Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera)
i Sverige 1996
GORAN PALMQVIST
Palmqvist, G.: Intressanta fynd av storfjirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. [Remarkable records of Macrolepidoptera in Sweden 1996.1 - Ent. Tidskr. ll8 (l): ll-27.
Uppsala, Sweden 1997. ISSN 0013-886x.
This is the 24th consecutive annual report on interesting finds and provincial records of
Macrolepidoptera in Sweden. The situation was much alike the last year, mainly cool spring
and early summer with short spells of warmth in the end of April, end of May and early June.
In the end of July the warmth came back to the whole country and lasted to the beginning of
September. In September the weather was mainly cool and rainy but in October there was a
long warm period. Among the many interesting records this season, belonging to the native
fauna, were Apatutra lris now found in great numbers in a new area and Photedes brevilinea
which now appears to be established in Sweden. One new habitat for Xestia boreali.s, at
inhabitant of sub-montane forests, was found more easterly than previously known. This season seems to have been even better for migrating Lepidoptera than the preceding year. In the
end of May and beginning of June there was an invasion of Cy-nthia cardui and Autographa
gamma, and also numbers of Vanessa atalanta. In this period Macroglossum stellatarum and
Heliothis peltigera also were recorded. In the late July and until beginning of September, a
period with warmth and prevailing SE winds, many migrants were found like Eilema griseola,
palliatella, Lithosia quadra, Trichoplusia ni, ldaea ochrata, Melonthia procellata, Cryphia
algae, Protoschinia .\cutosa, Heliothis armigera, Heliothis peltigera, Autographa mandarina,
Hydraecia ultima, Mythimna albipuncta, Spodoptera exigua, Herse convoLvuli, Hyles
euphorbiae and Colias crocea. One find of Crammodes stolida, found outside a shopping
centre in Smiland perhaps is introduced. The migration season ceased in October after a period with warmth and S-SW winds brought migrants like Peridroma saucia, Orthonama
obstipata, Nycteola asiatica and Lithophane semibrunnea to the country. The very good
conditions for migration resulted in six species recorded for the first time in Sweden: /daea
ochrata, Melanthia procellata, Eilema palliatella, Trichoplusia ni, Cryphia algae and Lithophane .semibrunnea. The species Timandra gri,seata and Hadena bicruris, belonging to the
native fauna, have shown to be sibling species with the taxa Timandra comae and Hadena
c'apsincolo also occurring in the country. Hepialu.s ganna previously omitted from the Swedish fauna now is reinstated since the Swedish voucher specimens, captured in 1847, have
been rediscovered. Altogether nine species new to the Swedish fauna are reported, bringing
the total number of Macrolepidoptera found in Sweden up to 1073. This report also gives the
latest information on the present status of some of the endangered lepidopteran species in
Sweden. The classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1994).
E.
G. Palmqvist, Trdlgriind 5 A, S-116 68 Stocktutlm, Sweden.
Inledning
Denna 5.rliga iterkommande sammanstallning
<iver intressanta storfjarilsfynd iir den 24:e i ord-
i Entomologisk Tidskrift.
Systematik och nomenklatur fdljer "Catalogus
Lepidopterorum Sueciae" (Svensson et al 1994).
Den frirsta delen av irsrapporten behandlar nya
arter fdr landet, siillsynta, migrerande eller i dvrigt
ningen som publiceras
intressanta fynd.
I
denna del har Ziven arternas
svenska namn medtagits (Svensson & Palmqvist
1990). Den senare delen dr en fdrteckning dver
nya landskaps- och lappmarksfynd. Ordningsf<iljden dr densamma som i "Catalogus" men auktorsnamnen har utelzimnats. Rapportdrernas namn-
koder iir uppstellda enligt ZOO-TAX (Cederholm
1978, 1991). F<ir ildre fynd anges flrtalet i texten
eller fcirkortat efter namnkoden.
I
Ent. Tidskr. I l8 ( 1997)
Gdran Palmqvist
Liksom fciregiende kom 1996 att bli ett mycket
ir med minga intressanta fynd.
Trots en ganska sval maj minad liksom perioden
frin mitten av juni till mitten av juli blev szlsongen
I 775). Slutl i gen iterinfdrs fj lill rotfj aril, H e p ialus
ganna (Hibner, 1808) som svensk art efter att
beliiggexemplar konstaterats. Detta tlllskott av nio
viidermiissigt mycket gynnsam med god flygaktivitet och invandring (se nedan). Gliidjande har
ocksfl antalet rapport<irer <ikat. Genom det i 6r
t073.
anmiirkningsviirt
startade mi lj<icivervakningsproj ektet SNO, Svensk
Nattfjiirils Overvakning, som ingir som en del
i
ett nordiskt projekt initierat frin Finland (Nordic
Monitoring Scheme), kommer kunskapsbilden att
cika och ge mflnga nya och intressanta perspektiv
pi den svenska fjirilsfaunan. Fcir ytterligare infor-
mation hdnvisas
till Nils
Ryrholm, Uppsala uni-
arter gdr antalet kzinda storfjlirilsarter
Rapportcirer som anmaler fynd fcir fcirsta gingen
bcir uppge adress och fcidelseir fcir att underldtta
identifieringen av ZOO-TAX kod.
Vdderutvecklingen under 1996
Aret inleddes med grimulet vdder, med kyla i Gritaland och med medeltemperaturer
river det normala
av de entomologiska lokalfcireningarna. En sammanfattande och mer detaljerad presentation av
fjiillfjiirilarna ges av Ohlsson & Ryrholm (1997).
Sedan nigra ir finns "Swedish Macrolepidoptera"
pfl internet med adress: http://www.fcom.se/butterlnews.htm, dlir nyheter snabbt kan formedlas.
I denna rapport har liksom tidigare flera rcidlistade arter kommenterats (se Ehnstriim et al
1993). Nigra av arterna har presenterats civersiktligt med hjiilp av all den information som jag haft
tillgiinglig. I dessa fall harjag ej skrivit ut alla rapportdrernas koder. AIla som bidragit med rapporter lir dock ntimnda i ZOO-TAX listan i slutet av
irsrapporten.
Ett rekordartat antal arter rir registrerade som
nya fdr landet niimligen: ockralcivmatare, Idaea
o c h rata (Scopoli, I 763 ), kl ematisf altmd,tar e, M e lanthi a p roc e I lata (D & S, 1 775 ), sandl avspinnare,
Eilema palliatella (Scopoli, 1763), nifly, Trichoplusia ni (Hiibner, 1803), grtint lavfly, Cryphia
algae (Fabricius, 1775), och asktrzifly, Lithophane
semibrunnea (Hawort 1809). Sandlavspinnaren,
Eilema palliatella har tidigare uppgivits fcir landet
under det numera synonymiserade namnet Lithosia
unita (D&s 1775), men har srrukits p.g.a atr rattbestdmda beliiggsexemplar saknas (Svensson et al.
1987). De i landet fcirekommande arterna syremdtare, Timandra griseata W. Petersen, 1902 och
allmiint nejlikfly, Hadena bicruris (Hufnagel,
l7 66) har visat sig vara dubbelarter och fcirviixlade
med dessa har friljande taxa dokumenterats: gul
syrematare, Timandra comae Schmidt, 1931 och
fcirviixlat nejlikfly, Hadena capsincola (D
12
&
S,
till
Aven fortsattningsvis tas rapporter om intres-
versitet. Denna omfattande sammanstiillning kan
i detta sammanhang ocksA rekommendera de regionala fjiirilsrapporter som ges ut
Sverige
santa fynd tacksamt emot, helst fore trettonhelgen.
naturligtvis ej redovisa samtliga inrapporterade
fynd. Jag vill
i
pi 4-6
grader
i
Norrland. Februari och mars
blev riktiga vintermflnader i hela landet och fcir
Sydsveriges del den fcirsta efter 6tta milda vintrar.
Vintern kdnnetecknades ockse av att det var
mycket torrt och sncifattigt, pfl minga hill extremt
torrt vtider. April bcirjade med kyliga nAtter men
temperaturen steg till civer l0 grader i Sydsverige
5-8 april. Diirefter vzixlade temperaturen. Den2223 april fcirdes mycket varm luft in frin sydviist
och rekordhriga temperaturer pi river 25 grader
noterades i syddstra Sverige. Efter ett halvir med
extrem torka fick scidra Gritaland sin regnigaste
majminad sedan matningarna startade 1860. I rivriga Sverige fortsatte torkan. Minaden blev som
helhet mycket kylig och den l5- I 7 maj drabbades
norra Svealand och scidra Norrland av sn<iovdder.
I slutet av maj och i bdrjan av juni frirdes dock
varm luft in frfln SO och siirskilt 6-8 juni steg temperaturen
till
civer 30 grader
i
scidra Halland.
Frin
mitten av juni fortsatte det kyliga viidret, nigot
som ocksi drabbade midsommarhelgen med
rekordliga temperaturer. Juli blev en av de kyligaste och regnrikaste minaderna pi hela 1900-talet i 6stra Gdtaland. Ddremot hade norra Viistkusten, omrfldet kring Vdnern och norra fjrilltrakterna
torrt och ganska varmt.
Omkring den 20 juli bdrjade dock varma luftmassor, i samband med att ett hdgtryck byggdes
upp, pumpas in civer de sydostligaste delarna av
landet. Med augusti kom den riktiga sommarviirmen med hrigre medeltemperaturer an normalt
i hela landet
och di siirskilt perioden 13-24 av
gusti. Genom det stabila hdgtrycket kom forhlirskande SO vindar att dominera i scidra Sverige till
bcirjan av september. Efter denna unika vdrmeperiod blev september mer hristlik och viidret allt
Ent. Tidskr.
ll8
(1997)
jlroro"io'*';rtr'""r"J"n'lll
mer ostadigt. F6r Gdtaland och Svealand del blev
mflnaden svalare dn normalt. Oktober var mild
med brittsommarvdrme 7 oktober. Varma luftmassor frin S-SV nfldde oss omkring den l0 oktober
och detta varade fram till biirjan av november. I
skymningssviir^ur"r,
gul hrifjiiril (Colias crocea). Ett fynd
slutet av oktober fick Norrland kraftiga sncifall
som gav ovanligt mycket snci i nordristra Lappland. I november fdljde ganska milt vader i sbder
och kallt i norr. Den 2-4 november var det extremt
oktober med S-SV vindar och bl.a. fynd av
stipata), bredvingad siilgfotsliipare (Nycteola
milt i Gdtaland och vzistra Svealand. Aret avsluta-
a s
des med en
kylig december med I -3 grader kallare
normalt. Temperaturen blev fcir iret som helhet
Sydsverige liigre iin normalt och river det normala i norra Norrland. Stora delar av landet fick
ocksi mindre nederbcird dn normalt. Frir ytterlizin
i
gare information och tabellviirden hiinvisas till
Eggertsson Karlstrdm (1997 ).
Migration och extra generationsdjur
Under 6ret intriiffade flera perioder med gynnsamt
viider fcir migration. Den frirsta immigrationen
skedde i samband med de varma sydostliga vindar
som nidde oss 22-23 april di kilmalar (Plutella
xylostella) b<irjade visa sig. I slutet av maj och i
bdrjan av juni kom flter varma SO luftstrrimmar
som resulterade i en mass-inflygning av tistelfjiirilar (Cynthia cardui) och gammaflyn (Autographa gamma), men iiven en del amiraler (Vanessa atalanta) observerades. Ovriga intressanta migranter vid denna tid var gulaktigt knOlfly (Helio-
this peltigera) och stor dagsvarmare
(Macroglossum stellatarum). Trots det svala och regniga viider som fciljde togs ytterligare ett gulaktigt
kndlfly i slutet
av
juni. I slutet
av
juli iterkom viir-
men med SO luftstrcimmar som gav fynd av stor
dagsvdrmare, punkterad lavspinnare (Pelosia
mus c e rda), askgri lavspin nare (E i I e ma I r i s e o la),
stor lavspinnare (Lithosia quadra) (ca 100 ex) och
nifly (Trichoplusia ni). Denna vdrmeperiod gav
sedan i augusti fram till bcirjan av september bl.a.
ockralcivmlitarc (ldaea ochrata), klematisf2ilt-
matare (Melanthia procellata), grtint lavfly
(Cryphia algae), svartfliickigt kncilfly (Protoschinia scutosa), brunaktigt kndlfly (Heliothis
armigera), gulaktigt kn6lfly, silverlinjerat metallfly (Autographa mandarina), fcirviixlat stamfly
(Hy drae c ia ultima), vitpunkterat griisfl y (M y t h i m-
na albipuncta), smalvingat ldvfly (Spodoptera
exigua), sandlavspinnare, Eilema palliatella,
ikervindesv[r mare (H e rs e c onv o lv ul i), vitsprcitad
fly (Grammodes stolida)
passar
av bjcirnbiirsav
in i mdnstret
migranter men kan mcijligen vara inf<ird. Denna
helt osannolika inflygning avslutades i septembervittofsjordflyn (Peridroma saucia) (ca 40 ex), stor
dagsvdrmare, vandrarefdltmdlare (O rthonama op iat i c a) och asktriifl y (Lit hop hane
se
mi
b r u n ne
a).
En utfcirligare rapport civer migrerande fjiirilar i
Sverige har skrivits av Nils Ryrholm och kan hiimtas hem via fjirilshemsidan pi internet "Swedish
Macrolepidoptera" (adress http://www.fcom.se/
butter.htm).
Trots den varma perioden frin mitten av juli
fram till bcirjan av september si blev antalet rapporterade andragenerationsdjur ganska lflgt. Den
kyliga viren och svala fcirsommaren har troligen
haft negativa effekter fcir arternas flygaktivitet och
utveckling. I detta sammanhang b<ir pipekas att
det i vissa fall kan vara svflrt att avgcira om
andragenerationsdjur iir kliickta i landet eller iir
immigranter. Fciljande andragenerationsdjur iir
rapporterade : bj cirkblekmaskspinnare (O c ro p ac ha
duplaris) Ol, Ottenby lund I ex 27.9 (LTSS), snijvit hasselmiitare (Asthena albulata) Stj, Mdrkci I
ex 14.8 (LJRS), poppelsviirmare (Lathoe populi)
Ol, Dcirby
I ex 13.8 (KAHS, LTSS), allmiin
snabelsvdrmare (Deilephila elpenorl Ol. Beiershamn I ex 16.9 (BZZS),liten snabelsviirmare (D.
porcellus) Sd, Trosa 1 ex 20.8 (LJRS), oxhuvudspinnare (Phalera bucephala) Ol, Bejershamn 1 ex
5.lO (BZZS), balsampoppeltandvinge (N o todonta
titophus) Up, Hiiverci 1 ex 13.8 (TSSS), piltandvinge (N. zigzac) Up, Hiiverci I ex 8.10 (TSSS),
bjcirkporslinsvinge (Pheosia gnoma) OI, Runsbiick I ex 10. l0 (LTSS), griinsaksfly (Lacanobia
oleracea) Up, Hiiverti I ex 8.10 (TSSS), ofcirlinderligt slilgfly (Orthosia cerasi) Ol, Bejershamn I
ex 6.ll (FAZS), fciriinderligt sllgfly (O. incerta)
Ol, Arontorp I ex 15.10 (BZZS) och brunviolett
bandfly (Noctua janthe) Ol, Arontorp I ex 15.10
(BZZS).
Intressanta fynd och observationer
Hepialus ganna, fjallrotfjiiril, har tidigare upptagits som svensk art (Nordstrcim et al. 1935-41,
1961). Oklarheter om fynddatum och eventuell
fcirviixling med andra Hepialus-arter gjorde att
l3
Ent. Tidskr. 118 (1997)
Gdran Palmqvist
den senare fick utgi (Svensson et al. 1981, 1994).
Emellertid har Claes Eliasson (1997) pi ett Overtygande sdtt kunnat visa att tvi svenska exemplar
finns frin 1847 (1941 sic !) i Riksmuseets svenska
samling. Fjallrotfjarilen kan hdrmed iter infciras i
frirteckningen civer funna arter i Sverige.
Bacotia claustrella, klockszickspinnare' S6'
Trosa, en szick funnen 20.5. Tyviirr kliicktes ej
imago (LJRS). Nordligaste fyndet i landet'
Whittleia retiella, ndttecknad sickspinnare,
blev funnen av Jan Jonasson fcir fijrsta gingen i
Sverige 1969, pfl stranddngarna i Vallda Sandti,
Halland (Svensson 197 T. Aren diirefter iterfanns
retiella vid ett flertal tillfallen under dess flygtid,
frin
mitten av maj
till
bdrjan av juni, genom
skraph6vning av den kortvuxna vegetationen av
saltgriis (Puccinellia) och salt<irt (Salicornia) pir
bida sidor om vdgen ut mot Sandd. Nigra fynd av
larvsdckar frin maj fdreligger ocksi. Arten har
inte antriiffats pi nigon annan plats efter Vistkusten. Mojligen skulle retiella kunna fdrekomma pi
en liknande biotop pi sydsidan av Vallda Sandcindset, ca 500 m S den kiinda lokalen (Jan Jonasson
muntl. medd. 1997). Sedan l9l5 har si vitt kiint
retiella ej iterfunnits. Bristande efterforskningar
kan vara en orsak till detta dfl det rider betriidnadsfdrbud inom Vallda Sandci naturreservat under artens flygtid. En tiinkbar fcirklaring till en
eventuell tillbakagflng for retiella kan vara det
hirda betningstryck av notkreatur som tidvis forekommer pfr platsen. Enligt skcitselplanen iir betning nddviindig fcir att hilla strandiingarna tippna.
Frflgan dr om nedtrampningen och fcir intensivt
bete skadat retiella-popttlationen. Efter att ha erhillit tillstind frin l5nsstyrelsen i Hallands liin bes<iktes lokalen dels den 17 maj och dels den 9 juni
utan att retiella kunde iterfinnas (PGAS). Fcir att
rdtt kunna bedcima rddlistekategoriseringen och
status hos arten behdvs ytterligare efterstikningar
pi Vallda Sandrj och andra liimpliga lokaler efter
Viistkusten. I den gZillande rddlistan betecknas arten som sirbar (Ehnstrijm et al. 1993).
Synanthedon myopaeformis, iippleglasvinge.
Arten anmiildes fcir Vg baserat pi fynd av larver
som tyvdrr ej fullbordade sin utveckling (ELHS).
Senare irs feromonlockning pi fyndlokalen och
andra platser i Vg har inte gett nigra resultat som
kan styrka en ftirekomst dAr (JMKS). Di andra
glasvingearter ej kan uteslutas enbart utifrin viird-
vlixt bedrims fyndet frin Vg som alltftir osiikert
och utgir (ELHS).
t4
Synanthedon vespiformis, getingtik glasvinge.
Aven detta fynd som utgdrs av ett puppskal funnet
i en kriiftsvulst pfl ek bedcims som osdkert och utgir dfl fdrviixling med nigon annan glasvingeart
kan ha skett (ELHS). Gjorda feromonlockningar i
omridet gav inte heller nigra positiva resultat
(JMKS).
Zy g ae na minos, klubbsprdtad bastardsvdrmare,
har visat sig vara allmiin pi tiar i den smfll[ndska
skiirgirden lflngt NO Viistervik (EFAS, RYRS)'
Pyrgus alveus, kattunvisslare. Vr, Veise 1 ex
24.7 1995 (PENS). F<irsta fyndet i Vr pi iiver 40 ir
(se Berglind 1990). Alla fynd utom Gotland biir
rapporteras di artens status och nuvarande utbredning pfl fastlandet dr osdker (fr Palmqvist 1996)'
Carterocephalus palaemon, gulfl?ickig glans-
smygare. To, Masungsbyn 2 ex 24-26.6 (BEFS'
HEYS, PEBS). Den nordligast kiinda lokalen i
Sverige.
Parnassius apollo, apollofjiiril, har i Smiland
ftjrutom Loftahammar-omridet visat sig vara utbredd och flerstiides allmlin i stora delar av
Viisterviks skrirgird (EFAS), och iir antriiffad si
lflngt soderut som i Misterhults skiirgird (Roger
Karlsson muntl. meddel. enl EFAS). Till f<iljd av
den tidvis svala fcirsommaren blev flygtiden ftirsskjuten flera veckor till slutet avjuli och biirjan av
augusti. BI.a. iakttogs en nykliickt hona 17.8 i Sci,
Sr. Vika (PGAS).
Colias palaeno, svavelgul hcifjaril. Go, Sundre,
Muskmyr en hona 15.7 (EGQS). Endast funnen en
ging tidigare pi cin, niimligen l9l4 vid
Roma
(Nordstrcim et al. 1955).
Colias crocea, r<idgul h<ifjiiril, funnen i 4 ex i
Sk: Kiimpinge I ex 20.8, I ex22.8 resp 1 ex 24.8
(HTIS) och Svarte 1 ex 27 .8 (SVNS).
Apatura iris, stor skimmerfjiiril, har tiverraskande visat sig forekomma allmiint i Sk, Klagshamnsudden, diir den upptdcktes 30.7 (BZZS,
FAZS). Under de ndrmaste veckorna kunde iris
upplevas i 10o-talet exemplar, av ett stort antal
i anslutning till de utbredda
sdlgmarkerna pi udden. Arten fltig itminstone till
20.8 da det sista exemplaret observerades (JRES).
Apatura lris miste vara relativt nyetablerad i omrf,det, men har fcimodligen funnits dlir under nigra
ir.Trots sin fiirgprakt och storlek kan den vara svir
att konstatera i ett omride genom sitt beteende och
Iepidopterologer,
undangrimda levnadssdtt. Ovriga inrapporterade
fynd frin Sk iir Kullaberg 1 ex 1.8 (GOOS) och
Alnarp 1 ex 18.8 (P G Larsson enl WMAS). Den
Ent. Tidskr. I l8 (1997)
Srorfjcirilar i Sverige 1996
tidigare enda fasta fcirekomsten i Sverige iir Kullaberg i NV Skine diir irrs varit kiind sedan 1983
(Palmqvist 1984). Fcirhoppningsvis fi vi se en
fortsatt uppging och spridning i Sverige, likt den i
Danmark (Henriksen & Krettzer 1982, Bjarne
Skule muntl. medd. 1997).
Nymp ha I i s poly c hloros, kcirsbiirsfuks. Sk, L6derup, Stranbadsisen 1 ex. 28.1 (DOSS, RYRS)
och Skandrs ljung I ex 18.8 (JRES). Aven i Blekinge (HEYS), Smiland (flera rapportrirer enl
LTSS) och pi norra Oland var arten lokalt vanlig
(RYRS). Fynden bekriiftar den irerhiimtning som
arten visat de senaste iren (fr Palmqvist 1996).
Vanessa atalanta, amiral, har liksom niistfciljande art tistelfjirilen haft en inflygning i maj och
juni, dock inte Iika riklig. Den tidigaste rapporten
iir OI, Haga Park I ex 8.5 (SLES). I norra Svealand sedd i.Dr, Ludvika 1 ex 21.8 (RPLS) och i
Norrland An, Solleftei
I ex 21.8 (FPLS). I
Sydsverige flog atalanta allmiint under sensommaren.
C-vnthia cardui, tistelfjiiril, har flter upprratt
invasionsartat i landet. Frin slutet av maj och sdrskilt i bcirjan av juni flrig cardui allmdnt och lokalt
mycket rikligt (minga rapportorer).
Norrland anlande cardui
Gdvletrakten
Till s6dra
i bdrjan av juni. I t ex
rikligt fcirekommande 9.6 (KJCS),
An, Solleftei allmlin v,24-25 (FPLS), An,
Skuleberget 2 ex ll .6 (BZZS) Nb, Pajala I ex 12.6
(BZZS). Frin fjiilltrakterna finns flera fynd:Hr,
Funiisberget och Tiinndalen (KJCS, RYRS), Flatruet (PENS) ochTo, Torne triisk och Piiltsan (flera
rapportdrer) i slutet av juni. Arten flrig sedan allmdnt i augusti i Syd- och Mellansverige. Fciljande
fynd av ett par puppor som hittades i toppen av
gr6boplantor (Artemisia vulgaris) i Up, Enkdping
15.9 (HYDS) tyder pfl att larverna faktiskr Arit
denna vdxt. Flera larver har f ci bankats fram frin
gribo i S<idermanland (LLVS). En ytrerligare larv
pi gribo hittades i Enkriping, Grringarn (GULS). I
Sverige lir framf<ir allt tistlar (Carduus, Cirsium)
och niisslor (Urtica) kdnda som viirdviixter. Uppgifter om gr6bo som vlirdviixt finns i kontinental
litteratur (Ebert 1991) si det kan vara av intresse
att notera att denna viixt ocksi kan utnyttjas i
Sverige (HYDS).
Araschnia levana, kartfjiiril. Sk, Skancir
en
puppa L5 (F. Hallmer enl HTIS), Ljunghusen 2 ex
5.6 och I ex 5.8 (HTIS). Dessutom Klagshamn 2
ex 2.6 resp 3.8 (Jonny Strand enl WMAS) och
Ldddekcipinge sandskog 3 ex 5.6, 7.6 resp 3.8
(IVAS) En civersikt av artens nuvarande status i
Skine har ldmnats av Hallmer (1996).
M e lli c ta b rito martis, veronikaniitfj iiril. Artens
status i landet lir mycket oroande (Claes Eliasson
muntl. medd. 1996, Ryrholm 1995, palmqvist
1996). Fdljande fynduppgifter iir tillgiingliga deua
6r: Sm, 5 km V Hcigsby ca l5 ex 20.7, piren tyvarr
igenvrixande dngsmark (BZZS, FAZS) och I ex
7.8 (EKIS). I fcira irets rapport blev Hcigsby tyvdrr felskrivet till Hcigsrum. Trots intensivt arbete
med att iterfinna britomarris i Og. Trehcirna (fr
Palmqvist 1996) misslyckades det. Dessutom
konstaterades det att tiven Zygaena osterodensis,
smalsprcitad bastardsvdrmare och Z. lonicerae,
bredbriimad bastardsvdrmare ocksi minskat kraftigt pi denna lokal. En tiinkbar fcirklaring just diir
kan faktiskt vara fcir intensiv betning av markerna
med n<jtkreatur (EGQS). Etr iterbescik pi Sii, Utci
i Stockholms sridra skiirgfrrd gav der gliidjande beskedet att britomartis fortfarande f<irekommer dhr.
Atminstone antriiffad pi fyra platser pi cin i flera
l0-tal ex i slutet avjuli. Sannolikt drabbades arten
av den minadslinga torkan i augusti. Orsaken dr
troligen att det rikliga regnandet under fcirsommaren gett en mer hrigviixt grdsvegetation dn normalt
och att honorna diirfcir tvingades att liigga ligg pi
vdrdvzixten svartkampar (Plantago lanceolata) i
pi klipporna, eftersom honorna fciredrar exponerade
plantor vid iiggliiggningen beroende pfl larvernas
hciga viirmekrav fcir sin utveckling. Flera svartde mest uttorkningskiinsliga partierna
klimpar med iiggsamlingar slokade redan i slutet
av juli (ELHS). I iivrigt hdnvisas till det kommande artfaktabladet (C. Eliasson in prep)
Euphydryas maturna, bokniitfjeril. Vid den 6rliga taxeringen av larvkolonierna i Vdstmanland
har det visat sig att arten minskar
i mycket
snabb
takt. Medelviirdet frir totala antalet larvkolonier
under ett av Aren 1992-94 ar 448 larvkolonier.
Jiimfcirt med detta viirde hade arten under 1995
minskat med 54 7o och under 1996 med 69 7o.
Denna statistik baseras
pi inventering
av ett 30-tal
fcirekomstomrflden. Orsaken till populationsminskningen dr mycket tydligt de linga torkperioder, med hdga dygnstemperaturer som vi haft
under senare ir. DA augusti var onormalt nederbcirdsfattig fcirvdntas minskningen fortsdtta dven
under ndsta 6r. Arten riskerar alltse att fiirsvinna
frfln flera omriden genom slumpmiissiga faktorer.
Det finns anledning att pe nytt aktualisera det frivilliga insamlingsfdrbud som Sveriges Entomo15
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Gdran Palmqvist
logiska Forening ftireslog 1987 (ELHS). Fijr ytterligare liisning orn maturna hzinvisas till Eliasson
(1991) och till det artfaktablad som forbereds (C.
Eliasson in prep).
Euphydryas aurinia, arenprinsnatfjaril. GA,
Giivle, Hade, arten fldg i mer dn 100 ex efter en
ndstan kilometerlflng sracka i en kraftledningsgata23.6 (KJCS). Fbr niirvarade zir endast tvfl loi Giistrikland. Pi den andra lokalen
vid Gustavsmuren eir dock endast 2 ex observerade under 1996 (KJCS). Frfln Vhstmanland rapporteras aurinia talrikt pa sju lokaler i Viker, Nora, Lindesberg och Ramsbergs socknar (ELHS). I
Dr, Hagge, ocksi i en kraftledningsgata togs flera
l0-tal larver i maj (RPLS). En sammanfattning av
artens ekologi ges av Ripler (1994) och diskuteras
kaler kiinda
i
det kommande artfaktabladet (C. Eliasson in
prep).
Maniola jurtina, allmlin slittergrtis{iiril.
Gzi,
1 ex, som fastnade i en klisterfiilla,23.715.8 1995 (KJCS, RYRS). Fynd av arten i Gristrikland har saknats sedan slutet av I 970-talet. Arten
har minskat starkt i sitt nordligare utbredningsomride (fr Palmqvist 1996).
Grinduga
P le b ej us a r gy ro gno mon, kroniirtblfl vin ge. S m,
Dalhem 5 ex 5.8 (EGQS). Arten hirt triingd pfl lokalen genom igenvlxning.
Habrosyne pyritoides, bandad hallonspinnare.
Vs, V. Fiirnebo 3 ex 22.7-4.8 (FYKS), Up, Uppsala I ex 26.7 (AKMS) och 1 ex 7.8 (KJCS)' Up,
Rfldmansti 2 ex 2-13.8 (KJCS, RYRS) och Up,
Griisii 3 ex29.7 (BJOS). Artens expansion norrut
fortsatter (fr Palmqvist 1996).
Drepana binaria, eksikelvinge' Detta ir antriiffad i itminstone 19 ex.: Sk, Falsterbo 2 ex 12.8
(WMAS), I ex 20.8 (OAOS), I ex2l.8 (WMAS),
Loderup, Jdrahusen '7 ex 3-27.8 (KJCS, RYRS),
Hagestad, Backflkra 3 ex 16-17.8 (WEDS), I ex
21.8 (LNHS), 1 ex 23.8 (BZZS), I ex 2.9 (BZZS)'
och I ex 4.9 (BZZS) samt 81, Hiillevik I ex 14.8
(BEFS). Det storsta antal individer funnet ett enskilt 6r i Sverige.
Cyclophora porata, brunvattrad gcirdelmiitare.
Funnen efter Skines sydkust: Falsterbo I ex 8.8
(PGAS, WMAS), L<iderup, Jtirahusen 7 ex 3-27.8
(KJCS, RYRS) och Hagestad, Backikra I ex 21..8
(LNHS). Dessutom ett overraskande fynd pA Ol,
Gflrdby 30.8 (KSMS). Det sista fyndet utan tvekan
ett migrerande exemplar.
Timandra griseata, syrematare, har behandlats i
de senaste ersrapporterna (Ryrholm 1995, Palmqvist 1996) utan att den nyligen utskiljda dubbelarten Z comai upptagits som svensk art. Efter ytterligare shrdier av svenskt material och efter att Lauri
naturlig ,\torlek. - Ovre raden (upper row) l-4. Timandra comae. - Undre raden
griseata. - l. hane (male), Sk, Hagestad l5 7 1996. - 2. hane (male), Sd, Muskd 29.8-4.9
1g92. - 3. hona (female), Sk, Mcilarhusen 1.9 1975. - 4. hona (female), Sk, Fulsrerbo 8.8 1996. - 5. hane (male), Sk'
Hage,stadl5.7 1996.-6.hane(male),Sd,Muski, 19-26.9 1992.-7.hona(female),Sd,GAb11-26.7 1996.-8 hona
(female), Dr, Vasstjr)rn 29.6 1969. Fnkt: G. Palmqvist.
Fig.
l- 8. Timandra,
(liwer row)
16
habitu,s,
5-8. Timandra
Storfjeirilar i SveriS4e 1996
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Kaila, Helsingfors universitet konsulterats och haft
viinligheten att kontrollbestamma 40 exemplar frin
Sverige blir slutsatsen att vi har tvi taxa i landet
(Fig. l-8). Dessa taxa skiljer sig morfologiskt
framfcir allt i de yttre karaktererna'. griseata har gri
vingfjAll och vitaktig grundfiirg medan comai har
gul grundfrirg med brungri fjiill. Fdr att kunna observera de smi skillnader som finns i hongenitalien
rekommenderas fzirgning med "chlorazol black"
och sedan utblisning av bursa copulatrix och ftirvaring av genitalien i glycerol (Lauri Kaila muntl.
medd.
1996). Ftir ytterligare liisning om arterna
hhnvisas till Kaila & Albrecht (1994) och Palmqvist ( 1996). Det faktum att vissa exemplar inte siikert kan bestAmmas behover inte innebdra att det
bara dr en art. Helt klarl iir att Timandra upptrider i
tvi populationer till stora delar sympatriskt. Populationerna har flera morfologiska och ekologiska
karaktdrer som tycks konstanta pa populationsnivi,
men drir enstaka individer kan ftirefalla intermediiira. Fortfarande saknas jrimfcirande studier om
utvecklingsbiologin hos dessa arter. I "The Lepidoptera of Europe" (Miiller 1996) har c'omai dnd'
rats till den ursprungliga stavningen comae
Schmidt 193 l. Som svenskt namn fcir comae har
fcireslagits gul syremdtare och griseata har kallats
grd s1'remcitare (Hans Silferberg muntl. medd.
1996). I Catalogus stryks landskapsuppgifterna fcir
griseata diir beliiggexemplar saknats vid denna revidering fdr att lAttare kunna se skillnader i utbredning mellan arterna. Kompletterande utbredningsuppgifter dr synnerligen cinskvzirda.
Idaea ochraru (Scopoli. 1763). Sk. O. UoUy t
ex 28.7-1.8 (KJCS, RYRS). Ny arr.fdr landet (Ftg.
9).Niirmast kiind frin Danmark diir fcirhillandevis
minga fynd noterats de senaste iren. Arten kommer ndrmare att beskrivas i en separat artikel
(Klillander
&
Ryrholm in prep.). Som svenskt
namn ftireslir Clas K?illander och Nils Ryrholm
ockraliivmeitare.
ldaea inquinara, hciltivmzitare, kliicktes fram i
frin torkade rosor inktipta i en
blomsterhandel i Helsingborg (BEFS). Frigan iir
flera exemplar
hur pass ofta denna inforda art antrziffas i Sverige.
Lythria rotaria, allmiin purpurmAtare. Ge.
Sandviken, Asunda gravfiilt l0-tal ex 26.5 och2
ex 2'7.7 (KJCS). Dessutom Gli, Sandviken, Vdstanhede frirsta veckan i augusti (Ove Lennstrom
enl KJCS). Arten fdre 1996 endast kiind i ett par ex
frin Gii, Striimsbro och Giivle 1939 (fr Palmqvist
r 996).
Fig. 9. Ockraliivmtitare, Idaea ochrata, n): art .fiir
i Skdne, O. Hobt' 28.7-1.8 1996 (utll.
Sverige. Funnen
C. KciLlander
& N. Ryrholnt). Fotrt: N.
R1,rholm.
The Bright Vave ldaea ochrata was found new lo Sv'e'
den in 1996.
Orthonama ob,stipata, vandrarefdltmdtare.
