Presenting the Absent
An account of undocumentedness in Sweden
Erika Sigvardsdotter
Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Sal IV,
Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala, Friday, June 8, 2012 at 10:15 for the degree of
Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in English.
Abstract
Sigvardsdotter, E. 2012. Presenting the Absent: An Account of Undocumentedness in
Sweden. Kulturgeografiska institutionen. 190 pp. Uppsala. ISBN 978-91-506-2288-1.
This thesis provides an ethnography and critical phenomenology of undocumentedness in the
Swedish context. By attending to the forces and processes that circumscribe the life-worlds of
undocumented persons, as well as the phenomenology and essential experiences of their
condition, a complex and multi-layered illustration of what undocumentedness is and means is
successively presented. Employing a dual conceptualization of the state, as a juridico-political
construct as well as a practiced and embodied set of institutions, the undocumented position
emerges as a legal category defined only through omission, produced and reproduced through
administrative routine and practice. The health care sector provides empirical examples of
state-undocumented interaction where the physical and corporeal presence of the officially
absent becomes irrefutable. This research suggests that the Swedish welfare state – universalistic, comprehensive and with digitized administrative routines – becomes a particularly
austere environment in which to be undocumented.
Drawing on interviews with regional and local health care administrators, NGO-clinics’
representatives and health professionals, as well as extensive participatory observation and
interviews with undocumented persons, I argue that the undocumented condition is characterized by simultaneous absence and presence, and a correspondingly paradoxical spatiality. I
suggest that the official absence and deportability of undocumented persons deprives them of
the capacity to define space and, in an Arendtian sense, appear as themselves to others. There
are, however, some opportunities for embodied political protest and dissensus. The paradoxical qualities of the absent-present condition manipulate the undocumented mode of being-inthe-world and I argue that alienation and disorientation are essential experiences of the undocumented situation.
Keywords: Undocumented migration, undocumented persons, feminist methodology, irregular
migrants, existential geography, paradoxical space, Hannah Arendt, critical phenomenology,
Sweden, political geography, papperslösa, absence and presence, embodied action, public
space, alienation, disorientation, digital welfare state, health care, bio-politics, institutional
border, embodiment
Erika Sigvardsdotter, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography,
Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden.
© Erika Sigvardsdotter 2012
ISBN 978-91-506-2288-1
urn:nbn:se:uu:diva-173196 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173196)
Printed by Edita Västra Aros, Västerås, 2012
In the memory
of my Mother
and my Father
Acknowledgements
The past years have changed my life in many ways and it is with mixed feelings that I send this manuscript to print. Research makes for a certain type of
adventure and I feel very privileged to have had the opportunity to spend
five years doing something that I have truly loved and learn so much from so
many people.
Firstly, I wish to thank everyone who has let me into their life during the
course of this project. The most important persons for this thesis cannot be
named but without you, there would of course be no thesis at all. Special
thanks to Syster Ella, Syster Karin and Syster Marianne of Alsike kloster
who received me and took me in for an important part of my fieldwork; to
Rosengrenska kliniken, Médecins de Monde and Tinnerökliniken who welcomed me to watch and learn at their clinics; as well as to the representatives
for Ersta Diakoni, IFMSA, Rädda Barnen, Röda Korset, SAC and Sahlgrenska Sjukhuset who generously gave me of their time. Others whom I particularly wish to mention are Anne Sjögren and Henry Ascher at Rosengrenska
Kliniken, Sarwar Alam, Yacine Asmani and Anita Dorazio – Tack!
My supervisors through this adventure have been Aida Aragao-Lagergren
and Irene Molina and in the initial stages of the project also Susanne Stenbacka. Thank you for all critique, questions, comments and support – for
being all that supervisors can be. Thank you for believing in me when I
didn’t.
The Department of Social and Economic Geography at Uppsala University has in many ways been my academic home. It was there my interest for
research awoke during my C- and D-uppsats. Michael Gentile was my supervisor through both projects and is the person who pushed me into fieldwork and academia, furnishing me with courage to meet them on my own.
Michael, I have strayed far from our early plans and projects and that is
nothing but a tribute to how well you taught me to do things my own way.
Everyone in the department has been important in forming a fertile environment for learning but I especially wish to mention the PhD candidates –
former and present – whose supportive as well as argumentative qualities
have been important throughout the work with this thesis. Especially important have Tobias Fridholm and Jakob Nobuoka been. Further, I am ever
grateful to Magdalena Cedering, Sofie Joosse, Melissa Kelly, Anna-Klara
Nilsson, Pepijn Olders, Jasna Sersic and Chiara Valli for assisting with proof
reading, layout and certain ‘hardware’ issues.
I am also indebted to my reading group, Vessela Misheva, Dominic Power, Roger Andersson and Sofia Cele, who gave crucial comments on this
manuscript at a crucial moment. Others, in and beyond my home department, who have been important in various ways in the concluding of this
project, are Gunnar Olsson, Christian Abrahamsson, Lars Frers, Lars Meier,
Heidi Moksnes, David Jansson, Bradley L. Garrett, Brett Christophers, Jan
Boelhouwhers, Morgane Terret, Kerstin Sandberg och Malin Fryknäs.
Last but not least, Kerstin Edlund, Karin Beckman and Ewa Hodell have
provided friendly and unbelievably efficient administration – no other department has administrators like you.
During 2010, I spent one semester at the Geography Department at the
Maxwell School, Syracuse University. I am grateful especially to Alison
Mountz and Tod Rutherford, but also to Emily Kaufman, Lisa Bhungalia and
Don Mitchell, for offering a productive, welcoming and generous environment.
The Graduate School in Population Dynamics and Public Policy at Umeå
University, of which I have been part since 2008, has been an important
source of inspiration and opportunities for conference attendance and other
projects. Anna-Maria Lundins Stipediefond at Smålands Nation in Uppsala
has also been crucial in making conference attendance and my half year long
visit to Syracuse University possible.
I am privileged with supportive and wise family and friends and I am
deeply indebted to so many for the support I have had and felt over the past
years. Erik Haglund, Ingegerd Aurell and Anna Bredin must be especially
mentioned. What, I ask, would I have done without you? Cilla, Annika, Pär
and Olga; Jon and Moster Thelie, I am very, very fortunate to have you all in
my life.
Finally, I want to thank my Mother and Father. For everything.
Contents
Acknowledgements ............................................................................ vii
I. Introduction ..................................................................................... 13
A research project and a thesis ....................................................... 14
The Swedish context ....................................................................... 15
Disciplinary context ........................................................................ 16
Disposition ...................................................................................... 18
II. Human Conditions ......................................................................... 21
A political theory of undocumentedness ........................................ 21
Birth and plurality ....................................................................... 23
Public space and the “right to have rights”................................. 25
Statelessness and bare life .......................................................... 27
Resistance and the conscious pariah ........................................... 28
The phenomenal nature of the world .............................................. 30
A phenomenology of emotion .................................................... 33
Phenomenology and spatiality .................................................... 35
A critique of phenomenological thought ........................................ 36
The lived body ............................................................................ 36
III. A Methods Chapter ....................................................................... 39
Constructing mystery ...................................................................... 39
Exploring the construction of undocumentedness .......................... 41
Exploring undocumentedness as situation ...................................... 43
Fieldwork as epistemological event ............................................... 45
The ‘field’ in fieldwork .............................................................. 46
Situated knowledge and the position of the researcher .............. 47
Inter-viewing .............................................................................. 50
Participation and observation ..................................................... 52
Writing and representation ............................................................. 55
Terminology ............................................................................... 55
A note on anonymity and responsibility ..................................... 56
Fieldnotes, transcripts and the representing of quotes ................ 59
Writing as learning process ........................................................ 60
Writing as ontological event ....................................................... 61
IV. Residuals of the Swedish Model .................................................. 63
Two conceptualizations of the state................................................ 64
Territory-population-jurisdiction ................................................ 64
Embodying the nation-state ........................................................ 66
The Swedish and European migration context ............................... 68
A Swedish digital welfare state .................................................. 69
Undocumented migration in Sweden ......................................... 71
The construction of the undocumented position............................. 74
(Re-)producing the undocumented position in practice ................. 77
Conclusion .................................................................................. 80
V. Embodied border negotiation in health care .................................. 81
A political prelude .......................................................................... 81
Institutional borders in health care regulations............................... 84
National regulations .................................................................... 84
Regional policies ........................................................................ 87
Border negotiations in local administration.................................... 91
When visiting the hospital .............................................................. 93
Twilight clinics ............................................................................... 95
Porous borders and osmosis ....................................................... 96
Undocumented patients .................................................................. 98
Conclusion ................................................................................ 101
VI. Presenting absent bodies ............................................................ 102
The where of undocumentedness ................................................. 103
Identification as warping device ............................................... 104
Exposure and vulnerability ....................................................... 108
Abiding by absence – “Have you anywhere to hide?” ................. 109
Disguise – or hiding in plain sight ................................................ 111
“They can’t see that I don’t have documents” .......................... 114
Joint, anonymous presence ........................................................... 117
Gaining appearance ...................................................................... 119
Sarwar takes a risk .................................................................... 120
Demonstrating presence ........................................................... 121
Conclusions .............................................................................. 123
VII. Undocumented lived experience ............................................... 124
Timelessness and ambiguity ......................................................... 125
Fear and magic.............................................................................. 125
Alienation and becoming an object .............................................. 127
Disorientation and discomfort ...................................................... 130
Undocumentedness inscribed ....................................................... 132
Escape at a high cost ................................................................. 135
Orientation and anchoring devices ............................................... 138
Social interaction ...................................................................... 138
Narrowing one’s horizons ........................................................ 139
Being in my body ..................................................................... 141
Conclusions .............................................................................. 142
VIII. Conclusions.............................................................................. 144
Research in Sweden on the undocumented condition .................. 145
Feminist thought, phenomenology and Hannah Arendt ............... 146
Critical and feminist phenomenology....................................... 146
Arendt and feminism ................................................................ 147
The importance of doubt, and of courage ..................................... 149
Conclusions .................................................................................. 150
Especially in Sweden ................................................................ 150
Regulating health care provision .............................................. 151
A final remark ........................................................................... 152
Om papperslösa i Sverige: en sammanfattning ................................ 155
Framställning och disposition ................................................... 156
Metod och material ....................................................................... 157
Terminologi .............................................................................. 158
Vad är papperslöshet? ................................................................... 160
Lagstiftning ............................................................................... 160
Administration och praktik ....................................................... 161
Hälsa och sjukvård för papperslösa .............................................. 162
Reglering .................................................................................. 162
I praktiken ................................................................................. 164
Frånvarande och samtidigt närvarande ......................................... 166
Gömd eller förklädd? ................................................................ 166
Att bli närvarande ..................................................................... 167
Papperslöshet ................................................................................ 168
En fenomenologisk utgångspunkt ............................................ 168
Alienation och desorientering ................................................... 169
Orienteringstaktiker .................................................................. 171
Slutsatser ....................................................................................... 171
Bibliography ..................................................................................... 173
Om papperslösa i Sverige: en sammanfattning
Papperslösa är en benämning på personer som befinner sig i Sverige utan
uppehållstillstånd. Ibland, och av vissa, kallas de gömda, gömda flyktingar,
tillståndslösa, illegala eller irreguljära. Att vara papperslös är inte brottsligt,
men innebär att man är utvisningsbar – om myndigheterna upptäcker och
identifierar en riskerar man att bli satt i förvar och så småningom deporterad.
Papperslösa har inget personnummer eller annat ID nummer och är på så sätt
officiellt inte närvarande i Sverige, de finns inte registrerade någonstans, och
de har ingen identitet som är användbar i det svenska samhället. Vadhelst
som kräver identifikation – att hyra en film, att åka tåg, hämta ut ett paket på
posten, hyra en lägenhet – blir närapå omöjligt för en papperslös person;
man blir helt hänvisad till den svarta eller informella marknaden. Sverige är
en specifik kontext i detta sammanhang, då personnummer används i väldigt
många sammanhang som identifikation, oftare än i de flesta andra länder och
svårigheten med att inte ha en officiell identitet blir tydligare.
Det övergripande syfte som från början drivit det här forskningsprojektet
är att utforska relationen mellan den svenska staten och de papperslösa i
Sverige. Formellt kan en sådan relation inte existera, då papperslösa inte har
någon digital identitet som motsvarar dem i folkbokföringen eller i något
annat register. Men likväl är papperslösa personer lika närvarande som vem
som helst annan och deras blotta fysiska närvaro tvingar fram en relation och
ett förhållningssätt. Under projektets gång har frågeställningarna förfinats
och preciserats till två huvudfrågor som närmar sig fenomenet papperslöshet
från olika perspektiv.
Att vara papperslös innebär att ingå i en kategori med etiketten ’papperslös’. Det är en kategorisering som tar sin utgångpunkt i staten. Således är
definitionen av ’papperslös’ också beroende av definitionen av staten. Antingen kan man se papperslöshet som ett resultat av lagstiftning och riktlinjer, eller som något som produceras och reproduceras i praktiken i implementeringen av dessa regleringar. Jag har valt att inkludera båda dessa synsätt i analysen i den här avhandlingen. Kategorin ’papperslös’ formas också
av andra mekanismer i samhället än de som relaterar till immigration. Att
inte ha ID handlingar gör att man blir utesluten från många delar av samhället som inte specifikt har med rättigheter eller medborgarskap att göra.
Den första delen av mitt forskningsprojekt fokuserar på hur kategorin papperslös definieras i lagstiftning och i policy, samt hur den definitionen formas och reproduceras i administration och i praktiken. För att kunna zooma
155
in på specifika mekanismer och praktiker som formar papperslösheten i Sverige använder jag sjukvården som exempelsektor.
Den andra delen av min forskning handlar om vad papperslöshet innebär
för de som är papperslösa. Här har jag försökt ta ett mer djupgående grepp
på papperslöshet som situation att befinna sig i. Bortom de praktiska problem som uppstår och de taktiker man kan ägna sig åt för att hantera dem
och klara dagen, har papperslöshet mer grundläggande politiska och existentiella konsekvenser. Jag använder mig av ett kritiskt och feministiskt fenomenologiskt perspektiv som jag förklarar kort längre fram i den här sammanfattningen.
