ORGAN för sveriges kliniska dietister
VOLYM XIX • NUMMER 5 • OKTOBER • 2010
Tema: Geriatrik
NY
H
ET
3 enkla sätt
att öka energioch näringsintaget
3
x 40 ml
= 480 kcal
6
Calogen Extra innehåller mycket energi
och är även kompletterad med vitaminer
och mineraler. Calogen Extra kan med
fördel ges till patienter med sjukdomar
som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: cancer, KOL eller anorexi.
Nutricia Nordica AB,
Box 1348, 111 83 Stockholm
Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80
E-post: info@nutricia.com • www.nutricia.se
g p ro t ei n
Äldre undernärda patienter med dålig
aptit har ofta svårt att äta stora volymer
och även då passar Calogen Extra bra.
Calogen Extra tolereras väl och har en
bra compliance. Den lilla volymen gör
att aptiten påverkas minimalt.
Organ för
S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
redaktionen@dietistaktuellt.com
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
BUSINESS FACTORY AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-653 60 48
linda@businessfactory.se
TEMA: Geriatrik
Ledare: Den tredje kommundietistenkäten och Senior Alert
4
Råd om Bra mat inom äldreomsorgen
6
Framgångsrikt äldreboendeprojekt läggs ned
8
Nytt sätt att behandla KOL
10
Matskola för äldre i Skara kommun
12
Kan Q-10 skydda våra celler mot åldrande?
16
Stärkt samband B12 och Alzheimer
19
DiG:s nätverksdagar: Tema. Tugg- och sväljproblem
20
Sjukdomsrelaterad undernäring i äldreomsorgen – har vi råd? 24
Recensioner: Dysfagi och Geriatrisk Nutrition
28-29
Layout & Material
Brita Karlström – ett arbetsliv i kostens tjänst
30
STODAB
info@stodab.se
Rapport från European Forum for Primary Care
34
DRF informerar
38
Tryckeri
Trydells Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
6/10
1/11
2/11
Manusstopp Utgivning
5 nov
28 nov
28 jan
19 feb
23 mars
8 april
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
6
12
16
20
29
30
TS-upplaga 2009:
5.800
Medlem av:
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
3
ledare
Elisabet Rothenberg, ordförande DRF
Den tredje kommundietistenkäten och Senior alert
F
örbundet har under de senaste tre åren genomfört en enkätundersök-
kommunala organisationen tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal.
nutritionsfrågor i kommunerna. Samtidigt ger undersökningen en bild
för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) enhet för vård och omsorg för att
ning bland Sveriges kommundietister i syfte att följa utvecklingen av
Detta var också huvudbudskapet när förbundet träffade Göran Stiernstedt chef
av kommundietisternas anställningsförhållanden och hur dietistfunktionen
presentera Kommundietistrapporten och för diskutera nutritionssituationen i
utvecklats. Den kompletta rapporten finns på www.drf.nu.
landets kommuner.
ytterligare sedan föregående enkät. Det erfarenhetsutbyte som sker via kom-
prioriterade fråga att driva externt. Bilden är splittrad men generellt blir
instrument och rutiner för ett bättre nutritionsomhändertagande.
kommit för att stanna tack vara många duktiga, framåtdrivna och kreativa
Resultatet visar på en del trender, Tjänsterna har tagit form och etablerats
mundietisternas mail-nätverk har varit till stor hjälp för att utveckla metoder,
Under de tre år som kartläggningen genomförts har dietistfunktionen i kom-
munerna utvecklats och många har fått en tydligare roll och en mer framträdan-
slutsatsen att kommundietistfunktionen tagit flera steg framåt och definitivt
kolleger runt om i landet.
En stor uppgift och utmaning är nu Senior Alert, ett kvalitetsregister för ett
de plats, t ex som projektledare och som utbildningsansvarig i nutritionsfrågor.
systematiskt arbetssätt för prevention av fall, trycksår och undernäring genom
av ett otydligt ledarskap och avsaknad av mål och bristande förståelse för hur
pande mål. Ytterst handlar det om hur ett systematiskt insamlande av data kan
på tjänsterna, vilket till viss del beror på att en projektanställning begränsas till
också möjlighet till forskning med utgångspunkt från insamlade data kring hur
På andra ställen kvarstår en känsla av osäkerhet och vanmakt, ofta på grund
hela vårdkedjan när det gäller individer över 65 år. Registret har flera övergri-
dietistfunktionen skall utnyttjas. Det är fortfarande en relativt stor omsättning
leda till nya arbetssätt som förbättrar hälsan för vårdtagarna. I framtiden finns
högst två år. En del har permanentats, medan andra inte förlängs när projket-
optimal prevention och behandling bedrivs inom de tre områdena.
det arbete som påbörjats riskerar att errodera. Förändringsarbete tar tid och för
och SKL gällande äldreområdet 2010 fastslås att dessa satsningar skall vara
tiden gått ut. Något som på sikt sannolikt kommer att leda till att resultatet av
att det skall fortleva krävs bärande balkar.
Andelen som arbetar med kostfrågor inom skola och barnomsorg har sjunkit
Senior Alert handlar om mycket pengar. I en överenskommelse mellan staten
strategiska och långsiktiga. Detta konkretiseras i följande punkter:
betydligt sedan föregående undersökningar, vilket är anmärkningsvärt eftersom
• Regeringen avsätter totalt drygt 981 miljoner i särskilda satsningar
barn och ungdomar. Flera av de projektanställda arbetar med kartläggningsar-
• SKL och regeringen är överens om hur 271 miljoner av dessa pengar
nyare och kartläggning av nuläget är en naturlig start på ett utvecklingsarbete.
• Det innebär att 100 miljoner skall användas för att införa Senior Alert.
dietists handledning av sjuksköterskor eller konsultation till dessa. Det har
prestationsbaserat.
ligt då all legitimerad personal har en skyldighet att dokumentera i journal. På
• Regeringen ser kvalitetsregister som viktiga verktyg för att kunna jäm-
sjuksköterskor) hävdar att dietisten inte skall bedriva behandling av enskild
• Genom att mäta och följa upp vårdens resultat och koppla det till för-
dietist för enskild behandling skall komma från hälso- och sjukvårdens primär-
bättre livskvalitet för patienterna inom flera olika områden.
hur det faktum att dietister inte fanns med i växlingen mellan kommuner och
att bedriva ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete riktat till
behovet av nutritionsexpertis är stort, t ex när det gäller övervikt och fetma bland
inom äldreområdet för 2010.
bete jämfört med fastanställda vilket sannolikt beror på att dessa tjänster är
ska användas.
När det gäller nutritionsbehandling av enskilda sker detta ibland genom
50 miljoner till kommunerna och 50 till landstingen ersättning sker
också ifrågasatts om dietisten skall dokumentera självständigt vilket är märk-
• Vid sidan av SeniorAlert avsetts också medel till Palliativregistret
flera håll i landet har det varit en diskussion där MAS:ar (Medicinskt ansvariga
föra vården i olika delar av landet och för att utveckla denna.
patient självständigt utan gå genom sjuksköterska. Huvudargumentet är att
bättringsarbete har man fått bättre överlevnad, färre komplikationer och
vård, där denna resurs ofta saknas. En bakomliggande orsak till oklarheten är
• Målet är att kommuner och landsting ska uppmuntras och ges stöd
landsting i samband med ÄDEL-reformen skall tolkas. Denna växling skedde
de mest sjuka äldre.
för 20 år sedan då situationen såg helt annorlunda ut såväl demografiskt som
4
Kommundietistfrågan är – tillsammans med Vårdvalet – förbundets mest
när det gäller andelen sjuka sköra äldre i ordinärt eller särskilt boende. Det
Senior Alert är uppbyggt av tre screening instrument: Modifierad Nortonskal för
och omsorg i måltids- och näringsfrågor: ”Om en dietist anställd i en kommun
näring och Downton Fall Risk Index för bedömning av risk för fall. När Dietister i
utifrån medicinska behov i samband med sjukdomstillstånd eller förebyggande
stor och viktig punkt som många ville diskutera. Det finns mycket frågetecken kring
inom det kommunala hälso- och sjukvårds-ansvaret. Bedöm¬ningen ska grundas
princip är bra. Att systematisk screena risk för undernäring är ett stort steg framåt
vederbörandes journal i kommunen”. Det är nödvändigt att får klarhet i vad
kommunal äldreomsorg. Men att bara screena leder ingenvart. Screening utgör
vilken huvudman som skall ansvara för att denna funktion tillhandahålls. En
befinner sig, skall ha rätt till en ordentlig nutritionsutredning och där de som är i
nerligen önskvärd. Förbundets ståndpunkt är klar – dietist måste finnas i den
en given och mycket viktig roll när i Senior Alert.
enda formella stödet finns i SKLs cirkulär 08:9 Kunskapsförstärkning inom vård
bedömning av risk för trycksår, MNA-short form för bedömning av risk för under-
anlitas för att göra bedömningar angående nutrition rörande en enskild patient
Geriatrik nyligen arrangerade nätverksdagar i Bjuv var just Senior Alert och MNA en
rådgivning i samband med sjukdom, så är detta en insats som kan genomföras
hur frågorna i MNA skall tolkas. Förbundets ståndpunkt är att Senior Alert som
på vårdtagarens medicinska diagnos och en sådan insats ska dokumenteras i
mot ett strukturerat nutritionsomhändertagande såväl inom slutenvård som inom
som gäller med avseende på dietistens funktion i kommunal äldreomsorg och
bara det första steget i en strukturerad process där alla äldre i risk, oavsett var de
normerande skrivning som tydligt uttrycker detta är därför motiverad och syn-
behov skall få individuellt anpassad nutritionsbehandling. Vi dietister har därför
vol. XIX
No 5 okt 2010
DietistAktuellt
För att en BRA dag
börjar med en GOD morgon!
K
I
N
U
Y
N
t
k
u
d
o
Pr
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 kundservice@fresenius-kabi.com
Geriatrik
Så tar livsmedelsverket fram sina rekommendationer
I december 2009 fick Livsmedelsverket i uppdrag av Jordbruksdepartementet att ta fram Råd om bra mat inom äldreomsorgen. Avsikten
är att råden skall verka för säkerhet och kvalitet längs hela kedjan
– från jord till bord, från råvara till måltid. Samtidigt skall råden vara
till hjälp vid upphandling av måltider, från matlådor till rätter på
seniorrestaurang. Ansvarig för utvecklingsprojektet är dietist Elin
Lövestam, som här gör reda för arbetets mål- och förutsättningar.
Råd om bra mat
inom äldreomsorgen
E
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
forslin@dietistaktuellt.com
6
vol. XIX No
5
okt 2010
lin Lövestam förklarar att formuleringsarbetet av råden är uppbyggd kring
en mall, en standardiserad processtruktur, som SLV tidigare använt då man formulerat
kostråd, som t ex vid Råd till spädbarn och Råd
till skola och förskola.
– Det första steget i processen är omvärldsbevakning, berättar hon, vilket vi tog i januari
2010. Jag gjorde då ett utskick till Sveriges alla
kommundietister och kostchefer i vilket jag beskrev vårt uppdrag och bad dem komma med
förslag om bl a vilka grupper som våra råd borde rikta sig.
Livsmedelsverket fick ett mycket fint gensvar
på sin propå och det kom att utgöra ett viktigt
underlag i det vidare arbetet, som bestod i att ta
del av den uppsjö av rapporter och studier som
gjorts i olika äldreprojekt ute i kommunerna.
– Det har skrivits hyllmeter om mat och äldre, förklarar Elin vidare. Och efter att ha tagit
del av denna dokumentation är det bara att konstatera att det finns många kloka slutsatser att ta
vara på. Det är ju bra att duktiga och initierade
personer redan tänkt kring vilka råd som behövs.
Ett tredje steg i omvärldsbevakningen, var att
komma ut och träffa så många olika personalgrupper som möjligt som har med mat och äldre
att göra – hemtjänst, personal på äldreboenden,
matproducenter, biståndshandläggare, enhetschefer, etc. Avsikten var att inventera kunskapsläget och samtidigt få in synpunkter och bilda en
uppfattning om respektive yrkeskårs handlingsutrymme och ansvarsområde.
DietistAktuellt
Elin Lövestam
– Vi träffade givetvis även äldre, skrattar Elin,
för att skapa oss en bild av deras behov och önskemål.
Parallellt med omvärldsbevakningen initierade
Elin en referensgrupp, bestående av representanter för olika organisationer och myndigheter, som
DRF, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Svensk
Geriatrisk Förening och Hushållningssällskapet.
Representanterna företräder respektive organisations åsikter, men inte sina egna.
Men Livsmedelsverket har även samlat en hel
del fokusgrupper där deltagarna just fått ge uttryck för mer personliga uppfattningar.
Målgrupper
Vilka skall då råden rikta sig till? Vad är rimligt
att de omfattar? Elin svävar inte på målet:
– Alla. Från kommunledning, till köks- och
vårdpersonal bör få vägledande råd. Men det faller på sin egen orimlighet så vi har valt att fokusera på 10 olika yrkesgrupper:
1. Kommunens folkhälsopolitiker som bl a tar fram
äldreomsorgsplaner.
2. Ansvarig nämnd som står för mer detaljerade styrdokument och riktlinjer rörande äldreomsorgen.
3. Upphandlingsansvariga. Det har framgått att det
inom upphandlingen behövs både råd och kunskaper, och då inte bara beträffande matlådor.
4. De som har kostansvar och arbetar mer övergripande med måltidsplanering, som t ex kostchefer och
kostkonsulenter.
5. Den grupp som arbetar konkret med matlagningen –
storkökspersonal och hemtjänsten.
Geriatrik
6. Biståndshandläggarna är en viktig målgrupp
eftersom de utgör nyckeln till att det äldre skall få
Måltidsmiljö
resurser. (Enligt intervjuade biståndshandläggare
behövde de inga råd. Ganska snart insågs det att
den uppfattningen vilade på det faktum att man
Hygien
Inflytande
Sociala
måltider
överhuvudtag saknade kunskaper kring mat och
äldre. )
7. Enhetscheferna inom äldreomsorgen, de är ansvarig
för kvalitetsarbetet, personalens kompetens och
fördelar resurserna. De har även lokalansvar och
beslutar därmed om måltidsmiljön.
8. Omvårdnadspersonalen är en självklar grupp, t ex
hemtjänst och personal på särskilt boende.
Kunskapsunderlag
– När vi vet vad som skall ingå i råden, och vilka de skall rikta sig till, fortsätter Elin, kan vi göra en grov disposition som skall fyllas med hårdfakta. Fakta som stämmer, och för att veta att fakta
stämmer kallar vi in experter och sakkunniga.
Livsmedelsverket kom tillsammans med projektets referensgrupp fram till att de behövde underlag från tre olika vetenskapliga områden: 1.
Åldrandets fysiologi och problematik som författats
av doktor Tommy Cederholm. 2. Specifika näringsbehov hos sköra äldre skrivet av dietist Elisabet Rothenberg. 3. Dietist Anja Saletti har skrivit
om Måltidsmiljö, ett underlag som också granskats
och kommenterats av sjuksköterska Helle Wijk.
Dessa faktasammanställningar kommer att finnas på SLV:s hemsida i samband med att råden
publiceras där runt årsskiftet.
– Målet med kunskapsunderlaget har varit att
få en tvärvetenskaplig bredd som omfattar medicinska, nutritionella, sociala och miljömässiga dimensioner. Därtill har vi haft tillgång till mer
praktiska underlag rörande mikrobiologi, livsmedelshygien, kvalitets- och kvalitetssäkringsarbete
inom äldreomsorgen.
Utöver detta har Livsmedelsverket haft tillgång till ”översättningar” av rekommendationerna till praktisk tillämpning, dvs förslag på hur man
omsätter näringsbehov till val av livsmedel, tillagningssätt, etc.
När de gäller åldrandets fysiologi och problematik, har Elin och hennes referensgrupp dragit
två grundläggande slutsatser: Råden måste inriktas på att förebygga undernäring och främja god
livskvalitet, och råden skall inte bara fokusera på
fysiologi, de psykologiska aspekterna är minst lika viktiga.
Beträffande slutsatserna från Specifika näringsbehov hos sköra äldre, kom man fram till a. att både
A-kost och E-kost skall erbjudas. Och b. Att utgångspunkten är individens behov och preferenser
då man väljer vilken kost som skall erbjudas.
– Vidare måste vi prioritera det sensoriska aspekterna och se till att energibehovet tillgodoses. Detta är mycket viktigare än t ex procentuell
fördelning mellan proteiner och kolhydrater. Att
Resurser
Måltidsordning
Sensorisk
kvalitet
Måltid &
Kultur
Förslag på
innehåll
Näringsinnehåll
Kvalitet
Sammansättning
Illustrationen sammanfattar Livsmedelsverkets slutsatser, och utgör grunderna för formuleringen av råden:
”Ämnena i cirklarna är knutna till mat och är baserade
på synpunkter som kommit in. Det är uppenbart at
man inte vill at SLV bara ska diskutera hygien och
näringslära. Innehållet i rektanglarna sammanfattar
Organisation
synpunkter som inkommit i synnerhet kommundietister, kostchefer och andra som arbetar med mer
övergripande frågor. Dessa områden är inte direkt
kopplade till maten, men om inte dessa beaktas och
behandlas, fungerar inte de andra delarna heller. Båda
perspektiven, cirklar och rektanglar, krävs”.
man får i sig tillräckligt med fett är viktigare än
att man får i sig ”rätt” fett.
Andra mer konkreta slutsatser av samma underlag är att det skall erbjudas minst tre huvudmål och tre mellanmål om dagen. Äldre som inte
vistas så mycket utomhus skall få tillskott av vitamin D. Råden betonar också vikten av D-vitaminrik mat och uppmuntrar utomhusvistelse. Vidare skall mat lagas med kunskap om råvaror, til�lagning, kryddning, näringsbehov, etc.
– Viktigt är att maten skall vara varierad. Ju
fler komponenteter vid varje måltid, desto större
chans att man erbjuds något man tycker om och
risken för att man blir less minskar. Allt detta kan
tyckas rimligt och självklart, men i och med att
det kommer från en myndighet blir det imperativt och allmängiltigt, menar Elin.
Det tredje vetenskapliga underlaget behandlar måltidsmiljö och bemötande. Och även slutsatserna härifrån kan uppfattas som inslagna öppna dörrar, men då är det desto bättre att det finns
vetenskaplig grund för dem: Äldre bör få välja när
de skall äta. Var och med vilka de skall sitta. De
skall kunna påverka vilken mat och dryck som
skall serveras, och att måltidsmiljön skall vara utformat på ett sätt som främjar aptit och ätande.
Totalt har tolv olika grundläggande slutsatser gjorts och utifrån dem har alltså färdiga råd
formulerats. Var och ett anpassat efter respektive målgrupp, dvs efter varje yrkesgrupps kompetens, ansvar och inte minst position i ovan nämnda kedja.
