Communication strategies
LMS Spring term 2013
Alastair Henry
Kursplan (Eng)
7-9
Lyssna och läsa — reception (11 områden)
• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat
språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och
läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion
(6 områden)
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när
språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor
och förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i
samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse,
ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och
ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
Kursplan (Moderna Språk)
Lyssna och läsa — reception
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra
slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av
förförståelse.
Tala, skriva och samtala — produktion och
interaktion
• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till
exempel frågor, omformuleringar och gester.
Kunskapskrav (Eng)
 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
reception
För att underlätta sin förståelse av innehållet i det
talade språket och texterna kan eleven välja och
använda sig av någon strategi för lyssnande och
läsning.
produktion och interaktion
Dessutom kan eleven välja och använda sig av i
huvudsak fungerande strategier som i viss mån
löser problem i och förbättrar interaktionen.
Cf. previous course syllabus
 ‘Learning to learn’
 No longer present in the new course syllabus …
 Why?
 Diffuse
 Difficult to assess
 Political changes….?
 Will we meet the same problems with the strategy
goals?
Allsidig kommunikativ förmåga
Undervisningen i engelska ska ge eleverna möjlighet att utveckla en
allsidig kommunikativ förmåga. I en sådan förmåga ingår såväl
sociala som interkulturella och språkliga aspekter.
De sociala och interkulturella aspekterna innebär att man kan
anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I en
social och interkulturell förmåga ingår att så långt som möjligt
känna till och använda de kulturella koder och det språkbruk som
behövs för att kunna kommunicera i både formella och informella
situationer. Det kan handla om ordval, språkmarkörer för artighet,
hur jag inleder ett brev eller mejl, hur jag uppträder i olika
sammanhang eller tackar och säger nej.
Den kommunikativa förmågan innefattar även en ökande grad av
språklig säkerhet. Det innebär att man i möjligaste mån
behärskar språkets form, det vill säga vokabulär, fraseologi, uttal,
prosodi, stavning och grammatik. Syftet med detta är att utveckla
komplexiteten och precisionen i elevernas språk. Med kunskaper
om språkets form kan eleverna utveckla förmågan att uttrycka sig
och kommunicera i allt mer avancerade och krävande
sammanhang.
Strategier för att stödja
kommunikation
Ibland uppstår situationer där man försöker förmedla ett
budskap, men upplever att man inte lyckas nå fram till
den som lyssnar. I andra situationer kan det vara svårt att
som mottagare förstå ett budskap. Det kan handla om
ordval, problem med uttal och prosodi,
formuleringsförmåga eller förmåga att anpassa sig till
situation och mottagare. Då behöver man kunna
kompensera detta genom till exempel omformuleringar,
synonymer, frågor och kroppsspråk. Ett syfte med
undervisningen i engelska är därför att eleverna ska
utveckla och kunna använda olika strategier,
tillvägagångssätt, så att de övervinner dessa hinder i
kommunikationen.
Strategier för att stödja
kommunikation
Ibland uppstår situationer där man försöker förmedla ett
budskap, men upplever att man inte lyckas nå fram till
den som lyssnar. I andra situationer kan det vara svårt att
som mottagare förstå ett budskap. Det kan handla om
ordval, problem med uttal och prosodi,
formuleringsförmåga eller förmåga att anpassa sig till
situation och mottagare. Då behöver man kunna
kompensera detta genom till exempel omformuleringar,
synonymer, frågor och kroppsspråk. Ett syfte med
undervisningen i engelska är därför att eleverna ska
utveckla och kunna använda olika strategier,
tillvägagångssätt, så att de övervinner dessa hinder i
kommunikationen.
Strategier – i kommentarmaterial
Begreppet ”strategi” förekommer ofta i kursplanen. Strategi är ett
samlingsbegrepp för olika metoder eller handlingssätt vid
kommunikation och i elevernas lärande. Strategier kan vara medvetna
eller delvis omedvetna, de kan vara planerade eller spontana. De kan
också vara mer eller mindre effektiva. Även att använda hjälpmedel som
till exempel lexikon och datorprogram är en typ av strategi.
Alla människor behöver och använder strategier för att förstå, göra sig
förstådda, kommunicera och lära. Inte minst nybörjare i språk behöver
under en lång tid kompenserande tillvägagångssätt när
språkkunskaperna inte riktigt räcker till. Efter hand som
språkfärdigheten ökar minskar behovet av rent kompensatoriska
strategier, men man fortsätter att använda kommunikativa strategier.
