R
A
M
E
and the vertical
och det vertikala
2013
A U
CONTENTS | INNEHÅLL
Welcome from the Artistic Director | Välkomstord
5
Patron | Beskyddare
9
Sponsors and partners | Sponsorer och samarbetspartners
10
Ulriksdals Palace Theatre Confidencen | Ulriksdals slottsteater Confidencen
14
Other venues | Övriga scener
18
Music School Lilla Akademien | Musikskolan Lilla Akademien
20
Rameau: The theorist-composer of Verticality | Rameau: det vertikalas tonsättare och teoretiker
24
PROGRAMMES | PROGRAM
Show Stoppers
28
Rameau: A Portrait | Rameau: ett porträtt
30
Lecture: God and the Encyclopedia, Theological Developments at the Time of Rameau
32
French Harmonies | Franska klanger
34
Intimate Gallic Gems | Intima galliska pärlor
36
Dialogue with the Muses | I samspråk med musorna
38
Föreläsning: Hjärnan, Smärta och Musik
40
Rameau Reinvented | Rameau på nytt
42
Exotic Sounds | Exotiska klanger
44
Vertical Sounds | Vertikala klanger
47
Rameau, Reich and Hip Hop | Rameau, Reich och hip-hop
48
Literary event: Vertical Realities | Litterärt evenemang: Vertikala verkligheter
50
Hommage à Rameau
51
Timeless masterpieces | Tidlösa mästerverk
52
ARTISTS | ARTISTER
Singers | Sångare
Soloists | Solister
Young Artists | Unga Solister
Ensembles | Ensembler
Conductors | Dirigenter
Composers | Tonsättare
Choreographers and Dancers | Koreografer och dansare
Readers and Lecturers | Uppläsare och föreläsare
Writers | Författare
Artists and Designers | Konstnärer och designers
WELCOME
from the ARTISTIC DIRECTOR
What a great pleasure to be able to introduce the
third year of festival
, where the
French composer and theorist Jean-Philippe Rameau
will be our inspiration.
While Rameau’s rich and varied music forms the
sounding bedrock of this year’s programs, his pioneering work in the theory of music provides the
conceptual framework – the notion of verticality,
which will be explored in the festival's first ever
literary event.
Artistic experimentation and lateral thinking are
once again the leitmotifs, creating a musical landscape where the harmonies of Rameau intersect
with Reich, Ravel, Stockhausen, Messiaen, Piaf, Hip
Hop, Harmonic Chant, jazz, theology, exotica,
It is very exciting to announce that both the
Sprechgesang and much more!
Wigmore Hall in London and the Muziekgebouw
aan ‘t IJ in Amsterdam will be hosting a mini series
Three new venues – Musikaliska, Stiftelsen
of
Musikkulturens Främjande and Grünewaldsalen –
seasons.
concerts in the forthcoming
will also host respectively a prelude, interlude and
postlude to the week’s activities at the magnificent
As Erik Satie wrote at the top of one of his piano
Ulriksdals Palace Theatre, Confidencen.
scores:
“Open your head”
Hugo Ticciati
5
VÄLKOMSTORD
Det är en stor ära för mig att introducera
festival
s tredje säsong som är
inspirerad av den franske kompositören och musikteoretikern Jean-Philippe Rameau.
Medan Rameaus rika och varierande musik utgör
den klingande stommen i årets program, så står
hans banbrytande arbete inom musikteorin för den
konceptuella ramen – det vertikala, som kommer
att utforskas i festivalens första litterära evenemang någonsin.
Artistiska och sinnesutvidgande experiment förblir
festivalens ledmotiv. I år skapas nya musikaliska
landskap med klangfärger från Rameau i dialog med
Reich, Ravel, Stockhausen, Messiaen, Piaf, hip-hop,
Jag kan med stort nöje meddela att både
Harmonic Chant, jazz, teologi, exotica, Sprechgesang
Wigmore Hall i London och Muziekgebouw aan 't IJ
och mer därtill!
i Amsterdam kommer att gästa miniversioner av
s kritikerrosade konsertserier
Tre
nya
scener
–
Musikaliska,
Stiftelsen
under nästkommande säsonger.
Musikkulturens Främjande och Grünewaldsalen –
kommer också att att bjuda på ett preludium, inter-
”Öppna ditt huvud!” skrev Erik Satie på ett av sina
ludium, och post-ludium till veckans aktiviteter på
pianostycken. I den andan hälsar jag Er alla hjärtligt
den
välkomna till
magnifika
Ulriksdals
slottsteatern,
2013.
Confidencen.
Hugo Ticciati
7
PATRON
BESKYDDARE
kan med stor glädje utnämna
Staffan Scheja till sin beskyddare.
Sedan debuten vid fjorton års ålder tillsammans
med Herbert Blomstedt och Sveriges Radios
Symfoniorkester har Staffan blivit en mycket
älskad artist och en viktig del av Sveriges musikliv.
Staffan är också en utomordentlig ambassadör
för Sverige över hela världen, och har spelat
med orkestrar som Münchens FilharmoniIt is a great pleasure to be able to name Staffan
orkester, Franska Radions Symfoniorkester,
Scheja as patron of the festival
.
NHK i Tokyo, English Chamber Orchestra, samt
Since his debut at fourteen with Herbert
med dirigenter såsom Sir Simon Rattle, David
Blomstedt and the Swedish Radio Orchestra,
Zinman, Esa-Pekka Salonen, Sixten Ehrling och
Staffan has become a much loved artist in the
Okko Kamu.
musical life of Sweden.
Staffan är numera professor och prorektor vid
Staffan has also been an outstanding ambassador
Kungliga Musikhögskolan och är ledamot av
for Sweden all over the world, performing with
Kungliga Musikaliska Akademien.
orchestras such as the Munich Philharmonic, the
French Radio Orchestra in Paris, the NHK in
Tokyo, the English Chamber Orchestra and with
conductors such as Sir Simon Rattle, David
Zinman, Esa-Pekka Salonen, Sixten Ehrlin and Okko
Kamu.
Staffan lives in Stockholm where he is professor
and head of the piano department at the Royal
College of Music, and a member of the Royal
Academy of Music.
