Introduktion till teoretisk filosofi
Vem är jag?
Vad är ”filosofi”?
Två andra (bättre) sätt att förklara vad ”filosofi” är…
1. En särskild uppsättning
frågor
2. Ett särskilt sätt att besvara
dessa frågor
En särskild uppsättning frågor…
Kunskapsteori: Vad är kunskap? Vad kan vi veta? Hur
kan vi veta? Bör vi veta (har kunskap ett särskilt
värde)?
Etik/handlingsteori: Vad är det att vara god/gott? Vad
innebär det att vara rätt? Hur bör vi handla? Finns
moraliska egenskaper?
Vetenskapsteori: Vad är vetenskap? Är vetenskap en
rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap
om världen? I Vad är en naturlag? Är världen
deterministisk? Vad kännetecknar en vetenskaplig
förklaring? Vad skiljer vetenskap från icke-vetenskap?
Värdeteori: Vad är ett värdeomdöme? Kan
värdeomdömen vara sanna? Finns det objektivt
existerande värden? Kan vi veta vilka värden som
finns/vilka värdeomdömen som är sanna?
Språkfilosofi: Vad är mening? Vad är referens? Vad är
kommunikation? I vilken relation står språket till vårt
medvetande/vår förståelse/ världen?
Metafysik: Vad finns? Hur är det som finns till sin
natur? Hur är det relaterat till hur saker ”tycks” – i
erfarenhet/tanke/tal?
Medvetande & Kognitionsfilosofi: Vad är
medvetandet? Hur förhåller sig medvetande till
kropp? Kan medvetandet studeras med hjälp av
vetenskapen? Hur i så fall?
Logik & Argumentationsteori: (Hur) kan vi med hjälp
av formella metoder studera språk och värld? Vad är
riktig argumentation?
Religionsfilosofi: Finns Gud? Hur är Gud till sin natur?
Kan man bevisa eller motbevisa Guds existens?
Refererar ordet "Gud" till en av oss oberoende
entitet? Vilket förhållande råder mellan religion och
moral? Har moralen en religiös grund?
Politisk filosofi: Vad är en stat? Hur bör ett samhälle
organiseras/styras? Vad är frihet/jämlikhet/rättvisa,
etc.? Bör frihet/jämlikhet/rättvisa eftersträvas?
Varför?
En särskilt sätt att besvara dessa frågor…
Filosofiska frågor kräver filosofiska svar
därför att de (oftast)…
1. …rör det generella snarare än det
partikulära
2. …rör det fundamentala snarare än
det ”härledda”
3. … söker förklaringar på, snarare än
beskrivningar av det empiriskt givna
4. … rör hur (olika sorters) frågor
ska/bör besvaras snarare än vilket
svaret kan/bör bli givet att vi valt ett
av dessa sätt
5. …etc.
Is there any knowledge in the world which is so certain that no reasonable
man could doubt it? This question, which at first sight might not seem
difficult, is really one of the most difficult that can be asked. When we have
realized the obstacles in the way of a straightforward and confident answer,
we shall be well launched on the study of philosophy—for philosophy is
merely the attempt to answer such ultimate questions, not carelessly and
dogmatically, as we do in ordinary life and even in the sciences, but critically,
after exploring all that makes such questions puzzling, and after realizing all
the vagueness and confusion that underlie our ordinary ideas.
B. Russell, 1912: 1
”Har vi mjölk?”
…
I vilken mening (om någon) finns mjölk?
Vad innebär det att äga/ha x?
Hur kan jag veta att det finns mjölk?
Vad innebär det att veta?
Vad är kunskap?
Vad är existens?
Vad är mening?
Vad är kommunikation?
…
Men… varför?
Om ALLT du vill är avgöra huruvida du ska gå till affären
och handla… lämna filosofin!
Om du vill få kunskap om/resonera kring/förhålla dig till
kunskapsinhämtning i allmänhet eller relationen mellan
verkligheten så som den ter sig och verkligheten så som
den är ska/kan/bör förstås eller … osv, osv… Filosofera!
Att filosofera är inte något vi behöver (eller ens bör) göra
i varje ögonblick – men det är något vi behöver kunna
göra/ha gjort för att (med visst lugn) låta bli!
En inte alltid helt enkel balansgång…
Where am I, or what? From what causes do I derive my existence, and to
what condition shall I return? ... I am confounded with all these
questions, and begin to fancy myself in the most deplorable condition
imaginable, environed with the deepest darkness, and utterly deprived
of the use of every member and faculty.
Most fortunately it happens, that since Reason is incapable of dispelling
these clouds, Nature herself suffices to that purpose, and cures me of
this philosophical melancholy and delirium, either by relaxing this bent
of mind, or by some avocation, and lively impression of my senses, which
obliterate all these chimeras. I dine, I play a game of backgammon, I
converse, and am merry with my friends. And when, after three or four
hours' amusement, I would return to these speculations, they appear so
cold, and strained, and ridiculous, that I cannot find in my heart to enter
into them any farther.
D. Hume, An Enquiry Concerning Human Understanding
Varför ska jag läsa A-nivån i filosofi?
För att bli bättre på ”kritisk informationshantering” (något som är användbart
för vidare studier i filosofi, vidare studier utanför filosofin, yrkeslivet, ens roll
som ansvarstagande samhällsmedborgare/väljare/tyckare…).
För att utöka din allmänna kunskapsbas (om filosofier, idéer, strömningar,
argument…).
För att ha kul!
En lite (mer) pessimistisk (?) syn på saken…
Om studiet av filosofi har något värde alls för andra än dem som studerar
filosof, måste detta vara endast indirekt, genom dess inverkan på de
filosofistuderandes sätt att leva. Det är alltså i dessa verkningar som filosofins
värde i första hand måste sökas, om det nu finns någonstans.”
B. Russell, Filosofins problem (1912)
Vad händer nu?
Några praktiska tips…
Gå på föreläsningarna!
Läs litteraturen!
Fråga!
Prata med varandra!
Kolla GUL med jämna mellanrum!
…
Ta chansen!
Download

här - GUL