Framställning och disposition
Trots att den här avhandlingen avhandlar ett fenomen i Sverige som dessutom är ett aktuellt ämne i den svenska debatten idag, har jag valt att skriva på
engelska. Det finns argument både för och emot ett sådant val och jag vill ge
åtminstone en kort förklaring till detta. Jag har redan nämnt att Sverige utmärker sig på vissa sätt som spelar roll för papperslösa personer, till exempel
när det gäller det ständiga användandet av personnummer som identifikation,
men även Sverige som utpräglad välfärdsstat har stor betydelse för papperslösas position i samhället. Detta gör att exkluderingen av papperslösa blir
närmare absolut i Sverige än i många andra länder. Sverige utgör på så sätt
något av ett extremfall när det gäller situationen för papperslösa. Utöver det
att papperslösas situation är intressant i sig, har den relevans som en ’kritisk
fallstudie’ i ett internationellt perspektiv. Avhandlingen är också bitvis tämligen teoretisk och kan upplevas som svårtillgänglig för läsare ovana vid den
sortens texter. Jag har därför valt att skriva en förenklad men utförlig sammanfattning av avhandlingen på svenska för att göra min forskning och
forskningsresultat mer tillgängliga för en svensk publik.
Strukturen i denna sammanfattning är ungefär densamma som avhandlingen som helhet. Efter en kort metodgenomegång går jag över till att diskutera hur kategorin ’papperslös’ skapas och formas i lagstiftning, administration och i praktiken, samt vilken roll den svenska kontexten spelar i dessa
processer. Jag ägnar extra uppmärksamhet till frågan kring hur dessa mekanismer fungerar inom vården, hur olika regler växt fram på olika politiska och
administrativa nivåer och vilka effekter den nuvarande situationen har för
både sjukvårdspersonal och patienter. Därefter diskuterar jag den paradoxala
situation papperslösa personer befinner sig i som fysiskt närvarande men
officiellt frånvarande och hur de osynliggörs av att inte ha någon officiell
identitet. Slutligen diskuterar jag hur det att vara papperslös påverkar ens
upplevelse av verkligheten samt pekar kort på några huvudpunkter i min
forskning.
156
Metod och material
Som ett pilotprojekt i fältarbetets inledning intervjuade jag företrädare för
olika organisationer och myndigheter. På detta sätt kunde jag bilda mig en
uppfattning om situationen för papperslösa och vilka frågor som var intressanta och viktiga. Med tiden utkristalliserades de två delarna av mitt forskningsprojekt och mitt empiriska material kan delas upp i två motsvarande
delar. Den första delen av projektet som handlar om papperslöshet som kategori med särskilt fokus på sjukvård, baseras dels på en närläsning av relevant
lagstiftning och policydokument, dels på intervjuer med landstings- och
sjukhustjänstemän, samt med läkare och sjuksköterskor med erfarenhet av
vård för papperslösa. Jag har också besökt de flesta frivilligkliniker som
erbjuder vård till papperslösa, och även följt med papperslösa till sjukhuset
vid ett par tillfällen. Intervjuerna med landstingstjänstemän genomfördes
som standardiserade telefonintervjuer och utgjorde basen i en kartläggning
av landstingens inställning till papperslösas rätt till vård. Som en fördjupning
av denna del av studien intervjuade jag administratörer och tjänstemän på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och på Ersta Diakoni, där man tidigt tog
initiativ för att utarbeta rutiner för och utöka utbudet av vård för papperslösa.
Intervjuerna med sjukvårdspersonalen – fem sjuksköterskor, åtta läkare och
en tandläkare – var av traditionell, semistrukturerad typ, där jag frågade om
deras erfarenheter av att ge vård till papperslösa, hur detta gått till och vilka
svårigheter som uppstår i dessa sammanhang.
Den andra delen av projektet baseras på intervjuer med papperslösa samt
deltagande observation i olika sammanhang där jag träffat papperslösa under
längre perioder. Jag har tillbringat mycket tid i Alsike Kloster som är en
fristad för papperslösa personer. Mellan 30 och 40 personer har bott där under perioden för mitt fältarbete, och jag har varit där cirka 60 dagar totalt
över två och ett halvt års tid, utspritt på enstaka dagar och helger till perioder
upp till två veckor. Jag har också deltagit så ofta jag kunnat i de demonstrationer Papperslösa Stockholm anordnat. Dessa kontakter har varit till hjälp
för att knyta kontakter och hitta intervjupersoner, men också i sig själva varit
viktiga delar av mitt empiriska material. Jag har också fått kontakt med papperslösa intervjupersoner genom några olika frivilligorganisationer och enskilda aktivister. Totalt har jag intervjuat eller på motsvarande sätt haft kontakt med cirka femton papperslösa familjer bestående av minst två personer,
med eller utan barn, och cirka tretton ensamstående papperslösa personer.
Bland dessa bedömer jag att jag djupintervjuat eller haft djupgående diskussioner med ungefär hälften av de vuxna. Alla dessa intervjupersoner har inte
varit papperslösa under hela perioden jag träffat dem eller vid tidpunkten för
intervjun. En del har varit papperslösa tidigare, men haft uppehållstillstånd
eller varit asylsökande när jag träffat dem. Några har varit på väg att bli papperslösa, det vill säga de har fått ett slutgiltigt negativt besked till sin asylansökan men ännu inte fått en deportationsorder. Åter andra har varit pappers157
lösa när jag först träffat dem, men har under projektets gång ansökt om och
fått uppehållstillstånd. Eftersom papperslöshet som upplevelse och situation
att befinna sig i är en ännu mer diffus kategori än definierad ur ett juridiskt
perspektiv har jag inte sett detta som ett problem, utan snarare som en fördel.
Fördelningen mellan före detta asylsökanden och andra papperslösa bland
intervjupersonerna har en övervikt mot den förra kategorin som jag inte tror
återspeglar den verkliga fördelningen bland papperslösa i stort. Fördelningen
mellan olika nationaliteter är också långt ifrån representativ. Även om jag
inte strävat efter representativitet bland intervjupersonerna, kan nationalitet
och skäl för flytten ha stor betydelse för en persons levnadsvillkor som papperslös. Då många delar av livet kompliceras av att inte ha personnummer är
de flesta beroende av sociala nätverk eller organisationer, och de sociala
nätverken är ofta, om än inte alltid, etniska eller nationella. Olika grupper
har olika förutsättningar beroende på hur många som redan har uppehållstillstånd, om man riskerar utsättas för rasism, men även andra faktorer som ens
förutsättningar att lära sig svenska eller huruvida man är rädd för att återvända till sitt hemland har stor betydelse. Bland intervjupersonerna i den här
studien är de vanligaste ursprungsområdena Balkan, före detta sovjetstater,
Angola, Afghanistan/Pakistan och Nordafrika. Bland de papperslösa i Sverige finns enligt andra undersökningar (exempelvis Fresk and Ganslandt,
2009; Gavanas, 2010) ganska stora grupper från Mellanöstern, Sydamerika
och Mongoliet, men jag har inte haft kontakt med någon från dessa områden.
Terminologi
När det gäller papperslösa och papperslöshet är språket mycket politiskt
laddat och valet av benämningar blir extra viktigt. I Sverige är det främst tre
olika uttryck som används i debatten, varav papperslös är ett av dem, de
andra två är gömda och illegala, men även blandningar och kombinationer
av dem förekommer. Helena Holgersson (Holgersson, 2011) har i sin avhandling identifierat tre diskurser kring papperslöshet som hänger samman,
mer eller mindre starkt, med var sin term. Detta är en viktig bakgrund och
kontext till hur frågor kring papperslösa och papperslöshet hanteras i svensk
debatt och politik.
Gömda och gömda flyktingar är de uttryck som använts mest och längst i
den svenska debatten, men enbart om asylsökande som fått avslag och håller
sig undan deportation. Det är ingen slump att ordet gömd är i passiv form: de
gömda gömmer sig inte själva, utan är gömda av hjälpare och gömmare.
Detta är symptomatiskt av den offerroll som de gömda placeras i; de som
använder ordet gömda talar oftast om de gömda som offer för det svenska
asylsystemet, och de framställs inte sällan som hjälplösa, undangömda och
inte som en del av det samhälle ’vi’ befinner oss i.
Illegala immigranter är ett uttryck som främst används av den växande
högerextrema eller populistiska falangen i svensk politik och samhällsdebatt.
158
Med denna term lägger man samman nekade asylsökanden och personer som
kommit till Sverige av andra anledningar, exempelvis för att arbeta, och
fokuserar på antagandet om att det är kriminellt att befinna sig i Sverige utan
tillstånd.
Slutligen är ordet papperslös ett ganska nytt tillskott i den svenska debatten. Papperslös är en direktöversättning av franskans sans-papier, som myntades av demonstrerande papperslösa i Frankrike under andra halvan av
1990-talet (Krause, 2008). Det innefattar alla personer som bor och/eller
arbetar i Sverige utan tillstånd och har, till skillnad från de andra två, undertoner av aktivitet och politisk kamp. Istället för att som den gömda flyktingen porträtteras som ett passivt offer som vid minsta tecken på initiativ tappar
sin trovärdighet, kan en person benämnd papperslös, trots sin utsatta position
och ofta svåra livsomständigheter ändå äga viss initiativförmåga. Ordet papperslös ökade kraftigt i användning under andra hälften av 00-talet och en av
anledningarna till detta var det medvetna och aktiva arbetet som flera organisationer lagt ned på att lansera ordet. Alla är dock inte nöjda med denna utveckling av diskussionen. Många frivilligorganisationer bygger sin opinionsbildning på att väcka medlidande med personer som flytt hemska förhållanden, och då ordet papperslös inte har någon tydlig koppling till flyktingskap eller asylskäl, har vissa hållit fast vid den gamla terminologin.
Nykonstruktioner som ’papperslösa gömda’ eller ’papperslösa flyktingar’
har också dykt upp både i media och i offentliga dokument.
Att organisationer som Papperslösa Stockholm med flera jobbade för att
lansera ordet var ett tungt vägande skäl för mig att använda ordet papperslös,
men inte det enda. Jag ville i min studie inkludera även papperslösa som inte
flytt till Sverige och då fungerade ett ord som gömda dåligt. Det blev också
snabbt tydligt för mig att inte särskilt många faktiskt ’gömde sig’ eller blev
’gömda’ av någon; många arbetade och var dagligen ute bland folk. Ordets
’offer’-laddning var också problematisk tyckte jag och gömda tedde sig därför inte som ett bra alternativ. Ordet papperslösa har andra problem förknippat med sig. Det franska ordet sans-papier refererar till att de papperslösa
inte har några ID handlingar, något som är obligatoriskt att bära på sig i
Frankrike. Så är inte fallet i Sverige, och ordet blir således något missvisande. Det finns långt ifrån någon enighet om vilken term som är ’bäst’, men
jag menar att papperslös är det bästa alternativet bland de ord som är tillgängliga och förstådda i den svenska debatten. Helena Holgersson som hittills är den enda som skrivit en avhandling på svenska om papperslösa använder uttrycket icke-medborgare (Holgersson, 2011), som jag också tycker
fungerar bra i sammanhanget. Det har som Holgersson påpekar inget av det
ideologiska bagage som termerna redovisade ovan har, men är av samma
skäl oetablerat och kräver förklaring, vilket är en nackdel. På engelska har
jag genomgående använt uttrycket undocumented, vilket är den närmaste
motsvarigheten på engelska för sans-papier eller papperslös.
159
Vad är papperslöshet?
I Sverige använder vi oss ofta av personnummer för att identifiera oss, både i
kontakt med myndigheter, företag och föreningar. Utan personnumret kan
man oftast inte bli registrerad som kund eller medlem, eftersom registren allt
som oftast är datoriserade. Detta utbredda användande av personnumret som
identifikation har en bred acceptans bland svenskar. Sverige är också en
utpräglad välfärdsstat med omfattande offentligt finansierad sjukvård, pensioner och barn- och äldreomsorg. Rätten till välfärd är endast delvis knuten
till ens arbete, familj eller inkomst, dess grundförutsättning är istället att man
är officiellt bosatt i Sverige. Den svenska arbetsmarknaden jämförelsevis
välreglerad (Schierup, et al., 2011b) men en avreglering av arbetsmarknaden
har öppnat för en större svart arbetsmarknad, och därmed också en större
efterfrågan på svart, och också papperslös arbetskraft. I ett internationellt
perspektiv är dock denna utveckling relativt ny och liten. Kortfattat man
säga att är man ’med’, är man inkluderad i ett starkt reglerat samhällssystem
och har tillgång till ett brett utbud av välfärdstjänster, men om man inte är
’med’ är man totalt exkluderad. Detta är den övergripande kontext i vilken
redogörelsen av hur kategorin papperslös definieras och formas ska förstås.
Lagstiftning
Svenska medborgare får sitt personnummer vid födseln och utlänningar som
flyttar till Sverige får ett personnummer när de får uppehållstillstånd för en
längre period. Personnumret är personens numeriska identitet i folkbokföringsregistret. Med personnumret blir man officiellt en ’person’. I exempelvis Storbritannien eller Spanien kan man visa upp post adresserad till sig
själv som ’proof of address’. På så vis kan ens faktiska bosättning på en
adress användas som en form av identitetsbevis. I Sverige däremot är en
persons folkbokföringsadress det enda giltiga beviset på bosättning. Folkbokföringen placerar automatiskt en person i en kommun och ett landsting
och som bofasta i Sverige, med de rättigheter och skyldigheter som det innebär. Ett landstings ansvar mot sina bosatta är underförstått ett ansvar mot de
som är folkbokförda i det aktuella landstinget. Att vara bosatt i Sverige är i
juridisk mening i princip likställt med att vara folkbokförd.61
EU-medborgare behöver inte ansöka om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd i Sverige, utan behöver endast registrera sig hos myndigheterna efter
tre månader och förutsatt att man kan försörja sig så har man rätt att bo och
bosätta sig i Sverige. Utomeuropeiska (utanför EU) medborgare däremot
behöver, med några undantag, ansöka om uppehållstillstånd för att vistas
längre än tre månader i Sverige och i många fall också ansöka om visum för
61
Tolkningen av ’bosatt’ kan skilja något åt mellan olika juridiska kontexter, men i de flesta
fall förstås bosatt som folkbokförd.
160
kortare besök. För asylsökande fungerar uppehållstillstånd och registrering
annorlunda i jämförelse med andra utlänningar. De folkbokförs inte, oavsett
hur lång tid asylprocessen tar, utan registreras hos Migrationsverket och får
av dem ett sammordningsnummer. En asylsökande är på så vis inte ’bosatt’ i
en kommun eller landsting på samma sätt som en folkbokförd person, utan
hör till Migrationsverket.
