– Neandertalaren avbildad –

– Neandertalaren avbildad –
En studie i hur väl bildmaterialet av neandertalarna stämmer överens med
kunskapen om dem.
Pernilla Lindblom
2010-05-31
LiU-ITN-TEK-G--10/019--SE
Department of Science and Technology
Linköping University
SE-601 74 Norrköping, Sweden
Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköpings Universitet
601 74 Norrköping
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
1
FÖRORD
Förord
I den här rapporten studeras olika bilder och andra visuella framställningar av neandertalarna, men
det kunde lika gärna vara andra typer av bilder. Kunskapen om bilders makt och påverkan kan alla
typer av människor dra nytta av. Men allra viktigast är den kanske för de som jobbar med bilder
dagligen. Inte minst för att de ska känna ansvar för de bilder de väljer att producera och publicera.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
2
SAMMANFATTNING/ABSTRACT
Sammanfattning
Bilder kan påverka oss att tro något är sant som aldrig har varit det, något studien i denna rapport
kommer visa. Utgångspunkten var att undersöka om det stämmer att nya bilder bygger på gamla, och
att det är svårt att förändra den bild som blivit invand och accepterad.
I det första kapitlet studerades och analyserades vetenskapliga bilder av neandertalarna. Syftet var att
ta reda på hur pass väl forskarvärlden lyckats förändra framställningen av neandertalarna från att de
första tongivande bilderna skapades. Svaret blev att de har lyckats, men under en långsam process
som först på senare tid hunnit ikapp.
Det andra kapitlet tittade på hur allmänheten trodde att neandertalarna såg ut i relation till dagens
kunskap om dem. Kapitlet tittade också på omkringliggande orsaker till varför runt hälften av de
som deltog i kapitlets undersökningar fortfarande trodde att neandertalarna såg ut som en
apmänniska. Några av orsakerna ansågs vara att nyhetsmedia sprider fel bilder eftersom de inte
granskar bildmaterialet kritiskt; att bildbyråer uppger utdaterad, knapphändig och/eller felaktig
information om de bilder av neandertalare de säljer; samt att forskarvärlden inte verkar reagera på
det felaktiga bildmaterial som fortfarande sprids.
Abstract
Images can make us believe something to be true, that never has been, which is something the study
in this report will show. The starting-point was to examine of it is true that new images are based on
older ones, and that it is difficult to change the image that has become accustomed to and accepted.
The first chapter studies and analyzes scientific images of the Neanderthals. The purpose was to find
out how well the world of science have managed to change the description of the Neanderthals since
the first trend-setting images were made. The answer was: it has succeeded, but during a slow process
which just recently has caught up.
The second chapter studied the general publics’ opinion of the looks of the Neanderthals in relation to
the knowledge about them. The chapter also looked at surrounding reasons to why about half of those
who participated in this chapter’s surveys still believed the Neanderthals looked like a monkey-man.
Some of the reasons believed to be because of the news media is spreading incorrect images in lack of
scrutinizing the image material; image agencies reports old, parsimonious and/or wrong
information about the images of Neanderthals they are selling; and because of the world of scientists
not acting upon the incorrect image material still being spread.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
3
INNEHÅLL
Innehåll
Förord..................................................................................................................... 2 Sammanfattning.................................................................................................... 3 Abstract .................................................................................................................. 3 Innehåll .................................................................................................................. 4 Inledning................................................................................................................ 6 Syfte och frågeställning.............................................................................................. 6 Tillvägagångssätt..................................................................................................... 6 Datainsamlingsmetoder........................................................................................................................................ 7 Avgränsningar ......................................................................................................................................................... 7 Förtydliganden......................................................................................................................................................... 8 Tips! Hänvisning till bilder och källor ........................................................................................................... 8 Bakgrund ............................................................................................................... 9 Vilka var neandertalarna? ......................................................................................... 9 Introduktion till visuell teori ...................................................................................... 9 – KAPITEL 1 –..................................................................................................... 10 Forskningens synvinkel...................................................................................... 10 Kort historik...........................................................................................................................................................10 Neandertalarnas egenskaper och förmågor.................................................................. 10 Neandertalarnas utseende........................................................................................ 11 Kroppen i stort.......................................................................................................................................................11 Neandertalarna på bild............................................................................................ 12 1880–1930-talet ....................................................................................................................................................12 1930–1980-talet ....................................................................................................................................................14 1980–2000-talet ....................................................................................................................................................14 Bilder från 2000-talet och fram till nutid.....................................................................................................15 Bilderna som skiljer sig från normen............................................................................................................16 Anmärkningsvärd likhet med annan art........................................................................................................17 Därför har det tagit lång tid att uppdatera bildmaterialet........................................................................17 Slutsats och analys.................................................................................................. 18 – KAPITEL 2 –..................................................................................................... 19 Allmänhetens synvinkel...................................................................................... 19 Så tror allmänheten att neandertalarna såg ut............................................................. 19 Undersökning 1...................................................................................................... 20 Så gick det till .........................................................................................................................................................20 Resultat och diskussion av undersökning 1 .................................................................................................20 Sammanfattningsvis.............................................................................................................................................24 Undersökning 2...................................................................................................... 24 © Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
4
Så gick det till .........................................................................................................................................................24 Så gjordes bildurvalet..........................................................................................................................................24 Bilderna i detalj......................................................................................................................................................24 Resultat och diskussion av bildundersökning 2 .........................................................................................25 Så kunde undersökningarna gjorts bättre.....................................................................................................26 Sammanfattning av undersökningarna..........................................................................................................27 När bilderna kommer från annat håll än vetenskapen................................................... 28 Neandertalarna tecknade av vanliga människor..........................................................................................28 Neandertalarna i nyhetsmedia...........................................................................................................................28 Slutsats och analys.................................................................................................. 29 – KAPITEL 3 –..................................................................................................... 30 Jämförelse mellan forskningens och allmänhetens syn på neandertalare...... 30 Avslutande diskussion........................................................................................ 31 Orsaker som gör att bilden får möjlighet att leva vidare.........................................................................31 Källförteckning .................................................................................................... 33 Bildförteckning.................................................................................................... 37 © Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
5
INLEDNING
Inledning
Syfte och frågeställning
Syftet med rapporten är att undersöka en viss hypotes om bilder verkligen stämmer. Denna hypotes
återfinns inom den visuella teorins värld. Hypotesen menar att när en viss typ av bild väl har skapats
blir den till en slags absolut sanning, eller en slags referensbild. Alla efterkommande bilder bygger
sedan på den. Det leder till att den första bilden återuppstår igen och igen i olika variationer. Det gör
det svårt att förmedla en annorlunda bild som står för, eller vill visa, samma sak (Eriksson, 2009).
Men stämmer hypotesen även in på ett område där bilden bygger på forskning? En av grundbultarna
med forskningen är att hela tiden ompröva hypoteser och teorier. Hur lyckas då forskningen att
ompröva bilden av neandertalarnas utseende? Och hur är det med allmänhetens syn på
neandertalarnas utseende? Tror de att neandertalarna såg ut som de första bilderna visar? Det var det
studien till den här rapporten skulle undersöka.
Frågeställning
Hur väl stämmer vetenskapens och allmänhetens bild av neandertalaren överens?
Delfrågor baserade på två olika vinklar:
1. Hur pass väl stämmer den vetenskapliga bilden av neandertalaren med vad forskningen säger?
1.1. Finns det avvikelser?
1.2. Vilken eller vilka i så fall?
1.3. Går det att utläsa när i tid de verkar uppstå och vad det kan bero på?
2. Hur anser allmänheten att den typiska neandertalaren ser ut?
2.1. Finns det någon skillnad mot den bild forskningen förmedlar?
2.2. Vilken eller vilka i så fall?
2.3. Går det att utläsa när i tid de verkar uppstå och vad det kan bero på?
Tillvägagångssätt
För att få svar på frågorna var det nödvändigt att förutom att ha god kunskap i forskningen om
neandertalarna även ha förståelse för hur bilder interagerar och påverkar människor. Därför slogs
den traditionella naturvetenskapen samman med visuell teori. Kontentan blev att bildmaterialet
analyserades genom den visuella teorins ögon. Gillian Rose bok Visual Methodologies (2007) erbjöd
bra hjälp om hur bildmaterialet skulle hanteras genom en innehållsanalys, både när de vetenskapliga
bilderna analyserades i kapitel 1, och när undersökningarna till kapitel 2 utformades.
En annan, för den här rapporten, viktig tanke som Rose delger är hur bilder bland annat kan studeras
i relation till något annat, som tid. Hela den här rapporten bygger på att bildmaterialet studerats i
relation till när i tiden de olika visuella framställningarna skapats, och i relation till den kunskap om
neandertalarna som rådde både då och nu.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
6
Tidigare forskning
Böcker och studier som direkt berör analyser av vetenskapligt bildmaterial är inte särskilt vanligt.
Det är betydligt vanligare att hitta litteratur kring bilder inom konst, reklam och marknadsföring.
De bildtyperna har flera gånger blivit studerade utifrån givna ramar. Men det finns två personer som
med olika utgångspunkter studerat bilder i vetenskapens namn.
Yvonne Eriksson (2009) har studerat bilder i läromedel i relation till den undervisande texten, och i
förändring över tid. Erikssons tankar lade delar av grunden för hur bildmaterialet kring
neandertalarna i den här rapporten hanterades. Eriksson bygger i sin tur en del av sitt material från
den, på området kände, W. T. J. Mitchell. Mitchell diskuterar i sin bok What do pictures want? (2005)
meningen och betydelsen med olika typer av bilder så som teckningar, målningar, skulpturer, rörlig
bild och annan typ av visuella framställningar. Boken är en god ingång för den som vill fördjupa sig
på alla typer av visuella framställningar och ger en god grundläggande förståelse för olika bilders
påverkan på oss människor.
Förutom Eriksson har även Julia Drell vid Chicago University inriktat sig på vetenskapliga bilder.
För tio år sedan presenterade Drell (2000) en rapport som hanterar förändringen av bilderna och
rekonstruktionerna av neandertalarna, i relation till förändrade åsikter i samhället: Neanderthals: A
History of Interpretation. Hennes rapport har flera likheter med denna, men hennes är mer inriktad
mot naturvetenskapen.
Datainsamlingsmetoder
Datainsamlingsmetoderna fokuserade på svenska källor, men uteslöt på inget vis internationella.
De olika formerna att datainsamlingsmetoder listas nedan:
• Facklitteratur, tidskrifter och artiklar.
• Mailkorrespondens.
• Besök till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
• Radio.
• Internet.
• Enkätundersökningar.
Avgränsningar
Rapporten berör inte frågan om jämställdhet, eftersom det är ett stort område i sig att forska på. Det
innebär att rapporten inte tar ställning till om och i så fall hur kunskapen kring neandertalarna hade
påverkats om det funnits fler kvinnliga forskare, eller skillnader i åsikter beroende på kön. De
undersökningar som presenteras i kapitel 2 tar av den anledningen inte hänsyn till om det är manliga
eller kvinnliga respondenter. Rapporten diskuterar inte heller kring varför de flesta bilder och foton
av rekonstruktioner som finns tillgängliga är av manliga individer.
Barnbokbilder och liknande ingår inte i det studerade bildmaterialet. Rapporten tar inte heller upp
bilder som skapas genom berättande i böcker. Därför tas ingen hänsyn till exempelvis Jean M. Auels
bokserie Jordens barn, med Grottbjörnens folk i centrum, som antagligen har haft stort inflytande på
gemene mans syn på neandertalarna.
Beroende på hur långt man vill hårddra definitionen på språk går det att hävda att delfiner har ett väl
utvecklat språk och att apor utövar kultur. Rapporten går dock inte in i dessa djupare betydelser om
vad som definierar till exempel ett språk eller en kultur, utan håller sig nära ytan och med
utgångspunkt i Homo sapiens förmågor.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
7
Förtydliganden
I rapporten refereras löpande till ”forskning och forskare”, utan att det är mer detaljerat beskrivet.
Till största del berör orden den forskning och de forskare som arbetar inom arkeologi, antropologi,
paleontologi och paleoantropologi. Men orden utesluter inte heller hänvisning till andra
forskningsområden som i det aktuella stycket kan vara tillämpliga. I stycken som skriver om dnaanalys berörs till exempel genteknik och genforskning.
Med ”forskningens bilder” menas sådana bilder som skapats antingen direkt av forskare på området,
eller under överinseende av forskare. Den senare formen är den vanligaste. Bilderna kan ta sig
uttryck som teckningar, målningar, rekonstruktioner eller andra visuella framställningar.
Illustrationer av neandertalare i böcker om människans evolution, likaså rekonstruktioner till
museum, är vanliga områden där de vetenskapliga bilderna återfinns.
Tips! Hänvisning till bilder och källor
Efter som rapporten bygger på en studie i bilder är det visuella materialet en viktig del. Alla
siffernoter som finns med i rapporten refererar till en bild. Samtliga noter utom en hänvisar till den
aktuella bilden på internet, via en länk. Alla länkar finns längst bak i rapporten.
Referat till alla källor i rapporten står inom parentes.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
8
HUVUDDEL MED RESULTAT OCH ANALYS
Bakgrund
Vilka var neandertalarna?
Neandertalarna var en förhistorisk människoart som levde i Europa och vid gränsen mot Asien för
någonstans mellan 350 000 till 30 000 år sedan. Det var en tid när klimatet skiftade snabbt mellan
varma perioder och kalla istider (Müller & Schrenk, 2005).
Neandertalarna anses numer vara en sidogren i det mänskliga stamträdet och alltså inte Homo
sapiens direkta förfader, även om så har hävdats tidigare (Leakey, 1981). Istället tror forskarna att
neandertalarna så småningom utvecklades ur Homo erectus när den arten hade utvandrat från Afrika
till Europa. En del av de individer som stannade kvar i Afrika utvecklades med tidens gång till Homo
sapiens, för runt 160 000 år sedan (Müller & Schrenk, 2005).
För bortåt 80 000 år sedan utvandrade även Homo sapiens till Europa. Neandertalarna kom alltså att
samexistera med den moderna människan under flera tusen år. Exakt varför de sedan dog ut kan
forskningen inte ge svara på (Müller & Schrenk, 2005). Däremot säger nya uppgifter att
neandertalarna och Homo sapiens fick barn ihop, som i sin tur kunde få barn. DNA-analyser under
ledning av Svante Pääbo, professor och biolog specialiserad på evolutionär genetik, visar att världens
alla nu levande folkslag utom afrikaner bär på 1-4 % gener från neandertalarna. Denna urtida
människoart lever på så vis vidare i oss än idag (Hansson, 2010).
Introduktion till visuell teori
Visuell teori handlar om hur människan förhåller sig till olika visuella media och framställningar.
Det kan till exempel handla om hur människan uttrycker sig eller kommunicerar med hjälp av
bilder. Eller så kan man inom visuell teori studera hur bilder studeras; vilka reaktioner som uppstår
när någon tittar på en bild och vad som följer på det (Sturken & Cartwright, 2003).
Att ha kunskap om visuell teori innebär en förståelse om varför bilder är en viktig del i vårt
samhälle. Det är inte en fråga om bildmaterial är viktigt, det är en fråga om på vilka sätt, under vilka
förhållanden, hur det yttrar sig. Den visuella teorin handlar i stort om att betrakta olika typer av
visuella framställningar på ett speciellt sätt, i en given kontext.
Visuell teori kan även kallas visuell kultur, och ligger nära forskningsområdet visuell retorik.
Områdena hämtar ofta hjälp från varandra.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
9
HUVUDDEL MED RESULTAT OCH ANALYS
– KAPITEL 1 –
Forskningens synvinkel
Kort historik
De allra första fossila fynden från en neandertalare hittades år 1829. De kom dock inte att erkännas
som sådana förrän senare (NESPOS, 2009). De första erkända fossilen av en neandertalare hittades
istället år 1856 i Neanderdalen i Tyskland. På den tiden hade Darwin med sin evolutionsteori bara
nätt och jämt börjat få gehör, och motståndet emot teorin var stark. Det var inte alla forskare som
ville gå med på att människan bara var en del i en evolutionskedja av mutationer precis som djuren.
Men intresset var väckt. Jakten på ett fossil av en övergångsform mellan apa och människa gick inte
att stoppa (Müller & Schrenk, 2009). Vid den här tidpunkten visste inte forskarna att den mänskliga
evolutionen pågått under flera miljoner år, att ursprunget till Homo sapiens finns i Afrika och att
flera olika människoarter genom årmiljonerna levt sida vid sida. Forskarna letade enbart efter fossila
lämningar som kunde vara den mellanform som enligt evolutionsläran utvecklade människan ur
apan.
Det var geologprofessorn William King som år 1863 namngav fossilen från Neanderdalen. Han
döpte arten till Homo neanderthalensis, efter sin fyndplats. King ansåg då att neandertalarna var en
egen art, skiljd från Homo sapiens (Drell, 2000; Müller & Schrenk, 2005).
Ända sedan King placerade neandertalarna som en egen art har det debatteras huruvida de faktiskt var
en egen art eller en underart, Homo sapiens neanderthalensis, till den moderna människan. Denna
åsikt var speciellt framträdande under 1980-talet (Leakey, 1981; Wolf, 1989). Sedan svängde pendeln.
Idag är den generella åsikten att neandertalarna visserligen låg nära den moderna människan, men att
de ändå var sin egen (Berg, 2005; Jordan, 1999; Palmer, 2000).
Neandertalarnas egenskaper och förmågor
Neandertalarnas intelligens
Det stod klart redan tidigt i forskningen att neandertalarna hade mycket stora hjärnor. De var lika
stora som våra eller till och med större (Müller & Schrenk, 2005; Wolf, 1989). Eftersom skallformen
hos neandertalarna var annorlunda än hos Homo sapiens var även hjärnans form det. Forskarna vet
inte exakt vad det innebar för neandertalarnas intelligens, men det borde rimligtvis innebära att deras
hjärnor fungerade annorlunda på något vis.
Talförmåga och språk
Fossilen lämnar ytterst få spår som kan hjälpa forskarna att besvara frågan om neandertalarna kunde
tala med varandra eller inte, och hur pass avancerat de kunde göra det i så fall. Erik Trinkaus sade år
1978 att det inte finns något i neandertalskeletten som visar att de skulle ha haft en sämre talförmåga
än den moderna människan. Sedan dess har det kommit flera rapporter som talar för, respektive emot
(Allt om vetenskap, 2008; Boer & Fitch, 2010; Perlman, 1998). En av de viktigare på området
publicerades år 2007. Då hade Johannes Krause vid Max Planck institutet hittat den så kallade
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
10
talgenen, en gen som är viktig för vår egen talförmåga. Förekomsten av genen tyder på att
neandertalarna kunde tala som den moderna människan.
Kultur och livsföring
De flesta forskare menar att neandertalarna hade någon form av kultur. Hur pass avancerad och
utvecklad den var är svårt att säga. Åsikterna varierar stort mellan lägren. Franscesco d’Errico
sammanfattar problematiken i en artikel från 2007, The Origin of Humanity and Modern Cultures:
Archaeology’s View.
Jakt och vapen
Neandertalarna lämnade flera stenverktyg och vapen efter sig. Det sägs generellt att deras vapen och
verktyg var enklare och inte lika utvecklade som Homo sapiens vid den tiden, som ett argument för
att Homo sapiens hade kommit längre i sin utveckling. Men så behöver det inte ha varit.
Neandertalarna kanske inte behövde mer utvecklade vapen: de kan ha klarat sig alldeles utmärkt i alla
fall. Vapnen var inte sämre, bara annorlunda (d’Errico, 2007). Oavsett hur pass sofistikerade vapnen
och jaktmetoderna verkligen var, lutar vetenskapen åt att neandertalarna kunde jaga och att de
antagligen gjorde det bra (Jordan, 1999).
Neandertalarnas utseende
Kroppen i stort
Neandertalarna var något kortare än Homo sapiens och de var mycket starka. Forskarna tror att den
kompakta och kraftiga kroppen var en anpassning till det kalla klimat som stundom rådde när
neandertalarna levde. En kortare kropp har en mindre yta. Det gör att den har lättare att bevara
värmen, medan värmen från en lång och smal kropp med större yta avdunstar snabbare. Till följd av
den förmodade klimatanpassade kroppen hade neandertalarna också proportionerligt längre armar.
Samma typ av anpassning går att hitta hos moderna tiders folkslag vilka anpassats efter ett kallt
klimat (Jordan, 1999; Thomas, 1996).
De viktigaste karaktärsdragen hos neandertalarna var deras kroppshållning i stort, deras
ögonbrynsbågar och deras näsa. Ögonbrynsbågarna sköt ut över ögonhålorna och var mycket mer
markerade än hos Homo sapiens. Forskarna tror att näsan var av modell större. En stor, bred näsa
tillät inandningsluften att värmas upp lite extra innan den dras ner i lungorna. Det kunde ha varit en
anpassning till de istider neandertalarna levde under (Jordan, 1999). Även den bakåtsluttande pannan
var ett viktigt karaktärsdrag. Det var runt hur dessa karaktärsdrag visualiserats i bildmaterialet av
neandertalarna som analyserna som följer nedan främst fokuserades.
Det mest ideala hade varit att ha en strikt mall där samtliga likheter och skillnader mellan olika
bilder av neandertalare prickades av, helt enkelt en innehållsanalys. En sådan bygger på att man
räknar hur ofta ett visst element återkommer i en väldefinierad mängd bilder. Sedan analyserar man
frekvensen (Rose, 2007). Men eftersom kvalitén på bildmaterialet är så skiftat: teckningar, gamla
svartvita foton från början av 1900-talet och moderna rekonstruktioner bland annat, var det inte
möjligt att vara så strikt.
Kroppshållning
Det finns inget i de fossila fynden av neandertalarna som på något sätt visar att de gick mindre rakt
och upprätt än vad den moderna människan gör. Den klassiska framställningen av neandertalaren
som en hukande människa bygger på feltolkning eller ignorans i analysen av ett nästan komplett
neandertalfossil. Fossilet kommer från en gammal man vars skelett var deformerat av artrit (Müller
& Schrenk, 2009). De fossila benen har dock utöver artriten en mer böjd form än motsvarande ben
hos Homo sapiens. Böjningen berodde inte på att neandertalaren skulle ha gått framåtböjt och
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
11
klumpigt. Den berodde på den stora muskelmassan som alla neandertalare hade. Musklerna böjde
helt enkelt skelettbenen, men det gjorde inte att individen gick krokigt på något vis (Jordan, 1999).
Bröstkorg
Bröstkorgen beskrivs ofta som formad som en tunna. Det resulterade i en icke-existerande midja.
Forskarna tror att neandertalarna var mycket aktiva, energikrävande individer. Deras lungor
behövde vara tillräckligt stora för att kunna försörja sin värdkropp med tillräckligt med syre. För
lungornas skull utvecklade de därför den voluminösa tunnformade bröstkorgen (Jordan, 1999).
Kroppsbehåring
Det är svårt att undersöka hur pass mycket kroppsbehåring neandertalarna hade. Det bevaras inte i
fossilen. Men det går att gissa sig till det rimligaste alternativet genom att titta på närliggande
forskning och den mänskliga evolutionen i stort. I en undersökning som presenterades år 2003
föreslogs att den förhistoriska människan Homo erectus tappade sin päls och för runt en miljon år
sedan. Eftersom både neandertalarna och Homo sapiens antagligen utvecklades ur Homo erectus,
skulle resultatet kunna innebära att neandertalarna hade lika mycket eller lika lite kroppsbehåring
som vi har idag (Wade, 2003).
Hudfärg
Eftersom neandertalarna levde i Europa på istiden är det mest troligt att deras hud tappade sitt
pigment till förmån för att kunna absorbera solens strålar, på samma sätt som nordbor idag är bleka
(Palmer, 2007). Och för några år sedan kom rapporter som visade på att neandertalarna hade en typ
av genförändring som hos Homo sapiens skapar fräknar (Carles Lalueza-Fox, Holger Römpler,
Michael Hofreiter et al., 2007). Det är alltså möjligt att neandertalarna hade fränkar på en ljus hy.
Hårfärg
Samma undersökning som nämns i stycket ovan rörande hudfärg och fräknar visade även att
neandertalarna kan ha varit rödhåriga. Genen som hos oss ger fräknar är nämligen densamma som
ger rött hår (Hofreiter et al., 2007). Annars vet forskarna inte vilken eller vilka hårfärger som
neandertalarna hade (Jordan, 1999).
Neandertalarna på bild
I den här delen följer en analys av olika bilder: teckningar, foton av rekonstruktioner och andra
visuella framställningar. De har skapats för att på vetenskapliga grunder illustrera neandertalarnas
utseende. Utgångspunkten till analyserna har varit de karaktärsdrag; de egenskaper och det utseende,
som beskrivits ovan.
1880–1930-talet
Bilderna och rekonstruktionerna som togs fram under 1880–1930-talet skapades när forskningen
och kunskapen om neandertalarna fortfarande var liten. Inte så konstigt dock, med tanke på att den
moderna människan tidigare inte ens trott att det funnits andra människoarter.
Hermann Schaaffhausen
Den allra första kända bilden av en neandertalare tecknades av, eller med instruktioner från,
anatomiprofessorn Hermann Schaaffhausen. Den publicerades år 1888 (Müller & Schrenk, 2009).
Bilden1 föreställer ett ansikte i profil där käken sticker fram markant och täcks av skägg och
mustasch. Näsan är relativt liten och formad på samma sätt som hos Homo sapiens. Läpparna är
tunna. Pannan sluttar kraftigt bakåt, vilket förstärks av de markanta och framträdande
ögonbrynsbågarna. Individen har vad som ser ut som ett tjockt hårsvall. Det räcker ner till axlarna.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
12
Teckningen bygger på en ofullständig skalle2, kallad Neanderthal 1 (Drell, 2000). Endast skallen och
ögonbrynsbågarna finns bevarade, själva ansiktet med ögonhålor, kindben och käkar fanns inte när
Schaffhausen gjorde sin teckning. Han kunde med andra ord inte veta hur själva ansiktet såg ut, utan
kunde bara gissa.
Marcellin Boules slutsatser
År 1908 hittades ett nära nog fullständigt skelett av en neandertalare i en grotta nära byn La
Chapelle-aux-Saints i Frankrike. Det kom från en neandertalman som dog när han var ungefär 40 år
gammal. Det var en högt uppnådd ålder vid den tiden och fyndet har därför fått smeknamnet The Old
Man, den gamle mannen. Den franske paleontologen Marcellin Boule var med och jobbade på fyndet.
Han var en stark röst inom forskningen kring neandertalarna vid den tiden (Jordan, 1999; Müller &
Schrenk, 2009). Boule gav ut sina slutsatser rörande fossilen: L’Homme fossile de la Chapelle-auxSaints mellan 1911–1913. De blev snabbt tongivande för forskningen om neandertalarna.
