Presentationen som PDF - Stockholm Resilience Centre
advertisement
Från hållbar utveckling till grön ekonomi ”En ekonomi som tjänar en hållbar utveckling” Eva Alfredsson, Fil Dr/Analytiker Gröna ekonomins ABC • RIO 1992 – Fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – Miljö, ekonomi och A. En kontrafaktisk analys av strategins potential avseende förändrade konsumtionsmönster (min avhandling) B. Strategins potential på global nivå – logiken bakom (skillnader i utvecklingsnivå, teknik och effektivitet) – Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt C. Tjänstesamhället – Immateriell produktion och konsumtion? D. (Grön)Tillväxt – Ett effektivitetsparadigm • Rio +20 – Grön ekonomi, fattigdomsbekämpning och governancefrågor A. Alternativa bestämningsfaktorer – Energin beydelse för till tillväxten (Ekologiska ekonomer , Biofysiska ekonomer Energiforskare och Peak oil B. Cowboyekonomi? Grön kapitalism? - Den ”bruna” ekonomins motor hackar – mer av samma eller nytt? C. UNEPs Towards a Green economy Rio 1992 Hållbar produktion och konsumtion ”Unsustainable patterns of production and consumption particularly in industrialised countries, are identified as the major causes of the continued deterioration of the global environment.” Agenda 21 (United Nations, 1992) Grönare konsumtionsmönster? Nuvarande ”Grönt” Tjänster Tjänster Resor Mat Resor Mat Boende Boende Energianvändning? Koldioxidutsläpp? Att äta för en bättre miljö! (NV1997) Grön diet 2021 Mot ett miljöanpassat transportsystem (NV 96) Hållbara transporter 2021 Beteendeförändringar • Minskat bilägande – Högre ålder vid inköp av första bilen – Färre familjer med mer än en bil – Fler deltagare i bilpooler “Car-Sharing Organisations (CSOs)” • Minskat bilresande, km – Korta distanser (<10km) ersätts av promenad eller cykel – Minskat resande av CSO-medlemmar Teknikutveckling • Ökad koldioxideffektivitet 1) 2010,25%; 2020,50% 2) ACEA agreement: 2008, 140 g/km (6 litres/100 km); 2012, 120 g/km (5 litres/ 100 km) Grönt boende 2021 Betendeförändringar • Minska användningen av varmvatten • MInska användningen av hushållsel Teknisk utveckling/impleentering • Energisnåla hus/passivhus • Bio-bränslen • Jordvärme Energiintensiteter Car (petrol) Train Bicycle Taxi MJ/SEK 5.0 1.8 0.6 0.3 (FOI 2006) 3.1 0.8 0.6 0.4 Energiintensiteter MJ/SEK Tomatoes 2.5 Dried vegetables 2.5 Potatoes 1.4 Fruit 1.2 Meat 1.0 Chips 0.8 Alcohol 0.8 Restaurant 0.8 Tea 0.7 FOI 2006 0,9 (fresh vegetables) 0,8 (dried fruit, nuts etc) 0,4 0,4 1.0 0,8 0,2 0,5 0,6 Metodik - Konsumptionsmodell Konsumtionsnivå Bilägande Typ och storlek på bostad Konsumtionsmönster (GLM) 1. Resor 2. Boende 3. Mat 4. Rekreation 5. Kläder 6. Möbler 7. Tjänster 8. Hälsa & hygien Energianvändning Koldioxidutsläpp Energianvändning och konsumtionsnivå 1 200 000 1 000 000 MJ 800 000 600 000 400 000 200 000 0 0 200 000 400 000 600 000 SEK 800 000 1 000 000 Grön livsmedelskonsumtion Grönt resande Grönt boende Ett ”fullständigt” grönt konsumtionsmönster Effekt vid ekonomisk tillväxt, 2020 2 procent per år Basscenario Experiment Energianvändning 54 procent 29 procent Koldioxidutsläpp 55 procent 13 procent Global CO2 emissions 2007 2008 2009 2010 29,69 30,12 29,22 29,67 Källa EIA* 2010 *US Energy Information Administration (EIA) Energy outlook 2010 Revolution! ” the world has continued to move – and even at an accelerated pace – in the wrong direction.” Global CO2-emissions – annual average increase 1990 – 2000 1,1% per year 2000 – 2007 3,0% per year Konsten att nå både klimatmål och tillväxt Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008 Sambandet mellan koldioxid och tillväxt avgörande för att förstå klimatfrågans lösning! Miljökuznetskurva Givet ett miljökuznetssamband (hypotes1)skiljer sig tekniken avsevärt mellan länder och ett förväntat resultat är att