Efter att alla dessa kategorier av bosatta och besökare har definierats, så
återstår en grupp på mellan 10 000 och 35 000 personer på svenskt territorium som är de som är papperslösa. De är alltså inte explicit definierade juridiskt, utan kan sägas vara en residualkategori: när alla andra är definierade
så är de papperslösa de som blir över. Det har gjorts några försök att inkludera papperslösa i viss lagstiftning, men dessa försök har oftast misslyckats
på grund av bristande kunskap om gruppens sammansättning, och den
följaktiga svårigheten att formulera en inklusiv definition. Detta kommer jag
att gå in närmare på gällande hälso- och sjukvård.
Administration och praktik
Att som papperslös inte vara är registrerad och inte har någon form av erkänd eller användbar identifikation får långtgående konsekvenser, långt bortom de institutioner som är kopplade till medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Varje transaktion eller kontakt med en förening eller institution
som frågar om personnummer är en potentiell risk, då man varje gång måste
avslöja sin legala status. I de ofta datoriserade kund- och medlemsregistren
är det dessutom ofta omöjligt att registrera en person utan personnummer.
Detta sätter inte sällan stopp för vardagliga aktiviteter och transaktioner.
Givetvis är vissa av dessa saker möjliga utan personnummer – turister är inte
utestängda från samhället. Skillnaden är att de har giltiga identitetshandlingar och reseförsäkring, och sällan blir oroliga av det pappersarbete avsaknaden av personnummer medför.
Utan ID-kort kan man inte resa med giltig biljett på tåg i Sverige, man
kan inte hämta ut ett paket på posten, och från och med nyligen kan man inte
heller betala exempelvis lokaltrafik med SMS-biljett trots att man har ett
laddat svenskt kontantkort. Många företrädare för föreningslivet blir förvirrade eller nervösa när en person inte har personnummer och inte kan registreras som medlem. Personnumret som digital identitet används i kommunikationen mellan individer och statliga, privata och frivilliginstitutioner,
och är nödvändigt för all digital registrering och kommunikation. Utan detta
numeriska gränssnitt försvåras och i vissa fall omöjliggörs dessa kontakter
helt.
Papperslösas närvaro är på många vis mer problematisk för den svenska
välfärdsstaten än för länder som erbjuder färre rättigheter till sina medborgare, då kontrasten mellan de som är inkluderade och de som är exkluderade
är större. Sverige med sitt internationella rykte av att vara den ultimata väl161
färdsstaten, är alltså paradoxalt nog ett av de länder i världen där situationen
för papperslösa är extra svår. De faktorer som jag här nämnt som specifika
för Sverige gör papperslösas exkludering och utsatthet i vardagen extra accentuerad i jämförelse med många andra länder, även om den interna utlänningskontrollen kan vara mer aggressiv på andra håll. Den effektivitet med
vilken välfärdsstaten fungerar för de som är inkluderade, motsvaras av effektiviteten med vilken papperslösa utesluts.
Det är inte ett brott att vara papperslös i Sverige, men genom att inte definiera papperslösa och låta dem förbli o-identifierbara och o-registrerbara har
man effektivt uteslutit dem från alla samhällsfunktioner. Exemplen ovan
visar på att exkludera genom att ignorera är minst lika absolut som vore den
papperslösa personen ’illegal’.
Hälsa och sjukvård för papperslösa
God hälsa är viktigt för allt levande och en viktig grundbult i en modern
välfärdsstat. När debatten kring papperslösas rätt till vård blev aktuell tidigt
under det här forskningsprojektets gång, blev sjukvården ett både relevant
och aktuellt val av sektor för att studera närmare hur exkluderingen av papperslösa går till. Frågan aktualiserades efter att FN kritiserat Sverige för att
inte erbjuda vård till papperslösa (Hunt, 2007). En annan samtida rapport
konstaterade att Sverige och Österrike var de länder i Europa som var mest
restriktiva med att erbjuda vård till papperslösa. I de flesta andra europeiska
länder har papperslösa personer tillgång till åtminstone subventionerad akutsjukvård och mödravård, och i flera fall också primärvård (PICUM, 2007).
Reglering
Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner som berör rätten
till hälsa.62 Dessa understryker alla människors rätt till hälsa, vilket innefattar
tillgång till sjukvård. Dessa konventioner är inte juridiskt bindande, men
Sverige har förbundit sig att stifta sina lagar i enlighet med dem. Den medicinska etiken baseras på dessa mänskliga rättigheter och World Medical
Associations deklaration om patientens rättigheter fastställer att varje patient
har rätt till medicinsk vård, samt att vården ska utföras i överensstämmelse
med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare anges att närhelst lagstiftning eller regeringsåtgärder förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare
vidta åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem.
Hälso- och sjukvårdslagen reglerar landstingens ansvar att erbjuda hälsooch sjukvård till landstingets bosatta – och detta innebär i princip de som är
62
Dessa innefattar bland andra FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s barnkonvention och den Europeiska sociala stadgan.
162
folkbokförda där. Fjärde paragrafen anger dock att ”Om någon som vistas
inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård ska landstinget erbjuda sådan vård”. Detta ska garantera att ingen person i behov av akut vård nekas sådan vård då han eller hon vistas utanför det
landsting/annat område där hon är folkbokförd. Normalt finns ett annat
landsting eller land eller ett försäkringsbolag att fakturera, men om inte är
patienten själv betalningsansvarig. För icke-folkbokförda, exempelvis EUmedborgare, asylsökande och ’gömda barn’, gäller särskilda regler, men
ingenstans regleras tillgången till vård för papperslösa vuxna och papperslösa barn som inte tidigare sökt asyl. På liknande sätt som i lagstiftningen i
stort är de papperslösa de som blir över då övriga grupper med sina respektive rättigheter till sjukvård definierats. Lagligen är de därför endast berättigade till det minimum som regleras i hälso- och sjukvårdslagens fjärde paragraf.
Tillgång till vård kan diskuteras i både teoretiska och praktiska termer. I
Sverige har man valt att subventionera i princip all vård för medborgarna för
att göra den tillgänglig. Papperslösa kan inte nekas omedelbar vård, men den
kan knappast sägas vara tillgänglig för dem i ekonomiska termer. Beroende
på utgångspunkt kan detta därför uttryckas på olika sätt, antingen att papperslösa saknar ekonomiska vårdförmåner eller att de saknar tillgång till
vård.
Utöver hälso- och sjukvårdslagen finns ytterligare lagstiftning med bäring
på den aktuella frågan. Kommunallagen kapitel två, 3 § anger att ”Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till
nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det”. I det
här sammanhanget innebär detta att ett landsting inte får besluta att generellt
subventionera vård för icke-medlemmar (här papperslösa), då detta lämnar
mindre pengar kvar för medlemmarna (de folkbokförda). Om ’synnerliga
skäl’ finns i ett enskilt fall kan en vårdskuld skrivas av, såväl för en folkbokförd som för en papperslös, utan att det strider mot kommunallagen. Vidare
så gäller Sekretesslagen och således vårdsekretessen i samma utsträckning
för en papperslös patient som för någon annan.
Den diffusa och endast indirekta regleringen av vård för papperslösa har
gjort att de flesta landsting har ansett det nödvändigt att formulera egna förklaringar eller regleringar av vad som gäller i frågan. Hösten 2009 hade sjutton av de tjugoen landstingen tagit upp frågan och formulerat någon form av
riktlinjer om vad som gäller i deras landsting angående vård för papperslösa.
Alla sjutton ansåg att reglerna behövde förtydligas och de allra flesta ansåg
att de regler som fanns var för restriktiva och stred mot mänskliga rättigheter
och mot den medicinska etiken. De riktlinjer och tillämpningsanvisningar
som antagits kan delas in i tre kategorier.
Den första, och minsta gruppen, bestående av endast ett fåtal landsting,
fokuserade på kommunallagens lydelse och ansåg sig endast kunna ’förtydliga lagen’. Den andra gruppen inkorporerade papperslösa i gruppen asylsö163
kande och antog på detta sätt generella subventioner. Detta har praktiska och
pedagogiska fördelar genom att två relaterade grupper slås ihop, men det kan
argumenteras att det strider mot kommunallagen. I vissa fall inkluderas endast personer som tidigare ansökt om asyl, och i dessa fall kan riktlinjerna
sägas hemfalla åt en slags ’tycka synd om-mentalitet’, där rätten till vård
baseras på att personen antas vara ett oskyldigt offer och inte på att hon eller
han är människa. Den tredje gruppen landsting utökade papperslösas rätt till
vård från ”omedelbar vård” till ”omedelbart nödvändig vård”, utan hänsyn
till betalningsförmåga i ögonblicket.63 Dessa riktlinjer innehåller ingen reglering av betalningsansvar och lösningarna angående betalning skiljer sig mellan och inom landsting. På vissa håll skriver man ut fakturor till papperslösa
patienter, medan andra låter bli att fakturera om patienten inte kan betala vid
vårdtillfället.
Tre år senare har frågan varit uppe för diskussion på nationell nivå ett antal gånger, samt behandlats i en nationell utredning, men inget förslag på
nationell reglering har ännu lagts fram. Ytterligare ett landsting har formulerat egna riktlinjer och ett, Sörmland, har tagit beslut om att erbjuda vård på
samma villkor som den folkbokförda befolkningen till ”asylsökande och
papperslösa som stadigvarande befinner sig i landstinget”.64
I praktiken
Det viktigaste hindret för papperslösa att få tillgång till vård, näst deras
rädsla för myndigheter, är bristande rutiner och kunskap hos vårdpersonalen.
I många fall har de politiska besluten i landstingen inte kommunicerats till
verksamheterna och det har tagit tid för regelböcker och lathundar att bli
uppdaterade. För att inga patienter ska nekas vård som de har rätt till är det
därför viktigt att rutiner och riktlinjer inte bara finns, utan också sprids och
praktiseras.
När det inte finns regler, eller som i fallet med papperslösa patienter, endast mycket generella och indirekta regler, öppnar man för stor godtycklighet,
och det blir den enskilda vårdgivaren som ska ta beslut och ansvar för
huruvida en viss patient ska få vård (Sigvardsdotter, 2010). Det har dessutom
hänt att vårdpersonal i sökandet efter information och instruktioner ringt till
Migrationsverket för att få råd, vilket har lett till att patienten hämtats och
tagits i förvar. Rykten om dessa incidenter ökar på den generella rädsla de
flesta papperslösa känner inför att besöka vården.
63
Denna nya term är otydlig, men kan antas vara jämförbar med ”vård som inte kan anstå”,
vilken asylsökande har rätt till. Vård som inte kan anstå innefattar utöver mödrahälsovård,
vård vid abort och preventivmedelsrådgivning, behandling av sjukdomar och skador där en
måttlig fördröjning av behandlingen kan medföra allvarliga följder för patienten.
64
Jag har valt att inte närmare diskutera vilka landsting som har vilka riktlinjer, eller deras
specifika innehåll i den här sammanfattningen. Uppdaterad information angående detta finns
på https://erikasigvardsdotter.wordpress.com/
164
De administrativa problem som hindrar många papperslösa från att få
vård, uppstår redan innan patienten fått träffa en vårdgivare, och det är snarare administratörerna än vårdpersonalen som agerar grindvakter för papperslösas vård. Saker som att man inte vet hur man registrerar papperslösa
patienten eller är rädd för att göra fel, eller att man felaktigt avkräver patienten kontant betalning är vanliga anledningar till att papperslösa nekas vård.
Andra antar att de inte har rätt till vård och nekar av den anledningen. Det är
också svårt för den administrativa personalen att avgöra vad som är akut
eller ”omedelbart nödvändigt”, då sådana bedömningar ligger inom läkarens
kompetensområde. Den administrativa osäkerheten har också i många fall
lett till att de vårdkostnader som papperslösa inte kunnat betala stannar på
den lokala klinikens eller sjukhusets budget. Det behöver inte vara stora
summor för att det ska märkas i en liten lokal budget – kostnader som centraliserade till landstings- eller nationell nivå är mycket små och hanterbara.
Detta är ett problem som flera landsting insett och skapat rutiner för i sina
riktlinjer för vård av papperslösa.
På platser där det finns frivilligkliniker tillhandahålls eller förmedlas den
mesta vården av papperslösa genom dessa kliniker. De bemannas av läkare
och sjuksköterskor som på dagen jobbar i den vanliga vården. Ibland sker det
också i samma lokaler och med samma utrustning som den offentliga vården, men på andra tider, och under helt andra omständigheter. Många läkare
som på dagen jobbar på starkt specialiserade avdelningar arbetar på kvällen
frivilligt som allmänläkare. För många är det berikande erfarenheter som
ökar och håller levande en bredare kompetens, men det medför också problem att jobba utanför sin specialisering. Det ansvar för liv och hälsa som
vilar på läkare och sjuksköterskor är svårare att bära då man har mindre kontroll över omständigheterna och resultatet, och för vissa blir dessa osäkerheter så stora att man inte vill ha papperslösa patienter, trots att man kanske
tycker att de bör ha tillgång till vård. Patientens osäkra livssituation gör att
uppföljning och fortsatt kontakt med patienten försvåras och dessa är alla
faktorer som påverkar läkarens kontroll över situationen. Andra viktiga faktorer i detta sammanhang är exempelvis osäkerhet när det gäller sjukdomsoch vårdhistorik samt kommunikationsproblem eller att patienten inte har
råd med medicinen.
Generellt är hälsoproblemen hos papperslösa patienter desamma som hos
befolkningen i stort, men med en överrepresentation av stressrelaterade
symptom som högt blodtryck och ångest, psykiska problem, samt vissa sorters förslitningsskador beroende på dåliga arbetsförhållanden. En undersökning visar att ungefär hälften av de papperslösa som sökte hjälp vid Röda
Korsets vårdförmedling i Stockholm hade behövt träffa en läkare vid ett
tidigare stadium av deras hälsotillstånd. De sporadiska och ofta starkt försenade kontakterna med vården har allvarliga hälsoeffekter för papperslösa
personer. Inom den medicinska litteraturen beskrivs problemet med profess-
165
ionens klara och osentimentala sätt som att: ”Diskriminering av papperslösa
i vården leder till lidande och död” (Ascher, et al., 2008).