Trots att Boule borde vetat bättre ignorerade eller insåg han inte att de böjda skelettbenen främst fått
sin form på grund av artrit. Men Boule inte var överförtjust i tanken på att människan var en del av
evolutionen. Han ville placera neandertalarna så långt bort från sin egen art som möjligt. I sina
slutsatser menade Boule bland annat att neandertalarnas stortå satt längre ifrån de andra tårna, på
liknande sätt som hos schimpanser och gorillor. Fossilet har en lång ryggrad vilket Boule tolkade
som att individen varken kunde hålla huvudet rätt upp eller stå rakt. Istället placerade han huvudet
långt fram och gav kroppen en framåtlutande hållning (Drell, 2000; Jordan, 1999).
Boule gjorde inga egna teckningar eller rekonstruktioner, men hans tolkning av neandertalarnas
utseende var den som fick störst inflytande både på teorier och på de visuella framställningar som
kom sedan. En mängd senare dokumentation är rörande överens om detta, bland andra Drell (2000),
Jordan, (1999), Leakey (1981) och Müller & Schrenk (2009).
Frantisek Kupka
År 1909, ett par år innan Boule hunnit ge ut sina slutsatser, tecknade konstnären Frantisek Kupka en
bild av en neandertalare. Den var inspirerad av Boules tankar kring fyndet i La Chapelle, så som de
hunnit forma sig sedan upptäckten av fossilet gjordes.
Bilden3 publicerades i The London Illustrated News (Müller & Schrenk, 2009). Den visar på en
muskulös, apliknande varelse, täckt av päls över hela kroppen. Förutom den upprätta gången ser
neandertalaren mest ut som en apa på två ben. Ögonbrynsbågarna är kraftigt markerade och käken
skjuter fram som på en schimpans. Näsan har samma form som en människa och är relativt liten. Den
förmodade neandertalaren ger onekligen ett både vilt och jagat intryck. Han står som redo för attack
eller självförsvar med vad som ser ut som en träklubba eller möjligen stenklubba i högra handen.
Dessutom ligger en skalle från något skelett framför neandertalaren, ner till vänster på bilden.
Frederick Blaschke
Mellan 1927-1929 fick konstnären Frederick Blaschkes i uppgift att rekonstruera en grupp
neandertalare för en utställning på The Field Muesum of Natural History i Chicago. Gruppen skulle
bestå av fem individer: en vuxen man och två kvinnor, där den ena kvinnan bar ett spädbarn, samt ett
lite äldre barn (Farrington & Field, 1929). Mannen4 i samlingen har kroppen täckt av en tjock matta
av hår över rygg, armar och bröst. Han har ett tjockt skägg och lång mustasch, buskiga ögonbryn
ovanpå markerade ögonbrynsbågar och ett kort, smårufsigt huvudhår. Näsan är stor, huden ljus. Han
har sluttande axlar och armar som hänger längs med sidorna. Även kvinnorna5 och det yngre barnet6
ser ut enligt samma mönster, men med lite mindre kroppsbehåring och förstås utan skägg .
Blaschke skapade en ny grupp rekonstruktioner av neandertalare7 till en annan utställning för the
Field Museum år 1933. Karaktärsdragen var likadana som hos den tidigare gruppen (Field, 1933).
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
13
1930–1980-talet
Från och med 1930-talet och fram till en god bit in på 1980-talet var det varianter på ovan nämnda
framställningarna av neandertalare som kom att råda.
Zdenek Burian
En av de mest framträdande förespråkarna för den kutryggade neandertalaren under den här perioden
var konstnären Zdenek Burian. Hans tolkningar av neandertalarna kom att bli världsberömda
(Müller & Schrenk, 2009). Burian illustrerade fler böcker om neandertalare, bland annat Den
förhistoriska människan, 1960, och Människans urtid. Den senare utkom för första gången 1977 och
sedan åter igen 1989.
När Burian arbetade målade han upp en hel miljö kring neandertalarna vilket förstärker
trovärdigheten. I hans bilder finns träd och växtlighet, grottor, redskap och vapen, andra djur som
levde på den tiden och annat i omgivningen som kunde tänkas ha funnits då.
Burians neandertalare är hårigare än de som Blaschke representerade. Ett exempel är bilden8 på ett
uppslag i boken Människans urtid, s. 84–85 (Wolf, 1989). Den behåring som täcker hela kropparna
måste benämnas som en glesare päls. Individerna har mycket låga pannor och platta skallar.
Ögonbrynsbågarna är markerade och läpparna tunna. Näsorna är en stor variant av vår egen. Halsen
är nästintill obefintlig, det ser snarare ut som att de sluttade axlarna fäster någonstans bak i nacken.
Bålen är kraftig och kompakt. På höften hänger ett oformligt skynke av någon päls. Fötterna är
mycket stora och ser platta ut. Benen är krokiga, men känns konstigt nog – på den här bilden i alla fall
– svagare än armarna, vilka uppvisar stor styrka. Armarna är långa och räcker en lång bit ner på låret.
I de massiva händerna återfinns en träklubba hos fyra av individerna på bilden.
Joseph Krstolich
Drygt fyrtio år efter att Blaschke skapat sin andra uppsättning rekonstruktioner 1933, fick The Field
Museums egen skulptör, Joseph Krstolich, år 1972 i uppgift att uppdatera och modellera fram nya
neandertalare som skulle ersätta Blaschkes grupp (Cole, 1972). Kunskapen om neandertalarna hade
ändrats så mycket sedan 1930-talet att det var dags att uppdatera det utställda materialet, enligt
museets intendent Glen H. Cole (The Gazette, 1971). Skillnaden mellan de gamla och de nyare
rekonstruktionerna9 är tydliga. Resten av världen verkade dock inte redo ännu att följa efter.
1980–2000-talet
En bit in i 1980-talet börjar det vetenskapliga bildmaterialet att skilja sig allt mer från de föregående
bilderna. Den kutryggade, klumpiga och lite småkorkade neandertalaren får träda tillbaka när fler än
The Field Museum uppdaterar bildmaterialet enligt de vetenskapliga teorierna.
Jay Matternes
År 1981 publicerade Science ett porträtt10 av en neandertalare, målat av Jay Matternes (Foley, 2008).
Porträttet är målat rakt framifrån. Det är dock antagligen inte färdigställt vid tiden när fotot togs,
med tanke på att det inte finns något hår på skallen. Men det går att utläsa skillnader i den bilden
jämför med tidigare framställningar av neandertalarna.
Det är svårt att avgöra om huvudet sitter placerat lite långt fram, eftersom det är målat rakt
framifrån. Det viktigaste är dock att neandertalmannen på bilden har en mycket mer upprätt
kroppshållning. Han uttrycker lugn med sina runda och mjuka drag i ansiktet. Framför allt munnen
och käken har en form som är mycket mänskligare än tidigare. Näsan är stor. Trots att
ögonbrynsbågarna är tydligt markerade så döljer de inte ögonen inunder. Neandertalaren har inte
heller några buskiga och ostyriga ögonbryn som skymmer sikten. Här är de istället blygsamma. Det
som syns av övriga kroppen antyder styrka, men inte den enorma styrka som neandertalarna anses
ha. Detta liknar mer en vältränad Homo sapiens. Eftersom hela kroppen inte ryms i bilden går det
dock inte att avgöra säkert.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
14
Teckning i bok av David Lambert
I boken Den förhistoriska människan (Lambert, 1987) återfinns en enklare svartvit tuschteckning av
en neandertalman. Bilden11 visar neandertalarens hela kropp i profil. Han har fortfarande en inte helt
rak kroppshållning: huvudet skjuter fram lite för mycket vilket gör att han ser lite ihoptryckt ut.
Men han ser inte lika fördummad ut som på Blaschkes och Burians bilder, utan verkar ha mer stuns i
benen och en högre intelligens. Även om teckningen antyder en relativt hårig kropp är det långt ifrån
Burians pälsklädda neandertalare. Skägget ser dessutom snyggt omhändertaget ut och håret ser också
relativt civiliserat ut. Neandertalarnas karaktäriserande drag finns fortfarande kvar, men de
fördummande, klassiska kännetecken som varit rådande är mindre betonade.
Stephen Brois
År 1995 skulpterade Stephen Brois en neandertalman12 för The American Museum of Natural
History (Mathé, 2010). Neandertalaren står rakt och upprätt. Ögonbrynsbågarna är kraftigt
markerade. Pannan är låg och sluttar lätt bakåt tills det möter hårfästet. Håret är långt, rakt och
mörkbrunt. Det ser inte särkskilt ovårdat ut, utan snarare luftigt och välskött. Under en stor, mjukt
formad näsa skymtar en spretig mustasch med tillhörande skägg. Huden ser ut att ha en ljust solbänd
färg. Det relativt rikliga mörka kroppshåret ger ett intryck av en något mellanmörk hudton.
Kroppsbyggnaden ger inte alls det bastanta, kraftiga intryck som är ett av neandertalarnas
kännetecken. Det ser mer ut som en hyfsat vältränad Homo sapiens, precis som Matternes och
Lamberts neandertalare gör.
Bilder från 2000-talet och fram till nutid
Under 2000-talet har neandertalarna fått ett utseende som än mer påminner om oss själva. Den
tidigare så rikliga kroppsbehåringen är på alla nedan beskriva rekonstruktioner helt borta. Gränsen
mellan Homo neanderthalensis och Homo sapiens är på väg att suddas ut.
Adrie och Alfons Kennis
Forskningen kring DNA har fått en allt större betydelse för kunskapen om neandertalarnas utseende,
egenskaper och placering i släktträdet. Den så kallade Wilma13, en rekonstruktion av kvinnlig
neandertalare, presenterades under 2008. Hon var den första rekonstruktionen som byggde på
analyser av neandertal-DNA. Syskonen Adrie och Alfons Kennis var skulptörerna (National
Geographics, 2008).
Det mest särskiljande hos Wilma jämfört med andra teckningar och rekonstruktioner är att hon
saknar de markerade ögonbrynsbågarna. De verkar istället ha smält in med pannan och bildat en
mjukare form, som enkelt kan ses i profil. Ögonbrynsbågarna övergår sedan i den klassiska sluttande
pannan. Det är svårt att bedöma om näsan är stor i relation till den lilla kompakta kroppen. Den är i
alla fall inte liten och petit. Ögonbrynen är tunna och ljusa, matchande det ljusa håret. Av någon
anledning har skulptörerna valt att ge Wilma rufsigt och ovårdat hår och smutsig hy. Det ger
onekligen ett primitivare intryck, men samtidigt uppvägs det av den kroppsmålning Wilma har. Om
vi hade vetat att neandertalare verkligen kunde måla på sin kropp på det viset hade det inte varit några
tvivel om att neandertalarna både hade stor intelligens och en välutvecklad kultur. Men det är det
ingen som vet idag.
Elisabeth Daynes
Under 2008 skapade Elisabeth Daynes en hel serie rekonstruktioner av tidigare människoarter, bland
annat en liten neandertalfamilj med kvinna, man och barn (Daynes, 2008). Den kan beskådas på
Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm där familjen ingår i en permanent utställning om
människans evolution (nrm.se, 2010).
Kvinnan14 i Daynes neandertalgrupp har, till skillnad mot Wilma, markerade ögonbrynsbågar.
Själva ögonbrynen är smala, men tydliga tack vare den mörka färgen. Näsan och munnen är stor och
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
15
käken kraftig. Håret är mörkt, långt och oborstat. Runt höften hänger en päls draperad.
Neandertalkvinnan har en antydan till en midja och ljus hy. Glesa, långa och ljusa hårstrån täcker
armar och ben på kroppen.
John Gurche
Tidigare i år färdigställde John Gurche en mycket verklighetstrogen rekonstruktion15 av en
neandertalman (Balter, 2009). Neandertalaren har ljus hy, kraftig skäggväxt, stor näsa och markerade
ögonbrynsbågar. Ögonbrynen är diskreta i relation till hur mycket skägg och hår individen har
annars. Men det som skiljer den här rekonstruktionen från i stort sett alla andra, både tidigare och
senare, är att det mörka håret är uppsatt. Det löst hängande, mer eller mindre ovårdade håret som
annars varit och är så vanligt i bilder och rekonstruktioner, är borta. Och hårknuten ger inte bara ett
mer städat intryck. Det antyder också en hög nivå av intelligens. För när satte ett korkat halvdjur
sedan upp håret i en tofs?
Bilderna som skiljer sig från normen
Det har alltid funnits åsikter som skiljer sig från normen, så även när det handlar om bilden av
neandertalarna.
Carleton Coon
Den amerikanske antropologen Carleton Coon menade att neandertalarna inte hade det kutryggade,
aplika utseende som var främst rådande en bit in på 1900-talet. Istället menade han att de var ganska
lika den moderna människan. Rakad och klädd i moderna kläder skulle en neandertalare enligt Coon
inte väcka uppmärksamhet (Müller & Schrenk, 2009). År 1939 tecknade han, eller lät teckna, en bild
för att illustrera sin tanke (Coon, 1939).
Bilden16 visar ansiktet av en man i profil. Han har en hatt på sig och är klädd i kostym med slips.
Håret är kortklippt och skägg och mustasch helt bortrakat. Det är svårt att se hur pass utskjutande
ögonbrynsbågarna skulle kunna tänkas vara. Hatten skymmer, men från det som syns verkar de inte
särskilt markerade. Käken är stor och framskjutande och har runda, mjuka formen. Näsan är stor och
läpparna tunna.
John Gurche
År 1996 tecknade John Gurche en ovanlig bild av en neandertalare för National Geographics (Gurche,
2010). Neandertalaren på bilden17 visar en extremt stark man, sedd framifrån och i helkropp. Han har
de klassiska dragen för en neandertalare: låg, bakåtsluttande panna, markerade ögonbrynsbågar och
stor näsa. Men sedan försvinner alla likheter med det tidiga 1900-talets bild av neandertalarna. Han
står helt rakt och upprätt och borta är den tjocka kroppsbehåringen och tomma blicken. Detta
muskelberg ser inte ut att vara ett dugg mindre utvecklad och avancerad än Homo sapiens, varken
rörande intelligens, språk eller kultur. Däremot blir det med denna bild lättare att tänka sig att de var
lika smarta som Homo sapiens, fast annorlunda och på ett helt annat sätt.
Danny Vendramini
Amatörforskaren och filmmannen Danny Vendramini uppvisar däremot en helt annan bild av
neandertalarna än både Coon och Gurche. Vendramini har ingen doktors- eller professorstitel, men
framställer sig själv som mycket kunnig om neandertalarna (The Age Company, 2006). Han hävdar
med bestämdhet att den aplika teckning Zdenek tecknade år 1909 överensstämmer förvånansvärt väl
med hur neandertalarna såg ut. Enligt Vendramini såg neandertalarna ut som en pälsbeklädd apa på
två ben, ett odjur som hade ”jagat våra förfäder till utrotningens gräns” (Vendramini, 2009).
Vendraminis neandertalare18 har röda ögon med svarta vertikala pupiller som på en katt och en näsa
som en apas. Detta går stick i stäv med forskningen vilken menar att människans förfäder under
evolutionens gång fått en alltmer utstående näsa i takt med att hjärnan växte (Mladina, Skitarelic &
Vukovic, 2009). Ögonbrynsbågarna är så markerade att de nästan formar en cirkel runt ögonen. Det
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
16
är tveksamt om det som följer direkt bakom ögonbrynsbågarna kan kallas panna eller om det helt
enkelt är början på skallen. Vendraminis neandertalare har i så fall ingen direkt panna. Men de har
utskjutande munnar och käkar, precis som schimpanser och gorillor, och inga läppar. Tänderna är
gula och ansiktsuttrycket på samtliga bilder direkt ondskefulla. Här är det inte längre tal om
kroppsbehåring, nu är det ren päls som gäller. Pälsen på individerna är svart och huden under är av
samma kulör. Neandertalarna har en framåtlutande kroppshållning och är hjulbenta.
Anmärkningsvärd likhet med annan art
Nina Kieser och Wolfgang Schnaubelt
Under 2007 gjorde Nina Kieser och Wolfgang Schnaubelt en rekonstruktion av en neandertalare för
Reiss Engelhorn Museen i Tyskland (Rosendahl, 2010). Fotot19 av rekonstruktionen visar upp en
man eller kvinna med lätt bakåtsluttande panna, kraftiga ögonbrynsbågar och yviga ögonbryn.
Käkpartiet skjuter fram långt och påminner om formen hos en apa. Läpparna är lätt fylliga och
munnen är rak. Samma rekonstruktion användes för att skapa det fotomontage som senare
illustrerade neandertalaren som rödhårig 20. Rekonstruktionen har avgjort fler primitiva drag än flera
av de samtida neandertalmodellerna, presenterade ovan.
Men det mest intressanta med den här rekonstruktionen är dess slående likhet med tidigare
rekonstruktioner av den så kallade Pekingmänniskan21. Både formen och ansiktsuttrycken mellan de
båda är nära nog identiska med varandra. Det är bara det att Pekingmänniskan tillhörde arten Homo
erectus, vilken var neandertalarnas föregångare. Enligt Wilfried Rosendahl (2010) i sekretariatet hos
Reiss Engelhorn Museen har Kiesers och Schanubelts rekonstruktion ingen koppling till de av
Pekingmänniskan. Men eftersom likheterna är så stora, och eftersom rekonstruktionerna av
Pekingmänniskan kom långt tidigare än Kiesers och Schanubelts är det svårt att se att där ändå inte
har funnits inflytande från den äldre varianten.
Därför har det tagit lång tid att uppdatera bildmaterialet
Efter att ha studerat bildmaterialet ser det onekligen ut som att de första teckningarna och
rekonstruktionerna gett genklang ända in i 1980-talet. Burians bilder skiljer sig inte nämnvärt från
Boules tolkning som under 1900-talets början ledde till både Kupkas teckningar och Blaschkes
rekonstruktioner. Burians neandertalare ser inte ens ut att vara särskilt olik Schaaffhausens teckning
från år 1888.
Schaaffhausen låg bakom den där första bilden, baserad på ett ansiktslöst fossil. Marcellin Boule ville
inte ha neandertalarna nära sin egen art och valde att tolka skelettet från La Chapelle så aplikt som
möjligt. Samtidigt letade vetenskapen efter ett fossil som visade länken från apa till människa, utan
att veta att det finns ett hav av tidigare människoarter.
Så hur kan en bild som redan från början byggde på lösa och felaktiga grunder få så stort genomslag?
Bilder skapas enligt sociala och estetiska konventioner, enligt Marita Sturken och Lisa Cartwright
(2003). De säger att vetenskapen aldrig är ”skiljd från någon social betydelse eller kulturella
frågeställningar. […] Vad den kännetecknas av beror på sociala, politiska och kulturella egenskaper”
(egen översättning). När de första bilderna av neandertalarna tecknades ner trodde vetenskapen att
fossilen representerade en direkt mellanform mellan apa och människa. Samtidigt hade Darwins
evolutionsteori inte nått full acceptans, varken i samhället eller i forskarvärlden. Därför blev det lätt
att godta de första bilderna av neandertalarna som föreställde en slags apmänniska.
Men hur är det möjligt att de bilderna fick genklang genom större delen av 1900-talet?
Yvonne Eriksson är författaren till boken Bildens tysta budskap (2009). Hon har studerat bilder i
läromedel och analyserat hur de tolkas. Hon säger att ”det är svårt att finna nya sätt att framställa det
som är invant och välkänt”. När en ny bild skapas bygger den således på tolkningen en äldre bild eller
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
17
annan framställning. Det verkar alltså som att forskarvärlden helt enkelt inte kunde bryta sig loss
från den rådande bildtraditionen, när den väl hade fått fäste.
Slutsats och analys
Historiskt sett har vetenskapen aktivt uppvisat en felaktig bild av neandertalaren, trots att det fanns
röster som tidigt påpekade annat. Den kultur som rådde när de första bilderna av neandertalarna
tecknades ner var inte alltför vänligt inställda mot ett nära släktskap mellan den äldre människoarten
och den moderna människan. Dessutom var det inte känt att den mänskliga evolutionen skett i ett otal
steg åt flera håll. Då letade forskarna efter endast en mellanform mellan en apa och människa. Därför
är det inte heller så konstigt att bilden av den klumpiga, kutryggade, håriga neandertalaren,
apmänniskan, fick fotfäste. Inte minst med tanke på att den marknadsfördes bestämt av en man som
på den tiden hade stort inflytande.
Även forskarna påverkades av detta. Visuella framställningar av neandertalare som stämde bättre
överens med forskningen började inte dyka upp förrän mot slutet av 1900-talet. Först hundra år efter
att Schaffhausen tecknade den där första bilden utifrån ett ofullständigt fossil, började en förändring
skönjas på riktigt. Det har med andra ord varit svårt även för vetenskapen bryta sig loss från de
konventioner om neandertalarnas utseende som rådde.
Samtidigt finns fortfarande rekonstruktioner som har flera aplika drag över sig. Kiesers och
Schanubelts från 2007 är den milda varianten. Danny Vendramini går betydligt aggressivare fram.
Hans vision om neandertalarna är mer eller mindre en blodtörstig apa som ställt sig upp på två ben
och lärt sig använda vapen.
De allra senaste modellerna av neandertalarna tycks dock stämma väl med de senaste forskarrönen.
Bara från år 2008 och till nutid tycks det ha skett en explosion i nytt bildmaterial med
rekonstruktioner som helt tar avstånd från den hukande människoapan från förr. Bröderna Kennis,
Elisabeth Daynes och John Gurche har helt brutit sig loss från den gamla mallen. Vilken påverkan
deras bidrag kommer ha på den vetenskapliga bilden av neandertalarna i framtiden, det återstår att se.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
18
HUVUDDEL MED RESULTAT OCH ANALYS
– KAPITEL 2 –
Allmänhetens synvinkel
Så tror allmänheten att neandertalarna såg ut
Det här kapitlet hanterar hur människor i största allmänhet, gammal som ung, anser och tror att
neandertalarna såg ut. De har ett varierande intresse kring forskningen om neandertalarna. En del
kanske har så stort intresse i ämnet att de doktorerat inom det, eller andra närliggande
forskningsområden. Andra har ett stort intresse i största allmänhet. Ytterligare andra kanske inte
bryr sig ett dugg, men deras åsikt är precis lika mycket värd ändå. Fokus ligger på svenska
medborgare, men även danskar, norrmän och andra nationaliteter har bidragit till den bild som
målas upp i det här kapitlet.
För att kunna ta reda på hur allmänheten tror att neandertalarna såg ut och vilka egenskaper de hade
genomfördes två undersökningar. Den första undersökningen bestod av tolv frågor med tillhörande
svartalternativ, samt en öppen fråga utan svarsalternativ. Den andra undersökningen bestod av att de
medverkande fick titta på nio olika bilder av neandertalare. Utifrån dessa fick de sedan välja den bild
de tyckte stämde bäst respektive sämst överens med den egna uppfattningen om neandertalarens
utseende.
De medverkandes svar jämfördes med forskningens kunskaper och teorier, i relation till vilken
intressenivå de svarande hade. Därför baserades valet av frågor respektive valet av bilder på
kunskapen inom forskningen om neandertalarna. För att kunna sätta svaren i relation till bilderna av
neandertalarna hämtades inspiration till valet av frågor och valet av bilder till undersökningarna från
Gillian Rose och kapitel fyra där hon i sin bok Visual Methodologies (2007) beskriver hur en
innehållsanalys bör gå till. Hon säger bland annat man gärna kan välja ut en del av bildmaterialet att
undersöka. Det kallas att sampla. Samplingen måste dock vara representativt och signifikant för
frågställningen. De bilder man valt att jobba med bör ha kategorier som kan appliceras på bilderna
och kategorierna ska helst vara både detaljerade och exkluderande.
Frågorna till undersökning 1 ställdes med andra ord på ett sätt att de inte skulle motsäga varandra,
dels baserat på forskningens kunskap och dels baserat på vad analyserna av bildmaterialet i kapitel 1
sade. På samma sätt fick bilderna i undersökning 2 representera olika typer av neandertalare, vilka
växte fram under analysen i kapitel 1.
Urvalskriterier
Den primära urvalsgruppen plockades fram genom att kategorisera de svarande inom deras grad av
intresse för forskningen kring neandertalare. Intressekategoriseringen sträckte sig från de som aktivt
söker upp vetenskapliga artiklar till de som helst bläddrar förbi till exempel en artikel i tidningen
om den handlar om neandertalare. Tanken bakom detta var att desto mer kvalitativt material en
svarande själv söker upp, desto större kunskap borde han eller hon också ha om vad vetenskapen
anser om neandertalare. Deras svar borde därmed stämma närmare överens med forskningens
hypoteser.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
19
Ålder och nivå på utbildningen var sekundära urvalskriterier. Dessa gjorde det möjligt att se att
svaren kom från en bredare demografisk grupp.
Undersökningarna genomfördes via sociala medier och olika forum och grupper på internet.
Undersökning 1 fanns både på svenska och på engelska. Fokus låg dock på den svenska. Den
marknadsfördes också mycket mer än undersökning 2, vilket är en av orsakerna till att den fick
många fler svaranden.
Undersökning 1
Så gick det till
De medverkande ombads att, utifrån vad de själva trodde, svara på ett antal frågor om
neandertalarnas egenskaper, karaktär och utseende. Alla frågor hade flera alternativ att välja mellan,
samt ett där den svarande kunde skriva fritt om han eller hon inte ansåg att något av alternativen
stämde in med den egna uppfattningen.
Totalt deltog 200 personer i undersökningen.
Resultat och diskussion av undersökning 1
Se bilaga U1-Jamforelse, samt övriga bilagor betecknade U1 för fler detaljer. Bilagorna erbjuder ett
komplett resultat av undersökningarna, med bland annat exakta siffer- och procentuppgifter, samt de
oredigerade svaren från de medverkande som valde att skriva in egna svar istället för att välja bland
de svarsalternativ som fanns.
Neandertalarnas plats i släktträdet
Den första frågan handlade om vilken plats i den mänskliga evolutionen som de svarande trodde att
neandertalarna hade. Majoriteten, åtta av tio, svarade att de trodde att neandertalarna var en nära
släkting. Säkrast på sin sak var de med mycket stort intresse. I den gruppen valde 90 % det
alternativet. De med obefintligt intresse var dock inte lika säkra. Nästan var femte trodde att
neandertalarna var vår direkta förfader.
Det har varit rörigt i den mänskliga evolutionen, precis som beskrivs i kapitel 1. Under en period
under runt 1980-talet trodde flera inom forskarvärlden att neandertalarna var vår direkta förfader, så
det är inte så konstigt att det råder viss förvirring även hos allmänheten.
Neandertalare anses vara synonymt med en grottmänniska
När det svarande ombads att fritt skriva ner hur de skulle beskriva en neandertalare för en treåring
var det flera stycken som använde sig av attributet ”grottmänniska”. Ett par stycken valde även att
ange träklubba som ett attribut. Det framgår dock inte i alla svar exakt vad en grottmänniska innebar
för varje svarande. För att få en bild av hur en grottmänniska ser ut för de som svarade så gjordes
därför en snabb sökning på Google, på ordet cave man. Sökningen visade upp en mycket tydlig bild
av hur en typiskt ”grottmänniska” ser ut. Det är en man, klädd i ett enkelt stycke päls runt midjan.
