SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
Hyperbar oxygenbehandling - HBO
HBO definieras som oxygenandning vid vistelse i en tryckkammare vid högre tryck än normalt
atmosfärstryck (1 bar, 100kPa, 750 mmHg). HBO-dosen, d.v.s. den samlade effekten av
behandlingstryck, duration och frekvens begränsas av risken för oxygenbiverkningar i CNS och
lungorna. HBO ges vanligtvis som 100 % oxygen (O2) vid 2,4-2,8 bars tryck under 60-90 minuter,
1-3 gånger per dygn.
HBO ges huvudsakligen till patienter med lokal eller generell hypoxi. Hypoxin i hotade vävnader
kan reverseras vid akuta tillstånd såsom dekompressionssjuka hos dykare, luft- eller gasemboli,
traumatisk ischemi, kolmonoxidförgiftning och livshotande mjukdelsinfektion.
Upprepade behandlingar stimulerar kärlnybildning och påskyndar sårläkning i hypoxiska
vävnader. HBO ges därför som behandling och/eller profylax (pre- och postoperativt) vid
strålskador i skelett- och mjukdelsvävnader. HBO ges också vid andra tillstånd med bristande
mikrocirkulation (ischemi) och/eller infektion som motstår konventionell behandling.
Metoden bör användas på specialistnivå, med multidisciplinärt engagemang och tydligt
formulerad behandlingsstrategi. HBO-centra i Sverige och Europa finns listade på
www.oxynet.org och nås via SOS Alarm eller sjukhusväxel:
Karolinska Universitetsjukhuset Solna, Stockholm
Blekingesjukhuset Karlskrona
Helsingborgs Lasarett - ej beredskap
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg
NU-sjukvården, Uddevalla
Försvarsmaktens jourtelefon
08- 517 700 00
0455- 73 10 00
042- 40 60 00
031- 343 40 00
010- 473 81 00
0455- 85858
Mekanismer
1. Minskad vävnadshypoxi
a. Ökad mängd fysikaliskt löst O2 i blodet (proportionellt mot partialtrycket) →
tillräcklig O2 -leverans för basalmetabolism (oberoende av hemoglobinnivån) samt
10–20-faldigt ökat O2-partialtryck i blod → diffusion 2-4 gånger längre ut i
vävnader → ischemiska vävnader oxygeneras
→ metabolism normaliseras
b. Antiinflammatoriska egenskaper → nedreglerad neutrofil-/ endotelcells- interaktion
→ minskad reperfusionsskada och minskad ödemutveckling
c. Vasokonstriktion i icke ischemisk vävnad → ökad genomblödning i ischemisk
vävnad samt ödemresorption
d. Fri gas i kärl och vävnader komprimeras i proportion till det ökade trycket (Boyles
lag) samt resorberas (Henrys lag)
2. Förbättrat infektionsförsvar
a. Bakteriedödande kapaciteten hos leukocyterna potentieras
b. O2-beroende antibiotika, t ex aminoglykosider, får förbättrad effekt
c. Anaerob bakterieproliferation hämmas/stoppas
d. Clostridietoxinbildning stoppas
1
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
3. Förbättrad sårläkning
a. Fibroblastproliferation och -funktion förbättras
b. Angiogenes och benomsättning stimuleras
c. Stamceller mobiliseras och rekryteras
Indikationer
I Europa är European Committee for Hyperbaric Medicine www.ECHM.se referensorgan rörande
behandlingsindikationer, personalutbildning, materiel och säkerhet. Globalt är Undersea and
Hyperbaric Medical Society www.uhms.org, med bas i USA, det mest etablerade forumet för
medicinskt vetenskapliga frågor inom hyperbar- och dykerimedicin. Nya forskningsrön samt
kliniska studier finns även tillgängliga på www.hyperbaricoxygen.se och www.hboevidence.com
och via PubMed sökning med ”hyperbaric oxygen” som sökord.
Behandlingsindikationer för HBO har graderats efter slutsatsernas evidensstyrka i kliniska studier:
Evidensstyrka 1 - Starkt vetenskapligt underlag
Minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 - Måttligt starkt vetenskapligt underlag
En studie med högt bevisvärde plus minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 3 - Begränsat vetenskapligt underlag
Minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 4 – Svagt eller inget vetenskapligt underlag
Studier med lågt bevisvärde alternativt inga studier
Behandlingsrekommendation har dessutom baserats på experimentella resultat, djurstudier,
klinisk beprövad erfarenhet, alternativa behandlingsmetoder och konsensusmöten.