9
SPONSORS and PARTNERS
DIAMOND
Barbro Osher Pro Suecia Foundation
Nina Balabina
Kristina Elfström
Peder Wallenberg
7
%
2
+
$
6
5
+
(
%
(
5
2
5
35 2 6 8 ( & , $
) 2 8 1 ' $ 7 , 2 1
PLATINUM
Elisabeth and Gustaf Douglas
GOLD
Ali Aladellie
Michele Anenberg Poma
Byung-Soon and Karl von Bergen
Annika Berner
Mike Ericson
Björn Johnsson
Härved Hellichius
Yasmin Hilberdink
Byung-Hi Lim and Sunil Raikar
Ruth Tatlow
Robin Ticciati
SILVER
Mariana Nordenskiöld
Hanna Ohlson Nordh
Kate Jennings and Nick Smedley
FRIEND
Karin and Magnus Bergmar
Steen Hohwu-Christensen
Maria Kuteeva
10
11
6*XQQDU$QGHUVVRQ
([SHUWHQSn
+|JWU\FNVXWUXVWQLQJ
%LO%nWYnUGVXWUXVWQLQJ
2OMRU
%DWWHULHU
GHWPHVWDI|UGLWWIRUGRQVElVWD
9LVW|GMHUPHGJOlGMH
+XJR7LFFLDWLV0XVLNIHVWLYDO202'(517
Sn
CONFIDENCEN
Ulriksdals Palace Theatre
FROM RIDING SCHOOL HOUSE TO THEATRE
Built in 1670 the structure which now houses the
theatre was used as a riding school. Early in the
eighteenth century drinking songs replaced the
braying of horses, the building by then housing
a tavern. It was in 1753, at the instigation of Queen
Lovisa Ulrika (1720-82), that the architect Carl
Fredrik Adelcrantz transformed the building into
a theatre.
The auditorium was embellished in rococo style
with room for a little over two hundred spectators.
KJERSTIN DELLERT
The theatre was furnished with an elegant suite of
In 1976 the renowned Swedish opera singer
rooms for use by the Royal Family and their guests,
Kjerstin Dellert took on the mantle of restoring
now the theatre foyer. The largest of the rooms
the theatre, supported by the Ulriksdals Palace
was equipped with a table à confidence, a table that
Theatre Foundation, and it stands here today as
could be lowered down through the floor into the
a tribute to her tireless work, unfailing love and
cellar and raised again to expectant dinner guests,
unrelenting perseverance, hosting a summer of
and it is this which has given Confidencen its name.
theatre, opera, ballet and chamber music. In every
nook and cranny of the theatre Kjerstin Dellert
For its first forty years the theatre housed an
has rekindled the spirit and soul of a forgotten age,
extravaganza of singers, dancers, actors, musicians,
creating for Stockholm an unforgettable legacy of
Ulriksdals Palace Theatre Confidencen is the oldest
and composers from all over Europe. The young
its theatrical past.
Rococo theatre in Sweden, situated in the heart of
Crown Prince Gustav, later King Gustav III, took his
Sweden’s first National City Park. Amidst idyllic
first lessons in theatrical art and later directed and
gardens, rare flora and fauna, and a Royal Palace,
acted in plays he himself had written at
visitors are able to breathe the air of a bygone era.
Confidencen. With his assassination in 1792 the
theatre closed its doors and was soon forgotten. It
was only with the rediscovery of the theatre at
Drottningholm in 1921, that eyes turned also
towards this forgotten jewel which, in 1935, was
designated a building of historic interest.
14
15
CONFIDENCEN
Ulriksdals Slottsteater
RIDHUSET SOM BLEV EN TEATER
Ulriksdals Slottsteater är Sveriges äldsta bevarade
teaterinteriör, inredd av teaterarkitekten Carl
Fredrik Adelcrantz år 1753. Själva byggnaden uppfördes som ridhus redan på 1670-talet. I början av
1700-talet förekom det även värdshusrörelse i den
länga av mindre rum som sträcker sig utmed husets
norra sida. Drottning Lovisa Ulrika tog initiativ till
teaterombyggnaden. Salongen formades i tidens
rokokostil med plats för drygt 200 åskådare.
Scenen och salongen är samkomponerade till en
16
festsal. Bakom scenrummet och på scenvinden
KJERSTIN DELLERT
skapades loger för skådespelarna. I anslutning till
År 1976 åtog sig operasångerskan Kjerstin Dellert
teatersalongen inreddes en elegant sällskapsvåning
att restaurera teatern med stöd från Stiftelsen
för den kungliga familjen med gäster. Det mellersta
Ulriksdals Slottsteater. Idag, trettio år senare, står
och största av rummen försågs med ett table
den som en hyllning till hennes vision och passion-
à confidence det vill säga ett bord som kunde
erade arbetsinsats, och bjuder på ett fullspäckat
sänkas ner i källaren där det efter dukning åter
sommarprogram med teater, opera, balett och
höjdes genom luckan i golvet. Allt sedan dess har
kammarmusik. Tack vare denna eldsjäl kan
teaterbyggnaden kallats Confidencen, efter denna
Confidencens besökare njuta av ett oförglömligt
matsal för den kungliga familjen.
kulturarv och atmosfären från en svunnen tid.
Sveriges äldsta rokokoteater Confidencen ligger
Sångare, dansare, musiker och kompositörer från
i Sveriges första nationalstadspark. Såväl stadsbor
många länder var verksamma vid slottsteatern
som besökare utifrån kan här avnjuta sköna pro-
under denna storhetstid. Även svenska skådespelare
menader bland gammal bebyggelse och uråld-riga
och hovets amatörer uppträdde på Ulriksdals-
ekar. Mitt i detta sagolika område ligger
teatern. Här gjorde den unge Kronprinsen Gustav
Confidencen, en juvel till teater inredd 1753 och
sina första lärospån om teater. Efter Gustav III:s
använd av Gustav III och Bellman, med en sommar-
död föll Ulriksdalsteatern i glömska. I samband
säsong av opera, balett och konserter. Idag även
med att Drottningholmsteatern återupptäcktes
med en omfattande barn- och ungdomsverksam-
1921 riktades intresset även mot Ulriksdals-
het.
teatern.