Råden skickades på remiss tidigare i höst med sista svarsdatum den 24 oktober. Till årsskiftet planeras
råden vara klara.
FAKTA
Äldre friska och äldre sjuka
SLV:s uppdrag är att ge råd till
friska äldre. Gränsen mellan relativt frisk och sjuk kan visserligen
vara diffus, men råden riktar sig
inte till sjukvårdspersonal utan
omsorgspersonal. Den förra
gruppen får råd från Socialstyrelsen som just nu reviderar
riktlinjerna om mat och näring
för sjuka inom vård- och omsorg.
Dessa beräknas bli färdiga till
sommaren 2011.
DietistAktuellt okt 2010
No 5 vol.XIX
7
Geriatrik
Avslut med festivitas
Framgångsrikt äldreboendeprojekt läggs ned
Dietist Annica Stridsmans avslutning på sitt projekt i Kiruna kommun har rönt stor medial uppmärksamhet. En avslutningslunch à la grand finale hölls för kommunens äldreboende i Kirunas stadshus den
13 oktober. DEt blev en mycket uppskattad tillställning, som krönte ett framgångsrikt projekt.
D
ietist Annica Stridsman, som startat
M ag n u s For s l in
Dietistaktuellt
forslin@dietistaktuellt.com
8
vol. XIX
No 5 okt 2010
och drivit sitt äldreboendeprojekt med
statliga stimulansmedel sedan april 2007,
tycker att Stadshuset i Kiruna var en värdig och
lämplig plats att avrunda hennes tre och ett halvt
år långa förändringsarbete.
– Som bekant skall Kiruna flyttas, berättar hon,
och Stadshuset skall rivas. Det är en byggnad som
de allra flesta av våra äldreboende har en historia och relation till,
så en lämpligare och festligare lokal hade vi nog inte hittat. Dessutom var maten extra god, tillagad av kockelever på restaurangprogrammet.
Bakgrunden till projektet är
däremot allt annat än festligt: Annica Stridsman är en av de dietister som kunde starta ett projekt
med hjälp av de statliga stimulansmedel som regeringen delade
ut till landets kommuner med
särskild adress kost och näring inom äldreomsorgen.
Annica, som har fokuserat på äldre på särskilda boenden i Kiruna kommun, inledde med en lägesinventering och kunde snart konstatera att det
överskuggande problemet var måltidsordningen
som var oerhört komprimerad.
– Det kunde vara frukost vid 10.00, lunch
vid 12.00 och inte ovanligt med en middag redan 14.30, berättar hon. Ibland kunde det vara en
kombinerad brunch och därefter kom middagen.
Vi var alltså tvungna att få ordning på detta omgående genom att sprida ut måltiderna och för-
DietistAktuellt
korta nattfastan med mellan- och nattmål.
Därefter formulerades man nutritionspolicy som socialnämnden antog 2008. Policyn är ett
styrdokument i vilket man har strukturerat olika
ansvarsområden för de yrkeskategorier som på något sätt är knutna till kost och näring. Här tydliggörs också på vilka tider måltiderna skall serveras, vad som skall ingå och vad den boende har
rätt att kräva. Men det finns också riktlinjer kring måltidssituationen och en rad viktiga etiska hänsyn. Avsnittet om BMI är centralt
eftersom den utgår ifrån ett undernäringsperspektiv. Annica har
också varit framgångsrik i kampen mot undernäring med hjälp
av dokumentet.
– Vi har även infört mätning
av måltidsordning rörande nattfasta, fortsätter Annica. Initialt
gjordes detta en gång i månaden,
men numera sker det var tredje
månad. Personalen registrerar då
för var och en av våra boenden vid vilken tidpunkt
de har ätit – klockan runt, från frukost, till frukost.
Uppgifterna rapporteras sedan till Annica
som analyserar och ger feed back till personalen
ute på fältet. Det är en viktig åtgärd för att fånga
upp eventuell undernäring. Vidare har man tagit
fram en handlingsplan som konkret talar om vad
man skall göra om någon är på väg att förlora för
mycket vikt.
– Vi har även ett dokument som heter ”kostor-
Annons
BECEL – FÖR GODA
VANOR FÖR DIG OCH
DINA PATIENTER
ENKLA FÖRÄNDRINGAR KAN
FÖREBYGGA HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
återfinns naturligt i solros- och majsolja
och i livsmedel där de ingår – och vegetabilisk omega-3 – som återfinns i bland
annat raps- och linfröolja och i livsmedel
där de ingår – hjälper till att bibehålla
normala kolesterolvärden.
Hjärt-kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken i Sverige, trots att den ofta kan
förebyggas. Enkla förändringar av den
dagliga kosten och livsstilen spelar en
viktig roll för att minska risken för hjärtkärlsjukdom.
FÖR ATT MINSKA
RISKEN FÖR HJÄRTKÄRLSJUKDOM,
REKOMMENDERAR
VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN ATT
VI BÖR:
• äta mindre mättat fett och transfett
• få i oss tillräckliga mängder
fleromättade omega-6- och
omega-3-fetter
UPPTÄCK BECEL FÖR
FRISKARE HJÄRTAN
hjärthälsan. Ett stort intag av mättat fett,
som finns i feta mejeriprodukter som ost,
smör, grädde samt fett kött, pajer och
bakverk höjer kolesterolvärdet, vilket är
en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Den fleromättade fettsyran linolsyra (omega-6), som finns i t.ex. solros-,
majs- och linfröolja hjälper kroppen att
bibehålla normala kolesterolvärden.
Världshälsoorganisationen och även
svenska myndigheter, genom Svenska
näringsrekommendationer (2005)
rekommenderar att man minskar intaget
av mättade fetter och byter ut dem mot
fleromättade fetter som omega-6 och
omega-3.
För en optimal hälsa och hjärthälsa
rekommenderar Livsmedelsverket
användning av mjukt margarin rikt på
fleromättat fett, som innehåller mindre
mättat fett än smör.
Att välja Becel är ett smakrikt och enkelt
sätt att äta hälsosamt om man tänker på
sitt hjärta, tillsammans med en i övrigt
hälsosam kost och regelbunden fysisk
aktivitet.
• äta mycket frukt och grönsaker
• äta mindre salt
• röra på oss mer
• hålla vikten under kontroll
FETT OCH HÄLSA
Att välja rätt typ av fett är viktigt
eftersom det har en stor inverkan på
kolesterolvärdet som i sin tur påverkar
ÖKA DE ESSENTIELLA FETTSYRORNA OMEGA-6 OCH
OMEGA-3
Fleromättade fetter – och särskilt de
essentiella fettsyrorna omega-6 och
omega-3 – är goda nyheter för hjärthälsan. Det finns starka vetenskapliga
evidens för att både omega-6 – som
Becel, med en hög andel omättat
och fleromättat fett och en unik mix
av omega-6- och omega-3-fetter, är
enkla och goda val för dina patienters
hälsa och hjärthälsa. Becel kan bres
på bröd, användas till matlagning,
stekning och bakning. Becel kan
också smälta på potatis, pasta
och grönsaker.
Läs och lär mer om Becel och en hälsosam kost på www.becel.se.
Referenser:
World Health Organization. Preventing chronic diseases; A vital investment. WHO: Geneva, 2005, p 15 http://whqlibdoc.who.int
Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Report of a Joint WHO/FAO Expert Consultation, WHO Technical Report Series 916. Geneva 2003.
http://www.who.int/hpr/NPH/docs who_fao_expert_report.pdf
Hu FB et al (2002). Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease. JAMA; 288:2569-2578
Brouwer IA et al (2004). Dietary alpha-linolenic acid is associated with reduced risk of fatal coronary heart disease, but increased prostate cancer risk: a meta-analysis. J Nutr; 134(4):919-22.
Geriatrik
dination” som skall förhindra luckor i informationsöverföringen; med ordinarie
personal fungerar den dagliga måltidsrutinen och kommunikationen relativt väl.
Men när vi har vikarier, i synnerhet sommartid, kan detta med ansvarsfördelning
falla mellan stolarna. Vem skall ha vilken
kost? Behövs hjälpmedel? Eller är det något annat speciellt knutet till en boende?
Kostordination är därför speciellt formulerad för varje individs särskilda förutsättningar och behov. Det skall aldrig råda någon tvekan om vad som gäller – oavsett vem som arbetar. Kostordinationen är knuten till ett annat dokument som tar upp individuella avvikel-
ser hos en boende – om en komplikation
uppstått, om matlusten plötsligt försvunnit, etc. Denna dokumentation garanterar att ingen äter mindre över en tid obemärkt, utan alla kan ta del av ett förändrat ätmönster, såväl personal som anhöriga, och risk för undernäring kan därför
tidigt fångas upp.
Oviss framtid
Annicas projekt går nu i graven. Liksom i
många andra kommuner är projektpengarna slut. Förhoppningen är att de insatser som gjorts skall leva vidare med automatik. Men man kan fråga sig om det är
realistiskt att anta detta då Annicas uni-
ka dietistkompetens försvinner från verksamheten. Kommer t ex den dokumentation som är så viktig för kvalitetssäkringen att upprätthållas om återkopplingen
till personalens upphör? Avsikten är visserligen att sjuksköterskor skall ta sig an
delar av Annicas roll, men frågan är om
de har den tid som krävs och om det ligger inom ramen för deras kompetensområde.
Kommunerna säger sig inte ha råd att
tillsvidareanställa dietister efter att de lokala projekten löpt ut. Mot bakgrund av
samhällets kostnader för malnutrition,
kan man med rätta fråga sig: Har de råd
att inte anställa en dietist?
Nytt sätt att behandla undervikt vid KOL
U
ndernäring är vanligt vid KOL och
det är svårbehandlat. Forskare vid
Sahlgrenska akademin har tagit fram
en ny formel för att räkna fram energibehovet
hos patienter med KOL som väger för lite.
Förhoppningsvis kan den nya metoden leda
till bättre behandlingsresultat och därmed en
ökad livskvalitet hos KOL-patienter.
Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften International Journal of Chronic
Obstructive Pulmonary Disease. Totalt deltog 86
patienter med en medelålder på 64 år i studien.
Till skillnad från studier av KOL i andra länder,
är mer än hälften av personerna i deras studie
kvinnor, tidigare studier har främst fokuserat
på män.
– Vi har tagit fram den hittills enda formeln,
vilken är speciellt framtagen för patienter med
KOL och som beräknar hur många kalorier
patienten behöver. Vi har tidigare visat att de
formler som existerar, framtagna på friska individer, inte fungerar bra på patienter med KOL,
säger Frode Slinde, docent på avdelningen för
klinisk näringslära vid Sahlgrenska akademin.
Resultatet av studien ger en mer pricksäker
skattning av den enskilde patientens energibehov och kan leda till att varje patient får
en bättre och mer personligt skräddarsydd
näringsbehandling.
Tidigare har man använt en schablonmässig
10
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
beräkning för att kontrollera energibehovet
men med den nya formeln räknar forskarna
med att KOL-patienterna har större möjlighet
att gå upp i vikt och kan förhindra fortsatt
viktnedgång.
– Vi kan nu skräddarsy behandlingsupplägg
och snabbt utvärdera resultatet. Ett bättre
näringstillstånd förknippas med att patienten mår bättre och inte behöver uppsöka
sjukvården lika ofta som tidigare, vilket i förlängningen kan leda till mindre vårdkostnader
för samhället. För KOL patienterna innebär ett
bättre näringstillstånd ökad livskvalitet och ett
längre liv, säger Frode Slinde.
A validated disease specific prediction equation for resting
metabolic rate in underweight patients with COPD
Authors: Anita Nordenson, Anne Marie Grönberg, Lena Hulthén, Sven Larsson, Frode Slinde
Abstract: Malnutrition is a serious condition in
chronic obstructive pulmonary disease (COPD).
Successful dietary intervention calls for calculations of resting metabolic rate (RMR).
One disease- specific prediction equation for
RMR exists based on mainly male patients. To
construct a disease-specific equation for RMR
based on measurements in underweight or
weight-losing women and men with COPD,
RMR was measured by indirect calorimetry
in 30 women and 11 men with a diagnosis of
COPD and body mass index <21 kg/m2. The
following variables, possibly influencing RMR
were measured: length, weight, middle upper
arm circumference, triceps skinfold, body composition by dual energy x-ray absorptiometry
and bioelectrical impedance, lung function,
and markers of inflammation.
Relations between RMR and measured variables were studied using univariate analysis according to Pearson. Gender and variables that
were associated with RMR with a P value <0.15
were included in a forward multiple regression
analysis. The best-fit multiple regression equation included only fat-free mass (FFM): RMR
(kJ/day) = 1856 + 76.0 FFM (kg). To conclude,
FFM is the dominating factor influencing RMR.
The developed equation can be used for prediction of RMR in underweight COPD patients.
Keywords: pulmonary disease, chronic obstructive, basal metabolic rate, malnutrition, body
composition
Unikt kosttillägg med god
och frisk yoghurtliknande
smak och semiflytande
konsistens
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 kundservice@fresenius-kabi.com
Geriatrik
Matskola för äldre i Skara Kommun
M
at är ett djupt liggande mänsk-
Car i n a H e l ander
Leg dietist
Skara kommun, äldreomsorg
carina.helander.skara.se
ligt behov. Maten vi äter är viktig för
att vi skall kunna behålla hälsan och
oberoendet långt upp i åldrarna. Idag vet de flesta att västvärlden står inför stora demografiska förändringar. Under de följande decennierna kommer antalet äldre över 65 år att fördubblas. Den dagliga försörjningen och distributionen avseende mat och måltider till äldre är några
av de områden som kommer att beröras av denna utveckling.
I Skara kommun anställdes det i april år
2007, en tillsvidareanställd kommundietist inom äldreomsorgen. Tjänsten var helt ny och har
därmed byggts upp från grunden. Dietisten i
Skara arbetar till stor del med förebyggande insatser. En stor del av arbetsuppgifterna handlar
om att möta seniorer (65+) ute i samhället och
arbeta förebyggande genom att t ex föreläsa om
kost och kost för äldre vid olika forum där pensionärer träffas.
Dietisten arbetar också nära omvårdnadspersonal: undervisar inom olika områden gällande kost och näring, är konsult och har enskilda ärenden. Dietisten arbetar med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), sjuksköterskor,
och med andra professioner som kurator, arbetsterapeut, m fl.
I Skara har man ett förebyggande synsätt vad
gäller insatser för de äldre. Anhörigstöd, frivilligsamordning, studiecirklar av olika slag, förebyggande hembesök hos 80-åringar och olika
aktiviteter på dagcentraler, mindre träffpunkter,
Seniorkafé, m m.
Projektet: ”Mat på äldre dar
och Matskola för äldre
Projektet Food in later life (www.foodinlaterli12
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
fe.org) ”Mat på äldre dar” – genomfördes under
2003 till 2005 i åtta europeiska länder. Sverige
var ett av de deltagande länderna i denna EU-finansierade studie. Syftet med projektet var att
studera hur äldre personer i Europa värderar och
hanterar mat och måltider i det dagliga livet.
Mat är ett område som traditionellt tillhört
kvinnors kunskaps- och arbetsområde. Detta framkom även i projektet ”Mat på äldre dar”,
men det visade sig också att äldre män alltmer
tvingas ta ansvar för maten i hushållet. Samtidigt
har män blivit mer intresserade av mat och måltider. Många tycker dock att mat har blivit en
hel vetenskap i vårt moderna konsumtionssamhälle. Näring, hälsa, hygien, nya livsmedel, nya
förpackningar – det krävs en kontinuerlig uppdatering av matkunskap för att kunna välja rätt
livsmedel och känna sig trygg i denna djungel av
varor i matvarubutikernas utbud.
I den svenska delen av EU-projektet ”Mat
på äldre dar” initierades därför idén om att starta en ”Matskola för äldre”. Idén testades i ett pilotprojekt vid institutionen för hushållsveteskap
hösten 2005 och slog så väl ut att man valde att
gå vidare med konceptet.
Matskola för äldre i Skara
Med tanke på att stort fokus ligger just på förebyggande arbete i Skara så startades det på hösten i oktober 2007 en första omgång av Matskola för äldre – för män 65+.
Utbildningsmaterial införskaffades och kontakt togs med Margaretha Nydahl, docent vid
Uppsala Universitet som ingick i forskargruppen
i projektet ”Mat på äldre dar” och som varit med
och tagit fram utbildningsmaterialet Matsko-
NYHET!
Det är viktigt att dagens första mål är nyttigt, gott och okomplicerat.
Då är nyheten Oatly Havredryck med smak av apelsin och mango
ett perfekt inslag på frukostbordet. Den är laddad med lösliga
havrefibrer, s. k. betaglukaner, som i kliniska studier visat sig ha
en kolesterolsänkande effekt. Dessutom är den vegetabilisk och
helt fri från mjölk och soja.
En både nyttig och uppfriskande start på dagen alltså.
ÄR
HAVRE
MAT
SMART
Konsumentkontakt: 020-842843 | www.oatly.se
Geriatrik
la för äldre. Likaså togs kontakt med en
dietist som hållit i en Matskola i Uppsala
för att få tips och idéer.
Matskolan är inte enbart en studiecirkel i matlagning. Den bygger på teoretisk information, varför goda kunskaper i såväl näringslära, livsmedelskunskap
och livsmedelshygien krävs av den som
handleder. Det är viktigt att handledaren
har goda kunskaper i dessa ämnen och
i matlagning. Dietister, kostekonomer,
hem- eller konsumentkunskapslärare kan
därför fungera bra.
Matskolan består av 5
lektionstillfällen:
Lektion 1: Mat och hälsa på äldre dar.
(Näringsrik mat och åldrande. Liten näringslära. Hur vet jag att jag äter bra?)
Lektion 2: Att handla mat (Innehållsförteckning. Energi- och näringsinnehåll. Datummärkning. Informationstext.
Handla mat)
Lektion 3: Hantering och förvaring av
mat (Smak och lukt. Undvika matförgiftning. Mat i frysen)
Lektion 4: Att tillaga mat från grunden
eller köpa färdigmat (Att förenkla matlagningen. Färdigrätter. Mikrovågsugn.
Recept. Att bli äldre. Måltider tillsammans med andra
Lektion 5: Innehåll bestäms efter deltagarnas egna önskemål
Fyra grupper av Matskola för äldre:
Grupp 1, hösten 2007
Information om Matskolan sattes upp i
två matbutiker i Skara, på bibliotek, på
Seniorkaféet, Turistbyrån och via pensionärsföreningar.
Nio män anmälde sig. Flertalet av
dem som deltog var bekanta med varandra sedan tidigare, en del var med i samma pensionärsförening, en del gick stavgång ihop, osv. Det var en blandad grupp
vad gäller civilstånd; några änkemän, ensamstående och några var gifta.
Matskolan hölls på Teglaskolan i Skara, i en av hemkunskapssalarna, vid fem
tillfällen, en gång per vecka mellan kl 16
och 19.