låg- och medelinkomstländer, särskilt snabbväxande, skulle stå för de största reduktionerna av utsläpp. De länderna med högst inkomster skulle inte behöva genomföra några reduktioner, utan istället aktiv bidra till nödvändig teknologiöverföring. Inkomst/Capita Miljökuznetskurva TUNNEL Utsläpp/capita Hypotes 2 Givet ett exponentiellt samband (hypotes 2) skiljer sig tekniken mellan länder. En lösningen på klimatfrågan är dels att implementera och överföra teknik till låginkomstländer, dels storskalig implementering av befintlig teknik i utvecklade länder. Till detta krävs omfattande investeringar och utveckling av ny teknik i de rika länderna. Omfattande reduktioner kan ske i låginkomstländer men måste kompletteras med koldioxidreducerande teknik i de rika länderna. Scenario Hypotes 2 Inkomst/Capita Totala utsläpp Y Y1 A B Y2 Utsläpp/Capita Utsläpps reduktion Hyopotes 3 Scenario Hypotes 3 Inkomst/Capita Totala utsläpp Y A Y1 B Y2 Linjärt samband (hypotes 3) finns lösningen på klimatfrågan i huvudsak i storskalig implementering av befintlig teknik och utvecklandet av ny teknik vilket kräver stora investeringar och Command and Control regleringar. Skatter och utsläppshandel kan under vissa förutsättningar genom att bidra till en optimal allokering av befintlig teknik ge ett initialt bidrag. Reduktionen kommer primärt att ske i höginkomstländer som har komparativa fördelar både i att utveckla och implementera ny teknik. Utsläpp/capita Utsläpps reduktion Utsläpps reduktion Empiriska sambandet Samband BNP(PPP)/capita och CO2/capita 2005 Varje punkt är ett enskilt land, OPEC och Luxemburg exkluderat 50 000 Statistiska tester visar på ett linjärt samband! 45 000 40 000 BNP (PPP) per Capita 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 1 2 3 CO2 per Capita 4 5 6 Samband mellan utsläpp per capita och inkomster år 1960, 1970 och 2000 25 000 BNP per capita (1990 Geary-Khamis Dollars) 2000 20 000 Mer inkomst per utsläpp över tid, men fortfarande snabbt stigande utsläpp! 15 000 1970 1960 10 000 5 000 0 0 1 2 3 CO2 per capita (kolekvivalenter) Kolekvivalenter samt 1990 Geary-Khamis dollars 4 5 6 Koldioxidutsläpp/BNP, USD och USD (PPP) India China Switzerland Sweden Japan France Norway Iceland Denmark Austria Germany Luxembourg Italy Netherlands Finland Belgium Ireland Spain United Kingdom Portugal New Zealand Greece United States Canada Australia Mexico Turkey Hungary Slovakia Poland Czech Republic 0,00 CO2/USD CO2/PPP 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 CO2/PPP and CO2/USD 0,60 0,70 0,80 0,90 SCB “Växelkursomvandlade data är inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion eller konsumtion. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden.” OECD/Eurostat "Central to the Programme is the issue of whether GDP comparisons across countries should be made with exchange rates or with PPPs. Eurostat and the OECD Statistics Directorate maintain that they should be made with PPPs, although this view has still to gain general acceptance. However, as the manual demonstrates, exchange rates are usually misleading on the relative sizes of economies as measured by their GDP. Analyses or projections based on exchange rate converted GDP are in danger of being flawed from the outset because the relative GDP levels of countries being used are likely to be incorrect.“ Köpkrafts eller prisnivåjusteringar används för att kunna mäta den reala ekonomins storlek – reala koldioxideffektiviteten 1 kg CO2 2 euro 0,5 kg/Euro 1 kg CO2 0,5 euro 2 kg/Euro Energi- och transportsektorn står för nästan samtliga produktionsutsläpp av koldioxid! Energi och transporters andel av de totala utsläppen av växthusgaser från olika sektorer i Europa, 1990 och 2005 1990 Avfall 4,1% 2005 Övriga 0,2% Jordbruk 9,2% Jordbruk 10,2% Industriella processer 9% Avfall 2,6% Övriga 0,2% Industriella processer 7,9% Transporter 21,0% Transporter 16,4% Energi exkl. transporter 61% Källa: United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC Energi exkl. transporter 59,1% Energisektorn Det svenska exemplet? 