Frånvarande och samtidigt närvarande
Att vara papperslös innebär att vara passivt utesluten i lagsstiftning och administration – att finnas, men officiellt inte finnas. Att inte kunna legitimera
sig eller ha ett giltigt personnummer blir helt enkelt att inte räknas – ens
närvaro är inte erkänd. Vad jag menar med att officiellt finnas eller inte finnas är inspirerat av Hannah Arendts begrepp offentlighet och det offentliga
rummet. I Arendts terminologi är det offentliga rummet inte en plats så som
ett torg, utan något som uppstår i det mänskliga samspelet – det finns där,
potentiellt i varje ansamling människor. När vi diskuterar och på så sätt
skapar en offentlig debatt och ett offentligt rum, träder vi fram och är synliga
inför varandra. Att vara berövad den möjligheten är enligt Arendt att bli
berövad sin verklighet (Arendt, 1998). Att ha rätten att ha rättigheter, en av
Hannah Arendts mest kända formuleringar, innebär att ha rätt att tillhöra den
mänskliga gemenskapen. Utan del i gemenskapen kan man inte träda fram i
offentligheten och inte tala för sin sak eller kräva sina mänskliga rättigheter.
Det är just att träda fram inför andra och diskutera eller kräva sina mänskliga
rättigheter som för den papperslösa personen är omöjligt. När man blir synlig som sig själv är hon också avslöjad som papperslös inkräktare, och kan
bli anhållen, tagen i förvar och deporterad.
Papperslösas situation kan sammanfattas som ett paradoxalt tillstånd där
man är fysiskt närvarande utan att officiellt vara erkänd som närvarande.
Gillian Rose har beskrivit andra situationer med liknande motstridiga egenskaper som att befinna sig i paradoxala rum. Paradoxala rum är föränderliga
och flyktiga och deras centrum och periferi, utanför och inuti är inte motsatser, utan två dimensioner av samma fenomen och samma plats (Rose, 1993).
Utan ID-kort eller personnummer som är beviset för att ens närvaro är erkänd av myndigheterna och att man har en officiell identitet, kan man inte
formellt kommunicera med sin omgivning. Att vara utvisningsbar och därför
inte kunna kontakta myndigheterna om man blir utnyttjad, misshandlad eller
orättvist behandlad gör att man som papperslös blir mycket sårbar. Denna
paradoxala rumslighet ligger till grund för vad papperslösa kan säga och
göra, och hur papperslöshet upplevs.
Gömd eller förklädd?
Flyktigheten i förhållandet mellan frånvarande och närvarande gör att relationen däremellan kan konfigureras på olika sätt. Gömda-diskursen i den
svenska debatten har bidragit till en uppfattning bland svenskar att papperslösa alltid gömmer sig; att ’de’ aldrig befinner sig bland ’oss’ och aldrig är
166
synliga för ’oss’. Denna bild är en kliché, och att vara ’gömd’ på det sättet är
ganska ovanligt, men det betyder inte att det inte finns personer som under
perioder lever på det sättet. Flera intervjupersoner har berättat om perioder
under deras tid som papperslösa då de sällan gått ut, hållit sig undan fönstren
och varit noga med att vara tysta för att inte väcka grannars uppmärksamhet.
Detta å ena sidan en överlevnadstaktik för att undvika att behöva återvända
till en plats man flytt från, men också ett sätt att avlägsna sig från det
svenska samhället, utan att lämna svensk mark.
Det är inte ovanligt att hålla sig undan andra människor i rädsla för att de
ska avslöja en som papperslös och anmäla ens närvaro till polisen, men man
behöver inte vara totalt dold för att uppnå den effekten. Gömda-diskursen
fungerar också delvis som ett skydd för papperslösa som rör sig ute på stan
eller som arbetar. Även om det varierar mellan olika kontexter, är det sällan
som någon spontant misstänks vara papperslös, eftersom det generella antagandet är att papperslösa inte finns bland ’oss’. Genom att låtsas vara någon
annan, eller passivt låta andra människor tro att man har ’rätt att vara här’,
kan man bli osynlig för andra. Genom att visa sig blir man osynlig. Det är
dock aldrig som sig själv man blir synlig för andra. Så fort den papperslösa
personen försöker tala i egenskap av sig själv, förvandlas det tidigare offentliga rummet till att helt stänga personen ute. Den papperslösa personen är
alltså närvarande, men bara som en utklippt siluett i det offentliga rummet.
Att bli närvarande
Trots omöjligheten att tala för sig som papperslös, finns ändå möjligheter att
påverka sin situation och att möjliggöra aktivism i papperslösas namn. Organisationer som arbetar med papperslösa är ofta aktiva opinionsbildare i frågor rörande papperslösas rättigheter. Genom att antyda de papperslösas närvaro, utan att identifiera enskilda individer, tider eller platser, kan de vinna
legitimitet att tala i deras sak. Systrarna i Alsike kloster är noga med att poängtera att de driver en fristad, och alltså inte gömmer några flyktingar eller
papperslösa. Dock är de lika noga med att aldrig avslöja identiteten på någon
som finns hos dem och de diskuterar sin fristadsverksamhet i tidsmässigt
diffusa termer – det är alltid oklart om det bor papperslösa hos dem nu. Genom att vara synliga, men inte ange vem som är synlig, var eller när, kan
man utan att riskera enskilda individers säkerhet vinna legitimitet för att tala
för papperslösa.
Det finns dock flera exempel på papperslösa som lyckats träda fram som
sig själva i offentligheten, men det är endast möjligt under korta stunder, och
endast med hjälp av personer med personnummer. Enskilda papperslösa
individer har trätt fram i media med namn och bild, och Papperslösa Stockholm har under flera år demonstrerat utanför riksdagshuset. Hannah Arendt
argumenterar att statslösa saknar möjligheter att kräva sina rättigheter, men
ändå att de har en potentiell politisk sprängkraft. Det är i det paradoxala hos
167
detta uttalande som den kraften ligger: Papperslösa förkroppsligar ett glapp
mellan staters territorium, befolkning och jurisdiktion, och deras paradoxala
position ger deras röster kraft – när de hörs. Trots omöjligheten (i teorin) att
kräva sina rättigheter, kan papperslösa med hjälp av sin fysiska närvaro
kämpa (i praktiken) och lyckats träda fram som sig själva i det offentliga
rummet. Med hjälp av personer med personnummer, utan dem är det omöjligt, kan de för en kort stund bli synliga, närvarande och kräva sina rättigheter.
Papperslöshet
Att som papperslös samtidigt vara närvarande och frånvarande på en viss
plats har konsekvenser bortom de praktiska svårigheter som uppstår. Att
exkluderas så totalt från samhället, både som en direkt konsekvens av att
man inte har ett personnummer, och indirekt genom den ständigt närvarande
oron för upptäckt och deportation, är också en existentiell fråga. I mina intervjuer och diskussioner med papperslösa har några teman återkommit,
upplevelser som ofta handlar om att på något sätt känna sig fjärmad från
världen, onödig eller vilse. För att förstå dessa känslor och upplevelser av
utanförskap och alienering har jag använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv på hur vi människor relaterar till vår omvärld och hur vi kan förstå
våra och andras upplevelser. Innan jag går vidare vill jag ge en kort introduktion till fenomenologin.
En fenomenologisk utgångspunkt
Fenomenologin är en filosofisk inriktning som tar sin utgångspunkt i människans subjektiva upplevelser av fenomen i sin omgivning. Traditionellt har
fenomenologin ägnat sig åt att söka förstå grundläggande upplevelsestrukturer, och på sätt och vis kan man karaktärisera även denna beskrivning som
ett sökande efter papperslöshetens essens. Dock vill jag understryka att även
om jag hävdar att det finns grundläggande ’papperslösa upplevelser’, så är
det inte naturligtvis inte så att alla upplever papperslöshet på samma sätt.
Snarare handlar det om upplevelser och levnadsvillkor som relaterar till papperslöshet och som papperslösa antigen upplever, hanterar eller på något sött
kämpar emot.
Fenomenologiskt grundad forskning fokuserar oftast på vardagslivets
upplevelser och människors livsvärld. Maurice Merleau-Ponty menar att
varje individ eller subjekt lär känna sin omvärld genom sin levda kropp som
innefattar både medvetandet och kroppen. Subjektet är utgångspunkten, så
att säga nollpunkten, i sin egen livsvärld och uppfattar objekt och fenomen i
livsvärlden från sin subjektiva situation. Ur ett rumsligt perspektiv skiljer sig
subjekt och objekt fundamentalt åt i det att objekten innehar positioner i
168
livsvärlden, medan det kroppsliga subjektet är den konstituerande utgångspunkten för livsvärlden, samtidigt som den också är en del av den (MerleauPonty, 1999).
Viktiga begrepp i fenomenologin är riktning (mellan positioner och mellan situation och positioner) och orientering – vi är ständigt orienterade mot
något eller någon. När vi förnimmer eller känner är det alltid förnimmelser
eller känslor av eller inför något. Varje individ ser saker från sitt eget, partiella perspektiv, vilket innebär att man endast ser det från ett håll i taget.
Dessutom fyller vi på vårt perspektiv och våra förnimmelser med egenskaper
och känslor från tidigare erfarenheter. Man ser alltså mer än vad man egentligen ser genom att lägga in egenskaper i omvärlden som har sitt ursprung i
ens sinnen och känslor. Dina sinnesintryck och känslor påverkar hur du upplever verkligheten. De blir inte bara en del av din förnimmelse av det du är
orienterad emot, utan överförs som en egenskap hos det upplevda självt.
När Merleau-Ponty diskuterar den levda kroppen, gör han det utifrån antagandet att den är en del av sin livsvärld, och som sådan varken separat från
medvetandet eller från livsvärlden. Feminister och queerfilosofer har utvecklat Merleau-Pontys begrepp den levda kroppen genom att diskutera den
levda kroppens relationer med omgivningen, hur våra kroppars egenskaper –
kön, hudfärg, etc. – spelar roll i hur vi relaterar till omgivningen. Om vi inte
passar in, om omgivningen inte är känd för mig, eller om den inte ’släpper in
mig’ blir jag desorienterad, och hänger inte ihop med min omgivning. Sara
Ahmed (2006) har uppmärksammat och utvecklat betydelsen av riktning och
orientering inom den fenomenologiska filosofin. Att vara orienterad innebär
att känna igen sig, att vara bland välkända ting, att passa in och känna sig
bekväm i sin omgivning. Dessa är alla viktiga koncept i min förståelse av
vad papperslöshet betyder och hur den upplevs.
Alienation och desorientering
De grundläggande levnadsvillkoren under en asylansökan är limbo och ambivalens; ingen vet vad som kommer att hända, varken myndigheterna eller
den asylsökande själva (Brekke, 2004). Om papperslöshet kan sägas detsamma. Man vet förvisso att man blivit nekad att stanna, men man vet inte
vad som ska hända, varje dag presenterar risker för att bli upptäckt och deporterad. Oavsett hur man blivit papperslös – genom flykt och yttre omständigheter eller genom att medvetet ha försatt sig i situationen – är det omöjligt
att planera för framtiden.
Jag menar att alienation och desorientering är två viktiga dimensioner av
hur papperslöshet upplevs. Osäkerheten och ambivalensen är bidragande till
detta, men också de ansträngningar för att inte synas och inte bli uppmärksammad som papperslösa ägnar sig åt. Att flytta ofta, inte veta vad som ska
hända, varken på kort eller lång sikt, isolerad från sin framtid och inte sällan
också från sitt förflutna, gör det svårt att orientera sig, både i tid och rum.
169
Osäkerheten och flyktigheten, med begränsade möjligheter att bygga ett
’hem’ och att vara i osäkerhetens ’riktningslösa tid’ gör att man blir desorienterad.
Många oroar sig för att det på något sätt ska synas på dem att de är papperslösa, och en del har trick för sig för att inte bli upptäckta – många lägger
exempelvis ned mycket energi och tid på att bete sig ’normalt’ och passera
som någon som har rätt att vara där (Goffman, 1968). Att ständigt se på sig
själv utifrån är en form av objektifiering – man ser sig själv som objekt i
andras ögon. Iris Marion Young menar att detta är att splittra sin subjektivitet. Som subjekt definierar man sin omgivning, och man är själv nollpunkten
i sin livsvärld, den rörliga punkt varifrån världen börjar. Om man börjar se
på sig själv som ett objekt utifrån andras perspektiv splittras subjektet, och
Young menar att resultatet blir en ambivalent situation där man är delvis
avskuren och alienerad från sin omgivning (Young, 2005c). Papperslösheten
i sig ger en känsla av overklighet som gör det svårt att ta till sig eller ta sig
an saker. Man blir en onödig sak, umbärlig och utbytbar, som går att utnyttja
på arbetsmarknaden.
Som flera andra konstaterat före mig är rädsla en viktig del av att vara
papperslös, och rädslan spelar också en roll i känslorna av isolation och alienering. Såhär har papperslösheten beskrivits för mig i en intervju:
Det är ens egen rädsla som isolerar en. Man kan prata med folk. Det som man
är rädd för är så osannolikt. Du tror att folk kan se på dig att du är papperslös,
alltid, men faktum är att det är extremt osannolikt att någon skulle gissa sig
till det. Och om de skulle göra det så är det extremt osannolikt att de skulle
rapportera dig. Men man begränsar sitt umgänge ändå, och tror att allt är farligt. … Som papperslös är det väldigt lätt att fastna i en ond spiral. Men det är
inte nödvändigtvis en nedåtgående spiral, den går inåt (Fältanteckningar, 25
augusti 2011).
Rädslan för deportering, men också andra rädslor förändrar ens föreställningar om verkligheten och gör att man ofta drar sig undan och drar sig inom
sig själv. Att begränsa kommunikation med andra, sitt rörelsemönster, att gå
ut mindre, att snäva in sina cirklar blir en överlevnadsstrategi, eller orienteringsstrategi, för att hålla fötterna på jorden. Att vara orienterad är att ha
välkända landmärken omkring sig och passa in. Sarah Ahmed beskriver desorientering som en obekväm situation, där man är närvarande utan att sitta
ihop eller passa in med omgivningen, den skaver och är omedgörlig i ens
försök att interagera med den. Enligt Merleau-Ponty är det vår interaktion
och vårt engagemang i vår omvärld som håller oss upprätta och definierar
vår subjektivitet. Utan ett sammanhang eller orienteringspunkter blir vi objekt, utan förmåga att definiera vår egen livsvärld. Detta stämmer väl in på
papperslösas paradoxala situation av frånvaro och närvaro, känslor av totalt
utanförskap och objektifiering av sig själva.
