här

advertisement

Ang. Iskast från vindkraftverk

Av Energimyndighetens brevsvar till undertecknad, diarienummer 2014-4093, av 2014-09-02 framgår bl.a. följande: ”Energimyndighetens ståndpunkt är vidare att beräkningsmodellen för beräkning av riskavstånd för iskast som redovisas i Elforsk rapport 04:13 är i dag den bästa, mest använda formeln för beräkning av iskast.”

Elforsk - Slutrapport för perioden 2009 – 2012

”Svårt att beräkna nedisning” - Utdrag

”Men man måste ju veta att beräkningar ger rimliga resultat. Att finna robusta och bra metoder för att mäta nedisningen har visat sig vara svårt. Undersökningen visade emellertid att den typen av mätningar är tämligen dyra och komplicerade och något förslag på lämplig utrustning i meningen billig och tillförlitlig kunde man inte finna.”

Elforsk report 12:13 "Icing of Wind Turbines"

4.4

- Utdra g

“Currently, it is not possible to predict icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process of removing the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be anti-icing is not available today.”

“There are not yet any information of long term effects of heating systems on the blade structure of large wind turbines.”

“As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades.”

IEA Wind Energy Projects in Cold Climate, Edition 2009 (sidan 17) - Utdrag

"Turbine operation with iced blades may not be permitted in certain countries or permitted only in case of rime ice, as glaze ice is considered dangerous. However, rime ice can be almost as dense as glaze ice, so there is no obvious reason to make such an exception”.

Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppger, ”att det finns rapporter om att blad / bladdelar lossnat, bultar och isbitar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd”.

Notera att vid denna tidpunkt var vindkraftverkens totalhöjden d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter).

Definition, utdrag ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner AFS 1993:10 och AFS

2008:3: b) riskområde: ”varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk”.

Definitioner, utdrag ur AFS 2006:04 – Användning av arbetsutrustning:

- arbetsutrustning: ”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

- riskområde: ”Område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där.”

Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning - Elforsk rapport 04:13.

Utdrag ur sammanfattning, sidan 72:

Föreslaget riskavstånd vid risk för iskast från roterande verk enligt Seifert´s ekvation: d = (D + H) x 1,5

Räkneexempel: d = (140 + 140) x 1.5 = 420 meter 1

Motsvarande riskavstånd är för stillastående aggregat Seifert´s ekvation: d = v (D/2 + H / 15)

Räkneexempel: d = 24 (70 + 140 / 15) = 336 meter

Vindkraftverkens driftområden är vanligtvis 4 - 25 m/s.

Motsvarande riskavstånd är för stillastående aggregat nu enligt svenska myndigheters tillämpning: d = (D/2 + H)

Räkneexempel: d = (70 + 140) = 210 meter där d är riskavstånd (m), D är rotordiameter (m), H är navhöjd (m) och v är vindhastigheten (m/s).

Kommentarer:

I hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta, som riskerar omfattande isbildning på eventuella vindkraftverk.

Av tester som tillverkare av vindkraftverk utfört framgår bland annat att iskast, som är en farlig, ja t.o.m. livsfarliga säkerhetsrisk, förekommer i stort sätt under och efter varje avisningscykel.

Av testresultat framgår också, att det är tre (3) gånger vanligare att isbitar/isklumpar kastas / slungas ut via rotorbladens spets än från rotorn.

Säkerhetsavståndet/riskområdet till ett vindkraftverk måste även anpassas till verkets totala höjd och dess placering. Ju högre upp i terrängen verket står, ju längre säkerhetsavstånd/riskområde behövs.

Fråga:

Med beaktande av bl.a miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1 §, punkt 1 dvs. kravet att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra olägenheter kan uppfyllas även då vindkraftverk roterar är det hög tid för föreskrivande myndigheter, att för bland andra tillståndsgivande myndigheter, andra beslutsfattare, projektörer och verksamhetsutövare föreskriva tydliga styrande regler då frågor om hälsa och säkerhet ska prövas i samband med bygglovsprövning och förhandsbesked enligt plan och bygglagen (PBL). Säkerheten för omgivningen ingår även i prövningen enligt miljöbalken. Detta framgår av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. i miljöbalken. Med anledning härav och med beaktande av ovanstående begär undertecknad härmed relevanta brevsvar, undertecknade av behörig(a) undertecknare för respektive berörd sektorsmyndighet, på varför dessa myndigheter inte som lägsta krav tillämpar den bästa, mest använda formeln, Seifert´s ekvation, för beräkning av iskast, packat snö och/eller andra utkastade föremål från roterande vindkraftverk enligt ovan. För att därigenom vidta och föreskriva de lägsta försiktighetsmått på riskområdet som alltid måste uppfyllas och som erfordras för att förebygga, hindra och/eller motverka att vindkraftsverksamhet inte medför skada eller olägenhet för människors liv, hälsa och egendom?

2014-10-04

Claes-Erik Simonsbacka

Säkerhetssakkunnig ingenjör

2

Download