Nordvision
2014
2015
DR NRK RUV SVT UR YLE
Annual Report
Nordvision
2014
2015
NORDVISION 2014 - 2015
UDGIVET AF NORDVISION / PUBLISHED BY NORDVISION
DR NRK RUV SVT UR YLE
DESIGN
DR DESIGN
REDAKTION / EDITORIAL TEAM
HENRIK HARTMANN (ANSVARSHAVENDE REDAKTØR / EDITOR IN CHIEF)
KRISTIAN MARTIKAINEN
MARIANNA WIDMALM
OPLAG / NUMBER OF COPIES
1.200
ÅRSRAPPORTEN FINDES LIGELEDES PÅ NORDVISION.ORG
THE ANNUAL REPORT CAN ALSO BE FOUND AT NORDVISION.ORG
Annual Report
Indhold
Content
TRIO - ODINS GULL (NRK )
7
8
Forord / Foreword
Nordvision i tal 2014 / Nordvision key figures 2014
10
12
14
20
22
27
28
30
32
36
Programsamarbejde / Programme collaboration
Finsk barnanimation charmerar / Finnish children’s animation charms audiences
Populært flerdimensionelt familiedrama / Popular multidimensional family drama
En vetenskaplig wowupplevelse / A scientific ’wow’ experience
Utvandrade invandrare / Emigrated immigrants
Made in Africa / Made in Africa
Camillas klassiska / Camillas klassiska
Matchfixning - en gränslös kriminalitet / Match fixing - criminality without borders
2. verdenskrig i Skandinavien / 2nd World War in Scandinavia
Gastronomisk rundrejse i nord / Gastronomic tour in the Nordics
40
42
44
Udveksling / Programme and News exchange
Programudveksling / Programme exchange
Nyhetssamarbete över gränserna / Cross-border news collaboration
46
48
50
52
54
56
Formatsamarbejde / Format collaboration
Jävla homo / Bloody homo
Låt makten komma in / Let the power come in
Bluffresan utvecklas samnordiskt / Bluff trip is developed with pan-Nordic collaboration
Skiljas som vänner / Parting as friends
TV på TV / TV on TV
60
63
64
68
70
Udviklingsprojekter / Development projects
Nytt sociala medier-samarbete prioriteras / New social media collaboration
Eventyr fra hele verden / Stories from around the world
Blondinens historie / The history of blondes
App för 100 dagar utan sprit / App for 100 days without booze
74
76
76
78
80
81
82
Overblik / Overview
Nøgletal 2014 / Key figures 2014
Samproduktioner 2014 / Co-productions 2014
Nordvisionsfondens utdelning 2014 / Nordvision Fund grants 2014
Færdiggjorde samproduktioner 2014 / Completed co-productions 2014
Kontakt / Contact
Nordvisionsamarbejdet / Nordvision co-operation
FERÐASTIKLUR ISLANDSKE TRAVELOGUES (RUV)
ØYEVITNE (NRK)
MADE IN AFRICA (DR)
4
5
Forord
Foreword
LENA GLASER
HENRIK HARTMANN
DAGMAMMAN (SVENSKA YLE)
Der er fremgang på alle målbare parametre
i 2014 for Nordvisionssamarbejdet; antallet af samproduktioner, programudveksling,
arkivudveksling og nyhedsudveksling - stiger.
Med andre ord har samarbejdet mellem DR,
NRK, RUV, SVT, UR og Yle haft det bedste år
nogensinde. 4442 programmer og mere end
3200 nyhedsindslag.
Gensidig inspiration bliver til fælles succes
Dette flotte resultat er summen af mange dedikerede medarbejders samarbejde i de seks
nordiske tv- og mediebolag. Medarbejdere,
der stræber bevidst efter at samarbejde og
finde spændende løsninger.
Samarbejde har altid været en naturlig
del af det at producere medieindhold. Ingen
kan lave et tv-program alene. Men det er
ingen naturlov, at man også kan samarbejde
på tværs af bolag, på tværs af landegrænser
og på tværs af sproglige forskelle. Det kan de
i Nordvisions programgrupper.
Gennem flere år er det lykkedes at opbygge og udvikle tillidsfulde samarbejdende
miljøer, som år efter år skaber mange tværnationale resultater til gavn for partnerne.
GRÄNSEN (YLE)
All measurable parameters showed progress
in 2014 for the Nordvision collaboration;
the number of co-productions, programme
exchanges, archive exchanges and news
exchanges are rising. In other words, the
collaboration between DR, NRK, RUV, SVT, UR
and Yle has had its best year ever. 4442 programmes and more than 3200 news features.
Mutual inspiration becomes shared success
The excellent result is the sum of many dedicated employees’ collaboration between the
six Nordic television and media companies.
Employees who consciously strive to work
together and find exciting solutions.
Teamwork has always been a natural
part of producing media content. No one can
create a TV programme alone. But working across companies, across borders, and
across language differences is not a natural
law. This is what we achieve in Nordvision’s
programme groups. For several years we have
managed to build and develop dedicated collaborative environments that year after year
create multiple cross-national results to the
benefit of our partners.
ØYEVITNE (NRK)
6
Nye ekspertnetværk
Motivationen er stigende i disse år for at
deltage i nordiske ekspertgrupper, som deler
værdifuld viden. Inden for det sidste år er
der kommet fire nye netværk til: distribution,
database journalistik, etikchef og sociale
medie-redaktører. Den nysgerrige udveksling
af viden, der foregår i programgrupperne og
ekspertgrupperne øger deltagernes overblik
over egne muligheder og kvalificerer dem til at
tage beslutninger.
Fremtidens digitale Nordvisionssamarbejde
Traditionelt har Nordvisionssamarbejdet
bestået af samproduktioner og programudveksling. For 4-5 år siden indledte vi så et formatudviklingssamarbejde, og vi har de sidste
år set samarbejder omkring vidensdeling på
områder som rettigheder, distribution, web,
etik og sociale medier.
Fremtidens digitale Nordvisionssamarbejde, hvordan ser det så ud? I den nye
internationale medievirkelighed har vi brug for
at samle kræfterne for at få større muskler. De
globale udfordringer er store, men det nordiske svar ligger lige for: samarbejde omkring
New expert networks
In recent years, the impetus to participate
in Nordic expert groups, who share valuable
knowledge, has been high. In the last year, four
new networks have emerged: distribution, database journalism, ethics manager and social
media editor. The inquisitive knowledge exchange that occurs in the programme groups
and expert groups increases the participants’
overview of their own opportunities and qualifies them to make decisions.
The future of Nordvision’s digital
collaboration
Traditionally, the Nordvision collaboration has
consisted of co-productions and programme
exchanges. 4-5 years ago, we launched a
format development collaboration, and in the
last year we have seen collaboration around
knowledge sharing in areas such as rights,
distribution, web, ethics and social media.
What does the future of Nordvision’s
digital collaboration look like? In the new
international media reality, we need to gather
strength to get bigger muscles. The global
challenges are big, but the Nordic response
7
nye digitale formater, mere strategisk vidensudveksling, og måske et samarbejde omkring
nye fremtidige tekniske platforme. Det bliver
spændende at følge udviklingen i 2015.
Still going strong
I mange forskellige sammenhænge skabes
der alliancer for at løse en række af samfundets alvorligste udfordringer. De fleste
Nordvisionbolag arbejder nationalt med at
styrke partnerskaber. Vi har heldigvis allerede
det nordiske partnerskab Nordvision, som i
2014 fyldte 55 år, og som aldrig før har leveret
så flotte resultater. Stor tak til alle, der har
medvirket hertil.
Lena Glaser,
Programdirektør SVT og ordførende for
Nordvision
Henrik Hartmann,
Generalsekretær Nordvision
will rise to it: collaboration around the new
digital formats, more strategic knowledge
exchange, and perhaps collaboration around
new future technical platforms. Following its
development in 2015 will be exciting.
Still going strong
Alliances have been formed in many different
contexts to address some of society’s most
serious challenges. Most Nordvision companies work nationally to strengthen partnerships. Fortunately we already have the Nordic
partnership Nordvision, which celebrated 55
years in 2014, and which has just recorded its
best results ever. Huge thanks to everyone
who contributed to this.
Lena Glaser,
Programme Director SVT and chair at
Nordvision
Henrik Hartmann,
General Secretary at Nordvision
Nordvision
i tal 2014
Nordvision
key figures 2014
4.442
157
PROSJEKT PERFEKT (NRK)
Co-productions in production
Co-produced and
exchanged 72
Completed co-productions
programmes
69
Co-productions supported by the
1.551
Co-produced
BROTT OCH STRAFF (UR)
Nordvision Fund
RIIS FORFRA (DR)
30
Development projects supported by the
episodes
Nordvision Fund
2.891
Exchanged
episodes and
archive clips
DEN FJÄRDE MANNEN (SVT)
8
BASTUKVÄLL PÅ STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)
9
Program
Samarbejde
Programme
Collaboration
10
11
Finsk
barnanimation
charmerar
Finnish children’s
animation charms
audiences
The success continues for Yle’s children’s animations.
The snowman Albi will be broadcasted in all the Nordic
countries
Segertåget för Yles barnanimationer fortsätter.
Snögubben Albi ses i alla nordiska länder.
—
A few minutes of Yle’s new children’s animation about the snowman Albi was all
that was needed to get the audience to laugh and ensure that the project would
become a Nordic co-production when it was pitched for the Nordic commissioning editors for children’s programmes at the Nordvision meeting in Helsinki
in autumn 2014.
All four Nordic companies are listed as co-producers of Albi. Yle’s success
with children’s animations thus continues and Albi has become as successful
among the Nordic public service companies as Mr. Clay and his Magic Hat from
2005.
The Head of Children’s Programmes, Teija Rantala, comments about the
long tradition of children’s animation that exists in the company.
”Yle has historically produced a lot of animations. We even used to have our
own animation studio, but when the people who worked with animations retired
they were not replaced by new staff. In recent years we have instead produced
animations in cooperation with external companies.”
—
Kristian Martikainen
Reputable authors
Markus Majaluoma and Mikko Kunnas presented an idea about a new animated
series to Yle in autumn 2011.
”Kunnas is brilliant at creating characters and Majaluoma’s humour is fittingly absurd, which made it easy to join the project,” says Jarmo Oksa, the
producer responsible for Yle’s children’s programmes.
Episodes of Albi are five minutes long. Thirteen episodes will be produced
during 2015 and the same number will be produced in 2016.
Markus Majaluoma is a well-known Finnish author and illustrator of children’s books. His books have also been translated into Danish, Norwegian and
Swedish. Mikko Kunnas has created animations for Yle’s children’s programmes
for more than 20 years and his animations have been sold around the world.
Kristian Martikainen
Några få minuter av Yles nya barnanimation om snögubben Albi var allt som
behövdes för att publiken skulle skratta och projektet bli en nordisk samproduktion, då det pitchades för de nordiska barnbeställarna vid Nordvisions möte i
Helsingfors hösten 2014.
Alla fyra nordiska bolag är med som samproducenter i Albi. Yles framgång
med barnanimationer fortsätter således och Albi är redan nu en lika stor succé
bland de nordiska public service-bolagen som Mr. Clay and his Magic Hat från
2005.
Chefen för barnprogrammen, Teija Rantala, berättar om den långa tradition
av barnanimationer som finns i bolaget.
”Yle gjorde i tiderna mycket animationer. Vi hade till och med en egen
animationsstudio, men då de som jobbade med animationer gick i pension så
anställdes det inte nya i stället för dem. Under de senaste åren har vi i stället
producerat animationer i samarbete med externa bolag.”
There are no clichés for young children
Albi is intended for children aged 3-6 and does not have any heavy dialogue.
The key elements of the stories are picture-based narration and sounds. Mikko
Kunnas’s and Markus Majaluoma’s role models are Pingu, Pat & Mat, Shaun the
Sheep and other classic children’s animations that do not have dialogue, with
some added spice from adult pantomime artists such as Mr. Bean and Charlie
Chaplin. Characters that are loved and which make people laugh.
”One needs to have a clear sequence of events, without emphasising things
too much. One should not be afraid of clichés, because children do not know
them anyway. As neither dialogue nor a narration voice are used, the events and
the rhythm of the story have very important roles,” says Markus Majaluoma.
Välrenommerade upphovsmän
Hösten 2011 presenterade Markus Majaluoma och Mikko Kunnas för Yle idén
om en ny animationsserie.
”Kunnas är genial på att skapa karaktärer och Majaluomas humor är passligt
absurd, vilket gjorde det enkelt att delta i projektet”, berättar den ansvariga
producenten för Yles barnprogram, Jarmo Oksa.
Avsnitten av Albi är fem minuter långa. Tretton episoder produceras under
2015 och ytterligare lika många i 2016.
Markus Majaluoma är en välkänd finsk barnboksförfattare och illustratör.
Hans böcker har också översatts till danska, norska och svenska. Mikko Kunnas
har gjort animationer för Yles barnprogram i över tjugo år och hans animationer
har sålts över hela världen.
A weakness became a strength
While visiting schools and libraries, Markus Majaluoma showed the pilot to
hundreds or perhaps even thousands of Finnish schoolchildren, as well as to
children in France and Russia. The reactions were unequivocal. Mikko Kunnas
and Markus Majaluoma realised that the stripped-down world they had created
was not a weakness, but was in fact a strength.
”The humour in the series is certainly important, but we have tried to
make Albi easy to like, so what he does is reminiscent of an inquisitive child.
Sometimes Albi has to be intelligent, sometimes cunning. Albi cannot be
unhappy or scared, because he is alone. That would be just too cheerless,”
observes Markus Majaluoma.
För småbarn finns inga klyschor
Albi riktar sig till småbarn i åldern 3-6 år och har ingen bärande dialog.
Bildberättandet och ljudvärlden är centrala för berättelsen. Mikko Kunnas och
Markus Majaluomas förebilder är Pingu, Två snubbar, Fåret Shaun och andra
klassiska barnanimationer utan dialog, men kryddat med vuxenpantomim som
Mr. Bean och Charlie Chaplin. Karaktärer som älskas och får en att skratta.
”Det gäller att ha ett tydligt händelseförlopp, utan att understryka för
mycket. Man får inte vara rädd för klyschor, eftersom barn inte känner till dem.
Då både dialogen och berättarrösten saknas så får händelserna och rytmen i
berättelsen en väsentlig roll”, berättar Markus Majaluoma.
Further animations
Children’s programmes in the Nordvision collaboration had their best year ever
in 2014 as a result of explosive growth to a total of 950 co-produced programme
episodes. The growth for the year was 300 programme episodes.
Head of Children’s Programmes Teija Rantala is a strong advocate of
continued collaboration and promises that Yle will continue in the same way i.e.
producing high-quality animations.
”International co-productions constitute one of the key strategic objectives of
Yle. We are currently making preparations for our next animation project, which will
probably be pitched at the Nordic children’s meeting in Copenhagen in March 2015.”
Svagheten blev en styrka
Under sina författarbesök i skolor och på bibliotek provvisade Markus
Majaluoma piloten för hundra eller tusentals finska skolbarn, men också i
Frankrike och Ryssland. Reaktionerna var entydiga. Mikko Kunnas och Markus
Majaluoma insåg att den avskalade världen de skapat inte var en svaghet, utan
en styrka.
”Humorn i serien är visserligen viktig, men vi har försökt göra Albi enkel att
ta till sig, så det han gör påminner om ett nyfiket barn. Ställvis måste Albi vara
intelligent, ibland listig. Albi kan inte vara olycklig eller rädd av sig, eftersom han
är ensam. Det skulle vara för tröstlöst”, konstaterar Markus Majaluoma.
Ytterligare animationer
Barnprogrammen inom Nordvisionsamarbetet hade 2014 det bästa året någonsin med en explosiv tillväxt till totalt 950 samproducerade programepisoder.
Tillväxten på årsnivå var 300 program.
Barnchefen Teija Rantala tar starkt ställning för fortsatt samarbete och lovar
att Yle fortsätter i samma spår, med att producera högklassiga animationer.
”Internationella samproduktioner är ett av de centrala strategiska målen för
Yle. Vi förbereder för tillfället vårt nästa animationsprojekt, som troligen pitchas
vid det nordiska barnmötet i Köpenhamn i mars 2015.”
ALBI (YLE)
12
13
Populært flerdimensionelt
familiedrama
Efter Borgen og Forbrydelsen kom
Arvingerne som DRs nye store
søndagsdrama. I vinteren og foråret
2015 løber sæson 2 af Arvingerne
så over skærmen i hele Norden.
Interessen for Arvingerne er ikke bare
stor i Danmark og Norden. Over 40
lande har købt første sæson om arven
efter Veronika, og serien er også solgt
til gen-indspilning i USA.
—
Henrik Hartmann
Arvingerne handler om fire voksne børn, der arver
kunstneren Veronika Grønnegårds gods og ejendele.
Arvingerne er produceret af DR Drama og er en samproduktion mellem alle de nordiske tv-stationer.
Piv Bernth, der er dramachef i DR fortæller:
”Sæson 1 af Arvingerne lukkede jo ned der, hvor vor
hovedperson Signe endte med at sidde alene tilbage i
huset på samme måde, som vi så moderen i huset i første afsnit. Når vi starter sæson 2 er der gået et år, og der
er kommet et barn. Barnet bliver omdrejningspunktet for
familiens nye projekt”.
Piv Bernth mener, det er det er universelle i familiedramaet, der gør serien så populær og gør, at den rejser
over grænser. Piv Bernth fortæller:
”Der er en genkendelighed i serien, og særligt en
relationel genkendelighed i serien, som mange finder
interessant. Manuskriptforfatter Maya Ilsøe formår at
vende op og ned på sympatien for hovedpersonerne.
Hver gang jeg selv ser et nyt afsnit af Arvingerne, så
identificerer jeg mig med nye hovedpersoner. Styrken
ved fortællingen om arvingerne er efter min mening
meget nuanceret, og jeg synes personligt, at det er en
stor glæde at se en flerdimensionel drama tv-serie, som
ikke er en krimi”.
Svensk tyngde og dansk lethed
Det er den svenske skuespiller og instruktør Pernilla
August, der var været konceptuerende instruktør på
serien. I udviklingsfasen har manuskriptforfatter Maya
Ilsøe og Pernilla August haft et tæt samarbejde. Pernilla
August har instrueret de første tre afsnit. Piv Bernth
fortæller:
”Pernilla August har bidraget med en svensk alvor,
tyngde og dybde. Hun har formået at etablere en dybde
i alle karaktererne, som har været meget værdifuld,
og som vi hele tiden i serien kan vende tilbage til. Jeg
synes serien har fået en interessant (svensk) dybde og
melankoli, sammen med en dansk lethed. Og så har vi
jo i øvrigt også en norsk skuespiller i en af de bærende
roller, som er med til at skabe en vis skandinavisk
identifikation”.
skal vi lave drama til de nationale territorier. Og vi bør
have mere end 50 procent af finansieringen in-house, så
vi skal ikke gå på kompromis med den dobbelte historie,
vi som public service broadcastere bør formidle. Men
det er klart, vi skal samtidig være nysgerrige på coproduktioner, og vi skal jo udvikle os”, siger Piv Bernth.
Flere nordiske og internationale co-produktioner?
Efter Arvingerne skal mange af de nordiske seere stifte
bekendtskab med The Team. The Team er resultatet
af en større europæisk co-produktion med 7 lande
og tre europæiske hovedpersoner (tysk, belgisk og
dansk). The Team er den første gennemførte europæiske multisprogede krimiserie. Den er initieret af Peter
Nadermann (tidligere ZDF Enterprises) i samarbejde
med DR ud fra idé af forfatterne Mai Brostrøm og Peter
Thorsboe. Piv Bernth fortæller:
”DR er jo med på et hjørne, og jeg har læst med på
manuskriptet. Den er flot produceret. Den er super
spændende med ”multisprog”, hvor alle taler engelsk
i serien med deres egne accenter. Jeg tror og håber
seerne er klar til det. Det bliver spændende og kan
måske åbne op for yderligere nordiske og europæiske
co-produktioner”.
Piv Bernth vil gerne co-producere mere, både nordiske og internationalt, så man med det samme budget
kan lave noget mere drama. Piv Benth siger:
”Nu har vi lavet Broen sammen (DR og SVT), det har
været rigtig godt. Men det vil jo også være oplagt at lave
en direkte og ægte samproduktion mellem DR og SVT,
DR og NRK eller i andre konstellationer. Vi har haft et
udviklingsprojekt omkring Margrethe d. 1, men det ville
blive for svært at realisere. Det kunne være spændende
at finde et fællesnordisk projekt med det bedste fra
alle fire eller fem lande, forskellige locations, bruge
særkenderne og med mere udtalte forskellige nordiske
karakterer”.
Arvingerne sæson 3
DR har bekræftet at der kommer en fortsættelse af
Arvingerne. Sidste afsnit i sæson 2 kalder på en
sæson 3.
”Maja Ilsøe har efter min mening vitaliseret en genre,
som gør, at det er noget af det bedste, vi nogensinde
har produceret i DR Drama. Et drama uden krimi. Jeg
vil påstå, at den kvalitetsmæssigt ligger i top 4 på listen
over ”all time best” i DR drama”, slutter Piv Bernth.
Hvor bevæger nordisk drama sig hen?
Mange udenlandske tv-stationer og distributører vil
gerne samarbejde med de nordiske public service bolag
omkring tv-drama. Nordisk drama bevæger sig for alvor
ud i verden i denne tid.
