tl 2 HÅLLBAR KONSUMTION 3)• ar tt Ika vår Ivide sm arar tivt i hän - Vad är hållbar konsumtion? Vi har ovan introducerat området konsumentbeteende och olika faktorer som påverkar dagens konsumenter. Vi ska nu övergå till att introducera och diskutera begreppet hållbar konsumtion. Konsumentverket är en av flera myndigheter i Sverige som arbetar för att påverka konsumtionsbeteendet. Andra myndigheter som verkar för att påverka konsumtionsmönstren är Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen. På Konsumentverkets webbplats kan man läsa: cars, Uttrycket hållbar konsumtion omfattar tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Att konsumera hållbart innebär att visa omsorg om konsekvenserna som ens köp av en vara eller tjänst får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, lokalt och globalt. iewe KONSUMENTVERKET 2013A )etc - ~hov tälla nest som ckså vider ngst och I som a olika imuli ocess r drar de till eten se och ividens ent har och på ogiska eskriver enheter ITTE RAT UR Dessa begrepp är även återkommande i den vetenskapliga diskussion som förs i tidskrifter (jfr Redclift & Woodgate 2010, Seyfang 2oo6, Young m.fl. 2010). Vi ska nedan diskutera dessa tre olika delar av hållbar konsumtion och lyfta fram exempel på när de olika delarna av hållbar konsumtion samverkar liksom exempel på när det föreligger målkonflikter. EKONOMISKT HÅLLBAR KONSUMTION Ekonomiskt hållbar konsumtion handlar enligt Konsumentverket (2012a) från den enskildes perspektiv om att inte köpa mer än vad man har råd med. Den enskildes utgifter ska därmed inte vara större än inkomsterna. Verkets betoning av detta ska förstås i relation till den kraftiga ökningen hos unga svenskar som hamnar hos Kronofogden på grund av obetalda så kallade snabblån, där sms-lån utgör en viktig del. Under 2012 inkom cirka 54 000 ärenden till Kronofogden gällande obetalda snabblån, en ökning med 62 procent jämfört med år 2011(Kronofogden 2013). Marknadsförare har ett stort ansvar för denna utveckling, då antalet företag som erbjuder olika typer av snabblån formligen har exploderat på senare år. Företagen betonar gärna att det ska gå snabbt för konsumenten att få pengarna - tusenlappen är endast ett sms bort. De specifika villkoren för lånet är emellertid ofta snårigt beskrivna och dolda avgifter liksom ockerräntor är regel snarare än undantag. Vid en genomgång av Svenska Dagbladet konstaterades att den högsta räntan på ett sms-lån från bolaget Lenders motsvarade drygt 18 200 procent 0 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 33 34 2 HÅLLBAR KONSUMTION (SvD 2o13a)! I det aktuella exemplet kunde kunden låna 2 000 kronor i femton dagar till en kostnad av 445 kronor. Som konstaterats i SOU 2005:51 har hushållsekonomiska frågor av den typ vi diskuterat ovan ofta direkta kopplingar också till sociala frågor. Hushåll med en ekonomisk ohållbar konsumtion har även generellt sämre möjligheter att fungera på ett socialt hållbart sätt. Det kan gälla deras hälsa såväl som risken för social marginalisering. Andra faktorer som kan påverka konsumenters möjlighet till ekonomiskt hållbar konsumtion är tillgänglighet. Personer med funktionshinder kan därför stängas ute från viss typ av konsumtion, vilket riskerar att leda till ett lägre utbud och högre priser för denna grupp. Eftersom i princip all konsumtion medför miljöbelastning kan minskad konsumtion generellt innebära en mer hållbar konsumtion såväl ekonomiskt som miljömässigt. Typexempel på sådana win-winsituationer är minskad energianvändning i hemmet och minskat bilåkande. Det är emellertid viktigt att här ta hänsyn till så kallade retureffekter (rebound ef feas), som är kontraintuitiva. Med tanke på att `Glödlampor LEDlampor .... glorbrukning och LysdlodlampanlLED lampan har mycket låg extremt lång;h långd, Ljuset år kapare och den utvecklar Ileen mängd rtne. LEDPlampan tands bä fuä styrka direkt och Innehåller Ida tung —11,r. Passar ba som dekorationsbeysning. Kålisorterb som ~111. % El 1,.,ånng: 85 Upp Ull 25 M Ummar• ca 25 år , v,14ngd. AM ' ert pus. Den ärwn gerettvarm .Gl %wekri_A h fungerar utomhus, ERuaq 6o(a5%av furie,. både'nam cahlhurom I,Nisynteg[I q,4 -- •Sff t bI - butknaden. 