Inrapporterad i sammanlagt 13 ex: Sk, Ldderup,
Jdrahusen 2 ex 5-21.10 (KJCS, RYRS), Ldderup,
Stranbadisen 1ex 5.10-1.12 (KJCS, RYRS),
Borrby strand I ex 16-18.10 och I ex 2l-22.10
(ORDS), Ha, Halmstad, Sndstorp 1 ex 20. l0
(ARHS). Sm. Nybro I ex 8.l0 (JMLS). Ot. CarOby I ex 15.l0 (KDVS, LISS), Runsbiick I ex 2.1 I
(UISS), N. Mockleby, Dcirby I ex 15- 18. l0
(KAHS), Go Sundre, Hallbjiins I ex20-29.9 och I
ex 20.10-4.11 (KJCS, KJKS, RYRS), Hamra,
Tuvlandet I ex 23.10-22.11 (KJCS, KJKS,
RYRS).
Catharhoe rubidata, r<idbandad fiiltmritare, tbr
frirsta gingen funnen i Viistsverige: Ha, Veinge stn
I ex hivat phfm20.7 (BABS). Pi Oland funnen
utanfdr fziladsmarkerna vid Risinge, diir den forekommer lokalt, i Lenstad I ex26.7, Runsbiick I ex
27.7 och Bejershamn I ex28.7 (UISS). Frin Blekinge rapporteras I ex Torhamn, Kttlvingsd 22.7
(HEYS).
Coenocalpe lapidata, stenmatare. Ar angiven
frin
Sci (Svensson
et al 1987,1994)
men
beliiggexemplar har saknats. Emellertid har till
Naturhistoriska Riksmuseet donerats en samling
tillh<irande framlidne W. Beck och i denna finns
ett ex Sci, Fagersj<i 28.8.1946.
Melanthia procellata (D & S, 1775). Sk, Falsterbo 1 ex 12.8 (WMAS). N.t artfdr landet (Fig.
10). Arten fcirekommer nArmast i Danmark, Tyskland och Polen. En ndrmare presentation av arten
17
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Giirutt Polnrtlt'ist
frin Sci, Torci,
l98l) fir anses vara
varje 6r; KJKS, RYRS). Fyndet
Herrhamra 1980 (Palmqvist
tillfiilligt di
arten aldrig
blivit iterfunnen
dar. Att
praeformata kan dyka upp lAngt utanfcir sitt kiinda
utbredningsomrflde visar de civerraskande fynden
av arten i Gii, Grinduga I ex 10-20.8 (KJCS,
SJNS) och Hr, Sveg, Duvberget I ex 9.1-1.9
(KJCS, KJKS, RYRS).
Ennomos autumnaria, htistflikm2itare. Me,
Sundsvall, Griissjcin 2-8.9 (EFAS). Det nordligaste fyndet
Fig. 10. Klematis.ftiltmdnrre, Melanthia procellata,
ny
art fdr Sverige. Ett erentplur antrdlfades i Skdne, Falsrerbo 12.8 (coll. M. Wedelin). Det avbiLdade exemplaret drfrAn Datunark 1978. Foro G. Palntqvist.
The beauriful Pretty Chalk Carpet
n'cts
Jitund for
the
Melanthia procellata
Jirsl time itt Sv'eden this year
i
landet.
Ourapteryx sambucaria, svansmdtare. Artens
expansion fortsdtter med cikat antal fynd och nya
lokaler i sitt nordligare utbredningsomride. Funnen i N[, Gciksholm 1.8 (SEHS) och i Uppland
kan ndmnas fynd i Uppsala (AMKS, AfUS.
KJCS) och Ridmans<i (KJCS, RYRS).
Ag ro p i s a u rant ia r i a, guldgul frostmiitare. Me,
Timri, Myckeliing I ex 12-22.9 (EFAS). Nordligaste fyndet i landet.
Peribatodes rhomboidaria, frukttriidslavmiitare. Aven denna expansionsart funnen
i nya omr6-
I ex
hr planerad (M. Wedelin in prep). Som svenskt
den: Go, Sundre, Holmhiillar
namn fcireslar Magnus Wedelin klematisftilt-
(KJCS, KJKS, RYRS) och Og, Djursci
m(itarc.
(FAZS).
Eupithecitt millefoliata. backmalmzitare. Sk,
Lciderup, Strandbadsisen I ex 31.7 och I ex 2.8
(RYRS), Go, Sundre, Hallbjrins 1 ex 19.8 (KJCS,
RYRS). Dessutom hittades 6 larver 5.10 i Sk, L6derup, Jdrahusen (KJCS, KJKS. RYRS).
Chktroclystis r,-ala, krtjnt malmAtare. Bo, Uddevalla I ex2l .8 (Hans Petersson enl RYRS). Expanderande art, fyndet utgdr det nordligast kiinda i
landet. Pi Oland fortsiitter spridningen med flera
fy nd (fl era rapporttjrer), nordl i gast Hzil I u dd sviken
Peribatodes secundaria, granlavmzitare. Hr,
Sveg, Duvberget I ex 9.7-1.9 (KJCS, KJKS,
1
ex 12.8 (BABS).
Chesia.s legatella, stcirre harrismatare. Arten
var dven i ir allmzin pfl flera platser pi Sudret Go,
Sundre och ar uppenbarligen bofast (fr Palmqvist
1996). Ett fynd frin Ol, Bostorp 17.10 (JMLS)
och Vg, Figlum 30.9 (KAJS) dr troliga migranter.
Aploc'e ro praeformatu. stor taggmatare. Sedan
arten togs ny fdr landet i Up. Hallstavik, Hiiverii
1977 (Torstenius 1978) har den spritt sig lf,ngsamt
i nordtistra Uppland. Fynden i Osthammar, Soderkulla I ex 28.7.1995 (HYDS), Griiso, Norrboda 2
ex29.l (BJOS, WCMS), I ex 6.8 (BJOS) och 2 ex
17.8 (BEFS, HEYS) och 6n Ravsten, S Griisri I ex
19-25.8 (FYKS) utgdr artens kiinda nordgriins.
Spridningen init land antas ligga inom en linje
Hallstavik, Erken och Ridmansij (diir arten tas
r8
27.8-10.9
I
ex
15.8
RYRS). Expansionsart som ytterligare flyttat fram
sin nordgrdns.
Alcis jubata, skiigglavmiitare. Nb, Sjulsmark,
I
ex 2l-21 .7 (EFAS). Nordligaste fyndet i landet.
Malacosoma neustria, ringspinnare. Troliga
migrerande exemplar noterades, Ol, Lenstad 13.8,
under natten kom mindre svArmar med dviirgexemplar (BZZS, LTSS). Sfldana svdrmar observerades ocksi vid samma tid i Sm, Vlstervikstrakten (EFAS) och i Og, S:tAnnas skiirgird (FAZS). I
Scidermanland forekommer neustria lokalt sparsamt eller som tillfiillig migrant med fciljande
fynd: Trosa 3 ex25.7, 1.8 resp 16.8 (LJRS), Askii
I ex26.l och 8 ex
11.8 (LJRS), Tureholm 2 ex 1.8
I ex 1.8 (PGAS,
LLVS) och G6ki, Stegsholm I ex 2l .l-4.8
(PGAS).I Sk, Falsterbo 1 ex 23.7 (OAOS,
(HGNS), Tyresta by, Bylsjdn
WMAS), Arl6v 1 ex28.l (WMAS) samt Ldderup,
Jiirahusen3 ex 3-21.8 (KJCS, RYRS). I Ha,
Eldsberga I ex 25.7 (LNYS). Pfl viistkusten och
sridra Skine mcijligen endast upptradande som
mlgrant.
Malacosoma castrensis, iingsringspinnare. Ett
tillfiilligt inlandsfynd utanfdr kiint
fcirekomst-
Sto$jtirilar i Sverige 1996
Ent.Tidskr. ll8(1997)
omride: Sti, Floda, Scirtorp 14.7 1985 (KJKS) (.tfr
Palmqvist 1996).
Aglia tau, nagelspinnare. Og, Farsbo 3 ex 31.5
och 3 ex 10.6 (FAZS) och Sci, Flen ca I 5 ex observerade 1- I I .6 (RPLS) (fr Ryrholm I 995)'
G a s t ro p ac ha q u e rc ifo I ia, rostfiirgad bladspinnare. Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 9-18.8 och 2 ex
25.8 och Sundre Holmhiillar I ex 19.8 (KJCS,
RYRS). Artens utbredning piL Gotland diligt kiind.
Agriu,s convolvuli, flkervindesvtirmare, rapporterad sammanlagt i 7 ex: Sk, Lciderup I ex 29.815.9 (KJCS, KJKS, RYRS), Borrby strand 1 ex 68.9 (ORDS), ol, Haga Park 1 ex 26.8 (SLES),
Girdby I ex 28.8 (UISS), Bejershamn I ex 2.9
(BZZS). Torngird 2 ex borjan av sept (Mats
Waern enl BZZS).I fdrra flrsrapporten (Palmqvist
1996) gldmdes fynduppgiften fcir An i listan over
nya landskapsfynd. Emellertid finns tidigare
i
Nordstrdm et al ( l96l ) en utbredningsprick fiir An
x \.
1
Fig. 1 l. Larver av fjtiderbrirare, Ptilophora plumigera.
En massfi)rekomst av larverna sdgs i Snitlund, Stri)tt1srums-omrddet. Foto : C. Palntclt'i,st.
A mass-oc'currence of lun-ae of the Plumetl prontirten
Ptilophora plumigera :u'as seen in in Sweden in the
province
r1f
Smdlancl.
utan att denna omndmns i texten.
Macroglossum stellatarum, stor dagsvarmare.
Ett ex hivad pe tjarblomster kl. 21.30, den varma
kvlillen ll.6 i Sm, Vitesten (PGAS, WMAS) och
Ol, N. tr,loct<teby, Ddrby I ex 14.7 observerad ett
par ginger pi petunior (KAHS). Under hcisten frireligger foljande fynd: Sk, Malmci, Almvik I ex
6.10 sittande
pi
en husviigg under natten (JRES)
och Gli. Gdvle. Furuvik
I ex observerat
16.9
(HALS).
H1'les euphorbiae, vitsprotad skymningssvf,rpi Go, Sundre, Hallbjiins 1 ex 25.8
(KJCS, RYRS). Senast funnen i Sverige 1979,
iiven di pA Gotland (Palmqvist 1980).
mare, funnen
Hurpl,ia milhauseri, trollspinnare, har haft ett
mycket gott flygir. Det Ar darfdr inte <iverraskande att arten antrdffats pfl nya lokaler i sitt nordligare utbredningsomride: Og, Hammaren c:a 20 ex
11.6, Torrinsborg 3 ex 16.6 och Soriingen, Stavsdter I ex 26.6 (FAZS).
Ptilophora plumigera fjriderbiirare. En massfijrekomst av larver pi kinnar i Sm, Strcimsrums
omridet observerades 15.6 (PGAS, WMAS; Fig.
ll). Den nordligaste ktinda populationen torde
vara Up, Hillntis, Killskiir dar 50-talet larver hittades 29.6 (HYDS). Arten verkar ha haft flera
mycket goda ir, troligen gynnad av de senaste
6rens varma somrar.
Thaumetopoea pinivora, tallprocessionsspin-
nare. Ett migrerande exemplar: Sm, Vlistervik,
Skanvik 26-27.8 (EFAS). I detta sammanhang
finns anledning att utanfcir artens forekomst-
omriden pi norra Oland och s6dra Gotland, bland
migrerande exemplar, uppmf,rksamma den nzirstiende T ha ume t o p o e a p ro L' e s s kt ne a, ekprocessionspinnare, en mellaneuropeisk art som antrdffats i
Danmark i 20-tal ex under tiden 16.8-5.9. Falster,
Lolland samt dstra Jylland (l ex) (Bjarne Skule
lbr sina
massupptrddanden men har bekiimpats si hirt att
den iir rtjdlistad i Mellaneuropa (de Freina & Witt
muntl. medd. 1991). Arten f,r kiind
1987). Arterna skiljs
liitt it genom skillnader i
pannan.' pinivora har en naken tandad tuppkamliknande I iingslist medan hos pro c e s s i n ne a saknas
den tandade listen och pannan lir tiithirig och
jiimnt upphdjd. Ekprocessionsspinnaren behand-
las faktiskt av Nordstrcim et al (1935-41) di den
av Zetterstedt uppgavs frin Sverige i mitten av
1800-talet. Di nigot beliiggexemplar aldrig iterfunnits har arten utgitt frin svenska arttbrteckningar. Fcir ytterligare information om processionea hd.nvisas till de Freina & Witt ( 1987).
Ly mant r i a di s p a r, lciv skogsn unna. Migrerand.e
exemplar (alla utom tvi ex hanar) funna i: Sk, O
Hoby 2 ex 28.7-1.8 (KJCS, RYRS), Sm, Kalmar 2
ex 19.8 resp 28.8 (tjISS), Sm, Nybro 1 ex 25.8
(KSMS). Ol. Ottenby I ex 10.8 (JHES). Ol. Lenstad I ex 14.8 (BZZS), Ol, N:a Mockleby, Dorby
flera ex l3-15.8 (KAHS), Ol, Bejershamn 2 ex
13.8 resp 22.8 (BZZS) och I ex 29.8 (JHES), Ol,
Girdby 2 honor 17.8 (JHES, OLBS), 2 ex 23.8
respl ex 25.8 (KSMS), 61, Karum 6 ex l3-30.8
(FOUS) och Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 9-18.8
19
Gtiran Pulmqvist
(KJCS, RYRS)
I
Ent. Tidskr. I l8 (1997)
ffr Ryrholm 1995,
Palmqvist
996).
Miltochrista miniato, rosenvinge. Up, RidI ex 14.8-5.9 (KJCS, RYRS).
Det nordligaste fyndet i landet.
P e lo s ia musce rda, punkterad lavspinnare. Aterfynd av arten pi Ol, Ottenby lund 1 ex 9.8 (LTSS,
mansci, Strcimsborg
OLBS),
I ex
9-10.8 (BABS) och
3 ex 17.8
(FOUS) indikerar att arten kan ha fitt fotfiiste pi
denna lokal di den diir antrziffats regelbundet sedan 1986 (LTSS). (fr Palmqvist 1996). 6vriga
fynd utom Skflne uppfattas som migrerande: OI,
Runsbiick I ex 13.8 (LISS). Go, Sundre 2 ex 8.8
(EQTS), Sm, Ryningsnis I ex 4-15.8 (FOUS).
Og, Djursri I ex 15.8 (FAZS), Up, Ridmans<i,
Strtimsborg 2 ex 13.8 (KJCS, RYRS), Up, Ridmansci, Bergholmen I ex 13.8--5.9 (KJCS, RYRS)
och Up, Sollentuna, Sridersdtra I ex 2.9 (BJOS).
Eilemo griseolu, askgri Iavspinnare. Ol,
Bejershaml 1 ex 21 .l (BZZS) och Arontorp I ex
LB (BZZS) samt Go, Sundre, Holmh?illar 2 ex 1214.8 (KJCS, RYRS). Frirmodligen migrerande exemplar.
Eiletna pulliutellu (Scopoli, 176-j), sandlavspinnare. Sk, Loderup. Jdrahusen I ex 3-27.8
(KJCS, RYRS). Nv urr.l'c)r lundet (Fig. l2). Nirmast kiind frin Litauen, Polen och Tyskland. Arten kommer ndrmare att presenteras i en separat
artikel (C. Kiillander & N. Ryrholm in prep).
Lithosio quadra, stor lavspinnare, funnen i mer
lin 100 exemplar frin slutet av juli till brirjan av
september. Fynden t'rirdelar sig landskapsvis enligt friljande: Sk, Ldderup 2 ex 3-27.8 (KJCS,
RYRS) och Backikra I ex 4.9 (LNHS). Sm,
Ryningsnzis 3 ex 4-15.8 (FOUS) och Vlistervik 3
ex 8-14.8 (EFAS), Ol, Ottenby lund 2 ex 9.8
(BABS, rjrss, oi-BS), 3 ex ro.s rrHes), + ex
17.8 (FOUS, KAHS), Runsbzick 3 ex 25.1,1.8
resp I1.8 (LISS), N:a Mockleby, Drirby I ex 27.1
och 2 ex 7-12.8 (KAHS), Bejershamn 2 ex 7.8
resp 9.8 (BZZS), Aronstorp 2 ex ll.8 resp 13.8
(BZZS), Brijttorp I ex 10.8 och 3 ex 12.8
(KDVS), Karum 4 ex l3-17.8 (FOUS), Hogby 2
ex 9.8 (LTSS, RYRS), Bcida, Hagudden 1O-tals
hanar och 5 honor 13.8 (BABS), Byrums Sandvik
4 ex 13.8 (OLBS), Go, Sundre I ex 8.8 (EQTS)
och Sundre, flera lokaler 28 ex 16-26.8 (KJCS,
RYRS), Og, Norrskog I ex 14.8 (FAZS), Djursci 4
ex 15.8 (FAZS) och Torrinsborg2 ex 17 .8 (FAZS),
Sci, Askrt I ex ll.8 (LJRS), Trosa I ex 13.8
(KNLS) och St Vika I ex 17.8 (PGAS), Up,
20
Fig 12. Sandlayspinnare, Eilema palliatella. Skdne,
Ldderup 3-27.8 (t'oll. C. Krillander & N. Ryrholm). N1'
art lbr lartdet Foto: N. Ryrholm.
Eilema palliatella, nev to the Swedishfuuna
Viirrndo 1 ex 5.8 (IMBS) och Rfldmansci 5
ex
r3.8-5.9 (KJCS, RYRS).
.. Ht'phoraia aulica, gulfliickig igelkottspinnare.
Ol, Frcisslunda I ex pi stenmur i juni (Hikan
Lundqvist enl LTSS). Szillan antrziffad som imago.
A c e r b i u a I p i rt o, nordi sk i gelkottspinnare. Fynd
av ca 20 kokonger under de sista dagarna i juni pi
To, Nissuntjirro c:a 1200 m oh (BZZS, GUSS,
KDVS, SRAS). En hona av ulpina lockade sedan i
Jukkasjlirvi ett antal hanar av Pararctitt lapponica, lapsk igelkottspinnare och Grammict qvenseli,
alpigelkottspinnare (SRAS).
Cullinrorpha dominula, glansspinnare. Sk,
Satserup, fynd av larv 14.5, ny lokal (WMAS), Sk,
Yngsjci 4 ex 20.7 (SVNS), Vomb I ex 20.7 (SOIS)
och Ekercid I ex 27 .7 (SOIS) samt Bl, Scilvesborg
2 ex 23.7 resp 30.7 (PEBS), troligen migrerande
exemplar.
Ctttocalrr nupta, vinkelbandat ordensfly. Ater
funnen pA Oland och Gotland som sannolik migrant: OI, Bejershamn I ex 23.8 (BZZS), Haga Park
I ex 28.8 (SLES), Lenstad 1 ex 31.8 (FOUS),
Girdby I ex 24.8 (JHES) och I ex 10.9 (KDVS),
N:a Mcicleby, Drirby 2 ex l-13.9 (KAHS) och I ex
13. l0 (KAHS, LTSS), Go, Sundre, Hallbjrins 2 ex
27.8-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS).
Catocala sponsa, vigbandat ordensfly.
Sm,
Vdstervikstrakten lokalt allmiin (EFAS), Up, Uppsala 5 ex 1g-22.8 (AKMS), Ledinge 2 ex 14-28.8
(AMKS, AXUS;, Enkciping, Grcingarn och Haga
4 ex 20-21.8 (GULS, HYDS) (fr Palmqvist
t996).
Storfjririlar i Sverige 1996
Ent.Tidskr. ll8(1997)
med invasionen i maj och juni tillsammans med de
migrerande arterna Plutella xylostella, kilmal och
Vane.ssa t'ardui, tistelfjiiril de helt dominerande
arterna i stora delar av landet. Gammaflyet spred
sig snabbt norrciver och var i t.ex. Hiirjedalens
fjallviirld den dominerande nattflyarten i mitten av
juni (RYRS). Fynd av larver i An, Lflngsele 6-8.8
pi hagfibbla (Hieracium)
F i S. I 3. N ifly, Trichoplusia ni, nlt a r t fd r ktndet. E-tt e-t'
emplar av denna krinda migrant blev funnet pd Olund,
Arontorp 27.7 (coll. P. E. Betz.holtz,) Den avbildode Jiririlen iirfrdn Rhodos l98l Foto: C. Palmqvi.st.
The well-known migrant the Ni ttuilh Trichoplusia
*'as recorded in Su'eden.fttr the first time.
ni
Grammodes stoli(la,bjdrnbiirsfly. Sm, Aseda I
ex24.8, funnen sittande under e m pe en kundvagn
i ett kdpcentrum, vilket mcijligen kan indikera att
exemplaret blivit inftird (DGLS). Men och andra
sldan ridde liimpliga viiderbetingelser fiir migration vid denna tid si en inflygning kan ej uteslutas.
Tidigare endast kAnd i ett exemplar frfln Oland
I980 (Traff 1981).
Neustrotia candidula,svartfldckat glansfly' Ol,
Horns udde I ex 21.8 (BABS), fcirmodad migrant.
Meganola albula, vitt trigspinnarfly. Fciljande
fynd frin Oland, Petgiirde triisk I ex 21 .1 (BZZS)
och I ex 5.8 (KAHS), tyder pi att arten nu blivit
bofast diir (fr Palmqvist). Pi Gotland tycks arten
vara ratt allmiin och spridd pi Sudret, vilket fynden av mer dn 40 ex diir 9-26.8 visar (KJCS,
RYRS).
och Hr, Funilsdalen 850
m.ci.h., 24.8 pL maskros (Taraxacum) visar att
ziven si pass lflngt norrut och i extrema miljder
kan guntmapibdrja sin utveckling (HYDS). Gammaflyn upptradde sedan rikligt i augusti med ytterligare inflygningar bl.a. stora mAngder smi s.k.
gammi,la-lyper.
Auto
g ra p
hd ma n tlar i na, silverlinjerat metal lfl y.
Ha, Eldsberga 1 ex 16.8 (LNYS), Ol, Mockelmossen I ex 16.8 (LTSS. OLBS). Ol, Tornrbr I ex
16.8 (JHES), Ol, N:a Mdckleby. Dorby I ex 17.8
(KAHS), Ol, Bejershamn I ex 18.8 (BZZS) och
Go, Sundre, Holmhlillar I ex 9-11.8 (KJCS'
RYRS). Fynddatumen tyder
migration.
pi
en ganska samlad
Moma alpium, isfly. Ett stort antal av denna i
Sodermanland mycket siillsynta art har noterats pi
Askci, med maxflygning, ca 40 ex 26.7 och l5 ex
ll.8
(LJRS). Torde
gaste populationen
r 969).
i nultiget utgrira den nordlii landet (fr Nordstrdm et al.
Acronicta tridens, treuddtecknat aftonfly, har
tydligen haft ett bra flygir: Ol, Petgiirde trtisk I ex
24.7 (JHES), l6 ex21 .l (BZZS),4 ex 1.8 (KDVS)
och 8 ex 5.8 (KAHS), Ot, HOgUy, Lindnabben I ex
9.8 (LTSS, RYRS). Og, Norrkrog I ex l4'8
pi Frillingsmossen,
Mflnbacken 8-15.9 (LJRS), ny lokal icistra Stjder-
(FAZS) och tynd av 6 larver
manland.
Cr,-phia algue (Fabricius, 177-5). Ett ex infingades pfl eu lysrcir i Sk, Falsterbo 27.8 (WMAS). Nr
Som svenskt namn ftireslir Per-Eric Betzholtz
fdr landet (Fig. 14). Fcirekommer ndrmast i
Mellaneuropa men zir ocksi tillftilligt funnen i Danrrark och Finland (Palmqvist I 989, Skou I 991 ). En
utfdrligare presentation av arten planeras (M.
Wedelin in prep.). Magnus Wedelin har fdreslagit
grbnt lauJll'som svenskt namn.
Amp hi p1' ra p e rfl ua. poppelbu skfl y. So, Tyresii,
Hammarberget I ex. mitten av augusti (LLVS), fbr
fdrsta gflngen noterad pi Scidertcirn, Up, Hiiverci.
minga ex 17-21 .8 (TSSS) och Vr, Arvika, Sulvik I
ex 17.8 (ERGS). Dessa exemplar sannolikt migre-
helt enkelt nrly.
Autographa gamma, gammafly, var
rande.
Photedes brevilinea, rotstreckat strflfly. Sk, Fal-
N.v c t e ola as i at i c a, bredv ingad siilgfotsliipare.
Ol, Brrittorp I ex 12.9 (KDVS) och Karum I ex
30.9-18.10 (FOUS). Dessutom Go, Hamra.
Tuvlandet I ex 21.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS).
Migrerande art.
Trichoplusia ni (H0bner, 1803). Ol. Arontorp I
ex 27.7 (BZZS). Ny art.fbr landet (Fig. l3). Kosmopolitisk art kind som tillfiillig migrant i Nordeuropa (Skou 1991). Arten kommer narmare att
beskrivas i en separat artikel (Betzholtz in prep).
i samband
art
2t
Griran Pulmqvist
Ent. Tidskr. I l8 ( 1997)
delar sig fynden enligt nedan: Sk, Ystad I ex 2.9
(BZZS), Backikra, Hagestads strand 2 ex 23.8
(PEBS, TKRS), Lciderup, Jiirahusen I ex 29.84.10 (KJCS, KJKS, RYRS), Lciderup, Strandbadsisen I ex 29.8-15.9 (KJCS, RYRS), Bl, Hiillevik
I ex 28.8 (BEFS) och Scilvesborg I ex 29.8
(PEBS), Ol, Gflrdby I ex 23.8 (KSMS) och I ex
28.8 (KDVS), Borgholm I ex 29.8 (JSNS) och
Arontorp 1 ex 30.8 (BZZS), Go, Sundre, Hall-
bjiins 5 ex 25.8 (KJCS, RYRS), 28 ex 2'7.8-1.9
(KJCS, KJKS, RYRS) och Hamra, Tuvlander 7 ex
Fig
11. Crint lavllt', Cryphia algae. Ett eremplar av
denno fdr Sverige nva urt tog.\ i Sktine, Fal,yterbo 27.8
(coll. M. Wedelin). Den avbiklade ljtirilen tir frdn GrekItrnd 1982. Frtto. G. Pulnqvi.st
Cryphia algae, new to the Sw,eclish.fauna.
27.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS), Sm, Viistervik,
Skanvik I ex 30.8 (EFAS) och Up, Furusund I ex
31.8 (EQTS). Jan Olof Bjrirklund meddelar att han
frin en importerad paprika kliickt en erigua i januari, vilket visar att denna art ocksi kan bli infrird.
CuculLia fraudatrix, gribokapuschongfly. Ol,
Girdby I ex 17.8 (OLBS). Frirmodligen ert migrerande exemplar.
C uc ul
sterbo, Flommen 1 ex 14.8 (OAOS), I ex 15.8
(WMAS) och 2 ex 24.8 (KURS). Arten togs ny fcir
landet fcirra iret (Palmqvist 1996). Biotopen ar en
inte allt fiir fuktig kustnara lokal med gles och ligvuxen vass. Platsen har besokts sedan mitten av
1980-talet i f'cirhoppning att just finna hrevilinea
(WMAS). Fynden tyder pi att arten nu etablerat
sig i sydviistra Skine.
Ht.draecia ultima, fcirviixlat stamfly. Inrapporterad i l8 exemplar som tyder pi en samlad
migrationsrrirelse frin O-SO under augusti. Landskapsvis fbrdelar sig fynden: OI. Solberga 2 ex l4
resp 18.8 (BZZS), N:a Mcickleby, Dcirby 6 ex 3I5.8 (KAHS), Runsbiick I ex 13.8, I ex 15.8, I ex
16.8 och 1 ex 23.8 (LTSS), Tornrcir I ex 16.8
(JHES), Girdby I ex 17.8 (JHES), Go, Hamra,
Tuvlandet I ex 27.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS),
Sundre, Hallbjans I ex 8- 18.8 (KJCS, RYRS), Og,
Torcinsborg I ex 17.8 (FAZS) och Sci, Tyresta by,
Haninge 1 ex 29.8 (LLVS).
Sedinu buettneri, brunstarrfly. Go, Sundre,
I ex 30.9-6.10 (KJCS, KJKS, RYRS).
Andra fyndet pi Gotland. Mcijligen kan detta fynd
indikera att arten numera ir etablerad pi cin (fr
Palmqvist 1996).
Spodoptera exigua, smalvingat l6vfly, har haft
den stcirsta inflygningen sedan 1964, med mer An
50 fynd i sydristra Sverige. Inflygningen sammantaller med liimpliga O-SO vindar i slutet av augusti och b<irjan av september. Landskapsvis fcirHallbjans
22
I
ia a rgente a, sil verfl rickat kapuschongfl y.
Av Nordstrcim et al. (1969) rapporterad frfln Vg.
Denna uppgift hiirstammar frin ett larvfynd, insamlad av en privatperson och angivet Bo, Hlilsci
(felaktig landskapsangivelse). Denna larv civerllimnades till entomologen Anders Lewin och
kliicktes sedemera. Di viirdviixten iir f?iltmakirt
(Artemisia campestis), vilken saknas i Goteborgs
skrirgird (Claes Eliasson muntl. medd. 1996) betvivlas uppgiften och detta fynd frin Vg strykes
(C. Eliasson in prep.)
Cucullia artemisiae, malcirtskapuschongfly.
Fynduppgiften frin Vg (Nordstrrim et al 1969) iir
med strirsta sannolikhet felaktig. Fynddatumet
5.6.
I950 hr onormalt tidigt samtidigt som der
i
frin uppgiftsl:imnaren (S. Langert) sitter en ling rad exemplar hzirstammande frin
Viisttyskland kliickta samma ir (C. Eliasson in
prep). I ir funnen pi Ol, Bejershamn I ex 26.1
samlingen
(BZZS) och i Sk, mellan Ystad och Svarte hinades
2larver 3.9 (BZZS).
Cucullia praecana, nordiskt kapuschongfly,
fynd av tvi larver: Sk. Trelleborg 1.9 och Svarte
2.9 (BZZS) och Arlciv I ex 14.'7 (WMAS). Har
antraffats ytterst famligt under senare tid. Det vore
cinskviirt att fi in rapporter om arten fijr statusbedomning.
Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly, iir
numera synonymiserad med nigrita (Boisduval,
| 840), enligt Ronkay & Ronkay (1995).
Brachionycha sphinx, h<isttaggfly. Enligt
Ent. Tidskr.
ll8
Storfjc)rilar i Sverige 1996
(1997)
Catalogus (1994) saknas arten i Vg. Emellertid
finns i Nordstr<im et al (1969) en prick fcir Vg som
enligt Claes Eliasson (muntl. medd. 1996) hiirstammar frin Vg, Grimmared. I Norstrtims efterldmnade anteckningar niimns Vg, Horred (rapporterat av H. Wejdegird).
Lithophane semibrunnea (Haworth, 1809). Sk,
Loderup, Jdrahusen I ex 5-21-10 (KJCS, RYRS).
Nt, art fdr landet (Fig. l5). Ndrmast kiind frin
Danmark diir den regelbundet antrdffats de senaste iren. Arten och dess expansion i Nordeuropa
kommer niirmare att presenteras i en separat arti-
kel (C. Kiillander & N. Ryrholm in prep). Som
svenskt namn foreslir Clas Kiillander och Nils
Ryrholm asktcifly.
Lithophane consocia, altriifly. Efter fcirra irets
dokumenterade migration (Palmqvist 1996) i Sydsverige borde arten ha kunnat..civervintra pi nya
lokaler vilket fyndet
frin Ol, Brdttorp
Fig. 15. Asktrrifh', Lilhophane semibrunnea, Skttne'
Li)rlerup 5- 2t.10 (coll. C. Kiillantler & N. R"rholm)' Nt
artfir landet. Foto: N. RtrholmThe Ttrwrty Pinion Lithophane semibrunnea retordeLl
Ironr Sweden lttr the first time.
21.4
(KDVS), Runsbiick 2 ex2l resp 22.4 och Lenstad
ex23.4 (tjISS) ocksfl tYder P5.
Hadena bicruris, allmtint nejlikfly. I samband
med revisionen av sldktet Hadena (Hacker 1996)
har H. c'apsincola (D & S, 1775), som tidigare
synonymiserats med H. bicruris (Hufnagel,
I
1766), visat sig vara ett eget taxa (Fig. 16-11).
Hadena bicruris ar en stdrre art (vb. 33- 37 mm)
med mer brun (ljustbrun- mcirkt brun) grundfiirg
dn capsincola som ocksi dr mindre (vb. 26-34
mm) med grundfiirg nigot mer 6t svartbrunt
(Hacker 1996). I teckningsm<instret ar bicruris
mer distinkt tecknad in capsincola som ger ett diffusare och nflgot mattare intryck. Enligt Hacker
har bicruris en viistlig utbredning i Europa och
capsincola en cistligare. Helt klart iir att i Sverige
frirekommer bAda arterna sympatriskt, etminstone
i mellersta och syddstra Sverige enligt de prelimin[ra uppgifter som fcireligger. I hangenitalierna zir
skillnaderna smi och endast synliga i den vdnda
vesicans kitinlist och cornuti (Hacker 1996). DAremot syns tydliga skillnader i hongenitalierna
I 8- l9). Hos bicruris dr 8:e sterniten l6ng och
smal, hos capsincola kortare och bredare, hylsan i
ovipositorn rir likaledes ling och smal hos bicruris
och kortare och bredare hos capsincola' Vid pensling av bakkroppsspetsen syns sternitens form bra
(Fig.
liksom ofta den lflnga och utskjutna hylsan pi
bicruris. Som svenskt namn pi capsincola foteslits fdrviixlat neilikfly. Eventuella skillnader i
ekologi, fenologi och larvutveckling iir si vitt k[nt
ej publicerat. Den landskapsvisa fcirteckningen iir
Fig. l6- 17. Hadena, habitus horutr, naturlig sntrLek. (tt,an/upper) Hadena hicruris, Skdne, Miilarhusen
22.7 t976. - l7 (under/ktt'er) Hadena capsincola, Siidermanland, Haninge, Svartbcicken 20.7 1986. Foto: G.
l6
Palmqvist.
Hadena, female habitus, nutural
.tia.e.
2.3
Gdran Palmqvist
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Fig. l8-19. Hadena, hongenitalier. - t8. Hadena bicruris. - 19. Hadena capsincola. Abbreviations; ,\t sternit, ov
=
= ot'ipo.ritor pa = unalpapill. Vllt.te= 8:e tergiren. Folo: H. Hellberg.
Femule genitulio
in si
ol
Hadena.
liinge mycket osaker. Limpligen stryks alla
landskapsuppgifter fcir bicruri.s utom de som anmAls nu frir att liittare kunna se eventuella skillnader vid rapporteringen av de bida arterna.
Eriopl'gode.s imbecillo, dockhornsfly. Up, Enkripingstrakten, etskiltiga larver och under flygtiden nigra imagines pi bl.a. blommande blield
(Echium) under tiden maj-bcirjan av juli (GULS,
HYDS). Larverna antriiffades pi fem lokaler runt
Enkciping. Kdnnetecknande f<ir dessa har varit att
fyra ligger pi lite torrare sand- eller grusmarker p6r
eller i nzira anslutning till Enkc;pingsisen. Den
femte lokalen dr en vdgkant i ett rippetjordbrukslandskap. Larverna fciredrar stormara (Galium album) men har Sven blivit funna pi gulm6ra (Galium verum) och nigra larver pi vitmira (Galium
boreale). Pfl biotoperna frirekommer larverna
friimst diir marorna vdxer i griissvil, men ziven ddr
de vzixer pi mer bar mark men grzisvegetation
finns i omedelbar niirhet. Det finns skdl att anse
aften som relativt allmiin och spridd i de cippnare
delarna av det mellansvenska jordbrukslandskapet
(HYDS). Arten har hotkategoriserats som siillsynt
(Ehnstrrim et al 1993), men denna status kommer
vid neista rridlisterevision att ifragasAttas.
Mythimna albipuncta, vitpunkterat grasfly.
Funnen i sammanlagt 23 exemplar i Sk6ne: Falsterbo 2 ex24.8 resp 27.8 (LNHS), Borrby strand
I ex 22-23.8,2 ex l-5.9, I ex 6-8.9. I ex 9-10.9
24
och I ex 28-30.9 (ORDS), Lriderup, Jdrahusen I
ex 3-27.8, I ex 28.8 och 5 ex 29.8-4.10 (KJCS,
KJKS, RYRS), O. Hoby 1 ex 2-28.8 och 7 ex 29.84. l0 (KJCS, KJKS, RYRS). Der srdrsta antal fynd
av albipuncta ett enskilt 5r i Sverige.
Noctua interjecta, rcidbrunt bandfly. Ha,
I ex 10.8 (LNYS) och Ha, Skummesldvs strand I ex l9-23.8 (AHRS). Artens expansion i landet fortsdtter.
Eldsberga
Peridroma saucia, vittofsjordfly. Har upptriitt
invasionsartat i okt-nov med 6tminstone 40
inrapporterade fynd frin de sydligaste delarna av
landet. Fynden fordelar sig landskapsvis enligt
fciljande: Sk, Falsterbo 1 ex 14. 10 (WMAS), 2 ex
15.10 (OAOS), 2 ex 18.10 (WMAS), I ex 19.10
(JRES), I ex 26.10 (LNHS), Skancir I ex 17.10
(WMAS), Klagshamn I ex 15.10 (FROS, JRES,
WMAS), Backikra, Hagestad 2 ex 12.10 (FROS,
WMAS), I ex 15.10 (LNHS), Sandhammaren 2 ex
21.10 (ORDS), Borrby strand 1ex l-4.10, lex 56.10, 1 ex l0-12.10, 3 ex l9-20.10, I ex2t-22.10.
1 ex23-25.10, I ex 28.10-1.11 och I ex 1l-l5.ll
(ORDS), O. Hoby I ex 29.8-4.10,2 ex 5.10-6.12
(KJCS, KJKS, RYRS), Ldderup, Jdrahusen I ex 5-
21.10 (KJCS, KJKS, RYRS),
Lciderup,
Stranbadsisen 3 ex 5.10-1.12 (KJCS, RYRS), Bl,
Hiillevik, Sillniis I ex 19.10 (PEBS), Ha, Halmstad, Snristorp I ex ll-14.10 (ARHS), Piarp I ex
14.10. 2 ex 15.10 och I ex 16.10 (LNYS), Ol,
Stlrfjiirilar i Sverige
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Haga Park I ex 14.10 (BZZS), Girdby I ex 4. 1l
(KDVS) samt Go, Sundre, Holmhiillar I ex 23.1022.il (KJCS, KJKS. RYRS).
Xestia borealis, nordiskt jordfly. To, Karesuando, Halju. Arten flcig i antal pi flera platser
strax under tridgrdnsen 19-23.7. Denna lokal ligger c:a 90 km tjster om den kiinda lokalen i Jukkasjirvi. Lokalen utgdrs av en vhl drdnerad urskog
med inslag av myrar. I de angrdnsande tidigare
avverkade skogarna ktnde boreall.r inte alls an-
trriffas (KJCS, RYRS). Detta styrker antagandet
om en stdrre utbredning i de, tyviirr av skogsbruket hotade, fj?illniira natur- och urskogsomridena
(fr Palmqvist 1996).
Xe.sria distensa, ristligt fjallfly. Me, Ange,
Gammelbodarna 6 ex 29.1-11.8 (EFAS), samt Vb,
Kige Sciderboda I ex 4-10.8 (EFAS). Uppenbarligen har hven detta fiillfly (itminstone haft) en
kontinuerlig utbredning i det nordsvenska taigaskogsomridet. X. distensa verkar dock i dagsliiget
endast fcirekommer i relativt orcirda skogar och
stiiller mcijligen hrigre biotopkrav dn den neirstiende X. laetabilis. Den senare arten fcirekommer
forttarande pi avsevdrt fler lokaler av mer skiftande kvalitet (fr Palmqvist 1984, Ryrholm
1994\.
Heliothis armigera, brunaktigt knrilfly. Sk,
Borrby strand I ex 16-18 l0 (ORDS) och Go,
Sundre. Holmh[llar I ex 27.8-10.9 (KJCS, KJKS,
RYRS). Tidigare endast kiind
plar (Palmqvist 1996).
i 4 svenska
exem-
Heliothis peltigera, gulaktigt knolfly. Funnen
t'cirsommaren: Ha, Voxtorp, Vindrarp I ex 8.6
(KURS) och Sk, Simrishamn I ex 26.6 (ORDS).
Frin sensommaren foreligger ytterligare fynd: Sk,
Borrby strand 2 ex l-5.9 (ORDS) och Ha, Halmstad, Snirstorp I ex27.8 (ARHS). Senast funnen i
landet 1992 (Palmqvist 1993).
Protoschinia scutosa, svartfliickigt kn<ilfly. Sk,
Arlciv 2 ex l4 resp 17.8 (WMAS), Sk, Hagestads
strand I ex 23.8 (PEBS), Ol, Arontorp lex 14.8
(BZZS), 01, Tornrcir I ex 16.8 (JHES) och O1,
Girdby 1 ex 17.8 (JHES).
pi
Nya landskaps- och lappmarksfynd
19 a Hepialu.s ganna Nb (RM-S enl ELHS) - 163
Dahlica fumo.sella Ga (KJCS), Me (PEBS 95) - 166
Siederia rupicolella Ja (PEBS 95) - 169 Bacotia
claustrella Sd (LJRS) - 1443 S'-nanthedon myopaefornt is Vg strykes (to be deleted) - I448 S. vespiformis Yg
1996
strykes (to be deleted) - l72l Carterocephalus
palaemon To (BEFS, HEYS, PEBS) - l'751 Inachis io
CS (Sjilberg 1977, BSCS) - 1844 Habrosyne pyritoides
Vs (FYKS) - 1869 Cyt'lophora quercimonraria Nd
(JEOS 73) - 1872 Timandra griseata Sk (RM-S), Ol
(HHLS. SEAS), 56 (PCAS), Up (RM-S), Vs (RM-S), Vr
(RM-S), Dr (RM-S), Ga KJCS), Hs (RM-S), Hr (KJCS,
RYRS), Ja (JSNS), An (KJCS), Vb (HHLS, RYRS), Nb
(RM-S) - 1872 aT. comae Sk (RM-S), Bl (RM-S), Ha
(RYRS), Sm (RM-S), Ol (RM-S), Go (RM-S), Og
(KJCS), Vg (RYRS), Bo (RYRS), Sd (RM-S), Up
(KJCS, RYRS), GA (KJCS) -1883d ldaea ochrata Sk
(KJCS, RYRS) - 1908 Orthonama vittata Ly (SNO/
EFAS) - l9l0 Xanthorhoe biriviata Ds (JEOS) - 1920
Catarhoe rubidata Ha (BABS) - 1935 Anticlea badiata
Vr (BSAS) - 1956 Cidaria fulvata Hr (KJCS, KJKS,
RYRS) - 1958 Thera firmata Hr strykes (to be deleted) 1961 T. obeliscata To (SNO/EFAS) - 1966 Electrophaes
cory-lata Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 1978 b Melanthia
procellata Sk (WMAS) - 1989 Euphyia unangulataBo
(RYRS 76), Hr (KCJS, KJKS, RYRS) - 2001 Perizoma
bifaciata CS (JOJS), Vs (FYKS) - 2033 Eupithecia
absinthiata As (ELHS 35) - 2044 Eupithecia
millefoliata Go (KJCS, RYRS) - 2063 ChlorocLystis vata Bo (Hans Petersson enl RYRS) - 2064 Chloroclystis
chloerata Og (FAZS) - 2068 Chesias Legatella Yg
(KAJS) - 2073 Apkrcera praeformata GA (KJCS, SJNS),
Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 2085 Trichopteryx
polycommata Og (FAZS) - 2115 Ennomos autumnaria
Me (SNO/EFAS) - 2ll7 E. alniaria An (SNO/EFAS) -
2127 Ourapteryr sambucaria Na (SEHS)
2131
Apocheima pilosariT Vr (BSAS, PENS) - 2136 Biston
strataria Vr (PENS) - 2139 Agriopis aurantiaria Me
(SNO/EFAS) - 2142 Peribatodes rhomboidaria Go
(KJCS, KJKS, RYRS), Og (FAZS) - 2143 Peribatodes
secundaria Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 2147 Alcis
jubataNb (SNO/EFAS) -2148 Arichanna melanaria An
(SNO/EFAS) - 2154 Ectropi.r species Vr (PENS) - 2166
Campaea margaritata Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 2169
Gnophos obfuscotu.s Vb (SNO/EFAS)- 2185 Euthrix
potatoria Vs (THJS 69) - 2186 Cosmotriche lunigera
Me (ELHS 80) - 2194 Agriu.s convolvuli An (Nordstr6m
et al f961, H S6derberg 96 enl RYRS) - 2238
Thaumetopoea pinivora Sm (EFAS) - 2255 M iltochrista
miniata Up (KJCS, RYRS) - 2258 Cybosia mesomella
Nb (SNO/EFAS) - 2259 Pelosia muscerda Og (FAZS) -
2264 Eilema pygmaeola Og (FAZS) - 2266 a E.
paliatella Sk (KJCS, RYRS) - 2280 Diacrisia sannio A,s
(PGAS 62) - 2292 Herminia tarsipennalis Me (SNO/
EFAS) - 2293 H. lunalis Ds (RM-S enl ELHS) - 2296
MacrochiLa cribrumaLis Bo (Hans Petersson 76 enl
RYRS), Vr (PENS) - 2324 Grammodes stolida Sm
(DGLS) - 2327 Laspel'ria Jlexula An GPLS) - 2341
Earias clorana Og (FAZS) - 2348 b Trichoplusia ni Ol
(BZZS) - 2354 Polv"chrysia moneta Hr (KJCS, KJKS,
RYRS) - 2356 Plusia putnarni Nb (SNO/RYRS) - 2389 a
Cryphia algae Sk (WMAS) - 2396 Amphipyra berbera
25
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Gl)ran Palmqvist
Ga (KJCS, SJNS) - 2397 Amphipyra perflua Yr (ERGS)
- 2399 Dl,pterlgia scabriscula Ga (KJCS) - 2406
Ipimorpha subtusa Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 2407
Enargia paleacea Ly (PGAS) - 2425 Apamea mailhrdi
Me (SNO/EFAS) - 2432 A. sorden,r Hr (KJCS, KJKS,
RYRS) - 2427 A. remissa Ly {SNO/EFAS\ - 2439
Me.soligia furuncuta 69 (FAZS) - 2440 M. Iiteroso An
(FPLS) - 2458 Hydraecia ultimaOg (FAZS), Sd (LLVS)
- 2496 Cucullia argenteo Vg strykes (to be deleted) 2497 C artemisiae Vg strykes (to be deleted) - 2517
Brachktnycha,sphinxYg (Nordstr6m et all 1969) - 2521
a Lithophana semibrunnea Sk (KJCS, RYRS) - 2528
Xylena exoleta GA (KJCS) - 2547 Conistro erythrocephala Go (KJCS., KJKS, RYRS) - 2548 AgrochoLa
circellaris As (SNO/EFAS) - 2549 A. /ora An (SNO/
EFAS) - 2556 Xanthia aurago Yr (PENS) - 2576 Polia
hepatica Hr (KJCS, KJKS, RYRS) - 2583 Melanchra
p e r s ic a r iae
Og (FAZS) - 2599 H ade na
b ic r u r i.s
Sk (fl era
rapport6rer), Ol (HYDS, KJKS, RYRS), Go (EQTS),
Up (BJOS), Dr (EQTS, HYDS), Hr (KJCS, RYRS) 2599 a H. capsincola Ol (KJCS), Co (BJOS, EQTS), Sd
(PGAS), Up (BJOS, HYDS, KJCS, RYRS), Dr (BJOS,
RYRS), Ga (KJCS), An (RYRS)
son, JRES= Tore Johansson, JSNS= Sven Johansson,
KAHS= Hans Karlsson, KAJS= Jack Karlstrtim,
KDVS= Dave Karlsson. KNLS= Leif Karlsson. KJCS=
Clas Kiillander, KJKS= Karl Kiillander, KPOS= PerOlof Kall, KSMS= Peter Koch- Schmidt, KURS= Lars
Kullmar, LJRS= Jesper Lind, LLVS= Lars Olof Lid6n,
LNHS= Henrik Lind, LNYS= Ronny Lindman, LTSS=
Mats Lindeborg, OAOS= Anders Ohlsson, OLBS= Bo
Olsson, PEBS= Bert Pettersson, PENS= Carl- Ake Pettersson, PGAS= Gciran Palmqvist, RJES= Jens Rydell,
RM-S= Naturhist. Riksmuseum. RPLS= Gdran Rigler.
RYRS= Nils Ryrholm. SEHS= Peter Streith. SEAS=
Ake Selling, SIRS= Ingvar Svensson (Staffanstorp),
SJNS= Gdran Sjtiberg, SLES= Lennart Sanded, SNO=
Svensk Nattfjiirils Overvakning, SOIS= Roine Strandberg, SRAS= Ahti Saarinen, SVNS= Ingvar Svensson
(6sterslciv), THJS= Jan Thornell, THMS= Erik Tham,
TKRS= Krister Tingstedt, TSSS= Stig Torstenius,
WCMS= Bengt Wickholm, WEDS= Bengt"Wendel,
WMAS= Magnus Wedelin, AKMS= Magnus Akerman,
AntIS= Per- Magnus Anren, 6nos= Jan Otof Ord6n
- 2621 M.rrhimna
straminea Vr (PENS) - 2639 Agrotis vestigialis As
(SNO/EFAS), Lu (SNO/EFAS) - 2645 Actinotia polyodon Me (SNO/EFAS) - 2650 Actebict.fennica An (RMS enl ELHS) - 2656 Noctun pronubo Ly (SNO/EFAS) 2662 N. interjecta Ha (LNYS, AURS) - 2682 Xestia
Iaetabilis Me (SNO/EFAS), Vb (SNO/EFAS), As (SNO/
EFAS) - 2683 X. distensa Me (SNO/EFAS), Vb (SNO/
EFAS) - 2688 X. alpicola GS (JOJS) - 2692 X. c- nigrum
An (SNO/EFAS) - 2698 X. castanea Vr (PENS) - 2700
X. sextrigota An (SNO/EFAS) -2708 Pyrrhia umbraYr
(PENS) - 27 12 Heliothis peltigera Ha (KURS, AHRS)
Tack
Ett varmt tack till alla rapportdrer som gjort denna 6rssammanstallning mtijlig. Fiir hjalp med fotografier
tackas Hans Hellberg och Nils Ryrholm. Lauri Kaila
Helsingfors universitet tackas fdr viirdefull hj2ilp med
Timandra-arterna. Ett siirskilt tack riktas till Nils Ryrholm, Mats Lindeborg och Magnus Wedelin som gett
viirdefulla synpunkter pi manuset. Nils Hyd6n tackas
slutligen
fijr hjalp med vissa litteraturuppgifter.
Litteratur
Rapportiirer
AMKS= Lars Ahlmark. BAOS= Anders Brattstrom.
BEFS= Christer Bergendorff, BJOS= Jan Olov Bj<irklund, BPOS= Per Olof Bengtsson, BSCS= Hans Bartsch, BZZS= Per Erik Betzholz, BSAS= Sven-Ake Berglind, BABS= Bengt Ake Bengtsson, DGLS= Hans Degler, DOSS= Per Douwes, EFAS= Stefan Ekroth, EGQS=
Gdran Engqvist, EKIS= Bruno Enekvist, ELHS= Claes
Eliasson, ERGS= G6the Eriksson, EQTS= Hikan
Elmquist, FAZS= Marcus Franz6n, FOUS= Marcus
Forslund, FPLS= Per Frederiksen, FYKS= Ingemar
Fryklund, GULS= J6rgen Gulve, GUSS= Bertil
Gunnarsson, GYSS= Svante Gynnemo. GOOS= Osten
Gr6nning, HALS= Jan Hall6n, HEYS= Benny Henriksson, HGNS= Gdran Hagerum, HHLS= Hans Hellberg,
HTIS= Bertil Hallmer, HYDS= Nils Hyd6n, IMBS=
Lars Imby, IVAS= Rolf Ivarsson, JBAS= Anders Jacobsson. JEOS= Ola Jennersten, JGAS= Gunnar Jo-
Berglind, S.-A. 1990. Angsfjiirilar pe vag att ersattas av
granplantor. - V?irmlandsnatur 1990 (4): 12-11
Cederholm, L. 1978. Namnkoder- ett forslag till enhetliga personangivelser inom biologin. - Ent. Tidskr 99:
135- 141.
Cederholm, L. 1991. Svenska Zoolog-listan. Stencil.
Zoologiska Museet i Lund.
de Freina, J. J. & Witt, T. J. 1987. Die Bombyces und
Sphinges der Westpalearktis. Bd. l. Mijnchen.
Ebert, G. (ed.). 199 l. Die Schmetterlinge BadenWiirtembergs. Band l. Tagfalter l. Stuttgart (Eugen
Ulmer Gmbh & Co.).
Eggertsson Karlstrtjm, c. 1997. Viider och vatten. En
tidning frAn SMHI- Viider6rer 1996. Norrk<iping.
Ehnsrr<im, B., Giirdenfors, U. & Lindeldu A. t991.
Rcidlistade evertebrater i Sverige. Uppsala (Databanken for hotade arter).
Eliasson, C. 1991. Studier av boknafjarilens,
hansson, JHES= Henrik Jeansson, JMKS= Mikael Jo-
Euphydryas maturna (Lepidoptera, Nymphalidae),
fdrekomst och biologi i Viistmanland.- Ent. Tidskr.
hannesson, JMLS= Mikael Jeansson, JOJS= Jan Jonas-
ll2:113- 124.
26
Ent.Tidskr. ll8(1997)
Storfitirilar i Sverige 1996
U. 1997. fiiillrotfjiirilen, Hepialus ganna
(Lepidoptera: Hepialidae), fdrpassad ut ur Sverige
genom ett tryckfel. - Ent Tidskr. I I 8: i tryck.
Eliasson, C.
Hacker,
H. I996. Revision der Gattung
Hadena.
Esperiana. Buchreihe zur Entomologie. Bd 5: l-696.
Schwanfeld.
Hallmer, B. 1996 Kartfjiiril (Araschnia levana L.) viiletabferad i Skine. - Fazett vol.9 (2):27-29.
Henriksen, H. J. & Kreutzer, I. 1982. Skandinaviens
dagsommerfugle i naturen. Odense (Skandinavisk
bogforlag).
Kaila, L. & Albrecht, A. 1994 The classification of the
Timandro griseata group (Lepidoptera: Geometridae,
Sterrhinae). - Ent. Scand. 25:461-419.
Miiller. B. 1996. Geometridae. - ln: Ole Karsholt &
Jozef Razowski (eds). The Lepidoptera of Europe, s.
21 8-249. Stenstrup (Apollo Books).
Nordstrdm, F. & Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935- 4l
.
Svenska fjiirilar. Stockholm (Nordisk familjeboks
fdrlags AB).
Nordsrrdm. F., Opheim, M. & Valle, K J. 1955. De fennoskandiska dagfjiirilarns utbredning. Lund (CWK
Gleerup).
& Sotavalta, O. 1961. De
fennoskandiska svdrmarnas och spinnarnas utbredning. Lund (CWK Gleerup).
Nordstr<im, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O.
1969. De f'ennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). Lund (CWK Gleerup).
Ohlsson, A. & Ryrholm, N 1997. Intressanta fynd av
fjallfjarilar i Sverige 1996. - Ent. Tidskr. I l8:43-48.
Palmqvist, C. 1980. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1979. - Ent. Tidskr. 101: 135-137.
Palmqvist, G. 1981. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1980. - Ent. Tidskr. 102: 99-104.
Palmqvist, C. 1984. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1983. - Ent. Tidskr. 105: 8l-88.
Palmqvist. G. 1989. Cryphia ereptricula (Lepidoptera,
Noctuidae) tillfalligt funnen i Sverige. - Ent. Tidskr.
ll0: l17-119.
Nordstrdm, F., Opheim, M.
G. 1993. Intressanta fynd av storfjiirilar
(Macrolepidoptera) i Sverige 1992 - Ent. Tidskr. I 14:
Palmqvist,
3'7-42.
Palmqvist,
G.
1996. Intressanta fynd av storfjiirilar
(Macrolepidoptera) i Sverige 1995. - Ent. Tidskr. I l7:
35- 48
Ripler, G. 1994. Arenprinsniitfjiirilen. - Insectifera
(Giistriklands Entomologiska Frirening) 1994: 43-46.
Ronkay, G. & Ronkay, L. 1995. Cucullinae II. - Noctuidae Europaeae. Volume 7. Sortj.
Ryrholm,
N. 1994. Intressanta fynd av storfjiirilar
(Macrolepidoptera) i Sverige 1993. - Ent. Tidskr. I l5:
31 -44.
Ryrholm,
N. 1995. lntressanta fynd av storfjiirilar
i Sverige 1994. - Ent. Tidskr.
(Macrolepidoptera)
ll6:31-45.
Sj<iberg, G. 1971 . Fjiirilar. Gotska Sand<in en tvarfacklig
beskrivning. Fdreningen Natur och Samhiille i Norden. Publikation nr 8. Stockholm.
Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks Dyreliv, bind
5. Stenstrup (Apollo Books).
Svensson, l. 1977. Fciriindringar i Sveriges storfj?irilfauna en tredje tioirsperiod. - Ent. Tidskr. 98: ll3122.
Svensson, I. Gustafsson, B. Imby, L. Elmquist, H. Hell-
berg, H.
&
Palmqvist, G. 1987. Catalogus Lepidop-
terorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen).
Svensson, I., Elmquist. H., Gustafsson, B., Hellberg, H.,
Imby, L. & Palmqvist, G 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska FOreningen).
Svensson,
[. & Palmqvist, G. 1990. Frirteckning 6ver
svenska fjiirilsnamn. Stockholm (Naturhistoriska
Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen).
Torstenius, S. 1978. Anaitis praeformatatagen i Sverige
(Lep., Geometridae). - Ent. Tidskr. 99: I | - l2
Triiff, G. l98l . Grammodes stolida F., en ny nattflyart
fcir Sverige. - Ent. Tidskr. 102:16.
Europei sk fj iirilskatalog
Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The
Lepidoptera of Europe. A Distributional
Checklist. Apollo Books, Stenstrup, Danmark. 380 s. ISBN 87-88757-01-3. Kan
bestiillas fr6n: Apollo Books, Kirkeby
Sand 19, DK-5171 Stenstrup, Danmark.
Pris 490 DKK + porto.
Fcir civer hundra ir sedan, narmare bestiimt 1871,
gav den tyske lepidopterologen Otto Staudinger
ut en katalog, som listade ditidens alla kf,nda stor-
fjiirilsarter inom Europa inklusive angrAnsande
omreden. Ar l90l publicerade samme Staudinger,
tillsammans med smifjiirilsspecialisten Hans
Rebel, den bercimda "Catalog der Palaearctischen
Lepidopteren", som har varit till si stor hjiilp for
lepidopterologen. Ddrefter har inget liknande givits ut och bristen har kiints pitaglig fcir alla, som
velat veta mera om arter och i vilka liinder de f<irekommer. Diirfcir rir det en stor gliidje att fi i sin
hand den nu anmzilda katalogen.
27