Vid första omgången av Matskolan
följdes till stor del det som var föreslaget
i handledardelen vad gäller upplägg av
kursinnehåll, maträtter mm.
14
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
Grupp 2, våren 2008
Inför starten av denna Matskola för äldre, som också bestod av män, kom det en
förfrågan från enhetschefen på ett demensboende i Skara. Hon berättade att
det fanns en anhöriggrupp som bestod
av män och som träffats en gång per månad under 1, 5 års tid. De var anhöriga
till kvinnor med demens. Hon berättade att hon kände till att någon av männen åt mycket ensidigt och att detta med
Matskola kunde vara något som gruppen
kunde ha nytta av.
Denna Matskola bestod av 6 stycken
män. En av dem var inte deltagare i anhöriggruppen utan hade hört av sig i slutet av 2007 då han hört talas om höstens
Matskola för äldre, och han kontaktades
nu då en ny omgång startade.
Vid denna Matskola ändrades något
av innehållet vid lektionstillfälle 3. En
något kortare teorilektion om livsmedelhygien m m hölls.
Det diskuterades också en del om demens. Om de nutritionssvårigheter som
kan uppstå samt hur det är att vara anhörig till en person med demens. Att se
den person man kan ha levt med under
många år förändras, och sedan bli den
som vårdar.
Grupp 3, hösten 2008
Denna Matskola bestod av sju kvinnor,
65+. En av deltagarna som var medlem i
en pensionärsförening kontaktade dietist
redan under 2007 och hade önskemål att
få vara
med i en studiecirkel/viktgrupp.
Kommundietisten
och kvinnan kom överens om
att prova konceptet Matskola för äldre,
som handlar om bra, varierad, näringsrik
kost, men att innehållet i kursen kunde
ändras utifrån önskemål.
Vid lektion 3 byttes det ordinarie
lektionsinnehållet ut helt. En av kommunens sjukgymnaster kom istället till
gruppen och pratade fysisk aktivitet.
Hon visade träningsredskap och delade
ut ett träningsprogram som deltagarna
kunde utföra hemma, utan redskap.
Deltagarna hade också önskemål
om att bekanta sig mer med baljväxter.
En linssoppa, en bönsallad, med bröd
till och som alltid en efterrätt tillagades. Muntlig och skriftlig information
om värdet av att använda baljväxter gavs.
Olika bönor och linser provsmakades.
Grupp 4, våren 2010
Denna Matskola ingick som en del av ett
större Hälso- och Friskvårdprojekt. Det
var kommunens Samordnare av Anhörigstöd som drev ett projekt med hjälp av
statliga medel, riktat till anhörigvårdare. Samtliga deltagare i Hälso- och friskvårdsprojektet erbjöds vid start en hälsoundersökning. De kunde sedan välja
mellan: En Må Bra dag, få en resa till en
släkting, ingå i en styrketräningsgrupp,
eller delta i Matskola för äldre.
Denna grupp bestod av fyra deltagare
(sex stycken var anmälda från start), tre
kvinnor och en man. Samordnare An-
Geriatrik
hörigstöd var också med vid samtliga tillfällen.
Fyra av fem träffar innehöll lektioner
med teori och matlagning hölls. Vid ett
tillfälle befann sig gruppen på närliggande ort för en Må Bra dag. Dietist följde
med och på eftermiddagen gavs information om vikten av att äta frukt och grönt.
Flertalet exotiska frukter provsmakades
och det gavs information om frukternas
ursprung, historik, användningsområde,
serveringstips, mm.
Sammanfattningsvis
Matskola för äldre är ett mycket bra och
välfungerande utbildningsmaterial. Varje kurs och kursdeltagare är unik. Det är
viktigt att man är flexibel då man lägger
upp en kurs, att det går att ändra i kursinnehållet, att man t ex utifrån kursdeltagarnas önskemål kan ändra såväl omfattning som utformning.
Samtliga Matskolor som hittills hållits i Skara kommun har alla varit mycket lyckade och uppskattade. Att laga mat
tillsammans, äta tillsammans, få teori, recept, knyta nya bekanskaper, känna samhörighet som t ex anhörigvårdare.
Vårdhandboken uppdaterad
www.vårdhandboken.se/Texter/Nutrition/Oversikt/
A
vsnittet om Nutrition har nu uppdaterats i den internetbaserade
Vårdhandboken. Det är leg dietist Elisabet
Rothenberg som skrivit manus, och det
har granskats av leg sjuksköterska Ann
Ödlund Olin.
Syftet med Vårdhandboken är att säkerställa god och säker vård på lika villkor.
Man ska enkelt ha tillgång till aktuell
kunskap. Den ska ge övergripande riktlinjer
för arbetet inom hälso- och sjukvården så
att kvaliteten och säkerheten i vården kan
behållas och vidareutvecklas i hela landet.
Vårdhandboken erbjuder, efter bästa
kunskapsläge (best practice, evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet) kliniska
riktlinjer inklusive metoder och verktyg för
hur vården bäst kan utföras. Resurser kan
användas effektivare genom ett minskat
behov at att utarbeta lokala riktlinjer/PM,
rutiner och arbetsmetoder. Lokala metod-
Grupp 2 – epilog
Den grupp bestående av män som var anhöriga till någon med demens bör nämDeklaration:
nas extra.
grupp fortsatte
efEnzym laktas
250Denna
mg (Apergillus
oryzae)
ter Matskolans slut (våren 2008) att från
maltodextrin, konstituens E572
hösten samma år träffas en gång per måKapsel: gelatin, färgämnen E172, E171, konstituens
nad och laga mat tillsammans. Dietist var
E551, stabiliseringsmedel (natriumlaurylsulfat)
med de första gångerna och sedan har
Användningsområde:
gruppen utsett en person som sköter inköptillsammans
av livsmedel. De
kommer
om mjölkAtt förtäras
med
mjölk överens
och /eller
från
gång
till
gång
vad
som
ska
tillagas
produkter av personer med laktosintolerans eller vid
vid följande tillfälle.
(Degenes
har bl taex
lagat
julnedsatt laktasaktivitet
av annan
gastroenterit.
mat i december).
Dosering:Gruppen lagar mat kvällstid i dagcen1-2 kapslar
sväljs
av förtärandet
av mjölk,
tralens
kök ipåbörjan
det demensboende
de tillmejeriprodukter
annanlaktoshaltig
föda. Kapslarna
hör someller
anhöriggrupp.
Det har tillkomkan även mit
öppnas
och
över laktosinneett par
nyainnehållet
män sedanströs
Matskolan.
hållande matFörutom
eller blandas
i mjölk.
kan vara bra
att de fortsatt
attDetta
laga mat
för barn. tillsammans, så gör de olika utflykter tillsammans. De kan åka till ex Claes OhlsFörvaring:
son och handla, de fikar hos varandra.
Rumstemperatur.
Om någon ska till sjukhuset så kan någon
Förvaras oåtkomligt för barn.
ur gruppen följa med som stöd. Så från
att ha träffats under 1,5 års tid som en del
av en anhöriggrupp, så har de knutit en så
fin kontakt med varandra. Så otroligt värTillverkare: Oy
Verman
Ab, Kerava,
Finland
Tillverkare:
Schwarz
Pharma
Kremers
Urban Co. USA
defullt!
Marknadsföres
av: Biolac
Biolac AB,
Marknadsföres
av:
AB. Sverige
Helsingborg.
Dietisten
blir
numera
på
Kundkontakt tel.
tel.
031-78584
1905,
30,
e-mail:inbjuden
info@biolac.se
Kundkontakt
042–15
e-mail:
info@biolac.se.
middag då och då…
och handböcker samordnades till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård
på 90-talet, på initiativ av Landstingsförbundet (numera SKL). Den nationella
handboken har funnits på webben sedan
2002 och förvaltas av Inera AB.
Överkänslig
mot mjölk?
för laktosintoleranta
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
15
Geriatrik
Rapport från the 6th Conference of the International Coenzyme Association
May 27-30, Brussels
Kan Q-10 skydda våra
celler mot åldrande?
Coenzym, Q-10 eller CoQ10 är ett kroppseget ämne som vi föds med. Ett livsviktigt ämne som
skyddar våra celler mot oxidation, samtidigt som det i cellernas mitokondrierna, ger ny energi. ”Ubi”
betyder ”överallt i naturen” och kallas även Q-10 eller ”cellernas bränsle”. Orsaken till att det kan
kallas ”livsviktigt” är att om halten av Q-10 i kroppen helt skulle försvinna, så slutar mitokondrierna
i cellerna att fungera och cellernas energiprocess upphör och vi avlider.
Av Pär L un d qv ist
Frilansjournalist
V
id den sjätte internationella världskonferensen för världens ledande Q-10 forskare, som hölls i slutet av maj, i Bryssel,
presenterades 40 nya vetenskapliga arbeten samt
55 posters med nya rön om det kroppsegna ämnet coenzym. Ett ämn som uppmärksammas allt
mer och som kan ha påverkan för
många sjukdomar. Det var bl a
nya kunskaper om Q-10:s positiva verkan vid övervikt, höga kolesterolvärden, försämrad hörsel
hos äldre, diabetes, inflammationer, hjärtproblem, högt blodtryck,
barnallergier, antioxidant effekter för kroppens celler eller tandlossning.
Coenzym vs Omega-3
ålder. Forskarna talar om mitrokondriella sjukdomar där Q-10 kan ha stor betydelse.
CoQ10 är viktigt för att ta upp energi i cellerna, men de skyddar även mot oxidativa angrepp på
våra celler. Det anses vara en av de kraftigaste antioxidanterna och ges vid flera av sjukdomar som
kan relateras till mitokondrierna i
våra celler.
Att Q-10 stärker immunförsvaret samtidigt som det är ett ”bränsle” för kroppens energiproduktion
finns det flera vetenskapliga belägg
för. Av 13 vetenskapliga undersökningar visar tio att Q-10 skyddar
vid bl a hjärtinsufficiens. Vidare talar nya studier för att det ger infertila män en bättre spermakvalitet, eller att användare av vanliga kolesterolsänkande statiner, som
drabbas av muskelvärk och tröttQ-10 utvinns från Nicotiana
het, kan få hjälp av en ökat intag av
tabacum, tobaksplantan
coenzym Q-10
Under flera år har det varit ett fokus på Omega-3 fettsyrorna som
det ”intressantaste” tillskottet för
god hälsa. Och visst är fettsyrorna viktiga men viktigare vid stigande ålder kan vara att ge ett tillskott av coenzymer, eller CoQ10. Omega-3 fettsyrorna påverkar
inte hjärtmuskelns funktion, den viktigaste muskeln i vår kropp för god energi och ork. Fettsyrorna kan däremot minska risken att drabbas av t ex
hjärtinfarkt men påverkar inte alla de åldersrelaterade sjukdomar som ofta kommer vid stigande
16
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
Mitrokondriella sjukdomar
Mitokondriell sjukdom kan definieras som ett tillstånd orsakat av nedsatt funktion i mitokondriens
ATP-kedja (Adenosin trifosfat) som leder till nedsatt produktionen av cellenergi. Patienter med mitokondriella sjukdomar kan uppvisa symptom
från flera av kroppens organ och efter upptäck-
Geriatrik
Mindre Q-10 med ökad ålder
Q-10 finns naturligt i vår kropp men halterna minskar med ökad ålder. Nytt Q-10 kan därför behöva tillföras genom kosten. Hjärtat som
är ett av de organ med det största behovet av energi innehåller också mest Q-10. Men åldern påverkar halterna och friska hjärtan. Vid 20-årsålder
är halten 110 mikrogram, vid 40 år har det reducerats till 75 och vid 80 år är det nere på 50 procent av 20 åringens energireserv. Det är därför inte så konstigt att ökad ålder ofta medför trötthet
och mindre ork.
Hjärtsjukdomar dödar flest
Ett värde för att mäta hjärtats kondition är NYHA (New York Heart Association). Skalan är från
klasserna 1 till 4. Man mäter olika kliniska symtom och begränsningar till ansträngning vid olika fysiska aktiviteter, som trötthet, smärtor i hjärttrakten, hjärtklappning och andfåddhet eller svårighet att andas orsakad av hjärtinsufficiens.
NYHA 1 - Nedsatt vänsterkammarfunktion men
utan symptom vid lätt fysisk ansträngning.
NYHA 2 - Symptom vid mer än måttlig ansträngning men välbefinnande vid vila.
NYHA 3 - Symptom vid lätt till måttlig ansträngning, t ex gång i lätt uppförsbacke eller avoch påklädning. Utan problem endast vid vila.
NYHA 4 - Symptom i vila eller ökande symtom
vid minsta aktivitet. Patienten är oftast stillasittande eller liggande till följd av sin sjukdom.
En undersökning av den amerikanske hjärtspecialisten Peter Langsjoen på 424 patienter med nedsatta funktioner fick under 18 månader dagligen,
förutom traditionell läkemedelsbehandling, ett
tillskott med Q-10 och resultatet visade på mycket stora förbättringar.
I klassen med de minsta hjärtproblemen var
det innan Q-10 behandlingen bara 3 patienter, de
övriga 421 hade svårare problem. Efter 18 månaders Q-10 behandling hade 199 patienter flyttats
till gruppen med minst problem, bl a 56 patienter
fick förbättrade värden och tillhörde inte längre
Illustrationer: Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser
ten har ”mitokondriell medicin” blivit ett allt större område för många forskare runt om världen.
Idag finns belägg för att störda funktioner i mitokondrierna är vanliga vid flera s k folksjukdomar,
bl a diabetes.
Störda mitokondriefunktioner kan påverkas av
kost, olika stressfaktorer, många antibiotika är mitokondrietoxiska, liksom de allt vanligare kolesterolsänkande statinerna, som sänker halten av coenzym och därmed kan allvarligt försämra mitokondriernas funktioner och riskera ge upphov till
flera sjukdomstillstånd.
den svårast sjuka gruppen som tidigare varit stillasittande eller sängliggande. Sammanlagt fick 385
av de 424 patienterna bättre värden.
Klara resultat på förbättringar:
NYHA 1 Innan behandling= 3 patienter; Efter
Q-10 = 212 patienter.
NYHA 2 Innan behandling= 146 patienter; Efter
Q-10 = 173 patienter.
NYHA 3 Innan behandling= 213 patienter; Efter
Q-10 = 33 patienter.
NYHA 4 Innan behandling= 62 patienter; Efter
Q-10 = 6 patienter.
Figur 1. Cell i genomskärning
Tre kvaliteter skiljer i effekt
Tre extraktioner tillämpas vid framställning av
Q-10. En tillverkas från tobaksblad(!) och extraktionen sker med tillsats av petroliumämnen. Denna extraktion är billig med förekommer inte i några seriösa vetenskapliga rapporter. Nästa extraktion sker med en syntetiserad metod som liksom
”tobaken” inte har några vetenskapligt bevisade effekter. Världsledande är det Japanska företaget
Tanaka, som använder en jästbaserad extraktion
som sedan blandas med vegetabiliska oljor och
försluts i mörka gelantin kapslar för att utesluta påverkan från ljus. Dessa kvaliteter används
idag uteslutande av forskare runt världen.
I Sverige pågår flera försök bl a vid Rolf
Luft Institutet på Karolinska Institutet där
diabetesforskning genomförs.
Referenser
DELAR UR PROGRAMMET FRÅN 6:E VÄRLDKONFERENSEN INTERNATIONAL
COENZYME Q10 ASSOCIATION; BRYSSEL 2010:
Regulatory developments for CoQ10
Littarru GP: Biochemical effects of CoQ10 enriched foods. (Biology and
Genetics; University Ancona; Italy.)
Figur 2. En elektronmikroskopisk
bild av en genomskuren mitokondrie. Mitokondrier omsluts av
ytter- och innermembran
FAKTA:
Mitokondrierna – cellernas kraftverk
Mitokondrier finns inuti våra celler och
fungerar som cellernas kraftverk. När
de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av
kroppens organ, men oftast från flera
olika organ eller organsystem samtidigt.
De finns i varierande storlek och form
och även antalet varierar mellan olika
cellslag.
Mitokondrierna i våra celler ser till att
kroppen får lagom mycket energi och
de har även stor betydelse för kontrollen av cellernas nyutveckling och död.
Vanligtvis är de ca 1–2 μm långa och
0,5–1 μm tjocka, och det kan finnas mer
1000 mitokondrier i en enda av kroppens
celler och vanligast så förekommer de i
hjärtat, som får ses som kroppens viktigaste muskel.
Vid mitokondriella sjukdomar har den
normala funktionen störts vilket kan ge
symtom från i stort sett hela kroppen,
men framför allt från de vävnader eller
organ som förbrukar mycket energi, där
mitokondrierna är vanligast.
Mitokondrierna anses härstamma
bakterier som för 1000 miljoner år sedan
byggdes in i primitiva celler som sedan
utvecklades och gör det möjligt för våra
celler att utnyttja syre och näring genom
ett stort antal kemiska reaktioner som
skapar energi till kroppens olika organ.
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
17
Geriatrik
Metabolic Aspects
Testa R: Metabolic determinants of plasma coenzyme Q10
in diabetes mellitus. (Department of Molecular Pathology;
University Ancona; Italy)
Delzenne N: CoQ10, obesity and metabolic syndrome: an
open door for the future. (Université Cathoique de Louvaine
Brussels; Belgium.)
Döring F: Influence of ubiquinol on inflammation and
cholesterol metabolism transcriptomic and metabolomic
approaches. (Institute of Human and Food Science; Department of Molecular Prevention; University of Kiel; Germany.)
Brismar Kerstin: Treatment with CoQ10 influences the
immune system differently in type 1 and type 2 diabetes.
(Department of Molecular Medicine and Surgery; Rolf Luft
Researche Centre of Diabetes and Endocrinology and Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology; Karolinska
Institutet; Stockholm Sweden.)
Yamamoto Yorihiro: Saposin B and its precursor prosaposin
play key roles in absorption and transfer of CoQ10. (School
of Bionics; Tokyo University of Technology Tokyo; Japan.)
Cardiovascular disease
Tiano L: Interaction of CoQ10 with endothelium-related
biochemical aspects. (Department of Biochemistry; Biology
and Genetics; University; Ancona; Italy.)
Watts G: CoQ and arterial haemodynamics in type 2 diabetes
mellitus. (School of Medicine and Pharmacology; University
of Western Australia.)
Young J: Coenzyme Q10 in the treatment of hypertension:
a randomised, double blind, placebo-controlled, cross over
study. (Kipid and Diabetes Research Group; Christchurch
Hospital; New Zealand.)
Mitocondrial Myopathies and Nerogenerative disease
Miles M.: Coenzyme Q10 deficiency and mitochondrial defects in children with recurrent food aversion and allergies.
(Division of Pediatric Neurology; Pediatric Gastroenterology;
Hepatology and Nutrition; Pathology and Laboratory Medicine; and Allergy and Immunology; University of Cincinnati;
Ohio; USA.)