1:811porterdssom. -- esparing. D i olika typer miljöpåverk därmed av y vill säga om: god funktio. positiva ur e kan vara dyr ligtvis result exempel på ( LED-lampor are brinntid. LED-lampar för nyanskaf för den som 1 Ibland för nerna. Ekolo€ tag dyrare än rättvisemärk kan slita upp I de är å andra Den komf att identifiera hindra ett pro Ju bättre kons är risken för a MILJÖMÄSSI Miljömässigt delas in i tre hi energi och tar enligt Naturvå lad till vårt he: under semeste vata konsumti se förklaring i I dag specificerar mänga butiker tydligt skillnader i elanvändning och livslängd för olika lampsorter. Det finns också krav på att ange energiåtgång på • mat —drygt boende — dt resande — k shopping — förpackningarna. Foto: Mikael Ottosson. ®FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR ® FÖRFATTARNA O( 2 HÅLLBAR KONSUMTION olika typer av konsumtion har olika stor miljöpåverkan kan den totala miljöpåverkan öka även om den totala konsumtionen minskar. Det är därmed av yttersta vikt att konsumtionen minskar på rätt områden, det vill säga områden med hög miljöbelastning. Varor med lång livslängd, god funktion och inte alltför stor miljöbelastning i tillverkningen är positiva ur ekologisk hållbarhetssynpunkt (SOU 2005:51). Dessa varor kan vara dyrare i inköp, men den högre initiala kostnaden brukar vanligtvis resultera i en lägre total kostnad för konsumenten. Ett vanligt exempel på detta är glödlampor, som är betydligt billigare i inköp än LED-lampor men som kostar avsevärt mer i drift och har betydligt kortare brinntid. Glödlampans miljöpåverkan är också betydligt större än LED-lampans. Lampor med kort livslängd skapar dessutom såväl resor för nyanskaffning och deponering av uttjänad lampa som olägenheter för den som behöver byta lampa. Ibland föreligger målkonflikter mellan de olika hållbarhetsdimensionerna. Ekologisk mat, som är mer miljömässigt hållbar, är med få undantag dyrare än konventionell mat. Detsamma gäller för produkter som är rättvisemärkta och har tillverkats på ett socialt hållbart sätt. Dubbdäck kan slita upp partiklar från asfalten som är hälsovådliga att andas in, men de är å andra sidan mer säkra på flertalet typer av vinterväglag. Den komplexitet som vidlåder dessa frågor gör att det ibland är svårt att identifiera och kalkylera en nettoeffekt - å andra sidan bör det inte hindra ett proaktivt förhållningssätt som verkar för en ökad hållbarhet. Ju bättre konsumenter blir på att bedöma dessa fenomen, desto mindre är risken för att ensidiga argument tar överhanden. II MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR KONSUMTION Miljömässigt hållbar konsumtion kan enligt Konsumentverket (2o12b) delas in i tre huvudområden: vad vi äter, hur vi reser och hur vi förbrukar energi och tar hand om avfallet i vårt boende. Därutöver tillkommer enligt Naturvårdsverket (20o8a) all konsumtion som inte direkt är kopplad till vårt hem, till exempel resurser som vi brukar på vårt arbete eller under semesterresor. Naturvårdsverkets studie (2oo8a) visar att den privata konsumtionen på knappt 8o megaton koldioxidekvivalenter K02e; se förklaring i rutan på sidan 37) år 2003 fördelade sig på följande sätt: • • • • mat - drygt 25 procent boende - drygt 30 procent resande - knappt 30 procent shopping - knappt 15 procent. 0 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 35 36 2 HÅLLBAR KONSUMTION VÅRA DAGL KOLDIOXID ~•-~ På Konsumer ~`=~ ~ w ~~---~--.~~~--!•. ~ ~i Shopping skapar stora utsläpp, bland annat genom inrättandet och driften av stora köpcenter, ofta lokaliserade så att transporten dit skapar omfattande utsläpp. Konkurrensen har drivit shoppingcentren till mer påkostade byggnader, inte sällan med flygplatsinspirerad arkitektur, som här i Westfield utanför London, och generösa öppettider. Fotot är taget påskdagen 2013, då flertalet butiker i centrala London är stängda. Foto: Anders Parment. tionsval påve bygger på be ,,~ra..e-~=- `— ~_ c, ~ ~ i I 'i4fy~~~F . ~~ 1 -•/ ` i~ s ~~-c~~ ✓,~=• duJ påverkar sver gaser present mängden kol även kan inkli under ettår o där man själv ; irr.