17
OTHER VENUES | ÖVRIGA SCENER
Konserthuset, Grünewaldsalen
Musikaliska, Nybrokajen 11
Stiftelsen Musikkulturens Främjande
18
Ulriksdals slott Orangeriet
19
LILLA AKADEMIEN
Music School
FROM ONE GENERATION TO THE NEXT
Just as the festival explores the relationship
between the historical past and present, it also
celebrates the encounter of an older and younger
generation in the world of art. Each year gifted
young performers will play alongside renowned
professionals.
Such an initiative is made possible by collaboration
with the music school Lilla Akademien (“The Junior
Academy”) and its visionary artistic director Nina
Balabina.
Lilla Akademien is a “beacon of artistic and
From my many years of experience in the music pro-
Such a haven where music is played for love is much
fession, I can state with certainty that The Junior
needed in the world of today.
Academy has achieved considerable international
academic excellence” (Arvo Pärt) that provides
the creative atmosphere where every student can
- Arvo Pärt
develop to their full potential, to become what the
importance. Moreover, Stockholm with its strong cos-
citizens of Ancient Greece called a “musician” –
mopolitan background, its vibrant and diverse musical
an honest, well-rounded, cultured, intellectually
life, and its openness to educational initiative, seems
open, creative member of society.
the ideal place for such a high-profile music school.
With its unique combination of a general educa-
- Vladimir Ashkenazy
Nina Balabina
Artistic director
tion and a specialist music program Lilla
Akademien has established itself as a pioneering
institution in Scandinavia, graduating students
receiving places in the leading European and
American universities and conservatories. For the
last few years it has ranked in Sweden’s top five
schools, a sign of its all-round excellence.
20
21
Musikskolan
LILLA AKADEMIEN
FRÅN EN GENERATION TILL NÄSTA
På samma sätt som festivalen utforskar förhållandet mellan dåtiden och nutiden, firar den
även mötet mellan den äldre och den yngre
generationen inom konstens värld. Varje år kommer
unga begåvade musiker, artister och kompositörer
bjudas in för att framträda bredvid väletablerade
namn.
Ett sådant initiativ möjliggörs tack vare samarbetet
med Lilla Akademien och dess visionära konstnärliga ledare Nina Balabina.
Med sin unika kombination av allmän kursplan och
Världen är i stort behov av ett sådant himmelrike där
specialinriktat musikprogram har Lilla Akademien
musik spelas för att den är älskad.
etablerat sig som en pionjärinstitution i Norden,
- Arvo Pärt
med studenter som regelbundet går vidare till
ledande europeiska och amerikanska universitet
och musikhögskolor. Under de senaste åren har
Lilla Akadmien rankats bland de fem bästa av
landets skolor, ett intyg på dess allsidiga kompetens.
Skolan är en ”föregångare för både konstnärlig och
Nina Balabina, konstnärlig ledare
akademisk brillians” (Arvo Pärt), där varje elev
utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar att
bli det som i antikens Grekland kallades för
”musiker” – en ärlig, allmänbildad, kultiverad,
intellektuellt nyfiken individ och en kreativ och
aktiv samhällsmedlem.
22
23
JEAN-PHILIPPE RAMEAU: THE THEORIST-COMPOSER OF VERTICALITY
JEAN-PHILIPPE RAMEAU: DET VERTIKALAS TONSÄTTARE OCH TEORETIKER
One of the most fascinating relationships in the history of western music is that between theory and prac-
Ett av de mest fascinerande förhållandena i västerlandets musikhistoria är det som råder mellan teori och
tice. Ever since the ancient Greeks began describing their musical practices in words and symbols, theorists
praktik. Ända sedan antikens greker började beskriva sitt musicerande i ord och symboler har teoretiker
have continually sought to codify the musical practices of their performing coevals. On the surface the rela-
ständigt försökt kodifiera den praxis som begagnas av samtida musikutövare.Vid första anblicken ter sig för-
tionship would appear to be fairly innocent: a matter of collation and description. In reality, however, theo-
hållandet tämligen oskyldigt: en fråga om att sammanställa och beskriva. Men i verkligheten är teoretiska
retical works are usually a representation not of the world the theorist sees but of a more orderly, more
traktat vanligen en representation inte bara av världen som den iakttagits av teoretikern utan av en mer ord-
easily described world the theorist would like to see – often coloured by his or her own peculiar agenda.
nad, förenklad värld såsom teoretikern skulle vilja se den – ofta präglad av en personlig agenda. Beskrivande
Descriptive content is furthermore supplemented by a notional component so that the resulting system will
innehåll kompletteras dessutom med en spekulativ del så att det resulterande systemet uppfyller aprioriska
satisfy a priori standards of completeness and, above all, symmetry. A persuasive theory, particularly one of
normer för fullständighet och, framför allt, för symmetri. En övertygande teori, särskilt en om lättpåverkat
suggestible human behavior or practice, can often to some extent reshape the world to conform, for better
mänskligt beteende eller vana, kan ofta i viss mån omforma världen till att , på gott och ont, passa in i den
or worse, to the utopian image. But an attractive theory uncritically accepted can also blind the believer to
utopiska förebilden. Men en attraktiv teori som accepteras okritiskt kan även göra den troende blind för
existing conditions, and lessen rather than enhance comprehension.
befintliga förhållanden, och minska snarare än öka förståelsen.
Never was this intricate relationship between theoria and praxis so brilliantly and colourfully explored than
Aldrig utforskades detta intrikata förhållande mellan theoria och praxis så briljant och färggrant som av den
by the French composer Jean-Philippe Rameau (1683-1764). “That Rameau is the most significant figure in
franska kompositören Jean-Philippe Rameau (1683-1764). Att Rameau är den mest betydande gestalten i den
the music theory of the modern era is generally accepted today. His impact on musical thought since his
moderna tidens musikteori är idag allmänt vedertaget. Hans inverkan på musikaliskt tänkande sedan sin egen
time has been monumental. His ideas provided a battleground over which theorists fought for a century and
livstid har varit monumental. Hans idéer blev ett slagfält på vilket teoretiker kämpade under ett och ett halvt
a half after his death. His insights into the nature of music, brilliant and sophisticated in their day, withstood
sekel efter hans död. Hans förståelse för musikens natur, lysande och sofistikerad för sin tid, motstod angrepp
the assaults of his opponents and retain their potency for us now. Every theorist and analyst of the twen-
från kritiker och bibehåller sin betydelse för oss än idag. Varje teoretiker och analytiker under nittonhund-
tieth century is influenced by his ideas, whether consciously or unconsciously, and is conditioned by his frame
ratalet har, medvetet eller omedvetet, påverkats av Rameaus idéer, och är beroende av hans referensram.
of reference.” (Thomas Christensen)
Genom att ha försett oss med ett rikt verkarv med allt från korta opretentiösa karaktärstycken för soloAs a composer, he is rightly hailed as the father of French music, having furnished us with a rich legacy of
cembalo till operor av högsta dramatiska kraft hyllas han med rätta som den franska musikens fader. Vi kom-
works that range from short unpretentious character pieces for solo harpsichord to operas of supreme dra-
mer få möjligheten att höra exempel från hela detta utbud under årets festival.
matic power. We will have the opportunity to hear examples from the entire range at this year’s festival.
