Eva Liljeblom:

03/2 010 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Eva Liljeblom: “Högskolan behöver mer forskning” Hur miljövänlig är studentkåren? En sommar i finansvärldens virvel REDAKTÖRER Carolina Hammarén Henrik Arlander FOTOGRAFER Max Edin LAYOUT Maria Sandberg Sara Brännäs ÖVRIGA MEDVERKANDE Mikko Toukkari Cecilia Lillja Jean-Paul le Doux Hannu Sääskilahti Emil Korhonen Michaela von Wendt Torkel Tallqvist Richard Varis INNEHÅLL CHEFREDAKTÖR Isabell Mattsson chefred@shs.fi 0457-0745083 3 5 7 9 12 PÄRMFOTO Max Edin ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Ledare Styrelsens hälsning Resurserna för studierådgivning räcker inte 16 18 20 21 22 23 Rektor Eva om Hankens framtid En sommar i finansvärldens virvel Green Office - Hanken vs. kåren Master student - a reason to come to Finland Kolumn: att vara hankeit Så avnjuts en cigarr Kolumn: kårminnet Sanduddsgatan 7 A, II vån. 00100 HELSINGFORS 24 UPPLAGA 2150 TRYCKERI PAGROUP OffRoad – advertising out of the box 26 27 2 Hankeiten 03/2010 Kolumn: näringslivet Sefe + Niord Vad är hankeitanda? TEXT Isabell Mattsson FOTO Max Edin ”En gång Hankeit, alltid Hankeit” - så lyder titeln på studentkårens 100-årshistorik. Det är samtidigt en beskrivning för den anda som finns bland alla som någon gång gått på Hanken. Jag har hört det sägas att få utexaminerade har så starka band till sin högskola som Hankens alumner – se bara på hur lyckad fundraisingkampanjen varit - och förstås vet ju att hankeiterna alltid kommer att ordna de bästa festerna och ha roligast tillsammans. Men, då man försöker beskriva vad det är som gör att hankeiter har en så speciell gemenskap är det svårt att formulera sig – vad innebär det ens egentligen att vara hankeit? För att elaborera kring detta tar jag hjälp av en anonym diskussionsöppning på ShsWeb som innehåller följande punkter: - Inledande kö/VIP kö. Varje år är det samma sak: klockan 11 en lördag i september vill några hundra hankeiter in på Casa för att festa natten lång. Även den mest väluppfostrade hankeiten tappar i detta skede vett och etikett och citat som ”Jag har VIP”, ”Vet du inte vem JAG är?!” och ”Vet du inte vem MIN PAPPA är?!” hörs från höger och vänster och allmänt kaos råder. Nästa dag klagas det på att CN suger… - Vem sku du pane o vafföö. Det är ingen hemlighet att Hanken är en äktenskapsförmedling – så oavsett om du planerat det eller inte så kommer du förmodligen att ha intima möten under din Hanken-tid och utexamineras med ring på fingret. - Broilern i ugnen. Jag vet inte varifrån detta kommer eller vad det betyder – och knappast vet någon annan av dagens hankeiter det heller. Men det hör ihop med ShsWeb och hankeiter ändå. - Lösenord till EMS. Hankeiter är urusla på matte, det är ett konstaterat faktum. Problemkurser är upphämtningsmatten, EMS, FUM, redovisningens grunder och fin&in. Och hankeiter är urusla på att följa regler (ShsWebs diskussionsregel nummer 6: Fråga inte efter lösenord), - Var är fotona från jatkona. Jag har tagit bilder från olika fester och konstaterat att när andra (exempelvis KY:are) täcker för ansikten och vänder sig bort, öppnar “Alla hankeiter har pengar, hälften är adliga och tillhör i allmänhet bättre folk” LEDARE E n ny höst har inletts och en ynklig och skrynklig skara gulisar introduceras åter till kåren. Dessa nya studerande kan, precis som vi som tidigare inlett vår bana i ekonomins underbara värld, med stolthet i rösten kalla sig ”hankeiter”! sarkasm i detta) - Finlandssvenskar, Hanken, nyrika vs. pöbeln. Alla hankeiter har pengar, hälften är adliga och tillhör i allmänhet bättre folk. Dessa fördomar om hankeiter späds ivrigt på – framför allt av hankeiterna själva. Jag är övertygad om att hankeiter äger självironi och sarkasm som ofta misstolkas för högmod istället för humor. Eller detta är min övertygelse åtminstone, kanske jag missförstått allt. Summa summarum: hankeitandan handlar om återkommande traditioner, fantastiska fester som alla vill vara med på, en egen jargong och humor framför allt på ShsWeb och en tro om att ”fyrk finns och mer kommer” (oavsett om fyrk de facto finns eller inte). Till alla gulisar säger jag: välkommen till gemenskapen! Med god hankeitanda, Isabell Mattsson hankeiten en knapp till på skjortan, intar position och visar upp sin ”bästa” sida. Att bilderna syns för hela världen efteråt är inget problem för gemene hankeit. - Herr & Dam vs. Ylonz. Valet är alltid lika svårt: att tävla mot teknologer eller delta i vild finmiddag med smoking, svenskar och skumpa? - ÅFK/årsfesten/budgeten. Universums bästa fest och mest välklädda härjande lockar mången hankeit. Men hur fasen är det möjligt att några glas skumpa, tre rätters middag, ett par snapsar och vinglas, två band, busstransport, dekorationer , nattmat och en fantastisk fest i allmänhet kostar mer än 50 euro? ÅFK måste ju helt enkelt fara på södernresa för den enorma mellanskillnaden de får… (Jag hoppas du läser ut min 3 Hankeiten 03/2010 3 VIA Leaders’ Forum XI Skickliga strategiska drag & snabbt verkställande Unik sammankomst med världens toppförmågor i Mässcentrum 28.10.2010. KEY NOTE SPEAKERS VIA Leaders’ Forum samlar världens främsta experter på ledarutveckling och innovativt tänkande till Finland redan för 11:e gången. Det lönar sig att vara på plats då • Europas skarpsyntaste Blue Ocean-strateg, • konkurrensutvecklingens främsta visionär, • världens ledande tolk av datateknologi, • specialist på framtida konsumentbeteende och • expert på resultatinriktad verksamhet delar med sig av hemligheterna kring framgångsrik ledarskapsutveckling. Johan Bygge CFO, Investor AB W. Chan Kim Professor, INSEAD, Blue Ocean Strategy Institute Guy Crawford CEO, Jumeirah Group Tero J. Kauppinen CEO, VIA Group Don Tapscott Doktor, nGenera Insight Sauli Niinistö Riksdagens talman Bekanta dig med hela programmet och anmäl dig nu! www.viagroup.fi/leadersforum Stéphane Garelli Professor, IMD & University of Lausanne Arrangör: Peter Nyman Konferensens ordförande Samarbetspartners: VIA Leadership Academy 4 Hankeiten 03/2010 Alla vägar leder till Hanken? H östen har kommit, det är ett faktum. Ett tecken är att Hankens korridorer fylls av nya begåvningar som lär sig att debet finns på fönstrets sida, att jämvikt är ett tillstånd där utbud möter efterfrågan – ”näringslivets framtid” skrattade vi skämtsamt som gulisar hösten 2006. Kanske fanns det, trots allt, en gnutta sanning i yttrandet. Ett är dock säkert, under 2000-taltet har Hanken bevittnat en märkbar utveckling – i rätt riktning. Låt mig elaborera. I år godkände högskolans styrelse en långsiktsstrategi vid namnet Hanken 2020. Utan att spara på lovord stipulerar Hanken sig som en genuint internationell och forskningsintensiv handelshögskola, med starka nationella och internationella allianser. Dessutom bär Hanken sitt sociala ansvar, idkar starka kontakter till näringslivet etc. – you get the point! Hur påverkar detta dokument då studerandes vardag? Utan att förlora mig i lovordens underbara värld tangerar jag några centrala aspekter med tanke på Hankens framtid: (dilemmat med) forskning och undervisning, internationalisering samt Hankens attraktivitet. Hurdant är samspelet mellan forskning och undervisning? I en intervju i Forum för Ekonomi och Teknik (25.02.2010) lyfter rektor Eva Liljeblom fram behovet att stärka forskningen på Hanken – och hon har rätt. För att vara ett ledande universitet behöver Hanken starka forskningsintensiva enheter; idag vilar ansvaret i alltför hög grad på en del bärande krafter. Det sagt är undervisningen ett moment i högskolans ekosystem som kontinuerligt bör utvecklas – ur ett studerandeperspektiv! Även Hanken har insett att dagens kursutvärderinsgblanketter är långt ifrån ett adekvat verktyg i syfte att Kårföretag utveckla undervisningen. På den fronten har Hankens strategiska linjedragning – att gå in för internationella ackrederingar – mycket positiva implikationer. AACSBackrediteringsprocessen och Assurance of Learning-principerna kommer att lägga sin prägel på utvecklandet av undervisningen under de kommande åren – det är säkert. Internationalisering har blivit ett, ofta citerat och även utnyttjat, modeord. På den fronten har Hanken verkligen stått bakom sina ord, inte minst genom introducerandet av det obligatoriska utbytet – vilket är ett utmärkt beslut! En utlandsvistelse är inte endast en stark komponent i Hankens utbildningsportfölj, utan även en otroligt lärorik upplevelse; det är framför allt ’studiepoäng för livet’ som en enskild studerande hämtar med sig hem från världen. STYRELSENS HÄLSNING TEXT Mikko Toukkari FOTO Max Edin Hur är det med Hankens attraktivitet idag? Antalet sökande har ökat både till den integrerade kandidat- och magisterprogrammet samt till de engelskspråkiga magistersprogrammen – vilket är ytterst glädjande! Som en stor utmaning ser jag dock Hankens förmåga att i framtiden attrahera – och bibehålla – de bästa studerandena; en ledande handelshögskola behöver även de ”ledande studerandena”! Det räcker helt enkelt inte längre att vi är ’världens bästa finlandssvenska handelshögskola’. Det är en utmaning som saknar enkla lösningar. Alla de ovan nämnda aspekterna ger oss orsak att med stolthet vara en del av brandena Hanken och Hankeit. Vår högskola är långt ifrån perfekt – och har en stenig väg framför sig – men visar tecken på ett starkt momentum. Det är ett faktum. Mikko Toukkari är Studentkårens ordförande och medlem av Hankens styrelse Kårsponsor 5 Hankeiten 03/2010 5 Därför ser Aktias paket för under 27-åringar ut som det gör. Skräddarsy ditt eget paket: • Heltäckande Hemförsäkring för 0,17 €/dag Det gör bara 63 € i året. Vid behov kan du komplettera den med vår reseförsäkring. • Internetbank för webbgenerationen • Visa, vars motiv du kan planera själv Läs mera på adressen www.aktia.fi Tidsbokningar också på 010 247 100* *från linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min. Hankeiten 03/2010 6 fast • Studielån • Miljövänlig e-faktura • Fondsparande för att uppfylla dina framtidsdrömmar Studiebyråns resurser räcker inte för att ge alla hankeiter