Beal F: Coenzyme Q10 and the treatment of neurodegenerative diseases. (Department of Neurology and Neuroscience;
Will Medical College of Cornell University.)
Miles L: Low percentage of subsarcolemmal mitochondrial
aggregates (SSMA) is associated with coenzyme Q10 deficiency in muscle of children with suspected diseases of
energy metabolism.
(Division of Pathology and Laboratory Medicine and Pediatric
Neurology; Department of Pediatrics; University of Cincinnati; Ohio; USA.)
Biosynthesis
Dallner Gustav: Semisynthetic isoprenoids for increase of
coenzyme Q biosynthesis. (Department of Biochemistry and
Biophysics; Stockholms University; Sweden.)
Pierrel F: Interconnexion between iron homeostasis and
coenzyme Q metabolism in yeast S. cervisiae. (Laboratoire
de Chimie et Biologie des Métaux; CEA Grenoble; France.)
New Findings
Kang KW: Protective effect of solubilized coenzyme Q10 on
liver fibrosis . (Coollege of Pharmacy; Chosun University;
Gwangju; South Korea.)
Safarinejad M: Efficacy of Coenzyme Q10 Supplementation
on Semen Parameters, Sperm Function, and Reproductive
Hormone Profiles in Infertile Men: A Double Blind, PlaceboControlled, Randomized Study. (Urology and Nephrology
Research center; Shahid Behesthi University; Theran; Iran.)
Korkina: Clinical and biochemical effects of CoQ10 vitamin
E and selenium supplementation to patients with severe
erythrodermic and arthropathic psoriasis. (Molecular Biology
Department; Russian State University; Moscow; Russia.)
Menke T: Changes of CoQ10 during physical exercise. Measurement of CoQ10 in plasma and blood cells in healthy adults
undergoing exercise testing by spiroergometry. (Vestische
Kinder- und Jugendklinik Datteln; University of Witten/
Herdecke; Datteln; Germany.)
Padella L: Prolonged treatment with CoQ10 in Down Syndrome: biochemical and clinical aspects. (Department of
Biochemistry; Biology&Genetics; Marche Polytechnic University; Ancona; Italy.)
Busciglio J: The role of oxidative stress and mitochondrial
dysfunction in Down’s syndrome. (University of CaliforniaIrvine; USA.)
Littarru C: Clinical use of CoQ10 in periodontology. (Dental
Clinic; Catholic University of Sacred Heart; Rome; Italy.)
ÖVRIGA REFERENSER:
1. R.Aejmelaeus, T.Mets„-Ketel„, P.Laippala, H.Alho, T.Solakvi.
Ubiquinol-10 and total peroxyl radical trapping capacity of
LDL lipoproteins during aging: the effects of Q-10 supplementation. Molecular Aspects of Medicine, 1997; 18:Suppl:s113-20.
2. R.Alleva, M.Tomasetti, S.Bompadre, G.P.Littarru. Oxidation
of LDL and their subfractions: kinetic aspects and CoQ10
content. Molecular Aspects of Medicine, 1997;18:Suppl:s105-12.
3. E.Baggio, R.Gandini, A.C.Plancher, M.Passeri, G.Carmosino.
Italian multicenter study on the safety and efficacy of coenzyme Q10 as adjunctive therapy in heart failure. CoQ10 Drug
Surveillance Investigators. Molecular Aspects of Medicine
1994;15 Suppl:s287-94.
4. A.M.Bargossi, M.Battino, A.Gaddi, P.L.Fiorella, G.Grossi,
G.Barozzi, R.Di Giulio, G.Descovich, S.Sassi, M.L.Genova.
Exogenous CoQ10 preserves plasma ubiquinone levels in
patients treated with 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme
A reductase inhibitors. Int J Clin Lab Res 1994;24(3):171-6.
5. R.F.Beyer, L.Ernster. The antioxidant role of coenzyme Q.
Highlights in Ubiquinone research. G.Lenaz, O.Barnabei,
A.Rabbi, M.Battino, (eds) Taylor and Francis, London, 1990,
pp.191-213.
6. M.Chello, P.Mastrorober to, R.Romano, E.Bevacqua,
D.Pantaleo, R.Ascione, A.R.Marchese, N.Spampinato. Protection by coenzyme Q10 from myocardial reperfusion injury
during coronary artery bypass grafting. Ann Thorac Surg 1994
Nov;58(5):1427-32.
7. M.Chello, P. Mastrorober to, R.Romano, P.Castaldo,
E.Bevacqua, A.R.Marchese. Protection by coenzyme Q10 of
tissue reperfusion injury during abdominal aortic crossclamping. J Cardiovasc Surg (Torino) 1996 Jun;37(3):229-35.
8. Y.F.Chen, Y.T.Lin, S.C.Wu. Effectiveness of coenzyme Q10
on myocardial preservation during hypothermic cardioplegic
arrest. J Thorac Cardiovasc Surg 1994 Jan;107(1):242-7.
9. A.Constantinescu, J.J.Maguire, L.Packer. Interactions
between ubiquinones and vitamins in membranes and cells.
Molecular Aspects of Medicine, 1994;15 Suppl:s57-s65.
10. F.L.Crane, Y.Hatefi, R.I.Lester, C.Widmer. Isolation of a
quinone from beef heart mitochondria. Biochimica et Biophys.
Acta 1957;25:2201.
11. F.L.Crane, D.J.Morre. Evidence for coenzyme Q function in
Golgi membranes. In: K.Folkers, Y.Yamamura (eds) Biomedical
and Clinical Aspects of Coenzyme Q. Elsevier, Amsterdam;
1977; p.77-86.
12. F.L.Crane, I.L.Sun, R.Barr, D.J.Morre. Coenzyme Q in
Golgi apparatus membrane redox activity and proton uptake.
K.Folkers, Y.Yamamura (eds) Biomedical and Clinical Aspects of
Coenzyme Q. Elsevier, Amsterdam; 1984;4:77-86.
13. J.A.Crestanello, J.Kamelgard, D.M.Lingle, S.A.Mortensen,
M.Rhode, G.J.Whitman. Elucidation of a tripartite mechanism
underlying the improvement in cardiac tolerance to ischemia
by coenzyme Q10 pretreatment. J Thorac Cardiovasc Surg,
1996 Feb;111(2) 443-50.
En komplett referenslista kan rekvireras från
redaktionen@dietistaktuellt.com
Kroppens bakterier påverkar åderförkalkning
N
ya fynd tyder på att bakterier i munnen
och eller tarmen kan påverka åderförkalkningsförloppet. Upptäckten kan leda till
nya behandlingsstrategier. Det visar aktuell
forskning från Sahlgrenska akademin.
Resultaten publiceras i den tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences,
PNAS.
– Orsakerna till varför vi får åderförkalkning
har klarlagts under senare tid men kunskapen
kring varför placken i ådrorna spricker och bidrar till proppbildning vet vi mindre om, säger
Fredrik Bäckhed, docent på avdelningen för
molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska
akademin.
Inflammation ökar risken för att placket
spricker i ådrorna, men de bakomliggande
orsakerna som driver inflammationen är inte
klarlagda. Vår kropp är hem för tio gånger fler
bakterier än humana celler och forskning under
senare år har påvisat att tarmfloran är förändrad vid fetma som i förlängningen kan leda till
hjärtkärlsjukdom. Även försämrad tandhälsa
och tandlossning har koppling till åderförkalk-
18
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
ning vilket indikerar att bakterier i munhålan
eller tarmen kan påverka sjukdomsförloppet.
– Vi har nu undersökt om vi kan återfinna
samma bakterier i munhålan och- /eller tarmen som i åderförkalkningsplacket och om
mun- och/eller tarmfloran kan ligga bakom
utvecklingen av hjärtkärlsjukdom
Först fann forskarna att mängden bakterier i placket korrelerade med mängden
vita blodkroppar, ett mått på inflammation.
Sedan undersökte de bakteriesammansättningen i munhålan, tarmen och i placket hos
15 patienter samt i munhålan och tarmen
på 15 friska kontrollindivider med moderna
sekvenseringsmetoder. De upptäckte då att
bakterierna Pseudomanas luteola och Chlamydia pneumoniae återfanns i samtliga plack
samt att flera bakterier återfanns i placket
och framförallt i munnen, men även i tarmen,
hos samma patient. Dessa resultat tyder på
att bakterierna kan tränga in i kroppen från
munhålan och tarmen och eventuellt driva på
inflammationen i placket. Forskarna fann även
att vissa bakterier i munnen och tarmen kor-
relerade med biomarkörer som är associerade
med hjärtkärlsjukdom.
– Att plackbakterier återfinns i munhålan
och tarmen på samma individ öppnar upp för
nya diagnos- och behandlingsstrategier genom
att angripa kroppens bakterier. Dock måste
fynden bekräftas i större studier och ett direkt
orsakssammanband mellan de identifierade
bakterierna och åderförkalkning etableras,
säger Fredrik Bäckhed.
FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras
in i kroppens kärl och bildar plack. Det gör dem
trängre, vilket i olika grad riskerar att hindra
blodflödet som kan orsaka olika sjukdomar,
exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar
40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år.
Artikelns titel: Human oral, gut, and plaque
microbiota in patients with atherosclerosis:
2010-11383R. Författare: Koren et al
Källa: Sahlgrenska Akademien
Geriatrik
Stärkt samband:
B12 och alzheimer
A
lzheimer har under ett par
år kopplats till B-vitaminer,
och vissa forskare tror att
höga nivåer av homocystein (tHcy)
ökar risken för både stroke och
demens, men att den kroppsegna
aminosyran kan reduceras genom
att öka mängden av vitamin B (B6,
B12 och folat) i blodet.
En ny studie, Homocysteine and
holotranscobalamin and the risk of
Alzheimer disease: A longitudinal
study (Neurology 2010 75: 14081414), pekar nu också på att så kan
vara fallet. En grupp forskare vid
Karolinska institutet, University
of Eastern Finland och Finländska
folkhälsoinstitutet har kunnat påvisa att vitamin B kan skydda mot
alzheimers sjukdom. Studien visar
att ökade halter av holotranskobalamin (holoTC/active B12), reducerar
risken för att utveckla sjukdomen.
1998 tog forskarna blodprov
från 271 äldre finnländare, 65-79,
år utan demenssjukdom, efter att
ha gjort en ny provtagning 7 år
senare upptäckte man att 6% hade
utvecklat alzheimer. Enligt Miia
Kivipelto, docent vid Karolinska
Institutet, innebar en liten ökning
av B12 en rejäl minskning av risken
att utveckla demens.
– Med enbart den här studien
som utgångspunkt är det alldeles
för tidigt att ge några allmänna
rekommendationer om B12-tillskott,
men givetvis skall de med brist
supplementera.
Forskningsanomalier?
Faktum är att studier redan gjorts
där B-vitamintillskott inte kunnat
påvisas ha någon egentlig effekt på
alzheimers, t ex i High-Dose B Vitamin Supplementation and Cognitive
Decline in Alzheimer Disease, (JAMA.
2008;300(15):1774-1783).
– Våra resultat gav ett mycket
klart besked om att B-vitamin inte
skall användas för behandling av
alzheimers – det har helt enkelt
ingen effekt, säger dr Pauls Aisen,
University of California, San Diego
som ledde studien. Vi hade hoppats på det eftersom vitamin B
kan sänka nivåerna av homocystin.
En skillnad är naturligtvis att
den aktuella studien diskuterar B12-
vitaminets preventiva roll medan
Paul Aisen letat efter en effektiv
behandling. Samtidigt var den
senare betydligt kortare i tiden och
sträckte sig bara över 18 månader.
Det är också oklart om den misstänkta boven i dramat – homocystein – verkligen är en riskfaktor
eller en riskmarkör som enbart
speglar brist på B12.
Att mer forskning på området
krävs visas av en annan intressant studie från 2008 (Vitamin
B12 status and rate of brain volume
loss in community-dwelling elderly.
Neurology 2008;71:826-832) där Vogiatzoglou et al kunde konstatera
att B12 hade en hämmade effect på
hjärnatrofin.
I sammanhanget bör vi också
nämna den i somras avslutade
randomiserade studien Effects of
Homocysteine-Lowering With Folic
Acid Plus Vitamin B 12 vs Placebo
on Mortality and Major Morbidity
in Myocardial Infarction Survivors
(JAMA. 2010;303(24):2486-2494),
där slutsatsen är att ”Substantial
long-term reductions in blood homocysteine levels with folic acid
and vitamin B12 supplementation
did not have beneficial effects on
vascular outcomes”. Däremot ansåg Jane M. Armi et al att studien
kan avvisa uppfattningen om att
folatesupplementering skulle öka
benägenheten att utveckla cancer.
Den starkaste evidensen vad
gäller riskreduktion för demens
är trots allt fortfarande att äta
en hälsosam och balanserad kost,
motionera lagom och att försöka
hålla kolesterol och blodtryck på
rimliga nivåer.
Magnus Forslin
The Nordic Dietetic Association
11 Nordic Meeting for Dietitians,
June 15-17, 2011, in Helsinki, Finland
th
The Nordic Meeting for Dietitians is usually arranged every other
year. The next meeting will be held in Helsinki. This is an excellent
opportunity to meet your Nordic colleagues to share and discuss
research, knowledge and professional experiences.
Outline of the program:
• Nutrition and obesity surgery
• Fad diets
• Nutrigenomics
• Probiotics
• Clinical pediatric nutrition
• Session for oral presentations
covering research, development
projects and case reports
• Study visits
For more information visit www.dietisterinorden.org
Helsinki is the beautiful capital of Finland and the World Design
Capital 2012. We look forward to see you in Helsinki, June 15-17, 2011!
On the behalf of the board of the Nordic Dietetic Association
Berit Haglund and Anneli Ollus
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
19
Geriatrik
Nationella och nordiska nätverksdagar i geriatrisk nutrition
Tema: Tugg- och sväljproblem
Den 7-8 oktober arrangerade DiG (Dietister inom Geriatrik) tillsammans med Findus årets Nätverksdagar
inom geriatrisk nutrition. Platsen var Findus lokaler i Bjuv, vilket var lämpligt med tanke på att företaget
bjöd på en konsistensanpassad lunch med tema Tugg- och sväljsvårigheter i åtanke.
D
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
forslin@dietistaktuellt.com
20
vol. XIX
No 5 okt 2010
agarnas huvudtalare var logoped
och med dr Margareta Bülow, vid Neurologiska kliniken & Diagnostiskt centrum för bild och funktionsmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, som höll ett anförande under rubriken ”Att svälja rätt kan vara svårt”,
vilket syftar till den komplexa och sofistikerade
process sväljning är.
– Det är egentligen fantastiskt att det i allmänhet går så bra att inta föda, menar Margareta Bülow. Det är ett mycket stort antal muskler
som måste samverka med stor precision under en
mycket kort tid.
Själva sväljningsprocessen delas i allmänhet
in i tre faser: oral, faryngeal(i svalget) och esofageala (i matstrupen). I den orala fasen tar man in
maten i munnen och smakar av, vilket stimulerar
tungmuskler att bearbeta den. Musklerna i läpparna används för att sluta till. En välfungerande
munmotorik är därför A och O för sväljningen.
Den orala fasen är också det enda momentet som
är volontär, dvs man kan spotta ut den föda man
inte vill ha. När väl den faryngeala sväljningsreflexen aktiverats genomförs processen autonomt.
Då födan har tuggats till en sammanhållen bolus, dvs ”tuggan” av finfördelad mat blandad med saliv, förs den successivt bak med tungan och när den kommer på tungryggen, sker ett
bakåtsvep mot svalget. Då bolus kommer i kontakt med gombågarna, vilka är mycket rika på
känselreceptorer som skickar signaler till hjärnans sväljningscenter, aktiveras den faryngeala
delen av sväljningen.
– Det är oftast i denna övergång som mest
problem uppstår, fortsätter Margareta Bülow.
DietistAktuellt
Många finmotoriska muskler samverkar just
här, omkring 26 stycken, och de skall vara aktiva under loppet av mindre än en sekund. Under denna i det närmaste obefintliga tidsrymd
skall struphuvudet(larynx) lyftas upp, tungbenet
(hyoid)röra sig uppåt, bakåt och slutligen framåt, parallellt måste struplocket (epiglottis) tippas ned och stänga ingången till luftvägarna, och
även en muskelkontraktion ske så att dessa täpps
till så ordentligt som möjligt.
Samtidigt relaxeras sfinkterstrukturerna i
matstrupen(esofagus)varmed bolus kan passera
vidare. Passagen genom esofagus kan ta allt ifrån
tre till 20 sekunder, beroende på om det är mat
eller dryck som sväljs. Under sväljningsprocessen måste även den mjuka delen av gommen (velum) sluta till, så att födan inte läcker upp i näsan. Dysfagipatienter kan ha problem med detta
om denna muskelfunktion är försvagad.
– Man brukar säga att svalget är en farlig förbindelse, en farlig passage, eftersom det är just
här som luft- och matväg korsar varandra, och
aspiration kan inträffa. Det är viktigt att man kan
hålla andan i själva sväljningsögonblicket.
I den sista esofageala fasen befinner sig bolus
i matstrupen och skall med hjälp av peristaltiken
transporteras till magsäcken.
Sväljningsproblem
Dysfagi kan uppstå under hela den komplexa
sväljningsprocessen. I den orala fasen kan det vara svårigheter med att tugga maten, transportera
den bakåt eller med att den ligger kvar i munnen
utan att någon sväljningsreflex aktiveras. Orsaker
till detta kan t ex vara försvagad munmuskulatur,
Kraft att njuta
Resource® Addera Plus är en klar näringsdryck, smaksatt med
fylliga, naturliga fruktjuicer. Innehåller massor av energi som snabbt
ger ny kraft. Den är läskande och lättdrucken och passar perfekt
som måltidsdryck eller mellanmål. Är lämplig för personer som
behöver extra tillskott av energi och protein.
TVÅ N
Y
FRISK A
SM A A
KER
Resource® Addera Plus finns i sex goda smaker: apelsin, äpple, hallon-svarta vinbär, päron-körsbär, ananas-apelsin och druva-äpple.
Nestlé HealthCare Nutrition
Kundservice 020-78 00 20
www.nestlenutrition.se
Geriatrik
Från Gray’s Anatomy 1918 års utgåva
nervskador eller nedsatt salivproduktion.
– Salivproduktionen är oerhört viktig, utan
denna är det nästan omöjligt att hantera den mat
man får in i munnen, förklarar Margareta Bülow.
Den har också stor betydelse för munhygienen.
Den faryngeala dysfagin berör svalget,
och leder då till olika djup av av felsväljningar. Vanligt är att luftstrupen inte
stängs ordentligt vilket kan resultera
i trakeal aspiration. Nedsatt kraft
i svalgmuskulaturen kan göra att
matrester samlas och blir kvar i
svalget efter sväljning. Det kal�las retention och risken är stor att man
drar ned retinat i luftvägarna, vilket i
sin tur kan leda till pneumoni. Om tillslutningen upp till näsan är försvagad kan mat och dryck läcka upp genom den.