~.iw-,,.IA"~~ ~ Det första svenskar. I ex( förutom när d Exempel 1. V Boende: Läger Hushållsel och Uppvärmning: Bil och bilkörnl Shopping (ärlig artiklar 1 50o k Flyg: En flygregi Nörkött7-9 p, Resultat: 8,6 t För samtliga fyra områden finns det stora möjligheter att minska utsläpp och miljöpåverkan. Den mat som vi konsumerar ger i produktionsledet upphov till utsläpp i luft, vatten och mark. För att få bättre skördar berikas åkrar och betesängar med naturlig gödsel och konstgödsel, men den tillförda näringen kan inte alltid tas upp av växtligheten utan urlakas urjorden och hamnar slutligen i haven. Övergödning är därför i dag ett stort problem irrånga hav på grund av användningen av konstgödsel på åkrar. Ett annat problem vid livsmedelsproduktion är utsläpp av koldioxid. Här föreligger markanta skillnader beroende på vilken typ av mat som produceras. Maten (produktionen och konsumtionen av den) står i Sverige för cirka ao megaton CO2e per år. Produktion av kött kräver mest resurser och genererar också mest koldioxidemissioner. På andra plats kommer mejeriprodukter följt av grönsaker, frukt, bröd och fisk. Beroende på hur beräkningar görs, exempelvis om köttuppfödning i Brasilien bygger på avskogning eller inte, kan värdena variera, men det är uppenbart att en kost bestående av mycket kött och mejeriprodukter 0 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR Exempel 2. N Flyg: En flygren Nötkött:1-3 pc COze. Resultat: 5,6 tc utsläppen i exe Exempel 3. In Resultat: 4,4 tc i exempel I. KÄLLA: KONS1 W W W.KLIMAT O RFATTARNA OCH 2 HÅLLBAR KONSUMTION VÅRA DAGLIGA KONSUMTIONSVAL PÅVERKAR KOLDIOXIDEMISSIONERNA På Konsumentverkets webbplats presenteras tre typexempel på hur våra konsumtionsval påverkar utsläppen av koldioxid i atmosfären. De tre typexemplen bygger på beräkningar som visar hur olika stor konsumtion av kött och flygresor påverkar svenskens totala årliga utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser presenteras i så kallade koldioxidekvivalenter (COze), vilket står för mängden koldioxid som motsvarar de totala utsläppen av växthusgaser, vilket även kan inkludera andra gaser än koldioxid. Beräkningarna gäller fören person under ett år och är gjorda med Svenska Miljöinstitutets verktyg "Klimatkontot", där man själv kan räkna ut sina utsläpp av växthusgaser. Det första exemplet visar en konsument som är representativ för många svenskar. I exemplen 2 och 3 är personen identisk med exempelperson 1, förutom när det gäller resande och nötköttskonsumtion. Exempel 1. Vanlig svensk konsumtion Boende: Lägenhet i flerbostadshus, loo kvadratmeter för 4 personer. Hushållsel och varmvatten: genomsnittliga mängder. Uppvärmning: Fjärrvärme. Bil och bilkörning: En bil, som tankas med bensin och körs i 000 mil per år. Shopping (årligen): Exempelvis kläder 2 000 kronor, möbler och inredningsartiklar 1 5oo kronor och hemelektronik 2 000 kronor. Flyg: En flygresa till Thailand t/r (2 x 11 timmar, ekonomiklass): 3,3 ton COze. Nötkött:7-9 portioner å loo gram per vecka: o,8 ton COZe. Resultat: 8,6 ton CO,e per person och år. Exempel 2. Mindre kött och kortare flygresor Flyg: En flygresa till Rom t/r (2 x 3 timmar): o,9 ton COze. Nötkött.- 1-3 portioner ä ioo gram per vecka och mer bönor och linser: o,6 ton COZe. Resultat: 5,6 ton COZe per person och år, det vill säga knappt två tredjedelar av utsläppen i exempel 1. Exempel 3. Inget kött alls och inga flygresor Resultat: 4,4 ton CO,e per person och år, det vill säga cirka hälften av utsläppen i exempel 1. KÄLLA: KONSUMENTVERKET (2013B). BERÄKNINGSMODELL FRÅN W W W.KLIMATKONTOT.SE . C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 37 38 2 HÅLLBAR KONSUMTION är mindre miljömässigt hållbar än en kost bestående av grönsaker och frukt (Naturvårdsverket 20o8a). Boendet står för 30 procent av individens privata koldioxidutsläpp. Totalt ger vårt boende upphov till utsläpp om cirka 25 megaton CO2e beroende på årstemperatur. De kategorier som bidrar med mest utsläpp här är bland annat byggande och underhåll, uppvärmning av bostäder samt hushållsel. Kategorin resande står i likhet med kategorin boende för cirka 30 procent av de privata koldioxidemissionerna och beräknas år 2003 ha gett upphov till ett utsläpp om totalt