Han är hårig och har nästan alltid skägg. Armarna är muskulösa, gärna extremt långa och kroppen
framåthukad. Av tjugo bilder 22 på första sidan av sökningen visade sju bilder upp en individ med en
klubba eller ett spjut.
Syftet med att be de medverkande att beskriva neandertalaren som för ett litet barn, en treårig, var att
få så raka och enkla svar som möjligt. Att få de viktigaste tankarna om utseende och egenskaper hos
neandertalarna som finns i folks huvuden. Grottmänniskan; den klubbärande, hårige mannen med ett
skynke runt höften, var uppenbarligen ett av dem.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
20
Ett annat populärt beskrivningssätt var olika versioner av ”en blandning mellan människa och apa”.
Men varken neandertalaren såsom en grottmänniska eller såsom en apmänniska stämmer överens
med vad forskningen sedan minst 1960-talet har hävdat att neandertalaren såg ut som. Det stämmer
inte heller överens med de nutida rekonstruktionerna av neandertalarna. Orsaken till varför många
svarade på det här viset går att hitta en bit bakåt i historien.
Fram till 1980-talet domineras bilderna av neandertalare främst av att de ska ha varit någon slags
vilde; ociviliserad och inte särskilt intelligent. Ansiktsuttrycken i såväl teckningar som
rekonstruktioner uppvisar allt som oftast en bister, lite smådum individ. Frantisek Kupka var den
första att sätta en träklubba i handen på sin illustration av en neandertalare. Zdenek Burian använde
även han denna accessoar flitigt. I båda dessa konstnärers verk går det att tydligt se en koppling till
Marcellin Boules beskrivning av neandertalarna. Och det går att se likheterna till de medverkandes
egna beskrivningar om neandertalarnas egenskaper och utseende.
Men det var trots allt också förvånansvärt många som beskrev neandertalarna som ”ungefär som oss,
fast annorlunda”.
Kroppshållning
Den kanske största missuppfattningen om neandertalarna är rörande deras kroppshållning. Som
beskrivits tidigare i rapporten så gick neandertalarna rakt och upprätt. Bilden av den framåthukande
neandertalaren byggde på en önskan från den inflytelserika Marcellin Boule att placera
neandertalarna så långt bort från Homo sapiens som möjligt. Trots att forskarvärlden tagit ställning
emot den bilden i decennier trodde ändå drygt hälften av de svarande att neandertalarna gick
framåthukande. Denna felaktiga uppfattning om neandertalarnas kroppshållning kan inte bero på
annat än att de bilder som skapats under inflytande av Boule forstätter att övertyga folk.
Kroppsbehåring
De allra flesta av de medverkande i undersökningen, över 80 %, var överens om att neandertalarna
var korta och starka, att de var skickliga jägare och hade någon form av kultur. Det här är i linje med
var forskningen säger. Undersökningen visar också att nästan lika många trodde att neandertalarna
hade mer kroppsbehåring än den moderna människan. Men för det antagandet finns inga grunder i
forskningen. Snarare motsatsen om något.
Orsaken till att en så stor del ändå gav det svaret beror säkerligen på att neandertalarna traditionellt
sett har framställts med rikligt med kroppshår. Det går att se tydligt på Frantisek Kupkas teckning
från 1909 där bilden av neandertalaren mest ser ut som en apa på två ben. Det går även att se på
Blaschkes senare rekonstruktioner från tiden runt 1930. Men allra störst inflytande har antagligen på
Burians illustrationer och målningar haft. Han har illustrerat flera böcker om människans forntid
och evolution och var en av de största på sin tid. Och hans arv har inte tystat ner bara för att han inte
lever längre. Copyright till hans bilder säljs fortfarande (Hochman, 2010) och kan beskådas inte
minst på internet .
En annan orsak som ligger bakom att så många trodde att neandertalarna hade mer kroppsbehåring
än Homo sapiens ligger antagligen i att neandertalarna av många av dem medverkande ansågs vara en
blandning mellan människa och apa. Apor har päls. Människan är naken. En blandning mellan dem
blir då naturligtvis betydligt mer kroppsbehåring på neandertalarna.
När det gäller kroppsbehåringen går det också att se vissa skillnader i svaren beroende på
intressenivån. Totalt sett trodde nästan 8 av 10 att neandertalarna var hårigare än Homo sapiens. Hos
de med mycket stort intresse var siffran 6 av 10. Troligen var flera av dessa medvetna om
problematiken runt frågan inom forskningen. Det har kanske hört att pälsen antagligen trillade av för
länge sedan.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
21
Hårfärg
Det var inte så förvånande att se att majoriteten trodde att neandertalarna hade en ljusare eller
mörkare nyans av brunt hår på skallen. Traditionellt sett framställs neandertalarna med mörkt hår.
Det finns ett par enstaka, sentida rekonstruktioner av blonda neandertalare (Gurche, 2010) men
annars är det tunnsått på det området. Det som var lite mer spännande med just frågan om hårfärg var
att se hur pass stora skillnader det fanns mellan intressegrupperna i relation till den relativt nya
forskningsuppgiften om fräknar och rött hår. De med mycket stort intresse var tydligt medvetna om
att det kommit teorier som menar att neandertalarna kan ha varit rödhåriga (Hofreiter et al., 2007).
Sex av tio av de med mycket stort intresse angav rött som möjlig hårfärg. I andra ändan av
intresseskalan var siffran betydligt lägre med knappt en av tio.
Intelligens
Med tanke på att neandertalarna gärna beskrevs som en apmänniska av de medverkande är blev det
naturligt att intelligensen också ansågs vara lägre. Men samtidigt har forskningen varit klar redan
från början över att neandertalarnas hjärna matchade vår egen i storlek, eller överskred den.
Hjärnans storlek brukar lite slarvigt ses som ett mått på intelligens. Att säga till någon att denne har
liten eller ingen hjärna är ett skällsord, inte en komplimang. Ändå ansåg sex av tio av de svarande att
neandertalarna var dummare än oss. En möjlig orsak till detta går att skönja genom att studera de
klassiska teckningarna och rekonstruktionerna av neandertalarna. De framåthukade neandertalarna så
som Blaschke och Burian skapade dem ser inte allt för klipska ut. Den stora skallen döljs smidigt
eftersom axlarna är extremt sluttande. De ser ut att börja där bakhuvudet slutar, utan att bakhuvudet
först går över i en hals. Det går helt enkelt inte att se hur stor skallen är i förhållande till kroppen.
Dessutom tecknas många bilder framifrån eller i tre fjärdedels profil. Med den vinkeln ser skallen
snarast mindre ut eftersom neandertalarnas huvud var förhållandevis lägre i och med att pannorna
sluttade bakåt.
Språket och talet
Lika många som trodde att neandertalarna hade en lägre grad av intelligens, lika många trodde att
neandertalarna hade ett mindre utvecklat språk. Men här går åsikterna mellan de olika
intressegrupperna isär ganska mycket. Av de med mycket stort intresse trodde fyra av tio att
neandertalarna kunde tala precis lika bra som Homo sapiens. Hos de med obefintligt intresse var det
ingen som trodde det. Och mer än var fjärde trodde att neandertalarna inte ens hade ett språk, utan att
de bara kunde frambringa ljud.
Hur pass välartikulerade neandertalarna verkligen var har forskningen ingen rakt svar på. Det är inte
så konstigt att även åsikterna hos de svarande i undersökningen går isär. Men även om forskningen
inte kan ge ett definitivt svar så lutade flesta av de indikationer som finns mer åt en utvecklad
språkförmåga, än tvärtom. Av de med mycket stort intresse, de som aktivt läser vetenskapliga
artiklar, gick närmare hälften på forskningens linje.
Att majoriteten ändå väljer att tro på lägre språkförmåga hör antagligen samman med att
neandertalaren ofta framställs som hälften man, hälften apa. Och hur skulle en sådan varelse kunna
tala lika fint som den moderna människan?
Kultur
Trots bristen på hög intelligens och språklig förmåga ansåg nästan alla att Neandertalarna hade
någon form av kultur. Visserligen enklare och mindre utvecklad än Homo sapiens, men ändå något.
Ett klassiskt bildgrepp för att beskriva neandertalarnas förmodade liv är att teckna en typisk
”vardag”. Till och med Burians apmänniska till neandertalare ger en känsla av att det finns någon
form av kultur, någon form av tankeverksamhet utöver att ordna mat för dagen. På en av bilderna23
kan man se hur en kvinna sitter med sitt barn i knäet utanför en grotta. Inne i grottan håller ett par
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
22
andra på att göra upp eld. En liten flicka eller pojke håller i och kanske undersöker skallen från ett
dött djur. Nere i vänstra hörnet ligger några tillhamrade flintspetsar. Alla individer på bilden har ett
skinnstycke virat runt höften. Om neandertalarna verkligen hade en klädnad som såg ut på det här
sättet eller om den tog sig andra former vet inte forskarna idag. Oavsett vilket så är det svårt att
hävda, utifrån den här bilden, att neandertalarna inte hade någon form av kultur alls. Det blir snarare
rimligare att anta att de som sett den här bilden, och andra liknande, helt enkelt fått uppfattningen att
neandertalarna hade en kultur. En enklare och mindre utvecklad sådan, dock.
Neandertalarnas samliv
Frågan om neandertalarnas samliv syftade till att försöka ta reda på hur pass aggressiva och
mordiska folk i allmänhet trodde att neandertalarna var. Var de sådana blodtörstiga bestar som
Danny Vendramini påstår? Nej, det var de inte. I alla fall inte inom den egna gruppen. En knapp
majoritet av de svarande trodde att neandertalarna var fredliga både på hemmaplan och när de
träffade på andra. Ungefär fyra av tio trodde att de var aggressiva mot andra, men nästan ingen tror
att de var det även inom gruppen. Genom att studera Burians bild än en gång går det att hitta en
möjlig förklaring till resultatet.
Den bild av neandertalarnas vardag som tidigare nämnts visar inte bara indikationer på att det
funnits en kultur. Så som de sitter eller står i bilden finns inga aggressiva tecken. Burian har fler
bilder av det här slaget. De visar indikationer på att neandertalarna var fredliga mot varandra, inom
gruppen åtminstone. Hur det blev när de mötte andra berättar inte bilderna.
Hudfärg
Frågan om vilken hudfärg de svarande trodde att neandertalaren hade genererade en viss kontrovers.
Nästan var femte svarande valde att skriva ett eget alternativ. Av dessa menade mer än hälften att
neandertalarna hade en hudton som var ”mittemellan”. Svarsalternativen ”ljus, som européer” eller
”mörk, som afrikaner” ansågs vara för snävt tilltagna.
Tanken bakom tilläggen ”som européer” och ”som afrikaner” var att inte behöva dela upp
mänskligheten i flera olika raser eller folkslag. Hudtonen hos européer skiljer sig stort mellan
nordbor och de som bor runt om Medelhavet. På samma sätt skiljer sig afrikanernas hudton. De
svarandes reaktioner är dock förståelig. Med tanke på att så många valde att skriva dit
mellanalternativet på egen hand är det troligt att fler medverkande hade valt det alternativet, om
möjligheten funnits redan från början.
Det är dock anmärkningsvärt att det avgjort största initiativet för att skriva dit mellanalternativet
kom från gruppen med obefintligt intresse. De med mycket stort intresse såg sig inte alls lika nödda
att ta till något mellanalternativ. Kanske var är så att de med mycket stort intresse visste att
neandertalarna levde under olika istider. På grund av det genomgick neandertalarna förändringar för
att anpassa sig till klimatet, där en av omställningarna troligen innebar att förlora hudens pigment.
Gemensamma barn
Den fråga som kanske mest har gäckat vetenskapen är ifall neandertalarna fick barn tillsammans med
Homo sapiens eller inte. Pinfärsk forskning som presenterades efter att undersökningen avslutat, inte
bara sade att det var så, den sade också att neandertalgener finns kvar bland den moderna människan
än idag (Hansson, 2010; Johansson, 2010).
Redan innan de resultaten kom var det många av de medverkande i undersökningen som trodde att
Homo neanderthalensis och Homo sapiens haft sex med varandra, och att det resulterat i tillökning i
familjen. Det var också flera medverkande som var väl medvetna om att det pågick undersökningar
med DNA. De två grupperna med det största intresset var därför särskilt ovilliga att välja ett av
alternativen – det kunde ju inom kort visa sig vara fel. Istället valde de att skriva in egna svar där de
sade sig vara mycket osäkra och att de ville vänta på resultaten från DNA-analyserna.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
23
Sammanfattningsvis
Generellt sett stämde åsikterna om neandertalarna bättre överens med forskningens teorier desto
större intresse de svarande hade. Men den klassiska bilden av den framåthukade, håriga
neandertalaren fanns kvar hos runt hälften av de medverkande.
Undersökning 2
Så gick det till
Till den andra undersökningen fick de medverkade titta på nio olika bilder av neandertalare på
internet. Bilderna bestod av sju fotografier av rekonstruktioner, en målning och en datorsimulering.
De ombads sedan att välja de bilder de tyckte stämde bäst respektive sämst överens med den egna
uppfattningen om hur neandertalarna såg ut. Dessa svar, tillsammans med ålder, utbildningsnivå och
intressenivå skickades sedan in via mail.
Totalt deltog 32 personer i undersökningen. Resultatet av den här undersökningen bör inte ses som
annat än en indikation på hur det kan vara. Antalet deltagare var endast så stort att det precis gick att
börja se en trend i svaren, åtminstone rörande den bäst överensstämmande bilden. Vilken den sämst
överensstämmande bilden var, blev snabbt tydligt.
Så gjordes bildurvalet
Med utgångspunkt i Rose’s (2007) åsikt om hur en innehållsanalys går till valdes bilderna som
ingick i undersökningen ut enligt följande kriterier:
1.
2.
3.
4.
5.
Verklighetstrogen. Bilden skulle ha en kontext som gav den en känsla av att målet varit att
skapa en verklighetstrogen bild av hur neandertalarna kan ha sett ut.
Tid för bildens tillblivelse. Det var tvunget att kunna placera in när bilden skapades för att
kunna jämföra den med vetenskapens kunskaper vid den tidpunkten och kontexten i stort.
Liknande kvalitet av bilderna. Bilderna var tvungna att ha jämförbar kvalitet i utförandet.
Enklare blyertsteckningar och svartvita fotografier fick inte placeras jämte nutida
avancerade helkroppsrekonstruktioner.
Samma kön. De allra flesta bilderna som figurerar i samhället är av manliga individer. Det
är först de senaste åren som det har blivit allt vanligare med kvinnliga rekonstruktioner.
För att inte riskera skiftande svar baserade på kön begränsades bildmaterialet till manliga
framställningar.
Karaktärsdrag och uttryck. Varje bild skulle representera en egen typ av neandertalare.
Bilderna i detalj
Bild 124
Den första bilden var den som John Gurche målade för National Geographics år 1996. Den här bilden
var en del av undersökningen eftersom den både skiljer sig från den klassiska bilden av
neandertalarna som Boule skapade, och den moderna bilden, så som Wilma. Denna bild ser mest av
allt ut som en muskelbyggare. Men sett till forskningen, som menar att neandertalarna var extremt
starka och stod lika upprätt som oss, är den här bilden inte mer fel än någon annan. Men fanns det
någon som tyckte så?
Bild 225
Detta är en av alla de bilder Zdenek Burian producerade, samma som diskuterades i kapitel 1,
Neandertalarnas utseende. Bilden representerade en av de mest klassiska återgivningarna av
neandertalarnas utseende.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
24
Bild 326
Denna bild representerade mest likhet med den moderna människan och minst med den klassiska
bilden av en neandertalare. Den skiljer sig inte så mycket från bild 7, i mer än att håret är blont. Det
blonda håret är dock en viktig skillnad med tanke på att nästan alla andra föreställningar av
neandertalarna har mörkt hår. Rekonstruktionen är skapad av John Gurche i år.
Bild 427
Danny Vendraminis framställning, som diskuterades i förra kapitlet, representerade den aggressiva
och mordiska bilden av neandertalarna.
Bild 528
För den som menade på att neandertalarna gick lite framåtlutade, men såg mer mänskliga ut än
Burians neandertalare, bild 2, fanns denna bild. Rekonstruktionen ser ut i enlighet med Blaschkes
neandertalare från slutet av 1930-talet.
Bild 629
Denna bild fick representera den starke och snälle, men lite korkade neandertalaren som såg ut
ungefär som oss. Den neandertalare som var fredlig, men hade en intelligens och en kultur som var
mindre utvecklad än vår vid den tiden.
Bild 730
Gurche, som även målade bild 1 och 3, skapade denna modell i år. De är samma bild som
diskuterades i kapitel 1, Neandertalarnas utseende. Det uppsatta håret gör att neandertalaren ser
ovanligt civiliserad ut. Det här är ingen dum halvapa, detta ser ut att vara en man som är lika
medveten som sig själv såväl som sin omgivning.
Bild 831
Rekonstruktionen som Stephen Brois skapade under 1990-talet har flera likheter med bild 7. Denna
erbjöd dock en helkroppsbild, vilket annars bara fanns av de mer aplika neandertalarna i bild 2 och 5.
Bild 932
Den sista bilden visar upp en filosoferande neandertalare. Han har flera drag i ansiktet som gör att
han ser lite mer ut som en apa än bild 3, 7 och 8, men kroppen ser mänsklig ut. Denna bild
inkluderades för dem som trodde att neandertalarna hade mer aplika drag, men inte var mer korkade
eller elaka för det – bara annorlunda.
Resultat och diskussion av bildundersökning 2
Se bilaga U2-Jamforelse, samt övriga betecknade U2 för fler detaljer. Bilagorna erbjuder ett komplett
resultat av undersökningarna, med bland annat exakta siffer- och procentuppgifter, samt de
oredigerade svaren från de medverkande som valde att skriva in egna svar istället för att välja bland
de svarsalternativ som fanns.
Den bäst överensstämmande bilden
Det visade sig snabbt att det var svårt för de svarande att välja ut den bild som stämde bäst överens
med den egna uppfattningen om hur neandertalarna såg ut. Flera av de svarande angav mer än ett
alternativ. Många av dem hade kortare eller längre utläggningar om hur de tänkte när de valde, just
för att de tyckte det var svårt att välja.
Med knappt 30 % av rösterna var det tillslut Burians neandertalare som flest tyckte stämde in bäst,
bild nr 2. På delad andra plats kom bild 8 och 9 med en knapp femtedel av rösterna vardera.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
25
Den sämst överensstämmande bilden
Hur svårt det nu var att bestämma sig för den bäst överensstämmande bilden, så var det betydligt
enklare att peka ut den bild som stämde sämst överens. Hela 84 % ansåg att bild nr 4 var den som såg
minst ut som en neandertalare. Och de kände sig säkra i sitt val. Sammanfattningsvis tyckte de att
varelsen på bilden var ett ”lågbudgetmonster”, ”en galen King Kong” och ett ”fantasifoster som
hämtat ut en mardröm”.
På andra plats kom bild nr 3, den blonde mannen, med 25 % av rösterna.
Den klassiska bilden växer fram
Det var intressant att se skillnaden mellan hur pass osäkra de svarande var när det gällde att välja ut
den som passade bäst, i kontrast till valet av den som stämde in sämst. De två bilder som fick
representera de sämst överensstämmande neandertalarna, bild 4 och bild 3, hade båda varsin roll i
undersökningen som de mest extrema framställningarna av neandertalare åt varsitt håll. Bild 4, även
det omnämnda monstret, var den mest extrema tolkningen av Boules åsikter om hur neandertalarna
såg ut. Bild 3, den blonde mannen, var den mest extrema tolkningen åt det motsatta hållet. Med tanke
på bild 3 och bild 7 var mycket lik, med hårfärgen som största skillnad, är det rimligt att anta att det
ljusa håret är det enskilda element som gör att en fjärdedel av rösterna ansåg att den blonda
neandertalaren stämde sämst. Ändå trodde 22 % av de lagda rösterna i undersökning 1 att
neandertalarna kunde ha haft blont hår, eller varierat som hos oss själva.
Av de som deltog lade visserligen majoriteten sina röster på den bild som stämde bäst överens på
Burians, men spridningen var ändå jämn. Efter att Burians bild, nr 2, fått 28 % av rösterna fick de
fyra följande bilder alla mellan 16-19 % av rösterna. Dessutom var det flera som lade mellan 2–4
röster på olika bilder. Det här tyder på att den gamla stereotypa bilden av neandertalarna visserligen
fortfarande lever kvar. Men den bilden är inte allt för stark längre, och antalet som tror på Boules
variant är färre än vad som förväntades när undersökningen inleddes. Men att ge neandertalaren
blont hår var tydligen att gå för långt. Mörkt ska det vara.
Det man kan utläsa ur detta är att neandertalarna generellt ansågs se ut som någonting mittemellan ett
aplikt monster och en vanlig människa. Och då är vi åter tillbaka till bild 2, Burians målningar.
Precis som resultatet i såväl denna som den förra undersökningen visar.
Så kunde undersökningarna gjorts bättre
För generös kategorisering
Det visade sig snart att de allra flesta, hela 75 %, oavsett ålder och utbildning, valde att kategorisera
sig i gruppen med ett intresse som var ”inte så stort”. Det stämmer antagligen att de allra flesta inte
var särskilt intresserade av forskningen kring neandertalare, så som undersökningen visar. Men det
för att kunna dra slutsatser baserat på intressenivå, och en därav troligen högre kunskapsnivå, hade
det varit bättre att inte ha en så generös formulering som ”inte så stort” uppenbarligen var.
Om villigheten att delta i undersökningarna
Det var svårt att hitta respondenter som hade ett stort eller mycket stor intresse för forskningen
kring neandertalarna. För att råda bot på det postades länken till undersökningarna på två
vetenskapliga forum. Den första undersökningen postades även i flera vetenskapliga grupper, både
svenska och engelska. Detta resulterade i något fler svarande med en högre intressenivå, men de allra
flesta valde ändå att kategorisera sig enligt ett inte så stort intresse.
Antalet som var villiga att delta i undersökning 1 var mycket större än undersökning 2. Detta
berodde antagligen på att den senare undersökningen inte var lika enkel att genomföra. För
undersökning 1 krävdes bara att den medverkande svarade på alla frågor och i slutet skickade in
svaren genom att klicka på en knapp. Den andra undersökningen krävde att den medverkande skrev
ett mail med sina svar och skickade in. Detta var ett moment som antagligen avskräckte många från
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
26
att svara. Det innebar också att den medverkande inte var helt anonym som i den första
undersökningen, även om alla svar garanterades anonym hantering.
Eftersom det gick trögt att få in svar till undersökning 2 i sådan mängd att det gick att utläsa en trend
postades länken till undersökningen på en annan typ av forum än ett vetenskapligt, nämligen
Familjeliv.se. Initiativet genererade dock inte mer än en eller kanske ett par svar. Det behöver inte ha
berott på bristande intresse för neandertalare så mycket som att Familjeliv.se är ett omfattande forum
för alla typer av ämnen. Den egna tråden dränktes snabbt under de som kom efter. Tråden blev helt
enkelt inte lika synlig som på de både vetenskapliga forumen.
Det är möjligt att resultatet från främst undersökning 1 hade fallit annorlunda ut om fler personer
utanför de vetenskapliga forumen och grupperna svarat. Som det är nu kommer majoriteten av
svaren från vetenskapligt intresserade personer, även om de ansåg att det egna intresset för just
neandertalare inte var så stort.
Valet mellan en mer nyanserad bild eller inte
Den första undersökningen innebar att de medverkande var tvungna att svar på tolv frågor med olika
alternativ. Frågorna som ställdes var ofta långa, och med 2–4 alternativ, också de ganska omfattande.
Det var det osäkert i vilken utsträckning detta skulle avskräcka människor från att medverka. Med
detta i beaktande utformades undersökningen så att den kunde genomföras stegvis. Förvånande nog
var det flera som i slutet skrev att de tyckte det varit en kul undersökning att genomföra. En sade sig
till och med ha fått sitt intresse väckt och ville läsa på mer om neandertalarna.
Det fanns dock ingen möjlighet att se hur många som avbrutit undersökningen, personer som kanske
hade fullföljt den om det varit färre frågor. Färre frågor hade å andra sidan gett en mindre detaljerad
bild av vad allmänheten tyckte. Som alltid måste man göra en avvägning. I det här fallet verkar det ha
funkat bra med fler frågor, trots att många säkert valde att avbryta mitt i.
Åtgärda problematiskt ordval
Några svarande reagerade på att det i frågeställningarna i den första undersökningen stod ”som oss”.
Till exempel ”Kultur. Jag tror att neandertalarna hade: En lika avancerad och utvecklas kultur som
oss.” De tyckte att det lät som att frågan syftade på en jämförelse mellan neandertalarna då och Homo
sapiens i nutid. Så var det på sätt och vis inte. Själva formerna för kultur var naturligtvis annorlunda
för Homo sapiens då. Men samtidigt är vi Homo sapiens än idag, på samma sätt som vi var det på den
tid våra förfäder delade jorden med neandertalarna. Och eftersom det rör sig om samma art var
graden av intelligens och möjligheten att utveckla en mer avancerad grad av kultur lika stor. Det är
dock förståeligt att en del medverkande reagerade på detta eftersom uttrycket kanske var lite väl
slarvigt.
Färre antal bilder
Resultatet i undersökning 2 hade antagligen blivit tydligare om det finnits färre bilder att välja på.
Sammanfattning av undersökningarna
Enligt undersökningarna såg neandertalaren enligt de flesta fortfarande ut som en hukande, hårig
varelse, som en människa med aplika drag och lägre intelligens än Homo sapiens. Det var dock inte så
många som förväntat som hade den klassiska bilden av neandertalarna. Flera av de som tyckte så hade
dessutom ganska snälla åsikter om hur neandertalarna var. Bara någon enstaka menade på att
neandertalarna var aggressiva och elaka varelser. För de övriga låg fokus mest på att neandertalarna
var nästan som oss, bara lite kortare och lite mindre smarta. De senaste rekonstruktionerna visar på
neandertalare som blivit allt svårare att skilja från den moderna människan. Föreställningen om
neandertalarnas förmodade egenskaper och utseende verkar onekligen ha blivit mjukare sedan de
placerades in i det mänskliga stamträdet för bortåt ett sekel sedan
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
27
Men eftersom drygt hälften av de svarande i båda undersökningarna trodde att neandertalarna såg ut i
enlighet med åsikterna i början av 1900-talet så fanns det ändå en skillnad gentemot den bild som
forskningen har idag. De som gärna läste om neandertalarna hade dock oftare åsikter om
neandertalarnas utseende och egenskaper som stämde bättre överens med vad forskningen säger idag.