”Nordisk tv-drama er voldsomt populært i udlandet.
Men vi skal tænke os sindssygt godt om, så vi ikke blindt
lader os forføre ud i den store verden. I bund og grund
ARVINGERNE (DR)
14
15
Popular multidimensional
family drama
After Borgen and The Killing came The Legacy as DR’s major new Sunday drama.
In winter and spring 2015, season 2 of The Legacy will be broadcast throughout
Scandinavia. Interest in The Legacy is not limited to Denmark and Nordic region.
Over 40 countries have bought the first season about the legacy of Veronika, and
the series has also been sold for re-make in the US.
—
Henrik Hartmann
The Legacy is about four adult children who inherit artist Veronika Grønnegård’s estate and assets. The Legacy is
produced by DR Drama and is a co-production between all the Nordic TV stations.
Piv Bernth, Head of Drama at DR says:
”Season 1 of The Legacy ended with protagonist Signe sitting alone in the house the same way the mother did
in the first episode. When we start season 2, a year has gone by and a child has arrived. The child becomes the focal
point of the family’s new project.”
Piv Bernth believes that it is the universal family drama that makes this series so popular and suitable to take
across borders. Piv Bernth explains:
”There is a recognisability in the series, and particularly a relational recognisability in the series, which many find
interesting. Screenwriter Maya Ilsøe attempts to turn our sympathy for the main characters up or down. Each time I
watch a new episode of The Legacy, I identify with the new protagonist. The strength in the legacy’s plot to my mind
is very nuanced and I personally think it’s always a pleasure watching a multi-dimensional drama TV series that isn’t
a thriller.”
Swedish gravity and Danish lightness
It is Swedish actress and director Pernilla August who was the concept producer on the series. During the development phase, screenwriter Maya Ilsøe and Pernilla August worked closely together. Pernilla August produced the
first three episodes. Piv Bernth explains:
”Pernilla August contributed the Swedish sobriety, gravity and depth. She has tried to bring depth to all the
characters, which has proven very valuable, and which we can keep coming back to throughout the series. I think
the series has gained an interesting (Swedish) depth and melancholy, coupled with a Danish lightness. And then we
also have a Norwegian actor in one of the leading roles, who helps create a certain Nordic identification.”
Where is Nordic drama heading?
Many foreign TV stations and distributors want to work with the Nordic public service companies on TV dramas.
Nordic drama is currently making its mark on the world.
”Nordic TV drama is extremely popular abroad. But we have to be really careful not to be led blindly into the big
wide world. We basically have to create a drama for our national territories. And we should have more than 50% of
the finance in-house, so we don’t have to compromise the double story that we as a public service broadcaster
should communicate. But it’s clear that we also have to be inquisitive during co-productions, and we also have to
develop,” says Piv Bernth.
ARVINGERNE (DR)
More Nordic and international co-productions?
Following The Legacy, many of the Nordic viewers found an affinity with The Team. The Team is the result of a a
major European co-production with 7 countries and three European main characters (German, Belgian and Danish).
The Team is the first completed European multilingual crime series. It was started by Peter Nadermann (previously
ZDF Enterprises) together with DR based on an idea from writers Mai Brostrøm and Peter Thorsboe. Piv Bernth
explains:
”DR is involved and I have read the script. It’s beautifully produced. It’s really exciting with the different languages, where everyone in the series speaks English with their own accents. I think and hope the viewers are ready for it.
It will be exciting and may pave the way for further Nordic and European co-productions.”
Piv Bernth would like to do more co-productions, both in the Nordic region and internationally, to create more
drama with the same budget. Piv Benth says:
”Now we’ve done The Bridge together (DR and SVT), which was really great. But it would also be exciting to
create a direct co-production between DR and SVT, DR and NRK or other constellations. We have had a development project going on Margaret 1st, but that might be too hard to pull off. It would be great to find a common Nordic
project with the best from all four or five countries, different locations, using the distinctive features of each one and
with the differences between the different Nordic characters being more prominent.”
The Legacy season 3
DR has confirmed that they will produce a third season of The Legacy. The final episode in season 2 calls for
continuation.
“I believe Maja Ilsøe has revitalised a genre that makes it some of the best television DR Drama has ever produced. A drama without crime. I would say that in terms of quality it is in the top 4 of the all-time best productions
from DR drama,” concludes Piv Bernth.
ARVINGERNE (DR)
16
17
PENTHOUSE NORTH (SVT)
NOBEL - OM UPPFINNINGARNA OCH MÄNNISKORNA BAKOM DEM (UR)
DET SØDE LIV (DR)
KULTUR I FAROZONEN (SVT)
NORDISKE RUM (DR)
BONDERØVEN (DR)
DAGMAMMAN (SVENSKA YLE)
18
VIKINGAKVINNOR (SVT)
DEN FJÄRDE MANNEN (SVT)
19
En vetenskaplig
wowupplevelse
A scientific ‘wow’
experience
Vardagliga fenomen filmade
med makro-objektiv, en
tydlig publiceringsplan
för nätet och inslag
anpassade för sociala
medier presenterades
när NRK pitchade sin nya
vetenskapsserie.
Nu producerar NRK 45
ultrakorta Øyeblikket för alla
nordiska bolag.
Everyday phenomena filmed
with a macro lens, a clear
online publishing policy and
features adapted specifically
for social media were
presented at the pitch for
NRK’s new science series.
NRK is now producing 45
ultra-short Øyeblikket
film clips for all the Nordic
companies.
—
Marianna Widmalm
Vad händer och hur ser det ut, egentligen? Det finns en mängd vardagliga
fenomen som vi inte ens tänker på,
vi tar dem för givna. Med hjälp av en
höghastighetskamera får vi komma
nära biologiska fenomen, kemiska och
fysiska processer. Att med extrem slow
motion visa vardagliga fenomen som
vi inte hinner uppfatta med blotta ögat.
Snökristaller, tatueringsnål och cymbaler
hamnar i extrem närbild och blir underhållande wow-faktor i NRK:s nya serie
Øyeblikket.
Det var producenten/grafikern
Jørgen Leangen som pitchade idén
till NRK:s vetenskapsredaktion och
Øyeblikket blev en visuell vilopunkt i
NRK:s vetenskapsprogram Schrödingers
Katt.
Det är en del tekniska utmaningar
som man måste övervinna när man filmar
med höghastighetskamera, då kameran i
kombination med makro-objektiv kräver
väldigt mycket ljus. ”När vi t.ex. filmade
ett finger som gör ljud genom att dra
längs kanten på ett vinglas nådde vi upp
i 7200 bilder per sekund för att på riktigt
kunna se hur glaset vibrerar när någon
spelar på det” berättar Jørgen Leangen.
från flugfiske till tändstickor, tittarna
kan också stifta bekantskap med hur
ett magplask ser ut i extrem närbild.
”Faktainformationen är en viktig del i
programmet, det är korta texter som vävs
in visuellt i programmen för att förklara
de olika fenomen vi ser. Musiken specialskrivs till varje episod men först efter att
episoden ifråga är färdigredigerad, detta
för att på bästa sätt kunna lyfta fram
varje episods unika rytm. Det finns nu 30
färdigfilmade konstverk av vår vardag
som kallas Øyeblikket och redaktionen
ska producera 15 nya avsnitt 2015” berättar Kirsti Moe.
—
Överraskning och fascination
”Ett kort wow!, och det berättar vad vi har
önskat att förmedla med detta program,
nämligen en överraskning och fascination över hur saker vi är vana vid att
se omkring oss egentligen ser ut när vi
kommer nära”, berättar Kirsti Moe, redaktionschef för vetenskap i NRK Trøndelag.
”Trots den korta längden på episoderna
är det ett ytterst ambitiöst projekt, och
alla public service-bolag i Norden är med,
ett samarbete som inte skulle varit möjligt utan Nordvision”, säger Kirsti Moe.
Nordvisionssamarbetet
Øyeblikket blev en stor succé när Jørgen
Leangen återpitchade formatet hösten 2014, sex månader efter att de fått
utvecklingsstöd från Nordvision. Serien
är i produktion och samproduceras
med stöd av samtliga nordiska public
service-bolag.
Men hur tänker de andra nordiska
länderna kring publiceringen? Øyeblikket
är ett speciellt och egentligen väldigt
kort format för TV:
”Vi siktar på att använda Øyeblikket
som inslag i Vetenskapens Värld och på
dess webb samt i sociala medier” säger
Peter Nyrén, SVT:s faktabeställare.
Svenska Yle har inget eget veten-skapsprogram berättar Nicolina
Zilliacus-Korsström, beställare, ”men vi
siktar på att använda serien på webben
och i programmellanrum”.
Även isländska RUV tänker på
samma sätt enligt inköpschef Hera
Ólafsdóttir, ”korta fillers på TV och även
webbpublicering”.
Konstverk av vardagen
Ämnena för programmen varierar friskt,
Se Øyeblikket; klicka in på tv.nrk.no och
sök på programtitel.
Marianna Widmalm
What actually happens and what does it
actually look like? There is a wide range of
everyday phenomena that we do not even
think about, as we simply take them for
granted. Using a high-speed camera, we
get up close to biological phenomena, as
well as chemical and physical processes.
Extreme slow motion is used to show everyday phenomena that we cannot perceive
with the naked eye. Snow crystals, tattoo
needles and cymbals end up in extreme
close-up and are entertaining wow factors
in NRK’s new series Øyeblikket.
It was the producer/graphic designer
Jørgen Leangen who pitched the idea to
NRK’s science department and Øyeblikket
became a visual resting point in NRK’s
Schrödingers Katt science programme.
There are a number of technical challenges that have to be overcome when
shooting with high-speed cameras, as
the camera requires a lot of light when
combined with a macro lens. ”When we,
for example, filmed a finger making a noise
by being dragged along the rim of a wine
glass, we went up to 7200 frames per second in order to really be able to see how
the glass vibrated when someone played
on it,” comments Jørgen Leangen.
Ett perfekt format för sociala medier
När idén vidareutvecklades tänkte
redaktionen på NRK igenom vad som
är det bästa publiceringssättet för den
typen av korta format och därför har man
anpassat idén för nätpublicering. ”Sju
Øyeblikket ska publiceras samtidigt, för
att de mest intresserade ska få sitt lystmäte och kunna ”frossa” i filmerna. Allt
ska ut först via nätet och sedan användas
i TV-program. Facebook-publiceringen
blir mer anpassad till vad vi behöver till
sidan just då för att hålla den levande
och för att kunna ge tittarna något unikt
ganska ofta. Det kommer också att publiceras korta versioner av utvalda inslag,
anpassade till Instagram och Snapchat.”
berättar Kirsti Moe.
Surprise and fascination
”A brief wow! - that is what we wanted to
convey with this programme, namely a
sense of surprise and fascination with what
things we are used to seeing around us
really look like when we get up close,” says
Kirsti Moe, Chief Science Editor at NRK
Trøndelag. ”Despite the short length of the
episodes, it is an extremely ambitious project, and all the public service companies in
the Nordic region are on board. Such a collaboration would not have been possible
without Nordvision,” adds Kirsti Moe.
Artworks from everyday life
The topics for the programme are very
varied, and range from fly fishing to the use
of matches. Viewers can also see how a belly
flop looks in extreme close-up. ”Facts and
20
information are important parts of the programme, short texts are therefore woven into
the visual effects in order to explain the various phenomena we see. The music is written
specifically for each episode, but only after
the episode has been fully edited. This makes
it possible to highlight each episode’s unique
rhythm in the best possible way. We now
have a collection of 30 completed artworks
from our everyday life called Øyeblikket
and the department will produce 15 new
episodes in 2015,” says Kirsti Moe.
A perfect social media format
When the idea was developed further, the
editorial team at NRK thought about what
the best way of publishing this type of
short format was and therefore adapted
the idea to suit online publication. ”Seven
Øyeblikket are to be published simultaneously, so that people who are very interested really get their fill and and can ”revel” in
the films. Everything will first be published
online and then used in TV programmes.
The Facebook publishing will be more
adapted to what we need on the page at
that moment in order to keep it current and
in order to be able to give viewers something unique quite often. Short versions of
selected elements will also be published,
after first being tailored for Instagram and
Snapchat,” comments Kirsti Moe.
Nordvision cooperation
Øyeblikket was a big hit when Jørgen
Leangen repitched the format in autumn
2014, six months after having been granted financial support from Nordvision.
The series is currently in production and
is a co-production supported by all the
Nordic public service TV broadcasters.
But what do the other Nordic countries think about online publication?
Øyeblikket is a special and really very
short format for TV:
”We are aiming to use Øyeblikket as
part of our Vetenskapens Värld programme and on that programme’s website
and in social media,” says Peter Nyrén,
SVT Commissioning Editor for factual
programmes.
”Swedish Yle does not have its
own science programme,” comments
Commissioning Editor Nicolina ZilliacusKorsström, ”but we aim to use the series
on the web and in between programmes”.
Icelandic RÛV is also thinking along
the same lines, according to Head of
Acquisition Hera Ólafsdóttir, ”short fillers
on TV and also online publishing”.
ØYEBLIKKET (NRK)
ØYEBLIKKET (NRK)
To see Øyeblikket, go to tv.nrk.no and
search for the programme title.
21
Utvandrade
invandrare
Emigrated
immigrants
Programmet presenterar invandrare som återvänt till
sitt gamla hemland och tagit med sig något de lärt sig
i Norden för att använda det då de är tillbaka vid sina
rötter. Ofta är det problemfallen som uppmärksammas,
men nu får de positiva berättelserna utrymme.
The programme showcases immigrants who have
returned to their original homelands and who have
taken with them knowledge they learned in the Nordic
countries that they can use when they are back close to
their roots. It is often problem cases that are given the
most attention, but this programme now gives positive
stories more prominence.
—
Kristian Martikainen
Utvandrade invandrare (arbetsnamn) är ett projekt av Svenska Yle och frilansjournalisten Wali Hashi. Serien visar en dold sida av invandringen genom att
porträttera flyktingar och invandrare som kommit till Finland och Skandinavien,
men numera flyttat tillbaka till sina gamla hemländer. Med sig i bagaget har de
allt det som det nordiska samhället gett dem.
Programmet visar i 8 x 30 minuter hur invandringspolitiken de nordiska länderna driver har effekter på överraskande håll i världen, långt borta från Norden.
Och i ett långt perspektiv.
Faktabeställarna tilldelade i april 2014 Utvandrade invandrare 10 000 euro i
decentralt utvecklingsstöd från Nordvisionsfonden. Efter återpitchen i oktober
samma år gick DR och SVT in som samproducenter och programmet intresserade också RÛV.
”Det överraskade mig stort hur positiv respons projektet om utvandrade invandrare fick från alla de nordiska public service-bolagen”, berättar Wali Hashi.
—
Utvandrade invandrare (working title) is a project run by Swedish Yle and freelance journalist Wali Hashi. The series depicts a hidden side of immigration by
portraying refugees and immigrants who came to Finland and Scandinavia, but
who have now moved back to their old homelands. And they have taken with
them everything that Nordic society has given them.
The series shows, in 8 x 30 minute programmes, how immigration policies
in the Nordic countries have an effect in surprising parts of the world, far away
from the Nordic countries. Including long term effects.
The Commissioning Editors for Factual Programmes allocated 10,000 euros
of decentralised development support from the Nordvision fund to Utvandrade
invandrare in April 2014. Following the repitch in October of the same year,
DR and SVT joined in as co-producers and RÛV was also interested in the
programme.
”It really surprised me how much positive feedback the project about emigrated immigrants received from all the Nordic public service companies,” says
Wali Hashi.
Proud of Nordic identity
The journalist Wali Hashi, who came up with the idea, explains that it is an exciting and also a constructive programme: ”Utvandrade invandrare is interesting
for Nordic immigrants and for the vast majority of the population, both young
and old”.
The documentary series highlights the benefits of the education, language
skills and life experience that the immigrants have amassed in the Nordic countries when they return home to their original homelands. Nordic democracy, the
political system and equality are core values.
”Utvandrade invandrare shows viewers that the world is ultimately not as big
as one might think, and that Nordic influences are surprisingly strong. Although
one may have a different skin colour, or a different background or religion, one
can at the same time be a northerner and proud of one’s Nordic identity,” says
Wali Hashi.
Wali Hashi came to Finland from Somalia as a 17 year old.
”In Finland I have learned about loyalty, about human rights and about the
fact that one can make a difference,” says Wali Hashi, who has lived in Finland for
almost 30 years.
Kristian Martikainen
Stolt över nordisk identitet
Journalisten Wali Hashi, som står bakom idén, berättar att det är fråga om ett
både spännande och konstruktivt program: ”Utvandrade invandrare är intressant för nordiska invandrare, den stora majoriteten av befolkningen, unga och
vuxna.”
Dokumentärserien belyser nyttan av utbildningen, språkkunskaperna och
livserfarenheten invandrarna samlat på sig i Norden, då de återvänder hem till
sina fäderneländer. Den nordiska demokratin, det politiska systemet och jämlikheten står som förebilder.
”Utvandrade invandrare visar tittarna att världen sist och slutligen inte är
så stor som man tror och att de nordiska influenserna är överraskande starka.
Fastän du har en annan hudfärg, avvikande bakgrund eller religion, så kan du
samtidigt vara en nordbo och stolt över din nordiska identitet”, säger Wali Hashi.
Wali Hashi kom själv som 17-åring till Finland från Somalien.
”I Finland har jag lärt mig vad lojalitet betyder, om mänskliga rättigheter och
att man kan påverka”, berättar Wali Hashi, som bott i Finland i nästan 30 år.
Benefits 500 children with developmental problems
Each episode focuses on an emigrated immigrant from Denmark, Finland,
Norway or Sweden. The people we meet include Anetta and Mohamed Osman
Jawahiri.
Professor Mohamed Osman Jawahiri was forced to flee the civil war in
Somalia in 1991. The former minister was granted asylum in Norway. He both
studied and taught at university level in Norway. Mohamed Osman Jawahiri
returned to Somalia in 2008 to help rebuild the political system in the country.
”In 2012, in the first election for twenty years, he was a candidate for the
position of speaker in the Parliament. The Parliament met on 28 August 2012
and the professor and former minister had four rivals who had all served as
ministers during the transition phase. Mohamed Osman Jawahiri received 119
votes and was elected to the position of speaker with a clear majority,” comments Wali Hashi.
Wali Hashi reveals that the story about Anetta is one of the newer ones, but
that it is incredibly exciting.
”Anetta is a 48-year-old woman from Tanzania who was adopted and moved
to Sweden at the age of three because her biological parents were unable to
care for her. Anetta’s Swedish mother took the girl to Sweden in 1969 and she
returned to Tanzania in 2003. In Tanzania, Anetta founded the country’s first
school for disabled children in 2004. Approximately 500 disabled children now
benefit from Anetta’s initiative.”
In Sweden, Anetta learned that it is possible to teach and train disabled
people.
”If I had not had the Swedish mentality, I would not have even thought about
establishing a school for disabled children,” says Anetta.
Utvandrade invandrare is being produced throughout 2015 and delivery will
take place during the first quarter of 2016. The production schedule includes,
besides travel days, at least 80 filming days in eleven countries.
Gagnar 500 barn med utvecklingsstörning
I varje avsnitt följer programmet med en utvandrad invandrare från Danmark,
Finland, Norge eller Sverige. Några personer vi kommer att få se är Anetta och
Mohamed Osman Jawahiri.
Professor Mohamed Osman Jawahiri tvingades år 1991 fly undan inbördeskriget i Somalia. Den före detta ministern beviljades asyl i Norge. I Norge både
studerade och undervisade han på universitetsnivå. 2008 återvände Mohamed
Osman Jawahiri till Somalia för att återuppbygga det politiska systemet i landet.
”2012, i det första valet på tjugo år, ställde han upp som kandidat för talmansposten i parlamentet. Parlamentet sammanträdde den 28 augusti 2012
och professorn och den före detta ministern hade fyra motkandidater som alla
tjänstgjort som ministrar under övergångsfasen. Mohamed Osman Jawahiri fick
119 röster och valdes med klar majoritet till parlamentets talman”, säger Wali
Hashi.
Wali Hashi avslöjar att berättelsen om Anetta är en av de nyare, men otroligt
spännande.
”Anetta är en 48-årig kvinna från Tanzania, som adopterades i tre års ålder
till Sverige, eftersom hennes biologiska föräldrar inte klarade av att ta hand om
henne. Anettas svenska mor hämtade flickan till Sverige 1969 och 2003 återvände hon till Tanzania. I Tanzania grundade Anetta 2004 landets första skola
för utvecklingsstörda. Cirka 500 barn med utvecklingsstörning gagnas numera
av Anettas initiativ.”
I Sverige lärde sig Anetta att det går att undervisa och utbilda personer med
utvecklingsstörningar.
”Om jag inte hade den svenska mentaliteten, så skulle jag inte ens ha tänkt
mig att grunda en skola för utvecklingsstörda”, berättar Anetta.
Utvandrade invandrare produceras under hela 2015 och leveransen sker
under det första kvartalet i 2016. Produktionsplanen innehåller, förutom resedagarna, minst 80 inspelningsdagar i elva länder.
