Från hållbar utveckling till grön ekonomi
”En ekonomi som tjänar en hållbar utveckling”
Eva Alfredsson, Fil Dr/Analytiker
Gröna ekonomins ABC
• RIO 1992 – Fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – Miljö,
ekonomi och
A. En kontrafaktisk analys av strategins potential avseende förändrade
konsumtionsmönster (min avhandling)
B. Strategins potential på global nivå – logiken bakom (skillnader i utvecklingsnivå,
teknik och effektivitet) – Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt
C. Tjänstesamhället – Immateriell produktion och konsumtion?
D. (Grön)Tillväxt – Ett effektivitetsparadigm
• Rio +20 – Grön ekonomi, fattigdomsbekämpning och governancefrågor
A. Alternativa bestämningsfaktorer – Energin beydelse för till tillväxten (Ekologiska
ekonomer , Biofysiska ekonomer Energiforskare och Peak oil
B. Cowboyekonomi? Grön kapitalism? - Den ”bruna” ekonomins motor hackar – mer
av samma eller nytt?
C. UNEPs Towards a Green economy
Rio 1992
Hållbar produktion och konsumtion
”Unsustainable patterns of production and consumption
particularly in industrialised countries, are identified as
the major causes of the continued deterioration of the
global environment.”
Agenda 21 (United Nations, 1992)
Grönare konsumtionsmönster?
Nuvarande
”Grönt”
Tjänster
Tjänster
Resor
Mat
Resor
Mat
Boende
Boende
Energianvändning?
Koldioxidutsläpp?
Att äta för en bättre miljö! (NV1997)
Grön diet 2021
Mot ett miljöanpassat transportsystem (NV 96)
Hållbara transporter 2021
Beteendeförändringar
•
Minskat bilägande
– Högre ålder vid inköp av första bilen
– Färre familjer med mer än en bil
– Fler deltagare i bilpooler “Car-Sharing Organisations (CSOs)”
•
Minskat bilresande, km
– Korta distanser (<10km) ersätts av promenad eller cykel
– Minskat resande av CSO-medlemmar
Teknikutveckling
•
Ökad koldioxideffektivitet
1) 2010,25%; 2020,50%
2) ACEA agreement: 2008, 140 g/km (6 litres/100 km); 2012, 120 g/km (5 litres/ 100 km)
Grönt boende 2021
Betendeförändringar
• Minska användningen av varmvatten
• MInska användningen av hushållsel
Teknisk utveckling/impleentering
• Energisnåla hus/passivhus
• Bio-bränslen
• Jordvärme
Energiintensiteter
Car (petrol)
Train
Bicycle
Taxi
MJ/SEK
5.0
1.8
0.6
0.3
(FOI 2006)
3.1
0.8
0.6
0.4
Energiintensiteter
MJ/SEK
Tomatoes
2.5
Dried vegetables
2.5
Potatoes
1.4
Fruit
1.2
Meat
1.0
Chips
0.8
Alcohol
0.8
Restaurant
0.8
Tea
0.7
FOI 2006
0,9 (fresh vegetables)
0,8 (dried fruit, nuts etc)
0,4
0,4
1.0
0,8
0,2
0,5
0,6
Metodik - Konsumptionsmodell
Konsumtionsnivå
Bilägande
Typ och storlek på bostad
Konsumtionsmönster (GLM)
1. Resor
2. Boende
3. Mat
4. Rekreation
5. Kläder
6. Möbler
7. Tjänster
8. Hälsa & hygien
Energianvändning
Koldioxidutsläpp
Energianvändning och konsumtionsnivå
1 200 000
1 000 000
MJ
800 000
600 000
400 000
200 000
0
0
200 000
400 000
600 000
SEK
800 000
1 000 000
Grön livsmedelskonsumtion
Grönt resande
Grönt boende
Ett ”fullständigt” grönt konsumtionsmönster
Effekt vid ekonomisk tillväxt, 2020
2 procent per år
Basscenario
Experiment
Energianvändning
54 procent
29 procent
Koldioxidutsläpp
55 procent
13 procent
Global CO2 emissions
2007
2008
2009
2010
29,69
30,12
29,22
29,67
Källa EIA* 2010
*US Energy Information Administration (EIA) Energy outlook 2010
Revolution!
” the world has continued to move – and even at an
accelerated pace – in the wrong direction.”