råd och stöd TEXT Isabell Mattsson För ett år sedan skrev Hankeiten om hur högskolan skulle införa ETAPP-systemet. F ör ett år sedan skrev Hankeiten om det nya ETAPP-systemet som högskolan skulle införa. Detta system skulle koppla samman antalet studiepoäng med förlöpt studietid så att Studiebyrån skulle kunna hjälpa dem som halkar efter i studieframgång. I somras nåddes redaktionens öron av ett rykte om att systemet skulle slopas för att så mycket som hälften av alla nya studerande inte skulle klara ens den första etappen. Stämmer det här ryktet? – ETAPP-systemet har aldrig tagits i bruk vid Hanken, men vi kollade under det förra läsåret hur det skulle fungera här. En onödigt stor del skulle fastna enligt de studiepoängsgränser vi uppställt i testomgången. Min åsikt är att vi måste ompröva de definierade gränserna, det är ingen idé att fånga upp dem som inte har problem i studierna eller inte behöver stöd. För tillfället ligger projektet på is, förklarar Studiebyråns chef Tove Ahlskog-Pursiainen. För tillfället finns det ingen konkret plan för hur arbetet ska fortsätta, men Tove hoppas på att systemet kan tas i bruk redan nästa läsår. Just nu har dock Studiebyrån fullt upp med läsårets start och utredningar får vänta till vintern/våren. Mindre personal Ett annat rykte Hankeiten hört är att Studiebyrån fått mindre resurser, vilket kan påverka studierådgivningen. – Sen årsskiftet har vi en person mindre i personalen. Detta var en projektanställning som vi anhöll om att få ersätta med en befattning tillsvidare, men det beviljades inte. Bakgrunden hittas framför allt i högskolereformen: tidigare har Studiebyrån med projektmedel från Undervisningsministeriet kunnat anställa en eller två personer för viss tid. Även om dessa medel ansökts på årsbasis har det i praktiken handlat om att man fortlöpande kunnat räkna med en till två personer till i personalen. Sedan årsskiftet och reformen finns alltså inte denna möjlighet och Hankens budget är tajt – driftsmedel har i allmänhet dragits ned. – Det är kalla finansiella faktorer som är orsaken. Har ni möjlighet att ge alla hankeiter studierådgivning? – Nej. Det beror förstås på hur man definierar studierådgivning, rör det sig om fem minuter eller en timme? Medeltiden för ett besök är tjugo minuter och utgående från detta finns det inte tidsresurser för att ge alla studerande rådgivning. I och med att högskolan nu inför utlandstermin som en del av examen, strängare krav på att alla prestationer avlagts före kandidat- och magisteravhandling osv., kan man ju tänka sig att hankeiter har större behov än tidigare att få rådgivning. Studiebyrån har i praktiken märkt av detta redan: – Denna höst är det exceptionellt många som söker rådgivning och sommaren igenom var det många studerande som kontaktade oss. Vi hann knappt komma tillbaka på jobb nu på hösten förrän vi hade kö. Denna stress och oro bland studerande är ett aktuellt diskussionsämne inom studie- byråns personal: – När det i allmänhet talas om försnabbade studier, talar vi om behovet att lugna ner de studerande. Man räknar med att Hanken kommer att komma i ett bättre ekonomiskt läge på lång sikt, men ännu 2011 kommer Studiebyrån knappast att få något tillskott i resurserna. – Vi försöker istället förenkla processer och se var man kan spara tid genom att ha enklare lösningar än tidigare, och när högskolan inte längre är statlig finns det saker som inte längre måste göras på ett visst sätt. Vi försöker också bättre känna till verksamheten inom olika enheter så att studerande inte ska behöva springa från ett ställe till ett annat utan hänvisas rätt direkt. Tove har framför allt ett tips att ge hankeiter för att förbättra situationen för alla: – Det gamla vanliga: läs på. Leta först själv upp information, i praktiken främst på webben, så vet du bättre vad du faktiskt behöver fråga och vem du ska vända dig till. Då du inte vet vem som sköter ärendet: gå först till ServicePunkten, därifrån styrs du rätt. Ju bättre detta fungerar, desto effektivare sköts resten. Till detta hör dock att webben alltid borde vara up-to-date men Tove medger att man även här har svårt att hinna med… Innan intervjun avslutas berättar Tove att hankeiter i framtiden kan få nya sätt att följa upp studierna i WebOodi, och med dessa ord lämnar vi saken åt sitt öde, med en förhoppning om att ingen hankeit råkar i någon studie- och rådgivningsrelaterad katastrof… l 7 Hankeiten 03/2010 7 8 Hankeiten 03/2010 Hur bor de nya hankeiterna? Gallup TEXT & FOTO Cecilia Lillja 1. Hur bor du? 2. Hur mycket betalar du i hyra? 3. Hur hittade du din lägenhet? TEXT & FOTO Isabell Mattsson D en som följt med nyhetsrubrikerna under sommaren och hösten har förmodligen märkt att ett återkommande tema är bostadsbristen. Många studerande köar till bostäder i Helsingfors, men också på andra orter som Borgå och Vasa är det brist på studerandebostäder. stött på otrevliga överraskningar i form av namn som strukits från kölistor (se nästa sida) eller att helt och hållet sakna bostad då de anländer till Finland. I studentbladet nummer 11 kunde man dessutom läsa om hur utbytesstuderande bor på campingplatser och i nödinkvartering. En allvarlig sak är det att utbytes- och internationella studerande inte fått tak över huvudet på grund av att deras antal ökat och för att bostadsproduktionen släpat efter. Även Hankens internationella studerande, som vanligtvis ska garanteras bostad, har På denna och de följande sidorna kan ni läsa mer om bostadsläget bland hankeiter: vi har gjort en gallup bland gulisar och vi har även haft tur att få titta in hos två nya studerande (att båda bor i Kontula är en slump). Rasmus ”Musse” Savander 1. Bor ensam på hyra i främre Tölö. 2. – 3. Hittade lägenheten via en släkting. Alexandra Erling 1. Bor i Tölö. 2. Betalar inte hyra. 3. Fick lägenheten via föräldrarna. Camilla Martin VAR Gårdsbacka HUR Rum (12,2 m2) i delad lägenhet (totalt 76,5 m2) HYRA 254 € Bero Persons 1. Bor ensam i en etta på Skatudden. 2. 548,90 € 3. Via mostern som bor i samma hus. Linda Holmström 1. Bor ensam i Tölö. 2. 650€ 3. Satte en annons i Kyrkpressen, fick kontakt efter 1 vecka. Fick välja mellan några alternativ, gick mycket smidigt till! 9 Hankeiten 03/2010 9 Henrik Toukkari 1. Bor med brorsan i en tvåa i H:fors. 2. – 3. Hittade lägenheten på oikotie.fi. Michaela Andersson 1. Bor med familjen i Grani. 2. – 3. Byggde huset. Valter Huldén 1. Bor på hyra med 2 hankeiter i en femma (som är en labyrint). 2. – 3. Kusinen blev färdig från Hanken, flyttade ut och Valter flyttade in. Camilla hittade sin bostad genom HOAS Helsingin seudun opiskelija-asuntosäätiö. Hennes behov av bostad var stort då hon ursprungligen är från Vasa, så efter att ha fyllt i blanketten ringde hon några gånger till hududkontoret. – Jag satte kanske lite stress på dem, och efter två tre veckor fick jag bostad. Jag kollade först på privata marknaden men det var förstås dyrare. Jag tänkte att HOAS säkert är bra eftersom de har studerandebostäder. En osäker sak var hur det skulle fungera att bo tillsammans med två okända personer: – Det visade sig att båda två är trevliga och vi funkar bra tillsammans. Vi har inte köpt så hemskt många saker dubbelt utan har en dammsugare och liknande som vi lånar av varandra. Vi hjälps alla åt att städa en gång i veckan och ser till att alla plockar upp efter sig. Hur länge tänker du bo här? – Jag vet inte, men har nog tänkt att det ska vara tillfälligt. Jag är medlem i Vasa Nation och har ställt mig på deras kölistor. Högst ett år kanske. TEXT & PHOTO Jean-Paul le Doux Emil Jansson 1. Bor i kimppakämppä i Mejlans. 2. – 3. Familjen fixade bostaden. Charlotta Välimäki 1. Hemma med hundarna, mamma och syrran. 2. – 3. Hittade lägenheten genom bostadsförmedling. 10 Hankeiten 03/2010 I am Paul, a 24-year-old exchange student from the Netherlands. In January I decided it would be fun to study abroad for a few months. Do not ask me why, but at a sudden point I decided Finland would be the best place to go to. Finding a living space is extremely hard in a country you do not live in yet and which language you do not speak. Luckily Hanken has a contract with HOAS that guarantees a living space for all exchange students to Hanken, or so I was told. In April I filled in the application through the HOAS website with the strict notion given by HOAS that says: “Wait patiently for us to contact you for a room, do not try to contact us, it will not help you”. Patient and following as I am I waited for months. A few weeks before departure my patience was running out so I decided to give HOAS a call, the response was all the same: “be patient”. In the last week before my departure to Finland I still did not have a room, För- och nackdelar med Camillas bostad + Det delade utrymmet är oväntat stort och i köket finns det mycket förvaringsutrymme. + WC och dusch är i skilda utrymmen så det blir ingen köbildning på morgonen. + balkong + garderoberna fanns på plats från början (Camilla hade trott att det skulle vara helt tomt) + kämppisarna + billig + bra kollektivtrafik, bostaden ligger nära metron – det är ganska kallt i bostaden och inget händer fastän de ringt och sagt till om detta – bostaden ligger långt bort, ca 11 km från centrum. Man vill inte fara fram och tillbaka till centrum många gånger på en dag – lyhört: man hör grannarna bra – det fanns inga möbler från början och var ganska kalt, helt enkelt upp till de boende att möblera l so I gave Hanken a call, they would solve it. Surprisingly enough Hanken found that HOAS removed me from the list of students who required a room months before that, a mistake in the system; and from the stories I have heard after that I am definitely not the only one who had failed the ‘guarantee’. Last minute they arranged a room for me, unfortunately not in the neighborhood Harustie, where all other Hanken exchange students live. The student room I live in is located in Kontula, not the best neighborhood in Helsinki I was told, and I think that is even an understatement. I have heard several Finns speak of how unsafe it is supposed to be