KÄRLEK & SEX

OSQLEDAREN # 3 2010/2011 TEMA KÄRLEK & SEX Kärlek och sex på KTH, existerar det? Det ena mer än det andra kanske? Osqledaren kollar hur man bäst raggar på KTH, om det finns matematiska metoder för att »hitta rätt« och träffar de som faktiskt har hittat rätt på KTH. raggning på kth glöggtest OL Gör: vincollegiet David batra Nätdejting Johnossi In english Fixa julstämningen social matematik Och mycket mer! INNEHÅLL OL # 3 21 UTLANDSSTUDIER 12 m m m Omkring en tredjedel av civilingenjörerna på KTH läser utomlands inom sin utbildning Över 95% av dem är mycket nöjda eller nöjda med utlandsvistelsen 61% anser att det har hjälpt dem till ett bättre jobb Sök utbytesstudier senast 19 januari 2011. För mer information: www.kth.se/student/utlandsstudier 18 04 05 08 11 12 17 Ledare »Val bakom lås och bom« Fråga Fysikern Att förutsäga kaos och moiréeffekter OL Tipsar Julstämning raggning på kth Osqledaren går på tentapub och testar oneliners Social matematik Går det att räkna på när man träffar den rätta? 24 20 18 20 21 24 26 Osqledarens glöggtest 15 sorter testades - 2 vann Down under - r1 Sweden’s first nuclear reactor is located on campus Ol gör: Vincollegiet Följ med när Osqledaren provar vin med proffs JoHnossi Om nya skivan, att hinna med allt och att våga Recensioner Professor Layton, Bengt Ohlsson och Håkan Är KTH romantiskt? Osqledaren kollar läget på Osquars backe OSQLEDAREN NR 3 10/11 3 Uppstart N är det är dags för THS att välja personer till förtroendeposter kommer valen att ske bakom lyckta dörrar och i närvaro av endast tio personer, kårstyrelsen. Sedan den 1a juli är det inte kårfullmäktige utan kårstyrelsen som väljer vilka studenter som ska få jobba hel- eller deltid i THS ledningsgrupp med tunga poster som projektledare för Armada, chef utbildningsinflytande, eventchef, mottagningssamordnare med mera. Från kårstyrelsens sida skulle den här uppdelningen tydliggöra förhållandet mellan ledningsgruppen som utför jobbet och styrelsen som är ansvarig inför fullmäktige. Må så vara, men risken att personliga åsikter spelar in för eller mot en kandidat eller att det kompisväljs ökar dramatiskt när den beslutande skaran går från 50 till 10 personer. Både kårfullmäktiges och kårstyrelsens möten är öppna för THS medlemmar, för att göra det möjligt för medlemmarna att ta del av vad som sägs. Men i kallelsen till kårstyrelsens val-möte har det gått att läsa att delar av mötet kommer »hållas bakom lyckta dörrar…« Anledning ska vara att skydda kandidaternas integritet. Har integriteten inte skyddats under alla år då valen skett i kårfullmäktige? Nu om någonsin, när det är första gången kårstyrelsen utför valen, borde man sända andra signaler än dessa. Vid val i kårfullmäktige är proceduren som följer. Kandidaterna presenterar sig en och en och får svara på frågor varefter valberedningen presenterar sin beredning av valet och sitt förordnande. Efter detta öppnas det upp för debatt och sedan görs valet. Kårstyrelsens beslut, att ha en privat debattdel och förrätta valen bakom lås och bom, är ett stort steg att ta. Ett stort steg bakåt för öppenheten inom THS. Om kårfullmäktige kunde ha en öppen val-diskussion, varför kan inte kårstyrelsen? En motivering lyder, att om de inte kan prata »fritt« kring kandidaterna kan det hämma diskussionen. Men det är svårt att se vilka delar av diskussionen som riskerar att bli för personlig. Diskussionen bör väl ändå kretsa kring kandidaternas kvalifikationer i förhållande till posternas krav. Låt medlemmarna ha möjligheten att ta del av valen och höra på vilka grunder personer blir eller inte blir valda. Notering: Kårstyrelsens val-möte hölls den 18e november, några dagar efter Osqledarens pressläggning. Petter Eek Grafisk form och layout Petter Eek Medverkande i detta nummer Lidija Murselovic, Sara Eriksson, Hanna Pettersson, Henning Alesun, Rasmus Westman, Axel Hammarbäck, Johanna Andersson, Ingrid Kjellström, Eva Olsson, Ebba Tornérhielm, David Ringqvist, Elisabeth Ingvar, John Gladwin, Syed Ghazanfar Salari, Mekikis Prodromos-Vasileios, Alexander Biledt, Johannes Koch, Katja Rantala, Johan Fogelström, Christian Rydberg-Åkesson, Matilda Kaba-Liljeberg Redaktionskontakt [fornamn.efternamn@osqledaren.se] tryck Dixa Papper Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, Mondi 200g Annons Tomat Annons och Reklambyrå www.tomat.se info@tomat.se Kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. OMSLAG Elisabeth Ingvar Petter Eek Chefredaktör 10/11 FRÅGA Varför kan man med relativt stor säkerhet förutsäga större rörelser, som havsvågor eller luftmassor, om de enskilda partiklarna som utgör dessa rörelser rör sig kaotiskt? /German Bender, me00 SVAR Om det är kaotiskt eller inte beror på vilken skala man ser det med. Överhuvudtaget finns en stor mängd av fenomen man normalt talar om i fysiken där man inte tittar på enstaka atomers/molekylers rörelse. Tittar man på Hr atom A’s framfart i en gas är nästan alla hans stötar mot likasinnade kollegor elastiska dvs energi och rörelsemängd bevaras. Inga värmeförluster där alltså trots att det han ägnar sig åt i stor utsträckning är just själva definitionen av värme i en gas. Men eftersom man inte orkar följa 1024 atomers verkliga rörelse (och historiskt därför att man inte visste vad en atom var) inför man en massa inte helt opraktiska begrepp som beskriver statistiska egenskaper hos makroskopiska (Har någon egentligen sett ett makroskop?) gasmängder. Temperatur, tryck och flöde är sådana. Gas kan uppenbarligen flöda i en speciell riktning i en gasledning. Fråga Ryssland och Ukraina om du tvivlar. Försöker man titta på enstaka atomers bana i röret är det svårt att se ett mönster, men det vi observerar är ju den vektoriella (dvs med hänsyn taget till riktning) genomsnittshastigheten. Dessa statiska storheter lär man sig hantera i termodynamik, strömningsmekanik, fasta tillståndets fysik och en massa andra kul kurser. Riktigt spännande blir det i gränslandet mellan så få atomer att man kan titta på dem en och en och så många att statistiska mått funkar bäst. Mesoskopisk fysik brukar det kallas och nanoteknik är ett barn av denna fysikgren. /Göran 4 OSQLEDAREN NR 3 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE ken eftersom det nog inte var det du menade. Det du såg var nog ett interferensliknande mönster på knät orsakat av de bägge strumbyxorna. Fenomenet kallas Moiré-effekt och beror inte på interferens utan på att om man har två periodiska mönster (strumbyxornas rutmönster till exempel) som inte är exakt lika ligger trådarna ibland över varandra i vilket fall man ser det blåfrusna knät. Ibland inträffar sedan motsatsen, dvs. trådarna i det ena lagret täcker i första hand mellanrummen i det andra lagrets trådar, och då syns ju inget knä. Om mönstren är nästan men inte helt lika ger detta upphov till ett mönster som är mycket grövre är själva trådmönstret, och då syns det. Om det inte syns, dvs i fallet med ditt högerknä, är min diagnos att du dragit olika hårt, eller i oilka riktningar när du drog på strumpeben 1 resp strumpeben 2. Eller, Gud förbjude, hade dina strumbyxor korvat sig på höger ben. Då är det min åsikt att fröken Proper inte förtjänar sitt namn. /Göran FRÅGA Högärade fysiker, när jag på grund av den sena höstens kyla iklädde mig dubbla lager strumpbyxor noterade jag snart att jag fick interferens på vänster knä. Förekomsten av interferens var inte alls lika stor på höger ben, vilket var underligt. Jag undrar därför varför interferens bara uppstod på ett ben och dessutom om man i förväg kan veta vilket mönster interferensen ger? Vänsterbenet såg ut ungefär som ett snittat träd; med tjusiga årsringar. /Fröken Proper SVAR Först undrade jag vad ditt knä egentligen interfererade med, men avskrev tan- Foto Marcus Blom Val bakom lås och bom Chefredaktör och ansvarig utgivare 16 Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se! 0l 87 14 pi lpi 0l 10 pi 5l pi Det går även att skapa moiré-effekter i tryck. De två översta figurerna visar när två mönster samverkar. De undre har en tillräckligt hög frekvens jämfört med tryckpressens 175 linjer per tum. OSQLEDAREN NR 3 10/11 5 NYHETER KÅRSTYRELSEN SVARAR REPLIK PÅ ERIK WETTER: AVGIFT FÖR ALLA, OL#2 Läsårsindelningen 11/12 tentaperiod efter jul Sv: Val bakom lås och bom Säg hej till THS Ledningsgrupp! Del 3 I röran efter CSNs fuskjakt kommer KTH göra om läsårsindelningen och förlänga höstterminen till efter jul. Ändringen i valförfarandet är gjord av kårfullmäktige, som även godkände att hålla en del av mötet slutet. Styrelsen behöver någonstans under valförfarandet prata om kandidaterna utan att det vi säger kommer ut. Kandidaterna skyddades inte så i KF-valen, men det finns en skillnad: kårstyrelsen är ledningsgruppens arbetsledare. Kritik som kommer från ett femtiotal KF-ledamöter är något helt annat än kritik som kommer från någon som man ska jobba nära under ett helt år. Valen är därtill beredda av valberedningen, som tillsammans ned styrelsen har gått en extern utbildning. Alla THS medlemmar är självfallet välkomna att ta del av utfrågning och diskussion, men vi hoppas att ingen tycker det är konstigt att vi behöver tala öppet utan att kritik från kandidatens framtida chef får fötter. Vilka är de? Vad vill de? Och hur ska du dra nytta av dem? I det förslag som läggs på rektors bord föreslås att höstterminen 2011 förlängs med examination efter jul. Man påpekar att det »finns behov av att skolorna ser över att samtliga program medger möjlighet för studenterna att uppfylla CSN:s krav för heltidsstudier.« Ett av de kraven är att det ska finnas examination i samband med att terminens slut. Om beslutet tas kommer det sedan att vara upp till skolorna att bestämma vilken examination som ska ske före och efter jul. Eftersom ordinarie examination flyttas till det som tidigare var omtentaperiod kommer omtentaperioden att flyttas till de fyra första lördagarna i period tre. - Spontant ser förslaget bra ut men vi är osäkra på om det uppfyller CSNs krav, säger Liv Roos, en av THS två chefer för utbild- KTHs läsårsindelning 11/12 ningsinflytande. - Vi kommer fortsätta arbeta för att det tillsätts en arbetsgrupp som utreder hur en sådan här ändring påverkar utbildningen på längre sikt, avslutar Liv. Petter Eek Kårstyrelsen genom Ivan milles Ordförande THS Från vänster: Elias Lindqvist - Vice ordförande, Tove Grönroos - Chef för utbildningsinflytande, Thérèse Fleetwood - Näringslivschef » Fokus i vår verksamhet måte läggas om på det som faktiskt gynnar medlemmarna. « Elias Lindqvist Vice ordförande » Med tanke på hur rekryteringen sker idag är nätverk otroligt viktigt. « Thérèse Fleetwood Näringslivschef Läsningen fortsätter på www.osqledaren.se/2010/12/thslg! MSc in General Management Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm erbjuder två masterprogram. Du som har en ekonomie kandidatexamen kan söka till MSc in Business and Economics. För dig som t ex är jurist, tekniker eller statsvetare har vi skapat MSc in General Management. Ekonomie kandidatprogram BSc in Business and Economics BSc in Retail Management »Utbildning bygger samhället och ska betalas av samhället« Erik Wetter lyfter i Osqledaren #2 en ytterst aktuell och oroväckande fråga, nämligen kvalitén på Sveriges utbildningar i allmänhet och KTHs utbildningar i synnerhet. Saco Studentråd delar vissa av Wetters farhågor. Svenska universitet och högskolor skulle kunna prestera bättre i internationella jämförelser, även om dessa i sig sällan mäter kvaliteten på grundutbildningen. Finansieringen