22
23
VIKINGAKVINNOR (SVT)
AKTIVISMENS TID (UR)
NORDISKE RUM (DR)
TRIO - ODINS GULL (NRK)
ÄKTA MÄNNISKOR (SVT)
HIMLARS RYMD (SVENSKA YLE)
BASTUKVÄLL PÅ STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)
POPUP P2 (DR)
EN SVENSK SOMMAR I FINLAND (SVENSKA YLE)
24
25
Made in Africa
Made in Africa
Mange afrikanske designere imponerer den øvrige verden
i disse år, og mange vestlige designere er inspireret af
Afrika. I en ny nordisk samproduktionsserie kan seerne blive
klogere på, hvad det er, der gør afrikansk mode til noget,
som hele verden vil have lige nu.
Many African designers have been impressing the rest of
the world in recent years, and many Western designers
have inspired Africa. In a new Nordic co-production series,
viewers can learn more about what makes African fashion a
must-have for the rest of the world.
—
Henrik Hartmann
—
I disse år er der godt gang i afrikansk økonomi, afrikansk mode er hot. Så da Ida Holten
Ebbesen, redaktionschef i DR Kultur, pitchede udviklingsprojektet Made in Africa
for de nordiske kulturbestillere var der ingen tvivl. Dette projekt skulle udvikles med
research- og udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden. Made in Africa fik udviklingsstøtte, og nu har researchen stået på ca. 6 måneder.
The African economy has been strong in recent years, and African fashion is in vogue.
So when Ida Holten Ebbesen, managing editor in DR Kultur pitched the development
project Made in Africa for the Nordic Commissioning Editors for Culture Programmes,
there was no doubt in their mind. This project had to be developed with research and
development support from the Nordvision fund. Made in Africa received development
funding and now the research has been in progress for approx. 6 months.
Hvor er historierne i de 52 afrikanske lande?
Ida Holten Ebbesen fortæller:
”Vi oplevede jo under vores første pitch en stor begejstring for idéen, men der var
også brug for at finde, hvor de ægte og rigtige historier var. Afrika er jo så langt væk,
så der er jo ingen af os, der kender navnet på den virksomhed og den modeskaber,
som er på vej frem. Den research har vi brugt rigtig meget tid på”.
Chris Pedersen fra DR Kultur skal være den nordiske vært på programmerne. Han
supplerer:
”De historier vi lavede om Kina for mange år siden, hvor det gik op for os i den
vestlige verden, at Kina var i en kæmpe vækst, det er dem, vi gerne vil lave i Afrika.
Afrika er jo kæmpe stort. Kontinentet har 52 lande, så vi har i researchen prøvet at
finde de byer, de aktører og de indgange til de gode historier, som kan være med til at
fortælle, hvad det er, der driver denne interessante udvikling i Afrika”.
Where are the stories in the 52 African countries?
Ida Holten Ebbesen says:
”In our first pitch there was enormous enthusiasm for our idea, but we had to find out
where the real stories came from. Africa is so far away and none of us know the name of
the company or emerging fashion designer. We’ve spent a lot of time researching this”.
Chris Pedersen from DR Kultur will be the Nordic host on the programme. He adds:
”The stories we produced on China many years ago, where it became apparent
to us in the Western world that China was enjoying major growth, it’s these stories we
want to create in Africa. Africa is huge. The continent has 52 countries, so in our research we have tried to find those cities and players and those inroads to good stories
that can help explain what is driving this exciting development in Africa.”
White man and African co-host
In November 2014 Made in Africa received production support from the Nordvision
fund and NRK, SVT and Svenska Yle are now all involved as co-producers. Among the
Nordic Commissioning Editors for Culture Programmes, there was a minor concern
that Made in Africa was not to become a ’colonial’ programme series, with a white man
looking down on development.
Ida Holten Ebbesen explains that this was also the focus of the development phase.
”We don’t want to come across as holier than thou - on the contrary, we are just
curious and impressed over what is currently coming out of Africa on the fashion
front. So we are going out there to experience, understand and learn.”
Hvid mand og Afrikansk medvært
Made in Africa fik i november 2014 produktionsstøtte fra Nordvisionsfonden og NRK,
SVT og Svenska Yle er nu med som samproducenter. Blandt de nordiske kulturbestillere var der dog en mindre bekymring for, at Made in Africa ikke måtte blive en ”kolonialistisk” programserie, hvor en hvid mand skal ned og kigge på udviklingen.
Ida Holten Ebbesen fortæller, at netop dette har man også haft fokus på i
udviklingsfasen:
”Vi vil ikke kloge os – vi er tværtimod nysgerrige og imponerede over, hvad der
kommer fra Afrika på modefronten lige nu. Så vi rejser ud for at opleve, forstå og blive
klogere”.
The road ahead
DR Kultur is aiming to start filming in March, which is likely to extend until September
2015. The series has to be finished in the autumn of 2015. The programmes are
themed and there will be changing local African co-hosts in the six programmes. Each
programme visits a town with two-three stories.
DR Kultur would not have been able to produce as many episodes of Made in
Africa and had as high visual ambitions, if it hadn’t been for the Nordic co-production.
Chris Pedersen says:
”We would like to create a radio diary for both online and radio, and we have also
thought about making a number of multi-media stories for the web. And then we’d also
like to make a second season of course. The entire art scene in Africa is about to explode. Film, music, TV, art and literature and progressing rapidly. Africa is the new black.”
Vejen videre
DR Kultur regner med at gå i gang med optagelser til marts og de vil strække sig til
september 2015. Serien skal være færdig i efteråret 2015. Programmerne tematiseres, og der bliver skiftende lokale afrikanske medværter på de seks programmer.
Programmerne besøger en by i hvert program med to–tre historier fra hvert sted.
DR Kultur havde ikke kunne producere så mange episoder af Made in Africa og
med så høje visuelle ambitioner, hvis ikke dette var blevet en nordisk samproduktion.
Chris Pedersen fortæller:
”Vi vil gerne lave radiodagbog til net og radio, og vi har også tænkt på at lave en
række multimedie fortællinger til webben. Og så vil vi selvfølgelig også gerne lave en
sæson 2. Hele kunstscenen i Afrika er jo ved at eksplodere. Film, musik, tv, kunst og
litteratur er i voldsom fremgang. Afrika er jo det nye sort”.
Explosion in Nordic cultural co-productions
In a short space of time, the culture group has launched numerous Nordic co-productions. In the last two years the group has co-produced approx. 200 programme
episodes. Programme titles include Bergman’s video, Wild hotels, Wild houses and
Culture in the danger zone. Several of the programme series are already in a new and
second season.
Ida Holten Ebbesen says:
”We have to be very flexible in relation to the fashion events and similar events
taking place in Africa. So Made in Africa risks being a little bit of a chaotic production,
but we have benefited from the experience gained from the other international Nordic
programmes produced in recent years.”
Eksplosion i nordiske kultursamproduktioner
På kort tid har kulturgruppen iværksat mange nordiske samproduktioner. De seneste
to år har gruppen samproduceret ca. 200 programepisoder. Blandt programtitlerne er
Bergmans video, Vilde hoteller, Vilde huse og Kultur i farezonen. Flere af programserierne er på vej i en ny og anden sæson.
Ida Holten Ebbesen fortæller:
”Vi bliver nødt til at være meget fleksible i forhold til de modeevents og lignende,
der sker i Afrika. Så Made in Africa risikerer at blive lidt en af kaosproduktion, men vi
har ret meget glæde af de erfaringer, vi nu har oparbejdet fra de andre internationale
nordiske programserier, vi har produceret de seneste par år”.
MADE IN AFRICA (DR)
26
Henrik Hartmann
27
Camillas
klassiska
Var Mozart ett spralligt
geni och Beethoven en
dyster titan? Det är några av
frågorna som ska besvaras i
Camillas klassiska, en serie
om klassisk musik där man
vill undersöka människan
och musiken bakom myten
och sätta klassisk musik i
nutidskontext.
—
visat intresse för serien: ”Jag förväntar
mig vackra program som tillfredställer en
publik som betraktar sig som kännare av
klassisk musik, men som också är ägnade att väcka ett intresse hos den publik
som är mindre intresserade av klassisk
musik. Jag ser fram emot att få uppleva
hur programmakarna sätter musiken i
nya och kanske överraskande sammanhang så att vi både får lära oss något och
underhållas samtidigt.”
Marianna Widmalm
Klassisk musik i ny kontext
Serien tar upp fem av de allra mest kända
namnen inom klassisk musik samt, för
att ge perspektiv på ämnet, en nutida
kompositör. ”Publiken kommer att få höra
en massa bra musik, få sig en hel del häpnadsväckande och oväntade historier till
livs och träffa nordiska musiker, kompositörer och dirigenter i världsklass!
Tevetittarna kommer också att få en hel
del kulturhistoria som förklarar hur och
varför musik hela tiden utvecklas och
förnyas. Camilla Lundberg är en känd musikkritiker, författare och programledare
i Sverige med en enorm kännedom om
klassisk musik, och att programmets titel
bär Camillas namn är ganska självklart
eftersom det är genom hennes kunskap,
erfarenhet och subjektiva tolkning vi får
möta några av den klassiska musikens
viktigaste kompositörer, bästa verk
och skickligaste utövare. Det är hennes
tankar, frågor och funderingar som ligger
till grund för serien”, berättar seriens
producent Carl Tofft. I Camillas klassiska
förenar Camilla Lundberg och Carl Tofft
sina krafter för att ställa den klassiska
musiken i ny kontext så att vi ska kunna
se den med nya ögon och även höra den
med nya öron.
Programidén tilldelades utvecklingsstöd av Nordvision 2014 och går i
produktion våren 2015 på SVT. Charlotte
Myhrvold, kulturbeställare på NRK, har
Dagens referenser
I varje program ställs frågan hur man kan
koppla den aktuella kompositören till
nutiden, t.ex. vem som skulle vara dagens
Stravinsky bland våra nutida filmkompositörer och hårdrockare.
När vissa klassiska kompositörer
idag förknippas med allt från chokladkulor (Mozart) till nazismen (Wagner) är
det lätt hänt att den musik de trots allt
gjorde sig ett namn med hamnar i skymundan. Serien behandlar därför även de
allmänpopulära kopplingar de fått och
vad dessa gjort för vår uppfattning om
deras musik.
Ett hinder för de ovana?
I en serie som sätter klassik musik i
nutidsspegel måste man naturligtvis
ställa frågan till producenten om termen
klassisk musik i sig är ett hinder för de
ovana.
”Nej. Min erfarenhet är att det generellt finns en stor nyfikenhet på klassisk
musik. Men för många i spotify-generationen är det svårt att veta var man ska
börja. Idag lyssnar ju de flesta på olika typer av symfonisk musik, framför allt i form
av dataspels- och filmmusik. Om man
jämför tex. Wagner eller Stravinsky med
musiken i World of Warcraft eller Hobbit,
känner man igen sig. Camillas klassiska
kan vara en intressant länk mellan nu och
då, något som jag tror många kommer att
tycka är spännande.” berättar Carl Tofft
avslutningsvis.
Camillas
klassiska
Was Mozart a lively genius
and Beethoven a gloomy
titan? These are some of
the questions that will
be answered in Camillas
klassiska, a series about
classical music in which the
men and the music behind
the myths are investigated
and classical music is placed
in a contemporary context.
—
Camillas klassiska
Five classical composers and one contemporary composer
Mozart’s Clarinet Concerto, featuring Martin Frost, clarinet
Beethoven’s Piano Concerts, featuring Leif Ove Andsnes, piano
Wagner’s ”Tristan and Isolde”, featuring Nina Stemme, opera singer
Brahms’ Violin Concerto, featuring Vilde Frang, violin
Stravinsky’s ”The Firebird”, featuring Esa-Pekka Salonen, conductor
Anders Hillborg, composer
The last episode is devoted entirely to Anders Hillborg, who among other things
describes how he as a contemporary composer competes against the dead, and who
also talks about what classical music is today.
28
Marianna Widmalm
Classical music in a new context
The series looks at five of the most
famous names in classical music and, in
order to provide perspective about the
subject, a contemporary composer is
also included. ”The audience will hear a
lot of good music, a lot of astonishing and
unexpected stories and will also meet
world-class Nordic musicians, composers and conductors. The television
viewers will also be provided with a lot
of cultural history that explains how and
why music is constantly evolving and
being renewed. Camilla Lundberg is a
famous music critic, writer and presenter
in Sweden with an encyclopaedic wide
knowledge of classical music. The
fact that the programme title includes
Camilla’s name was an obvious choice as
it is through her knowledge, experience
and subjective interpretation that we get
to meet some of classical music’s most
important composers, best pieces of
work and most capable practitioners. It
is her thoughts, questions and observations that form the basis for the series,”
says series producer Carl Tofft. In
Camillas klassiska, Camilla Lundberg and
Carl Tofft combine forces to put classical
music in a new context so that we can
see it with new eyes and also hear it with
new ears.
The programme idea received
development support from Nordvision
in 2014 and will enter production at SVT
during spring 2015. Charlotte Myhrvold,
Commissioning Editor at NRK for cultural
programmes, is interested in the series:
”I expect beautiful programmes that will
satisfy an audience who consider themselves to be connoisseurs of classical
music, but which will also arouse interest
among viewers who are currently less interested in classical music. I look forward
to experiencing how the programme
makers put the music into a new and
perhaps surprising context so that we
learn something and are also entertained
at the same time.”
Contemporary references
Each programme asks how one can link
the composer in question to modern
times, such as who would be today’s
Stravinsky among our contemporary film
composers and hard rockers.
As some classical composers today
are associated with everything from
chocolate balls (Mozart) to Nazism
(Wagner), it is easy for the music with
which they actually made a name for
themselves to be overshadowed. The
series therefore also looks at the associations with which they are linked by
29
the general public and what effect such
associations have had on our perception
of their music.
Hindering non-experts?
In a series that puts classical music in
a contemporary context, one must of
course ask the producer if the term
classical music itself actually hinders
non-experts.
”No. In my experience, there is a great
deal of interest in classical music. But for
many people in the Spotify generation it
is difficult to know where to begin. Today
most people listen to various different
types of symphonic music, especially
in the form of computer games and film
music. If one compares, for example,
Wagner and Stravinsky with the music in
World of Warcraft or The Hobbit, there
are great similarities. Camillas klassiska
can form an interesting link between now
and then, which is something that I think
many people will find exciting, ” concludes Carl Tofft.
Finland was the first Nordic country to be affected by
match fixing, a crime that involves huge sums of money
and which is very difficult to detect. It is also a crime
that has consequences for the players, crowds and
sponsors - and which could ultimately threaten an entire
sport if the sport’s credibility is questioned. There are
already examples of this happening in several countries.
But in recent years, suspicions that matches have
been decided off the pitch have arisen in Sweden,
Norway and Denmark as well.
Uppdrag granskning: Matchfixning
In spring 2014, Uppdrag granskning therefore started a
large project that resulted in two highly acclaimed programmes being shown in October. It was soon apparent
that this crime, which had now found a new market, is a
transnational crime, with the same people moving between different countries in order to rig matches by paying and sometimes threatening players and coaches.
One of the bigger scandals that the Uppdrag
granskning investigation uncovered could be quickly
linked with a scandal in Norway. It involved players who
had appeared in clubs in their respective countries and
criminals who moved between Norway and Sweden in
order to control the whole thing.
Uppdrag granskning also managed to connect several of the matches about which suspicions had arisen
and could reveal that four of these were part of a larger
betting scandal with four different teams involved - with
all the matches being played during the same weekend.
Matchfixning
- en gränslös
kriminalitet
Varje möte inom gruppen för
undersökande journalistik är en
påminnelse om att vi står inför likartade
utmaningar. Ämne efter ämne har
beröringspunkter som sträcker sig
över gränserna. Det senaste året har
uppgjorda fotbollsmatcher – så kallad
matchfixning – varit en fråga som
engagerat bland annat SVT:s Uppdrag
gransknings redaktion.
—
Peter Bagge (journalist, Uppdrag Granskning)
Finland var det första nordiska land som drabbades
av matchfixning, en kriminalitet som omsätter enorma
summor och som är mycket svår att avslöja. Det är
också en kriminalitet som får konsekvenser för spelare,
publik, sponsorer – och på sikt kan hota en hel idrott
om trovärdigheten ifrågasätts. Exempel på detta finns
redan i flera länder.
Men under de senaste åren har misstankarna om att
matcher görs upp vid sidan av planen dykt upp också i
Sverige, Norge och Danmark.
Uppdrag granskning: Matchfixning
Våren 2014 inledde därför Uppdrag granskning ett
större projekt, som i oktober utmynnade i två mycket
uppmärksammade program. Det stod tidigt klart att
den brottslighet som nu hade hittat en ny marknad är en
gränsöverskridande kriminalitet, där samma personer
rörde sig mellan olika länder för att rigga matcher, genom att köpa och ibland hota spelare och tränare.
En av de större spelhärvor Uppdrag granskning
avslöjade kunde snabbt kopplas samman med en stor
härva som rullats upp i Norge. Det handlar om spelare som dykt upp i klubbar i respektive länder och om
kriminella som rört sig mellan Norge och Sverige för att
styra spelet.
Uppdrag granskning lyckades också koppla samman flera av de matcher som misstankar riktats mot
och kunde avslöja att fyra av dessa ingick i en större
spelkupp med fyra olika lag inblandade – där samtliga
matcher spelades under samma helg.
En under cover-operation med dold kamera
Genom att anlita en albansk journalist, bosatt i Sverige,
lyckades Uppdrag granskning också iscensätta en
under cover-operation förenad med stora risker. På
plats i Kosovos huvudstad Pristina fick reportern till ett
avgörande möte med en spelare som tidigare misstänkts för inblandning i matchfixning i Sverige.
Reportern, som den misstänkte spelaren träffar
nära sin nya hemmaplan, har utgett sig för att vara en
person som själv vill börja fixa matcher, men nu behöver
tips och råd för att komma igång. Allt är iscensatt för
att våra reportrar ska kunna få förstahandsinformation
från det som kan kallas fotbollens mörka värld, en värld
befolkad av grovt kriminella, och där de personliga
insatserna är stora.
Inför dold kamera berättade spelaren om hur det
går till när en match görs upp. I den dolda inspelningen
avslöjar spelaren också hur han, tillsammans med en
beväpnad kamrat, varit i Norge för att fixa matcher.
Mötet på en trafikerad gata i Pristina bekräftade det
som researchen visat – att det är en gränslös kriminalitet som ställer rättsväsenden och idrottsrörelser i olika
länder inför samma bekymmer och svårigheter.
Samma intresse förenar redaktionerna
Den här satsningen på matchfixning är bara ett exempel
på ett ämne där undersökande redaktioner i olika länder
kan mötas och dela kunskaper. Redaktionellt samarbete
mellan länderna är idag ofta en förutsättning för att nå
de höga mål och ambitioner de undersökande redaktionerna sätter upp.
På Nordvisionsmötet i oktober 2014 var det återigen
tydligt hur ämnen och förändringar i våra respektive
samhällen ligger nära varandra. Ett tydligt – och nytt –
exempel är rekryteringen till IS, som är en fråga som är
lika aktuell i Sverige som i Norge och Danmark och där
flera redaktioner redan gjort stora satsningar.
Frågan om IS, och rekryteringen till terrorgrupper, är
en fråga som kommer att påverka oss alla under lång tid
framöver. Att kunna ge vår publik nya kunskaper inom
det här området är en viktig utmaning för journalister
i flera länder och kanske framför allt för den sammanhangsskapande journalistik som bedrivs av våra undersökande redaktioner runt om i Norden.
30
Match fixing
- criminality
without
borders
Each meeting of the investigative
journalism group provides a reminder
that we face similar challenges. Many
topics have elements that extend
across national borders. Rigged
football matches - known as match
fixing - is an issue at which the editorial
team at SVT’s Uppdrag granskning
investigative programme, among
others, has taken a closer look during
the past year.
—
Peter Bagge (journalist, Uppdrag Granskning)
31
An undercover operation with a hidden camera
By making use of an Albanian journalist living in Sweden,
Uppdrag granskning also managed to put together an
undercover operation associated with serious risks. In
Kosovo’s capital city, Pristina, the reporter managed to
arrange a crucial meeting with a player who was previously
suspected of being involved in match fixing in Sweden.
The reporter, who the suspected player meets close
to the latter’s new home club, claimed to be a person
who himself wanted to fix matches, but who needed
advice about how to get started. Everything was put
together in order to allow our reporters to be able to
get first-hand information from what may be called
football’s dark world, a world inhabited by hardened
criminals and where the personal stakes are high.
The player is filmed with a hidden camera talking
about how matches are fixed. The sequence filmed with
the hidden camera also includes the player revealing
how he has been in Norway, together with an armed associate, in order to rig matches.
The meeting on a busy street in Pristina confirms
what had become apparent in the research - that match
fixing is a crime without borders that causes similar
problems and worries for the legal systems in a number
of countries.
The editorial teams have similar interests
The project involving match fixing is just one example
of a topic about which the investigative editorial offices
in different countries can meet and share knowledge.
Editorial cooperation between countries is now often a
prerequisite for achieving the high goals and aspirations
defined by the investigative editorial teams.
At the Nordvision meeting in October 2014 it was
again clear how topics and changes in our respective
societies are very similar in nature. One clear - and new
- example of this is recruitment to IS, which is an issue
that is equally relevant in Sweden, Norway and Denmark,
and about which several editorial teams have already
carried out a considerable amount of work.
The issue of IS, and recruitment to terrorist groups,
is an issue that will affect us all for a long time to come.
Being able to provide audiences with new knowledge
in this area is an important challenge for journalists in
several countries and also perhaps most importantly
for the context-generating journalism conducted by our
investigative editorial teams across the Nordic region.
2. verdenskrig
i Skandinavien
Et nyt nordisk samproduktionsprojekt
fortæller historien om 2. verdenskrig
kun ved hjælp af arkivmaterialer,
som aldrig før er vist i nabolandene.
Tilrettelæggere, researchere og
arkivfolk fra Norge, Sverige og
Danmark arbejder sammen om en helt
ny programserie.
—
Henrik Hartmann
Danmark, Norge og Sverige oplevede 2. verdenskrig
vidt forskelligt, hvilket stadig trækker spor i samfundet i dag. I anledning af 70-året for afslutningen af 2.
verdenskrig er DR, NRK og UR i Sverige gået sammen
om en ny dokumentarserie fortalt i 5 episoder af 30 min.,
kun ved hjælp af arkiv og dagbogsnotater.
Først fik projektet De fem år udviklingspengene,
som blev brugt på at researche, redigering af en dummy,
og skaffet arkivmateriale i NRK’s, SVT’s og DR’s arkiver.
Nu er produktionen af serien i fuld gang.
Stor redaktion fordelt mange steder
De tre tilrettelæggere på programserien sidder i DR, er
danskere, men der foregår et tæt samarbejde mellem
researchere og arkivmedarbejdere i NRK, UR og DR.
Cecilie Nielsen er en af tilrettelæggere på programserien. Cecilie Nielsen fortæller:
”Det vi laver, er ikke lavet før, og der er faktisk heller
ikke skrevet særlig meget om, hvad der sker i de tre
skandinaviske lande på samme dag og klokkeslæt.
F.eks. da Tyskland går ind i Sovjet eller på selve dagen,
hvor Danmark og Norge bliver besat af Nazi-Tyskland.
Da vi skal fortælle den skandinaviske historie, betyder
det jo vildt meget, at vi har de folk siddende i NRK og UR
til at hjælpe med research og arkivklip”.
DR´s historie og tro- redaktør Nille Westh supplerer:
”Vi havde et fælles nordisk opstartsmøde, hvor
vi fremlagde nogle af vore tanker, heldigvis var der et
forbavsende stort samsyn omkring emnerne. Det var
fuldstændig uvurderligt, at vi havde dette opstartsmøde. Vores ambition er i øvrigt, at vi skal mødes en til
to gange endnu, inden serien er færdig”.
Kæmpe arkivmateriale
Stort set alt materiale er overført via Nordvisions digitale distributionssystem, Nordif3. Umiddelbart var der
2nd World War
in Scandinavia
en bekymring for, at det ville blive en stor udfordring at
få tilgængeliggjort så meget arkivmateriale, fra de tre
landes arkiver. Nille Westh fortæller:
”Desværre var det ikke clearet på chefniveau,
hvordan vi skulle kunne søge og finde de bedste klip i
arkiverne og få dem overflyttet til DR. Flere aktører var
ligeledes bange for, at Nordif3 hurtig ville være fyldt op,
når vi skulle flytte disse store mængder af materialer
mellem arkiverne. Men det fik vi løst bl.a. ved hjælp fra
vore lokale medarbejdere. Vi er heldigvis endnu ikke
stødt på problemer…”.
”Noget, der har været helt fantastisk er, at vi har
fået alt, hvad der er lavet af Sveriges Radio (SR) under 2.
verdenskrig. Der er i Sverige produceret nye moderne
introer til alt materialet, lagt ind kronologisk. Det er jo
helt fantastisk at få fingrene i som historiker”, fortæller
Cecilie Nielsen.
Inspiration og nye ideer
De nordiske historieredaktioner har de sidste par år
mødtes og inspireret hinanden jævnligt. Senest har
gruppen produceret en historisk dokumentar om SAS,
som både var støttet med udviklingsmidler og produktionsstøtte fra Nordvisionsfonden, og som blev vist
primetime i DR, NRK og SVT.
Redaktør Nille Westh fortæller;
”Vores nordiske historie og arkivnetværk er meget
brugbart. Dette netværk er selve grunden til, at vi har
dette eksisterende samarbejde. Det er både inspirerende og spændende at se hvilke programmer, de laver
i de andre nordiske lande. Men vi er jo forskellige på
den måde, at vi i DR har en decideret historieredaktion.
Det har de desværre ikke i de andre nordiske lande. Til
gengæld har der været en god kemi i netværket”.
Både Nille Westh og Cecilie Nielsen har flere nye
idéer til projekter, de gerne ville sætte i gang nordisk.
Cecilie Nielsen fortæller:
”Jeg synes, vi ved forbavsende lidt om nabolandenes historie. Jeg kunne godt tænke mig at lave historien
om, at vi har tilhørt samme land engang. Vi har også
talt om den nordiske velfærdshistorie, og hvordan vi
måler os op mod hinanden. Hvordan vi ser på frisind og
ytringsfrihed”.
Programserien De fem år er klar til udsendelse
omkring 9. april 2015.
”What we’re doing has never been done before and
there hasn’t been much written about what happened in
the three Scandinavian countries on the same day at the
same time. For example, when Germany invaded Russia
or on the day when Denmark and Norway were occupied
by Nazi Germany. As we are telling the Scandinavian
story, it means a lot to have people in NRK and UR helping us with research and archive clips.”
The editor for DR’s history Nille Westh adds:
”We had a joint Nordic start-up meeting where we
shared our thoughts and fortunately we shared a surprisingly similar vision on the subjects. It was absolutely
essential that we had this start-up meeting. Our aim is to
meet a couple of times more before the end of the series.”
Masses of archive material
Almost all material is transferred via Nordvision’s digital
distribution system, Nordif3. There was initially some
concern that it would be a major challenge to gain access to so much archive material from the countries’
three different archives. Nille Westh says:
”Unfortunately it hadn’t been cleared at senior
manager level how we could search for and find the best
clips in the archives and transfer them to DR. Several
people were also concerned that Nordif3 would quickly
fill up if we had to move these large quantities of material
between the archives. But we managed to solve this with
help from local employees. Fortunately so far we haven’t
come across any further problems...”
”What has been really amazing is that we have
received everything that was ever made by Sveriges
Radio (SR) during the 2nd World War. Sweden has
produced new modern intros for all material, entered
chronologically. It’s great getting our hands on some of
these historical items,” says Cecilie Nielsen.
DE FEM ÅR (DR)
DE FEM ÅR (DR)
A new Nordic co-production project
tells the story of the 2nd World War
using only archive material, which
have never before been shown in our
neighbouring countries. Planners,
researchers and archivers from
Norway, Sweden and Denmark
work together on a completely new
programme series.
—
Henrik Hartmann
Denmark, Norway and Sweden each had a different
experience of the 2nd World War, which still marks
society today. In honour of the 70th year anniversary to
32
mark the end of the 2nd World War, DR, NRK and UR in
Sweden have joined forces to create a new documentary consisting of five 30 minute episodes, using only
archives and diary entries.
The project De fem år first received development
funds, which were used on research, editing a dummy,
and obtaining archive material in NRK’s, SVT’s and DR’s
archives. Now production of the series is in full swing.
Large editorial team distributed across many areas
The three journalists working on the programme series
are based in DR, are Danish, but work closely with the
researchers and archivers in NRK, UK and DR. Cecilie
Nielsen is one of the programme journalists. Cecilie
Nielsen says:
33
Inspiration and new ideas
The Nordic history editorial units have in the last couple
of years regularly inspired one another. Recently the
group produced a historic documentary about SAS,
which was aided by development funds and production
support from the Nordvision fund, and which was shown
on prime time TV in DR, NRK and SVT.
Editor Nille Westh explains;
”Our Nordic history and archive network is highly
usable. This network is the very reason we have this
existing collaboration. It is both inspiring and exciting to
see which programmes they make in the other Nordic
countries. But we are different in that in DR we have a
designated history editorial team. Unfortunately the
other Nordic countries don’t have this. But the chemistry in the network has been good.”
Both Nille Westh and Cecilie Nielsen have several
new nordic ideas for projects they want to start.
Cecilie Nielsen says:
”I think we know surprisingly little about our neighbouring countries’ history. Once we all belonged to the
same country, and I’d like to tell that story. We have also
talked about the Nordic welfare history and how we
measure up against one another. How we view liberalism
and freedom of speech.
The series De fem år will be ready for transmission
around 9 April 2015.
JOY (SVT)
TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)
MADE IN AFRICA (DR)
DECKARNA (SVT)
ØYEVITNE (NRK)
FRÖKEN FRIMANS KRIG (SVT)
VILDE HOTELLER (DR)
MAMMON (NRK)
HIMLARS RYMD (SVENSKA YLE)
UPPDRAG GRANSKNING (SVT)
34
TRIO - ODINS GULL (NRK)
35
Gastronomisk rundrejse
i nord
Islandsk ledet samproduktion tager
seerne med til tre nordatlantiske øer
og den norske vestkyst for at udfordre
områdets traditionelle gastronomi.
—
Ib Keld Jensen
Det nordatlantiske køkken rimer ikke umiddelbart på
moderne gastronomi og kreativ nytænkning, men det
kan en ny islandsk produceret programserie være med
til at ændre på.
I otte programmer af en halv time tager producenten
Sagafilm os med på en gastronomisk rundrejse i fire lande i Nordatlanten og åbenbarer, at Færøerne har både de
bedste og de værste fødevarer, at Island frister med en
blodbuddingdessert og at det grønlandske cuisine gemmer på en af de bedst bevarede hemmeligheder i nordisk
gastronomi. Læg dertil, at Norge har et kødsuppepoliti.
Programmets grundlæggende idé er at lade fire
lokale kokke nyfortolke nogle af de lokale råvarer
Nordatlantens særlige og til tider barske klima afføder.
I seks uger rejste det islandske filmhold rundt i de fire
lande, talte med de lokale om de traditionelle fødevarer
og udfordrede kokkene til nye fortolkninger.
Samproduktionsbidrag nødvendig
”Det ville vi aldrig kunne have gjort, hvis vi selv skulle
have finansieret det fra Island alene,” fastslår produceren Margrét Jónasdóttir, Sagafilm, og henviser til, at
Smagen af det nordatlantiske køkken er blevet til i en
samproduktion med NRK, Yle og færøske Kringvarp
ligesom det norske kulturråd har bidraget økonomisk.
En af udfordringerne var at spotte de fire kokke, som
endte med at blive Inunnguaq Hegelund fra Grønland,
Leif Sørensen fra Færøerne, Sveinn Kjartansson fra
Island og Hanne Frosta fra Norge. En anden udfordring
var at finde en vært som havde tilstrækkelig karisma til
at gelejde seerne igennem programmerne. Valget faldt
på den islandske skuespiller Gísli Örn Garðarsson, der
er Hollywood-stjerne kendt for bl.a. sin indsats i Prince
of Persia. Gísli Örn Garðarsson er flersproget, taler
flydende norsk og er i stand til at kommunikere med de
mennesker, han møder på sin rejse på deres modersmål.
Færøerne bedst og værst
På sin kulinariske rejse mødte Margrét Jónasdóttir
og hendes hold både det bedste og det værste på
Færøerne. Selvom rå grønlandsk sællever ikke just
blev oplevet som en delikatesse af deltagerne, så tog
færøsk lammekød efter seks ugers vindtørring sammen
hvalspæk prisen, som de retter det var vanskeligst at
holde af.
”Omvendt tilberedte den færøske kok Leif Sørensen
en seks retters menu med lokale råvarer som hummer
og vindtørret torsk, så hver eneste ret var en sensation,”
fortæller Margrét Jónasdóttir.
Formålet med programrækken er både at inspirere
til nytænkning, men det er også tanken at seerne til en
vis grad skal kunne gå i gang med nogle af retterne selv.
”Vi er også inspireret af de restauranter, som skaber
nye nordiske retter, eksempelvis danske Noma. Mange
af disse retter går man ikke hjem og laver selv, men
derfor kan man godt blive inspireret.”
Første men ikke sidste gang
Programmerne har været vist i Island og har ifølge
Margrét Jónasdóttir fået meget fine anmeldelser og
høje ratings, mens serien først er ved er vist i hos de
øvrige bolag.
”Vi deltog ved Nordvisions faktapitch, og det var en
behagelig oplevelse at få mulighed for at præsentere sin
idé for hele Norden på en gang. Selvom vi ikke har fået
Nordvisionsfondsstøtte, så er det alligevel årsagen til,
at vi har kunnet gennemføre ideen. Og alene det, at se
hvad andre pitchede var en kæmpe inspiration.”
Efter tidligere at have produceret en dramaserie er
første gang Sagafilm producerer en faktaserie i nordisk
regi, men står det til Margrét Jónasdóttir bliver det ikke
sidste.
Allerede nu drømmer Margrét Jónasdóttir om en
opfølgning med otte nye programmer, hvor man rykker endnu længere mod nord for polen til Svalbard og
samerne.
TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)
36
37
Gastronomic tour of the
Nordics
Icelandic-led co-production will take
viewers to the three North Atlantic
islands and Norway’s west coast to try
out the area’s traditional cuisine.
—
Garðarsson, a Hollywood star known for his part in the
Prince of Persia. Gísli Örn Garðarsson is multilingual,
speaks fluent Norwegian and is able to communicate
well with people he meets in their mother tongue.
Faroe Islands - best and worst
On their culinary journey Margrét Jónasdóttir and her
team met both the best and the worst on the Faroe
Islands. Even though raw Greenland seal wasn’t quite
perceived by the participants as a delicacy, Faroean
6-week old wind-dried lamb and whale blubber won the
prize for the least palatable dishes.
”On the other hand, Faroean chef Leif Sørensen
prepared a six-course menu with local produce such as
lobster and wind-dried cod, and each dish was a sensation,” says Margrét Jónasdóttir.
The aim of the series was to inspire new dishes but
also, to a certain extent, for viewers to cook the dishes
themselves.
”We were also inspired by restaurants who create
new Nordic dishes, such as the Danish Noma. Many of
these dishes aren’t ones you go home and make yourself, but you can still be inspired by them.”
Ib Keld Jensen
North Atlantic cuisine doesn’t usually make you think
of modern gastronomy and creative innovation, but
perhaps the new Icelandic produced series may change
that.
In eight half-hour episodes, producer Sagafilm takes
us on a gastronomic journey in four countries in the
North Atlantic and claims that the Faroe Islands have
both the best and worst food, that Iceland has a tempting blood pudding dessert and that Greenlandic cuisine
has one of the best kept secrets in Nordic gastronomy.
Add to this that Norway has a meat soup police.
The fundamental idea of the programme is to let
four local chefs turn some of the local produce from the
North Atlantic’s particular and at times harsh climate
into tasty dishes. For six weeks, the Icelandic film crew
travelled round the four countries, talked to locals about
traditional produce and challenged chefs to make new
dishes.
First time, but not the last
The programmes were shown in Iceland and were, according to Margrét Jónasdóttir, very well received with
high ratings, while the series is only now being shown in
the other countries.
”We took part in Nordvision’s factual pitch, and it
was a great experience being able to present your idea
to all of the Nordics at once. Even if we didn’t get any
funds from the Nordvision fund, they are still the reason
we were able to implement the idea. And just seeing
what others pitched was a huge inspiration.”
Having previously produced a drama series, it is
the first time Sagafilm produces a real-life series in the
Nordics, but Margrét Jónasdóttir insists it won’t be the
last.
Margrét Jónasdóttir is already thinking about a followup consisting of eight new programmes, heading even
further towards the North Pole to Svalbard and the Samis.
Co-production contribution essential
”We would never have been able to do this if we had
had to finance the Iceland venture by ourselves,” says
producer Margrét Jónasdóttir, Sagafilm, and refers
to the fact that Taste of the North Atlantic cuisine has
become a co-production with NRK, Yle FEM and Faroean
Kringvarp, while the Norwegian Council for Culture
contributed financially.
One of the challenges was to find the four chefs,
who ended up being Inunnguaq Hegelund from
Greenland, Leif Sørensen from the Faroe Islands,
Sveinn Kjartansson from Iceland and Hanne Frosta
from Norway. Another challenge was to find a host who
had sufficient charisma to lead viewers through the
programme. The choice fell on Icelandic actor Gísli Örn
TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)
38
39
Udveksling
Programme and
News exchange
40
41
Programutväxling 2014
Programme
exchange 2014
STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)
SOFFSURFARNA (YLE)
RYTTARELITEN (SVT)
SOM AU PAIR I LONDON (YLE)
ORDBRAGD (RUV)
GRØNN GLEDE (NRK)
PROSJEKT PERFEKT (NRK)
IDROTTENS HIMMEL OCH HELVETE (UR)
42
2.891
Utväxlade
DR
Fuckr med dn hjrne
Bonderøven
Det søde liv
programepisoder
och arkivmaterial
Programme
episodes and
archive material
exchanged
NRK
1.442
Timmar hours
SVT
Norge rundt
Prosjekt perfekt
Grønn glede
RÛV
Ferðastiklur (Islandske travelogues)
Orðbragð (Ordbragd)
Fisk i dag
Ryttareliten
Djursjukhuset
Husdrömmar
UR
En bok, en författare
De populäraste
Idrottens himmel och helvete
Lärandets idéhistoria
programmen i
programutväxlingen
Yle
The most popular
Som au pair i London
Soffsurfarna
programmes
Hjärtevänner (Svenska Yle)
Strömsö (Svenska Yle)
from the
programme
exchange
43
Nyhetssamarbete
Nyhetssamarbeteöver
gränserna
över gränserna
2014 var ett rekordår för det nordiska nyhetssamarbetet.
Efterfrågan förklaras dels av att användningen av
nyhetsklipp på webben har vuxit. Tack vare samarbetet
kan Nordvisionbolagen välja bland allt det material som
partnerbolagen producerar.
—
Kristian Martikainen
Nordvisionsbolagen DR, NRK, RÛV, SVT och Yle utväxlade under 2014 ca 3 200
nyhetsklipp. Utbytet är på den högsta nivån någonsin. De nordiska public service-bolagens nyhetsredaktioner använder sig dagligen av material från kolleger över
gränserna.
Det är inte så mycket relaterat till ett visst ämne eller tema, som avgör vilka
nyheter som intresserar i Norden över landsgränserna, utan det handlar om konkreta
händelser.
”Det kan vara fråga om bomber i Malmö, oväder eller markanta uttalanden från
politiker – som typiskt berör invandring. Så snart något blir stort nog flyttar det
visserligen över till EBU:s nyhetsutväxling”, säger Bente Lundstrøm, journalist vid DR
Nyheders utrikesredaktion.
Yle-journalisten Matti Pitsinki lyfter fram trähusbranden i Norge i början på 2014.
”Vi fick snabbt goda bilder och mera material från NRK än via EBU. Framför allt uppskattades de kommentarer som var på norska”, berättar Matti Pitsinki.
EBU är inte intresserat av material på de små skandinaviska språken, vilket gör
Nordvisionssamarbetet viktigt.
Skandinaviska kommentarer viktiga
De nordiska fiberförbindelserna möjliggör också att presskonferenser och liknande
distribueras i realtid över hela Norden. Den möjligheten nämner DR-journalisten som
en av Nordvisions styrkor.
”Förståelsen för varandras behov i Norden är gott hos de övriga bolagen, den
språkliga gemenskapen och hur enkelt det är att utväxla material antingen genom
Nordif3 eller direktsänt material via de nordiska fiberförbindelserna”, listar Bente
Lundstrøm upp de goda sidorna.
Matti Pitsinki från Yles nyhetsredaktion vill lyfta fram hur ofta och enkelt lokala
vinklingar och önskemål beaktas. De många kommentarerna man kan få på de nordiska språken ser han också som en viktig del av utbudet.
44
”Två klick med musen”
Förändringen i medievärlden kan till en viss grad förklara den växande utväxlingen. Efterfrågan av nyhetsklipp på webben har nämligen vuxit. Dels
förklaras det ökade utbytet också av en nyare teknisk plattform, i och med
att distributionssystemet Nordif3 togs i bruk i slutet på 2013.
”Överförseln till Nordif är mycket simpel. Två klick med musen och
materialet är överfört. Metadatan sänder vi per mail. Det är oftast fråga
om att klistra in manus och namnen på de medverkande på eget språk”,
berättar Bente Lundstrøm.
Önskan om att stärka samarbetet
DR och NRK hade ett gott samarbete gällande teknik i samband med det
senaste svenska valet.
”Än en gång försöker vi samarbeta om de teknikbehov som finns
vid de kommande valen i år i både Finland och Danmark”, berättar Bente
Lundstrøm och fortsätter: ”Då det fungerar är alla otroligt glada över
resultatet”.
I Beijing och Washington med fasta korrespondenter fungerar samarbetet väl, med att dela både källor och material med varandra. Vid nyheter
ute i världen som klassas som breaking news har DR, NRK och SVT lyckats
med att använda varandras korrespondenter för direkta rapporter.
”Det finns en önskan om att stärka det nordiska samarbetet på händelser utanför Norden, som bevakas av flera bolag, men det finns ännu
utmaningar med att få det hela att fungera”, säger Bente Lundstrøm.
På DR är man på det stora hela nöjd med hur den nordiska nyhetsutväxlingen fungerar, konstaterar journalisten Bente Lundstrøm från
utrikesredaktionen vid DR Nyheder.
”Vi har varken en egen nyhetskanal eller särskilt många nyhetssändningar på tv, så vi får redan idag egentligen mera innehåll än vi har behov för.”
Cross-border news
collaboration
2014 was a record year for Nordic collaboration in the field
of news. The demand is partly due to the fact that the use
of news clips on the web has increased. Thanks to their
cooperation, Nordvision companies can select clips from all
the material produced by the partner companies.
—
Just two mouse clicks
Changes in the media industry may to some extent
explain the growing exchange volumes. The demand for
news clips on the web has grown. The increasing exchange volumes are also explained partly by the use of a
newer technology platform, with the Nordif3 distribution
system becoming operational in late 2013.
”The transfer to Nordif is very simple. Just two
mouse clicks are required to transfer the material.
Metadata is sent by email. This usually just involves
pasting the script and the names of the participants in
one’s own language,” says Bente Lundstrøm.
Kristian Martikainen
The Nordvision companies DR, NRK, RÛV, SVT and Yle exchanged approximately
3,200 news clips in 2014. The exchange is at the highest level ever. The Nordic public
service broadcaster newsrooms use material from colleagues in other countries on a
daily basis.
News that is of interest across national borders in the Nordic region is not really
dependent on specific topics or themes, but relates more to specific events.
”It could be a bombing in Malmö, storms or significant statements made by politicians - which typically relate to immigration. Admittedly, as soon as something becomes big enough, it moves over to the EBU’s news exchange,” says journalist Bente
Lundstrøm from DR Nyheder’s foreign desk.
Yle journalist Matti Pitsinki highlights the wooden house fire in Norway at the
beginning of 2014.
”We quickly obtained good pictures and more material from NRK than through
the EBU. We especially appreciated the commentary, which was in Norwegian,” says
Matti Pitsinki.
The EBU is not usually interested in material in the small Scandinavian languages,
which means that the Nordvision cooperation is important.
Scandinavian commentary important
The Nordic fibre connections also enable press conferences and the like to be distributed in real time throughout the Nordic region. This is mentioned by the DR journalist
as one of the strengths of Nordvision.
”The understanding of each other’s needs in the Nordic countries is good in the
other companies, the languages are similar and it is easy to exchange material either
via Nordif3 or live broadcast material via the Nordic fibre links,” lists Bente Lundstrøm
the good aspects.
Matti Pitsinki from the Yle newsroom also highlights how often and easily local
perspectives and preferences can be taken into account. He also thinks that the
commentary one can get in the Nordic languages is an important part of the range of
material on offer.
45
A desire to strengthen the cooperation
DR and NRK had a good collaboration with regard to
technology during the recent Swedish election.
”We will also be trying to work together regarding technology needs during the upcoming elections
this year in both Finland and Denmark,” says Bente
Lundstrøm, who continues: ”When it works everyone is
very pleased with the output.”
The collaboration works well in Beijing and
Washington, where there are permanent correspondents who share both resources and material with each
other. With regard to world news that is classed as
breaking news, DR, NRK and SVT have managed to
make use of each other’s correspondents for direct
reports.
”There is a desire to strengthen the Nordic cooperation regarding events outside the Nordic countries that
are monitored by several companies, but there are still
challenges with getting everything to work as it should,”
says Bente Lundstrøm.
DR is generally satisfied with how the Nordic news
exchange works, observes journalist Bente Lundstrøm
from the DR Nyheder’s foreign desk.
”We do not have our own news channel or in fact
that many news broadcasts on television, so we currently actually have more content than we need.”
Format
Samarbejde
Format
Collaboration
46
47
Bloody homo
The Jævla homo programme aims to follow a group of young
people who have the same goal, which is to inform their
families and friends about their sexuality. According to the
production company Mastiff, making a TV series about this
provides many young people with new role models who can
help them dare to be themselves.
—
Marianna Widmalm
The most exciting stories about young people’s lives unfold in real time and can be
found online. A young person with a YouTube account and a smartphone can very
quickly publish his/her own story and reach a large audience.
In today’s media landscape, the boundary between those who produce professional TV
and those who watch the stories are rapidly being torn down. It is also well known that all the
public service broadcasters are struggling to reach young audiences and they are trying in
various ways to retain this group, which contains the licence fee payers of the future.
And it is a particular YouTube phenomenon that NRK, together with the production
company Mastiff, has highlighted and focuses on with its Jævla homo programme
idea, which won Nordvision’s youth audience format competition in 2014.
A way out of the closet
Cases of young people choosing to come out as homosexuals via a video on YouTube
have increased exponentially in recent times. When one sees and hears these stories,
one quickly understands how much emotion, fear and uncertainty is inside those making the statements. Many young people need the support of others to be able to stand
face to face with their parents and siblings and talk about their sexual orientation.
The ethical and moral issues surrounding how to portray this in the best way in a
television programme provided by a public service broadcaster were major challenges that the production company Mastiff faced when creating the pilot.
Jävla homo
I formatet Jævla homo vill man följa en
grupp ungdomar som går mot samma
mål, nämligen att konfrontera sina
familjer och vänner med sin sexuella
läggning. Att göra TV av detta är enligt
produktionsbolaget Mastiff ett sätt att
ge många unga nya förebilder som kan
hjälpa dem att våga vara sig själva.
—
Marianna Widmalm
De mest spännande historierna om ungas liv utvecklas i realtid och hittas på nätet. En ung person med ett
YouTube-konto och en smartphone kan väldigt snabbt
få ut sin egen berättelse och nå en stor publik.
I dagens medielandskap rivs gränserna snabbt ner
mellan de som producerar professionell TV och de som
tar del av berättelserna. Det är också välkänt att alla
PS-bolag kämpar med att nå den unga publiken och de
försöker på olika sätt att behålla den grupp som är de
framtida licensbetalarna.
Det är just ett speciellt YouTube-fenomen som
NRK tillsammans med produktionsbolaget Mastiff har
uppmärksammat och tagit fasta på med sin programidé
Jævla homo som vann Nordvisions ungformatkonkurrans 2014.
En väg ut ur garderoben
Att unga väljer att komma ut som homosexuell via ett
videoklipp på YouTube har ökat lavinartat på senare
tid. När man ser och hör dessa berättelser förstår man
väldigt snabbt hur mycket känslor, rädsla och osäkerhet
som finns hos de som berättar. Många unga behöver få
48
stöd av andra för att kunna stå ansikte mot ansikte med
sina föräldrar och syskon för att berätta om sin sexuella
läggning.
De etiska och moraliska frågorna kring hur man
skildrar detta på bästa sätt i ett TV-program på public
service var en stor utmaning som produktionsbolaget
Mastiff ställdes inför när de producerade piloten.
Alla medverkande i programmet kommer att befinna sig i en övergångsfas i sina liv
och därför måste deras psykiska hälsa tas på stort allvar. Därför vill produktionsbolaget att castingen tillåts ta längre tid än normalt i liknande realityprogram. Att även
ha en ”reservcast” blir också nödvändigt när man producerar formatet ifall någon av
de medverkande vill dra sig ur i ett senare skede. Det är också tänkt att både under
castingen och senare under inspelningen ska ungdomarna som deltar ha tillgång till
en psykolog.
Krävande castingprocess
Under en månad kommer TV-kamerorna att följa sex
unga människor mellan 16 och 24 år boende under samma tak, alla har de gemensamt att de inte har ”kommit ut
ur garderoben”. Enligt programidén är det mycket viktigt
för programmet att deltagarna ska spegla den norska
befolkningen så långt som möjligt för att kunna visa att
problemställningen inte är representativ enbart för de
konservativa miljöerna i samhället.
När produktionsbolaget Mastiff producerade piloten
visade det sig att castingprocessen blev mycket mer
krävande än de hade trott från början.
Förutsättningen var att ha med unga i piloten som
vill komma ut, men inte har gjort det än av olika orsaker.
Innan och efter
Fokuset ska ligga på en person per episod. Publiken blir bekant med huvudpersonens
historia, vardag och tankar samt rädslor inför avslöjandet. Efter att man har fått stöd
och uppmuntran av de andra deltagarna i huset ska huvudpersonen resa hem för att
berätta hemligheten för föräldrar eller vänner i slutet av episoden. Det som händer innan och efter bekännelsen filmas med produktionskameror där även gruppen i huset
är med och följer hela processen. Under själva avslöjandeögonblicket, som filmas
med dold kamera, mycket likt de situationer som många unga själva filmat och lagt ut
på Youtube, står huvudpersonen helt ensam mot familjen/vännerna.
Komma ut-ögonblicket vill man visa helt ocensurerat, så lång det är möjligt, om
föräldrarna eller vännerna nekar till visningen av det som filmats med dolda kameror
får andra medel användas att avsluta historien. Allt ska berättas för tittarna, orsakerna
till det som inte kan berättas via bild bär också på en historia. Tittarna får, vilken ”sida”
de än befinner sig på, en tankeställare.
Demanding casting process
Over the course of a month, the TV cameras will follow six young people, between
16 and 24 years of age, living under the same roof. They will all have in common that
they have not yet ”come out of the closet”. According to the programme idea it is very
important that the programme participants reflect the general Norwegian population
to the greatest extent possible, in order to show that the problem is not representative
only for conservative elements of society.
When the production company Mastiff produced the pilot, it became apparent
that the casting process would be much more demanding than originally thought.
The idea was that the pilot would feature young people who wanted to come out
but who have not yet done so for various reasons. All the participants in the programme are in a transitional phase in their lives and their mental health is therefore
taken very seriously. The production company therefore wanted the casting to be
allowed to take longer than is normal for similar reality shows. Having a ”reserve cast”
is also necessary when producing the format, in case any of the participants want to
subsequently pull out. It is also planned that the young people involved will have access to a psychologist both during the casting and later during the filming.
Before and after
The focus is intended to be on one person per episode. The audience will be made
aware of the person’s background, everyday life and thoughts and fears regarding
coming out. After having received support and encouragement from the other participants in the house, the main person travels home to reveal the secret to parents or
friends at the end of the episode. What happens before and after the news is broken is
filmed with production cameras, with the group in the house also following the whole
process. During the moment of disclosure, which is filmed with a hidden camera in a
very similar situation to that which many young people film and post themselves on
YouTube, the main person is completely alone with his/her family/friends.
The coming-out moment is preferably shown completely uncensored, to the
greatest extent possible. If the parents or friends do not allow the footage filmed with
a hidden camera to be shown, other means are used to conclude the story. Everything
should be told to the audience, including any reasons for not showing certain parts, as
this also provides a statement in itself. Viewers are given food for thought, regardless
of which ”side” they are on.
49
Låt makten komma in
Unga, som känner att ingen lyssnar till dem, kan
nu få en politiker hem till sig. Allt är uppbyggt
för oväntade möten i UR:s nyutvecklade format.
Kunskapsformatet Kom och bo hos mig har fått
utvecklingsstöd av Nordvisionsfonden och är nu i
produktion.
—
Ulrika Nulty och Henrik Hartmann
Vad händer när en ung, åsidosatt människa får besök av någon från
maktens centrum i 36 timmar? Det är premissen bakom TV-formatet
Kom och bo hos mig (arbetsnamn) som har utvecklats av UR i
Stockholm.
Idén kommer från projektledaren Ulrika Nulty, och i november
spelades ett första avsnitt in. Då flyttade Annie Lööf, partiledare för
Centerpartiet, hem till en 17-årig tjej i en av Stockholms förorter.
Unga och demokrati
Besöket dokumenteras av ett filmteam, dygnet runt, och innehåller
både förberedda aktiviteter och tid för oplanerat umgänge. Och allt kan
hända.
”Jag vill visa hur det är att bo här, för mig, som har slöja. Och jag
kan vara den första som visar henne det”, säger den unga tjejen i
programmet.
Och det är just detta UR vill komma åt. Utanförskap är ett demokratiproblem. Unga människors röster hörs sällan där beslut fattas. Men
politiker har ett ansvar att representera alla medborgare, annars fungerar inte demokratin.
Programserien ställer sig på de ungas sida och betraktar besökaren genom deras ögon. Formatet, som tilldelades utvecklingsstöd av
Nordvisionsfonden, beskrivs som en underhållande feelgood-reality.
Men programmet kommer ändå inte att väja för svåra frågor och ämnen. Det blir både skratt och tårar.
Populär hip-hop artist och författare
Programledare är Ison Glasgow, populär hip-hop artist och författare,
känd för den breda publiken från gruppen Ison & Fille. Under hösten
2014 debuterade han som författare med sin kritikerhyllade självbiografi ”När jag inte hade nåt”, om uppväxten som ekonomiskt utsatt barn
i Sverige. Bitvis bodde han med sin mamma på gatan och han vet vad
det innebär att känna sig maktlös. På uppdrag av UR skriver han en låt
till programmet, som med tillhörande musikvideo utgör programmets
vinjett och musikaliska inramning.
Om du vill att någon med makt ska lyssna på just dig, då ska du höra
av dig till mig. Jag har en grej på gång, säger Ison Glasgow i ett kort
klipp som ska spridas via sociala medier inför det stora castingarbetet som startar i början av 2015.
Material för sociala medier
UR satsar nämligen medvetet och strategiskt på att producera material
direkt för sociala medier och mobila plattformar. Därför görs castingen
till serien som en egen ”miniserie” på Youtube. På ungdomsredaktionen har man jobbat länge och målmedvetet för att öka kunskapen om
målgruppen ungdomar och unga vuxna. Det är en stor utmaning att nå
dem med de program public service erbjuder.
”Vi försöker hela tiden bredda utbudet och befinna oss där de unga
är, för att också locka in dem och skapa engagemang för de program vi
gör för dem”, Ulrika Arlert.
Urvalet av medverkande ungdomar i Kom och bo hos mig kommer att vara brett och spänner från landsbygd till storstad. Det
gemensamma för de medverkande är känslan av att inte bli hörd.
Utvecklingsmedlen från Nordvision ska bland annat resultera i en
formatbibel som presenteras i mars 2015, och de övriga nordiska länderna har redan visat stort intresse för formatet.
TV-serien Kom och bo hos mig produceras av produktionsbolaget
Strix och sänds i SVT hösten 2015.
KOM OCH BO HOS MIG (UR)
Let the power come in
Young people who feel that nobody is
listening to them can now be visited
at home by a politician. The scene
is set for unexpected encounters
in UR’s newly developed format.
The Kom och bo hos mig (Come and
live with me) knowledge format has
received development support from
the Nordvision Fund and is now in
production.
—
Ulrika Nulty and Henrik Hartmann
What happens when a young person who feels ignored
is visited by someone from the heart of power for 36
hours? That’s the idea behind the Kom och bo hos mig
TV format (working title) developed by UR in Stockholm.
The idea comes from project manager Ulrika Nulty,
and the first episode was recorded in November. It featured Annie Lööf, the leader of the Centre Party, moving
in with a 17-year-old girl in a Stockholm suburb.
Young people and democracy
The visit is documented around the clock by a film crew,
and includes planned activities as well as time for unplanned discussions. And anything can happen.
“I want to show how it is to live here, for me, who has
a veil. And I can perhaps be the first to show her that,”
says the young girl in the programme.
KOM OCH BO HOS MIG (UR)
50
KOM OCH BO HOS MIG (UR)
And it is exactly this that UR wants to highlight.
Exclusion is a problem for democracy. Young people’s
voices are rarely heard in places where decisions are
made. But politicians have a responsibility to represent
all citizens, otherwise democracy is not working.
The series sides with the young people and views
the visitor through their eyes. The programme format,
which was awarded development support from the
Nordvision Fund, is described as being an entertaining,
feel-good reality show. But the programme does not
sidestep difficult questions and topics. There will be
both laughter and tears.
Popular hip-hop artist and writer
The programme is led by Ison Glasgow, a popular
hip-hop artist and writer, who is best known from
the group Ison & Fille. He also made his debut as an
author in autumn 2014, with his critically acclaimed
autobiography “When I had nothing,” which is about
growing up as an economically disadvantaged child
in Sweden. He sometimes lived with his mother on the
street and he knows how it feels to be powerless. He
was asked by UR to write a song for the programme,
which is used together with an accompanying music
video as the programme’s theme tune and musical
framework.
“If you want someone with power to listen to you in
particular, then you should get in touch with me. I have
a thing going on,” says Ison Glasgow in a short clip
51
that will be disseminated on social media before the
main casting process gets under way in early 2015.
Material for social media
This is because UR is consciously and strategically
working on producing material that can be used directly
on social media and mobile platforms. The casting process for the series will therefore be shown as a separate
“mini-series” on YouTube. The youth editorial team has
been working long and hard to increase knowledge
about the target group of adolescents and young adults.
It is a major challenge to reach them with the programmes offered by public service broadcasters.
“We are constantly expanding our output and
deliberately position ourselves where the young people
are, in order to attract them and generate interest in the
programmes we make for and with them,” says Ulrika
Arlert, Head of the Youth Editorial Team.
The young people selected to take part in Kom och bo
hos mig will reflect society as a whole and will come from
the countryside as well as from the large urban centres.
The common theme among those appearing is that they
feel they are not heard. The development funding from
Nordvision shall, among other things, result in a format
bible being presented in March 2015, and the other Nordic
countries have already shown great interest in the format.
The TV series Kom och bo hos mig is being produced by the Strix production company and will be
broadcasted on SVT in autumn 2015.
Bluffresan
utvecklas
samnordiskt
Teamet har kunnat fokusera på detaljer, som att renodla formatelementen, för
att stärka det som driver berättelsen vidare och håller uppe spänningen,
definiera programledaren och hur uppdragen ska se ut och skilja sig mellan
dagarna. Finalen har förbättrats märkbart. Manusstrukturen för avsnitten, castingen av deltagarna och poängsättningen har också fått sin beskärda del.
John Stark berättar att från den ursprungliga idén med bara en familj så har
ytterligare några tävlanden plockats in.
”Med flera lag blir det en bättre puls. En story begränsar mera”, säger John
Stark.
Tomas Lindh påpekar att bluffen också måste kunna avslöjas. Då uppgifterna steg för steg blir mer bisarra, så börjar de som blir utsatta för bluffen i något
skede ifrågasätta det hela.
”Efter en sista tvådagars workshop testas vissa scener och hur de fungerar i
praktiken. Hur fungerar det som kittlar fantasin på riktigt i bild”, berättar Tomas Lindh.
Hur fungerar det som kittlar fantasin på riktigt i bild?
NRK har bjudits med i utvecklingsarbetet av idén som
2014 vann konkurrensen om ett nytt faktaformat.
Samtidigt planeras också ytterligare säsonger av
konceptet.
—
Nordiskt utvecklingsarbete
Svenska Yle har gått in för en samnordisk programutveckling av Bluffresan.
Förutom deltagare från det egna bolaget, så har de också involverat NRK och en
extern expert.
”Det finns mycket att vinna med att inkludera partners från de övriga
Nordvisionbolagen i programutvecklingen. Det kan finnas frågor som är aktuella
i andra länder, men inte hos oss. Man inkluderar flera människor i processen, lär
känna folk och får en första bild av hur konceptet känns för andra bolag. Kunde
de tänka sig att göra det också hos sig?”, berättar Tomas Lindh.
Producenten John Stark konstaterar: ”så här använder vi nordiska pengar
på ett nordiskt sätt”.
Kristian Martikainen
Ytterligare säsonger planeras
Förtydligandet av produktionsplanen har medfört att det går att spela in en hel
säsong på två veckor med sändning ett halvår senare. Utvecklingschef Tomas
Lindh berättar att de just nu leker med tankar kring hur säsongerna två och tre
av Bluffresan kunde se ut.
”Om formatet blir populärt kommer människor att lära känna konceptet.
Med en så kort produktionsperiod går det att spela in fyra säsonger innan man
publicerar och gör konceptet bekant för publiken, säger Tomas Lindh.
Svenska Yle vann med Bluffresan Nordvisions faktaformatkonkurrens hösten
2014. Första priset var 25 000 euro för utvecklingen av idén till ett färdigt format. Den bärande idén är att med hjälp av sociala medier försöka lura publiken.
Konceptet har sitt ursprung i faktiska händelser och vill påminna tittaren om att
allt man ser och hör på nätet inte nödvändigtvis är sant.
”Den holländska studeranden Zilla van der Born gjorde ett studieprojekt där
hon fejkade en utlandsresa på sociala medier. Det väckte en hel del intresse på
nätet. Amerikanen Dave Cicirelli har gjort en liknande grej. Fakebooking, helt enkelt. Vi tog fasta på det som en intressant utgångspunkt och började konceptutveckla utgående från fenomenet, med formatisering och public service som
ramar”, berättar producenten John Stark, som jobbat fram idén tillsammans
med utvecklingschef Tomas Lindh.
Island nästa anhalt
Teamet hoppas på grönt ljus efter återpitchen i samband med Nordvisions
faktamöte i Reykjavik våren 2015, då resultatet av utvecklingsarbetet med
Bluffresan presenteras.
”Om beställarna ställer sig positiva till projektet så kan vi gå vidare med att
presentera ett pilotavsnitt ett halvt år senare”, berättar Tomas Lindh om de
möjliga nästa stegen.
Avslöjandet av bluffen
”Fördelen med utvecklingsarbetet är att Bluffresan från första början har varit
en så tydlig formatidé”, säger John Stark.
52
Bluffresan
developed as
pan-Nordic
cooperation
maintain the excitement, as well as defining the programme host and how
the assignments should look and differ on different days. The final has been
improved considerably. The script structure for the episodes, the casting of the
participants and the scoring have also received their fair share of input.
John Stark says that since the original idea formed, which involved just one
family, some additional contestants have been added.
”With more teams there will be a better atmosphere. Having only one story
restricts things,” comments John Stark.
Tomas Lindh points out that it also must be possible to reveal the hoax. As
the details gradually become ever more bizarre, the people being subjected to it
at some stage question the whole thing.
”After a final two-day workshop, some scenes are tested to see how they
work in practice. How does something that tickles the imagination actually work
on screen,” says Tomas Lindh.
How does something that tickles the imagination
actually work on screen? NRK has been invited to
contribute to the development of the idea that in 2014
won the competition to create a new factual format.
Further seasons of the concept are also being planned
at the same time.
—
Nordic co-development work
Swedish Yle has opted for a Nordic co-development model regarding the
programme Bluffresan. In addition to its own staff, it has included NRK and an
external expert.
”There is a lot to be gained by including partners from the other Nordvision
companies in the programme development. There may be issues that are
relevant to other countries but not to us. Getting to know more people gives a
first impression of how the concept feels for other companies. Could they also
imagine producing such a programme?” comments Tomas Lindh.
And the producer John Stark notes, ”in this way we use Nordic money in a
Nordic way”.
Kristian Martikainen
Swedish Yle won Nordvision’s factual format competition in autumn 2014 with
its Bluffresan. The first prize was a contribution of 25,000 euros that would allow the idea to be developed to a mature format. The basic idea is to use social
media to try and fool the general public. The concept is based on actual cases
and aims to remind viewers that everything one sees and hears on the internet
is not necessarily true.
”The Dutch student Zilla van der Born carried out a study project in which she
faked a trip abroad on social media. It aroused considerable interest on the internet.
The American Dave Cicirelli has done something similar. Fakebooking, quite simply.
We seized upon it as an interesting starting point and began to develop a concept
on the basis of the phenomenon, with formatisation and the public service as a
framework,” says producer John Stark, who came up with the idea together with
Development Manager Tomas Lindh.
Further seasons being planned
The clarification of the production plan has meant that it is possible to record
an entire season in two weeks and broadcast it six months later. Development
Manager Tomas Lindh says that they are therefore already currently thinking
about ideas for series two and three of Bluffresan.
”If the format becomes popular, people will get to know the concept. With
such a short production period it is possible to record four seasons before
broadcasting the first one, thereby helping make audiences very familiar with
the concept,” comments Tomas Lindh.
Next stop Iceland
The teaming is hoping to get the go-ahead after a repitch at the Nordvision factual TV meeting in Reykjavik in spring 2015, at which the results of the development work with Bluffresan will be presented.
”If the Commissioning Editors like the project we can proceed with presenting a
pilot episode six months later,” says Tomas Lindh about the possible next steps.
Revealing the hoax
”An advantage with the development work is that Bluffresan has been a very
clear format idea right from the very start,” comments John Stark.
The team has been able to focus on details, such as streamlining the format
elements in order to strengthen the things that drive the story forward and
53
Skiljas som vänner
Parting as friends
I SVT:s nya formatidé Skiljas som vänner sätter par som
skiljer sig punkt med en fest när de går skilda vägar. Höga
publicistiska krav, lyhördhet och respekt är nyckelorden när
public service gör prime time-program om relationer.
SVT’s new Skiljas som vänner programme idea involves
couples having a party to celebrate going separate ways.
High journalistic integrity, sensitivity and respect are key
words when public service makes prime time programmes
about relationships.
—
Marianna Widmalm
—
Historiskt sett är skilsmässan en skuldbelagd händelse i livet, den är också den enda
markanta livshändelse som saknar en egen ritual. Nu är dock en ny trend på väg i
världen, och det är detta SVT:s nya programidé Skiljas som vänner har tagit fasta på.
Med hjälp av en jurist, en festfixare och en psykoterapeut ska paret som ska skilja sig
avsluta sitt äktenskap med en skilsmässofest inför kamerorna.
Historically, divorce has been considered to be a life event of which one is ashamed,
and it is also the only significant life event that does not have a specific ritual of its
own. Now, however, there is a new trend in the world and this forms the basis for SVT’s
new Skiljas som vänner programme idea. With the help of a lawyer, a party organiser
and a psychotherapist, the couple that is divorcing ends its marriage with a divorce
party in front of the cameras.
Ett reellt behov av avslut
”Det är vi i utvecklingsgruppen på SVT Nöje som kom på idén när vi började prata om
hur många det är i vår omgivning som skiljer sig. Därifrån tog idén en hel del vändor
innan vi hamnade i den version som presenterades. Det som känns spännande är att
det faktiskt är ett riktigt fenomen som växer och att det bottnar i ett reellt behov vi
människor har med ”avslut”, så även om vi har konstruerat ett format så har det stark
förankring i verkligheten”, berättar Britta Lübeck, utvecklingsansvarig projektledare
på SVT Nöje, som pitchade formatet.
I Japan kan man avsluta sitt äktenskap med en rituell fest där man slår sönder
ringarna. Det finns människor som firar sin skilsmässa med en mer traditionell fest och
t.o.m. Svenska Kyrkan erbjuder skilsmässoceremonier på vissa håll.
A real need for closure
”We in the development group at SVT Entertainment came up with the idea when we
started talking about how many people we know that are divorced. From there, the
idea took quite a few twists and turns before we ended up with the version that was
ultimately presented. What’s exciting is that it is actually a real phenomenon that is
growing and it is based on a genuine need among people to obtain ”closure”, so even
though we have designed the format, it is firmly rooted in reality,” says Britta Lübeck,
Development Manager at SVT Entertainment, who pitched the format.
In Japan, people can end their marriage with a ritual party at which they smash up
their rings. There are also people who celebrate their divorce with a more traditional
party and the Swedish Church even offers divorce ceremonies in some places.
Vanliga människor i prime time-TV
Lifestyle/reality-program där människors livsöden och privata berättelser sätts i
fokus i traditionella faktaprogram som t.ex. handlar om att bygga hus (som i SVT:s
Husdrömmar) eller skildrar en sportgren (Ryttareliten, SVT) eller en yrkesroll (DR:s
Bonderøven), internationellt kallat ”unscripted formats”, har varit populära i ett par
år i faktagenren. Peter Nyrén, faktabeställare på SVT, förklarar trenden så här:”Det
intressanta är att berätta om frågor som är angelägna och viktiga för många - och
hur vi lever ihop och får våra relationer att fungera är något av det angelägnaste och
viktigaste för en stor del av vår publik. Att förstå mer genom att dela andras erfarenheter är också ett starkt sätt att skaffa sig kunskap eller insikter som kan hjälpa till att
navigera i ens eget liv.”
Skildringar av helt vanliga människor som pratar öppet om sina familjeliv och
relationer eller testar om de passar för varandra har rönt stort publikt intresse och
framgång även internationellt, som t.ex. i NRK:s format Bør de gifta seg eller i DR:s Gift
ved første blik, och det är den trenden som speglar sig också i Skiljas som vänner som
tilldelades utvecklingsstöd av faktabeställarna hösten 2014.
Everyday people on prime time TV
Lifestyle/reality TV programmes in which the fates and privates stories of people are
the focus of traditional factual programmes about, for example, building a house (as in
SVT’s Husdrömmar) or which depict a sport (Ryttareliten, SVT) or a profession (DR’s
Bonderøven), are known internationally as unscripted formats and have been popular
for a few years in the factual genre. Peter Nyrén, Commissioning Editor at SVT for factual programmes, explains the trend in this way; “It is interesting to talk about issues
that are relevant and important for many people - and how we live together and get
our relationships to work is one of the most relevant and important issues for a large
part of our audience. Understanding things better by sharing in the experiences of
others is also a good way of acquiring knowledge or insights that can help in navigating through one’s own life.”
Depictions of everyday people who talk openly about their family life and relationships, or test if they are a good fit for each other, have attracted considerable public
interest and success internationally, such as in NRK’s Bør de gifta seg (Should they
get married?) format or DR’s Gift ved første blik (Married at first sight), and this trend
is also reflected in Skiljas som vänner, which was awarded development support by
factual programming Commissioning Editors in autumn 2014.
Höga publicistiska krav och respekt
Genren unscripted reality tar oftast fasta på dramatiska händelser eller konflikter i de
medverkandes liv, och trots att de medverkande egentligen är främlingar för tittarna
är dessa program väldigt populära. I de kommersiella kanalerna är genren oerhört
vanlig världen över, men oftast i en mer brutal form än på public service. Det finns helt
enkelt många fallgropar att undvika när denna genre ska resultera i ett program om
det ska fungera både som public service och underhållning: ”Utmaningen ligger ju i
att vi självklart har höga publicistiska krav och inte ska eller vill utnyttja de enskilda
som deltar i programmet och delar med sig av sina erfarenheter. De ska förstå vad det
innebär att berätta om sitt liv och sina känslor för en stor publik och vi måste följa upp
och se till att allt landat rätt. Lyhördhet och respekt är nyckelorden.” säger Peter Nyrén
avslutningsvis.
54
Marianna Widmalm
High journalistic integrity and respect
The unscripted reality genre usually focuses on dramatic events or conflicts in the
participants’ lives, and despite the fact that the participants are strangers to the viewers, these programmes are very popular. The genre is very common on commercial
channels around the world, but usually in a more brutal form than is the case on public
service channels. There are quite simply a lot of pitfalls that need to be avoided if this
genre is to result in a programme that works as both a public service and an entertainment format: ”The challenge lies of course in the fact that we obviously have high
journalistic integrity and should not and do not want to exploit the people who participate in the programme and share their experiences. They have to understand what
it means to talk about their lives and their feelings to a large audience and we have to
follow things up and make sure that everything has gone ok. Sensitivity and respect
are key words here,” concludes Peter Nyrén.
55
TV på TV
DR:s nya formatidé
TVQuizzen är programmet
som i quizform vill ge TVmediet den plats i vår
kulturhistoria som det
förtjänar.
—
Marianna Widmalm
De flesta kulturyttringar har sina olika
program i TV men TV-mediet självt lyser
med sin frånvaro. Nu kommer detta svarta hål att fyllas i och med DR:s TVQuizzen,
ett program som kanske kommer att
få sina nationella varianter i resten av
Norden. Idén är ett kulturformat och DR
tilldelades båda utvecklings- och produktionsstöd av Nordvision hösten 2014.
Ge TV den plats det förtjänar
Programidén TVQuizzen är klassisk
public service, att blanda kunskap med
underhållning på ett sätt som gör att de
allra flesta kan få ut något av det hela,
både roas och lära sig något nytt. Vilka
som tävlar är viktigt i programmet, det är
meningen att alla som medverkar ska ha
stor erfarenhet av TV-mediet.
Thomas Hedemann, producent på DR
Kultur, berättar om TVQuizzens struktur.
”Det är två lag som tävlar mot varandra i varje program men varje lag har en
fast lagkapten under hela seriens gång.
Lagkaptenerna själva är kända DRpersonligheter och kan väldigt mycket
om TV. De bjuder in nya gäster till programmet varje vecka, kända TV-personer
som alla har sin speciella områdeskunskap inom TV-världen, för att tävla i
sina lag. I alla program testas quiz-deltagarnas generella kunskap om TV och
vi dyker även ner och fördjupar oss i en
specifik TV-genre i varje programavsnitt,
som t.ex. drama, barn, mat, husprogram
och nyheter.”
Lek och lär
Det är ingen hemlighet att folk tycker
om quiz-program, mycket tack vare
nöjet att sitta hemma framför TV:n och
TV on TV
DR’s new TVQuizzen format
idea is a programme that
aims to give the television
medium the recognition
in our cultural history it
deserves, in the form of a
quiz.
försöka gissa rätt innan de tävlande, och
i TVQuizzen kommer dessutom tittarna
att kunna delta i högre grad än vanligt, på
grund av interaktiviteten.
”På Facebook kommer vi att lägga ut
en fristående TV-quiz där tittarna själva
kan testa sin TV-kunskap. TVQuizzen ska
vara underhållande med hjälp av bra gäster och roliga och annorlunda arkivklipp.
Men den ska även förbättra vår förmåga
att uppskatta TV. Den ska göra tittarna
lite mer medvetna om vilka redskap TV
använder för att göra oss berörda, arga
eller få oss att skratta. Varför upplever vi
vissa scener i Brottet som obehagliga?
Varför tycker vi att ett nyhetsankare
verkar trovärdigt? Vad är det som gör underhållningsprogram som X-Factor och
Vild med Dans så populära?” förklarar
Thomas Hedemann.
—
Marianna Widmalm
Most expressions of culture have their
respective programmes on TV, but the
medium of TV itself is conspicuous by its
absence. This black hole is now set to be
filled by DR’s TVQuizzen, a programme
that may then appear in respective
national versions in the other Nordic
countries. The idea is a cultural format
and DR received both development and
production support from Nordvision in
autumn 2014.
Giving TV the recognition it deserves
The TVQuizzen programme idea is classic public service, mixing knowledge with
entertainment in a way which means that
almost everyone can take something
from it as they are entertained and learn
new facts. The selection of those who
participate in the programme is an important aspect, as the idea is that all the
participants should have considerable
experience of the TV medium.
Thomas Hedemann, producer at
DR Culture, talks about the structure of
TVQuizzen.
”There are two teams that compete
against each other in each programme,
but each team has a permanent team
captain throughout the series. The team
captains are well-known DR personalities
and know a lot about TV. They invite new
guests to the programme each week to
compete on their teams, and these are
famous TV people who all have specific
fields of knowledge within the world of
TV. Each programme tests the quiz participants’ general knowledge of TV and in
each episode we also take a closer look
at a specific television genre, such as fiction, children, food, house programmes
or the news.”
Nordiskt kultursamarbete för
publikens bästa
Kultur är ett högprioriterat område i
public service och på grund av våra
gemensamma värderingar i Norden är
det lätt att samarbeta tvärs över landsgränserna, även om alla bolag också har
ett särskilt uppdrag att värna om det
egna språket. Nordvisions kulturgrupp
är mycket aktiv och formatsamarbetet
har också kommit igång på allvar. Just nu
finns det omkring tio kulturformat som är
tillgängliga för de nordiska bolagen.
Charlotte Myhrvold, kulturbeställare
på NRK, ser stora fördelar med det nordiska samarbetet: ”I den intensiva konkurrenssituationen alla public service-bolag
befinner sig i nu är det otroligt viktigt att
vi som grannar och vänner har ett utbyte,
lär av varandra och hjälper varandra med
att producera innehåll som når fram till
publiken. Genom vårt samarbete har vi
möjlighet att erbjuda publiken en långt
större och mer mångfaldig repertoar än
varje enskilt land klarar att producera
självt. Det är ett unikt samarbete vi har
som vi bör ta vara på.”
Play and learn
It’s no secret that people like quiz shows,
largely because of the enjoyment derived
from sitting at home watching TV and
De första åtta programmen av TVQuizzen
produceras under våren 2015 och har
premiär på DRK 1 april.
56
trying to guess the right answers before
the contestants, and in TVQuizzen viewers will be able to participate to a greater
extent than usual, because of the interactivity involved.
”We will post a separate TV quiz on
our Facebook page, where the viewers can test their own TV knowledge.
TVQuizzen should be entertaining as a
result of the quality of the guests and
because of the fun and unusual archive
footage that is used. But the aim is also to
improve our ability to appreciate television. It aims to make viewers a little more
aware of what tools television uses in
order to make us touched or angry or to
make us laugh. Why do we think certain
parts of Brottet are unpleasant? Why do
we think a news presenter is particularly
credible? What is it that makes entertainment programmes such as X-Factor and
Vild med Dans so popular?” explains
Thomas Hedemann.
Nordic cultural collaboration in the best
interest of the public
Culture is given a high priority by public
service broadcasters and it is easy to
collaborate across national borders in
the Nordic countries because of our
shared values, even if each company also
has a special assignment to preserve
its own specific language. Nordvision’s
cultural group is very active and format
collaboration has now really begun in
earnest. There are currently around ten
culture formats that are available for the
Nordic companies.
Charlotte Myhrvold, Commissioning
Editor at NRK for cultural productions,
sees great benefits with the Nordic
cooperation: ”In the very competitive
environment in which all public service
companies currently find themselves, it’s
incredibly important that we as neighbours and friends have a good dialogue,
learn from each other and help each
other to produce content that interests
our audiences. With such cooperation,
we are able to offer audiences a far larger
and more diverse repertoire than each
country is able to produce by itself. This
is a unique collaboration and we should
really make the most of it.”
The first eight episodes of TVQuizzen will
be produced during spring 2015 and will
be broadcasted on DRK from 1:st April.
57
DIKTATURENS FÅNGAR (SVT)
KAMPEN FOR GRUPPA (NRK)
ADA BADER (NRK)
KARSTEN OG PETRA (NRK)
GRØNN GLEDE (NRK)
FERÐASTIKLUR ISLANDSKE TRAVELOGUES (RUV)
2 FISK (DR)
PENDLERKIDS (DR)
BEST I MEST (NRK)
LABYRINT (SVT)
58
ALLE SAMMEN SAMMEN (NRK)
59
Udviklings
Projekter
Development
Projects
60
61
Nytt sociala
medier-samarbete
prioriteras
New social media
collaboration
Nordvisionbolagen jobbar
för gemensamma standarder
och verktyg för sociala
medier. Public service har
stor nytta av att kunna
jämföra sig med varandra på
det här området.
The Nordvision companies
are working to create
common standards and
tools for social media. Public
service broadcasters can
benefit greatly from being
able to compare themselves
with each other in this area.
under- eller överpresterar”, berättar DR:s
chef för sociala medier, Lars Damgaard
Nielsen, om projektet som blir färdigt
under det första kvartalet i 2015.
Det blir mer uppenbart hur bolaget
eller en enskild kanal klarar sig och
således också enklare att kommunicera
effekten och nyttan av att nå ut via
sociala medier.
—
—
Kristian Martikainen
De nordiska public service-bolagen inledde i 2014 ett samarbete kring sociala
medier. Gruppen med representanter
från DR, NRK, SVT och Yle samarbetar
bland annat för en professionalisering av
användningen av sociala medier och om
gemensamma standarder för mätning
och analyser.
”Ett tätt samarbete mellan de nordiska public service-bolagen är avgörande
för att vi kan möta de utmaningar som
den nya medieverkligheten ställer. Vi
är därför mycket glada för samarbetet
mellan de människor som sätter ramarna
för hur vi var för sig arbetar med sociala
medier. Utvecklingen av mätmetoder och
verktyg, som säkrar ett bättre dataunderlag för jämförelser och benchmarking och därmed bättre möjligheter för
kunskapsutväxling och för att ta lärdom
av varandra, är ett gott exempel på hur vi
med ett tätt nordiskt samarbete kan nå
längre tillsammans än var för sig,” säger
underdirektören Maria Damborg Hald vid
DR Medier.
Enklare att kommunicera nyttan
DR leder projektet med att skräddarsy en
panel som visualiserar hur bolagen klarar
sig på sociala medier. DR, NRK, SVT och
Yle får var sin översikt som fungerar i helskärmsläge, för exempelvis väggmonterade stora skärmar eller för att projiceras
i redaktionella utrymmen, i skrivbordsläge och på mobila enheter.
“Det går i detalj för exempelvis SVT
att se hur bolaget klarar sig tvärs över
alla plattformar eller hur bara en kanal,
som SVT2, gör ifrån sig. Eller så kan man
välja att se hur hela SVT, eller bara en av
kanalerna, klarar sig på bara en plattform.
I administratörspanelen kan bolaget
ställa in olika framgångskriterier. Dessa
kriterier är synliga för användarna, vilket
gör det ytterst tydligt om man antingen
62
Publicering och analys
Flera nordiska public service-bolag
planerar att under 2015 införskaffa speciella publicerings- och analysverktyg
för sociala medier. För att reducera den
totala tidsanvändningen och försäkra sig
om att man kan dela data och erfarenheter med varandra i Norden så är målet att
utföra bara en upphandling som är giltig
för alla de involverade bolagen, om de så
önskar sig. Projektet leds av NRK.
”Vi gör upp gemensamma kravspecifikationer, har gemensamma möten med
leverantörer och beslutar tillsammans
vilken leverantör som är den lämpligaste.
Efter det är det upp till vart och ett av
bolagen, om de önskar sluta ett avtal
med leverantören”, berättar Ingeborg
Volan, chef för sociala medier vid NRK,
om processen.
DR, NRK, SVT och Yle borde enligt
planerna kunna ingå avtal med den utvalda leverantören innan sommaren 2015.
Kristian Martikainen
The Nordic public service companies
started a collaboration regarding social
media in 2014. The collaborative group
has representatives from DR, NRK, SVT
and Yle, and collaborates on issues such
as professional use of social media and
the adoption of common standards for
measurement and analysis.
”Close cooperation between the
Nordic public service broadcasters is
crucial in enabling us to meet the challenges posed by the new media situation. We are therefore delighted about
the cooperation between the people
who define the framework for how we
individually work with social media. The
development of methods and tools that
ensure the creation of better data for
comparison and benchmarking, which
results in opportunities for knowledge
exchange and learning from each other,
is a good example of how close Nordic
cooperation can achieve more than
would be the case if we acted separately,” says under-manager Maria Damborg
Hald from DR Medier.
Mer än bara pengar
Nyttan med samarbetet kring sociala medier stannar inte bara vid det ekonomiska
och de gemensamma programvaror som
införskaffas.
”Det viktigaste är faktiskt att vi är
eniga om hur vi mäter framgång och
vad vi menar med ett bra bruk av sociala
medier för public service-bolag. Ingen
har definierat det tidigare”, säger sociala
medier-chefen Ingeborg Volan.
Framgång på sociala medier är väldigt olika för ett public service-bolag och
ett kommersiellt mediehus.
”Det är en stor fördel för vår vidareutveckling att vi är eniga om hur vi mäter
framgång, att vi har en möjlighet till att
utväxla innehåll och att vi delar data med
varandra”, säger Ingeborg Volan.
Lars Damgaard Nielsen från DR
anser att den digitala dimensionen borde
vara en integrerad del av det nordiska
samarbetet.
”När vi gör en samproduktion inom
exempelvis barn- eller vuxendrama, så
borde sociala medier och webb finnas
med redan från början”, säger Lars
Damgaard Nielsen, som chef för sociala
medier.
Easier to communicate the benefits
DR is leading the project to create a tailored dashboard that visualises how the
companies are getting on with social media. DR, NRK, SVT and Yle each receive
an overview that works in full-screen
mode and is thus suitable, for example,
for wall-mounted big screens and for
projecting in editorial offices, in desktop
mode and on mobile devices.
”It is possible, for SVT for example,
to see how the company is getting on
across all platforms or how one specific
channel, such as SVT2, is doing. Or one
can choose to view how the whole SVT,
or one specific channel, is doing on one
particular platform. The company can
define different success criteria in the
administrator panel. These criteria are
visible to users, and make it very clear if
the company is overachieving or underachieving,” says Lars Damgaard Nielsen,
DR’s Head of Social Media, about the project, which is scheduled to be completed
during the first quarter of 2015.
63
This will make it easier to see how
the company or an individual channel
is performing, thus making it easier to
communicate the impact and benefits of
reaching out via social media.
Publication and analysis
Several Nordic public service companies
are planning to acquire special publication and analysis tools for social media
during 2015. In order to reduce the
overall time of use and to ensure that it is
possible to share data and experiences
with each other in the Nordic countries,
the aim is to carry out only one procurement process that is valid for all the
involved companies, if they want to join
in. The project is being led by NRK.
”We are drafting common specifications, having joint meetings with suppliers and jointly deciding which provider is
the most appropriate one. After that it is
up to each of the individual companies to
decide if they wish to conclude an agreement with that provider,” says Ingeborg
Volan, Head of Social Media at NRK,
about the process.
According to the project schedule,
DR, NRK, SVT and Yle should be able to
enter into contracts with the selected
supplier before summer 2015.
More than just money
The benefits of cooperation regarding
social media usage are not just limited to
the economic aspects and the fact that
the same software is acquired.
”The most important issue is actually that we agree on how we measure
success and what we mean with good
use of social media for public service
broadcasters. Nobody has previously
defined this,” says social media manager
Ingeborg Volan.
Success with social media is very different for a public service company than
for a commercial media business.
”It is a great advantage for our further
development that we agree on how we
measure success, that we have an opportunity to exchange content and that
we share data with each other,” adds
Ingeborg Volan.
Lars Damgaard Nielsen from DR
believes that the digital dimension
should be an integral part of the Nordic
cooperation.
”When we enter into co-production
in areas such as children’s or adult fiction, the use of social media and the web
should be involved right from the very
start,” says Lars Damgaard Nielsen, Head
of Social Media.
Stories from around
the world
BEDSTEFAR OG LILLEMAND (DR)
2 FISK (DR)
Bedstefar og Lillemand is
a children’s development
project that involves telling
stories from around the
world using pantomime,
ballet and break dance. A
magic snow scene is the
focal point of the bedtime
stories.
Eventyr fra
hele verden
—
Bedstefar og Lillemand er et
børneudviklingsprojekt, hvor
man fortæller eventyr fra hele
verden ved hjælp af pantomime,
ballet og breakdance. En magisk
snekugle er omdrejningspunkt for
godnathistorierne.
—
Henrik Hartmann
Et gammelt japansk eventyr handler om en mand, der
kommer til at sluge en fugl og derefter kan spille de
fineste melodier, når han prutter. Rygtet spredes og
snart skal han prutte for selve kejseren… Dette og flere
andre eventyr skal realiseres i et nyt samarbejdsprojekt mellem DR, de øvrige nordiske tv-stationer, Bern
film i København og Steen Koerner fra Big City Brains.
Steen Koerner er electric boogie-danser, koreograf og
iscenesætter.
Det er anden gang, at producer Emil Bernild Ferslev
fra Bern Film er i gang med et udviklingsprojekt for
de nordiske børnekanaler. Tidligere har Bern film fået
udviklingsstøtte til projektet 2 fisk, som også endte med
at blive en nordisk samproduktion.
Emil Bernild Ferslev fortæller:
”Vi vil gerne fortælle vores eventyr med fire dansere
og skuespillere. Alt efter eventyret spiller de en eller
flere roller. Fortælleformen er inspireret af pantomime,
ny cirkus, electric boogie, ballet og breakdance”.
Ulla Hæstrup er børnebestiller for DRs børnekanal
Ramasjang. Hun synes, projektet er interessant, fordi
det blander nye og gamle kunstarter:
”Der er tale om ny innovation – en tv-idé vi aldrig har
set før. Derfor er udviklingsmuligheden så vigtig, for der
findes ikke lignende programformater, man kan skele
til,” fortæller Ulla Hæstrup.
Bedstefar og Lillemand
Selve eventyrets ramme er dukkerne Bedstefar og
64
Lillemand. Bedstefar har en magisk snekugle, som han
tager frem, når han skal fortælle godnat historier for sit
barnebarn Lillemand. Når han ryster kuglen vises det
eventyr, som han fortæller, inde i kuglen.
Emil Bernild Ferslev fortæller:
”Bedstefar er en hyggelig og varm gammel mand
med glimt i øjet. Han hygger sig med sit barnebarn og
elsker, når han stiller spørgsmål og undres over hans
eventyr”.
Der er flere ting ved projektet, der skal udvikles,
fortæller Emil Bernild Ferslev:
”De to dukker skal udvikles. Vi skal udvikle, hvad
dukkerne kan med deres mimik, hvad de skal udstråle
og hvilket materiale, de skal laves i. Vi skal udvikle, hvordan der skal se ud inde i kuglen, og hvordan baggrundene skal forme sig”.
Henrik Hartmann
An old Japanese story is about a man
who accidentally swallows a bird and can
then play the most beautiful tunes when
he breaks wind. Rumours spread and
soon he is summoned to break wind for
the emperor ... This and other stories are
to be brought to life in a new collaboration project between DR, the other Nordic
TV stations, Bern film in Copenhagen
and Steen Koerner from Big City Brains.
Steen Koerner is an electric boogiedancer, choreographer and director.
It is the second time that producer
Emil Bernild from Bern Film is involved
in a development project for the Nordic
children’s channels. Bern film previously received development support for
the project 2 fish, which also became a
Nordic co-production.
Emil Bernild Ferslev says:
”We’d like to tell our stories with four
dancers and actors. Depending on the
story, they will play one or more roles.
The story format was inspired by pantomime, new circus, electric boogie, ballet
and break dance.”
Ulla Hæstrup is the children’s commissioning editor for DR’s children’s
channel Ramasjang. She believes the
project is interesting because it mixes old
and new art forms.
”This is about innovation - a TV idea
we’ve never seen before. That’s why
the development opportunity is really
important, because no other programme
formats exist to compare it with,” says
Ulla Hæstrup.
Slapstick og humor
I udviklingsprocessen skal man også finde gode og
relevante eventyr fra hele verden.
”Vi ved jo, at børn elsker slapstick humor og faldepå-halen-komedie. Vi vil lade os inspirere af Charlie
Chaplin og Buster Keaton. Målgruppen er 4–6 år. For os
er dette et con amore-projekt. Vi vil gerne lave noget, vi
selv har lyst til at se med vores børn. Noget med humor
i øjenhøjde, ikke tale ned til dem og ikke blive for pædagogisk. Eventyrene skal være sjove og nogle gange gå
over stregen. De må gerne få ungerne til at sige: ”Arhjjj,
det kan man da ikke” eller ”Ad, hvor ulækkert”, samtidig
med de griner af det komiske”, fortæller Emil Bernild
Ferslev.
Mere vovet og skøre idéer
Da Bern film udviklede det nordiske projekt To fisk, var
man også igennem en lærerig udviklingsproces. Man
byggede bl.a. en af fiskene i en endelig version.
”I og med man får penge til udvikling, kan man prøve
nogle lidt mere vovede og skøre ideer af i stedet for at
tage det sikre valg fra starten. Det, tror jeg, resulterer i
mere nyskabende og originale produktioner”, fortæller
Emil Bernild Ferslev.
Projektet skal genpitches på næste nordiske børnemøde til marts 2015 i København.
Bedstefar og Lillemand
The stories’ setting is based on the puppets Bedstefar and Lillemand. Bedstefar
65
has a magic snow scene, which he gets
out when he wants to give his little grandson Lillemand a bedtime story. When he
shakes the snow scene, a story appears,
which he tells inside the scene itself.
Emil Bernild Ferslev says:
”Bedstefar is a warm and friendly
old man with a cheeky glint in his eye. He
enjoys spending time with his grandson
and loves it when he asks questions and
wonders at the story.”
There are several things that need
developing,” explains Emil Bernild
Ferslev:
”The two puppets need developing.
We need to develop what the puppets
can do with their facial expressions and
what material they should be made of.
We need to develop what the inside of
the snow scene looks like, and what the
background should be.
Slapstick and humour
The development process also needs to
come up with some good and relevant
stories from around the world.
”We know that children love slapstick
humour and fall down comedy. We are
taking inspiration from Charlie Chaplin
and Buster Keaton. The target audience
is 4–6 years. For us it’s a very con amore
project. We’d like to do something that
we would enjoy watching with our own
children. Something with easy humour
that doesn’t patronise nor becomes too
pedagogical. The stories should be fun
and sometimes go too far. It’s good if it
makes children say: ”You can’t do that,”
or ”That’s gross,” while laughing at the
funny bits”, says Emil Bernild Ferslev.
More fun and daring ideas
When Bern film developed the Nordic
project 2 Fish, it involved an educational
development process. One of the fish
was built in the final version.
”When you get funds for development, you can try ideas that are a bit
more crazy and daring instead of taking
the safe bet from the start. I think this
results in more innovative and original
productions”, says Emil Bernild Ferslev.
The project is going to be re-pitched
at the next Nordic children’s meeting in
March 2015 in Copenhagen.
NORDENS BÄSTA (SVT)
BONDERØVEN (DR)
JULEKONGEN (NRK)
DOMMER FOR EN DAG (DR)
PENDLERKIDS (DR)
DJURSJUKHUSET (SVT)
HJERTERÅTT (NRK)
VILDE HUSE (DR)
VI BORDE PRATA OM EUROPA (SVENSKA YLE)
ØYEVITNE (NRK)
HJÄRTEVÄNNER (SVENSKA YLE)
66
67
Blondinens
historie
The story of
the blonde
Hvorfra kommer vore fordomme om blondiner som
mere dumme og lettere at få med i seng? To kvindelige
journalister fra NRK vil gennem kulturhistorien og
forskning forsøge at komme tættere på ”legendariske”
blondiner og analysere kvindelige stereotypier.
Projektet fik udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden
i efteråret 2014, og NRK håber, det bliver en nordisk
samproduktionsserie.
Where does the idea that blondes are more stupid and
easier to get into bed come from? Through cultural
history and research two female journalists from NRK
wanted to get closer to the legendary blonde and
analyse female stereotypes. The project received
development support from the Nordvison fund in
autumn 2014 and NRK hopes it will become a Nordic coproduction series.
—
—
Henrik Hartmann
Henrik Hartmann
To norske blondier har sat sig for, at de vil producere en dokumentarserie, som
giver serien den hidtil ufortalte historie om blondien. Ragna Nordenborg og
Helle Vaagland skal undersøge fæmonenet.
Helle Vaagland fortæller:
”Nogle forskere mener, at blondina har blitt foretrukket av menn helt siden
istiden. I det kalde nord var man avhengig av kjøtt, siden man ikke kunne leve av
planter. Og damene ble dermed helt avhengige av menn. Jakten under istiden
var farlig, mange menn døde, og det ble stor konkurranse om mennene. De
foretrakk blondiner, fordi de skilte seg ut”.
Two Norwegian blondes aim to produce a documentary that provide the untold
story of the blonde. Ragna Nordenborg and Helle Vaagland will investigate the
phenomenon.
Helle Vaagland explains:
”Some researchers believe that blondes were preferred by men back in
the Ice Age. In the cold north, you were dependent on meat since you couldn’t
live off plants. And so the women here became completely dependent on men.
Hunting in the Ice Age was dangerous, and many died, which led to tough competition to get men. The men preferred blondes because they stood out.
Leflen for husarerne eller feministisk projekt
Det er bare et af de videnskabelige og historiske spor, de to journalister forsøger at afdække. Helle og Ragna pitchede deres projektidé på den nordiske
kulturpitch i oktober 2014 i Stockholm. De nordiske kulturbestillere var over en
kam begejstrede og overraskede.
”Vi fik rigtige gode tilbagemeldinger. De få kritiske spørgsmål der var til vor
pitch handlede mest om at styrke seriens samfundsnytte. Netop dette vil vi
have fokus på i vor udviklingsproces. Samtidig betyder det meget for det videre
forløb, at så mange kompetente mennesker tror på vores idé”, fortæller Helle
Vaagland.
I Norden og i kvindekredse kan denne idé vække feministisk modstand og
blive beskyldt for at ville lefle for husarerne. Helle Vaagland har svar klar på
dette spørgsmål:
”Feministisk modstand” er jeg vant til! I 1999 var jeg redaktør for feministantologien ”Råtekst”, inspireret af ”Fittstim”. Den skabte stor debat i Norge, med
reaktioner fra alle kanter. For mig er denne blondine-tv-serien et feministisk
projekt, fordi den undersøger og analyserer kvindelige stereotypier, og hvis
nogen reagerer negativt, har jeg ikke noget imod at debattere. Tværtimod. Når
det gælder eventuelle beskyldninger om ”at lefle for husarerne”, vil jeg svare at
det at fortælle noget vigtig på en så appellerende måde at mange vil se det, er et
mål for mig”.
Pandering to ratings or feminist project
This is just one of the scientific and historical clues the two journalists tried to
uncover. Helle and Ragna pitched their project idea at the Nordic culture pitch
in October 2014 in Stockholm. The Nordic culture commissioning editors were
really enthused and surprised.
”We received really positive feedback. The few critical questions they had
of our pitch were mostly about strengthening the series’ community value.
That’s what we will be focusing on in our development process. It means a lot
to us for the rest of the project that so many competent people believe in our
idea,” says Helle Vaagland.
In the Nordics and in female circles, this idea might ignite feminist resistance and be accused of pandering to men. Helle Vaagland has a clear answer
to this question:
”I’m used to feminine resistance! In 1999 I was the editor of the feminist anthology ”Råtekst”, inspired by ”Fittstim.” It generated a major debate in Norway,
with reactions from all sides. For me, this blonde TV series is a feminist project,
because it investigates and analyses female stereotypes, and if someone reacts negatively, I don’t mind debating it. On the contrary. When it comes to accusations of ”pandering to the ratings”, I would answer that saying something
in a way that appeals so much that many want to watch it, is a goal for me.”
Journey of discovery in cultural history
The blonde role has, to a large extent, been created by the entertainment
industry. That’s why the project is a journey of discovery into cultural history.
On the way through the series, you get to meet a number of legendary blondes.
Helle Vaagland says:
”We want to investigate a number of questions that we ask ourselves:
Where does the blonde myth come from? How was the blonde role created
and formed in the entertainment industry? And what need does the blonde fill
in our culture? And then we want to dig deep into the rich archives that exist
about blondes and find some really great stories.”
The project received development support from the Nordvision fund and
Ragne Nordenborg and Helle Vaagland are now in full swing with their research
and development for the programme. They hope their research will lead them
to a new fantastic pitch and convince the Nordic Commissioning Editors for
Culture Programmes that this idea should become a Nordic co-production.
When asked what Helle Vaagland expects from the series if put in production, she replies:
”That the programme is a success through the Nordic countries!”
Opdagelsesrejse i kulturhistorien
Blondine-rollen er i høj grad skabt og formet i underholdningsindustrien. Derfor
er projektet en opdagelsesrejse i kulturhistorien. På vej gennem serien skal
man møde en lang række af legendariske blondiner. Helle Vaagland fortæller:
”Vi vil undersøge en række spørgsmål, som vi vil stille os selv: Vor stammer
blondine-mytene fra? Hvordan ble blondine-rollen skapt og formet i underholdningsindustrien? Og hva slags behov fyller blondina i vår kultur? Også vil vi
selvfølgelig grave os ned i det rikholdige arkivet, som finnes om blondinen og
finner frem de gode historiene”.
Projektet fik udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden og Ragna Nordenborg
og Helle Vaagland er nu i fuld gang med research og udvikling af programserien. De håber, at deres research kan føre dem frem til en ny fantastisk pitch
og overbevise de nordiske kulturbestillere, at denne idé skal sættes i nordisk
samproduktion.
På spørgsmålet om, hvad Helle Vaageland forventer sig af serien, hvis den
bliver sat i produktion svarer hun frisk og frejdig:
”At programmerne går sin sejrsgang over hele Norden!”.
68
69
App för 100 dagar utan sprit
Yle har skapat ett program som belönar
alkoholuppehåll och går in för att
minska på spritkonsumtionen. Genom
tillhörande applikation har användaren
alltid med sig sin stödgrupp och tips i
mobilen. Formatet är en fortsättning
på de kampanjer som bolaget tidigare
genomfört.
—
Kristian Martikainen
Nordvisionsfonden tilldelade 15 000 euro åt Yles projekt
100 dagar utan sprit hösten 2014. Konceptet är en kombination av mobilapplikation, innehåll på nätet och fem
direktsända underhållningsprogram på tv. Programmet
följer med hur väl fyra kändisar klarar av att avstå från
alkohol i 100 dagar. Kändisarna är med för att samla in
pengar till välgörenhet.
Utvecklingsstödet är ämnat till att göra en internationell version av appens prototyp och att testa användarupplevelsen på en liten publikgrupp.
“Vi har under flera workshops med olika sammansättningar jobbat med applikationen sedan början på
2014. Vi har fokuserat framför allt på vad det är som engagerar användarna så mycket som möjligt. Vad gör att
användaren vill vara aktiv dagligen och använda appen.
Det har varit intressant att fundera på vilka egenskaper
som ska ingå och vad som lämnas bort”, berättar producenten Jussi Jormanainen från Yle.
Fortsättning på tidigare Yle-kampanjer
Yle har som ett strategiskt mål att producera ett mervärde för medborgarna och samhället.
”De kampanjer som bolaget genomfört under de
senaste åren är en elementär del av detta. De både skapar diskussion om viktiga ämnen och lockar människor
till att göra något åt saken”, berättar Riitta Jalonen, som
varit beställare för Unga nu! i 2013, Använd hjärtat i 2014
och 100 dagar utan sprit.
Yle har också tagit lärdom av de tidigare kampanjerna. Unga nu! gjordes stort på tv, radio och alla plattfor
mar, men nådde inte alla de uppställda målen.
”Fastän ämnet behandlades mångsidigt så blev
helheten väldigt splittrad och lyckades aldrig mobilisera
så många som det var tänkt. Därför görs 100 dagar utan
sprit betydligt mer fokuserat med ett tydligt huvudprogram som ska engagera publiken”, säger Riitta Jalonen.
Innehåll i appen mellan direktsändningarna
100 dagar utan sprit är ett multiplattformformat för
att minska på drickandet och de negativa effekterna. Programmet erbjuder publiken en möjlighet till
att förbättra sin hälsa, öka sin självkänsla och genom
kampanjen delta i välgörenhet. Det finns ett starkt intresse för att mäta sina prestationer. Genom appen kan
användarna följa med sin livsstil och sitt alkoholbruk på
ett lättsammare sätt.
Mellan direktsändningarna på tv så skapas det
innehåll som användarna får både online och i appen.
Applikationen har ett nyhetsflöde över kändisarnas
framsteg och misslyckanden, personliga inbjudningar
till olika handlingar och inbjudningar till team, tips till
fritidsaktiviteter och topplistor.
Alkoholuppehåll belönas
Liisa Akimof från Production House, som både har
skapat formatet och producerar programmet för Yle,
berättar att det är fråga om en väldigt ambitiös app. Den
erbjuder användarna en möjlighet att utmana sig själv
gällande sitt alkoholbruk.
”Användare kan bestämma sig för att inte konsumera alkohol under vardagar och lägga upp sina mål
enligt det. Eller så kan man utmana sig själv att vara utan
alkohol i 100 dagar. Det speciella är att man också kan
utmana vänner och bilda team. Då man får poäng för
sina egna och de egna teammedlemmarnas nyktra dagar, så sporrar det att sprida budskapet. Poäng utdelas
också på basen av hur aktiv användaren är i appen. Då
man når de mål man ställt upp för sig, så får man bonuspoäng. Poängen kan användas under tv-sändningarna,
för att få meddelanden synliga i rutan och för att hjälpa
sin favoritkändis som tävlar i programmet”, berättar
Liisa Akimof.
Redaktionen har överraskats av hur intresserade
människor är av att utmana både varandra och sig
själva.
ANVÄND HJÄRTAT (YLE)
ANVÄND HJÄRTAT (YLE)
70
71
App for 100 days without
booze
Yle has created a programme that
rewards alcohol abstinence and aims
to reduce the consumption of alcohol.
The associated app provides users with
a permanent support group and tips
on their mobile phones. The format is a
continuation of the campaigns that the
company has previously conducted.
we hoped. We are therefore providing greater focus
with 100 days without booze by having a clear main
programme that engages the audience,” says Riitta
Jalonen.
Content in the app between the live programmes
100 days without booze is a multiplatform format that
aims to reduce drinking and its negative effects. The
programme offers the audience an opportunity to
improve their health, increase their self-esteem and
participate in giving to charity via the campaign. There
is a strong interest in measuring one’s performance.
The app can be used to enable users to monitor their
lifestyle and alcohol consumption in an easy way.
Between the live broadcasts on television, content
is created that users can access both online and in
the app. The application has a news feed covering the
celebrities’ achievements and failures, personal invitations to various actions and invitations to teams, tips for
leisure activities and leader boards.
—
Kristian Martikainen
The Nordvision Fund awarded 15,000 euros to Yle’s
100 days without booze project in autumn 2014. The
concept consists of a combination of a mobile application, online content and five live television shows. The
programme monitors how well four celebrities get on
in abstaining from alcohol for 100 days. The celebrities
raise money for charity in the process.
The development support is intended to help with
the creation of an international version of the app’s
prototype and with testing of the user experience on a
small group of the general public.
”We have worked with the application in a number of
workshops with different compositions since the beginning of 2014. We have focused primarily on identifying
what makes users interested in the app. What makes
the users want to be active every day and use the app.
It has been interesting to consider what characteristics
should be included and what is left out,” says Yle producer Jussi Jormanainen.
Alcohol abstinence rewarded
Liisa Akimof from Production House, which created the
format and produces the programme for Yle, comments
that it is a very ambitious app. It offers users an opportunity to challenge themselves regarding their alcohol
consumption.
”Users can decide to not consume alcohol during
weekdays and define relevant targets for this. Or one
can challenge oneself to go without alcohol for 100
days. The special thing is that one can also challenge
friends and form teams. You collect points for your own
and for your team members’ sober days, thus encouraging people to spread the message. Points are also
awarded based on how active the user is in the app.
Upon reaching the goals one has set for oneself, bonus
points are awarded. These points can then be used during television broadcasts in order to get one’s message
across on the box and to help favourite celebrities who
are competing in the programme,” says Liisa Akimof.
The editorial team has been surprised by how
interested people are in challenging each other and
themselves.
Continuation of previous Yle campaigns
Yle has as a strategic goal to provide added value for
citizens and society.
”The campaigns that the company has carried out in
recent years are an integral part of this. They generate
discussion about important topics and also encourage
people to do something about these issues,” says Riitta
Jalonen, who was the commissioning editor of Unga nu!
in 2013, Använd hjärtat in 2014 and 100 days without
booze.
Yle has also learned lessons from previous campaigns. Unga nu! was big on television, radio and all
platforms, but did not achieve all the goals that had been
defined.
”Although the topic was handled in a multifaceted
approach, the whole thing was a bit too unfocused
and never managed to mobilise as many people as
100 DAGAR UTAN SPRIT (YLE)
72
73
Overblik
Overview
74
75
Overblik 2014
Overview 2014
Annual key figures
2014
Co-production
Episodes
Total /
4.442 episodes
2.078 hours
Children 953
Fiction172
Factual 177
Culture
72
Investigative journalism
49
Education
132
Co-productions /
1.551 episodes
636 hours
SAMPRODUKTIONER / CO-PRODUCTIONS
PROGRAMUDVEKSLING / PROGRAM EXCHANGE
Episodes
Episodes
2.891
2.781
Total
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2.049
1.551
1.340
1.210
2010
1.027
1.077
2011
2012
1.150
2013
2014
2009
2010
2011
1.551
SAMPRODUKTIONER OG PROGRAMUDVEKSLING / CO-PRODUCTIONS AND PROGRAM EXCHANGE
Samproduktioner / Co-productions
Episodes
Programudveksling / Program exchange
4.442
3.991
3.829
News exchange /
3.200 news features or clips
(estimated use)
2.764
2.627
2009
Programme exchange /
2.891 episodes and archive clips
1.442 hours
2.752
Totalt / In total
3.914
3.654
3.389
2009
76
2010
2011
2012
2013
2014
2009
77
2010
2011
Nordvisionsfondens
utdelning 2014
Nordvision Fund
grants 2014
Nordvisionsfonden delade under 2014 ut både
produktionsstöd och utvecklingsstöd till 99 olika projekt för
sammanlagt EUR 16 miljoner (DKK 119,7 miljoner).
Produktionsstödet var EUR 15,6 miljoner (DKK 117 miljoner)
och fördelades mellan 69 olika projekt.
Utvecklingsstödet var EUR 0,4 miljoner (DKK 2,7 miljoner)
och fördelades mellan 30 olika projekt.
DEVELOPMENT SUPPORT JUNE 2014
PRODUCTION SUPPORT JUNE 2014
Nordvision Fund granted in 2014 both production support
and development support for 99 different projects
amounting to EUR 16 million (DKK 119.7 million).
Production support amounted EUR 15.6 million (DKK 117
million) and was distributed over 69 different projects.
Development support amounted to EUR 0.4 million (DKK 2.7
million) and was distributed over 30 different projects.
DEVELOPMENT SUPPORT NOVEMBER 2014
PRODUCTION SUPPORT NOVEMBER 2014
Made in Africa DR 50.000 DKK
[RU-1404]**
Arvingerne, episodes 1-10 DR 3.000.000 DKK
[13-038]
Lillemand og bedstefar DR 80.000 DKK [RU-1423]*
Fröken Frimans Krig 2 DR
740.000 SEK [14-027]
Camillas klassiska SVT
50.000 DKK
[RU-1405]**
Bankerot DR
9.000.000 DKK [14-001]
Barns Youtube-användning NRK 160.000 DKK [RU-1424]*
En annan tid, ett annat liv DR
500.000 SEK [14-028]
Klassikerresan SVT
50.000 DKK [RU-1406]**
Tidsrejsen/Julekalender 2014 DR
5.000.000 DKK [14-002]
Tv-quiz DR 100.000 DKK [RU-1418]**
Kampen for tilværelsen 1
DR 917.000 NOK [14-029]
Øjeblikket NRK
50.000 DKK [RU-1407] ***
Pendlerkids III DR 2.100.000 DKK
[14-003]
Blondiens historie NRK 50.000 DKK [RU-1416] **
Kampen for tilværelsen 2 DR 918.000 NOK [14-030]
Utvandrare invandrare SvYle
75.000 DKK [RU-1408]***
A perfect family
DR
250.000 DKK
[14-004]
Norges bedste mobilfotograf NRK
50.000 DKK [RU-1417]**
Trapped DR
7.663.000 ISK [14-031]
Prosjekt perfekt pappa NRK
75.000 DKK [RU-1409]***
Til The hos
DR 350.000 DKK [14-005]
Skiljas som vänner SVT 101.500 DKK
[RU-1421]***
Culture in the danger zone DR
500.000 SEK [14-032]
[14-033]
Sopräddarna SVT
75.000 DKK [RU-1410]***
Vilde Huse 2 DR 482.000 DKK
[14-006]
Når kjemien stemmer! NRK 101.500 DKK [RU-1419]***
Det Nordiske Juleshow 2014 DR
1.000.000 DKK Ultra Kuponen DR
40.000 DKK [RU-1401]*
Saving the Nordic Nature Yle 80.000 EUR [14-007]
Penge uden plikt DR 101.500 DKK [RU-1422]***
Killing Pills DR
175.000 DKK [14-034]
Børne-login DR
16.733 EUR [RU-1402]*
ADA BADAR / Ninja i källaren SvYle 23.600 EUR [14-008]
Bluffresan SvYle 25.000 EUR [RU-1420]#
Bedraget 1-10 DR
5.000.000 DKK [14-035]
Oppdrag Nansen NRK
50.000 DKK
[RU-1403]*
Bastukväll på Strömsö SvYle 23.000 EUR [14-009]
Jævla homo NRK 25.000 EUR [RU-1425]##
Bankerot
DR
3.000.000 DKK
[14-001]
7-12 åriges hverdag og mediebrug DR
15.000 EUR
[RU-1411]
Fånge i Mumindalen SvYle 20.000 EUR [14-010]
Thomas og den vaskelige kunsten NRK 6.600 EUR [RU-1426]
Arvingerne episodes 11-17 (season 2) DR
6.000.000 DKK
[14-036]
Århundrets fest NRK
15.000 EUR
[RU-1412]
Alle sammen sammen NRK 2.000.000 NOK [14-011]
Joint social media tool procurement process
NRK 10.000 EUR
[RU-1427]
Ditte og Louise DR
3.600.000 DKK [14-037]
Byggnadsvårdarna SVT
10.000 EUR [RU-1413]
Sofia Flux NRK 2.000.000 NOK [14-012]
Stresstestet formautveckling UR 11.000 EUR [RU-1428]
De fem år i Skandinavien DR
539.000 DKK [14-038]
Kom och bo hos mig UR 10.000 EUR [RU-1414]
Bør de gifte seg NRK 1.600.000 NOK [14-013]
Formattävling för Undervisningsgruppen UR 20.000 EUR [RU-1429]
Ramajetterne DR
800.000 DKK [14-039]
Fælles nordiske interaktive grafikker NRK
12.000 EUR [RU-1415]
Kampen for tilværelsen / Struggle for life NRK
8.000.000 NOK [14-014]
100 Days Without Booze Yle 15.000 EUR
[RU-1430]
Made in Africa DR
750.000 DKK [14-040]
Et stjålet patent NRK
400.000 NOK
[14-015]
Barn på Christiania DR
357.000 DKK [14-041]
Terror på kjøpesenteret NRK 450.000 NOK [14-016]
War on News DR
775.000 DKK [14-042]
* Handed out by the Commissioning Editors for Children’s Programmes (March 2014)
Da KORK kom til bygda NRK 2.000.000 NOK [13-021]
* Handed out by the Commissioning Editors for Children’s Programmes (October 2014)
Følelsen af.... The feeling of..... DR
400.000 DKK [14-043]
** Handed out by the Commissioning Editors for Culture Programmes (March 2014)
Nomino NRK 1.500.000 NOK [14-017]
** Handed out by the Commissioning Editors for Culture Programmes (October 2014)
Social Media KPI Dashboard DR
149.000 DKK [14-044]
*** Handed out by the Commissioning Editors for Factual Programmes (April 2014)
Med Mercedes til Moskva NRK
250.000 NOK [14-018]
*** Handed out by the Commissioning Editors for Factual Programmes (October 2014)
Broen season 3 DR
15.000.000 DKK [14-045]
Døden NRK 500.000 NOK [14-019]
# Winner of the format competition for factual programmes
KarriereKanonen DR
800.000 DKK [13-048]
## Winner of the format competition for youth programmes
[14-046]
Jorda rundt på 80 tweets NRK
1.200.000 NOK [14-020]
Tv Quiz DR
650.000 DKK Min bror Kollokungen SVT 4.500.000 SEK [14-021]
Lola upp och ned SvYle
75.000 EUR [14-047]
Joy (en god historia) SVT 1.000.000 SEK [14-022]
Tellus Yle
75.000 EUR [14-048]
Curiosity and Control SVT 200.000 SEK [14-023]
Caucasia in 30 days Yle
50.000 EUR [
14-049]
Matchfixing SVT
500.000 SEK [14-024]
TRIO II ”Cybergullet” NRK
2.000.000 NOK [14-050]
No Time for Love – a film about Johnny Bode SVT 200.000 SEK [14-025]
Kampen for tilværelsen sesong 2 NRK
8.000.000 NOK [14-051]
Mattemorden UR 350.000 SEK [14-026]
Bakteriekrigen NRK
500.000 NOK [14-052]
[14-053]
Øyeblikket NRK
170.000 NOK Kongelige fotografer NRK
733.333 NOK [14-054]
Hitlåtens historie NRK
600.000 NOK [14-055]
NRK Urørt / DK Karrierekanonen
NRK
800.000 NOK [13-057]
Norges beste mobilfotograf (arbeidstittel) NRK
2.000.000 NOK [14-056]
Den fjärde mannen
SVT
4.500.000 SEK [14-057]
Fröken Frimans Krig 2 SVT
7.400.000 SEK [14-058]
Kultur i Farozonen SVT
700.000 SEK [14-059]
Agusta Westlands helikopteraffärer SVT
250.000 SEK [14-060]
Hitlåtens Historia säsong 5 SVT
650.000 SEK
[14-061]
Deckarna SVT
1.750.000 SEK [14-062]
Labyrint (säsong 2) SVT
2.666.000 SEK [14-063]
Nobel - om uppfinningarna och människorna bakom dem UR
350.000 SEK [14-064]
All grants can be found here: nordvision.org/nordvisionsfonden/utdelade_stoed/
78
79
Færdiggjorde
samproduktioner 2014
Completed
co-productions 2014
Kontakt
Contact
ORDFØRENDE NORDVISION / CHAIR, NORDVISION
Lena Glaser
SVT
NORDVISIONSFONDENS STYRELSE / NORDVISION FUND BOARD MEMBERS
lena.glaser@svt.se
NORDVISIONS SEKRETARIAT / NORVISION SECRETARIAT
DR
Maria Damborg Hald masy@dr.dk
NRK
Arne Helsingen (ordførende)
arne.helsingen@nrk.no
RUV
Skarphéðinn Guðmundsson
skarphedinn.gudmundsson@ruv.is
Generalsekretær Henrik Hartmann
hrh@dr.dk
+45 24 24 83 05
SVT
Thomas Nilsson
thomas.nilsson@svt.se
Projektleder Kristian Martikainen
krim@dr.dk +45 28 54 69 04
YLE
Marit af Björkesten
marit.af.bjorkesten@yle.fi
Projektleder Marianna Widmalm
mwid@dr.dk
+45 28 54 40 05
ORDFØRENDE NORDVISIONSFONDEN / CHAIR, NORDVISION FUNDT
Arne Helsingen
TITLECATEGORY
BROADCASTER
TITLECATEGORY
2 fisk
Children
DR
Kineserne kommer
Investigative Journalism
DR
8 Små Historier - Bo Flytter Hjemmefra
Children
DR
Agentens Skriftemål
Investigative Journalism
NRK
Ada Badar - Mors lille hjaelper
Children
DR
En følelse av sikkerhet
Investigative Journalism
NRK
Børne-login
Children
DR
En Hovedstads Hemmelighet
Investigative Journalism
NRK
Hvad var det nu det var
Children
DR
Jakten på Medhjelperen
Investigative Journalism
NRK
Julestjerner web
Children
DR
Pakten (f.d. Omskjæring til hvilken pris)
Investigative Journalism
NRK
Pendlerkids III
Children
DR
Søt svensk og villig
Investigative Journalism
NRK
Uland
Children
DR
Konstbluffen
Investigative Journalism
SVT
Ada Badar - Sommeren med pappa
Children
NRK
Matchfixning
Investigative Journalism
SVT
Alle sammen sammen - sesong 1
Children
NRK
Ogaden (f.d. Diktaturens fångar )
Investigative Journalism
SVT
Best i mest - sesong 1
Children
NRK
OS-slaveriet
Investigative Journalism
SVT
Hjerterått (f.d. Sameland)
Children
NRK
Rettssikkerhet og overvåking
Investigative Journalism
SVT
Julekongen - webb
Children
NRK
Russisk kapital i de Nordiska länderna
Investigative Journalism
Yle
Kampen
Children
NRK
Duften af. (arbejdstitel)
Education
DR
Karsten og Petra
Children
NRK
Europæiske filmdivaer
Education
DR
TRIO 1 - Odins Gull
Children
NRK
Skilsmisser og Children
Education
DR
Ada Badar 2013 - Hanna och Rally
Children
SVT
Søren Kierkegaard
Education
DR
Energina
Children
SVT
Sameland i endring
Education
NRK
JOY
Children
SVT
Aktivismens tid
Education
UR
Labyrinten - formatutveckling
Children
SVT
Brott och straff - säsong 2 Education
UR
PAX II
Children
SVT
Programmen som förändrade TV
Education
UR
Ada badar - Ninja i källaren
Children
SvYle
Krom och nappflaskor Education
Yle
Den förträfflige herr Glad
Children
SvYle
Milja och grannarna
Children
SvYle
Tommys supersoffa
Children
SvYle
Katten musen tiotusen - säsong 2
Children
UR
8 Små historier
Children
Yle
Arvingerne
Fiction
Mammon
Fiction
NRK
Øyevitne
Fiction
NRK
Fröken Frimans Krig (f.d. Svenska Hem)
Fiction
SVT
Äkta Människor II
Fiction
SVT
Dagmamman (f.d. Lilla My) Fiction
SvYle
Himlars rymd (arbetsnamn)
Fiction
SvYle
The Limit / Gränsen
Fiction
Yle
Dommer for en dag (f.d. Thi kendes for ret)
Factual
DR
Pop Up
Factual
DR
NORDVISION.ORG/KONTAKT
arne.helsingen@nrk.no
BROADCASTER
DR
Riis – Forfra
Factual
DR
For et vær!
Factual
NRK
Nomino
Factual
NRK
Taste the North Atlantic
Factual
RUV
Viking Women
Factual
SVT
Bastukväll på Strömsö
Factual
SvYle
En svensk sommar i Finland
Factual
SvYle
Måttet är rågat - Europa
Factual
SvYle
SvYle
The Norden
Factual
Nordiske Rum
Culture
DR
Vilde hoteller
Culture
DR
Nordic Noir - The Documentary
Culture
SVT
Nordiska Rådets prisutdelning
Culture
SVT
Penthouse North
Culture
SVT
80
81
Nordvision
samarbejdet
Nordvision
co-operation
FOTO / PHOTO
5: NORDICSTORIES/NRK, PER ARNESEN, THOMAS EKSTRÖM, ED SCHIPUL
/ 6: KINOTAR, YLE, YLE KUVAPALVELU, NRK / 7: SVT, BJARNE BERGIUS
HERMANSEN / 9: RASHID AKRIM, UR, DR, PETER CEDERLING, SIV WESTER
/ 12: YLE / 15: PER ARNESEN / 16: PER ARNESEN / 17: PER ARNESEN /
18: BJARNE BERGIUS HERMANSEN, SVT, PETER WATH, DR, JENNIFER
HOLMBERG / 19: JOHANNA ST MICHAELS, UR, SVT, PETER CEDERLING / 21:
JØRGEN LEANGEN, KARI HANSEN / 23: YLE / 24: YLE, DR, DANIEL NYLUND,
JOHAN PAULIN / 25: SVT, ROLF GRANQVIST, NORDICSTORIES/NRK, BJARNE
BERGIUS HERMANSEN, YLE / 26: ANNE MIE DREVES, SIMON DEINER / 29:
SOUTHTYROLEAN / 32: NATIONALMUSEETS ARKIV I DANMARK / 34:
WILLIAM MURPHY, JANNE DANIELSSON, NRK, YLE / 35: SAGAFILM, SVT,
PETER CEDERLING, DR, NRK, SOFIA SABEL/SVT, NORDICSTORIES/NRK / 36:
SAGAFILM / 37: SAGAFILM / 38: SAGAFILM / 42: YLE, JOONA PETTERSSON,
YLE, RUV, KIM ERLANDSEN NRK, SVT, UR / 44: BJARNE BERGIUS HERMANSEN
/ 48: JAMES WILLAMOR / 50: UR / 51: UR / 52: YLE / 54: F. TRONCHIN /
57: JAMES VAUGHAN / 58: LAIKA FILM, NRK, DR, BERN FILM, NRK, DR, SVT,
SVT / 59: NRK, NORDICSTORIES/NRK, NRK, NRK / 62: DR / 65: BERN FILM,
DR / 66: SVT, ERIK AAVATSMARK, NRK, YLE JAN-ULRIK LINDBERG, THOMAS
EKSTRÖM / 67: DR, BJARNE BERGIUS HERMANSEN, DR, FIVE CORNERS
PRODUCTION ANDERS LÖNNFELDT / 68: LARS MS FLICKR / 70: OPTIPARI /
72: YLE /
GENERAL MANAGERS
TV & MEDIA MANAGERS /
HEAD OF WEB
NORDVISION FUND
NORDVISION SECRETARIAT
PUBLISHING MEETING
CO-PRODUCTION
PROGRAMME EXCHANGE
NETWORKS / PROJECTS
KNOWLEDGE SHARING
DISTRIBUTION
CHILDREN
CHILDREN
CHILDREN
(WEB)
NFG
(LAYWERS)
NORDIF3
MANAGEMENT GROUP
DRAMA
FACTUAL / CULTURE
EDUCATION
FORMAT
(SCOUTING)
HEAD OF SCHEDULING
DISTRIBUTION GROUP
FACTUAL
ARCHIVE
HISTORY
PROGRAMMES
HEAD OF ETHICS
CULTURE
NEWS & SPORTS
DATABASE
JOURNALISM
HEAD OF ARCHIVE
INVESTIGATIVE
JOURNALISM
HEAD OF WEB
EDUCATION
HEAD OF PROGRAMME
DEVELOPMENT
YOUTH &
YOUNG ADULTS
ACCESSABILITY
SOCIAL MEDIA GROUP
82
84