lOMoARcPSD|9771091 Sammanfattning Handelsrättslig översiktskurs 15hp Handelsrätt (Umeå Universitet) StuDocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Sammanfattning HÖK (Handelsrättsligöversiktskurs) VT 2020 Juridik – Läran om rättsreglerna och dess tillämpning Kort sammanfattning/tips och trix: - Tentafråga: Börja med att sammanfatta problemet och tydliggöra i vilket lagrum som man ska titta i, detta för att visa på förståelse. ”identifiera juridiskt problem” Finns 2 typer av rekvisit: - Kumulativa rekvisit: byggs på allt efter som och alla måste vara uppfyllda för att kunna tillämpas. I beskrivningen så används ordet ”OCH” - Alternativa rekvisit: En av dem måste vara uppfyllda. I beskrivningen så används ordet ”ELLER” ALLMÄN RÄTTSLÄRA Juridisk metod: 1. Identifiera problemet 2. Finna rätt: Identifiera rättsområdet, rätt lag och i den lagen rätt paragraf, och den paragrafen som är rätt för just din uppgift, tolkning. 3. Tillämpa regeln, passar paragrafen och vad blir lösningen på problemet. Rättsreglernas syften och funktion - Fungera som konfliktslösare - Tex. Fel på en tröja, får ej lämna tillbaka (ARN) - Handlingsdirektiv - Vi kör bil på höger sida, lämnar in deklaration i tid osv. Följer vi inte så får vi konsekvenser (böter). Brott och straff. - Ordning och reda - Hur man får bygga på tomt, alkoholtider. Behövs i vårt nya komplexa samhälle. - Ge uttryck för statens vision Normer så som; Etikettsregler, ordningsregler och spelregler. De som skiljer rättsreglerna åt från normerna är; tillämpas av domstol och myndighet, antas i en viss ordning, efterlevs genom statligt tvång, rättsfaktum-rättsföljd. Man kan drabbas av både normer och rättsregler, tex hockeyspelare som dopar sig, rättsföljd samt konsekvens av spelreglerna. Rättssystemets indelning Civilrätt och offentlig rätt Civilrätt: Regler som styr personliga och ekonomiska rättsförhållanden mellan fysiska eller juridiska personer (sammanslutningar av andra personer, tex, ekonomiska föreningar och AB). Oftast uppbyggt av avtalet mellan personerna. Personrätt – regler om vilka som kan inneha rättigheter och skyldigheter. Vilka som kan ha tillgångar och skulder. Vilka som är rättssubjekt (alla fysiska personer är rättssubjekt och kan ingå avtal, tex 14 år och köpa bil – ja det går) MEN rättshandlingsförmåga styr (14åring kan inte ingå själv, utan måste vara över 18 år) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Förmögenhetsrätt – Reglerar ekonomiska rättigheter och skyldigheter mellan 2 eller flera parter. Den allmänna delen gäller för flera olika områden, hit hör avtalslagen som gäller för alla typer av avtal, den speciella delen gäller en begränsad del, t.ex. vid gäller vid anställning, skadestånd osv. Familjerätt – Äktenskap, samboskap, tex vid separation. Förhållandet mellan barn och föräldrar. Successionsrätt – Reglerna om arv och testamente. Har ett tydligt samband med familjerätten. Civilrätten innehåller främst dispositiv lagstiftning, vilket innebär; Det som parterna kan disponera över själva. Man väljer om man vill använda reglerna eller göra avsteg från dessa. Civilrätten bygger på avtal och om avtalet inte innehåller någon lösning på problemet så tittar man på den lagstiftning som finns, därför kallas den dispositiv (den kommer i andra hand). Offentlig rätt: Det som gäller mellan allmänna myndigheter (kommuner, försäkringskassan osv) och fysiska/juridiska personer. Både skyldigheter och rättigheter. Statsrätt – Reglerna för de högsta statsorganen, regering och riksdagen. Dom här reglerna bildar våra grundlagar. Regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen Förvaltningsrätt – Regler för administration och styrning för den statliga och kommunala förvaltningen. Här finns reglerna om offentlighet och sekretess – allmänna handlingar som alla får ta del av eller beläggs med sekretess. Finansrätt – Regler om offentlig hushållning och beskattning. Vad vi måste betala för att den offentliga verksamheten ska finansieras. Straffrätt – Den delen inom juridiken som avgör vad som är brott och hur man ska straffas. Processrätt – Regler om handläggning i olika domstolar. Regler om konfliktlösningens former. Hur ser en stämning eller ett överklagande ut. Även hur en rättegång och dess förhandlingar går till. Offentliga rätten innehåller mest indispositiv, alltså tvingande regler som inte kan avtalas bort. Internationell rätt Europarätten – Eu-rätten, funktionsfördraget (de 4 fria rörligheterna) som säger att arbetstagare ska kunna röra sig fritt inom EU, Europakommissionen – skydd för mänskliga rättigheter och friheter. Internationella privaträtten – Innehåller lagvalsregler som avgör vilket lands lagar som ska tillämpas vid en tvist. Folkrätt – Behandlar förhållandet mellan stater. Viktiga vid väpnade konflikter. Domstolarna Allmänna domstolar – Tingsrätt (vänder sig till den man vill ha något av är bosatt, i brott mål är det tingsrätten på den ort där brottet begåtts), hovrätt (överklagar här från tingsrätt) prövar det som överklagats och högsta domstolen. Tvistemål (civilrätt) brottmål (straffrätt). Även lite offentlig kontroll så som namnbyten och adoption mm. Muntlighetsprincipen och omedelbarhetsprincipen – Allt ska presenteras muntligt och under förhandlingen. För att kunna prövas i HD så måste man ha ett prövningstillstånd. Högsta domstolens domar kallas för prejudikat. Publiceras i nytt juridiskt arkiv 1 (NJA) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Förvaltningsdomstolar – Förvaltningsrätt, kammarrätt, högsta förvaltningsdomstolen. Löser mellan privatperson och stat/kommun. Antingen förvaltningsbesvär (Tex. Återkallelse av körkort, tvångsvård, rätt till ekonomiskt bistånd) eller laglighetsprövning (om ett beslut tillkommit på rätt sätt eller att en kommun överskridit sina ”lagligheter” Specialdomstolar – Arbetsdomstol, marknadsdomstol, mark och miljödomstolar. Dom inrättats för att man tyckt att det behövs särskild sakkunskap för att fatta beslut. Internationella domstolar – EU-domstolen i Luxemburg. Rättskällorna – det material som man ska använda för att lösa ett juridiskt problem Lagar och andra författningar (samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter) Det finns: 4 grundlagar som antagits av riksdagen efter visst förfarande (högst i rang och kan inte ändras lika lätt – riksdagen måste rösta samma 2 ggr, val emellan och 10 månader), ca 1200 lagar som antagits av riksdagen, ca 2200 förordningar som antagits av regeringen eller underlydande myndigheter. Innehåller ofta lite mer detaljföreskrifter. Föreskrifter är något som kommer från myndigheter, tex. Försäkringskassans föreskrifter. Dispositiv lagstiftning: Det som man kan avtala bort. Används när avtalet inte reglerar det uppkomna problemet. Köplagen är tex. Dispositiv. Tvingande lagstiftning: Går inte att avtala bort. Om olika saker ger olika svar på samma fråga så är det då grundlag som står över lag, lag står över förordning osv. En tyngre författning går före en lättare. Allmän lag eller speciallag? Principen om lex specialis. Om två på samma nivå talar emot varandra, om det så finns en speciallag så går den före en mer allmän lag. Lagarnas beståndsdelar - Rättsfaktum: omständigheterna i en rättsregel som är förutsättningen för att tillämpa resten av regeln. Det man isåfall gjort.... - Rättsföljd: de rättsverkningar som följer om ett rättsfaktum föreligger Lagens minsta beståndsdel – Rekvisit – det som måste vara uppfyllt på att lagen ska kunna nyttjas. - Subjektiva rekvisit – avsikter och insikter (uppsåt) - Objektiva rekvisit – Faktiska omständigheter - Kumulativa rekvisit (OCH) – Alla rekvisit måste vara uppfyllda - Alternativa rekvisit (ELLER) – Det räcker med att något är uppfyllt för att regeln ska kunna gå att användas. Förarbeten – De dokument som publiceras under lagstiftningsarbetet där man ser hur man tänkt och diverse exempel. Ju senare i processen desto större tyngd har det. Rättspraxis – Prejudikaten, vägledande avgöranden från högsta distans. Doktrin – Den juridiska litteratur man kan använda. Avhandlingar, kurslitteratur osv. Tolkning Legaldefinitioner - Konsument: Avses en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför verksamhet. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Näringsidkare: Avses en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Lagtolkning: T.ex.: Skog: hur många träd krävs det för att vara en skog? 10 ha tall = skog 3 st tall = utanför Större dunge = oklart Tolkningsprinciper - Bokstavsordning – som det är skrivet. - Restriktiv – försiktig i sin tolkning - Extensiv – generös i sin tolkning - Analogisk – situation som inte omfattas av en lag, men är väldigt lik. Då kan jag göra en liknelsetolkning - E contario (motsats) – motsatstolkning – om något inte är förbjudet, då är det tillåtet. - Teleologisk (ändamålet) – Tittar på vad som var syftet med regeln. För att veta hur man ska tolka (vilket av ovan) så kollar man i förarbeten, rättsfall och doktrin. AVTALSRÄTT (avtalslagen) Avtalets funktioner, form och principer Allmän avtalsrätt: Gemensamt för alla typer av avtal. Regleras av avtalslagen. Speciella avtalsrätten: Särskilda typer av avtal. Gäller för hyresavtal, köpeavtal osv. Många lagar som i detalj reglerar de särskilda typerna av avtalsförhållanden. Avtal – ett uttryck för sammanstämmande viljeförklaringar, dvs ett anbud och ett accept med överensstämmande innehåll – då har ett avtal kommit till stånd. Stämmer det inte överens så har inget avtal skapats. Avtalets funktion: - Skapar eller ändrar rättsförhållanden (vanliga saker som vi gör varje dag men som har en juridisk konsekvens) - Bindande och reglerande funktion (komplement till lagstiftning) Avtalets form för att vara giltigt (tre typer) - Konsensualavtal – giltigt oavsett vilken form, skrift eller muntligt. Båda är lika giltiga, men det svåra kan vara att bevisa att det är giltigt (handling, ja, eller skrift) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Formalavtal – enligt krav kräver en viss form för att de ska vara giltiga, tex skriftligt och ev med bevittning. Tex. Köp av fast egendom, bodelning, äktenskap osv. Testamente har formkrav tex. Utan formkrav, inte giltigt. - Realavtal – Kräver att en sak ska överlåtas, tex en sak eller en gåva. Ett löfte om att ge bort något är alltså ogiltigt förrän överlämnandet gjorts. Avtal (tre typer) - Individuellt förhandlande avtal – Urtyp för konsensualavtal, viljeförklaringar som utmynnar i ett avtal mellan 2 parter. - Kollektivavtal – Formaavtal, förekommer på arbetsmarknaden samt hyresmarknaden, kännetecken är att det gäller för fler än faktiskt de som sluter avtalet. - Standardavtal – Bygger på avtalsformulär som man byggt upp och tryckt i förväg. Spelar en stor roll i kommersiella sammanhang. Krediter, hyresavtal osv. Ibland måste dessa anpassas. Förekommer som formalavtal och konsensualavtal. Principen om avtalsbundenhet - Pacta sund servanda = Avtal ska hållas. - Undantag för; Tvingande lagstiftning (tex. I distans och hemförsäljningslagen att man som konsument på distans har rätt att frånträda avtalet), öppet köp tex är endast en ” bra service” från butikernas håll, och 36§ avtalslagen. Principen om avtalsfrihet - Vem som helst får ingå avtal med vem som helst om vad som helst - Undantag; Brottsliga handlingar, rättshandlingsförmåga saknas (om man är omyndig, om man har förvaltare eller är satt i konkurs), tvång om att avtala, tvingande lagstiftning, redan existerande avtal (tex kollektivavtal) - Finns till för att skydda en svagare part. Avtalsrättens viktigaste källor - Avtalet - Avtalslagen (1915:218) - Föräldrabalken 6 & 9 kap - 1924 års lag om verkan av avtal slutits under påverkan av psykisk störning - Olika speciallagar tex köplagen. God och ond tro - God tro – Insåg inte alternativt borde inte ha insett - Ond tro – Insåg eller borde/måste ha insett Slutande av avtal Avtalslagen är delvis dispositiv, dvs kan avtalas bort, gäller bara § 2-9. 1:a kap – Om slutande av avtal (dispositivt) 2:a kap – Om fullmakt (tvingande) 3:e kap – Om rättshandlingars ogiltighet (tvingande) 4:e kap – Allmänna bestämmelser (tvingande) Bara första kap som man kan avtala bort. Dock är det svårt att avtala bort då det står att lagen ska följas om inte anbud, svaret, handelsbruk eller sedvänja säger annat. 1§ i tredje stycket i första kap så framgår det även att lagen beträffande 2-9§ inte heller är tillämpliga på formalavtal (kollektivavtal, fastighetsköp – avtal som kräver viss form för att de ska vara gällande) Slutande av avtal 2-9§ avtalslagen Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Bygger på principen om anbud och accept med överensstämmande innehåll Anbud (bindande): Ska vara riktat till en bestämd adressat samt får inte vara förenat med villkor, utan ska omedelbart kunna ligga till grund för ett antagande (accept) - Accept (bindande): Antagande svar, får ej vara förenat med tillägg eller liknande. När blir ett anbud bindande - Löftesprincipen (huvudprincip i svensk avtalsrätt) – Innebär att ett anbud är bindande under den så kallade acceptfristen, anbudsgivaren blir alltså bunden före motparten. - Kontraktsprincipen – När motparten har svarat, innebär att båda blir bundna samtidigt. Innebär att de blir bundna först när accepten kommit. Acceptfristen - Tid har angivits 2§ avtalslagen – om en bestämd tids givit, så måste svaret kommit till handa innan tiden gått ut. Svaret ska vara möjligt att ta del av. Om svaret ska komma innan en visst tidsrymd alltså från de att brevet är daterat - Legal acceptfrist 3§ avtalslagen – gäller i de fall som tid inte är utsatts. 1. Tiden för anbudets befordran – den tid som det tar för anbudet att komma från givaren till mottagaren 2. Skälig betänketid. 