Grammatikdagen 2015, fredag den 20 mars på Språk-och
Litteraturcentrum, Lunds Universitet
15.00-15.30
Ditt förstaspråks grammatik påverkar hur din hjärna bearbetar dina
andraspråk
Annika Andersson, Susan Sayehli & Marianne Gullberg
Neurokognitiva studier av hjärnans bearbetning av första- och andraspråksgrammatik relaterar
skillnader till inlärningsålder och andraspråksfärdighet. Dessa studier undersöker typiskt inte hur
skillnader och likheter i språkens strukturer påverkar bearbetningen. Vi utforskade hur
andraspråkstalare med goda språkfärdigheter i svenska bearbetade svenskans verbplacering
beroende på om deras första språk hade samma verbplacering som svenskan (tyska) eller inte
(engelska). Denna studie visar att hjärnans bearbetning av ett andraspråk inte kan begränsas till en
diskussion om ålder vid inlärande eller språkfärdighet
15.30-16.00
We gesture when we talk, not when we have trouble speaking
Maria Graziano & Marianne Gullberg
People often think that when we have expressive difficulties, we compensate using gestures. If this
assumption is correct, we should expect more gestures during non‐fluent speech. To examine this
question, we compared gestures produced in non‐fluent vs. fluent stretches in language learners
(both children and adults) and competent speakers. We find that all speakers chiefly produce
gestures during fluent production – that is, when they talk. When they do not talk, they stop
gesturing too. If they gesture during silence and non-fluent speech, the gestures do not convey
information about words, but rather comment on the breakdown of speech. The findings challenge
the assumption that gestures compensate for lexical difficulties, and support a view of speech and
gesture as an integrated system.
16.00-16.30
Fika
16.30-17.00
"Fixing English” – en kort resa genom den preskriptiva grammatiken
Mats Johansson
TBA.
17.00-17.30
Bedömning av grammatisk korrekthet och komplexitet i ett muntligt
språkfärdighetstest
Anders Agebjörn
I ett kommunikativt språktest ska testtagaren agera i en kommunikativ situation medan bedömarna
poängsätter allt från interaktion och ”kommunikativ design” till uttal, ordförråd och grammatik. Hur
viktig är grammatiken för denna bedömning? Jag har spelat in tjugo personer som tar ett
certifikatstest i svenska som andraspråk – ett test de behöver för att få arbeta exempelvis inom den
svenska sjukvården – och mätt deras grammatiska korrekthet och komplexitet. Utifrån resultaten kan
både bedömningarna och mina lingvistiska mätningar ifrågasättas.
17.30-18.00
Grammatik i språkundervisningen: ritual, recept eller praktisk lego-låda?
Helen Avery
Det är bekant att grammatik kan ha många olika funktioner i språkundervisningen. Bland annat
tillhandahåller grammatiken mönster och förebilder som är tänkta att stödja språkproduktionen. Den
kan genom kontraster och jämförelser visa vad man kan föra med sig från ett språk till ett annat. Ofta
används grammatiken för att pröva "korrektheten" i något som man tänker säga, men grammatik
kan även fungera som ett meta-språk och gemensam referensram för att tänka och prata om språk.
Frågan är om en och samma grammatik verkligen kan fylla så pass skilda funktioner, och i så fall vilka
egenskaper den idealiska grammatiken skulle ha?