När bilderna kommer från annat håll än vetenskapen
Som beskrivits i första kapitalet har bilder stor påverkan på hur vi uppfattar och ser saker. De båda
undersökningarna visade tydligt att gamla bilder har haft stor påverkan. Men de vetenskapliga
bilderna är inte de enda framställningarna som cirkulerar i samhället. Populärkulturen och
allmänheten i stort producerar i sin tur repliker av de vetenskapliga varianterna.
Neandertalarna tecknade av vanliga människor
För att skapa en än mer nyanserad bild av hur neandertalarna ser ut enligt vanliga människor gjordes
en sökning på ordet Neanderthal på det konstnärliga communityt Deviant Art. Deviant Art samlar
människor från hela världen som vill visa upp sina teckningar, målningar, fotografier och andra
kreativa alster.
Kvaliteten på medlemmarnas alster varierade stort, men det gick ändå att få ett hum om hur de flesta
föreställde sig neandertalarna. Den dominerande bilden av neandertalarna var, inte helt överraskande,
den framåthukande, håriga mannen med päls om höften, en klubba i handen, aplika drag i ansiktet och
mörkt hår med skägg. Inte hos alla, men hos tillräckligt många för att det skulle gå att konstatera att
den stereotypa bilden av neandertalaren lever kvar hos dem på Deviant Art.
Neandertalarna i nyhetsmedia
Nyhetsjournalistik förmedlar fel bild av neandertalarna
En annan orsak till varför den klassiska bilden av neandertalarna lever kvar kan bero på
nyhetsmedierna. Grundbulten i nyhetsmedier och journalistiken i stort är att det som sägs ska vara
sant. Att ha koll på källorna är en av de viktigaste sakerna för en journalist (Kovach & Rosenstiel,
2007). Men när det gäller bilderna av neandertlarana verkar det finnas ett undantag. För två år sedan
publicerade Guardian.co.uk en artikel om neandertalarna kallad Long-lost cousins (Rutherford,
2008). Till den lade de en bild av en neandertalare, nämligen fotot av den ännu inte färdigställda33
rekonstruktionen av mannen34 i Blaschkes neandertalgrupp från 1927-29. Den 17 maj 2010 låg
bilden fortfarande uppe.
Ett annat exempel är Vetenskapsradion (Sveriges Radio, 2010). På deras hemsida fanns samma datum
en artikel om neandertalarna, kompletterat av Schaaffhausens teckning av neandertalaren från år
1888.
Bildbyråer förmedlar felaktig information
Nyhetsmedierna får i sin tur ofta sina bilder från olika bildbyråer. Det försvårar ytterligare för den
som ändå vill undersöka bakgrunden till en specifik bild av en neandertalare.
En snabb sökning på Getty Images (Getty Images, 2010) på ordet Neanderthals resulterade i 22
bilder. Av dessa var fjorton stycken bilder som på olika vis föreställde en eller flera människor i
förhistorien. Elva stycken av dem var direkta karikatyrer av den framåthukande neandertalaren, av
neandertalaren som grottmänniska eller en blandning av båda. Av de tre återstående kunde två av
dem lika gärna vara Homo sapiens på istiden. Då återstod bara en enda teckning 35. Den föreställde en
man som står upprätt och nästan ser ut som oss. Huvudet är visserligen placerat lite för långt fram,
men det är ändå den enda bild av de 14 illustrationerna som bäst stämde överens med den senaste
forskningen, om än inte helt och hållet.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
28
En sökning på Time & Life Pictures (Time & Life Pictures, 2010), stödd av Getty Images, på ordet
Neanderthal gav totalt sex illustrationer eller fotografier av neandertalare. Ingen av dem var
uppdaterad enligt senaste forskningen även om en av dem hade börjat närma sig36. Dessutom
uppgavs fel information om flera av deras bilder. De båda bilderna längst ner till vänster, nr
50692158 och 50692160, av Zdenek Burian uppgavs vara skapade år 1900. Då var han inte ens född.
Det fanns inte ens information om att det var Burian som var den ursprungliga upphovsmannen. För
att kunna kolla att Gettys uppgifter stämde hade bildköparen behövt känna till, i det här fallet,
Burians bilder på förhand. Informationen kring Blaschkes rekonstruktion, bild 53368463, var också
fel.
iStock Photo är ytterligare en bildbyrå. Den var inte på något vis bättre. Sökningen på Neanderthals
resulterade i 133 träffar (iStock Photo, 2010). Av dem fanns endast en enda bild37 som på ett rimligt
sätt återgav neandertalarnas utseende, även om den såg mer ut som en docka än en riktig
rekonstruktion. Däremot fanns ett stort överflöd av karikatyrer som förstärker den klassiska bilden
av neandertalarna. Det gick att få lite information om bilderna när man klickade på dem. Ett
stickprov på en profilteckning 38 av vad som skulle föreställa en neandertalare gav upplysning om att
en ”antik illustration av ett neandertalhuvud” publicerats i en slags bildatlas år 1844 i Leipzig. Det
låter kanske bra och de verkligt första fossilen av neandertalarna hittades visserligen redan år 1829.
Men de erkändes inte som sådana förrän senare. Innan så skedde hade neandertalfossilen från år 1856
hittats och accepterats. Det är naturligtvis möjligt att bilden publicerades år 1844. Men inte under
namnet neandertalare. William King gav faktiskt inte de forntida fossilen sitt namn Homo
neanderthalensis förrän år 1863 (Drell, 2000; Müller & Schrenk, 2005).
Slutsats och analys
I första kapitlet beskrivs att bilder skapas enligt sociala och estetiska konventioner, och att de är
svåra att förändra. De första bilderna av neandertalarna framställde dem som en framåthukande,
hårig och lite korkad apmänniska. I det då rådande samhällsklimatet var det den bilden som
accepterades hos allmänheten, på samma sätt som den accepterades hos forskarna. Den har sedan
fortsatt leva vidare in i våra dagar.
Även individerna bakom yrkesroller inom nyhetsjournalistik och på bildbyråer verkar vara styrda
av samma krafter. Men det är allvarligt att nyhetsjournalister, redaktörer och bildbyråer inte
förefaller kunna byta inriktning. De verkar inte ens ifrågasätta bildmaterialet, och någon koll på vilka
fakta som är korrekt verkar inte finnas. De har vuxit upp med samma bild av neandertalarna som
resten av samhället så de ”vet” redan hur neandertalarna såg ut. Därför ifrågasätter de inte
bildmaterialet utan sprider det bara vidare. Det är helt enkelt svårt att ändra som är invant och
välkänt, precis som Yvonne Eriksson hävdar (2009).
Allmänheten verkar i högre grad än forskningen ha svårt att ändra den invanda bilden. Och då den
rådande bilden av neandertalaren är felaktig, i samband med dålig källkoll hos de som publicerar
bilderna, leder det till att läsarna återigen får se den framåthukade neandertalaren. Inte ens de som vet
hur det borde vara, forskarna, verkar göra något. Det inte konstigt att folk i största allmänhet inte har
en annan uppfattning än i dessa dagar.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
29
HUVUDDEL MED RESULTAT OCH ANALYS
– KAPITEL 3 –
Jämförelse mellan forskningens och allmänhetens syn
på neandertalare
Det har visat sig att drygt hälften av allmänheten fortfarande tror att neandertalarna såg ut som en
blandning mellan människa och apa. Framåtlutad och hårig, precis så som Burian illustrerade dem.
Vetenskapen menar å sin sida att det inte var mycket alls som skiljde neandertalarnas utseende från
vårt eget. Sammantaget går det att konstatera att det finns en miss-match mellan den professionella
och den allmänna uppfattningen om neandertalarna.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
30
AVSLUTANDE DISKUSSION
Avslutande diskussion
Den här rapporten skrevs med utgångspunkt i att pröva en hypotes om bilder: om det verkligen
stämmer att nya bilder bygger på gamla och att det är svårt att ändra en invand bild. Den hypotesen
har till stora delar visat sig stämma. Forskarna har arbetat under inflytande av de första bilderna,
även om de förhållandevis snabbt, i teorin åtminstone, tog avstånd ifrån dem. De formade en ny
hypotes om neandertalarnas utseende och egenskaper, baserat på vad det fossila materialet faktiskt
berättade. Men det var förvånande att se att forskarvärlden hade så svårt att ändra den stereotypa
bilden av neandertalarna. Det skulle dröja fram till slutet av 1900-talet innan den nya teorin började
synas i bilder och i rekonstruktioner.
När hypotesen applicerades på allmänheten blev det än tydligare att den stämde. Andelen som trodde
på den klassiska neandertalaren uppskattas till drygt hälften. Men många menade också att
neandertalarna var ungefär som oss, Homo sapiens, bara annorlunda. Och en förvånansvärt stor del
trodde inte på neandertalaren som en blodtörstig gorillalik varelse. Huruvida det beror på att svaren
till stor del kom från människor med ett generellt intresse för vetenskap i stort är svårt att säga. Det
vore intressant att se om och hur pass annorlunda utfallet blev om en bredare demografisk grupp
deltog.
Orsaker som gör att bilden får möjlighet att leva vidare
Dokumentationen och informationen kring de bilder av neandertalare som cirkulerar runt på
nyhetsmedier och hemsidor är ofta bristfällig eller saknas helt. Samtidigt utsätts inte bilderna för
lämplig källkritik. Istället hjälper bildbyråer och andra medier till med att visa upp felaktiga bilder
av neandertalarna, medan forskarvärlden tyst ser på.
Nyhetsmedias och bildbyråernas ansvar
Det var förvånande att komma fram till att nyhetsmedier och bildbyråer till stor del är en av tjuvarna
i dramat i att sprida den felaktiga bilden av neandertalarna. Och det var skrämmande att se hur Time
& Life Pictures, med hjälp av Getty Images, två välkända bildleverantörer, kunde erbjuda så totalt
utgångna bilder – och det tillsammans med flera rent felaktiga uppgifter.
Vilket ansvar anser nyhetsmedia och bildbyråer de har till att en stor del av befolkningen har en falsk
bild av neandertalarna? Varför anser de inte att det är lika viktigt att informationen kring bilderna är
korrekt, så som med andra källor? Vem anser de har det yttersta ansvaret för att allt bildmaterial de
levererar och publicerar är korrekt? Även om bildbyråerna inte har en kritiskt granskande roll, utan
mer finns till för att erbjuda relevanta bilder till nyhetsmedia, varför kollar inte journalisterna upp
att det materialet de får i sina händer faktiskt stämmer? För journalistiken har en granskande roll.
Det är till stor del det som skiljer den skrivarrollen från författare, krönikörer och alla andra
skribenter som florerar runt i samhället. Både i nutid och för femtio år sedan.
Vill nyhetsmedia verkligen använda och publicera bilder av neandertalarna bör journalisterna
använda bilder som så nära som möjligt stämmer överens med forskningen. Och vet de inte hur de
senaste rönen lyder, ja då är det bara att ta reda på det. Eller publicera fotot att ett fossil istället. Det är
i alla fall den minst felaktiga bild som går att använda.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
31
Forskarvärldens ansvar
Riktigheten och aktualiteten till de bilder som används till media ifrågasätts inte, inte ens av de som
vet: forskarna. Varför väljer forskarvärlden att inte reagera på den missuppfattning som finns i
samhället? Även om de inte kan känna till exakt hur stor del av en befolkning som tror på den
klassiska, felaktiga bilden så måste väl även forskarna har kommit över tidningsartiklar och
hemsidor där den inkorrekta bilden allt som oftast figurerar?
Ända sedan de första fossilen upptäcktes har flera teckningar och rekonstruktioner av
neandertalarnas förmodade utseende skapats, under inflytande av olika forskare på området. Så det
finns av allt att döma en önskan hos forskare att ta fram en bild av hur neandertalarna kan ha sett ut.
Bildmaterialet är uppenbarligen viktigt. Så varför tas det inte omhand bättre?
Slutligen
Bilder har onekligen stor makt att manipulera och få oss att tro något som kan vara såväl sant som
falskt. Och när en viss typ av visuell framställning väl fått fotfäste är det svårt att ändra
uppfattningen. Den här rapporten har fokuserat på bilder av neandertalare och hur en inkorrekt bild
av dem är rådande i samhället. Den stereotypa föreställningen om neandertalaren är knappast den
enda felaktiga som cirkulerar runt om i tidningar, på internet och andra medier. Alla de som jobbar
med bilder inom vitt skilda branscher bör vara medvetna om bildens enorma makt och hur den kan
lura en hel värld. Hur bilden medvetet eller omedvetet, kan teckna upp en falsk uppfattning som
tillåts gro och växa, bara för att den aldrig blir ifrågasatt.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
32
KÄLLFÖRTECKNING
Källförteckning
Allt om Vetenskap, 2008-04-22. Neandertalarna talar igen. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=2134
Balter, Michael. 2009. Bringing Hominins back to life. Science, 10 juli. Vol. 325. no. 5937, pp. 136 139 DOI: 10.1126/science.325_136. Tillgänglig 2010-05-23:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/summary/325/5937/136
Berg, Lasse. 2005. Gryning över Kalahari. Ordfront Stockholm.
Boer, Bart de & Fitch, W Tecumseh. 2010. Computer Models of Vocal Tract Evolution: An Overview
and Critique. Adaptive Behavior 2010; 18; 36. Doi: 10.1177/1059712309350972. Elektronisk
version.
Cartwright, Lisa & Sturken, Marita. 2003. Practises of looking. An introduction to visual culture.
Oxford University Press.
Cole, .1972. The Neanderthals. Bulletin, Field Muesum of Natural History, Chicago. Tillgänglig
2010-05-21: http://biodiversitylibrary.org/page/3742357#196
Coon, Carleton Stevens, 1939. The Races of Europe. 4. Non-sapiens Pleistocene Fossil Men.
Tillgänglig 2010-05-20: http://carnby.altervista.org/troe/troe.htm
Daynes, Elisabeth. 2008. Elisabeth Daynes. Atelier Daynes. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.daynes.com/en/biography.php#
d’Errico, Franscesco. 2007. The Origin of Humanity and Modern Cultures: Archaeology’s View.
Diogenes, 54; 122. Doi: 10.1177/0392107077652.
Drell, Julia R.R., 2000. Neanderthals: A History of Interpretation. Oxford Journal of Archeaology, 19,
1–24. Elektronisk version.
Eriksson, Yvonne. 2009. Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text. Nordstedts
Akademiska förlag.
Field, Henry. 1933. Prehistoric Man. Hall of the stone age of the old world. Field Museum of Natural
History, Chicago. Tillgänglig 2010-05-21: http://www.biodiversitylibrary.org/item/25187#6
Farrington, Olvier C. & Field, Henry. 1929. Neanderthal (Mousterian) Man. Field Museum of
Natural History, Chicago. Tillgänglig 2010-05-21: http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#0
Foley, Jim. 2008. Images of Neanderthals. Talking Origins. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.talkorigins.org/faqs/homs/savage.html
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
33
Getty Images. 2010. Sökning på ordet Neanderthals. Tillgänglig 2010-05-21:
http://www.gettyimages.se
Gurche, John. 2010. Privat kontakt via e-mail.
Gurche, John. 2010. Blond neandertalare. Tillgänglig 2010-05-23:
http://www.gurche.com/main_frameset.htm
Hansson, Markus. 2010. Svante Pääbo – Med neandertalare i generna. Sveriges radio, P1.
Tillgänglig 2010-05-21:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4313&artikel=3692990
Hochman, Jiri. 2010. Tillgänglig 2010-05-23: http://www.zdenekburian.com/
Hofreiter, Michael; Lalueza-Fox, Carles & Römpler, Holger. 2007. Red hair and freckles.
Genetic studies show that some Neanderthals may have had red or fair hair and lighter coloured
skin. Max Planck Society. Tillgänglig 2005-05-20:
http://www.mpg.de/english/illustrationsDocumentation/documentation/pressReleases/2007/pressR
elease200710261/index.html
iStock Photo. 2010. Sökning på ordet Neanderthal. Tillgänglig 2010-05-17:
http://www.istockphoto.com
Johansson, Roland. 2010. Våra förfäder hade sex med neandertalare. Dagens Nyheter. Tillgänglig:
2010-05-21: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vara-forfader-hade-sex-med-neandertalare1.1089762
Jordan, Paul. 1999. Neanderthal. Sutton Publishing.
Kovach, Bill & Rosenstiel, Tom. 2007. The elements of journalism. What newspeople should know
and the public should expect. Three Rivers Press, New York.
Krause, Johannes et al. 2007. The Derived FOXP2 Variant of Modern Humans Was Shared with
Neandertals. Current Biology, doi:10.1016/j.cub.2007.10.008.
Lambert, David. (1987). Den förhistoriska människan. Forum.
Leakey, Richard E. 1981. Människans ursprung. Bonnier Fakta.
Mathé, Barbara. 2010. Privat kontakt via e-mail.
Mitchell, W.T.J. 2005. What do pictures want? The lives and loves of images. The University of
Chicago Press.
Mladina, Ranko; Skitarelic & Vukovic, Katarina. 2009. Why do humans have such a promonent
nose? The final result of phylogenesis: A significant reduction of the splanchocranium on account of
the neurocranium. Medical Hypotheses. Doi: 10.1016/j.mehy.2009.03.045
Müller, Stephanie & Schrenk, Friedmann, 2005. The Neanderthals. Routledge.
National Geographics. 2008. Neanderthal Model Is First Replica of Extinct Human Species Based on
DNA. Tillgänglig 2010-05-20:
http://blogs.nationalgeographic.com/blogs/news/chiefeditor/2008/09/neanderthal-woman-is-firstrep.html
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
34
NESPOS, 2009. Engis 2. Tillgänglig 2010-05-23:
https://www.nespos.org/display/PublicNesposSpace/Engis+2
Nrm.se. 2010. Mer om den Mänskliga resan. Tillgänglig 2010-06-04:
http://www.nrm.se/sv/meny/besokmuseet/utstallningar/denmanskligaresan/meromdenmanskligare
san.5716.html
Palmer, Dr. Douglas. 2007. The Origins of Man. An Illustrated History of Human Evolution. New
Holland Publishers Ltd.
Perlman, David. 1998. Neanderthals Were Built to Talk. Fossil study finds vocal capability like that
of humans. Tillgänglig 2010-05-20: http://articles.sfgate.com/1998-0428/news/17718882_1_human-evolution-skulls-anthropologists
Rose, Gillian. 2007. Visual Methodologies. An introduction to the interpretation of visual materials.
SAGE Publications. Andra upplagan.
Rosendahl, Wilfried. 2010. Personlig kontakt via mail. Reiss Engelhorn Museen i Tyskland.
Tillgänglig 2010-05-21: http://www.rem-mannheim.de/
Rutherford, Adam. 2008. Long-Lost Cousin. Tillgänglig 2010-06-04:
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/aug/12/evolution.genetics
Sveriges Radio. 2010. Neandertalaran var byggt för ett kallt klimat. Vetenskapsradion. Tillgänglig
2010-05-21: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3679770
SOTT. 2009. CSI Stone Age: Did Humans Kill Neanderthals? Tillgänglig 2010-05-23:
http://www.sott.net/articles/show/189976
Teramani, Jeffrey. 1981. Science 81 Celebrates 2nd Anniversary. Science, 2 October 1981 214: 50-51.
doi: 10.1126/science.214.4516.50
The Age Company. 2006. Origin of a Big Idea. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.theage.com.au/news/in-depth/origin-of-a-big-idea/2006/01/02/1136050390209.html
The American Museum of Natural History. 2010. Tillgänglig 2010-05-21:
http://www.amnh.org/exhibitions/permanent/humanorigins/history/neanderthals3.php
The Gazette. The Neanderthal Man Not too Strange. Tillgänglig 2010-05-20:
http://news.google.com/newspapers?id=uZgkAAAAIBAJ&sjid=oqAFAAAAIBAJ&pg=2061%2C2
079415
Thomas, Herbert. 1996. Urtidsmänniskan. Berghs Förlag AB
Time & Life Pictures. 2010. Sökning på ordet Neanderthal. Tillgänglig 2010-05-21:
http://www.timelifepictures.com
Trinkaus, Erik, 1978. Hard Times Among the Neanderthals. Natural History. Tillgänglig 2010-0520: http://www.ghosttn.com/History/Anthropology/Hard%20Times%20-Neanderthals.pdf
Vendramini, Danny. 2010. Them and us, hemsida. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.themandus.org/
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
35
Vendramini, Danny. 2009. 8 - The Creature revealed. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.themandus.org/ebook_chapter_8.PDF
Wade, Nicholas. 2003. Why Humans and Their Fur Parted Ways. Tillgänglig 2010-05-20:
http://www.nytimes.com/2003/08/19/science/19HAIR.html?pagewanted=1
Wolf, Josef, 1989. Människans urtid. Vårt släktes utveckling under en miljon år. Nordstedts förlag.
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
36
KÄLLFÖRTECKNING
Bildförteckning
Om länkarna inte fungerar kan det bero på radbryt i länken. Kopiera i så fall hela länken och klistra in
manuellt i webbläsaren. Då borde det fungera. Tänk på att länkarna många gånger är långa och bryts
lite hur som helst utan att adressen är kortare. Varje länk börjar undantagslöst med http:// och kan
sträcka sig över flera rader.
Det är också möjligt att den aktuella länken blivit nerplockad från ägaren till hemsidan. Då finns det
tyvärr inte så mycket att göra.
Länkarna fungerade korrekt senast 2010-05-20.
1 http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9b/Neanderthaler_Fund.png
2 https://www.msu.edu/~heslipst/contents/ANP440/neanderthalensis.htm
3 http://www.yorku.ca/kdenning/images/kupka.jpg
4 http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#10, http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#14,
http://img72.imageshack.us/img72/4008/apgneanderthal070626msvd4.jpg.
5 http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#20, http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#24.
6 http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#28
7 http://www.biodiversitylibrary.org/item/25187#16,
http://www.artsetsocietes.org/images/neandertalfieldmuseumface.jpg.
8 http://www.zdenekburian.com/images/imgb041.jpg
9 http://biodiversitylibrary.org/page/3742357
10 http://www.the-goldenrule.name/Marriage_Hera-Juno_FIG_Homo-erectus/home_files/image135.jpg
11 Lambert, David (1987). Den förhistoriska människan. Forum. s.138.
12 http://www.talkorigins.org/faqs/homs/amnhntal.jpg, http://www.zmescience.com/wpcontent/uploads/2009/05/neanderthal_2d.jpg.
13 http://ngm.nationalgeographic.com/2008/10/neanderthals/neanderthals-photography
14 http://www.daynes.com/en/reconstructions/neanderthal-4.php
15
http://humanorigins.si.edu/sites/default/files/imagecache/lightbox/images/landscape/neanderthalensis_JG_
Recon_Head_CC_3qtr_lt_l.jpg, http://www.gurche.com/main_frameset.htm,
http://www.wired.com/images_blogs/wiredscience/2010/05/gurche_neanderthal.jpg.
16 http://www.yorku.ca/kdenning/images/evolution%20images/402neans.jpg
17 http://www.gurche.com/webgraphics/homo_neand_155h_fs.gif
18 http://www.themandus.org/neanderthal_front.jpg, http://www.themandus.org/Neanderthal_profile.jpg,
http://www.themandus.org/neanderthal_with_spear.jpg,
http://www.themandus.org/neanderthal_hunting.jpg.
19 http://www.popularhistoria.se/cache/ttf/0eed1d96f0eeb973ca.jpg
20 http://static.open.salon.com/files/neanderthal_narrowweb__300x340,01254788729.jpg
21 http://biodiversitylibrary.org/page/3742357#198,
http://www.fof.se/tidning/2006/6/mysteriet-med-pekingmanniskan.
22
http://www.google.com/images?um=1&hl=sv&client=safari&rls=en&tbs=isch%3A1&sa=1&q=cave+man&aq
=f&aqi=g-s1&aql=&oq=&gs_rfai=. (100511)
23 http://www.muzeumpraveku.sk/img/neandertalec2.jpg.
Även: Wolf, Josef, 1989. Människans urtid. Vårt släktes utveckling under en miljon år. Nordstedts förlag. s.
82-83.
24 http://www.gurche.com/webgraphics/homo_neand_155h_fs.gif
25 http://www.zdenekburian.com/images/imgb041.jpg
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
37
26 http://www.gurche.com/webgraphics/homo_neand_jhnead_wall3_fs.jpg
27 http://www.themandus.org/neanderthal_with_spear.jpg
28 http://www.independent.co.uk/multimedia/archive/00043/neanderthal2_43183s.jpg
29 http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/article217628.ece/ALTERNATES/img514x344/
30
http://humanorigins.si.edu/sites/default/files/imagecache/specimen_med_land/images/landscape/neandert
halensis_JG_Recon_Head_CC_3qtr_lt_l.jpg,
http://www.gurche.com/webgraphics/homo_neand_656_fs.gif.
31 http://www.talkorigins.org/faqs/homs/amnhntal.jpg,
http://www.wired.com/images_blogs/wiredscience/images/2008/08/26/neanderthal.jpg.
32 http://1.bp.blogspot.com/_ktkCUY4H8Q/SxMCECC75nI/AAAAAAAAAAU/G9mB_uklpPE/s320/090108-neanderthal-vmed.widec.jpg
33 http://static.guim.co.uk/sys-images/Guardian/Pix/pictures/2008/08/12/neanderthal_460x276.jpg,
http://www.donsmaps.com/images11/frstchIMG_0170sm.jpg
34 http://biodiversitylibrary.org/page/2848105#14
35 http://cache2.assetcache.net/xr/56258287.jpg?v=1&c=NewsMaker&k=3&d=879A7008EBFF0E9D9D3F33642C549739066C62E203
B05B2EB3DF2B9629DBF6FF12B0E1FBD1DFCDF5
36 http://cache.gettyimages.com/xt/72385370.jpg?v=1&g=fs2|0|TIMELP|85|370&s=1
37 http://www.istockphoto.com/stock-photo-3743546-neanderthal-man.php
38 http://www.istockphoto.com/stock-photo-10305478-neanderthal-head-antique-scientific-illustrations.php
© Pernilla Lindblom 2010, Grafisk design & kommunikation, Linköpings universitet
Examinationsarbete: Neandertalaren avbildad.
38
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning1: Jämförelse
1
Undersökning 1: Jämförelse
Mi< intresse kan beskrivas som:
Mycket stort
Totalt: 10
Antal
Procent
Stort
Totalt: 28
Antal
Procent
Inte så stort.
Totalt: 151
Antal
Procent
Obefintligt
Totalt: 11
Antal
Totalt
Totalt
200
Procent Antal
Procent
Ålder
Upp Bll 20 år.
1
10%
0
0%
3
2%
0
0%
4
2%
21-­‐30 år
5
50%
9
32%
68
45%
7
64%
89
45%
31-­‐40 år
1
10%
8
29%
40
26%
2
18%
51
26%
41-­‐50 år
2
20%
5
18%
32
21%
2
18%
41
21%
51-­‐60 år.