År 1722 lät Rameau publicera sin Traité de l'harmonie i vilken han hävdar att strukturen hos all musik i grunIn 1722 Rameau published his Traité de l’harmonie, arguing that all music is fundamentally harmonic in struc-
den är harmonisk, d.v.s. att varje harmoni (eller ackord) på ett konsekvent vis genereras ur ett enda grund-
ture; that is, every harmony (or chord) is generated from a single fundamental (what we now call a chord
element (det vi idag kallar grundton). Denna “ackordiska” – vertikala – bild av musiken intog snabbt en
“root”) in some consistent way.This chordal – vertical – conception of music quickly assumed a central posi-
central position inom musikteorin och förblir utgångspunkten för konceptualiseringen av all tonal musik. Och
tion in the program of music theory and to this very day lies at the heart of the conceptualization of all tonal
det är denna idé om det vertikala som är festivalens ledmotiv.
music. And it is the concept of verticality that is the leitmotif of the festival.
24
25
PROGRAMME S
Sunday 9 June, 7.00 pm | Söndag 9 juni, 19.00
Musikaliska, Nybrokajen 11
SHOW STOPPERS
Music’s aim is to please and to arouse in us diverse passions
J ULIA ZE NKO Latin American song
AME L BRAHI M- DJ E LLOUL soprano
Musikens syfte är att behaga och väcka olika passioner inom oss
– Rameau
HUGO TICCI ATI violin
SVANTE HENRYSON bass
MAGNUS ALMQ VIST congos
MARI NA PRADA dance
I BI ROC AY RE GUEIRA dance
DAVID LUNDBLAD conductor
TANGOFO R3
SVE RRE I ND RI S J O NER piano
PER ARNE GLO RVI GEN bandoneon
ODD HANNISDAL violin
STE INAR HAUGERUD double bass
O /MO D Ə RNT STRING ORCHE STRA
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Brandenburg Concerto no. 3 in G major, BWV 1048
Allegro moderato
Andante
Allegro assai
Heitor Villa-Lobos (1887-1959)
Bachianas Brasilieras no. 5
Aria (Cantilena)
Sverre Indris Joner (b. 1963)
Con cierto toque de tango WORLD PREMIÈRE
Milonga
Zamba
Tango
Sverre Indris Joner
28
Bach with a dip of salsa
INTERMISSION
Julian Plaza (1928-2003)
Danzarin
Anibal Troilo (1914-1975)
Romance de barrio (arr. Sverre Indris Joner)
Sverre Indris Joner
Vino y se fue
Monty Norman (b. 1928)
My name is band (arr. Sverre Indris Joner)
Claudio Monteverdi (1567-1643)
Lasciatemi morire (arr. Sverre Indris Joner)
Lamento della ninfa (arr. Sverre Indris Joner)
María Greever (1884-1951)
Alma mía
Astor Piazzolla (1921-1992)
Renacere
Eladia Blázquez (1931-2005)
Sin piel
Astor Piazzolla
Chiquilin de bachin
29
Monday 10 June, 7 pm | Måndag 10 juni, 19.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
RAMEAU: A PORTRAIT | RAMEAU: ETT PORTRÄTT
The Newton of music, and the loadstar of harmony.
AME L BRAHIM-D JE LLOUL soprano
LENA HO E L mezzo-soprano
Musikens Newton och harmonins ledstjärna.
– Jean-Francois Marmontel
LI NUS BÖ RJ ESSON baritone
HE NRI K MÅWE piano
MI CHAEL GRAB artist
MI KAE L ME NGARE LLI choreography
NI KLAS BLO MKVIST dance
KATARINA NO RDIN dance
INTERMISSION
MAD E LE INE HALB AUE R dance
MARK TATLOW conductor / harpsichord
O /MO D Ə RNT ORCHE STRA
GUSTAF SJ Ö KVI STS CHAMBER CHO I R
ZAÏS
Pastorale héroïque, 1748
Ouverture
LES FÊTES D’HÉBÉ
Opéra-Ballet, 1739
Musette en Rondeau – Tambourin en Rondeau
(Troisième Entrée: La Danse)
CASTOR ET POLLUX
Tragédie en musique, 1737
Choeur de Spartiates, Que tout gémisse (Acte I scène 4)
Télaïre, Tristes apprêts (Acte I scène 3)
HIPPOLYTE ET ARICIE
Tragédie en musique, 1733
Bruit de Trompettes et Choeur (Acte I scène 5)
Aricie et Choeur, Quel bruit! quels vents! (Acte IV scène 1)
Phèdre, Quoi! La terre et le ciel contre moi sont armés! (Acte I scène 6)
Phèdre et Choeur, Quelle plainte en ces lieux m’appelle (Acte IV scène 4)
Thésée, Quels biens! (Acte III scène 9)
LES INDES GALANTES
Opéra-ballet, 1735/1736
30
Prélude pour l’adoration du Soleil
(Deuxième entrée: Les Incas du Pérou)
Air et Choeur, Brillant Soleil
LES BORÉADES
Tragédie en musique, 1763
Entrée de Polymie (Acte IV scène 4)
PLATÉE
Ballet bouffon, 1745
Orage (Acte I scène 6)
LES BORÉADES
Prélude (Acte V scène 1)
PLATÉE
Air pantomime – Rigaudons (Prologue scène 3)
LES BORÉADES
Contredanse en Rondeau (Acte I scène 4)
LABORAVI, 1722
PIÈCES DE CLAVECIN, 1724
Les Tendres Plaintes – Rondeau
Le Rappel des Oiseaux
NOUVELLE SUITES
DE PIÈCES DE CLAVECIN, 1726/27
L'Egyptienne
DARDANUS
Tragédie en musique, 1739
Ouverture
Air pour les Plaisirs (Gai et gracieux) (Prologue scène 1)
Prélude et Choeur, Nos mains forgent les traits (Prologue scène 1)
Entracte: Bruit de guerre
23
Tuesday 11 June, 4.30 pm | Tisdag 11 juni, 16.30
Ulriksdals Slottsteater Orangeriet
LECTURE (in English)
God and the Encyclopedia, Theological Developments at the Time of Rameau
BE N Q UASH professor at King’s College London
Rameau was making music as the French Enlightenment peaked. Diderot’s Encylopédie was the Holy Bible of
the Enlightenment in France, and it was assembled while Rameau composed. This was an era marked by
a determined desire to rationalize and theorize all areas of human knowledge; Diderot made even divine
revelation nothing more than a special domain of philosophy, which was in turn schematized, oh so tidily, as
one of the three departments of human understanding (the others being history and poetry). Along with all
of the more unpredictable aspects of human experience, God was being tamed, and put in his (alleged) place.