3. Tiden för svarets befogan – så lång tid det tar för svaret att ta sig tillbaka till givaren. - Muntliga anbud 3§ avtalslagen – de måste antas omedelbart om man inte uttryckligen får anstånd med att lämna ett svar. Gäller även vid kommunikation i realtid, tex en chatt. - Obegränsad acceptfrist 8§ avtalslagen – Man kan begränsa sin bundenhet genom att göra en särskild förfrågan om denne vill anta eller avslå erbjudandet. Detta är man då skyldig att svara på. Svarar man inte så förfaller anbudet. För sen accept 4§ avtalslagen - Svar som kommer försent gäller som ett nytt anbud. - Dock kan avtal komma till stånd ändå om: 1. Anbudstagaren utgår ifrån att accepten inkommit i tid dvs är i god tro 2. Anbudsgivaren måste inse detta & (dvs att den som skickat accepten tror att det har kommit fram i tid) 3. Underlåter att reklamera, dvs. tala om för anbudstagaren att svaret kommit för sent. (alltså reklamerar man en sen accept så finns ingen risk att bli bunden vid sitt anbud. Oren accept 6§ avtalslagen - Svar på anbud med tillägg = en oren accept, avslag i förening med nytt anbud. - Dock kan avtal komma till stånd ändå om 1. Den som avgav svaret tror att det överensstämmer med anbudet 2. Anbudsgivaren måste inse det & 3. Underlåter att reklamera För att sammanfatta § 4 & 6 så är det om man är passiv och inte reklamerar så kan man bli bunden till avtalet. Avslag och återkallelse av anbud - Anbudet avslås, acceptfristen upphör 5§ avtalslagen - Anbudet/svaret återkallas 7§ avtalslagen Avtalets upphörande Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Prestationerna är fullgjorda Avtalet har löpt ut Avtalet sägs upp Parterna ersätter avtalet med ett nytt Avtalet hävs Reglerna om fullmakt Fullmakt – En förklaring av huvudmannen (HM), riktad till tredje men, att fullmäktigen har rätt att ingå avtal med bindande verkan för HM’s räkning Fullmaktsgivare (huvudman) – Den som utfärdar en fullmakt Fullmäktig (FM) – Den som kan grunda sin behörighet direkt på huvudmannens viljeförklaring (man måste alltid ange att man handlar för en annan människas räkning) Tredje man (TM) – Den person som fullmäktig sluter avtal med. Några fullmaktstyper - Självständiga fullmakter – avsedd att komma till tredje mans kännedom (skriftlig fullmakt 16§ avtalslagen, särskilt meddelande 13§ avtalslagen (kan vara både skriftlig och muntlig), ställningsfullmakt 10§ avtalslagen (en fullmakt som en person har i egenskap av sin anställning – detta kan vara svårt att veta hur brett detta är)) - Osjälvständiga fullmakter – riktar sig enbart till fullmäktigen (uppdragsfullmakt 18§ avtalslagen). Dessa är inte möjliga för tredje man att uppfatta. Man har inget annat att lita på än ”ordet”. En muntlig fullmakt kan absolut vara en självständigfullmakt om man gett det i ett särskilt meddelande direkt till tredje man samt att en skriftligfullmakt kan vara en osjälvständigfullmakt då man menat den som ett helt internt meddelande till sin fullmäktig och det är inte meningen att den ska visas upp för tredje man. Behörighet och befogenhet – Självständig fullmakt Gällande osjälvständig fullmakt (som tredje man inte uppfattar) så sammanfaller behörigheten och befogenheten eftersom fullmakten i sig inte grundar sig för tredje man i något synligt faktum Behörighet (visar vad man kan gör) – Förmågan för fullmäktig att handla kallas för behörighet. 10§ i avtalslagen. Handlar man utöver behörigheten så är fullmaktsgivaren inte bunden till avtal. Befogenhet (visar vad man får göra) – De inskränkande instruktionerna (tex 170’ och bra kvalité) gör att fullmäktig inte kan göra vad som helst, men detta som nedan behöver inte stå i fullmakten. Avser ett internt meddelande mellan huvudmannen och fullmäktigen. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Vissa saker kanske man i ett ”affärssyfte” så vill man inte att tredje man ska veta om, till exempel pris och kvalité och liknande och vill inte att detta ska framgå av fullmakten. Överskrider man fullmäktig sin befogenhet så blir tredje man goda eller onda tro av stor betydelse då detta avgör om huvudmannen blir bunden till avtalet eller inte. 11§ i avtalslagen. Exemplet nedan gäller självständig fullmakt Hade fullmakten varit osjälvständig fullmakt så hade A inte blivit bunden i något av fallen. Det finns inget formkrav i hur en fullmakt måste se ut förutom köp, byte, gåva av fast egendom (stadgas i 27§ avtalslagen att en sån fullmakt måste vara skriftlig annars är det inte bindande. Återkallelse av fullmakt - En fullmakt upphör när fullmäktige återkallar den eller förstörs. - Reverserande åtgärd krävs - Tredje man kan inte åberopa fullmakt om han fått kännedom om att fullmakten är återkallad 12§ och 20§ avtalslagen. Rättshandlingars ogiltighet Brister i rättshandlingen kan hänföras till: - Nödvändiga avtalsbetingelser - Omständigheter då rättshandlingen företogs - Rättshandlingens innehåll Kan vara svaga respektive starka ogiltighetsgrunder Svaga – kan inte göras gällande mot avtalspart som var i god tro Starka – kan göras gällande mot avtalspart som var i god tro Brist i nödvändiga avtalsbetingelser - Bristande handlingsförmåga FB 9 kap (stark ogiltighetsgrund) - Förfalskning SkbrL (skuldebrevslagen) (stark ogiltighetsgrund) - Skenrättshandling 34§ avtalslagen (svag ogiltighetsgrund) - Ej utgiven löpande handling 35§ avtalslagen (stark ogiltighetsgrund) - Formfel (stark ogiltighetsgrund) Omständigheter då rättshandlingen företogs - Psykisk störning 1924-års lag (stark ogiltighetsgrund) - Otillbörliga förfaranden - Grovt tvång 28§ avtalslagen (stark ogiltighetsgrund) - Lindrigare tvång 29§ avtalslagen (svag ogiltighetsgrund) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Svek 30§ avtalslagen (svag ogiltighetsgrund) - Ocker 31§ avtalslagen (svag ogiltighetsgrund) - Förklaringsmisstag 32§ avtalslagen - 1 st felskrivningsfel (svag ogiltighetsgrund) - 2 st befordringsfel (stark ogiltighetsgrund) - Förfaranden som strider mot tro och heder 33§ avtalslagen Ogiltighet på grund av rättshandlingens (avtalets) innehåll - Allmän ogiltighet - Avtalets innehåll strider mot lag och goda seder - Nytt avtal utan att ett redan befintligt har upphävts - Avtalet strider mot tvingande lag - Otillåtna avtalsvillkor - Generalklausulen 36§ avtalslagen - Andra ogiltighetsgrunder enligt avtalslagen - Avtalsvillkorslagarna - Konkurrenslagen - Diskrimineringslagen Generalklausulen: 36§ avtalslagen Oskäliga avtal - Avtalets innehåll - Omständigheterna vid tillkomsten - Senare inträffade förhållanden - Omständigheterna i övrigt - Hela eller delar av avtalet kan jämkas Skydd för svagare avtalspart FAMILJERÄTT (äktenskapsbalken, sambolagen och föräldrabalken) Äktenskap – ingående och upplösning De två som ingår äktenskap med varandra blir makar efter att man genomgått hindersprövning samt äktenskapshinder (under 18 år, nära släktskap, redan gift/partner) Disponsabla äktenskapshinder, där myndigheter kan gå in och lämna tillstånd (dispens). Halvsyskon, helsyskon, underåriga. Indisponsabla äktenskapshindren, dessa kvarstår alltid. Helsyskon, redan gift eller raka släktled. Har ett äktenskap ingåtts trots detta så kan man skilja sig utan betänketid. En åklagare kan även upplösa äktenskapet under tvång. Vigsel - Parterna närvarande - Båda samtycker - Förklaring att de är makar - Behörig vigselförrättare - I närvaro av vittnen Om detta inte uppfylls så är vigseln ogiltig. Upplösning - Ena makens död - Äktenskapsskillnad genom dom Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Äktenskapsskillnad - Båda är överens (betänketid på 6 mån om nån vill, om barn under 16 finns, eller om bara en vill skiljas. - Undantag om betänketid om makarna levt isär i minst 2 år redan. - Efter 6 månader så måste någon framställa yrkande om att dom på äktenskapsskillnad ska meddelas. Det måste skapas inom ett år från betänketidens början, annars så faller målet. - Regeln om betänketid är för att undvika förhastade slutsatser - När domen om äktenskapsskillnad finns så är äktenskapet upplöst. Makarnas ekonomiska förhållanden och reglerna om bodelning - Underhåll - Makarnas egendom - Bodelning Huvudregeln är: Vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Underhåll 6 kap äktenskapsbalken - Under bestående äktenskap – bidra efter sin förmåga och de båda ska ha samma levnadsstandard. - Efter äktenskapsskillnad svarar var och en av makarna för sin försörjning - Dock så kan man bli ålagd att efter en äktenskapsskillnad och under en övergångstid vara underhållsskyldig för den andra maken. Och ibland även längre. (synnerliga skäl) Egendom Tillgångar: Giftorättsgods, enskild egendom Skulder: Varje make svarar för sina egna skulder Den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget får man inte sälja osv utan att den andra maken samtycker, 7:5 äktenskapsbalken. Giftorätt och giftorättsgods - Avser all egendom som inte är enskild - ”Latent” hälftenrätt i den andres egendom (som både förvärvats innan och under äktenskapet) - Giftorättsgods ingår i bodelning med undantag för egendom som uteslutande använda för personligt bruk och personliga presenter samt för andra rättigheter som är av personlig art. Enskild egendom - Uttömmande uppräkning - Uppkommer genom: - Äktenskapsförord (formkrav!) - Villkor vid gåva, testamente, arv osv. OM den som gett bort ställt upp att denna ska vara enskild. Säljer man gåva så är fortfarande pengarna en enskild egendom. - Vad som har trätt i stället för egendomen - Dock inte avkastning av enskild egendom, om detta inte framgår av villkoret. - Enskild egendom ingår inte i bodelning med undantag för egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord om makarna bestämmer. - OBS – Givarens vilja respekteras Bodelning – fördelning av egendom mellan makar Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - När äktenskapet upplöses (död eller äktenskapsskillnad) Men även ibland under bestående äktenskap Förrättas som huvudregel när äktenskapet är upplöst. Om någon av makarna begär det så kan dock bodelning göras samtidigt som äktenskapsskillnad pågår. - Så som tillgångarna och skulderna ser ut på brytdagen (när ansökan lämnas in) detta är vad som ska delas på. Delas genom att räkna ihop giftorättsgodset – skulder = netto (11:1 och 11:2§ äktenskapsB.) Om en skuld har ett samband med en makes enskilda egendom så ska skuldavräkningen göras mot makens enskilda egendom och inte mot giftorättsgodset. Nettot läggs ihop och delas på två = bodelningsandel. Den part som har en skuld måste också i sin andel få täckning för den skulden. Det som blir summan av bodelningsandelen och skuldtäckningsandelen utgör den makens andel i boet. När bodelningen är klar så ska lottläggning (fördelning av egendom) ske. Då ska egendomen fördelas enligt värdet som varje make ska ha samt att man har då rätt att främst få sin egen egendom på sin lott. 11:7 äktenskapsbalken. Om den ena maken har giftorättsgods för ett större värde än vad som motsvaras av den makens bodelningsandel så kommer det på tal om att egendom ska föras över från den maken till den andre och den som måste lämna ifrån sig egendom har rätt att lämna motsvarande summa i pengar 11:9. (lägga pengar emellan??) Skyddsregler - Skevdelningsregeln (5 års delning) - Minskning av giftorättsgods genom illojala gåvor - Skuldsatt sig genom brott/gg minskat pga betalning av brottsligt skadestånd. Om en make avlider - Bodelning förrättas av efterlevande make, samt arvingar och ev testamentstagare. - Skyddsregel för efterlevande make, denna kan bestämma att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods. Sambolagen Som sambo räknas: - 2 ogifta personer i ett par förhållande - Bor tillsammans - Gemensamt hushåll - Lagen är könsneutral Sambolagen reglerar hur samboegendom kan/ska delas om förhållandet upphör: - Om de eller en av dem ingår ett äktenskap - Flyttar isär - Om en av dem avlider Formlös separation Dispositiv lag (vid upprättande av samboavtal) Rådighetsinskränkningar beträffande samboegendom Man använder sambolagen om man inte avtalat något eller inte kan komma överens. Vad ingår i en bodelning mellan sambos? Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Samboegendom – Gemensam bostad, gemensamt bohag som är anskaffat under förhållandet för gemensam användning. (det man skaffat innan ingår inte i bodelningen) - EJ enskild egendom (arv, gåva, testamente) - EJ det som huvudsakligen används av den ena sambon eller för fritidsändamål. Bodelning för sambos - Regleras i 12-17§ i sambolagen - 15§ skyddsregel som kan aktualisera annan delning än hälften om oskäligt, tex pga förhållandets längd, ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. - Bodelning med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då förhållandet upphörde. - Skriftlig handling, underskriven av båda sambos. Om en sambo avlider - Rätten att begära bodelning tillkommer endast den efterlevande sambon (alltså inte dödsboet efter den avlidne) - Efterlevande sambo alltid har rätt att vid fördelning av samboegendom få behålla egendom till ett värde av 2 ggr basbeloppet idag ca 89’. Skillnader mellan att vara gift och sambo - Giftorätten - Bodelningens föremål och möjligheter - Underhållsskyldighet - Arv (dock lilla basbeloppsregeln) - Faderskap - Vårdnad om barn - Namn Rättsförhållanden mellan föräldrar och barn Föräldrabalken reglerar: - Faderskap och moderskap. Man utgår ifrån att den som föder barnet är mamma, och att pappan är den som mamman är gift med, vid sambos så måste man ansöka och bekräfta faderskapet. Vid assisterad befruktning är den som lämnar samtycke att anses som barnets far. - Adoption. Skapar ett rättsligt förhållande (exakt likt som det biologiska). Socialnämnden utreder och kräver medgivande. Adoptionen ska vara till fördel för barnet. Måste vara över 25 år. Bara äkta makar får adoptera gemensamt och om barnet är över 12 så måste barnet samtycka till adoptionen. Detta kan bara hävas genom en ny adpotion. - Vårdnad. Det juridiska ansvaret för barnets personliga förhållande. Vårdnadshavaren (VH) har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Båda föräldrarna är vh om de är gifta om inte så är bara mamman tills man ansökt hos socialnämnden. Om barnet har två vh så ska de båda tillsammans besluta i frågor som vårdnaden omfattar är man oeniga så kan det inte komma till stånd. Vårdnaden består framtill man fyller 18 eller ingår äktenskap. - Tvister mellan föräldrar. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut. Om föräldrarna inte kommer överens så ska socialtjänsten tillhandahålla medling. Det kan även komma att bli en dom angående boende/vårdnad och umgänge. Om en förälder Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - - - inte följer avtal/som kan den andra begära verkställighet om domstolen fattar då beslut om vissa tvångsåtgärder och böter. Underhåll. Underhållsskyldighet föreligger tills barnet är 18 eller till 21 om barnet genomför utbildning (grund eller gymnasiet). Varje förälder bidrar efter som förmåga. Förälder som inte bor med barnet ska betala underhållsbidrag. Kan man inte betala så får man pengar från försäkringskassan, men den som inte kan betala blir återbetalningsskyldig till försäkringskassan. Omyndighet. Den som är under 18 är omyndig och saknar rättshandlingsförmåga. Undantag som finns: Med samtycke så som en anställning, om eget hushåll och pengar som den omyndige tjänat in, får dock aldrig sätta sig i skuld (avbetalning). Förmyndarskap. Det juridiska ansvaret för barnets ekonomiska angelägenheter. Förmyndaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets ekonomiska angelägenheter. Förmyndarskapet följer oftast vårdnaden. Dock får den som är underårig eller har förvaltare inte vara förmyndare. Förmyndarskapet består dock även om barnet skulle ingå äktenskap. KÖPRÄTT (köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärsområden) Köprätt kontra avtalsrätt - Vad är ett köp? – Avtal som innebär en övergång av äganderätt mot vederlag i pengar. - Formella regler i avtalslagen (giltighet, behörighet att ingå avtal mm) - Materiella regler (riskövergång, fel, dröjsmål osv i: - Köplagen, konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen De köprättsliga reglerna kommer in i ett senare syfte, när avtalet är slutet. Får man ångra sitt köp? Utgångspunkten är alltid NEJ! (pacta sunt servanda!) - Undantag för: Öppet köp, kontraktsbrott eller ångerveckor om distansavtalslagen är tillämplig. Köplagens tillämplighet - Reglerar förhållandet mellan jämnbördiga parter som handlar med varandra (privatpersoner och näringsidkare men i vissa fall även på så kallat konsumentköp. - Gäller köp av lös egendom (All egendom som inte är fast egendom, tex lösa saker och rättigheter) - Dispositiv och subsidiär (speciallag som tex konsumentköplagen går före enligt principen om lex specialis) till: Avtal, partsbruk, handelsbruk eller annan sedvänja och tvingande regler. Konsumentköplagens tillämplighet - Näringsidkare som säljer till en konsument. NI som är fysisk eller juridisk som handlar för ändamål som har samband med egen näringsverksamhet. Konsument är en fysisk person som handlar för ändamål som faller huvudsakligen utanför näringsverksamhet. - Gäller köp av lösa saker. Dvs lös egendom som inte är lösa saker faller utanför konsumentköplagen men inom köplagen (tex aktier, panträtter osv. av näringsidkare) - Indispositiv lagstiftning, dvs tvingande till förmån för konsumenten - Gäller köp, byte och tillverkningsavtal. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Risken för varan Riskövergången (för varan) - Köplagen: Avlämnandet är det centrala, 13§ - Konsumentköplagen: Besittning av varan är det centrala, 6 och 8 § - Hämtningsköp (köparen hämtar) 6§ köplagen, 6§ konsumentköplagen. - Transportköp (transporteras till köpare) 7§ köplagen, 6§ konsumentköplagen. Säljarens skyldigheter är att leverera en felfri vara i tid (kontraktsbrott annars) Avtalsbrott - Dröjsmål – Varan lämnas för sen eller inte alls och detta beror inte på köparen. 22§ köplagen, 9§ konsumentköplagen. - FEL (avtalet är i centrum för bedömningen) - Köplagen bedöms enligt förhållandena när risken går över på köparen 21§ - Konsumentköplagen – tidpunkten för avlämnandet är av betydelse för bedömande av när fel anses ha uppkommit. 20§ konsumentköplagen. - Säljarna ansvarar för fel som har funnits vid tidpunkten ovan även som det visar sig senare. - Reklamation måste ske i tid, olika regler i köp och konsumentköplagen. Köparens skyldigheter - Betala varans pris, enligt avtal annars skäligt pris, 45§ köplagen, 35§ konsumentköplagen. - Betala i rätt tid, enligt avtal annars vid anfordran, om inte i dit och detta inte beror på säljaren så är köparen i dröjsmål, 51§ köplagen, 38§ konsumentköplagen. - Medverka till köpet – Hämta och ta emot vara, annars i dröjsmål enligt 51§ i köplagen. (finns inget motsvarande krav i konsumentköplagen) Påföljder - Säljarens dröjsmål – 22§ köplagen 10§ konsumentköplagen. Köparen kan hålla inne betalningen, kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. - Fel i varan – 30§ köplagen, 22§ konsumentköplagen. Köparen kan kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. - Köparens dröjsmål – 51§ köplagen 39§ konsumentköplagen. Säljaren kan hålla inne varan, kräva betalning, häva köpet samt skadestånd. Påföljden skadestånd - Förekomst att ekonomisk mätbar skada - Orsakssamband mellan avtalsbrott och skadan - Skadelidande är skyldig att begränsa sin skada - Det positiva kontraktsintresset ersätts, dvs om avtalet hade kommit till stånd. - Kontrollansvar se 27, 40 och 57§ i köplagen och 14, 30 och 41§ i konsumentköplagen. Skadeståndets omfattning Enligt köplagen 67§ - Ansvar för direkt förlust inom kontrollansvar - Indirekt förlust, ersätts endast vid vårdslöshet eller särskild utfästelse Enligt konsumentköplagen 32§ - Utgifter - Inkomstförlust - Prisskillnad vid täckningsköp Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Annan förlust – dvs både direkta och indirekta förluster Konsumenttjänstlagen Tillämplighet 1 och 2§ i konsumenttjänstlagen - Näringsidkare som utför tjänst till en konsument - Gäller arbete på lösa saker - Arbete på fast egendom - Förvaring av lösa saker - Gäller INTE behandling, förvaring av levande djur, arbete på människor, tillverkning av lösa saker, installationsarbete för att fullgöra ett köpeavtal eller avhjälpande av fel på sålda varor. Krav man kan ställa på näringsidkaren - Fackmässigt utförd tjänst 4§ - Skyldighet att avråda om tjänsten inte är rimlig till nytta 6§ - Skyldighet att utföra tilläggsarbeten i vissa fall 8§. I första hand efter kontakt med köparen, annars; Om priset för tilläggsarbetet är lågt i förhållande till tjänsten, Om särskilda skäl att anta att köparen önskar få det utfört, Om risk för allvarlig skada för köparen måste näringsidkaren utföra tilläggsarbeten. Fel i tjänsten 9-11§ konsumenttjänstlagen - Avviker från fackmässigheten - Avviker från säkerhetsföreskrifter - Avviker från det som anses avtalat - Om utförts i strid mot produktsäkerhetslagen eller marknadsföringslagen - Avviker från uppgifter lämnade vid marknadsföring - Näringsidkaren låtit bli att upplysa konsumenten om viktigt förhållande av betydelse rörande tjänstens beskaffenhet, om underlåtenheten antas ha inverkat på avtalet Feltidpunkten 12§ konsumenttjänstlagen - När tjänsten avslutades: Konsument har bevisbördan för att fel i tjänsten föreligger, ska vara klart med sannolikt än att så inte är fallet - Observera att även felaktiga tjänster måste reklameras i skälig tid, 17§ Påföljd vid fel i tjänsten - Hålla inne betalning motsvarande felet - Kräva avhjälpande av felet - Kräva prisavdrag motsvarande felet - Häva om syftet är väsentligen förfelat och säljaren är i ond tro om detta - Kräva skadestånd (kontrollansvar) Näringsidkarens dröjsmål 24§ konsumenttjänstlagen - Om tjänsten inte är avslutad inom den tid som avtalats - Om avtal ej finns och om tjänst är ej avslutad inom den tid som är normal för denna typ av tjänst - Om ett arbete inte har påbörjats inom överenskommen tidpunkt eller inte framskrider enligt överenskommelse. Påföljder vid näringsidkarens dröjsmål 25-31§ Efter reklamation om dröjsmålet till näringsidkare enligt 26§ så får konsumenten åberopa följande påföljder: - Hålla inne med betalningen 27§ - Få tjänsten utförd 28§ - Häva om väsentligt dröjsmål 29§ Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Skadestånd (kontrollansvar) Priset för tjänsten 36-38§ - Enligt avtal - Om inget avtal finns: skäligt pris - Om ungefärlig prisuppgift lämnats får inte denna överskridas med mer än 15% om inget annat följer i avtalet eller näringsidkaren har rätt till pristillägg (38§) Konsumentens dröjsmål 45-49§ konsumenttjänstlagen - Om priset inte betalas i tid/konsument ej medverkar - Om betalning ska ske i förskott och konsument inte betalar eller - Om konsument ska medverka till tjänstens utförande och inte gör det så: - Har näringsidkaren rätt att ställa in arbetet (45§) eller om dröjsmålet är av väsentlig betydelse häva avtalet (46§) för det som återstår av tjänsten. - OBS! Retentionsrätt för näringsidkare beträffande inlämnade saker 49§ konsumenttjänstlagen Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler - Gäller mellan näringsidkare och konsumenter - Distansavtal Avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans och kommunikationen sker uteslutande på distans. - Avtal utanför affärslokaler avtal som ingås vis ett hembesök eller under en av näringsidkares organiserad utflykt utanför det fasta hemförsäljningsstället. - Långtgående informationsskyldighet för näringsidkare. - Ångerrätt i 14 dagar - Tvingande till konsumentens förmån - Efter avtalsslut, bedömning enligt konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen om dröjsmål, fel osv. FASTIGHETSRÄTT (jordabalken, lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, fastighetsbildningslagen, plan och bygglagen, expropriationslagen m.m.) Fastighet Med fast egendom menas jord, till jorden hör också sådant som finns under jordytan och ovanför. Jorden är indelad i fastigheter. I princip all mark är indelad i fastigheter som kallas av ålder bestående (finns sen förut) eller nya (dvs bildas av andra fastigheter som redan finns. Varje fastighet har ett namn som vanligtvis brukar bestå av kommunnamn, trakt, block och enhet t.ex. Umeå, Dunet, 1:18 (Örnsköldsvik, Ällön 3:17) Fastigheters avgränsning - Traditionell fastighet angränsas genom antingen horisontell avgränsning. Horisontellt har markgränser endast i markplanet och kallas för en traditionell fastighet - Tredimensionell fastighet avgränsas genom horisontell och vertikal avgränsning har utöver gränser i markplanet även ett tak och en botten. Här har man slutna volymer. - Tredimensionellt fastighetsutrymme ingår i en traditionell fastighet och kan urholka flera fastigheter. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Ägarlägenhetsfastighet är en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en bostadslägenhet. Är en lägenhet i ett flerbostadshus som innehavaren äger helt själv. Till skillnad från bostadsrätten där man äger rätten att bo i lägenheten så finns det inte heller någon förening eller några gemensamma lån. Fastighetsbildning - Bildas genom ”av ålder bestående fastighet” eller genom ny fastighet (genom fastighetsbildning inte genom sämjedelning) Om man tar hjälp av en lantmätare så sker en fastighetsbildning, men är man 2 privatpersoner som löser detta själva så kallas det för sämjedelning och en sån uppdelning är ogiltig. - För att nybilda en fastighet så kan det ske genom: Avstyckning, klyvning (varje lott blir en ny och ingen ursprungsfastighet blir kvar) och sammanläggning. - Gemensamt för att få nybildas eller ombildas är att fastigheterna måste vara lämpliga för detta eller så kallat lämplighetskrav. Tillbehör till fastighet - Allmänna fastighetstillbehör – byggnader, stängsel och andra saker som anlagds i fastigheten för stadigvarande bruk. Vilket innebär att man installerat till avsikt för att vara för permanent bruk, den kan ändå vara flyttbar. - Byggnadstillbehör – Fast inredning och annat som byggnaden blivit försedd med och som är tillägnat stadigvarande bruk för byggnaden. Tex. Som ledstång, värmepanna och kakelugn. - Industritillbehör – Fastigheten är helt eller delvis inrättad för industriell verksamhet. Maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten. BARA om det inte är ett allmänt fastighetstillbehör eller ett byggnadstillbehör. - Reglerna om tillbehör till fastighet bygger på att det är fastighetsägaren som tillfört saken. - Betydelsen av tillbehöret är att det ska tillhöra fastigheten eller iså fall lös egendom. Fastighetsregistret är ett officiellt register med info om alla fastigheter: Allmän del, adressdel, byggnadsdel, fastighetstaxeringsdel, inskrivningsdel. Köp av fastighet Formkrav i 4kap:1§ jordabalken. - Skriftlig form - Underskrifter - Visst innehåll tex köpeskilling. - Överenskommelse om annan köpeskilling ogiltig. Andra villkor kan finnas tex hur betalning ska ske osv. Vissa avtalsdetaljer måste dock tas med enligt 4kap:3§ jordabalken. Tex svävarvillkor – en svävande övergång av äganderätt tex övergår bara om köparen får överta säljarens lån. Om villkoret inte är med i köpehandlingen så är villkoret ogiltigt. Om villkoret håller köpet svävande i mer än 2 år är köpet ogiltigt. 2 handlingar är vanligt - Köpekontrakt inkl. minimikrav samt andra villkor. Om det i köpekontraktet står att köpebrev ska upprättas så anses detta som ett svävarvillkor. - Köpebrev – bekräftar att betalningen genomförts samt att köpet genomförts. Svävarvillkor måste anges även här. Köp av del av fastighet Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Flera personer äger tillsammans och då äger man ideella andelar. Tex två makar äger 50% var, men inte specifika delar. Vid köp av en specifik del så krävs fastighetsbildning senast 6 månader efter köpet. En avstyckning ska vara avslutad inom samma tid. Görs det för sent så är köpet ogiltigt. Lagfart - Förvärvet skrivs in i fastighetsregistrets inskrivningsdel; ny ägare, fångestyp, fångesdag, köpeskilling osv. - Lagfart som huvudregel ska sökas inom 2 månader efter att fångeshandlingen upprättats. Finns några eventuella villkor ”svävarvillkor” så gäller 3 månader efter att köpet fullbordats. - Ansökan görs hos lantmäteriet. - Lagfart kan beviljas på fångeshandlingen (köpebrevet). - Om flera köpt fastighet så måste det framgå ur stor del varje en ska ha. - Kan avslås om inte fångeshandlingen uppfyller kraven eller om det finns villkor för längre tid än 2 år. - En ansökan kan också förklaras vilande om; överlåtarens underskrift inte är bevittnad eller om förvärvet avser en viss del av en fastighet. Man kan då komplettera. - Om säljaren är gift, så måste enligt äktenskapsbalken, säljaren få sin makes underskrift med för att ha samtycke. Stämpelskatt - Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Köp är ett skattepliktigt förvärv. - Skattesatsen beror på om köparen är en fysisk eller juridisk person. Skatten uppgår till 1,5% av egendomens värde för fysisk person, juridisk person 4,25% av egendomens värde. Egendomens värde innebär taxeringsvärdet eller köpeskillingen (värdet som är högst) för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Fel i fastighet Olika rättigheter och skyldigheter finns för säljaren och köparen. Det största problemet som kan uppstå dock är fel i fastighet – 4:e kap i jordabalken. Ganska omfattande och komplicerade. - Ett fel föreligger då fastigheten avviker från den standard som köparen har rätt att kräva, alltså den specifika standarden för den aktuella fastigheten. Utifrån muntligt, annonser, skrivet, under förhandling osv mm. Efter det kan man också förvänta sig att den ska hålla en objektivt bestämd standard. - Uttryckliga garantier (tex 5678 m2) och detta inte är fallet så föreligger fel som säljaren ansvarar för i 4:19 i jordabalken. - Samma gäller om man tex säger att vattnet i brunnen går att dricka och sen gör det inte det. Detta gäller inte om man lovprisar. - Rättsliga fel: om säljaren inte var rätt ägare, tex, ägde inte när hen sålde. Dessa fel regleras i huvudsak 4:15-17 i jordabalken. - Rådighetsfel: köparen är begränsad genom myndighetsbeslut. 4:18 jordabalken. - Faktiska fel: Avviker från vad köparen med fog kunde räkna med vid köpet. 4:19. Felet måste ha funnits vid köpet, men dessas begränsas av att köparen har en undersökningsplikt då man som köparen har undersökningsplikt och det är fel som köparen upptäckt eller borde ha upptäckt, 4:19. Detta är något som en normalt bevandrad människa och erfaren besiktningsman. Dolda fel ansvarar dock säljaren för. Påföljder vid fel i fastighet är: Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Hävning – avtalet inte längre står fast och allt utgår till ursprunget. Avdrag – endast vid fel i fastigheten. Avdrag på köpeskillingen. Skadestånd – ska täcka motpartens skada. Man kan även har avtalat om andra påföljder då detta är dispositivt. Friskrivning innebär att man kan skriva så att man inte ansvarar för tex vattnet (egenskapsfriskrivning) eller tex att köparen vid fel inte får häva köpet, och detta är då en påföljdsfriskrivning. Befintligt skick är också en friskrivning som innebär att säljaren inte har något ansvar alls. Panträtt i fastighet - Panträtten är en form av säkerhet då den som lånar ut pengar vill ha någon form av säkerhet om denne inte kan betala. Detta garanterar då att den kommer få betalt men kanske i form av saker. Dvs. att fast egendom säljs och pengarna täcker skulden. 6:e kap jordabalken. - Upplåtelse av panträtt. Man köper ett hus och lånar för pengarna. Ett pantbrev skapas då och överlämnas till banken där det är specificerat vad man avser. - Ett pantbrev är ett bevis om inteckning. Och det innebär att fastighetsägaren har ansökt hos lantmäteriet om inskrivning av ett visst belopp, 22 kap jordabalken. Förmodligen så finns det redan ett pantbrev då förra ägaren förmodligen också lånat pengar och även då pantsatt fastigheten. Vid köp så ska förra ägarens pantbrev lämnas till denne och finns inga så måsta man ansöka om helt nya pantbrev. - Vid ansökan om pantbrev så ska framgå vilken adress, köpeskilling och fastighetsägare. (om inte pantbrev sen innan fanns). Ansökan kan avslås eller förklaras vilande om lagfartskrav inte finns eller om man måste ha makes underskrift (äktenskapsbalken). - Om ansökan beviljas så ska ett skriftligt pantbrev skrivas eller ev. datapantbrev. Efter beviljandet inträder även skattskyldighet (stämpelskatten) och detta är 2% av inteckningsbeloppet. Panträttens innebörd - Panträtten ger företräde - Om den som äger fastigheten går i konkurs eller måste utmätas så har då banken företräde till pengarna som kommer från fastigheten (det kan ju vara så att alla pengarna inte kommer räcka till alla). - Den summa som banken kan få begränsas på 3 olika sätt: - Fordrans belopp - Pantbrevets belopp - Vad fastigheten inbringat vid försäljning - Alltså den som är högst av ovan (förutom försäljningssumma om den är högre än lån eller pantbrev) - Om pantbrevet t.ex. skulle vara lägst så kan banken inte få mer än detta men banken kan dock få ett tillägg om högst 15% av pantbrevets belopp samt ränta. - Om flera borgenärer har panträtt tex. Köp och renovering hos olika banker på olika summor. Om inte pengarna räcker till båda så är lösningen att den äldsta inteckningen har företräde enligt 17:6 jordabalken. SKATTERÄTT Inkomstslag Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - - Fysiska personer och dödsbon kan ha dessa inkomster: - Tjänst (förvärvsinkomst) - Näringsverksamhet (förvärvsinkomst) - Kapital (statlig inkomstskatt 30%) Alla dessa ovan skattas på olika sätt och därför är det superviktigt att kunna känneteckna vilken typ av inkomst man har att göra med. Juridiska personer - Näringsverksamhet (bolagsskatt) Inkomst av tjänst 10–12 kap Inkomstskattelagen - Inkomster som inte ska tas upp i något annat inkomstslag eller som är skattefria enligt 8 kap inkomstskattelagen. - Med tjänst avser: Anställning, uppdrag eller annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. - Även förmåner och pension går under ”tjänst”. - Andra inkomster så som: Förbjudna lån, vissa kapitalinkomster, livräntor, undantagsförmåner. Näringsverksamhet 13:1 Inkomstskattelagen - Juridiska personer är i princip alltid näringsverksamhet med undantag för 1:3 2st inkomstslagen. (Dödsbon och svenska handelsbolag) - Fysiska personer: Dessa 3 rekvisit måste då vara uppfyllda: Förvärvsverksamhet – målet är att de ska förvärva inkomster och ske ett ekonomiskt utbyte, om syftet är att generera vinst, yrkesmässighet – ska bedrivas med kontinuitet, självständighet. - Avverkningsrätt till skog - Näringsfastighet - Näringsbostadsrätt Inkomst av kapital Beskattning av avkastning (räntor, utdelning) och kapitalvinster (avyttring av fastighet, avyttring av aktier) Tillvägagångssätt 1. Är det näringsverksamhet? 2. Är det kapital? 3. Är det tjänst? Inkomstskatten är en nettobeskattning - De skattepliktiga inkomsterna i varje inkomstskattelag reduceras med de avdragsgilla utgifterna (nettobeskattning) - Varje inkomstslag beskattas var för sig efter beräkning av överskottet - Underskott i ett inkomstslag kan som huvudregel inte överföras till ett annat inkomstslag. Varför beskattning? För att kunna finansiera välfärden och samhället. Skatten ska finansiera de utgifter som staten och kommunen har. Detta är beskattningens ”fiskala” syfte. Detta för att infrastrukturen ska fungera. Ett annat syfte är fördelningspolitik, att göra klyftorna mellan Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 medborgarna mindre stora. De rika får finansiera bidrag t.ex. Ett annat är stabiliseringspolitiskt som innebär att tex höja eller sänka momsen för att kunna kontrollera eller ändra konsumtionen. Eller rot/rutavdrag som påverkar tjänstesektorn. Övriga politiska syften är tex. Skatt på alkohol och tobak för att vi inte ska uppmuntra. Eller flygskatt tex. Och detta är icke fiskala syften. Legalitetsprincipen innebär att uttag av skatt måste ha stöd i lag. Lagar som har med beskattning att göra är: - Inkomstskattelagen - Mervärdesskattelagen - Socialavgiftslagen - Skatteförfarande lagen Retroaktivitetsförbud innebär; beslut om skatt som är tillnackdel får inte tas ut i efterhand t.ex. person säljer en fastighet och vid försäljning är vinstskatten fri, när den sedan ska deklareras har reglerna ändrats och vinstskatt ska betalas, då får detta inte tillämpas på denna situation. Både legalitet och retroaktivitet hittar man i regeringsformen. Principer inom skatterätten Intresseprincipen innebär att skattebördan ska fördelas enligt de intressen som den skattskyldige har. Fordonskatten tillexempel. Förmågeprincipen innebär t.ex. en högre skatt vid högre inkomst. ”utefterförmåga”. En rättviseprincip. Likformighet och neutralitetsprincipen innebär lika fall ska behandlas lika. T.ex. samma inkomst ska betala samma skatt. Det neutrala innebär att handlingsalternativen ska vara lika före och efter skatt så att det inte ska påverka val som skattskyldiga gör. T.ex val av kapitalplaceringsalternativ, boende form, val av företagsform. Vad finns det för skatter? - Statlig och kommunal inkomstskatt - Statlig fastighetsskatt/kommunal fastighetsavgift – betalas av den som äger en fastighet - Sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter-betalas av den som är enskild näringsidkare) - Mervärdesskatt (moms) - Punktskatt (alkohol, tobak, energi, tull) Vid direkta skatter så betalas skatten av den skatteskyldige, skattesubjektet. Inkomstskatt. Vid indirekta skatter görs inbetalningen av skatt till det allmänna och att skatten ska övervältras på någon annan. Moms, punktskatter. Inkomstskatter: inkomst Kapitalskatt: förmögenhet, arv, gåvor. Juridiska personer: bolag betalar bara bolagsskatt, 21.4%. 20,6% för 2021. Fysiska personer; kommunalskatt (som är olika i kommunerna) och en statlig progressiv skatt. Kapitalvinstskatten (reavinstskatten) höjdes från 20 till 22% (2008) och möjlighet att skjuta upp betalningen finns kvar under vissa förutsättningar och man betalar även en skatt på uppskovsbeloppet som är ca 0,5%. Fastigheter som inte räknas som fastigheter har en skattesats som räknas ut grundat på taxeringsvärdet. Varierar beroende på vilken typ av fastighet det är. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Marginalskatt – statlig inkomstskatt som är progressiv - Skatten på den sist intjänade tusenlappen - Skiktgräns ca 42000kr per månad (nedre skiktgräns: 490 700kr per år) (ca 30% på hela lönen och plus 20% på det belopp som överstiger 42000kr (490 700kr). (övre skiktgräns: 690 000 och ovanför detta togs ytterligare 5% ut. Alltså 25% extra om din årslön uppstiger till mer än 690 000. - För 2020 gäller nya regler, då finns det bara en gräns som uppgår till 509 300. Och överstiger man detta så betalar man 20% extra skatt på hela överskjutande inkomsten men detta räknas på när första skatten dragits. Inkomstbegreppet - Bred skattebas med indelning i förvärvsinkomster och kapitalinkomster (olika skattesatser) Kapital skattas med en lägre %sats. Motiveras med inflationen. 30% vs ca 55% inkl. sociala avgifter. - Tre inkomstslag: Tjänst, näringsverksamhet och kapital - Skattefria inkomster, 8kap inkomstskattelagen. T.ex. arv, gåvor, spelvinster, stipendier mm. Skattskyldighet - Skattesubjekt (alla fysiska personer och nästan alla juridiska personer HB - ägarna) - Obegränsat skattskyldig – fysiska personer 3:3 inkomstskattelagen. Att man är skyldig att betala skatt för alla inkomster 3:8 inkomstskattelagen oavsett var de är intjänade men med undantag för vistelse utomlands 3:9 inkomstskattelagen. - Begränsat skattskyldig – fysiska personer 3:17 inkomstskattelagen. Skattskyldig för vissa inkomster 3:18. T.ex. bor utomlands men har en fastighet som genererar pengar i Sverige. - Juridiska personer, 6kap inkomstskattelagen. Skatter och avgifter - Vad är skillnaden? Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Skatt: Tvångsbidrag till samhället – ingen motprestation, men indirekt (sjukvård, skola osv) Avgift: Ska ge en motprestation till inbetalningen. ARBETSRÄTT I huvudsak civilrätt och innehar både tvingande och dispositiva regler. Anställningsavtal – konsensusavtal (Parter och huvudprestation nedan) - Arbetsgivare – Arbetstagare - Betalar vederlag – Utför arbete - Arbetsledningsrätten – Arbetsskyldigheten Kollektivavtalet – formavtal - 23§. Med kollektivavtal avses ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare (dessa kan vara organisationer) om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. - Det finns centrala och lokala avtal Kollektivavtal för privat sektor - Arbetsgivarorganisationen ALMEGA (inom tjänstesektorn och medlemsföretagen representerar ett sextiotal olika branscher. - SACO-förbund Akavia (löneavtal och allmänna anställningsvillkor) Vad är arbetsrätt? - De är de regler som behandlar arbetsförhållanden, särskilt relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. - Arbetsrätten kan delas upp i 2 huvudområden; Frågor som rör det enskilda anställningsförhållandet och frågor som rör kollektivavtal. - Utöver detta så brukar man till arbetsrätten räkna de processrättsliga frågorna som är unika för arbetsrättsliga tvister. Individuell arbetsrätt: Lagen om anställningsskydd (LAS) - Vilka som omfattas? - Vilka regler i lagen som är tvingande och dispositiva? - Anställningsformer; Tillsvidare, tidsbegränsade, provanställning. - Anställnings upphörande (uppsägning från vardera sida) - Avskedande från arbetsgivarens sida (grovt åsidosättande av sina åligganden) Vem får anställa? Diskrimineringslagen - Lagen är tillämplig när arbetsgivaren: beslutar om vem som ska anställas, beslutar om befordran, beslutar om lön och anställningsvillkor, säger upp, avskedar eller permitterar en arbetstagare. - Lagen är tvingande – Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - 1. Kön - 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck. - 3. Etnisk tillhörighet - 4. Funktionsnedsättning - 5. Sexuell läggning - 6. Ålder Anställningsformer enligt LAS - Anställningsavtalet: 4§ - Avtal gäller tills vidare. Tidsbegränsning får dock träffas i de fall som anges i 5-6§. Om ett sånt avtal träffas så kan arbetstagaren enligt 36§ få domstolsförklaring att avtalet ska gälla tills vidare. - Tidsbegränsning enligt 5§ får träffas för; allmän visstidsanställning, för vikariat och för säsongsarbete. - En allmän visstidsanställning övergår dock till en tillsvidare anställning när arbetstagaren varit anställd i en visstidsanställning i mer än 2 år under en 5-årsperiod eller om arbetstagaren under en period haft allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete följt på varandra. - Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när man varit anställd i mer än 2 år under en femårsperiod. - Provanställning 6§ - högst 6 månader. Vill man inte att denna fortsätter så måste man ge besked om detta senast när prövotiden går ut. Gör man inte detta så förvandlas provanställningen till en tillsvidareanställning. Om inte annat avtalats så får provanställningen avbrytas även före utgången av den. - Anställningsformer 3§, allmänna förhållningsregler 2§. Anställnings upphörande: Så fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid. Lönetak: 44’/mån Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Vilka kan ansöka om detta? - Företag kan visa på tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter att klara de utmaningar som till exempel kommer av covid-19. Det kan alltså vara något som är skapat utanför arbetsgivarens kontroll men specifikt drabba verksamheten. Alla arbetsgivare kan få stöd förutom vissa offentliga aktörer, om kraven är uppfyllda. - Turordning vid uppsägning 22§ pga. arbetsbrist så ska arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler. - Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst 10 anställda plocka undan endast 2 st som är av stor vikt i verksamheten. De som tas undan har företräde till fortsatt anställning. Turordningen för de som inte tagits undan bestäms utan arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Anställda med längre anställningstid har företräde och vid lika anställningstid har högre ålder företräde. Om man bara efter omplacering kan fortsätta sitt arbete så är förutsättningen för företräde att den anställde har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. - Personliga förhållandet - Uppsägning med uppsägningstid och enligt 18§ får avskedande ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Saklig grund – personliga förhållanden * Arbetstagarens ställning * Arbetsplatsens storlek * Anställningstid * Arbetsgivarens åtgärder * Framtidsprognos Arbetstider - Lagen har regler om hur arbetstiden ska förläggas och omfattas - Bestämmelser om hur mycket man får arbeta per dygn, vecka och år. Samt tar upp jourtid, beredskap, raster och pauser som man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Ledighetsregler - Semesterlagen: Semester, semesterdagar (med och utan semesterlön), förläggningen av semestern, rätt att spara samt semesterlön och semesterersättning. Föräldraledighet – i samband med förlossning - Oavsett om man tar ut föräldrapenning så har man som gravid rätt till hel ledighet i samband med barnets födelse. Vilket betyder att man kan vara ledig i minst sju v innan och sju v efter förlossning. - Hel föräldraledighet innebär att man har rätt att vara helt ledig till barnet är 18 månader oavsett föräldrapenning eller inte. Dessutom har man rätt till hel föräldraledighet så länge man får hel föräldrapenning. - Ledighet för vård av barn: Man har rätt att vara ledig på heltid för vård av barn tills barnet är 18 mån oavsett föräldrapenning eller inte. Under tiden som man tar ut föräldrapenning har man rätt att gå ner i arbetstid i motsvarande omfattning. SGI (sjukpenning grundande inkomst) - Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning – alla dessa grundar sig på den SGI-inkomsten. - SGI används för att räkna ut storleken på sjukpenning och fastställs av försäkringskassan utifrån beräknad årsinkomst. Har man inte längre en arbetsinkomst är huvudregeln att SGI-inkomsten slutar att gälla. - Sjuklön: Arbetsgivare betalar sjuklön om man är sjuk i 14 dagar. - Sjukpenning: Betalar försäkringskassan när den anställde tillfälligt inte kan arbeta på grund av sjukdom. - Sjukersättning: Kallades tidigare för förtidspension, får arbetstagaren om den troligtvis aldrig mer kommer kunna jobba. - Sjuklönelagen: Arbetsgivaren betalar sjuklön i 14 dagar, förutom karensavdrag som motsvarar 20% av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Efter karenstiden till och med dag 14 betalar arbetsgivaren sjuklön som är 80% av lönen, oavsett vad man tjänar, därefter sjukpenning från försäkringskassan. Arbetsmiljölagstiftning - Här finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns även regler om samverkan mellan arbetsgivare och anställda. Kap 1. – Lagens ändamål och tillämpningsområde: Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Kap 2. – Arbetsmiljöns beskaffenhet – Arbetsförhållandet ska anpassas till människornas olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende samt att den anställde ska få ha möjlighet att forma sin egen arbetssituation samt i förändrings och utvecklingsarbetet som rör sitt eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att anställde inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar. Löneformer och förläggning av arbetstid ska också beaktas. Arbetet ska även ge möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt att man ska sträva efter personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Kap 3. – Allmänna skyldigheter – Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att anställde utsätts för ohälsa eller olycksfall. Utgångspunkt ska vara att allt som kan leda till ovan nämnt ska undanröjas. Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 och genomföra diverse åtgärder som behövs för god arbetsmiljö. Man ska följa föreskrifter och använda diverse skyddsanordningar och iaktta försiktighet för att förebygga. Kap 6. – Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare – Arbetsgivare och arbetstagare ska på ett lämpligt sätt bedriva organiserad verksamhet. Skyddsombud och skyddskommitté skall finnas. Centrala föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Föreskrifterna som systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Och arbetet innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Organisatorisk och social (AFS 2015:4) – föreskrifterna om detta reglerar kunskapskrav, mäl, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. KONKURRENSRÄTT (KONKURRENSLAGEN 2008:579) Varför finns det konkurrensrättsliga regleringar? - För att värna om sund konkurrens. Och konkurrens är en tävling på den ekonomiska spelplanen och då ska alla spela efter samma spelregler och dessa ställer konkurrensrätten upp. Man får inte ingå avtal som bryter mot konkurrensreglerna. - De centrala konkurrensreglerna hittas i konkurrenslagen. 2 centrala förbud finns det i konkurrenslagen: - Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete (karteller) - Förbud mot missbruk och dominerande ställning Vilka måste följa konkurrensreglernas tillämpningsområde - Företag = alla som bedriver ekonomisk och kommersiell verksamhet oavsett form, alltså ab, enskilda firmor, föreningar, offentliga förvaltningar osv. - Undantaget är om verksamheten bedriver myndighetsutövningar (om någon fattar beslut med bindande verkan åt någon annan med stöd av lag – då är inte konkurrenslagen tillämplig och då är inte heller företags begreppet uppfyllt) Relevant marknad – när man bedömer om ett företag påverkat konkurrensen så måste vi veta var konkurrensen påverkats. Hittar ett företag på något på en marknad så behöver det inte nödvändigtvis innebära konsekvenser på någon annan marknad. Därför avgränsar vi marknaden. - Relevant produktmarknad (RPM) – detta handlar om att avgöra vilka produkter som konkurrerar med varandra och vilka produkter som är utbytbara. Exempel: 2 producenter för bananer som begränsar konkurrens, är det då bananer eller frukt överlag som är den relevanta produktmarknaden? För att bestämma detta så använder sig domstolarna av ett hypotetiskt test: hur skulle en konsument bete sig om man höjer priset på en produkt litegrann? Om effekten skulle bli att om man höjer priset lite på banan så skulle konsumenten i större utsträckning köpa päron, ja då ingår banan och päron i samma relevanta produktmarknad. - Relevant geografisk marknad (RGM) – bedömningen går till på ungefär samma sätt. Finns oftast en liten utbytbarhet. Däremot ju dyrare produkten blir, desto större är den geografiska marknaden. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete (krävs 2 eller fler företag) – när vi försöker angripa karteller) (2:1 Konkurrenslagen) 1. Avtalskriteriet – företag måste ha ingått avtal med varandra. 2. Konkurrensbegränsningskriteriet – Avtalet måste ha begränsat konkurrensen. 3. Märkbarhetskriteriet (bagatellgräns) – konkurrensen måste vara begränsat på ett sätt som är märkbart. För att förbudet ska aktualiseras så måste dessa 3 rekvisit måste vara uppfyllda för att man ska kunna angripa. Avtalskriteriet – samordnad praxis - Det måste inte finnas något kontrakt för att man ska kunna angripa konkurrensrättsligt. Det måste inte finnas anbud och accept. Det räcker med att dom samordnat sitt förfarande. Samordningen innebär att parterna ska vara överens om att man ska göra på ett visst sätt. Det måste däremot finnas kontakt mellan parterna. - EXEMPEL: 2 bensinmackar i en mindre stad har kommit överens om att höja priserna på bensinen – då har vi kontakt. Däremot, om den ena ägaren kör förbi sin konkurrens, ser priserna höjer sina och nästa dag höjer den andre efter att ha kört förbi osv. Då finns det ingen kontakt och är inget samordnat förfarande utan ett så kallat parallellt uppträdande och det är inte förbjudet. Konkurrensbegränsning - Fastställa priser - Begränsa produktion - Dela upp marknader - Kopplingstvång (vill ni köpa denna vara så måste ni köpa denna med) Märkbarhet - Att fastställa priser, dela upp marknader eller begränsa produktion är alltid märkbart. - Märkbarhet/bagatellgräns (KKVFS 2009:1) - Potentiella konkurrenter: Sammanlagda marknadsandel större än 10% för att avtalet ska vara märkbart - Olika sälj led: Sammanlagda marknadsandel större än 15% för att avtalet ska vara märkbart. Undantag – Även om rekvisiten är uppfyllda så kan företag ändå få ingå ett konkurrensbegränsande samarbete - Individuella undantag (2:2 konkurrenslagen): Ökad effektivitet, kundnytta, nödvändig begränsning, ej utesluta konkurrens. - Gruppundantag Förbud mot missbruk och dominerande ställning (2:7 konkurrenslagen) – de som har en dominerande ställning får inte missbruka denna. Detta används vid ensidiga uppträdanden på marknaden. De 2 rekvisit som måste vara uppfyllda är: - Krävs dominerande ställning - Missbruka sin ställning För att undersöka och tillämpa ”missbruk och dominerande ställning” så tittar man på: - Dominans – Man måste fastställa den relevanta marknaden och om företaget har en dominans och detta görs genom olika indikationer, och det gör man lättast genom att titta på marknadsandelarna för företaget. - Marknadsandelar: Presumtioner Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - <30: ingen dominans - 30–40: under den gräns som ensamt tyder på dominans - >40: tydligt tecken på dominans - >50: presumtion för dominans - >65: starkt bevis för dominans Man tittar även på ekonomisk styrka, kunskapsmässigt övertag (ex. patent) och eventuella handelshinder. Man får alltså göra en sammanlagd bedömning för att komma fram till om de har en dominans eller inte och inte snöa in på enskilda faktorer. Missbruk (man får vara dominerande ställning men man får inte missbruka den) (2:7 konkurrenslagen) - Oskäliga priser (höga eller låga) - Långa uppsägningstider - Exklusivitetsavtal - Begränsning av produktion - Olika villkor för likvärdiga transaktioner - Kopplingstvång Processen vid misstänkta överträdelser - Konkurrensverket utreder efter anmälan, tips eller på eget initiativ. - Konkurrensverket kan efter en utredning fatta beslut om åläggande, t.ex. att företaget ska upphöra med konkurrensbegränsningen. - KKV kan även ansöka om utdömande av konkurrensskadeavgift hos patent och marknadsdomstolen (alltså får dom böter). - Så om ett företag avsiktligt eller oaktsamt brutit mot detta så kan man få böter upp till 10% av föregående års omsättning. Företaget kan dock anmäla sig till ett eftergiftsprogram om man är först med att avslöja ett sånt här samarbete för att få rabatt eller slippa avgift (eftergiftsprogrammet). Denna domen kan dock överklagas hos patent och marknadsöverdomstolen. Övriga sanktioner - Avtal som man ingår i strid med 2:1 och 2:7 är ogiltiga. SKADESTÅNDSRÄTT (SKADESTÅNDSLAGEN 1972:207) 1. Grundläggande förutsättningar för skadestånd Numera kallas det för ersättningsrätt då det numera kan komma ersättning för många olika håll inte bara genom skadestånd. (ersättning i olika sammanhang). Fokus på utomobligatoriskt skadestånd, dvs skadestånd utom avtalsförhållanden (skadestånd som inte regleras i tecknat avtal) och då tittar man i skadeståndslagen, skulle det däremot ha ursprung i avtal, hänförman istället till avtalsrätten. Skadestånd är en ekonomisk ersättning för skada som orsakats av någon annan som om skadan inte hade inträffat. Skadeståndets syfte är prevention (förebygga) men även reparation (ersätta skadelidande för skadan). Grundläggande reglerna i skadeståndslagen är: - Lagen är dispositiv 1:1, om ej annat är särskilt föreskrivet i avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Lagen är en ramlag. Åtskilliga normer finns inte med i lagen, ex. kravet på orsakssamband finns inte uttryckt i lagen alls. Utan lagen bidrar endast med grundläggande bestämmelser och struktur. MAO så får man ofta gå utefter förarbeten och eller praxis. - Lagen kan ha betydelse inom avtal i vissa fall - Kompletteras av speciallagstiftning och oskrivna principer. Ersättningsbara skador enligt skadeståndslagen: Skada ska ha inträffat: - Sakskada 2:1 - Personskada 2:1 - Ren förmögenhetsskada 2:2 - Kränkning 2:3 2:1 – Culparegeln skadeståndslagen - Den som uppsåtligen (culpa) eller av vårdslöshet (dolus) vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. - Regeln kallas för culparegeln och anses vara en av civilrättens mest grundläggande normer. - För att behöva betala för någons skada måste man med andra ord ha gjort något fel. Är det tillexempel av olyckshändelse så är man inte skadeståndsskyldig. - Skadeståndsansvar framför allt vid aktiva handlingar men i undantagsfall även pga. underlåtenhet. När man bedömer om någon ska betala skadestånd så gör man detta enligt ”culpamodellen” (finns inte heller i skadeståndslagen utan går under ”allmänna rättsprinciper) - Subjektiva rekvisit 1. Uppsåt/vårdslöshet - Objektiva rekvisit 2. Skada ska ha inträffat, 3. aktivt handlande (undantag finns – tex om man grävt en grop men sen inte spärrat av), 4. adekvat kausalitet (tydligt orsakssamband) och 5. rättsstridig handling (en godtagen av rättsordningen) (här kommer reglerna om nöd och nödvärn in) - Alla dessa 5 kriterierna måste vara uppfyllda för att bli skadeståndsskyldig. 2. Sakskada och ren förmögenhetsskada Sakskada – skada på eller förlust av egendom (ska i första hand avse en skada som tillfogats ett fysiskt föremål genom fysiska medel) Förutsättning är ovan; 2:1 uppsåt eller vårdslöshet Ersättning lämnas för: 5:7 skadeståndslagen - Sakens värde, reparationskostnad, värdeminskning - Annan kostnad (ofta stilleståndsersättning) - Inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet Ren förmögenhetsskada – enda skadetypen som faktiskt klassificeras i skadeståndslagen (ingen följförlust av en personskada eller sakskada) - Ekonomisk skada som inte har samband med person eller sakskada 1:2 skadeståndslagen - Ersättning enligt skadeståndslagen om den är orsakad genom brott 2:2 (regeln har tidigare tolkats e contario så att ren förmögenhetsskada som inte orsakats genom grott inte ersätts, men praxis har nu börjat öppna sig, kärnområdet är dock fortfarande: brottsligt orsakade skador, se även 3 kap, där brott inte förutsätts) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 3. Personskada Innefattar fysiska och psykiska skador på den mänskliga kroppen som är medicinskt påvisbara, dvs ett sjukdomstillstånd (smärta och död inkluderat) och för detta kan man då få ersättning för ekonomiska skador samt ideella skador. Skadestånd för personskada så går man till kap 5:1 i skadeståndslagen - Ekonomisk skada: skada som kan beräknas i pengar, ersättning utgår för kostnader och inkomstförlust men även i viss mån för kostnader för närstående. - Ideell skada: icke ekonomisk skada, ersättning utgår för sveda och värk (övergående natur), lyte och men (bestående art) och särskilda olägenheter till följd av skadan Fysiska stödjs av journaler och läkare osv. När det kommer till psykiska besvär så finns det schabloner (vid våldtäkt eller sexuellt mot barn) som man uträknar skadeståndet efter. I praktiken så använder man sig av standardiserade tabeller (trafikskadenämnden). Används när man ska bestämma ersättning för sveda och värk och lyte och men. Om personskadan leder till döden 5:2 - Skadestånd för begravningskostnad, annan kostnad samt förlust av underhåll - Skadestånd för personskada till anhöriga (ersättningsberättigade är nära anhöriga (make, sambo, barn, sammanboende syskon), medicinskt påvisbar psykisk personskada – dock bevislättnad, NJA 2000 s. 521, samt att schablonbelopp har utvecklats – NJA 2004 s.26) - Gäller även om en anhörig befunnit sig i ett livshotande tillstånd under en icke obetydlig tid, NJA 2006 s.181 Skadeståndet till närstående är ett avsteg ifrån huvudregeln som finns i skadeståndslagen om att det inte finns skadeståndsskyldighet för tredjemansskador. Ersättningen tar sikte på efterverkningarna av skadan. Subjektiv bedömning av den enskilda skadelidandes situation. Och detta betyder då att 2 till synes likvärdiga skador kan ge helt olika typer och belopp av ersättning beroende på omständigheterna. 4. Kränkning 2:3 och 5:6 i skadeståndslagen - Ideell (icke ekonomisk ersättning) - Förutsättningar för ersättning: Om någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp på person, frihet, frid eller ära. - Endast allvarliga kränkningar ersätts - Kan utgå även om personskada inte uppkommit - Ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, dvs objektiv bedömning 5:6, dvs samma kränkning ska ersättas på samma sätt. - Syfte: kompensera känslor som den kränkande handlingen har framkallat hos den skadelidande, rädsla, förnedring, skam - I praktiken bedömningar med utgångspunkt i HD’s och brottsoffermyndighetens praxis. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 5. Barn och skadestånd (och i vilken utsträckning som föräldrar kan bli ansvariga för sina barns handlingar) - En vanlig missuppfattning är att föräldrarna är skadeståndsskyldiga för sina barn, men så är det inte i normalfallet. - Barn blir skyldiga under samma förutsättningar som vuxna, dvs om de är vårdslösa, 2:1, 2:2 och 2:3. - Storleken på skadeståndet bestäms med stöd av 5:e kap. - I 2:4 finns dock en specialregel gällande jämkning (nedsättning) av barns skadeståndsskyldighet. Att man ska ta hänsyn till barnets ålder och utveckling, händelsens beskaffenhet men också om det finns en ansvarsförsäkring som kan täcka skadeståndet. Föräldrarnas skadeståndsansvar - I normalfall inte, DOCK: - Om päronen brustit i sin tillsynsplikt över barnet 6:2, så kan föräldrarna bli skadeståndsskyldiga istället för barnet enligt 2:1 pga. egen vårdslöshet. OBS, tillsynsplikten minskar i takt med barnets stigande ålder. - Om barnet orsakar skada genom brott, så är päronen solidariskt (tillsammans) skadeståndsskyldiga tillsammans med sitt barn enligt 3:5 (begränsas till 1/5 av basbeloppet per skada och kan även jämkas/sättas ned/falla bort om förutsättningarna i 3:6 är uppfyllda. - Finns 4 grunder för jämkning/nedsättning av skyldigheten: 1. Om de inte har kontakt 2. Om barnet är omhändertaget 3. Om barnet vållar för att skada sin vårdnadshavare 4. Om en vårdnadshavare vidtagit saker för att ungen inte ska begå brott men ändå gör det. 6. Gemensamma bestämmelser i 6 kap skadeståndslagen Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Jämkning av skadestånd: - Om skadelidande (dem som skadats) har medverkat till skadan 6:1 (personskada – uppsåtligen eller GROV eller sakskada – vållande, oaktsamhet av normalgraden) - Om skadeståndsskyldigheten riskerar att bli oskäligt betungande för den skadeståndsskyldige OBS att skadelidandes behov av skadestånd ska beaktas 6:2) (ev typ existensminimum för resten av livet ”cry baby” osv) Om flera blir skyldiga att betala skadestånd tillsammans: (solidariskt skadeståndsansvar) - 6:4 - Huvudregel: Var och en av dem svarar för hela skadeståndet, dvs skadelidande kan kräva vem som helst av dem på hela beloppet och efter det får de ansvariga dela upp summan mellan dem så som dem tycker att det är lämpligt. 7. Principalansvar (arbetsgivarens ansvar), strikt skadeståndsansvar och andra lagar om skadestånd/ersättning Arbetsgivarens ansvar (och arbetstagarens) - Ansvarar för sina arbetstagares skadevållande 3:1 - Krav på culpa (vållande) från arbetstagarens sida - Skadan ska vara vållad i tjänsten, dvs direkt samband med arbetet - Ren förmögenhetsskada, endast genom brott. Nära samband med tjänsten krävs. - Brottsliga handlingar? Endast om kopplade till tjänsten Principer bakom regleringen: Arbetsgivaren ska teckna en ansvarsförsäkring Arbetstagaren själv ansvarar enbart om det föreligger ”synnerliga skäl” enligt 4:1, när kan detta vara? Sällsynt!! Det allmännas ansvar - 3:2 Stat och kommuns ansvar för skador som orsakats vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning - Skadetyper som ersätts: Sakskador, rena förmögenhetsskador och kränkning - Fel eller försummelse vållande, dock undantagsvis strikt ansvar - Myndighetsutövning maktutövning - 3:3 Myndighets ansvar för ren förmögenhetsskada vid felaktiga upplysningar eller råd, obs, särskilda skäl. Strikt skadeståndsansvar – när man anser att det behövs mer än culpaskyddet. Finns det specialregler så går dessa före SKL, allt enligt 1:1 i SKL. - Skadeståndsansvar oberoende av vållande, dvs skadeståndsansvar även vid rena ”olyckor”. - Återfinns i specialskadeståndsrätten tex miljöbalken, atomansvarighetslagen, produktansvarighetslagen, järnvägstrafiklagen, sjölagen, hund och kattlagen (tex när hunden sliter sig och biter en förbipasserade, skadeståndsskyldig trots ”inget fel från ägaren”. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Andra lagar som innehar paragrafer som reglerar skadestånd och går före SKL (finns fler än dessa) - Trafikskadelagen 1975:1410 - Patientskadelagen 1996:799 - Produktansvarslagen 1992:18 - Brottskadelagen 1978:413 8. Ersättning för brottsligt orsakade skador. Brottsskadeersättning - Statlig ersättning för skador (framför allt personskada och kränkning) som orsakats till följd av brott - Ersättningen är subsidiär i förhållande till skadestånd och försäkringsersättning - Bestäms av brottsoffermyndigheten enligt skadeståndsrättsliga principer - Ansökan inom 3 år efter avslutad rättsprocess - Regressrätt (återkrav) mot skadevållaren Försäkringsersättning Skadelidande - Hemförsäkring (överfallsskydd) - Annan ev egendomsförsäkring - Olycksfallsförsäkring - Livförsäkring STRAFFRÄTT (BROTTSBALKEN 1962:700) Straffrätt är den yttersta graden av tvång i samhället och hör till den offentliga rätten och det är staten/domstol som får straffa medborgare. Tanken med detta är att man ska avhålla medborgarna från att begå brott (den preventiva funktionen) 1. Allmänt om straffrätten och dess systematik Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Vad är ett brott? - Brott: 1:1 en i lag straffbelagd handling - Straff: 1:3 – böter eller fängelse - Brott: En handling som i lagen är belagd med böter eller fängelse - Krav på personligt ansvar - Man kan inte åberopa okunskap för alla ska veta vad som gäller Allmän straffrätt – Brott i brottsbalken Specialstraffrätten – Brott i annan lagstiftning (trafikbrottslagen, narkotikabrottslagen osv) Straffrättens allmänna del: - 1–2 kap - 23–24 kap - Grundläggande förutsättningar för ansvar, ansvarsfrihetsgrunder, osjälvständiga brottsformer osv. - Allt i den allmänna delen är inte reglerat utan man får kolla i förarbeten osv. Tex. vad som är oaktsamt. Straffrättens speciella del: - 3–22 kap speciallagstiftning - Brottsbeskrivningar (brottskatalogen) Straffrättens reaktionära del - 25–38 kap - Straffvärde - Straffmätning - Påföljder - Särskild rättsverkan av brott Brottsbalkens systematik: - 1 kap: Allmänna bestämmelser, vad är brott, vad är straff, uppsåt, brott under rus, under 15 år osv. - 2 kap: tillämplighet av svensk lag - 3–7 kap brott mot person - 8–12 kap förmögenhetsbrotten - 13–22 kap brott mot staten eller samhällets skyddsintressen - 23 kap osjälvständiga brottsformer - 24 kap ansvarsfrihetsgrunder - 25–38 kap straffmätning, påföljder m.m. Legalitetsprincipen - Regeringsformen (RF)2:10 ”Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd när den förövades - BrB (brottsbalken) 1:1 ”Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilket straff som sägs nedan är föreskrivet - = ingen får dömas till straff utan uttryckligt lagstöd. - 1. Förbud mot analog strafflagstillämpning - 2. Förbud mot retroaktiv lagstiftning (RF 2:10) - Ställer krav på förutsebarhet, dvs tydlighet i lagen. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Ett avsteg från detta är: att man kan tillämpa en retroaktiv bestämmelse om den nya bestämmelsen innebär att brottet blir avkriminaliserat eller att straffet för detta brottet blir lindrigare eftersom att detta då leder till ett förmånligare resultat för den som begått straffet och detta strider då inte mot legalitetsprincipen. 2. Brottskonstruktion samt objektiva och subjektiva rekvisit, dvs, när begås ett brott? Först och främst en otillåten gärning i lagen som är belagd med böter eller fängelse Objektiva förutsättningar för brott Straffbestämmelserna innehåller brottsbeskrivningar, rekvisit som anger vad som ska ha hänt för att brottet ska anses föreligga i fullbordad form Subjektiva förutsättningar för brott Räcker inte med att en brottsbeskrivning är uppfyllt, finns ett krav på personligt ansvar, skuld, för att straffansvar ska bli aktuellt. Brottskonstruktion A) Nivån – Rekvisit för otillåten gärning (objektiva rekvisit) A1) Alla objektiva rekvisit för ett brott är uppfyllda för att man ska kunna döma någon A2) Frånvaro av rättfärdigande omständigheter (dvs objektiva ansvarsfrihetsgrunder) = brott i objektiv mening (tex nödvärn och nöd) B) Nivån – Rekvisit för personligt ansvar (subjektiva rekvisit) B1) Det allmänna skuldkravet (uppsåt/oaktsamhet 1:2 BrB). Uppsåtet måste täcka samtliga rekvisit i brottsbeskrivningen = täckningsprincipen (man måste veta att man tar någon från nån annan till exempel) B2) Frånvaro av ursäktande omständigheter (subjektiva ansvarsfrihetsgrunder) = brott även i subjektiv mening. (tex nödvärns excess FL 3) Brottets objektiva sida (rekvisit) (A1) - Utgörs oftast av ett handlande dock kan i undantagsfall underlåtenhet straffas. (tex fyndförseelse, underlåter att anmäla hittegods eller mened) – man gör inget som man borde göra. - Många brott (inte alla) uppställer ett krav på att en viss effekt ska åstadkommas tex en skada eller konkret fara för skada. Brottets subjektiva sida (rekvisit) (B1) - 1:2 BrB – uppsåtligen – handlande med insikt, men finns 3 olika. - 1. Direkt uppsåt/Avsiktlighetsuppsåt – Effekten är avsikten/målet - 2. Indirekt uppsåt/Insiktsuppsåt – Effekten kommer som en följd men är inte avsikten med handlingen. - 3. Likgiltighetsuppsåt – Man vet att det finns en risk att effekten förverkligas men man förlikar sig med detta. - Man delar upp uppsåten för att detta kan påverka om man ens blir dömd till brottet och vilket straff man ska få. Brottets subjektiva sida (rekvisit) - Oaktsamhet – finns ingen definition i lagen - Oaktsamhetsbedömning i 2 led - 1. Formulera önskvärd aktsamhet och jämför med gärningen: Finns förhållningsregler i lag, annan författning eller i myndighets föreskrift? Om inte, hur skulle en normalt aktsam person ha agerat? Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - 2. Beakta vad som hade kunnat begäras av gärningsman i den aktuella situationen, tex pga ålder, utbildning osv. OBS! Detta kan vara oaktsamt att försätta sig i en situation som kräver egenskaper som man saknat. Uppsåt och rus – brottets subjektiva sida - BrB 1:2 2st - I 1:2 säger man att om man är full så utesluter inte detta att man kan dömas för brott. - Ändrades till mildare 2011 efter dom i HD och nu bedöms uppsåtet på samma sätt som för en nykter. Juridiken skiljer inte på gott eller ont uppsåt! 3. Osjälvständiga brottsformer och medverkan, 23 kap Brottsbalken Att dessa kallas för osjälvständiga brottsformer för att straffansvar inte kan följa av enbart en straffbestämmelse i brottsbalken utan straffansvar följer av en kombination av en vanlig straffbestämmelse + någon annan bestämmelse nämligen speciella regler som finns i anslutning till de vanliga straffreglerna som anger att de osjälvständiga brottsformerna är kriminaliserade på ett visst stadium. Dessa reglerna hittar man i de sista paragraferna i slutet på varje kapitel i brottsbalken. Är det så att ett visst brott i det aktuella kapitlet inte nämns i den här paragrafen där man räknar upp vilka osjälvständiga brottsformer som är kriminaliserade så är det brotten då inte straffbelagt i sitt osjälvständiga stadium. Försök BrB 23:1 Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Har man påbörjat utförandet utan att fullbordat…. (LAGBOKEN) 3 krav: Brottet måste vara straffbelagt på försöksstadiet, utförandet ska ha påbörjats men inte avslutats, fara för brottets fullbordan måste föreligga eller vara utesluten bara pga. tillfälliga omständigheter. Förberedelse 23:2 1st – befattning med egendom. - Måste vara straffbelagt på förberedelsestadiet och finnas konkret fara för brottets fullbordan. Stämpling 23:2 2st – befattning med personer. - Måste vara straffbelagt på stämplingsstadiet och finnas konkret fara för brottets fullbordan. - Stämpling till brott förutsätter att brottet inte har genomförts, inte ens i form av försök, eftersom stämplingsbrottet då övergår till att bli medverkan i brottet (anstiftan) Underlåtenhet att avslöja och hindra brott 23:6 (något som är straffbart) - Anmäler man inte ett brott i tid eller avslöjar (och det inte är fara för mig själv eller mina närmaste) så ska man dömas för underlåtenhet. (23:6 1st) - Även föräldrar som icke gör detta kan dömas för underlåtenhet att hindra brottet. (23:6 2st) Brottets kronologi: Förberedelse/Stämpling – Försök – Fullbordat brott Medverkan – 23:4 BrB - Delas upp i 3 kategorier: - Gärningsmannaskap – Den eller de som begår brott och uppfyller objektiva rekvisiten - Anstiftan – Den som genom psykisk påverkan förmått annan till utförandet (stämplaren som har lyckats förmå någon till försök eller fullbordat brott) - Medhjälp – Främjat gärning med råd eller dåd (psykiskt stöd/fysisk hjälp). Krävs inte att medhjälpsgärningen faktiskt underlättat gärningen. - Medverkan är alltid tillämpligt på alla brott i BrB, behövs ej särskilt straffbud, därför inte en osjälvständig brottsform. 4. Ansvarsfrihetsgrunder 24 kap Brottsbalken Ansvarsfrihetsgrunder Objektiva (A2) – Handlingen och situationen som det begås i, moralisk bedömning, helt oberoende av gärningspersonen. - Nödvärn 24:1 – Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, mot den som med våld eller hot hindrar att egendom återtas på bar gärning, mot den som olovligen trängt in i eller försökt i rum, hus, gård eller fartyg och mot den som vägrar lämna bostad efter tillsägelse. Uppenbart oförsvarligt. - Laga befogenhet 24:2 – Reglerar rätten för personal vid häkte, anstalt och arrest för att använda våld mot den som är frihetsberövad för att förhindra rymning och att man får bruka våld för att upprätthålla ordningen. Men det måste vara våld - Nöd 24:5 – Föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom osv. Sekundärt till nödvärn. Brott endast om gärningen vid helhetsbedömning är oförsvarlig. Oförsvarligt. - Samtycke 24:7 – Tex om man frivilligt ställt upp på slagsmål. Måste vara giltigt samtycke, hållit sig inom samtyckets gränser. Helhetsbedömning av det enskilda fallet. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Subjektiva (B2) – Handlingen anses ursäktlig med tanke på gärningsmannens insikter och sinnestillstånd. - Excess 24:6 – Gjort ett brott, subjektivt och objektivt. Man har i nöd eller nödvärn gjort mer än vad situationen krävt. Uppenbart oförsvarligt – nödvärn eller oförsvarligt – nöd eller fortsatt om nöd/nödvärn upphört. Tas dock hänsyn om man haft svårt att besinna sig. - Förmans befallning 24:8 – Man bör inte lyda befallning om brottslig gärning, i undantagsfall när lydnadsförhållandet är tyngre än att gärningen inte utförs kan man slippa ansvar. Snävt tillämpningsområde!! - Straffrättsvillfarelse 24:9 – Missuppfattning och okunnighet ger inte ansvarsfrihet MEN, undantag finns då felaktighet vid kungörelse av bestämmelse, utlänning bryter mot en för denne helt främmande regel eller om en myndighet har lämnat felaktig info om ett handlandes laglighet. - Putativa situationer (inbillat nödvärn/nöd) – När man missuppfattar eller felaktigt tror att ett nödvärn eller nödsituation föreligger. Och att detta avser en faktisk omständighet och att ansvarsfrihet hade förelegat om min uppfattning hade varit sann/riktig. Överväg oaktsamhetsbrott. 24:5 Hjälp - Hjälper man någon i en situation så har man rätt att ”ta över nödvärnsrätten”, nöd och laga befogenhetsingripanden. 5. Påföljderna I BrB är relativt bestämda straff en straffskala. Gärningsman över 15 år kan dömas till straff. Straffskalan utgör/påverkar: 1. Ram för utmätning av påföljd 2. Påverkar val av tvångsmedel 3. Påverkar brottets preskriptionstid. Böter: Dagsböter eller penningböter som tillfaller staten. Anses alltid lindrigare än fängelse och detta står i 1:5. Ska inte blandas ihop med ordningsbot från tex polis eller parkering. Fängelse: Minst 14 dagar och max 18 år. Även på livstid som man efter 10 år kan ansöka om att få tidsbestämt och på detta så behöver man bara sitta 2/3 av straffets tid men minst 1 månad. Unga lagöverträdare: Ej livstid under 21, 18–21 fängelse bara vid särskilda skäl, 15-18 fängelse bara vid synnerliga skäl, sluten ungdomsvård, ungdomstjänst. Villkorlig frigivning: måste sköta sig annars åker man in igen. Fängelse kan bytas mot: Villkorlig dom 27:3, skyddstillsyn 28:4 och överlämnande till särskild vård. 1:3 Särskild rättsverkan av brottet: tex avgift till brottsofferfonden och skadestånd. 1:8 FORDRINGSRÄTT (LAG OM SKULDEBREV 1936:81) ELLER ORDER = betyder den som har skuldebrevet i sin hand! 2:a kap enkla skuldebrev 3:e kap löpande skuldebrev Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Relevant lagstiftning - Lagen om skuldebrev 1936:81 – Lagen reglerar skuldebrev - Konsumentkreditlag 2010:1846 – Gäller krediter i konsumentförhållanden gäller både lån och avbetalningsköp. - Handelsbalk 1736:0123 2 – Framförallt 10 kap som handlar om pant och borgen som är säkerhetsrätter. 11 kap några föråldrade regler om lån (kan vara värda att titta på iaf. - Räntelag 1975:635 – Här regleras ränta. - Preskriptionslag 1981:130 – När fordringar blir ogiltiga pga ålder. - Köplag 1990:931 – Ingen fordringsrättslig lag men innehåller regler om betalning. - Konsumentköplag 1990:932 – Ingen fordringsrättslig lag men innehåller regler om betalning. - Konsumenttjänstlag 1985:716 – Ingen fordringsrättslig lag men innehåller regler om betalning. Fordringsrättens aktörer - Gäldenär – Den som är skyldig någon pengar, den som är skyldig att betala en fordran. Kredittagare. - Borgenär – Den som har rätt till en betalning för en fordran. Kreditgivare. - Borgensman – Den som går i god för en skuld för gäldenärens räkning. Skuldebrev Löpande skuldebrev: 2 kap - Är en värdehandling (ett papper – har man inte det så kan man heller inte få betalt. - Få hållbara invändningar – som gäldenären kan göra mot en ny förvärvare. När skulden ges vidare så har man som gäldenär liten chans att kunna göra en invändning. - Borgenärsvänliga – Trygga och säkra att omsätta. Tanken är att man ska kunna lita på att det värdet som finns på pappret också är den skuld som man kan kräva in av gäldenären. Enkla skuldebrev: 3 kap - Bevismedel för en fordran (ett rättsanspråk) - Fler hållbara invändningar – Betydligt fler situationer där man som gäldenär kan vägra betala. - Mer gäldenärsvänliga Löpande skuldebrev – 2 kap 11§ SkbrL (Lag om skuldebrev) - Innehavarskuldebrev – Utställda till innehavaren av skuldebrevet. (betalar till den som har skuldebrevet i sin hand) - Orderskuldebrev – Utställd till en identifierbar motpart, till viss man eller order. - Om det inte framgår av skuldebrevet vem det är som har rätt att få betalt så är det att likställa med ett innehavarskuldebrev. Enkelt skuldebrev – 3 kap 26§ SkbrL (Lag om skuldebrev) - Utställda till viss man. Enkla fordringar (är inte skuldebrev och omfattas inte av skuldebrevslagen) – Reglerna i 1 och 3 kap SkbrL är analogt tillämpliga på enkla fordringar (andra skulder som inte är skuldebrev) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Exempel: Fordringar enligt avtal, både muntliga och skriftliga: Försäkringsavtal, spelskulder, lån. Även skadestånd både utom och inom obligatoriska (förstörelse av egendom men även kontraktsbrott). Condictio indebiti – Är en rättsprincip som handlar om misstagsbetalningar och finns inget undantag så finns en fordran enligt den principen. Huvudregel: Felaktiga betalningar ska gå åter och detta är då en enkel fordran. Undantag: Betalning av preskriberad fordran eller om mottagaren är i god tro och hinner inrätta (konsumera) sig efter betalningen. Negotorium gestio – Också en rättsprincip som handlar om ”ingen ersättning för tjänster utan uppdrag” – som är huvudregeln. Undantag: Nödvändigt, ej möjligt att söka samtycke och om åtgärden var rimlig. Exempel: Om man ser att grannens partytält (som är på semester) kan blåsa åt skogen i en storm och tar ner och sätter in det i uthuset så kan man söka ersättning för detta enligt undantag och även detta blir då en enkel fordran. Konsumentkrediter – 1§ KkrL (konsumentkreditlagen) – Gäller kredit som en NI lämnar/erbjuder en konsument. Konsument – 2§ 2st KkrL – En fysisk person som handlar för huvudsakligen ändamål som faller utanför näringsverksamhet. NI – 2§ 3st KkrL – En fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Konsumentkreditlagen – Reglerar kreditköp och vanliga krediter (lån). Den innehåller civilrättsliga regler om tex betalning, ränta, invändningar, ångerrätt osv men också marknadsrättsliga regler om marknadsföring och information. Betalning och ränta Betalningslegitimation – Vem man kan betala av till med befriande verkan och vem som kan kräva betalning. Passiv betalningslegitimation – Motta betalning från gäldenär med befriande verkan, alltså, betalar man till någon som inte har passiv betalningslegitimation så minskar inte skulden med det inbetalade beloppet. Aktiv betalningslegitimation – Har den personen som kan kräva betalning för en fordran. Aktiv betalningslegitimation – Vem kan kräva betalt? Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Ex: Trisslott (har skuldebrevet i sin hand) Ex: Att man ska ha kunnat följa skuldebrevets gång och ha skuldebrevet i sin hand. Ex: En överenskommelse mellan 2 pers Ex: Om man sålt till 2 pers. Passiv betalningslegitimation – Den som man ska betala till? Ex: Betalar man till någon annan än innehavaren av skuldebrevet så minskar inte skulden. Undantag: Om tex fel person har skuldebrevet. Undantag: Om banken överlåter skulden till någon annan bank men betalar i god tro. Ex: Senaste förvärvaren Undantag: Om man betalar i god tro. Tiden för betalning – 5§ 1st SkbrL – Om tiden inte är avtalad så kan borgenären kräva betalning när som helst och gäldenären har även rätt att betala när denne själv vill. Om det finns en avtalad tid så ska gäldenären betala på den dagen och inte innan. 49§ 1st Köplagen / 36§ Konsumentköplagen / 42§ 1st Konsumenttjänstlagen - Avtalad förfallodag, eller Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - När säljaren kräver betalning, dock - Inte före fullbordad leverans/slutförd tjänst Konsumenternas rätt att hålla inne betalningen - Dröjsmål med utförande av tjänst 19§ KtjL - Fel i tjänsten 27§ KtjL - Dröjsmål med leverans av vara 11§ KköpL - Fel i varan 25§ KköpL Betalning i förtid (5§ skuldebrevslagen) Huvudregel: Betalning i förtid är inte tillåten. FÖR ATT: - Ränteintäkter - Skatterättsliga konsekvenser Konsumentkrediter - Alltid rätt att betala i förtid: 32§ KkrL - Borgenär får inte ta ut ränta/avgifter vid betalning i förtid: 36§ 1-2st KkrL Invändningar Löpande skuldebrev - Bestående invändningar regleras i 16–17§ i SkbrL. (sånna som gäldenären kan göra med framgång) Dessa är; Amortering enligt skuldebrev, förfalskat skuldebrev, falsk fullmakt/behörighetsöverskridande, grovt tvång (28§ AvtL), saknat rättshandlingsförmåga (underårig, psykiskt sjuk, förvaltare), preskription, dödning/nedsättning i allmänt försvar. - Icke bestående invändningar exemplifieras i 15§ SkbrL. (exempel på det som inte är bestående invändningar) Enkla skuldebrev/fordringar Förvärvaren har inte bättre rätt 27§ SkbrL Konsumentkrediter Förvärvaren har inte bättre rätt 28§ 1st KkrL Solidaransvar/regress - Flera gäldenärer svarar solidariskt om inte annat avtalats (kan kräva hela skulden av vem som helst av gäldenärerna (solidaransvar)) - Infriar en gäldenär mer än sin del uppstår en regressförfordran (om en gäldenär betalar mer än sin andel uppstår en regress mot de andra) 1 kap 2§ SkbrL 1. Om flera personer är gäldenärer i ett skuldebrevsförhållande och inget annat är avtalat så svarar alla för hela skulden (solidaransvar) 2. Om någon betalar skulden så är de andra skyldiga att ersätta denne för sin del av skulden. Ränta Avtalad ränta 2§ 1st Räntelagen – Ränta på fordran ska inte utgå före den avtalade betalningsdagen eller förrän borgenär kräver betalt (när det inte finns en avtalad betalningsdag). 1§ 2st Räntelagen – Lagen gäller ej om något annat är avtalat (lagen är dispositiv) Alltså, finns inget avtalat så ska ingen ränta löpa. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Legal ränta, löptid Avtalad förfallodag – 3§ 1st Räntelagen - Från dagen då fordran förfaller till betalning Ingen avtalad förfallodag – 4§ 1st Räntelagen - I annat fall än som avses i 3§ - 30 dagar efter framställt krav. Legal ränta, räntans storlek 6§ Räntelagen Dröjsmålsränta = Referensräntan + 8% 7§ Räntelagen Om den avtalade räntan är högre än den legala dröjsmålsräntan fortsätter den avtalade räntan att löpa även efter dröjsmål. Preskription och säkerhetsrätter Preskriptionstid Huvudregel – 2§ 1st Preskriptionslagen - 10 år från tillkomsten Konsumentförhållanden – 2§ 2st Preskriptionslagen - 3 år från tillkomsten - 10 år från tillkomsten om löpande skuldebrev Innebörd och verkan av preskription 8§ Preskriptionslagen - Borgenären förlorar rätten att kräva betalning för sin fordran. 9§ Preskriptionslagen - Vid solidariskt betalningsansvar preskriberas alla gäldenärernas andelar av skulden. Preskriptionsavbrott 5§ Preskriptionslagen - 1. Preskription avbryts genom att gäldenären betalar, betalar ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt genom borgenären, - 2. om gäldenären får ett skriftligt krav eller erinran om fordringen från borgenären eller, - 3. om borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, KF mm. Verkan av preskriptionsavbrott 6§ Preskriptionslagen - Ny preskriptionstid börjar löpa från dagen för avbrottet 7§ 1st Preskriptionslagen - Om avbrott skett enligt 5§ 3punkten Preskriptionslagen, löper en ny preskriptionstid från dagen då det rättsliga förfarandet avslutas. 7§ 2st Preskriptionslagen - Om gäldenärskontakt inte sker preskriberas fordran tidigast ett år efter det rättsliga förfarandet avslutas. Ingen ny preskriptionstid. Borgen Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Betalningsskyldighet för annans skuld - Gäldenärens kreditvärdighet ökar - Inga formkrav för bogensavtal 10 kap 8§ Handelsbalken – Enkel borgen - Borgenären måste först söka betalning hos gäldenären (exekutiva åtgärder krävs) 10 kap 9§ Handelsbalken – Proprieborgen - Borgenär kan söka betalning direkt hos borgensmannen. Pant i lös egendom - Reglerna om pant finns i 10 kap 1–7§ i Handelsbalken. Reglerna är till stor del ålderdomliga men utgör ändå ett uttryck för gällande rätt. - Pantsätter gäldenären egendom så har borgenären rätt att sälja egendomen om gäldenären inte betalar i tid. Sakrättsligt skydd - Tradition som huvudregel (man måste ha överlämnat den lösa egendomen innan för att detta ska gälla). - Denuntiation om panten förvaras hos tredje man. (man meddelar att egendomen är pantsatt) Äganderättsförbehåll (förbehåller sig rätten tills fordran är betald) - Säkerhet vid kreditköp - Säljaren har äganderätt tills fordran är betald - Måste vara allvarligt menat - Förbehållet ska göras innan avtalsslutet - Kan bara avse kreditföremålet OBESTÅNDSRÄTT/UTSÖKNINGSRÄTT (UTSÖKNINGSBALKEN & KONKURSLAGEN) Vad är obeståndsrätt? (vad som händer när någon inte kan eller vill betala) - När förpliktelser inte fullgörs frivilligt - Utsökning – Specialexekution – UB (oftast bara en person som är inblandad) - Konkurs – Generalexekution – Konkurslagen - Gäldenär – Den som är skyldig något (innehar en skuld) - Borgenär – Den som har en fordran på någon Utsökning och utmätning 1. Utmätningsbeslut – kräver exekutionstitel. En dom om betalningsskyldighet är en sådan. Har man inte en sån så kan man vända sig till kronofogden, genom att ansöka om betalningsföreläggande. Får man inte denna godkänd utan att gäldenären motsätter sig denna så måste man ta det till domstol för att få ett ok. Efter detta så får även gäldenären ett förfogandeförbud som innebär att denne inte får sälja eller överlåta utmätt gods. 29§ 4 kap Utsökningsbalken. Överträdelse kan man bli dömd för och då enligt 13§ 17 kap i Brottsbalken. 2. Förberedelse för försäljning och försäljning av utmätt egendom 3. Försäljning av medel Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Utmätning – Utredning 9c § 4 kap UB – KF ska utreda gäldenärens anställning och inkomstförhållanden. - Upplysningar från borgenär - Registerforskning - Förteckning – Gäldenären måste lämna en förteckning över sina tillgångar 14§ 4 kap UB, Bank, Aktier, annan lös egendom. Ska undertecknas på heder och samvete och stämmer inte detta, så kan man bli dömd genom 10§ 15 kap Brottsbalken. - Förhör – Om man inte frivilligt vill uppge så kan man måsta hålla förhör. 10§ 2 kap UB - Upplysning från 3:e man - Förrättning – Man kan även göra en bostadsförrättning för att se om det finns ännu mer egendom att utmäta. Görs bara om det är troligt att det finns. Enligt 17§ 2 kap UB. Även om det är låst få får man gå in och är det kaos så tillkallar man polis. Utmätningsbar egendom (kriterier som måste uppfyllas) 1. Ekonomiskt värde 2. Ska tillhöra gäldenären (presumtionsregler) – KF får inte utmäta egendom som tillhör tredje man. Hjälpregler för detta finns i UB 17–19§ 24-25 4 kap. Lös egendom presumeras tillhöra gäldenären och även egendom som makar eller sambos har i gemensam besittning presumeras tillhöra gäldenären. 3. Egendomen ska vara överlåtbar – 5§ 5 kap UB. Ex som inte är överlåtbar: Ännu ej utfallen lön och rätten till framtida underhållsbidrag detta för att försörjningen ska tryggas. Även saker som är skrivna i testamente som ”inte kan överlåtas” kan heller inte utmätas. 4. Egendomen ska inte tillhöra gäldenärens beneficium – 1-4§ 5 kap UB. Exempel är; möbler, husgeråd, arbetsredskap, föremål av övervägande personligt värde, kläder även bostadsrätt upptill 300’. Även pengar för en månads utgifter. Exekutiv försäljning - Offentlig auktion – Kungörs i lokala tidningar. Görs av KF och ska göras ganska på en gång. - Under hand – Genom anbudsförfarande Efter detta så fördelas pengarna till borgenärerna. Konkurs När inträffar en konkurs? - Både fysiska och juridiska personer kan sättas i konkurs när de är på obestånd. Juridisk person tappar sina skulder och slutar existera men en fysisk person har kvar sina och tappar dem endast genom skuldsanering. - Obestånd (insolvens) = När någon inte kan betala sina skulder och denna förmåga inte är endast tillfällig 1:2 konkurslagen - Konkurs kan ske genom egen ansökan eller genom borgenärsansökan - Presumtion om obestånd i vissa fall 2:7–9 konkurslagen Konsekvenser av konkurs - Gäldenären förlorar rådigheten över sin egendom (3:1 konkurslagen) Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Konkurs är en generalexekution (konkursbo bildas som tar över samtliga utmätningsbara egendomar från konkursbolaget (3:3 konkurslagen)) och att samtliga borgenärer deltar i exekutionen) - Konkursboet företräds av konkursförvaltaren - Likabehandlingsprincipen – alla ska få sin beskärda del. Olika aktörer i konkursen Tingsrätten - Fattar beslut om konkurs - Utser konkursförvaltare - Fastställer arvode/slutredovisning Tillsynsmyndighet i konkurser - Utöver tillsyn över konkursförvaltares arbete - Hörs av förvaltaren i viktigare frågor - Yttrar sig över slutredovisning/arvodesräkning Konkursförvaltaren - Har suverän beslutande rätt i förvaltningsfrågor - Huvudsakliga uppgifterna är: - Ta tillvara på borgenärernas gemensamma rätt - Omhänderta boet - Omvandla konkursboets egendom till likvida medel Återvinning (4 kap konkurslagen) - Finns för att likabehandlingsprincipen ska upprätthållas - Handlingar som otillbörligt gynnar en borgenär framför annan kan återgå (har man betalat strax innan så kan man bli tvungen att återställa/betala tillbaka) (Actio Paulina 4:5 samt övriga återvinningsbestämmelser 4:6–13) - Återvinningsförbud för skatteskulder Betalningsordning vid en konkurs - 1. Konkurskostnader (14:1) Så som arvode och ersättning till förvaltare samt kostnader för kungörelse. - 2. Massafordringar (11:1) Uppkommer efter konkursbeslutet tex hyra för att kunna sälja ut i butiken. - 3. Konkursfordringar (5:1) Skulder som uppkommit innan konkursbeslutet, prioriterade (Förmånsrättslagen) och oprioriterade Förmånsrättslagen (1970:979) Prioriterade - Särskilda: Panträtt, företagshypotek (säkerhet som banker kan ha i företag) - Allmänna: Kostnad för att försätta i konkurs, revisorarvode, löner Oprioriterade - Leverantörsskulder - Skatteskulder Efter detta så är då konkursen avslutad. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Mera obeståndsrätt: Företagsrekonstruktion (typ som konkurs men inte lika utelämnande) och Skuldsanering (man avvecklar sina skulder och lever då under existensminimum under några år) ASSOCIATIONSRÄTT () Handlar om de olika associationerna och i detta fallet tas främst bildandet av bolag och föreningar upp. Associationer Det är 2 rekvisit som ska vara uppfylla för att en association ska anses föreligga. 1. En frivillig överenskommelse om samverkan 2. För ett gemensamt ändamål (ex. främja politik, religion (föreningar) eller breda vinst till fördelning mellan bolagsmännen (bolag)) 3. Förpliktelse att verka för det gemensamma bolaget. Skillnad mellan bolag/föreningar? - Vanligtvis så säger man att bolag är slutna medan föreningar är öppna. Rättskällor - Lag om handelsbolag och enkla bolag (BL). Denna reglerar HB, kommanditbolag och enkla bolag. - Aktiebolagslagen (ABL). Denna reglerar AB. - Lag om ekonomiska föreningar (FL). Denna reglerar ekonomiska föreningar. Fler rättskällor som kan vara bra att ha koll på: Bostadsrättslag (1991:614) Handelsregisterförordning (1974:188) (Vilka associationer ska registreras och vad ansökan ska innehålla?) Bokföringslag (1999:1078) (BFL) Årsredovisningslag (1995:1554) (ÅRL) Firmalag (1974:156) Revisionslag (1999:1079) Handelsregisterlag (1974:157) (HRL) (Vilka associationer ska registreras och vad ansökan ska innehålla?) Prejudikat: HD och HovR Doktrin EG-direktiv (gäller speciellt hur AB ska utformas) EG-domstolens avgöranden Vanliga former av associationer - Enkelt bolag (EB) inga registreringar krävs, tex folk som tippar trav tillsammans. - Handelsbolag (HB) - Kommanditbolag KB) - Aktiebolag (AB) måste bildas enligt aktiebolagslagen och registreras hos bolagsverket. - Ekonomiska föreningar - coop - Bostadsrättsföreningar – förening men har sin egen lagstiftning - Ideella föreningar – idrottsföreningar Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Att tänka på vid bildandet - Kapital - Registrering - Ansvar - Medlemmar/antal ägare - Verksamhet/ändamålet Bildande av enkelt bolag (EB) 1 kap 1§ Bolagslagen Karaktäriseras av att några fysiska och eller juridiska personer har: 1. Träffat avtal om samverkan (skriftligt/muntligt) 2. För ett gemensamt mål 3. Med förpliktelse om att verka för det gemensamma ändamålet 4. Och utan att utbyte av de samverkande kan ske på sätt som är typiskt i en förening. Bildandet av handelsbolag (HB) Ett HB föreligger om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret (1 kap 1§ BL) 3 rekvisit måste vara uppfyllda: 1. Gemensamt 2. Utöva näringsverksamhet i bolag och 3. Bolaget har förts in i handelsregistret. Bildandet av Kommanditbolag (KB) Ett KB är ett HB men bolagsmännen har förbehållit sig att inte svara för bolagets förpliktelser med mer än vad han satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (1 kap 2§ BL) - Registrering krävs - 2 slag av bolagsmän (Komplementärer (är dom som svarar för som vanligt enligt ett HB typ) och Kommanditdelägare (som är dom som inte har ansvar)) Registrering - Registrering av HB och KB sker i handelsregistret (1§ HRL) - Ansökan ska göras av samtliga bolagsmän (9§ HRL) - I HRL och HRF finns regler rörande vad som registreringshandlingarna ska innehålla - Associationer som kan och ska registreras regleras i 2§ HRL - Registrering innebär att något blir allmänt känt - Registreringsskyldigheten är straffsanktionerad enligt 22§ i HRL - I och med registreringen så blir bolaget en juridisk person med egen rättskapacitet. Föreningar - Ekonomiska och ideella - Ideella föreningar är inte reglerade i lag (analogt med FL) - Ekonomiska = ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet, annars ideell. (1 kap 1§ Föreningslagen) Bostadsrättsföreningar - Lag om ekonomisk förening samt bostadsrättslagen - En ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. - Minst 3 medlemmar Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Måste registreras (får då rättskapacitet) Likhetsprincipen - Alla medlemmar i en association har samma rätt i associationen (bolagsavtalet kan dock säga annat) Beslutsfattande och minoritetsskydd • Enkelt Bolag - Samtliga bolagsmäns samtycke krävs, 4 kap. 3 § 1 st. BL, dock en dispositiv regel - Minoritetsskydd? Nej • Handels Bolag - Varje bolagsman är berättigad att vidta förvaltningsåtgärder, 2 kap 3 § 1 st. BL - Minoritetsskydd? Ja, veto - Kontrollrätt, 2 kap. 5 § BL - Verksamhetsfrämmande åtgärder, samtligas samtycke, 2 kap. 3 § 2 st. BL - Skadeståndsskyldighet, 2 kap. 14 § BL • Kommandit Bolag - Endast komplementären är berättigad att vidta förvaltningsåtgärder, 3 kap. 4 § 1 st. BL - Minoritetsskydd? Ja, i stort sett samma som för vanliga handelsbolag. - Dock ingen kontrollrätt för kommanditdelägaren, 3 kap 6 § BL • Ekonomisk förening - Beslut fattas i något av föreningens organ (föreningsstämma, styrelse, revisor och VD) - Minoritetsskydd? Ja - Generella klausuler: 6 kap 13§ 1st Föreningslagen (styrelse och ställföreträdare) och (7 kap 16§ föreningsstämman) • Ideell förening - Beslut fattas i något av föreningens organ - Minoritetsskydd? Nja - NJA 1987 s. 394, klandertalan mot beslut taget av föreningens högsta beslutande organ Rätt att företräda bolaget i förhandlingar med 3:e man • EB - Varje bolagsman företräder sig själv, 4 kap. 5 § BL - Vidare ansvar vid användande av felaktig beteckning, 4 kap. 6 § BL • HB - Varje bolagsman har rätt att företräda bolaget, 2 kap. 17 § 1 st. BL - Kollektiv firmateckning – man kan skriva avtal om att endast 2 får företräda. • KB - Varje komplementär har rätt att företräda bolaget, 3 kap. 7 § 1 st. BL - Fullmakt enligt avtalslagen. - Kollektiv firmateckning • Ekonomisk förening - Styrelse, VD och särskilda firmatecknare, 6 kap. 11,12 §§ FL - Kollektiv firmateckning - 6 kap 14§ ond eller god tro – icke gällande. • Ideell förening - Styrelse, ev. VD och särskilda firmatecknare Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 - Kollektiv firmateckning Ansvarsfördelning • EB - Varje BM ansvara själv för sina förpliktelser • HB - BM solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser, 2 kap. 20 § 1 st. BL • KB - En komplementär svara på samma sätt som en bolagsman i ett vanligt HB - En kommanditdelägare svarar bara för så mycket som han/ hon åtagit sig att sätta in i bolaget Solidariskt ansvar Varje fordringsägare kan kräva antingen bolaget som sådant eller varje enskild bolagsman Vem som helst som är solidariskt ansvarig kan krävas Ansvarar för förpliktelser medan man är bolagsman i bolaget men 2 kap. 22 § BL - Avregistrering som bolagsman! Ansvaret för förpliktelser i föreningen • Ekonomisk förening - HR=delägarna svarar inte personligen för föreningens förpliktelser, 1 kap. 3 § FL - Regler om eget kapital • Ideell förening - HR=delägarna svarar inte personligen för föreningens förpliktelser Vinst- och förlustdelning • EB - Vad säger bolagsavtalet? - Om bolagsavtalet är ”tyst” ska vinst eller förlust delas lika mellan BM, 4 kap. 2 § BL • HB - Vad säger bolagsavtalet? - Om bolagsavtalet är ”tyst” ska vinst eller förlust delas lika mellan BM, 2 kap. 8 § 1 st. BL • KB - Vad säger bolagsavtalet? - Domstol kan avgöra om bolagsmännen inte avtalat eller inte kommer överens om en fördelning, 3 kap. 5 § BL Lagen om handelsbolag och enkla bolag och kommanditbolag 1 kap allmänna regler 2 kap enklabolag och sen hb och gäller även KB om det inte är några specialregler som finns i 3 kap. Titta först i 3:e kap, finns det inga special regler där som gäller så kolla i 2:a. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Övningar Skatterätt 26–27 maj 2020 Ni kan arbeta med övningarna i grupp eller enskilt, genomgång sker i Zoom kl. 09.00 den 27 maj. Lycka till och hör av er om ni har några frågor! Tjänst och kapital Uppgift 1 Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Klara är engagerad biodlare och hon har fyra bisamhällen, allt för sitt personliga intresses skull. I år (2020) har hon sålt honung till vänner och släkt för 4 000 kr. Hennes utgifter uppgår till 1 000 kr under året. År 2019 sålde hon honung för 700 kr och hade utgifter på 1 100 kr. Hon startade verksamheten 2018 och sålde då för 500 kr och hade utgifter på 1 000 kr. Ska Klara beskattas för inkomsterna och hur görs i så fall uträkningen? SVAR: Första 2 åren (2018 gick hon back 500kr, 2019 gick hon back 400 kr) dessa underskott är inte avdragsgillt utan räknas som hennes levnadskostnader. Ett överskott (intäkter-utgifter) för 2020 landar på 3000kr och dessa ska inkomstbeskattas i tjänst enligt 10 kap 1§ IL. 25% x 4000 = 1000 kr WHAT THE FUCK 25% eller 28,97?????? 4000-1000=3000 som beskattas enligt tjänst. Överskottet – egenavgifterna (som beräknas 25% x överskottet) och detta beskattas sen som vanligt (inkomst av tjänst). Ev 12 kap 37§ om hobbyverkssamhet – Man får dra av 5 föregående års underskott om man inte kunnat dra av dessa tidigare. 16:29-30 IL (näringsverksamhet) Uppgift 2 Tora har under året varit på några tjänsteresor. Hon använder regelmässigt sin egen bil vid körning i tjänsten. Arbetsgivaren betalar ut 30 kr per mil. Tora har kört 1 000 mil i tjänsten och således fått 30 000 kr i milersättning av arbetsgivaren. Dessutom har hon kört 1 500 mil privat. När hon reser i tjänsten betalar arbetsgivaren traktamente med 400 kr per dag oavsett vilken tid hon har åkt eller kommit hem. Hon har vid tre tillfällen åkt på tjänsteresor måndag morgon kl. 9 och kommit tillbaka torsdag eftermiddag kl. 14. Arbetsgivaren har betalat för hotell men inte bekostat några måltider förutom hotellfrukost som ingår i priset. Ange vad som är skattepliktigt och vad som är avdragsgillt. SVAR: Enligt 12 kap 5§ IL, får utgifter för tjänsteresor dras av med 1,85 kr / km aka 18,50/mil. Tora har fått en utbetalning på 30’ för milersättning (som är skattepliktig 11:1) av sin arbetsgivare. 18,50 x 1000 mil = 18 500kr, vilken blir ej skattepliktigt (avdragsgillt) för henne. Alltså: 30’-18500= 11 500 kr ska hon beskattas för i tjänst. Traktamentet är skattepliktigt enligt 11 kap 1§ IL. 3 gånger har hon rest mån 09 – tors 14, vilket gör enligt 12 kap 10§ att det blir 9 hela dagar och 3 halva dagar. Tora har fått 400x12 dagar= 4800 kr. Enligt 2019:572 förordningen om prisbasbelopp så uppgår 2020 till 47.300kr. Enligt 12 kap 11§ så är maximibeloppet 0,5 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kr. Alltså för 2020 240kr. För de hela dagarna så är 240 x 9 = 2160 kr skattefritt. Och för de halva dagarna så är 120 x 3 = 360 kr skattefritt. Totalt 4800-2160-360=2280. 2280 är alltså det som Tora måste skatta för i tjänst. Uppgift 3 Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Sven har rest med bil mellan hemmet och arbetsplatsen i Umeå under 200 dagar. En sträcka på 25 km enkel resa. Det saknas allmänna kommunikationsmedel där Sven bor. Avdragsrätt? SVAR: JA enligt 12 kap 26-27§§ men 28§ säger NEJ om allmänna transportmedel saknas??? Om hans resor är avdragsgilla så handlar det om 5x200x18,5 (per mil)=18500kr Men de 18500kr så ska enligt 12 kap 2 § 3st det som överstiger 11.000 som är avdragsgillt. Alltså får han beskattas/inte göra avdrag för 11.000. (han får alltså 7500kr mindre att skatta på) Uppgift 4 Maj-Lis är i behov av pengar då hon vill investera i ett fint sommarhus i skärgården. Hon säljer därför en del av sina ägodelar. Maj-Lis meddelar dig följande resultat av försäljningarna: 70 000 kr i kapitalvinst på marknadsnoterade aktier, 90 000 i kapitalförlust på onoterade aktier, 50 000 kr i kapitalförlust på andelar i en räntefond och dessutom har hon sålt sin villa med en vinst på 100 000 kr. Hon vill nu veta hur mycket skatt hon måste betala på försäljningarna. Beräkna Maj-Lis resultat i kapital och hur mycket skatten är. SVAR: 70’ vinst marknadsnoterade aktier och 90’ förlust onoterade aktier: Enligt 48 kap 20§ IL så ska dessa kvittas mot varandra, detta genom att utnyttja 84’ (5/6 x 84.000 = 70.000 som var hennes vinst), vilket gör att det enligt 48 kap 20a§ ska 5/6 x 6’ x 70% dras av = 3500kr 50’ förlust räntefond: Enligt kap 48 20§ så ska 5/6 dras av = 50’ x 5/6 = 41 666kr 100 vinst villa: Enligt 45 kap 33§ IL så ska 22/30, alltså ska hon beskattas för 73 333kr. Totalt ska hon beskattas för: 73 333 – 41 666 – 3500 = 28 167kr. Detta ska enligt kap 65 7§ beskattas med 30% = 28 167 x 30% = 8450,1kr. Näringsverksamhet Uppgift 1 Gör en bedömning av om, och i så fall hur, beskattning ska ske för nedanstående transaktioner. Samtliga personer är enskilda näringsidkare. a) Pastatillverkaren Pelle har under året sålt varor i sin butik som gav ett överskott på 800 000 kr. Han avyttrar också den gamla datorn på kontoret för 1 000 kr. Strax innan julhelgen säljer han fastigheten Skruven 6:1 i vilken han har tillverkat pasta. Pelle använder företagets kombibil för privat körning. Med tillämpning av Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån är den värd 40 000 kr per år. Pelle belastar inte den enskilda näringsverksamheten med kostnader för privat körning utan betalar dessa ”ur egen ficka”. Start: 800’ Enligt kap 15 1§ så ska ersättning från inventarier tas upp som intäkt, vilket gör att intäkten för datorn ökar överskottet med 1’ kr. 801’ Den sålda fastigheten ska redovisas i inkomstslaget kapital enligt 13 kap 6§ IL. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com) lOMoARcPSD|9771091 Bilen ska tas upp som en inkomst, enligt 61 kap och 22:2 och 22:4. 841’ Efter detta så ska hans egenavgifter dras av enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift på 25% enligt kap 16 30 §. = 841’ x 0,25 = 210 250 kr får han betala i egenavgifter och överskottet (630 750kr) beskattas sedan med kommunalskatt + eventuell statlig skatt (i detta fallet ja pga att inkomsten är högre än 509 300kr), kyrkoavgift och pensionsavgift. b) I december tar konsthandlaren Milla en tavla från lagret och ger i julklapp till sin son. Tavlans inköpsvärde är 10 000 kr exklusive moms. Tavlans pris i butiken är 20 000 kr exklusive moms. SVAR: Enligt 22 kap 2§ och 7§ så får hon öka sitt överskott med 20.000kr och sedan beskatta dessa samt 2500kr moms att betala enligt 7:3 Mervärdesskattelagen (25% av 10’) Uppgift 2 Pella driver en handelsträdgård och hennes make Roland hjälper till i verksamheten. Nettointäkterna för året uppgår till 350 000 kr före justering för egenavgifter. På Roland belöper 77 000 kr vilket motsvarar marknadsmässig ersättning inklusive socialavgifter. Resterande del av resultatet belöper på Pella. Vid föregående års beskattningsår medgavs Pella avdrag för avsättning för egenavgifter med 34 400 kr. Enligt slutskattsedeln uppgick de faktiskt påförda avgifterna till 36 100 kr. Beräkna Pellas beskattningsbara förvärvsinkomst och egenavgifter för beskattningsåret. SVAR: 350’ 77’ = 77’ / 1,3142 = 58 590,77 (är summan som Pella får dra av från hennes näringsverksamhet, då han enligt 60 kap 7§ får ta upp sin egen lön i sin inkomst av näringsverksamhet. (man måste räkna bort de sociala avgifterna för att hon enligt §§§ inte får dra av dessa utan han måste själv redovisa detta i sin inkomst av näringsverksamhet. 350’ – 58 590,77 = 291 409,23 1700kr är skillnaden i egenavgifterna, och hon hade dragit av för lite, alltså måste 291 409,23 korrigeras med – 1700 = 289 709,23 är det beskattningsbara resultatet. Egenavgifterna enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift uppgår till: 28,97% ELLER 25% enligt kap 16 30§. ?????? Kom ihåg att titta på hur långt tentafrågan säger att man ska räkna ut. Downloaded by Peter Szwajka (piotr.szwajka38@gmail.com)