170
Orienteringstaktiker
Det finns dock sätt att orientera sig – sätt att hitta fasta punkter i en osäker
tillvaro – taktiker som också de på sitt vis skvallrar om vilka problem papperslösa brottas med, utöver de vardagliga, praktiska och ekonomiska svårigheter man har att hantera. Man skulle kunna kalla dem för orienteringsverktyg.
När jag frågat papperslösa om vad som kan få dem att glömma bort för ett
tag att de är papperslösa, så finns några trender bland svaren. Social samvaro
med andra personer som vet om deras ’problem’, där de inte behöver låtsas,
är en situation som många anger som vila från papperslösheten. En annan
taktik för att hantera tillvaron är att fokusera på handfasta, praktiska uppgifter som man faktiskt har inflytande över. På så sätt kan man snäva in sina
horisonter och stänga ute de större och svårare frågorna som man inte kan
påverka. Andra gör detsamma på ett än mer tydligt och handfast plan. Genom att hitta en ’egen plats’, till exempel låsa in sig i badrummet och bara
bry sig om sig själv en stund, duscha varmt och använda ett väldoftande
schampo, stänger man inte bara andra ute; det blir också ett sätt att hålla ihop
sig själv och bli närvarande för sig själv. Fysisk aktivitet och att leka med
sina eller andras barn kan ta upp ens hela uppmärksamhet, mental som
kroppslig, och också verka lugnande, ”som medicin” som en av de papperslösa intervjupersonerna uttryckte det, särskilt ”att cykla i motvind, är det
bästa jag vet, då är jag aldrig orolig” berättade han. Att vara i rörelse och att
arbeta med kroppen kan bli ett sätt att samla tankarna, sammanfoga kroppen
och sinnet med dess omgivning. Dessa taktiker skvallrar både om vilka problem papperslösa har att hantera, men också att det även i denna svåra situation finns små saker att göra åt det.
Slutsatser
Fenomenologin har ofta beskyllts för att vara okritisk och att ignorera politiska sammanhang och strukturer. Jag menar att man absolut kan kombinera
fenomenologi med politisk medvetenhet, och att feministisk teori är en bra
väg att gå för detta syfte. Genom att uppmärksamma både den papperslösa
livsvärlden och de strukturer som formar papperslösas livsvärldar och upplevelser har jag kunnat anlägga ett kritiskt fenomenologiskt perspektiv. Detta
är något som förespråkats av bland andra Sarah Willen (Willen, 2007c) som
skrivit om papperslösa i Israel, och Robert Desjarlais (Desjarlais, 1997) som
skrivit bland annat hemlösa men även andra utsatta grupper i samhället.
Detta är en viktig utveckling inom fenomenologin och en fruktbar väg
framåt i forskning som intresserar sig för människors upplevelser av världen
från olika situationer och perspektiv.
171
Så länge vi lever i en värld som är uppdelad i stater med tillhörande territorier och medborgare kommer det att finnas människor som faller mellan
kategorierna. I Hannah Arendts texter från mitten av förra seklet skriver hon
om statslösa, ett fenomen som uppstod i samma ögonblick som det politiska
system vi har idag etablerades. Statslösa i Palestina och de Baltiska staterna
har fortfarande svårt att hävda sina rättigheter, men en betydligt större, och
växande grupp är världens papperslösa och andra migranter med osäker status.
Svenska myndigheter antar en principiell hållning mot papperslösa och
konstaterar att de inte har rätt att befinna sig i Sverige och därför inte heller
ska eller kan finnas där. Detta bygger det på ett antagande om ett perfekt
system där inga misstag begås och där enskilda individer ska underkasta sig
lagen, även när den är dåligt anpassad till verkligheten och riskerar medföra
stort lidande. Så länge det finns medborgare i världen kommer det också att
finnas papperslösa och den situationen måste gå att hantera. Det måste gå att
överleva som papperslös, och det måste gå att ta sig ur papperslöshet. Det är
upp till mänskligheten – oss alla – att upprätthålla de rättigheter vi beslutat
ska gälla för alla människor, ett ansvar Sverige ofta gör ansträngningar att
uppmärksamma och påpeka. När det gäller papperslösa på hemmaplan medför deras totala officiella frånvaro att de helt saknar grundförutsättningen för
att ha sådana rättigheter. För att kunna komma till rätta med detta, krävs att
deras existens och närvaro erkänns. Först därefter är det möjligt att hitta
lösningar på de problem som uppstår när migrationspolitik, socialpolitik och
mänskliga fri- och rättigheter krockar och förkroppsligas i de papperslösa
personer som bor i Sverige.
172
Bibliography
Abu-Lughod, Lila (1990) The romance of resistance: Tracing transformations of
power through Bedouin women. American Ethnologist. 17:1 pp. 41-55.
Adey, Peter (2009) Facing airport security: Affect, biopolitics, and the preemptive
securitisation of the mobile body. Environment and Planning D: Society &
Space. 27:2 pp. 274-95.
Agamben, Giorgio (1998) Homo Sacer: Sovereign power and bare life. Stanford:
Stanford University Press.
Agamben, Giorgio (2005) State of exception. Chicago: University of Chicago Press.
Ahmed, Sara (2003) The politics of fear in the making of worlds. International
Journal of Qualitative Studies in Education. 16:3 pp. 377-98.
Ahmed, Sara (2004) The cultural politics of emotion. Edinburgh: Edinburgh
University Press.
Ahmed, Sara (2006) Queer phenomenology: Orientations, objects, others. Durham:
Duke University Press.
Alvesson, Mats and Dan Kärreman (2007) Constructing mystery: Empirical matters
in theory development. Academy of Management Review. 32:4 pp. 1265-81.
Åmark, Klas (2011) Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållande till nazismen,
Nazityskland och förintelsen. Stockholm: Bonnier.
Anderson, Benedict (1983) Imagined communities: Reflections on the origin and
spread of nationalism. London: Verso.
Andersson, Jenny (2003) Mellan tillväxt och trygghet: Idéer om produktiv
socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under
efterkrigstiden. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Andersson, Roger and Irene Molina (2003) Racialization and migration in urban
segregation processes. Key issues for critical geographers. In Voices from
the north: New trends in Nordic human geography. Eds. Jan Öhman and
Kirsten Simonsen, Aldershot: Ashgate. pp. 261-82.
Antonovsky, Aaron (1987) Unraveling the mystery of health: How people manage
stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass.
Anxo, Dominique and Harald Niklasson (2006) The Swedish model in turbulent
times: Decline or renaissance? International Labour Review. 145:4 pp. 33971.
Anzaldúa, Gloria (1987) Borderlands/La frontera. The new mestiza. San Francisco:
Spinsters/Aunt Lute.
Appadurai, Arjun (2006) Fear of small numbers: An essay on the geography of
anger. Durham: Duke University Press.
Arendt, Hannah (1958) The human condition. Chicago: University of Chicago Press.
Arendt, Hannah (1978a) The life of the mind. San Diego: Harcourt.
173
Arendt, Hannah (1978b) We refugees. In The Jew as pariah: Jewish identity and
politics in the modern age. Eds. Hannah Arendt and Ron H. Feldman, New
York: Grove Press. pp. 55-66.
Arendt, Hannah (1998) Människans villkor: Vita activa. Göteborg: Daidalos.
Translated by Joachim Retzlaff.
Arendt, Hannah. (1968) The origins of totalitarianism. New York: Harcourt Brace
Jovanovich.
Ascher, Henry (2005) Hälso- och sjukvård för asylsökande: Nytt lagförslag strider
mot mänskliga rättigheter och läkaretiska regler. Läkartidningen. 102:38
pp. 2676-7.
Ascher, Henry, Anders Björkman, Lars Kjellström and Tor Lindberg (2008)
Diskriminering av papperslösa i vården leder till lidande och död. Nytt
lagförslag hot mot patienterna, vården och samhället. Läkartidningen.
105:8 pp. 1-4.
Asplund, Johan (1970) Om undran inför samhället. Uppsala: Argos.
Babcock, Barbara A. (1978) The reversible world: Symbolic inversion in art and
society. Ithaca: Cornell University Press.
Baghir-Zada, Ramin (2009) Illegal aliens and health (care) wants: The cases of
Sweden and the Netherlands. Malmö University health and society doctoral
dissertations. Malmö: Faculty of Health and Society, Malmö University.
Bailey, Richard (2009) Up against the wall: Bare life and resistance in Australian
immigration detention. Law Critique. 20:2 pp. 113-32.
Bakewell, Oliver (2007) Editorial introduction: Researching refugees: Lessons,
challenges and ways forward. Refugee Survey Quarterly. 26:3 pp. 6-14.
Bakewell, Oliver (2008) Research beyond the categories: The importance of policy
irrelevant research into forced migration. Journal of Refugee Studies. 21:4
pp. 432-53.
Bengtsson, Bo and Clarissa Kugelberg (2009) Föreningsliv, delaktighet och lokal
politik i det mångkulturella samhället. Malmö: Égalité.
Benhabib, Seyla (2004) The rights of others: Aliens, residents and citizens.
Cambridge: Cambridge University Press.
Berggren, Henrik and Lars Trägårdh (2011) Är svensken människa? Stockholm:
Norstedts.
Bickford, Susan (1995) In the presence of others: Arendt and Anzaldúa on the
paradox of public appearance. In Feminist interpretations of Hannah
Arendt. Ed. Bonnie Honig, University Park: Pennsylvania State University
Press. pp. 113-336.
Bilger, Veronika and Ilse van Liempt (2009) Introduction: Methodological and
ethical concerns in research with vulnerable migrants. In The ethics of
migration research methodology: Dealing with vulnerable immigrants.
Eds. Ilse van Liempt and Veronika Bilger, Brighton: Sussex Academic
Press. pp. 1-24.
Birmingham, Peg (2006) Hannah Arendt and human rights: The predicament of
common responsibility. Bloomington: Indiana University Press.
Birmingham, Peg (2007) The an-archic event of natality and the ‘right to have
rights’. Social Research: An International Quarterly of Social Sciences.
74:3 pp. 763-76.
174
Björk, Ulrika and Anders Burman (2011) Konsten att handla - konsten att tänka:
Hannah Arendt om det politiska. Stockholm: Axl Books.
Bloch, Alice and Nando Sigona (2009) ‘No right to dream’ the social and economic
lives of young undocumented migrants in Britain. London and Oxford: Paul
Hamlyn Foundation.
Bloch, Alice, Nando Sigona and Roger Zetter (2011) Migration routes and strategies
of young undocumented migrants in England: A qualitative perspective.
Ethnic and Racial Studies. 34:8 pp. 1286-302.
Blunt, Alison (2007) Cultural geographies of migration: Mobility, transnationality
and diaspora. Progress in Human Geography. 31:5 pp. 684-94.
Bodegård, Göran (2005) Life-threatening loss of function in refugee children:
Another expression of pervasive refusal syndrome? Clinical Child
Psychology and Psychiatry. 10:3 pp. 337-50.
Bonoli, Giuliano and Patrick Emmenegger (2010) State-society relationships, social
trust and the development of labour market policies in Italy and Sweden.
West European Politics. 33:4 pp. 830-50.
Bordo, Susan (1993) Unbearable weight: Feminism, Western culture, and the body.
Berkeley: University of California Press.
Bosco, Fernando J. and Christopher M. Moreno (2009) Fieldwork. In International
encyclopedia of human geography. Eds. Rob Kitchin and Nigel Thrift,
Amsterdam: Elsevier. pp. 119-24.
Boswell, Christina (2003) The ‘external dimension’ of EU immigration and asylum
policy. International Affairs. 79:3 pp. 619-38.
Boswell, Christina (2007) Theorizing migration policy: Is there a third way?
International Migration Review. 41:1 pp. 75-100.
Bourgois, Philippe I. and Jeff Schonberg (2009) Righteous dopefiend. Berkeley:
University of California Press.
Bradshaw, Jonathan and Aksel Hatland (2006) Social policy, employment and family
change in comparative perspective. Cheltenham: Edward Elgar.
Brekke, Jan-Paul (2004) While we are waiting: Uncertainty and empowerment
among asylum-seekers in Sweden. Oslo: Institutt för samfunnsforskning.
Broeders, Dennis (2007) The new digital borders of Europe: EU databases and the
surveillance of irregular migrants. International Sociology. 22:1 pp. 71-92.
Broeders, Dennis and Godfried Engbersen (2007) The fight against illegal
migration: Identification policies and immigrants’ counterstrategies.
American Behavioral Scientist. 50:12 pp. 1592-609.
Brown, Wendy (1988) Manhood and politics: A feminist reading in political theory.
Totowa: Rowman & Littlefield.
Bustamante, Ana Marleny (2008) The border region of North Santander (Colombia)Táchira (Venezuela): The border without walls. Journal of Borderlands
Studies 23:3 pp. 7-18.
Caplan, Jane and John C. Torpey (2001) Documenting individual identity: The
development of state practices in the modern world. Princeton: Princeton
University Press.
Carling, Jørgen (2007) Unauthorized migration from Africa to Spain. International
Migration. 45:4 pp. 3-37.
175
Carrera, Sergio (2006) A comparison of integration programmes in the EU: Trends
and weaknesses. Brussels: CEPS.
Casey, Edward S. (1984) Habitual body and memory in Merleau-Ponty. Man and
World. 17:3 pp. 279-97.
Castaneda, Heide (2009) Illegality as risk factor: A survey of unauthorized migrant
patients in a berlin clinic. Social Science & Medicine. 68:8 pp. 1552-60.
Chávez, Sergio (2011) Navigating the US-Mexico border: The crossing strategies of
undocumented workers in Tijuana, Mexico. Ethnic and Racial Studies. 34:8
pp. 1320-37.
Chisholm, Dianne (2008) Climbing like a girl: An exemplary adventure in feminist
phenomenology. Hypatia. 23:1 pp. 9-40.
Coffey, Amanda (1999) The ethnographic self: Fieldwork and the representation of
identity. London: Sage.
Coleman, Mathew (2008) Between public policy and foreign policy: U.S.
Immigration law reform and the undocumented migrant. Urban
Geography. 29:1 pp. 4-28.