here, and that walking around at night alone is definitely not a wise thing to do. But I guess since I am Dutch my safety feeling is a bit different from yours, as it looks like a fine neighborhood to me. The thing is I did not really have a vote in which room I would get and definitely not in what area it should be located. Or as both Broaden your perspective Apply for International Internship in Spring and Summer 2011! This is not practice – it’s real. Join an international consulting team for 8-12 weeks. Work with exceptional people and learn from them. McKinsey’s International Internship gives you the chance to challenge With any questions, please contact Merja Kolehmainen, merja@mckinsey.com or +358 40 508 1094. Entrusted (detail). Vesa Pesonen. yourself. This is not just another internship – it’s the start of your career! The program is intended for students with more than 150 credits and the application period ends on October 22, 2010. To apply, please visit www.mckinsey.fi and select Helsinki Recruiting Hanken and HOAS so nicely put it: ‘be happy you have a roof above your head’. Each exchange student pays the same amount of 389 euro’s per month, regardless of the size and location of the apartment, some get lucky and some do not. The room itself looks like any other exchange student apartment, very basic and very grey, it does not provide the comfort that you are probably used to and a TV or a couch is a luxury I suddenly realize. But then again, I will not spend much time in here anyway. Another surprise was waiting for me when I arrived, or better said not waiting for me because the bed did not have any blankets or pillows, so yes the first night was cold (thank God for IKEA). By now I have been living in here for around one month, I got accustomed to the apartment and it already feels like home. Like said the neighborhood is by far not as bad as its reputation would let you suspect, the only real problem is it distance from the city centre. l Jean-Paul le Doux LOCATION Linnoituksentie (Kontula) SIZE 12.1 m2, the entire apartment is 75.5 m2. RENT 389 euros per month (electricity and water included) 11 Hankeiten 03/2010 11 12 Hankeiten 03/2010 fyller rektors hatt med styrka PORTRÄTTET Eva Liljeblom TEXT Isabell Mattsson FOTO Max Edin R ektor Eva Liljeblom inledde sin akademiska bana som studerande vid Hanken 1976 och blev färdig ekonomie magister 1981. Sin doktorsexamen fick hon 1989, varefter hon spenderade några år på Handelshögskolan i Stockholm. Hon återvände till Hanken när hon fick en professur och har under de 17 senaste åren varit föreståndare för institutionen för finansiell ekonomi. Bland hankeiter har hon kanske gjort sig mest känd som studentkårens inspektor, en post som hon hade i lite på sju år före hon åtog sig rektorsämbetet. Att bli rektor för Hanken har dock inte varit någonting som Eva eftersträvat som någon höjdpunkt i karriären. Hennes första svar då hon blev tillfrågad att ställa upp i rektorsvalet var ett klart nej, eller snarare ”Herregud, aldrig i livet” enligt hennes egen formulering: – Jag var mitt inne i en väldigt produktiv forskningsperiod och publicerade ganska flitigt, och har fortfarande ganska många projekt i olika arbetsskeden som jag försöker bearbeta vidare, så rektorsjobbet som administrativt jobb verkade ganska avlägset. Det som fick Eva att ändra sig var att hon insåg att rektorskapet kunde innebära mer tid för olika forskningsprojekt. att jag kommer att ha relativt mycket tid, kanske till och med mer än förr, att jobba kvällar och veckoslut. – Under mina 17 år som prefekt har jag varit nästan överkörd med en massa administrativa uppgifter vid sidan om undervisning, forskning, forskningsadministration, handledning av doktorander, fortbildning och så vidare. Jag började se att jag kanske till och med får lite mänskligare tillvaro när jag har allting mer koncentrerat och när jag blir av med ganska många andra uppgifter som jag haft under så lång tid. Sen är det ju nyttigt att någon gång byta arbetsuppgifter. Eva säger att hon inte har blivit rektor för att reformera högskolan och driva igenom stora förändringar, men utveckling ska självklart ske: Eva har planer på att kombinera forskning och rektorsämbete, vilket har väckt intresse både inom och utanför högskolan: – ”Hyvä yritys, good try” har andra rektorer sagt åt mig. Saken är den att jag alltid jobbat väldigt mycket mer än normal arbetstid och jag har inte på åratal hunnit forska på dagtid över huvud taget. Jag har forskat på kvällar, veckoslut och sommarsemestrar, jullov och påsksemestrar och skrivit papper på de mest underliga tider. Det finns ju ändå 24 timmar i dygnet och ibland klarar man av att sova bara sex timmar. Jag räknar med – Hanken ska utvecklas vidare i de spår Hanken redan är inne på, det vill säga internationalisering och förstärkning av kvaliteten på högskolans forskning och undervisning. Speciellt på forskningsfronten finns det ganska mycket att göra ännu, vi har väldigt goda forskningsframgångar på många institutioner men vi har också haft en situation då arbetsbördan på institutionen har varit så stor att forskningen tyvärr blivit i andra hand – som jag nu sade har jag forskat på kvällar och veckoslut för att hinna med det och det är klart att de som har familj kanske har andra intressen kvällar och veckoslut. När arbetsbördan är så stor är det svårt att presentera framgångsrik forskning, men det är ändå det som vi borde göra för att lyfta fram ett universitet. Vi måste jobba med incentiv och titta på incitament, processer och eventuellt arbetsstrukturer som möjliggör att vi är attraktiva när det gäller att behålla 13 Hankeiten 03/2010 13 och attrahera goda forskare, och också rekrytera internationellt. Eva ser att dessa målsättningar vad gäller forskningen också gynnar undervisningen: – Man kan inte ha en tillräckligt up-to-date eller hög nivå på undervisningen om den inte är forskningsbaserad – annars kan du ju läsa ekonomi från Wikipedia. Hanken strävar efter att ge sina studenter sådana kunskaper och färdigheter att de på arbetsmarknaden kan övertyga arbetsgivaren om att de har sådana kunskaper som det lönar sig att satsa på, och att de också har förmågan att utvecklas och ta in nya kunskaper. Det kräver ett visst vetenskapligt tänkesätt och behärskande av verktyg, för att bibehålla utvecklingsmöjligheten också senare i arbetslivet. Vad ser du mest fram emot i rektorsämbetet och vad kommer att vara tuffast? – Mest fram emot ser jag att just tillsammans med institutionerna få utveckla nya incitament och fundera på nya processer som kan göra Hanken ännu mer på fronten när det gäller att erbjuda kunskapsbaserad utbildning och forskning. Utmaningarna är många: En är naturligtvis den ekonomiska situationen – Hanken är en liten enhet som är väldigt beroende av statsbudgeten. Frågan är hur statsbudgeten kommer att se ut i framtiden; kommer anslagen till universiteten att växa, i vilken takt och så vidare. Hanken har en framgångsrik fundraising, men den har ju varit tilltänkt att stöda specialsatsningar. – En annan utmaning är att Hanken är relativt liten i förhållande till andra universitet i Finland. Det har ju gått en konsolideringsvåg som har lämnat Hanken i det tillstånd vi nu är stolta över – den enda fristående handelshögskolan i Finland. Men att vara fristående kan ju också vara ett hot i sådana lägen där vår huvudfinansiär eventuellt anser att det fortfarande finns för många högskolor i Finland. Är sammanslagning med något annat universitet ett framtida scenario för Hanken? – Vi har profilerat oss som en autonom, fristående handelshögskola och det är 14 Hankeiten 03/2010 något som vi siktar på att Hanken också i fortsättningen ska vara, däremot försöker vi med olika samarbetsnätverk kompensera för den ”disadvantage of scale” som vi eventuellt har på grund av vår storlek. Vi har varit väldigt framgångsrika i våra nätverk, både i Helsingforsregionen och i Vasaregionen, precis som inom våra internationella nätverk. Var vill du att Hanken står om 10 år, vad ska ”Hanken” innebära? – Hanken borde innebära en ännu mera internationellt stark handelshögskola, antagligen kommer vi att ha ett större antal internationella studenter. Jag hoppas att Hankens magisterprogram är internationellt attraktiva och sen naturligtvis att vi väl genomfört den här obligatoriska utlandsterminen så att Hanken också är Finlands mest internationella handelshögskola vad gäller studentmobilitet. Och sen kommer vi antagligen att ha fler utländska toppforskare på Hanken utan att för den skull ge avkall på att ha en fullt tillräcklig mängd med undervisning på svenska – vi har ju ett helhetsansvar för den svenska utbildningen, men i ett läge där nästa 100 % av facultyn är svenskspråkig så är vi ju långt ifrån en situation där det engelska inslaget skulle börja störa. ”Jag kommer nog att skämta om Arnold också i framtiden.” Vilken profil vill du hålla i förhållande till studerande jämfört med när du var inspektor? – Nå, antagligen likadan profil, inte har jag funderat på det… Jag är för ganska låga organisationsformer, jag vill inte vara alltför avlägsen. Men det är klart att tiden är den begränsade faktorn, ofta har jag en sådan minuttidtabell att jag därför inte är anträffbar. En av de fina sakerna med Hanken är, att eftersom vi är en så liten högskola så har vi inte kunnat bygga upp diverse byråkratiska mellansteg och jag tycker att vi ska försöka bibehålla en låg organisation och en mycket informell atmosfär. Tänker du delta lika flitigt som tidigare i studentkårens fester och evenemang? – Åtminstone så siktar jag på att göra det, att delta i årsfester både i Helsingfors och Vasa, om det inte finns väldigt märkvärdiga skäl att inte göra det. Men det är klart att jag kanske får lämna Mantan lakitus åt en ny inspektor. Förutom de här festerna, var kommer hankeiter att kunna se dig, var kommer du att röra dig? – Jag är mycket på Hanken, men min tidtabell är sådan att jag har det ena mötet efter det andra. Jag äter också inne i mitt rum för att jag inte är van med långa luncher och brukar använda