Global CO2-emissions – annual average increase
1990 – 2000
1,1% per year
2000 – 2007
3,0% per year
Konsten att nå både klimatmål och
tillväxt
Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS
2008
Sambandet mellan koldioxid
och tillväxt avgörande för att
förstå klimatfrågans lösning!
Miljökuznetskurva
Givet ett miljökuznetssamband
(hypotes1)skiljer sig tekniken avsevärt
mellan länder och ett förväntat resultat är
att låg- och medelinkomstländer, särskilt
snabbväxande, skulle stå för de största
reduktionerna av utsläpp. De länderna
med högst inkomster skulle inte behöva
genomföra några reduktioner, utan istället
aktiv bidra till nödvändig
teknologiöverföring.
Inkomst/Capita
Miljökuznetskurva
TUNNEL
Utsläpp/capita
Hypotes 2
Givet ett exponentiellt samband
(hypotes 2) skiljer sig tekniken mellan
länder. En lösningen på klimatfrågan är
dels att implementera och överföra
teknik till låginkomstländer, dels
storskalig implementering av befintlig
teknik i utvecklade länder. Till detta
krävs omfattande investeringar och
utveckling av ny teknik i de rika
länderna. Omfattande reduktioner kan
ske i låginkomstländer men måste
kompletteras med koldioxidreducerande
teknik i de rika länderna.
Scenario Hypotes 2
Inkomst/Capita
Totala utsläpp
Y
Y1
A
B
Y2
Utsläpp/Capita
Utsläpps
reduktion
Hyopotes 3
Scenario Hypotes 3
Inkomst/Capita
Totala utsläpp
Y
A
Y1
B
Y2
Linjärt samband (hypotes 3) finns
lösningen på klimatfrågan i huvudsak i
storskalig implementering av befintlig
teknik och utvecklandet av ny teknik vilket
kräver stora investeringar och Command
and Control regleringar. Skatter och
utsläppshandel kan under vissa
förutsättningar genom att bidra till en
optimal allokering av befintlig teknik ge ett
initialt bidrag. Reduktionen kommer
primärt att ske i höginkomstländer som har
komparativa fördelar både i att utveckla
och implementera ny teknik.
Utsläpp/capita
Utsläpps
reduktion
Utsläpps
reduktion
Empiriska sambandet
Samband BNP(PPP)/capita och CO2/capita 2005
Varje punkt är ett enskilt land, OPEC och Luxemburg exkluderat
50 000
Statistiska
tester visar
på ett linjärt
samband!
45 000
40 000
BNP (PPP) per Capita
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
0
1
2
3
CO2 per Capita
4
5
6
Samband mellan utsläpp per capita och inkomster
år 1960, 1970 och 2000
25 000
BNP per capita (1990 Geary-Khamis Dollars)
2000
20 000
Mer inkomst per
utsläpp över tid,
men fortfarande
snabbt stigande
utsläpp!
15 000
1970
1960
10 000
5 000
0
0
1
2
3
CO2 per capita (kolekvivalenter)
Kolekvivalenter samt 1990 Geary-Khamis dollars
4
5
6
Koldioxidutsläpp/BNP, USD och
USD (PPP)
India
China
Switzerland
Sweden
Japan
France
Norway
Iceland
Denmark
Austria
Germany
Luxembourg
Italy
Netherlands
Finland
Belgium
Ireland
Spain
United Kingdom
Portugal
New Zealand
Greece
United States
Canada
Australia
Mexico
Turkey
Hungary
Slovakia
Poland
Czech Republic
0,00
CO2/USD
CO2/PPP
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
CO2/PPP and CO2/USD
0,60
0,70
0,80
0,90
SCB
“Växelkursomvandlade data är inte lämpade som underlag
för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion
eller konsumtion. Värden för resursanvändning
omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt
nominella värden, medan omvandling med hjälp av
paritetstalen resulterar i reala värden.”
OECD/Eurostat
"Central to the Programme is the issue of whether GDP
comparisons across countries should be made with exchange rates
or with PPPs. Eurostat and the OECD Statistics Directorate maintain
that they should be made with PPPs, although this view has still to
gain general acceptance.