Conlon, Deirdre (2011) Waiting: Feminist perspectives on the spacings/timings of
migrant (im)mobility. Gender, Place & Culture. 18:3 pp. 353-60.
Cornelius, Wayne A. and Takeyuki Tsuda (1994) Controlling immigration: The
limits of government intervention. In Controlling immigration: A global
perspective. Ed. James F. Hollifield Wayne A. Cornelius, Philip L. Martin,
Stanford: Stanford University Press.
Couper, Kristin and Ulysses Santamaria (1984) An elusive concept: The changing
definition of illegal immigrant in the practice of immigration control in the
United Kingdom. International Migration Review. 18:3 pp. 437-52.
Coutin, Susan B. (2000) Legalizing moves: Salvadoran immigrants’ struggle for
U.S. Residency. Ann Arbor: University of Michigan Press.
Coutin, Susan B. (2003) Illegality, borderlands and the space of non-existence. In
Globalization under construction: Governmentality, law and identity. Ed.
Richard Warren, Minneapolis: University of Minnesota Press.
Cresswell, Tim (1996) In place/out of place: Geography, ideology, and
transgression. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Cresswell, Tim (2006) On the move: Mobility in the modern Western world.
London: Routledge.
Davies, Lizzy (2010) France pushes forward Roma deportations: ‘They are trying to
get rid of us all’. The Guardian [2010-08-19] Available online:
http://www.guardian.co.uk/world/2010/aug/19/france-begins-romadeportations
Davis, Kathy (1997) Embodied practices: Feminist perspectives on the body.
London: Sage.
de Certeau, Michel (1984) The practice of everyday life. Berkeley: University of
California Press. Translated by Steven Rendall.
De Genova, Nicholas (2004) The legal production of Mexican/migrant ‘illegality’.
Latino Studies. 2:2 pp. 160-85.
De Genova, Nicholas P. (2002) Migrant ‘illegality’ and deportability in everyday
life. Annual Review of Anthropology. 31:1 pp. 419-47.
176
Delaney, David (2009) Territory and territoriality. In International encyclopedia of
human geography. Eds. Rob Kitchin and Nigel Thrift, Amsterdam:
Elsevier. pp. 196-219.
DeLyser, Dydia (2001) When less is more: Absence and landscape in a california
ghost town. In Textures of place: Exploring humanist geographies. Eds.
Paul C. Adams, Steven D. Hoelscher and Karen E. Till, Minneapolis:
University of Minnesota Press. pp. 24-40.
Desjarlais, Robert (1997) Shelter blues: Sanity and selfhood among the homeless.
Philadelphia: University of Pennsylvania.
Desjarlais, Robert and C. Jason Throop (2011) Phenomenological approaches in
anthropology. Annual Review of Anthropology. 40:1 pp. 87-102.
Dhossche, Dirk M., Colin A. Ross and Laura Stoppelbein (2012) The role of
deprivation, abuse, and trauma in pediatric catatonia without a clear
medical cause. Acta Psychiatrica Scandinavica. 125:1 pp. 25-32.
Dietz, Mary G. (1995) Feminist receptions of Hannah Arendt. In Feminist
interpretations of Hannah Arendt. Ed. Bonnie Honig, University Park:
Pennsylvania State University Press. pp. 17-50.
Dietz, Mary G. (2002) Turning operations: Feminism, Arendt, and politics. New
York: Routledge.
Dikeç, Mustafa (2001) Justice and the spatial imagination. Environment and
Planning A. 33:10 pp. 1785-805.
Dixon, Deborah P. and Elizabeth R. Straughan (2010) Geographies of touch/touched
by geography. Geography Compass. 4:5 pp. 449-59.
Düvell, Franck (2006) Illegal immigration in Europe: Beyond control? Basingstoke:
Palgrave Macmillan.
Düvell, Franck (2010) Foreword. In Irregular migration in a Scandinavian
perspective. Eds. Trine Lund Thomsen, Martin Bak Jørgensen, Susi Meret,
Kirsten Hviid and Helle Stenum, Maastricht: Shaker Publishing. pp. 3-8.
Eastmond, Marita (2011) Egalitarian ambitions, constructions of difference: The
paradoxes of refugee integration in Sweden. Journal of Ethnic and
Migration Studies. 37:2 pp. 277-95.
Eco, Umberto (1984) The name of the rose. Boston: G.K. Hall.
Ek, Richard (2006) Giorgio Agamben and the spatialities of the camp: An
introduction. Geografiska Annaler B. 88:4 pp. 363–86.
Ellermann, Antje (2010) Undocumented migrants and resistance in the liberal state.
Politics & Society. 38:3 pp. 408-29.
Emerson, Robert M., Rachel I. Fretz and Linda L. Shaw (1995) Writing
ethnographic fieldnotes. Chicago: University of Chicago Press.
Engbersen, Godfried (2001) The unanticipated consequences of Panopticon Europe.
Residence strategies of illegal immigrants. In Controlling a new migration
world. Eds. Virginie Guiraudon and Christian Joppke, London: Routledge.
pp. 222-46.
Eriksson, Anja and Lillemor Idling (2011) Regeringen och MP i ‘historisk
överenskommelse’. Dagens Nyheter [2011-03-03] Available online:
http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen--mp-eniga-om-migrationen
Esping-Andersen, Gøsta (2002) Why we need a new welfare state. Oxford: Oxford
University Press.
177
Fisher, Linda (2000) Introduction: Feminist phenomenology. In Feminist
phenomenology. Eds. Linda Fisher and Lester E. Embree, Dordrecht:
Kluwer Academic.
Fisher, Linda and Lester E. Embree (2000) Feminist phenomenology. Dordrecht:
Kluwer Academic.
Flodin, Thomas (2008) Vägra vägra vård! Läkartidningen. 105:5 p. 267.
Fluri, Jennifer (2012) Capitalizing on bare life: Sovereignty, exception, and gender
politics. Antipode. 44:1 pp. 31-50.
Flyvbjerg, Bent (2006) Five misunderstandings about case-study research.
Qualitative Inquiry. 12:2 pp. 219-45.
Foucault, Michel (1978) The history of sexuality. Vol. 1 an introduction. New York:
Random House. Translated by Robert Hurley.
Foucault, Michel (1991a) Discipline and punish: The birth of the prison.
Harmondsworth: Penguin. Translated by Alan Sheridan.
Foucault, Michel (1991b) Governmentality. In The Foucault effect: Studies in
governmentality with two lectures by and an interview with michel
Foucault. Eds. Michel Foucault, Graham Burchell, Colin Gordon and Peter
Miller, Chicago: University of Chicago Press. pp. 87-104.
Foucault, Michel and James D. Faubion (2000) Power. New York: New Press.
Frank, Arthur W. (1991) For a sociology of the body: An analytical review. In The
body: social process and cultural theory. Eds. Mike Featherstone, Mike
Hepworth and Bryan S. Turner, London: Sage. pp. 36-102.
Fransson Sellgren, Stina and Bo Ringertz (2010) Datoriserad läkemedelsjournal ger
säkrare ordinationer. Läkartidningen. 107:44 pp. 2723-5.
Franz, Barbara (2003) Bosnian refugee women in (re)settlement: Gender relations
and social mobility. Feminist Review. 73:1 pp. 86-103.
Fresk, Magdalena and Helena Ganslandt (2009) Erfarenheter från Röda korsets
sjukvårdsförmedling för papperslösa 2008. ST-uppsats i allmänmedicin.
Frost, Samantha (2011) The implications of the new materialisms for feminist
epistemology. In Feminist epistemology and philosophy of science: Power
in knowledge. Ed. Heidi E. Grasswick, Dordrecht: Springer. pp. 69-83.
Garko, Michael G. (1999) Existential phenomenology and feminist research.
Psychology of Women Quarterly. 23:1 pp. 167-75.
Garrett, Bradley L. (2009) Overt camouflage. Place Hacking. Retrieved [2011-0720] Available online: http://www.placehacking.co.uk/2009/03/13/overtcamouflage/
Gavanas, Anna (2010) Who cleans the welfare state? Migration, informalization,
social exclusion and domestic services in Stockholm. Stockholm: Institute
for Future Studies
Geddes, Andrew (2005a) Chronicle of a crisis foretold: The politics of irregular
migration, human trafficking and people smuggling in the UK. British
Journal of Politics and International Relations. 7:3 pp. 324-39.
Geddes, Andrew (2005b) Europe’s border relationships and international migration
relations. Journal of Common Market Studies. 43:4 pp. 787-806.
Geyer, Felix (2001) Alienation, sociology of. In International encyclopedia of the
Social and behavioral sciences. Eds. Paul Baltes and Neil Smelser,
London: Elsevier. pp. 388-92.
178
Glaser, Barney G. and Anselm L. Strauss (1967) The discovery of grounded theory:
Strategies for qualitative research. Chicago: Aldine.
Goffman, Erving (1968) Stigma: Notes on the management of spoiled identity.
Harmondsworth: Penguin.
Goffman, Erving (1990) The presentation of self in everyday life. London: Penguin.
Gomberg-Muñoz, Ruth (2011) Labor and legality : An ethnography of a Mexican
immigrant network. New York: Oxford University Press.
Good, Byron J. (1994) Medicine, rationality, and experience: An anthropological
perspective. Cambridge: Cambridge University Press.
Gorst-Unsworth, Caroline and E. Goldenberg (1998) Psychological sequelae of
torture and organised violence suffered by refugees from iraq. Traumarelated factors compared with social factors in exile. The British Journal of
Psychiatry. 172:1 pp. 90-4.
Granestrand, Lasse (2008) Papperslös i Sverige - en dag med Sarwar. Dagens
Nyheter [2008-06-01] Available online: http://www.dn.se/nyheter/sverige/
papperslos-i-sverige---en-dag-med-sarwar
Grillo, Ralph and Bruno Riccio (2004) Translocal development: Italy-Senegal.
Population, Space and Place. 10:2 pp. 99-111.
Guild, Elspeth (2004) Who is an irregular migrant? In Irregular migration and
human rights: Theoretical, European, and international perspectives. Eds.
Barbara Bogusz, Ryszard Cholewinski, Adam Cygan and Erika Szyszczak,
Leiden: Martinus Nijhoff Publishers. pp. 3-28.
Gunaratnam, Yasmin (2003) Researching race and ethnicity: Methods, knowledge
and power. London: Sage.
Hammar, Tomas (1999) Closing the doors to the Swedish welfare state. In
Mechanisms of immigration control: A comparative analysis of European
regulation policies. Eds. Grete Brochmann and Tomas Hammar, Oxford:
Berg. pp. 169-202.
Haraway, Donna (1988) Situated knowledges: The science question in feminism and
the privilege of partial perspective. Feminist studies. 14:3 pp. 575-99.
Haraway, Donna (1991) Simians, cyborgs, and women : The reinvention of nature.
London: Free Association Books.
Harding, Sandra G. (1991) Whose science? Whose knowledge? Thinking from
women’s lives. Milton Keynes: Open University Press.
Harding, Sandra G. (2008) Sciences from below: Feminisms, postcolonialities, and
modernities. Durham: Duke University Press.
Hartsock, Nancy C. M. (1985) Money, sex, and power: Toward a feminist historical
materialism. Boston: Northeastern University Press.
Harvey, David (1973) Social justice and the city. London: Edward Arnold.
Hedh, Anna (2011) Stärk de papperslösas rätt till vård. Östgötacorrespondenten
[2011-11-30]
Hellström, Anders (2010) Vi är de goda: Den offentliga debatten om
Sverigedemokraterna och deras politik. Hägersten: Tankekraft.
Herman, Emma (2006) Migration as a family business: The role of personal
networks in the mobility phase of migration. International Migration. 44:4
pp. 1-40.
179
Hessle, Marie (2005) Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom: Kunskapsöversikt
och kartläggning SOU 2005:2. Stockholm: Fritzes.
Hiemstra, Nancy (2010) Immigrant ‘illegality’ as neoliberal governmentality in
Leadville, Colorado. Antipode. 42:1 pp. 74-102.
Hilfinger Messias, DeAnne K. (1996) Concept development: Exploring
undocumentedness. Research and Theory for Nursing Practice. 10:3 pp.
235-52.
Hill, Amelia (2010) Bookseller of Kabul author Åsne Seierstad: ‘It’s not possible to
write a neutral story’. The Guardian [2010-07-31] Available online:
http://www.guardian.co.uk/theguardian/2010/jul/31/bookseller-of-kabulinterview-asne-seierstad
Holgersson, Helena (2011) Icke-medborgarskapets urbana geografi. Göteborg:
Glänta produktion.
Holmgren, Anna (2008) Projekt RITA: Rättvis ingång till arbete.
Fastighetsanställdas Förbund.
Honig, Bonnie (1992) Towards an agonistic feminism. In Feminists theorize the
political. Ed. Judith Butler, New York: Routledge. pp. 215-35.
Honig, Bonnie (1995) Introduction: The Arendt question in feminism. In Feminist
interpretations of Hannah Arendt. Ed. Bonnie Honig, University Park:
Pennsylvania State University Press. pp. 1-16.
Howell, Philip (1993) Public space and the public sphere: Political theory and the
historical geography of modernity. Environment and Planning D: Society
and Space. 11:3 pp. 303-22.
Hunt, Paul (2007) Mission to Sweden. Report of the Special Rapporteur on the right
of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical
and mental health. United Nations General Assembly, Human Rights
Council.
Husserl, Edmund (1989) Ideas pertaining to a pure phenomenology and to a
phenomenological philosophy, second book: Studies in the phenomenology
of constitution. Dordrecht: Kluwer Academic. Translated by Richard
Rojcewicz and André Schuwer.
Hydén, Sophie and Anna Lundberg (2004) Inre utlänningskontroll i polisarbete:
Mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige. Tema Etnicitet,
Institutionen för Tematisk Utbildning och Forskning. Linköping:
Linköpings universitet.
Hyndman, Jennifer (2001) The field as here and now, not there and then.
Geographical Review. 91:1-2 pp. 262-72.
Hyndman, Jennifer (2004) Mind the gap: Bridging feminist and political geography
through geopolitics. Political Geography. 23:3 pp. 307-22.
Hyndman, Jennifer and Alison Mountz (2008) Another brick in the wall? Neorefoulement and the externalization of asylum by Australia and Europe.
Government and Opposition. 43:2 pp. 249-69.
Ingold, Tim (2008) Anthropology is not ethnography (Radcliffe-Brown lecture in
Social anthropology, march 14, 2007). Proceedings of the British Academy.
