Finansiell
Ekonomi
————————————————————————————————————
4.0 Introduktion - Kap 1
Financial markets: marknader där fonder överförs från personer som har ett överskott
av tillgängliga fonder/medel till de som har en brist.
- Såsom obligations- och aktiemarknader
- Är avgörande för att främja ökad ekonomisk effektivitet genom att överföra
fonder från de som inte har användning av dem.
- Välfungerande finansmarknader leder till hög ekonomisk tillväxt.
- Påverkar även personlig förmögenhet, företagens och konsumenternas beteende
och ekonomins cykliska utveckling.
Debt Markets and Interest Rates
●
●
●
Värdepapper: en fordran på emittentens (institution som ger ut ett värdepapper)
framtida inkomst eller tillgångar.
Obligation: ett räntebärande skuldebrev som ger avkastning i form av ränta. Vid
köp av en obligation lånar du ut pengar till utgivaren av obligationen. Utgivaren
av en obligation kallas emittent.
- Obligationsmarknader: gör det möjligt för företag och regeringar att låna
för att finansiera sin verksamhet. Är även där räntorna bestäms.
Höga räntor: Avskräcka från att köpa hus, svårt att finansiera. Uppmuntra att
spara då man kan tjäna mer på ränteintäkterna.
- Räntor påverkar även företagens investeringsbeslut.
The Stock Market
●
●
Aktie: representerar en andel av ägandet i ett företag.
- Att ge ut aktier/sälja dem till allmänheten är ett sätt att finansiera sin
verksamhet.
Aktiemarknaden: där anspråk på företags vinster (aktier) handlas.
-
●
●
En stor svängning i aktiekurserna på
aktiemarknaden är alltid en stor risk.
Figur 1.2 visar att aktiekurserna är extremt instabil.
- Marknaden steg på 1980-talet: på "Black Monday".
- 19 oktober 1987, Dow Jones Industrial Average (DJIA)
fallande med 22 %.
- Sedan dess fram till 2000, med Dow som klättrade till
en topp på över 11 000.
- I och med att högteknologi bubblan kollapsade 2000
föll börsen kraftigt och föll med över 30 % i slutet av
2002.
- Den återhämtade sig och nådde 14 000-nivån 2007, bara att sjunka med över
50 % av sitt värde till ett lågt värde under 7 000 under 2009.
Dessa fluktuationer påverkar storleken på människors förmögenhet och vilja att
spendera.
- priset på aktier påverkar mängden medel som kan samlas in genom
försäljning-nyemitterade aktier för att finansiera investeringar.
- Ett högre pris innebär att de kan samla in en större mängd medel.
The Foreign Exchange Market
●
●
●
●
●
För att pengar ska kunna överföras från ett land till ett annat måste de
omvandlas från valutan i ursprungslandet.
Valutamarknaden är där denna omvandling sker.
- Det är där växelkursen, priset på ett lands valuta i termer av ett annats,
bestäms.
Figur 1.3: visar växelkursen för den amerikanska dollarn från 1970 till 2010 (mätt
som värdet på den amerikanska
dollarn i termer av en korg med
större utländska valutor).
En förändring av växelkursen
påverkar kostnaderna för
import. År 2001, när euron var
värd runt 85 cent, 100 euro
europeiska varor (säg franskt
vin) kostar 85 dollar. När
dollarn därefter försvagades, vilket höjde kostnaden för en euro till 1,50 dollar,
kostade samma 100 euro vin nu 150 dollar.
- En svagare dollar leder alltså till dyrare utländska varor. När värdet på
dollarn sjunker minskar amerikanerna sina inköp av utländska varor och
ökar sin konsumtion av inhemska.
Omvänt betyder en stark dollar att amerikanska varor som exporteras utomlands
kommer att kosta mer i utlandet, utlänningar kommer att köpa färre av dem.
●
Exporten av stål minskade till exempel kraftigt när dollarn stärktes 1980–1985
och 1995–2001 perioder.
- En stark dollar gynnade amerikanska konsumenter genom att göra
utländska varor billigare men skadade amerikanska företag och
eliminerade vissa jobb genom att minska både den inhemska och
utländska försäljningen av deras produkter.
Nedgången i värdet av dollarn från 1985 till 1995 och 2001 till 2007 hade motsatt
effekt: Den gjorde utländska varor dyrare, men gjorde amerikanska företag mer
konkurrenskraftiga.
Structure of the Financial System
●
består av många olika typer av privata finansiella institutioner, inklusive banker,
försäkringsbolag, fonder, finansbolag och investeringsbanker – som alla är hårt
reglerade av regeringen.
The International Financial System
●
Den enorma ökningen av kapitalflöden mellan länder gör att den internationella
finansiella systemet får en växande inverkan på inhemska ekonomier.
- Huruvida ett land fixerar sin växelkurs till ett annat.
- Om det finns kapitalkontroller som begränsar kapitalrörlighet över
nationella gränser.
- Vilken roll internationella finansinstitutioner som Internationella
valutafonden bör spela i det internationella finansiella systemet är mycket
kontroversiellt.
Financial Innovation: en uttagsautomat (ATM) och hemdator för att kontrollera ditt
kontosaldo. Dramatiska förbättringarna inom informationsteknologin har lett till nya
sätt att leverera finansiella tjänster elektroniskt (e-finans). 1
Den svenska finansmarknaden
●
●
●
●
●
Valuta-, ränte- och aktiemarknaden.
Finansmarknaderna är marknadsplats för finansiella instrument, som skuldebrev
(obligation), valutor och aktier (derivat).
Riksbankens reporänta, viktig bestämningsfaktor för avkastningskurvan då den
styr korta räntor.
Finans- och näringspolitik (skatteverket) och juridiska lagar.
Nationell valuta och penningpolitik.
Finansmarknadernas utveckling
●
1
Finansmarknadernas betydelse för ekonomin har ökat sedan avregleringarna på
1980 talet.
Mishkin & Eakins kapitel 1
●
●
●
Finansmarknaderna har blivit mer internationella.
Transaktionskostnaderna har minskat.
Skillnaderna mellan köp- och säljkurser (spreadarna) har krympt.
Finansmarknadernas funktion
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Att föra samman sparare och låntagare
- samordna flera små aktörer för att finansiera en stor investering.
Att förmedla betalningar (av varor/tjänster/tillgångar)
Att omfördela ekonomiska resurser mellan olika geografiska regioner.
Att omfördela ekonomiska resurser mellan olika sektorer av ekonomin
Att omfördela ekonomiska resurser över tiden
Att hantera finansiell risk
Att tillhandahålla information (om priser som räntor, växelkurs,)
Uppdelning av finansmarknaden:
Bank- och försäkringsmarknader
●
●
Kund ingår kontrakt med bank eller försäkringsbolag.
Ofta under en lång tidsperiod
Värdepappersmarknader
●
●
Ekonomisk transaktion mellan parterna görs genom att ett värdepapper byter
ägare.
Ex: aktiemarknad och obligationsmarknad (långa marknaden)
Tre stora marknader:
1. Räntemarknaden
- Anger priset på pengar och priset på risk.
- Används framförallt för att finansiera statens budgetöverskott (statsskuldväxlar
och obligationer) och bostadsstocken (bostadsobligation och certifikat).
●
●
●
Även företag och kommuner kan finansiera sig med företags- eller kommuncertifikat och obligationer.
Aktörer:
- Riksbanken: kontrollerar penningpolitiken och bestämmer den korta
räntan. Påverkar ränteläget även genom att sälja/köpa statsskuldväxlar
och obligationer.
- Affärsbankerna: Köper/säljer värdepapper. Har även värdepapper på sin
egen balansräkning. Ger räntefonder för privatpersoners sparande.
Långivarna (placerare) är stora försäkrings- och pensionsbolag där de
statliga AP-fonderna är betydelsefulla.
- Fondkommissionärer: Mellanhand.
- Försäkringsbolag
- Fondbolag
- Riktigt stora låntagare
- Riksgäldskontoret: myndighet som sköter statens upplåning
- Bolåneinstitut: ge hushåll och företag tillgång till billig finansiering
av bostäder/kontorslokaler.
Instrument:
- Statsobligationer och statsskuldväxlar
- Företagsobligationer: obligation utgiven av ett företag. Har lägre
kreditvärdighet än stats- och bostadsobligationer p.g.a större kreditrisk,
därför har de högre avkastning.
- Certifikat, investerare betalar ett visst belopp idag och får ut ett högre
belopp, nominella beloppet, vid löptidens slut. Räntan är skillnaden mellan
det inbetala och det nominella beloppet. (diskonteringspapper)
- Obligation, förutom inbetalda och det nominella beloppet har de ett antal
utbetalningar, kuponger.
- Dessa flyttar pengar från stora institutioner till olika typer av
investeringar.