1800 1400 En kontrafaktisk beräkning 1970 - 2004 - samma nedgång i energiintensiteten - utan vattenkraft, kärnkraft och avlutar 1200 +42 % koldioxidutsläpp 1000 I verkligheten minskade koldioxidutsläppen från energianvändningen med 42 procent. 1600 800 600 400 200 Foder Biobränslen Stenkol Olja Naturgas Vattenkraft Kärnkraft 1998 1989 1980 1971 1962 1953 1944 1935 1926 1917 1908 1899 1890 1881 1872 1863 1854 1845 1836 1827 1818 1809 1800 0 Fjärrvärme Transportsektorn Bränsleregleringar av personbilar 120 gram per kilometer från 2012 1400 Sum CO2 base TreMove 1200 Ökningen inom transportsektorn reduceras från 40 %* till 30 %! Sum CO2 Krav (2012, 120) Mton CO2 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 *CAFE-databasen prognostiserar en ökning för samma period på 46 % 2015 2020 Vad krävs för att transportsektorn skall bära sin del av uppfyllandet av klimatmålen? - Bränsleförbrukningen för personbilar måste regleras till högst 70 gram per kilometer senast 2012 och lastbilar till högst 90 procent av dagens nivå - 50 % av person och godstrafiken måste flyttas över till miljövänligare alternativ Kraven på teknikutveckling Vilka krav på teknikutveckling ställer olika fördelningar av utsläppsmål? Alla bidrar lika mycket -30 % till 2030 Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga länder givet att utsläppsminskningarna skall vara lika stora i de olika ländergrupperna 50 45 Utvecklings-länderna måste bli överlägset teknikledande! 40 30 Teknikutveckling x9 25 20 15 10 5 Rika OECD-länder Fattiga länder Transitionsekonomier 2030 2025 2020 2015 2010 2005 0 2000 BNP per CO2 35 Vilka utsläppsreduktioner och teknikutveckling krävs vid konvergerande koldioxideffektivitet? Konvergerande koldioxideffektivitet Globalt med differentierad minskning med 30 % till 2030 Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga givet konvergerande koldioxidproduktivitet 30 Reduktioner: OECD-länderna - 60% Fattiga länder + 40% Transitländerna - 80% 25 15 Teknikutvecklingen x5 10 5 "Fattiga länder" Transitionsekonomier "Rika OECD" 2030 2025 2020 2015 2010 2005 0 2000 BNP per CO2 20 Betydelsen av olika styrmedel givet respektive hypotes Hypotetiskt samband Skatter/ utsläppshandel Investeringar och teknikutveckling H 1: Miljökuznets ++++ + + H2– Exponentiell +++ +++ ++ H 3 – Linjär + /(-) ++++ +++ 1-4 plus, betydelse i fallande ordning Command and Control (CAC) Att skapa alternativ genom investeringar är bättre än att tränga undan konsumtion/ produktion genom prishöjningar! Huvudsakliga förslag och slutsatser • Minska utsläppen i huvudsak inom OECD • Säkerställ finansieringen av de omfattande investeringar som kommer att krävas • Initiera storskalig implementering av koldioxideffektiv teknik • Gör ny teknik till huvudfokus i EU:s klimatstrategi • Höj kraven på bränsleregleringar och investera i järnvägar och kollektivtrafik IEA – Technology perspectives 2010 • How to reach climate goals as well as securing energy supply safely • Technology options and potentials • Scenarios and Strategies to 2050 How to reduce CO2-emissions by 50% by 2050 - 20-30 new nuclear power plants every year for 40 years. - 85 major CCS projects every year for 40 years - 25,000 new wind turbines of 2 MW each year for 40 years. - High energy efficiency improvements, at least 2,8 %/year - etc Source: ETP 2010, European Energy Review (July 2010) Tjänsternas betydelse för tillväxten Baumol • Relativprisutvecklingen - Tjänster kommer över tiden genom produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen att bli allt dyrare relativt varor, - Baumol´s s k