– Neurologisk sjukdom är en mycket vanlig orsak till dysfagi, som i sig inte är en sjukdom utan ett symptom, fortsätter Margareta. Stroke-patienter är också en stor
grupp liksom de som drabbats av
tumörsjukdom, främst i huvud-halsregionen.
KOL-Patienter kan ofta drabbas av
dysfagi eftersom andning och sväljning är så korrelerade med varandra. Andra orsaker kan vara läkemedelsbiverkan, traumatiska skador och inte minst
malnutrition, som naturligtvis också kan bli en
av många konsekvenser av dysfagi. Andra problem som kan uppstå om tillståndet lämnas utan
åtgärd är dehydrering och kvävningsanfall. Upprepade svårigheter att svälja kan skapa rädsla för
att äta överhuvudtaget. Problemen kan också leda till att man skäms för sitt ätande, för att man
hostar eller måste smussla undan matrester, vilket
leder till att man isolerar sig socialt.
Aspiration
– Aspiration, felsväljning, är som sagts den vanligaste typen av problematik när det gäller dysfagi, fortsätter Margareta. Vanligast är att patienten hostar vid intag av föda och vi kan på så sätt
relativt enkelt fastställa att någon form av sväljningsproblematik föreligger. Men tyst aspiration
förekommer också, då utan några yttre tecken på
felsväljning, och det är något som kan utvecklas
av den som har en kronisk felsväljning.
Man måste också vara uppmärksam på att aspiration inte bara behöver gälla mat och dryck.
Även den egna saliven kan ge upphov till allvarlig aspiration. Det är sväljmusklerna som tar
hand om saliven, och vi sväljer 7-800 ggr/dygn,
motsvarande upp till 1 liter/dygn. Är tandstatus och munhygienen dålig så ökar bakteriefloran avsevärt och vid felsväljning riskerar patienten pneumoni. Om inte god oral status föreligger,
spelar det ingen roll om patienten får enteral nutrition, nasogastrisk sond eller peg, bakterier kan
ändå komma ned i lungorna. Föreligger reflux är
risken ändå större.
Men det är inte så att alla som sväljer fel får
en aspirationspneumoni.
– Det finns patienter som kan svälja fel från
och till utan att drabbas. Har de god tandstatus,
är i allmän god form och har ett gott immunförsvar, behöver inga problem uppstå. På somliga sjukhus ges antibiotika profylaktiskt vid misstänkt aspiration, vilket inte är helt okontroversiellt.
Felsökning
Margareta Bülow menar att det är viktigt att så
snabbt som möjligt försöka se var i sväljningsprocessen som problemet finns, och det kan uppträda varhelst i ätandet, t o m själva måltidssituationen kan ställa till det. Betrakta därför ätandet
utifrån flera olika aspekter: Hur sitter patienten?
Föreligger neglect? Är det en dyskoordination
mellan andning och sväljning? Klarar man av att
hålla andan medan man sväljer? Har patienten
glappande tandprotes? Kan det vara frågan om
biverkan från mediciner? Etc
– Börja med en klinisk, bed-sidebedömning.
Sväljningsbedömningen är ett första steg för att
utröna hur stort ett problem är. Det finns en lång
lista med symptom som indikerar dysfagi (många
associerar det vanligtvis bara till hosta). Observandum är dålig aptit, avvikande ätbeteende, speArrangörer av dagarna till sammans med Findus: DiG
(Dietister inom Geriatrik. Fr.v. Sara Vigebo Anja Saletti,
Kerstin Österberg, Brita Karlström, Ingrid Jacobsson, Gerd
Irving Faxén och Elisabet Rothenberg
22
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
Geriatrik
ciell sittställning vid måltid, bortsortering av viss
föda, etc.
Utöver hosta är det vanligt att patientens röst
är rosslig och låter påverkad. Den är aldrig riktigt ren, vilket beror på att svag sväljmuskulatur
inte kan harmoniera salivansamling med sväljning.
Genom att studera struphuvudets rörelse kan
man uppmärksamma om sväljningsprocessen är
alltför utdragen. Normalt sett skall rörelsen gå
mycket snabbt, men tar det mer än fem, sex sekunde kan det vara av stort värde att genomföra
en sväljningsröntgen, liksom vid misstänkt tyst
aspiration.
– När man själv gör ett sväljningstest måste man vara ytterst försiktig och börja med en
mycket liten mängd, en halv tesked, med en helt
slät konsistens, t ex fruktkräm, yoghurt eller sorbé. Iaktta tungrörelser och struphuvud. Går det
bra och sväljning sker utan fördröjning kan man
gå vidare med t ex kolsyrad dryck som har en
mycket positiv effekt på sväljningen. Det både stimulerar och rensar svalget. Successivt kan
man då genom att variera konsistensen fastställa
huruvida dyfagi föreligger och i vilken grad.
Behandling
– En sak jag lärt mig under åren är att den behandling man skall sätta in måste vara realistisk,
förklarar Margareta Bülow, man skall inte behandla med olika tekniker in absurdum. Bara för
att en viss form av dysfagi föreligger, är inte alltid textbokens åtgärd den mest lämpliga. Margareta Bülow berättar vidare att hon träffar många
hjärnskadade patienter som helt eller delvis saknar insikt om sina problem. När de ges information kan de nicka och verka insiktsfulla men
handlar sedan tvärtemot vad de blivit uppmanade att göra.
– Många av våra patienter har svåra språkliga problem, och kan inte ta till sig instruktioner
rörande exempelvis sväljningsteknik, men detta
kan också ändras på kort tid då det underliggande sjukdomstillståndet förbättras,som t ex vid
afasi. Därför är det är viktigt att kontinuerligt
stämma av patientens status.
Det finns en rad olika tekniker att använda
vid dysfagi. Huvudpositionering är en enkel åtgärd som många gånger kan utgöra hela skillnaden mellan att kunna dricka tunnflytande dryck
på ett säkert sätt eller att svälja fel. Sensorisk stimulans med t ex kolsyrad dryck, som nämnts, eller syrlig sorbé, kan ha en avgörande effekt på
stimuleringen av sväljningsmotoriken. Konsistensanpassad kost är givetvis A och O i dessa
sammanhang.
– Det bästa är att ge anpassad mat och dryck så
långt det är möjligt, avslutar Margareta Bülow,
eftersom den bästa sväljträning erhålls just genom att svälja på ett bra och säkert sätt.
Margareta Bülow
Nätverksdagar Geriatrisk Nutrition 7-8 oktober, forts
övriga föredragshållare
Anteckningar förda av dietist Ewa Hansson, Findus
E
lisabeth Rothenberg gick igenom SLVs
rätter per dag och kan också själv beställa
arbete för nya riktlinjer för mat till
storleken på rätten.
äldrevården samt informerade om sin nya
Målsättning: att måltiden ska vara
bok “Geriatrisk nutrition”. (Dietistaktuellt nyttig och lustfylld och vara serverad av
återkommer till riktlinjerna då de fått sin
målinriktad och kunnig personal.
slutliga formulering)
Anja Saletti talade om hur viktigt allt
D-vitamin
runt om kring amten är för den totala
Det diskuterades också om D-vitamin. 8
upplevelsen och för att öka aptiten hos
st av 120 äldre iu en undersökning hade
de äldre.
tillräcklig D-vitaminstatus.
Rummet är viktigt, hur På torsdagen bjöds det på De andra låg i riskzonen för
ser det ut, hur är det dukat, konsistensanpassad ärtD-vitamin brist eller hade
soppa
och…
belysning, ljudnivå, mm
briskt på vitaminet.
Maten: hur är den upplagd,
Det diskuterades vad
hus smakar den. Ser den
man ska rekommendera
aptitlig ut?
för mjölk till de gamla. Ska
Mötet: mötet mellan mändet vara den fetare stanniskorna dels mellan de bodardmjölken som inte är
ende på t ex äldreboendet
D-vitaminberikad eller Meloch samspelet mellan perlanmjölken som innehåller
sonal och vårdtagare.
lite mindre energi och fett men desto mer
Sammanfattning: Måltidsmiljön påver- D-vitamin. Det rådde delade meningar om
kar aptit och ätande Få studetta och frågan vad vi ska
…pannkaka rekommendera för mjölk till
dier är gjorda på de äldre som
bor kvar hemma. Det behövs
våra äldre kvarstår.
verktyg ute på enheterna för
Minglet på torsdagskvällen
att bedöma måltidsmiljön
blev också mycket lyckat.
Anja tipsade också om en
Findus Provkök hade tillabok som väbder sig till de
gat en härlig tacobuffé och
äldre som lagar mat själv:
”ostbricka”. Efter en lång
Matglädje på 20 minuter.
och intensiv dag gick busen
åter till hotellet kl 21.
Mat ska lagas med smör,
grädde och mycket kärlek
Lunch dag 2
Ewa Sjöstrand och Margareta Adler, Askim Under fredagen serverades deltagarna en
kommun berättade om sin verksamhet
soppa ur vår nya receptserie som heter
och hur de anpassar kosten efter de äldres
Soppa+. Findus valde en ädelostsoppa
behöv och önskemål. De har bildat ett med ett gott bröd till och en kladdkaka
matråd på ett par ställen där de samtalar
med grädde till efterätt. Detta är en soppa
med de äldre, hur de upplever maten som ger extra energi, protein, fett, vitamioch om de önskemål de har om speciella
ner och mineraler. Speciellt anpassad till
maträttar.
de äldres behov.
Maten i kommunenn som går up till
Ytterligare dokumentation från Näthemtjänsten är också anpassad efter
verksdagarna kommer att finnas på www.
varje individ. De kan välja mellan 3 olika vardalinstitutet.net
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
23
Allergi, Celiaki & IBS
Kommundietister i Sverige en kartläggning utifrån enkätundersökning
Sjukdomsrelaterad undernäring
i äldreomsorgen – har vi råd?
För tredje året har DRF genomfört en enkätundersökning bland landets kommunalt
anställda dietister. Skälen här till är flera, bland annat speglar resultatet kommunernas
insikt om, och benägenhet att engagera sig i frågor kring nutrition och hälsa. Vidare får
vi en bild av kommundietisternas arbetssituation och arbetsmarknad. Enkätens periodicitet möjliggör också uttolkning av trender och hur viktiga frågor har utvecklats över tid.
Dietistaktuellt publicerar här delar av resultatsammanställningen som finns att ladda
ned i sin helhet på www.drf.nu.
BAKGRUND
Tre av fyra vårdtagare i äldreomsorgen beräknas vara drabbade
eller ligga i riskzonen för sjukdomsrelaterad undernäring. Obehandlat
är tillståndet livshotande och leder
till både ökad vårdtyngd, och minskad funktion och livskvalitet.
Det är kommunernas ansvar att
erbjuda god och säker nutritionsvård för de allra mest
24
vol. XIX No
5
okt 2010
sjuka äldre. För att klara detta
åtagande krävs kompetens, ansvarsfördelning och rutiner.
Att tillförsäkra sjuka äldre i
ordinärt boende ett gott nutritionsomhändertagande är en stor
utmaning. Regeringens stimulanspengar för att utveckla och
förstärka vård och omsorg om de
mest sjuka äldre har inneburit
att många projekt inom kost och
nutrition startats. Drygt hundra
kommundietister har anställts och
påbörjat kvalitetshöjande arbeten
såsom utbildning och kompetenshöjning för övrig personal.
Denna enkätundersökning genomförs nu för tredje året, med
syfte att följa nutritionsomhändertagandet i Sveriges kommuner.
De tidigare undersökningarna visar
att majoriteten av dietisttjänsterna drivs i projektform, på 6-12
månader. De flesta finansierade
via regeringens stimulansmedel.
En del kommuner har i samband
med att projekttiden löpt ut valt
att avsluta tjänsten och därmed
ta bort dietistfunktionen. Oklara
arbetsuppgifter och otydligt
DietistAktuellt
i fyra år eller längre. Nio av tio har
alltså arbetat tre år eller mindre. För
många är detta det första jobbet
som dietist.
ANSTÄLLNINGSFORM
Av 78 svarande hade mindre än en
tredjedel tillsvidareanställning, 55%
hade tidsbegränsad projektanställning. I april 2009 fanns totalt 25
tillsvidaretjänster (hel- resp. deltid)
ledarskap gör att resurserna inte
har använts på ett kostnadseffektivt sätt. Brist på
förståelse för nutriTabell 1. Arbetsområden som ingår i tjänsten
tionens betydelse,
Arbetsområde 2007 2008 2009
och att det tar tid
Äldreomsorg totalt 84% 77% 83%
att implementera
Hemtjänst 57% 49% 44%
nya rutiner, är anSärskilt boende 76% 71% 56%
dra tänkbara anledBarnomsorg 9% 4% 8%
ningar.
Skola 11% 6% 8%
Det finns också
Funktionshindrade 17% 26% 29%
goda exempel där
Annat 14% 0% 8%
förutsättningarna
successivt förbättrats och dietisten
genom åren fått en allt mer bety- i Sveriges 290 kommuner. Av de
med tidsbegränsad projektanställdelsefull roll.
ning hade 44% arbetat på tjänsten
under mindre än ett år och 40% i
SVARSFREKVENS
Enkäten har sänts till medlemmar 1-2 år. 74% var anställda med tjänsi Dietisternas Riksförbund samt till tetitel Dietist och 83% som Dietist i
de dietister, som är med i det kol- kombination med något annat i tilegiala nätverk som skapats för och teln. 17% titulerades Projektledare.
av kommundietister, totalt 125 personer. Av totalt 90 svarande hade
81 tjänst i kommunal verksamhet.
YRKESLIVSERFARENHET
Av de 69 svarande hade 33% arbetat ett år, 57% i 2-3 år och 10%
FINANSIERING
Av totalt 77 svarade 77% att tjänsten tillkommit via regeringens
stimulansmedel. Dietisterna med
tillsvidareanställning var till 44%
finansierade av stimulansmedel.
Tabell 3. Verktyg i arbetet
Egenkontrollprogram Näringsberäknad matsedel
Instrument för nutritionsbedömning Riktlinjer/policy ang nutrition
Motsvarande siffra bland de projektanställda var 92%.
ARBETSOMRÅDEN
Arbete inom äldreomsorg, hemtjänst och särskilt boende dominerar. Sysselsättningsgrad inom
respektive område varierar mellan
5 och 100%. Se tabell 1.
Några arbetar i varierande grad
inom barnomsorg eller skola. Andelen är betydligt högre bland de
tillsvidareanställda (21%) jämfört
med 2% av de projektanställda.
Hälften av de tillsvidareanställda, och bara en femtedel av de
projektanställda, arbetar med
nutrition för funktionshindrade
vårdtagare.
ARBETSUPPGIFTER
Totalt hade 77 personer besvarat frågan om vad som ingår i
tjänsten[…]. Alla arbetar med utvecklingsarbete, till exempel med
inriktning på kvalitetshöjning, att
ta fram kravspecifikationer för
upphandling av matdistribution
och måltidsobservationer.
Bland de projektanställda var
det en betydligt högre andel – 60%
jämfört med 33% av de tillsvidareanställda – som arbetade med att
kartlägga nuläget. Bland de tillsvidareanställda arbetade en större
andel (58%) med nutritionsbehandling av enskilda, jämfört med
38% bland de projektanställda.
66 av 77 som besvarade frågan
ansåg att arbetsuppgifterna överensstämmer med det man som
dietist är utbildad för, medan 14%
inte delade den uppfattningen.
De som har specificerat sitt svar
menar att många av arbetsuppgifterna innebär en betydligt större
bredd än själva dietistfunktionen.
Projektledning, inkluderat att
implementera nya rutiner och
arbetssätt, är vanligt men också
utredningsarbete, till exempel
2007 48% 35% 2008 66%. 48%
2009
82%
71%
43%
41%
68%
71%
87%
87%
beträffande samarbetsrutiner mellan olika huvudmän. […] Bland de
tillsvidareanställda anser 79% av
de 24 som svarat att deras arbetsuppgifter stämmer överens med
vad de utbildats för. De 21% som
anser att de inte överensstämmer
har ofta fått en mer betydande
samordningsfunktion, till exempel
som projektledare.
TILLGÅNG TILL PATIENTJOURNAL
Dokumentation av arbetet är en
skyldighet för all legitimerad sjukvårdspersonal och en förutsättning
för god och säker vård […]
71 har besvarat frågan om de
har tillgång till journal vid nutritionsbehandling av enskilda; 58%
svarar ”ja” och 42% ”nej”. Av de 41
som besvarat frågan om de själva
dokumenterar i journalen svarar 34
(83%) ”ja” och 7 (17%) ”nej”. Bland de
tillsvidareanställda är det fler som
har tillgång till och dokumenterar
i journalen.
INSIKT I DIETISTENS ARBETE
Okunskap kring nutritionsfrågor
och hur man på bästa sätt skall
utnyttja dietistens kompetens är
vanligt och leder många gånger till
att resurserna inte används på ett
kostnadseffektivt sätt. Av 77 som
svarat på frågan om kommunen
förstår vad en dietist kan göra
svarar 73% ”ja”, medan 27% inte
håller med.
Bland motiveringarna återfinns
kommentarer såsom ”Det finns
en uppfattning om att dietist bara
behöver konsulteras vid extremt
svåra patientfall. Potentialen för
vårt bidragande arbete för kvalitetshöjning av äldreomsorgens
nutritionsomhändertagande är inte
känt” och ”Man vet knappt vad en
dietist jobbar med trots att man sökt
pengar för detta. Nu när projekttiden går mot sitt slut tänker man ej
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
Provsmaka på ”Mat för livet”
Minst lika gott som vanligt bröd
Fria är marknadsledare inom glutenfria mat- och kaffebröd. Detta har vi
blivit bl.a. på grund av produkternas uppskattade smak och konsistens.
Andra viktiga egenskaper hos alla våra bröd är:
• Glutenfria och innehåller max 20 ppm* gluten
• Mjölkfria
fiberhalt vilket är extra viktigt för personer med celiaki
• Hög
Passar
de flesta veteallergiker
• Alla Friasävenprodukter
är djupfrysta för att bibehålla färskheten
• Uppskattas av hela familjen
– även av de som inte är glutenintoleranta
•
*ppm = parts per million = 1 mg/kg
Kom till vår monter på ”Mat för livet-mässan” på Kistamässan fredag 12
och lördag 13 november och smaka själv! Där kan du smaka på våra goda
produkter och även träffa mig som bl.a. svarar på frågor och ger tips.
NANNA MOSSBERG
LEG. DIETIST
info@fria.se • www.fria.se • 031-734 13 30
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
25
Allergi, Celiaki & IBS
anställa dietist utan tänker ”lägga
över arbetsuppgifterna på någon
annan”, vem då kan man ju undra?”.