- Derivatinstrument, flyttar risker från en sektor i ekonomin till en annan.
Möjligheten att köpa/sälja finansiell risk.
- Viktigaste derivatinstrument är ränteswappar (byte av räntebetalningar),
ränteterminer (köpa ett bestämt ränteinstrument vid en bestämd tidpunkt,
pris/ränta), ränteoption (ena part betalar optionspremie och får vid en
framtida tidpunkt köpa/sälja ett visst ränteinstrument till ett bestämt pris)
och credi default swaps (ena part förvärvar ett kreditskydd mot betalning av
en viss premie på det försäkrade beloppet och får kompensation om en
kredithändelse inträffar)
Prisbildning på räntemarknaden
- Riksbanken, stort inflytande på korta räntor då de bestämmer dagslåneräntan och
reporänta.
- De långa räntorna (över 1 år) bestäms av marknaden och styrs av marknadens reala
avkastningskrav och dess förväntningar på framtida inflation.
-
-
Avkastningskurvan lutar vanligtvist uppåt, för att riskpremie på
räntemarknaden normalt är större ju längre löptiden är. Beror på att värdet
på tillgången varierar mer för en 10 årig obligation än för en 1 årig. Ytterligare
påverkas den av likviditeten.
Sveriges långsiktiga tillväxttakt för den reala BNP:n är ca 2% per år och inflationsmål
på 2%, innebär en styrränta på 4%.
Priset på värdepapper som har kreditrisk, mäts med företagets rating på en skala
där AAA är det högsta betyget. Ju högre kreditvärdighet ett lån har desto lägre
riskpremie i antal räntepunkter får lånet.
- Skillnaden i räntan mellan 5 årig statsobligation och företagsobligation kallas
kreditriskspreaden.
2. Valutamarknaden
Internationell marknad, många aktörer, låga
transaktionskostnader, snabb spridning av
prisinformation.
● Aktörer:
- (Riksbanken)
- Affärsbankerna
- Fondkommissionärer
- Riktigt stora låntagare
- Riksgäldskontoret
- Bolåneinstitut
- Semesterresenärer
● Instrument:
Avistatransaktion, ex ett köp av dollar mot betalning i SEK. Valutatermin, ett köp av
dollar mot betalning i SEK med leverans vid en framtida tidpunkt. Terminskurs, den kurs
man får betala för en framtida leverans av en valuta.
- Utländsk valuta
- Derivat på utländsk valuta
- Internationalisering och digitalisering har gett en ökad omsättning
● Prisbildning
- Land med starkare tillväxt och/eller lägre inflation än omvärlden har en
valuta som över tiden blir allt starkare. Ett land med stark
konkurrenskraft som får handelsöverskott mot omvärlden kommer att ha
en apprecierande valuta.
- Öppen ränteparitet: skillnaden i räntesatser mellan två länder kommer att
vara lika med den relativa förändringen av valutakurserna under samma
period.
- Stängd ränteparitet: när en investerare köper valuta på termin och blir av
med all växelkursrisk.
3. Aktiemarknaden
● Handelsplatser i Sverige
- Reglerad börshandel:
- Nasdaq Stockholm
- Nordiq growth market
● Handelsplattformar
- First North
- NGM Nordiq
- Aktietorget
- Pepins alternativa
aktiemarknaden
● Instrument:
Aktietermin, köp/sälj av aktier med leverans vid en framtida tidpunkt till ett i förväg
bestämt pris. Terminskontrakt används för att snabbt öka/minska risken i en portfölj.
Blanka aktier, sälja aktier man inte äger alltså lånade för att tjäna pengar om aktiekursen
faller och betala aktielånet.
- Aktier, en andel i ägandet av ett företag. Har oändlig löptid och ingen
ränta. Den ger värdetillväxt och ev. utdelning.
- Derivat på Aktier,
Aktiv och passiv fondförvaltning
●
●
Aktiv fondförvaltning innebär att förvaltarna jobbar mycket på att göra bra
affärer och få fonden att gå bättre än index.
- Kostsamt vilket ger höga avgifter.
- Ger ingen avkastning.
Passivt förvaltade fonder innebär att man skapar en portfölj som ligger så nära
marknadens sammansättning som möjligt så att avkastningen följer index.
- Indexfonder, köpas/säljas till låga kostnader på börsen och har större
likviditet än aktiva.
