Wiki älskar kärlek

advertisement
Wiki älskar kärlek: Dokumenterar festivaler och firanden av kärlek på Commons.
Hjälp Wikimedia och vinn priser genom att skicka foton.
Volvo[redigera | redigera wikitext]
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Denna artikel handlar om Aktiebolaget Volvo. Se även Volvo
Personvagnar och Volvo (olika betydelser).
Aktiebolaget Volvo
Org.nr
556012-5790
Typ
Publikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: VOLV A
Nasdaq Nordic: VOLV B
Huvudkontor
Nyckelpersoner
Göteborg, Sverige
Carl-Henric Svanberg
Styrelseordförande
Martin Lundstedt
Koncernchef, VD
Jan Gurander
Vice VD
Bransch
Kommersiella fordon
Produkter
Bussar
Lastbilar
Marin- och Industrimotorer
Tjänster
Finansiella tjänster
Antal anställda
105 175 – 2018
Historia
Grundat
1927[1]
Grundare
SKF (Svenska Kullagerfabriken)
Ekonomi
Omsättning
▲ 390,834 miljarder SEK
Rörelseresultat
▲ 34,478 miljarder SEK
Vinst efter skatt
▲ 25,363 miljarder SEK
Tillgångar
▲ 474,663 miljarder SEK
Eget kapital
▲ 125,831 miljarder SEK
Struktur
Dotterbolag
Volvo Penta
Volvo Bussar
Volvo Lastvagnar
Volvo Construction Equipment
Volvo Financial Services
UD Trucks
Mack Trucks
Renault Trucks
Governmental Sales
Group Trucks Asia & JV:s
Avdelningar
Group Trucks Sales
Group Trucks Operations
Group Trucks Technology
Övrigt
Webbplats
volvogroup.se
Fotnoter
Statistik från 2018 års bokslut.[2]
Helmer MasOlle formgav Volvo-emblemet.
Aktiebolaget Volvo är moderbolag för Volvokoncernen,
även Volvo Group, som
tillverkar lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och
industriella drivsystem. Koncernen erbjuder även finansiella
tjänster. Volvo har 105 175 anställda med produktion i 18 länder
och försäljning på omkring 190 marknader.[3] Volvoaktien är
noterad på Stockholmsbörsen. År 1999 sålde Volvo
bilproduktionen Volvo Personvagnar till amerikanska Ford Motor
Company, som 2010 sålde det vidare till kinesiska Geely.
Huvudkontoret för AB Volvo ligger
i Lundby på Hisingen i Göteborg.
Innehåll