Behandlingsindikation A: Skall behandlas
Behandlingsindikation B: Bör behandlas
Behandlingsindikation C: Kan behandlas inom standardiserat protokoll
 Rekommenderade indikationer för HBO (inkl tabellval)
Dekompressionssjuka och Gasembolier (dykerirelaterade & iatrogena)
Stark empirisk indikation. HBO bör ges akut men kan övervägas upp till 24 timmar efter
exposition. Evidensstyrka 4, behandlingsrekommendation A
Tabell: B6, förlängd B6 (RMS Dyk), Comex 30
Kolmonoxid- och Brandröksförgiftning (medvetslöshet i anslutning till exponeringen, kvarstående
neurologi, COHb >20% stödjer indikationen, vidare indikationer vid graviditet). HBO bör ges akut
men kan övervägas upp till 24 timmar efter exposition. Evidensstyrka 2, behandlingsrekommendation A. Tabell: Som rutin ges 1 HBO beh vid 2,8 bar, ca 100 min
Diabetesfotsår, selekterade kärlutredda fall med perifer ischemi, ofta infekterade, som ej svarar
på specialistbehandling. Evidensstyrka 2, behandlingsrekommendation A
Tabell: 2,4 - 2,5 bar, ca 100 min, vanligen behandlingsserier om 30-40 beh.
Mjukdelsradionekroser (Hemorragisk Proktit/ Cystit) Evidensstyrka 2, behandlingsrekommend. A.
Tabell: 2,4 - 2,5 bar, ca 100 min, vanligen behandlingsserier om 30-40 beh.
Osteoradionekros, företrädesvis i mandibel (som behandling eller profylax)
Evidensstyrka 3, behandlingsrekommendation B, adjuvant till kirurgiskt vårdprogram.
Tabell: 2,4 - 2,5 bar, ca 100 min, vanligen behandlingsserier om 30-40 beh.
2
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
 Indikationer där HBO behandling skall övervägas (inkl tabellval)
Svår Akut Vävnadsischemi, inkl. Traumatiska ”kross-kläm” & Reperfusionsskador
Evidensstyrka 3, behandlingsrekommendation B-C
Tabell: 2,8 bar, ca 100 min, 2-3 ggr första dygnet, därefter 1-2 ggr dagligen.
Allvarliga Mjukdelsinfektioner- ”Nekrotiserande” Fasciit/ Myosiit t.ex. Fourniers gangrän,
Gasgangrän. Stark empirisk indikation, som del i vårdprogram.
Evidensstyrka 3, behandlingsrekommendation B-C
Tabell: 2,8 bar, ca 100 min, 2-3 ggr första dygnet, därefter 1-2 ggr dagligen.
Intrakraniell Abscess
Evidensstyrka 4, behandlingsrekommendation C
Tabell: 2,4 - 2,8 bar, ca 100 min, 2-3 ggr första dygnet, därefter 1-2 ggr dagligen.
Akut Kraniell Osteomyelit, Kroniska Refraktära Osteomyeliter, Infekterade Implantat
Evidensstyrka 4, behandlingsrekommendation C
Tabell: 2,4 - 2,8 bar, ca 100 min 1-2 ggr dagligen
Hypoxiska Problemsår, selekterade kärlutredda, refraktära, ischemiska, ofta infekterade sår, som
ej svarar på specialistbehandling.
Evidensstyrka 4, behandlingsrekommendation C
Tabell: 2,4 - 2,8 bar, ca 100 min 1-2 ggr dagligen
 Ej aktuella indikationer
Sudden deafness, Tinnitus, Migrän
Cerebral pares, Autism, Multipel scleros
Hjärt- Hjärn- Spinal infarkt
Idrottsskador
HBO indikationerna har nyligen granskats i en FOCUS rapport i Stockholms Läns Landsting, se
www.karolinska.se/hbo
Kontraindikationer/Biverkningar
Kontraindikationer (relativa). Obehandlad pneumothorax. Svår hjärtsvikt. Cytostatikabehandling
(bleomycin). Implanterbar defibrillator (aktiverad).
Biverkningar utgörs av barotrauma i öronen och bihålor (svårt att tryckutjämna), oxygenkramper
(epileptiskt anfall p.g.a. oxygentoxicitet) och övergående myopi (i sällsynta fall kan katarakt
påskyndas). Långvarig oxygen exposition kan ge lungpåverkan.
Resurser
Verksamhet med akuta HBO-behandlingar bör centraliseras, då den är jourintensiv och
personalkrävande. Tryckkammare bör placeras i omedelbar närhet till intensivvård,
akutmottagning och ev. helikopterlandningsplats.
Tryckkammare skall
vara godkänd och besiktigad
ha tillsyns- och underhållsplan
ha plan för åtgärder vid brand, med regelbundna övningar
3
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
ha för verksamheten lämpad och anpassad medicinsk och annan utrustning, godkänd av
verksamhetschef eller medicinskt ledningsansvarig läkare med delegation
Multiplacekammare (för flera personer) skall dessutom ha
personal- och medicinsluss
monitorering av O2- och CO2-halt i kammaratmosfären
reservsystem för tryckluftsförsörjning och elektricitet
fast brandsläckningssystem, helst sprinkler
andningsmasker för all kammarpersonal
sugutrustning för patientvård
Personal
Medicinskt ledningsansvarig läkare bör vara:
specialist inom anestesi- och intensivvård
Behandlingsansvarig läkare skall vara
legitimerad läkare
utbildad i hyperbar- och dykerimedicin
genomgått lokal introduktionskurs
vid akutbehandling ha relevant kompetens (t ex anestesi/intensivvård)
Kammaroperatör skall vara
utbildad i manövrering av tryckkammare
genomgått lokal introduktionskurs
delegerad av medicinskt ledningsansvarig
Kammarpersonal skall ha
genomgått lokal introduktionskurs
grundläggande HBO-utbildning
vid akutbehandling ha relevant kompetens (t ex anestesi/intensivvård)
För arbete i hyperbar miljö:
skall grundläggande hälsoundersökning genomföras och upprepas vart femte år upp till 40
års ålder och därefter vart annat år
skall undersökningarna minst omfatta en signerad hälsodeklaration, läkarundersökning,
EKG och hörselundersökning. Vid den initiala undersökningen skall även lungröntgen ingå
tjänstbarhetsbedömningen skall dokumenteras
Vid HBO-behandling skall
checklista följas inför varje enskild behandling
behandlingen dokumenteras
behandlingsansvarig läkare finnas omedelbart kontaktbar och kunna infinna sig inom 5
minuter
intensivvårdspatient vårdas enligt SFAI:s riktlinjer för intensivvård
personal finnas i multiplacekammare vid akutbehandling, vilket även är önskvärt vid
elektiva behandlingar i multiplace
4
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
Vid arbete under hyperbara förhållanden skall
det förflyta minst 18 timmar mellan exponeringarna, max tre dygn i rad och max fyra
gånger per sjudagarsperiod
varje exposition utformas med marginal mot dekompressionssjuka, enligt gällande
tabellverk
ytterligare försiktighet tillämpas vid längre tabeller, ex.vis B6
gravida ej exponeras
minst 24 timmar förflyta från exponering innan flygning
Referenser
Läroböcker
Bakker DJ, Cramer FS Eds Hyperbaric Surgery- Perioperative Care. Flagstaff Az, Best Publishing Comp. 2002
Bennet MH & Mitchell SJ. Hyperbaric and Diving Medicine. In: Harrison´s Online Chapter e52
Bove AA, Davis JC, Eds. Diving medicine. 4th ed. Philadelphia, PA: Saunders; 2004
Brubakk AO and Neuman TS Eds. Bennet & Elliot´s Physiology and Medicine of Diving, London: Saunders, 2003
Sheffield PJ, Smith A, Fife CE. Eds. Wound Care Practice, 2nd ed. Flagstaff, Az, Best Publishing Company; 2004
Jain KK. Ed. Textbook of Hyperbaric Medicine, 5th Ed: Hogrefe and Huber, Seattle, Washington, 2009
Kindwall EP and Whelan HT. Hyperbaric Medicine Practice 3rd ed. Flagstaff, Az, Best Publishing Company; 2008
Kristiansson M, Lind F. Behandling med hyperbar oxygen (HBO). Läkemedelsboken 2011-2012; s 1210,
www.lakemedelsverket.se; Interaktiv 1399-1405
Lind F, Öhlén G, Lindén V, Eriksson B, Frostell C & ref grp. „FOCUS‟ report to Stockholm County Council on
hyperbaric medicine; Treatment with Hyperbaric oxygen (HBO) at the Karolinska University Hospital, 115 pp.
2011, www.karolinska.se/hbo
Mathieu D, ed. Handbook on Hyperbaric Medicine, Springer Dordrecht; 2006
Moon RE, Camporesi EM. Clinical Care in Extreme Environments: At High and Low Pressure and in Space. In:
Miller´s anaesthesia, Miller RD. ed. Churchill Livingsstone, 2010;2485-2515
Neuman TS, Thom SR Eds The Physiology and Medicine of Hyperbaric Oxygen Therapy, Philad: Elsevier; 2008
Mekanismer
Allen BW, Demchenko IT, Piantadosi CA. Two faces of nitric oxide: implications for cellular mechanisms of
oxygen toxicity. J Appl Physiol 2009;106:662-7
Allen DB, Maguire J, Mahdavian M, Wicke C, Marcocci L, Scheuenstuhl H, Chang M, Le AX, Hopf HW, Hunt TK.
Wound hypoxia and acidosis limit neutrophil bacterial killing mechanisms. Arch Surg 1997;132: 991-996
Bitterman H. bench-to-bedside review: Oxygen as a drug. Critical Care 2009, 13:205
Brown SD, Piantadosi CA. Recovery of energy metabolism in rat brain after carbon monoxide hypoxia. J Clin
Invest 1992;89:666-72
Buras J, Holt D, Orlow D, Belikoff B, Pavlides S, Reenstra W. Hyperbaric oxygen protects from sepsis mortality
via an interleukin-10-dependent mechanism. Crit Care Med 2006; 34:2624-2629
Buras JA, Stahl GL, Svoboda KK, Reenstra WR. Hyperbaric oxygen downregulates ICAM-1 expression induced
by hypoxia and hypoglycemia: the role of NOS. Am J Physiol Cell Physiol. 2000; 278:292-302.
Buras JA, Veves A, Orlow D, Reenstra WR. The effects of hyperbaric oxygen on cellular proliferation and
platelet-derived growth factor receptor expression in non-insulin-dependent diabetic fibroblasts. Acad Emerg
Med 2001;8:518-9
Clark J. Oxygen Toxicity. In: Physiology and Medicine of Hyperbaric Oxygen Therapy (Neuman TS & Thom SR
Eds) Saunders, Philadelphia, 2008; 527-563
5
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
Gibson JJ, Angeles A, Hunt TK. Increased oxygen tension potentiates angiogenesis. Surg Forum 1997;48:696699
Haapaniemi T, Nylander G, Sirsjo A, Larsson J. Hyperbaric oxygen reduces ischemia-induced skeletal muscle
injury. Plast Reconstr Surg 1996;97:602-9
Hehenberger K, Brismar K, Lind F, Kratz G. Dose-dependent hyperbaric oxygen stimulation of human fibroblast
proliferation. Wound rep reg 1997;5:147-150
Jiang J, Tyssebotn I. Cerebrospinal fluid pressure changes following acute carbon monoxide poisoning and
therapeutic effects of normobaric and hyperbaric oxygen in conscious rats. Undersea Hyperbaric Medicine
1997;24:245-54
Jones SR, Carpin KM, Woodward SM, Khiabani KT, Stephenson LL, Wang WZ, Zamboni WA. Hyperbaric
oxygen inhibits ischemia-reperfusion-induced neutrophil CD18 polarization by a nitric oxide mechanism. Plast
Reconstr Surg 2010;126:403-11
Knighton DR, Halliday B, Hunt TK: Oxygen as an antibiotic: A comparison of inspired oxygen concentration and
antibiotic administration on in vivo bacterial clearance. Arch Surg 1986; 121:191-195
Mader JT, Brown GL, Guckian JC et al. A mechanism for the amelioration by hyperbaric oxygen of
experimental staphylococcal osteomyelitis in rabbits. J Infect Dis 1980;142:915-22
Marx RE, Ehler WJ, Tayapongsak P: Relationship of oxygen dose to angiogenesis induction in irradiated tissue.
Am J Surg 1990;160:519-524
Milovanova TN, Bhopale VM, Sorokina EM, Moore JS, Hunt TK, Hauer-Jensen M, Velazquez OC, Thom SR.
Hyperbaric oxygen stimulates vasculogenic stem cell growth and differentiation in vivo. J Appl Physiol 106:
711-728, 2009
Park MK, Myers AM, Marzella L. Oxygen tensions and infections: Modulation of microbial growth, activity of
antimicrobial agents, and immunological responses. Clin Infect Dis 1992;14:720-740
Siddiqui A, Davidsson JD, Mustoe TA. Ischemic tissue oxygen capacitance after hyperbaric oxygen therapy: A
new physiologic concept. Plast Reconstr Surg 1997;99:148-155
Thom SR. Oxidative stress is fundamental to hyperbaric oxygen therapy. J Appl Physiol 2009;106:988-95
Thom SR, Bhopale VM, Han ST, Clark JM, Hardy KR. Intravascular neutrophil activation due to carbon
monoxide poisoning. Am J Respir Crit Care Med 2006;174:1239-48
Thom SR, Milovanova TN, Yang M, Bhopale VM, Sorokina EM, et al. Vasculogenic stem cell mobilization and
wound recruitment in diabetic patients: Increased cell number and intracellular regulatory protein content
associated with hyperbaric oxygen therapy. Wound rep gen 2011;19:149-161
Thom SR, Yang M, Bhopale VM, Huang S, Milovanova TN. Microparticles initiate decompression induced
neutrophil activation and subsequent vascular injuries. J Appl Physiol. 2011;110:340–51
van Hulst RA, Drenthen J, Haitsma JJ, Lameris TW, Visser GH, Klein J, Lachmann B. Effects of
hyperbaric treatment in cerebral air embolism on intracranial pressure, brain oxygenation, and brain glucose
metabolism in the pig. Crit Care Med 2005; 33:841–846
Zamboni WA, Roth AC, Russell RC, Graham B, Suchy H, Kucan JO. Morphologic analysis of the
microcirculation during reperfusion of ischemic skeletal muscle and the effect of hyperbaric oxygen.
Plast Reconstr Surg. 1993;91:1110-23
Indikationer
Marroni A, Mathieu D, Wattel F. eds. ECHM 2004 Consensus Conference in Lille. In: The ECHM Collection.
Flagstaff, Az, Best Publishing Company; 2007 www.echm.org
Gesell, LB, Chair and Editor. Hyperbaric Oxygen Therapy: Indications, 12th Edition. The Hyperbaric Oxygen
therapy Committee Report. Durham, NC, Undersea and Hyperbaric Medical Society 2008 www.uhms.org
Dekompressionssjuka och Gasembolier
RMS Dyk www.forsvarsmakten.se
6
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
van Hulst, Gas embolism: Pathophysiology and treatment, Clin Physiol Funct Imaging 2003;23:237-246
Muth CM, Shank ES. Gas Embolism. Review. N Engl J Med 2000;342:476-482
Vann RD, Butler FK, Mitchell SJ, Moon RE. Decompression illness. Review. Lancet. 2011;377:153–64
Kolmonoxid- och Brandröksförgiftning
Annane D, Chadda K, Gajdos P, Jars-Guincestre MC, Chevret S, Raphael JC. Hyperbaric oxygen therapy for
acute domestic carbon monoxide poisoning: two randomized controlled trials. Intensive Care Medicine
2011;37:486-492
Buckley NA et al. Hyperbaric oxygen for carbon monoxide poisoning (Review). The Cochrane collaboration
2011;4:1-39
Ducasse JL, Celsis P, Marc-Vergnes JP. Non-comatose patients with acute carbon monoxide poisoning:
hyperbaric or normobaric oxygenation? Undersea Hyperb Med 1995;22:9-15
Thom SR, Taber RL, Mendiguren II, Clark JM, Hardy KR, Fisher AB. Delayed neuropsychologic sequelae
following carbon monoxide poisoning: prevention by treatment with hyperbaric oxygen. Ann Emerg Med
1995;25:474-80
Raphael JC, Elkharrat D, Jars-Guincestre. MC, et al. Trial of normobaric and hyperbaric oxygen for acute
carbon monoxide intoxication. Lancet 1989;2:414-9
Scheinkestel CD, Bailey M, Myles PS,et al. Hyperbaric or normobaric oxygen for acute carbon monoxide
poisoning: a randomised controlled clinical trial. Med J Aust 1999;170:203-10
Weaver LK, Hopkins RO, Chan KJ, Churchill S, Elliott CG, Clemmer TP, Orme JF, Thomas FO, Morris AH.
Hyperbaric oxygen for acute carbon monoxide poisoning. N Engl J Med 2002;347:1057-67
Weaver LK, Valentine KJ, Hopkins RO. Carbon monoxide poisoning: risk factors for cognitive sequelae and the
role of hyperbaric oxygen. Am J Respir Crit Care Med 2007;176:491-7
Weaver LK. Carbon Monoxide Poisoning. Clinical Practise. N Engl J Med 2009;360:1217-25
Diabetesfotsår / Hypoxiska problemsår
Abidia A, Laden G, Kuhan G, Johnson BF, Wilkinson AR, Renwick PM, Masson EA, McCollum PT. The role
of hyperbaric oxygen therapy in ischaemic diabetic lower extremity ulcers: a double-blind randomisedcontrolled trial. European Journal of Vascular Surgery 2003; 25:513-518
European Committee for Hyperbaric Medicine - European Tissue Repair Society joint conference on Oxygen
and Tissue Repair. Ravenna, 2006 www.echm.org
Faglia E, Favales F, Aldeghi A, Calia P, Quarantiello A, Oriani G, Michael M, Campagnoli P, Morabito A.
Adjunctive systemic hyperbaric oxygen therapy in treatment of severe prevalently ischemic diabetic foot
ulcer- a randomised study. Diabetes Care 1996; 19:1338-1343
Goldman RJ. Hyperbaric oxygen therapy for wound healing and limb salvage: a systematic review. PM R.
2009;1:471-89
Hailey D, Jacobs P, Perry D, Chuck A, Morrison A, Bondreau R. Technology Report: Adjunctive Hyperbaric
Oxygen Therapy for diabetic Foot Ulcer: An Economic Analysis. Ottawa, Ontario, Canada: Canadian
Agency for Drug and Technologies in Health, 2007, report no. 75
Kalani M, Jörneskog G, Naderi N, Lind F, Brismar K. Hyperbaric oxygen (HBO) therapy in treatment of
diabetic foot ulcers. Long-term follow-up. J Diabetes Complications 2002;16:153-8
Kessler L, Bilbault P, Ortega F, Grasso C, Passemard R, Stephan D, Pinget M, Schneider F. Hyperbaric
oxygenation accelerates the healing rate of nonischemic chronic diabetic foot ulcers. Diabetes Care 2003;
26:2378-82
Kranke P, Bennet M, Roeckl-Wiedmann I, Debus S. Hyperbaric oxygen therapy for chronic wounds.
Cochrane Database Syst Rev 2004; CD004123
Löndahl M, Katzman P, Nilsson A, Hammarlund C: Hyperbaric oxygen facilitates healing in chronic foot ulcers
in patients with diabetes mellitus. Diabetes Care 2010;33:998–1003
7
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
Löndahl M, Fagher K, Katzman P. What is the Role of Hyperbaric Oxygen in the Management of Diabetic
Foot Disease? Curr Diab Rep. 2011;11:285–93
Strålskador; Osteoradionekros/ Mjukdelsradionekros
Bennet M, Feldmeier J, Hampson N, Smee R, Milross C. Hyperbaric oxygen therapy for late radiation tissue
injury. Cochrane Database Syst Rev Jul 20: CD005005, 2005
Bevers RFM, Bakker DJ, Kurth KH. Hyperbaric oxygen treatment for haemorrhagic radiation cystitis. Lancet
1995;346:803-805
Clarke R, Tenorio C, Hussey J, Toklu A, Cone D, Hinojosa J, Desai S, Parra L, Rodrigues S, Long R, Walker
M. Hyperbaric oxygen treatment of chronic radiation proctitis: a randomized and controlled double blind
crossover trial with long-term follow-up. Int J Radiat Oncol Biol Phys 72:134-143, 2008
Freiberger JJ, Yoo DS, De Lisle DG, McGraw TA, Blakely GH, Padilla Burgos R, Kraft K, Nelson JW, Moon
RE, Piantadosi CA. Multimodal surgical and hyperbaric management of mandibular osteoradionecrosis. Int
J Oncol Biol Phys. 2009
Hampson NB, Holm JR, Wreford-Brown CE, Feldmeier J. Prospective Assessment of Outcomes in 411
Patients Treated With Hyperbaric Oxygen for Chronic Radiation tissue Injury. Cancer 2011, Epub Dec 2
ahead of print
Hyperbaric oxygen therapy in the treatment of radio-induced lesions in normal tissues; Consensus
Conference: European Committee for Hyperbaric Medicine - European Society for Therapeutic Radiology
and Oncology. Lisbon, Portugal, 2001, www.echm.org
Granström G, Tjellstrom A, Branemark PI. Osseointegrated implants in irradiated bone: a case-controlled
study using adjunctive hyperbaric oxygen therapy. Journal of Oral & Maxillofacial Surgery 1999;57:493-9
Marx RE, Johnson RP, Kline SN. Prevention of osteoradionecrosis: a randomized prospective clinical trial of
hyperbaric oxygen versus penicillin. Journal of the American Dental Association 1985;111:49-54
Neovius EB, Lind MG, Lind FG. Hyperbaric oxygen therapy for wound complications after surgery in the
irradiated head and neck: a review of the literature and a report of 15 consecutive patients. Head & Neck
1997; 19:315-322
Akut ischemi / hypoxi
Bouachour G, Cronier P, Gouello JP, Toulemonde JL, Talha A, Alquier P. Hyperbaric oxygen therapy in the
management of crush injuries: A randomised double-blind placebo-controlled clinical trial. J Trauma 1996;
41:333-339
Garcia-Covarrubias L, McSwain NE Jr, Van Meter K, Bell RM. Adjuvant hyperbaric oxygen therapy in the
management of crush injury and traumatic ischemia: an evidence-based approach. Am Surg. 2005;71:144-51
Goldman RJ. Hyperbaric oxygen therapy for wound healing and limb salvage: a systematic review. PM R.
2009;1:471-89
Lindström T, Gullichsen E, Lertola K, Niinikoski J. Effects of hyperbaric oxygen therapy on perfusion parameters
and transcutaneous oxygen measurements in patients with intramedullary nailed tibial shaft fractures.
Undersea Hyper Med 1998;25:87-91
Perrins DJ. Influence of hyperbaric oxygen on the survival of split skin grafts. Lancet 1967;1:868-71
Allvarliga mjukdelsinfektioner
Bakker JB. Selected aerobic and anaerobic soft tissue infections: Classification, bacteriology, diagnosis, and
the use and role of surgery and adjunctive hyperbaric oxygen in the treatment. Hyperbaric Surgery. Eds
Bakker JB and Cramer FS, Best Publishing Company 2002:249-281
Bakker JB. Clostridial Myonecrosis. Hyperbaric Surgery. Eds Bakker JB and Cramer FS, Best Publishing
Company 2002:283-315
Bennett, Levitt D, Millar I. The Treatment of Necrotizing Fasciitis with Hyperbaric Oxygenation –Progress report
of a Cochrane review. Oxygen & Infection Conf. Stockholm May 9, 2009 (www.hyperbaricoxygen.se), in:
FOCUS report on..2011 www.karolinska.se/hbo
8
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
Elmqvist Stenberg A, Larsson A, Gustavsson M, Gårdlund B, Kumlien J, Lind F, Nordlander B. Cervikala
nekrotiserande fasciiter- behandlingsstrategi. Läkartidningen, 2004
Escobar SJ, Slade JB, Hunt TK, Cianci P. Adjuvant hyperbaric oxygen therapy (HBO2) for treatment of
necrotizing fasciitis reduces mortality and amputation rate. Undersea Hyperb Med 2005; 32:437-443
Hirn M. Hyperbaric oxygen in the treatment of gas gangrene and perineal necrotizing fasciitis. J Surg Suppl.
1993;570:1-36
Jallai N, Withey S, Butler PE. Hyperbaric oxygen as an adjuvant therapy in the management of necrotizing
fasciitis. Am J Surg. 2005;189:462-6
Korhonen K. Hyperbaric oxygen therapy in acute necrotizing infections. With a special reference to the effects
on tissue gas tensions. Ann Chir Gynaecol Suppl 214. 2000;89:7-36
Larsson A, Gårdlund B, Lind F, Nordlander B, Frostell C. Outcome of patients with cervical necrotizing fasciitis
treated according to the Karolinska hospital guidelines 1998-2008. European Society for intensive care
medicine: Oct 2009, abstract 737; www.esicm.org
Wilkinson D, Doolette D. Hyperbaric oxygen treatment and survival from necrotizing soft tissue infection.
Arch Surg 2004;139:1339-45
Zamboni WA, Mazolewski PJ, Erdmann D, Bergman BA, Hussman J, Cooper MD, Smoot EC, Russell RC.
Evaluation of penicillin and hyperbaric oxygen in the treatment of streptococcal myositis. Ann Plast Surg
1997;39:131-136
Intrakraniella Abscesser, Akuta Osteomyeliter (Kraniella), Infekterade Inplantat
Kroniska Refraktära Osteomyeliter
th
Hampson NB. Intracranial abscess. In: Hyperbaric Oxygen Therapy Indications, 12 Edition. The
Hyperbaric Oxygen Therapy Committee Report Durham, NC: Undersea and Hyperbaric Medical Society.
2008, Gesell, LB, Chair and Editor. 91-95
Larsson A, Engström M, Uusijärvi J, Kihlström L, Lind F, Mathiesen T. Hyperbaric oxygen treatment of
postoperative neurosurgical infections. Neurosurgery 2002;50:287-296
Larsson A, Uusijärvi J, Lind F, Gustavsson B, Saraste H. Hyperbaric Oxygen ( HBO) in the treatment of
deep postoperative infections in paediatric patients with neuromuscular spine deformity. Eur Spine J. 2011
;20:2217-22. Epub 2011 Apr 28
Kutlay M, Colak A, Yildiz S, Demircan N, Akin ON. Stereotactic aspiration and antibiotic treatment combined
with hyperbaric oxygen therapy in the management of bacterial brain abscesses. Neurosurgery
2005;57:1140-6
Lentrodt S, Lentrodt J, Kübler N, Möller U. Hyperbaric oxygen for adjuvant therapy for chronically recurrent
mandibular osteomyelitis in childhood and adolescence; J Oral Maxillofac Surg 2007;65:186-191
Mathiesen T, Larsson A, Lind F. Intracranial abscesses. 5th Karolinska Postgraduate Course in Clinical
Hyperbaric Medicine www.hyperbaricoxygen.se
Kontraindikationer / biverkningar
www.fass.se “medicinsk oxygen” (INTERNETADRESS)
Personal
Arbetsmiljöverkets författningssamling. Medicinska kontroller i arbetslivet. (AFS 2005;6)
Cooper PD, Van der Broek C, Smart DR. Hyperbaric chamber attendant safety II: 14-year health review of
multiplace chamber attendants. Diving and Hyperbaric Medicine. 2009;39:71-76
European Code of Good Practice on Hyperbaric Oxygen. www.ECHM.org
Weaver LK. Hyperbaric oxygen in the critically ill. Crit Care Med. 2011;39:1784–91.
Workman WT. Hyperbaric Facility Safety: A Practical Guide. Flagstaff, Az, Best Publishing Company; 1999
9
SFAI referensgrupp för Hyperbarmedicin
2011-12- 12
SFAIs referensgrupp för Hyperbarmedicin
Folke Lind, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, ordförande
Bengt Eriksson, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm
Ylva Karlsson, Blekingesjukhuset Karlskrona
Dag Benoni, Blekingesjukhuset Karlskrona
Johan Douglas, Dyk- och Navalmedicin, Marinbasen, Karlskrona
Christer Hammarlund, Helsingborgs lasarett
Per Arnell, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg
Hans Lycke, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg
Nicklas Oscarsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg
Lars Spetz, NU-sjukvården, Uddevalla
10