knappt 25 megaton CO2e. Den främsta posten här är privat bilåkande - godstrafik ingår inte i denna kategori. Flygresor genererar höga utsläpp av koldioxid. En tur- och-retur-resa med flyg i ekonomiklass från Stockholm till New York genererar ungefär ett ton koldioxid - att jämföra med de cirka 1,5 ton en mellanstor familjebil med bränslesnål drivlina genererar under en typisk årlig körsträcka, 1250 mil. Shopping, slutligen, står för drygt io megaton CO2e. De största kategorierna i denna post är kläder och skor samt datorer, telefoner och tv-elektronik. Ett vanligt sätt att avgöra en produkts miljöbelastning är om produkten har olika typer av miljömärkningar. Vi kommer att diskutera detta mer ingående i kapitel 5. SOCIALT HÅLLBAR KONSUMTION Socialt hållbar konsumtion, den tredje kategorin, avser enligt Konsumentverket (2012c) att ingen människa ska fara illa i samband med produktion och konsumtion av de varor och tjänster man köper. Ibland pratas det i detta sammanhang om etisk och rättvis handel eller etisk konsumtion. Alla dessa begrepp avser vanligtvis processer som syftar till att förbättra arbetsförhållandena för dem som producerar varor, exempelvis genom rimlig lön, rätt till kollektiv organisering, att barnarbete inte tillåts och att produktionen tar hänsyn till miljöpåverkan. Rättvisa varor gynnar också småskaliga jordbrukare av till exempel kaffe och hantverkare i utvecklingsländerna (Konsumentverket 2010). Det finns i dag två olika system som verkar för rättvis handel: Fairtrade och World Food Trade Organisation (WFTO), som båda utarbetat kriterier för rättvist producerade varor. Produkter som är certifierade av Fairtrade går ofta att köpa i vanliga butiker, och organisationen har utarbetat specifika kriterier för varje produktkategori som måste uppfyllas innan produkten blir märkt. Fairtrade bidrar inte bara till social hållbarhet utan även till miljömässig hållbarhet, eftersom producen- C FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR k terna får en, är det livsme Rättvisa någon märke Signifikant i producenter skala, där de anses säkersi omfattar ett kerna (Konst Fokuserii ljuset av att I under de sen i Sydostasier menter uppn i produktion väljer leverar löner. Lönen att kinesiska som Vietnam ur ett socialt fattiga länder tieringsfakto; kan förändra genom att flyt lande. En me: åt produktioi den värsta fat konsumenter Vad som stund, år 201z rar varor för N brister i val w mot företage många föret, medias och kc Hennes & M företag med i Socialt hå inte tar skada ska de varor ® FÖRFATfARNA C 2 HÅLLBAR KONSUMTION P P ,R 39 terna får en extra premie för varor som odlats ekologiskt. Framför allt är det livsmedel som är Fairtrade-certifierade (Konsumentverket 2010). Rättvisa varor, enligt WFTO:s kriterier för rättvis handel, har inte någon märkning och övervakas inte av något fristående kontrollorgan. Signifikant för varor som säljs under begreppet rättvis handel är att producenter, vidareförädlare, importörer med flera jobbar i mindre skala, där det nära samarbetet och förtroendet mellan dessa aktörer anses säkerställa att kriterierna för rättvis handel följs. Rättvis handel omfattar ett stort urval av produkter som främst säljs via Världsbutikerna (Konsumentverket 2oio). Fokuseringen på rättvisa varor och rättvis handel måste förstås i ljuset av att en allt större del av produktionen i västvärldens företag under de senaste tjugo åren outsourcats till låglöneländer, vanligtvis i Sydostasien. Det går i princip inte en vecka utan att vi som konsumenter uppmärksammas på de arbetsvillkor och lönenivåer som gäller i produktion i dessa sammanhang När personalkostnaderna stiger väljer leverantörerna ofta att flytta produktionen till länder med lägre löner. Lönenivåerna i Kina har i många fall stigit till sådana nivåer att kinesiska leverantörer väljer att förlägga tillverkningen till länder som Vietnam, Kambodja och Bangladesh (DN 2011). Resultatet riskerar ur ett socialt hållbarhetsperspektiv att bli en nedåtgående spiral där fattiga länder tvingas konkurrera med lägre löner som främsta differentieringsfaktor och där storföretag som omsätter miljardbelopp snabbt kan förändra förutsättningarna för skatteintäkter och arbetsmarknad genom att flytta produktionen, när villkoren inte anses vara tillfredsställande. En mer optimistisk hållning är att länder som ägnar sig mindre åt produktion och mer åt utveckling, design etcetera har tagit sig ur den värsta fattigdomen och ökat sin makt i relation till de välbeställda konsumenter - ofta i västvärlden - som köper produkterna. Vad som är än mer beklämmande är att det fortfarande i skrivande stund, år 2014, finns såväl barnarbetare som slavarbetare som producerar varor för vår konsumtion. Med jämna mellanrum avslöjas att företag brister i val av leverantörer och anlitar bolag som uppenbarligen bryter mot företagets uppförandekoder. Sannolikt gäller liknande problem många företag med en stor andel produktion i tredje världen, men medias och konsumenters uppmärksamhet tenderar att riktas mot Ikea, Hennes & Mauritz, Wal-Mart, Nike och andra stora, framgångsrika företag med multinationell marknadsnärvaro. Socialt hållbar konsumtion innebär också att vi som konsumenter inte tar skada till följd av användningen av olika produkter. Till exempel ska de varor och tjänster vi köper inte vara farliga att använda eller 0 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR J 40 2 HÅLLBAR KONSUMTION skadliga för vår hälsa. För att säkerställa att produkter håller god kvalitet gör varje år myndigheter som Konsumentverket och även fristående aktörer som Sveriges Konsumenter, som bland annat ger ut tidningen Råd&Rön, ingående tester av olika typer av produkter. För övrigt bidrar även massmedia, inte minst via teveprogram som "Plus", liksom (med mindre systematik) sociala medier genom bland annat nätforum, till att identifiera och granska förekomsten av ohållbara produkter. Det föreligger även överlappningar respektive målkonflikter, mellan socialt hållbar konsumtion och ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion. I SOU 2005:51 diskuteras att ekologiskt hållbar konsumtion kan innebära ekonomiska besparingar för hushållen, vilket kan ge människor en möjlighet att gå ner i arbetstid eller att köpa tjänster. Båda dessa alternativ kan leda till ökad social hållbarhet. Ett exempel på en målkonflikt mellan miljömässig och socialt hållbar konsumtion är produktsäkerhet: BASFAKTA OM • Hushållens te • År2012konsu än år 2002. • Mellanår20r Två områden transporter rr De konsumtio — utländsk kc — hushållens — fritid, unde — hotell, caf6 De konsumtio — kommuniki — utländsk ke — möbler, hu! — fritid, under Produktsäkerhet är viktig för att konsumenterna inte skall skadas av dåligt utformade varor och tjänster. Här kan i vissa fall uppstå konflikter med det ekologiska perspektivet. Ett klassiskt exempel är de oumbärliga flamskyddsmedlen i bl.a. bilklädslar och TV-apparater. Somliga av dem har dessvärre visat sig ha miljö- och hälsovådliga effekter. Här uppstår även målkonflikt inom den sociala dimensionen. SOU 2005:51 — hushållens KÄLLA:KONSU universitet, sam nen år för år. I r svenska konsun Som framgå kommunikatior posttjänster, tel, hög grad av att står för den stör kostnadspost so värmningskosti livsmedel och al ning och kultur s. 1 45 Vad och hur konsumerar svenska konsumenter? I detta avsnitt ska vi diskutera hur dagens konsumtion ser ut. För att möjliggöra en viss grad av överskådlighet och fokusering talar vi nedan främst om svenska konsumenter, även om deras konsumtionsbeteende starkt påverkas av globala trender (sociala medier etc.) men även påverkar globala förhållanden (arbetsförhållanden i låglöneländer etc.). En central utgångspunkt i detta avsnitt blir att diskutera frågorna om vad, hur och varför vi konsumerar. De första två frågorna går relativt enkelt att besvara kortfattat, medan frågan kring varför vi konsumerar är betydligt mer komplex. HUR KONSUMI VAD KONSUMERAR VI? Vad konsumerar svenskarna och hur har den privata konsumtionen förändrats? I rapportserien Konsumtionsrapporten, som ges ut av Centrum för Konsumtionsvetenskap (CFK) på Handelshögskolan vid Göteborgs ®FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR r I dagens samhäl kanal. Den sven och omsätter i d tillväxten vänta som försäljnings 0 FÖRFATTARNA OCH