1Historia
o 1.1Namnet Volvo
o 1.2Volvo startar produktion
o 1.3Koncernen växer
o 1.4Volvo blir internationellt storföretag o 1.5Fyrfaldigat antal anställda och tiofaldigad omsättning
o 1.6De 15 äldste
o 1.7Gyllenhammar-eran
o 1.8Sören Gyll tillträder
o 1.9Tidslinje
2Personbilstillverkning
3Verksamhet
4Volvos varumärken
5Gator med anknytning till Volvo
6Samarbete med högskolor och universitet
7Referenser
o 7.1Noter
o 7.2Tryckta källor
8Se även
9Externa länkar
Historia[redigera | redigera wikitext]
AB Volvo bildades 1926 som ett dotterbolag
inom SKF med Assar Gabrielsson som verkställande direktör (1
januari) och Gustaf Larson som vice vd och teknisk chef. De
hade sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och
konstruktionen av den första Volvobilen Volvo ÖV 4, och
lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF – där
Assar Gabrielsson var försäljningschef – att tillverkning av bilar
skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna
utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett
vilande bolag som inregistrerats av SKF redan den 5 maj
1915[4] med dåvarande reklamchefen Björn Prytz som idégivare.
De ursprungliga planerna för bolaget Volvo hade varit att
använda det som ett bolag och varumärke för i första hand en
speciell serie av kullager, avsedd för den amerikanska
fordonsmarknaden, men detta skrinlades tidigt. Den första bilen
rullade ut ur fabriken 14 april 1927, strax efter klockan 10.00.
Namnet Volvo[redigera | redigera wikitext]
Namnet Volvo är latin och betyder ungefär "jag rullar".[5] AB
Delmar & Co Patentbyrå lämnade – som ombud för Aktiebolaget
Volvo – den 11 maj 1915 in en ansökan om registrering
till Patentverket av varumärket "Volvo": "Märket torde registreras
för lager, särskildt kullager och rullager, maskiner,
transmissioner, automobiler, velocipeder, järnvägsmaterial,
transportanordningar och transportmedel af alla slag samt delar
av och tillbehör till nämnda varuslag, och göres anspråk på ordet
VOLVO såsom en för nämnda varuslag särskildt uppfunnen
benämning." Namnet fick därefter vila fram till 1926.[6][7]
Namnet ansågs vara bra för ett kullager, men skulle även passa
bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat
även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga
varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915.
Namnet "dammades nu av" för att användas till den planerade
biltillverkningen.
Troligen är Volvo ensamma om att ha tre varumärkessymboler,
vilka använts i reklam- och designsammanhang allt sedan den
första bilen producerades 1927. I början kallades den för "den
svenska bilen". Symbolen för järn – Järnmärket eller
Marstecknet – knöt an till det svenska stålet och den svenska
järnhanteringen. I mitten på kylaren placerades den, men för att
kunna göra det, monterades en plåtlist diagonalt över kylaren.
Också denna växte till en stark symbol för Volvo och deras
produkter. Ytterligare en symbol för Volvo är texten "VOLVO",
i typsnittetEgyptienne.[8] År 2006 blev järnmärket gemensam
logotyp för AB Volvo och Volvo Personvagnar i deras
kommunikation av varumärket Volvo.[9]
Volvo startar produktion[redigera | redigera wikitext]
En tidig Volvolastbil.
Bolaget startade tillverkningen på hösten 1926 i Nordkulans
fabrikslokaler (idag heter byggnaden BC och ligger på Lundby
området) på Hisingen, som uppförts 1915 och tidigare ägts av
Nordiska kullagerfabriken AB som gått i konkurs 1921.
Anläggningarna ropades in av Svenska Handelsbanken, som
drev rörelsen till december 1925, då de ropades in på
en exekutiv auktion av SKF.[10] SKF stöttade dessutom
satsningen initialt med ett aktiekapital av 200 000 kronor samt en
rörelsekredit på 1 miljon kronor.[11] Den första serietillverkade
bilen, med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken
den 14 april 1927, detta blev det officiella datumet för Volvos
grundande. Redan innan biltillverkningen startade hade
Gabrielsson och Larsson planerat för en lastbilstillverkning. Den
första ritningen med beteckningen "lastvagn" är daterad 4
december 1926 och ritades av Volvos första tjänsteman Henry
Westerberg.[12]
Volvos affärsidé, som den formulerades redan från starten:



Att tillverka och sälja automobiler i Sverige och på export
Att huvudparten av alla väsentliga komponenter i Volvos
bilar skulle vara konstruerade och ritade av egna tekniker
Att försäljningen av bolagets produkter skulle ske genom
fristående återförsäljare
[13]
Koncernen växer[redigera | redigera wikitext]
Volvo började snart att bredda verksamheten och tillverkning av
lastbilar startade. Lastbilarna var fram till 1950-talet den mest
lönsamma delen av företaget och hade en avgörande roll i
företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes i såväl Sverige
som utomlands. Man fick även stora försvarsorder från 1930talet och framåt. Volvo kom även att köpa upp flera
verksamheter som till exempel underleverantörerna PentaVerken i Skövde (motorer) och Köpings mekaniska
verkstad(växellådstillverkning). Vidare köper Volvo AB BolinderMunktell och Svenska Flygmotor AB.
Volvo blir internationellt storföretag [redigera | redigera wikitext]
Fyrfaldigat antal anställda och tiofaldigad
omsättning[redigera | redigera wikitext]
I slutet av andra världskriget (januari 1945) var Volvo det enda
företag i världen som producerade både personbilar, lastbilar,
bussar och traktorer.[14]Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo till ett
internationellt företag med verksamheter över hela världen, vad
gäller samtliga produkter. På lastbils- och bussidan utvecklades
företaget till ett av de stora företagen. Personbilsdelen växte
explosionsartat genom modeller som Volvo PV 444, Volvo PV
544 och Volvo Amazon. Volvo omsatte 483 miljoner kronor år
1954, hade 4 500 anställda och ett aktiekapital på 75 miljoner
kronor.[15]
Volvos chef vid denna tid var Gunnar Engellau som bland annat
drev på satsningen på USA-marknaden som kom att bli
företagets viktigaste marknad på personbilssidan. Under 1960talet följde flera nya fabriker utanför Sverige, bland annat i Gent
startades tillverkning upp. Då Engellau tog över ledningen av
Volvo hade man 12 000 anställda, omsatte 600 miljoner kronor
och tillverkade 31 000 bilar. Då han lämnade Volvo uppgick
antalet anställda till 40 000 personer, man omsatte 6 miljarder
kronor och tillverkade 205 000 bilar.[16] Gunnar Engellau var VD
mellan 1956-1971 och styrelseordförande ända fram till 1978.
De 15 äldste[redigera | redigera wikitext]
Gabrielsson och Larson ville premiera de anställda som varit
med länge. Därför beslöt man att dela ut aktier efter 25, 35 och
45 år. Dessutom ville de premiera de allra "äldsta" litet extra.
Klubben "15 äldste" bildades därför den 1 december 1959. Den
består av de 15 som har längst anställningstid och ännu är
aktiva. Efter att en medlem gått i pension, kan denne fortfarande
delta i de olika aktiviteter som företaget anordnar. Det första
årets 15 äldsta var: Henry Westerberg, Gunnar Olsson, Gustaf
Rhodin, Rolf Hanson, Axel Olofsson, Johan Härdin, Edvin Bäck,
Frey Berg, Hugo Hansson, Nils Hellgren, Erik Larsson, John
Krantz, Gösta Käck, Sven Johansson och Nils Palmquist.[17]
Gyllenhammar-eran[redigera | redigera wikitext]
Volvo F7
Från 1970 var koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar.
Volvo-koncernen var redan vid Gyllenhammars tillträde ett av
Sveriges största företag och Gyllenhammar själv försökte
genomföra flera stora affärer. Under Gyllenhammars ledning
skedde flera strategiska beslut, mer eller mindre lyckade. Man
gick även in i nederländska DAF:s personbilstillverkning. Under
Gyllenhammars tid diversifierades Volvo till livsmedels- och
läkemedelsbranscherna, genom förvärv
av Procordia och Pharmacia. Volvo satsade även på Volvo Fritid.
Bland avbrutna satsningar märks ett storskaligt oljesamarbete
med norska staten, ett tänkt samgående mellan Volvo och Saab
AB, den kortvariga alliansen med Anders Walls Beijerinvest,
samt stödet till Fermenta. Den 20 december 1979 på en
presskonferens i Genève, presenterades samarbetet Volvo–
Renault.[18] Under 1980-talet utvecklades samarbetet
med Renaultkoncernen, som fortsätter än idag.
Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo
Personvagnar med Renault misslyckades och han tvingades
därför lämna ordförandeskapet i AB Volvo den 2 december
1993, fem dagar före den extra bolagsstämman. Till ny
ordförande utsågs den 20 december ABB-direktören Bert-Olof
Svanholm.[19][20]
Sören Gyll tillträder[redigera | redigera wikitext]
Sören Gyll hade tillträtt som vd 1992 och efterhand blivit kritisk
till sammanslagningen med Renault. Efter Gyllenhammar-eran
markerade han återgången till kärnverksamheten. Volvo sålde ut
sitt ägande i andra verksamheter, till exempel Pharmacia.
Nutida VD:ar
Leif Johansson tillträdde som VD och koncernchef 1997. År 1999
sålde AB Volvo personbilstillverkningen till Ford Motor Company.
Volvo tillverkar under denna period bland annat
anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar, båtmotorer och
komponenter till flygmotorer. Se vidare om detta under
respektive dotterbolag. Volvo köpte upp flera konkurrenter
såsom Mack Trucks, Nissan Diesel och Renault Trucks.
År 2011 efterträddes Leif Johansson av Olof Persson. År 2012
valde man att sälja Volvo Aero till brittiska GKN.
Olof Persson ersattes av Martin Lundstedt år 2015.
Tidslinje[redigera | redigera wikitext]
Volvo FH12.
Volvo 9700.
Volvo L35B kompaktlastare från Volvo Construction
Equipment (VCE).
Volvos historia förknippas ofta med biltillverkningen. AB Volvo
som helhet har fler aspekter att ta upp historiskt. Se även vidare
under respektivt dotterbolag inom koncernen för historia. Nedan
följer några milstolpar i Volvokoncernens historia.