However, as the manual demonstrates, exchange rates are usually
misleading on the relative sizes of economies as measured by
their GDP. Analyses or projections based on exchange rate
converted GDP are in danger of being flawed from the outset
because the relative GDP levels of countries being used are likely to
be incorrect.“
Köpkrafts eller prisnivåjusteringar används för att kunna
mäta den reala ekonomins storlek – reala
koldioxideffektiviteten
1 kg CO2
2 euro

0,5 kg/Euro
1 kg CO2
0,5 euro

2 kg/Euro
Energi- och transportsektorn står
för nästan samtliga
produktionsutsläpp av koldioxid!
Energi och transporters andel av de totala utsläppen av
växthusgaser från olika sektorer i Europa, 1990 och 2005
1990
Avfall
4,1%
2005
Övriga
0,2%
Jordbruk
9,2%
Jordbruk
10,2%
Industriella
processer
9%
Avfall
2,6%
Övriga
0,2%
Industriella
processer
7,9%
Transporter
21,0%
Transporter
16,4%
Energi exkl.
transporter
61%
Källa: United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC
Energi exkl.
transporter
59,1%
Energisektorn
Det svenska exemplet?
1800
1400
En kontrafaktisk beräkning 1970 - 2004
- samma nedgång i energiintensiteten
- utan vattenkraft, kärnkraft och avlutar
1200
+42 % koldioxidutsläpp
1000
I verkligheten minskade koldioxidutsläppen
från energianvändningen med 42 procent.
1600
800
600
400
200
Foder
Biobränslen
Stenkol
Olja
Naturgas
Vattenkraft
Kärnkraft
1998
1989
1980
1971
1962
1953
1944
1935
1926
1917
1908
1899
1890
1881
1872
1863
1854
1845
1836
1827
1818
1809
1800
0
Fjärrvärme
Transportsektorn
Bränsleregleringar av personbilar
120 gram per kilometer från 2012
1400
Sum CO2 base TreMove
1200
Ökningen inom
transportsektorn
reduceras från
40 %* till 30 %!
Sum CO2 Krav (2012, 120)
Mton CO2
1000
800
600
400
200
0
1990
1995
2000
2005
2010
*CAFE-databasen prognostiserar en ökning för samma period på 46 %
2015
2020
Vad krävs för att transportsektorn skall bära
sin del av uppfyllandet av klimatmålen?
- Bränsleförbrukningen för personbilar måste
regleras till högst 70 gram per kilometer senast
2012 och lastbilar till högst 90 procent av dagens
nivå
- 50 % av person och godstrafiken måste flyttas
över till miljövänligare alternativ
Kraven på teknikutveckling
Vilka krav på teknikutveckling ställer olika fördelningar av
utsläppsmål?
Alla bidrar lika mycket -30 % till 2030
Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling
Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och
fattiga länder givet att utsläppsminskningarna skall
vara lika stora i de olika ländergrupperna
50
45
Utvecklings-länderna
måste bli överlägset
teknikledande!
40
30
Teknikutveckling x9
25
20
15
10
5
Rika OECD-länder
Fattiga länder
Transitionsekonomier
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
2000
BNP per CO2
35
Vilka utsläppsreduktioner och teknikutveckling krävs vid
konvergerande koldioxideffektivitet?
Konvergerande koldioxideffektivitet Globalt
med differentierad minskning med 30 % till 2030
Givet prognostiserad ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling
Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och
fattiga givet konvergerande koldioxidproduktivitet
30
Reduktioner:
OECD-länderna - 60%
Fattiga länder + 40%
Transitländerna - 80%
25
15
Teknikutvecklingen x5
10
5
"Fattiga länder"
Transitionsekonomier
"Rika OECD"
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
2000
BNP per CO2
20
Betydelsen av olika styrmedel
givet respektive hypotes
Hypotetiskt
samband
Skatter/
utsläppshandel
Investeringar
och teknikutveckling
H 1:
Miljökuznets
++++
+
+
H2–
Exponentiell
+++
+++
++
H 3 – Linjär
+ /(-)
++++
+++
1-4 plus, betydelse i fallande ordning
Command
and Control
(CAC)
Att skapa alternativ
genom investeringar
är bättre än att tränga
undan konsumtion/
produktion genom
prishöjningar!
Huvudsakliga förslag och slutsatser
• Minska utsläppen i huvudsak inom OECD
• Säkerställ finansieringen av de omfattande investeringar som
kommer att krävas
• Initiera storskalig implementering av koldioxideffektiv teknik
• Gör ny teknik till huvudfokus i EU:s klimatstrategi
• Höj kraven på bränsleregleringar och investera i järnvägar och
kollektivtrafik
IEA – Technology perspectives 2010
• How to reach climate goals as well as
securing energy supply safely
• Technology options and potentials
• Scenarios and Strategies to 2050
How to reduce CO2-emissions
by 50% by 2050
- 20-30 new nuclear power plants every year for
40 years.
