Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 -Globalisering och företagande- Den svenska köttindustrin och globalisering Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 Inledning Samhället har förändrats på många sätt under de senaste 200 åren, vardagen för en medelsvensk ser drastiskt olikt ut nu än då. Allt från jobb till vad vi äter skiljer sig på många olika sätt. En stor anledning till att samhället ser ut som det gör idag är globaliseringen av handeln. Matbutiker idag är fyllda av varor från hela världens hörn och kanter och mycket av de importerade varorna är många gånger billigare än de närproducerade motsvarigheterna. En av dessa varor, där den svenskproducerade varan ofta är dyrare än det importerade, är köttet. I din lokala mataffär finns ofta köttfärs från Irland, oxfilé från Brasilien och fläsk från Tyskland, som alla är billigare än det som producerats i Sverige. Det är inte konstigt att undra varför detta är fallet, eller att fråga sig vad detta har haft för påverkan på Sverige. Denna rapport ska undersöka hur detta samband mellan globaliseringen och utvecklingen av den svenska köttindustrin hänger ihop. Har Sveriges köttproduktion ökat eller minskat till följd av globaliseringen och vad kan framtiden hålla för Sveriges köttkonsumtion? För att avgränsa undersökningen kommer rapporten endast undersöka rött kött och inte granska hur fågel och fiskproduktionen påverkats. Rapporten kommer även att fokusera på hur produktionen ser ut i jämförelse med vad Sverige konsumerar och inte reflektera över andra faktorer inom industrin som arbetskraft eller omsättning. Detta leder fram till frågeställningen för denna rapport, nämligen: Hur har den svenska köttindustrin produktionsmängd påverkats av globaliseringen i relation till konsumtionen? Källorna som använts i rapporten är myndigheter eller andra trovärdiga källor. En stor del av det empiriska arbetet består av statistik hämtat från Jordbruksverket, en myndighet som därför anses som trovärdig. Trots att vissa artiklar och rapporter som använts i detta arbete är äldre anses den fakta som tagits vara trovärdig då siffrorna som plockats syftar längre bak i tiden och är därför inte föråldrad. Många av källorna har även tydligt hänvisat vart informationen är tagen ifrån vilket gör den enkel att bekräfta. Mycket av statistiken som använts i rapporten går att hitta hos flertalet olika oberoende källor vilket gör den trovärdig. Författarna till källorna anses vara kunniga inom området de diskuterar då de är alla anställda inom ämnesområdet. Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 Empiri Globaliseringen av handeln är något som binder samman världen, handeln mellan länder ökar och möjligheterna gör det samma. Detta är något man kan läsa om på Europaparlamentets hemsida där de redogör för statistiken kring dessa möjligheter. En av dessa positiva egenskaper med globaliseringen är den ökade exporten inom Europa och även Sverige. Europaparlamentet hävdar att år 2017 var 724 000 svenska jobb beroende av exporten från och till EU och 149 000 jobb var sammankopplade med exporten till länder utanför EU vilket utgör 17 procent av svenskarnas jobb detta år (Europaparlamentet, 2019). Globaliseringen av handel har gjort att varor som är billigare att producera i andra länder kan importeras och handlas till ett billigare pris än liknande varor som producerat i hemlandet. Den teknik som vuxit fram sedan transportrevolutionen på 1800-talet har gjort att fraktkostnaderna minskat vilket främjar handel mellan länder. Europiska unionen redogör för hur handeln mellan EU och resterande världen har ökat drastiskt. De hävdar att mellan åren 1999 och 2010 har handeln fördubblats och utgör ungefär 30 procent av EU:s BNP idag (Europa). Uppkomsten av frihandelsavtal har varit en väsentlig del av det som möjliggjort för den ökade importen och exporten mellan många länder. Dessa avtal underlättar för handeln genom att sänka tullar och avgifter som uppkommer vid import av varor. I Sverige har vi idag enligt Jordbruksverket WTO:s handelsavtal med över 160 länder världen runt vilket gynnar handeln genom exempelvis tak för hur mycket tull ett land kan ta för import (Jordbruksverket 2021). Trotts detta har globaliseringen inte varit positiv för alla Sveriges industrier, en av dessa är den svenska köttindustrin. Enligt de Vries har Sverige historiskt sett varit ett jordbrukssamhälle men i och med industrialiseringen av landet på 1800-talet effektiviserades jordbrukssektorn och andelen anställda inom branschen har minskat sedan dess, trots att vi konsumerar mer livsmedel och specifikt kött än förr (de Vries 2021). En anledning till den ökade köttkonsumtionen, i Sverige men även världen över är den exponentiellt ökande folktillväxten. När befolkningen växer, ökar rimligtvis även mängden mat som krävs för att mätta befolkningen. I FAO:s rapport ”World agriculture: towards 2030/2050” diskuterar de hur utvecklingsländer konsumerar mindre kött än industriländer och hur den ökade industrialiseringen av väldens länder då får konsekvensen att köttproduktionen Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 världen över även den ökar (FAO 2006, 48). Från år 2000 fram tills idag, 2021 har Sveriges befolkning ökat med 1,5 miljoner enligt Statistikmyndigheten SCB (SCB 2021). Trots denna globala ökning av produktionen av kött är det tydligt att den svenska köttproduktionen minskat. I Jordbruksverkets bok ”Jordbruket i siffror 1866–2007” finns statistik över hur vi i Sverige under 1880 talet och 1890 talet producerade mer kött än vi konsumerade. Under denna tid bestod överproduktionen av köttet av export i form av framförallt fläskkött. På grund av tullarna som infördes i slutet av denna period hämmades och försvårades dock exporten. Först under efterkrigstiden på 1960 talet och 1980 talet får den svenska köttindustrin nytt uppsving igen då produktionen åter igen överstiger konsumtionen i landet. När Sverige träder in i EU 1995 främjas importen och konsumtionen överstiger produktionen snabbt när Sverige återigen importerar mer kött än vad som produceras inom landet (Jordbruksverket 2011, 72–108). Enligt Naturvårdsverket har den svenska köttproduktionen minskat mellan åren 1995 och 2012 samtidigt som andelen konsumerat kött ökat med 40 procent från 1995 till 2018. De hävdar även att idag är ungefär hälften av allt kött som konsumeras inom Sverige importerat (Naturvårdsverket, 2020). Ytterligare har Jordbruksverket samlat statistik över den svenska köttproduktionen från åren 1945 fram till 2007. Det framgår att år 1944 - 1945 producerade Sverige 68 440 ton storboskap och år 2007 låg siffran istället 129 200 ton, en ökning på nästa 90 procent. Statistiken visar därmed att produktionen av storboskap i Sverige 2007 ligger på en betydligt högre nivå som den gjorde nästan 60 år tidigare, dock är denna ökning inte konsekvent med den ökade köttkonsumtionen i Sverige. Jämförelsevis visar statistiken att köttkonsumtionen under årtalen 1960 till 2019 att direktkonsumtionen på kött ökat med en drastisk takt. 1960 uppgick direktkonsumtionen av kött till 177 600 ton för att år 2019 ligga på 501 800 ton, vilket motsvarar en ökning på närmare 183 procent. Detta visar en betydligt större uppgång av konsumtion jämfört med produktion. (Jordbruksverket, 2020). Konkurrenskraften hos det importerade köttet är många gånger skillnaden i pris jämfört med svenskproducerat kött och kan vara anledningen till varför många svenskar väljer att köpa kött från utlandet istället för att välja en svensk motsvarighet. Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 Enligt Världsnaturfonden är drygt hälften av nötköttet som konsumeras i Sverige importerat, en stor del kommer ifrån Irland, Brasilien och Tyskland. Köttet som produceras i dessa länder är i allmänhet billigare att köpa i butik än det svenska köttet, detta beror på en del olika saker. Framförallt har dessa länder inte samma djurhållningslagar som svenskt jordbruk följer. I Irland hålls betydligt fler djur per ytenhet än vad det gör i Sverige vilket gör att de kan producera större kvantiteter kött till ett lägre pris. Kött från Sydamerika är ofta besprutat med stora mängder antibiotika för tillväxtstimulerande syfte, djuren blir större och mer kött kan produceras, vilket gör att produktionen blir billigare. Användning av denna sorts antibiotika blev 2006 olagligt inom EU och får inte användas inom svensk köttproduktion, vilket är en anledning till att svenskt kött är dyrare (WWF 2015). Enlig Statens Veterinärmedicinska Anstalts, (SVA), rapport ”Antibiotika och djur inom EU” använder många länder även antibiotika på djuren i sjukdomsförebyggande syfte vilket Sverige inte gör. I Sverige ges antibiotika först när djuren insjuknat vilket gör att Sverige har en högre andel djur som dör av sjukdom inom köttproduktionen. Motsättningen till denna sorts antibiotikaanvändning är på grund av den antibiotikaresistensen som kan växa fram vid en frekvent användning. Sverige är en av de länder i EU med lägst användning av antibiotika inom boskapssektorn. SVA ger också statistik på hur snittet per land i EU är 30 procent av försäljningen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur 2018 tetracykliner, en sorts antibiotika som täcker många olika sorters sjukdomar men som samtidigt leder till en högre grad resistens. I Sverige är siffran istället 6 procent då Sverige istället använder sig utav penicillin som har lägre täckningsgrad men som har en lägre påverkan på utvecklingen av resistenta sjukdomar (SVA 2019). Dessa är några av anledningarna till varför kött producerat utomlands i många fall är billigare än det kött som kommer från svenska gårdar. Under senare år har man dock kunnat se en minskning på importen av kött och istället åter igen sett en upptakt på den svenska köttproduktionen. Enligt SvensktKött ökade svensk produktion av nötkött med 131 300 ton samtidigt som importen minskade med 5 procent när man jämför åren 2016 och 2017. Trots denna ökning, som ligger på 2 procent av den svenskproducerade köttandelen som konsumeras i Sverige, menar de att det fortfarande är en lång väg kvar innan Sverige åter igen har en god självförsörjningsgrad på nötkött (SvensktKött). Även Jordbruksverket reflekterar över detta och hävdar att denna ökning av den svenskproducerad köttandelen är en konsekvens av att befolkningen fått en ökad förståelse för hållbar och miljövänlig inhemsklivsmedelsproduktion samt att värderingar kring Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 djurhållning blivit viktigare. Ytterligare har köttimporten minskat drastiskt det senaste året under pandemin då importandelen konsumerat kött fallit med ytterligare 14 procent sedan 2019. Detta hävdar Jordbruksverket är på grund av restaurangbranschens nedgång då en stor del av det importerade köttet används inom denna bransch (Jordbruksverket 2021). Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 Diskussion Det är tydligt att köttproduktionen inom Sverige ökat sedan 1950-talet, något som är rimligt med tanke på att även befolkningsmängden ökat drastiskt sedan dess. Dock har köttproduktionen inte växt i samma takt som konsumtionen. En stor anledning till detta har att göra med den globaliseringen som skett med avseende på handeln. När Sverige gick med i EU och fick ta del av de lönsamma handelsavtalen främjade detta även importen av kött. Detta hade en negativ inverkan på Sveriges köttproduktion då konsumenterna fick större valmöjligheter på sitt köttsortiment. På grund av svenskdjurhållningslagar och andra miljölagar är svenskt kött relativt dyrt jämfört med kött från exempelvis Irland. Sveriges återhållsamma användning av antibiotika är ytterligare en av anledningarna till att svenskt kött är dyrare än importerat. Denna prisskillnad har lett till att importen av kött ökat och överstigit den svenskproducerade andelen kött som konsumeras. Tack vare den miljömedvetenheten som vuxit fram inom landet har dock den svenska köttproduktionen i relation till importen av kött åter igen ökat. Även pandemin under 2020 och 2021 har hjälpt öka den svenska köttproduktionen som resultat av minskade restaurangbesök. När pandemin lider mot sitt slut är det därför rimligt att anta att denna drastiska ökning av svenskproducerat kött i relation till konsumtion kommer att avta något. Dock är miljömedvetenheten kring matval något som troligtvis är en trend som kommer fortsätta att öka i framtiden och därmed främja svensk köttproduktion. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att köttproduktionen, i relation till konsumtion, i Sverige minskat till följd av att handeln globaliserats. Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 Källförteckning de Vries, Robert. 2021. Sverige under 1800-talet. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/sverige-under-1800-talet (Hämtad 2021–05–20) Europaparlamentet. 2019. Effekterna av ekonomisk globalisering i Europa: Nyckelfakta. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/economy/20190603STO53520/effekternaav-ekonomisk-globalisering-i-europa-nyckelfakta (Hämtad 2021-05-21) Europeiska unionen. Öppen och rättvis världshandel. https://europa.eu/european-union/topics/trade_sv (Hämtad 2021–05–24) FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 2006. World agriculture: towards 2030/2050. http://www.fao.org/fileadmin/user_upload/esag/docs/Interim_report_AT2050web.pdf (Hämtad 2021-05-21) Jordbruksverket. 2021. Konsumtion av kött. https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-avmat/konsumtion-av-kott#h-Svensk (Hämtad 2021–05–24) Jordbruksverket. 2020. Statistik databasen. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiellastatistik/statistikdatabasen (Hämtad 2021–05–21) Jordbruksverket: Statistiska centralbyrån. 2011. Jordbruket i siffror åren 1866–2007. Örebro: SCB-Tryck. Statistiska centralbyrån. 2021. Sveriges befolkning. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ (Hämtad 2021–05–25) SVA. 2019. Antibiotika och djur inom EU. Agnes Jonsson Industriell ekonomi 2021-05-30 https://www.sva.se/media/wuqk0l14/antibiotika-och-djur-i-eu-oktober-2020.pdf (Hämtad 2021–05–24) SvensktKött. Köttmarknadensutveckling av nötkött. https://svensktkott.se/om-kott/statistik/kottproduktion-not-1/ (Hämtad 2021-05-21) WWF. 2015. Importerat nötkött. https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/importerat-notkott/ (Hämtad 2021–05–24)