1926: AB Volvo som bilföretag grundas som ett dotterbolag
till SKF.
1927: Den första serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar
fabriken och företaget hade officiellt grundats.
1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
1928: Oy Volvo Auto AB i Helsingfors blev Volvos första
utlandsbolag.
1930: Motorleverantören Pentaverken blir en del av Volvo.
1935: Volvo AB introduceras på Stockholmsbörsen och SKF
släpper därmed sin ägardominans.
1941: Volvo köper aktiemajoriteten i Nohab flygmotor, vars
namn ändrades till Svenska Flygmotor AB.
1941: Den 50 000:e Volvon sedan starten levererades.
1942: Växellådstillverkningen vid Köpings mekaniska
verkstad köps upp av Volvo.
1949: Detta år tillverkade Volvo för första gången fler
personbilar än lastbilar och bussar.
1950: Volvo köper upp AB Bolinder-Munktell.
1954: Den första lastmaskinen (H-10) baserad på BM 35
tillverkas av Bröderna Lundbergs Mekaniska.
1955: Export till USA. De första 82 bilarna skeppades över,
12 PV444 och 70 Volvo Duett.[21] När Volvochefen Assar






















Gabrielsson hos handelsminister Gunnar Lange anhöll om
dollarvaluta för att inleda export av Volvobilar till USA möttes
han av ett gapskratt.[22]
1956: Sommaren 1956 visades på bilsalongen i New
York en vit PV444 med ljusgul och svart klädsel, och före
årets slut hade Volvo ett hundratal återförsäljare i USA.
Samma år exporterades 5 000 bilar dit.[21]
1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
1958: Omsättningen överstiger 1 miljard kronor, och fler än
10 000 bilar gick på export.
1960: Försäkringsbolaget Volvia bildades.
1963: I Halifax i Kanada öppnas Volvos första
sammansättningsfabrik utomlands.
1964: Torslandaverken invigs.
1965: Sammansättningsfabrik Gent i Belgien tas i bruk.
1969: Olofströmsverken blir en del av Volvo.
1971: Pehr G. Gyllenhammar efterträder Gunnar
Engellau som vd för Volvo.
1972: Volvo köpte 33% av aktierna i personbilsdelen av
holländska DAF.
1973: Den 1 november meddelar Volvo att man köpt Jofa.[23]
1974: Den 18 mars köper Volvo båttillverkaren Ryds Industri
AB i Växjö.[24]
1977: Samgående diskuteras med Saab-Scania, som
senare drar sig ur. Volvos styrelse meddelade den 28
augusti detta år att det inte blir någon fusion mellan
bolagen.[25]
1977: Volvo fyllde 50 år, vilket bland annat firades med att
samtliga 62 000 anställda i bolaget fick en jubileumsklocka.
Den första klockan gick till styrelseordföranden Gunnar
Engellau, följt av veteranen Henry Westerberg. En
jubileumsbil hade även tagits fram. Assar Gabrielssons
medalj i guld delades samtidigt ut till Svante Simonsson
(postumt) och ekonomichefen Per Ekström.[26] Volvo hade
även ordnat med företagsvisningar och produktutställningar
på 17 Volvo-orter i Sverige och i 11 andra länder samt olika
arrangemang hos Volvos 1 700 återförsäljare i 160 länder.[27]
1978: den 24 april tillkännagavs att Tore Browaldh blir ny
styrelseordförande i Volvo efter Gunnar Engellau.[28]
1979: Samarbetsavtal med franska Renault.
1980: Volvo tecknar den 11 juli ett femårsavtal med den
kinesiska provinsen Kanton om att bland annat sälja lastbilar
och bussar för 500 miljoner kronor per år.[29]
1981: Fusion med Beijerinvest – Anders Wall blir
styrelseordförande.
1988: I mars tillkännagavs att Volvo övertagit bussdelen av
engelska Leyland Motors. Därmed blev Volvo ägare till ett av
världens mest välrenommerade bussmärken.
1989: Volvo inledde, som första europeiska lastbilsmärke,
reguljär försäljning av lastbilar i Japan.
1991: Baronessan och regeringsmedlemmen Lydia Dunn
från Hongkong, valdes in som första kvinna i Volvos styrelse.
1991: Som en del i 16-miljardersatsningen på Volvo 850,
invigdes den nya Östra Fabriken i Skövde.





