- 85 major CCS projects every year for 40 years
- 25,000 new wind turbines of 2 MW each year
for 40 years.
- High energy efficiency improvements, at least
2,8 %/year
- etc
Source: ETP 2010, European Energy Review (July 2010)
Tjänsternas betydelse för tillväxten
Baumol
• Relativprisutvecklingen - Tjänster kommer över tiden genom
produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen att bli allt dyrare
relativt varor, - Baumol´s s k kostnadssjukan
• Stagnation - Produktivitetsutvecklingen inom varuproduktionen
kommer att leda till att allt fler arbetar inom den mindre produktiva
tjänstesektorn vilket leder till allt lägre tillväxt
Grundläggande utgångspunkter:
Personliga tjänsterna som en del av det
samhällsekonomiska kretsloppet
Vissa personliga tjänster
utförs alltid, i alla samhällen
och i alla tider, såsom barnoch äldreomsorg samt
utbildning, men organisering
och volym skiljer sig mycket
i både tid och rum.
Analysen inkluderar därför
även hemarbetet
Grundläggande utgångspunkter:
Vår analys av tjänsternas betydelse
inkluderar den icke pekuniära marknaden
Tjänster definieras vanligtvis i termer av immaterialitet,
interaktion, heterogenitet och varaktighet
 Personliga tjänster
Vår kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)
• Personliga tjänster
– Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster
– 10 % kapitalandel
• Icke personliga tjänster
– Producenttjänster:
• Bank, finans, företags- uthyrningstjänster
• 40 % kapitalandel
– Förmedlingstjänster:
• Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster)
• 40 % kapitalandel
– Kapitaltjänster:
• Bostadstjänster
• 90 % kapitalandel
Tjänsteparadoxen
- Hur tjänsteproduktion och konsumtion utvecklats?
Allt fler arbetar inom tjänstesektorn
Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007
Andel av den totala sysselsättningen, procent
Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen
Ökade inkomster och befolkning har lett till
att all konsumtion ökat – mer eller mindre
Hushållens konsumtionsvolym efter ändamål (99/01=100)
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
Allt mindre del av hushållsbudgeten
går till varukonsumtion
Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser
Som volymandelar är det tvärtom
varor och förmedlingstjänster som ökar
Hushållens budgetandelar i fasta priser (volymandelar) efter
ändamål
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
Orsaken är relativprisutvecklingen
Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980
Tjänstesektorns kyrkogård
Skomakare, skoputsare, barberare, hembiträden, barnflickor,
chaufför mfl
• Tjänster som kan ersättas av eget arbete inom hushållet
(okvalificerade tjänster)
• Tjänster som ersatts av ökad varukonsumtion (skor) eller
kapitalisering av hemarbetet (hushållsmaskiner)
Slutsats - Baumol hade rätt avseende
relativprisutvecklingen
• Hushållens konsumtion domineras av materiell konsumtion
• Hushållens tjänstekonsumtion domineras av skattefinansierade
personliga tjänster
• Den marknadsbaserade ökningen av tjänstekonsumtionen består
av icke personliga tjänster
Produktivitet och tjänster
• Bild sid 128 (2 sista rutorna) eller sid 100
Baumol hade fel – avseende
produktivitetsutvecklingen
• Tjänstesektorns utveckling har starkt
bidragit till att samhällets resurser
har använts mer produktivt och att den ekonomiska tillväxten har
stimulerats
• De personliga tjänsterna hanteras som den knappa/dyrbara resurs
de är
Avgörande för prisutvecklingen
är produktivitetsutvecklingen
Sambandet mellan arbetsproduktivitet och relativpris
Källa: Beräkningar baserade på Krantz och Schön (2007)
Personliga tjänsters begränsade
produktivitetspotential
• Omvårdnad
• Utbildning
• Konst
1:1, 1:5 (Dagis)
1:30
1:1, 1:30
• + Realkapital
1:
∞
Produktionsvolymandelar
(mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.