1
10%
2
7%
6
4%
0
0%
9
5%
60+ år
0
0%
1
4%
2
1%
0
0%
3
2%
Utbildning. Du kan välja flera alternaEv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Grundskola.
0
0%
5
18%
56
37%
5
45%
66
33%
Gymnasium.
3
30%
14
50%
59
39%
8
39%
84
42%
Universitet/högskola.
9
90%
20
71%
128
85%
7
85%
164
82%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
0
0%
15
10%
0
10%
15
8%
Annat.
1
10%
1
4%
6
4%
0
4%
8
4%
Vår direkta förfader. 1
10%
4
14%
18
12%
2
18%
25
13%
En nära släkBng Bll oss. 9
90%
22
79%
121
80%
8
73%
160
80%
Inte alls släkt med oss.
0
0%
1
4%
7
5%
1
9%
9
5%
Jag tror inte på evoluBonen.
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
Annat.
0
0%
1
4%
5
3%
0
0%
6
3%
EvoluEonen. Jag tror aP neandertalaren var:
Intelligens. Jag tror aP neandertalaren var:
Intelligentare än oss. 0
0%
2
7%
3
2%
0
0%
5
3%
Lika intelligenta som oss. 3
30%
12
43%
42
28%
2
18%
59
30%
Inte lika intelligenta som oss.
6
60%
12
43%
94
62%
8
73%
120
60%
Annat: 1
10%
2
7%
12
8%
1
9%
16
8%
En lika avancerad och utvecklad kultur som oss.
2
20%
3
11%
15
10%
0
0%
20
10%
En enklare form av kultur, inte lika utvecklad.
7
70%
23
82%
121
80%
10
91%
161
81%
Ingen kultur alls.
0
0%
1
4%
3
2%
0
0%
4
2%
Annat. 1
10%
1
4%
12
8%
1
9%
15
8%
Hade e< talat språk, lika utvecklat som vårat. 4
40%
5
18%
12
8%
0
0%
21
11%
Hade e< talat språk, inte lika utvecklat. 5
50%
17
61%
97
64%
7
64%
126
63%
Kunde frambringa ljud, men inte språk.
1
10%
4
14%
34
23%
3
27%
42
21%
Annat:
0
0%
2
7%
8
5%
1
9%
11
6%
Skickliga jägare: kunde fälla stora, farliga byten.
8
80%
24
86%
126
83%
10
91%
168
84%
Mindre skickliga jägare, kunde fälla enklare byten.
2
20%
3
11%
20
13%
1
9%
26
13%
Enbart asätare och kunde inte jaga alls. 0
0%
0
0%
1
1%
0
0%
1
1%
Vegetarianer: åt inte kö<, därför jagade de inte.
0
0%
1
4%
1
1%
0
0%
2
1%
Annat. 0
0%
0
0%
3
2%
0
0%
3
2%
Som hjälptes åt: undvek bråk med andra. 4
40%
15
54%
74
49%
6
55%
99
50%
Som hjälptes åt, var krigiska, aggressiva mot andra.
6
60%
6
21%
64
42%
5
45%
81
41%
Som var krigiska, aggressiva inom och utanför.
0
0%
3
11%
7
5%
0
0%
10
5%
Annat:
0
0%
4
14%
6
4%
0
0%
10
5%
Kultur. Jag tror aP neandertalaren hade: Språk. Jag tror aP neandertalaren: Jakt. Jag tror aP neandertalarna var:
Samliv. Jag tror aP neandertalarna levde i grupper: © Pernilla Lindblom 2010
Undersökning1: Jämförelse
2
Gemensamma barn. Jag tror aP neandertalaren och homo sapiens:
Fick barn ihop: a< deras släkBngar lever idag. 2
20%
6
21%
37
25%
2
18%
47
24%
Fick barn ihop, deras ä<lingar lever inte bland oss. 3
30%
9
32%
43
28%
2
18%
57
29%
De fick inga barn ihop. 2
20%
6
21%
62
41%
6
55%
76
38%
Annat:
3
30%
7
25%
9
6%
1
9%
20
10%
Fick barn ihop, men det finns inga gener kvar.
0
0%
3
11%
2
1%
0
0%
5
3%
Mycket osäkra svar. 3
30%
3
11%
6
4%
0
0%
12
6%
Totalt som tror på barn ihop på något vis:
5
50%
18
64%
82
54%
4
36%
109
55%
Lång och kraaig.
2
20%
5
18%
19
13%
0
0%
26
13%
Kort och kraaig.
7
70%
22
79%
125
83%
9
82%
163
82%
Lång och smärt.
0
0%
1
4%
1
1%
1
9%
3
2%
Kort och smärt. 1
10%
0
0%
5
3%
1
9%
7
4%
Annat. 0
0%
0
0%
1
1%
0
0%
1
1%
Rakt och upprä<, som oss. 7
70%
19
68%
70
46%
4
36%
100
50%
Lä< hukande framåt.
3
30%
8
29%
78
52%
5
45%
94
47%
Kraaigt hukande, som en schimpans. 0
0%
1
4%
3
2%
2
18%
6
3%
Annat: 0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
Mer kroppsbehåring än oss. 6
60%
20
71%
120
79%
9
82%
155
78%
Lika mycket kroppsbehåring som oss.
4
40%
6
21%
29
19%
2
18%
41
21%
Mindre kroppsbehåring än oss eller ingen alls.
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
0
0%
2
7%
2
1%
0
0%
4
2%
Kroppsform. Jag tror aP neandertalaren var: GångsEl. Jag tror aP neandertalaren gick:
Kroppsbehåring. Jag tror aP neandertalaren hade:
Hårfärg. Du kan välja flera alternaEv. Jag tror aP neandertalaren hade:
Blont Bll ljusbrunt hår.
4
40%
8
29%
21
14%
1
9%
34
17%
Ljusbrunt Bll mörkbrunt hår.
6
60%
16
57%
105
70%
8
73%
135
68%
Svart hår.
2
20%
9
32%
47
31%
4
36%
62
31%
Rö< hår.
6
60%
10
36%
32
21%
1
9%
49
25%
Annat:
1
10%
4
14%
13
9%
0
0%
18
9%
5
50%
11
39%
38
25%
2
18%
56
28%
Ljus, som europeér. 8
80%
18
64%
86
57%
4
36%
116
58%
Mörk, som afrikaner.
1
10%
5
18%
38
25%
3
27%
47
24%
Annat:
1
10%
5
18%
27
18%
4
36%
37
19%
Mi<emellan.
0
0%
2
7%
17
11%
4
36%
23
12%
Samma variaBon som homo sapiens. 1
10%
2
7%
3
2%
0
0%
6
3%
Totalt antal som tror på en variaBon: Hudfärg. Jag tror aP neandertalarens hud var:
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Mycket stort intresse.
1
Undersökning 1: Mycket stor intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Mycket stort. Jag uppsöker aktivt vetenskapliga artiklar i ämnet.
Totalt antal:
svenska
2 stycken
engelska
8 stycken
Totalt
10 stycken
Ålder
Upp =ll 20 år.
0
0%
1
50%
1
10%
21-­‐30 år
1
50%
4
50%
5
50%
31-­‐40 år
0
0%
1
13%
1
10%
41-­‐50 år
1
50%
1
13%
2
20%
51-­‐60 år.
0
0%
1
13%
1
10%
60+ år
0
0%
0
0%
0
0%
Grundskola.
0
0%
0
0%
0
0%
Gymnasium.
0
0%
3
38%
3
30%
Universitet/högskola.
2
100%
7
88%
9
90%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat.
University., Assoc. Electron. Eng Tech., B.S. Chem. (Honors), M.D., Psychiatry Cer=ficate, Fellow Am. Psychotherapy Assoc.
0
0%
1
13%
1
10%
Utbildning. Du kan välja flera alternaBv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
EvoluBonen. Jag tror aM neandertalaren var:
Vår direkta förfader. 0
0%
1
13%
1
10%
En nära släk=ng =ll oss. 2
100%
7
88%
9
90%
Inte alls släkt med oss.
0
0%
0
0%
0
0%
Jag tror inte på evolu=onen.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat.
0
0%
0
0%
0
0%
Om jag skulle beskriva neandertalarens utseende och egenskaper för en treåring skulle jag säga så här: This was a primate like us. Their fathers were not as tall as daddy. Their mothers were not as tall as your mother. The fathers and mothers were much taller than you. I would guess a full grown male, you know like your father is a male, would have been to your daddy's shoulder. The mothers were, I would guess, about your mother's shoulder heighth. The reports say these people had hair all over their bodies not just on their heads. Their hands, feet and faces were not covered with the hair. In that way, they looked a liile like Chimpanzees. You know the animal you saw in the zoo yesterday dressed like a liile boy? He was holding the hand of the lady dressed in the yellow jumper suit. (Checking for recogni=on in the eyes of the 3 yo then going on.) Well the Neanderthals walked beier, more like humans do. That is because they could stand up beier than that liile Chimpanzee you saw. The hands of the Chimpanzee looked kinda odd, right? (Checking for recogni=on again.) The hands of the Neanderthals would also be a liile odd. The top would have more hair than a human's hands but not as "furry" as the Chimpanzee's hands. The fingers of Neanderthal were longer than human's hands; making Neanderthal's hand larger than a human's hand. I do not know if it were wider. Neanderthal's feet were longer than a human's feet. I believe, but I am not sure, the hair on the legs came down on to Neanderthals feet past the ankle.
I think Neanderthal could do more with his toes than a human can. I mean like the Chimpanzee. You saw him climb that fence with both his hands and feet yesterday. Yes, it was good how he came back to the lady when she asked him to come down. The banana helped. That liile fellow held the banana with a foot and peeled with his right hand, while he was hanging on to the lady with his other hand. (Child smiling) I think that liile fellow loves bananas. See that is what I mean about Neanderthals, they could use their feet to be extra hands. Well maybe not as well as the Chimpanzees, but a lot beier than us. From the back the Neanderthals had hair all down their back and legs. You did not get to see the Chimpanzee's back because he was dressed. You know one of the main reasons we humans wear clothes is to protect us from the weather. Normally we do not dress an animal. You saw the other zoo animals and they were not in clothes. You might have seen the neighbor's dog have a bandana, but he does not need it. Well some=me in the future you most likely will see a Chimpanzee not dressed. And you might think he looks odd from the back. There is hair every where except around their boiom and it is red. It kinda s=cks out. I think Neanderthals may have had a hairless red boiom as well but it most likely did not s=ck out. Remember Neanderthals stood upright beier. The red spot with no hair might be much smaller than the Chimpanzee's. I really do not know for sure. Neanderthalaren var kradig och storväxt med grova anletsdrag, stor näsa och djupt liggande ögon under kradiga okbågar. Hon/han var ljushyad och klädd i kläder och enkla skor av läderbindor. Hon/han använde jaktvapen som korta spjut med flintspets, och levde i familjegrupper som var ganska små, edersom de bara levde av jakt och samlande. Ibland slogs de olika grupperna och de åt sina dödade fiender, men sin egen familj tyckte de om och begrov med blommor. Hon hade inga husdjur och brände inte lera =ll krukor, men hade kanske påsar i skinn.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Mycket stort intresse.
2
Såsom sagornas troll.
very similar, possibly indis=nguishable to humans with a larger brow and larger nose. most likely intelligent, possibly with concepts of spirituality and the aderlife. Strong with heavy brows and popeye arms.
They are an ex=nct species that is related to us human "kind of like an distant cousin of the past" Neanderthals were small powerful creatures. They resembled modern humans closely but had slightly different faces. They had a hard ridge that crossed their forehead above the brow, slightly longer faces and larger, longer noses.
Big eyebrows, more facial hair, a bit shorter and broader in posture
eh?
They were big, strong, had red hair, long arms, and were smart but not as smart as us.
Intelligens. Jag tror aM neandertalaren var:
Intelligentare än oss. 0
Lika intelligenta som oss. Inte lika intelligenta som oss.
Annat: 0%
0
0%
0
0%
0
0%
3
38%
3
30%
2
100%
4
50%
6
60%
0
0%
1
13%
1
10%
Op=on 4.
Kultur. Jag tror aM neandertalaren hade: En lika avancerad och utvecklad kultur som oss.
0
0%
2
25%
2
20%
En enklare form av kultur, men inte lika utvecklad som vår.
2
100%
5
63%
7
70%
Ingen kultur alls.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat. 0
0%
1
13%
1
10%
Hade ei talat språk, lika utvecklat som vårat. 2
100%
2
25%
4
40%
Hade ei talat språk, men inte lika utvecklat som vårat. 0
0%
5
63%
5
50%
Kunde frambringa ljud, men inte så avancerat ai det kan klassas som språk.
0
0%
1
13%
1
10%
Annat:
0
0%
0
0%
0
0%
Skickliga jägare som kunde fälla stora, farliga byten.
2
100%
6
75%
8
80%
Mindre skickliga jägare, men kunde fälla enklare, mindre farliga byten.
0
0%
2
25%
2
20%
Enbart asätare och kunde inte jaga alls. 0
0%
0
0%
0
0%
Vegetarianer och åt inte köi, därför jagade de inte.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Different.
Språk. Jag tror aM neandertalaren: Jakt. Jag tror aM neandertalarna var:
Samliv. Jag tror aM neandertalarna levde i grupper: Som hjälptes åt och undvek bråk med andra grupper.
0
0%
4
50%
4
40%
Som hjälptes åt, men var krigiska och aggressiva mot andra grupper.
2
100%
4
50%
6
60%
Som var krigiska och aggressiva både inom och utanför gruppen.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
0
0%
0
0%
0
0%
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Mycket stort intresse.
3
Gemensamma barn. Jag tror aM neandertalaren och homo sapiens:
Fick barn ihop och ai deras släk=ngar lever ibland oss idag. 0
0%
2
25%
2
20%
Fick barn ihop, men deras äilingar lever inte bland oss idag. 0
0%
3
38%
3
30%
De fick inga barn ihop. 0
0%
2
25%
2
20%
Annat:
2
100%
1
13%
3
30%
Lång och kradig.
1
50%
1
13%
2
20%
Kort och kradig.
1
50%
6
75%
7
70%
Lång och smärt.
0
0%
0
0%
0
0%
Kort och smärt. 0
0%
1
13%
1
10%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Rakt och uppräi, som oss. 1
50%
6
75%
7
70%
Läi hukande framåt.
1
50%
2
25%
3
30%
Kradigt hukande, som en schimpans. 0
0%
0
0%
0
0%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Mer kroppsbehåring än oss. 1
50%
5
63%
6
60%
Lika mycket kroppsbehåring som oss.
1
50%
3
38%
4
40%
Mindre kroppsbehåring än oss eller ingen alls.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
0
0%
0
0%
0
0%
Blont =ll ljusbrunt hår.
1
50%
3
38%
4
40%
Ljusbrunt =ll mörkbrunt hår.
1
50%
5
63%
6
60%
Svart hår.
0
0%
2
25%
2
20%
Röi hår.
1
50%
5
63%
6
60%
Annat:
1
50%
0
0%
1
10%
Ljus, som europeér. 2
100%
6
75%
8
80%
Mörk, som afrikaner.
0
0%
1
13%
1
10%
Annat:
0
0%
1
13%
1
10%
Svårt det där. Mitokondrieanalysen talar emot, men det är ju stor risk gför gene=ska flaskhalsar och det underfsökta materialet litet, det finns ju en del spekula=oner rörande fynd från Spanien, men jag kan med ärlighet bara säga: inget tyder på det, men helt omöjligt är det ju inte. De hade kullturellt utbyte hur som helst, det ser man på utecklingen av stenverktyg
Osäker, väntar på bäire data.
Maybe some interbreeding -­‐ probably not
Utseendet
Kroppsform. Jag tror aM neandertalaren var: GångsBl. Jag tror aM neandertalaren gick:
Kroppsbehåring. Jag tror aM neandertalaren hade:
Hårfärg. Du kan välja flera alternaBv. Jag tror aM neandertalaren hade:
Säkerligen varierad såsom vi har.
Hudfärg. Jag tror aM neandertalarens hud var:
a mix.
Övrigt. Jag vill Bllägga följande: Lycka =ll! Neanderthalarna är ju väldigt intressanta, de har ju all=d funkat som en kulturell spegel på något säi.
Black babies are born white. It takes a while for melanocites to produce pigment with the help of light. I do not know all the geography Neanderthal in which lived. In the north the skin that was not covered with hair would be white. If they lived on the equater I would the uncovered skin to be dark.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Stort intresse.
1
Undersökning 1: Stor intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Stort. Jag uppsöker aktivt information från populärvetenskapliga källor.
Totalt antal:
Svenska
Engelska
15 stycken
13 stycken
Totalt
28 stycken
Ålder
Upp >ll 20 år.
0
0%
0
46%
0
0%
21-­‐30 år
3
20%
6
46%
9
32%
31-­‐40 år
4
27%
4
31%
8
29%
41-­‐50 år
5
33%
2
15%
7
25%
51-­‐60 år.
2
13%
1
8%
3
11%
60+ år
1
7%
0
0%
1
4%
Grundskola.
5
33%
0
0%
5
18%
Gymnasium.
7
47%
7
54%
14
50%
14
93%
6
46%
20
71%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat.
0
0%
1
8%
1
4%
1
14
0
0
7%
93%
0%
0%
3
8
1
0
23%
62%
8%
0%
4
22
1
0
14%
79%
4%
0%
0
0%
1
8%
1
4%
Utbildning. Du kan välja flera alternaGv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Universitet/högskola.
Graduate school.
EvoluGonen. Jag tror aP neandertalaren var:
Vår direkta förfader. En nära släk>ng >ll oss. Inte alls släkt med oss.
Jag tror inte på evolu>onen.
Annat:
Donated some DNA to the human gene pool
Om jag skulle beskriva neandertalarens utseende och egenskaper för en treåring skulle jag säga så här: mi[emellan en människa och apa
De var mycket starka och hade större hjärna än vi har. De jagade stora djur med spjut och fick oaa skador av det. De behövde mycket mer mat än vi gör. Myckelt lik oss men lägre och bredare. Kraaiga, stora näsor, levde sam>digt med oss när det var is>d och bodde nära iskanten, jagade och använde stenåldersverktyg. Skulle nog brodera ut lite genom a[ hi[a på en historia om en mammutjakt eller något sådant.
De var ganska lika oss, men kanske lite kortare och mycket starkare. De var bra på a[ jaga, men det var nog nån>ng de var sämre på än vi, eaersom de inte finns kvar längre. De såg lite mer som gorillor i anskitet, de var lika bra eller bä[re än oss människor på a[ >llverka verktyg, men var mindre "kuturellt" avancerade (inga spår av konst eller musik).
Man kan inte se någon skillnad mellan en neadertalare och oss om vi båda har vanliga kläder på oss.
Mycket muskler, tjocka ben, stort huvud, stor näsa, kort hals. Korsning mellan same, aboriginal och stridsvagn.
Som du och jag, fast med kraaigare benstomme, större huvud och hårigare. Tyvärr klarade de inte överleva av någon anledning utan dog ut för lääänge sedan. Som en vanlig människa, fast kort och kraaig. Utskjutande ögonbryn.
Kortare, Starkare men rä[ lik "vanliga " Människor. Han så ut som en li[ skummel kraakar og li[ som en av de som var urinnvånere i Australia som jeg fortalte om i går.
Som oss ungefär, men kortare, kraaigare och hårigare.
Kort kraaig grov hårig låg panna
En stark människa som klarar av a[ leva ute i skogen, även på vintern.
We don't know a lot about how the Neanderthal looked, but they were slightly shorter than us, a bit heavier, and probably hairier. They probably looked a lot like the cavemen in the Geico commercials, except for the clothes, motorcycles, and the car cards.
probably very much like Homo Sapiens (us) but with heavier features and hairier.
They looked much like modern humans, but shorter, stockier, hairier, and with a fla[er forehead.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Stort intresse.
2
Looks almost like we do, but shorter, heavy and more muscular. Prominent brow. Wears animal skins. (like us, but without our shit together)
handsome human baby
shorter than a typical human, larger head and brain, they look a lot like use otherwise.
they were smaller than humans, had big huge jaws, and a low sloping forehead
Hairy caveman with a big nose.
modern man did not evolve from Neanderthals but we do have a very close common ancestor Around the same height as 'us', probably stronger, probably not as smart
Fairly big built, they may have been hairier than us or they may have been less hairy, we don't know. Their faces were different but s>ll very like people today. They made tools from s>cks and stones, rather like the ones in my cupboard. They probably spoke. They probably had friends. They may have eaten mammoths. If you dressed a three year old neanderthal child in your clothes you may think they were a human child.
A child that looks largely iden>cal to a human child, perhaps with slightly exaggerated features.
90% human, 10% monkey.
Intelligens. Jag tror aP neandertalaren var:
Intelligentare än oss. 0
0%
2
15%
2
7%
Lika intelligenta som oss. 7
47%
5
38%
12
43%
Inte lika intelligenta som oss.
7
47%
5
38%
12
43%
Annat: 1
7%
1
8%
2
7%
Tänkte inte på samma sä[.
*Ingen kommentar*
Kultur. Jag tror aP neandertalaren hade: En lika avancerad och utvecklad kultur som oss.
1
7%
2
15%
3
11%
14
93%
9
69%
23
82%
Ingen kultur alls.
0
0%
1
8%
1
4%
Annat:
0
0%
1
8%
1
4%
En enklare form av kultur, men inte lika utvecklad som vår.
I don't think there's enough evidence to make a judgement
Språk. Jag tror aP neandertalaren: Hade e[ talat språk, lika utvecklat som vårat. 2
13%
3
23%
5
18%
11
73%
6
46%
17
61%
Kunde frambringa ljud, men inte så avancerat a[ det kan klassas som språk.
1
7%
3
23%
4
14%
Annat:
1
7%
1
8%
2
7%
Hade e[ talat språk, men inte lika utvecklat som vårat. Inte den blekaste aning
as above, not enpough evidence
Jakt. Jag tror aP neandertalarna var:
Skickliga jägare som kunde fälla stora, farliga byten.
14
93%
10
77%
24
86%
Mindre skickliga jägare, men kunde fälla enklare, mindre farliga byten.
1
7%
2
15%
3
11%
Enbart asätare och kunde inte jaga alls. 0
0%
0
0%
0
0%
Vegetarianer och åt inte kö[, därför jagade de inte.
0
0%
1
8%
1
4%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Som hjälptes åt och undvek bråk med andra grupper.
9
60%
6
46%
15
54%
Som hjälptes åt, men var krigiska och aggressiva mot andra grupper.
3
20%
3
23%
6
21%
Som var krigiska och aggressiva både inom och utanför gruppen.
1
7%
2
15%
3
11%
Annat:
Samma mönster som människor. Grupper som ibland levde i fred med ibland krigade med andra.
2
13%
2
15%
4
14%
Samliv. Jag tror aP neandertalarna levde i grupper: För lång >dsperiod för a[ e[ så generell fråga skall vara annat än idio>sk.
Lived in groups. It isn't possoble to guess how they got on with other groups.
Inconclusive, but somewhere between the first two op>ons.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Stort intresse.
3
Gemensamma barn. Jag tror aP neandertalaren och homo sapiens:
Fick barn ihop och a[ deras släk>ngar lever ibland oss idag. 2
13%
4
31%
6
21%
Fick barn ihop, men deras ä[lingar lever inte bland oss idag. 6
40%
3
23%
9
32%
De fick inga barn ihop. 4
27%
2
15%
6
21%
Annat:
3
20%
4
31%
7
25%
Lång och kraaig.
2
13%
3
23%
5
18%
Kort och kraaig.
13
87%
9
69%
22
79%
Lång och smärt.
0
0%
1
8%
1
4%
Kort och smärt. 0
0%
0
0%
0
0%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Enstaka korsbefruktning kanske förekom, men jag kan inte tänka mig a[ det var så vanligt a[ jag vill välja fall 1 eller 2. Det var i alla fall >llräckligt ovanligt för a[ vi inte ska ha få[ några gener av dem.
Fick barn ihop formellt se[ lever ä[lingarna, vi är alla ä[lingar. Det gene>ska arvet är dock helt borta genom utspädning och gen>sk drifr.
Vet ikke, de[e vil vi få svar på gjennom DNA.
if there'a any evidence for this, I haven't seen it.
Unsure
May occasionally have bred together, more reasearch needed.
Unqualified to answer this.
Utseendet
Kroppsform. Jag tror aP neandertalaren var: GångsGl. Jag tror aP neandertalaren gick:
Rakt och upprä[, som oss. 11
73%
8
62%
19
68%
Lä[ hukande framåt.
4
27%
4
31%
8
29%
Kraaigt hukande, som en schimpans. 0
0%
1
8%
1
4%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
Kroppsbehåring. Jag tror aP neandertalaren hade:
Mer kroppsbehåring än oss. 10
67%
10
77%
20
71%
Lika mycket kroppsbehåring som oss.
4
27%
2
15%
6
21%
Mindre kroppsbehåring än oss eller ingen alls.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
1
7%
1
8%
2
7%
Blont >ll ljusbrunt hår.
5
33%
3
23%
8
29%
Ljusbrunt >ll mörkbrunt hår.
7
47%
9
69%
16
57%
Svart hår.
5
33%
4
31%
9
32%
Rö[ hår.
5
33%
5
38%
10
36%
Annat:
2
13%
2
15%
4
14%
Något mera.
Probably similar to us, but who knows.
Hårfärg. Du kan välja flera alternaGv. Jag tror aP neandertalaren hade:
Samma vari>on som dagens europeer
Ingen aning här heller, men det verkar rimligt a[ hårfärgen varierade från individ >ll individ precis som för moderna människor.
Could have varied as much as ours
I have no idea.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Stort intresse.
4
Hudfärg. Jag tror aP neandertalarens hud var:
Ljus, som europeér. 11
73%
7
54%
18
64%
Mörk, som afrikaner.
3
20%
2
15%
5
18%
Annat:
1
7%
4
31%
5
18%
Om de levde i olika klimat så antar jag a[ de hade samma benägenhet >ll a[ ha olika hudfärger som vi har. Brownish
could have varied as much as ours
I have no idea, possibly a northern adap>on to pale skin could have taken effect.
Unsure. The classic image I evoke is somewhere in between.
Övrigt. Jag vill Gllägga följande: En del är antagligen önsketänkande! Men jag vet inte exakt vilka bitar. Kulturfrågan var alltör svart/vit. Jag tror a[ neandertalaren hade en lika avancerad teknisk kultur som vi men kanske inte så konstnärlig/musikalisk som vår. Fast klimatet de levde i gav nog inte samma möjlighet för dem a[ ägna sig så mycket åt konst som de >diga H.s. Således kan de mycket väl ha haa samma konstnärliga förmåga (troligt) men neandertalfynden är äldre (och därmed sämre bevarade) och färre. Tror inte på den nya uppgiaen enligt vilken N. bara skall ha varit 7000 stycken. Tror a[ Cro Magnonerna drev N. in i de djupaste skogarna genom a[ de opererade i större grupper och använde kastspjut. Men a[ den där irakiska N. skulle blivit dödad med kastspjut är spekula>on. Neanderthalarna levde ju i kallt klimat, så de bör ha anpassats eaer de[a vilket borde synas på utseendet genom liknande anpassningar som vi européer har (ljus hud). Men det är svårt a[ tänka bort den bild man har få[ av neanderthalarnas utseende genom filmer och böcker...