Against this backdrop, Rameau is a paradox. Like the Encyclopedists, he was keen in his Treatise on Harmony
of 1722 to offer a systematic account of how music worked, but at the same time he was an innovator and
an adventurer. His music didn’t lend itself to the Enlightenment filing cabinet, just as Diderot (in his famous
dialogue Rameau’s Nephew) obliquely acknowledged mysteries that escaped his system. The expressiveness
of the wordless mimes of “Rameau’s nephew,” the laughter, the sadness, the folly, are the counter-insurgents
that resist the ambitions of Enlightenment thought. They – perhaps like music itself – can be read as signs of
a Spirit that will not be rationalized without remainder.
Is this a study of the mathematics of resonance or a pantheistic theodicy?
Är detta en studie av resonansens matematik
eller en panteistisk teodicé?
– Cuthbert Girdlestone
32
Tuesday 11 June 7 pm | Tisdag 11 juni 19:00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
FRENCH HARMONIES | FRANSKA KLANGER
INTERMISSION
AME L BRAHIM-D JE LLOUL soprano
C ALEFAX REE D QUINTE T
OLIVER BOE KHOO RN oboe
IVAR BE RIX clarinet
RAAF HE KKE MA saxophone
JELTE ALTHUI S bass clarinet
ALB AN WE SLE Y bassoon
HE NRIK MÅWE piano
Antoine Brumel (ca. 1460-ca. 1515)
Two Motets (arr. Raaf Hekkema)
Languente miseris
Nato canunt omnia
Claude Debussy (1862-1918)
Six épigraphes antiques (arr. Eduard Wesly)
Pour invoquer Pan, dieu du vent d'été
Pour un tombeau sans nom
Pour que la nuit soit propice
Pour la danseuse aux crotales
Pour l'égyptienne
Pour remercier la pluie au matin
Maurice Ravel (1875-1937)
Kaddish (arr. Oliver Boekhoorn)
Maurice Ravel
Cinq mélodies populaires Grecques (arr. Raaf Hekkema)
Chanson de la mariée
Lá-bas, vers l'église
Quel galant m'est comparable
Chanson des cueilleuses de lentisques
Tout gai!
Entracte: Bruit de guerre
KARL NYHLIN lute
HUGO TICCI ATI violin
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
Suite la triomphante (arr. Raaf Hekkema)
Prélude
Courante
Sarabande
Les trois mains
Fanfarinette
La triomphante
Gavotte et ses six doubles
Henri Duparc (1848-1933)
Invitation au voyage
Chanson triste
Soupir
Gabriel Fauré (1845-1924)
Spleen
Prison
Francis Poulenc (1899-1963)
Les chemins de l'amour
Louiguy (1916-1991)
La vie en Rose
34
Melody arises from harmony
Melodin uppstår ur harmoniken
– Rameau
35
Wednesday 12 June, 12 am | Onsdag 12 juni, 12.00
Stiftelsen Musikkulturens Främjande, Riddargatan 35-37
INTIMATE GALLIC GEMS | INTIMA GALLISKA PÄRLOR
ANNA MARIA McELWAIN clavichord
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
Premier Livre de Pièces de Clavecin
Prélude
Allemande
2e Allemande
Courante
Gigue
1ère Sarabande
2e Sarabande
Vénitienne
Gavotte
Menuet
Francois Couperin (1668-1733)
Second Ordre
Allemande La Laborieuse
2e Courante
Sarabande la Prude
La Terpsicore
La Florentine
La Garnier
Les Papillons
Les Idées Heureuses
Camille Saint-Saëns (1835-1921)
Suite Op 90
Prélude et Fugue
Menuet
Gavotte
Gigue
Erik Satie (1866-1925)
Prélude en Tapisserie
36
Rameau brought at once clarity and order, revealed the mysteries
of the art, and reduced music to general principles.
Finally, he offered a fecund system in which all the parts
reciprocally clarified and fortified one another.
Rameau gav med ens klarhet och ordning, uppenbarade
konstens mysterier, och reducerade musik till allmängiltiga principer.
Slutligen erbjöd han ett fruktbart system i vilket alla delar
ömsesidigt klargjorde och förstärkte varandra.
– Jean Benjamin de Laborde
Wednesday 12 June, 7 pm | Onsdag 12 juni, 19.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
DIALOGUE WITH THE MUSES | I SAMSPRÅK MED MUSORNA
Music is a science which should have certain rules; these rules should
be drawn from an evident principle; and this principle cannot really be
known to us without the aid of mathematics.
LE NA HOE L soprano
DE NI S LUPACHEV flute
HUGO TI CCIATI violin
TO MAS LUNDSTRÖ M cello
J O HAN BRID GE R marimba
RUGGE RO LAGANÀ harpsichord / composer
HAYK MELIKYAN piano / harpsichord
STEN ÅSTRAND composer
Musiken är en vetenskap som bör ha vissa regler; dessa regler skall
härledas från en uppenbar princip; och denna princip kan vi egentligen
inte få vetskap om utan matematikens hjälp.