kostnadssjukan • Stagnation - Produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen kommer att leda till att allt fler arbetar inom den mindre produktiva tjänstesektorn vilket leder till allt lägre tillväxt Grundläggande utgångspunkter: Personliga tjänsterna som en del av det samhällsekonomiska kretsloppet Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhällen och i alla tider, såsom barnoch äldreomsorg samt utbildning, men organisering och volym skiljer sig mycket i både tid och rum. Analysen inkluderar därför även hemarbetet Grundläggande utgångspunkter: Vår analys av tjänsternas betydelse inkluderar den icke pekuniära marknaden Tjänster definieras vanligtvis i termer av immaterialitet, interaktion, heterogenitet och varaktighet Personliga tjänster Vår kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003) • Personliga tjänster – Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster – 10 % kapitalandel • Icke personliga tjänster – Producenttjänster: • Bank, finans, företags- uthyrningstjänster • 40 % kapitalandel – Förmedlingstjänster: • Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) • 40 % kapitalandel – Kapitaltjänster: • Bostadstjänster • 90 % kapitalandel Tjänsteparadoxen - Hur tjänsteproduktion och konsumtion utvecklats? Allt fler arbetar inom tjänstesektorn Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 Andel av den totala sysselsättningen, procent Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen Ökade inkomster och befolkning har lett till att all konsumtion ökat – mer eller mindre Hushållens konsumtionsvolym efter ändamål (99/01=100) Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980 Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser Som volymandelar är det tvärtom varor och förmedlingstjänster som ökar Hushållens budgetandelar i fasta priser (volymandelar) efter ändamål Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980 Orsaken är relativprisutvecklingen Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980 Tjänstesektorns kyrkogård Skomakare, skoputsare, barberare, hembiträden, barnflickor, chaufför mfl • Tjänster som kan ersättas av eget arbete inom hushållet (okvalificerade tjänster) • Tjänster som ersatts av ökad varukonsumtion (skor) eller kapitalisering av hemarbetet (hushållsmaskiner) Slutsats - Baumol hade rätt avseende relativprisutvecklingen • Hushållens konsumtion domineras av materiell konsumtion • Hushållens tjänstekonsumtion domineras av skattefinansierade personliga tjänster • Den marknadsbaserade ökningen av tjänstekonsumtionen består av icke personliga tjänster Produktivitet och tjänster • Bild sid 128 (2 sista rutorna) eller sid 100 Baumol hade fel – avseende produktivitetsutvecklingen • Tjänstesektorns utveckling har starkt bidragit till att samhällets resurser har använts mer produktivt och att den ekonomiska tillväxten har stimulerats • De personliga tjänsterna hanteras som den knappa/dyrbara resurs de är Avgörande för prisutvecklingen är produktivitetsutvecklingen Sambandet mellan arbetsproduktivitet och relativpris Källa: Beräkningar baserade på Krantz och Schön (2007) Personliga tjänsters begränsade produktivitetspotential • Omvårdnad • Utbildning • Konst 1:1, 1:5 (Dagis) 1:30 1:1, 1:30 • + Realkapital 1: ∞ Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper. Teknisk utveckling (TFP) i tjänstesektorn Total Faktorproduktivitet (TFP) i personliga och icke personliga tjänster 1960-2005 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper och tidsanvändningsstudier USA och Sverige har högst andel personliga tjänster Analysen visar att en hög andel personliga tjänster förutsätter • Stora subventioner alternativt • Stor inkomstspridning Personliga tjänster är kretsloppets Svarte Petter • • • • Bankerna övervältrar enklare banktjänster på konsumenten ”IKEA-konceptet” – tillhandahåller byggsatser Självbetalning i snabbköpet Transport och handelstjänster – kunderna får själva söka kunskap om produkter och hämta varor från lager-liknande affärer utanför stan • Etc, etc (Grön)Tillväxt – Ett effektivitetsparadigm The modern economy was created thanks to innovation and thrives on it, and in turn the economy encourages new ways of doing things and the invention of new products. That will continue to be the case. Non-technological changes and innovation such as new business models, work patterns, city planning or transportation arrangements will also be instrumental in driving green growth. OECD Towards Green growth Tillväxtens bestämningsfaktorer ”Arbeta mer eller smartare!” To summarize 2,5 million years of economic history in brief For a very, very long time not much happened; then all of a sudden all hell broke lose. ”It took 99,4 % of economic history to reach the wealth of the Yanomamo, 0,59 % to double that level by 1750, and then just 0,001 % for global wealth to reach the level of the modern world.” Eric Beinhocker, The origine of wealth Energi och tillväxt – några stiliserade fakta 1. Energianvändning och tillväxt är tight korrelerade (kointegrerade) 2. Sambandet är dubbelriktat 3. Energieffektiviteten har ökad över tiden och konvergerar men beror till största delen på allt högre andel högkvalitativa energikällor Energi = arbete Billig arbetskraft! Energiinnehållet i ett fat olja motsvarar 12 manår, 40 timmar per vecka Vi nyttjar dagligen hundratals energislavar i vårt dagliga liv Tillväxt = Exponentiell produktions- och konsumtionsökning Sissa's Reward 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, 512........263 Tillväxten är materiell • Trots att vi ur ett sysselsättningsperspektiv lever i ett tjänstesamhälle domineras hushållens konsumtion av materiell konsumtion • Förklaringen är att de arbetsintensiva tjänsterna blivit allt dyrare då dessa har begränsad möjlighet till produktivitetsutveckling – Arbetsintensiva tjänster är ekonomins Svarte Petter (IKEA, banktjänster) Källa: ITPS Näringslivets tillstånd 2008 – Tjänsteparadox skapar tillväxt, Alfredsson et al The great collision “All in all, today´s environmentalism has not been succeeding. We have been winning battles, including some critical ones, but losing the war” James Gustave Speth – The Bridge at the Edge Of the World (2008) Cowboyekonomi ”Exponentiell tillväxt ger stora absoluta effekter.” ”Vi lever inte längre i en cowboyekonomi där vi inte behöver ta hänsyn till naturkapitalet. Tvärtom blir det allt viktigare att göra den ekonomiska tillväxten uthållig.” Klas Eklund, Grön Kapitalism - Wibbleföreläsning 2011 Rio+20 2012 Grön Ekonomi ”The concept of ”green economy does not replace sustainable development but reflects a growing recognition that achieving sustainability rests almost entirely on getting the economy right.” UNEP Towards a Green economy, 2011 Den gröna ekonomin leder till högre tillväxt än den ”bruna” “Perhaps the most widespread myth is that there is an inescapable trade-off between environmental sustainability and economic progress.” Källa: UNEP Towards a green economy, Pathways to sustainable Development and Poverty Eradication En grön ekonomi är inte en lyx för redan rika länder “A second myth is that a green economy is a luxury only wealthy countries can afford, or worse, a developed-world imposition to restrain development and perpetuate poverty in developing countries.” När miljön förstörs drabbas i första hand fattiga människor som lever av de berörda ekosystemen. Frågor att diskutera kring • Vad skulle vi gå miste om om vi väljer en utveckling med lägre tillväxt och bättre miljökvalitet? Varför vill du bli rikare? • Hur skulle man kunna uppnå samma mål utan ökad miljöpåverkan? Tack! Eva.Alfredsson@tillvaxtanalys.se