Good luck with your survey.
I didn' feel able to judge the linguis>c, cultural etc. development of the Neanderthals (I assume you meant at the point of their ex>n>on) as I'm not sure we have good evidence for our OWN development at that point. I don't think there's any reason to suppose they were LESS developed in these respects than Homo Sapiens, except, I suppose, that they are ex>nct, and we are not, but that could be for any number of reasons, unrelated to their intelligence. On interbreeding; as I understand it, either they wew closely related enough to produce viable offspring, in which case they can't really be considered a separate species, or they couldn't, either way the ques>on is moot.
I suppose there could have been a ring species type situa>on, we would possess some Neanderthal inheritance in that case. naw
We are Neanderthals
I want to know more about Neanderthal DNA. We should look at individual humans who have Neanderthal characteris>cs.
Cool survey. All the best for your research! :)
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
1
Undersökning 1: Inte så stort intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Inte så stort. Jag kan läsa t.ex en artikel om den kommer i min väg, men uppsöker inget aktivt.
Totalt antal:
svenska
131 stycken
engelska
Totalt
20 stycken 151 stycken
Ålder
Upp =ll 20 år.
2
2%
1
25%
3
2%
21-­‐30 år
63
48%
5
25%
68
45%
31-­‐40 år
32
24%
8
40%
40
26%
41-­‐50 år
27
21%
5
25%
32
21%
51-­‐60 år.
6
5%
0
0%
6
4%
60+ år
1
1%
1
5%
2
1%
Grundskola.
54
41%
0
0%
54
36%
Gymnasium.
52
40%
5
25%
57
38%
109
83%
16
80%
125
83%
15
11%
0
0%
15
10%
4
3%
2
10%
6
4%
Utbildning. Du kan välja flera alternaGv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Universitet/högskola.
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
Annat.
fil lic, dvs forskarutbildad
Betalningsbelagd designskola utomlands
Komvux
Med. Lic.
MA
technical college,a more skill than academic teaching college
EvoluGonen. Jag tror aP neandertalaren var:
Vår direkta förfader. 16
12%
2
10%
18
12%
104
79%
17
85%
121
80%
Inte alls släkt med oss.
7
5%
0
0%
7
5%
Jag tror inte på evolu=onen.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
4
3%
1
5%
5
3%
En nära släk=ng =ll oss. litet men befintligt gene=skt bidrag
släkt på långt håll
Svårt a^ säga, får vänta =lls mer fullständiga DNA sekvenser kommer in. Förmodligen inte våra direkta förfädrar, utan en sidagren på det fylogene=ska trädet
Öppen för flera alterna=v
A cohabita=ng / possibly interbreeding hominid species
Om jag skulle beskriva neandertalarens utseende och egenskaper för en treåring skulle jag säga så här: ?
.
a^ de var nästan som vanliga människor men starkare och inte lika duk=ga på a^ göra verktyg
De e la som en stor hårig människa med kass hållning, jao!
De liknar människor fast är det inte. De ser ut som en blandning av en schimpans/apa och en människa. De såg ut som oss fast lite biffigare, och så bodde de häromkring på stenåldern. De jagade mammutar och älgar.
De såg ut ungefär som oss men hade var lite kortare och kraiigare.
De såg ut ungefär som vi, fast lite kraiigare och deras huvuden var rundare än våra, samt a^ de hade kraiiga käkar.
De var kortare men bredare än vi är. De var också starkare men samarbetade inte lika bra som oss. (om ungen var äldre än 3 skulle jag lägga =ll förmodligen)
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
De var kortare och hade större huvuden, liksom lite ihoptryckta människor.
De var kortare än vi är idag, mer kroppsbehåring och mer utsjutande käkpar=.
De var lite kortare och bredare än vi. Många tror a^ de var håriga och dumma i huvudet men det var de säkert inte. Vi vet inte heller varför de försvann.
De var stora, och hade större huvud än oss. De kunde =llverka redskap och bodde åtminstone ibland i gro^or.
De var ungefar som oss men hade mer muskler och var valdigt starka. De verkar lite dummare for de uppfann inte sa mycket och malade inga bilder sa vi^ vi vet. De kanske inte var sa bra pa a^ tala.
Den ser ut som du och jag fast ännu hårigare. Påminner lite om en apa i ansiktet. Det liknar en blandning mellan en människa och en apa, en lite hårigare och inte lika figurformad människa skulle man kunna säga!
det är en figur som är besläktad med både oss och apan, och är därför en slags korsning mellan oss.
Dom såg ut lite som en blandning av apor och människor. Hårigare än oss och starkare. Dom var nog inte rik=gt lika smarta som oss. Man vet inte så mycket om dom men under lång =d så fanns dom sam=digt som oss människor. Visst vore det spännande om dom fanns kvar i en avlägsen skog någonstans?
En annan typ av människa som levde för länge sedan.
En blandning mellan en människa och schimpans som levde för flera tusen år sedan.
En grövre byggd sorts människa, väldigt stark, men inte så smart som du
En kort och lite fyrkan=gt människa som levde för länge länge sedan.
En kraiigt byggd kompakt kropp med kraiiga och breda anisktsdrag, intelligenta men troligtvis inte i lika stor grad som människan vid den =dpunkten. Levde i små grupper och var mycket duk=ga jägare.
En lite kortare hårig typ klädd i päls.
En liten hårig mäniska med lite längre armar.
En människa som går lite böjd med lite mer hår på kroppen. Lite som en blandning mellan apa och människa.
En människa som levde för länge sedan och såg ut som en apa.
En människa som ser ut som e^ sa^ troll.
En människa som är grovt byggd, lite annorlunda men inte så man blir förvånad vid e^ möte.
En människoliknande figur som levde sam=digt som oss för väldigt länge sen. De var kraiigare än vi människor och hade slu^ande panna.
En mörkhårig, ganska liten men kraiig människa med stor haka som bodde i gro^or och samlade bär och växter och jagade vilda djur. En neandertalare var en större, mer primi=v och våldsam typ av människa. Eiersom de aldrig blev lika smarta och lärde sig prata lika bra som oss så dog de ut.
En nt skulle se ut som oss, men vara starkare och grövre. Hans ansikte skulle troligen vara pla^are, men bredare än vårt. Han skulle kunna ha mer kroppshår. Han kunde troligen prata, men vi skulle inte kunna förstå honom. En något större människa, muskulös.
En slags för=da människa.
En slags gorillaliknande förmänniska som grymtade och åt rå^ kö^ direkt från djuret.
Farbror Eskil, nere i affären du vet? Så.
Flervalsfrågor tack!
Frambuktande panna markerade ögonbryn, knappt någon haka, kort, sa^ och muskulös urmänniska. Mycket hår på kroppen. Intelligent varelse. (eier jean m'auels bokserie om Ayla beskrivet )
Framstående ögonglober. Bastanta och lite krokryggiga. Markerande ansiktsdrag.
för en treåring skulle jag nog snarare visa: Lång mun. hårig kropp, lite framåtböjd nacke
Gick framåtböjd, hade stora käkar och med träklubban i hög beredskap.
Gro^människa
Gro^människa, starkare än oss och tålde kyla bä^re. Kortare med mer hår på kroppen men ganska lika oss i tänk och kunnande, men inte lika socialt krävande, levde i små grupper. Tror a^ klimatet gjorde a^ de dog ut, mer än konkurensen från "oss". Kanske vi har lite Neanderthal i oss?
Grovhuggen och rödlä^
Grovt och knubbigt som e^ troll
Grövre drag, mer slu^ande panna, grövre muskler
Grövre i kroppen, panna som lutar ned bakåt och lite mer utstående ansiktsdrag.
grövre, rödare
Han har mycket muskler och stora armar och ben. Hans panna slu^ar bakåt. Han har en stor näsa och är mycker hårig.
Hårig bro^are, kraiig.
Hårig typ med kan=g kropp. Dålig hållning och MUSKLER!
Hårig, apliknande drag.
Hårig, muskulös och stora näsborrar. Skygg och vädertålig.
Hårig, stor, kraifull, stort huvud med slu^ande panna, djupt liggande ögon, kraiig käke.
Håriga, ganska korta, små huvuden
2
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
Ingen aning. Jag skulle nog säga a^ det var en människa som levde långt före oss och såg lite annorlunda ut, med mer hår och annorlunda ansikte, och a^ de bodde i gro^or istället för hus och jagade bufflar med spjut (pinnar). (Det kanske passar bä^re =ll en femåring i och för sig, men något sånt.)
Jag tror inte a^ alla neandertalare såg likadana ut, men om man i generella termer ska jämföra utseendet med en homo sapiens sapiens skulle jag väl ungefär beskriva enligt följande. Neandertalaren var något kortare och hårigare än dagens människa. Den hade större och något rundare skalle. Benen vid ögonhålorna sköt ut ganska långt över ögonen och käkpar=et var kraiigt. Egenskaper de besa^ var troligen exempelvis god jaktörmåga för männen och matlagning för kvinnorna.
jag vet inte
Klumpig, går frammåtböjd
kort och kraiig liten apmänniska.
Kort. Grov. Hårig. Murvlande i si^ språk.
Korta, grovhuggna, starka människoliknande varelser. Klyiiga, men dåliga på a^ prata som vi. Kanske snällare, kanske därför vi finns kvar men inte de.
Kortare och hårigare än oss, dom har stor näsa och haka och har lite böjd rygg
kortare, kan=gare
Kortare, kraiigare för a^ klara kyla bä^re. Duk=g på a^ fånga djur som var nära. De var starka.
Kraiig, aningen ihopkurad. Väldigt muskulös. En låg panna och framträdande näsa och haka.
lika oss
Lite kortare än vanliga människor, men ganska bred och kraiig. Slu^ande panna, stora ögonbryn, liten haka och framskjutet ansikte.
Lite kraiigare än oss, lågpannad och något mindre intelligent.
Lite som en blandning mellan en människa och en apa.
Mer som en blandning av en gorilla och en människa än en normal person. De hade en del verktyg som vassa stenar och stenklubbor. De bar andra djurs skinn och päls får a^ värma sig.
Mindre hjärna än vad vi har. Och hårigare.
Mindre, grövre och hårigare än vi. Inte så smarta.
mi^emellan gorilla och människa
människor som liknar apor världigt mycket. tycktes om at omgas med familj. kände inte eld (än).
Neandertalare är en människosort som levde förr i =den. Neandertalaren hade stora breda axlar (ljuda för styrka), var håriga som morfar (gestakulera om hårigt bröst) och hade lika stor näsa som farfar. De var nog inte längre än farmor ( markera ungefär 1,50 m) men tänk vad prak=skt då de inte behövde använda cykel eller knasiga stolar.
Neandertalaren såg ut ungefär som du och jag, fast bredare , kortare[anm: dvs. grövre] och med större huvud. Neandertalarna bodde här på jorden för länge länge sedan. Ja. De bodde här innan din morfar och mormor fanns. Innan huset du bor i byggdes. De var en slags gro^människor som var tvungna a^ äta all mat rå. För de hade inga microvågsugnar och än hade de inte kommit på hur man gjorde upp eld. De fick leta reda på små träd som de gjorde spjut utav. För all mat de åt var de tvungna a^ jaga ikapp. Förutom blåbär och lingon förstås. För de kan inte springa sin väg när neandertalaren kom. Och det var farligt må du tro för det fanns många underliga och vilda djur på den =den. Sabeltandad =ger och mammutar, som är som en väldigt hårig elefant ungefär.
Neandertalarna såg ut som oss, men de var nog lite kraiigare. Om man hade klä^ en Neanderthalare i moderna kläder hade det nog varit svårt a^ direkt se en skillnad mellan oss. Neandertalarna var kortare än dagens människor. Om man jämför deras ansikte mot oss så har dem en mycket bredare panna och näsa än oss. Sen levde dem för massor massor med år sedan... långt före din gamla morfar. Något kortare och hårigare än en människa, men med förmåga a^ använda verktyg. Vi vet inte om de talade något språk, men det verkar inte så. Något mindre och fyrkan=gare byggd än moderna människor.
Nästan som oss
Precis som oss, men kraiigare.
Påminner om oss, men större huvud, slu^ande panna och kraiigare kropp.
Robust och intelligent
Rä^ lik oss. Lite kraiigare och med annan huvudform, men skulle vara lä^ a^ ta för en homo sapiens i en folkmassa iförd vanliga kläder.
Sa^, muskulös, hårig över stora delar av kroppen, lite större käkpar=. Ser ungefär ut som oss fast mer lik en apa. ?
Ser ut litegrann som e^ mellan=ng mellan en apa och en människa. Huvudet ser ut nästan som en chimpans, men den går på två ben, fast ganska krokigt. Den har dessutom mycket mer hår på kroppen än vad vi har.
ser ut som en apa men har människohud
Ser ut som en människa med hår över nästan hela kroppen.
Ser ut som oss, men var bredare, kraiigare och kortare.
Ser ut ungefär som e^ mellan=ng mellan apa och människa.
Ser ut ungefär som oss.
små starka och liknar apor
Som en blandning mellan en människa och en apa.
3
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
Som en gro^människa; nästan som päls på kroppen, kuvad rygg, stora händer och fö^er, ingen hals, stort huvud, små ögong, stor panna och näsa, jagar med spjut och bor i skogen, ser ut som en ap-­‐människa helt enkelt.
som en korsning mellan en människa och en apa
Som en människa fast lite mer lik e^ djur, grövre och kno=gare.
SOM EN MÄNNISKA MEN KORTARE OCH GROVARE I KROPPEN. MER UTSKJUTANDE ÖGONBRYN.
Som en människa men lite kraiigare byggd.
Som en människa ungefär. Lite kraiigare tänder och slu^ande panna.
Som en människa, men mycket grövre och mer åt gorillahållet.
som en människoapa. Den såg ut som en människa men med mer hår. Neadertalarna levde för länge länge sen och använde verktyg precis som vi, även om de inte hade datorer och bilar och sånt. som en stark vanlig människa
Som en vanlig människa men lite klumpigare
Som e^ troll.
Som människor fast lite kortare och något mer böjd gångs=l. (mycket spontant svar)
Som människor, fast lite kortare och med mindre huvud.
Som människor, men kraiiga med mer hår och större, mer avlånga skallar. Kraiiga ögonbryn. Och så kan de inte prata. Som oss fast lite kortare och med mera muskler, kort panna och stora ögonbryn.
Som vi, fast mer apliknande. Troligen inte lika smarta som vi. Stark gro^människa med tjock skalle
Stark men dålig på a^ använda saker.
Starkare men dummare än oss.
Stora, starka. Ganska så smarta, men inte som vi. Stora pannor, liten haka. Större i kroppsbyggnad, huvudform bredare/högre panna, jägare, insamlare.
Såg ut ungefär som vi gör fast med större näsa. Möjligen lite hårigare.
=ll utseendet ganska lik homo sapiens, men med något större huvud och hjärna. Ungefär som en vanlig människa, men kortare, kraiigare och tjockare ögonbryn. De var nog som vanliga stenåldersmänniskor.
Ungefär som vanliga människor, men lite kortare och kraiigare. Jag tror de kunda prata på ungefär samma sä^ som vi.
Ungefär som vi. Med något rundare ansikte och kraiigare kroppsbyggnad.
Väldigt lik oss, men grövre byggd.
För jä^elänge sen fanns det en anna sorts människor som var nästan som vi, men de hade litet pla^are huvud och så hade de annorluda axlar så de kastade saker på e^ annat sä^.
De var korta och håriga, och hade pla^a huvuden med stor underkäke.
En forhistorisk mennesktype med dybtliggende øjne, fremtrædende pande, behåret (meget hår på kroppen), foroverbøjet gang og ikke særlig intelligent.
A different sort of man, who was big and strong. They lived long ago, but there aren't any of them lei on earth.
A Monkey Man
A sbig strong hairy person.
A very intelliget early human whom lived thousands of years ago,whom may have discovered fire and used simple tools.Looked like people today but with more hair deeper features and wore animal skins instead of clothes...
About adult size, so bigger than a three-­‐yr old. Large brow and strong jaws. Larger brain rela=ve to its body size. More intelligent than a three-­‐yr old.
equal to possible recent human developments...
Hairy, long arms, large foreheads, slightly hunched over, face like a monkey.
Heavy set. Squat. Like a man, a bit shorter, not so upright, not hairy like a gorilla, but like a hairy man. Looks much like a modern human, but shorter, broader and more muscular with a broad head with pronounced eye brows.
Much like us, only with smaller heads and a bit hairier
Neanderthal's were primates, like humans, but not the same as humans. "Cavemen" pictures are similar to what Neanderthals looked like. They don't exist any more. Some people think it's because our ancestors took over their land and fought with them. Some people think that our ancestors were friends with Neanderthals and married them and that we are a combina=on of Neanderthals and those other ancestors. But, Some scien=sts looked at the informa=on in the genes of Neanderthals and compared it to ours and found that we probably aren't related to them.
probably somewhat similar in appearance to us, a bit shorter, perhaps a bit more body hair, etc
Short, hairy, big head
short, strong, strong jaw, high ridge about eyes
Stout, tool users, but not as crea=vely adap=ve as humans. Strong, tough, couldn't drink milk from other animals
4
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
5
They had wide shoulders and big noses.
They looked a li^le bit like "people," but their heads looked different -­‐-­‐ their foreheads were smaller and we think they looked like they had big eyebrows. They had learned to walk and handle tools crudely, but their brains weren't developed as well as the other hominids that later became "people." They couldn't organize themselves as well. So they didn't survive as well, and the Neanderthals all died out.
They looked a lot like us... but there faces were a li^le different. But not all that much.
Intelligens. Jag tror aP neandertalaren var:
Intelligentare än oss. 2
2%
1
5%
3
2%
Lika intelligenta som oss. 36
27%
6
30%
42
28%
Inte lika intelligenta som oss.
82
63%
12
60%
94
62%
Annat: 11
8%
1
5%
12
8%
bilden är ju a^ de inte var lika intelligenta som oss men det kan vi väl inte veta så mycket om egentligen?
definiera intelligens :)
Det beror väl på hur man definierar intelligens. De hade säkert samma kapacitet som oss, men dåliga förutsä^ningar a^ bli "intelligenta".
Går inte a^ säga u=från =llgänglig data
Inte lika om vi talar om IQ.
Intelligent på den nivån som fanns på den =den. kanske intelligentare men med mindre fantasi
Lika intelligenta som de första Homo sapiens sapiens
Svårt a^ säga, kan inte utöra intelligenstester på utdöda människor.
Svårt a^ veta men troligtvis mindre intelligenta än vi
vet ej
Op=on 4
Kultur. Jag tror aP neandertalaren hade: En lika avancerad och utvecklad kultur som oss.
13
10%
2
10%
15
10%
108
82%
13
65%
121
80%
Ingen kultur alls.
2
2%
1
5%
3
2%
Annat:
8
6%
4
20%
12
8%
En enklare form av kultur, men inte lika utvecklad som vår.
behöver en defini=on på "kultur"
En annorlundare kultur än oss, mindre komplex, men begreppet "mindre utvecklad" s=nker av Aristotelse Scala Naturae
En lika avancerad och utvecklad kultur som de första Homo sapiens sapiens. Får man säga a^ jag tror du hade en mer avancerad kultur än oss då just den delen har degenererats med all skit som blandar sig in i vår kultur idag?
möjligvis lika avancerad som homo sapiens hade under den =dsperioden
Svårt a^ jämföra, de kanske prioriterade andra saker än vi.
Tror a^ de hade kunnat utveckla en lika avancerad kultur som vi lever i idag, men låg på samma nivå då. vet ej
A culture as advanced and evolved as ours at that point in =me
At the =me, an equivalent yet differnt culture.
I don't know
Similar culture, can't comment on how rela=ve advancement at =me of ex=nc=on
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
6
Språk. Jag tror aP neandertalaren: Hade e^ talat språk, lika utvecklat som vårat. 11
8%
1
5%
12
8%
Hade e^ talat språk, men inte lika utvecklat som vårat. 85
65%
12
60%
97
64%
Kunde frambringa ljud, men inte så avancerat a^ det kan klassas som språk.
31
24%
3
15%
34
23%
4
3%
4
20%
8
5%
109
83%
17
85%
126
83%
Annat:
Hade e^ talat språk, men inte lika utvecklat som de första Homo sapiens sapiens
någon=ng mellan påstående 2 och 3.
På alla dessa tre frågor tror jag a^ de var aningen mindre avancerade än oss, men inte speciellt mycket
vet ej
Do not actually know.
Had a language, can't comment about rela=ve states etc.
I don't know
It is impossible to know for sure. Evidence shows they had the capacity for speech, though. Some say their language may have been more music based
Jakt. Jag tror aP neandertalarna var:
Skickliga jägare som kunde fälla stora, farliga byten.
Mindre skickliga jägare, men kunde fälla enklare, mindre farliga byten.
17
13%
3
15%
20
13%
Enbart asätare och kunde inte jaga alls. 1
1%
0
0%
1
1%
Vegetarianer och åt inte kö^, därför jagade de inte.
1
1%
0
0%
1
1%
Annat:
3
2%
0
0%
3
2%
Som hjälptes åt och undvek bråk med andra grupper.
62
47%
12
60%
74
49%
Som hjälptes åt, men var krigiska och aggressiva mot andra grupper.
57
44%
7
35%
64
42%
Som var krigiska och aggressiva både inom och utanför gruppen.
7
5%
0
0%
7
5%
Annat:
5
4%
1
5%
6
4%
Fick barn ihop och a^ deras släk=ngar lever ibland oss idag. 33
25%
4
20%
37
25%
Fick barn ihop, men deras ä^lingar lever inte bland oss idag. 37
28%
6
30%
43
28%
De fick inga barn ihop. 55
42%
7
35%
62
41%
6
5%
3
15%
9
6%
Allätare som vi.
Ingen aning
vet ej
Samliv. Jag tror aP neandertalarna levde i grupper: har ingen uppfa^ning
Har ingen åsikt
Som var krigiska och aggressiva både inom och utanför gruppen. På samma sä^ som vi är det.
Svårt a^ säga; ur e^ kin selec=on perspek=v bör vi förvänta oss altruism innom deras grupper, men mer aggression mellan grupperna. Dock är det farligt a^ falla in i myten om den nobla vilden, så det fanns nog konflikter inom grupper, men kanske inte lika stora.
Vet ej
All of the above.
Gemensamma barn. Jag tror aP neandertalaren och homo sapiens:
Annat:
Bra fråga
Homo sapiens är vi idag... men som har si^ ursprung ifrån neandertalarna och något mer..
någon=ng mellan påstående 2 och 3.
Svårt a^ säga, känner inte =ll resultaten från DNA sekvenseringen av neandertalarna
Vet ej. vet inte, det finns ju olika teorier om det där men jag vet inte vad jag ska tro om det
Any hybrids would be diluted into the gene pool.
I don't know
no idea
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
7
Utseendet
Kroppsform. Jag tror aP neandertalaren var: Lång och kraiig.
17
13%
2
10%
19
13%
Kort och kraiig.
107
82%
18
90%
125
83%
Lång och smärt.
1
1%
0
0%
1
1%
Kort och smärt. 5
4%
0
0%
5
3%
Annat. 1
1%
0
0%
1
1%
Rakt och upprä^, som oss. 59
45%
11
55%
70
46%
Lä^ hukande framåt.
69
53%
9
45%
78
52%
Kraiigt hukande, som en schimpans. 3
2%
0
0%
3
2%
Annat. 0
0%
0
0%
0
0%
105
80%
15
75%
120
79%
Kraiig men bara något kortare än vi.
GångsGl. Jag tror aP neandertalaren gick:
Kroppsbehåring. Jag tror aP neandertalaren hade:
Mer kroppsbehåring än oss. Lika mycket kroppsbehåring som oss.
24
18%
5
25%
29
19%
Mindre kroppsbehåring än oss eller ingen alls.
0
0%
0
0%
0
0%
Annat:
2
2%
0
0%
2
1%
Blont =ll ljusbrunt hår.
17
13%
4
20%
21
14%
Ljusbrunt =ll mörkbrunt hår.
90
69%
15
75%
105
70%
Svart hår.
44
34%
3
15%
47
31%
Rö^ hår.
26
20%
6
30%
32
21%
Annat:
12
9%
1
5%
13
9%
Ingen uppfa^ning.
vet ej
Hårfärg. Du kan välja flera alternaGv. Jag tror aP neandertalaren hade:
Alla?
Det borde väl variera kan tro
Ingen aning
Ingen aning!
möjligt med alla varianter
normalfördelat, som oss
Olika hårfärg
Olika hårfärger
Rö^ hår. , har hört hypotesen
saknar preferens
Som vi, olika hårfärg.
Verkar rimligt a^ anse a^ det fanns en gene=sk varia=on hos de som hos oss.
no idea
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
8
Hudfärg. Jag tror aP neandertalarens hud var:
Ljus, som europeér. 75
57%
11
55%
86
57%
Mörk, som afrikaner.
36
27%
2
10%
38
25%
Annat:
20
15%
7
35%
27
18%
Både ock, som människan. En blandning, något mörkare än oss
Fanns flera olika
Går det a^ bevisa? Mer åt spanjorer än folk ifrån scandinavien.
Ingen aning!
Ljusare än afrikaner men mörkare än europeer.
mellan mörk
Mellanbrun
Mi^ imellan
Mi•mellan
Mörk
mörk.
Någon=ng där emellan.
något mellan=ng mellan svart och ljus
Något mi^ emellan, som mellanöster. något mi^emellan
svårt a^ avgöra
vet ej
vet inte
en mellem=ng mellem lys og mørk
Dont Know
no idea
Olive brown -­‐ like Italian or Medeterranean.
tanned
tannish
Varied like ours
who knows?
Övrigt. Jag vill Gllägga följande: Blev nyfiken vad det är du ska göra av det!
Blir intressant a^ se vad det leder =ll, men är skep=sk =ll sista frågans svarsalterna=v: Ljus, som europeér. Mörk, som afrikaner. Kan kännas aningen fördomsfull.
Det finns många neandertalare på vof.se
Frågorna kultur och språk är lite dumt ställda. Naturligtvis hade de enklare språk och kultur än vi -­‐ många tusen år senare -­‐ jag antar a^ det menas med våra förfäder som var sam=da som dem.