Prissättning av aktier
●
●
Priset på en aktie beror i huvudsak på förväntningar om företagets kommande
vinster och kommande utdelningar.
Men räntan är också en viktig faktor. Den påverkar diskonteringen av framtidens
vinster och sätter en avkastningsnivå för en alt mindre riskfylld investering.
- Ju högre ränta, desto kraftigare diskontering av kommande vinster, desto
högre avkastning på alternativa placeringar och desto lägre värde på
företagets aktier.
- P/E-tal, aktiens pris i relation till vinsten per aktie. Eftersom värderingen
beror på nuvärdet av framtida vinster är det ofta nästkommande års vinst
P/E-talet baserar sig på. Innebär att en aktie som väntas ha en vinst på 10
kr per aktie det kommande året värderas till 160 kr under denna period.
(P/E stockholmsbörs medeltal= 16)
Reglering av finansmarknaderna
Finansmarknaden är oerhört viktig då vi annars inte kan betala, spara eller låna.
● Tillstånd från finansinspektionen och regelbunden tillsyn.
● Informationskrav.
● Kapitaltäckningskrav (ska ha finansiella buffertar, eget kapital, för att hantera
förluster)
● Insättningsgaranti. (upp till 100 000 euro/person om bank går i konkurs)
● Insider lagstiftning (rapportera om aktieaffärer)
● Regler kring penningtvätt.
Finanskrisen
●
●
●
●
Startade i USA och spred sig över världen.
Bolån delades upp i mindre delar som såldes till banker och finansinstitut över
hela världen. Därmed drabbades banker i hela världen av förlusterna.
Men USAs banker behövde inte bära hela bördan själva.
Gnistan som tände finanskrisen tändes i USA men det var knappast USA's fel..
När företag måste sälja tillgångar för att klara sina skulder ökar utbudet på
tillgångar och priser faller. Då får fler företag problem och tvingas också sälja…
Finanskrisen i Sverige
●
●
●
●
Svenska banker hade inga stora innehav av amerikanska värdepapper men
drabbades ändå av nedgången i hela det internationella finansiella systemet.
- Drabbades mer av problem i Baltikum.
Hela svenska exportindustrin drabbades av nedgången i världsekonomin.
Riksbanken bedrev expansiv penningpolitik
Regeringen bedrev expansiv finanspolitik
Finanskrisen omvandlas till statsfinansiell kris
●
●
●
För att lindra finanskrisen ökade många regeringar sina utgifter.
Därmed fick vi efter finanskrisen en statsfinansiell skuldkris.
Hur stor skuldkris kommer Corona att ge oss?
Lärdomar av finanskrisen
●
●
●
●
●
Kapitaltäckningskrav skärps
Likviditetskrav införs
Finansinspektionen och dess utländska myndigheter måste analysera det
finansiella systemet i sin helhet, inte bara de individuella företagen.
EU's bankunion.
Vikten av transparens - krav på att redovisa risk
4.1 introduktion till finansiell ekonomi Kap 2
Function of Financial Markets
●
●
●
Finansmarknaderna utför den väsentliga ekonomiska funktionen att kanalisera
medel från hushåll, företag och regeringar som har sparat överskottsmedel
Figur 2.1: De som har sparat och lånar ut pengar (Lender-savers), är till vänster
och de som måste låna pengar för att finansiera sina utgifter (borrowerspenders), är till höger.
Pilarna visar att medel flödar från Lender-savers till borrower-spenders via två
vägar.
- Inom direktfinansiering lånar låntagarna fonder direkt från långivare på
finansmarknaderna genom att sälja dem värdepapper (även kallade
finansiella instrument)..
- Varför är denna kanalisering av medel från sparare till
spenderande så viktig för ekonomin? Utan finansiella marknader
är det svårt att överföra pengar från en person som inte har några
investeringsmöjligheter till en som har dem. Finansmarknaderna är
därför avgörande för att främja ekonomisk effektivitet.
- Finansmarknaderna är kritiska för att producera en effektiv
allokering av kapital (förmögenhet, antingen finansiell eller fysisk,
som används för att producera mer välstånd), vilket bidrar till
högre produktion och effektivitet för den totala ekonomin.
Viktigaste funktionen av finansmarknaden är att ge en möjlighet för spararna att låna ut
sina pengar till de som behöver låna. Direkt finansmarknad, man lånar ut pengarna
direkt t.ex om man köper en aktie precis när den ges ut så går pengarna direkt till
företaget. Indirekta, stoppar in sparpengar i systemet där andra kan låna pengarna ifrån
eller agerar de finansiella företagen på den finansiella marknaden genom att köpa aktier
och obligationer.