av den svenska utbildningen har urgröpts sen 90-talet då det nya resurstilldelningssystemet infördes. Dagens anslag ligger på samma nivå som för 10 år sedan. Regeringar har gång på gång misslyckats med att uppfylla sitt uppdrag gentemot kunskapsnationen Sverige. Det kommer behövas miljardbelopp för att nå upp till de nivåer som var standard för 20 år sen. Wetter påstår att lösningen ligger i avgifter för alla studenter. Vi är övertygade om att så inte är fallet. Studieavgifter får konsekvenser som Wetter inte nämner. Det är inte en självklarhet att avgifter ger mer resurser till högskolorna. KTH räknar med ett bortfall på 100 miljoner när avgifter införs för utomeuropeiska studenter1. Alltså är studieavgifter en stor risk vi tar som inte har någon garanterad avkastning. Eftersom vi i Sverige gör anspråk på att kalla oss en kunskapsnation har vi kommit till insikten att varje examinerad högskolepoäng är en investering. En investering som kommer betala tillbaka mångdubbelt i framtiden genom ett samhälle med hög kunskapsnivå och produktion. En större konsekvens riskerar bli att synen på utbildning i samhället och vem den är till för tar en obehaglig vändning. Studieavgifter innebär att utbildning blir en vara till för dem som kan betala för sig, eller vill riskera att ta ett lån. Men kvalitativ utbildning är inte en handelsvara, den är ett instrument i samhällsutvecklingen. För samhällsvetenskapliga utbildningar behövs det ett resurstillskott, men detta ska inte komma från avgifter. Utbildning bygger samhället och ska betalas av samhället. Lösningen för KTH är mycket enklare än studieavgifter. En stark pedagogisk enhet som löpande utbildar alla lärare kan komma att putta upp KTH på internationella topplistor. Att KTH slutar luta sig mot sina traditioner och orubbliga rykte och verkligen förändrar och anpassar sina utbildningar med hög kvalitet som mål är verktygen för en bättre utbildning. För vi vill också att KTH är ett toppuniversitet internationellt sett. Ett toppuniversitet för alla. Lisa Gemmel ordförande Saco Studentråd John Kåberg Styrelseledamot Saco Studentråd & CL-05 Masterprogram MSc in Business and Economics MSc in General Management SSE MBA Executive Format 1 http://www.ingenjoren.se/2010/06/hogskolor-forlorar-utlandska-studenter/ Rättelser EFMD I OL #2 skrevs Avgifter för all under med en @osqledaren.se-adress då skribenten skrivit för tidningen en längre tid. De åsikter som förs fram i Avgifter för alla är inte att betrakta som THS eller Osqledarens. För mer information besök www.hhs.se/education eller mejla admission@hhs.se 6 OSQLEDAREN NR 3 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE OSQLEDAREN NR 3 10/11 7 OL TIPSAR OL MÖTER David Batra, de arga lapparnas okrönte konung Julen närmar sig med stormsteg och mitt i allt tentaplugg kan det vara svårt att känna julstämningen. Alla har olika syn på vad en bra jul innebär och innehåller, men med lätta medel är det lätt att uppleva den där mysiga känslan man får sådär lagom innan julafton. Nästa år ger sig komikern David Batra ut på soloturné med föreställningen Det här var ju tråkigt. Bakom sig har han bland mycket annat en stå-upp-karriär, en hög med tv-uppdrag och två böcker om folks lappskrivande. Osqledaren tog en pratstund med David för att ta reda på vad som är så speciellt med lappar. Text: Lidija Murselovic [lidija.murselovic@osqledaren.se] Visst är det ett faktum att vi äter mer under julen än vanligt, så varför inte unna sig något gott och baka lite? Det finns en hel del att välja mellan och en bra kokbok att kika igenom är »Två systrars söta« där det finns något för alla smaker. Vill man ha något som är lätt att göra och smakar gott är mintkyssar ett bra tips. Under juletider finns det ett stort utbud av kulturella nöjen som höjer julstämningen. Ett hett tips är att gå och se »Nötknäpparen« på Kungliga Operan, en balettklassiker med musik av Pjotr Tjajkovskij som garanterat kommer att väcka alla julkänslor som finns inom dig! Biljetterna kostar från 80kr och uppåt, så det behöver inte kosta mycket för att få en mysig julupplevelse, dessutom passar föreställningen för alla åldrar. ära, men för att uppleva riktig julstämning behövs inte de traditionella låtarna. Skapa dig istället en egen och unik spellista med låtar som du tycker om och förknippar med jul, kärlek och glädje. Det blir både roligare och härligare att lyssna på. För att få lite inspiration kan du lyssna på låtarna nere till höger och sedan börja skapa din egen personliga jullista! Julmusik i all Kom ihåg att julen är en tid då du kan umgås lite extra med dina nära och kära och visa hur mycket du tycker om dem! Så se till att ta lite tid för dig själv och andra och öka julstämningen genom att baka, se nötknäpparen eller lyssna på era julfavoriter. Lussebullar Ingredienser 50 gram färsk jäst 100 gram osaltat smör 5 dl mjölk 250 gram kesella 2 paket (1 g) saffran 2 dl strösocker 17 dl vetemjöl 1,5 dl russin 0,5 tsk salt 2 st ägg (till pensling) Gör så här: Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm degvätskan till fingervarmt. Smula jästen i en stor bunke och tillsätt saffran och russin (spara lite till garnering). Häll degspadet över och rör 8 OSQLEDAREN NR 3 10/11 om så att jästen löser sig och degspadet blandas med saffran och russin. Tillsätt kesella, socker, salt och det mesta av mjölet (spara ca 1 dl till utbakningen). Arbeta degen på ett bakbord eller en bänk tills den blir blank och smidig och släpper från bänken. Tillsätt eventuellt lite mer mjöl. Låt jäsa övertäckt i ca 40 min. Knåda degen på mjölat bakbord och baka ut den till ca 30 bullar eller valfri form. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. Sätt ugnen på 225 grader och låt bullarna jäsa övertäckta i ca 30 min. Pensla lussekatterna med uppvispat ägg och garnera eventuellt med russin. Grädda mitt i ugnen 5-8 min. Om du gör stora figurer eller längder så gräddas de i 200 grader i 10-15 min. Recept från www.tasteline.com Mintkyssar Ingredienser 4 dl socker 1 dl kallt vatten 1 tsk ättikssprit 10 droppar pepparmintsolja 50 g mörk blockchoklad Gör så här Koka upp vattnet, ättikan och florsockret. När smeten kallnat droppar du i pepparmintsoljan och lägger kastrullen över kokhett vatten och blandar tills du får en jämn tjock smet. Efteråt gör du små plattor av smeten, när de stelnat lägger du en klick smält choklad på varje mintplatta och låter stå ett tag. Baka med någon du tycker om och njut! Julmusik Ramones Merry Christmas (I don’t want to fight tonight) Kylie Minogue Santa Baby Rufus Thomas I’ll Be Your Santa, Baby Amanda Jensen Another Christmas Lars Vegas Trio Bjällerklang Fleet Foxes White Winter Hymnal WWW.OSQLEDAREN.SE När går människor från att prata med varandra till att skriva lappar? - Det är svårt att säga, ofta handlar det om ilska. Lappar är ju anonyma och det kan kännas lättare att skriva än att stå och säga något elakt. Du har ju skrivit två böcker om lappar, vad är det som är så fascinerande? - Det blir humoristiskt när folk tar i. Men de roligaste lapparna är de lite kryptiska så att man får fundera - »Hur tänkte personen här?«. Ett exempel är en lapp från en anslagstavla utanför ett ICA i Göteborg. Där satt lappen Déjà vu i Nymble »Bortskänkes: 50 kg pytt i panna«. Skriver du egna lappar? - Nej jag har inte skrivit någon lapp, jag har inte känt något behov av det. Antagligen har jag haft tur med mina grannar. Du ska ju ut och turnera i Sverige. Hur kommer det sig? - Det har varit en dröm att få göra egna föreställningar. Samtidigt har jag jobbat länge med lapparna och tänkte att det skulle vara ett smart sätt att bygga upp en show. Kommer det bli David Batra läser lappar i en och en halv timme eller hur kommer showen fungera? - Nej, det vill jag undvika. Lapparna kommer vara en mindre del, något att hänga upp showen på. Vad tycker du om trenden att man istället för lappar kommunicerar med sina INSÄNT I 25 år har han väntat på att få klarhet. Nu närmade sig 50-årsdagen. Skulle han få veta? En natt i september 1985, dagen innan Peter skulle fylla 25, dök ett gäng Elekroteknologer iklädda sina väl infestade overaller upp hemma hos Peter. Fotoblixtar blixtrade i hans ögon när han öppnade dörren och innan ögonbindeln kom på såg han en glimt av några bekanta ansikten. »Jaha« tänkte han »det är dags«. Det bar av i bil. Han försökte hänga med i hur bilen körde, men med musik och sagobrättelser i öronen, var det svårt. Han leddes in i ett hus, fick krypa på ojämna underlag, gå i trappor upp och ned. »Hm, här luktar det sprit«, hann han precis tänka innan ögonbindeln togs av och han bjöds på Gauffins Dubbelblandning (nr 25 i Systemets katalog på den tiden) och grattades på sin 25-årsdag. »Var är jag?« Han kunde inte låta bli att fråga trots att han förstod att han inte skulle få något svar. Tomma blickar mötte hans fråga. Ögonbindel på, musik i öronen, bilfärd och hem till sängen avslutade firandet då för 25 år sedan. Tillställningen hade ägt rum i ett outgrävt utrymme under Nymble som Peter – trots att han satt i förvaltningsutskottet på Kåren – inte hade känt igen. Till och från under åren har Peter undrat var vi var. Nu ett kvarts sekel senare tyckte vi att det var dags för honom att få veta. Med andra ord: kidnappning mitt i natten av ett gäng i overaller som på någon konstigt sätt krympt, ögonbindel, bilfärd, samma band med sagor och musik (det svåraste var att hitta FOTO David Eldrim Julstämning LL VINN BILJETTER TI TRÅKIGT« JU R VA R HÄ »DET E/TAVLING! PÅ OSQLEDAREN.S David Batra skriver inga egna lappar, men har gett ut två böcker i ämnet. grannar genom namn på trådlösa nätverk? Jag visste inte att det var en trend. Det finns ett nätverksnamn i den senaste boken »Sluta skrik i trapphuset«. Det är ju också anonymt och lätt och smidigt att byta. Text: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se] en bandspelare…), till Nymble. Kårordförande Ivan hjälpte oss att komma in. »Detta var tammefan det bästa mailet under hela min karriär här hittills. Självklart måste vi lösa det.« skrev Ivan som svar på vår bön om hjälp. Tequila XQ Reposado (nr 50 hos Systembolaget) och kår-biskvi bjöd vi på. Peter såg lycklig ut men också orolig – skulle han inte få veta nu heller? Och givetvis satte vi på honom bindeln igen och ledde ut honom till bilen. Men 25 år till? Skulle vi orka detta då? Skulle overallerna passa? Skulle det fortfarande finnas bandspelare? Snabb koll med Systembolaget via mobilen – ingen dryck med nummer 75! Det avgjorde saken. Vi släppte Peter på gatan med ögonbindeln på och smet iväg för att ge honom chansen att själv se var han befann sig. Förvånad? Ja det kan man nog säga! »Jaha – Kårhuset!« Ett stort tack till THS Ivan och Fredrik som hjälpte oss att fullfölja ett projekt som vilat 25 år! Annika Söderholm E80, Johan Skogster E81, Anders Malmquist E81, Gunilla Malmquist E81, Jan Rubinstein E83, Bengt Bergström E82, Alf Ahlström E81 – och födelsedagsbarnet Peter Chudi E81. Samt Robert Malmquist, E10 (dock ej vid första besöket, av naturliga skäl…) OSQLEDAREN NR 3 10/11 9 Fokus Fokus »Vill du tangera min kurva?« Alla har inte sex J ag googlar »vänta med sex«. Första träffen jag får upp är »Vem i helvete väntar med sex?