Teknisk utveckling (TFP) i tjänstesektorn
Total Faktorproduktivitet (TFP) i personliga och icke personliga tjänster
1960-2005
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper och tidsanvändningsstudier
USA och Sverige har högst andel personliga tjänster
Analysen visar att en hög andel personliga
tjänster förutsätter
• Stora subventioner
alternativt
• Stor inkomstspridning
Personliga tjänster är kretsloppets Svarte Petter
•
•
•
•
Bankerna övervältrar enklare banktjänster på konsumenten
”IKEA-konceptet” – tillhandahåller byggsatser
Självbetalning i snabbköpet
Transport och handelstjänster – kunderna får själva söka kunskap
om produkter och hämta varor från lager-liknande affärer utanför
stan
• Etc, etc
(Grön)Tillväxt – Ett
effektivitetsparadigm
The modern economy was created thanks to innovation and thrives
on it, and in turn the economy encourages new ways of doing things
and the invention of new products. That will continue to be the case.
Non-technological changes and innovation such as new business
models, work patterns, city planning or transportation arrangements will
also be instrumental in driving green growth.
OECD Towards Green growth
Tillväxtens bestämningsfaktorer
”Arbeta mer eller
smartare!”
To summarize 2,5 million years of economic history in brief
For a very, very long time not much happened; then all of a sudden all
hell broke lose.
”It took 99,4 % of economic history to reach the wealth of the Yanomamo,
0,59 % to double that level by 1750, and then just 0,001 % for global wealth
to reach the level of the modern world.” Eric Beinhocker, The origine of wealth
Energi och tillväxt – några stiliserade fakta
1. Energianvändning och tillväxt är tight korrelerade (kointegrerade)
2. Sambandet är dubbelriktat
3. Energieffektiviteten har ökad över tiden och konvergerar men beror till
största delen på allt högre andel högkvalitativa energikällor
Energi = arbete
Billig arbetskraft!
Energiinnehållet i ett fat olja motsvarar
12 manår, 40 timmar per vecka
Vi nyttjar dagligen hundratals energislavar
i vårt dagliga liv
Tillväxt = Exponentiell produktions- och
konsumtionsökning
Sissa's Reward
1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, 512........263
Tillväxten är materiell
• Trots att vi ur ett sysselsättningsperspektiv lever i ett tjänstesamhälle
domineras hushållens konsumtion av materiell konsumtion
• Förklaringen är att de arbetsintensiva tjänsterna blivit allt dyrare då dessa
har begränsad möjlighet till produktivitetsutveckling
– Arbetsintensiva tjänster är ekonomins Svarte Petter (IKEA, banktjänster)
Källa: ITPS Näringslivets tillstånd 2008 – Tjänsteparadox skapar tillväxt, Alfredsson et al
The great collision
“All in all, today´s environmentalism has
not been succeeding. We have been
winning battles, including some critical
ones, but losing the war”
James Gustave Speth – The Bridge at the Edge Of the World (2008)
Cowboyekonomi
”Exponentiell tillväxt ger stora absoluta effekter.”
”Vi lever inte längre i en cowboyekonomi där vi inte behöver ta hänsyn till
naturkapitalet. Tvärtom blir det allt viktigare att göra den ekonomiska tillväxten
uthållig.”
Klas Eklund, Grön Kapitalism - Wibbleföreläsning 2011
Rio+20 2012
Grön Ekonomi
”The concept of ”green economy does not replace
sustainable development but reflects a growing
recognition that achieving sustainability rests almost
entirely on getting the economy right.”
UNEP Towards a Green economy, 2011
Den gröna ekonomin leder till högre
tillväxt än den ”bruna”
“Perhaps the most widespread myth is that there is an inescapable trade-off
between environmental sustainability and economic progress.”
Källa: UNEP Towards a green economy, Pathways to sustainable Development and Poverty Eradication
En grön ekonomi är inte en lyx för
redan rika länder
“A second myth is that a green economy is a luxury only wealthy countries can
afford, or worse, a developed-world imposition to restrain development and
perpetuate poverty in developing countries.”
När miljön förstörs drabbas i första hand fattiga människor som lever av de
berörda ekosystemen.
Frågor att diskutera kring
• Vad skulle vi gå miste om om vi väljer en utveckling med
lägre tillväxt och bättre miljökvalitet? Varför vill du bli
rikare?
• Hur skulle man kunna uppnå samma mål utan ökad
miljöpåverkan?
Tack!
Eva.Alfredsson@tillvaxtanalys.se