tiden effektivt där också, så tyvärr tror jag att vanliga hankeiter inte kommer att se alltför mycket av mig men jag tror att de inte heller tidigare har sett så mycket av mig utöver föreläsningar och de gånger jag deltagit i studentkårens verksamhet som inspektor. Jag har alltid haft ett väldigt uppbokat schema dagtid. Kan man ge feedback om Hankens administration? – Den naturligaste kanalen är att man skickar feedback via studentkårsrepresentanterna och jag träffar regelbundet dessa på rektorskaffe. Jag måste tyvärr säga att också min e-mail är crowded, jag börjar dagen med att radera ungefär 200 spam och andra reklambrev, så jag hoppas att gemene hankeit inte börjar skicka e-mail åt mig, för det finns en risk att jag raderar sådant som jag inte känner igen. Jag har helt enkelt inte förmåga att öppna mail utöver dem som jag vet att berör mig och jag vill utnyttja min tid effektivt. Som inspektor och i studentikosa sammanhang har Arnold Schwarzenegger varit din följeslagare. Hur kommer det förhållande att officiellt se ut nu när du är rektor? – Det händer förstås ingenting på den fronten, han är visserligen på golvet (Eva har ett porträtt av honom stående lutad mot en vägg) för att han är för tung för att hänga på väggen. Jag kommer nog att skämta om Arnold också i framtiden. l 15 Hankeiten 03/2010 15 En vardag präglad av 100 timmars arbetsveckor, pengar och en av Europas mest fartfyllda städer – dessa är ingredienserna inom den ofta mystikbundna investment banking-branschen. Vad allt innebär vardag och verklighet inom skyskrapornas och möjligheternas förlovade värld? Jag sitter med min kollega Alex i ett mötesrum en sen fredagskväll – solen färgar horisonten granitröd. Samtidigt som vi äter middag (läs: dagens sista måltid), förtvivlade om vi någonsin lämnar marmorgolvens underbara värld, finner vi en viss charm i den nya realitet vi nu är en del av. Diskussionen genomsyrar allt från en viss bitterhet över att åter jobba hela veckoslutet till drömmar om en MBA från Harvard. Ett är dock säkert: investment banking är en egen liten värld; en värld som är både belastande och belönande, frustrerande som fascinerande – samtidigt. 16 Hankeiten 03/2010 Vi slukar i oss maten för att skynda oss tillbaka till dataskärmen – just perfekt! Det är en överväldigande känsla att för första gången se det skyskrapdominerade landskapet, att se kostymklädda män färdas längs gatorna med samma frenesi som när en kvartettorkester stämmer upp instrumenten och att känna att man står på tröskeln till något nytt. Höga förväntningar och en viss osäkerhet sammanflätas till en känsla av något stort – samtidigt som man känner sig på något sätt liten och obefintlig ute i den ’stora världen’. Många drömmer om en karriär inom investment banking utan att egentligen veta vad det går ut på – jag var en av dem. Vardag(?) Jobbar man på riktigt 80-100 timmar i veckan? Svaret är att vid behov (läs: för det mesta). Som juniorbankir har man inte särskilt mycket att säga till på den fronten – man lever enligt det som efterfrågas. Efter att man inser att det som bäst (eller värst) återstår knappa 70 timmar i veckan för att En sommar i finansvärldens virvel Mikko Toukkari jobbade som sommaranalytiker på Credit Suisse investeringsbanksavdelning i somras. TEXT Mikko Toukkari FOTO Axel Toukkari sova, ha (något av) ett socialt liv och avslappna är det enkelt att dra slutsatsen: vardagen dikteras av arbetets behov. Att ytterligare festa loss en natt i veckan är (förutom ett oundvikligt faktum) ett effektivt sätt att minska kroppens återhämtningsmöjligheter. Å andra sidan var rusningstiden på det lokala undret London Underground (det nätverk som förflyttar miljontals människor till arbete varje dag) aldrig ett problem. Det lär vara helt omöjligt under rusningstid, något jag aldrig fick uppleva. Lyckligtvis (eller oroande nog) går det att anpassa sitt liv enligt en vardag som mellan 09.30 och 01.00 spenderas på arbetsplatsen. Vad gör en investment bankir? En utmärkt fråga! Någon kärnfysik är det inte direkt fråga om under de första åren: det är att söka data, uppdatera PowerPoint- presentationer och Excel-modeller – samt vid behov allt mellan himmel och jord (exempelvis inskannandet av dokument). Det är tempot, kravet på kvalitet och förmågan att jobba med flera projekt parallellt som ger arbetet dess djupdimension. Oberoende om det är mitt i natten och du knapp sovit på flera dygn, förväntas du leverera snabbt och med precision – två krav som inte precis vill gå hand-i-hand. Den första uppgiften jag fick var något i stil med att: ”Här har du en lista på sju banker. Jag vill ha följande data på kvartalsbasis för åren 2006-2010: AuM mängderna segmenterade enligt (i) värdeökning (minskning) av placeringsmedel (ii) inflöde av nytt kapital och (iii) effekten av företagsförvärv. Utöver detta vill jag ha dessa fyra relationstal.” Häftigt(!) var antagligen min första reaktion – men för det första – vad i all världen står AuM (Assets under Management) för? Och presenteras data i någon form av standardiserat format eller skall jag gräva igenom alla balansräkningens fotnoter (det visade sig att balansräkningens fotnoter var det rätta svaret)? Tiotals kaffekoppar, flera sena nätter och alltför många fotnoter senare var Excel-filen äntligen färdig. Tack och lov för Starbucks! Till vilken nytta i allt detta var då min utbildning i finansiell ekonomi på Hanken? Kemi, fornnordisk historia eller finansiell ekonomi? Att börja jobba på en investeringsbank och inte ha en blåblekaste aning om vad en balansräkning är eller vad förkortningen EBIT (Earnings Before Interest and Tax) står för kan verka absurt – men verkade stundvis vara snarare en regel än ett undantag. Intressant nog är det universitet som står på CV:n, snarare än studieriktningen som väger i rekryteringsprocessen. Bland de absolut populärare universiteten inom training-programmet kan lyftas fram: LSE (London School of Economics), Wharton (USA), Oxford och Rotterdam (Holland). Programmet bestod av cirka 50 universitetsstuderande från Europas och Nordame- rikas alla hörn. En verkligen väl diversifierad portfölj av unga, ytterst begåvade och ambitiösa studerande. Visserligen gav en bakgrund i finansiell ekonomi en viss fördel, men det känns i efterhand snarare som om inlärningen börjar på allvar först efter universitetsstudierna. Framför allt då en person med en bakgrund i teoretisk fysik blixtsnabbt inser sambandet mellan en förändring av konvertibla optioner och andelen utestående optioner, får en att fundera över nyttan av de ändlösa nätter man själv pluggat optionsteori på Hanken... UPPLEVELSEN London, baby! Last words? Är det värt det – de otaliga timmarna framför dataskärmen, bristen på både socialt liv och sömn? Jag vet, i all ärlighets namn, inte. Visst, arbetsdagar präglade av 15 hektiska timmar framför Excel – och kritik för att formateringen är misslyckad – låter inte som ett drömyrke. Arbetet är trots allt otroligt lärorikt, betalar mera lön en ekonomie kandidat överhuvudtaget borde förtjäna under sitt första arbetsår och erbjuder en stimulerande arbetsmiljö. Det är ingalunda en vardag präglad av ”models and bottles” som (så skämtsamt) sägs, utan snarare ”(financial) models och (diet coke) bottles”. Det är en vardag där man en lördagsnatt (01:00) finner sällskap på byrån (en stark konstrast till Hankens korridorer som tenderar att tömmas vid fyratiden på eftermiddagen), men samtidigt en vardag som öppnar otaliga dörrar. Det är en egen liten värld man paradoxalt nog antingen gillar eller hatar – oftast både och. Klockan närmar sig midnatt. Jag får ett internt samtal – det är Alex: ”Mate, how about Cuckoo (en nattklubb), right now?”. En sekund av förtvivlan, kostymrocken på och plötsligt sitter vi ett gäng på fyra killar på väg mot centrala London. Det finns en viss grad av solidaritet bland sommaranalytikerna. Festen fortsätter långt in på nattens sena timmar. Det känns bra. Ända tills väckarklockan ringer tidigt nästa morgon; deadlines väntar inte. Med en mild huvudvärk styr jag näsan mot kontoret – just perfekt! l 17 Hankeiten 03/2010 17 Hanken på väg mot en allt grönare framtid TEXT & FOTO Hannu Sääskilahti S om en högskola som utbildar framtidens företagsledare har Hanken en viktig roll i främjandet av företagsansvar och hållbarhetsprinciper på ett regionalt, nationellt och internationellt plan. Hanken skall genom sin undervisning utbilda ansvarstagande och medvetna ekonomer och därmed bidra till ett hållbart samhälle baserat på integrering av ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Så lyder Hankens strategi om hållbar utveckling, men vad betyder det i praktiken? Våren 2008 godkändes Hanken som första universitet i Finland som medlem, och skrev på FN:s principer för ansvarsfull ekonomutbildning - Principles for Responsible Management Education (PRME, logon som ni säkert sett på Hankens webbsida). För att ge studerande en möjlighet att utveckla sig i frågor angående företagsansvar och hållbar utveckling - samt att få detta be- Vad du kan göra l Använd inte engångsmuggar, en återanvändbar kopp kan du köpa från Amica för 4,50e l Promenera, cykla eller använd kollektivtrafiken när du rör dig l Sortera ditt avfall, hemma och på Hanken l Spara energi, släck lamporna efter dig l Använd trappor istället för hiss l Tänk på din konsumering l Reagera när du ser att någon behöver påminnas l Aktivera dig, vad tycker du att kunde förbättras? greenoffice@hanken.fi l Delta, bli medlem t.ex. i WWF:s oljebekämpningstrupper 18 Hankeiten 03/2010 kräftat på sina examensbetyg - har Hanken från och med läsåret 2008-2009 erbjudit en studiehelhet i företagsansvar. Studiehelheten består av kurser som specifikt inriktar sig på frågor rörande företagens samhällsoch miljöansvar (läs mer på http://www. hanken.fi/student/csr). Hösten 2009 undertecknade Hanken avtal med WWF om att bli ett ”Green Office”. Det hela går i praktiken ut på att en organisation vill ta sitt ansvar och strävar till att minska på belastningen av miljön. WWF erbjuder hjälp med att se till att organisationen i början fyller