Structure of Financial Markets
●
-
Debt and Equity Markets
Ett företag eller en individ kan få medel på en finansmarknad på två sätt:
- (marknaden för lån) Emittera ett skuldinstrument: såsom en obligation
eller en inteckning. Ett skuldinstrument är kortfristigt om dess löptid är
mindre än ett år, långfristiga om löptid är 10 år eller längre och
medellångfristiga om löptid mellan ett och 10 år. (Banklån och växlar)
- (aktiemarknaden) Emittera aktier, såsom stamaktier, som är anspråk på
att dela i nettoinkomsten (intäkter efter kostnader och skatter) och
tillgångar i ett företag.
- Aktier gör ofta periodiska utdelningar till sina innehavare och
betraktas som långfristiga värdepapper eftersom de inte har någon
förfallodag. Den största nackdelen med att äga ett företags aktier
snarare än dess skulder är att en aktieägare är en kvarstående
fordringsägare; det vill säga företaget måste betala alla sina
skuldinnehavare innan det betalar sina aktieägare. Fördelen med
att inneha aktier är att aktieägare drar direkt nytta av eventuella
ökningar i företagets lönsamhet eller tillgångsvärde eftersom
aktier ger aktieägarna äganderätt. Skuldinnehavare delar inte i
denna förmån, eftersom deras dollar betalningar är fasta.
Primary and Secondary Markets - aktiemarknaden
●
●
Primär marknad: en finansmarknad där nya emissioner av ett värdepapper,
såsom en obligation eller en aktie, säljs till första köpare av företaget eller statlig
myndighet som lånar medlen. (företaget får pengarna direkt)
- En viktig finansiell institution som hjälper till med den första försäljningen
av värdepapper på primärmarknaden är investeringsbanken. Den gör
detta genom att garantera värdepapper: Den garanterar ett pris för ett
företags värdepapper och säljer dem sedan till allmänheten
Sekundär marknad: en finansmarknad där värdepapper som tidigare emitterats
kan säljas vidare. Handel på börsen, företaget får inte lika stor del och det är
egentligen aktieägarna som handlar av varandra. (nyemission och handel på
börsen hänger ihop, för att det är enklare för ett företag att göra nyemission om
dess aktie handlas på börsen för att fler vill köpa dem.)
- NASDAQ mest kända exemplen på sekundära marknader, även om
obligationsmarknaderna faktiskt har en större handelsvolym.
-
-
-
Andra exempel på sekundära marknader är valutamarknader,
terminsmarknader och optionsmarknader.
Värdepappersmäklare är agenter för investerare som matchar köpare med
säljare av värdepapper; värdepappershandlare kopplar samman köpare
och säljare genom att köpa och sälja värdepapper till angivna priser.
- Vid köp av ett värdepapper får den som sålt värdepappret pengar i
utbyte mot värdepappret, men företaget som emitterat
värdepappret får inga nya medel. Ett företag skaffar nya medel
först när dess värdepapper säljs på den primära marknaden.
Sekundära marknader fyller två viktiga funktioner:
- gör de det lättare och snabbare att sälja finansiella instrument för
att samla in pengar (gör de finansiella instrumenten mer likvida).
Den ökade likviditeten gör dem mer önskvärda och lättare för det
emitterande företaget att sälja i primära marknader.
- För det andra bestämmer de priset på det värdepapper som det
emitterande företaget säljer på den primära marknaden. Ju högre
värdepapperets pris är på andrahandsmarknaden, desto högre pris
kommer det emitterande företaget att få för ett nytt värdepapper
på primärmarknaden, och därmed desto större mängd finansiellt
kapital kan det anskaffa.
- Investerare kommer inte att betala det emitterande bolaget
mer än det pris de tror att andrahandsmarknaden kommer
att sätta.
- Förhållandena på andrahandsmarknaden är därför de mest
relevanta för företag som emitterar värdepapper.
Exchanges and Over-the-Counter Markets
●
Sekundärmarknaden kan organiseras på två sätt.
1. Börser, där köpare och säljare av värdepapper träffas på en central plats
för att genomföra affärer. New York och amerikanska börserna för aktier
och Chicago Board of Trade för råvaror är exempel på organiserade
utbyten.