Här=ll är jag nödd och tvungen
Intressant undersökning! :)
Jag tror a^ homo sapiens konkurrerade ut homo neandertalis pga större förmåga =ll krea=vitet, något som inte är direkt kopplat =ll intelligens. Jag tror a^ klimatörändringar var den största orsaken =ll a^ de blev utkonkurrerade. De klarade inte av a^ löpa längre sträckor för jakt i den glesnande skogen. Hjärnan var större än vår, men vet inte vad det innebar.
Jag tror den språkliga utvecklingen och förmågan a^ göra upp eld kan hänga ihop. Har e^ vagt minne av någon ar=kel som menade a^ förmågan a^ göra upp eld gav möjlighet =ll mer varierad kost vilket underlä^ade för hjärnan a^ växa. Jag är ingen neanderthalare, men jag skulle ändå vilja säga några ord...;-­‐)
Jo det blev en del gissningar här. Det enda som är någulunda säker är a^ deras gener inte finns bland oss idag. Dvs dom inte "beblandade" sig med Cro-­‐
Magnons
Kul undersökning!
Lite lite alterna=v på sista frågan. =)
Lycka =ll med di^ exjobb...
Lycka =ll Pörni!
Min uppfa^ning om neandertalare är helt och hållet från Jean M'Auels bokserie. Neandertalare!
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Inte så stort intresse.
Självklart är min uppfa^ning grundad på filmer där neandertalare förekommer.
Skall bli kul a^ se vad Svante Pääbo kommer fram =ll! Kul undersökning!
TREVLIGT, MEN DET HETER "SOM VI..(HAR)" INTE "SOM OSS"
Tycker a^ din undersökning är bra och intressant. Några funderingar: Lite lurigt a^ jämföra med "oss". Jag har här tolkat det som människor av idag. Om man utgår från a^ våra direkta förfäder levde sam=da med neandertalaren och sedan konkurrerade ut dem, kan med "oss" menas våra sam=da förfäder. Sedan är intelligens lite lurigt, eiersom det torde vara väldigt svårt a^ skapa e^ rä^vist test för a^ jmföra en neandertalare med dagens människor ens om vi hade hai möjlighet a^ resa i =den.
Spændende undersøgelse
Funny, but what will it lead to?
Good fun.
I think perhaps with skin colour there may have been a mixture of colours, much as there is with homo sapiens.
obviously I'm now trying to re-­‐evaluate my image of what neanderthals could actually do, as separate from the stereotyped image I have of them. But I resisted going to wikipedia to research before answering this ques=onnaire.
You make me want to go read ar=cles on Neanderthals :)
While I don't know of any Neanderthal conflicts (i.e. ba^les), I think they lived in a more violent age where people were regularly killed, so you might consider this to be hos=le to other groups.
9
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Obefintligt intresse.
1
Undersökning 1: Obe0intligt intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Obe0intligt. Jag bläddrar helst förbi t.ex. artiklar.
Totalt antal:
Svenska
11 stycken
Engelska
0 stycken
Totalt
11 stycken
Ålder
Upp <ll 20 år.
0
0%
0
0%
21-­‐30 år
7
64%
7
64%
31-­‐40 år
2
18%
2
18%
41-­‐50 år
2
18%
2
18%
51-­‐60 år.
0
0%
0
0%
60+ år
0
0%
0
0%
Grundskola.
5
45%
5
45%
Gymnasium.
8
73%
8
73%
Universitet/högskola.
7
64%
7
64%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
0
0%
Annat.
0
0%
0
0%
Vår direkta förfader. 2
18%
2
18%
En nära släk<ng <ll oss. 8
73%
8
73%
Inte alls släkt med oss.
1
9%
1
9%
Jag tror inte på evolu<onen.
0
0%
0
0%
Annat.
0
0%
0
0%
Utbildning. Du kan välja flera alternaFv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
EvoluFonen. Jag tror aQ neandertalaren var:
Om jag skulle beskriva neandertalarens utseende och egenskaper för en treåring skulle jag säga så här: -­‐
En apmänniska Jag ska googla det, sen beräZar jag för dig om neandertalarna.
Såsom människorna var och såg ut för väldigt länge sedan. Lite liknande apor.
Fyrkan<gt huvud med dålig hållning samt hår på ryggen. Lång armar och stark som en oxe.
Människa precis som vi med lite annorlunda utseende än vi ser ut nu.
AZ de såg ut/var som en blandning mellan apa och människa, och aZ de var håriga.
Tre år? Något i s<l med, "nästan som en människa som du och jag, men de hade inte samlat på sig lika mycket kunskap om världen, därför hade de inte <llgång <ll de verktyg vi har så som bilar, datorer och varma kläder. De hade inte uppfunnit skri]en heller och hade svårare aZ bevara och föra vidare kunskap än vad vi har".
Robust byggda mammutjägare
Neandertalaren levde för längelänge sedan, innan vi människor fanns. Neandertalaren var lite mindre än din pappa men med mycket större huvud och kunde inte prata. De kommunicerade ungefär som djuren, med läten och rörelser
En förhistorisk människa som hade eZ aplikt utseende, bodde främst i groZor och kunde göra upp eld med hjälp av pinnar eller stenar.
Intelligens. Jag tror aQ neandertalaren var:
Intelligentare än oss. 0
0%
0
0%
Lika intelligenta som oss. 2
18%
2
18%
Inte lika intelligenta som oss.
8
73%
8
73%
Annat: De hade kunskaper som vi hade varit glada aZ ha idag och vice versa. Svårt aZ jämföra då vi ha] helt olika förutsäZningar aZ lära oss saker och ta in informa<on
1
9%
1
9%
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Obefintligt intresse.
2
Kultur. Jag tror aQ neandertalaren hade: En lika avancerad och utvecklad kultur som oss.
En enklare form av kultur, men inte lika utvecklad som vår.
0
0%
0
0%
10
91%
10
91%
Ingen kultur alls.
0
0%
0
0%
Annat. 1
9%
1
9%
Vet ej. Språk. Jag tror aQ neandertalaren: Hade eZ talat språk, lika utvecklat som vårat. 0
0%
0
0%
Hade eZ talat språk, men inte lika utvecklat som vårat. 7
64%
7
64%
Kunde frambringa ljud, men inte så avancerat aZ det kan klassas som språk.
3
27%
3
27%
Annat:
beror på vad man menar med språk. Jag skulle vilja svara aZ jag tror de frambringar ljud men inte ord eller bokstäver som vi men de kommunicerade säkert med olika typer av ljud osv och då tänker jag aZ det kan klassas som eZ språk.
1
9%
1
9%
Jakt. Jag tror aQ neandertalarna var:
Skickliga jägare som kunde fälla stora, farliga byten.
10
91%
10
91%
Mindre skickliga jägare, men kunde fälla enklare, mindre farliga byten.
1
9%
1
9%
Enbart asätare och kunde inte jaga alls. 0
0%
0
0%
Vegetarianer och åt inte köZ, därför jagade de inte.
0
0%
0
0%
Annat. 0
0%
0
0%
Som hjälptes åt och undvek bråk med andra grupper.
6
55%
6
55%
Som hjälptes åt, men var krigiska och aggressiva mot andra grupper.
5
45%
5
45%
Som var krigiska och aggressiva både inom och utanför gruppen.
0
0%
0
0%
Annat:
0
0%
0
0%
Fick barn ihop och aZ deras släk<ngar lever ibland oss idag. 2
18%
2
18%
Fick barn ihop, men deras äZlingar lever inte bland oss idag. 2
18%
2
18%
De fick inga barn ihop. 6
55%
6
55%
Annat:
först tänkte jag aZ de inte levde sam<digt utan homo sapiens var en "utveckling" av neandertalaren. tänker aZ man kan säga aZ deras barn lever vidare i oss typ? hehe.. 1
9%
1
9%
Samliv. Jag tror aQ neandertalarna levde i grupper: Gemensamma barn. Jag tror aQ neandertalaren och homo sapiens:
Utseendet
Kroppsform. Jag tror aQ neandertalaren var: Lång och kra]ig.
0
0%
0
0%
Kort och kra]ig.
9
82%
9
82%
Lång och smärt.
1
9%
1
9%
Kort och smärt. 1
9%
1
9%
Annat. 0
0%
0
0%
Rakt och uppräZ, som oss. 4
36%
4
36%
LäZ hukande framåt.
5
45%
5
45%
Kra]igt hukande, som en schimpans. 2
18%
2
18%
Annat. 0
0%
0
0%
Mer kroppsbehåring än oss. 9
82%
9
82%
Lika mycket kroppsbehåring som oss.
2
18%
2
18%
GångsFl. Jag tror aQ neandertalaren gick:
Kroppsbehåring. Jag tror aQ neandertalaren hade:
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 1: Obefintligt intresse.
3
Mindre kroppsbehåring än oss eller ingen alls.
0
0%
0
0%
Annat:
0
0%
0
0%
Hårfärg. Du kan välja flera alternaFv. Jag tror aQ neandertalaren hade:
Blont <ll ljusbrunt hår.
1
9%
1
9%
Ljusbrunt <ll mörkbrunt hår.
8
73%
8
73%
Svart hår.
4
36%
4
36%
RöZ hår.
1
9%
1
9%
Annat:
0
0%
0
0%
Ljus, som europeér. 4
36%
4
36%
Mörk, som afrikaner.
3
27%
3
27%
Annat:
mellan mörk
4
36%
4
36%
Hudfärg. Jag tror aQ neandertalarens hud var:
Lite mulaZ mer som folk från norra Afrika
mellan
som sydeuropeer kanske, varken vit eller svart utan miZemellan
Övrigt. Jag vill Fllägga följande: svårt aZ tolka begrepp ibland men då skrev jag på övrigt och försökte förklara vad jag menade.
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
Undersökning 1: Beskrivningar
Så här beskrivs neandertalarens egenskaper och utseende för en treåring.
Mycket stort intresse
1
This was a primate like us. Their fathers were not as tall as daddy. Their mothers were not as tall as your mother. The fathers and mothers were much taller than you. I would guess a full grown male, you know like your father is a male, would have been to your daddy's shoulder. The mothers were, I would guess, about your mother's shoulder heighth. The reports say these people had hair all over their bodies not just on their heads. Their hands, feet and faces were not covered with the hair. In that way, they looked a liEle like Chimpanzees. You know the animal you saw in the zoo yesterday dressed like a liEle boy? He was holding the hand of the lady dressed in the yellow jumper suit. (Checking for recogniLon in the eyes of the 3 yo then going on.) Well the Neanderthals walked beEer, more like humans do. That is because they could stand up beEer than that liEle Chimpanzee you saw. The hands of the Chimpanzee looked kinda odd, right? (Checking for recogniLon again.) The hands of the Neanderthals would also be a liEle odd. The top would have more hair than a human's hands but not as "furry" as the Chimpanzee's hands. The fingers of Neanderthal were longer than human's hands; making Neanderthal's hand larger than a human's hand. I do not know if it were wider. Neanderthal's feet were longer than a human's feet. I believe, but I am not sure, the hair on the legs came down on to Neanderthals feet past the ankle.
I think Neanderthal could do more with his toes than a human can. I mean like the Chimpanzee. You saw him climb that fence with both his hands and feet yesterday. Yes, it was good how he came back to the lady when she asked him to come down. The banana helped. That liEle fellow held the banana with a foot and peeled with his right hand, while he was hanging on to the lady with his other hand. (Child smiling) I think that liEle fellow loves bananas. See that is what I mean about Neanderthals, they could use their feet to be extra hands. Well maybe not as well as the Chimpanzees, but a lot beEer than us. From the back the Neanderthals had hair all down their back and legs. You did not get to see the Chimpanzee's back because he was dressed. You know one of the main reasons we humans wear clothes is to protect us from the weather. Normally we do not dress an animal. You saw the other zoo animals and they were not in clothes. You might have seen the neighbor's dog have a bandana, but he does not need it. Well someLme in the future you most likely will see a Chimpanzee not dressed. And you might think he looks odd from the back. There is hair every where except around their boEom and it is red. It kinda sLcks out. I think Neanderthals may have had a hairless red boEom as well but it most likely did not sLck out. Remember Neanderthals stood upright beEer. The red spot with no hair might be much smaller than the Chimpanzee's. I really do not know for sure. 2 Neanderthalaren var kraYig och storväxt med grova anletsdrag, stor näsa och djupt liggande ögon under kraYiga okbågar. Hon/han var ljushyad och klädd i kläder och enkla skor av läderbindor. Hon/han använde jaktvapen som korta spjut med flintspets, och levde i familjegrupper som var ganska små, eYersom de bara levde av jakt och samlande. Ibland slogs de olika grupperna och de åt sina dödade fiender, men sin egen familj tyckte de om och begrov med blommor. Hon hade inga husdjur och brände inte lera Lll krukor, men hade kanske påsar i skinn.
3 Såsom sagornas troll.
4 very similar, possibly indisLnguishable to humans with a larger brow and larger nose. most likely intelligent, possibly with concepts of spirituality and the aYerlife. 5 Strong with heavy brows and popeye arms.
6 They are an exLnct species that is related to us human "kind of like an distant cousin of the past" 7 Neanderthals were small powerful creatures. They resembled modern humans closely but had slightly different faces. They had a hard ridge that crossed their forehead above the brow, slightly longer faces and larger, longer noses.
8 Big eyebrows, more facial hair, a bit shorter and broader in posture
9 eh?
10 They were big, strong, had red hair, long arms, and were smart but not as smart as us.
Stort intresse
1 miEemellan en människa och apa
2 De var mycket starka och hade större hjärna än vi har. De jagade stora djur med spjut och fick oYa skador av det. De behövde mycket mer mat än vi gör. 3 Myckelt lik oss men lägre och bredare. 4 KraYiga, stora näsor, levde samLdigt med oss när det var isLd och bodde nära iskanten, jagade och använde stenåldersverktyg. Skulle nog brodera ut lite genom aE hiEa på en historia om en mammutjakt eller något sådant.
1
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
5 De var ganska lika oss, men kanske lite kortare och mycket starkare. De var bra på aE jaga, men det var nog nånLng de var sämre på än vi, eYersom de inte finns kvar längre. 6 De såg lite mer som gorillor i anskitet, de var lika bra eller bäEre än oss människor på aE Lllverka verktyg, men var mindre "kuturellt" avancerade (inga spår av konst eller musik).
7 Man kan inte se någon skillnad mellan en neadertalare och oss om vi båda har vanliga kläder på oss.
8 Mycket muskler, tjocka ben, stort huvud, stor näsa, kort hals. Korsning mellan same, aboriginal och stridsvagn.
9 Som du och jag, fast med kraYigare benstomme, större huvud och hårigare. Tyvärr klarade de inte överleva av någon anledning utan dog ut för lääänge sedan. 10 Som en vanlig människa, fast kort och kraYig. Utskjutande ögonbryn.
11 Kortare, Starkare men räE lik "vanliga " Människor. 12 Han så ut som en liE skummel kraYkar og liE som en av de som var urinnvånere i Australia som jeg fortalte om i går.
13 Som oss ungefär, men kortare, kraYigare och hårigare.
14 Kort kraYig grov hårig låg panna
15 En stark människa som klarar av aE leva ute i skogen, även på vintern.
16 We don't know a lot about how the Neanderthal looked, but they were slightly shorter than us, a bit heavier, and probably hairier. They probably looked a lot like the cavemen in the Geico commercials, except for the clothes, motorcycles, and the car cards.
17 probably very much like Homo Sapiens (us) but with heavier features and hairier.
18 They looked much like modern humans, but shorter, stockier, hairier, and with a flaEer forehead.
19 Looks almost like we do, but shorter, heavy and more muscular. Prominent brow. Wears animal skins. (like us, but without our shit together)
20 handsome human baby
21 shorter than a typical human, larger head and brain, they look a lot like use otherwise.
22 they were smaller than humans, had big huge jaws, and a low sloping forehead
23 Hairy caveman with a big nose.
24 modern man did not evolve from Neanderthals but we do have a very close common ancestor 25 Around the same height as 'us', probably stronger, probably not as smart
26 Fairly big built, they may have been hairier than us or they may have been less hairy, we don't know. Their faces were different but sLll very like people today. They made tools from sLcks and stones, rather like the ones in my cupboard. They probably spoke. They probably had friends. They may have eaten mammoths. If you dressed a three year old neanderthal child in your clothes you may think they were a human child.
27 A child that looks largely idenLcal to a human child, perhaps with slightly exaggerated features.
28 90% human, 10% monkey.
Inte så stort. 1 Det liknar en blandning mellan en människa och en apa, en lite hårigare och inte lika figurformad människa skulle man kunna säga!
2 Som en blandning mellan en människa och en apa.
3 En blandning mellan en människa och schimpans som levde för flera tusen år sedan.
4 Hårig typ med kanLg kropp. Dålig hållning och MUSKLER!
5 Mer som en blandning av en gorilla och en människa än en normal person. De hade en del verktyg som vassa stenar och stenklubbor. De bar andra djurs skinn och päls får aE värma sig.
6 som en korsning mellan en människa och en apa
7 ser ut som en apa men har människohud
8 Ser ungefär ut som oss fast mer lik en apa. ?
9 Dom såg ut lite som en blandning av apor och människor. Hårigare än oss och starkare. Dom var nog inte rikLgt lika smarta som oss. Man vet inte så mycket om dom men under lång Ld så fanns dom samLdigt som oss människor. Visst vore det spännande om dom fanns kvar i en avlägsen skog någonstans?
10 Jag skulle nog säga aE det var en människa som levde långt före oss och såg lite annorlunda ut, med mer hår och annorlunda ansikte, och aE de bodde i groEor istället för hus och jagade bufflar med spjut (pinnar). (Det kanske passar bäEre Lll en femåring i och för sig, men något sånt.)
11 En mörkhårig, ganska liten men kraYig människa med stor haka som bodde i groEor och samlade bär och växter och jagade vilda djur. 12 Som en människa ungefär. Lite kraYigare tänder och sluEande panna.
13 De ser ut som en blandning av en schimpans/apa och en människa. 14 Lll utseendet ganska lik homo sapiens, men med något större huvud och hjärna. 2
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
15 Jag tror inte aE alla neandertalare såg likadana ut, men om man i generella termer ska jämföra utseendet med en homo sapiens sapiens skulle jag väl ungefär beskriva enligt följande. Neandertalaren var något kortare och hårigare än dagens människa. Den hade större och något rundare skalle. Benen vid ögonhålorna sköt ut ganska långt över ögonen och käkparLet var kraYigt. Egenskaper de besaE var troligen exempelvis god jaklörmåga för männen och matlagning för kvinnorna.
16 Större i kroppsbyggnad, huvudform bredare/högre panna, jägare, insamlare.
17 En människa som levde för länge sedan och såg ut som en apa.
18 En människoliknande figur som levde samLdigt som oss för väldigt länge sen. De var kraYigare än vi människor och hade sluEande panna.
19 Gick framåtböjd, hade stora käkar och med träklubban i hög beredskap.
20 kort och kraYig liten apmänniska.
21 Såg ut ungefär som vi gör fast med större näsa. Möjligen lite hårigare.
22 grövre, rödare
23 GroEmänniska
24 Som en groEmänniska; nästan som päls på kroppen, kuvad rygg, stora händer och föEer, ingen hals, stort huvud, små ögong, stor panna och näsa, jagar med spjut och bor i skogen, ser ut som en ap-­‐
människa helt enkelt.
25 Kort. Grov. Hårig. Murvlande i siE språk.
26 Lite som en blandning mellan en människa och en apa.
27 Kortare och hårigare än oss, dom har stor näsa och haka och har lite böjd rygg
28 En människa som går lite böjd med lite mer hår på kroppen. Lite som en blandning mellan apa och människa.
29 Neandertalarna var kortare än dagens människor. Om man jämför deras ansikte mot oss så har dem en mycket bredare panna och näsa än oss. Sen levde dem för massor massor med år sedan... långt före din gamla morfar. 30 Påminner om oss, men större huvud, sluEande panna och kraYigare kropp.
31 En människa som är grovt byggd, lite annorlunda men inte så man blir förvånad vid eE möte.
32 Grovhuggen och rödläE
33 Ser ut litegrann som eE mellanLng mellan en apa och en människa. Huvudet ser ut nästan som en chimpans, men den går på två ben, fast ganska krokigt. Den har dessutom mycket mer hår på kroppen än vad vi har.
34 Grövre drag, mer sluEande panna, grövre muskler
35 En något större människa, muskulös.
36 En slags förLda människa.
37 De såg ut ungefär som vi, fast lite kraYigare och deras huvuden var rundare än våra, samt aE de hade kraYiga käkar.
38 Stora, starka. Ganska så smarta, men inte som vi. Stora pannor, liten haka. 39 Frambuktande panna markerade ögonbryn, knappt någon haka, kort, saE och muskulös urmänniska. Mycket hår på kroppen. Intelligent varelse. (eYer jean m'auels bokserie om Ayla beskrivet )
40 En kraYigt byggd kompakt kropp med kraYiga och breda anisktsdrag, intelligenta men troligtvis inte i lika stor grad som människan vid den Ldpunkten. Levde i små grupper och var mycket dukLga jägare.
41 Hårig, apliknande drag.
42 Ungefär som vanliga människor, men lite kortare och kraYigare. Jag tror de kunda prata på ungefär samma säE som vi.
43 Som en människa fast lite mer lik eE djur, grövre och knoLgare.
44 Som människor, fast lite kortare och med mindre huvud.
45 Som människor, men kraYiga med mer hår och större, mer avlånga skallar. KraYiga ögonbryn. Och så kan de inte prata. 46 Som vi, fast mer apliknande. Troligen inte lika smarta som vi. 47 De var kortare än vi är idag, mer kroppsbehåring och mer utsjutande käkparL.
48 De liknar människor fast är det inte. 49 Stark groEmänniska med tjock skalle
50 Något kortare och hårigare än en människa, men med förmåga aE använda verktyg. Vi vet inte om de talade något språk, men det verkar inte så. 51 Ser ut som en människa med hår över nästan hela kroppen.
52 som en människoapa. Den såg ut som en människa men med mer hår. Neadertalarna levde för länge länge sen och använde verktyg precis som vi, även om de inte hade datorer och bilar och sånt. 53 för en treåring skulle jag nog snarare visa: Lång mun. hårig kropp, lite framåtböjd nacke
3
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
54 De var kortare och hade större huvuden, liksom lite ihoptryckta människor.
55 De såg ut som oss fast lite biffigare, och så bodde de häromkring på stenåldern. De jagade mammutar och älgar.
56 Klumpig, går frammåtböjd
57 Mindre, grövre och hårigare än vi. Inte så smarta.
58 Korta, grovhuggna, starka människoliknande varelser. KlyYiga, men dåliga på aE prata som vi. Kanske snällare, kanske därför vi finns kvar men inte de.
59 Kortare, kraYigare för aE klara kyla bäEre. DukLg på aE fånga djur som var nära. De var starka.
60 En neandertalare var en större, mer primiLv och våldsam typ av människa. EYersom de aldrig blev lika smarta och lärde sig prata lika bra som oss så dog de ut.
61 Ser ut som oss, men var bredare, kraYigare och kortare.
62 aE de var nästan som vanliga människor men starkare och inte lika dukLga på aE göra verktyg
63 som en stark vanlig människa
64 SaE, muskulös, hårig över stora delar av kroppen, lite större käkparL. 65 människor som liknar apor världigt mycket. tycktes om at omgas med familj. kände inte eld (än).
66 En kort och lite fyrkanLgt människa som levde för länge länge sedan.
67 Neandertalaren hade stora breda axlar (ljuda för styrka), var håriga som morfar (gestakulera om hårigt bröst) och hade lika stor näsa som farfar. De var nog inte längre än farmor ( markera ungefär 1,50 m) men tänk vad prakLskt då de inte behövde använda cykel eller knasiga stolar.
68 kortare, kanLgare
69 Han har mycket muskler och stora armar och ben. Hans panna sluEar bakåt. Han har en stor näsa och är mycker hårig.
70 Som oss fast lite kortare och med mera muskler, kort panna och stora ögonbryn.
71 De var stora, och hade större huvud än oss. De kunde Lllverka redskap och bodde åtminstone ibland i groEor.
72 En människa som ser ut som eE saE troll.
73 Ser ut ungefär som eE mellanLng mellan apa och människa.
74 En nt skulle se ut som oss, men vara starkare och grövre. Hans ansikte skulle troligen vara plaEare, men bredare än vårt. Han skulle kunna ha mer kroppshår. Han kunde troligen prata, men vi skulle inte kunna förstå honom. 75 En liten hårig mäniska med lite längre armar.
76 Neandertalare är en människosort som levde förr i Lden. 77 Lite kraYigare än oss, lågpannad och något mindre intelligent.
78 De var kortare men bredare än vi är. De var också starkare men samarbetade inte lika bra som oss. (om ungen var äldre än 3 skulle jag lägga Lll förmodligen)
79 De var lite kortare och bredare än vi. Många tror aE de var håriga och dumma i huvudet men det var de säkert inte. Vi vet inte heller varför de försvann.
80 .
81 Nästan som oss
82 Farbror Eskil, nere i affären du vet? Så.
83 Neandertalarna såg ut som oss, men de var nog lite kraYigare. Om man hade kläE en Neanderthalare i moderna kläder hade det nog varit svårt aE direkt se en skillnad mellan oss. 84 Håriga, ganska korta, små huvuden
85 GroEmänniska, starkare än oss och tålde kyla bäEre. Kortare med mer hår på kroppen men ganska lika oss i tänk och kunnande, men inte lika socialt krävande, levde i små grupper. Tror aE klimatet gjorde aE de dog ut, mer än konkurensen från "oss". Kanske vi har lite Neanderthal i oss?
86 SOM EN MÄNNISKA MEN KORTARE OCH GROVARE I KROPPEN. MER UTSKJUTANDE ÖGONBRYN.
87 Ungefär som en vanlig människa, men kortare, kraYigare och tjockare ögonbryn. De var nog som vanliga stenåldersmänniskor.
88 RäE lik oss. Lite kraYigare och med annan huvudform, men skulle vara läE aE ta för en homo sapiens i en folkmassa iförd vanliga kläder.
89 det är en figur som är besläktad med både oss och apan, och är därför en slags korsning mellan oss.
90 Stark men dålig på aE använda saker.
91 De e la som en stor hårig människa med kass hållning, jao!
92 ?
93 Hårig, stor, kraYfull, stort huvud med sluEande panna, djupt liggande ögon, kraYig käke.
94 Starkare men dummare än oss.
95 Mindre hjärna än vad vi har. Och hårigare.
96 En slags gorillaliknande förmänniska som grymtade och åt råE köE direkt från djuret.
4
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
97 Som en människa, men mycket grövre och mer åt gorillahållet.
98 De såg ut ungefär som oss men hade var lite kortare och kraYigare.
99 Ingen aning. 100 miEemellan gorilla och människa
101 Ser ut ungefär som oss.
102 Något mindre och fyrkanLgare byggd än moderna människor.
103 Flervalsfrågor tack!
104 Neandertalaren såg ut ungefär som du och jag, fast bredare , kortare[anm: dvs. grövre] och med större huvud. 105 Grövre i kroppen, panna som lutar ned bakåt och lite mer utstående ansiktsdrag.
