: Public
Page 122 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
174.3 TYP AV GEOHAZARD
Marksättning
174.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Potentiellt instabilt område
Erfarenhetsmässig bedömning
174.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts i delar av
området men är inte med i bedömningen.
174.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om inte grundläggningen har gjorts riktigt.
174.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
175 PGGH GÖTEBORG 174
175.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
175.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun
Cirka 30 ha stort skred, år 1730
Glacial lera
Undulerande mark
Yta: 0,414 km2
Skogsmark/ängsmark/åkermark, jordbruksfastighet
175.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
175.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält
175.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data
Fältbesiktad av Göteborgs Stadsbyggnadskontor. Finns i SGIs skreddatabas.
175.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
175.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 123 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
176 PGGH GÖTEBORG 175
176.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
176.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Lärjeåns dalgång från Angered och nordost till kommungränsen, Göteborgs kommun.
18 dokumenterade skred; skål-, yt- och flaskskred
Glacial lera
Yta: 0,315 km2
Ängsmark/åkermark.
176.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
176.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält
176.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
176.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
176.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
177 PGGH GÖTEBORG 176
177.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
177.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Agnesberg, norr om Angeredsbron, Göteborgs kommun
Markförskjutning år 2010, cirka 20m*20m
Strandkanten av Göta älv, nedanför järnvägen
Postglacial lera
Yta: 0,003 km2
177.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
177.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält
177.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
177.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
Dissemination Level: Public
Page 124 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
177.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
178 PGGH GÖTEBORG 177
178.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
178.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sagsjön, Lindome, Mölndals kommun
Skred i utfyllnadsmaterial
Skogsrand mellan grustäkt och Sagsjöns norra ände
Yta: 0,008 km2
Fyllning
178.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred - utfyllnadsmaterial
178.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i höjddata och i fält
178.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
178.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred kan också uppkomma i nästan plan mark om marken belastas för mycket.
178.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
179 PGGH GÖTEBORG 178
179.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
179.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Gunnilse, Göteborgs kommun
12 dokumenterade skred (skålskred och ytskred)
Sluttning mot Lärjeån
Glacial lera
Yta: 0,193 km2
Ängsmark/åkermark
179.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
179.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i höjddata och i fält.
Dissemination Level: Public
Page 125 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
179.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
179.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
179.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
180 PGGH GÖTEBORG 179
180.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
180.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Jonsered, Partille kommun
Cirka 3 000 m2 stort jordskred år 1945
Sluttning mot Säveån
Glacial lera
Yta: 0,021 km2
180.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
180.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i höjddata och i fält
180.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
180.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
180.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
181 PGGH GÖTEBORG 180
181.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
181.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Partille kommun
Cirka 600 m2 stort jordskred år 1967
Osäker utbredning, området överbyggt, industriområde
Postglacial lera
Yta: 0,010 km2
Dissemination Level: Public
Page 126 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
181.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
181.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad i fält.
181.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas.
181.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
181.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
182 PGGH GÖTEBORG 181
182.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
182.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Omkring Partillemotet, Partille kommun
10 dokumenterade skred på båda sidor om Säveån.
Postglacial lera
Yta: 0,153 km2
Bebyggd mark och sluttning mot ån
182.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
182.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och i fält.
182.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas.
182.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller lermark nära vattendrag.
182.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
183 PGGH GÖTEBORG 182
183.1 TYP AV RÖRELSE
Momentan rörelse nedåt
183.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET
Sävedalen, Partille kommun
Cirka 7 500 m2 stort jordskred år 1892
Dissemination Level: Public
Page 127 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Sluttning mot Säveån
Postglacial lera
Yta: 0,002 km2
183.3 TYP AV GEOHAZARD
Skred
183.4 METOD VID AVGRÄNSNING
Observerad med höjddata och i fält.
183.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN
Externa data, finns i SGIs skreddatabas
183.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN
Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.
183.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN
Dissemination Level: Public
Page 128 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
184 PANGEO GEOHAZARD GLOSSARY
Hazard
Something with the potential to cause harm.
Natural Hazard
A natural hazard is a natural process or phenomenon that may cause loss of life, injury or other impacts,
property damage, lost livelihoods and services, social and economic disruption, or environmental damage.
(Council of the European Union – Commission Staff Working Paper – Risk Assessment and Mapping Guidelines
for Disaster Management).
Geohazard (Geological hazard)
A geological process with the potential to cause harm.
Risk
The likelihood that the harm from a particular hazard will be realised.
Types of Geohazard
1.
Deep Ground Motions
Ground motion can occur at different scales and depths. This section contains the geohazards that are
caused by processes in the deep subsurface.
1.1.
Earthquake (seismic hazard)
Earthquakes are the observable effects of vibrations (known as seismic waves) within the Earth’s crust
arising from relatively rapid stress release, typically along a fault zone.
Damage to buildings and other infrastructure can be caused as the ground shakes during the passage of
seismic waves. Other effects include liquefaction of water-saturated soft ground, potentially leading to a
loss in ground strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like.
Ground shaking can also trigger secondary events such as landslides and tsunami. Secondary effects such as
these should be mapped into the other relevant PanGeo geohazard classes. Some earthquakes are
associated with significant permanent vertical or lateral ground movement. Changes to drainage systems
can cause flooding. There is potential for injury and loss of life during earthquakes.
Seismic hazard can be assessed by reference to the size and frequency of recorded earthquakes, although
individual earthquakes are essentially unpredictable. Individual events occur on time-scales of seconds or
minutes. Modern infrastructure should be designed to withstand probable local seismic events.
Dissemination Level: Public
Page 129 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
1.2.
Tectonic Movements
Tectonic movements are large scale processes that affect the earth’s crust. These processes can lead to
areas of the crust rising or falling. Importantly it is the neotectonic movements that are still active and may
therefore produce a ground motion that can be measured by PSI. Neotectonic movements are typically due
to the stresses introduced through movements of the earth’s plates. These types of motion are likely to be
on a broad scale and so it may not be possible to measure them using the SAR scene relative
measurements of PSI.
1.3.
Salt Tectonics
Localised motions can be associated with the movement of evaporate deposits, these are termed salt
tectonics and can produce both uplift and subsidence depending on the exact mechanisms at play.
1.4.
Volcanic Inflation/Deflation
Volcanic activity can lead to the creation of lava flows, ash flows, debris and ash falls, and debris flows of
various kinds. It might be accompanied by release of poisonous or suffocating gases, in some instances with
explosive violence, or by significant seismic activity or ground movement. Secondary effects can include
landslide and flooding. For PanGeo we are interested in hazards associated with ground instability. Ground
instability associated with volcanoes tends to relate to inflation and deflation of the ground surface as
magma volumes change. Secondary effects such as landslides should be mapped into the other relevant
PanGeo geohazard classes.
2.
Natural Ground Instability
The propensity for upward, lateral or downward movement of the ground can be caused by a number of
natural geological processes. Some movements associated with particular hazards may be gradual or occur
suddenly and also may vary from millimetre to metre or tens of metres scale. Note that anthropogenic deposits
can be affected by natural ground instability.
Significant natural ground instability has the potential to cause damage to buildings and structures, and weaker
structures are most likely to be affected. It should be noted, however, that many buildings, particularly more
modern ones, are built to such a standard that they can remain unaffected in areas of even significant ground
movement. The susceptibility of built structures to damage from geohazards might also depend on local factors
such as the type of nearby vegetation, or the nature of the landforms in the area.
The effects of natural ground instability often occur over a local area as opposed to the effects of natural
ground movements which occur over larger areas.
2.1.
Land Slide
A landslide is a relatively rapid outward and downward movement of a mass of rock or soil on a slope, due
to the force of gravity. The stability of a slope can be reduced by removing ground at the base of the slope,
increasing the water content of the materials forming the slope or by placing material on the slope,
especially at the top. Property damage by landslide can occur through the removal of supporting ground
from under the property or by the movement of material onto the property. Large landslides in coastal
areas can cause tsunami.
Dissemination Level: Public
Page 130 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
The assessment of landslide hazard refers to the stability of the present land surface, including existing
anthropogenically-modified slopes as expressed in local topographic maps or digital terrain models. It does
not encompass a consideration of the stability of new excavations.
Land prone to landslide will normally remain stable unless the topography is altered by erosion or
excavation, the land is loaded or pore water pressure increases. Landslide might also be initiated by seismic
shock, frost action, or change in atmospheric pressure.
This hazard is significant in surface deposits but may extend to more than 10 m depth. The common
consequences are damage to properties, including transportation routes and other kinds of infrastructure,
and underground services. Some landslides can be stabilised by engineering.
2.2.
Soil Creep
Soil creep is a very slow movement of soil and rock particles down slope and is a result of expansion and
contraction of the soil through cycles of freezing and thawing or wetting and drying.
2.3.
Ground Dissolution
Some rocks and minerals are soluble in water and can be progressively removed by the flow of water
through the ground. This process tends to create cavities, potentially leading to the collapse of overlying
materials and possibly subsidence at the surface.
The common types of soluble rocks and minerals are limestones, gypsum and halite.
Cavities can become unstable following flooding, including flooding caused by broken service pipes.
Changes in the nature of surface runoff, excavating or loading the ground, groundwater abstraction, and
inappropriate installation of soakaways can also trigger subsidence in otherwise stable areas.
2.4.
Collapsible Ground
Collapsible ground comprises materials with large spaces between solid particles. They can collapse when
they become saturated by water and a building (or other structure) places too great a load on it. If the
material below a building collapses it may cause the building to sink. If the collapsible ground is variable in
thickness or distribution, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing
tilting, cracking or distortion. Collapse will occur only following saturation by water and/or loading beyond
criticality. This hazard can be significant in surface deposits and possibly also in buried superficial deposits.
2.5.
Running Sand/ Liquefaction
Running sand occurs when loosely-packed sand, saturated with water, flows into an excavation, borehole
or other type of void. The pressure of the water filling the spaces between the sand grains reduces the
contact between the grains and they are carried along by the flow. This can lead to subsidence of the
surrounding ground.
If sand below a building runs it may remove support and the building may sink. Different parts of the
building may sink by different amounts, possibly causing tilting, cracking or distortion. The common
Dissemination Level: Public
Page 131 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
consequences are damage to properties or underground services. This hazard tends to be self-limited by
decrease in head of water.
Liquefaction of water-saturated soft ground often results as an effect of earthquake activity but can also be
triggered by manmade vibrations due to construction works. It can potentially lead to a loss in ground
strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like. Soils vulnerable
to liquefaction represent areas of potential ground instability.
3.
Natural Ground Movement
The effects of natural ground movement often occur over a larger area as opposed to the effects of natural
ground instability, which occur over local areas.
3.1.
Shrink-Swell Clays
A shrinking and swelling clay changes volume significantly according to how much water it contains. All clay
deposits change volume as their water content varies, typically swelling in winter and shrinking in summer,
but some do so to a greater extent than others. Most foundations are designed and built to withstand
seasonal changes. However, in some circumstances, buildings constructed on clay that is particularly prone
to swelling and shrinking behaviour may experience problems. Contributory circumstances could include
drought, leaking service pipes, tree roots drying-out of the ground, or changes to local drainage such as the
creation of soakaways. Shrinkage may remove support from the foundations of a building, whereas clay
expansion may lead to uplift (heave) or lateral stress on part or all of a structure; any such movements may
cause cracking and distortion.
The existence of this hazard depends on a change in soil moisture and on differential ground movement.
Uniform ground movement may not of itself present a hazard. This hazard is generally significant only in
the top five metres of ground.
3.2.
Compressible Ground
Many ground materials contain water-filled pores (the spaces between solid particles). Ground is
compressible if a load can cause the water in the pore space to be squeezed out, causing the ground to
decrease in thickness. If ground is extremely compressible the building may sink. If the ground is not
uniformly compressible, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing
tilting, cracking or distortion.
This hazard commonly depends on differential compaction, as uniform compaction may not of itself
present a hazard. Differential compaction requires that some structure that might be susceptible to
subsidence damage has been built on non-uniform ground. The common consequences are damage to
existing properties that were not built to a sufficient standard, and possible damage to underground
services.
4.
Man Made (Anthropogenic) Ground Instability
Dissemination Level: Public
Page 132 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Anthropogenic instability covers a local area which has been brought about by the activity of man.
Subsidence (downward movement) of the ground can result from a number of different types of
anthropogenic activity, namely mining (for a variety of commodities), or tunnelling (for transport,
underground service conduits, or underground living or storage space).
Subsidence over a regional area can result from fluid extraction (for water, brine, or hydrocarbons). Uplift
or heave of the ground can occur when fluid is allowed to move back into an area from where it was
previously extracted and groundwater recharge occurs. This fluid recovery may include injection of water
or gas.
4.1.
Ground Water Management - Shallow Compaction
184.1.1.1
Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of
existing agricultural land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower
water levels of phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Groundwater
occupies pore and interstitial spaces and fractures within sediments and rocks and therefore exerts a
pressure. When the water is drained the pore pressure or effective stress is reduced. This leads to
consolidation of especially soft sediments, such as clay and peat. This change in the sediment volume leads
to subsidence. Similarly when groundwater levels are allowed to recover, uplift may be a result of
increasing pore pressure.
4.2.
Ground Water Management - Peat Oxidation
184.1.1.2
Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of
existing agricultural land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower
water levels of phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Peat oxidation is
the chemical reaction where peat starts decomposing and will waste away with time. This loss of soil
volume leads to subsidence. It occurs when layers of peat in the subsurface are exposed to oxygen. As long
as peat is located in saturated ground layers this process does not take place. However peat oxidation does
occur in unsaturated soils, for instance in areas where ground water management lowers ground water
levels.
4.3.
Groundwater Abstraction
Groundwater also occupies pore and interstitial spaces and fractures within sediments and rocks in the
deeper subsurface. When this water is removed, for instance through pumping for drinking water or
lowering of water levels in mines, the pore pressure or effective stress is reduced and consolidation of the
sediments and rocks causes a change in the sediment and rock volume. This leads to subsidence. Similarly
when aquifer levels are allowed to recover, uplift may be a result of increasing pore pressure. Deep
geothermal energy systems should not lead to ground movement. They involve closed systems where
water, which was extracted from a deep aquifer, will be pumped back into that same aquifer. However,
geothermal heat pumps are used at shallower depths. Although these are also closed systems, ground
movement might occur temporarily (e.g. seasonally) or even permanently.
4.4.
Mining
Dissemination Level: Public
Page 133 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Mining is the removal of material from the ground, in the context of PanGeo we consider mining to relate
to the removal of solid minerals. The ground surface may experience motion due to readjustments in the
overburden if underground mine workings fail.
4.5.
Underground Construction
In PanGeo we are interested in underground construction that might bring about ground instability. An
example of this would be underground tunnelling; the removal of subsurface material can alter the support
for the overlying material therefore leading to ground motions.
4.6.
Made Ground
Made ground comprises of anthropogenic deposits of all kinds such as land reclamation, site and pad
preparation by sand infill, road and rail embankments, levees and landfills for waste disposal. Examples of
land reclamation are artificial islands, beach restoration and artificial harbours. Reclaimed land as well as
embankments and levees are generally made up of sand, which is not prone to compaction as are clay and
peat. However, two ground instability processes will occur: consolidation of this artificial ground and
compaction of the ground below due to the load of the artificial ground and the structure it supports, e.g. a
building. Depending on its composition and mode of deposition, landfill can also be a compressible deposit.
4.7.
Oil and Gas Production
Similar to abstraction of groundwater the production of oil and gas decreases the pore pressure of the
reservoir rocks and therefore can cause consolidation and subsidence of the surface. Storage of material in
the depleted reservoir (such as natural gas or CO2) can lead to surface uplift.
5.
Other
These are areas of instability for which the geological explanation does not fit into any of the categories
above.
6.
Unknown
These are areas of identified motion for which a geological interpretation cannot be found.
Dissemination Level: Public
Page 134 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Geohazard Groupings to be used in PanGeo
1.
Deep Seated Motions
a.
Earthquake (seismic hazard)
b.
Tectonic Movements
c.
Salt Tectonics
d.
Volcanic Inflation/Deflation
2.
Natural Ground Instability
a.
Land Slide
b.
Soil Creep
c.
Ground Dissolution
d.
Collapsible Ground
e.
Running Sand/Liquefaction
3.
Natural Ground Movement
a.
Shrink-Swell Clays
b.
Compressible Ground
4.
Man Made (Anthropogenic) Ground Instability
a.
Ground Water Management - Shallow Compaction
b.
Ground Water Management - Peat Oxidation
c.
Groundwater Abstraction
d.
Mining
e.
Underground Construction
f.
Made Ground
g.
Oil and Gas Production
5.
Other
6.
Unknown
Dissemination Level: Public
Page 135 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
185 PANGEO GEOHAZARD SVENSK-ENGELSK ORDLISTA
Svenska
Antropogen markinstabilitet
Avvägningar
Bebyggd mark
Beskrivning av området
Bevis för stabilitetsproblem
Dalgång
Flack mark
Fyllning
Fältkontrollerad
Geologisk tolkning av rörelsen
Glacial lera
Gyttja, gyttjelera
Horisontell längs vattendrag
Höjddata
Insjunkning
Isälvssediment
Järnvägsbank
Jordkrypning/jordflytning
Kuperad terräng
Marksättning
Metod vid avgränsning
Momentan rörelse nedåt
Morän
Naturlig markinstabilitet
Naturlig markrörelse
Oxidation av torv
Postglacial finsand
Postglacial lera
Ravinbildning
Skogsmark
Skred
Skreddatabas
Sluttning
Stadsbebyggelse
Svämsediment
Torv
Dissemination Level: Public
Engelska
Antropogenic ground instability
Levelling
Built-up area
General properties of the area
Evidence for the instability
Valley
Flat area
Artificial fill
Field campaigns
Geological interpretation of the motion
Glacial clay
Gyttja, gyttja clay
Horizontal along a river
Digital elevation model
Subsidence
Glacifluvial sediment
Railway embankment
Soil creep
Undulating area
Compressible ground
Determination method
Down slope
Till
Natural ground instability
Natural ground movement
Peat oxidation
Postglacial fine sand
Postglacial clay
Gullies
Woodland
Landslide
Landslide database
Hillside, slope
Urbanised area
Fluvial deposit
Peat
Page 136 of 137
PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg
Typ av rörelse
Undulerande markyta
Utfyllda områden
Vägbank
Åkermark
Type of motion
Undulating area
Made ground
Road embankment
Arable area
186 REFERENSER
Bateson, L., Cuevas, M., Crosetto, M., Cigna, F., Schijf, M., Evans, H., 2012. PanGeo D3.5: Production Manual
V1.3.
Dissemination Level: Public
Page 137 of 137