Många förstår inte nutritionens
betydelse för omvårdnad, prognos
och rehabilitering. I jämförelse
med sjukgymnastik och arbetsterapi tycks”det här med mat” vara
något som alla behärskar och kan
ha åsikter om. Åsikter och tyckande
får ofta styra, och många myter
florerar om enskilda livsmedel. […]
Kommunens har, enligt 79% av
de 24 tillsvidareanställda som svarat, förståelse för dietistens roll och
funktion. Bland de projektanställda
anser 70% av de 53 som svarat att
kommunen förstår dietistens roll
och funktion, medan 30% inte
delar den uppfattningen.
En majoritet anser att de får gehör för sina idéer. Andelen är högre
bland de tillsvidareanställda. […]
DISKUSSION
Kommundietisttjänsterna har
tagit form och etablerats ytterligare sedan föregående enkät. Det
erfarenhetsutbyte som sker inom
kommundietisternas nätverk har
varit till stor hjälp för att utveckla
metoder, instrument och rutiner
för ett bättre nutritionsomhändertagande.
Under de tre år som kartläggningen gjorts har dietistfunktionen
i kommunerna mejslats fram och
många har fått en tydligare roll
och en mer framträdande plats,
till exempel som projektledare
och som utbildningsansvarig i
nutritionsfrågor. På andra ställen
kvarstår en känsla av osäkerhet
och vanmakt, ofta på grund av ett
otydligt ledarskap och avsaknad av
mål i organisationen, och bristande
förståelse för hur dietistfunktionen
skall utnyttjas.
Det är fortfarande en relativt
stor omsättning på tjänsterna,
vilket till viss del beror på att en
projektanställning begränsas till
högst två år. En del har permanentats, medan andra inte förlängs
när projekttiden gått ut. Något
som på sikt sannolikt kommer att
leda till att resultatet av det arbete
26
vol. XIX No
5
okt 2010
som påbörjats riskerar att erodera.
Förändringsarbete tar tid och för
att det skall fortleva krävs bärande
balkar. En roll som kommundietisterna haft i dessa projekt.
Andelen kommundietister som
arbetar med kostfrågor inom skola
och barnomsorg har sjunkit betydligt sedan föregående undersökningar, vilket är anmärkningsvärt
eftersom behovet av nutritionsexpertis är stort, till exempelnär
det gäller övervikt och fetma bland
barn och ungdomar.
Att fler av de projektanställda
arbetar med kartläggningsarbete
jämfört med fastanställda beror
sannolikt på att dessa tjänster är
nyare och kartläggning är en naturlig start på ett utvecklingsarbete.
När det gäller nutritionsbehandling av enskilda sker detta
ibland genom att handledning
sjuksköterskor eller som konsult till
dessa. Det har också ifrågasatts om
dietisten skall dokumentera självständigt vilket är anmärkningsvärt
då all legitimerad personal har
en skyldighet att dokumentera i
journal. På flera håll i landet har
det varit en diskussion där MAS:ar
(Medicinskt ansvariga sjuksköterskor) hävdar att dietisten inte skall
bedriva behandling av enskild patient självständigt utan gå genom
sjuksköterska. Huvudargumentet
är att dietist för enskild behandling skall komma från hälso- och
sjukvårdens primärvård, där denna
resurs ofta saknas. En bakomliggande orsak till oklarheten är hur
det faktum att dietister inte fanns
med i växlingen mellan kommuner och landsting i samband med
ÄDEL-reformen skall tolkas. Denna
växling skedde för 20 år sedan då
situationen såg helt annorlunda
ut såväl demografiskt som när det
gäller andelen sjuka sköra äldre i
ordinärt eller särskilt boende. Det
enda formella stödet finns i SKL:s
cirkulär 08:9 Kunskapsförstärkning
inom vård och omsorg i måltidsoch näringsfrågor ”Om en dietist
anställd i en kommun anlitas för
att göra bedömningar angående
nutrition rörande en enskild patient utifrån medicinska behov i
samband med sjukdomstillstånd
DietistAktuellt
eller förebyggande rådgivning i
samband med sjukdom, så är detta
en insats som kan genomföras
inom det kommunala hälso- och
sjukvårdsansvaret. Bedömningen
ska grundas på vårdtagarens medicinska diagnos och en sådan insats
ska dokumenteras i vederbörandes
journal i kommunen”. Det är nödvändigt att få klarhet i vad som
gäller med avseende på dietistens
funktion i kommunal äldreomsorg
och vilken huvudman som skall
ansvara för denna funktion. En
normerande skrivning som tydligt
uttrycker detta är därför motiverad
och önskvärd.
Multisjuka äldre definieras som
personer 75 år och äldre, med tre
eller flera diagnoser som varit
inlagda på sjukhus tre eller flera
gånger under det senaste året, och
uppskattas till ca 7 procent av befolkningen 75+. Sjukdomsrelaterad
undernäring är vanligt förekommande i denna grupp.
Det finns flera orsaker till undernäring hos äldre, bland annat:
• bristande aptit,
• sjukdom som förändrar de
metabola förutsättningarna,
• fysiska handikapp, inkluderat
tugg- och sväljproblem,
• ökat behov av näringsämnen.
Konsekvenserna blir minskad funktion och sämre livskvalitet, samt
ökad risk för sjuklighet och död.
Läkares och övrig vårdpersonals
otillräckliga kunskaper om nutrition vid sjukdom har lett till att
nutritionsproblem inte uppmärksammas och åtgärdas i önskvärd
utsträckning. HLS och SOL-insatser
är inte alltid optimalt samordnade
beroende på att representanter för
respektive lagstiftning företräder
olika synsätt på vilka insatser som
bör prioriteras. Detta är en viktig
grundläggande orsak till att dietistkompetens i många fall bemöts
med oförståelse och underutnyttjas inom kommunal äldreomsorg.
Det finns idag en omfattande
internationell dokumentation
beträffande vinster och kostandseffektivitet i strukturerat nutritionsomhändertagande av äldre i
ordinärt och särskilt boende. The
National Institute for Health and
Clinical Excellence (NICE) (www.
nice.org.uk) har i en rapport (CG32)
gjort kostnadsberäkningar som
baseras på systematiska litteraturgenomgångar av kontrollerade
randomiserade studier. På grundval av kostnaderna för sjukdomsrelaterad undernäring förordar NICE
systematisk screening, som efterföljs av adekvata åtgärder i termer
evidensbaserad behandling. Ett
strukturerat nutritionsomhändertagande rankas som en av de
viktigaste åtgärderna för att sänka
hälso- och sjukvårdens kostnader.
För de flesta drabbade bygger
behandlingen på oral nutritionsbehandling i form av Energi- och
proteinrik kost, konsistensanpassning och oralt nutritionsstöd,
vanligen i form av näringsdrycker.
Om näringsdrycker och annat
nutritionsstöd ska bli kostandseffektivt och patientsäkert krävs
individuell ordination på given
indikation vilket i sin tur förutsätter
en individuell utredning. För denna
krävs dietist. […]
KONKLUSION
Sjukdomsrelaterad undernäring
är vanligt förekommande bland
äldre. Problemet är undervärderat och därför underbehandlat.
Dietisten har specifik kunskap för
att utreda och behandla tillstånd
som klassificeras med nutritionsdiagnos. Många kommundietister
har etablerat sig väl, medan andra upplever en stor frustration
över bristande förstålelse för sin
roll, vad man kan bidra med och
nutritionens betydelse inom äldreomsorgen.
All erfarenhet som kommundietisterna tillsammans byggt upp är
början till en gemensam kunskapsbank med flera goda exemplet för
landets kommuner. Resurserna
som avsätts till individuella instanser är långt ifrån tillräckliga
för att täcka det stora behov som
finns. En tydligare normering kring
dietistfunktionen i kommunal
äldreomsorg är därför önskvärd
och motiverad.
Läs hela enkätpresentationen på
www.drf.nu
ID kommunikation
!
t
e
h
Ny
Vi är övertygade om att du vet
hur de äldre ska få tillräcklig näring.
Vi vill bara underlätta för dig.
Skånemejerier Multiyoghurt Björnbär är energität med en
fetthalt på 7%. Den är rik på C- och D- vitaminer, folsyra och järn,
vilket innebär att den ger 30% av det dagliga näringsintaget.
God som mellanmål, utmärkt som frukost.
040-31 39 00 www.skanemejerier.se
Geriatrik
recension
Dysfagi – utredning och
behandling vid sväljningssvårigheter
D
Gerd Faxén Irving
Med dr. Leg dietist
Karolinska
Universitetssjukhuset/KI
DYSFAGI: utredning
och behandling
Författare: Per Svensson
Förlag: Studentlitteratur AB
Bandtyp: Häftad
Språk: Svenska
Utgiven: 201004
Antal sidor: 200
ISBN: 9144053649
Ca pris: 280:- (inkl
moms)
28
vol. XIX No
5
okt 2010
et har länge saknats en grundläggande
bok om dysfagi och nu äntligen kommer
den! Författaren har en 20-årig klinisk
erfarenhet som logoped inom området. Boken fokuserar på det kliniska omhändertagandet av vuxna personer med dysfagi, framförallt orofaryngeal
dysfagi och är främst avsedd att ge praktisk vägledning kring utredning och behandling.
Kunskaperna om dysfagiproblem hos vuxna är
bristfälliga, även inom sjukvården. Därför är dysfagins omfattning och dess konsekvenser med all
säkerhet mycket underskattade. Dysfagi är ett utpräglat multidisciplinärt område vilket boken lyfter fram och varje enskild yrkesgrupp behärskar
endast en begränsad del av den samlade kunskapen. Därför kräver ”ett bra omhändertagande av patienter med dysfagi samordning av flera olika specialisters kompetenser, helst i form av dysfagiteam.”
Förmågan att svälja är en basal, livsuppehållande funktion som utgör förutsättningen för varje individs nutrition och vätskebalans. Dysfagi är
en oberoende riskfaktor för malnutrition. Av detta
skäl är det viktigt att tidigt uppmärksamma sväljproblem och utreda, diagnosticera och behandla med en individuell behandlingsstrategi. Obehandlad dysfagi kan leda till aspirationspneumoni
vilket är en onödig komplikation som förutom allt
lidande för individen även medför onödiga vårdkostnader.
Lättläst och överskådlig
Boken är grundlig och heltäckande och kan därför användas både som uppslagsbok, handbok och
lärobok. Den är lättläst och överskådlig med logisk kapitelindelning.
Boken inleds med en introduktion om den
normala sväljningen, hur sväljningsapparaten ser
ut (med illustrationer) för att sedan beskriva dysfagi (förekomst, orsaker, symtom och fynd, diagnostik). Vidare ägnas ett kapitel åt utredning och
ett annat åt olika instrumentella undersökningar. Särskild fokus har lagts på utredning baserad
på endoskopi (FUS) och röntgen som ägnas egDietistAktuellt
na kapitel. Olika slag av intervention presenteras
och här behandlar författaren kirurgi, medicin,
nutrition, tandvård, sjukgymnastik och arbetsterapi, omvårdnad och logopedi. I kapitlet Olika yrkesroller beskrivs dietistens funktioner och
kompetens inom området.
Under rubriken Nutrition beskrivs hur samarbete mellan dietist, läkare, logoped och vårdpersonal underlättar behandlingen vid dysfagi. Energirekommendationen (25 kcal/kg energibehov
hos vuxna) kanske är i underkant men antagligen
är det basalomsättningen som här menas. Vidare beskrivs behandling med med EN (sond och
PEG) samt parenteral nutrition.
De olika kostkonsistenserna beskrivs endast i
tabellform. Tyvärr har författaren inte tagit med
den aktuella konsistensguiden utan har en annan
indelning. Förtjockning - specifikt användning
av förtjockningsmedel i dryck avhandlas ingående vilket är bra eftersom detta är så viktigt. Författaren konstaterar att förtjockningsmedel ofta överdoseras eller inte rörs ut ordentligt i vätskan (något som jag också ser som ett problem i
vården).
I kapitlet intervention beskrivs vidare olika posturala (ställning) tekniker och volym- och
konsistensanpassning. Köldstimulering och sväljningsmanövrer samt matningsteknik, tandvård
(mun och tandhygien).
Boken avslutas med dysfagins historia. Dysfagitermer finns förklarade som ett appendix och
det är utmärkt med tanke på att många av bokens
läsare inte är familjära med alla dessa termer. I
ett appendix finns dessutom olika anamnes-, och
självskattningsformulär, flödesschema för sväljningsscreening vid akut stroke, formulär för måltidsobservation.
Författaren har lyckats fånga dysfagins alla olika dimensioner och det märks att författaren behärskar området med sin gedigna kliniska
erfarenhet. Denna bok fyller en viktig plats, som
handbok och lärobok för studerande och yrkesverksamma inom vård och omsorg.
Geriatrik
recension
Geriatrisk nutrition
– ett blivande standardverk har lämnat pressarna
L
änge utgjorde Livsmedelsverkets
”Mat och Kostbehandling för äldre –
problem och möjligheter” den enda riktigt gedigna och allomfattande referenslitteraturen inom sitt område på svenska, men mycket har skett både när det gäller det vetenskapliga underlaget och sättet att behandla under de
snart tio år som gått sedan den senaste utgåvan kom ut, varför Geriatrisk Nutrition är ett mycket efterlängtat arbete.
Geriatrisk Nutrition är betydligt mer omfattande än sin föregångare, även om vissa kapitel
vilar på samma rubriker behandlas här flera nya områden. Inte
minst vad det gäller den medicinska bakgrunden till de diagnoser vars nutritionbehandling presenteras.
I den lättöverskådliga och
föredömligt pedagogiskt
strukturerade boken kan läsaren enkelt navigera mellan mer teoretiska avsnitt kring den geriatriska nutritionens grunder
och mer konkreta terapiförslag vid särskilda problem:
Inledningsvis diskuteras äldrevårdens kvalitet
och organisation. Evidensbaserad medicin avhandlas liksom de nationella riktlinjerna och begreppen värdegrund, ansvar och kvalitetsdokument reds ut.
Smak och aptit
Efter ett kapitel om livsmedelhygien behandlas åldrandet i allmänhet utifrån sociala, demografiska och fysiologiska aspekter. I ett nästa, uttömmande kapitel beskrivs den åldrade människans näringsbehov med friska äldre som utgångspunkt. Smak och aptit har ett eget avsnitt
liksom Läkemedelsbehandling och Tugg och
sväljsvårigheter. En naturlig följd till det senare är kapitlet kring Konsistensanpassad kost, lik-
som det om hjälpmedel i måltidssituationen.
Därefter ges ett större utrymme det angelägna
och aktuella området Sjukdomsrelaterad undernäring hos äldre.
Kapitel 11 och 12 behandlar E-kost och nutritionsstöd där det sistnämnda går igenom näringsdrycker, EN, PEN och läkemedel. Lejonparten av boken utgörs av kapitel om nutrition
vid en rad olika diagnoser.
Varje diagnos ges en
presentation, symptomen
beskrivs, förslag på utredning ges och därefter redovisas rekommenderad nutritionsbehandling.
Boken avslutas med kapitelrubriken Etik och nutrition.
Utöver att Geriatrisk Nutrition är mer omfångsrik och
djupare än sin förlaga, finns
även en vidare ambition när
det gäller användning och målgrupp: Boken är inte bara tänkt
som referens- litteratur och lärobok för studenter, utan även som handbok att användas av dem
som arbetar med äldre inom vård och äldreomsorg – en grupp som i och med Geriatrisk Nutrition fått ett ypperligt redskap för att kvalitetssäkra sin verksamhet.
Mag n us Fors l i n
Dietistaktuellt
forslin@dietistaktuellt.com
GERIATRISK NUTRITION
Författare: Gerd Faxén
Irving, Brita Karlström och
Elisabet Rothenberg
Förlag: Studentlitteratur
Bandtyp: Häftad
Språk: Svenska
Utgiven: 201009
Antal sidor: 230
ISBN: 9144052111
Ca pris: 306:- (inkl moms)
Författarna
Geriatrisk Nutrition är författad av några av
Sveriges mest erfarna och sakkunniga dietister inom området geriatrik: Gerd Faxén Irving,
med dr på Karolinska Universitetssjukhuset,
Brita Karlström, professor i dietetik vid Institutionen för Kostvetenskap, Uppsala universitet
samt Elisabet Rothenberg med dr och adjungerad lektor vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
AnneMarie Grönberg är medförfattare till
kapitelt om KOL.
DietistAktuellt
VINN
GERIATRISK NUTRITION
www.dietistaktuellt.com
FRÅGETÄVLING
okt 2010
No 5 vol.XIX
29
Axplock från ett eftermiddagsseminarium på BMC, Uppsala
Brita Karlström
– ett arbetsliv i kostens tjänst
lella karriärsresa genom ett kostsverige
i utveckling – ”det jag gjorde bra, gjorde
Den 22 september hölls på
Institutionen för Kostvetenskap,
BMC, Uppsala universitet, ett
eftermidagsseminarium för
att hedra Brita Karlström och
tacka henne för prefektskapet
vid institutionen och för hennes
drygt fyra decennier långa
gärning inom kostvetenskapen.
Ryktena gör gällande att hon
nu skall gå i pension, men
med en titulatur som professor
emerita skall vi nog inte ta den
uppgiften på allt för stort allvar.
B
rita Karlströms eftermidagssemiarium samlade, utöver ett knökafullt
oratorium, en rad namnkunniga föreläsare, som i sina anföranden varvade hedersbetygelser och återblickar, med kost- och
nutritionsorienterad fakta och forskning med
anknytning till dagens hedersperson.
Efter ett välkomnande inledningsanförande av Ylva Mattsson Sydner, fick professor
Bengt Vessby ordet och talade, eller snarare
deklamerade, över rubriken Från Kungsgärde
till Uppsala Science Park – om Britas resa. En
fyndig exposé över Britas karriär – på vers (se
ruta intill).
Nästa föredragshållare var Inga-Britt Gustafsson som i anförandet Brita i måltidens
tjänst, gav återblickar från deras 30-åriga
samarbete och deras i många stycken paral-
30
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
Brita bättre”. Inga-Britt redogjorde även för
begreppet FAMM (Five Aspects Meal Model),
en analysmodel där man utgår ifrån matgästen/patienten och studerar helheten i
måltidsmiljön.
Brita Elisabet Karlström - Dagen till ära
Några spridda nedslag i Britas karriär:
1967 – 1974 Ekonomiföreståndare, Kungsgärdets sjukhus,
1975 – 1987 Dietist, geriatriska kliniken, Kungsgärdets
sjukhus
1986 Medlem i Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) of
European Association for the study of Diabetes (EASD)
1988 Doktorsexamen i medicinsk vetenskap, Geriatrik
med speciell inriktning mot klinisk näringslära, Uppsala
universitet.
1988 – 2008 Chefdietist (avdelningsföreståndare) vid
Geriatriska klinikens dietistavdelning.
1989 – 2009 Universitetslektor i dietetik med tillämpad
dietetik, varav prefekt 5 år, institutionen för kostvetenskap,
Uppsala universitet.