« – en uppmaning från en äldre man till oss ungdomar att njuta medan vi har chansen, innan vi blir gamla och gråa – följt av en orolig tjej på 25 år som på ett forum frågar hur länge killar kan vänta med sex. Hon är inte oskuld, men hon har träffat en kille som hon verkligen gillar och vill vara säker på att relationen inte bara kommer att handla om sex. Tredje träffen handlar om Andreas, som i SvD berättar att han väntar på den livslånga kärleken. »Provokativ oskuld« är rubriken på en krönika av Nabila Abdul Fattah i RFSUs (fantastiska) tidning Ottar, där hon är trött på att alltid behöva försvara sitt val att vänta med sex. »Jag är inte så som man ’ska vara’, och det är jobbigt. Nu kanske det låter som att jag tror att jag är bättre än alla andra för att jag valt att vänta med sex. Att jag är smartare på något sätt. Men så är det inte. Jag accepterar att en del väljer att ha det tidigare och andra senare, men jag orkar verkligen inte ställa mig och hålla timslånga tal om varför jag valt att vara oskuld lite längre.« FOTO AXEL HAMMARBÄCK från kemiteknik på KTH för fem år sedan. Idag är hon 31 år och gift. När hon träffade sin man, för ett och ett halvt år sedan, tog de det gemensamma beslutet att vänta med sex tills de var gifta. Reaktionerna de fick från vänner och familj var ofta oförstående: »Om ni nu vet att ni är kära och ska gifta er – vad spelar det då för roll?« Anledningen till att de valde att vänta var framförallt att de båda är kristna. Enligt Linda framgår det tydligt i kristendomen att man inte ska ha sex innan äktenskapet, och när hon för några år sedan blev frälst var det också en vilja som naturligt växte fram. Och precis som Andreas tycker Linda att kärlek är en förutsättning för sex. - Jag tycker att sex är det vackraste man kan ge. När man älskar någon på djupet vill man kunna ge den gåvan till personen man älskar. Jag vill inte att den jag är med ska ha haft någon annan innan mig. Och kan båda ge det till varandra – det är en jättevacker sak, säger hon. En framgångsrik människa har ett fungerande och bra sexliv – hur hänger det ihop med valet att inte ha, eller vänta med, sex? Frågan är varför det är så provokativt att inte vilja ligga. I en tidning som denna, med tema »Kärlek & sex« och förmodligen full med ganska explicita texter om sex och hur man på bästa sätt kan få sex, är det inte omöjligt att den här artikeln ändå är numrets mest kontroversiella. För varför vill de inte ligga? Fattar de inte vad de går miste om? Vem i helvete väntar med sex? För Andreas, killen i SvD som väntar på den livslånga kärleken, är inte sex något som man kan ha med vem som helst. Det måste finnas kärlek med i bilden. »Du ger en del av din skäl när du har sex med någon. Det är inte samma sak som att spela squash. Man behöver inte vara gifta, men viljan att leva tillsammans hela livet måste finnas där.« Precis som Andreas är Linda Angeles Díez kristen. Hon tillhör församlingen Södermalmskyrkan i Stockholm och tog examen 10 OSQLEDAREN NR 3 10/11 I ett annat nummer av Ottar med temat »Hur mår du?« skriver Anna Hellgren om sex och terapi: »Tidens tabu är inte att människor har sex: det är att erkänna att det sex man har inte alltid är så bra, eller det allra värsta: att man inte har sex överhuvudtaget … Människor som inte vill ha sex lever inte upp till tidens ideal.« En framgångsrik människa har ett fungerande och bra sexliv – hur hänger det ihop med valet att inte ha, eller vänta med, sex? - Det finns så mycket mer i livet än sex, menar Linda. När man har tagit beslutet att vänta tar inte den drivkraften över – det finns andra saker och värderingar som gör att livet blir värdefullt. I skolan var det aldrig någon som frågade »Ska du vänta?«, utan det var istället »När ska du göra det?« Jag tycker att man borde prata med ungdomar om att det går att göra valet att vänta tills man gifter sig, eller blir kär, även om man inte är troende. Text: Sara Eriksson [sara@osqledaren.se] WWW.OSQLEDAREN.SE Din sista tenta är över och allt du nu har i tankarna är att sprida din vilda havre över campus. Du tar på dig dina finaste skor, övar framför spegeln och köar i flera timmar. Väl där, tjejer i korta kjolar radar upp sig och alla, verkligen alla, vill ha en bit av din kaka. Heta stunder på dansgolvet, mysiga hångel i soffan och trånande blickar från allt och alla. Ja, till och med ljudteknikern kastar lite extra ljus på din tillvaro just ikväll. Tentapubens verklighet. För så går det ju till, eller? Om det nu är så kan du sluta läsa här. För alla er andra, det finns hjälp. D u studerar ju trots allt på en teknisk högskola, där bör väl nördiga raggningsrepliker gå hem extra bra. På KTH ligger väl alla ändå på samma våglängd och går igång på tekniska termer och matematiska formler. På detta forum känns »Vill du tangera min kurva« och »Ska vi dela vektorrum« som väldigt gångbara oneliners. Dessa kan vara lösningen på ett problem större än världssvälten, en teknologs ensamhet. Uppgiften för oss ivriga skribenter blir då självklart att testa dessa raggningsrepliker på intet ont anande teknologer. Vi fick fatt i två stycken typiska teknologer att använda som försökspersoner (läs artikelförfattarna). En man och en kvinna som går på KTH. De utvalda killarna och tjejerna som fick agera offer för försöken var slumpvis utvalda, medelfulla, tentapubsbesökare. Båda replikerna testades av båda försökspersonerna - det kunde inte gå fel. Utfallet av denna mycket kvalitativa och vetenskapliga undersökning var att replikerna i sig var »jämnbra«. Dvs. utfallet skiljde sig inte beroende på repliken. Slutsatsen man kan dra av detta är att vilken nördig raggningsreplik som väljs spelar mindre roll. Utfallet för den kvinnliga försökskaninen var bra, kanske till och med väldigt bra. Sju gånger testades raggningsreplikerna på tentapuben på olika manliga offer. Alla gånger ledde till ett resultat som för den gemene manlige teknologen skulle vara något man drömt om i flera år, inte en omedelbar diss. Den manlige försökskaninen däremot fick ett tuffare motstånd. 1/3 av försöken fick positiva reaktioner som kunde ha arbetats vidare på, men resterande del ledde till direkta avslag. Vad beror då detta på? Det kan ju omöjligtvis vara så att oddsen är emot den manliga redaktionsmedlemen. Han är ju ändå charmig, snygg o.s.v. Det måste alltså ha med slumpen att göra. Rätt tillfälle och stjärnornas position är det enda som spelar in. Det kan dock även vara så att raggningsrepliker fungerar bättre för tjejer än på tjejer. Killars och tjejernas sätt att ragga på borde följaktligen inverteras. Killarnas klassiska oneliners såsom den med kexet osv. borde kanske spolas. Ingen står längre och smular. Det kan vara en rolig opening men sen gäller det att leverera snabbt därefter, annars är man rökt. Alternativa metoder för den hugade kan vara att faktiskt vara charmig och visa sitt riktiga jag, bjuda på en öl eller köra »the naked man«. Den sistnämnda kanske dock är svår eller till och med olämplig att köra på tentapuben. Trots detta lite skakiga test av raggningsrepliker för ingenjörer vill vi ändå bjuda på några fantastiskt roliga öppningsrepliker som är väl värda att testas om inte annat som en skön isbrytare som visar att du har självdistans och kan driva med din egen nördighet. FALLER DU FÖR DESSA? •Vill du dela vektorrum med mig? Välbeprövad, leder till 100% positivt gensvar, i alla fall för tjejer... •Vill du tangera min kurva? Även den välbeprövad i testet ovan med gott resultat. •Sötnos, du överklockar min processor. Funkar nästintill garanterat på dataloger, testa den på en av deras onsdagspubar. •Du är så het att din kropp utför exoterma reaktioner. Ska man någon gång haffa kemister är detta det givna sättet att börja på. •Vi ska ligga, det är ett axiom. Man behöver inte bevisa varför. Perfekt! •Sen jag såg dig första gången vet jag hur en hävstång fungerar. Detta är det givna valet för alla maskinare. Detta eftersom vi vet att det är svårt att hitta andra tjejer än just maskinare där uppe i skogen kan man lika gärna köra safe och prata ett språk som man vet att båda förstår. Text: Hanna Pettersson och Henning Alesund [hanna.pettersson@osqledaren.se] [henning.alesund@osqledaren.se] OSQLEDAREN NR 3 10/11 11 fokus Fokus Matematiska förhållanden, på riktigt du kommer att dejta per år. Då vet du på ett ungefär hur många personer du kommer att ha möjlighet att träffa inom din tidsram. Den första du dejtar blir den bästa du träffat eftersom du då är oerfaren och inte har någon tidigare referens. Antingen så väljer du att fria till denna partner och ni hoppar då ur spelet, risken finns att hon säger nej och risken finns också att du hittar någon bättre längre fram. Hela tiden finns dock risken att du blir nobbad i ditt dejtande samtidigt som risken för att bli ensam då tidsramen tagit slut blir större för varje år. När ska man stanna och vara nöjd med sitt val är frågan? Detta är ett klassiskt problem som inom matematiken kallas sekreterarproblemet, eller i detta fall dubbelsidigt sekreterarproblem. Dubbelsidigt då du ständigt har en motpart som också kan välja att säga ja eller nej och som påverkar slutresultatet. Pontus förklarar att teorin kring när man ska stanna och nöja sig kallas »Optimal stopping« och är ett problem han har forskat på och faktiskt funnit ett relativt avancerat matematiskt bevis på. Relationer och kärlek kan tyckas ligga långt ifrån matematikböckernas formler, men visst vore det praktiskt att kunna räkna ut vem din framtida partner ska bli och lämna över alla svåra beslut till integraler och funktioner. Osqledaren lämnar för ett ögonblick campus för att åka till Stockholms universitet och träffa Pontus Strimling, forskare och doktor inom diskret matematik kring hur kultur förändras över tiden. Frågeställningen är enkel, finns det matematiska formler för relationer och kärlek? Pontus berättar vidare att huruvida man värderar vad som händer efter horisonten spelar stor roll i var man ska stanna. Det finns bevis för att tjejer tycker att tanken på att bli ensam är jobbigare än vad det är för killar. Därför tenderar tjejer att säga ja till killar oftare än vad killar säger ja till tjejer. Killarnas rädsla för att bli en ensam »Cat Lady« är inte lika stor som tjejernas. Detta kan då leda till en känsla hos killarna att tjejerna säger ja till det mesta och det påverkar då deras djärvhet att gå vidare och testa flera. I det sämsta fallet kan detta leda till att tjejerna säger ja till det mesta Text: Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se] Illustration: Rasmus Westman [rasmus.westman@osqledaren.se] M an kan lätt tro att matematik inte hänger ihop med kärlek och relationer men det finns faktisk matematiska bevis och problemformuleringar som förklarar några av de problem och frågeställningar man ställs inför inom ämnet relationer. I Stockholms universitets lokaler vid Frescati arbetar forskaren Pontus Strimling med matematiska modeller för hur kultur förändras över tiden. Han har gått med på att hålla en annorlunda mattelektion där han förklarar lite av de matematiska bevis och forskning som han och andra har arbetat med inom relationer mellan människor. Tänk dig att ni är ett gäng killar som alla har bestämt sig: nu är det dags att gifta sig. I ert bakhuvud har ni ett tjejgäng som ni alla är lite småsugna på. Ni gör, i ert undermedvetna upp en prioriteringsordning gällande vilken tjej ni helst vill ha och vilka andra ni kan tänka er. Tjejerna har i sin tur också en prioritetsordning kring hur intressanta killarna i gänget egentligen är. Hur dessa nu ska matchas ihop kallas stabil matchning eller stabila äktenskap. Definitioner är viktiga inom matematiken och Pontus anser att innan vi går vidare måste vi vara på det klara med vad ett stabilt förhållande betyder. Om det finns ett par som hellre vill ha varandra än att vara i den relation de är i nu är relationen ostabil. Ett par är med andra ord stabilt om det inte finns något par av tjej och kille som hellre vill ha varandra än sin nuvarande partner. Killarna går nu fram och friar till den tjej som står högst upp på deras prioritetslista. De tjejer som får flera förfrågningar tackar ja till den av de friande killarna som står högst upp på deras lista. Det behöver inte nödvändigtvis vara den man som står allra högst upp på deras prioritetslista. Den man/de män som låg längre ner på listan får nobben och får gå vidare och försöka fria till nummer två på sin lista. Tjejerna är nöjda med sin partner så länge ingen som ligger högre upp på hennes prioritetslista friar, då byter hon och killen får gå vidare. Så fortgår det tills alla har funnit kärleken och så länge det är lika många av varje kön går det alltid hitta en stabil matchning. 