2. Att ha en OTC-marknad, där återförsäljare på olika platser som har ett
lager av värdepapper står redo att köpa och sälja värdepapper "Over-theCounter" till alla som kommer till dem och är villig att acceptera deras
priser..
- Andra over-the-counter-marknader inkluderar de som handlar
med andra typer av finansiella instrument såsom överlåtbara
insättningsbevis, federala fonder, bankaccept och utländsk valuta.
Money and Capital Markets
Ett annat sätt att skilja mellan marknader är på basis av löptiden för de värdepapper
som handlas på respektive marknad.
- Penningmarknaden - endast kortfristiga skuldinstrument (mindre än ett år)
- Värdepapper på penningmarknaden handlas vanligtvis mer än långfristiga
värdepapper och tenderar därför att vara mer likvida.
- Kortfristiga värdepapper mindre prisfluktuationer än långfristiga, vilket
gör dem till säkrare placeringar. Företag och banker använder aktivt
penningmarknaden för att tjäna ränta på överskottsmedel som de
förväntar sig att bara ha tillfälligt.
- Kapitalmarknaden - långfristiga skulder (löptid på ett år eller mer) och
egetkapitalinstrument handlas.
- Kapitalmarknadsvärdepapper, såsom aktier och långfristiga obligationer,
innehas ofta av finansiella mellanhänder som försäkringsbolag och
pensionsfonder, som har liten osäkerhet om hur mycket medel de
kommer att ha tillgängliga i framtiden.
Internationalization of Financial Markets
International Bond Market, Eurobonds, and Eurocurrencies
De traditionella instrumenten på den internationella obligationsmarknaden kallas
utländska obligationer.
● Utländska obligationer säljs i ett främmande land och är uttryckta i det landets
valuta.
En nyare innovation på den internationella obligationsmarknaden är Eurobond,
● en obligation uttryckt i en annan valuta än den i landet där den säljs, till exempel
en obligation denominerad i amerikanska dollar som säljs i London.
- För närvarande är över 80 % av nyemissionerna på den internationella
obligationsmarknaden euroobligationer, och marknaden för dessa
värdepapper har vuxit mycket snabbt.
En variant av eurobonden är eurovalutor, som är utländska valutor som placeras i
banker utanför hemlandet.
● Eftersom dessa kortfristiga insättningar tjänar ränta, liknar de kortfristiga
euroobligationer.
Function of Financial Intermediaries: Indirect Finance
●
●
●
Banker och finansbolag (som lånar pengar)
Fondbolag (som köper aktier på börsen och skapar portföljer)
Försäkringsbolag (Pensionsförsäkring, livförsäkring)
Varför finns det finansiella intermediärer?
●
●
●
Hantera transaktionskostnader genom stordriftsfördelar. Om man handlar själv
med aktier får man betala courtage. Handlar man med fondbolag som köper upp
mycket större mängder av aktier och kan slå ut kostnaderna på fler aktier. (idag
är minimicourtage ganska lågt. Man behöver inte längre stordriftsfördelar för att
handla med aktier i sverige)
På grund av det kan de minska risk genom diversifiering. Man kan få ett mer
diversifierad portfölj för transaktionskostnaderna och hjälp att kombinera rätt
aktier och minska risken med hjälp av intermediärer som har mer kunskaper.
Förbättra likviditeten, lätt att hitta en motpart när man ska göra en affär. När
man ska spara pengar är det lättare att spara på ett bankkonto istället för att leta
efter en person som behöver låna.
4.1 introduktion till finansiell ekonomi - Kap 7
Faktum gällande finansmarknaden:
1. Aktier är inte den viktigaste källan till extern finansiering för företag.
- Det ser vi i figuren där banklånen står inför mycket mer. Extern
finansiering är när företaget behöver låna mer pengar från andra aktörer.
Har man egna vinstmedel som man har ackumulerat till företaget och
använder de till sina investeringar så kallas det intern finansiering. De
vinster är aktieägarnas pengar vilket gör att aktierna stiger i värde, det är
därför när man tittar på balansräkningen så kommer egna kapitalet utgöra
en större andel (inom intern finansiering).
2. Att ge ut omsättbara obligationer
och aktier är inte det primära
hur företag finansierar sin
verksamhet.
3. Indirekt finansiering, som
involverar verksamhet av
finansiella mellanhänder, är
många gånger viktigare än direkt
finansiering, där företag samlar
in pengar direkt från långivare i
finansiella marknader.
- att man ger ut finansiella
instrument direkt till den
som ska spara pengarna utan en mellanhand är ovanligt.
- Transaktionskostnader kan förklara detta. Intermediärer sköter
förhållandet mellan sparare och lånare.
- Om vi har höga courtage är det svårt att göra många små affärer. Men om
du köper en andel i en fond blir du delägare i många bolag, men fonderna
har även avgifter.
-
4.
5.
6.
7.
8.
Nätmäklare har konkurrerat ner courtagen från någon hundralapp till
någon krona.
- Numera är det nog inte transaktionskostnaderna som får folk att välja
fonder utan att de vill att någon expert ska hjälpa dem med placeringarna.
Finansiella mellanhänder, särskilt banker, är de viktigaste källan till externa
medel som används för att finansiera företag.
- mellanhänder är även viktiga
De finansiella systemet är en av de hårdast reglerade sektorerna av ekonomin.
Endast stora, väletablerade företag har enkel tillgång till
värdepappersmarknader för att finansiera sin verksamhet.
- Småföretag får antingen lita till banker eller riskkapitalbolag
- Riskkapitalbolag kan gå in som delägare i företaget och sätta in pengar.
När verksamheten växer så att företaget blir tillräckligt stort sälj det på
börsen. (riskkapitalbolag har dåligt anseende, förlorar ofta mycket pengar
men fyller en stor samhällsnytta)
- Men detta håller på att ändras genom corporate finance företag som
hjälper små företag genom crowd founding. Hjälper företag att hitta
kapital, crowd founding är när man vänder sig till allmänheten och många
personer kan gå in och köpa lite aktier var.
Säkerheter är ett utbrett inslag i skuldkontrakt för både hushåll och företag.
- Det går att låna pengar utan säkerhet, men då får man nog betala 15-20% i
ränta tillskillnad från 1,5% som man får som delägare.
Skuldkontrakt är vanligtvist extremt komplicerade juridiska dokument som
sätter betydande begränsningar på låntagarens beteende.
- Om du lånar pengar måste du skriva på avtal, och det finns vissa
restriktioner.
Adverse Selection
En teori som kan förklara en del av det vi ser på finansmarknaden:
Kanske har du ett bolag som är i aktiebolagsform men äger alla aktier själv. Om du
beslutar att göra en nyemission och sälja aktier mot allmänheten så kommer de som
köper aktierna att vara med och dela på din risk.
● När man ger ut aktier delar man en del av sin risk med de nya aktieägarna. Kan
ge en tendens att de mest riskfyllda företagen är mest villiga att ge ut aktier.
● Som privatperson kan det vara svårt att analysera ett företag och fatta ett klokt
beslut. Lösningar:
- Då kanske man tycker att det är bättre att köpa fondandelar och låta
fondförvaltaren göra analysen.
- Privat produktion och försäljning av information: Ett annat sätt att
minska problemet är kreditvärderingsinstituten såsom Standard and
Poor’s och Moody's som betygsätter företag för att de som ska låna
pengar/köpa aktier får information om ställningen i företaget.
-
-
-
Småföretag som får hjälp med crowdfunding får ett bättre rykte eftersom
corporate finance företag har incitament att inte arbeta med dåliga
företag.
Finansiella intermediärer: Som privatperson är det svårt att låna pengar
till andra individer som man inte vet mycket om. Istället sparar jag på
banken som sedan lånar ut dem efter en rigorös kreditvärdering.
Regeringens reglering för att öka informationen: Mycket regleringar och
lagstiftning för att minska problemet och hantera informationsproblemet.
Krävs revisor?
●
●
Förr behövde alla aktiebolag ha revisor.
Idag har det tagits bort för småföretag och satt upp gränser:
- Har man fler än 3 anställda, mer är 1,5 miljoner kr i balansomslutning och
mer än 3 miljoner i nettoomsättning måste man ha en revisor.
- Regleringar kring information om en revisor är i huvudsak till för att
skydda långivare och aktieägare.
Moral hazard
●
●
Handlar om att man kan ändra sitt beteende när man inte bär hela risken själv.
T.ex. Har du ett företag som äger aktier själv och vänder sedan till allmänheten
för att sälja aktier och få aktieägare så delar han risken med aktieägarna men är
fortfarande VD och styr företaget och bestämmer hur mycket risk man ska ta. Då
kan de hända att han gör mer riskfyllda affärer efter aktieemissionen än innan.
- Om du har finansierat ditt företag enbart med eget kapital är det bara ditt
eget kapital du riskerar.
- Om du ger ut aktier eller lånar pengar så kommer andra människor att ta
en del av din risk.
- Kanske gör du för riskfyllda affärer då?
Lösning:
- Produktion av information: Övervakning: En lösning är att man inte ger
ut aktierna och lånar pengarna. Då har han fortfarande alla aktierna själv
och tar all risk (dock riskerar långivarens pengar om de går i konkurs).
Aktieägarna tar alltid största risken.
- Finansiella intermediärer: Banklån istället för obligationer. Företaget kan
ge ut obligationer och sälja direkt till allmänheten men eftersom att de
kan vara sämre på att göra kreditvärderingar så är att ta ett banklån
bättre.
- Banken gör mer rigorös kreditvärdering än en privatperson.
- Säkerheter för lånen. Går det illa kan banken kräva in den säkerheten.
- Regleringar kring information. Företag måste hela tiden ge ut
information om sin verksamhet för att få större chans att upptäcka
riskerna.
-
●
Strikta avtal kring lånehandlingar. Då man i lånet reglerar mycket om
hur företaget ska bedriva sin verksamhet så kommer den inte att kunna ta
för riskfyllda affärer
Det är mindre risk att stora företag går i konkurs, därför är det lättare för
stora företag att ge ut aktier.
4.2 Räntor och värdering - Kap 3
Varför nuvärdesberäkna?
● Om jag får pengarna idag kan jag sätta in dem på banken och tjäna ränta.
Om jag får pengarna i framtiden går jag miste om den ränteinkomsten.
Inflation och realränta
● Oftast är räntan högre än inflationen. Räntan kompenserar dels för att
pengarna minskar i värde men vi får också en reell avkastning på våra
pengar som vi kallar realränta.
Kupongräntan:
Bestäms av den
som ger ut
obligationen och talar om hur stor den årliga kupongbetalningen kommer att
vara.
Avkastningsräntan: Den avkastning du får om du investerar i obligationen till
rådande marknadspris.
Marknadsräntan: Marknadsmekanismerna leder till att obligationer med samma
risk får samma avkastningsränta.
-
När vi refererar till den femåriga marknadsräntan menar vi
avkastningsräntan på femåriga statsobligationer.
Avkastningsränta och avkastning
● Du köper en 10-årig obligation men 10 procents kupongränta och ett
nominellt värde på 10 000.
● Marknadsräntan är 10 procent vilket innebär att obligationens pris också
är 10 000.
● Efter 5 år har räntan fallit. Den femåriga marknadsräntan är 5 procent.
- Beräkna obligationens avkastning under de fem första åren
- Beräkna obligationens avkastning under de fem sista åren.
Avkastningen de första fem åren består av de kuponger vi får, samt
det prisökning vi skulle få om vi väljer att sälja obligationen om 5 år.
Avkastningsränta och avkastning
● Du köper en 10-årig obligation men 10 procents kupongränta och ett
nominellt värde på 10 000.
● Marknadsräntan är 10 procent vilket innebär att obligationens pris också
är 10 000.
● Efter 5 år har räntan fallit. Den femåriga marknadsräntan är 5 procent.
- Beräkna obligationens avkastning under de fem första åren
- Beräkna obligationens avkastning under de fem sista åren.
Avkastningen de första fem åren består av de kuponger vi får, samt
det pris vi skulle få om vi väljer att sälja obligationen om 5 år.
Löptid och risk
● Du har 10 000 kr. Du väljer mellan att placera i en 10-årig eller en 5-årig
obligation.
● Båda har en kupongränta på 10 procent. Idag är avkastningsräntan 10
procent på såväl 5 som 10 år.
● Dina 10 000 kronor gör att du kan köpa en obligation med nominellt värde
10 000.
- Antag att räntan stiger till 15 procent efter 1 år på såväl 4 som 9 års
löptider. Vilken avkastning får den 5 respektive 10-åriga
obligationen under första året.
Risk vid återinvestering
● Antag nu att vi vet att våra pengar ska placeras i exakt 10 år.
● Om vi behåller 10 åringen till förfallodatum kommer avkastningen att vara
lika med kupongräntan dvs 10 procent. (Eftersom nominellt värde är lika
med inköpsvärde får vi ingen värdeförändring)
● Om vi köper 5 åringen blir avkastningen 10 procent de första fem åren
men vi vet inte vad den blir nästa 5 års period.
- Risk vid återinvestering är högre på korta obligationer.