Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro – orsaker och effekter
Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin
Göteborg 17 september 2012
Staffan Marklund
Sjukfrånvaro och sjuknärvaro som forskningsproblem
• Variation i sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro över tid och mellan länder
• Olika omfattning av sjukfrånvaro och sjuknärvaro i företag, på arbetsplatser
• Könsskillnader, klasskillnader och åldersskillnader
• Orsaker till att en individ blir sjukskriven eller sjuknärvarande (och olika länge)
• Återgång i arbete • Diagnosspecifika orsaker till sjukfrånvaro och förtidspension
Konsekvenser av sjukfrånvaro och sjuknärvaro
• Vilka konsekvenser?
• Hälsan (kortsiktigt, långsiktigt) • Ekonomin, produktiviteten
• Sociala relationer
• Konsekvenser för vem?
•
•
•
För individen
För arbetsplatsen
För samhället
Teorier och metoder – en mängd olika utgångspunkter
• Ingen samlad teoretisk utgångspunkt
• Faktorer på flera olika nivåer – samhälle, arbetsplats, familj, individ osv
• Makrostudier • Mesostudier
• Mikrostudier
• Kvalitativa studier
• Studier på aggregerade data (tvärsnitt eller tidsserier)
• Individbaserade studier – stora epidemiologiska undersökningar och mindre enkätstudier
• Longitudinella studier –
prospektiva kohortstudier
• Saknas nästan helt: kontrollerade interventionsstudier
Motstridiga teoretiska utgångspunkter
Utstötningsmodellen
–
–
–
–
–
–
Fysisk belastning i arbetet
Psykosocial belastning i arbetet
Privatlivsbelastningar
Arbetslöshet
Kompetensbrister
Hälsomässig sårbarhet
Attraktionsmodellen
–
–
–
–
–
–
Maximering av fritid
Hög ersättningsnivå
Svag kontroll
Låg arbetsmoral
Vidgat sjukdomsbegrepp
Social smitta
Två klassiska studier
1. Gerard Huges (1982): Social Insurance & Absence from Work in Ireland
– Varför ökade sjukfrånvaron på Irland?
– Tre huvudhypoteser
• Ålders‐ och könsförändringar i arbetskraften
• Hälsoförändringar (dödlighet, infektioner, alkohol)
• Ekonomiska och institutionella förändringar (arbetslöshet, kompensationsgrad, kontroll)
– Resultat
•
•
•
•
•
Ålders‐ och könsfördelningen spelar ingen roll
Svag effekt av ökad alkoholkonsumtion
Arbetslöshet spelar stor roll
Kompensationsgraden spelar stor roll
Kontrollsystemet spelar viss roll (för sent i sjukfallen)
2. Steers RM & Rhodes SR (1984) Knowledge and
speculation about absenteeism
Personliga egenskaper
Anställdas värderingar
Arbetsvillkor
Fysiska och psykosociala
Arbets‐
tillfredsställelse
Närvaro‐
möjligheter
Frånvaro/
närvaro
Motivation att arbeta
Närvarotryck och gruppnormer
Figur: Faktorer som påverkar närvaro/frånvaro (efter Steers & Rhodes)
Makrostudier
• Frågeställningar
– Förändringar över tid
– Skillnader mellan länder
– Befolkningsstruktur (ålder, kön, utbildning, hälsa)
– Arbetslöshetsnivå, förvärvsfrekvens
– Företagsklimat
– Regelverk
– Kulturskillnader
• Metoder
– Aggregerade data både på orsakssidan och utfallssidan (sjukfrånvaro,SA, sjuknärvaro mm)
– Tidsserieanalys
Orsaker till ökningen av sjukfrånvaron i Sverige efter 1997 (Lidwall & Marklund 2011) Metod
• Aggregerade data • Sjuktalet (FK 1955‐2002) • Sjukfrånvaro ( AKU 1963‐
2002)
• Långa sjukfall (Månadsdata FK 1992.12‐2003.09) • Linjär regression (könsuppdelad)
Resultat
• Regelverket har liten betydelse
• Arbetslöshetsnivån påverkar sjukfrånvaron
• Arbetskraftsdeltagandet påverkar kvinnors sjukfrånvaro
• Åldrande arbetskraft har liten betydelse