1993: Vid ett styrelsemöte den 2 december, framgick det att
fusion med Renault inte skulle bli av. Pehr G Gyllenhammar
avgick därför som ordförande och sålde alla sina aktier i AB
Volvo.
1997: AB Volvo avyttrar sin andel i bryggeriet Pripps
Ringnes, som ett led i fokusering på fordonsverksamheten.
1998: Avveckling av hela innehavet i PharmaciaUpjohn.
1998: Förvärv av det mexikanska bussbolaget MASA.
1998: Förvärv av en andel av det nordamerikanska
stadsbussbolaget Nova Bus.
1998: Förvärv av sydkoreanska Samsungs
anläggningsmaskinsverksamhet.
1998: Samarbetsavtal med tyska motortillverkaren Deutz om
utveckling och tillverkning av dieselmotorer. Volvo
förvärvade även 10% av aktierna i bolaget.
1999: AB Volvo förvärvar den 12 januari 12,8 % av aktierna i
Scania.
1999: Nederländska staten tillkännager den 15 februari att
man säljer sitt innehav i NedCar till de två övriga ägarna
Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi Motors.
1999: Volvokoncernen säljer av personbilstillverkningen till
Ford Motor Company.
1999: Volvo Aero förvärvade i mars aktiemajoriteten i Norsk
Jetmotor A/S som därmed bytte namn till Volvo Aero Norge
A/S.
1999: AB Volvos ägarandel i Scania ökade den 30 april till
20,94 %. Efter samförstånd med familjen Wallenberg under
augusti 1999, förvärvades Investors aktier i Scania och AB
Volvo får därmed ett ägande i Scania om 43,1 % av aktierna.
2000: AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Trucks och
Renault Trucks, mot att Renault AB får 20 % av aktierna i AB
Volvo.
2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten i Nissan Diesel
numera UD Trucks (Nissans egen lastbilstillverkare), med
förhoppningar att få köpa delar av den kinesiska
lastbilstillverkaren Dongfeng.
2007: AB Volvo lägger ett bud på alla aktier i Nissan Diesel
för att kunna omvandla företaget till ett dotterbolag. Den 14
april firade Volvo 80-årsjubileum.
2008: Slutgiltigt avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher
Motors.
2009: Louis Schweitzer utses till ny styrelseordförande i AB
Volvo.
2010: Efter nära 14 år som vd och koncernchef för AB Volvo,
meddelade Leif Johansson att han avser att lämna sitt
uppdrag till sommaren 2011 i samband med att han fyller 60
år. Volvo ingår samarbete med Världsnaturfonden WWF om
minskade koldioxidutsläpp.
2011: Volvos styrelse utser Olof Persson till ny vd och
koncernchef för AB Volvo.
2012: Carl-Henric Svanberg utses till ny styrelseordförande
för Volvo och efterträder därmed Louis Schweitzer.[30]
2012: Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen
av Volvo Aero till den brittiska verkstadskoncernen GKN.





2013: Volvo Lastvagnar förnyade hela sitt europeiska
modellprogram och lanserade Euro 6-motorer från den
minsta medeltunga motorn på 5 liter till den tunga 13litersvarianten. Sedan september 2012 hade fem nya
lastbilsmodeller introducerats.[31][32][33][34]
2015: Martin Lundstedt utses till ny VD och koncernchef.
Olof Persson lämnar bolaget.[35]
2015: Volvo blir delägare i kinesiska Dongfeng Commercial
Vehicles.[36]
2015: Volvo Bussars ElectriCity-projekt startar i Göteborg,
elbussar och infrastruktur utvecklas tillsammans med
samarbetspartners i Göteborg. Flera säkerhetsfunktioner
lanseras: Volvo Dynamic Steering (VDS), kollisionsvarning
framåt (FCW), kollisionsvarning och nödbroms (CWEB),
körfältsassistans (LKS) och aktiv farthållare(ACC).
2016-2017:Forskning och utveckling kring autonoma fordon
går in i en ny fas. Volvo’s helautomatiserade lastbil testas i
en gruva i Kristineberg, en automatiserad sopbil testas i
stadsmiljö och en automatiserad skördetröska testas i
Brasilien under sockerskörden. Volvo CE presenterar sitt
nya koncept Electric Site, autonoma och elektriska
anläggningsmaskiner.
Personbilstillverkning[redigera | redigera
wikitext]
Huvudartikel: Volvo Personvagnar
Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, som var den
ursprungliga verksamheten och bland annat innefattar delar
av Torslandaverken i Göteborg ägdes mellan 1 januari
1999[37] och 2 augusti 2010 av Ford Motor Company, varefter
Volvo Personvagnar såldes till kinesiska Zhejiang Geely
Holding Group.[38]
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Volvokoncernens verksamhet:









Volvo Lastvagnar, medeltunga till tunga lastbilar för fjärroch regionaltransporter, samt anläggningsarbete.
Mack Trucks, lätta lastbilar för distribution och tunga
lastbilar för fjärrtransporter.
Renault Trucks (tunga lastbilar främst för
anläggningssegmentet och tunga regionala transporter)
UD Trucks tidigare Nissan Diesel, medeltunga lastbilar.
Dongfeng Commercial Vehicles (45%), tunga och
medeltunga lastbilar
Volvo Construction Equipment, anläggningsmaskiner, en
rad olika typer av maskiner för anläggningsarbete och
närliggande branscher. Tidigare Volvo BM, se även AB
Bolinder-Munktell
SDLG, anläggningsmaskiner (Kina)
Eicher, lastbilar (Indien)[39]
Volvo Bussar, kompletta bussar och chassier för
stadstrafik, linjetrafik och turisttrafik.


Volvo Penta, marina drivsystem för fritidsbåtar och
kommersiell sjöfart, dieselmotorer och drivsystem för
industriella applikationer.
Volvo Financial Services, kundfinansiering, koncernens
internbank, verksamt inom fastighetsförvaltning.
[40]
Volvos varumärken[redigera | redigera
wikitext]
Se även: Volvo Trademark Holding AB











Volvo
Volvo Penta
UD Trucks
Terex Trucks[41]
SDGL[42]
Renault Trucks
Prevost
Nova Bus
Mack
Eicher
Dongfeng Trucks[43][44]
Gator med anknytning till
Volvo[redigera | redigera wikitext]
I stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen i Göteborg,
namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos
anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörredfick
sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad
"Jakob".[45] Gunnar Engellaus
väg i stadsdelen Torslanda i Göteborg är uppkallad efter
Volvos tidigare chef.[46]
Samarbete med högskolor och
universitet[redigera | redigera wikitext]
Företaget är en av medlemmarna,
benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms
partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till
högskolan och nära samarbetar med den vad gäller
forskning och utbildning.[47]
Företaget har även, tillsammans med Volvo
personvagnar, ett tätt samarbete mellan
Göteborgsregionens Tekniska College som äger
gymnasieskolan GTG.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
1. ^ https://www.volvogroup.se/sv-se/aboutus/history-and-r-d-milestones/from-hisingen-to-theworld.html
2. ^ ”Rapport över det fjärde kvartalet och helåret
2018”. VolvoGroup.se.
3. ^ ”Om oss - Volvo Group Sverige”. Läst 16
september 2014.
4. ^ allabolag.se
5. ^ ”Volvo”. Perseus Digital Library. Läst 6 mars
2012.
6. ^ Så föddes en svensk bilindustri : Volvos historia
fram till PV 444, [Serie: Historia idag, 99-05331794], Bertil Hälleby, Akademiförlaget, Göteborg
1990 ISBN 91-24-16378-3, s. 16
7. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 17
8. ^ Volvo P 1800 : från idé till prototyp och
produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson,
Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN
9789186275556, s. 20
9. ^ Volvos designarv – Volvo Personvagnars historia
1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar
AB, Göteborg 2006 ISSN 1104-9928 ISBN 91631-8431-1, s. 92
10. ^ fakta och synpunkter, 1977.
11. ^ Andrén, (2005), s. 20
12. ^ Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson,
Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-503 s.22
13. ^ Andrén, (2005), s. 87
14. ^ Ratten : Volvos tidning, [12 nr : 1945], Volvo
personvagnar, Göteborg 1945 ISSN 0345-9845,
Nr 1, s. 12
15. ^ Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm,
1955, s. 173
16. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 95
17. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 107
18. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En
kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm]
Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-917029-757-1, s. 99.
19. ^ Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag.
1994. Libris 3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.),
s. 210
20. ^ Pehr G. Gyllenhammar –
Näringslivshistoria Arkiverad 19 augusti 2010
hämtat från the Wayback Machine.
21. ^ [a b] Volvos designarv – Volvo Personvagnars
historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo
Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 11049928 ISBN 91-631-8431-1, s. 72
22. ^ Bilismens genombrottsår i Sverige : om
nätverken, aktörerna och spelet mellan
organisationerna, företagen och myndigheterna,
Rune Andréasson, Jonas Gawell, Sven Gerentz,
Uppsala Publ. House, Uppsala 1997 ISBN 917005-142-9, s. 14
23. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En
kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm]
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-917029-757-1, s. 43.
^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En
kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm]
Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-917029-757-1, s. 46.
^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En
kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm]
Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-917029-757-1, s. 72.
^ GP, 15 april 1977
^ GP, 14 april 1977.
^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En
kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm]
Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-917029-757-1, s. 82.
^ Anno 80: Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken
som täcker hela det händelserika 1980], red.
Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt,
Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet,
Stockholm 1981 ISBN 91-85556-14-9, s. 26
^ Volvos historiska tidslinje
^ nya Volvo FH, Volvo FM, Volvo FMX, Volvo FE
och Volvo FL
^ Volvo i våra hjärtan : hur ska det gå? : en
närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo,
redaktörer Sten Jönsson & Mikael Wickelgren,
Liber, Malmö 2011 ISBN 978-91-47-09562-9, s.
53ff
^ Olsson & Moberger (2002)
^ Volvo 1927 - 2003/04, utgiven av Volvo
Personvagnar AB, Informationsstaben, Göteborg
2004, s. 103ff
^ ”Martin Lundstedt ny vd och koncernchef för
Volvo.”. Läst 22 april 2015.
^ Volvo slutför förvärvet av 45 procent av
Dongfeng Commercial Vehicles, Volvo, 5 januari
2015
^ Millennium – årtusendets bok, red. Jan Hansson,
utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 301
^ Göteborgs-Posten 2010 03 28
^ Eicher
^ Volvokoncernens nya organisation
^ Terex Trucks
^ SDGL Arkiverad 13 januari 2012 hämtat från
the Wayback Machine.
^ Dongfeng Trucks
^ Våra varumärken
^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e
uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag,
Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
^ Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn
1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag.
sid. 117. ISBN 91-7029-460-7
^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle,
Handelshögskolans Partnerföretag”. Läst 28 juli
2014.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]