ett antal krav för att få en så kallad Green Office-stämpel och att organisationen i längden strävar efter en ständig förbättring i sitt agerande för att ta miljön i beaktande. Inom ett år efter underteckning av avtalet har Hanken haft tid att skapa ett Green Office-team och att fastslå ett miljöprogram för de kommande åren. I praktiken innebär miljöprogrammet att olika funktioner ses över och förbättringsobjekt identifieras och omorganiseras på ett allt mer ekologiskt sätt. Hankens mål är att minska på elförbrukningen med 5 % och pappersförbrukningen med 10 % fram till slutet av år 2011. Det som i praktiken intresserar studerande är de konkreta sakerna som de berörs av. Den första helt konkreta åtgärden som de flesta säkerligen märkt var automatisering av dubbelsidig printning. Eventuellt har en del redan märkt att pappershanddukarna i toaletterna och belysningssystemet i huvudbyggnaden i Helsingfors automatiserats. Någon har kanske märkt att alla datorer i klassrummen automatiskt stängs av på kvällarna ifall ingen råkar sitta vid en och avbryta avstängningen. Den andra åtgärden många säkerligen kommer att märka av är motarbetning av engångskaffekopparna i matsalen. En vanlig dag går det omkring 350 stycken engångskoppar i Helsingfors. För personalens del har muggarna redan tagits ur bruk och Hanken letar nu tillsammans med studentkåren efter en bra lösning på hur behovet av engångskoppar åtminstone kunde minimeras. Åtgärderna kan till en början kännas som begränsningar men det är enbart frågan om attityd och vana. Ser man på det hela från ett större perspektiv så har man lättare att ta emot förändringarna. En del åtgärder är enbart positiva, men något som man bara inte tänkt på tidigare. Det finns t.ex. brist på cykelplatser utanför huvudbyggnaden i Helsingfors. För att underlätta läget för studenterna har en cykelställning skaffats för personalen på innergården och vid behov skaffas det flera. Ett gemensamt ansvar Det sägs att delat ansvar är inget ansvar, men i Green Office är det fråga om ett gemensamt ansvar. Speciellt avfallssortering är en viktig fråga som berör alla och är beroende av alla. Ifall en av oss som rör sig i Hankens utrymmen vägrar att koppla på hjärnan och tycker att bananskal är returpapper eller att folier hör till bioavfall förstörs hela avfallssorteringen. Så ta dig en fjärdels sekund att tänka på vilken typ av skräp du lägger vart. Det är inte svårt men har stor effekt. Samtidigt hjälper du Hanken att uppnå något vi alla kan vara stolta över. Ifall man inte vet så är blandavfall alltid rätt adress. Det är även alltid tillåtet att fråga. l TEXT & FOTO Isabell Mattsson S å långt tillbaka som Håkan Hankeit kan minnas har det i SHS verksamhetsplan funnits en punkt som säger att ”Studentkåren tar sitt sociala ansvar och förespråkar hållbar utveckling. Speciell fokus ligger på det ekologiska ansvaret som styrelsen poängterar i hela sin verksamhet”. Detta moment har återkommit år, efter år, efter år - utan att man kanske sett desto större åtgärder. Eftersom högskolan nu gått in för att vara ”Green Office” ska vi nu kryssa av huruvida SHS har vidtagit de åtgärder som WWF föreslår för att förgröna kontoret. 1. Använd så ofta som möjligt datorer för att hantera dokument. Ta inte utskrifter i onödan och printa på båda sidorna. En stor del av kårens memon och interna dokument skickas runt per e-post och printas aldrig. IB har sett till att vi printar dubbelsidigt. BETYG Utmärkt försök arrangera video- och telefonkonferenser. Kompensera utsläpp orsakade av oundvikliga affärsresor. Kom ihåg Gold Standard. Kårens delegationsmöten sker för det mesta genom videokonferens. Styrelserna brukar åka fram och tillbaka emellanåt, det är svårt att delta i fester och andra evenemang genom video. Kompenserat utsläpp har kåren inte gjort. Vad är Gold Standard? BETYG Medelmåttigt 2. Aktivera energisparläge på datorer och andra kontorsmaskiner. Stäng av apparater i slutet av dagen. Datacentralen har sett till att alla datorer automatiskt stängs av kl. 9. Så många andra apparater finns det inte på Casa. BETYG Utmärkt 6. Ät vegetariskt. En titt in i kylskåpet tyder på att kåraktiva satsar på snabbmat. En svart banan och halvmöglig gurka hittas. BETYG Underkänt 3. Spara energi på alla sätt som är möjliga. Om du vill kompensera de utsläpp som orsakas av din energikonsumtion ska du använda Gold Standard-projekt. Kårens lampor lyser 24 timmar i dygnet i princip året runt. Vad är Gold Standard? BETYG Underkänt 4. Istället för att arrangera affärsresor, 5. Träna på vägen till jobbet och använd kollektivtrafik. Utnyttja möjligheten distansarbete. Efter en snabb rundfrågning bland kåryrare kan det konstateras att endast en liten andel kör eget fordon till jobbet, resten har förmodligen inte råd att ha bil. Distansarbete när som helst på dygnet hör till kåraktivas vardag. BETYG Utmärkt 7. Ge lokala tjänster istället för varor som affärsgåvor, incentiv och bonusar. SHS affärsgåvor består av årsfestgåvor till andra organisationer. Kåraktiva får inte lön för arbete utan istället VIP till Casa och inbjudningar till interna fester. Räknas detta som lokala tjänster månne? BETYG Medelmåttigt 8. Försök att vara sparsam, återanvänd och återvinn. Sortera kontorsskräpet. På kåren samlas enorma mängder skräp (= kläder, konstiga gåvor, dekor, tomma/fulla flaskor, prylar). Mycket av detta återanvänds, kvarglömda saker som inte avhämtas förs till UFF och sedan september finns det olika kärl för sortering av sopor, även om de inte används helt rätt… BETYG Gott 9. Köp de mest ekovänliga produkterna och tjänster som finns till buds. Favorisera hyra och leasing. Kårens dilemma är att fyrk inte finns i oändliga mängder, så oftast köps det billigaste man hittar. Hyra och leasing är inte alternativ eftersom minnet är för kort för att man ska komma ihåg att man faktiskt hyr och inte äger. BETYG Underkänt Denna text baserar sig helt på skribentens egna uppfattningar och är ingen pålitlig undersökning. … följer studentkåren i högskolans fotspår? 10. Agera på ett miljövänligt sätt på fritiden också! Efter ytterligare en gallup bland kåraktiva så kan det konstateras att det miljövänliga agerandet hemma varierar. En kommentar är att det finns så dåligt med sopsorteringsstationer i stan. BETYG Medelmåttigt Som sammanfattning kan man konstatera att kåren ligger någonstans mitt i skalan på hållbar verksamhet. Många åtgärder har dock inte kåren tagit initiativ till utan de har kommit framför allt från högskolan. Sämst är kåraktiva när det gäller att släcka lampor och äta vegetariskt och hälsosamt – det grönaste man hittar i kylskåpen på Casa är mögel. l 19 Hankeiten 03/2010 19 Master Student - a reason to come to Finland TEXT Carolina Hammarén PHOTO Isabell Mattsson They move among us, they eat with us, they go to the bathroom at the same time as us, but we rarely see them. Yet they are not invisible like ghosts, or night animals like vampires. They are just hard to recognize, because they look exactly like us. They are the Master Students. A nnoyed by the fact that I don’t know anything about the Master Programmes or the Master Students, I decided to look into the subject and interview one of them, Intellectual Property Law student Muriel Cambruzzi, 24, from France. Muriel has studied law and languages in Grenoble, but her way to Finland actually started in St Petersburg, Russia. She was there for an exchange when she met her boyfriend, who happened to be Finnish. Like some of you might know, love can make you do crazy things, and so Muriel decided to go to Finland. First she stayed in Sastamala as an au pair for six months, and then she started studying at Hanken in September this year. When I ask Muriel why she chose Hanken, she laughs and warns me that what I’m about to hear won’t be too flattering for the 20 Hankeiten 03/2010 school. She wanted to study law in English, and a quick search on the Internet gave three hits: Human Rights in Turku, Commercial Law at the University of Helsinki, and Intellectual Property Law at Hanken. Human Rights, and perhaps also Turku, wasn’t too interesting, Commercial Law was cancelled altogether, and so there was only Hanken left. On the other hand, when she describes the procedure for applying and the schools’ web pages, the conversation becomes more favourable for Hanken. According to Muriel, Hanken’s web pages are well structured and clear, and the requirements for applying to the Master Programmes give the degrees a serious image. When school started, the Master students were greeted by their tutors and introduced to the school at the orientation days. Even though Muriel knew a lot of the things that were discussed at the orientation days from before, she also found them very useful: “I think it was very nice to have orientation days, because I felt like I was starting at the same level as the others”. Not knowing anything, for example where the library is, makes you feel really lost, but Muriel says that the tutors are helpful and have even made a Facebook group where the Master students can ask questions and get to know each other. There are also real life activities, like the Master’s Dinner, a cottage weekend, and of course all the parties at Casa. I ask Muriel if she is shocked about the Finnish party culture, but she just laughs and says that after being an exchange student in Russia she isn’t so easily shocked. Steering the conversation back to the studies at Hanken, I ask how studying here differs from studying in France. One big dif- Den tråkiga sanningen Even though studying at Hanken is free for EU-citizens, Muriel, like most students, needs a job to earn some extra money. Finding one isn’t always easy though, not for Finnish students, and certainly not for foreigners. Muriel speaks some Finnish and so she thought she could apply for any job. It turned out that it doesn’t work that way in Finland: She applied for jobs in restaurants, shops, washing companies; you name it, but was turned down because she wasn’t fluent in Finnish. Finally she met a French girl who gave her a