Mun-H-Center Uppdrag Form och funktion interagerar

advertisement
Behandling av barn med
talmotoriska stö
störningar
121004
Åsa Mogren, Leg logoped
Susanne Rex, Leg logoped
•
•
•
•
•
Teoretisk bakgrund
Utredning och bedömning
Neuropsykiatriskt förhållningssätt
Behandling
Talträning enligt principer för motorisk
inlärning
• Oralmotorisk träning
Mun-H-Center
Nationellt orofacialt kunskapscenter
för sällsynta diagnoser
Uppdrag
• Samla och sprida information
•
•
ovanliga diagnoser
orofaciala hjälpmedel
• Utbildning
• Konsultation och behandling
• Forskning och metodutveckling
www.mun-h-center.se
Form och funktion interagerar
www.mun-h-center.se
Orofaciala funktionsstörningar vid
ovanliga diagnoser
50%
36%
29%
Frågeformulär (n=2092):
• Svårförståeligt tal/ saknar tal
• Ätsvårigheter
• Sondmatning
• Riklig dregling
38%
32%
9%
24%
Talmotoriska stö
störningar
Dysartri
Försenad oralmotorisk
utveckling
Dyspraxi
Dysartri – neurologisk talstö
talstörning
• Orsakad av bristande neurologisk kontroll av
talmuskulaturen
• Talmuskulaturens rörelser blir långsamma,
svaga, oprecisa och/eller okoordinerade.
• Talet blir långsamt, odistinkt och ofta
avvikande när det gäller artikulation, nasalitet,
röst och taltempo, intonation och betoning
Orsaker till dysartri hos barn
• Sjukdom, medfödd missbildning och skada som
påverkar centrala eller perifiera nervsystemet.
• Genetiska syndrom, muskelsjukdomar, infektioner,
traumatiska hjärnskador, hjärntumörer eller CP.
• Dysartri hos barn varierar beroende på vilken den
underliggande orsaken till skadan är,
skadelokalisation och vid vilken ålder skadan
inträffat.
Dyspraxi
Verbal dyspraxi
praxis (grekiska) = ”göra”
Svårighet med motorisk inlärning.
Beror inte på muskelsvaghet eller förlamning.
Oral dyspraxi
Verbal dyspraxi
Munmotoriken
Talmotoriken
Definition CAS
”Childhood apraxia of speech (CAS) is a neurological childhood
(pediatric) speech sound disorder, in which the precision and
consistency of movements underlying speech are impaired in the
absence of neuromuscular deficits (e.g., abnormal reflexes,
abnormal tone).
CAS may occur as a result of known neurological impairment, in
association with complex neurobehavioral disorders of known or
unknown origin, or as an idiopathic neurogenic speech sound
disorder. The core impairment in planning and/or programming
spatiotemporal parameters of movement sequences results in
errors in speech sound production and prosody”
(American Speech-Language – Hearing Association, 2007)
Symtomdiagnos
• Dyspraxi är en symtomdiagnos – diagnosen
säger inget om orsaken.
• Dyspraxi förekommer tillsammans med andra
logopediska diagnoser.
• Dyspraxi kan förekomma tillsammans med
andra symtom och ingå i olika syndrom.
(Enligt Caruso och Strand 1999)
Svårighet med sensomotorisk planering
Svårigheter att viljemässigt initiera talrörelser,
svårigheter att uppnå, känna av och upprätthålla
artikulatoriska positioner samt svårigheter med
sekvensering av talljuden. Störningen i den
sensomotoriska planeringen leder därför till
substitutioner och omissioner. Detta sker i frånvaro
av pares eller svaghet i talmuskulaturen som annars
skulle kunna förklara svårigheterna.
Konsensus ASHA 2007
• Inkonsekvent produktion av både vokaler och
konsonanter i ord och stavelser
• Svårigheter med ljud i sekvens
• Påverkan på prosodi
Komorbiditet
• ADHD
• Autism/PDD (Pervasive Developmental
Disorder)
• DCD – Developmental Coordination Disorder/
Limb Apraxia
• Medfödda syndrom: Down syndrom, Cp-skada,
Angelman syndrom…..
Etiologi
• Inga tydliga bevis. Oftast hittar man ingenting vid en
neurologisk undersökning. Hos vuxna har man hittat
bilaterala avvikelser ungefär vid Brocas area. Man
har även funnit avvikelser i delar av basala
ganglierna, svanskärnan. (Dronkers 1996; Watkins et
al 2002)
• Finns belägg för ärftlighet. FoxP2 genen – ”The Kefamily” (Varga-Khadem et al 1998; Lai et al 2001).
Prevalens
• Varierar i litteraturen beroende på problem
med definitioner och tendensen att dyspraxi
samexisterar med andra diagnoser. Allt från
0.125% - 5% finns beskrivet.
• Fler pojkar än flickor har dyspraxi, 4:1
(Portwood 1997)
Läs- och skrivsvårigheter
Diagnostisering
• Många barn med verbal dyspraxi har läs- och
skrivsvårigheter i skolåldern.
• Lära sig nya språk som t ex engelska kan också
vara svårt.
• Komplicerat eftersom barnen befinner sig på
en glidande skala av svårighetsgrad.
• En dynamisk diagnos där svårighetsgraden
påverkas av såväl mognad som effekt av
behandling.
• Diagnostiska kännetecken påverkas också av
ålder, mognad och behandling.
Differentialdiagnostisering
• Vid Dysartri föreligger alltid neurologiska fynd.
• Viktigt att skilja ut fonologiska och språkliga
svårigheter och påverkan av kognitiv
nedsättning.
• Det kan ibland vara svårt att skilja mellan
dysartri och dyspraxi. Barn med dysartri kan
ha dyspraktiska inslag.
Differentialdiagnostisering
Verbal dyspraxi
Dysartri
Ingen muskelsvaghet
Muskelsvaghet
Fonologiska avvikelser
Ingen muskelsvaghet
Inga svårigheter med
enkla rörelser
Samma svårigheter med
enkla rörelser
Inga svårigheter med
enkla rörelser
Inkonsekvent produktion
Konsekvent produktion
Konsekvent produktion
Många typer av avvikelser; Generellt oprecis ofta
initial strykning, neutral
trycksvag artikulation
vokal
Många typer av avvikelser;
final strykning, ej vokaler
Ökade svårigheter med
ökad längd
Minskad precision vid
ökad längd
Ingen skillnad vid ökad
längd
Talperception avsevärt
bättre än produktion
Talperception oftast
normal
Ofta likartade
perceptuella svårigheter
Prosodiska avvikelser
Prosodiska avvikelser
relaterade till typ
Prosodi mindre påverkad
Trevande sökande
artikulatoriska gester
Avvikande tempo/ ofta
långsam artikulation
Ingen skillnad i tempo
Oralmotorisk träning?
Oralmotorik och verbal dyspraxi
• Många barn med dyspraxi har påverkan på oralmotorisk
förmåga. (Square, Hayden & Ozanne, 1995)
• Finns starkt samband mellan oralmotorisk förmåga och
expressiv språkförmåga hos normalutvecklade barn vid 21
mån.
(K.Alcock 2009)
• ”We suggest that a common articulatory basis for spoken
language and oral motor control underpins this relationsship,
probably as a result of a shared neural substrate underlying
both uses of the mouth”
(K. Alcock 2009)
Viktigt att veta vad man tränar och varför!!!!
Evidens för oralmotorisk träning för barn
med verbal dyspraxi
” Insufficient evidence to support or refute the
use of OME’s to produce effects on speech
was found in the research literature.”
McCauley, R J et al (2009). Evidence-Based Systematic
Review: Effects of Nonspeech Oral Motor Exercises on
Speech. American Journal of Speech-Language Pathology
2009;18: 343-360
Vilka motoriska färdigheter krävs
för tal?
• Proprioceptiv och sensorisk feedback
• Rörlighet i stämband, läppar, tunga och velum
• Koordination mellan artikulatorerna och
luftströmmen
• Separation av muskelgrupperna
• Differentiering av främre/ bakre tungrörelser
Hålla tungan i rätt mun
• Oralmotorisk träning är en paraplyterm
och träningen kan ha olika syften
• Stor diskussion om NSOME - NonSpeech
Oral Motor Exercise. Vad är NSOME?
• Tränar inte talet men kan ge bättre
förutsättningar för funktion
Vilka behöver oralmotorisk träning?
Personer med:
• Dysfagi/ ätsvårigheter
• Dregling
• Talmotoriska störningar (Dysartri och Verbal
dyspraxi)
Vad menar vi med oralmotorisk
träning?
• Sensomotorisk träning – en bättre term
eftersom den beskriver träningen.
• Träningen kan vara aktiv, passiv och/ eller
sensorisk.
• Skillnad mellan att förbättra förutsättningar
för funktionen eller att träna den direkta
funktionen. Olika steg i en träningstrappa.
Vad är viktigt vid oralmotorisk träning
• När man rekommenderar oralmotorisk
träning måste man veta vad man vill träna och
varför man utför träningen.
• Om man inte vet målet med en övning ska
den inte användas!
• När man tränar att hitta rätt placering för
språkljuden måste det senare överföras till
talet. Sker ingen automatisk överföring.
Varför ska vi göra munmotorisk träning?
• Öka förmåga till att kontrollera saliven – minska
dregling
• Förbättra ät- och tuggförmågan
• Förbättra artikulationsförmågan
• Minska överkänslighet i munnen
• Öka känsligheten i munnen
• Bättre förutsättningar för mun- och tandvård
Vad är viktigt vid oralmotorisk träning?
• Utredning och kartläggning av logoped med
god kunskap om oralmotorik ska ligga till grund
för träningen.
• Träningen måste genomföras regelbundet,
hemma eller i skolan.
• Motiverad träning. Förstärka genom
belöningssystem och känsla av kontroll.
• Kontinuerlig uppföljning och dokumentation.
Fonetisk placering/ oralmotorik?
”Researcher disagree as to the appropriateness of using nonspeech movement
tasks to study speech motor control. There is also controversy about using
nonspeech exercises as part of treatment to improve speech. Some nonspeech
activities are occasionally appropriate for children with dysartrhia , especially for
those who will benefit from improving strenght or range of motion. There are no
data to indicate whether nonspeech movement activity is helpful for children who
have childhood apraxia. In our experience, the only nonspeech activities that are
helpful are the phonetic placement techniques and phonetic derivation used to
help speakers make the movements toward or through a particular configuration.
Although nonspeech activities can be used during the first few minutes of a
session to increase attention to the face, increase awarness of movement, and so
on, spending much of the session on nonspeech movement is probably not the
best use of treatment time. ”
Ur Yorkstone 2010
Förgrundsgestalter oralmotorisk
behandling
Teoretisk bakgrund
• Sensomotorisk träning
• Principer för motorisk inlärning/ Principles of Motor
Learning
• PROMPT
• Sensory Integration
• Teorier om neuroplasticitet
• Neuro-Developmental Treatment
Suzanne
Evans Morris
Rodolfo
Castillo Morales
Sara
Rosenfeld-Johnson
Sensomotorisk stimulering
– Bobath
– Voita
– Castillo Morales
Sensomotorisk stimulering
- förstärkt med vibration
Eltandborste
Intra-oral taktil stimulering
Hummingbird
- med eller utan tungskrapa
Sensomotorisk stimulering
Orofacial manuell terapi
- förstärkt med vibration
enligt Castillo Morales behandlingskoncept
Preparation
före måltid
före träning
Z-vibrator med tillbehör
Artikulationsplattor
utvecklade på OMC,
Oralmotoriskt centrum,
Stockholm
l-platta
r-platta
velar-platta
”Selley-loop”
Munskärm
Design: W.G. Selley
stärker läppar och kinder
förbättrar sväljning
Photo: Lars-Erik Bengtsson
Metall-loop som
stimulerar till sväljning
Träningsprogram för munskärm
Daglig träning
2 x 3 minuter aktiv träning
OPT - Oral Placement therapy Sara
Rosenfeld-Johnson
Oralmotoriska träningstekniker som bygger grunden för ett
tydligt tal och funktionellt ätande
“It is a tactile teaching technique which supplements traditional
therapy.”
Dra 5 sekunder
Vila 5 sekunder
10 minuter passiv
användning
www.talktools.net
Oral Placement Disorders?
• Barn som inte kan imitera språkljud när de
endast får visuell och auditiv guidning.
• Behöver träningstekniker som ökar den
taktila-proproceptiva informationen.
Oral placement Therapy (OPT)
• Träningsmetoder med redskap för att hitta rätt
placering av käke, läppar och tunga vid artikulation.
• Tränar bara de rörelser som används för att
producera språkljud.
• Hierarkiskt ordnad och strukturerad träning.
• Repetitioner för att för att öka muskelstyrka och
utveckla muskelminne.
• Träningen fokuserar på förbättrad artikulation men
lämpar sig även för behandling av dregling,
ätsvårigheter och avvikande sensorik.
• Komplement till mer traditionell talträning.
Viktiga begrepp i SRJ's teori
• Dissocierade rörelser - Rörelser i en eller flera
muskelgrupper som är fria och självständiga, separerade från
varandra.
• Gradering - Förmåga att åstadkomma mjuka, kontrollerade,
välavvägda rörelser som bygger på styrka, stabilitet och
förmåga till dissociation.
• Fixering - Att inta en onormal ställning för att kompensera
för nedsatt stabilitet vilket hindrar rörligheten.
Finmotoriken utvecklas
•
•
•
•
•
•
Differentiering av muskelgrupper
kropp – huvud
huvud – käke
käke – läppar
käke – tunga
tungspets – tungrygg – tungrot
Ökad stabilitet
■ Sittställning
■ Huvudhållning
■ Käkkontroll
■ Läpprörlighet
■ Tungrörlighet
Tunga
Läppar
Käke
Källa: Sara Rosenfeld-Johnson
Utveckling av tungans rörelser
• 1. Retraktion 50% - 50% Protrusion
• 2. Retraktion 75% – Protrusion 25%
• 3. Lateralisering av tungspets
a) från mitten till sidan
b) över mittlinjen
• 4. Lyfta och sänka tungspetsen
• 5. Breddning och stabilitet i bakre delen av tungan.
”Back of tongue side spread”
Grundläggande regler
Talträning
Varje träningspass ska innehålla:
• Sensorisk stimulans
• Motorisk träning
• Talträning
• Sensoriken är grunden, viktigt att barnet
accepterar redskapen.
• Den som tränar med barnet håller i redskapet.
• Stabil kroppsposition.
• Inte använda kompensatorisk strategier.
OPT är alltid ett komplement till övrig talträning!!!!!
Förbättra käkstabilitet och kontroll
Förbättra styrka och uthållighet i läpparna
Förbättra rörlighet i läpparna
Förbättra käkens stabilitet och
slutningsförmåga
Förbättra rörlighet i tungan
Exempel på övningar för käken
Mål med övningarna:
Stabilitet, styrka och gradering
• Bitblock
• Käktränare
• Bitredskap - Chewy tube och Grabbare
• Tuggummi
• Övningar med mat i olika storlekar och konsistenser.
Träning för käken
stängd
m, b, p, f, v, n, s, r
th, l, t , d
g, k, h
öppen
Bitblock
- Grundövning, tränar gradering
av käköppning, välavvägda
rörelser och stabilitet i käken.
Förbättra rörlighet och styrka i
läpparna
Exempel på övningar för läpparna
• Mål med övningarna: Läppslutning, läpprundning
• Sugrörshierarkin
• Blåsinstrument
• Dricka ur ”Recessed lid drinking cup”
• Såpbubblor
• Tungspatel för läppslutning
Exempel på övningar för tungan
Förbättra tungans rörlighet och styrka
• Mål med övningarna: Tungans position i
munnen, retraktion, protrusion, lateraliserade
rörelser, höjning och sänkning av tungspets,
breddning av bakre delen av tungan
• Redskap för tunglateralisering
• Redskap för tungspetshöjning och sänkning
• Cheerio
• Sugrör
Sugrörshierarkin
• Genom att dricka ur sugrör av olika
svårighetsgrad tränas både läpprundning,
kindmuskulatur och retraktion av tungan
Talktools träning för dyspraxi
Träningsredskapen är tänkta att hjälpa barn som har svårigheter med
motorisk programmering att gå över från munmotorikövningar till
språkljudsproduktion. Redskapen ska ge taktila ledtrådar så att barnet kan
känna hur artikulationsorganen ska placeras för språkljudsproduktion. När
dessa ledtrådar kombineras med verbala och visuella ledtrådar får barnet
multisensorisk information som underlättar träning och produktion av
språkljud.
- Cylindrar för träning av vokaler: / u: /, /o:/ och /a:/ .
- Bilabiala formbrickor för träning av /bilabialer: / m /, / p / och / b/
- Bitblock för träning av vokaler: / i: /, / ɪ/, /ɛ/, / a / och / ɑ: /
Referenser
•
Alcock, K. Krawczyk, K (2009). Individual differences in language development: relationship with motor
skill at 21 months. Developmental Science, Sep1;13(5):677-91.
•
Arvedson, J et al (2010). The effects of oral-motor exercises on swallowing in children: an evidence-based
systematic review. Developmental Medicine & Child Neurology. Nov;52(11):1000-13
•
Bahr, D., Rosenfeld-Johnson. (2010) Treatment of Children With Speech Oral Placement Disorders (OPDs):
A Paradigm Emerges. Communication Disorders Quartely XX(X) 1-8
•
Carlstedt K, Henningsson G, Dahllof G.(2003). A four-year longitudinal study of palatal plate therapy in
children with Down syndrome: effects on oral motor function, articulation and communication
preferences. Acta Odontologica Scandinavica. Feb;61(1):39-46.
•
Lloyd Faulconbridge RV, Tranter RM, Moffat V, Green E. (2001). Review of management of drooling
problems in neurologically impaired children: a review of methods and results over 6 years at Chailey
Heritage Clinical Services. Clinical Otolaryngology and allied science. Apr;26(2):76-81.
•
Lundeborg, I, McAllister, A (2007). Treatment with a combination of intra-oral sensory stimulation and
electropalatography in a child with severe developmental dyspraxia. Logopedics Phoniatrics Vocology,
32:2, 71-79.
•
Maas, E et al (2008). Principles of Motor Learning in Treatment of Motor Speech Disorders. American
Journal of Speech-Language Pathology. Vol 17, 277-298.
•
McCauley, RJ, Strand EA. (2008). Treatment of Childhood Apraxia of Speech: Clinical Decision Making in
the Use of Nonspeech Oral Motor Exercises. Seminars in Speech and Language, 29; 284-93.
•
Rosenfeld-Johnson, S. (2009). Oral Placement Therapy for Speech Clarity and Feeding. Revised Edition.
TalkTools, Tucson, Arizona.
Down syndrom
Tal- och språksvårigheter
• Svårigheter med auditivt
korttidsminne
• Oralmotoriska svårigheter
• Orofaciala anatomiska
avvikelser
• Hörselnedsättning
• Utvecklingsstörning
Down syndrom
Verbal dyspraxi forts
• Viktigt att diagnostisera tal- och språksvårigheter hos barn
med DS för att kunna ge rätt behandling.
• Klassiska kännetecken för verbal dyspraxi gäller även för barn
med DS
www.apraxia-kids.org
Down syndrom
Verbal dyspraxi
• 15% hade diagnosen verbal dyspraxi
• Verbal dyspraxi är med största sannolikhet
underdiagnostiserat hos barn med DS
• 98% av barnen som rapporterades ha verbal
dyspraxi hade oralmotoriska svårigheter
• 60% av barnen med DS rapporterades ha
oralmotoriska svårigheter
(Kumin 2006)
Download
Related flashcards

Addiction

18 cards

Phobias

19 cards

Psychosis

23 cards

Create Flashcards