106 Lite kortare än vanliga människor, men ganska bred och kraYig. SluEande panna, stora ögonbryn, liten haka och framskjutet ansikte.
107 En annan typ av människa som levde för länge sedan.
108 Precis som oss, men kraYigare.
109 Hårig broEare, kraYig.
110 Hårig, muskulös och stora näsborrar. Skygg och vädertålig.
111 jag vet inte
112 Som en människa men lite kraYigare byggd.
113 Robust och intelligent
114 Grovt och knubbigt som eE troll
115 Som en vanlig människa men lite klumpigare
116 Ungefär som vi. Med något rundare ansikte och kraYigare kroppsbyggnad.
117 Väldigt lik oss, men grövre byggd.
118 lika oss
119 Neandertalarna bodde här på jorden för länge länge sedan. Ja. De bodde här innan din morfar och mormor fanns. Innan huset du bor i byggdes. De var en slags groEmänniskor som var tvungna aE äta all mat rå. För de hade inga microvågsugnar och än hade de inte kommit på hur man gjorde upp eld. De fick leta reda på små träd som de gjorde spjut utav. För all mat de åt var de tvungna aE jaga ikapp. Förutom blåbär och lingon förstås. För de kan inte springa sin väg när neandertalaren kom. Och det var farligt må du tro för det fanns många underliga och vilda djur på den Lden. Sabeltandad Lger och mammutar, som är som en väldigt hårig elefant ungefär.
120 En lite kortare hårig typ klädd i päls.
121 Som människor fast lite kortare och något mer böjd gångsLl. (mycket spontant svar)
122 små starka och liknar apor
123 Som eE troll.
124 De var ungefar som oss men hade mer muskler och var valdigt starka. De verkar lite dummare for de uppfann inte sa mycket och malade inga bilder sa viE vi vet. De kanske inte var sa bra pa aE tala.
125 En grövre byggd sorts människa, väldigt stark, men inte så smart som du
126 Framstående ögonglober. Bastanta och lite krokryggiga. Markerande ansiktsdrag.
127 KraYig, aningen ihopkurad. Väldigt muskulös. En låg panna och framträdande näsa och haka.
128 Den ser ut som du och jag fast ännu hårigare. Påminner lite om en apa i ansiktet. 129 För jäEelänge sen fanns det en anna sorts människor som var nästan som vi, men de hade litet plaEare huvud och så hade de annorluda axlar så de kastade saker på eE annat säE.
130 De var korta och håriga, och hade plaEa huvuden med stor underkäke.
131 En forhistorisk mennesktype med dybtliggende øjne, fremtrædende pande, behåret (meget hår på kroppen), foroverbøjet gang og ikke særlig intelligent.
132 Apliknande, hårig, kortare, bredare
133 About adult size, so bigger than a three-­‐yr old. Large brow and strong jaws. Larger brain relaLve to its body size. More intelligent than a three-­‐yr old.
134 probably somewhat similar in appearance to us, a bit shorter, perhaps a bit more body hair, etc
135 A different sort of man, who was big and strong. They lived long ago, but there aren't any of them leY on earth.
136 A very intelliget early human whom lived thousands of years ago,whom may have discovered fire and used simple tools.Looked like people today but with more hair deeper features and wore animal skins instead of clothes...
137 Heavy set. Squat. 5
© Pernilla Lindblom 2010
Beskrivning av neandertalare
138 Neanderthal's were primates, like humans, but not the same as humans. "Cavemen" pictures are similar to what Neanderthals looked like. They don't exist any more. Some people think it's because our ancestors took over their land and fought with them. Some people think that our ancestors were friends with Neanderthals and married them and that we are a combinaLon of Neanderthals and those other ancestors. But, Some scienLsts looked at the informaLon in the genes of Neanderthals and compared it to ours and found that we probably aren't related to them.
139 A sbig strong hairy person.
140 They had wide shoulders and big noses.
141 They looked a lot like us... but there faces were a liEle different. But not all that much.
142 Hairy, long arms, large foreheads, slightly hunched over, face like a monkey.
143 short, strong, strong jaw, high ridge about eyes
144 They looked a liEle bit like "people," but their heads looked different -­‐-­‐ their foreheads were smaller and we think they looked like they had big eyebrows. They had learned to walk and handle tools crudely, but their brains weren't developed as well as the other hominids that later became "people." They couldn't organize themselves as well. So they didn't survive as well, and the Neanderthals all died out.
145 Stout, tool users, but not as creaLvely adapLve as humans. 146 Looks much like a modern human, but shorter, broader and more muscular with a broad head with pronounced eye brows.
147 equal to possible recent human developments...
148 Short, hairy, big head
149 A Monkey Man
150 Much like us, only with smaller heads and a bit hairier
151 Like a man, a bit shorter, not so upright, not hairy like a gorilla, but like a hairy man. 152 Strong, tough, couldn't drink milk from other animals
Obefintligt
1 -­‐
2 En apmänniska 3 Jag ska googla det, sen beräEar jag för dig om neandertalarna.
4 Såsom människorna var och såg ut för väldigt länge sedan. Lite liknande apor.
5 FyrkanLgt huvud med dålig hållning samt hår på ryggen. Lång armar och stark som en oxe.
6 Människa precis som vi med lite annorlunda utseende än vi ser ut nu.
7 AE de såg ut/var som en blandning mellan apa och människa, och aE de var håriga.
8 Tre år? Något i sLl med, "nästan som en människa som du och jag, men de hade inte samlat på sig lika mycket kunskap om världen, därför hade de inte Lllgång Lll de verktyg vi har så som bilar, datorer och varma kläder. De hade inte uppfunnit skriYen heller och hade svårare aE bevara och föra vidare kunskap än vad vi har".
9 Robust byggda mammutjägare
10 Neandertalaren levde för längelänge sedan, innan vi människor fanns. Neandertalaren var lite mindre än din pappa men med mycket större huvud och kunde inte prata. De kommunicerade ungefär som djuren, med läten och rörelser
11 En förhistorisk människa som hade eE aplikt utseende, bodde främst i groEor och kunde göra upp eld med hjälp av pinnar eller stenar.
6
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Jämförelse
Undersökning 2: Jämförelse
Mi< intresse kan beskrivas som:
Mycket stort
Stort
Inte så stort.
Obefintligt
Totalt:
2
Totalt:
3
Totalt:
22
Totalt:
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
5
Totalt
Totalt
32
Procent Antal
Procent
Ålder
Upp Cll 20 år.
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
21-­‐30 år
0
0%
2
67%
17
77%
5
100%
24
75%
31-­‐40 år
0
0%
1
33%
2
9%
0
0%
3
9%
41-­‐50 år
1
50%
0
0%
2
9%
0
0%
3
9%
51-­‐60 år.
0
0%
0
0%
1
5%
0
0%
1
3%
61+ år
1
50%
0
0%
0
0%
0
0%
1
3%
32 100,00%
Utbildning. Du kan välja flera alternaEv. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Grundskola.
0
0%
0
0%
1
5%
1
20%
2
6%
Gymnasium.
0
0%
1
33%
2
9%
1
9%
4
13%
Universitet/högskola.
2
100%
2
67%
21
95%
5
95%
30
94%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
0
0%
1
5%
1
5%
2
6%
Annat.
0
0%
1
33%
0
0%
0
0%
1
3%
39
122%
Den bild jag tycker stämmer bäst överens med min uppfaRning är:
1
0
0%
1
33%
3
14%
0
0%
4
13%
2
0
0%
0
0%
9
41%
0
0%
9
28%
3
1
50%
1
33%
1
5%
0
0%
3
9%
4
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
5
0
0%
0
0%
3
14%
2
40%
5
16%
6
0
0%
1
33%
1
5%
0
0%
2
6%
7
0
0%
0
0%
4
18%
1
20%
5
16%
8
1
50%
0
0%
4
18%
1
20%
6
19%
9
0
0%
1
33%
4
18%
1
20%
6
19%
2
100%
4
133%
29
132%
5
100%
40
125%
3%
Den bild jag tycker stämmer sämst överens med min uppfaRning är:
1
0
0%
0
0%
1
5%
0
0%
1
2
0
0%
1
33%
0
0%
0
0%
1
3%
3
0
0%
0
0%
7
32%
1
20%
8
25%
4
2
100%
3
100%
18
82%
4
80%
27
84%
5
0
0%
0
0%
1
5%
0
0%
1
3%
6
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
7
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
8
0
0%
0
0%
1
5%
0
0%
1
3%
9
0
0%
0
0%
2
9%
0
0%
2
6%
2
100%
4
133%
30
136%
5
100%
41
128%
Övriga kommentarer:
Du kan få mina associaConer öppet:
1. Någon som försöker bli frikänd för e< bro<.
2. Dålig teckning från oläsbar bok.
3. En s.k. motorcykelintresserad medlem av en kriminell organisaCon.
4. En apa från någon fantasy eller science-­‐ficCon film, Avatar 2 kanske.
5. Stalin
6. Starke Arvid på Kiviks Marknad, men också en cyklop från någon dålig Odyssevsfilm jag såg en gång i barndomen.
7. En taliban
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Jämförelse
8. En full mycket hårbeväxt svensk tonåring som på en utefest inte bara vill visa bara snoppen och a< han har hår på bröstet utan denna gång a< han även har e< spjut och en död räv på ryggen.
9. En kul, men u<jatad, version av Rhodins tänkare. Vem ska jag då välja; den oskyldige, Hells Angelskillen, Stalin, Starke Arvid/Cyklopen, Talibanen eller den fulle svenske tonåringen? Sämst överens är självklart apan, men nog också bäst rent kommersiellt om han får vara med i Avatar 2. Din förra undersökning var bä<re, bilder kan betyda annat än hur mänsklig man ser ut beroende på associaConer utanför din kontroll.
Man vet ju inte vad man ska svara, för a< inte trampa någon på tårna. Bäst a< välja en bild som är ganska så lik homo sapiens, så a< det inte blir a< "de var som gorillor, primiCva jämfört med oss", typiskt påstående från okunniga som tror a< nuvarande människor är de enda utvecklade, men samCdigt inte FÖR lik homo sapiens ändå; då kan det tolkas som a< någon nuvarande specifik folkgrupp "ser ut som neanderthalarna", vilket om möjligt är ännu känsligare a< säga.
Min bild av neandertalare är a< de ser sexiga ut.
Svart hud är inte troligt pga den nordliga utbredningen. Naken hud utvecklades troligen redan hos H. erectus (sid 2) och bör ha ärvts av neanderthalarna likaväl som av oss. Den stora näsöppningen talar för en stor näshåla, hos en modern människa skulle hålan motsvaras av en stor näsa. A< vi har korsat in neanderthalarna i vårt stamträd talar väl för åtminstånde hyfsade likheter med H. sapiens.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Mycket stort intresse.
1
Undersökning 2: Mycket stort intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Mycket stort. Jag uppsöker aktivt vetenskapliga artiklar i ämnet.
Totalt antal:
2 st
Ålder
Utbildning. Du kan välja flera alterna9v. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Upp >ll 20 år.
0
0%
Grundskola.
0
0%
21-­‐30 år
0
0%
Gymnasium.
0
0%
31-­‐40 år
0
0%
Universitet/högskola.
2
100%
41-­‐50 år
1
50%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
51-­‐60 år.
0
0%
Annat.
0
0%
61+
1
50%
Den bild jag tycker stämmer bäst överens med min uppfaEning är:
Nummer
Antal
Procent
1
2
3
4
5
6
7
8
9 Totalt
0
0
1
0
0
0
0
1
0
0%
0%
50%
0%
0%
0%
0%
50%
0%
2
Den bild jag tycker stämmer sämst överens med min uppfaEning är:
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9 Totalt
Antal
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0%
0%
0%
100%
0%
0%
0%
0%
0%
Procent
2
Kommentarer:
Mo>vering: [Bäst nr 8] Verktygsanvändning och jakt är ju vedertaget, föredrar en mer neutral bild -­‐ varken djurisk, brutal eller vis. Kroppsbehåring är som en nu>da människa -­‐ päls är inget kriterium för aW överleva i tempererat/kyligt klimat om verktyg finns. Vissa gene>ska spår finns aW pälslöshet upkom >digt, redan under H. erectus. Mörkt hår. DeWa är standard för våra närmsta släk>ngar schimpanserna och även människor -­‐ mörkt hår förekomer ju också hos många ljushyade, nordlevande folk som eskimåer, så vårt blonda hår måste upkommit via lokal muta>on som inte nödvändigtvis skeW hos neanderthalaren. Hade gärna seW lite större näsa och mer av familjebildning. [Sämst bild nr 4] Den bild jag tycker är minst "räW" är nr 4, som har eW typiskt apansikte med plaW nos, inga synliga ögonvitor, enbart naket ansikte med svart pigmentering. Ser ut som en tossig gorilla utan hörntänder.
Trevlig undersökning, om än jag inte förstår vad du skall använda den >ll. Jag tror aW det inte fanns någon skillnad i mental förmåga inklusive talförmåga. Det föremål som man funnit och som kan tolkas som en flöjt indikerar aW neadertalaren även hade en andlig, konstnärlig läggning, om det verkligen är en flöjt. Således i princip ingen skillnad på hjärnans kapacitet jämfört med vår. Bild nr. 4 är bortom all hjälp!
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Stort intresse.
1
Undersökning 2: Stort intresse
Mitt intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Stort. Jag uppsöker aktivt information från populärvetenskapliga källor.
Totalt antal:
3 st
Ålder
Utbildning. Du kan välja flera alterna9v. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Upp =ll 20 år.
0
0%
Grundskola.
0
0%
21-­‐30 år
2
67%
Gymnasium.
1
33%
31-­‐40 år
1
33%
Universitet/högskola.
2
67%
41-­‐50 år
0
0%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
0
0%
51-­‐60 år.
0
0%
Annat.
1
33%
60+ år
0
0%
Den bild jag tycker stämmer bäst överens med min uppfaEning är:
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9 Totalt
Antal
1
0
1
0
0
1
0
0
1
33%
0%
33%
0%
0%
33%
0%
0%
6
7
8
Procent
4
33% 133%
Den bild jag tycker stämmer sämst överens med min uppfaEning är:
Nummer
Antal
Procent
1
2
3
4
5
0
1
0
3
0
0
0
0
0%
33%
0%
100%
0%
0%
0%
0%
9 Totalt
0
4
0% 133%
Kommentarer:
Utseende mässigt är bild 9 ganska lik 6,7 och 8 men med tanke på aO Neandertalaren visat sig vara rela=vt kulturella gillar jag den funderande minen. Aha.... Utan tvekan nr 4 som sämst stämmer med min bild av Neadertalaren. Intresserad av forskningen kring våra släk=ngar
1. Vilken bild: En smula besvärligt med tanke på aO alla inte är helkroppsbilder men döO lopp mellan 3 och 6. Anledningen? Dels näsorna som verkar passa för det kalla klimatet, dels hudfärgen som torde vara den mest lämpade för aO underläOa produk=onen av d-­‐vitamin på de här breddgraderna och blont hår är en annan möjlig effekt av lite solljus. De bilder som stämmer minst med min bild av neanderthalarna är nr. 4 täO följd av nr. 2. Anledningen =ll det är enkel; de var människor inte apor/ primi=va halvmänniskor... [Både bild 3 och 6 räknas in som bäst överensstämmande, likaså nr 4 och 2 som sämst överensstämmande.]
Tycker aO bild 1 stämmer ganska bra överrens med hur jag tror aO de såg ut.Bild nummer 4 stämmer sämst överrens med min uppfaOning om hur neandertalarna såg ut. Eeersom man tror aO alla människor utom urpsrungsafrikaner har beblandat sig med neandertalarna och eeersom vi som beblandade oss med neandertalarna har ljusare hy, så går mina tankebanor sådana vägar aO jag tror aO neandertalarna som utvecklats i europa/asien klimatet hade ljusare hy än urmänniskan. Den vita mannen har också, t.ex. längre armar än svarta, vi har även rekordet i världens starkaste man, vilket kan vara tack vara eO uråldrigt gene=skt övertag. Sen också, för aO människan skulle välja aO ha sex med deOa djur, så ska det nog vara ganska likt människan själv.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Inte så stort intresse.
1
Undersökning 2: Inte så stort intresse
Intresse. Mi= intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Inte så stort. Jag kan läsa t.ex en artikel om den kommer i min väg, men uppsöker inget aktivt.
Totalt antal:
22 st
Ålder
Upp All 20 år.
Utbildning. Du kan välja flera alterna9v. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
0
0%
Grundskola.
3
14%
21-­‐30 år
17
77%
Gymnasium.
4
18%
31-­‐40 år
2
9%
Universitet/högskola.
21
95%
41-­‐50 år
2
9%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
1
5%
51-­‐60 år.
1
5%
Annat.
0
0%
60+ år
0
0%
29 132%
Den bild jag tycker stämmer bäst överens med min uppfaEning är:
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9 Totalt
Antal
3
9
1
0
3
1
4
4
4
10%
31%
5%
0%
10%
3%
14%
14%
14% 132%
8
9 Totalt
Procent
29
Kommentar
En del har ange= mer än e= alternaAv/haa svårt a= välja endast en. Jag har valt a= ta med dessa "extra" röster.
Den bild jag tycker stämmer sämst överens med min uppfaEning är:
Nummer
Antal
Procent
1
2
3
4
5
6
7
1
0
7
18
1
0
0
1
5%
0%
32%
82%
5%
0%
0%
5%
2
30
9% 136%
Kommentar:
En del har ange= mer än e= alternaAv/haa svårt a= välja endast en. Jag har valt a= ta med dessa "extra" röster.
Kommentarer:
Bäst: 3 eller 7 (de är väldigt lika) [Räknat in 3 och 7 som bäst överensstämmande.]
Jag tycker a= nummer 7 skulle kunna överensstämma med en bild av neandertalaren jag kan ha. Varför vet jag inte rikAgt, det är mer av e= insAnkAvt val från mina fördomar. :) Sämst tycker jag nummer 3, den känns väldigt lik männsiakn idag. Det tror jag inte a= de gjorde. Jag tycker a= bild 3 stämmer sämst. Får en känsla av a= dom inte har så avlånga ansikten. :Þ Har läst dom två första böckerna om Ayla (Gro=björnens folk och Hästarnas dal). Tyckte a= dom var hur bra som helst och så fort jag får Ad a= läsa skönli=eratur igen står dom högt på to-­‐read-­‐listan
[Sämst bild nr 4] Ojdå, nummer fyra. Den äckliga film-­‐ monsterbilden=)
Jag tycker bild 5 passar bäst. Jag har för mig a= neanderthalare var kortare och kraaigare och med lägre panna. Bild 5 känns mer "realisAsk" än en del bilder som ser mer ut som karikatyrer (bodybuilderutseende, idiotutseende osv). Sämst tycker jag bild 4 passar. Det ser ut som något slags sagomonster, ögonen verkar inte alls höra All en primat. PS, jag undrar om inte "intressegraderingen" blir lite konsAg, jag läser förvisso y=erst sällan om neanderthalare men jag tror ändå a= jag är mer intresserad än de flesta jag känner!
Nr 5 motsvarar bäst. Jag har allAd haa en föreställning om nenanderthalarna som blondiner (varför vet jag inte rikAgt, tror jag få= det från skolan nån gång för länge sedan) därför tänkte jag först ta 3:an. MEN, han ser för mänsklig ut, han skulle kunna vara vilken hårdrockare som åkt på en näsbränna. Jag vill kombinera honom med nr 2 och kommer då fram All nr 5. Så eaer denna utläggning är svaret alltså 5. Lite trög, lagom hårig och med en rejäl kran i fejset. Nr 4 motsvarar minst. Han ser ut e= lågbudgetmonster taget ur någon B-­‐fantasy-­‐serie, typ Xena. (vilket för övrigt är en rikAg höjdarserie;)) Han ser minst mänsklig ut.
Bild nummer 2, känns som om neandertalarna var väldigt mycket för påkar och a= vandra. Men i vilket, bild nummer fyra stämmer ju minst överens. Tror inte a= dom var så apliknande och/eller aggresiva.
1. Varken bild 3 eller bild 4 stämmer in på hur jag tänker mig neandertalarn. Snubben på bild 3 ser ju ut som a= han skulle kunna vara vem som helst idag, medan lurken på bild 4 mer ser ut som e= fantasifoster. Om jag måste välja en säger jag a= bild 4 stämmer sämst överens med min bild. Bäst stämmer nog bild 2 in, varför vet jag inte rikAgt. Lagom "mänskliga", lagom fornAda? [Räknat in 3 och 4 som sämst överensstämmande.]
Bild nummer 8 stämmer bäst överens med min uppfa=ning av neadertalaren, eaersom han är lite hårig och så. Dock känns inte bild nummer sju så långt ifrån min uppfa=ning heller, men det kan vara för skägget, så jag säger bild nummer 8! Bild nummer 4 stämmer sämst överens med min bild an neandertalaren eaersom den mest ser ut som en superilsken skräckfilmsgorilla. Bild nummer 3 stämmer inte heller jä=ebra överens med min uppfa=ning av neadertalaren, det ser mer ut som homo sapiens tycker jag. Fast bild nummer 4 är den som sämst stämmer överens med min bild av neandertalaren alltså. [Räknat in 3 och 4 som sämst överensstämmande.]
Bild nr. 9 stämmer bäst överens, han verkar så trevlig! Bild nr. 4 stämmer sämst överens, det är ju e= monster!
Jag tycker a= bild nr 7 motsvarar bäst min bild av hur en neandertalare såg ut. Det är en kort kraaig människa med mycket muskler. Kort slu=ande panna med en kraaig valk för ögonbryna och grova käkar. Käkarna ser man inte så mycket av på bilden men jag tror a= han har det. I övrigt såg de ut som vi. Den bild som motsvarar minst hur de såg ut är bild nr 4. De är lite för gorillalika där och ser fakAskt lite för hooull ut.
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Inte så stort intresse.
Bäst: Bild 2. Bild 9 och bild 5 motsvarar också bra hur jag tänker mig -­‐ slu=ande och låg panna, inte pla= ansikte -­‐ även om bild 9 ser väldigt konstgjord ut.Sämst: Bild 4 -­‐ ser ut som e= monster och har väldigt liten likhet med hur jag föreställer mig neandertalare. Bild 3 ser för "modern" och ljus ut. [Har lagt in bild 2, 5 och 9 som bäst överensstämmande, samt bild 3 och 4 som sämst överensstämmande.]
Jag tycker a= bilderna 1 och 9 stämmer bäst med min bild av neandertalarna. Som oss ungifär men lite starkare.
Nr 2 motsvarar min uppfa=ning bäst eaersom de andra ser för fysiskt utvecklade ut från apstadiet förutom nr 4 som foroarande är en apa. Nr 1,3 4 9 ser minst ut som neandertalare enligt mig.gg [Bild nr 1, 3, 4 och 9 har alla förts in som sämst överensstämmande.]
Jag tyckte bild 1 och 2 motsvarademin bild av dessa gamla lirare bäst. Bild 4 och 5 mostvarade sämst, 4an ser mer ut som en galen kingkong och 5 mer som en gammal grov österrikare =)
nr. 7 og 8. For the record: Jeg er 51 år, har høyskoleutdannelse og har Al nå ikke vært spesielt interessert i neandertalere, men jeg leser om dem hvis jeg Alfeldigvis kommer over en arAkkel. Men interessen er vakt, og jeg vil fortsa= gjerne se hva du får ut av undersøkelsene dine. Nr 4 er den som passer minst. Milde moses, sånn kan de da ikke ha se= ut!?
1. Bäst är svårt men väljer 2an, den är inte otroligt mänsklig på samma sä= som 3an och 6an, inte löjligt filosofisk drömskt målad som 9an eller ser ut som en gammal italienare som 5an. 1 och 7an ser lite för bra för a= vara sant ut, lite för digitaliserade och deformerade mänskliga. Sämst är dock solklart 4:an som ser ut som något hämtat ur en mardröm och för likt en gorilla jämfört med en människa .
2
© Pernilla Lindblom 2010
Undersökning 2: Obefintligt intresse
1
Undersökning 2: Obe0intligt intresse
Intresse. Mi> intresse för forskningen kring neandertalarna kan beskrivas som:
Obe0intligt. Jag bläddrar hellre förbi t.ex. artiklar.
Totalt antal:
5 st
Ålder
Utbildning. Du kan välja flera alterna9v. Jag har studerat/studerar på följande nivåer:
Upp Cll 20 år.
0
0%
Grundskola.
1
20%
21-­‐30 år
5 100%
Gymnasium.
1
20%
31-­‐40 år
0
0%
Universitet/högskola.
5 100%
41-­‐50 år
0
0%
Folkhögskola, KY-­‐utbildning.
1
20%
51-­‐60 år.
0
0%
Annat.
0
0%
60+ år
0
0%
Den bild jag tycker stämmer bäst överens med min uppfaEning är:
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
Antal
0
0
0
0
2
0
1
1
1
0%
0%
0%
0%
40%
0%
20%
20%
20%
Procent
9 Totalt
5
Den bild jag tycker stämmer sämst överens med min uppfaEning är:
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9 Totalt
Antal
0
0
1
4
0
0
0
0
0
0%
0%
20%
80%
0%
0%
0%
0%
0%
Procent
5
Kommentarer:
Bäst: 5. Ganska lik dagens människa men kort kropp och nacke, långa armar, lite dirty och hårig. Sämst: 4. Jag har en bild av a> neandertalaren är mer lik människan än apan. Ögonen på denna känns väldigt omänskliga.
Jag tycker a> nr. 9 stämmer bäst överrens med min bild av neandertlare. Det är första gången jag ser en sådan avbildad på e> icke-­‐aggressivt sä>, utan som någon med e> eget tänkande och känsloliv. Nr. 4 tycker jag stämmer sämst in på vad jag föreställer mig a> en neandertalare såg ut som.
Nr 5 motsvarar bäst. Jag har allCd ha` en föreställning om nenanderthalarna som blondiner (varför vet jag inte rikCgt, tror jag få> det från skolan nån gång för länge sedan) därför tänkte jag först ta 3:an. MEN, han ser för mänsklig ut, han skulle kunna vara vilken hårdrockare som åkt på en näsbränna. Jag vill kombinera honom med nr 2 och kommer då fram Cll nr 5. Så e`er denna utläggning är svaret alltså 5. Lite trög, lagom hårig och med en rejäl kran i fejset. och kommer då fram Cll nr 5. Så e`er denna utläggning är svaret alltså 5. Lite trög, lagom hårig och med en rejäl kran i fejset. Lycka Cll med gro>männen!
Jag väljer bild nr 7! MoCvering: Trean ser för mycket ut som en sapiens, och resten är för primiCva/apiga. Men jag har inte så mycket koll :P