1995 – 2000 Ledamot av Svenska Diabetesförbundets Lettlandsgrupp ”IDF-EUROPE SWEDEN TWINNING
LATVIA”(International Diabetes Federation, IDF)
1998 Docent i tillämpad geriatrik, Medicinska fakulteten,
Uppsala universitet
2003 Utvärdering av dietistutbildningen vid Otago universitet, Dunedin, Nya Zeeland
2004 – 2009 EU-projektet LIPGENE,
2009 Professor i dietetik med tillämpad dietetik vid Uppsala
universitet
Margit Eliasson har tillsammans med
Brita Karlström (och Bengt Vessby) skrivit
kioskvältaren Svenska Diabetesförbundets
Kostråd: Bra Mat för Alla (900.000 sålda
ex), som också var namnet på hennes programpunkt, vilken också apostrofierar det
Brita står för, dvs kvalitet. Även Margit har
en närmare 30-årig vänskap med Brita, och
gratulerade henne för att hon ”nu sätter P
för sitt yrkesverksamma liv med flaggan
i topp”.
Den första utgåvan av Bra Mat för Alla
utkom 1987. Den innehöll sex goda råd som
då skapade oerhörd turbulens: 1. Välj den
mat du tycker om 2. Ät lagom mycket. 3.
Fördela maten över dagen. 4 Lagom mycket
fett av rätt sort 5. Ät fiberrik. 6. Ät lite socker.
Men vid närmare granskning visar det sig
att dessa råd står sig än.
Nästa programpunkt, Från kostfibrer till
glykemiskt index – konsten att översätta
vetenskap till råd om mat, hölls av Anette
Järvi som haft Brita som ”lärare, chef,
handledare, medförfattare, kollega och
vän”. Dessutom var det ett kapitel i ”Kost &
Diabetes – en handbok”, som handlade om
faktorer som förklarar skillnader i blodglukossvar mellan olika kolhydratinnehållande
livsmedel, som fick Anette att välja väg
inom forskningen – Glykemiskt Index. I Bri-
TheAv prof
Brita
Story
Bengt Vessby
Del l: Om tillvaron t.o.m. dagen D
Bengt&Brita
Från sjukhusets kök till kliniken hon flytta’,
blev känd för att göra en helsikes nytta
gav råd om dieter till damer som svällde
i tillagningsköket hon styrde och ställde.
”Men varför bli kvar ibland bullar och torsk
när det nog vore festligt att slå en forsk
sa Brita - ty köket nu kändes trångt men steget till doktorshatten var långt.
Och skall man i världen komma fram
det räcker ej blott med forskningsprogram.
Nej, ledigt med lön är det enda rätta –
jag tackar forskningsrådsnämnden för detta
Ekonomiföreståndarexamen 1967
”Är knäckebröd bättre än kladdig toast?”
was one of the questions the student posed.
Visst är det väl bra med bönor och ärta
fast det kniper i magen och man måste fj…
Och varför gör man äpplen av mos
att käka dem hela är bäst - fy för jos
När hon hade så många spännande fynd
så var det väl faktiskt ganska synd
att hon inte fick resa runt världen och prata
om dessa förfärligt unika data,
sa Brita - och kvista till platser varma,
som Sydney och Kalmar, Sorrento och Parma,
och aldrig var resväskan särskilt tom,
vid hemfärd från London eller Rom
1977: dietistutbildning. Alla som gick den hade tjänster som dietister.
Den reguljära utbildningen hade då ännu inte startat i Sverige.
Så är det ju med teori och praktik,
att den ena ej alltid den andra är lik
och även om man bör ha tre mål om dagen,
vad gör man när baddräkten stramar om
magen,
till lunch blir det ofta en påse med té,
man måste ju vara nöjd med de’,
om man sen skall få plats för dinégourmet
med skumpa och hummer på Operabaren,
dit hon åker med Janis i Jaguaren
- ett liv som egentligen passar för,
en nydisputerad slotts direktör.
Del 2: Från D till dagen P
Med hatten på knoppen
nu Brita tog klivet
att fortsatt mot toppen,
sträva i livet.
Ty säkert och visst,
hon fyllde en brist
som nydisputerad dietist.
Disputation 1988
Åren var kul- men arbetsamma,
för klinikdietister hon blev som en mamma.
På Kungsgärdet lagades många rätter,
att minska på blodets dåliga fetter.
På Samariten man sökte nytt sätt,
att la den med mycket fett - mätt.
Patienter och forskning - alltid redo
”Jag vill ju va’ me’” - det är Britas credo.
Mat skall man ha, morron, middag och kväll,
men räkna ej jämt - kör med tallriksmodell.
Där sa’ s att - lite socker i smeten,
ej sabbar diabetesdieten.
Det visa’ sig dock va’ en het potet,
ja, sällan man hemma får bli en profet.
Som diabeteskostkunnig hon snart kom me’
i DNSG av EASD.
Här gällde det åter en fråga som bränns,
Vad finns det för kostrådsevidens?
Att va’ med och nya råd formulera,
är häftigt - och kan man se’n inkludera
lite tid att nära en egen böjelse,
för resor och gastronomisk förnöjelse,
så kan det bli ännu roligare,
helst med mötesplats ibland de soligare.
Med åren blev mötena ganska många,
på Samos och Kreta var nätterna långa,
Kuopio, Århus och Islands geysrar,
och pekpinnar hann bytas ut mot lejsrar.
Från Salerno till Varna och Istanbul,
ja till och med Düsseldorf var kul.
Och får man sedan nå’n gång ibland
i uppdrag att åka till Nya Zealand,
med maorier, får och yppig grönska,
vad mer kan en flicka egentligen önska.
Dessemellan det hände - att ett blev av tu,
och plötsligt var även Brita fru.
Så dags var det knappast på något vis
någon stor och oväntad surpris,
för visst var det den gamla vanliga karlen
Ni minns - han med Jaguaren.
Om en annan nyans på Britas palett –
Det gällde en önskan länge närd,
att hjälpa de gamla att äta rätt –
jag vet ej så mycket lyssna - på Gerd.
Och Brita blev lektor på IHV,
där hon träget jobbade vidare me’
att studenter på dietetiken
fick lära sig kostbehandlingspraktiken.
Så småningom ansågs hon klippt och skuren,
att också överta prefekturen.
Från Trädgårdsgatan till BMC
gick färden - IHV blev IKV
och säkert var det rätt mycket runt de’
Dock tycker jag att om detta
får andra kamrater mera berätta.
Del 3: Från P till P till P och vidare.
Så är även Brita på upploppsrakan
och funderingen nu är – Va’ kan
man mera få gjort innan klockan slår?
Ja, kanske - ifall det ordna går
jag ändå nog tycker att
en fjäder saknas i min hatt.
Att bli professor vore kul,
I kostprojekten hon hade sin roll,
om det kan fixas före jul,
höll på kostsammansättningen stenhård koll, men se’n får även jag - till sist planera, koda och kalkylera,
väl köpa att bli pensionist.
för att se’n en aptitlig testkost servera.
Så slutar våran Britas resestory,
För Brita och teamet blev dagarna långa,
som PP hyllas hon idag.
för olösta frågor - runt maten - var många.
Men se’n när det blir vår iGör frukt och grönt den rundare lättare?
gen,så tänker jag,
Gör omättat fett en - lättare mättare?
att hon på nya resor far,
Kan matens struktur
med Janis i hans Jaguar.
vara viktig för hur
effekten blir utav frukostmålet
på insulin och LDL-kolestrolet?
I Diabetesförbundet, i många år,
hon satte i Kostrådet sina spår.
”Mat vid diabetes - bra mat för alla”
fick många kollegers känslor att svalla.
Abbreviationsnyckel:
D= disputation P= prefekt
P=professor P = pensionär
Brita med doktorshatt och Janis
Fr.v: Margit Eliasson, Brita Karlström och Anette Järvi.
Fotograf: Kristjan Aunver
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
31
tas avhandling från 1988, Dietary
Treatment of Type 2 Diabetes Mellitus, tittar hon bl a på hur fibrerna
påverkar glukos- och insulinsvar.
Det Brita kunde visa var hur dessa
svar kunde sänkas med hjälp av t ex
baljväxter och cerealiefibrer. Men
det fanns även en mängd andra
faktorer som kunde påverka GI, och
Brita ”lockade in” Anette att börja
forska på området. Ett av deras
gemensamma arbeten, Improved
Glycemic Control and Lipid Profile
and Normalized Fibrinolytic Activity
on a Low–Glycemic Index Diet in
Type 2 Diabetic Patients, har blivit
en s k ”landmark study” (Diabetes
care 1999;22:10-18)1. De kom bl a
fram till att skillnader i postprandiellt blodsocker- och insulinsvar
kvarstår även när livsmedel med
lågt GI ingår i en sammansatt
kost. Och att en kost innehållande
stärkelserika livsmedel med lågt
GI uppvisar lägre blodsocker och
insulinsvar under dagen. Kosten
förbättrar även blodfettsprofilen,
och normaliserar den fibrinolytiska
kapaciteten.
De visade att man med hjälp av
rätt kostsammansättning kan få
minst lika bra värden som vid medicinering. En del av de vetenskapliga
resultaten omformulerade sedermera till praktiska och konkreta
råd om mat i broschyren ”Mat helt
enkelt – råd till dig med diabetes.”
Elisabet Rothenberg gav i Geriatrisk nutrition från långvård till
särskilt boende - 20 år med Dietister
i Geriatrik, en historisk överblick,
och landade i dagens demografiska profil, där hon påpekade att
antalet 100-åringar ökar stadigt för
varje år. De flesta äldre lever friska
aktiva liv, vilket innebär att man
som pensionär kan börja ett nytt,
spännande liv. Men allteftersom
vi blir äldre, upplever också fler
ohälsa.( 7% av alla över 75 år är idag
s k multisjuka.)
1992 års ÄDEL-reform innebar
att kommunerna skulle ta det
samlade ansvaret för de äldre,
vilket kom att leda till att medeltidvården på sjukhusens geriatriska
avdelningar minskade dramatiskt
(från 133 dagar, till 18), en kurva
som alltjämt fortsätter nedåt (idag
är antalet dagar på slutenvårdsgeriatriken inte mer än 13). Också
antalet platser i särskilt boende har
minskat samtidigt som den öppna
hemtjänsten har ökat. Av detta
följer att allt fler sjuka äldre bor i
ordinärt boende. Elisabet menar
att det inte är konstigt att de äldre
själva, deras anhöriga och personalen upplever stora brister inom
äldreomsorgen.
2006 tillförde dock regeringen
stimulansmedel riktade till vård
och omsorg för de mest sjuka äldre.
Glädjande nog var nutritionen ett
område som särskilt betonades.
Anja Saletti tog sedan över stafettpinnen i ämnet och fortsatte
berätta om varför nutritionen fått
stimulansmedel, och visade på
resultatet av en MNA-kartläggning
som gjorts, dvs en studie över hur
nutritionstillståndet ser ut hos
äldre med olika typer av kommunalt bistånd. Uppgifterna var i stort
sett alarmerande över hela linjen
men allra sämst var situationen på
landets sjukhem.
Vem är då ansvarig? Vem skall se
till att de äldres nutrition tryggas?
De regelverk som finns är Hälsooch sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen, men dessa erbjuder
väldigt lite vägledning. I den senare
lagen står det att det ”skall tillhandahållas god omsorg”, i vilken man
kan tycka mat ingår. I Den förra står
att man ”skall verka för god hälsa
och sjukvård”, där också maten bör
vara en del. Problemet, menar Anja,
är när skall mat betraktas som
omsorg och när skall det uppfattas
som hälsa och sjukvård.
Gränserna är idag flytande, och
frågan om mat och näring hamnar
därför gärna mellan stolarna, vilket
också har gjort det svårt att driva
dessa frågor.
När stimulansmedlen delades ut
hände dock väldigt mycket inom
kommunerna, inte minst tillsattes
en rad dietisttjänster. Från att det
funnits 15 kommundietister, blev
det på kort tid 130 stycken. Visserligen projektanställda, men det
var dietister verksamma på fältet.
Tittar man på vad som har hänt
så har Stimulansresureserna haft
en rad positiva konsekvenser även
om kommunerna har hanterat
både pengar och uppgift på mycket
olika sätt.Bland annat har det lett
till att man på kommunal ledningsnivå både tagit fram riktlinjer och
kvalitetskrav rörande kost och
nutrition. På verksamhetsnivå
har man satsat på kompetensutveckling, börjat med riskbedömning, infört kostombud, initierat
individuell kostbehandling samt
uppmärksammat måltidsmiljön
genom FAMM-konceptet.
När det gäller brukarnivån har
man genom intervjuer och enkäter tagit reda på vad kunderna/
patienterna önskar och har för
behov. Matskola, matbuss och
matlag har också bidragit till att
stimulera intresse och en bättre
måltidssituation.
Anjas slutsats är att många bra
och viktiga insatser har kunna
genomföras, men att de tyvärr
ofta har varit punktinsatser utan
Elisabet Rothenberg talar om de allt
färre vårdplatserna inom sjukhusvården
32
vol. XIX No
5
okt 2010
DietistAktuellt
helhetsperspektiv och struktur.
Ansvarsfrågan har inte heller alltid
varit tydlig. Åtgärderna har sällan
varit förankrade ute i verksamheterna och de har sällan utvärderats.
Sammantaget har detta skapat
frustration hos personalen.
Enlig Anja måste man komma
till rätta med dessa problem och
hon önskar att man kunde ta fram
riktlinjer och kvalitetskrav som kan
användas vid t ex upphandling och
uppföljning. Just uppföljning ser
hon som A och O, inte minst på brukarnivå, så att man blir varse om de
som får stödet också är nöjda med
gjorda insatser.
Under rubriken Brita - Ett vinnande
koncept försökte Ingela Melin, som
blev arbetskamrat med Brita 1979,
isolera de egenskaper och framgångsfaktorer som kan knytas till
Britas person utifrån ett vetenskapligt beteendeperspektiv:
Brita är målinriktad och sätter
upp delmål. Målen lyckas hon
uppfylla för att hon är en strateg,
och kan konkretisera vägen dit hon
skall. Hon är även lösningsfokuserad, dvs duktig på att hantera problem som dyker upp längs vägen.
Ingela menar vidare att Brita är
en person är beredd på ”bakhalt”,
och klarar därmed av att gå vidare när något oförutsätt händer.
Typiskt är också att Brita är en
lagspelare, måste inte vara center,
det viktiga är att göra jobbet som
skall göras bra. Aktiv med ”många
bollar i luften” är ett uttryck som
också passar utmärkt. Att vara
Social och ”nätbildande” är vidare
viktiga framgångsfaktorer.
Inte helt oväntad för de som känner Brita fick hon också epiteten
Collector och Livsnjutare av Ingela.
Tommy Cederholm kallade sitt
föredrag Den kliniska nutritionens
utmaningar och uppehöll sig kring
frågorna Vad har vi uppnått? Var
står vi nu? Och hur ser framtiden
ut? På den första frågan fanns
det en rad positiva saker att framhålla: Inom folkhälsonutritionen är
transfetterna borta, vi konsumerar
mer omättade fetter, och mer
frukt och grönt. Inom den kliniska
nutritionen har vi fått effektiva
bedömningsinstrument (t ex MNA,
SGA och NRS), och på sjukhusen tar
man vikt- och ätproblem på allt
större allvar. Som ett exempel på
framgångarna inom nutritionen
pekar Tommy på att dödligheten
i hjärtinfarkt har halverats mellan
åren 1986 och 2002 där en sannolikt stor förklaring är förbättrade
kostvanor, bättre kolesterolvärden
och minskade blodfetter. (Men
oroande trender i sammanhanget
är utvecklingskurvan för övervikt
och diabetes).
Hur ser då den aktuella debatten
ut? Tommy ser tre huvudområden
som kommer att vara i brännpunkten den närmaste framtiden: 1. En
misstro mot dels de etablerade
experterna, dels mot livsmedelsindustrin och dess produktion.
2. Fetma – har forskaretablissemanget misslyckats här? Vilken
betydelse har egentligen de kostråd
som har givits. 3. Undernäring hos
äldre och sjuka.
Mot bakgrund av detta kan vi då
fråga oss vart vi är på väg. Tommy
är övertygad om att vi kommer att
se en rad långtidsstudier på LCHF,
liksom ett ställningskrig mellan
olika kostmönster och enskilda
nutrienter. Proportionerna mellan
kolhydrater och fett, kommer att
tappa i betydelse, även om betoningen på bra fett består liksom,
fokus på kolhydrater med lågt GI
och mycket fibrer. Betydelsen av
fysisk aktivitet kommer också att
vara fortsatt stor, och man kan
tänka sig att detta kommer att
påverka en samhällsplanering som
främjar mer rörelse.
Hur ser då den kliniska nutritionen ut i framtiden? Tommy tror att
nutritionsvårdsprocessen kommer
att konsolideras, inte minst vad
gäller riskbedömning, vårdplan och
uppföljning. Nutritionsvården kvalitetssäkras och förmodligen kommer produktionsköken i sjukhusen
tillbaka. Däremot kan vi se att restauranger i framtiden tar hand om
äldreomsorgens kostförsörjning.
Givetvis kommer dietistens roll och
position att stärkas.
Tommy ser också en del intressanta områden inom nutritionsbe-
Margit Eliasson berättar om
arbetet med Bra Mat för Alla
handlingen: n-3 fettsyrorna kommer att finna sin plats. Fettkvaliteten kommer att få betydelse även
för äldre. D-vitaminets roll kommer
också att utkristaliseras ytterligare.
Det relativt nya sarkopenibegreppet kommer att få genomslag och
leda till effektiva åtgärdsprogram.
Knutet till detta är också adjuvant
muskelstärkande farmakoterapi
där Tommy nämner antiinflammatoriska proteasinhibitorer och
anabol behandling med Myostatin
inhibitorer och Selective Androgen
Receptor Modulator (SARM).
public”.
Avslutningsvis valde man att
presentera två prioritetsområden
beträffande framtidens dietetik:
Core research priorities
• Nutrition and Lifestyle Change
Investigations to Prevent or
Treat Obesity and Chronic Diseases
• Safe, Secure and Sustainable
Food Supply
• Nutrient and System Biology
Dietetics-specific research priorities
• Nutrition Care Process and
Health Outcome Measures
• Delivery and Reimbursement
of Dietetic Services
• Dietetics Education and Retention
Authors: Bsc Anette Järvi, Dr Med
Sc Brita E. Karlström, Phd Yvonne E.
Granfeldt, Phd Inger E Björck, Md Phd
Nils-Georg Asp och Md Phd Bengt O.