• Arbetsmiljövillkor tydligt relaterade till sjukfrånvaro
• Dödlighet och alkoholkonsumtion relaterade till mäns sjukfrånvaro
Mesostudier
Frågeställningar
Metoder
– Skillnader mellan kommuner
– Företags‐ eller arbetsplatsstruktur
– Yrkesskillnader mellan eller inom företag
– Bostadsområden
– Data på arbetsplats och/eller individnivå
– Jämförelser mellan enheter med olika organisationsvillkor
– Job exponerings‐mätningar
– Flernivåanalys
– Interventionsstudier
Förväntat antal kommunalt långtidssjuka (procent)
Andel sjukskrivna > 1 år och organisatorisk oro bland anställda i kommuner (Scücs, Hemström & Marklund 2003)
400
300
200
100
0
-,2
0,0
,2
,4
,6
,8
1,0
1,2
Oro för omorganisation vid arbetsplats i kommunen (medelvärde)
Beror sjukfrånvaro på arbetsplatsförhållanden? (Marklund, v Essen & Bolin 2007)
Arbetsplatsvillkor
(ekonomi, ledarskap,
verksamhet, flexibilitet,
organisationsförändringar)
Individuella
arbetsvillkor
(fysisk och
psykosocial
belastning)
Sjukfrånvaro
Kundanpassning
Individegenskaper
(ålder, kön, yrke,
utbildning)
Individuella villkor i
privatlivet (vårdansvar, kriser mm)
Resultat – fyra hälsoindikatorer är korrelerade
med skillnader mellan arbetsplatser
Hälsoindikator
I C C
Arbetsplats‐
nivå
95% CI
Allmän hälsa
0.11*
.01‐.03
Psykiska besvär
0.14
.00‐.04
Rörelseorgansbesvär
0.40***
.02‐.07
Arbetförmåga (WAI)
0.29**
.02‐.06
Sjukfrånvaro
0.23**
.01‐.05
Resultat – tre hälsoutfall var relaterade till specifika arbetsplatsvillkor
Korrelation
Allmän
hälsa
Rörelse‐
organs‐
besvär
Arbets‐
förmåga
Sjuk‐
frånvaro
Produktionskcontroll
.02
‐.06***
‐.07***
.01
Mjuka kontrollsystem
‐.01
‐.02
‐.00
.01
Grupporganisation
.03
.02
.04**
.07***
Flexibilitet
.03
‐.01
.01
.06***
Kundanpassning
.03
.02
.00
.07***
Resursbrist
.00
.04**
‐.06***
.02
Mikrostudier
Frågeställningar
Metoder
– Vilka faktorer ökar risken för sjukskrivning/sjuknärvaro hos en individ?
– Vilka faktorer ökar/minskar sannolikheten för återgång i arbete
– Vilka konsekvenser har sjuk‐
skrivning/sjuknärvaro?
– Epidemiologiska studier för att fånga enskilda faktorer
– Kohortstudier, prognostiska studier
– Kvalitativa studier kring mekanismer
Könsskillnder i långvarig sjukskrivning
(Lidwall & Marklund 2006)
Syfte
Betydelsen av krav/kontroll och socialt stöd för långtidssjuk‐
skrivning Metod
 Tvärsnittdata från 2002 med långtidssjukskrivna (≥60) och jämförelsegrupp (case‐control)  Registerdata och enkätdata  Stratifierad logistisk regression (kön/sektor) Resultat
 Anspända jobb och svagt socialt stöd riskfaktor både för kvinnor och män
 Aktiva jobb riskfaktor för kvinnor, men inte för män
 Tydligare effekter av krav/kontroll i privat sektor än i offentlig sektor
Arbetsbelastning, privatlivsbelastning och risk för sjukfrånvaro bland kvinnor och män (Voss et al 2004)
Behövde återhämning efter att ha stannat hemma med
sjukt barn
Har aldrig behövt stanna hemma för vård av sjukt barn
Allvarlig sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall i
familjen
Använder ofta eller ibland sömnmedel
Använder ofta eller ibland alkohol för att koppla av
Tunga lyft i arbetet
Övertid
Utsatt för mobbning på arbetsplatsen
Oro för omorganisation på arbetsplatsen
Sjuknärvaro
OR
OR
Kvinnor Män
2.3
0.6
2.1
4.1
2.1
1.8
0.6
1.6
1.6
1.6
0.7
2.1
1.6
Hälsokonsekvenser av sjuknärvaro och sjukfrånvaro
(Gustafsson & Marklund 2011)
Syfte
• Innebär sjuknärvaro och sjukfrånvaro riskfaktorer för framtida
hälsa?
Material
• Arbetslivskohorten 2004, 2005, 2006
• Hälsoutfall
–
–
–
–
Självskattad hälsa (SRH)
Fysiska besvär (PHY)
Psykiska besvär (MWB)
Arbetsförmåga (WAI)
Design
T1(2004)
Bakgrundfaktorer
Ålder
Kön
Utbildning
T2 (2005)
Prediktorer
Sjuknärvaro (SP)
Sjukfrånvro (SA)
T3 (2006)
Utfallsfaktorer
Självskattad hälsa (SRH)
Fysiska besvär (PHY)
Psykiska besvär (MWB)
Arbetsförmåga (WAI
Arbetsvillkor
Yrke
Krav/kontroll
Anpassningsmöjligheter
Sjuknärvaro (SP)
Sjukfrånvro (SA)
Konfollfaktorer
Självskattad hälsa (SRH)
Fysiska besvär (PHY)
Psykiska besvär (MWB)
Arbetsförmåga (WAI)
Analytiska steg
Steg 1: Korstabeller för alla variabler vid t1 och t2 Steg 2: Blockvis multipel logistisk regressionsnalys (5 modeller)
Sammanfattning sjukfrånvaro‐
sjuknärvaro
• Både sjuknärvaro och sjukfrånvaro hade negativa hälsokonsekvenser i en tolv månaders uppföljning. • Stora skillnader mellan yrkesgrupper
• Tydliga samband för sjukfrånvaro med alla bakgrundsfaktorer • Inget samband för sjuknärvaro med anpassningsmöjligheter
• Sjuknärvaro hade generellt starkare negativa konsekvenser jämfört med sjukfrånvaro. • Arbetsförmåga och fysiska besvär påverkades mest av negativt av sjuknärvaro och sjukfrånvaro, men alla mätta hälsoindikatorer påverkades.
Konskevenser av sjukskrivning ‐ är sjukskrivning skadligt?
•
•
•
•
•
•
•
Skillnaden mellan sjukdomen och sjukskrivningen
Långa sjukfall – korta sjukfall
Ökad risk för förtidspension S/A
Ökad risk för förtida död
Sämre ekonomi
Ökad social isolering
Minskad självkänsla
Risk för förtida död och självmord 1996‐2006 i förhållande till sjukpenningdagar 1995. Justerat för ålder, socio‐demografiska förhållanden och vårdtid. (Alexanderson et al 2011)
RR förtida död RR förtida död RR självmord (crude)
(kontroll)
(crude)
RR självmord (kontroll)
1‐15
1,2
1,1
1,5
1,3
16‐75
1,8
1,4
2,7
1,9
76‐165
2,8
2,0
4,8
2,6
166‐365
4,4
2,7
7,2
3,0
1‐15
1,6
1,2
1,9
1,4
16‐75
2,3
1,4
2,6
1,6
76‐165
3,5
1,8
4,3
2,2
166‐365
4,6
2,1
5,1
2,1
Kvinnor (ref 0)
Män (ref 0)
Faktorer som påverkar hel återgång i arbete inom två år efter sjukskrivning, multivariat HR. (Huijs et al 2012)
Somatiska besvär
Psykiska besvär
Somatiska och psyk
Deltidsarb
1.6
1.8
2.5
Kvinna
1.0
0.7
0.9
Låg ålder
0.9
0.9
0.9
Barn i hemmet
1.2
0.9
1.6
God utbildning
1.3
1.6
0.7
Tillfälligt anställd
1.0
0.2
0.2
Depression
0.8
0.9
0.9
Ångest
0.9
0.9
0.7
Aktiv coping
1.1
1.5
1.6
Self efficacy
1.3
1.0
1.2
Fysisk belastning
0.9
0.8
1.1
Table 3. Odds ratios (OR) for full and partial RTW of 905
long-term sickness absentees. (Gustafsson et al 2012) N
Age
50–63
40–49
21–39
Education
Elementary
High school
University
Psychological factors
Low or no indecision 1
Low lassitude1
Low or lack of fatigability 1
No reduced sleep1
High social functioning1
High role emotional 1
High vitality1
Medical diagnoses
Mental1
Somatic1
Somatic + Mental
OR Full RTW OR Partial RTW 321
341
242
1
1.87
2.64
1
0.85
0.64
366
322
217
1
1.43
1.86
1
0.84
1.35
462
485
346
620
440
444
458
2.14
2.40
1.77
1.56
1.40
1.55
1.70
1.50
1.68
2.51
1.79
1.92
1.57
1.39
227
243
410
0.59
1.80
0.89
0.64
1.53
0.90
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alexanderson K, Marklund S, Mittendorfer‐Rutz. E & Svedberg P (2011) Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro: Huvudrapport, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet. 2011
Gustafsson K & Marklund S (2011) Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability – a Swedish prospective cohort study, International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 2011, Vol 24(2) 153‐165
Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K & Marklund S (2012) Psychological factors associated with return to work among long‐term sickness abscentees who had undergone a multidisciplinary medial assessment, accepted for publication in Journal of Rehabilitation Medicine, 7 sept 2012
Huijs J J J M, Koppes L L J, Taris, T W & Blonk R W B (2012) Differences in Predictors of Return to Work Among Long‐Term Sick‐Listed with Different Self‐Reported Reasons for Sick Leave, Journal of Occupational Rehabilitation, Vol 22:301‐311
Huges, G (1982) Social Insurance and Absence from Work in Ireland? , Dublin: The Economic and Social Research Institute, Paper No 108, January 1982
Lidwall U & Marklund S (2006) What is Healthy Work for Women and Men? – A case control study of Gender‐ and Sector‐ Specific Effects of Psycho‐ Social Working Conditions on Long‐Term Sickness absence, Work, Vol 27:153‐163
Lidwall U & Marklund S (2011) Trends in long‐term sickness absence in Sweden 1992‐2008 – the role of economic conditions, legislation, demography, work environment and alcohol consumption, International Journal of Social Welfare, Vol 20:167‐179
Marklund S, von Essen J & Bolin M (2007) Can individual health differences be explained by workplace structures?‐
a multilevel analysis of different health outcomes, forthcoming Social Science and Medicine
Scücs S, Hemström, Ö & Marklund S (2003) Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner, Arbete & Hälsa 2003:6
Steers RM & Rhodes SR (1984) Knowledge and speculation about absenteeism, in Goodman PS & Atkin RS (eds) Absenteeism, San Fransico: Jossey‐Bass
Wikman A, Marklund S & Alexandersson K (2005) Illness, disease and sickness – an empirical test of differences between concepts of ill‐health, Journal of Epidemiology and Community Health 2005:59, pp 450‐454
Wikman A & Marklund S (2003) Tolkningar av arbetssjuklighetens utveckling i Sverige, i von Otter C (red) Ute och inne i svenskt arbetsliv – forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbetsliv, Arbetsliv i omvandling 2003:8, Stockholm: Arbetslivsinstitutet, s 21‐57
Voss M, Floderus B & Diderichsen F (2004) How do job charcteristics, family situation, domestic work and lifestylefactors relate to sickness absence? Journal of Occupational and Environmental Medicine, Vol 46:1134‐1143