154 pp. 69-92.
Isin, Engin F. (2002) Being political: Genealogies of citizenship. Minneapolis:
University of Minnesota Press.
180
Jandl, Michael (2004) The estimation of illegal migration in Europe. Migration
Studies. 41:153 pp. 141-55.
Jansson, Kenny (2009) Tillsammans: Bidrag till den etniska boendesegregationens
geofilosofi. Geografiska Regionstudier 81. Uppsala: Uppsala universitet.
Jansson, Tove (2004) Det osynliga barnet och andra berättelser. Stockholm:
Alfabeta.
Jaspers, Tine, G. M. J. Hanssen, Judith A. van der Valk, Johann H. Hanekom, Gijs
Th. J. van Well and Jan N. M. Schieveld (2009) Pervasive refusal
syndrome as part of the refusal-withdrawal-regression spectrum: Critical
review of the literature illustrated by a case report. European Child &
Adolescent Psychiatry. 18:11 pp. 645-51.
Jeppson Grassman, Eva and Lars Svedberg (2007) Civic participation in a
Scandinavian welfare state: Patterns in contemporary Sweden. In State and
civil society in northern Europe: The Swedish model reconsidered. Ed. Lars
Trägårdh, New York: Berghahn books. pp. 126-64.
Jessop, Bob (2007) State power: A strategic-relational approach. Cambridge:
Polity.
Johansen, Anders and Håkan Carlsson (1984) Tid är makt, tid är pengar:
Tidsmedvetande, livshållning och samhälleligt tvång i historiskt och
komparativt perspektiv. Göteborg: Röda bokförlag.
Johansson Blight, Karin, Anita Dorazio, Eva Wilks and Elisabeth Hultcrantz (2012)
Lägesrapport angående barn med svåra uppgivenhetssymtom som fått
avslag på ansökan om asyl och skydd i Sverige. Etikkommissionen i
Sverige.
Justitieombudsmannen (2011) Allvarlig kritik mot polismyndigheten i Stockholms
län, som avvisat utlänningar med motiveringen att dessa ägnade sig åt
tiggeri och dagdriveri. Dnr: 6340-2010.
Kalir, Barak (2010) Latino migrants in the Jewish state: Undocumented lives in
Israel. Bloomington: Indiana University Press.
Kamali, Masoud (2006) Integrationens svarta bok. Slutbetänkande från utredningen
om integration, makt och strukturell diskriminering SOU 2006:79
Stockholm: Fritzes.
Kaplan, Amy (2005) Where is Guantanamo? American Quarterly. 57:3 pp. 831-58.
Kaveh, Shamal (2011) Arendts storstädning av det politiska rummet. In Konsten att
handla - konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska. Eds. Ulrika
Björk and Anders Burman, Stockholm: Axl Books. pp. 47-66.
Khosravi, Shahram (2006) Territorialiserad mänsklighet: Irreguljära immigranter
och det nakna livet. In Om välfärdens gränser och det villkorade
medborgarskapet. Rapport av utredningen om makt, integration och
strukturell diskriminering SOU 2006:37. Ed. Paulina De los Reyes,
Stockholm: Fritzes. pp. 283-310.
Khosravi, Shahram (2010) An ethnography of migrant ‘illegality’ in Sweden:
Included yet excepted? Journal of International Political Theory. 6:1 pp.
95-116.
King, Russell and Nicola Mai (2004) Albanian immigrants in Lecce and Modena:
Narratives of rejection, survival and integration. Population, Space and
Place. 10:6 pp. 455-77.
181
Kleinman, Sherryl and Martha A. Copp (1993) Emotions and fieldwork. Newbury
Park: Sage Publications.
Korpela, Mikko, Anja Mursu and H. A. Soriyan (2002) Information systems
development as an activity. Computer Supported Cooperative Work. 11:1
pp. 111-28.
Kothari, Uma (2008) Global peddlers and local networks: Migrant
cosmopolitanisms. Environment and Planning D: Society and Space. 26:3
pp. 500-16.
Kovacheva, Vessela and Dita Vogel (2009) The size of the irregular foreign resident
population in the European Union in 2002, 2005 and 2008: A dynamic
aggregate country estimate,. Working Paper No. 4/2009. Hamburg:
Hamburg Institute of International Economics.
Krause, Monika (2008) Undocumented migrants: An Arendtian perspective.
European Journal of Political Theory. 7:3 pp. 331-48.
Läkare utan Gränser (2005) Gömda i Sverige. Utestängda från hälso- och sjukvård.
Stockholm: Läkare utan Gränser.
Larsmo, Ola (2006) Håll hårt i din stuvbit - om det farliga i att bli hel. Dagens
Nyheter [2006-02-14] Available online: http://www.olalarsmo.com/
stuvbit.htm
Lask, Bryan (2004) Pervasive refusal syndrome. Advances in Psychiatric Treatment.
10:2 pp. 153-9.
Lask, Bryan, C Britten, L Kroll, J Magagna and M Tranter (1991) Children with
pervasive refusal. Archives of Disease in Childhood. 66:7 pp. 866-9.
Lather, Patti (2001) Postbook: Working the ruins of feminist ethnography. Signs.
27:1 pp. 199-227.
Laubenthal, Barbara (2011) The negotiation of irregular migrants’ right to education
in Germany: A challenge to the nation-state. Ethnic and Racial Studies.
34:8 pp. 1357-73.
Lévinas, Emmanuel (1969) Totality and infinity: An essay on exteriority. Pittsburgh:
Duquesne University Press. Translated by Alfonso Lingis.
Lin, Weiqiang and Brenda S. A. Yeoh (2011) Questioning the ‘field in motion’:
Emerging concepts, research practices and the geographical imagination in
Asian migration studies. Cultural Geographies. 18:1 pp. 125-31.
Lodenius, Anna-Lena and Mats Wingborg (2008) Migrantarbetare: Grundkurs om
rörlighet, rättigheter och globalisering. Stockholm: Premiss - The Olof
Palme International Center.
Longhurst, Robyn (2009a) Embodied knowing. In International encyclopedia of
human geography. Eds. Rob Kitchin and Nigel Thrift, Amsterdam:
Elsevier. pp. 429-33.
Longhurst, Robyn (2009b) Interviews: In-depth, semi-structured. In International
encyclopedia of human geography. Eds. Rob Kitchin and Nigel Thrift,
Amsterdam: Elsevier. pp. 580-4.
Longhurst, Robyn, Elsie Ho and Lynda Johnston (2008) Using ‘the body’ as an
‘instrument of research’: Kimch’i and pavlova. Area. 40:2 pp. 208-17.
182
Lund Thomsen, Trine (2010) Conceptual reflections - transcending the legal aspect
of irregular migration. In Irregular migration in a Scandinavian
perspective. Eds. Trine Lund Thomsen, Martin Bak Jørgensen, Susi Meret,
Kirsten Hviid and Helle Stenum, Maastricht: Shaker Publishing. pp. 27-46.
Lund Thomsen, Trine, Martin Bak Jørgensen, Susi Meret, Kirsten Hviid and Helle
Stenum (2010) Irregular migration in a Scandinavian perspective.
Maastricht: Shaker Publishing.
Lundh, Christer and Rolf Ohlsson (1994) Från arbetskraftsimport till
flyktinginvandring. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Lutterbeck, Derek (2006) Policing migration in the Mediterranean. Mediterranean
Politics. 11:1 pp. 59-82.
Maddern, JF and P Adey (2008) Editorial: Spectro-geographies. Cultural
Geographies. 15:3 pp. 291-5.
Massey, Douglas S., Joaquin Arango, Graeme Hugo and Ali Kouaouci (1993)
Theories of international migration: A review and appraisal. Population
and development review. 19:3 pp. 431-66.
Mattsson, Kristina (2008) De papperslösa och de aningslösa. Stockholm: Leopard.
McCall, Leslie (2009) The complexity of intersectionality. In Intersectionality and
beyond: Law, power and the politics of location. Eds. Emily Grabham,
Davina Cooper, Jane Krishnadas and Didi Herman, Abingdon: RoutledgeCavendish. pp. 49-76.
McCann, Philip (2008) Globalization and economic geography: The world is
curved, not flat. Cambridge Journal of Regions, Economy and Society. 1:3
pp. 351-70.
Merleau-Ponty, Maurice (1999) Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Translated by William Fovet.
Merleau-Ponty, Maurice (2002) Phenomenology of perception. London: Routledge.
Translated by Colin Smith.
Migrationsverket (2009) En samlad analys av asylprocessen under åren 2001–2008.
Dnr: 112-2011-12282.
Migrationsverket (2010a) Beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl efter
medborgarskap 1986-2010.
Migrationsverket (2010b) Migration 2000–2010.
Migrationsverket (2011) Asylsökande till Sverige under 1984–2010.
Moi, Toril (1999) What is a woman? And other essays. Oxford: Oxford University
Press.
Moksnes, Heidi (2012) Personal communication concerning: Living without rights:
Undocumented migrants and the boundaries of citizenship. 2012-01-18.
Molin, Kari (2010) Berättelser från det gömda Sverige. Stockholm: Carlsson.
Monzini, Paola (2007) Sea-border crossings: The organization of irregular migration
to Italy. Mediterranean Politics. 12:2 pp. 163-84.
Moore, Linda Weaver and Margaret Miller (1999) Initiating research with doubly
vulnerable populations. Journal of Advanced Nursing. 30:5 pp. 1034-40.
Moran, Michael (2000) Understanding the welfare state: The case of health care.
The British Journal of Politics & International Relations. 2:2 pp. 135-60.
Mountz, Alison (2004) Embodying the nation-state: Canada’s response to human
smuggling. Political Geography. 23:3 pp. 323-45.
183
Mountz, Alison (2010) Seeking asylum: Human smuggling and bureaucracy at the
border. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Mountz, Alison (2011) The enforcement archipelago: Detention, haunting, and
asylum on islands. Political Geography. 30:3 pp. 118-28.
Näsström, Sofia (2011) The challenge of the all-affected principle. Political Studies.
59:1 pp. 116-34.
Newman, David (2006) The lines that continue to separate us: Borders in our
‘borderless’ world. Progress in Human Geography. 30:2 pp. 143-61.
Ngai, Mae M. (2003) The strange career of the illegal alien: Immigration restriction
and deportation policy in the United States, 1921–1965. Law and History
Review. 21:1 pp. 69-107.
Noll, Gregor (2010) The laws of undocumented migration. European Journal of
Migration and Law. 12:2 pp. 143-7.
Nordiska Rådet (2012) Nordiskt samarbete. Retrieved [2012-01-30] Available
online: http://www.norden.org/
Nunn, Kenneth Patrick and Susan Lynne Thompson (1996) The pervasive refusal
syndrome: Learned helplessness and hopelessness. Clinical Child
Psychology and Psychiatry. 1:1 pp. 121-32.
Ó Tuathail, Gearóid (1996) Critical geopolitics: The politics of writing global space.
London: Routledge.
Ó Tuathail, Gearóid (1998) De‐territorialised threats and global dangers: Geopolitics
and risk society. Geopolitics. 3:1 pp. 17-31.
O’Brien, Mary (1981) The politics of reproduction. Boston: Routledge & Kegan
Paul.
Ohlsson, Mattias (2006) Irreguljära immigranter står utanför svensk sjukvård. Dags
för Sverige att erkänna människors lika värde. Läkartidningen. 103:45 pp.
1-4.
Olkowski, Dorothea (2006) Introduction. In Feminist interpretations of Maurice
Merleau-Ponty. Eds. Dorothea Olkowski and Gail Weiss, University Park:
Pennsylvania State University Press. pp. 1-24.
Olsson, Gunnar (1980) Birds in egg. London: Pion.
Painter, Joe (1995) Politics, geography and ‘political geography’: A critical
perspective. London: Arnold.
Papastergiadis, Nikos (2006) The invasion complex: The abject other and spaces of
violence. Geografiska Annaler B. 88:4 pp. 429–42.
Paspalanova, Mila (2006) Undocumented and legal eastern European immigrants in
Brussels. Leuwen: Katholieke Universiteit.
Paterson, Mark (2009) Haptic geographies: Ethnography, haptic knowledges and
sensuous dispositions. Progress in Human Geography. 33:6 pp. 766-88.
Persson, Ann (2010) Sverige utvisar också romer. Dagens Nyheter [2010-09-04]
Available online: http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-utvisar-ocksaromer
PICUM (2003) Book of solidarity. Providing assistance to undocumented migrants
in Belgium, Germany, the Netherlands, the UK volume/01. Brussels:
PICUM.
PICUM (2007) Access to health care for undocumented migrants in Europe.
Brussels: PICUM.
184
Pitkin, Hanna Fenichel (1981) Justice: On relating private and public. Political
Theory. 9:3 pp. 327-52.
Portes, Alejandro, Cristina Escobar and Alexandria Walton Radford (2007)
Immigrant transnational organizations and development: A comparative
study. International Migration Review. 41:1 pp. 242-81.
Pratt, Geraldine (2005) Abandoned women and spaces of the exception (the 2005
AAG Antipode lecture). Antipode. 37:5 pp. 1052–78.
Pred, Allan (2000) Even in Sweden: Racisms, racialized spaces, and the popular
geographical imagination. Berkeley: University of California Press.
Rancière, Jacques (2004) Who is the subject of the rights of man? South Atlantic
Quarterly. 103:2-3 pp. 297-310.
Rehn, Alf (2006) The scholar’s progress - essays on academic life and survival.
New York: iUniverse.
Relph, Edward (1976) Place and placelessness. London: Pion.
Renzetti, Claire M. and Raymond M. Lee (1993) Researching sensitive topics.
Newbury Park: Sage Publications.
Rose, Gillian (1993) Feminism and geography: The limits of geographical
knowledge. Cambridge: Polity Press.
Rose, Gillian (2003) A body of questions. In Using social theory: Thinking through
research. Eds. Michael Pryke, Gillian Rose and Sarah Whatmore, London:
Sage. pp. 47-64.
Rose, Mitch (2010) Pilgrims: An ethnography of sacredness. Cultural Geographies.
17:4 pp. 507-24.
Rosengren, Annette (2009) Vinna eller försvinna: Om flykt, asyl och hjälpare.
Stockholm: Carlsson.
Rothstein, Bo (2001) Social capital in the Social Democratic welfare state. Politics
& Society. 29:2 pp. 207-41.