tip that might have paid off, but since nothing is certain at the moment she’s a bit secretive about it. Last but not least, I ask Muriel what has been the best thing about Hanken. She looks at me like I’m being a bit slow, since she’s just spent half an hour praising the school, and summarizes that everything is very well organized. She also remembers the Career Centre, which gets special thanks even though she hasn’t had much time to make use of its services yet. When I ask her if there is anything that has been bad she says that she would like to take some language courses, for example Finnish and Russian, but since Finnish is for native speakers and Russian is taught in Swedish, they are out of her reach. When I ask her if she plans to learn some Swedish, she says that she hadn’t planned to because she already speaks five languages (French, English, Russian, Finnish and Spanish!) but now she’s actually considering it. In her words, it’s now or never! l TEXT Henrik Arlander Hösten har igen kommit till Hanken med sina gula blad och gulliga gulisar. Anslagstavlorna fylls av festannonser och matsalens kundkrets omfattar igen också andra än de mest prismedvetna hankeiterna. Sommaren var kort och het och nu när sommarjobbet har tagit slut hinner man äntligen sova igen. Som en finne har jag spenderat en stor del av sommaren i sällskap som inte egentligen vet någonting om Hanken förutom namnet. Den vanligaste stereotypen är att den enda hårfärgen på Hanken är blond, alla kläder har en liten krokodil på sig och det enda sättet att ta sig till skolan är med pappas nya BMW. Vissa antar att om man studerar vid Hanken (eller på något annat sätt hör till ”den svenskspråkiga eliten”) är man medlem i ett mystiskt och mäktigt frimurarsällskap som absolut inte får avslöja sina hemligheter till resten av samhället. Jag har nog själv också avlagt eden med skakande röst i en liten källare. Nu är jag förpliktad att aldrig tvätta min halare. Med andra ord är största skillnaden mellan de olika sidorna Arkadiagatan – tråkigt nog – språket. Tack vare den nya nationalandan i Finland har svenska språket dock blivit en politisk vattendelare. Vuxna människor manifesterar att de tänker rösta på den parti som lovar att avskaffa de obligatoriska svenska studierna i skolorna. Saken blir knappast avgörande i det kommande riksdagsvalet, men de kraftiga åsikterna får en att undra om vi på riktigt har det så bra här att vi inte har några större saker att oroa oss över. Själva saken tänker jag inte ta någon ställning till – jag nöjer mig med att konstatera att vilka språkstudier som helst är mera nyttiga för barn än att lära sig utantill vilka alla fåglar man hittar i norra Finland. KOLUMN Att vara hankeit ference is the amount of lectures: In France, Muriel could have up to eight hours of lectures a day, but here there are less lectures and more independent studies. Also, there is more discussion at the lectures here compared to France, where the lectures in law consisted of the professor talking and the students frenetically trying to write down every word. The group in Muriel’s first course in Intellectual Property Law is quite small, maybe ten to twelve students, but not as international as I would have expected. Apart from her, there is only one Russian, and the rest are Finnish. Many of the students are working beside their studies, for example in the music industry and at a patent office where knowledge in IP-Law is needed. Det som dock stör mig i hela debatten är den typiska finska ”oss mot dem”-attityden. Och det är lätt att gissa vilka som är ”dem” i detta sammanhang. Om man tror på internetdiskussionerna beror allt på att finlandssvenskar – som äger allt – igen har lyckats få sin nytta framför alla andras, och nu lider hela befolkningen för denna minoritets egoism. Hanken och de övriga svenskspråkiga universiteten fungerar i bakgrunden och trycker ut en generation sammansvurna efter en annan. Roligt nog är Hanken inte bara för finlandsvenskar och inte någon sluten klubb annars heller. Egentligen är Hanken en verklig smältdegel: förutom ungefär 10 % finskspråkiga studerande har Hanken också den största andelen internationella studenter bland Finlands handelshögskolor. Detta syns och hörs: i matsalen hör man nästan lika sannolikt engelska som en av de många dialekterna svenska som talas i Hanken. Inom två år har jag också upptäckt väldigt lite hjärntvättning eller fördjupande kurser i världsdomination. Att Hanken är en mångspråkig högskola och svenskspråkiga är helt lika olika mellan varandra som finnar, har sist och slutligen ingen skillnad i denna diskussion. Populism är dagens ord i politik och den fungerar på sinnebildsnivå. Det är tusentals gånger lättare att skylla en viss grupp för problem än att söka lösningar eller egentliga orsaker, oberoende av vilken sida du är på. Och mycket mera spännande är det också. 21 Hankeiten 03/2010 21 LIVSSTIL ”En bra cigarr stänger dörren till livets vulgariteter” Handgjorda cigarrer avnjuts då man vill ge tillvaron en guldkant eller helt enkelt för att njuta av cigarrens arom och smak. Att uppskatta en högklassig cigarr påminner till en stor del om den uppskattning fina viner ofta åtnjuter. O dlingen av tobak fick sin början i nuvarande Mexico av indianerna, varifrån den spreds till Amerika. Efter att Kolumbus upptäckt Amerika hittade tobaken vägen även till Europa där den snabbt spred sig bland överklassen via Spanien och Portugal till Frankrike och England. Även om cigarrens historia i sig nog är intressant, är det av större vikt att känna till hur dessa ädla hantverk av världens bästa tobaksväxter förtärs. Avnjutningen av en cigarr börjar i de flesta fallet med att välja och köpa den. Ifall möjligt är det bra att kontrollera innehållet i cigarrlådan. Cigarrerna borde vara av samma färg. Som grundregel, dock inte en absolut sådan, kan sägas att ju mörkare cigarren är, desto fylligare och sötare är smaken. Cigarrerna skall vara hela, utan sprickor och ha en oljig glansighet. De skall även kännas fasta och ge efter när man trycker på dem. Doften skall kännas angenäm och framförallt skall en bra cigarr ha en tydlig doft. Ifall du inte märker doften eller inte gillar den, låt då bli att köpa cigarren. Det 22 Hankeiten 03/2010 lönar sig att välja en lämplig storlek som passar för ändamålet. Ofta är det bra att börja med en aningen mindre storlek, exempelvis en corona som inte tar mer än en halvtimmes tid att röka. Den något mindre diametern gör även att röken är mildare än i en tjock cigarr vilket gör coronan lämplig för nybörjare. Mindre cigarrer är även betydligt billigare än större även om smaken inte alls är sämre. Förvaring Ifall man inte har en humidor, vilket inte alls är nödvändigt för att njuta av goda cigarrer, är det viktigt att köpa cigarren gärna samma eller föregående dag och kontrollera särskilt noggrant att den har förvarats i perfekta förhållanden. Cigarrhandlarna förvarar förvisso cigarrerna alltid i stora humidorer men det kan hända att cigarrerna har hunnit torka på vägen till affären och inte ännu återhämtat sin fuktighet i humidoren. För några euro får man ofta köpa täta påsar med en liten fuktare som passar bra för en kortare förvaring av cigarren. Att röka en torr cigarr är lönlöst. Den brinner för snabbt Sexskandal på Handels TEXT Emil Korhonen FOTO ©iStockphoto.com/muratkoc och har en stark och ofta bitter smak, vilket har litet med smakupplevelse att göra. Efter ett par månader i humidor återtar cigarren sin fuktighet även om den kan ha tappat en del av smaken. Klipp och tänd Så gott som alla handgjorda, och en del maskinellt gjorda cigarrer har en sluten ända som man kapar av före tändandet. För många är cigarrökningen en ritual vars viktigaste del är klippandet av cigarren. Ändan bör kapas av jämnt, ca 3 mm från ändan. Det lönar sig att vara noggrann vid klippningen. Ifall hålet blir för litet kan det hända att cigarren drar dåligt och ifall man klipper för mycket kan det översta bladet börja öppnas. En ojämn klippning kan resultera i att cigarren brinner ojämnt. Vad man klipper cigarren med är en smaksak. Lättast kommer man undan med en liten klippare av modell giljotin med två blad. Den är lätt att ha med sig och är lättast att använda. Det finns även särskilda cigarrsaxar och giljotiner av bordsmodell men de är ofta onödigt dyra och kan vara svårare att använda. Att tända en cigarr är inte enbart att föra ändan mot lågan. En cigarr som är tänd på rätt sätt är alltid en större njutning än en som är fel tänd. Det spelar ingen roll vare sig man använder tändstickor eller tändare till tändningen. Det som dock är av större betydelse är att inte använda stearinljus eller tändare med bensin för de påverkar smaken av cigarren på ett negativt sätt. I de flesta cigarrbutiker kan man köpa extra långa tändstickor som brinner långsamt men precis lika bra kan man använda vanliga tändstickor. Lågans ända förs mot cigarren så att den tänds av värmen och inte av själva lågan, alltså så att sotet från lågan möjligast lite kommer i kontakt med cigarren. Ifall det verkar komplicerat kan man hålla lågan ca en centimeter från cigarrens ända och suga in lågan i cigarren. Skillnaden i smak på dessa två tändningssätt är inte enorm men ju mindre sot man lyckas åstadkomma desto bättre. Efter att cigarren är tänd är det bra att blåsa igenom den och kontrollera att den brinner jämnt. På så sätt undviker man att cigarren slocknar. I stället för att börja med en massa klichéer om att studietiden är kort, att man ska ta vara på den och att studentkåren gett mig det ena och det andra, tänkte jag dela med mig en anekdot om vad som hände då hankeiter besökte vårt västra grannland. Som i flera års tid (antar att denna tradition består) besöker Stockholms Handelsstuderande Hanken i samband med herr- och dammiddagen varje vår. På hösten är det hankeiternas tur att bege sig över viken till vårt kära västra grannland. I många år har relationerna varit nära och många vänskapsband knutits. Dock har svenskarna ofta en dubbelmoral som heter duga. KOLUMN Kårminnet TEXT Michaela Denna