Andrén, Sven G (2005). En storindustri skapas :
Volvo på Gabrielssons tid. Libris 10328164. ISBN
91-87532-26-3
Volvo 75 år 1927-2002, Jean Christer Olsson &
Henrik Moberger, Norden Media GmbH,
Helsingborg 2002 ISBN 3-907153-21-9
Se även[redigera | redigera wikitext]




Volvo Ocean Race
Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium AB
Volvos, Volvo personvagnars och Göteborgs
stads gymnasieskola.
Volvogymnasiet
Polestar Racing
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Wikimedia Commons har media som rör Volvo.
Volvokoncernens webbplats
Visa
v•r
Volvokoncernen
Visa
v•r
Handelsbankssfären
Visa
v•r
Företag på Large Cap
Visa
v•r
OMX Stockholm 30
Visa
v•r
Fordonsindustrin i Sverige
Kategorier:

Volvo

Företag listade på Stockholmsbörsen (large cap)

Företag i Göteborgs kommun

Svenska lastbilsmärken

Svenska busstillverkare

Företag tidigare listade på Stockholmsbörsens A-lista

Handelsbankssfären

Sveriges industrihistoria

Svenska fordonstillverkare

Multinationella fordonskoncerner

Företag bildade 1927

Latinska ord och uttryck

Donatorer till Handelshögskolan i Stockholm
Navigeringsmeny

Inte inloggad

Diskussion

Bidrag

Skapa konto

Logga in






Artikel
Diskussion
Visa
Redigera
Redigera wikitext
Visa historik
Sök










Huvudsida



Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
Skriv ut/exportera













Utskriftsvänlig version
På andra projekt
Commons
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Använd denna sida som referens
Språk
‫ال عرب ية‬
English
Español
Bahasa Indonesia
Bahasa Melayu




Português
Русский
Suomi
中文
52 fler
Redigera länkar

Sidan redigerades senast den 8 februari 2019 kl. 11.45.

Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons
Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida
(klicka på bilden). Se
vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.

Wikimedias integritetspolicy

Om Wikipedia

Förbehåll

Utvecklare

Information om kakor

Mobil vy


Download
Related flashcards

Payment systems

– Cards

Finance

– Cards

Payment systems

– Cards

House of Medici

– Cards

Create flashcards