Eleverna behöver bli medvetna om vilka strategier som står till buds. De
behöver också hjälp att hitta effektiva strategier både för att kommunicera
och för att utveckla språkkunskaperna. Genom undervisningen kan
eleverna få stöd i att öka sin medvetenhet om verkningsfulla strategier, så
att de kan välja att handla på sätt som är anpassade till situation och syfte
och som ger goda resultat.
Strategier vid produktion
När den språkliga förmågan inte räcker till behöver eleverna
anpassa sitt språk till uppgiften och/eller mottagaren. De strategier
som är ett centralt innehåll i kunskapsområdet som rör
produktion, går ut på att eleverna ska kunna förtydliga eller stärka
budskapet i den egna kommunikationen. Kursplanen utelämnar
denna typ av strategier som innehåll i de lägre årskurserna.
Elevernas språkliga repertoar är förmodligen ännu inte tillräckligt
bred för att de ska kunna använda sig av exempelvis
omformuleringar. Det hindrar inte att lärare arbetar med denna typ
av strategier om det är relevant för eleverna.
I årskurserna 4–6 och 7–9 är språkliga strategier för att förstå och
göra sig förstådd när språket inte räcker till ett centralt innehåll.
Det kan handla om att kompensera på något sätt, till exempel att
använda ett enklare språk än man normalt använder, att skriva om
eller att bara beskriva delar av det man vill säga.
Strategier vid interaktion
Strategier vid interaktion innefattar både receptiva och
produktiva strategier. I ett samtal, en diskussion eller i ett
chattforum, kan deltagarna göra på olika sätt för att stärka
samarbetet och se till att samtalet utvecklar sig i rätt riktning.
Att kunna välja rätt strategi för rätt tillfälle kan bidra till
ömsesidig förståelse och ett fokuserat angreppssätt.
I årskurserna 4–6 ska undervisningen behandla strategier för
att delta i och bidra till samtal. Olika sätt att bidra till att
samtalet utvecklas kan vara att ställa uppföljande frågor, be
om förtydliganden eller stödja samtalspartnern genom att
med korta, enkla fraser förmedla att man förstår.
Strategier vid interaktion
I de högre årskurserna handlar strategierna vid interaktion
om att kunna bidra till och aktivt medverka i samtal genom
att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor,
ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt
för att avsluta samtalet.
Interaktion sker ofta muntligt, ansikte mot ansikte, och kan
även innefatta ogillande eller bekräftande språkljud och
tonfall som uttrycker ironi eller gillande. Gester kan
användas i förstärkande eller frågande syfte. Medvetenhet om
att gester och annat kroppsspråk kan skilja sig åt mellan olika
språkområden, och att kunna tolka och använda sådana
sociokulturella inslag rätt, är ofta avgörande för att kunna
kommunicera på ett givande sätt.
Kunskapskrav - progressionen
– använda språkliga strategier för att förstå och göra sig
förstådda
Progressionen i förmågan att använda språkliga
strategier ligger i att eleven i allt högre utsträckning
väljer och använder funktionella strategier för att
underlätta sin förståelse vid lyssnande och läsning.
To summarise…
 Communication Strategies (CS) are nothing new –




they are in fact an integral part of ‘Communicative
Competence’ (CC)
This element of CC has however been ‘overlooked’ in
previous course syllabuses
CC is the central conceptual base of the ECFR and the
new course syllabuses
CS now have a very prominent place
So, although the conceptual basis of the syllabuses
have not changed, teachers are presented with a very
real challenges….
Challenges
 To develop own understanding of the range of
different CS
What is a CS and what isn’t?
 To develop methods of teaching / making students
aware of CS use
 To develop ways of assessing students’ uses of CS
Dörnyei (1995)
Avoidance or Reduction Strategies
Message abandonment - leaving a message unfinished because of language difficulties.
Topic avoidance - avoiding topic areas or concepts which pose language difficulties.
Achievement or Compensatory Strategies
Circumlocution - describing or exemplifying the target object or action (e.g., the thing you open bottles
with for corkscrew).
Approximation - using an alternative term which expresses the meaning of the target lexical item as
closely as possible (e.g., ship for sail boat).
Use of all-purpose words - extending a general, empty lexical item to contexts where specific words are
lacking (e.g., overuse of thing, stuff, make, do, as well as using words like thingie, what-do-you-call-it).
Word-coinage -creating a nonexisting L2 word based on a supposed rule (e.g., vegetarianist for
vegetarian).
Use of nonlinguistic means - mime, gesture, facial expression, or sound imitation.
Literal translation - translating literally a lexical item, idiom, compound word or structure from LI to
L2.
Foreignizing - using a LI word by adjusting it to L2 phonologically (i.e., with a L2 pronunciation) and/or
morphologically (e.g., adding to it a L2 suffix).
Code switching - using a LI word with LI pronunciation or a L3 word with L3 pronunciation in L2.
Appeal for help - turning to the conversation partner for help either directly (e.g., What do you call ... ?)
or indirectly (e.g., rising intonation, pause, eye contact, puzzled expression).
Stalling or Time-gaining Strategies
Use of fillers/hesitation devices - using filling words or gambits to fill pauses and to gain time to think
(e.g., well, now let me see, as a matter of fact).
Avoidance or Reduction Strategies
Message abandonment - leaving a message unfinished
because of language difficulties.
Topic avoidance - avoiding topic areas or concepts which
pose language difficulties.
Achievement or Compensatory Strategies
Circumlocution - describing or exemplifying the target object or action
(e.g., the thing you open bottles with for corkscrew).
Approximation - using an alternative term which expresses the meaning
of the target lexical item as closely as possible (e.g., ship for sail boat).
Use of all-purpose words - extending a general, empty lexical item to
contexts where specific words are lacking (e.g., overuse of thing, stuff,
make, do, as well as using words like thingie, what-do-you-call-it).
Word-coinage -creating a nonexisting L2 word based on a supposed rule
(e.g., vegetarianist for vegetarian).
Use of nonlinguistic means - mime, gesture, facial expression, or sound
imitation.
Literal translation - translating literally a lexical item, idiom, compound
word or structure from L1 to L2.
Foreignizing - using a L1 word by adjusting it to L2 phonologically (i.e.,
with a L2 pronunciation) and/or morphologically (e.g., adding to it a L2
suffix).
Code switching - using a L1 word with L1 pronunciation or a L3 word
with L3 pronunciation in L2.
Appeal for help - turning to the conversation partner for help either
directly (e.g., What do you call ... ?) or indirectly (e.g., rising intonation,
pause, eye contact, puzzled expression).
Stalling or Time-gaining Strategies
Use of fillers/hesitation devices - using filling words or gambits to fill
pauses and to gain time to think (e.g., well, now let me see, as a matter of
fact).
Controversies
 Should CS be taught?
 There is no new linguistic knowledge
 Cognitive processes already exist in the L1
 Is CS training effective?
 Not all research supports the value of explicit CS
training
 Is there time for CS training?
 Working with CS means less time for other activities
Dörnyei’s (1995) 6 procedures
 Raising learner awareness of CS
 Encouraging students to be willing to take risks and
use CS
 Providing L2 models of the use of CS
 Highlighting cross-cultural differences in CS use
 Teaching CSs directly
 Providing opportunities for practice in strategy use
Approaches to strategy instruction
 (i) Blind
CS are integrated into teaching (learning materials) but not
overtly/explicitly mentioned
 (ii) Somewhat informed
The teacher names the CS, says what it is for, and asks students to
apply the strategy
 (iii) Informed
The teacher names the CS, says what it is for, demonstrates how to
use the CS, explains when the CS is useful and its purpose, and asks
students to use it.
 Completely informed
In addition to (iii) the students receive practice on the strategy,
how to evaluate their success, and when and how to transfer it to
other activities.
Assessing CS
 Should assessment of CS involve self-report or teacher
observations?
 Might this differ for receptive // productive/interactive
tasks?
 What methods are there for assessing receptive CS?
Examples…reading/listening
 Actual task strategy assessment
The learner identifies the strategies she is using to
accomplish the task
 Hybrid strategy assessment
the learner responds to a task description (scenario) by
saying – in an interview or questionnaire – which
strategies she would use in reality
 General strategy assessment
Retrospective techniques – CS that she typically uses or
has used in the past
Methods
 Portfolios
 Individual interviews
 Group interviews
 Strategy questionnaires