traditionsenliga tillställning, som påbörjades med glatt festande studerande i lätt salongsberusad anda, fortsatte hela veckoslutet och avslutades med traditionell sillfrukost eller zillis. Som sig bör fanns det ett sånghäfte med zillissånger. Alla sjöng häftigt och stämningen var på topp. Hankeiterna reste hemåt med ett bihang av svenska Handelsstuderande som inte ville sätta korken på flaskan. Följande dag, måndag, var rubrikerna stora i Expressen: “Sexskandal på Handels”. ShsWebs webbforum gick hett och diskussionen “Hanken i Expressen - grattis” samlade nästan 200 kommentarer. Någon lite tös på Handels hade känt sig kränkt och ville tydligen ha sina five-minutes-offame och hade ringt och skvallrat till Expressen. Skandalen var zillishäftet med dess kontroversiella sånger. Jag håller med om att zillissångerna inte är politiskt korrekta, men en glimt i ögat måste man väl ha? Själva rökandet bör ske i lugn takt, 1-2 bloss i minuten för att undvika att inre temperaturen i cigarren stiger för högt vilket påverkar smaken negativt. Det är inte meningen att andas röken i lungorna även om särskilt vana tobaksrökare gärna andas in en del. Ifall cigarren slocknar, vilket ofta händer, är det bara att tända på den på nytt. Man kan även ta tillfället i akt och hålla en kort paus i rökandet. Smaken lider inte så länge cigarren inte avsevärt hinner kallna vilket börjar hända efter en timme. Det som var mest patent, var att de ansvariga för zillisen helt kallt pekade ut oss puukkohärjande finnar och skyllde på att gästerna kopierat upp sångbladet! I stället för att studentkåren skulle ha fått en anmärkning eller reprimand av högskolan eller igen hängas ut på Soc&Kom eller i Studentbladet, hyllades vi och bl. a. Hufvudstadsbladet skrev en sympatisk notis om detta. Vår dåvarande studentkårsordförande fick också delta i ett radioprogram, där studentikosa snapssånger diskuterades och det framkom att alla tyckte att svenskarna var lite väl löjliga. Cigarrens betydelse för dess vänner kan vara av en gigantisk magnitud. Under andra världskrigets första dagar fick Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill ett samtal från sin cigarrhandlare Dunhills chef, vars butik på Duke Street precis hade blivit bombad. Det viktiga meddelandet lydde: ”Sir, era cigarrer är i säkert förvar”. l Man får tycka vad man vill om zillissånger, men kom ihåg: I Sverige ska man låta bli att sjunga “Lilla Ida” eller “Bögabål”, för det brukar antingen resultera i löpsedelsrubriker eller herrklubbar som blir portförbjudna till Handels i Stockholm. Men det är en helt annan historia. 23 Hankeiten 03/2010 23 Going off-road away from mainstream advertising TEXT & PHOTO Isabell Mattsson ”W e are all about creative, customized, out of the box and kickin’ cool ideas that attract people in a new way. Traditional advertising is, well a bit blah…” Can you believe that this is stated by a promotion agency? Off Road Promotion & Management strives to do things differently. Juho Oranen is a Master student in marketing at Hanken, but also Managing Director of a promotion agency founded by himself and a couple of friends. dangerous for companies. Most companies have no clue what to do there so we want to help them doing something they wouldn’t do on there own. Off Road Promotion & Management focuses on digital marketing. Juho says that they do websites, campaigns and e-mail campaigns, and video for the internet – not in the sense of commercials but “infomercials”, the kind of videos that companies want to put on Do Finnish companies know about this kind of advertising at all? – It was all started by me and my roommate from the time of my Bachelor studies. In 2009 we grew the idea that we wanted to do something with marketing, advertising and something new, something that there isn’t that much and that is on the Internet. Already before we had a company our family and friends came to ask us for favors – and we then thought that if this is what people want us to do, we can do it as professionals. There are so many companies that aren’t really on the level they should be on the Internet. On their website it can be read that the name “Off Road” was chosen because the team tries to do things differently – their solutions are not typical but go beyond the mainstream. – We’re not interested in TV and that… We want to go where people are, for example social media, which is a brand new thing and opens wonderful ideas but is also very 24 Hankeiten 03/2010 – For example there was one case – not one of ours but it is a brilliant idea – with a new action game that is related to mafia: there are taxis driving around cities and from their trunks there could be an arm or something similar hanging out. And then there is the slogan for the new game. So, guerilla marketing is all about taking advertising to a new level, to places where people are not used to see it – and they don’t even realize that it is an ad. It is really interesting but really small in Finland. – I don’t think that there are so many examples from Finland, I’ve seen, read about and been involved in a few but I think companies should consider it more. TV advertising is going down, or at least studies say that people are skipping the advertisement now when there are digital boxes that can record programs and skip the ads. I think companies should always try to come up with something new and that is also what we offer them. their website. – Then we also offer what is called ‘guerilla marketing’, not so common marketing, which we always want to combine with Internet or promotion. According to Juho, Guerilla marketing means advertising without the sense of advertising. Problems controlling what happens in social media – and their own time Since the establishment in June-July 2009, the company has already had some small clients as well as a few big ones, and it is growing all the time. The company already has three full-time workers and employs fifteen free-lance workers. According to ”If you have made a big mistake, you just have to be honest about it – which is the thing about the Internet. You can’t hide things.” Juho, one difficulty is that all the founders of the business are still in school, trying to start writing or finishing their master theses. How does it work when you for example take on a case where social media is involved? – For example, during the summer we had a campaign for an airline company that was about bringing attraction to the company and making people interact. Basically, people were sending in admission videos to a competition and the accepted ones then traveled to three of the airlines’ destinations and performed tasks. They filmed everything, we edited it and put it on the Internet and we then let the public decide who was gonna continue. So, it was interaction and people got involved, but in the same time advertising the company. This happened on the company website, but also on Facebook. The thing was that we didn’t do a commercial – we let the public do the commercial. Juho says that the Internet and especially Facebook is cost effective and it is easy for companies to get feedback from customers and consumers. The control issue is however tricky: – It is difficult to keep control, especially in social media, and there are things you just can’t control. Let’s say you have the perfect product and then there is someone who doesn’t like it – then he or she is gonna tell the world about it. But you just have to react to it, I think most companies can recover and apologize. If you have made a big mistake, you just have to be honest about it, which is the thing about the Internet. You can’t hide things. How do the three of you, who work fulltime in the company, manage studies and working at the same time? – It is hard: I’ve done basically all my courses within the time you are supposed to do it while involved in running the company. The good thing is that I can choose whenever I work, I don’t have to be at 9 o’clock at the office. I do a lot of work from my own computer so I can also work from home. But, I have had days that are like 16 hours long, but I like it and I feel excited with both the company and my master studies. – I can’t say that I am a perfect student; I have to think about where to cut. If you are involved in a campaign with a customer, you can’t step down but have to give 100 %. So when it comes to school I have to think about whether the course is relevant for my future and the area I want to be in and if it is worth the effort. But if I have an exam coming up, I can always rely on my colleagues. Are there competitors in Finland in your niche of advertising? – There is a lot of competition, but I think a problem, if you could see it in that way is that the mainstream advertising agencies are more involved in TV commercials and outdoor campaigns - but I think they are 25 Hankeiten 03/2010 25 Varför tar bara 2% sin framtid i egna händer? Vad syftar dina studier på Hanken till? På att få jobb, pengar och frihet så snabbt och så mycket som möjligt? Och förstås en Alfa Romeo, BMW eller något, för att det ska få synas också. trying to get involved in digital marketing. I’ve heard many cases with established advertising agencies that have been doing their thing for ten years and now want to get into social media – but maybe that isn’t the right place for them to be. – But, there are also smaller companies doing exactly what we do so it is hard. However, this airline campaign we had was big also in the larger agencies’ scale and there were four agencies competing to get it, so at least we did something right. I believe - I don’t know if it is true - that we bring new ides because we are young. Do you earn enough; can you make a living on this? – Ehm… Yes and no. It is a bit hard – we have so many free-lance workers and of course we pay them. We can afford three to four full-time workers right now but we want to grow and be able to live on the company for many years. – We have a huge network that we rely on. We have lot of subcontractors and I think