H. Vessby
1
Sista talare för dagen var Agneta
Andersson och Margaretha Nydahl
som spekulerade kring Dietetikens
framtid, och med ADA:s hjälp
räkande de upp flera faktorer och
fenomen som kommer att ha betydelse för det stundande: 1. Aging
2. A Fast Food, Eat and Run Society
3.The Growth of Obesity 4.The Global Explosion in Communications
5.Growth in Diversity Among US
Population 6.An Industrialized Food
System Matures 7.An Economically
Fractures Society 8.Environmental
Issues 9.Policy Focus on Health
and Wellness 10.Choosing Alternative Health Care 11. Science and
Technology´s Revolution Potential
När det gäller dietisten framtida
roll citerade man Journal of the
American Dietetic Association: “…
there is nothing that automatically
gives this opportunities to dietitians… They will have to shape their
destiny individually and collectively
catch up, keep up, and get a head
of the needs and issues facing the
DietistAktuellt
okt 2010
No 5 vol.XIX
33
Geriatrik
A dietitians experience and impressions from
European Forum for Primary Care
in Pisa the 30th and 31st of August 2010
O
n behalf on EFAD (European Fede-
K ar i n H ab y
leg dietitian,
Maternity Health Care of
Göteborg, Sweden
ration of the Association of Dietitians)
I had the opportunity to attend the 3rd
biannual conference of “The Future of Primary Health Care in Europe III” the 30-31 August
2010 in Pisa, Italy. It turned out to be two days filled with impressions from a world I did not know
so much about and which gave new insights and
ideas for the future work as a dietitian in an interdisciplinary work context. My everyday job situation is working as a dietician in the maternity health care in Göteborg in the region of Västra
Götaland, Sweden. My colleagues are midwifes,
assistant nurses, gynaecologists, obstetricians and
psychologists. I also have as counterparts physical
therapists, occupational therapists, health pedagogues and other health professionals in the Primary
Care and other dieticians in different health promoting settings in the surrounding city.
The themes of EFPC meeting in Pisa were 1)
Chronic Disease Management, 2) Interdisciplinary collaboration and leadership development, 3)
Managing properly the medicalization of health
problems, 4) Monitoring of Primary Care Performance 5) Health indicators; including patient
related health outcomes and 6) Research, funding
and developments in primary care. These areas of
interest are considered important in the context of
a recent rapid increase in the number of member
countries in the European Union and the growing
need to understand the overall impact on health
of new clinical approaches and upcoming challenges.
Around 180 delegates took part in different sessions, debates, workshops and study visits. Most
of the seminars took place in the localitites of St
Annas college in the town of Pisa and the study
visits headed to health care units in Pisa and the
34
vol. XIX
No 5 okt 2010
DietistAktuellt
surrounding region of Tuscany. Tuscany has
around 3,7 million inhabitants and its health care
system was presented by professor Sabina Nuti,
director of MeS Laboratory in Scuola Superiore
Sant´Anna, and key-notespeaker on the EFPC
meeting in Pisa.
The overall goal in the region of Tuscany, as I
understood it, is to strengthen the primary care
system as it has been shown that national health
care systems with strong primary care infrastructures have healthier populations, fewer healthrelated disparities and lower overall costs for
health care. The Tuscany region wants to move away from a system that is essentially reactive
– responding when a person is sick – to a system
that is proactive and focused on keeping the inhabitants as healthy as possible. This is in accordance with the WHO´s 2008 World Health Report that encourages all countries to orient their
health care systems towards strengthened primary car,e as the demands on the health system in
the industrialized world are shifting from curing
acute episodic sickness to preventing chronic illness, complications and health deterioration.
Another key-note speaker, professor Barbara Starfield from the John Hopkins Bloomberg School of Public Health in Baltimore USA,
stated that neither the number of visits nor the
supply of health professionals has a high correlation with costs or outcomes of care. Her conclusion after many years of research in the primary
health care field is that comprehensiveness is important to achieve patient focused care over time
and reduce unnecessary visits to multiple types of
practitioners. In order to be more effective in improving health, increasing equity in health and
improving efficiency of services, primary care has
to be person focused to a larger extent than disease- or visitoriented.
The workshops and the posters circled around
Geriatrik
the themes of the conference. I joined the two
workshops Interdisciplinary Collaboration and
Monitoring of Primary Care Performance, and
when it came to Policy Posters I joined the session Health Inequalities, all very interesting and
eye opening. There was a video with an example
of a community health care centre from Netherlands where housing, care and welfare was integrated and the various disciplines complemented each other. From Belgium there was a poster
“New challenges require new types of health services
research” that pinpointed the need of assessment
of the effect of the economic crisis on social inequities in health and the need for a shift in chronic care from “chronic disease management” to
“participatory patient management”. One of the
ways tackling this challenge was the suggested
paradigm-shift from “problem oriented” to “goal
oriented” care, looking at for example the functioning of the patient and social participation as important outcome indicators. Another interesting
abstract/poster from Canada stated that primary
health care must be grounded in a “healthy equity approach” with commitment to an appropriate mixture of primary health care delivery models that can respond to diverse population needs.
Within this approach, communities must be engaged and included as active participants in the
health and health care process.
The study visit to a health centre in a shopping
mall in Empoli in the Tuscany region became
my choice, since it sounded interesting with the
integration between primary care professionals,
and primary care and other facilities like fitness
centres and shopping malls. The health centre
compromised of only together 5 doctors (GP´s),
4 nurses, 4 administrators and 1 social worker so
I was not so impressed by the interdisciplinary
collaboration. What was more impressing is that
the health centre was open 24 hours a day, 7 days
a week.
After two days in Pisa at the EFPC meeting, I
have the feeling that we have come quite far in
the Swedish health care with the interdisciplinary
work, and that we have made a lot of progress
with the inclusion of different professionals in
the primary as well as in the community health
care. In the Region of Västra Götaland (where
Göteborg is situated) there are different health
professionals adhered to the primary care, and the
patient can get a referral to the nurse specialized
in life style, to the psychologist, the dietician, the
physical therapist etc depending of the local setting. In some areas there are local health centers
where different health professionals will make it
possible for the public to proceed with whatever
councils they have been advised considering
healthy lifestyle. There are opportunities to have
guidance in physical activity, get advice about
healthy eating, how to practice sleep hygiene,
how to reduce tobacco and alcohol use, and there
can be constructive possibilities for a network
with others in the neighbourhood around being
a parent, having a lot of stress or having a chronic
disease etc.
My impression of the meeting in Pisa is that a
lot of the discussions were about physicians who
did not have nurses engaged in their every day
practice, and not so much about overall interdisciplinary collaboration, and I realized that the
European health care systems differ a lot across
borders. It will be interesting to learn more about
this and to invite my colleague dieticians and
other paramedical professions to The Future of
Primary Health Care in Europe IV in Göteborg,
Sweden 3-4 September 2012!
I thank EFAD and Judith for letting me attend
the Pisa meeting and take part of this interesting
field which I hope to see more of in Sweden and
elsewhere in the future.
Tankar i Pisa
I
av leg dietist Karin Haby
augusti fick jag chansen att, bevaka dietistens horisont för EFAD (European Federation of the Associations of Dieticians) på
ett möte i Toscana,”The Future of Primary
Health Care in Europe III. Mötet organiserades
av European Forum for Primary Care (EFPC)
och det var deras tredje möte hittills, alltså
ett ganska ungt nätverk. Mötet varade i två
intensiva dagar på det anrika universitetet
i den vackra staden Pisa och jag förstod
ganska tidigt att jag var den enda dietisten
bland deltagarna på mötet. De flesta var GPs
(General Practitioners), sjuksköterskor eller
administratörer. En och annan sjukgymnast,
arbetsterapeut, psykolog och socionom fanns
också bland mötesdeltagarna.
Det var intressant att lyssna på alla diskussioner om interdisciplinärt samarbete,
patientfokuserade hälsoutfall, m m. Jag kände
tydligt att vi har kommit ganska långt med
primärvården i Sverige, att vi naturligt numera förväntar oss att hitta mer än en doktor
på en Vårdcentral. I stora delar av Europa
är utmaningen att doktorn inte ens har en
sjuksköterska, om inte hans fru är det! Samtidigt som jag fylldes av en känsla av stolthet
tornade små orosmoln upp sig – är det inte
detta vi så sakteliga byggt upp och som stora
delar av Europa eftersträvar, som vi nu håller
på att vårdvälja bort?
Det kändes litet motsägelsefullt att så
mycket tid och energi ägnades åt att prata om
ett utopiskt primärvårdseuropa med många
discipliner samlade under ett tak och med ett
befolkningsinriktat folkhälsomässigt arbetssätt, samtidigt som så mycket regleras ner. En
del av diskussionerna rörde också detta men
förvånansvärt få, kanske beroende på att det
för det mesta verkar handla om att få tag i
en sköterska till doktorn och inte en massa
paramedicinare. Det som var väldigt positivt
var de många goda exemplen, från Holland
och Kanada till exempel, där man arbetat väldigt riktat med jämlikhetsfrågor och utifrån
tanken att om inte alla har mat, bostad och
skola tillgängligt så hjälper det inte hur bra
primärvård man har.
För den som vill veta mer om mötet och
det europeiska forumet för primärvård, läs
min rapport till EFAD intill. Och besök gärna
hemsidan infouprimarycare.org.
Och förbered er på att visa vad vi dietister
gör i primärvården och inom kommunerna så att vi kan visa det på olika sätt på det fjärde
mötet som EFPC kommer att anordna i Göteborg, Västra Götaland, 2-3 september 2013!
DietistAktuellt okt 2010
No 5 vol.XIX
35
st
Be
yr
ch
ros
ptb er
ece nt
a r t ie
n n pa
de n a
äll l di
til
36
vol. final
XIX No
5 okt 2010
Oldana
data.indd
1
DietistAktuellt
6.11.2009 17:49:48
D-vitamin!
D-vitamin!
Soligt vitamin med många egenskaper
Välkommen
till enmed
utbildning
medegenskaper
fokus på D-vitamin
Soligt
vitamin
många
Välkommen
enJohansson,
utbildning nutritionist
med fokus på
Föreläsare:till
Ulla
ochD-vitamin
författare till boken Näring och hälsa!
Föreläsare: Ulla Johansson, nutritionist och
författare till boken Näring och hälsa!
VINN BOKEN
Ulla berättar om
• hur D-vitamin fungerar i kroppen
Ulla berättar om
det är
viktigti för
skelettet
• varför
• hur
D-vitamin
fungerar
kroppen
• hur det
detär
kan
påverka
vår hälsa på andra sätt
viktigt
för skelettet
• varför
och
matens
• solens
• hur
det kan
påverka
vårbetydelse
hälsa på andra sätt
• hur och
manmatens
kan mäta
om vi fått tillräckligt
betydelse
• solens
fått tillräckligt
• hur
• viman
kankan
ha mäta
nyttaom
av vi
kosttillskott
• vi kan ha nytta av kosttillskott
Det finns också utrymme att ställa frågor om aktuell kostdebatt
GERIATRISK NUTRITION
NY TÄVLING PÅ VÅR HEMSIDA
Det finns också utrymme att ställa frågor om aktuell kostdebatt
www.dietistaktuellt.com
Plats och tid
Plats och tid
Kungsholmens Konferens & matsal, Flemminggatan 18
Kungsholmens Konferens & matsal, Flemminggatan 18
Trygg Hansas hus på Kungsholmen
Trygg Hansas hus på Kungsholmen
Onsdagen
10 november
Onsdagen
denden
10 november
20102010
13.30-16.30.
Kl.Kl.
13.30-16.30.
Pris
Pris
750
kr exkl.
moms.
I kursavgiften
ingår ingår
eftermiddagsfika
750
kr exkl.
moms.
I kursavgiften
eftermiddagsfika
Anmälan
Anmälan
Anmälan senast 30 oktober med
Anmälan senast 30 oktober med
namn, titel, faktureringsadress, bindande anmälan
namn, titel, faktureringsadress, bindande anmälan
Till ellinor.moberg@hush.se eller
Till ellinor.moberg@hush.se
Hushållningssällskapets
växel, tel.eller
018-56 04 00
Hushållningssällskapets växel, tel. 018-56 04 00
Information
Information
Ellinor
Moberg, matkonsult på Hushållningssällskapet,
tel.Ellinor
08-508
616 20,matkonsult
0709-46 06på
28Hushållningssällskapet,
Moberg,
tel. 08-508 616 20, 0709-46 06 28
www.hush.se/hskonsult
www.hush.se/hskonsult
Kistamässan
12-13 NOVEMBER 2010
FREDAG 11-17 • LÖRDAG 10-16
Klipp ut – ta med
biljetten till mässan
Entré 60 kr
Fyll i nedanstående uppgifter. Var god texta!
Namn:
Befattning:
Företag:
Förening:
Adress:
Postadress:
Telefon:
e-post:
DietistAktuellt okt 2010
No 5 vol.XIX
37
DRF informerar
kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
veronica@drf.nu
Ledamot
Pia Nevala Westman
Dalsjöfors
pia@drf.nu
Ledamot
Peter Stenberg
Lund
peter@drf.nu
Studeranderepresentant
Evelina Dahl
evelina@drf.nu
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
elisabet@drf.nu
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
lena@drf.nu
Sekreterare
Åsa Ottoson
Göteborg
asa@drf.nu
Sök DRF: s studerandestipendium
DRF: s stipendium kan sökas av studerandemedlem i DRF för kurslitteratur el. annat som har anknytning till dietistutbildningen. Studerandemedlemmen skall bedriva aktiva studier som dietiststuderande och
ha genomfört minst 120 hp vid:
• Göteborgs Universitet, Avdelningen för klinisk näringslära
• Umeå Universitet, Institutionen för kostvetenskap
• Uppsala Universitet, Institutionen för kostvetenskap
Stipendiaten skall redovisa sitt användande av stipendiet till stipendienämnden med ett kort undertecknat brev.
Stipendiesumman är 1500 kr.
Stipendiet hämtas av stipendiaten på DRF: s ordinarie årsmöte.
Ansökningarna ska vara nämnden tillhanda senast den 27 januari.
Stipendieansökan information
DRF: s stipendium kan sökas av dig som är medlem i DRF. Stipendiaten skall redovisa sin erfarenhet/användning enligt instruktion vid
utlysandet.
I ansökan skall följande framgå:
1. Val av stipendium
2. Person- och kontaktuppgifter (inkl.e-postadress)
3. Om du har tidigare sökt och erhållit stipendium från DRF, ange år
och vilket ändamål.
4. Om du utöver det sökta stipendiet beviljats medel för samma ändamål. Ange Finansiär och summa.
I ansökan biläggs vidare följande:
1a. Beskrivning med syfte för stipendiet samt 1b. Tidplan
2. Kostnadskalkyl
Ansökningarna mejlas inom utsatt tid till drf@drf.nu.
För frågor kontakta AnnaKarin Lindroos på telefon 0709-455025 eller
DRF: s styrelse per mejl på drf@drf.nu.
I artikeln ”Behovet av
dietistkompetens (Dietistaktuellt 4.10” anges en
länk felaktigt. Det skall vara
www.lsr.se, som går till
Sjukgymnasterna förbund
vol. XIX No
5
Nutrition till Cancerpatienter
i palliativ vård
Utbildningsdagen vänder sig till sjuksköterskor, läkare och dietister
Datum: torsdagen den 10 mars 2011
Lokal: Sunlight house, Hotel & conference, Nyköping.
www. sunlight,se
(10 minuters gångavstånd från tågstationen)
08:30 – 09:30
Registrering, kaffe, utställning
09.30 – 09:40
Välkomsthälsning och presentation av Dietister inom Onkologi
Ulla Kronkvist, Leg. Dietist, Ordförande, DiO
09:40 –
10:40
Att leva med cancer – den palliativa patientens symtom och behov Margaretha Randén Överläkare, sektionschef,
Palliativa sektionen, Stockholms Sjukhem, Stockholm
10:45 – 11:45
Smak och luktförändring
Britt-Marie Bernhardson, Leg. Sjuksköterska, Med Dr.
Karolinska Institutet, Stockholm och
Konsultverksamheten, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
11:45 – 13:00
Lunch, utställning
13.00 – 13:45
Kakexi och bakomliggande orsaker till nutritionssvårigheter
Ylva Orrevall, Leg. Dietist, Med Dr.
Karolinska Institutet, Stockholm och
Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
13:50 – 14:35
Palliativ Nutrition – ett vårdprogram
Anneli Rundlöf, Emma Davachi, Anna Agdestein. Leg. Dietister
Palliativ vård, Stockholm, Göteborg, Eskilstuna
14:35 - 15.00
Kaffe, utställning
15.00 – 15:45
Klinisk nutrition till cancerpatienter i palliativt skede ett patient perspektiv
Gunilla Källbäcker, Jenny McGreevy, Leg. Dietister
Palliativ vård, Stockholm, Nyköping
15:50 – 16:00
Sammanfattning av dagen och avslutning
Ulla Kronkvist. Leg. Dietist, Ordförande, DiO
Pris: 1800 kr: I anmälningsavgiften ingår lunch och fika samt
kokboken: ”Råd och recept vid cancersjukdom” av Marie
Esbjörnsson och Ylva Orrevall.
Sista anmälningsdatum: 11 feb 2011.
För anmälan och betalning se: www.dio-nutrition.se
Under dagen har ni tid att besöka en företagsutställning
Till dietisterna i Östergötland!
Rättelse
38
Dietister inom Onkologi inbjuder till en
utbildningsdag
okt 2010
DRF
efterlyser ny kontaktperson för Östergötlands län. Birgitta Thorén har
antagit nya fackliga utmaningar
och det behövs en efterträdare till
henne.
Kontaktpersonen verkar i första
hand för att vidarebefodra frågor
från DRF centralt, som behöver re-
DietistAktuellt
mitteras ut i kollegiet i landet och
ansvarar för att återbörda ett gemensamt svar. Kontaktpersonen
ansvarar också för insamlande av
tjänstedata en gång årligen till
DRFs statistik och representerar
länet på det årliga höstmötet
som är ett informellt forum för
att diskutera och ta del av enklare
fortbildning. DRF står för mat och
resekostnader under höstmötet.
Kontaktpersonerna är mycket
viktiga för att DRF:s nationella
dietistnätverk skall fungera.
Tillsammans kan vi påverka,
förändra och förbättra mer.
Intresserad? Hör av dig till pia@
drf.nu .
POSTTIDNING B
Returadress:
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
Återfå styrkan
Förbli oberoende
Näring särskilt utvecklad
för äldre
Hög halt av protein
Höga halter av D-vitamin och kalcium
Höga halter av B-vitaminer och
antioxidanter
Finns på ditt apotek
Resource® SeniorActiv är utvecklad för att tillgodose äldre personers särskilda
näringsbehov och göra det lättare att återfå krafterna efter en sjukdom.
Resource® SeniorActiv innehåller rikligt med näringsämnen som har visats
främja muskelstyrkan, minska risken för fall och frakturer och inverka positivt
på den kognitiva hälsan.
* Vitamin B1, Vitamin B2, Pantotensyra, Vitamin B6, Vitamin B12, Niacin