12 OSQLEDAREN NR 3 10/11 men att killarna istället tackar nej på grund av vetskapen att nästa tjej också kommer att tacka ja till hans frieri och någon form av moment 22 uppstår. Frieri kan tyckas ligga ganska långt fram i tiden, men om man tar detta till en vanlig krogkväll så föreligger precis ett tvärtombeteende. Killars rädsla för att behöva vandra ensamma hem är Den första du dejtar blir den bästa du träffat eftersom du då är oerfaren och inte har någon tidigare referens. betydligt större än tjejernas och de tenderar därför att tacka ja till en tjej mycket oftare än vad en tjej gör till en kille. Så om ni lyckas dra hem en tjej ni känner er mindre nöjd med dagen efter så kan ni alltid skylla på matematiken. För fallet beskrivet ovan finns det nämligen bevis för. Mer om matchning och stabila äktenskap samt hela matematiska beviset kan ni läsa i Diskret matematik fördjupning av Kimmo Eriksson och Hillevi Gavel. Mer om det dubbelsidiga sekreterarproblemet och beviset för optimal stoppning finns på osqledaren.se/2010/12/matematiska-forhollanden. Nördig sex Har du tröttnat på »omvänd cowgirl«? Går du inte igång längre på »vagnen«? Gäspar du så fort du hör någon nämna »missionären«? Samtidigt som du vill bejaka din akademiska hållning? Ja, men slå upp närmsta kursbok och låt dig inspireras! Vad denna matematiska modell kring stabila äktenskap bevisar i slutändan är att killarna, som i detta fall tar initiativet att fria, får sitt bästa möjliga fall av stabil matchning medan tjejerna också får en stabil matchning men det sämsta möjliga fallet. Om du tänker dig detta scenario på en vanlig krogkväll, vem är det då som oftast uppvaktar vem? Kanske den viktigaste insikten i detta matematiska bevis är att kvinnorna borde ta saken i egna händer och ta initiativ när det kommer till raggning för att börja få sin bästa möjliga matchning. Killarna [...] får sitt bästa möjliga fall av stabil matchning medan tjejerna också får en stabil matchning men det sämsta möjliga fallet Problemet kring att hitta sin livspartner och skapa relationer går att vända och vrida på och attackera på olika sätt. Ett annat sätt att se på problemet är att sätta upp ett mål eller en horisont. Ett mål kan till exempel vara att inom tio år vill jag hitta en partner och skaffa barn. Du måste också sätta ett snitt på hur många WWW.OSQLEDAREN.SE Text och illustration: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se] Ej lika med Roten ur två Lambda »Nej det här stämmer ju inte.« Kärlek börjar med bråk, men är egentligen väldigt irrationellt. Gör det som grekerna. { arccos(x)-π/2 tan(x) } Det går för den ena mot oändligheten. Liggande stolen Oändligt Pi Minus Funkar, namnet till trots, väldigt dåligt på en stol »Sluta aldrig!« Funkar bäst med 3,14 deltagare. Helt enkelt jäkligt negativt. OSQLEDAREN NR 3 10/11 13 fokus fokus Nätdejting O vanstående är dock motbevisat. Cirka hälften av alla singelhushåll i Sverige har någon gång använt sig av nätdejting. År 2009 hade svenska dejtingsidor sammanlagt 1,3 miljoner användare tillsammans och 60 % av alla singlar anser att nätdejting är ett bra steg på vägen för att finna en partner. Vi bestämde oss för att ge oss in i nätdejtingdjungeln. Inte för vår egen skull, utan med hjälp av tre stereotyper. Den första killen försökte vi utmåla som den typiske tekniksnubben, kanske en student på KTH. Han intresserar sig för datorer, film och studier på fritiden. Han har ingen påstridig ton, utan vill att de eventuella tjejerna kontaktar honom. På sin profilbild ser han söt och snäll ut och vad han sökte var vi noga med att poängtera - »Ett stadigt förhållande«. Kille nummer två älskar att pumpa på gymmet när han inte arbetar som hantverkare. På sin visningsbild stoltserar han med sina solbrända muskler. På helgerna festar han gärna eller roar sig med polarna och en flirt sitter egentligen bättre än ett »stadigt förhållande«. Tjejen i vår undersökning är lite alternativ. Hon har ett intresse för musik, foto och kreativa hobbies. På profilbilden ser hon charmigt mystisk ut och söker efter flirt, förhållande eller vänskap. Det var inte lika enkelt att offentliggöra våra profiler på nätdejtingsidorna som vi hade anat. Den första vi försökte oss på såg lovande ut från den första inloggningen men efter att ha kollat runt en del på sidan upptäckte vi att det kostade pengar att skicka en flirt eller ett mail till en annan användare. Genast dissade vi sidan. Vi ville inte framstå som så desperata att vi betalade. Nästa försök blev spraydate, där medlemskapet var gratis upp till ett visst antal skickade mail, men sedan krävdes en avgift. Medelåldern på sidan kändes även för hög, därför lydde vi en erfaren väns råd och registrerade oss på happypancake.com. En fullständigt gratis sida med större andel unga användare och som inte fick nätdejting att enbart framstå som vägen till ett äktenskap. Vilka slutsatser går då att dra av detta? Att det bara kryllar av män ute på dejtingsidorna? (Extra kuriosa angående de mail vår tjejanvändare tog emot: ett par var från äldre män med småskamliga erbjudanden). Vi vågar inte dra några slutsatser, utöver att det fodras att man själv aktivt tar kontakt för att det ska hetta till. Statistik pekar på att män som skriver att de söker en tillfällig romans får 42 % färre meddelande. Samma siffra för kvinnor är plus 17 %. Text: Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se] Illustration: Johanna Andersson [johanna.andersson@osqledaren.se] TIPS FÖR LYCKAD NÄTDEJTING • Lägg energi på att göra en bra profil, våga vara personlig och ärlig. • Om du har en eller helst flera bilder på dig själv ökar antalet besökare på din sida avsevärt. Och använd aktuella bilder. • Våga ta kontakt! Och när du gör det – skriv något roligt och originellt så att du blir uppmärksammad. • Använd en mer avancerad sökning när du söker bland andra medlemmar. Att söka bland alla »kvinnor i Stockholm, åldern 20-25« är som att leta efter en nål i en höstack. O STUDENTRABATT 500 KR På paketresor till Kittelfjäll Vad tror ni hände? Har våra kära fiktiva figurer tur i kärlek? Vi lät dem inte gå så långt att de interagerade med några andra medlemmar - vi vill inte krossa någons hjärta. Efter cirka en vecka på nätet, utan att vi gjort mer än att lagt upp profilerna och klickat runt en del bland de andra medlemmarna för att lämna spår efter oss, ser statistiken ut såhär: KILLE-1: 5 besökare Kille-2: 17 besökare Tjej: 58 besökare, 5 mejl & 3 »flirtar« 14 OSQLEDAREN NR 3 10/11 Det ryktas om att plötsligt händer det. Du står och pillar med omöjliga molekyler och kemiska föreningar som inte alls gör som du vill, tittar irriterat upp från labbpeket och möter ett par ögon på motstående sida. Allt om kemiska formler är glömt och det enda som betyder något är den kemiska reaktion som just nu pågår i din kropp. Precis, det är kärleken jag talar om. Foto Sanna Nilsson Jag vet att du har funderat på det. De gånger du snubblat hem på fyllan klockan 04.00 och möts av just ingen när du kommer hem. När du vaknar med söndagsångest och platsen bredvid dig i sängen plötsligt verkar extra tom. Då har kanske tanken slagit dig, att nätdejting vore en bra idé? Men inte skulle väl du prova på det, för sånt gör bara losers, sådana som inte kan få ragg på krogen eller som är socialt inkompetenta. Inte sant? Från KTH och för alltid Ange ditt Mecenatkorts nummer vid bokning för att erhålla rabatten activeski.se WWW.OSQLEDAREN.SE m jag nu ska fortsätta med ryktesdelen så viskas det i KTHs glömda hörn om att sannolikheten att en tjej som går på KTH gifter sig med en kille som också går på KTH är 80%. Inte så konstigt kanske med tanke på hur mycket tid som spenderas innanför campus tegelprydda väggar. Många sena nätter, tentapubar och trötta föreläsningar blir roligare med någon att hålla i handen och viska söta saker till. Att man sedan har någon som förstår en när man gnäller över omöjliga tentor och dumma professorer och som faktiskt tycker synd om en när man somnar över matteböckerna en torsdagskväll. Detta tänkte Paulina Modlitba Söderlund skulle hända henne också. Men fram till 2005, när hon precis skulle avsluta sin utbildning på Medieteknik, hade det fortfarande inte hänt. Hon hade inte hittat sitt livs kärlek på KTH. Idag är Paulina och hennes man Tom gifta sedan 2007 och väntar i dagarna sitt första barn. De träffades på KTH medan Paulina var student. Tom var gästföreläsare inom ämnet mobilspel första gången de sågs. Sommaren 2005 var Tom dessutom rådgivare i ett spelutvecklingsprojekt som Paulina deltog i och redan då hade hon ögonen på honom. Sedan for Paulina till Boston för utbytesstudier på hösten och de hade endast sporadisk kontakt via mail. När Paulina sedan flyttade hem till Sverige i januari tog de ganska snart en fika och har sedan den dagen varit oskiljaktiga enligt henne själv. Trots ett långdistansförhållande under ett år fungerade det. »Vi hade ett distansförhållande i ett år och det gick bra. Kanske delvis för att vi precis träffats och var nyförälskade. Vi gick inte igenom några större kriser och att göra slut fanns inte på kartan. Jag tror att det är lättare att klara av en prövning, som ett distansförhållande ändå är, om man från början vet att det handlar om en begränsad tid. Man tar ett steg i taget och utnyttjar de tillfällen då man träffas till fullo.« Detta kanske kan vara ett tips för er som oroar er för hur kärleken ska hålla trots många mil emellan? För många är just utlandsstudier och förhållande på KTH något som får det att knyta sig i magen, att vara borta från varandra utan att kunna ses. Ett annat tips Paulina ger är att kommunicera. Kanske en självklarhet för många men under tentaperioder har man mycket annat i huvudet. Förbered varandra i god tid på att ni kommer behöva fokusera på studierna och ge varandra mindre tid. Paulina känner att hon och Tom är själsfränder och tror att det delvis beror på att de har samma intressen. Hon är även övertygad om att det kan vara en stor fördel att träffa någon i samma klass eller skola eftersom man då ofta har gemensamma mål och intressen redan från början. Detta är Paulinas historia om hur hon träffade sin kärlek på KTH, hur kommer din bli? Förbered varandra i god tid på att ni kommer behöva fokusera på studierna och ge varandra mindre tid Text: Eva Olsson [eva.olsson@osqledaren.se] OSQLEDAREN NR 3 10/11 15 fokus fokus Horor & madonnor Text och illustration: Ebba Tornérhielm [ebba.tornerhielm@osqledaren.se] K vinnlig sexualitet är ett omdiskuterat men ack så tabubelagt ämne. Vid närmare eftertanke kan jag bara komma på två litterära genrer som berör det i någon större utsträckning: harlequinromaner och chicklitt, de av etablissemanget kanske mest föraktade genrerna av idag. Hora- Madonnakomplexet lever och kvinnor i litteratur och filmer har fortfarande en tendens att porträtteras antingen som kyska oskulder eller som skamlösa förförerskor. Ytterligare en populär tematisering är kvinnor som sexuella brottsoffer, där brottet ifråga ofta är en hämndaktion mot en till kvinnan närstående man. Även i moderna medieyttringar har kvinnor mer stereotypiserade roller än män och jag vill hävda att detta syns i skildringarna av kvinnlig sexualitet. Vad skulle reaktionerna bli på en kvinnlig motsvarighet till Hank Moody i teveserien Californication? Eller för den delen en highschoolfilm á la American Pie med tjejer som pratade öppet om onani och killar de ville sätta på. En omdebatterad bok i ämnet är Twiligtht-serien, om det inte är »Edwards vackra ansikte« som förlöjligas så är det författaren Meyers moraliserande syn på utomäktenskapligt sex som ifrågasätts. Själv tycker jag att det är storartat att den kanske bäst säljande bokserien någonsin riktad till unga tjejer behandlar unga tjejers sexualitet och vidkänner att även de kan känna kåthet. Det har gjorts jämförelser med den ofta hyllade Harry Potter-serien, skillnaden är att det här är en tjej som går igenom tonårsperioden, med allt vad det innebär, och genast utbryter kultureliten i en unison fnysning. Är kvinnor generellt mer asexuella än män? Eller handlar det kanske snarare om förväntningar och fördomar kring vad kvinnlig respektive manlig sexualitet innebär? Kan det vara så enkelt som att vi inte gillar att våra inrotade konnotationer och därmed hotas vår världsbild av normbrytare, kvinnliga såväl som manliga. Erica Jong, främst känd för sin bok Rädd att flyga, lärde nog åtskilliga män och kvinnor under 70-talet vad klitoris 16 OSQLEDAREN NR 3 10/11 är för något liksom att sex innebär njutning även för kvinnor. När hon nyligen var med i Skavlan påtalade hon att man i klassisk litteratur kan iaktta fenomenet att kvinnliga karaktärer som under romanens gång levt ut sin sexualitet har en tendens att dö i slutet. Vad händer idag med roman- och filmhjältinnor som lever ut sin sexualitet? Ett exempel som nämndes i Skavlan var den senaste Sex and the City-filmen, där den sexuellt mest utlevande kvinnan i gänget drabbas av bröstcancer. Vi har trots detta kommit en bra bit sedan 70-talet. Problemet idag är nog främst stereotypiserade kvinnoporträtt liksom synen på kultur skapad åt en kvinnlig publik som mindre värd. Problemet idag är nog främst stereotypiserade kvinnoporträtt liksom synen på kultur skapad åt en kvinnlig publik som mindre värd. Manliga karaktärer kan vara sexuella varelser utan att stoppas i facken offer för patriarkatet eller skamlös förförare, vilket är betydligt svårare för kvinnliga karaktärer. Ofta kanske omedvetna val tematiserar dessa normer inom masskulturen och genom att medvetandegöra dessa val kan samhällets syn på vad som exempelvis är kvinnligt eller manligt förändras. Bidrar då kvinnliga karaktärer á la Hank Moody eller Stiffler till att stävja detta eller blir det bara ytterligare ett sätt att tematisera att kvinnor måsta bete sig mer manligt för att få synas och ta plats? Med tanke på den stora roll medierna idag har i identitetsskapandet är denna snäva kvinnoroll under all kritik. Kvinnor kan faktiskt också vilja ha sex. Vi har en moralpanik där Facebookgrupper som diskuterar kvinnlig sexualitet och porr stängs ned och där bilder på ammande kvinnor tas bort. När den 17-åriga skådespelerskan Taylor Momsen nyligen kom ut som dildoanvändare rasade de amerikanska medierna. Nyskapande nog kallas hon även för en dålig förebild. Samtidigt produceras Twilightdildos som går att frysa ned för extra vampyrkänsla. Vilka är målgruppen för detta om inte främst unga tjejer? Det främsta tabuet tycks faktiskt vara en nyanserad debatt. WWW.OSQLEDAREN.SE Är KTH romantiskt? Träffar man en arkitekt vara det för evigt heter det, men hur romantiskt är egentligen KTH? David Ringqvist och Henning Alesund begav sig till Osquars backe för att finna svar. Erik Malmström, E Mikaela Kurtson Bellman, Media Thom Jäderlund, Open Svar Romantiskt nej! Det är rena rama Svar Ja. Folk träffas ju och det blir många Svar Det är mysig arkitektur men när man väl knullfesten. KTH-par. är här så tänker man på plugg och det är inte så romantiskt direkt. Josefin Stenberg, CL Fredrik Sundberg, S Niklas Martos, Kemi Svar Nej. Det är för stort och utspritt. Det blir Svar Ja. De gammeldags byggnaderna bidrar Svar Det är mysigt men inte direkt första stället Nick Palade, Machine Learning Svar Ja, det tycker jag. De gamla byggnaderna är fina och arkitekturen är enhetlig på hela campus. Amanda Akander [t.v.] och Rozana Orucoglu [svarande], Bioteknik Svar Nej… förutom borggården på våren! Men Nymble är i alla fall inte romantiskt! inte intimt. Dessutom! Eftersom det bara är 30% tjejer blir man ofta behandlad just som tjej, inte som person. till att det känns som ett klassiskt universitet och det är ju romantiskt. man tar med sig någon tjej till. Johan Lundh Heinstedt, Media Svar Inte på ett kärleksfullt sätt men väl på ett högst traditionellt sätt. Text: David Ringqvist [david.ringqvist@osqledaren.se] Foto: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] OSQLEDAREN NR 3 10/11 17 Glögg Glöggprovning Då vara det dags igen! Osqledaren snörar på sig vinterkängorna, drar halsduken ett extra varv runt halsen och tänder värmeljusen för att ledsaga dig genom årets glöggutbud. Vi hittar både högt och lågt bland flaskorna, men helt klart är att få saker ställer till så mycket julstämning som glögg. Trendsmaken för året är saffran som både Blossa och Tindra kryddat med. Men kanske skulle man ha valt en billigare krydda så att smaken gick fram tydligare? Låt dig väl smaka och kom ihåg, glögga med måtta! Text: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se] Intro: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se] Foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se] Dufvenkrooks starkvinsglögg, 15 % 3,5 Lukt: Rödvin. Smak: Smakar som den borde, som man tänker sig glögg. Bakomliggande hint av kardemumma. Upplevelse: Den känns julig med hög mysfaktor och kan komma att bli en klassiker. Plus för fin flaska. Grythyttan Skogsglögg, 15 % 5 Lukt: Svag men god doft. Smak: Fyllig, mustig, kryddig smak. Upplevelse: Tankarna vandrar till en stuga i skogen med tre meter (minst!) snö omkring. En doldis som REKOMMENDERAR levererar, väldigt bra! Vintra Glögg, 15 % 3,5 Lukt: Kryddigare än Dufvenkrooks starkvinsglögg. Mustig, glöggig. Smak: Typiskt julmysig dock lite parfymig och sträv. Ingen eftersmak. Upplevelse: God smak om än lite tillgjord och »tantig«. Smaken bet till och dog bort fort. Åkesson Vit glögg, 10 % 2 Lukt: Häxblandning. Smak: Lätt hint av citrus. Varmt vitvin. Upplevelse: Nostalgikänslor från sommarfestivalen. För tankarna till tältvarmt vin och bag in box ur plastglas. Kiviks äppelglögg, 15 % 1 Lukt: Disktrasa. Smak: Parfymig och sötsliskigt vitvin. Upplevelse: Luktar som utanför festivalområdet. Konsistensen är tjock och får munnen att dra ihop sig. Kronvalls slottsglögg, 15 % 4,5 Lukt: Väldigt stark doft. Smak: Perfekt. Upplevelse: Det går knappt att dricka då doften kraftigt slår emot en. Fantastiskt god när den väl ligger i munnen. Väldigt rock n’ roll. REKOMMENDERAR 18 OSQLEDAREN NR 3 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE Blossa Apelsin, 2,2 % 2 Lukt: Ingenting. Smak: Mycket svag smak av apelsinsaft. Upplevelse: Trevlig och lättdrucken, men kanske inte någonting att bjuda på under en glöggfest. Kan vara bra som komplement i glöggskåpet. Påminde om barnkalas i sin sötma och föga styrka. God jul Glögg, alkoholfri 3 Lukt: Mest kanel men med en underton av körsbär. Smak: Smakrik och cyberstudsande«. Upplevelse: Mysig och som väldigt söt, god saft. Juryn smackade belåtet. Mysmysimys. Blossa Lingon, 2,2 % 3 Lukt: Lingondricka. Smak: Frisk och syrlig. Lingonsmaken kunde varit starkare. Upplevelse: Efter ett antal smakprover av starkvinsglöggar uppfattades den här som »mesig«. Passar då julmaten står en upp i halsen. Dufvenkrooks starkvinsglögg 3 Choklad, 15 % Lukt: Först vin sedan efterdoft av varm choklad. Smak: Rödvin. Chokladen sitter i eftersmaken. Upplevelse: Mysig att värma sig med efter en dag i skidbacken. Påminner om spetsad Oboy. Blossa Starkvinsglögg Cognac, 21 % 3 Lukt: Tydlig cognacdoft. Smak: Mild för att ha så pass hög alkoholhalt. Upplevelse: Både lukt och smak utgjorde tydligt att det var cognacsglögg. Gillar man cognac gillar man den här. Ifall att man har tröttnat på vanlig glögg kan den här vara en favorit. Dufvenkrooks Ekologisk, 10 % 2 Lukt: Kryddig standarddoft. Smak: Smakar likt de andra Dufvenkrooks en del kardemumma. Upplevelse: Lagom av allt. Sticker inte ut bland de andra glöggsorterna men är ändå god och trevlig. Att den är ekologisk är ett plus. OSQLEDAREN NR 2 10/11 19 Omdöme Blossa Original,10 % 3,75 Lukt: Svag. Smak: Standardglögg, helt enkelt. Upplevelse: Här är ankaret i provningen, glöggen man mäter alla andra sorter mot. Blossa Original är ett säkert kort, en helylletradition som förtjänar sitt rykte. Betyg Tindra Saffran, 2,2 % 2,5 Lukt: Kardemumma, kanel, svag doft av saffran. Smak: En svag smak likt söt lightsaft med en eftersmak av godis. Upplevelse: Tänk er sega råttor med julsmak. Skulle passa som varm saft på vinterpicknick. Mysig. NAMN och alkoholhalt Blossa X Saffran, 15 % 3,5 Lukt: Svagt av alkohol och lussebulle. Smak: Mer saffranssmak önskas. Upplevelse: Under förväntan för att vara årgångsglögg. Delade juryn i två läger, där ena sidan brast ut i förtjusning och där andra sidan inte föredrog den. Plus för fin flaska och riktig kork. In English Love, God, and Pink Plastic Rods By John Gladwin [john.gladwin@osqledaren.se] »Dating is simply practice for divorce.« Pastor Randy stared at me in his office in the middle of our weekly conversation. Behind him was an anti-masturbation poster hanging on the wall that said, »Let go and let God.« Randy was the youth pastor at Grace Church in my small hometown in the southern United States. He served as my mentor and personal guide into manhood, discussing an array of topics that I could never comfortably bring up with my family. Five years later while standing in an Apoteket on Sveavägen holding a pink vibrator in my hand, I wondered to myself what Randy would say to me now. Randy was always cautious about sex and dating; he encouraged me to practice courting instead. »Courting is the best way to find the partner God has planned for you.« When Randy’s daughter met a boy she liked, the two were forbidden to be alone together, but he could come to family activities. After several months, if the family finally approved of him, the couple would be allowed to go somewhere with a group of friends. A year might pass until the young man could have a final chat with Randy. My friend, the ordained pastor, would then brandish a baseball bat with five biblically based principles for dating written on it and assure the young man that the words would enter his brain either by understanding or by force. If the boy understood, the couple could have their first date. Randy’s daughter was also armed against temptation with a purity ring. When she turned thirteen Randy conducted a ceremony where he gave her a ring to symbolize her vow not to have sex before marriage. Arriving in Sweden I was amazed by the level of comfort Swedes have with their sexuality from an early age. Swedish sex education is a long process where frank discussions are held with young teens. Back home sex-ed was a single, fifteen-minute lecture by an assistant football coach. He told us, »Boys, there’s a factory workin’ down there, and it’s gonna happen in your sleep but you can’t stop it. Sex causes diseases and the surest way to avoid rashes or death is to avoid sex. Any questions?« We had none. But years later as I held the »weekly intim special,« the Trust in Lust G-punkvibrator in my hand, my mind was full of questions. It was an autumn day and I had a cold; however, a doctor’s prescription and proof I was eighteen were required before I could get any medicine. On my way out I browsed through the store and was shocked by the intim aisle near the front. Tubes of juices, boxes of rubber, and small batterypowered plastic devices filled the shelves. No prescription or identification needed! As I stood with my mouth open in awe, a female Apoteket employee in her fifties, who looked strikingly like my mother, approached me in Swedish. I replied, »I’m sorry, I’m American.« She smiled and said, »Do you have any questions or is there anything I can help you find?« I looked down at the piece of pink plastic in my hand and back up at her pleasant maternal smile. I dropped the rod and ran out the door. What would Randy say? A trip down under »And when the acoustic music plays this place seems to be the cathedral of science,« these were the concluding remarks of Leif Handberg in charge of R1, Sweden’s first atomic reactor. I go to the Q block daily for my classes but never had the idea that beneath these buildings, tons of sand and rocks, 25 m deep lies the place which used to be the center of attention for a long time. R1 (Reactor 1) was the 2nd reactor in the Scandinavian region and the first one in Sweden. It started its operation in 1954 and was built right under KTH. It was in the vicinity of thousands of people but I guess this was not a big deal in those post world war 2 days! It was unique in a sense that it used raw uranium and heavy water unlike other technologies which use enriched uranium as a fuel. R1 continued its operation and was used for nuclear research purposes. Finally it was closed down due to the safety concerns of the people around its area in 1970. Today only the thick marked walls, deep reactor’s crater and deserted offices remain. Some old artifacts like the main control room table, the old styled telephone and the fire alarm give us a glimpse of the activity which used to go around in this place. Now a day this place is mostly used for arts exhibitions, music concerts and other similar activities So if anybody wants to see how the wheel of life turns an atomic reactor to an arts place, collision of neutron to the resonance of music and iron clad top security site to a lonely, cold, yet majestic place then this is the ideal place for him or her to visit. And yes of course it is totally safe! OL Gör VINCOLLEGIET The R1 reactor hall Text: Syed Ghazanfar Salari [syed.ghazanfar.salari@osqledaren.se] Photo: Mekikis Prodromos-Vasileios [mekikis.prodromos@osqledaren.se] Vintern står runt hörnet och då är det hög tid att börja lagra upp med god mat och dryck inför vad som förväntas bli den kallaste vintern på 1000 år. Dessvärre finns det än så länge ingen kårförening som samlas för att tillaga och käka god mat. Däremot finns det en som har gjort uppskattningen av jästa druvdrycker i alla former till sitt mål. Därför är det i detta nummer dags för OL att göra: Vincollegiet. The cieling of R1 20 OSQLEDAREN NR 3 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE OSQLEDAREN NR 3 10/11 21 OL GÖR E Vincollegiet n mörk höstkväll ger sig dessa två ödmjuka skribenter ut med ljus och lykta för att vidga våra vyer från de prisvärda och goda (haha, där klarade vi inte att hålla masken) vinerna som serveras på gasquer. Dessa ädla bag-in-box viner har gett oss många minnesvärda, om än minnesluckesfyllda kvällar och massvis med fläckar på alla favoritplagg, men goda äro de icke. I hopp om att få lära känna njutningen av viner som inte går att stapla beger vi oss till en mysig mörk källare på hemlig ort. Där möts vi av ett gäng vinentusiaster som, kvällen till ära, ska prova Riesling-viner. Innan provningen börjar hinner vi dock med en liten intervju med collegiets ordförande Mattias, som förser oss med lite bakgrundsinformation. Vincollegiet, vars fullständiga namn lyder Collegium Vinorum Polytechnicum, grundades 1976 med syfte att vidga kännedom om och förståelsen för vin och andra ädla drycker, företrädelsevis bland teknologer. Föreningen anordnar för det mesta vinprovningar och kurser. I dagsläget har de ca två vinprovningar i månaden och två kurser per år, en på hösten som handlar om vin och vinprovning och en på våren som syftar till att ge en överblick över vinområden i världen. Medan vi står utanför börjar resten av deltagarna långsamt att Vincollegiets svarsprotokoll 22 OSQLEDAREN NR 3 10/11 anlända. Utan undantag har alla med sig sina egna vinglas i speciella lådor, något som ger oss en föraning om hur allvarligt collegiets medlemmar ser på sin passion. Enligt Mattias söker sig många av medlemmarna i Vincollegiet även till jobb inom vinbranschen, däribland den kända vinkännaren Magnus Waern. Få av de som glider förbi oss och nerför källartrapporna ser ut att inneha den typiska studentåldern. Vi tittar på varandra och nickar instämmande. Japp, det här är definitivt vitt vin. När det är dags för provningen att börja samlas medlemmarna runt ett långt bord där alla har ställt upp sina glas. Kvällen börjar med att provningsledaren, som har valt ut kvällens viner, håller en kort presentation om kvällens tema. Antalet viner han har valt ut uppgår till tolv, dubbelt så många som vanligt enligt medlemmarna. Sedan delas det ut protokoll där man ska anteckna vinernas doft, smak och, för de överambitiösa, vad vinet heter, firman som producerar den och vilket distrikt den kommer ifrån. De första sex karafferna skickas runt bordet så att alla närvarande kan fylla på sina glas, och av en slump (absolut inte till följd av skribent J:s oförmåga att hälla upp vin) fastnar de i vår ända av bordet. Det dröjer inte länge innan alla blir knäpptysta och det enda som hörs är ljudet av glasen som snurrar på bordet och folk som sniffar och gurglar vinet. Aningen ovana hugger vi tag i våra glas och börjar snurra och doftar på vad som nu finns i glasen, helt enligt watch-and-learn principen. Vi tittar på varandra och nickar instämmande. Japp, det här är definitivt vitt vin (den tog vi utan att ha brytt oss om färgen på vinet, oh snap!). Medan deltagaren till vänster om oss koncentrerat skriver ner minsta lilla detalj safe:ar skribenterna mest med kommentarer i klass med »gott«, »ljust« och »I’m on a boat«. Efter ett tag börjar det kännas som en tenta, och vi börjar kopiera varandras svar. True story, tråkigt nog. En halvtimme senare bryts den andäktiga tystnaden av provningsledaren, som frågar om deltagarna känner sig redo att börja diskutera vinen. Trots att glasen ursprungligen bara fylldes med cirka fyra centiliter är det ingen förutom skribent A som har ett tomt glas framför sig. Om man jämför detta med en genomsnittlig gasque motsvarar collegiets dricktempo tektoniska rörelser. Däremot är risken för bakfylla ytterst liten, något som antagligen bör ses som något positivt. Utvärderingen börjar med att medlemmarna väljer det bästa och sämsta vinet genom handuppräckning. Förvånansvärt nog har skribent A lyckats välja samma alternativ som majoriteten av deltagarna. Hans partner är uppenbarligen gjord av mindre sofistikerat virke och får medhåll av endast ett fåtal. För att göra en lång historia kort kan Dry Riesling Reserve 2008 från Finger Lakes-distriktet i New York rekommenderas medan Yalumba The Y Series Riesling 2009 från landet down under bör undvikas. WWW.OSQLEDAREN.SE Nu när den svåra delen av kvällen är avklarad börjar vinerna diskuteras i större detalj. Termer som »terroir« och »sauvignon blanc« börjar kastas omkring som pengar på en strippklubb, en diskussion som skribenterna inte känner att de har något att bidra till. Detta är kanske lika bra, då meningsutbytet blir oväntat hätskt vid vissa tillfällen. Efter en sista, bitter, kommentar om ett feltappat vin börjar alla hälla sina slumpar i ett glas vilket sedan hälls ut i källarens sink. Nog för att vaska är ett trendigt ord men det är ju en bra fylla som vaskas, en syn som får våra studenthjärtan att blöda! När han tror att ingen kollar på passar skribent A på att sänka sin slump medan övriga skänker den till kloakerna. Vad är väl en vinprovning utan en sväng till vinkällaren? Som att gå på tivoli utan att spy. Om vi ska vara ärliga så låter det faktiskt mysigare än vad det är - vinkällaren, inte spyan. Ett kallt, Om man jämför detta med en genomsnittlig gasque motsvarar collegiets dricktempo tektoniska rörelser. fuktigt rum fyllt med vinflaskor bakom lås och bom var vad vi möttes av. Collegiet i sig har cirka 400 flaskor vin på lager vilket är tillräckligt för en ganska redig fylla à la KTH. För den ekonomiske studenten som funderar på vilken den bästa medlemsformen är så kan vi rekommendera att bli livstidsmedlemmar där man betalar femton årsavgifter och automatisk blir livstidsmedlem. Då tjänar man in hela 85 årsavgifter eller mer, om man tar i beaktning att ett glas vin om dagen faktiskt har potential att förlänga ens liv (källa saknas) alternativt ge en ett alkoholmissbruk. För att summera så är Vincollegiet ett bra sätt att verka sofistikerad genom att gå på vinprovning ett par gånger i månaden i en mysig källare. Att källaren dessutom saknar mobiltäckning gör den till ett ultimat tillhåll för den som vill komma bort från sin respektive då och då för att hänga med ett gäng vinentusiaster. Studenter med intresse för vin bör definitivt åtminstone gå på en av collegiets kurser och kanske bli en av de cirka fem nya medlemmarna som föreningen tar in/får årligen. Skribenterna ger Collegiet en solid AWESOM på den traditionsenliga skalan från A till AWESOME, med avdrag då få studenter faktiskt har råd att gå på vinprovningar. Å andra sidan bidrar detta förstås till föreningens exklusivitet. Text: Johannes Koch och Alexander Biledt [johannes.koch@osqledaren.se] [alexander.biledt@osqledaren.se] Foto: Alexander Biledt OSQLEDAREN NR 3 10/11 23 JOHNOSSI Cirkus på Djurgården är fyllt till bredden. Bakom ett vitt skynke syns skuggorna av två män. En spelar gitarr, den andra trummor. För ovanlighetens skull får trummisen vara lika långt fram på scen som sångaren, här står båda i centrum. Efter en låt släpps tyget framför de två på scenen ner och där står de, Johnossi. Bandet har blivit känt som ett av Sveriges bästa liveband och det är just deras spelningar som gjort dem kända. Text och foto: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se] »Vi började hänga för att vi var så ambitiöslösa båda två och sedan började vi spela,« säger John Engelbert, John i Johnossi, när jag träffar honom över en lunch. John och Oskar som utgör Johnossi har känt varandra sedan tidiga tonåren och är idag bästa vänner. När de bara hade spelat tillsammans i någon månad, för att det var roligt och gjort några spelningar på ett par demoklubbar, började erbjudanden om skivkontakt komma. Något liknande hade de aldrig väntat sig eller drömt om. Egentligen var de bara två killar som hoppat av gymnasiet och inte gjorde särskilt mycket. Man ska inte tänka på saker som att man inte klarar av dem, för det finns inte något att vara rädd för »Det märktes direkt ett vi var the shit« kommenterar John. Vi sitter på en restaurang nära bandets replokal, men där har de inte varit på länge. Nu är det turné med den nya plattan som gäller. Johnossis tredje skiva Mavericks släpptes i våras och hyllades av recensenterna. John menar att vägen till färdig skiva var en jobbig process. När låtarna skulle skrivas började han meditera och rannsaka sig själv för att få ut det han ville, men det slog lite bakut när han istället blev deprimerad och fick sömnproblem. »För oss handlar skivan mycket om ljuset i tunneln, men det var en tung skiva att göra,« förklarar John. Han tror inte att han kommer orka göra en lika mörk skiva till utan funderar på om nästa skiva kanske blir tvärtom. En väldigt lätt sak, kanske snällpop. John förklarar även att han skri24 OSQLEDAREN NR 3 10/11 Oskar Bonde, sveriges bästa trummis enligt John ver väldigt mycket under perioder och då koncentrerat. Under en sådan period kom inspirationen till låten Roscoe, vilken alla fans skriker efter på konserten på Cirkus. »Början av låten och texten det drömde jag,« minns John och nynnar lite på den, »kommer något till en på det sättet ska man vara ödmjuk mot det.« Och låten har inte bara inspirerat till rop efter sig på konserter, även serietecknaren Kim W Andersson har gjort något av den. Tillsammans med honom har bandet utformat omslaget till Mavericks men även den kommande serietidningen Johnossi Comics. Tidningen handlar i grunden om något som ligger killarna i bandet nära om hjärtat, ogillandet mot den alltid ökande konsumtionshetsen som finns i dagens samhälle. »Alla vill bara ha, ha och ha, men så fort man tar någonting, måste man också ge någonting.« Han menar att det inte är många som gör det. har hittat det som passar honom och menar att det här är »for life«. »Jag testade ett 9 till 5 jobb en gång.« Men det var inget att ha, John är ingen rutinmänniska. Kanske var det därför han inte orkade plugga vidare. John säger att han har koncentrationssvårigheter vilket gör att han inte ens kan läsa en bok, hur mycket han än skulle vilja det. Dock ser han verkligen upp till dem som orkar plugga, ta sig genom en hel bok och lära sig den. När jag frågar honom om han är en sådan som alltid är ute i god tid och planerar sin tid börjar han nästan skratta. »Jag har redan missat två intervjuer idag.« På något sätt får de i alla fall det mesta gjort, men det är i sista sekunden. Nu är han också sent ute, det visar sig att han håller på att bli sen till något annat åtagande men han ger mig en fråga till. Jag frågar om han kan säga något om Oskar Bonde, den andra medlemmen i Johnossi. John funderar lite. »Ossi i Johnossi är bäst på trummor i Sverige,« svarar han sedan. Han säger att de är soulmates och förklarar att de aldrig har bråkat eller skrikit på varandra. De tycker helt enkelt samma saker och deras vänskap är den samma som den var innan de blev kända. Han säger att Ossi skulle säga samma sak om honom, förutom att John är bäst i Sverige på att spela gitarr. När John har sagt detta skyndar han iväg, han försvinner lika snabbt som han gjorde från scenen på Cirkus. Den gången kom de tillbaka efter en liten stund, inropade av ett aldrig tidigare så enat »en gång till«. Ossi slår på sina trummor, det känns i hela kroppen. Mer än på någon annan konsert jag varit på. En varning på biljetten, där de avråder folk med något slags hjärtproblem att följa med, skulle nästan vara i sin ordning. Konserten hålls ganska kort, både på gott och ont. Ett par låtar till och den är slut. Det har inte varit en mastodontkonsert med en massa pyroteknik och ropande efter publikens godkännande som större rockkonserter ofta slutar i. Det har inte behövts, tänker jag när John och Ossi i Johnossi försvinner ut från scen. Det är inte bandet som främst bestämmer handlingen i serien, det är serietecknarna. Dock kan man väl säga att de tillsammans med serien, skivan och turnén har mycket för sig och är ganska långt ifrån var de började för några år sedan. Fast de fortfarande är samma killar; två »slackers« som fått mycket att göra. Men de har alltid bara kört på och aldrig varit rädda för att inte klara det. Man ska inte tänka på saker som att man inte klarar av dem, för det finns inte något att vara rädd för, menar John. De tvekade aldrig när de fick det första erbjudandet om skivkontrakt och chansen att göra något av sina liv, de var inte rädda. John berättar att han i annars allmänhet är en ganska skraj person, men då för mörker, spöken och sådant. Det är något han jobbar med varje dag. »Att ta tag i sina rädslor hjälper en att växa som person.« Idag är han på ett ställe i livet där han gör det han är bra på och känner att det vore dumt att sluta med det. Han John Engelbert, Gitarrist i Johnossi WWW.OSQLEDAREN.SE OSQLEDAREN NR 3 10/11 25 KULTUR SPEL Spelrecension Nintendo DS Leyton and the lost future D å var det återigen dags för Level 5 att visa att dom är bäst när det gäller spel med gåtor. Med Professor Layton and the lost future får vi ytterliggare ett 160 tal nya gåtor att lösa, som om de tidigare 300 inte räckte! Spelserien handlar om Layton som är professor i ett imaginärt London där han löser gåtor och mysterier åt folk tillsammans med sin assistent Luke. Spelet börjar med att de två huvudkaraktärerna sitter på bussen på väg till en klockaffär. De har fått ett brev från en person som utger sig för att var en framtida Luke som behöver assistans. Under tiden talar de om premiärministerns försvinnande förra veckan. Väl framme vid affären startar affärsinnehavaren en enorm klocka som agerar tidsmaskin och för dem till framtiden. Där får de veta att Layton tagit makten över England med sitt intellekt och leder en maffia. Framtidens Luke skickade ett brev genom tiden för att låta Layton bekämpa sig själv och därmed rädda framtiden. Spelet känns på många sätt lättare än sina föregångare. Du har till exempel tillgång till ytterliggare tips till varje gåta och du kan använda olika färger till anteckningar istället för bara svart som det varit fram tills nu. Färgerna underlättar vid gåtor där du måste hålla koll på mycket information samtidigt. Spelmässigt är det dock samma spel som de tidigare två i serien - du vandrar runt och löser gåtor vilket fortfarande är det man köper spelet för. Storyn är ganska förutsägbar, grafiken medelmåttig utom under filmsekvenserna och du missar inte direkt något om du spelar ljudlöst på bussen. Något att roa dig med i kollektivtrafiken eller en tråkig föreläsning alltså. Spelet får betyget 7 av 10 för ett trevligt koncept som kanske borde förnyas lite. Kolka av Bengt Ohlsson Förlag: Albert Bonniers förlag En typisk Layton gåta, en uppsättning påstående och något du skall göra med dessa för att till sist lämna ett svar. Kan du lösa gåtan? Av Johan Fogelström [johan.fogelstrom@osqledaren.se] Spelet som recenserades i OL #2, Metroid Other M, finns till Nintendo Wii. Det har alltid fascinerat mig hur somliga författare lyckas lämna den personliga sfären och gestalta personer långt ifrån dem själva, både i ålder och karaktär men också sett till bakgrund och härkomst. Bengt Ohlsson slog igenom för den stora publiken med att porträttera den sedan länge avskydde pastor Gregorius; antagonist i Söderbergs Doktor Glas. För denna belönades han med Augustpriset 2004. Han rannsakar den övergivna kvinnans inre i Hennes mjukaste röst (2007) och i Syster från 2009 ifrågasätter han familjerelationens självklarhet ur en tolvårings ögon. Ingen av dessa personer är i närheten av den Bengt »Benke« Ohlsson på fyrtiofem »någonting« som varannan fredag (DN På Stan) går längs Götgatan och ironiserar över eller njuter av sina och andras tillkortakommanden och briljanta framsteg. Jag älskar konstrasten - att han i varje bok gör en ny resa, långt bort i tid eller rum, men kanske främst från sig själv. Eller? I Kolka flyttar bokens huvudperson med sin pappa från Lettland till England. Pappan som är bartender har nämligen träffat Katherine som en dag bjuder dem att komma och bo i 2 steg från paradise Håkan Hellström »Ta av dig dina Håkanglasögon«, beordrar en vän mig innan den här recensionen ska skrivas. Jag tror att jag, tillsammans med många andra, har en relation till Håkan Hellström. Vi har relationer som är byggda på minnen, ångest, kärlek, hat och you name it. Håkan har lagt ett soundtrack för en stor skara, vare sig de vill eller inte. Och det är svårt att klippa av relationen till honom, men här kommer ett tappert försök. »Två steg från paradise« släpptes exakt på dagen 10 år sedan debutplattan »Känn ingen sorg för mig Göteborg«. Efter en första genomlyssning konstaterar jag att, nej, här finns ingen ny »Kom igen Lena« eller annan dänga som går att svälja och omedelbart älska. Skivan kräver tid, men den har en potential och flera 26 OSQLEDAREN NR 3 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE hennes slott på den engelska landsbygden. Hon öppnar dörrarna till familj, finkultur och bourgeoisie. Där finns trädgårdsmästare, privatskolor, italienska kakor, varma höstfärger och en älskvärd styvsyster. Dessutom är Katharine sådär skruvat hjärtlig som vänstermänskliga överklassmammor kan vara. Egentligen finns allt hon någonsin drömt om. Ändå har vår icke namngivna huvudperson så svårt att nå fram. Hon vill lämna det gamla bakom sig, bli ett med sitt nya hem. Hon tänker på oklanderlig brittiska, men när hon väl ska prata verkar det bara komma grodor ur hennes mun. Klumpiga satser och uttal som påminner om att hon står mitt emellan två liv och att hon varken vet hur man avslutar det ena eller påbörjar det andra. Hennes resonemang förklarar effektivt och gripande svårigheten att ta emot andras välvilja och vänlighet. Och hur blir man kvitt egna förutfattade meningar rörande andras fördomar om en själv? Den »limsniffande onga-bongan från östblocket«. Det är lätt att känna igen sig, tonåringens grumliga syn och otacksamma ifrågasättande till trots. Jag väntar på att någon ska ta ett stadigt grepp om hennes arm och leda henne genom den där mörka skogen av osäkerhet. Förklara att alla goda handlingar inte baseras på skuldkänslor. Men hon går allt mer vilse. Så börjar hon författa en egen bild där hon binder samman delar av verkligheten med sina förvrängda tolkningar - skapar en historia hon snart får svårt att hålla samman. Stundtals är det svårt att få grepp om berättarens ålder. Ofta är hon väl vuxen i sina formuleringar för att vara helt trovärdig som ung tonåring. Det kan tänkas vara nödvändigt för handlingen, men drar ner upplevelsen en aning. Att boken inte är uppdelad i kapitel (ja knappt ens i stycken) har säkert ett syfte. Utan tankepaus växer möjligtvis närvaron och oförmågan att väja undan, men det blir aningen irriterande. Dessa detaljer kommer lyckligtvis i skymundan för en sammanfattningsvis underhållande fortsättning på en minst sagt omväxlande romansvit. av låtarna växer snabbt förbi Håkans tidigare hits. Håkan har blivit äldre och visare vilket färgar av sig. Istället för att personen i texterna ramlar runt i främmande sängar så gifter de sig. Istället för att han kärar ner sig i flickor på håll möter han sina gamla förälskelser i sällskap med andra. Håkan är heller inte själv alltid den givna huvudpersonen i dramat, utan mer ofta betraktaren. Historierna är lite tyngre och mer mogna. Det känns som att Håkan blivit flera slutsatser rikare sen senast. Bara för att han själv tagit flera steg framåt till att bli en gift barnafar skriver han ingen annan på näsan. Han målar aldrig upp vad som är rätt eller fel, utan levererar sin egna avskalade verklighet med samma ärlighet som alltid. Dåtid möter nutid och även om hans perspektiv förändrats finns de där, de textrader som kan summera ett skyfall av känslor på bara ett par ord. De hjälper bättre än en kopp té i höstmörkret. Tio låtar, inga upprepningar utan ständigt nya historier och nya melodier. Rent musikaliskt finns en bredd - trumpeter, tvärflöjtsfunk och stråkar som bildar resultat från retrobeats till Manchesterpop Ett par ballader på ena sidan av spektrumet, »River en vacker dröm« som det verkligen svänger om på andra sidan och så ett par låtar däremellan. många av er känner Benke från På Stan. Ta nu chansen att lära känna också hans romanfigurer. Hur olika varandra, författaren och dig själv de än må vara, så kommer de bli en givande bekantskap. Om inte alltid värmande så i alla fall underhållande inför och under det stundande vintermörkrets alla stunder för sällskap. Varför inte börja med en lätt resa till ett frostigt England? Jag misstänker att Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se] Jag kastar mina Håkan-glasögon på marken och trampar på dem. Men jag kan ändå inte göra annat än att lyssna på skivan på repeat. Det enda jag kan konstatera är att jag inte vill rekommendera nya Håkan lyssnare att höra den här skivan först. För jag tycker mig se en röd tråd med start 10 år tillbaka i tiden. En tråd som är fin och så hoppfull. Ett bevis på att en ung, gänglig göteborgare med ett självförtroende lika litet som drömmarna är stora också kan vinna många hjärtan. Av: Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se] OSQLEDAREN NR 3 10/11 27 Första gången mitt hår brann var Lucia -98 Krönika av Matilda Kaba-Liljeberg [matilda.kaba.liljeberg@osqledaren.se] F amiljen reste ner till Gotland under det sjukt underskattade skollovet. Vi bodde inte i det sjukt överskattade sommarhuset för det klarade inte att hålla värmen under midvinterkylan. Istället checkade vi in hos våra familjevänner i Rone, några socknar bort, och kände oss som hemma. Trist nog för dem var detta ett återkommande moment under Lucia. Men de dolde sin besvikelse väl och jobbade på i ladugården medan vi jäste i värmen från den öppna spisen i deras finrum. Utomhus låg snön tjock och vit som... ja snö. Under dessa vistelser uppkom en återkommande vana. En inte alltför märklig en och jag är säker på att många kan relatera: vi lussade. Jag, min lillasyster och de tre flickorna som bodde i residenset gjorde så fort vi fick ordförandekolumnen chansen någon slags show, och på Lucia var ju valet av tema rätt så självklart. Den äldsta av flickorna i den i huset bosatta familjen, Katarina, koreograferade oss som vanligt. Vi lärde oss våra sånger, kläddes i vita långa nattlinnen och pyntades med siden, glitter och levande ljus. Lucia skulle sedan väljas, alla ville såklart vara denna mytomspunna kvinna som mötte sitt öde med strålande vackra ögon på ett brinnande bål, och helt opartiskt kan jag meddela att rätt person vann. Jag. Vi kickade igång kalaset med att genrepa för kossorna i ladan. Vi gjorde succé! Kossorna jublade, men Luciatåget lämnade kvickt platsen för det bejublade framträdandet, för flickorna som bodde där hatade när lukten av just den här publiken satte sig i kläderna. Jag höll med dem, men i smyg tyckte jag att ladugård luktade gott. Det var så dags för den stora föreställningen. Vi snyggade till oss på Katarinas sovrum och sneglade nervöst på köket där fyra stycken föräldrar satt och inväntade vår ankomst. Några saker skulle vi göra om också. Jag minns min lillasysters avundsjuka min när Katarina fixade extra mycket med Luciakronan i mitt hår. Det var den enda varningen. Likt hajen kan känna en droppe blod i havet på en kilometers avstånd, kan småsinta småsyskon känna hur välförtjänta storasyskon får för mycket uppmärksamhet. Det var när vi långsamt och värdigt gick från Katarinas rum, genom hallen, och mot köket det hände. Vi gick förbi det stora blå skåpet med den fina krukan på. Köksdörren hägrade i sin nymålade härlighet. Lillasyster slog till. Hon hade smugit upp bakom mig som en lejonhona på savannen och sedan blixtsnabbt fört sitt brinnande ljus mot de svallande Lucialockar som förvägrats henne. Oj så det brann! Själv insåg jag det sist, så djupt försjunken var jag i min rolltolkande salighet. Likt Lucia brann jag en kall vinterdag, dömd av andras avundsjuka. Likt en levande flamma lyste jag upp i decembermörkret och jagade skuggorna på flykt! En strålande ljuspelare i en tid av mörker. Vissa kan tycka att jag överdriver, särskilt då min lillasyster som till denna dag hävdar att jag »stannade till«, men att överdriva ligger inte i min natur. Det vet både jag och kossorna. You’re looking at the prime purpose. We could go on forever about our fluid handling products. About the advanced pumping systems, the biological, filtering and disinfection processes – not to mention the integrated solutions. Från utsidan är det kanske inte helt uppenbart att KTH är stans färggladaste köttmarknad, men på den punkten lever vi inte upp till fördomarna. Sektionsincest och skamgrafer är uttryck för det, och det går förstås att nörda loss rejält. Kartlägg dina vänner i en graf och fundera över betydelsen av att hitta en cykel av udda längd, ett spanning tree eller inse att din vänkrets är en enda sammanhängande komponent. Hu! Det är förstås så att man lätt hittar en hjärtevän i plugget. Man umgås i rätt snäva cirklar under långa perioder, har samma intressen och ungefär samma dygnsrytm. Resultaten kan bli både kortvariga experiment eller långvariga sagor. Det är alltid lika charmigt And it should come as no surprise that we’re a part of the corporate citizenship program ITT Watermark®. The mission: to make a sustainable mark in the world by providing safe water and sanitation for children and families in need. And by expanding livable areas through increased access to clean water. Would you like to join us in our work? 28 OSQLEDAREN NR 3 10/11 P etter, Osqledarens stilige chefredaktör, skickade ett mail och påminde mig om deadline för den här texten. Det innehöll en uppmaning om att »beröra temat« - kärlek och sex på KTH. Funny man. Det är klart att man är sugen på att hänga ut sina medmänniskor (själv är jag förstås oskyldig som ett nytvättat lamm från Huskvarna!) men det vore ofint av mig. Jag kommer alltså inte att ta upp det ivriga paret på Hyllan under tentapuben, det ivriga paret på plan 3 som fick syn på ett annat ivrigt par på plan 3, eller väktarrapporten som... eller när KårX-personalen hittade... Nej, verkligen inte. Det finns förstås en sån historia som går att dela med sig av. I Nymble finns ett rum som kallas Gröten - det gamla frukostrummet på plan två, precis till vänster ovanför trappan när man kommer upp från THS café - som är värt att nämna i sammanhanget. Gröten i sig är (såvitt jag vet) obesudlad, men längst bak i rummet finns en liten diskret dörr. Där bakom finns Muten, det minsta rummet i hela kårhuset. Det är väl inte mer än några få kvadratmeter, men är inrett med ett par bord, några stolar och en sjujäkla kristallkrona(!). Vid dörren sitter en liten kopparplakett med texten »Möblerna skänkta av Katarina och Bengt« och naturligtvis finns det en historia. Legenden berättar att två turturduvor ur THS kårstyrelse 1981 blevo påkomna i full färd med att, eh, så att säga, plugga Tillämpad stelkroppsfriktion (en, eh, icke schemalagd, eh, labbkurs). Det var väl ingen som var jättesugen på att ha möten vid det bordet efter det, så de unga tu fick skaffa nya möbler och kastade in en kristallkrona i dealen när de ändå höll på. Hur sanna detaljerna är kan man förstås diskutera, men skylten sitter där och deras porträtt finns på historieväggen i Ledningsgruppsrummet. när man letar upp gamla rävar för att skicka ut inbjudningar eller ta kontakt med dem - det är underbart vanligt att hitta dem två och två på samma adress, eller under samma efternamn. Fråga bara Quarnevalen eller Kårspexet (eller din egen sektions alumnilistor för den delen). Många är de som har rullat runt i overall och sedan rullat in en barnvagn på campus tio år senare. Många är de KTH:are vars bägge föräldrar också kalasat i Nymble. Vissa efternamn återkommer till campus. Det är förstås inget som är unikt för KTH, samma fenomen uppträder på Karolinska institutet, Handels och Chalmers (men på Chalmers är det förnamnet som återkommer*). Japp, det är gott om vigselringar som kan spåras till plugget. Ytterligare andra gifter sig med sitt jobb istället, förstås. Och helt apropå att gifta sig med jobbet; känner du till traditionen med examensringar? Efter avlagd examen äger man rätt att införskaffa en civilingenjörsring - en stilig guldring som ett konkret avslut på studierna. För något tjugotal år sedan var det en självklarhet att sätta den på fingret, men det har avtagit de senaste åren. Lite trist kan jag tycka, en gång var det mycket prestige i metallen. Efter kriget var det så akut brist på guld att i princip inga guldsmycken fick produceras - utom förstås KTHs examensringar. Nobody puts Osquarulda in the corner. Du har säkert sett ring-Bosse som sålt examensringar i Nymble varenda torsdag sedan, tja, ångmaskinen uppfanns. Nu går han strax i pension och lämnar oss, så passa på att glida ner till inforummet nån torsdag snart och känna på hur mycket en examen väger om man sätter den på fingret. Det är tungt. *Alla heter Glenn i Göteborg. But in the end it’s the result that matters: safe water. That’s the prime purpose of the ITT Water & Wastewater technology. To find out more go to www.ittwww.com <3 WWW.OSQLEDAREN.SE Ivan milles Ordförande THS OSQLEDAREN NR 3 10/11 29 Text: Ingrid Kjellström och Johanna Andersson, Bild: Johanna Andersson Calling All Change Makers! © 2010 Accenture. All rights reserved. Getting satisfaction from what you do. Just another day at the office for a high performer. Berghs School of Communication was voted world’s best communication school at the Future Lions in Cannes 2009 and 2010. Now the time has come for the world to take part in our Interactive Communication program, where we turn digital natives into change makers with an expertise in communication and innovation. Our students learn the basics of how to turn insights on technology and consumer behavior into successful communication. Professionals hold all lectures and every course is subject to a real-life case-project, meaning all theory is constantly mixed with the tasks of solving sharp problems for world leading brands and companies. At the same time, our students interact and cooperate with other programs at the school, to create strategies and concepts that maximize the power of interactive and analogue media. The second year of the program, Interactive Academy, is an optional year devoted to an advanced internship. Successful candidates who are accepted into the Interactive Academy spend up to a year at one of the world’s best agencies. Berghs is now recruiting students from all corners of the world! For more info, visit berghs.se. Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be. We are hiring graduates for our It consultant practice. To apply, visit our website. Visit accenture.se/career OSQLEDAREN NR 3 10/11 31 Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

KÄRLEK & SEX

Related documents

Products

Support

KÄRLEK & SEX

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib