Klinisk kurs 1 Omtenta
VT20, 200825
Dag: tisdag 25 augusti
Tid: kl. 09‐15.00
Totalt antal frågor: 84
Totalt antal poäng: 102.00
Godkändgräns: 65 poäng
Kort information om hur svar skall anges
Om ex tre diagnoser/exempel/etc efterfrågas skall endast detta antal anges. Om fler än tre svar anges kommer
endast de första tre att bedömas”. Alla MCQ‐frågor har ett rätt svarsalternativ
__________________________________________________________________________
Question #: 1
En 47-årig man har sedan några dagar upplevt att vänster ben är mer svullet och känns stumt. I status noterar du
pittingödem över hela vänster underben vars omkrets är 4 cm vidare än höger underben. En D-dimer är tagen som
är positiv, ultraljud påvisar en distal djup ventrombos.
Du planerar behandling i 6 månader, men vilket av följande preparat bör du välja i första hand? (1 p)
A. Dalteparin
B. Ticagrelor
C. Klopidogrel
✓D. Rivaroxaban
E. Hirudoid
____________________________________________________________________________
Question #: 2
En 33-årig tidigare frisk och medicinfri man kommer med ambulans till akutmottagningen då han fått plötslig
dyspné, andningskorrelerad vänstersidig bröstsmärta samt tachycardi med puls 112 /minut. Ett EKG taget på
akutmottagningen visar sinustachycardi samt negativ T-våg över V1-V5.
Status:
At: Samtalsdypné, påtagligt orolig. Inga perifera ödem.
Cor: Regelbunden rytm, puls 115/min. Inga bi- eller blåsljud
Blodtryck 85/55 mmHg
Pulm: Vesikulära andningsljud bilateralt. Inga rassel eller ronchi. Normal och liksidig perkussionston
Buk: Palperas mjuk, oöm
Vad är bästa handläggning nu? (1 p)
A. Skriva remiss för datortomografi av thorax att göras under dagen
B. Inläggning på hjärtintensiven med ST-övervakning, kontakta PCI-jouren
C. Ordinera ringeracetat samt diazepam, inläggning på MAVA, beställa röntgen av lungor
✓D. Behandla med alteplas med start direkt på akutmottagningen
E. Skriva remiss för akut ekocardiografi med beredskap för punktion av misstänkt hjärttamponad på grund av
pericardit
____________________________________________________________________________
Question #: 3
En patient står på rivaroxaban på grund av lungemboli. Han kommer nu till akuten och är medvetandesänkt, svag i
vänster arm och ben. En akut datortomografi skalle bekräftar din misstanke om en mindre hjärnblödning.
Vilken behandling bör du ge nu för att försöka reversera effekten av rivaroxaban? (1 p)
A. Vitamin K
B. Idarucizumab
C. Protamin
✓D. Protrombinkomplexkoncentrat
E. Tranexamsyra
____________________________________________________________________________
Question #: 4
Hur bör du handlägga en patient med låg sannolikhet för djup ventrombos där D-dimer utfaller negativt? (1 p)
A. Ta om D-dimer
B. Boka återbesök om en vecka för förnyad provtagning av D-dimer
C. Beställa ultraljud av benet
✓D. Ingen ytterligare utredning, patienten kan gå hem
E. Lägga in patienten på avdelning för observation
____________________________________________________________________________
Question #: 5
Klockan är 11.00 då Elisabeth, 24 år, uppsöker akutmottagningen på Norrlands Universitetssjukhus pga. lätt dyspné
och ospecifikt tryck över bröstet. Hon är mycket oroad, då en äldre kusin nyligen behandlats för ”proppar i
lungorna” och tydligen haft liknande symptom. På direkt fråga medger Elisabeth lätt smärta i båda underbenen och
möjligen svullnad sedan några dagar. Elisabeth är tidigare frisk, har inga allergier. Äter p-piller sedan flera år.
Feströker. I status noterar du inga underbensödem eller rodnader, och lungauskultationen är utan biljud. Det tas
EKG som är normalt. Puls: 95/min. Du tar några prover med akutsvar (ref-värden inom parentes): CRP= 9 mg/L
(<3 mg/L), D-dimer: negativt (< 0,20 mg/L ), ProBNP= 120 (<150 ng/L). Krea=52 µmol/L (45-90 µmol/L). Du
skriver remiss för lungemboliutredning.
Vilket av nedanstående utredningsalternativ tror du att radiologen bedömer är mest lämpligt i detta fall? (1p)
A. Flebografi (nedre extremiteter)
B. Ultraljud av benets djupa vensystem
✓C. DT pulmonalisangio
D. Pulmonalisangio
E. DT thorax utan iv kontrast
✓F. Lungröntgen och lungscintigrafi
Svar: (1p) ges för något av de valda alternativen.
Motivering: Lungscintigrafi har högt negativt prediktivt värde vid låg klinisk misstanke på ung, lungfrisk patient
som i detta fall (dvs normal undersökning utesluter lungemboli). Metoden ger låg stråldos. Lungscintigrafi kan
göras på kontorstid och finns på flera av de större sjukhusen (t ex NUS)
Motivering: DT pulmonalisangio är, trots att metoden ger en högre stråldos t ex till bröstkörtlar, i praktiken den
metod som används på de flesta sjukhus i de fall där kontraindikation för jodhaltigt kontrastmedel inte föreligger.
____________________________________________________________________________
Question #: 6
En medelålders skogsarbetare söker pga. oklara luftvägsbesvär. Lab-mässigt noterar du CRP=25 (<3mg/L) och
SR=46 (<19mm). Med stetoskopet kan du inte höra några speciella biljud på lungorna. Du beställer en lungröntgen
(se bild, lungröntgen frontalprojektion).
Vad visar undersökningen? För full poäng (2p) behöver du kort beskriva patologin i bilden (1p) och ge ett exempel
på vilken sjukdom som i första hand bör misstänkas i detta fall (1p)
Svar: Typ av patologi: 1p för patologi i lunghili/hilusområdena med förstorade hilusområden/förstorade körtlar i
hilus/hiluslymfom. Om det i bilden förutom detta dessutom tolkas in stastecken kommer avdrag att ges med 0,5 p,
då det inte föreligger sådana tecken.
Exempel på sjukdom: 1p för sarkoidos alt. lymfom.
0p för TBC (inte är sannolikt i detta fall) och lungcancer (inte typiskt utseende för lungcancer) eller hjärtsvikt.
____________________________________________________________________________
Question #: 7
Vid akut stroke skall röntgenremissen vara märkt med ”Rädda hjärnan” och telefonkontakt med röntgenavdelningen
ska tas. Vid tidsbrist kan röntgenremissen kompletteras med mer utförliga remissuppgifter. Vilka radiologiska
undersökningar ingår i ”rädda hjärnan”? Markera det alternativ som passar bäst (1p)
A. DT hjärna med intravenös kontrast samt DT-carotisangio
B. DT hjärna med intravenös kontrast samt DT-angio hjärna
C. DT hjärna utan och med intravenös kontrast samt DT-angio hjärna
✓D. DT hjärna utan intravenös kontrast samt DT-carotisangio
E. DT hjärna utan intravenös kontrast samt konventionell angio
____________________________________________________________________________
Question #: 8
Vad indikerar pilen i bilden? (1p)
A. Pleuravätska
B. Lungtumör
✓C. Atelektas
D. Pericardievätska
E. Pleuraplaque
____________________________________________________________________________
Question #: 9
Valet av bild-och funktionsmedicinsk undersökningsmetod vid frågeställning om lungemboli är beroende av olika
faktorer. Markera det alternativ som passar bäst (1p)
A. Metforminbehandlad diabetiker ska göra lungscint i första hand pga. risk för interaktion med jodkontrast
som ges vid DT-pulmangio.
✓B. Patient som utreds för thyreoideacancer ska göra lungscint i första hand för att inte jodkontrastmedel som
ges vid DT-pulmangio ska påverka utredning/försena behandling
C. Metforminbehandlad diabetiker med normalt krea ska göra DT pulmangio i första hand, förutsatt att
metformin har satts ut en månad före undersökningen.
D. Patientsom utreds för thyreoideacancer ska göra DT pulmangio i första hand för att samtidigt utesluta annan
patologi, t ex. malignitet.
E. Metforminbehandlad diabetiker utan njurpåverkan ska göra lungscint i första hand pga. risk för njurskada
av jodkontrastmedel vid DT-pulmangio.
____________________________________________________________________________
Question #: 10
Vilken av följande behandlingar har endast prognosvinst vid hjärtsvikt utan att förbättra symptomen? (1 p)
✓A. Implanterbar defibrillator (ICD)
B. Digoxin
C. Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA, aldosteronblockad)
D. Biventrikulär pacemaker, (sviktpacemaker, CRT)
E. Betablockad
____________________________________________________________________________
Question #: 11
En 78-årig kvinna, tidigare CABG-opererad med hypertoni och hyperlipidemi kommer till mottagningen för att se
över behandlingen då man upptäckt hjärtsvikt med ejektionsfraktion 30% på hjärt-eko.
Lipider välreglerade, S-Na 135 (137-145 mmol/L), S-K 4.2 (3,5-4,4 mmol/L), S-kreatinin 97 (45-90 µmol/L) .
Väger 72 kg och är 162 cm lång. BT 110/60.
Står på trombyl 75 mg x1, atorvastatin 40 mg x1, candesartan (ARB) 32 mg x1, bisoprolol (Betablockad) 10 mg x1.
EKG visar sinusrytm med frekvens 62, försämrad R-vågsprogression över framvägg och normal QRS-duration. Har
inga pittingödem och man hör inga lungrassel.
Vilken är den första åtgärden man skall göra för att förbättra hennes behandling? (1 p)
✓A. Lägga till Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA, aldosteronblockad)
B. Byta Candesartan till ACE-hämmare
C. Byta Candesartan till AngiotensinReceptor-Neprilysin Inhiberare (ARNI)
D. Föreslå implantation av Implanterbar defibrillator (ICD)
E. Lägga till loopdiuretika
____________________________________________________________________________
Question #: 12
Vilken av följande behandlingar har visat prognosförbättring vid hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion
(HFpEF)? (1 p)
✓A. Det finns ingen behandling som förbättrar prognosen för denna patientgrupp.
B. Loopdiuretika
C. Betablockad
D. Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA, aldosteronblockad)
E. ACE-hämmare
____________________________________________________________________________
Question #: 13
En 78-årig man söker själv på akutmottagningen. Han behandlas sedan tidigare för hypertoni och hyperlipidemi. Nu
beskriver han återkommande och successivt mer ihållande episoder med tryck över bröstet i samband med
ansträngning. Föregående natt vaknade han vid två tillfällen p.g.a. tryckande känsla över bröstet som gick över efter
5-10 minuter och han har nu haft en oprovocerad episod med bröstsmärta varefter han beslutat sig för att åka in till
sjukhuset. EKG ser väsentligen normalt ut och högkänsligt troponin-T är normalt.
Vilken diagnostisk åtgärd är lämpligast? (1 p)
A. Myokardscintigrafi
B. Ekokardiografi
C. DT Pulmonalisangio
✓D. Koronarangiografi
E. Thorakal CT-angiografi
____________________________________________________________________________
Question #: 14
En 68-årig kvinna kommer på återbesök 6 veckor efter en hjärtinfarkt. Hon har diabetes typ 2 samt behandling för
hypertoni. Vid utskrivningen ordinerades Rosuvastatin 40 mg. Bland labsvaren inför återbesöket noterar du ett
LDL-värde på 2.6 (2,0-5,3 mmol/L).
Vilken åtgärd är lämpligast? (1 p)
A. Tillägg av Bezafibrat
B. Byte till Atorvastatin
✓C. Tillägg av Ezetimib
D. Byte till Simvastatin
E. Öka dosen av Rosuvastatin
____________________________________________________________________________
Question #: 15
En 56-årig man inkommer till akutmottagningen p.g.a. bröstsmärtor. Han är tidigare väsentligen frisk. Du noterar på
EKG ST-höjningar anteriort och möjligen även inferiort. Det är svårt att avgöra om EKG bilden tyder på perikardit
eller ST-höjningsinfarkt.
Vilken enskild anamnestisk fråga kan bäst hjälpa dig att skilja mellan dessa diagnoser? (1 p)
A. Har du haft feber eller varit förkyld?
B. Blir det värre vid intag av mat?
C. Debuterade besvären plötsligt?
D. Känns smärtorna inom ett litet område eller diffust över bröstkorgen?
✓E. Blir det värre vid djupandning?
____________________________________________________________________________
Question #: 16
82-åriga Joel har besökt hälsocentralen. Sista tiden har han känt sig så trött och hängig och funderar om hans lätta
hjärtsvikt har försämrats. Du vikarierar som distriktsläkare och kontrollerar vanliga rutinblodprover. Alla är
normala utom att du finner ett kraftigt förhöjt kalium på 6,8 (normalt 3,5-4,5 mmol/L).
Vilken av följande läkemedel misstänker du ligger bakom förhöjningen av kalium i blodet? (1p)
A. Atorvastatin
✓B. Spironolakton
C. Escitalopram
D. Amlodipin
E. Metoprolol
____________________________________________________________________________
Question #: 17
I FASS kan man hitta information om läkemedelsinteraktioner för ett visst läkemedel. Ibland har patienten många
läkemedel och det blir tidsödande att slå upp varje läkemedel för sig. Nämn något digitalt hjälpmedel där du kan
finna tillförlitlig information om interaktioner för patientens alla läkemedel. Svara kortfattat! (1p)
Svar: ”Janusinfo.se” eller ”Janusmed” eller Verktyg integrerade i journalsystemet/”knapp” =1 p (enbart
”internet”=0 poäng, ”speciell internethemsida för interaktioner = 0.5p)
____________________________________________________________________________
Question #: 18
Du träffar 66-åriga Ester som är orolig för demenssjukdom. Du försöker bestämma om hon har mild kognitiv
sjukdom (MCI), eller fastslå att hon har kognitiv sjukdom (tidigare kallades demenssjukdom).
Vilket av följande är korrekt för en kognitiv sjukdom jämfört med MCI (1p)
A. Inget av alternativen är korrekta
B. Subjektiva minnesbesvär och påverkan på personlig ADL
C. Subjektiva minnesbesvär och påverkan på instrumentell ADL
D. Objektiva minnesbesvär utan påverkan på livsföringen
✓E. Objektiva minnesbesvär med påverkan både på instrumentell och personlig ADL
____________________________________________________________________________
Question #: 19
OBS! Denna frågar innehåller tre delfrågor a-c.
Ofta har mycket gamla människor ”atypiska” symtom vid sjukdom, vilket leder till att sjukdomstillstånd lätt missas.
Ge ett tydligt exempel på ett atypiskt symtom hos äldre för varje grupp som nämns nedan (a-c). Svara kortfattat!
Bara ditt första svar kommer att beaktas. (totalt 3 p)
a) Vaga eller ospecifika symtom på allvarligt tillstånd (1p)
b) Annorlunda symtom på sjukdom än vad som är förväntat hos normal vuxen (1p)
c) Exempel där symtom saknas trots allvarlig sjukdom (1p)
Svar: En av nedanstående kategorier ger 1 p
1)
Vaga/ospecifika symtom – ”sänkt allmän tillstånd” eller ”benen bär inte” eller ”fall” som symtom på en uvi
2)
Annorlunda symtom - smärta i knät eller förvirring när höften är bruten, uvi ger förvirring
3)
Avsaknad av symtom – feber utan sepsis, smärta saknas vid höftfraktur
____________________________________________________________________________
Question #: 20
Du träffar 84-åriga Maria som hade polio som barn på 50-talet. Hon har nu försämrats och eftersom du tjänstgör
som vikarierande underläkare på en geriatrisk avdelning skall du ta fram underlag för att tillsammans med din
överläkare bedöma om hon är lämplig kandidat för rehabilitering antingen inneliggande eller i öppenvård. Det finns
en ledig plats imorgon.
Vilket av följande alternativ talar emot att Maria kan genomgå en intensivare rehabiliterings omgång med start
imorgon. (1p)
A. Kan lära sig och tar till sig instruktioner
B. Kan sitta och aktivt delta i rehabilitering
C. Är positiv och träningsvillig
D. Stort behov av ADL-stöd
✓E. Behandlas för en pneumoni sedan två dagar
____________________________________________________________________________
Question #: 21
OBS! Denna fråga har två delfrågor, a-b.
Man brukar prata om att en patientkonsultation består av 3 delar; patientens del, läkarens del och en gemensam del.
I patientens del brukar man som läkare försöka få fram tre särskilt viktiga aspekter av patientens upplevelse. (totalt
2 p)
a) Vilka tre särskilda aspekter är detta? (1p)
b) Nämn två saker som brukar ingå i läkarens del av samtalet. (1p)
Svar:
a) Patientens egna föreställningar/tankar, farhågor/oro och förväntningar/önskan. (max 1p, 2 rätt ger 0,5p, 3 rätt ger
1p)
b) Riktade frågor, status, sammanfattning innan status. (max 1p, 0,5p per svar)
____________________________________________________________________________
Question #: 22
Du gör ett fotstatus på en patient som haft typ 2-diabetes sedan 15 år tillbaka. Undersökning med stämgaffel är utan
anmärkning och pulsarna i a dorsalis pedis och tibialis posterior palperas också helt normala. Medialt om mtp-led 1
höger fot finns dock ett sår, ca 5 mm i diameter utan tecken på infektion. Patienten berättar att såret uppstod för fyra
veckor sedan, grannen som är sjuksköterska har hjälpt till att lägga om såret. Patienten har inga besvär av såret,
ingen smärta.
Vilket besked bör du ge patienten?(1p)
A. Blodcirkulation och känsel i fötterna är normal och det finns ingen anledning till oro för såret som torde
läka med nuvarande åtgärder.
B. Blodcirkulation är normal och med intensivare omläggningar av diabetessköterskan kommer såret att läka
C. Vibrationssinnet i fötterna är visserligen normal, men cirkulationen är sannolikt nedsatt pga diabetes och
remiss till kärlkirurg bör skickas.
✓D. Vid fotsår i samband med diabetes bör alltid remiss till medicinsk fotvård vid sjukhusmottagning skrivas.
E. Eftersom blodcirkulation och vibrationssinne är normal är sannolikt venös insufficiens orsaken till såret.
Extra vätskedrivande bör därför sättas in.
____________________________________________________________________________
Question #: 23
På hälsocentralen där du arbetar sedan 6 månader tillbaka träffar du Berit 72 år som kommer för årskontroll av sin
diabetes typ 2. Hon mår bra, känner inte av och har egentligen aldrig känt av sin diabetes. I samband med
diabetesdiagnos för 4 år gjorde Berit en del livsstilsförändringar; ökade motionen till dagliga promenader på 30 min
och minskade på intaget av kolhydrater. Har aldrig rökt och dricker ingen alkohol. I samband med diagnos blev
Berit insatt på metformin, tar inga övriga mediciner. BMI 24. Vid undersökning finner du BT 130/75.
Lab visar HbA1c: 41 (31-46 mmol/mol), fGlu 7,1 (4,2-6,3 mmol/L), normalt Krea, totalt kolesterol 5,6 (3,9-7,8
mmol/L) och LDL 3,2 (2,0-5,3 mmol/L). Urinsticka: u.a. Du funderar kring Berits risk för framtida
hjärtkärlsjukdom.
Varför är det i Berits fall felaktigt att tillämpa SCORE för en riskbedömning? Ange 2 anledningar utifrån det du vet
om Berit. (2p)
Svar:
Hon har diabetes (1p) och är 72 år gammal (1p)
____________________________________________________________________________
Question #: 24
Ange minst fyra vanliga sjukdomstillstånd hos vuxna där fysisk träning utgör grundbehandling. (1p)
Svar:
ex: Hypertoni, Hyperlipidemi, typ 2 diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, artros, ångest och depression
(0-1 rimligt svar 0 p, 2-3 rimliga svar 0,5 p, 4 rimliga svar 1 p)
____________________________________________________________________________
Question #: 25
I motiverande samtal om riskbruk av t.ex. alkohol (MI) understryks att läkaren (eller andra vårdgivare) bör använda
”be-om-lov-frågor”. Förklara syftet med att använda be-om-lov-frågor (1p).
Svar: Genom att be om lov visar läkaren respekt för klientens autonomi och inbjuder samtidigt till samarbete.
Läkaren visar att patientens önskemål och vilja har betydelse. Att be om lov är ett sätt att betona samarbetet mellan
läkaren och patienten, genom att stämma av att det som läkaren har på sin agenda också är relevant eller åtminstone
OK för patienten.
____________________________________________________________________________
Question #: 26
Harald är 68 år, med typ 2 diabetes sedan 6 år tillbaka. Han kommer på årlig kontroll till vårdcentralen. Du är hans
distriktsläkare och är orolig för att han börjat utveckla diabetesnefropati.
Vilket är det första tecknet på diabetesnefropati? (1p)
A. Hypertoni
B. Ökande HbA1c
✓C. Mikroalbuminuri
D. Hypoalbuminemi
E. Hyperkalemi
____________________________________________________________________________
Question #: 27
Du träffar 55-åriga Helia, med BMI 29, inga mediciner. Inför dagens läkarbesök har hon tagit prover som visar
fasteglukos 6,8 (4,2-6,3 mmol/L) och HbA1c 46 (31-46 mmol/mol). Vilken tolkning är rimligast? (1p)
A. Proverna är osäkra och ett till HbA1c-prov behövs för säker diabetesdiagnos.
B. Proverna är osäkra och vi måste göra en oral glukosbelastning (OGTT).
C. Proverna talar för en lindrig form av diabetes.
✓D. Proverna visar att du kan ha ökad risk för diabetes i framtiden
E. Proverna visar att du har diabetes.
____________________________________________________________________________
Question #: 28
Diabetes typ 2 har en smygande debut och många går med oupptäckt diabetes flera år innan de söker för att de fått
symtom. Det leder till stor risk för komplikationer och det är därför värdefullt att tidigt identifiera dessa personer.
Ge exempel på fyra patientgrupper där provtagning för diabetes är indicerat som en riktad screening, trots att
generell screening för diabetes inte görs: (2 p)
Rationale: Personer med övervikt, hypertoni, höga blodfetter, manifest hjärt/kärlsjukdom, förstagradssläkting med
typ 2-diabetes, IGT, tidigare graviditetsdiabetes, svårläkta sår nedom ankelnivå, gikt, sjukdomar i bukspottskörteln,
steroidbehandling (kortison). (0,5 poäng/rätt svar)
____________________________________________________________________________
Question #: 29
Du har precis börjat jobba på en vårdcentral och träffar en av dina första patienter, 73-årige Göte, som kommer för
en allmän kontroll och receptförnyelse. Han har sedan 15 år tillbaka typ 2 diabetes och hypertoni.
Aktuella läkemedel är Metformin 500 mg 1+1+1, Enalapril (ACE-hämmare) 20 mg 1+0 samt T Plendil
(kalciumflödeshämmare) 5 mg 1+0. Prover inför besöket visar Hb 124 g/l, LPK 5,4 (3,5–8,8 x 109/L), TPK 280
(145–348 x 109/L), Na 140 ( 137–145 mmol/L ), K 4,3 (3,5–4,4 mmol/L), p-kreatinin 170 (60–105 µmol/L), eGFR
25-30 (>60), HbA1c 60 ( 31–46 mmol/mol), CRP 8 ( <3 mg/L). BT är 135/75 mmHg, pulm u.a, cor regelbunden
rytm, normofrekvent, buk mjuk och oöm.
Vilken förändring av medicineringen bör du göra (1p)
A. Ingen förändring, fortsätt som nu
B. Öka Metformin
✓C. Sätt ut Metformin
D. Komplettera medicineringen med Ozempic (en GLP-1 analog)
E. Komplettera behandlingen med kortverkande insulin före måltider
____________________________________________________________________________
Question #: 30
Koncentrationen av retikulocyter är användbart i anemidiagnostik. Vid vilken anemiform ses inte en ökning av
antalet retikulocyter? (1p)
A. autoimmun hemolytisk anemi
B. malaria
C. heterozygot Beta-thalassemi
✓D. järnbrist med helt tömda järndepåer
E. hereditär sfärocytos
____________________________________________________________________________
Question #: 31
En 24-årig kvinna söker för trötthet. Anamnestiskt är hon tidigare frisk men det framkommer att hon har rikliga
menstruationer. Blodstatus visar Hb 89 (117–153 g/L, LPK 4.0 (3,5–8,8 x 109/L), TPK 250 (165–387 x 109/L),
MCV 75 (82–98 fL), MCH 24 (27-32 pg).
Med vilket av följande laboratorieprov kan du fastställa orsaken till anemin? (1p)
A. retikulocyter
B. serumjärn
✓C. ferritin
D. transferrin
E. erytropoietin
____________________________________________________________________________
Question #: 32
Makrocytära anemier är mindre vanliga. Vilken av följande anemiorsaker passar ihop med en makrocytär bild? (1p)
✓A. alkoholöverkonsumtion
B. thalassemi
C. järnbrist
D. cancer
E. renal anemi
____________________________________________________________________________
Question #: 33
En tidigare frisk medicinfri 34-årig kvinna söker för att hon sedan en tid märkt spontant uppkomna blåmärken på
benen av varierande storlek. Status i övrigt är normalt och laboratorieproverna visar Hb 130 (117–153 g/L), LPK
4.0 ( 3,5–8,8 x 109/L), TPK 25 (165–387 x 109/L), PK-INR 1.1 (<1,2), APTT 38 (30–42 sek), fibrinogen 3.0
(2,0–3,9 g/L).
Vilken är den sannolika orsaken till hennes symptom? (1p)
A. trombotisk trombocytopen purpura
B. mild vonWillebrand
C. förvärvad hemofili
✓D. immunologisk trombocytopeni
E. dysfunktionellt fibrinogen
____________________________________________________________________________
Question #: 34
Trombocyttransfusion är en bra åtgärd för att förebygga eller minska blödningssymtom vid (1p)
A. trombotisk trombocytopen purpura (TTP)
B. immunologisk trombocytopeni (ITP)
C. vonWillebrands sjukdom
D. heparininducerad trombocytopeni (HIT)
✓E. trombocytopeni vid leukemi
____________________________________________________________________________
Question #: 35
Låga hemoglobinvärden (Hb) kan ses samtidigt med en varierande klinisk bild. Vilket av följande alternativ talar
mest för att patienten har en symptomgivande anemi? Det är när patienten har lågt Hb och är (1p)
A. ikterisk
B. frusen
C. ödematös
✓D. andfådd
E. hypoton
____________________________________________________________________________
Question #: 36
Förkortad erytrocytöverlevnad (hemolys) är en vanlig anemiorsak. Vilket av följande tillstånd associeras inte med
hemolytisk anemi? (1p)
A. hereditär sfärocytos
B. malaria
C. glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist
D. thalassemi
✓E. järnbrist
____________________________________________________________________________
Question #: 37
Vilken leversjukdom ökar risken för koloncancer? (1p)
A. Non-alcoholic steatohepatitis
✓B. Primär skleroserande kolangit
C. Autoimmun hepatit
D. Hemokromatos
E. Kronisk Hepatit C
____________________________________________________________________________
Question #: 38
Gunhild 48 år söker för trötthet sen några månader tillbaka. Lab visar Hb 137 ( 117–153 g/L), P-järn 27 (9-34
µmol/L, P-transferrin 2,3 (1,87 - 3,19 g/L), CRP 12 (<3 mg/L), vita 8,2 (3,5–8,8 x 109/L), ALAT 5.2 (<0,75
μkat/L), ASAT 3,3 (<0,60 μkat/L), ALP 1,7 (0,7–1,9 µkat/L), Total-bilirubin 15 (<25 µmol/L), TSH 2,6 (0,27–4,2
mIU/L), Ferritin 400 (15-150 µg/L).
Vilken diagnos är mest sannolik?
✓A. Autoimmun hepatit
B. Primär Biliär kolangit
C. Hemokromatos
D. Hypothyreos
E. Hepatocellulär cancer
____________________________________________________________________________
Question #: 39
Stina 21 år söker för uppblåst mage och oregelbunden avföring. F-Kalprotektin och antikroppar mot
transglutaminas är normala. Vilken diagnos är mest sannolik? (1p)
A. Crohns sjukdom
B. Mikroskopisk kolit
✓C. Irritable Bowel Syndrome
D. Celiaki
E. Koloncancer
____________________________________________________________________________
Question #: 40
Vilket av följande läkemedel har störst risk att ge allvarliga hjärtarytmier vid överdosering?
A. Järn
B. Tramadol
✓C. Tricykliska antidepressiva
D. Bensodiazepiner
E. Litium
____________________________________________________________________________
Question #: 41
Vilken antidot används vid intoxikation med Paracetamol?
A. Flumazenil
B. Paracetamol antikroppar
C. Desferal
D. Bensylpencillin
✓E. Acetylcystein
____________________________________________________________________________
Question #: 42
OBS! Denna fråga har två delfrågor a-b.
Solveig 67 år söker på hälsocentralen för illamående, orolig uppblåst mage, bråttom till toaletten. Hon har haft
besvären genom några år, men senaste månader har det blivit helt olidligt. Får gå på toaletten 4-5 gånger under
dagen och 1-2 gånger på natten. Hon har inte sett något blod i avföringen, men den är ständigt lös. Inga buksmärtor,
men kan knipa till i samband med avföringsträngningar, och då är det bråttom till toaletten. Har minskad i vikt ca 4
kg senaste halvåret, men matlusten dålig, då hon ofta måste gå på toaletten efter måltider. Motionerade tidigare,
men kan inte längre för sin diarré. Har provat att vare utan mjölk utan effekt på hennes besvär. Hon äter
ACE-hämmare för högt blodtryck, i övrigt inga mediciner.
Laboratorieprover visar normalt blodvärde, Normalt B12 och folat, ingen CRP-stegring, normalt thyroideastatus.
F/calprotektin 122 g/kg (<100 mg/kg); F/Hb: 1 av 3 positiv. Transglutaminas antikroppar <7 (normalt), och normalt
IgA.
a) Vilken undersökning måste utföras? (1,0 p)
b) Vilka sjukdomar som misstänkas kan diagnostiseras med undersökningen? Nämn högst 3 sjukdomar (2,0 p)
Svar:
a) koloskopi med px
b) koloncancer, inflammatorisk tarmsjukdom, mikroskopisk kolit, 0,5 p rätt per svar, alla för 2p
____________________________________________________________________________
Question #: 43
OBS! Denna fråga har två delfrågor, a-b.
Marcus 58 år gammal arbetar som försäljare fram till för ett år sedan, då han blev sjukskriven för dålig rygg. Han
har fortfarande smärtor och äter smärtstillande läkemedel i form av Diklofenak. Han inkommer till
akutmottagningen efter flera blodkräkningar. Blek och påverkad. Hon får vätska och inläggas akut på IVA. I status:
Blek, vaken, men svarar med latens, somnar lätt. BT 85/65 ökar efter infusion av 1 L Ringer-acetat lösning till
105/70. Puls 122. Buken mjuk och oöm, rundat resistens i epigastriet, leverkanten några cm under revbensbågen.
Utsådd av spider naevus. Ingen ascites.
Blodprover: Hb 68 (134–170 g/L), Trombocyter 88 (145–348 x 109/L), K 3,6 (3,5–4,4 mmol/L), Na 138 137–145
mmol/L), PK INR 2,8 (<1,2), ASAT 2,6 (<0,75 µkat/L), ALAT 1,4 (< 1,1 µkat/L), ALP 2,8 (0,7–1,9 µkat/L), total
Bilirubin 44 (<25 µmol/L), albumin 33 (36-45 g/L), intoxscreen negativ.
a)
Vilka 2 orsaker till patientens GI-blödning bör man misstänka? (Nämn enbart 2) (1p)
b)
Vilken medicinsk behandling bör patienten få direkt frånsett blodtransfusion? (1p)
Svar:
a) ulcusblödning (0,5p) och blödande esofagusvaricer (0,5p)
b) glypressin samt ev. PPI i injektionsform (0,5p vardera).)
____________________________________________________________________________
Question #: 44
Vilken markör / parameter är mest lämplig för bedömning av leverns kapacitet att omsätta läkemedel vid
leversjukdom ? (1p)
A. ALAT
B. ASAT
C. Totalt bilirubin
✓D. Child-Pugh score
E. pk-INR
____________________________________________________________________________
Question #: 45
Du behandlar en 50 år gammal kvinna med systemisk lupus erythematosus (SLE) som hon har haft under 30 års tid
och som har orsakat en SLE-nefrit. Hennes plasma-kreatinin har tidigare legat stabilt kring 250 ( 45–90 µmol/L).
Patienten har hypertoni och behandlas med lisinopril (ACE-hämmare) och losartan (ARB) sedan ett år tillbaka. I
tillägg behandlas hon med ett loop-diuretikum, bumetanid. Patienten är normotensiv nu, har inga tecken på uremi,
men bumetanid-dosen blev ökad en månad innan pga. ödemtendens. Nu kommer hon till kontroll och hennes
plasma kreatinin har ökat till 380 µmol/L, samt kalium till 6,1 (3,5-4,4 mmol/L). Patienten är hypovolem och får
därför dropp. Detta medför att kreatininkoncentrationen faller, men kaliumvärden förblir höga.
Vad blir den mest lämpliga åtgärden i nästa steg med tanke på patientens höga kaliumvärden? (1p)
✓A. Dosreduktion eller stopp av lisinopril och losartan
B. Patienten måste påbörja dialysbehandling
C. Dosökning av bumetanid
D. Stoppa bumetanid och påbörja med eplerenon (aldosteronantagonist)
E. Resonium (kalium-bindande resin) rektalt
____________________________________________________________________________
Question #: 46
För att i möjligaste mån undvika utsättningssymtom behöver vissa läkemedel försiktigt fasas ut. Hur snabbt detta
kan göras beror på behandlingstidens längd, dygnsdos samt läkemedlets halveringstid.
Vilket av följande kräver den långsammaste nedtrappningen av ett läkemedel (1p)
A. Läkemedel med kort halveringstid, kort behandlingstid, låg dygnsdos
B. Läkemedel med lång halveringstid, lång behandlingstid, hög dygnsdos
C. Läkemedel med kort halveringstid, kort behandlingstid, hög dygnsdos
D. Läkemedel med lång halveringstid, lång behandlingstid, låg dygnsdos
✓E. Läkemedel med kort halveringstid, lång behandlingstid, hög dygnsdos
____________________________________________________________________________
Question #: 47
Ange två (ej fler) olika tillstånd där P-TSH är förhöjt. (1p)
Svar: Primär hypotyreos (som i sin tur kan orsakas av kronisk lymfocytär tyreoidit/Hashimoto, iatrogen efter
radiojod el. tyreoidektomi, läkemedel inklusive amiodaron, litium, tyrosinkinashämmare, interferon,
konvalescensfasen efter akut sjukdom (t.ex. infektion med feber, hjärtinfarkt, stroke), subklinisk hypotyreos,
binjurebarksinsufficiens, TSH-producerande hypofysadenom (mycket ovanligt) (1 p för 2 rätt, 0,5 p för 1 rätt)
____________________________________________________________________________
Question #: 48
Ange tre (ej fler) vanliga symtom/statusfynd vid primär binjurebarkssvikt (Mb Addison). (1p)
Svar: (1p för 3 rätt, 0,5 p för 2 rätt)
Trötthet, orkeslöshet, aptitlöshet, viktnedgång, hyperpigmentering, hypotension, ortostatism, mag-tarmbesvär
(illamående, kräkningar, diarréer, buksmärtor), salthunger, muskel-ledvärk. Lab. avvikelser är inte statusfynd.
___________________________________________________________________________
Question #: 49
Vilken är förstahandsbehandling vid symtomgivande mikroprolaktinom (<1 cm)? (1p)
A. Somatostatinanalog
✓B. Dopaminagonist
C. Transsphenoidal operation
D. Strålbehandling
E. Ingen behandling
____________________________________________________________________________
Question #: 50
En 24-årig kvinna kommer till akuten med ambulans efter att hon för första gången fått ett generaliserat
krampanfall. Hon är tidigare frisk förutom en schizofreni som behandlas via psykiatrin. Det framkommer att hon
det senaste dygnet har druckit stora mängder vatten.
Status:
AT: Medvetslös, RLS 4, inga kramper, temp 37,4°C, inga tecken till trauma.
Hjärta: Regelbunden rytm, 95/min.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, pulsoximetri 99% (luft).
Blodtryck 125/85 mmHg.
Buk: Mjuk och oöm.
Neurologiskt: Ingen nackstyvhet, pupiller normalstora med normal ljusreaktion, Babinski negativ,
extremitetsreflexer normala och sidlika.
Akuta prover: Snabb-CRP 10 (<3 mg/L), B-glukos 5,5 ( 4,2-6,3 mmol/L). Blodgas: pH 7,38 (7,35–7,45), pO2 12
(10–13 kPa), pCO2 5,2 (4,5–6,0 kPa), Base Excess 0 (-3 –+3), Na 109 (137–145 mmol/L), K 3,9 (3,5–4,4 mmol/L).
Vilken är din första åtgärd? (1p)
A. Akut datortomografi av hjärnan
B. Ge 30 ml glukos (30%) i.v., upprepa vid utebliven effekt
✓C. Ge hyperton NaCl 3% 100 ml i.v. på 5–10 minuter, upprepa vid utebliven effekt
D. Ordinera KAD och beställ Urin-drogscreening
E. Ge Flumazenil 0,4 mg i.v., upprepa vid utebliven effekt
____________________________________________________________________________
Question #: 51
OBS! Denna fråga har två delfrågor, 1-2.
Johan, 22 år är en tidigare frisk, byggnadsarbetare som insjuknade i typ 1 diabetes för 2 veckor sedan. Han skrevs ut
efter fyra dagars vårdtid från medicinavdelningen med långverkande insulin glargin 22E på kvällen och
snabbverkande insulin lispro 7E+7E+7E till huvudmåltiderna. Efter utskrivningen var han sjukskriven i 2 veckor
för att i nära samarbete med diabetessköterska och dietist lära sig styra sitt blodsocker. Den första dagen tillbaka på
arbetet får han två insulinkänningar och blir skakig och darrig med blodsocker 2,4 och 2,8(4,2-6,3 mmol/L), trots att
han ätit som vanligt till frukost och lunch. Han hämtar sig med druvsockertabletter, men ringer nu till dig och
undrar:
1) Vad som orsakat detta?
2) Vad han skall göra för att slippa dessa besvär?
Vad svarar du honom på dessa två frågor? (2 p)
Svar:
1)
Återgång i arbetet som byggnadsarbetare innebär sannolikt betydligt mer fysiskt kroppsarbete än att vara på
sjukhus och sjukskriven, vilket gör att insulinbehovet relativt kostintaget minskar. Ett bidragande fenomen kan vara
den s.k. ”honeymoonperioden”, en period (i några veckor upp till flera månader) tidigt efter diagnos och
behandlingsstart med viss kvarvarande endogen insulinproduktion minskat insulinbehov. (1 p)
2)
Oavsett vilket av ovan skäl som dominerar behöver Johan minska insulindoserna, både långverkande och
till måltider, särskilt under arbetsdagar med tungt fysiskt arbete. (1 p)
____________________________________________________________________________
Question #: 52
Vilken av nedan är den viktigaste riskfaktorn för mikrovaskulära komplikationer vid typ 1 diabetes? (1 p)
A. Högt kolesterol
✓B. Högt HbA1c
C. Bukfetma
D. Alkohol
E. Fysisk inaktivitet
____________________________________________________________________________
Question #: 53
22-årig patient med typ 1-diabetes söker akut med kräkningar, buksmärta och dyspné. Ökad törst och polyuri
senaste dygnet. Kapillärt B-glukos visar sig vara >22 (4,2-6,3 mmol/L). Vilken är den mest sannolika diagnosen
och lämpligaste behandling? (1 p)
A. Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom. Dropp med NaCl 0,9% och Insulin iv
B. Gastroenterit med dehydrering. Glukosinfusion med elektrolyter
C. Diabetisk ketoacidos. Glukosinfusion med kaliumtillsats
D. Laktatacidos. Intensivvård och dialys
✓E. Diabetisk ketoacidos. Dropp med NaCl 0,9% med kaliumtillsats samt insulin iv
__________________________________________________________________________
Question #: 54
OBS! Denna fråga har tre delfrågor: 1-2, 3a-b. Totalt (3 p)
Erik är 45 år gammal och är tidigare frisk frånsett en tablett-behandlad hypertoni. Närmast elitmotionär och
springer ett par maratonlopp per sommar. Söker nu på vårdcentral eftersom orken ”tagit slut” denna säsong, är helt
slut efter någon kilometers löpning vilket är helt främmande, och nytillkommet. Vid samtalet förnekar Erik
bröstsmärta och svimning. Erik berättar också att hans far har haft problem med bröstpulsådern. Vid auskultation
hörs ett diastoliskt blåsljud längs vänster sternalrand, som också hörs mer dovt över apex. Blodtrycket är 170/40.
EKG visar sinusrytm och vänsterkammarhypertrofi. Du misstänker att Erik har ett klaffel.
1. Vilken typ av klaffel har Erik drabbats av? (1 p).
2. Vad är den sannolika orsaken till klaffelet? (1 p)
3a. Vilken bildavgivande teknik är indicerad? 3b. Vad är viktigt att undersöka utöver klaffarna? (1 p)
Svar:
1: Aortainsufficiens
2: Bikuspid klaff
3a och b: Ekokardiografi med fråga aortavidd
____________________________________________________________________________
Question #: 55
OBS! Denna fråga har två delfrågor, 1-2. (totalt 5 p)
I en randomiserad studie av aktivt läkemedel jämfört med kontrollbehandling redovisas resultaten (insjuknande) i
tabellen nedan.
Frågor under bild
1. Ange Riskkvoten (INKLUSIVE HUR DU RÄKNAR UT DET) (2p) Ange Absolut risk reduktion och Number
Needed to Treat (INKLUSIVE HUR DU RÄKNAR UT DET); avrunda till lämpligt heltal (3p)
Svar:
1 svar: (50/500)/(250/500)=0,1/0,5=0,2
2 svar: (250/500) – (50/500) = 50% - 10% = 40% 1/ARR = 1/0,4 = 2,5 ≈ 3
____________________________________________________________________________
Question #: 56
Vilka primära eller sekundära njursjukdomar leder ofta till nefritisk bild? (1p)
✓A. Granulomatös polyangit
B. Diabetisk nefropati
C. Amyloidos
D. Membranös glomerulonefrit
E. Autosomal dominant polycystisk njursjukdom
____________________________________________________________________________
Question #: 57
Greta, 73 år, remitteras från hälsocentralen pga nyupptäckt proteinuri. Hon har en U-albumin/krea-kvot på 466
g/mol (Normalt <3,0 g/mol kreatinin). Urinstickan är positiv för protein, i övrigt ua. Hennes P-kreatinin är 126
(45–90 µmol/L), och blodtrycket 148/92 mmHg. Blodglukos (icke - fastande) är 8,2 (4,2-6,3 mmol/L).
Vilken av nedanstående är den mest sannolika bakomliggande sjukdomen? (1p
✓A. Amyloidos
B. IgA - nefrit
C. Granulomatös polyangit
D. Autosomal dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD)
E. Alports syndrom
____________________________________________________________________________
Question #: 58
Vilket påstående om hemodialys (HD) är mest korrekt? (1p)
✓A. HD är särskilt lämplig för patienter utan restfunktion (anuriska patienter).
B. HD är ofta inte lämplig för individer >75 år, då genomförandet kräver bra kärlförhållanden för att skapa
access
C. Blodets kontakt med främmande ytor (filter, slangsystemet) leder till frisättning av inflammatoriska
proteiner, t.ex. cytokiner. Därför administreras en dos glukokortikoid inför varje behandling, t.ex.
prednisolon 2,5-5mg.
D. Peritonealdialys tillåter bättre clearance än hemodialys, då den genomförs 24 timmar alla dagar, jämfört
med hemodialys, som bara genomförs några timmar enstaka dagar.
E. Genom dialysvätska tillförs vatten till kroppen vilket kan leda till viktuppgång.
___________________________________________________________________________
Question #: 59
Vilket påstående om mätning, respektive skattning av njurfunktionen / glomerulär filtrationskvot (GFR) är korrekt?
(1p)
✓A. För patienter med ovanligt hög muskelmassa (ex. body-builder) finns risk att formlerna för kreatininbaserad
GFR resultera i falskt lågt njurfunktion.
B. Skattning av GFR baserade på P-cystatin C är mer precis än motsvarande skattning baserad på P-kreatinin
hos patienter med förändrad ämnesomsättning (t.ex. immunosuppression).
C. Skattning av GFR med formler baserade på P-kreatinin eller P-cystatin C används för gradering av
allvarligheten av akut njursvikt (stadier).
D. Näringstillskott för att bygga upp muskler (t.ex. kreatin) kan ge falsk hög skattning av GFR
E. Matintaget eller matvanor påverkar inte kreatininvärdet, eftersom kreatininet släpps från muskelceller i
kroppen.
____________________________________________________________________________
Question #: 60
Vid peritonealdialys använder man sig av patientens peritoneum som semipermeabelt membran mellan blod och
dialysvätska. När man fyller intraperitonealrummet med dialysvätska sker en utjämning av joner över peritoneum.
Vilket av nedan tar sig från dialysvätska till blodet, dvs. in i kroppen? (1p)
✓A. Glukos
B. Kalium
C. Natrium
D. Vatten
E. Kalcium
____________________________________________________________________________
Question #: 61
Många patienter med avancerad njursvikt behöver diuretikabehandling. Vilket påstående är korrekt? (1p)
✓A. Tiazider, som även används för behandling av arteriell hypertoni, såsom hydroklorotiazid eller
bendroflumetiazid (Salures®), tappar effekten vid svår njursvikt.
B. Loop diuretika som furosemid har en starkare diuretisk effekt än tiazider och därför en högre benägenhet att
leda till hyponatremi.
C. Spironolakton har en mild diuretisk effekt och kan kombineras med andra diuretika. En bra kombination är
spironolakton och amilorid, som blockerar epiteliala natriumkanalen, då båda är verksamma i
samlingsröret.
D. Förutom den diuretiska effekten har tiazider fördelen att förbättra patientens metabola profil, bl.a. minskar
de insulinresistens och sänker uratnivåer och kan vara av värde som profylax hos patienter med gikt.
____________________________________________________________________________
Question #: 62
Njurtransplantation är ofta möjlig för patienter med terminal njursvikt. Vilket påstående angående
njurtransplantation är korrekt? (1p)
✓A. Transplantation är i princip bästa behandlingen för patienter i terminal uremivård, och billigare än att vara i
dialys.
B. Det är viktigt att så tidigt som möjligt sätta ut immunsupprimerande läkemedel hos transplanterade patienter
om de kommer med en infektion på akuten. Detta är nödvändigt för att öka chansen till framgångsrik
infektionsbehandling med antibiotika.
C. Virusinfektioner har varit ett allvarligt problem efter njurtransplantation, men skiljer sig inte längre från
normalbefolkning såvida patienterna är vaccinerade och profylaktisk behandling med valganciklovir har
genomförts.
D. Inför varje transplantation görs alltid ett korstest, där man testar om recipientens serum reagerar på
donatorns HLA antigener. Om den utfaller negativt, är recipienten och donatorn HLA-identiska.
E. ABO-inkompatibel njurtransplantation kan bara göras vid transplantation med avliden donator
____________________________________________________________________________
Question #: 63
Sture Pettersson, 66 år är inlagd på länsdelssjukhusets strokeenhet efter att ha insjuknat med vänstersidiga
hemisymtom. Ingen trombolys pga kontraindikation (warfarin-behandling pga mekanisk aortaklaff).
Datortomografi hjärna efter 9 timmar visar diskret ischemi inom höger cerebri media; DT-angio är helt utan
anmärkning.
Vid inkomstprover noteras tagna på akutmottagningen noteras b-glukos 11,4 ( 4,2-63 mmol/L). Hur tolkar du detta
fynd? (1p)
A. Mest troligt nydebuterad typ II diabetes
✓B. Mest troligt stresshyperglykemi i samband med strokeinsjuknande
C. Mest troligt felvärde som behöver verifieras med nytt b-glukos taget direkt
D. Mest troligt felvärde som behöver verifieras med nytt b-glukos taget imorgon bitti som fastevärd
____________________________________________________________________________
Question #: 64
92-årig man som insjuknat med plötsligt påkommen högersidig svaghet i arm och ben samt afasi. Söker sjukhus
sent på kvällen drygt ett dygn efter symtomdebut; symtomen har förbättrats avsevärt men har fortfarande lätt
kvarstående svaghet. Förnyad undersökning med neurologstatus enligt NIHSS visar 0 poäng; patienten känner sig
helt återställd. Datortomografi av hjärnan är helt utan anmärkning.
Hur tolkar du detta? (1p)
A. Stroke kan uteslutas
✓B. Patienten har en akut ischemisk stroke
C. Patienten har en TIA
D. Komplettering med MR (diffusion) krävs för att fastställa orsaken
____________________________________________________________________________
Question #: 65
39-årig man som insjuknat med akut påkommen yrsel och pares och domningar i vänster arm och ben samt dysartri.
Undersökning på akut-mottagningen 2 timmar efter symtomdebut:
AT: RLS 0, klar och redig.
Cor: Regelbundet, normofrekvent, mekaniskt klaffprotesbiljud PM I2 dx. Karotider med bilaterala blåsljud.
Blodtryck 195/105. EKG visar regelbunden sinusrytm men med frekventa SVES.
Neurologi: enligt ovan, NIHSS = 5. Datortomografi hjärna och DT-angio väsentligen utan anmärkning. I
medicinlistan noteras Waran.
Vilken blir din preliminära strokeklassificering? (1p)
A. ischemisk stroke, annan orsak
B. kan inte bedömas, fordrar komplettering med MR med diffusion
C. kan inte bedömas, fordrar komplettering med Holter-EKG
D. ischemisk kryptogen stroke
✓E. ischemisk stroke till följd av kardioembolisk orsak
F. ischemisk stroke till följd av storkärlssjukdom
G. ischemisk stroke till följd av lakunär ischemi
____________________________________________________________________________
Question #: 66
74 årig man som insjuknat med plötsligt påkommen högersidig hemipares, och högersidig känselnedsättning samt
afasi. NIHSS 9 poäng vid ankomst på sjukhuset. Datortomografi av hjärnan görs 16 timmar efter symtomdebut.
Vad är det mest troliga fyndet på datortomografi hjärna? (1p)
A. Ett ljusare (högattenuerande) område i höger hemisfär
B. Ett ljusare (högattenuerande) område i vänster hemisfär
C. Ett mörkare (lågattenuerande) område i höger hemisfär
✓D. Ett mörkare (lågattenuerande) område i vänster hemisfär
E. Ett isodenst (lika färgat) avgränsat område i höger hemisfär
F. Ett isodenst (lika färgat) avgränsat område i vänster hemisfär
G. Inga patologiska fynd i hjärnan
____________________________________________________________________________
Question #: 67
49-årig kvinna kommer som rädda-hjärnan-larm; vilken av följande behandling innebär högst risk för allvarliga
blödningskomplikationer om man behandlar med intravenös trombolys? (1p)
A. Pågående behandling med Trombyl 75 mg x 1 + Clopidogrel 75 mg x 1
B. Pågående behandling med Brilique (Ticagrelor) 75 mg x 1
C. Pågående behandling med Naproxen 500 mg 1 x 2
D. Pågående behandling med Waran (Warfarin), aktuellt PK INR 1,7
✓E. Pågående behandling med Lixiana (Edoxaban) 30 mg 1 x 1
____________________________________________________________________________
Question #: 68
OBS! Denna fråga har en följdfråga, b).
66-årig man inkommer som trombolys- (rädda-hjärnan)-larm. Sköterska som i vanliga fall arbetar på annan
avdelning undrar om val av läkemedel och hur det ska ges.
a) Aktuellt läkemedel att ordinera (välj det mest korrekta) (1p)
A. streptokinas
B. reteplas
C. urokinas
D. pro-urokinas
✓E. alteplas
____________________________________________________________________________
Question #: 69
66-årig man inkommer som trombolys- (rädda-hjärnan)-larm. Sköterska som i vanliga fall arbetar på annan
avdelning undrar om val av läkemedel och hur det ska ges.
b) Hur ges trombolys-läkemedlet?
A. peroralt
B. subkutant
✓C. intravenöst
D. intraarteriellt
____________________________________________________________________________
Question #: 70
OBS! Denna fråga har tre frågor, a-c. (totalt 3 p)
Pernilla är 24 år och studerar första terminen vid logopedprogrammet på Umeå universitet. Hon är uppvuxen i
Skåne, har aldrig rökt och är aktiv fotbollsspelare. Sedan något år tillbaka har Pernilla haft mycket diskreta symtom
från näsa och ögon under april och maj. Dessa symtom har inte krävt någon behandling.
Det är nu 24 maj, och hon söker dig på mottagningen, eftersom hon upplever att symtomen tilltagit. Hon påpekar
rinnande och kliande ögon, samt att hon är lite mer tät i näsan än vanligt. Dessutom har hon senaste veckan
uppmärksammat att hon får klåda i munnen och viss svullnadskänsla i läpparna, efter att hon ätit råa morötter och
äpplen.
a) Vad har Pernilla drabbats av? (1 p)
b) Vilken ytterligare utredning är nödvändig i detta fall? Motivera! (1 p)
c) Vilken behandling bör Pernilla rekommenderas i första hand (skriv endast en behandling). (1 p)
Svar: a): Björkpollenallergi, oralt allergisyndrom. 0,5 p för svar av typ allergi/allergisk rhinokonjunktivit (med
oralt allergisyndrom) och 0,5 p för specifikation av björkpollen som utlösande orsak.
b): Ingen, anamnesen med rhinokonjunktivit och parabjörkallergi är så solklar att ytterligare utredning ej krävs.
c): Icke-sederande per oralt antihistamin, t ex desloratadin, loratadin, cetirizin
____________________________________________________________________________
Question #: 71
Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor. Även om prognosen har förbättrats
något tillhör lungcancer en av de cancersjukdomarna som har sämst prognos. År 2016 infördes ett standardiserat
vårdförlopp (SVF) för lungcancer med syfte tidig diagnostik och behandling, men också likvärdig vård i landet.
Vid ”välgrundad misstanke” (VGM) om lungcancer skall patient remitteras till lungmedicinsk enhet för utredning
enligt SVF.
Vilka fem undersökningsfynd/statusfynd är var för sig anledning att remittera patienter för utredning enligt SVF? (2
p, 0,5 p/uppgift, således full poäng om 4/5 anges rätt)
Svar:
Bilddiagnostik som ger misstanke om lungcancer
Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer
Upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak, även vid normal röntgen
Obstruktion av vena cava superior
Recurrenspares
____________________________________________________________________________
Question #: 72
På din mottagning träffar du en 30-årig man med somaliskt ursprung. Samtalet förs med hjälp av en somalisk
telefontolk. Misstanke har väckts om tuberkulos. Mannen bor ensam, röker 2 paket cigarretter/vecka. Han har
nydiagnosticerad HIV. För något år sedan låg han på sjukhus för lunginflammation eller bröstsmärta, litet oklart
vilket. Han har inte någon känd tidigare kontakt med tuberkulos-patienter.
Han förnekar långvarig hosta och har inga aktuella luftvägsbesvär. Han har normal lung-röntgen. Sputum-PCR för
m. tuberculosis-komplexet är negativt. IGRA-test (Quantiferon) positivt.
Status:
AT: Normalviktig, saturation 98% på luft. Kardio-pulmonellt kompenserad.
Munhåla och svalg: Dåligt tandstatus. Fuktiga slemhinnor, inga sår.
Ytliga lymfkörtlar: Lätt ömmande och förstorad körtel höger hals. I övrigt inga körtlar palpabla på övre stationer.
Hjärta: Regelbunden rytm, 80. Inga blåsljud.
Lungor: Bilateralt rena andningsljud.
Vilken är den mest sannolika kliniska bedömningen? (1p)
A. Han har låg sannolikhet för tuberkulos
✓B. Han har latent tuberkulos
C. Han har primär aktiv lungtuberkulos
D. Han har reaktiverad lungtuberkulos
E. Han har haft tuberkulos men får nu anses friskförklarad.
____________________________________________________________________________
Question #: 73
En 65-årig man, jordbrukare, söker hälsocentralen pga flera månaders ansträngningsutlöst andnöd och torrhosta.
Han är ex-rökare (3 paketår). Han har inga tidigare sjukdomar.
AT: Opåverkad i vila. Samtalar obehindrat, harklar sporadiskt. Längd 180 cm, vikt 70 kg. Ingen halsvenstas, inga
underbensödem.
Hjärta: Regelbunden rytm, inga bi- eller blåsljud, puls 70 slag/minut.
EKG: Sinus, inga ST-T-förändringar.
Blodtrycket sittande höger arm 140/80.
Lungor: Andningsfrekvens 20. Torra rassel/krepitationer bilat basalt dorsalt. Inga ronchi.
Vilken av följande undersökningar inleder du utredningen med? (1p)
✓A. Spirometri
B. Ultraljud hjärta
C. Pricktest
D. PEF-kurva 2 veckor
E. DT thorax
____________________________________________________________________________
Question #: 74
Göran är 65 år och tidigare frisk. Han söker dig på lungmottagningen pga problem med snarkningar och lätt ökad
trötthet, mest på mornarna. Han har ökat något i vikt den senaste tiden (väger 93 kg och är 181 cm lång), men
upplever inte att tröttheten inte är något stort problem, utan att det mest är hustrun som klagar. Du erbjuder dock
Göran en nattlig sömnregistrering, som visar att han snarkar under natten, framför allt i ryggläge. Dessutom har han
i genomsnitt fem obstruktiva apnéer/hypopnéer per timmes sömn, lite högre när han sover på rygg.
Vilken åtgärd är mest adekvat i detta fall? (1p)
✓A. Rekommendation att undvika att sova på rygg
B. Remiss till öronläkare för operation av svalget
C. Remiss till tandläkare för sömntandställning
D. Remiss till dietist för hjälp med viktreduktion
E. Påbörja behandling med CPAP
____________________________________________________________________________
Question #: 75
Greta har sedan länge KOL, GOLD 4D. Hon inkommer till akuten med kraftigt försämrad andning och tecken till
en exacerbation. Hur tolkar du artärblodgasen (normalvärden anges inom parantes) (1p)
pH 7,28 (7,35-7,45)
PO2 5,5 (10-13)
PCO2 9,5 (4,5-6,0)
BE 9,3 (-3 - +3)
A. Hypoxemi samt metabol alkalos med delvis respiratorisk kompensation
B. Hypoxemi samt ej kompenserad respiratorisk acidos
✓C. Hypoxemi samt delvis metabolt kompenserad respiratorisk acidos
D. Hypoxemi samt delvis respiratoriskt kompenserad metabol acidos
E. Hypoxemi samt kombinerad respiratorisk och metabol acidos
____________________________________________________________________________
Question #: 76
Sven, en 75-årig exrökare (15 packår), sökte hälsocentralen november 2019 på grund av andningsbesvär, vilket
bedömdes som KOL. Tycker dock att han har haft tveksam effekt av förskrivna inhalationsläkemedel, inledningsvis
inhalationssteroid (ICS) + långverkande beta2-agonist (LABA) och nu sedan 2 månader tillägg av långverkande
antikolinergikum (LAMA). Pga förmodad infektionsutlöst försämring veckan före jul förskrevs en oral kortisonkur
+ antibiotikum och han kände sig bättre över jul- och nyårshelgerna. Han kände sig sämre igen från mitten av
januari och fick då en längre oral kortisonkur med nedtrappning under 6 veckors tid.
Sven söker nu den 4 mars på akutmottagningen. Kortisontabletterna är slut, han tycker inte att han har blivit bättre
och är missnöjd med den behandling han hittills har fått via HC. Oxygensaturation 94%. Du finner i journalen en
uppgift om spirometri från HC daterad november 2019 FEV1/FVC 0,65 och FEV1 78 % av förväntat.
Vilken av följande undersökningar bedömer du är mest prioriterat i detta fall? (1p)
✓A. Lungröntgen
B. Spirometri med reversibilitetstest
C. 6-minutersgångtest
D. Blodgaser
E. Längd och vikt
____________________________________________________________________________
Question #: 77
Din kollega på hälsocentralen ska träffa en patient som har beställt tid på grund av ”försämrad kondition”. Kollegan
har fått en utskrift av spirometriresultat, tyvärr utan kurva, och ber dig om råd angående tolkning. (Pred =
predikterat värde, dvs normalvärde; % pred = % av förväntat normalvärde)
Vad säger du till din kollega att spirometrin visar? (1p)
A. Normal spirometri
B. Misstanke om KOL
C. Misstanke om astma
✓D. Restriktivt mönster
E. Obstruktivt mönster
____________________________________________________________________________
Question #: 78
En 67-årig pensionerad kvinna som slutat röka för åtta år sedan söker hälsocentralen. Hon har senaste året fått
tilltagande besvär med långdragen hosta och orkar inte längre gå lika fort som sin jämnåriga väninna när de är ute
och promenerar. Via hälsocentralen tar hon influensavaccin varje år, och det är flera år sedan hon har varit förkyld.
Du misstänker att patienten har KOL, och spirometri efter bronkdilatation visar FEV1/FVC 0.58, FEV1 59% av
förväntat värde. COPD Assessment Test (CAT) visar 15 poäng (skala 0-45, mycket symtom om ≥10).
Vilken medicinering (inhalationsbehandling) rekommenderar du i första hand till denna patient? (1p)
ICS= inhalationssteroid, LABA = långverkande beta-2-agonist
LAMA= långverkande antikolinergikum, SABA = kortverkande beta-2-agonist
A. ICS + LABA regelbundet dagligen
B. ICS + LABA + LAMA regelbundet dagligen
C. SABA vid behov
✓D. LABA och/eller LAMA regelbundet dagligen
E. ICS + LABA regelbundet dagligen + SABA vid behov
____________________________________________________________________________
Question #: 79
Du träffar en 69-årig kvinna som kommer på återbesök 6 veckor efter hon legat inne för en sjukhuskrävande
KOL-exacerbation. Hon är före detta rökare med 40 paketår. Hon har KOL sedan 7 år tillbaka, men är i övrigt
väsentligen frisk. För sin KOL behandlas hon med inhalationssteroid (ICS), långverkande beta-2-agonist (LABA)
och långverkande antikolinergikum (LAMA) med hjälp av spray och andningsreservoar (spacer). Hon uppvisar
korrekt inhalationsteknik och har vaccinerats mot influensa och pneumococker. Oxygensaturation på luft 94%.
Vilket av följande alternativ har störst möjlighet att förbättra hennes livskvalitet? (1p)
✓A. KOL-rehabilitering
B. Seponera hennes inhalationssteroid
C. Förskriva Daxas (roflumilast)
D. Byta till pulverinhalator
E. Syrgasbehandling i hemmet
____________________________________________________________________________
Question #: 80
OBS! Frågan har en följdfråga, b)
I samband med avancerad hjärtlungräddning ska läkemedelsbehandling med amiodaron och adrenalin ges.
a) Vad är den maximala totala dosen amiodaron som ges i samband med ett hjärtstopp, enligt gällande
HLR-riktlinjer? (0.5p)
A. 300 mg
B. 600 mg
C. 900 mg
✓D. 450 mg
E. 150 mg
____________________________________________________________________________
Question #: 81
I samband med avancerad hjärtlungräddning ska läkemedelsbehandling med amiodaron och adrenalin ges.
b) Hur många gånger kan man maximalt upprepa intravenös injektion av adrenalin 1 mg under ett HLR-förlopp på
en vuxen patient, enligt gällande HLR-riktlinjer? (0.5p)
A. 4 gånger
B. 10 gånger
C. Till dess patientens diures överstiger 20 ml/h
✓D. Finns ingen maxgräns, det upprepas så länge HLR pågår
E. Det beror på patientens kroppsvikt
____________________________________________________________________________
Question #: 82
Vid nyupptäckt hypertoni, särskilt hos yngre, bör coarctatio aortae uteslutas. Ange TVÅ fysikaliska
undersökningar, utöver hjärtauskultation, som kan screena för coarctatio aortae. (1p)
Statusfynd 1 ____________________________________ (0,5 p)
Statusfynd 2 ____________________________________ (0,5 p)
Svar: (BT i arm och ben, palpation av femoralispulsar, fördröjning av puls mellan arm och ben)
___________________________________________________________________________
Question #: 83
En 87-årig man med tidigare NSTEMI och hypertoni har svimmat i hemmet men mår nu bra. EKG på
akutmottagningen kan visa förklaringen till hans svimning. Vad visar EKG? (1p)
Svar: EKG med tydligt AV III
____________________________________________________________________________
Question #: 84
En 62-årig man insjuknade för 30 minuter sedan med hjärtklappning och svimningskänsla. Han hade sinusrytm vid
ankomst men fick på nytt hjärtklappning i akutrummet. EKG visas nedan: regelbunden breddökad takykardi med
frekvens 140. Han har sedan tidigare hypertoni, hyperlipidemi och insjuknade med anterior STEMI för två år sedan.
Blodtrycket är 105/70. Han är blek, kallsvettig men fullt vakten.
Vilken rytmrubbning bör man i första hand misstänka (1p)?
Svar: Kammartakykardi