Rumelili, Bahar (2007) Transforming conflicts on EU borders: The case of GreekTurkish relations. Journal of Common Market Studies. 45:1 pp. 105-26.
Sager, Maja (2011) Everyday clandestinity: Experiences on the margins of
citizenship and migration policies. Lund: Faculty of Social Sciences,
Centre for Gender Studies, Lund University.
Said, Edward W. (1991) Orientalism. London: Penguin books.
Salganik, Matthew J. and Douglas D. Heckathorn (2004) Sampling and estimation in
hidden populations using respondant-driven sampling. Sociological
Methodology. 34:1 pp. 193-240.
Sandberg, Kerstin and Malin Fryknäs (2010) Rättighetsrapport. Stockholm: MRdagarna and DemokratiAkademin.
Sartre, Jean-Paul (1948) The emotions: Outline of a theory. New York: Carol
Publishing. Translated by Bernard Frechtman.
Sartre, Jean-Paul (1956) Being and nothingness: An essay on phenomenological
ontology. New York: Philosophical Library. Translated by Hazel E. Barnes.
Sassen, Saskia (1999) Guests and aliens. New York: New Press.
SCB (1969) Historical statistics of Sweden - second edition. Stockholm: SCB.
SCB (2007) Personnummer: Dess konstruktion och hantering inom Statistiska
centralbyrån. Befolknings och välfärdsstatistik 2007:1. Stockholm: SCB.
185
SCB (2009) SCB:s historia: Statistiska Centralbyrån. Retrieved [2011-09-20]
Available online: http://www.scb.se/Pages/List____259871.aspx
Schaap, Andrew (2012) Enacting the right to have rights: Jacques Rancière’s
critique of Hannah Arendt. In Jacques Rancière in the contemporary
scence: The philosophy of radical equality. Eds. Jean-Philippe Deranty and
Alison Ross, London: Continuum. pp. 1-24.
Schaap, Andrew, Danielle Celermajer and Vrasidas Karalis (2010) Power, judgment
and political evil: In conversation with Hannah Arendt. Farnham: Ashgate.
Schierup, Carl-Ulrik, Peo Hansen and Stephen Castels (2011a) Migration,
citizenship and the European welfare state: A European dilemma. Oxford:
Oxford University Press.
Schierup, Carl-Ulrik, Peo Hansen and Stephen Castels (2011b) ‘Paradise lost’?
Migration and the changing Swedish welfare state. In Migration,
citizenship and the European welfare state.Oxford: Oxford University
Press. pp. 1-21.
Schierup, Carl-Ulrik, Peo Hansen and Stephen Castles (2006) Migration,
citizenship, and the European welfare state: A European dilemma. Oxford:
Oxford University Press.
Schües, Christina, Dorothea E. Olkowski and Helen Fielding (2011) Time in feminist
phenomenology. Bloomington: Indiana University Press.
Schuster, Liza (2011) Turning refugees into ‘illegal migrants’: Afghan asylum
seekers in Europe. Ethnic and Racial Studies. 34:8 pp. 1392-407.
Scott, James C. (1985) Weapons of the weak: Everyday forms of peasant resistance.
New Haven: Yale University Press.
Scott, Penolope (2004) Undocumented migrants in Germany and Britain: The
human ‘rights’ and ‘wrongs’ regarding access to health care Electronic
Journal of Sociology 17:12 Available online: http://www.sociology.org/
content/2004/tier2/scott.html
Seierstad, Åsne (2003) The bookseller of Kabul. New York: Little Brown and
Company. Translated by Ingrid Christophersen.
Sigvardsdotter, Erika (2009) A post in Swedish om landstingens riktlinjer angående
vård för papperslösa. Retrieved [2012-02-25] Available online:
http://erikasigvardsdotter.wordpress.com/2009/11/05/a-post-in-swedishom-landstingens-riktlinjer-angaende-vard-for-papperslosa/
Sigvardsdotter, Erika (2010) Papperslösas rätt till vård: Bristen på lagstiftning lägger
stort ansvar på vårdpersonalen. Läkartidningen 107:23 Available online:
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14535
Sigvardsdotter, Erika (2011a) Migration and development in the Republic of
Moldova: The emergence and impact of migrants’ social networks.
Saarbrücken: Lambert Academic Publishing.
Sigvardsdotter, Erika (2011b) Three short paragraphs on form and freedom.
Retrieved [2012-02-12] Available online: http://erikasigvardsdotter.
wordpress.com/2011/02/09/three-short-paragraphs-on-form-and-freedom/
Sigvardsdotter, Erika (2012) Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa: En
sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar. Retrieved [201202-28] Available online: http://erikasigvardsdotter.files.wordpress.com/
2012/02/sammanstc3a4llning.pdf
186
Skatteverket (2006) Samordningsnummer: Information på svenska och engelska.
SKV 707 utgåva 2.
Skatteverket (2007) Folkbokföring i Sverige. SKV 717 utgåva 4.
Sližiene, Gražina, Vincas Zakarauskas and Viktoras Lukoševičius (2002)
Redemarcation of state border between Lithuanian republic and Latvian
republic. Geodezija i Kartografija. 18:2 pp. 1a-g.
Smith, Dorothy E. (1987) The everyday world as problematic: A feminist sociology.
Boston: Northeastern University Press.
Smith, Dorothy E. (2005) Institutional ethnography: A sociology for people. Walnut
Creek: AltaMira Press.
Smith, Dorothy E. (2006) Institutional ethnography as practice. Lanham: Rowman
& Littlefield.
Smith, Mick, Joyce Davidson and Victoria L. Henderson (2011) Spiders, sartre and
‘magical geographies’: The emotional transformation of space.
Transactions of the Institute of British Geographers. 37:1 pp. 60-74.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012) Termbank: Reservnummer. Retrieved [2012-01-30] Available
online:
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=3832
Solomin, Nina (2005) Gränsen: En resa bland människor som kallas illegala.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Solomon, Robert C. (2000a) Heidegger on authenticity. No excuses - existentialism
and the meaning of life. The great courses on tape.The Teaching Company.
Solomon, Robert C. (2000b) Sartre on emotions and responsibility. No excuses existentialism and the meaning of life. The great courses on tape.The
Teaching Company.
Solomon, Robert C. (2000c) Sartre’s being-for-others. No excuses - existentialism
and the meaning of life. The great courses on tape.The Teaching Company.
Solomon, Robert C. (2000d) Sartre’s phenomenology. No excuses - existentialism
and the meaning of life. The great courses on tape.The Teaching Company.
Sørensen, Ninna, Nicholas van Hear and Poul Engberg (2002) The migrationdevelopment nexus evidence and policy options: State of the art overview.
Copenhagen: Centre for Development Research.
Stallybrass, Peter and Allon White (1986) The politics and poetics of transgression.
London: Methuen.
Staring, Richard (2009) Different methods to research irregular migration. In The
ethics of migration research methodology: Dealing with vulnerable
immigrants. Eds. Ilse van Liempt and Veronika Bilger, Brighton: Sussex
Academic Press. pp. 83-97.
Stenum, Helle (2010) Workers and vagrants: Governing the foreign poor in
Denmark. In Irregular migration in a Scandinavian perspective. Eds. Trine
Lund Thomsen, Martin Bak Jørgensen, Susi Meret, Kirsten Hviid and Helle
Stenum, Maastricht: Shaker Publishing. pp. 205-30.
Stiernstedt, Jenny (2010) Romer utvisas från Sverige trots EU-lag. Dagens Nyheter
[2010-07-30] Available online: http://www.dn.se/nyheter/sverige/romerutvisas-fran-sverige-trots-eu-lag-
187
Sundelin, Claes and Tor Lindberg (2005) Apatiska barn – var står vetenskapen idag?
Läkartidningen. 102:17.
Sundquist, Jan, Louise Bayard-Burfield, Leena Maria Johansson and Sven-Erik
Johansson (2000) Impact of ethnicity, violence and acculturation on
displaced migrants: Psychological distress and psychosomatic complaints
among refugees in Sweden. The Journal of Nervous and Mental Disease.
188:6 pp. 357-65.
Sveriges Radio (2009) Svårt att få göra HIV-test anonymt. Retrieved [2012-02-12]
Available
online:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=
160&artikel=2598359
Tamas, Gellert (2009) De apatiska: Om makt, myter och manipulation. Stockholm:
Natur & kultur.
Therborn, Göran (1980) The ideology of power and the power of ideology. London:
Verso.
Ticktin, Miriam (2006) Where ethics and politics meet: The violence of
humanitarianism in France. American Ethnologist. 33:1 pp. 33-49.
Till, Karen E. (2001) Returning home and to the field. Geographical Review. 91:1/2
pp. 46-56.
Tjernberg, Mats (2010) The economy of undocumented migration: Taxation and
access to welfare. European Journal of Migration and Law. 12:2 pp. 14971.
Topping, Alexandra (2011) The bookseller of Kabul author cleared of invading
Afghan family’s privacy. The Guardian [2011-12-13] Available online:
http://www.guardian.co.uk/world/2011/dec/13/bookseller-of-kabul-authorcleared
Trägårdh, Lars and Erik Blennberger (2009) Tillit i det moderna Sverige: Den
dumme svensken och andra mysterier. Stockholm: SNS förlag.
Valentine, David (2007a) Imagining transgender: An ethnography of a category.
Durham: Duke University Press.
Valentine, Gill (2002) Queer bodies and the production of space. In Handbook of
lesbian and gay studies. Eds. Steven Seidman and Diane Richardson,
London: Sage. pp. 145-60.
Valentine, Gill (2007b) Theorizing and researching intersectionality: A challenge for
feminist geography. The Professional Geographer. 59:1 pp. 10-21.
van Houtum, Henk (2010) Human blacklisting: The global apartheid of the eu’s
external border regime. Environment and Planning D: Society and Space.
28:6 pp. 957-76.
van Houtum, Henk and Roos Pijpers (2007) The European Union as a gated
community: The two-faced border and immigration regime of the EU.
Antipode. 39:2 pp. 291-309.
van Liempt, Ilse and Jeroen Doomernik (2006) Migrant’s agency in the smuggling
process: The perspectives of smuggled migrants in the Netherlands.
International Migration. 44:4 pp. 165-90.
Varsanyi, Monica and Joseph Nevins (2007) Introduction: Borderline
contradictions: Neoliberalism, unauthorised migration, and intensifying
immigration policing. Geopolitics. 12:2 pp. 223-7.
188
Vertovec, Steven (2001) Transnationalism and identity. Journal of Ethnic and
Migration Studies. 27:4 pp. 573-82.
Vestin, Sanna (2008) Barn utan papper: Jag vill bara landa. Stockholm: Rädda
Barnen.
Voigt-Graf, Carmen (2005) The construction of transnational spaces by Indian
migrants in Australia. Journal of Ethnic and Migration Studies. 31:2 pp.
365-84.
Walsh, Katie (2009) Participant observation. In International encyclopedia of human
geography. Eds. Rob Kitchin and Nigel Thrift, Amsterdam: Elsevier. pp.
77-81.
Wedin, Marie (2011) Papperslösa har rätt till vård. Läkartidningen. 108:15 p. 843.
Weiss, Gail (1999) Body images: Embodiment as intercorporeality. New York:
Routledge.
Westerberg, Bengt, Henry Ascher, Margareta Blennow, Thomas Flodin, Paul Hunt
and Karin Wiborn (2009) ”Regeringen måste ändra sig om papperslösas
sjukvård”.
Dagens
Nyheter
[2009-10-04]
Available
online:
http://www.dn.se/debatt/regeringen-maste-andra-sig-om-papperslosassjukvard
Whatmore, Sarah (2006) Materialist returns: Practising cultural geography in and for
a more-than-human world. Cultural Geographies. 13:4 pp. 600-9.
Willen, Sarah S. (2007a) Exploring ‘illegal’ and ‘irregular’ migrants’ lived
experiences of law and state power. International Migration. 45:3 pp. 2-7.
Willen, Sarah S. (2007b) Seeing the ‘Holy Land’ with new eyes. In Reapproaching
borders: New perspectives on the study of Israel-Palestine. Eds. Sandra M.
Sufian and Mark LeVine, Lanham: Rowman & Littlefield.
Willen, Sarah S. (2007c) Toward a critical phenomenology of ‘illegality’: State
power, criminalization, and abjectivity among undocumented migrant
workers in Tel Aviv, Israel. International Migration. 45:3 pp. 8-38.
Willen, Sarah S. (2010) Darfur through a Shoah lens: Sudanese asylum seekers,
unruly biopolitical dramas, and the politics of humanitarian compassion in
Israel. In A reader in medical anthropology : Theoretical trajectories,
emergent realities. Eds. Byron J. Good, Michael M. J. Fischer, Sarah S.
Willen and Mary-Jo DelVeccio Good, Oxford: Wiley-Blackwell.
Wimmer, Andreas and Nina Glick Schiller (2003) Methodological nationalism, the
social sciences, and the study of migration: An essay in historical
epistemology. International Migration Review. 37:3 pp. 576-610.
Wise, J. Macgregor (2000) Home: Territory and identity. Cultural Studies. 14:2 pp.
295-310.
Wright, Barry and David Beverley (2011) Pervasive refusal syndrome. Clinical
Child Psychology and Psychiatry.
Wylie, John (2009) Landscape, absence and the geographies of love. Transactions of
the institute of British geographers. 34:3 pp. 275-89.
Young, Iris Marion (1990) Justice and the politics of difference. Princeton:
Princeton University Press.
189
Young, Iris Marion (2005a) Lived body vs. Gender: Reflections on Social structure
and subjectivity. In On female body experience: “Throwing like a girl” and
other essays. Ed. Iris Marion Young, New York: Oxford University Press.
pp. 12-26.
Young, Iris Marion (2005b) On female body experience: “Throwing like a girl” and
other essays. New York: Oxford University Press.
Young, Iris Marion (2005c) “Throwing like a girl”: A phenomenology of feminine
body comportment, motility, and spatiality. In On female body experience:
“Throwing like a girl” and other essays. Ed. Iris Marion Young, New
York: Oxford University Press. pp. 27-45.
Zelmin, Erna (2011) Vård efter behov och på lika villkor: En mänsklig rättighet
SOU 2011:48. Stockholm: Fritzes.
Zincone, Giovanna (2006) The making of policies: Immigration and immigrants in
Italy. Journal of Ethnic and Migration Studies. 32:3 pp. 347-75.
190