networking is the key. As an ending for the interview, Juho tells us that he is taking the entrepreneurship course New Business Ventures, where there are people interested in establishing their own companies, but they are a bit afraid: – They say that they don’t want to take a huge loan and put all their money in the company, but it doesn’t have to be like that. We don’t have any loan, we started almost from nothing and only put our own money into it, which wasn’t actually that much. Now, it has grown I don’t know how many times, but the point is that you don’t need a big budget to start something. You just need a good idea and a clue on how to differentiate from all the others that are out there. l 26 Hankeiten 03/2010 Av de som i Finland utbildar sig i högskolor och universitet väljer bara mindre än 2 % att bli företagare efter examen. I Åbo finns entreprenörsbenägenhetens elit där 1,19 % av de handelshögskoleutbildade väljer att ”göra det själv”. Hanken kommer som en god tvåa bland högskolor på hela 0,99 %! Landets nybyggarhopp ligger på TaiKens 7,5 % som tar sakerna i egna händer. Är de resterande 98 % välutbildade får som bara följer flocken, som tar ”the easy and safe way”? Årligen ser vi hur favoritarbetsgivarna är Nokia, Finnair, Kone, UPM, VTT, Metso, Nordea, Sampo, osv. vilket förundrar. Dessa är grandiosa byråkratier, där den enskilda individens betydelse är att jämföras med en mutter i maskineriet. För samma synvilla talar det faktum, att folk i mogen ålder vill bort ur dessa organisationer, pensionera sig – för att ha tråkigt - så tidigt som möjligt trots att den förväntade livslängden stiger hela tiden. Något av det skenbara i idealbolagens skönhet visar sig då t.ex. Mika Ihamuotila avstår från sin knektposition på Sampo och i stället väljer att leva som entreprenör för lilla Marimekko. Precis som Jonas Geust som överstepräst för Nokias N-serie mönstrar av Nokias kungadöme, för att ta sig an småskalighetens utmaning i Havainne Oy. Vad får gamla vapendragare att överge den gudomliga tillvaron av makt, pengar, ära och berömmelse i furstens boning, för att anta entreprenörskapens utmaning i vildmarkerna? Kanske det på rubriknivå inte handlar om pengar, utan något annat? Jag ska inte säga att jag vet svaret. Men många och mycket talar för att vi i Finland behöver se mer företagare som tar sakerna i egna händer, och blir framgångsrika - och i stor skala. Att du får jobba baken av dig för din framgång och att det finns okontrollerbara risker har du att leva med, oavsett om du är i någon annans tjänst eller din egen. Hanken Entrepreneurship Society’s vision ”Att göra Hanken till Finlands mest entreprenöriella högskola”, med målsättning att istället för att 1 av 100 av Hankeiter blir entreprenörer blir 10 av 100 entreprenörer - ”som sedan anställer de resterande 90” - är en stark idé. Om hankeiter förr i tiden, i den eftersträvade utsträckningen blivit entreprenörer tillsammans med sina polare skulle kanske Skype, Facebook, Amazon, osv. haft sin vagga på Hanken? Utopi, tänker du kanske, Hanken lär ju inte ut något teknologikunnande! Sant i sig, men teknologin är bara en beståndsdel av deras affärsidé. Och affärsidé-tänkandet om något borde väl vara det som är Hankens hemmaplan? Din fråga borde kanske vara, lär Hanken ut bra affärsidé-tänkande, går det att tillämpa, går det att tjäna på kunskapen? Kanske Hanken borde vara en smula av en annan Hanken för att idén om att 10 av 100 skall hända; vilka nya privilegier ska fixas för Hankeiterna? Förstås hänger det inte enbart på Hanken, vilka böcker du sätts att läsa, vilka kurser du ska ta för examen osv. Om kunnande är per definition att du vet och har erfarenhet, hänger det mest på dig själv – att du har en dröm, att du har viljan att pröva dig fram och få erfarenhet, och att du skaffar den andliga styrkan att göra ny verklighet av det okända och det osannolika. Chance favors only the prepared mind! KOLUMN Näringslivet TEXT Torkel Tallqvist, styrelseordförande, SHS Understödsförening Richard Varis SEFE kontaktperson, Hanken Ditt medlemskap i SEFE Även om våra Gulisar nyligen fått en helt egen upplaga av Hankeiten dedicerad till enbart dem, så tänkte jag ha Gulisarna i fokus även i denna lilla skrivelse. Detta av två anledningar. Ett, för att det som vi gamyler ser som gamla nyheter, är helt nytt och främmande för den nya generationen av ekonomiestuderande vid Hanken. Två, för att en del av oss gamyler kanske har glömt någon av de många fördelar man har av sitt SEFE-medlemskap, och kanske vill ha minnet uppfriskat. För inte alltför länge sedan stod jag på ”scenen” i Maxen och presenterade SEFE för er, och jag antar att en del av er fortfarande kommer ihåg det mesta. Men som det brukar vara efter en dag av informativt lyssnande, så tenderar man att glömma en hel del. På grund av detta tänkte jag att jag skulle skriva om de förmåner ni som medlemmar i SEFE har, samt att jag lite kort tänkte förklara vad SEFE gör utöver det att de förser oss med trevliga förmåner. SEFE arbetar med att bevaka dina intressen som ekonomiestuderande och som färdig ekonom. Denna intressebevakning utgörs bland annat av att SEFE driver frågor som bland annat berör beskattningen av inkomster, högskolepolitiska frågor och mycket, mycket annat. Och som medlem i AKAVA är SEFE med och påverkar i en hel uppsjö av andra frågor. Vidare till det mer konkreta: Inom en snar framtid så kommer det att trilla ner en trevlig tidning vid namnet Kauppalehti i din brevlåda/ditt brevinkast. Denna tidning är något som var och en åtminstone bör skumma igenom, för att få en bättre bild av det som sker ute näringslivet. Denna insyn i vad som sker utanför Hanken gör det lättare att få ett grepp om det som du sitter och lyssnar på under föreläsningarna. Tidningen hjälper dig även att koppla mycket av den nya kunskapen till något konkret. I vart fall upplevde jag själv det som så under de första åren på Hanken. Det enda du behöver göra för att få hem Kauppalehti är att svara på det brev som de skickar hem till dig. Men, det roliga slutar inte bara med Kauppalehti. Som medlem i SEFE får du även en rabatt om 30 % på alla inhemska prenumerationer, samt att du kan beställa tidningen Forum För Ekonomi och Teknik till ett väldigt förmånligt pris. För att inte glömma rabatter på sådant som båtresor, hyrbilar och IFförsäkringar. Det finns en uppsjö av frågor som en studerande kan vara i behov att få hjälp med. Det kan vara allt från arbete vid sidan av studierna, till sommarjobb och graduskrivande åt företag, och vad för ersättning man bör få för sitt arbete. I det mesta står SEFE till din tjänst genom lönerekommendationer, juridisk rådgivning, tips för dig som söker ett arbete och mycket annat. Stipendier för utbytesstudier Ekonomföreningen Niord lediganslår stipendier för våra juniormedlemmar att söka för utbytesstudier utomlands. Vi delar ut max 10 stipendier à max 300€. En fritt formulerad ansökan riktas till Niords stipendienämnd och inlämnas per post till Niords kansli, poststämpel senast 20.10. Studieutdrag skall bifogas eftersom bra studieprestationer premieras. Före utbetalning begärs bekräftelse på att den studerande tar emot sin studieplats samt att den studerande är Niords juniormedlem. Om du inte ännu är juniormedlem kan du som är hankeit enkelt anmäla dig per e-post till vårt kansli. Medlemskapet är gratis och förpliktar dig inte till något. Juniormedlemskapet ger dig rätt att delta i Niords program som du kan läsa om i Niordbladet samt rätt att hyra våra stugor i Tahko och Himos. Dessutom får du Forum för ekonomi och teknik, Finlands ledande svenskspråkiga affärstidskrift. Meddela per e-post att du vill bli medlem, bifoga ditt namn, din adress och e-postadress. Du kan läsa mera om Niord på www.niord.fi Ekonomföreningen Niord rf ”Stipendienämnden” Banvaktsgatan 2 00520 Helsingfors niord@sefe.fi Nu tryckte jag in så mycket information på en enda sida att jag hoppas att detta gav dig i alla fall en överblick av vad SEFE har att erbjuda dig. Men, för att bekanta dig djupare med det som jag nämnt rekommenderar jag dig att besöka adressen www.kylterit.net för mer information. 27 Hankeiten 03/2010 27  Business students worldwide have ranked PwC the 2nd most attractive employer globally (Universum 2009). ” Kenneth Tax Consultant, Transfer Pricing PwC En bra arbetsdag ger en dynamisk känsla då projekten skrider framåt, då vi kan bidra med effektiva lösningar för våra kunder. Dåliga arbetsdagar är till för att framhäva de goda. Mitt arbete innebär bl.a. koncernstrukturering där vi fördelar vinster och förluster med hjälp av transaktioner bland bolag i internationellt skatteplaneringssyfte. PwC är en ungdomlig organisation med trevliga medarbetare. Hanken Studierna på Hanken gav en teoretisk referensram för att bygga vidare på den praktiska kunskapen. Tankesättet förändras och bildar grunden till att förstå helheter med olika affärsprocesser. Jag har märkt att ett aktivt initiativtagande med en vidsynt och positiv inställning uppskattas mycket. ” Niclas Senior Consultant, Performance Improvement PwC De bästa stunderna är när teamet efter hårt arbete får presentera sina analyser och idéer för kunden och man märker att man har kommit fram till något som har värde för kunden. De sämre stunderna infaller dagarna (och nätterna) innan detta. I våra projekt hjälper vi kunden att t.ex. förbättra sin lönsamhet genom att effektivera och omorganisera funktioner och processer. Hanken Hanken bär man nog med sig hela livet. Även om jag inte jobbar inom finansbranschen gav mina studier i finansiell ekonomi ett analytiskt sätt att angripa och strukturera problem. Fundera noga på vad du vill lära dig och sköt dina studier och jobb bra. Våga göra dina egna val och följ inte bara med strömmen. Niclas Hanstén, ekon.mag 2008 (finansiell ekonomi) Kenneth Virkkunen, ekon.mag 2007 (redovisning) Läs mera om Kenneth och Niclas och se andra karriärstoryn på www.pwc.com/fi 28 Hankeiten 03/2010

Eva Liljeblom:

Related documents

Products

Support

Eva Liljeblom:

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib