Ingången till Jokkmokks hälsocentral
Markus i Balintgrupp - e-intervju
Vi frågade Markus om drivkrafterna för att delta i grupp och vad det kan ge
Hur kom sig intresset av Balintgrupp?
Intresset kommer från uppfattningen att en
Balintgrupp skulle behövas som elementärt arbetsverktyg för varje allmänläkare i klinisk verksamhet. Det finns dimensioner i patientmötet som man ofta är osäker på, som man anar men inte riktigt förmår att närma sig, där man känner sig för ensam, i duet-och-jaget, för tvehågsen, för klumpig.
Som ibland lämnar en känsla av avsaknad av någonting. Att kunna ventilera och reflektera över patientfall i denna form möjliggör att man kan närma sig sitt reflektiva inre potential och den oftast i dunklet förblivande dimensionen av patient-läkarmötet.
Långsam insikt eller plötslig ingivelse?
Jag har enda sedan min ST i allmänmedicin för 18
år sedan på denna vårdcentral velat delta i en
Balintgrupp för att jag tror det är viktig och utvecklande för en allmänläkare. Är det ett kulturellt präglat behov jag tog med hit från Berlin?
Jag verkar ganska ensam om det. Jag tycker i alla fall en balint- eller balintliknande reflexionsgrupp behövs som saltet i soppan. Norrbotten liknar i det avseendet dessvärre ett öken, i synnerhet inlandets glesbygd med sina långa avstånd. Någon gång hade jag deltagit i en enstaka gruppsession på mötena som föreningen för medicinsk psykologi hade ordnat i samband med läkarstämman och kände då mina behov bekräftade. Det var givande och roligt att på ett strukturerat sätt reflektera om sitt arbete och att diskutera patientfall. Utvecklande. Jag hade det sista året här i Jokkmokk alltmer börjat känna distriktsläkarlivets begränsningar i glesbygden. När
Zsuzsanna Nagy öppnade en Balintgrupp i Luleå tvekade jag inte länge och anmälde mig direkt.
Vad är en Balintgrupp, berätta? Hur stor, ledare, deltagare etc
En Balintgrupp är en grupp läkare som under ledning av en utbildad ledare diskuterar patientfall som deltagarna tar upp. Ledaren iakttar och styr diskussionen. Genom styrningen och gruppens sätt att diskutera uppenbarar sig allteftersom problemet i patientfallet. Vår grupp var av en anledning som jag inte förstår ämnat åt ST-läkare, som om de har ett större behov av reflexion än etablerade allmänläkare. På det viset är det flesta deltagare i gruppen i början på sin allmänläkarkarriär. I gruppen är vi ett 12-tal deltagare, det flesta från
Lule/Boden-trakten. Vi möts en gång i månaden en eftermiddag i två timmar. Ledaren är Zsuzsanna
Nagy, ungersk utbildad psykoanalytiskt psykiatriker, sedan fyra år verksam på Sunderby sjukhus.
Hur går det till?
Vi har träffats fyra gånger hittills. Ibland har vi knutit an till ett fall som hade varit uppe förra sessionen, ibland utvecklar sig en spontan cirklande diskussion kring patientfall som deltagarna ta upp i en eller annan form tills man ”fastnar” i ett fall.
Vilken roll spelar ledaren?
Ledaren kan försöka att styra diskussionen in på ett fall och hålla den på den ”rätta sidan”. Alltid
(överhuvudtaget i det dagliga arbetet, men i synnerhet i de fallen som tas upp) är man med sin person och sitt inre knuten till fallet. Teoretiskt kan det leda till djupgående diskussioner om ens inre och då måste ledaren ha en styrande och skyddande funktion. Så djupt har vi dock inte gått hittills.
Vilken typ (ej identifierbar individ!) av problem är det Du tar med till gruppen?

Något fall där jag känner att någonting besvärar mig, där jag har en känsla att det finns mer än det som varit uppe i patientmötet, en känsla att jag fegade för någonting eller där jag varit väldigt osäker. Då är det spännande att resonera om varför.
Det ger en ny dimension.
Vad får Du ut av det? Vad är det som får Dig att fara alla mil?
Jag får möjlighet att reflektera över det jag håller på med, över det som på mångt och mycket bestämmer mitt liv, patientmötena. Jag använder mig själv som mitt redskap varje dag, i varje patientmöte, mig som person. Jag är ”mitt verktyg”. Det ”verktyget” tål att reflekteras över, det behöver vårdas, skötas om.
Åtminstone jag har ett behov att reflektera. Alltid haft. Jag känner till själens djup och själens förmåga. Att inte reflektera över det jag gör är som att leva på svältdiet. Det går men är inte så utvecklande. Rent konkret får jag ut en känsla att jag tar hand om mig och mitt arbete. Det öppnar sig
även möjligheter att närma sig patienten på ett bättre sätt, att våga lite mer, kanske komma lite längre. Det berikar, jag blir på bättre humör. Det flyter på lite bättre. Lite mer lust på jobbet helt enkelt. Patienterna blir också gladare, tror jag.
Har Du provat i Tyskland? Skiljer det?
Nej, inte provat.
Hur länge kommer Er grupp att leva?
Jag är rädd att den inte kommer att leva så länge.
Szuzsanna har börjat vikariera i Umeå och jag hör ugglorna i mossen.
Blir Du en annorlunda läkare nu?
Nej. Samma dåliga. Kanske lite gladare.
Vi kolleger tycker Du verkar gladare efter första mötena, stämmer det?
Jag var samtidigt som Balintgruppen började på den
Tyska kongressen för Allmänmedicin. Den handlade om mycket men också om själen. Jag
återupptäckte, i mitt gamla hemland, att själen hela tiden finns med i mötena med patienten och kände att den rikedomen inte behöver vara utestängd bara för att man lever och arbetar som distriktsläkare i
Jokkmokk, vid värdens ände, där vägarna vänder. https://www.youtube.com/watch?v=_qHPnnazBZc
Reds kommentar: Det finns en anekdotisk elak tolkning av deltagande i Balint-grupp; de läkare som deltar blir alltmer sofistikerade i sina metoder, att plåga sina patienter. Men det kan vi ju inte skriva om här?
Reds2 kommentar: Jo, har man sagt A säger man
B…
SFAM möte 19-20 mars- Inställt!?
Det börjar bli en tradition med att mötet inte blir av, tyvärr.
Norrländska läkemedelsdagarna 10-11 feb 2014, länk till anmälan i bifogad fil
Vem rapporterar i år?
Teman, hud infektioner och klåda, elinor, uppföljning av förskrivning, ADHD och inte minst
Trisha Greenhalgh om EBM i kris!
GLESBYGDSMEDICINSKA KONFERENS den 25 – 26 mars 2015 i Pajala.
(Uppresa bör ske den 24/3
Utbildning och rekrytering, forskning, distansteknik, kardiologi, akut sjuka barn
Här är en förglimt av programmet:
Utbildning och rekrytering till Glesbygd och
Glesbygds ST Vi får ta del av intressanta exempel och diskuterar tillsammans vidare.
Forskning kring konsultation och kontinuitet har det någon effekt på patientsäkerheten eller ej?
Distansteknik – för vilka patienter är det bra och för vilka är det inte?
Kardiologisk diagnostik i Glesbygdsmedicin – UL studie, BNP, EKG tolkning, Trombolys i glesbygd
Workshopsstationer med utgångspunkt kring Akut sjuka barn
STIPENDIUM: Liksom tidigare år inbjuder vi våra medlemmar att söka stipendium för att kunna åka till Rural WONCA i Dubrovnik 15 – 18 april 2015, http://woncarural2015.com/ . Ansökan ska innehålla
NAMN, Mailadress och motivering till varför just du ska få stipendium. Ansökan skickas till vår sekreterare på mailadress; lisa.ryden@telia.com
Anmälan o definitivt program till mötet i Pajala 25-
26 mars: http://www.glesbygdsmedicin.info/Pajala/Inbjudan
%20150123.docx/
ST-möte i Kåbdalis 16-18 mars 2015 FAS-UT och Njurmedicin
Välkomna till vårens träff i Kåbdalis som ligger drygt 1 timmes bilfärd från Luleå, Boden och Piteå.

Vi startar måndag kl 12.00 med lunch och avslutar onsdagen på samma sätt.
Tema:
· FAS-UT/Läkemedel och äldre med Carl Johan
Westborg och apotekare Linda Grahn.
· Njurmedicin för primärvården med njurmedicinare från Sunderbyn.
Anmäl dig på nedanstående länk senast måndag 23 februari!
Kom ihåg att ange kostnadsställe (och faktureringsadress om annat än landstinget!)
Där finns även möjlighet att ange särskilda
önskemål. http://simplesignup.se/private_event/55553/21edea1
6e1
Varmt välkomna!
Anna Beck
Studierektor Luleå-Boden
Nya Insidan, uppdateringar av VAS och förenkling av administration
Förändringen av Insidan är fortfarande en katastrof med ibland fullständigt omöjligt att med de sökfunktioner som finns hitta användbara dokument. Vad kan vi förvänta av nya VASversioner? Det skulle behövas en katastrofkommission som till uppgift fick att stryka ned och förenkla.
Fortfarande är organiseringen av dokumenten på nya Insidan för mig obegriplig. Vi behöver ofta hjälp att komma runt de principer vi inte förstår.
Hur kunde detta ske utan att man samtidigt får en fungerande sökmotor? Någon ansvarig finns förstås inte, det är utspätt, och alla enskilda har velat väl, men likväl är det för arbetet och säkerheten en katastrof.
Vad är det som gör att vi med bävan ser fram emot uppdateringar av VAS med åter tappade funktioner
(märkningen av patienternas val fungerar ännu inte fullständigt och det har varit till mycket stor skada på vår arbetsplats). Meddelandefunktionen är urusel och är så tidsödande att vi försöker undvika använda den då den kräver nedsläckning av allt annat.
Jag satt med på ett ganska hopplöst telefonmöte om nya dagsprogrammet med 20 personer från NLL,
Halland, Tieto, IT etc. Det var positivt och bra, alla försöker väl bevaka att det inte blir tokigheter och uteblivna nu använda funktioner. Alla vill väl, jag vill försäkra mig om att vi inte tappar märkning och snabb-bokning.
Men är detta arbetssätt verkligen det vettiga?
Jag tror det skulle behövas en katastrofkommission vars uppgift skulle vara att gå igenom alla klick och stryka ned allt onödigt ständigt registrerande, absolut veto mot ytterligare onödiga valrutor.
Automatisera förval med macron för ex telefonanteckning när jag (det bör datorn känna av)
är inloggad och nu (det bör datorn också känna av) vill skriva en ant på den pat jag tagit fram på skärmen.
Varför blir VAS bara mer och mer tungrott jämfört med andra datorprogram som man använder i vardagen?
Varför ska vi år ut och år in registrera sådant som uppnås till 95-100% som “nollan” och “sjuan” dvs att pat når vården per telefon samma dag och läkartid inom en vecka om behovet finns. Det där eviga klickandet är dessutom manipulerbart och följderna blir destruktiva.
Skulle man inte kunna ta helt nya grepp och rensa ut allt sådant onödigt. Jag tror då på en liten erfaren grupp med erfarna datorkunniga plus några kliniskt verksamma som verkligen får tid och mandat, vissa processer lämpar sig inte för storgrupp. Möjligen skulle man helt tänka vad gäller dokumentation o registreringar på jobbet, nu är vi fast i nuvarande moduler?
Det kommer naturligtvis inte att ske, det kommer att bara bli värre och värre.
Enligt utredare på socialstyrelsen är 70 % av dokumentationen upprepning i onödan, vilken slutsats drar man av det?
Lyssna på Svante Lindkvists tankar om olika datorsystem på jobbet: http://static.sr.se/Laddahem/Podradio/p1_tankarford agen/2015/01/p1_tankarfordagen_20150113_0600_
22a896b.mp3
http://www.pulsetoday.co.uk/home/finance-andpractice-life-news/gps-asked-to-audit-allunnecessary-appointments-andpaperwork/20008895.article
(mats rydberg tipsade på ordbyte)
Death by presription. Terence H Young
Efter tablettintag av medicin mot uppblåsthet i buken faller en fullt frisk 15-årig flicka död ner framför ögonen på fadern. En gripande och lärorik berättelse av grundaren för Drug Safety Canada. Jag fick boken som present av en trogen läsare, ickemedicinare, av vår tidskrift på nätet.

Förordet är skrivet av Bart Stupak, fd US congressman, som förlorade sin son i suicid. Sonen beh med Accutane (isotertinoin, svenskt varunamn
Roaccutan) mot akne.
För youngs dotter handlar det om cisapride, firmanamn Prepulsid som via biverkan hjärtarrytmier orsakat en mängd dödsfall.
Indikationen motsvarar på inget sätt risken med preparatet.
Fadern avgav dottern en ed att följa upp detta och i boken får vi följa den långa processen av att sätta sig in i hur läkemedelsindustrin fungerar. Sedan dödsfallet har författaren intresserat sig för drogsäkerhet. Det är inga vackra mekanismer som avslöjas.
Språket är enkelt och pedagogiskt, även icke medicinare ska kunna förstå.
Fallet väcker många tankar om hur vi som läkare gör, eller tvingas göra. Detta skulle självklart kunna hända även i vår praktik. Jag märker hur man, som läkare, närmast reflexmässigt vid läsningen till en början kommer med invändningar mot resonemanget från fadern, detta är ju dock mycket
övertygande och logiskt. Det är ju bara förfärligt att ett läkemedel förorsakar en ung människas död, och att läkemedlet fortsätter försäljas i stora delar av världen utan restriktioner.
Kan vi lita på myndigheter som finansieras av industri-intressen och är nära lierat med dessa.
Hur får jag idag information om nya läkemedel eller
“varningar” om äldre preparat?
Det finns en del juridiska skillnader mellan Canada och Sverige.
Men strategierna är nog ganska lika, nog kan man känna igen 4D, dvs Deny , Delay. Divide, Discredit.
“Följ pengarna” var det goda rådet författaren fick i sin undersökning.
Det finns flera olika läkemedelskritiska nätverk på internet, jag har svårt att bedöma trovärdighet men http://www.worstpills.org/ är en som förefaller seriös.
Det finna säkert andra som är överdrivet konspirationsteoretiska,
Peter Goetzsche skriver i sin prisbelönta bok om
“Deadly Medicine and organised crime” om läkemedel som viktigaste dödsorsak efter hjärtkärlsjukdomar och cancer.
Hur kommer man i framtiden att se tillbaka på denna tid av läkemedelsanvändning med enormt pillertrillande och övervinster och “evidensbaserad medicin” som förfelats?
/Peter Olsson stenshamn/jokkmokk jan 2015
Johan von Schreeb årets svensk i fokus
Grundare av Läkare utan gränser i Sverige.
 http://www.fokus.se/2014/12/johan-vonschreeb-ar-arets-svensk/
 http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyhet er/2014/12/Johan-von-Schreeb-Aretssvensk/ intervju i radio
SPUR blir kvar
Socialstyrelsen backar och behåller kravet på extern granskning av ST-utbildningen.
För mera information om inspektionerna se http://www.slf.se/spur och för exempel på rapporter: http://www.lipus.se/www/templates/spur.cfm?sid=2
59
Gösta Eliasson har varit vår representant och arbetat mycket med frågan. Jag har med mycket inspirerande kolleger varit med och inspekterat några, det är jobbigt och kostsamt men intressant och spännande!
Även den som inte inspekteras kan använda mallen för bedömning av den egna ST-utbildningen.
Min egen slutsats är att kvaliteten på handledningen
är det absolut avgörande.!
(Mitt förslag har därför varit att lägga till SPUR del till Mitt i ST-värderingarna)
Peter
Olikheter i sjukskrivning mellan oss kolleger
Uppföljning visar stor variation, en oväntad fördelning mellan oss fyra fasta läkare i jokkmokk.
Tre gånger fler intyg för den som skrev flest än den med lägst antal 79, 69, 40, 24. Andelen psykiatriska diagnoser verkar lika, cirka en tredje eller fjärdedel.
Muskuloskelettala besvär och infektioner är stora orsaker.
Vikarier har ibland förlängt vilket förvränger statistiken. Men nog blev vi förvånade vid uppföljning! Det var tankeväckande!
Vi hade som tidigare låga värden totalt jämfört med länet, ävenuppdelat på kön, andelen kvinnor
överväger förstås.
Vår AT-läkare rapporterade från FK kurs, jag har svurit en ed att aldrig mera i min karriär gå en kurs anordnad av FK. Självklart måste vi samverka, men

de samverkansmöten som nu blir, utan att vår
(utmärkta) handläggare har något mandat fungerar inte alls och är knappast meningsfulla.
Sjukskrivningsmodulen som ligger utanför VAS trasslar en del, särskilt gäller det de meddelanden som olika tjänstemän skriver, de är svåra att signera bort och går sedan inte att läsa vare sig för mig eller patient, det tar tid för sekreterare att få bort nedlusningen av vår signering och jag har därför som standardsvar på förfrågningar där, att jag endast vill ha mail eller pappersbrev, annat vore att gå bakom ryggen på patienten.
Om överdiagnostik ex pediatrik
Att ställa rätt diagnos är inte alltid det rätta att göra.
Från Medscape länkades en intressant diskussion om “misdiagnosis” och “overdiagnosis”.
Quinonez RA, Garber MD, Schroeder AR, et al.
Choosing wisely in pediatric hospital medicine: five opportunities for improved healthcare value. J Hosp
Med. 2013;8:479-485. www.medscape.com/viewarticle/811424 Accessed
December 3, 2014.
 http://www.medscape.com/viewarticle/8365
75?nlid=72887_430&src=wnl_edit_medp_f med&uac=161939FG&spon=34
 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23955
837
Fem punkter i sluten pediatrisk vård,
-ej rtg för astma och broncioliter,
-ej kortison vid luftvägsinf,
-ej bronkodil vid bronkiolit,
-ej gerd beh med syrasekretion,
-ej pulsoximeter om inte beh med syrgas.
Som exempel på “overdiagnosis” nämns röntgen vid bronchiolit , röntgen pulm, ställer ofta diagnos atelectas, ett frekvent fynd hos barn med bronchiolit, det är en korrekt diagnos men utan fördel för barnet att få diagnosen, det kommer inte att förbättra resultatet eller den slutliga utläkningen av sjukdomen.
När det gäller hyperbilirubinemi noterar man
ökning av diagnosen men ingen minskning i kernicterus, när det gäller skada ev relation mellan phototerapi och hudcancer, även psykologisk skada?
Det diskuteras även vad som driver
“overdiagnosis”, patienter, föräldrar eller
Payers(ersättningssystem).
När det gäller kvalitets-mätning påtalar man att
överanvändning av läkemedel och tester sällan ingår i uppföljningar (1 av 62 kvalitetskriterier)!
Bli din egen Tamagotchi (2), hälsoprogrammet i iPhone-
Stegräknaren i min nya iPhone har också koll på gångsträcka i km och antal trappor, även om den inte är på!? Sänds data någonstans, automatiskt?
Hur mår jag, egentligen?
Se även Medscapes Topol om PGD, patientgenererade data, nedan.
2010 skrev vi om en framtidsspaning om teknikens möjligheter till registreringar. http://allmanmedicinbd.se/2010/04/29/bli-din-egentamagotchi/
Men även om Juli Zehs framtidsdystopi om hälsofascism . http://allmanmedicinbd.se/2010/11/30/juli-zehcorpus-delicti/
I min nya IPhone kan man mata in hälsodata om man skulle hittas medvetslös eller råka ut för olycka. Det låter väl vettigt.
Men innanför inloggning finns en riktigt omfattande sammanställning av möjliga data att registrera:
Kondition, kroppsmått, näring, labresultat,sömn, vitalparametrar andning, fall kön, blodgrupp, biotin?, blodets alkoholhalt, blodtryck, cykeldistans, elektrodermal aktivitet (suicidbedömning?), fett, fibrer, folat,
FEV1, inhalationer, jod järn kalcium, kalorier, koffein, kolhydrater, BMI, temp längd, magnesium, molybden, mättat fett, perifert perfusionsindex,syremättnad, protein, puls, selen socker, steg, syremättnad, tiamin, vita A, B12, C D
E K, Zink.
Inom professionen har vi en trend med ifrågasättande av medikalisering och risker med alltför mycket medicin. Det finns dock även en motsatt trend med jättelika projekt där allt skall kartläggas hos stora grupper av befolkningen.
Jag kan nog stänga av registreringen av antal steg, men märker hur den på olika sätt påverkar mig, lediga dagar går jag mer än två mil 26 tusen steg, jour-dagar kanske tiotusen, vardagar 15 tusen.
Kollar på kvällen hur många steg det blivit, tror att det för många personligheter kan resultera i den patologi som beskrivits som “ortorexi”.

På DN debatt beskrivs dessa hälsodata som en dröm för försäkringsbolagen att få tillgång till http://www.dn.se/debatt/data-fran-dittaktivitetsband-ar-forsakringsbolagens-drom/
Från Apple iPhone: om eHälsa ”Hur mår du?” har nu ett väldigt exakt svar -nämligen dina registreringar. Det blir en något märklig förskjutning i synen på hälsa, inte som något upplevt utan noterat och registrerat.
Topol on Medicine in 2015: Letting Go
Medscapes redaktör skriver om patienternas tillgång till journal (EHR) och om patientgenerade data
(PGD)
Dear Medscape Readers,
Although we usually ascribe the phrase ”letting go” to critical end-of-life decisions, there is another meaning that pertains to how medicine is changing: the end of paternalism. There are several concurrent forces that are taking hold now and that will undoubtedly build momentum in the coming years.
First, let’s consider patient-generated data (PGD).
Patients using home blood pressure cuffs or fingerstick glucoses are typical examples of what was available. But that capability is quickly expanding with such new entries as heart rhythm monitoring or ear exams via smartphone attachments.
Not only can patients obtain the data, but there are validated computer algorithms that immediately provide the interpretation. We’ll soon see smart watches that can continuously monitor blood pressure or blood oxygen concentration, and wearable sensors that track hemodynamic metrics such as cardiac output and stroke volume.
Furthermore, much of routine lab data has been shown to be assayable through smartphone device attachments. All of this data will be flowing directly to the patient on his or her device and will be contextualized by the person’s real-world experiences and environment. Neither patients nor doctors have ever had such information before. For sure, that’s empowering.
PGD: Addressing the Concern
We in medicine are concerned about this PGD movement. Will the data be accurate or misleading?
How will I deal with my patients getting torrential streams of data and sending these to me for guidance? Or will the computer algorithms bombard me with false or unnecessary alarms?
These are just some of the relevant questions that will need to be addressed by regulatory oversight and software programming to foster comfort within the medical community.
Second, our culture is rapidly changing because of mobile devices. We are quickly moving to ”ondemand” expectations, as reflected by the newfound ability to summon a car or have one’s groceries delivered to the house. So instead of waiting weeks for a doctor’s appointment, the IWWIWWIWI (I want what I want when I want it) mentality is pervading. As a result, the embracement of telemedicine has grown more quickly than anyone might have imagined.
The consulting arm of Deloitte published a report showing that already, in 2014, nearly 1 in 6 office visits switched from physical to virtual. So, beyond patients having medical information flowing directly to their mobile devices, the immediate access to doctors and nurse clinicians has been shown to be remarkably alluring.
It is expected that Congress will be passing new telemedicine laws in 2015 that markedly reduce the barriers currently imposed regarding state-specific regulations. And employers are into this movement because of the marked reduction of costs, reflected by a recent Towers Watson report. (Figure)
Figure.
Third, the medical community has historically been the purveyor of all of the medical information, holding the key to patient records. Last month, my
Medscape column about ownership of medical records elicited more than 450 comments, which was a record number for all of the posts I have written for Medscape over the years. Many of the comments reflected the persistence of paternalism—”the records are mine since I created them.” But the records are about the patient and were paid for by the patient. Also, they’re now digitized, and it has been well documented that patients do not have a problem handling the information. At the very least, shouldn’t a shared ownership model be operational?

Today only a limited number of health systems provide mobile device access for the patient’s office notes, hospital records, labs, and scans. But in order for health systems and doctors to meet consumer demands, it will be increasingly important to ”let go” of this information that each individual is rightfully entitled to. We’re not talking about having to go to an office or hospital and sign a release, and then pay several dollars per page of materials faxed to the patient. That’s old-world medicine, and it’s not just inconvenient and costly—frankly, it’s disrespectful to patients.
For these reasons and many more (which I have drilled down in my new book, The Patient Will See
You Now, Basic Books, January 2015), I think we’ll see next year as the beginning of ”letting go” in medicine.
As always, I’ll be keen to see your thoughts. We at
Medscape are extremely appreciative of your engagement.
Best wishes for a healthy and productive new year,
Eric J. Topol, MD
Editor-in-Chief, Medscape
@EricTopol
Omöjlig ubåt - Nils Ove Jansson
För att förstå den helt annorlunda militära världsuppfattning som beskrivs i boken måste jag jämföra med allmänmedicinen. Fått boken som gåva av en god vän, Vad säger analysen om dagens incidenter?
En av mina bästa vänner är fd militär och en av hans tidigare chefer har gett ut en bok om 80-90talets ubåtskränkningar. Hur är det möjligt, tänker jag, har man inte ett ok av sekretess och hemlighetsstämplar över sig? Kanske är det redovisade inte längre hemligt.
För att överhuvudtaget förstå tankegångarna i boken får jag jämföra med mitt eget yrkesliv och kan då känna igen delar av anslaget; Uppgiften, Politikers oförståelse, Bristande resurser, Åldrad och uttjänt utrustning, Misstro från åtminstone delar av allmänheten, Trilskande tjänstemän. Konkurrenter om resurser (läs Armen).
Vår sekretess är dock annorlunda inom sjukvården.
Vi hanterar också osäkerhet, måste diagnostisera och klassificera på ofta bristande underlag.
I boken görs en detaljerad genomgång av incidenter och kränkningar. Begreppen reds ut.
De för trovärdigheten fatala misstagen med minkspår och sillstim är också med.
Jag blir dock inte klok på valet av titel. Vad vill den säga?
Vid några tillfällen under läsningen hajar man till när författaren lägger in värderingar i annars mycket torr och exakt, nästan vacker sakprosa. Det förekommer termer från marin militär, avsikter och tolkningar men även begrepp om väder och vind, farkoster och natur.
Var det politiken som hindrade verkanseld och sänkning av en ubåt?
I analysdelen argumenteras för att Sverige i det säkerhetspolitiska läget som rådde var mycket nära ett atombombskrig, spetsnaz som placerade ut atomminor och att kränkningarna var avsiktliga. Det gäller även U137, dock inte själva grundstötningen i
Gåsefjärden.
Jag har en stuga i Blekinge Östra skärgård och det var inte militären som upptäckte schabraket utan en fiskare. Nåväl, militärens anläggningar i skärgårdarna har även om de förfarits haft en dämpande och bevarande inverkan och hindrat exploatering, men också inneburit inskränkningar.
Just när jag läser boken är det återigen aktuellt med nya ubåtsjakter och kränkningar och tal om bristande resurser och materiel. Märkliga presskonferenser utan förmedling av någon substans. Vad ska en medborgare tro, lita på militärens hemliga uppgifter eller försvarspolitiker, de internationella erfarenheterna är inte så lysande.
Jag hör den nya försvarsministern på klingande dalmål svara undvikande på frågorna i ekots lördagsintervju. På “Folk och försvar” verkar moderaterna backa ur sin försvarskritiska position.
Schyman talar om patriarkala reflexer.
Vilken bäring har Nils-Ove Janssons noggranna analys för dagens situation? Finns likheter i
Rysslands läge idag, och Sovjet då?
/Peter Olsson
Läst:
Minecraft, Notch Persson, Alsterdal, Gessen,
Andersson, Cedervall, Modiano, Nyqvist, Stedman,
Lier- horst, Bowen, Buthler, Öhrlund, Wennstam,
Kepler, Jansson, Westerberg.

 Minecraft, Linus Larsson Daniel Goldberg undertitel: Block, pixlar och att göra sig en hacka
Markus “Notch” Persson, från det enkla hemmet till miljardär
Vad utmärker denna framgångssaga, enkelhet och möjligheter. Det kan naturligtvis vara svårt att förklara för mig, jag förstår knappast vitsen med spel.
Tonen är väl beundrande, och för lite analyserande. Om jag förstår det rätt har det
även skett en utveckling så att Minecraft används i ganska avancerade pedagogiska syften.
 Tove Alsterdal I tystnad begravd Tornedalen, hyllad och prisad bok.
Historia gestaltad, Ryssland och sovjet,
 olika tidsepoker.
Misha Gessen, Mannen utan ansikte.Om
Putin, det sägs att vid författarens senare intervju Putin inte var informerad om vem hon var, trots internationella utmärkelser.
 Staffan Westerberg Hoppla. Fin liten bok av en stor personlighet
 Lena Andersson, Utan personligt ansvar. Jag tycker nog att den förra boken var bättre.
Även om det är välskrivet och tänkvärt.
Parallellt med läsningen har jag läst några böcker där det förekommit “stalker” och delar av beteendet finns på ett diskret plan i författarens förhållande till männen.
 Marianne Cedervall, Svartvintern. Utspelar sig delvis i Norrbotten, men läst på gotländsk dialekt.
 Modiano Nattens gräs, Nobelpris, även gått som radioföljetong, Storheten når mig inte, passar kanske inte som ljudbok för mig,

Anar något diffust.
Mikael Nyqvist, Dansa för oss. Läser själv sin historia som rymmer förvånande djup och dramatik
 ML Stedman Fyren mellan haven. Vilken
 gräslig historia, internationell bestseller
Jörn Lier Horst Jakthundarna. Blivit jämförd med Nesbö och även Sjövall-Wahlö, men något politisk kritiskt perspektiv svårt urskilja.
 James Bowen Gatukatten Bob. Bob hjälpte uteliggaren att återkomma i samhället,
 samspelet mellan djur och människa och hur djuret kan öppna upp kontakten mellan människor. För djurvänner.
Dag Öhrlund Besökaren. Lär själv ha blivit stalkad som i denna thriller.Upplösningen lite oväntad.
 Dan Buthler Dag Öhrlund Erövraren. Vilken karaktär som skapats. Psykopat och seriemördare som blir frigiven från sluten psykiatrisk vård och planerar att bli politiker, för kristdemokraterna!
 Katarina Wennstam Skuggorna.Fyra kvinnor beslutar sig för att hämnas, enligt prinicpen “öga för öga” , på de män som med lindriga straff blivit dömda för misshandel av sina kvinnliga partners. Det

är ganska väl konstruerat, men realistiskt?
Bra driv och rytm och intressanta politiska , etiska och juridiska gestaltningar.
Lars Kepler Stalker. Snabbt tempo, och svårt sluta lyssna på ljudboken, spännande, men vad stannar kvar? Nu handlar det väl inte så mycket om “stalker” som om vardagsrädsla (enl en recsensent), att känna sig otrygg i hemmet.. Flera olika karaktärer bland “hjältarna” huvudpersonerna,Bark,
Linna, Silverman.
Länkar: nytta och argument för allmnmedicin, om HLR på gamla, om byråkrati registreringar och kontroll, negativa effekter av multimodal rehabilitering, om värdebaserad vård, hur ska sjukvården styras, gröna
öar, sbu om choosing wiseley efter långt om länge, martin wehlou om journaler, svenska akademiens högtidssammmanträde.
 Nyttan med allmänmedicin:
1.
http://www.sfam.se/wpcontent/uploads/2015/01/nyttanam07
.pdf
2.
http://www.sfam.se/blog/fakta-omoch-argument-for-allmanmedicin/
 Om HLR på äldre: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debat t/2015/01/100-aringen-som-inte-lat-sigaterupplivas/
 Vad innebär detta praktiskt i NLL? http://mobil.dn.se/debatt/bryt-den-ondatrenden-och-ta-kontroll-over-byrakratin/
 om negativa effekter av multimodal rehabilitering: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23909
930
 Om värdebaserad vård
1.
http://www.lakartidningen.se/Opinio n/Debatt/2014/11/Vardebaseradvard-lika-illa-som-NPM/

2.
http://www.leadinghealthcare.se/sido r/informationomkonferensen8novem ber.aspx
3.
http://www.lakartidningen.se/Opinio n/Debatt/2015/01/Vardebaseradvard-ar-laddad-med-problem-menocksa-mojligheter/
 Om gröna öar http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyhet er/2014/11/Primarvardens-grona-oar/
 SBU uppmärksammar choosing wiseley, efter långt om länge: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap–
Praxis/Vetenskap-och-praxis/Konsten-attavsta/
 http://www.deathbyprescription.com/author.
php
 Martin Wehlou på TED om journaler
 https://www.youtube.com/watch?v=eSzXCj
JGno8&spfreload=10
Nisse Simonsson: http://newsvoice.se/2015/01/12/svensklakare-det-satsas-mer-pengar-pa-att-mutalakare-an-pa-forskning/
 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/475271?p
rogramid=767&playchannel=132
Svenska akademiens högtidssammanskomst,

Peter Englund, Östergren, Espmark,Sara
Danius.
Inget direkt allmänmedicinskt, men så BRA!
YOUTUBE bokmärke
Så här gör man för att få en länk som börjar vid en viss tidpunkt in i en Youtube-video:
– Snabbkör videon fram till aktuell tidpunkt.
Stanna den där.
– Högerklicka i videobilden. Vänsterklicka på det andra av de sex alternativ som kommer upp: ”Se videoklippets webb- adress vid aktuell tid i klippet”.
– Det kommer då upp en svart ruta i videobilden med den webb- adress vi är ute efter. Man ser i rutan inte hela adressen, men det går bra att kopiera densamma genom att när den är blåfärgad trycka Ctrl-C. Webbadressen kan du sedan var som helst klistra in med Ctrl-V. OK?
(från ordbytes ordningsman)