– Rameau
C ATERI NA D E CE CC A composer
DANTE HID EMARK BOSTRÖ M composer
J O HANNE S MARMÉ N composer
KRI STO FER SVENSSO N composer
ALESSAND RO SO LBI ATI composer
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
Pièces de Clavecin en Concerts
La Poplinière
La timide
Tamborins I & II
Ruggero Laganà (b. 1956)
Le Petites Guirlandes
Dante Hidemark Boström (b. 1990)
De la syncope WORLD PREMIÈRE
Johannes Marmén (b. 1990)
De l'origine des Dissonances et de leur rapport WORLD PREMIÈRE
Kristofer Svensson (b. 1990)
De la quantité de Mesures dont chaque Air doit être composé,
& de leur mouvement particulier WORLD PREMIÈRE
Sten Åstrand (b. 1985)
Flow WORLD PREMIÈRE
Henri Duparc (1848-1933)
Phidylé
L’Invitation au Voyage
Sérénade Florentine
38
INTERMISSION
Jean-Philippe Rameau /
Alessandro Solbiati (b. 1956)
Les sauvages WORLD PREMIÈRE
Jean-Philippe Rameau /
Caterina De Cecca (b. 1984)
L’entretienne des Muses WORLD PREMIÈRE
Les Cyclopes WORLD PREMIÈRE
Jean-Philippe Rameau /
Hayk Melikyan (b. 1980)
Improvisations on
Preludium in A
Les tendres plaintes
Le Rappel des oiseaux
Jean-Philippe Rameau / Ruggero Laganà
Prelude WORLD PREMIÈRE
Le Rappel des oiseaux WORLD PREMIÈRE
Tambourin WORLD PREMIÈRE
39
Thursday 13 June, 4.30 pm | Torsdag 13 juni, 16.30
Ulriksdals Slottsteater Orangeriet
FÖRELÄSNING (på svenska)
Det vertikala förhållandet mellan hjärnan, smärta och musik
KARSTEN AHLBECK Överläkare, Capio S:t Görans Sjukhus
Har du ont? Känner du någon som har ont? Ungefär var femte person har en långvarig smärta och de
flesta lider av det någon gång under livet. Musik kan de flesta njuta av hela livet. Finns det egentligen någon
koppling mellan dessa två, eller huseras de i helt separata områden i vår hjärna? Kan man använda musik som
medicin, eller kan belastningen av musik på hjärnan till och med försämra ett sjukdomstillstånd som
exempelvis smärta? Följ med på en annorlunda resa in i hjärnan, sett ur ett medicinskt perspektiv men med
tydligt anslag mot musiken – lättsamhet utlovas, ämnet till trots!
It is with the help of science that one finds the means
to cultivate one’s talents and bring them to blossom much more
quickly than if one relies entirely on the passage of time
Det är med vetenskapens hjälp man finner medlen för att
kultivera sina talanger och får dem att blomma ut mycket
snabbare än om man helt och hållet förlitar sig på tidens gång
– Rameau
40
Thursday 13 June, 7 pm | Torsdag 13 juni, 19.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
RAMEAU REINVENTED | RAMEAU PÅ NYTT
J EANE TTE KÖ HN soprano
AND E RS PAULSSO N soprano saxophone
Even if the rules known were beyond criticism, what are the
rules that enslave genius? It is for imagination to give orders
HUGO TICCI ATI violin
SVANTE HENRYSO N cello / electric bass
MI CHAEL TSALKA harpsichord
HAYK MELIKYAN piano / composer
SVANTE HENRYSON AND HIS J AZ Z Q UARTE T
JON B ALKE piano
AND ERS J ORMIN double bass
AUD UN KLE I VE drums
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
Le berger fidèle
Jean-Philippe Rameau
Nouvelles Suites de Pièces de Clavecin (1726/27)
L Enharmonique
Menuet
Les Sauvages
Anders Paulsson (b. 1961)
Sarabande
Svante Henryson (b. 1963)
Off Pist
Hayk Melikyan (b. 1980)
Le berger infidèle WORLD PREMIÈRE
INTERMISSION
Svante Henryson
Three tunes inspired by J.P. WORLD PREMIÈRE
Moonburst
Home Free
Flow
Svante Henryson
Rameau L’Enharmonique bars 15-25 through a microscope WORLD PREMIÈRE
and other jazz compositions
42
Även om reglerna vore bortom all kritik, vilka är reglerna som
sätter geniet i träldom? Ty det tillfaller fantasin att ge order
– Rameau
Friday 14 June, 7 pm | Fredag 14 juni, 19.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
EXOTIC SOUNDS | EXOTISKA KLANGER
DAVID HYKE S AND THE HARMO NIC CHO I R
David Hykes (b. 1953)
Hearing Solar Winds
Rainbow Voice (soloist Timothy Hill)
Multiplying Voices at the Heart of the Body of Sound
The Fall
Gravity Waves
Lens by Lens
Telescoping
Two Poles (Ascent)
Ascending and Descending
David Hykes
Harmonic Worlds
World One: Mode 6
JOEL BLUE STE I N
TIMOTHY HI LL
ANDREAS KO NVI CK
SETH MARKE L
LILLA AKADE MI E NS CHAMBE R ORCHESTRA
MARK TATLOW conductor
BÉ TI NA MARCO LIN choreography
JANA SCHULTZ dance
KARI N LAPUKI NS SANDSTRÖ M dance
CLAUD I A MACI E JUK dance
MO RGAN KARLSSON dance
INTERMISSION
SI MO NA GULER flute
GUD RUN DAHLKVIST violin
JO HANNE S MARMÉN violin
ALBI N UUSI JÄRVI viola
ERIK UUSI JÄ RVI cello
G I O RG I O PO MA cello
C ARO L INE B RE MAN harp
E MI L IA PO MA piano
The principle of harmony does not
reside only in the common chord,
whence is derived that of the seventh;
but more precisely in the bass sound
of these two chords which is ...
the harmonic centre to which all the
other sounds must be related.
EL E NA REZNIKOV piano
Harmonilärans grundprincip återfinns inte enbart i det allmänna
ackordet, från vilket septimen härleds; utan mer precist i basljudet hos
dessa två ackord som är… den
harmoniska kärnan till vilken alla
andra toner bör relateras.
– Rameau
44
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
“Ouverture” from Les Indes Galantes, Opéra-ballet, 1735/1736
Maurice Ravel (1875-1937)
“Laideronette, Impératrice des Pagodes” from Ma Mère l'Oye
(arr. for Harp)
Jean-Philippe Rameau
Two minuets from Les Indes Galantes
Claude Debussy (1862-1918)
“Pagodes” from Estampes
Jean-Philippe Rameau
Two rigaudons from Les Indes Galantes
Claude Debussy
Syrinx
Jean-Philippe Rameau
Two tambourins from Les Indes Galantes
Jean-Philippe Rameau
Gavotte from Les Indes Galantes (arr. for cello)
Léo Delibes (1836-1891)
“The Flower Duet” from Lakmé
Jean-Philippe Rameau
Rondeau from Les Indes Galantes
Claude Debussy
Assez vif et bien rythmé from String Quartet in G minor, op. 10
Jean-Philippe Rameau
Chaconne from Les Indes Galantes
45
Saturday 15 June, 4 pm | Lördag 15 juni, 16.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
VERTICAL SOUNDS | VERTIKALA KLANGER
NEUE VOC ALSOLISTEN STUTTGART
SARAH MARIA SUN soprano
SUSANNE LEITZ- LO REY soprano
TRUI KE VAN D ER PO E L soprano
MARTIN NAGY tenor
GUILLERMO ANZO RENA baritone
ANDRE AS FISCHE R bass
Karlheinz Stockhausen (1928-2007)
The song that we imagine
is suggested to us by
a principle of harmony that
is within us and this
principle is none other
than the chord which we
hear in a single sound
of our voice
Sången vi föreställer oss
kommer från en av
harmonilärans principer
som finns inom oss, och
denna princip är ingen
mindre än ackordet vi hör
i vår egen röst
– Rameau
Stimmung
Model 1 – Warming Up, Leading to Model 1
Model 2 – “Gott nochmal” – GROGORAGALLY
Model 3 – “Vishnu” – ELYON
Model 4 – USI-AFU
Model 5 – “Saturday” – CHANG-TI
Model 6
Model 7 – “Hallelujah”
Model 8 – UEUETEOTL
Model 9 – “Phoenix” – USI-NENO
Model 10 – “Komit” (Like Screech Owls)
Model 11 – “moo,” “moo-coo” (Like Cows), “Guru” (A Dove) –
AHURA-MAZDA
Model 12 – “My Hands Are Two Bells Ding Dong ...”
Model 13 – ABASSI-ABUMO
Model 14 – “Hippy” – CHALCHIHUITLICUE
Model 15 – WAKANTANKA
Model 16
Model 17 – “The male is basically an anymale”
Model 18
Model 19 – “Sunday” – DIONYSOS
Model 20 – roundandaroundingfivefingersincurlymoonhair
47
Saturday 15 June, 7 pm | Lördag 15 juni, 19.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
RAMEAU, REICH & HIP HOP
E LIN ROMBO soprano
MARCUS WALL marimba
J O HANNE S MARMÉN violin
KSENIA ZVE RE VA dance
GUD RUN DAHLKVI ST violin
JANA SCHULTZ dance
HANNAH DAHLKVI ST cello
GRO UND E D
VICTO R ME NGARE LLI
ROBI N JO HANSSON
HE NRI K MÅWE piano
J OHAN BRI D GER marimba
CHRI STO FFE R GRÄNTZ marimba
DJ DUST
PATRI CK RAAB marimba
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
From Platée, Ballet bouffon, 1745
“Formons le plus brillans concerts”
“Lance tes traits, Amour”
Steve Reich (b. 1936)
Nagoya Marimbas
Jean-Philippe Rameau
From Dardanus, Tragédie en musique, 1739
“Cresse, cruel Amour”
“Suspends ta brillante Carrière”
Steve Reich
Mallet Quartet
INTERMISSION
Henrik Måwe (b. 1980)
Impromtu: Rameau meets Reich
DJ DUST
rameau-reich Mix
The feelings of the heart, the passions, can be
well rendered only by altering the beat
Passionerna, hjärtats känslor, kan endast gestaltas
genom att förändra takten
– Rameau
48
Sunday 16 June, 12 am | Söndag 16 juni, 12.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
Sunday 16 June, 4 pm | Söndag 16:e juni, 16.00
Ulriksdals Slottsteater Confidencen
VERTICAL REALITIES | VERTIKALA VERKLIGHETER
HOMMAGE À RAMEAU
Expression is the musician’s only object
Vertical Realities is the celebratory launch of a specially commissioned anthology bringing together artwork
and commissioned experimental poetry from three continents. Works are performed and discussed by
BJÖRN GRANATH, KJERSTIN DELLERT, HUGO TICCIATI, KHASHAYAR NADEREHVANDI and
ELISABETH HJORTH.
Vertikala verkligheter firar utgivningen av O/MODERNTs egna festivalantologi som för samman konstverk och specialbeställd experimentell poesi från tre kontinenter. Verken framförs och diskutera av BJÖRN GRANATH,
KJERSTIN DELLERT, HUGO TICCIATI, KHASHAYAR NADEREHVANDI och ELISABETH HJORTH.
DANNY D RI VER piano
TORLE I F THE DÉ E N cello
Jean-Philippe Rameau (1683-1764)
Suite in A major
Allemande, Courante, Sarabande
Les trois Mains
Fanfarinette
La Triomphante
Gavotte & 6 Doubles
Paul Dukas (1865-1935)
Variations on a theme of Rameau
Thème menuet
Variation 1: tendrement
Variation 2: assez vif très rhthmé
Variation 3: sans hte délicatement
Variation 4: un peu animé avec légèreté
Variation 5: lent
Variation 6: modéré
Variation 7: assez vif
Variation 8: très modéré
Variation 9: animé
Variation 10: sans lenteur bien marqué
Variation 11: sombre assez lent
New poetry and artwork by | Ny poesi och konst av
MI CHAEL GRAB (Colorado, USA)
SI GNE N. HAMMAR (Gothenburg, Sweden)
SUE HEND E RSO N (Launceston, Australia)
ELI SABETH HJ ORTH (Stockholm, Sweden)
RO BI N KIRKPATRI CK (Cambridge, United Kingdom)
KHASHAYAR NAD EREHVANDI (Gothenburg, Sweden)
ALI CE TARBUCK (London, United Kingdom)
PÄ R THÖ RN (Berlin, Germany)
PAUL WIL L I A MSO N (London, United Kingdom)
The anthology Vertical Realities | Vertikala verkligheter will be for sale during this and other festival events.
Entrance is free, but spaces are limited.
Antologin Vertical Realities | Vertikala verkligheter kommer att finnas till salu under detta samt andra
festivalevenemang. Inträde är gratis, men platser är begränsade.
50
Uttryck är musikerns enda mål
– Rameau
HUGO TICCIATI violin
INTERMISSION
Claude Debussy (1862-1918)
Hommage à Rameau
Jean-Philippe Rameau
“Rameau” from Pièces de Clavecin en Concerts
Maurice Ravel (1875-1937)
Piano Trio in A major
Modéré
Pantoum (Assez vif)
Passacaille (Très large)
51
Monday 17 June, 7 pm | Måndag 17 juni, 19.00
Konserthuset, Grünewaldsalen
TIMELESS MASTERWORKS | TIDLÖSA MÄSTERVERK
Alltets princip är ett
– Rameau
ANGE LA HE WITT piano
MICHAEL COLLI NS clarinet
HUGO TICCI ATI violin
TO RLE IF THE DÉ EN cello
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Kunst der Fuge
Contrapunctus 1 – 10
INTERMISSION
Olivier Messiaen (1908-1992)
52
The principle of everything is one
Quatuor pour la fin du temps
Liturgie de cristal
Vocalise pour l'Ange qui annonce la fin du Temps
Abîme des oiseaux
Intermède
Louange à l'Éternité de Jésus
Danse de la fureur, pour les sept trompettes
Fouillis d'arcs-en-ciel, pour l'Ange qui announce la fin du Temps
Louange à l'Immortalité de Jésus
SINGERS
JE ANE TTE KÖHN soprano
LI NUS BÖ RJ E SSO N baritone
AME L BRAHIM-D JELLO UL soprano
E LI N ROMBO soprano
J ULI A ZE NKO singer
LENA HO EL soprano
56
57
SOLOI STS
MAGNUS ALMQ UIST congo
GUDRUN DAHLKVISTviolin
J O N B ALKE piano
HANNAH DAHLKVIST cello
J OHA N BRID GER marimba
DANNY D RIVER piano
MICHA EL CO LLINS clarinet
60
61
AND E RS J ORMI N double bass
D J D UST | DANIE L SAVI O
CHRI STO FFE R GRÄNTZ marimba
AUD UN KLE I VE drums
SVA NTE HE NRYSO N cello / electric bass
A NG E L A HE W I TT piano
62
TOMAS LUNDSTRÖM cello
DE NI S LUPACHE V flute
63
J OHANNES MARMÉ N
KARL NYHLIN lute
HENRIK MÅWE piano
ANDE RS PAULSSON soprano saxophone
ANNA MARI A McE LWAI N clavichord
PATRI CK RAAB marimba
HAYK ME LI KYAN piano
64
65
ALBI N UUSI JÄRVI viola
TORLE I F THE D É EN cello
HUGO TI CCIATI violin
E RI K UUSIJ ÄRVI cello
MARCUS WALL marimba
MICHAEL TSALKA cembalo
66
67
YOUNG ARTISTS
C ARO LINE BREMAN harp
GIORGIO POMA cello
SI MONA GULER flute
E LE NA RE Z NI KOV piano
EMIL IA POMA piano
70
71
ENSE MBLE S
C ALE FAX RE ED ENSE MBLE
TANGO FOR 3
DAVI D HYKES AND THE HARMO NIC CHO IR
GUSTAF SJÖKVI ST KAMMARKÖR
NEUE VO C ALSO LI STE N STUTTGART
74
75
MARK TATLOW
COND UCTORS
DAVI D LUND BLAD
76
STE N ÅSTRAND
C ATERI NA DI CE CC A
COMPOSERS
RO DE G USTAVSSON Rameau transcriptions
DANTE HID EMARK BO STRÖ M
78
42
HAYK ME LIKYAN
DAVI D HYKES
SVE RRE I ND RI S J ONER
ALESSAND RO SOLBI ATI
RUG GERO LAGA NÀ
KRISTOFER SVENSSON
J OHA NNES MA RMÉN
80
81
42
CHORE OGRAPHE RS AND DANCE RS
NI KLAS BLO MKVIST
MAD E LE I NE HALB AUER
MORGAN KARLSSON
CLAUDIA MACIEJUK
BÉTINA MARCOLIN choreographer
MIKAEL MENGARELLI choreographer
KARIN LAPUKI NS- SAND STRÖ M
84
85
KATARINA NORDIN
JANA SCHULTZ
KSENIA ZVEREVA
MARI NA PRADA
GROUNDED
I BI ROC AY REGUE IRA
86
87
READ E RS AND LE CTURE RS
BJÖRN GRANATH
KARSTE N AHLBECK
BE N QUASH
KJ E RSTIN DEL LE RT
90
91
WRITERS
SI GNE N. HAMMAR
ALI CE TARBUCK
PÄR THÖRN
E LISABE TH HJ ORTH
ROB I N KI RKPATRICK
PAUL WILLI AMSON
KHASHAYAR NADE RE HVAND I
94
95
ARTI STS AND D ESI GNE RS
LISE BRUYNEEL poster design
MICHAE L GRAB anthology artwork
D E BORAH D UERR graphic design
J ONATHA N DAI LY exhibition and booklet artwork
SUE HENDERSON anthology artwork
SIMONE KOTVA cover artwork
SEB ASTI AN ÖRNE MARK webmaster
98
99
90
91
68
69
70
ARTWORK BY DAVID EISENHAUER
Relief Nr 54 pp. 14-15
Relief Nr 55 pp. 16-17
Träklang p. 19
Strävan Nr 2 p. 21
Flirtation p. 24
Svart Opus Nr 4 pp. 26 and 27
Ursa Major p. 31
Hercules p. 36
Draco p. 40
Mobil Nr 6 pp. 42-43
Klassikus pp. 44 and 45
Gästspel p. 47
Spelmannen p. 49
Meditation Nr 2 p. 67
Mobil Nr 1 pp. 72-73
Artwork David Eisenhauer
Cover Illustration Simone Kotva
Design Deborah Duerr
Print Vitt Grafiska AB