Närmatskatalog Lähiruokaluettelo 2012-2013

advertisement
VÄSTNYLANDS
s
LÄNSI-UUDENMAAN
Närmatskatalog
Lähiruokaluettelo
2012-2013
28-29.9
2013
28–29.9.2013
NÄR MATS MA RK N A D
LÄ H I R U O K A M A R K KI N AT
Svartå Slott
/ Mustion Linna
Fiskars
bruk/Fiskarsin
ruukki
2
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING – SISÄLLYSLUETTELO
TABLE OF CONTENTS
Förord Alkusanat Foreword ................................................................................................... 3
Närmatsproducenter och –företag Lähiruokatuottajat & -yrittäjät
Local Food Producers & Entrepreneurs ............................................................................ 4-40
Kött & mjölk – Liha & maito – Meat & milk ............................................................ 4-9
Fisk – Kala – Fish .................................................................................................... 10-11
Grönsaker & potatis – Vihannekset & perunat – Vegetables & potatoes ................ 12-14
Frukt & bär – Hedelmät & marjat – Fruits & berries ............................................. 14-16
Honung – Hunaja – Honey .......................................................................................... 17
Bageri & spannmål - Leipomot & viljat - Bakeries & grains ................................... 18-20
Café, restaurang & catering - Kahvilat, ravintolat ja pitopalvelut
Cafés, restaurants and catering services .................................................................. 20-29
Butik - Kaupat - Grocery stores .............................................................................. 30-34
Övriga närmatsaktörer – Muut lähiruokatoimijat – Other Local food Actors ......... 35-40
Närmat året runt – Lähiruokaa ympäri vuoden – Local Food Year Round ...................... 41-50
Artiklar – Artikkelit – Articles ......................................................................................... 52-64
Potatis Peruna Potato ................................................................................................... 52
På svenska .............................................................................................................. 53-56
Suomeksi ................................................................................................................ 57-60
In English ................................................................................................................ 61-64
Närmatskarta – Lähiruokakartta – Local food Map ....................................................... 66-69
VÄSTNYLANDS NÄRMATSKATALOG 2012-2013
LÄNSI-UUDENMAAN LÄHIRUOKALUETTELO 2012-2013
UTGIVARE / JULKAISIJA / PUBLISHER
Slow Food Västnyland r.f.
REDIGERING / EDITOINTI / EDITOR
Jenny Öhman / Bra Mat i Västnyland
ARTIKLAR / ARTIKKELIT / ARTICLES
Ulrica Cronström
ÖVERSÄTTNING / KÄÄNNÖS / TRANSLATION
Reetta Räty
LAYOUT & OMBRYTNING / TAITTO / MAKE-UP
Mikael Rehn / Ekenäs Tryckeri
Nästa års Närmatskatalog utkommer under
närmatsmarknaden Smaka på Västnyland på
Svartå Slott 28-29.9.2013. Boka annonsplats
redan nu! Annonsstop 23.8.2013.
Ensi vuoden Lähiruokaluettelo ilmestyy LänsiUudenmaan Maistiaiset-lähiruokamarkkinoilla
Mustion Linnassa 28-29.9.2013. Varaa
ilmoituspaikkasi 23.8.2013 mennessä.
KONTAKT / YHTEYDENOTTO
[email protected]
www.slowfoodvastnyland.org
TRYCK / PAINO / PRINT
Ekenäs Tryckeri, 2012
BILDER / KUVAT / PICTURES
Hanna Erlund, Eva Torderas, Viveca Blomberg,
Västra Nylands Folkhögskola / Fotolinjen, Slow
Food Västnyland r.f.
Kriterierna för att få annonsera i Närmatskatalogen hittas på http://slowfoodvastnyland.org
Lähiruokaluettelossa ilmoittaminen kriteerit löytyvät sivulta http://slowfoodvastnyland.org
The criteria for advertising in the Local Food Catalogue can be found on http://slowfoodvastnyland.org
FÖRORD
Vem skall stöda Västnyländsk mat om många sätt stöda Västnyländsk livsmedelsinte vi här i Västnyland. Som konsument produktion och skapa sysselsättning men
gör jag det genom att efterfråga och köpa det krävs vilja, aktivitet och genomtänkta
mat från regionen, som producent genom investeringar. Tillsammans kan vi arbeta
att hålla god kvalitet, utveckla nya pro- för att bevara och utveckla en mångfald av
dukter och se till att mina varor finns till- bra mat från Västnyland. Vi i Slow Food
gängliga. Butikerna är i nyckelposition och Västnyland r.f. bidrar bl.a. genom denna
har möjlighet att ge Västnylänsk mat en Närmatskatalog och vår årliga Närmatsbra plats i butiken. Kommunerna kan på marknad ”Smaka på Västnyland”.
ALKUSANAT
Kuka tukee länsiuusimaalaista elintarviketuotantoa ellemme me täällä LänsiUudellamaalla. Kuluttajana sen voi tehdä
ostamalla oman alueen tuottamaa ruokaa,
samalla lisäten sen kysyntää. Viljelijä taas
pitää huolen siitä, että tuotteiden laatu on
ensiluokkaista ja että niitä on saatavilla,
sekä pyrkii kehittämään uusia tuotteita.
Elintarvikkeiden esillepanossa kaupat ovat
avainasemassa, ja pystyvät täten vaikuttamaan Länsi-Uusimaalaisten tuotteiden
näkyvyyteen ja siihen, että niitä ostetaan
enemmän.
Kunnat voivat monella lailla tukea
Länsi-Uudenmaan elintarviketuotantoa ja
luoda työpaikkoja, mutta siihen tarvitaan
tahtoa, aktiivisuutta ja huolella mietittyjä
investointeja. Me kaikki voimme yhdessä
tehdä töitä säilyttääksemme ja kehittääksemme monenlaista hyvää ruokaa LänsiUudellamaalla. Me Slow Food Västnyland
r.f. jäsenet vaikutamme m.m. tämän Lähiruokaluoettelon ja jokavuotisten ”LänsiUudenmaan Maistiaiset” lähiruokamarkkinoiden kautta.
FOREWORD
Who supports food produced in West- the local food production in Western Uusiern Uusimaa if not us who live here. As a maa and to open up jobs, but a lot of will,
consumer I can do it by asking for food activity and smart investments are needed
that is locally produced and buying it. Pro- for it to happen. We can all work together
ducers should make sure that their prod- to preserve and develop a variety of good
ucts are first class and available to buyers, food in Western Uusimaa. The members of
as well as try to develop new products. Slow Food Västnyland r.f. are contributShops are just as important as they are able ing through this Local Food Catalogue as
to give food from Western Uusimaa more well as by organizing the annual ”Taste of
visibility. Municipals are able to support Western Uusimaa” Food Festival.
DIANA NYBERG-LINDHOLM
Ordförande i Slow Food Västnyland
Slow Food Västnyland rf:n puheenjohtaja
Chairwoman, Slow Food Västnyland
4
1
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
3
5
4
2
www.nyby.fi
5
Nyby Gård
6
6
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
7
7
10
Lihatuotteita
Kött
kypsään makuun!
för en mogen smak!
Ravintoloiden Hovihankkia, parhaista raakaineista
Westchark oy tarjoaa monipuolisen
valikoimansekä lämmin- ja kylmä että
ilmankuivattua tuotteita.
Restaurangernas hovleverantör West Chark Ab
erbjuder köttprodukter framställda av de bästa råvarorna. Varm- och kallrökta samt luftorkade produkter
West Chark on Suomen Kokkimaajoukkueen
yhteistyökumppani ja tukija
West Chark är Finska Kocklandslagets
samarbetspartner och understödare
Toimisto / kontor 020 7639 120
Kauppa / butik tii-pe / ti-fre 9-17
NZZOUJ!XFTUDIBSLötXXXXFTUDIBSLö
8
9
11
Kila gård ...............................................................................Kila gårds väg 57, 10820 Lappvik
EKOLOGISKT NÖTKÖTT, KÅSERIBÖCKER
019-24 48026 ...........................................[email protected]kilabok.fi
12
Tilateurastamo Kiven Säästöpossu ................................. Uusitilantie 65, 03600 Karkkila
LUOMUPOSSUNLIHAA SUORAAN MAATILALTA
09-2256 819, 040-506 3012 ................................... [email protected] s www.luomupossu.fi
13
Pargas gård ....................................................................... Pargasvägen 101 A, 10600 Ekenäs
DIREKTFÖRSÄLJNING AV EKOL. BIFFKÖTT/ LUOMU PIHVILIHAN SUORAMYYNTIÄ
040-530 5953, best./ til.: 0400-127 174 [email protected] s www.pargasgard.fi
14
Ukkolan vuohitila ................................................................................ Puusentie 71, Karjaa
TILALLA VALMISTETTUJA SÄILÖNTÄAINEETTOMIA VUOHENMAITOTUOTTEITA
044-992 1067 .................................... [email protected] s www.ukkolanvuohitila.com
8
15
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
+¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+
9
16
&)3+s+!,!s&)3(
10
17
&)3+s+!,!s&)3(
11
23
18
Hasse Blomqvist ..................................................................Padvavägen 842, 10570 Bromarf
FÄRSK, GRAVAD OCH RÖKT FISK
040-540 8974 ........................................................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar
19
Helenius fiskdelikatesser .................................................Padvavägen 165, 10570 Bromarf
FÖRSÄLJNING AV FISK PÅ TORG OCH MARKNADER
0400-539 264, 040-538 7181 ...........[email protected]gmail.com
20
Magnus Lignell ....................................................................Pålarvvägen 47, 10570 Bromarv
FÄRSK OCH RÖKT FISK, DIREKTFÖRSÄLJNING
040-501 5921 .......................... Pojo torg lördagar 8-11, sommartid Präskulla torg lördagar 9-12
21
Ove och Anders Lindqvist yrkesfiskare ............................ Kimisviksvägen 47, 10600 Ekenäs
FÄRSK OCH FÖRÄDLAD FISK
0400-528 794 .........................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar, Karis torg onsdagar
22
Jan Westerholm .......................................Kamparholmsvägen 116 B, Box, Ekenäs/Tammisaari
FÖRSÄLJNING AV FÄRSK FISK / TUOREEN KALAN MYYNTI
0400-762 861
'2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4
0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3
12
24
Bålaby gård ..................................................................................... Bålabyvägen 115, Svartå
FÄRSKPOTATIS, GRÖNSAKER & BÄR
0400-463 806 ......................................................Försäljning i Lilla Lanthandeln och på Lojo torg
25
Lars och Viola Forsstedt .....................................................Rådjursdalen 32 C, Sköldargård
GRÖNSAKER, POTATIS OCH ÄGG
040-520 8098 .................................................... På Ekenäs och Karis torg onsdagar och lördagar
26
Henrik’s Garden ........................................................................... Sommarövägen 76, Skåldö
Ekologiska GRÖNSAKER, BÄR OCH SOMMARBLOMMOR på sommartorg & direktförs.
040-820 6041 .... Förfrågn. & beställningar: [email protected] s www.HenriksGarden.com
27
Gustav Holmbom .........................................................Västerbackavägen 11, Täkter/Tähtelä
DIREKTFÖRSÄLJNING AV POTATIS OCH NYPOTATIS / PERUNAN JA UUDEN
PERUNAN SUORAMYYNTI 0400-971 187 ..................................... [email protected]
28
Holmqvists trädgård .....................................................Koskisvägen 885 B 25560 Koski as.
SÄSONGENS GRÖNSAKER PÅ TENALA SOMMARTORG LÖ 8-12
040-510 1441 .....................................[email protected]pp.inet.fi
29
Henrik Kevin .......................................................Lindsbyvägen/Lindsbyntie 17, Tenala/Tenhola
NYPOTATIS OCH VINTERPOTATIS / UUDET PERUNAT JA TALVIPERUNAT
040-511 6975 ...........................................[email protected]2me.fi
30
Nyholms potatis ........................................................... Ingå kustvägen 872, Täkter / Tähtelä
DIREKTFÖRSÄLJNING AV MATPOTATIS / PERUNAN SUORAMYYNTI
0500-434 904
31
Mats Nyman ................................................................ Ovanmalmsvägen 131, Tenala/Tenhola
EKOLOGISKA GRÖNSAKER / LUOMUVIHANNEKSIA
044-299 4598 .................................................................................... [email protected]
32
Guy Ranta ...................................................................Anderbackavägen 188, 10570 Bromarv
POTATIS- OCH GRÖNSAKSODLING (ANGÚTORGTISDTORSDLÚRDs%KENËSTORGONSDLÚRD
0400-887 234, ÄVEN DIREKTFÖRSÄLJNING [email protected]net.fi
33
Anders Ravia ............................................................................. Orvlaxvägen 445 B, Bromarv
GRÖNSAKER & ROTFRUKTER / VIHANNEKSIA & JUUREKSIA
040-535 5162
34
Nils Sjöberg ...................................................... Västankärrsvägen 40, Täktom, Hangö / Hanko
POTATIS, ÄGG, KÅL M.M. / PERUNAA, KANANMUNAA, KAALIA Y.M.
019-2489 136, 040-585 4153
35
Ingrid Träskman ............................................... Damsvägen/Damsintie 53, Ingå st./Inkoon as.
GRÖNSAKER PÅ FRILAND / AVOMAAN VIHANNEKSET
0400-998 682 ........................................................................................ [email protected]
'2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4
0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3
13
36
37
38
14
39
&25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4
FRUITS & BERRIES
'2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4
0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3
43
40
Äkta
närmat
från Lojo
Aitoa
lähiruokaa
Lohjalta
SUPERFRUIT SASKATOON
Saskatoonmarja on maultaan uniikki.
Saskatoon sisältää merkittäviä määriä kuituja, kivennäisaineita
ja vitamiineja ja sen antioksidanttipitoisuus on erittäin korkea.
Puhtaasti suomalaista superfoodia.
Hälsobäret saskatoon har en unik smak.
Superbär, som är oerhört rika på fiber, essentiella mineraler och
vitaminer samt har ett högt innehåll av antioxidanter.
Ren finsk superfood.
41
42
Saskatoon berry, a true Finnish superfood with a unique taste.
Täysmehu 100%
Råsaft 100 %
Juice 100 %
Siirappi
Sirap
Syrup
Marjajauhe
Bärpulver
Berry Powder
LINNAN MARJATILA
Hyytelö
Gelé
Jelly
Kittiskoskentie 129, 08500 Lohja/Lojo, puh./tel. 0500 444 106
[email protected], www.linnansaskatoon.fi
&25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4
FRUITS & BERRIES
15
&25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4
FRUITS & BERRIES
16
44
Anttilan Marjatila ..................................................................... Marjaraitti 36, Kirkkonummi
MANSIKOITA, SUORAMYYNTI JA ITSEPOIMINTA
041-543 7790 .................................................................................................... www.anttilan.tk
45
Benita och Bo-Erik Björkroth ......................................Degerbyvägen 194, 10160 Degerby
DIREKTFÖRSÄLJNING AV JORDGUBBAR OCH HALLON,
SJÄLVPLOCK PÅ JORDGUBBAR 050-347 0364 .................... [email protected]
46
Eriksgård ...................................................................................Eriksgårdsvägen 155, Veikkola
JORDGUBBAR OCH ÄRTER.
Försäljning: Eriksgård, Kyrkslätt Prisma & Veikkola S-Market
0400-489 907 ..................................................... [email protected] s www.eerikinkartano.fi
47
Grönbacka trädgård ..............................................................Ingå kustvägen 1953, Ingå ST.
PLANTSKOLA med bl.a. fruktträd och bärbuskar / TAIMISTO, mm. hedelmäpuut
ja marjapensaat ..........................................Mikaela Suoniemi 040-549 2572, www.gronbacka.fi
48
F:ma Stefan Lindholm ........................................ Smedstået/Sepänraitti 18 B, Tenala/Tenhola
JORDGUBBSFÖRSÄLJNING OCH SJÄLVPLOCK
050-524 1385 ................................................................................. [email protected]
49
50
(/.5.'s(5.!*!s(/.%9
17
54
Porkkalan marja ja vihannes – Porkala bär och grönsaker
MANSIKOITA Y.M. / JORDGUBBAR M.M.
Billskog/Inkoo (49)
050-320 9582 Elina Kontti ............................................................. & Porkkala/Kirkkonummi (50)
51
Tittis korgar ........................................................Åsgatan/Harjukatu 15 A, Ekenäs/Tammisaari
MARMELADER, MÅLADE KORGAR, TRÄVAROR / MARMELADEJA, KOREJA
JA PUUTUOTTEITA ...................0440-231 047, [email protected] s www.tittiskorgar.fi
52
Tyris...................................................................Solbergsvägen/Päivöläntie 633, Solberg/Päivölä
JORDGUBBAR, OCKSÅ SJÄLVPLOCK / MANSIKAT, MYÖS ITSEPOIMINTA
0500-850 825
53
Armi Wiberg ........................................................................................................... Barösund
BARÖSUNDS MALTLIMPA & JORDGUBBAR
050-070 0595 .....................................................................................På Barösunds sommartorg
55
Myrans Bigård B&R Grönholm ............................................Myransvägen 111, Ingå/Inkoo
NÄRHONUNG / LÄHIHUNAJAA
0400-433 727 ...............................[email protected]kolumbus.fi
18
"!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4
BAKERIES & GRAINS
"!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4
BAKERIES & GRAINS
56
58
Oy Emil Halme Ab | Puh. - Tel. 09-819 4040 | www.emilhalme.fi | Emil Halmeen tie 1 | Emil Halmes väg 1 | 02780 Espoo, Esbo
Hyvän leivän salaisuus
Hemligheten med gott bröd
57
19
Leipomon perustaja Emil
Halme tiesi, miten
leipään luodaan hyvä
maku ja oikea henki.
Halmeen leivät leivotaan
edelleen tänä
päivänäkin samojen
reseptien mukaan
käyttäen
imellystä,
hapanjuurta ja
käsityötaitoa.
Suurin osa
käytetyistä
raaka-aineista ovat
suomalaisia lähialueen
raaka-aineita. Leivän
lopullinen hieno aromi ja
maku syntyvät
kiviarinauunin tasaisessa
lämmössä. Näin leivotaan
aito Halmeen lähileipä
vuodesta 1899.
Lä
Nä hil
rpr ei
od pä
uc ä
era
t
Bageriets grundare, Emil
Halme visste hur man
bakar bröd med god
smak och rätt konsistens.
Halmes bröd bakas än
idag med samma genuina
recept, gammaldags
skållning, surdegsrot
och hantverksskicklighet. Största
delen av
råvarorna som
används är finska
närproducerade
råvaror. Sin slutliga
frestande arom och
smak får brödet under
gräddningen i stenugnens jämna värme. På
detta sätt bakas äkta
Halmes närproducerade bröd sedan år
1899.
"!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4
BAKERIES & GRAINS
20
59
Lilla hembageriet ..............................................................................Centralgatan 82, Karis
KAKOR OCH BAKVERK TILL VARDAG OCH FEST!
019-233557
60
3VARTÍKVARNs-USTIONMYLLY .................... Nykärrsvägen/Uudensuontie 34, Svartå/Mustio
MALNING OCH EGET MJÖL TILL SALU / JAUHANTA JA OMAT JAUHOT MYYNNISSÄ
019-348 262, 040-555 2087 ......................................................... [email protected]
61
Ankis torgförsäljning, Ann-Christin Hägg ..................................................................... Karis
HEMBAKAT BRÖD
0440-238 260 ...................................................Alla helgfria onsdagar och lördagar på Karis torg
62
Brasserie Oy Bouquet garni Ab ...........................Köpmansgatan/Kauppiaankatu 3, Karis/Karjaa
RESTAURANT, CAFÉ, LUNCH, À LA CARTE, TAKE AWAY, CATERING
019-230290, 040-823 1887, 040-584 1782 ......................... [email protected] s www.brasserie.fi
63
Dönsby Bed and Breakfast ..................................................... Dönsbyvägen 3, 10300 Karis
B&B PÅ KARIS LANDSBYGD MED NÄRPRODUCERAT OCH EKOL. MORGONMÅL
050-537 9584 .......[email protected]donsby.net s www.donsby.net
64
Kopparnäsin Kestikievari ........................................................................... Inkoo, Degerby
RETROPAIKKA JA RETRORUOKAA LUONNONKESKELLÄ
0400-701 159 ...[email protected]kolumbus.fi swww.kupariniemi.fi
65
MR-Ruokailupalvelut Oy ..........................................................................................Karjaa
LETTUKAHVILATOIMINTA JA CATERINGPALVELUT
040-512 7997 ..........................................................................................................www.lettu.fi
66
Ruukkikylän herkut ...................................................................................... 050-328 2127
MARINOIDUT VALKOSIPULIT & OLIIVIT, SINAPIT Y.M. .................Isokiskontie 1, Fiskars
TAPAHTUMIA Y.M., HÄRKÄTALLI ..... Billnäsin puistotie 3, Billnäs s Lisätietoja Facebookista!
67
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILOITA & RAVINTOLOITA
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
21
68
69
22
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
23
70
73
71
74
72
24
75
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
76
25
82
79
80
81
77
78
83
84
Lähiruokaa parhaimmillaan,
mm Bovikin lammasta, Kosken
kartanon härkää, paikallisen
kalastajan kuhaa, tule maistamaan!
Avoinna päivittäin vuoden
ympäri klo 11-22.
Tykkää meistä facebookissa.
Gilla oss i facebook.
Tervetuloa Välkommen
Itäsatama
10900 Hanko
Joanna & Jan
26
85
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
27
86
28
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
CAFÉ, RESTAURANT, CATERING
KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT
87
29
88
89
90
"54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3
"54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3
30
91
31
93
95
96
92
94
97
"54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3
32
98
"54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3
33
99
100
101
34
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
"54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3
MEIKÄLÄINEN MAIJA
OK VARUBODEN-OSLA HLG 2195 123456
35
36
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
Naturbruk
och miljö
Vid Novias campus i Raseborg erbjuds studier inom bl.a.:
Examensinriktad
xamensinriktad ungdomsutbildning,
UP för naturbruk och miljö, 240 sp
Agrolog (YH)
Hortonom (YH) inom landskapsplanering
Hortonom (YH) inom trädgårdsnäring
(förutsätter ett års studier utomlands)
Miljöplanerare (YH)
Skogsbruksingenjör (YH)
Examensinriktad vuxenutbildning,
UP för naturbruk och miljö, 240 sp
Agrolog (YH)
Hortonom (YH) inom
trädgårdsnäring
Examensinriktad högre YH-utbildning
UP för landsbygdsutveckling, 60 sp
Vuxenutbildning på engelska
Sustainable Coastal Management
novia.fi
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
37
38
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
BÖNDER BEHÖVS!
Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund SLC r.f.
Utveckla Ditt företag
i gott Sällskap!
Rådgivning i produktion
och ekonomi
Marthaförbundets matkulturbroschyr ute i oktober
Inhemska spannmål
Beställ recepthäftet via martha.fi
www.nsl.fi
Deltar i
ProAgria-samarbete
39
40
¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4
OTHER LOCAL FOOD ACTORS
t
n
u
r
t
e
i
r
å
r
ä
t
p
a
m
m
y
r
a
a
Nä
k en
o
u od
r
i vu
h
d
o
Lä
d
o
n
f
u
l
o
a
c rr
o
L ea
y
l
al
Fira Jul, Nyår,
och Sportlov i Västnyland
Julmarknader i Västnyland
– närmare information på kommunernas hemsidor
Njut av restaurangernas julbord
Julklappar med goda västnyländska smaker
Direktförsäljning från gårdarna
Vietä Joulu, UusiVuosi,
ja hiihtoloma
Länsi-Uudellamaalla
Länsi-Uudenmaan joulumarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta
Nautinnollisia joulun antimia ravintoloissa
Hyvänmakuisia Länsi-Uusimaalaisia joululahjoja
Tilojen suoramyynti
Spend Christmas, New Year’s
and winter break
in Western Uusimaa
Christmas fairs in Western Uusimaa
– more information on municipals’ websites
Have an enjoyable Christmas Feast at a restaurant
Tasty Christmas presents from Western Uusimaa
Farms with direct sale
Påskmarknader
Easter fairs
Påskmarknader
– närmare information på kommunernas hemsidor
Easter fairs – more information on municipals’ websites
Koppla av kring restaurangernas påskbord
Västnyländsk närmat – lamm, ägg, memma och bröd
Pääsiäismarkkinat
Pääsiäismarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta
Rentoudu ravintoloiden pääsiäispöytien äärellä
Lähiruokaa Länsi-Uudeltamaalta
– lammasta, munia, mämmiä ja leipää
Relaxing Easter dinner at a restaurant
Local food from Western Uusimaa – lamb, eggs,
Finnish Easter pudding ’mämmi’ and bread
Sommar i Västnyland
Summer in Western Uusimaa
Sommartorgen
– närmare information på kommunernas hemsidor
Summer markets
– more information on municipals’ websites
Direktförsäljning
Jordgubbar, nypotatis och grönsaker
Kött för grillen och färsk fisk
Kesä Länsi-Uudellamaalla
Kesätorit – lisätietoa kuntien kotisivuilta
Suoramyynti
Maniskoita, uusia perunoita ja vihanneksia
Grillilihaa ja tuoretta kalaa
Direct sale
Strawberries, new potatoes and vegetables
Meat for BBQ and fresh fish
Smaka på Västnyland
producenter och företagare säljer av årets skörd på Närmatsmarknaden på Svartå Slott och på andra marknader som ordnas
i regionen
Länsi-Uudenmaan maistiaiset
tuottajat ja yrittäjät myyvät vuoden satoa Mustion Linnan
lähiruokamarkkinoilla ja muilla markkinoilla ympäri aluetta.
A Taste of Western Uusimaa
producers and entrepreneurs sell their harvest of the year at the Food
Fair in Svartå Manor as well as other fairs and markets in the area.
51
Slow Food är en ideell, eko-gastronomisk organisation, som upprätthålls av
sina medlemmar.
Slow Foodrörelsen grundades år 1989
som motvikt till snabbmaten och den snabba livsstilen, förlusten av lokala mattraditioner och mänskors minskande intresse
för maten de äter, var den kommer ifrån,
hur den smakar och hur våra val av mat
påverkar resten av världen. Slow Food
kombinerar nöje med ansvar och gör dem
oskiljaktiga. Idag har vi mer än 100 000
medlemmar i 132 länder.
Vårt uppdrag: Slow Food arbetar för att
bevara den biologiska mångfalden i vår
matförsörjning, sprida smakfostran och
sammanföra producenter av högklassiga
matvaror med samproducenter, genom att
arrangera evenemang och ta initiativ. Slow
Food är god, ren och rättvis mat. Vi vill att
maten vi äter skall smaka gott, produceras
rent så att miljön, djurens välbefinnande
och vår hälsa inte skadas och att matproducenterna skall få en rättvis ersättning för
sitt arbete.
Vi ser oss själva som medproducenter,
inte som konsumenter. Genom att vi har
kunskap om hur den mat vi äter produceras och genom att aktivt understöda dem
som producerar den, blir vi en del av och
en partner i produktionsprocessen.
Slow Food on ei-kaupallinen jäseniensä
ylläpitämä eko-gastronominen liike. Kansainvälinen Slow Food-liike perustettiin
vuonna 1989 vastapainona pikaruoalle,
kiireiselle elämäntyylille ja paikallisten
ruokatapojen katoamiselle. Lisäksi perustaminen oli vastapainoa ihmisten vähentyneelle kiinnostukselle syömäänsä ruokaa
kohtaan ja vähentyneelle kiinnostukselle
sitä kohtaan, mistä ruoka on peräisin, miltä ruoka maistuu tai miten ruokavalintamme vaikuttavat muihin maailmassa. Slow
Food-liike yhdistää nautinnon ja vastuun
ja tekee niistä erottamattomat. Tällä hetkellä jäseniä on yli 100 000 kaikkiaan 132
maassa.
Toiminta-ajatuksemme: Slow Food edistää
biologisen monimuotoisuuden säilymistä
ruokahuollossamme, levittää makukasvatusta ja kokoaa yhteen korkealuokkaisten
ruokatuotteiden tuottajia sekä yhteistyötahoja järjestämällä tapahtumia ja laatimalla
aloitteita. Slow Food tarkoittaa hyvää,
puhdasta ja reilua ruokaa. Uskomme, että
ruoan, jota syömme, tulee maistua hyvältä,
tulee olla tuotettua siten, että ympäristö,
eläinten hyvinvointi ja terveytemme ei vahingoitu, ja että ruoantuottajien tulee saada oikeudenmukainen korvaus työstään.
Pidämme itseämme yhteistyökumppanina, emmekä kuluttajina. Koska meillä
on tietoa siitä, miten syömämme ruoka
tuotetaan, ja koska aktiivisesti tuemme
ruoantuottajia, olemme yksi lenkki tuotantoketjussa.
Slow Food is a non-profit, eco-gastronomic member-supported organization
that was founded in 1989 to counteract
fast food and fast life, the disappearance
of local food traditions and people’s dwindling interest in the food they eat, where
it comes from, how it tastes and how our
food choices affect the rest of the world.To
do that, Slow Food brings together pleasure and responsibility, and makes them
inseparable. Today, we have over 100,000
members in 132 countries.
Our mission: Slow Food works to defend
biodiversity in our food supply, spread
taste education and connect producers of
excellent foods with co-producers through
events and initiatives. Slow Food is good,
clean and fair food. We believe that the food
we eat should taste good; that it should
be produced in a clean way that does not
harm the environment, animal welfare or
our health; and that food producers should
receive fair compensation for their work.
We consider ourselves co-producers,
not consumers, because by being informed
about how our food is produced and actively supporting those who produce it, we
become a part of and a partner in the production process.
52
I
53
POTATIS
Solanum tuberosum, en av våra allra
viktigaste odlingsväxter sedan mer än
hundra år, har fått bli temat för årets närmatskatalog. En av orsakerna är att potatisen har en så nära anknytning yill Ingå,
orten för årets närmatsmarknad. En annan
är att det till Slow Foods grundläggande
ideologi hör att lyfta fram och bevara biodiversiteten och den lokala mångfalden.
Idag kan det vara svårt att få tag på verkligt välsmakande god potatis. Sortutbudet
har smalnat oroväckande och de som od-
I
las har tagits fram för att fylla de krav som
storskalig odling och handel ställer. Den
genetiska mångfalden hos potatisen hålls
nu vid liv i genbanker, men mångfalden i
smak, färg, form, konsistens och odlingsegenskaper som potatisväxten kan uppvisa
får vi inte glädja oss åt om vi inte ser till att
den odlas lokalt och når fram till våra kök
och restauranger.
Låt oss återupprätta potatisens heder
och ta tillvara alla dess goda egenskaper!
PERUNA
Solanum tuberosum, yksi tärkeimmistä
viljelykasveistamme jo sadan vuoden takaa, on tämän vuoden lähiruokaluettelon
teemana. Yksi syistä on, että perunalla on
vahvat siteet Inkooseen, paikkakuntaan,
jossa vuoden lähiruokamarkkinat järjestetään. Lisäksi Slow Foodin perusideologiaan kuuluu luonnon moninaisuuden ja
paikallisen monimuotoisuuden korostaminen sekä säilyttäminen. Tänä päivänä voi
olla vaikeaa saada käsiinsä erittäin hyvältä
maistuvaa perunaa. Perunalajikkeiden tarjonta on pienentynyt huolestuttavan paljon,
ja niitä joita viljellään on otettu käyttöön
I
II
entistä enemmän täyttämään suurimittaisen viljelyn ja kaupankäynnin tarpeet. Perunan geneettistä moninaisuutta pidetään
nyt yllä geenivarakeskuksissa. Kuitenkaan
tulevaisuudessa emme saa nauttia perunakasvin maun, värin, muodon, koostumuksen ja viljelyominaisuuksien moninaisuudesta, ellemme pidä huolta siitä, että sitä
viljellään paikallisesti ja että peruna löytää
tiensä keittiöihimme ja ravintoloihimme.
Palauttakaamme perunan kunnia ja ottakaamme talteen kaikki sen hyvät ominaisuudet!
POTATO
Solanum tuberosum, is one of our most
important crops since over a hundred
years, and is the theme of this year’s Local
Food Catalogue. One of the reasons is, that
potato is closely related to Ingå, the place
for this year’s Food Festival. Also, one of
the fundamental ideas of Slow Food is to
highlight and maintain biodiversity and the
local varieties. Today, it can be difficult to
find potatoes that taste extremely good.
The supply of potato strains has decreased
alarmingly, and the cultivation of currently
grown strains has been increased to meet
the high demand of trade. The genetic diversity of potatoes is now being kept alive
through genetic resource centers, but we
will not be able to enjoy the variation in
taste, color, texture, and traits of cultivation unless we will make sure that potatoes
are being cultivated locally, and that these
potatoes will find their ways to our kitchens and restaurants.
Let us revive the honor of the potato
and let us salvage all its good qualities!
EN GÅVA FRÅN ANDERNA
Potatisen är ursprungligen hemma i
Syd- och Central-Amerika och odlades av
indianerna långt innan de spanska erövrarna på 1500-talet steg i land. Bland alla de
värdefulla skatter som de transporterade
hem igen till Europa fanns också potatisen.
Här kom den småningom att bli ett
av våra viktigaste baslivsmedel och är det
fortfarande, också om den på allra senaste
tid har blivit oförtjänt illa sedd i samband
med olika diettrender.
’Potatisens väg till basföda i Europa
gick emellertid inte som på räls” berättar Jurij Semjonov i boken Jordens rikedomar. ”I Frankrike upptogs potatisen
först i den högre societeten som en vacker
blomma och en delikat maträtt. Först sedan den börjat få betydelse i Tyskland och
England, började man propagera för den
”uppifrån”. Ludvig den XVI och Marie
Antoinette uppträdde på baler med potatisblommor på sina brilliantsmyckade kläder. För att ge bönderna smak för potatis
satte den kunglige botanisten Parmentier
potatis i närheten av Paris och tillät ingen
att komma dit om dagarna. På nätterna
stal bönderna från trakten de egendomliga
frukterna – precis som han hade avsett.’
Genmälet efter denna listiga herre lever
kvar i Potage Parmentier, en potatissoppa
för finsmakare.
Till Sverige kom potatisen på 1650-talet och odlades i Uppsala av Olof Rudbeck. Men Jonas Alströmer, en stor man
och långt före sin tid, var den som lärde
svenskarna att odla och äta potatis. I sin
upplysningsskrift Then swenske wårdande
Herdens Trogne Wägvisare, med Bihang
om Potatoes planterande, utgiven år 1727
skriver han:
”Det allmänne bruk av Potatoes eller Jordpäron, så hos rika som fattiga, är
merendels bekant, öfver större delen av Europa, i synnerhet uti West-indien, hwarest
vid alla nya Coloniers anläggande Folcket
till sit underhåld, först planterat denne nyttiga Jordwäxten, men som densamma härtils varit aldeles obekant i Swerige, wil man
med några ord allenast förmäla om deras
nytta, derigenom at upmuntra hwar och
en at så mycket villigare och flitigare lägga
sig på denna plantering, eftersom den lönar
bätre mödan, än några andra jordfruckter,
som mig bekante äro.”
Därefter beskriver Alströmer detaljerat
hur potatisen skall odlas. Sina kunskaper
hämtar han från England och Irland och
praktik från sina egna försöksodlingar.
Till Finland kom potatisen till Fagervik
gård i Ingå på 1730-talet med brukets arbetare från Sachsen och det var här i smedernas trädgårdar som Finlands första potatisar odlades. Men det var först under den
senare delen av 1700-talet och 1800-talet
som potatisodlingen började sprida sig till
större kretsar och började ersätta kålrot
och svedjerova som basföda.
Källor: Fagervik gårds hemsida, Får och Potatis, Jonas Alströmer 1727 och 1732 (red. Håkan Hallander) 1992. Semjonov, Jurij, Jordens
Rikedomar, IV upplagan, 1943.
54
55
POTATISMÅNGFALD OCH
LANTSORTER
EGNA KNÖLAR
ELLER ANDRAS
V
Enligt Livsmedelsverket Evira odlades
i Finland år 2011 potatis på nära 25 000
hektar, som gav en total skörd på nästan
700 000 000 kg. I Nyland odlades potatis
på ca 300 hektar, varav 11 ha ekologiskt.
Men i Västnyland odlades potatis ekologiskt på sammanlagt obetydliga 3 hektar
år 2011! Statistiken omfattar givetvis bara
kommersiella odlingar. Nog skulle det väl
finnas plats för mera närodlad ekopotatis
i våra trakter?
Potatisen kom olika vägar till Norden
och Finland och så småningom utvecklades
olika lokala sorter anpassade till de lokala
odlingsförhållandena. Ett välkänt exempel
är Lapin Puikula som blir allra bäst då den
odlas i norr där dagarna är långa, medan
odling i södra Finland sällan lyckas så bra.
På gårdarna var man mån om att ta
vara på egen sättpotatis och variationen i
form, färg, smak och andra egenskaper är
stor mellan olika lantsorter. Många har en
lång groningsvila och håller sig långt in på
våren i en bra källare. Oftast ger dessa mindre skördar än dagens moderna potatissorter, som är framtagna för att lämpa sig för
storskalig, kommersiell odling och handel.
Men också om en del av lantsorterna lätt
angrips av sjukdomar, hör den moderna
potatisen till våra mest besprutade grödor,
berättar Anu Ranta på Nyttoväxtföreningen.
Finland har undertecknat den internationella konventionen om biodiversitet
(CBD 1993), som förpliktar länderna att
skydda den biologiska mångfalden. Där
framhålls betydelsen av att skydda gamla,
lokala sorter på växtplatsen och att uppmuntra en levande genbank på åkrar och
i trädgårdar. År 2003 startades i Finland
ett nationellt program för växtgenetiska
resurser.
Nyttoväxtföreningen upprätthåller en
småskalig genbank med gamla lantsorter i
sin trädgård i Anneberg i Helsingfors och
har för närvarande ca 30 olika potatissorter i odling. Potatisarna har de fått av
föreningens medlemmar eller andra intresserade.
Föreningen säljer också kontollerat utsäde av flere trevliga potatissorter lämpade för odling i hemträdgårdar. I år fanns
bl.a. den läckra sparrispotatisen, Asparges
La Ratte och King Edvard till salu. Också
föreningen Maatiainen – Det lantliga kul-
III
IV
ODLING
Potatis är lättodlad i hemförhållanden
under förutsättning att man använder friskt
och helst kontrollerat utsäde och att man
inte odlar potatis eller dess nära släktingar,
t.ex. tomat, på samma plats oftare än vart
tredje år. En välplanerad växtföljd på minst
tre och gärna flere år, hindrar sjukdomar
att få fäste i jorden. Potatisen trivs i varm
och lätt, lagom näringsrik jord och vill ha
mycket ljus. Naturgödsel och kompost förbättrar jorden och gör att daggmaskar och
viktiga mikroorganismer trivs. Potatis odlas traditionellt tillsammans med bondbönor. Orsaken till att de trivs ihop är dock
inte helt utredd.
Att odla potatis för sommarbruk är oftast problemfritt. Sjukdomar som angriper
blasten hinner aldrig etablera sig då potatisen skördas så tidigt. Med senare potatissorter får man vara noggrannare och följa
med odlingens utveckling. Odlingen behöver inte vara stor för att man skall kunna
njuta av härlig, välsmakande potatis!
turarvet ry, med uppgift bl.a. att värna om
gamla lantsorter av odlingsväxter och lantraser av husdjur, säljer sättpotatis av olika
annars våråtkomliga sorter. Och ännu år
2010 fann åtminstone den västnyländska
lantsorten Tammiston aikainen till salu på
torget i Ekenäs.
Nordiska Genbanken upprätthåller en
genbank med potatissorter från alla nordiska länder, inkl. Island. Härifrån kan
man beställa ett 3-5 sättpotatis av max fem
olika sorter för egen odling. De är virusrensade och helt friska. Varje år tas det fram
knölar av ett urval av NordGen-sorterna.
NordGen distribuerar också kostnadsfritt
ett begränsat antal friska knölar till intresserade friluftsmuseer, hembygdsföreningar
och till privatpersoner. Det är endast sorter,
som står på årets lista över tillgängliga sorter för distribution, som kan beställas. För
att få potatis till kommande växtsäsong
gäller följande: Beställ före den 1 april från
NordGen och potatisen levereras under
april/maj. Ange gärna ett par alternativa
önskemål. Vid materialbrist prioriteras beställningar av vetenskaplig art. Sättpotatis
från NordGen får inte säljas. Inte heller får
potatis, som skördats från detta material
överlämnas till tredje part/person.
Bland bevarade sorter kan nämnas
Karjalan Musta, Puikula, Vanha punanen,
Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas,
Jutkula, Vuokatin musta Läpimusta, Tammiston aikainen och Lemin punanen, varav
åtm. de två sistnämnda har varit vanliga i
Västnyland.
Det är därför till stor fördel att de gamla
sorterna inte bara bevaras i genbanker utan
odlas i hemträdgårdar. Också i småskaligare odlingar kan man gärna odla potatissorter där de egenskaper som har tagits fram
för storskalighetens behov är onödiga och
konsistens och smak i stället får komma till
sin rätt. Många av de gamla sorterna smakar nämligen verkligen potatis!
ADRESSER/OSOITTEET
Nyttoväxtföreningen/Hyötykasviyhdistys,
Mecheling./Mechelinink. 51, 00250 helsingfors/Helsinki. Tel./Puh 09-4342 350.
www.hyotykasviyhdistys.fi
Maatiainen - Det lantliga kulturarvet ry,
Stenbäckink./Stenbäcksg. 8, 00250 Helsinki/Helsingfors. Puh./Tel. 09-477 5331.
www.maatiainen.fi
NORDGEN, Smedjevägen 3, Box 41, SE230 53 Alnarp, Sverige, tel. +46 40 53 66
40. e-post: [email protected]
MTT, Forskningscentralen för jordbruk
och livsmedelsekonomi/Programmet för
växtgenetiska resurser/ Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus/Kansallinen kasvigeenivaraohjelma. ET-talo, 31600 Jokioinen.
E-post/sähköposti: [email protected]
VI
RECEPT
NYPOTATIS
Färsk nypotatis med ett tunnt skal som
med lätthet kan dras av hör sommarens
härligheter. Potatisen läggs i kokande vatten, gärna tillsatt med grovt havssalt, några
dillstjälkar och, om man vill, lite lökblast.
Låt potatisen koka så länge, 10– 15 minuter, beroende på storlek, att den är nästan,
men inte helt mjuk. Var noga med tiden!
Häll av vattnet, ta bort dillstjälkar och
lökblast, ställ tillbaka kastrullen på den
varma plattan, skaka om lite och ånga av
potatisen. Strö över nyklippt dill och sätt
på locket med en kökshandduk emellan
(hushållspapper går också) så att all överflödig fukt fångas upp. Servera med finklippt dill och smör.
Tillsammans med sill, strömming, rökt
flundra eller spikin braxen hör nypotatisen
till de oslagbara sommardelikatesserna.
Eller pröva på kall, kokt nypotatis skivad på råglimpa eller knäckebröd, dekorerad med dillblommor eller ett blad vinruta.
56
57
NYPOTATIS TILL JUL
Det går att frysa nypotatis och ta fram den
till jul! Sorterna Siikli eller sparrispotatis
passar bra också för det här ändamålet.
Potatisen förvälls i 3 minuter och kyls sedan snabbt av med kallt vatten. Frys ned
tillsammans med dill. Koka snabbt upp den
frysta potatisen och servera med mera dill
och kanske med lite hemlagat smör.
POTATISGRÖT
Var hittar man det bästa receptet på potatisgröt, om inte i Ingå? Där har potatisgröten
rentav utsetts till sockenrätt och traditionen hålls levande av de lokala marthorna
som varje sommar bjuder Hantverksdagens
besökare på smakprov.
Margareta Österman, ordförande för
Ingå kyrkby Marthakrets, berättar att
i Västnyland äter man potatisgröt med
smöröga och, om man vill, med kärnmjölk
medan man i Östnyland äter potatisgröten
med lingonsylt. Riktig kärnmjölk produceras inte mera av de stora mejerierna och går
därför inte att få tag på i butikerna, men
nog duger vanlig surmjölk också.
Märk att det inte går att koka gröt av
riktigt färsk potatis. Den potatis vi använder till Hantverkardagen i medlet av av juli
är av fjolårets skörd och då brukar den
vara perfekt. Det skall gärna vara en mjölig
potatissort, t.ex. van Gogh.
Det här är Margaretas ”ungefär”-recept
på potatisgröt:
2 kg potatis
1,5 liter vatten
1-2-tsk salt
4-6 dl grovt rågmjöl
Skala potatisen och skär den i mindre
bitar, koka i vattnet tills den blir mjuk.
Häll av potatisen, ta till vara kokvattnet, mosa potatisen i kastrullen och tillsätt
kokvattnet, salt och rågmjöl tills det blir en
ganska tjock gröt.
Låt småkoka ca en timme, rör om då
och då. Smaka av och servera med smöröga.
Gör en ordentlig sats med en gång, säger
Margareta. Kall potatisgröt går utmärkt
att steka så att det blir en knaprig skorpa.
Mums!
EN RIKTIG KARL
KÄRNAR SITT SMÖR SJÄLV
VII
Anna-Maria Niskanen
För ett år sedan lagade jag mitt eget smör
första gången i livet. Det var så enkelt och
så gott att jag ångrar att jag inte gjort det
tidigare. Mitt recept fick jag via Märta
Lindholm i Tenala. Det var förövrigt hon
som inspirerade mig i första hand genom
sin artikel i Hbl den 17 mars 2011 “En
riktig karl kärnar sitt smör själv.” Till ca
200-250 g färdigt smör behöver du fil och
grädde. Blanda 1 msk fil med 4 dl grädde
och låt det stå i rumstemperatur ett dygn.
Därefter tar du till elvispen och kör runt
några sekunder och vips har du en smörklimp i skålen. Konsistensen är ungefär
som barndomens modellera. Byt sedan ut
vispen mot en träslev och forma klumpen
till en sammanhängande massa. Därefter
tvättas smöret rent från vassla. Häll vasslan i en annan skål och tillsätt kallt vatten
i skålen med smör. Du kan bearbeta smöret för hand eller med träsleven. Tvätta
det kanske tre gånger eller tills vattnet är
klart. Flytta över det tvättade smöret i en
bytta och salta efter smak. Jag kryddade
smöret med vitlök och medelhavssalt med
franska örter. Det blev så gott så!
Jag valde att använda ekologisk grädde
och fil. Smöret är mycket hållbart i kylen
men minns att ta ut det i rumstemperatur
en stund före användandet. På vasslan
kan du baka bullar eller semlor, allt tas
tillvara!
II
LAHJA ANDEILTA
Perunan luonnonlajia on nykytietämyksen mukaan viljelty Perun ja Bolivian Andeilla noin 5000 eKr. Löytöretkeilijät toivat
siemenperunoita mukanaan Espanjaan todennäköisesti vuonna 1565, mistä se levisi
muualle Eurooppaan jokseenkin nopeasti,
esimerkiksi Belgiaan jo 1567. Suomeen
ensimmäiset perunat tulivat Fagervikin
kartanoon, Inkooseen, 1730-luvulla saksalaisten peltiseppien mukana, mutta meillä
sen viljely alkoi nihkeästi. Nauris ja lanttu
olivat pääasiallisin ravintokasvi. Pommerin sodalla (1762) oli ratkaiseva merkitys,
jossa suomalaiset sotilaat oppivat syömään
perunoita ja joita he toivat viljeltäviksi
mukanaan Suomeen. Myös suosion muuttumiseen vaikutti tieto, että siitä pystyttiin
keittämään viinaa. Viranomaisten ja pappien kannustus ja opastus tuottivat myös vähitellen tulosta. Tunnetuin perunanviljelyn
valistaja oli Asikkalan kappalainen Axel
Laurell, joka kirjoitti jopa suomenkielisen
oppaan perunan viljelystä.
Lähde: Hyötykasviyhdistyksen kotisivu
OMIA VAI MUIDEN
MUKULOITA
III
Elintarviketurvallisuusvirasto
Eviran
mukaan Suomessa viljeltiin lähes 25 000
hehtaaria perunaa vuonna 2011, josta
saatiin melkein 700 000 000 kg perunaa.
Uudellamaalla perunaa viljeltiin n. 300
hehtaaria, joista 11 hehtaaria luomunaviljelynä. Länsi-Uudellamaalla luomuperunaa viljeltiin vuonna 2011 kuitenkin vain
mitättömät 3 hehtaaria! Tilasto kattaa tietenkin vain kaupalliset viljelmät. Kyllähän
täälläkin päin löytyisi enemmän kysyntää
lähituotetulle luomuperunalle, eikö vain?
IV
VILJELY
Käytä tarkastettua siemenperunaa ja
tauteja vastaan kestäviä lajikkeita. Noudata viljelykiertoa. Näin maahan ei pääse
pesiytymään maalevintäisiä tauteja. Samalla paikalla saa viljellä korkeintaan kerran
kolmessa vuodessa. Valitse oikea kasvupaikka. Peruna viihtyy lämpimässä ja valoisassa. Maaperän tulee olla vettä läpäisevä ja hapahko, pH 5.5 – 6 välillä.
Lannoita oikein. Käytä luonnonlannoitetta. Ne toimivat samalla maanparannusaineena lisäten maan humusarvoja. Puutarha- ja talousjätteestä saatua kompostia annetaan 100-150 litraa / 10m2:lle. Teollista,
erityisesti perunalle tarkoitettua luonnonlannoitetta annetaan 2,5 litraa / 10m2:lle.
(Hyötykasvuyhdistyksen kotisivu)
58
V
PERUNAN MONIMUOTOISUUS
JA PAIKALLISET LAJIKKEET
Perunan löydettyä tiensä Pohjoismaihin
ja Suomeen kehittyi siitä erilaisia paikallisia lajikkeita eri viljelyolosuhteisiin sopeutumisen tuloksena. Eräs oiva esimerkki on
Lapin Puikula, josta tulee kaikkein parasta
kun sitä viljellään pohjoisessa jossa päivät
ovat pitkiä, kun taas Etelä-Suomessa lajin
viljely harvoin onnistuu.
Maatiloilla oltiin tarkkoja siitä, että
omien siemenperunoiden ominaisuudet
säilyivät. Eri paikallislajikkeiden muoto,
väri, maku ja muut ominaisuudet nimittäin
vaihtelevat paljon. Monet lajikkeet säilyvät itämättä pitkälle kevääseen hyvässä
maakellarissa. Näistä saadaan useimmiten
pienempiä satoja kuin nykypäivän perunalajikkeista joita on jalostettu täyttämään
suurimittaisen kaupallisen viljelyn sekä
kaupankäynnin tarpeita. Vaikka osa lajikkeista saakin helposti tauteja, on nykypäivän peruna yksi eniten myrkytetyistä satoa tuottavista lajeista, kertoo Anu Ranta
Hyötykasviyhdistyksestä.
Hyötykasviyhdistys ylläpitää pienimuotoista geenipankkia Helsingin Annebergissä sijaitsevassa puutarhassaan, josta myös
löytyy vanhoja perunalajikkeita. Tällä
hetkellä siellä viljellään n. 30 erilaista lajiketta. Perunat he ovat saaneet yhdistyksen
jäseniltä tai muilta asiasta kiinnostuneilta.
Yhdistys myös myy tarkastettua, kotioloihin soveltuvaa siemenperunaa. Tämän
vuoden valikoimasta löytyi mm. maukasta Parsaperunaa, Asparges-La Ratte, sekä
King Edwardia. Myös Maatiainen – Det
lantliga kulturarvet ry, aatteellinen yhdistys jonka tarkoituksena on säilyttää vanhat
viljely- ja koristekasvit sekä alkuperäiset
kotieläinrodut, myy erilaisia, vaikeasti saatavia siemenperunalajikkeita. Vielä vuonna
2010 myytiin Länsi-Uusimaalaista Tammiston aikainen -perunalajiketta Tammisaaren torilla.
59
Pohjoismainen geenivarakeskus NordGen säilyttää mm. viljely- ja hyötykasvien siemeniä kuten perunalajikkeita eri
puolilta Pohjoismaita, myöskin Islannista.
Geenivarakeskuksesta voi tilata 3-5 mukulaa siemenperunoiksi omaan käyttöön,
kuitenkin enintään viidestä eri lajikkeesta.
Siemenperunat ovat virustaudeista puhdistettuja. Joka vuosi valitaan lajitelma
mukuloita NordGen-lajikkeista. NordGen toimittaa maksutta rajatun määrän
terveitä mukuloita asiasta kiinnostuneille
ulkomuseoille, kotiseutuyhdistyksille sekä
yksityishenkilöille. Tilattavana on vain
niitä lajikkeita jotka ovat vuoden toimituslistalla. Jotta voit saada perunaa tulevalle
kasvukaudelle: Tilaa perunat NordGen:iltä
ennen 1. huhtikuuta, jolloin ne toimitetaan
huhti-toukokuun aikana. Saatte mielellään
esittää pari vaihtoehtoista toivomusta.
Raaka-aineiden huvetessa asetetaan jalostus-, tutkimus, ja esittelykäyttö etusijalle.
NordGeniltä saatuja siemenperunoita ei
saa myydä. NordGenin perunamateriaalia ei myöskään saa toimittaa kolmannelle
osapuolelle.
Säilytettyjen lajikkeiden joukossa on
mm. Karjalan Musta, Puikula, Vanha punainen, Kainuun Musta, Lemin kirjava,
Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta, Läpimusta, Tammiston aikainen ja Lemin
punainen, joista ainakin kaksi viimeksi
mainittua ovat olleet tavallisia Länsi-Uudellamaalla.
On siis eduksi ettei vanhoja lajikkeita
säilytetä pelkästään geenivarakeskuksissa,
vaan että niitä myös viljellään kotipuutarhoissa. Myös pienimuotoisemmissa viljelmissä voidaan mielellään viljellä perunalajikkeita joiden ominaisuudet eivät täytä suurimuotoisen viljelyn tarpeita. Näin
lajikkeiden koostumus ja maku pääsevät
oikeuksiinsa. Monet vanhoista lajikkeista
nimittäin maistuvat ihan perunalta!
Osoitteet kts s. 55.
VI
RESEPTEJÄ
UUSIPERUNA
Ohut kuorinen, tuore uusiperuna kuuluu
kesän ihanuuksiin. Perunat laitetaan kiehuvaan veteen johon lisätään mieluusti karkeaa merisuolaa, muutama tillinvarsi ja,
jos haluaa, sipulinvarsia. Anna perunoiden
kiehua kunnes ne ovat pehmenneet lähestulkoon kokonaan, 10-15 minuuttia koosta riippuen. Olkaa tarkkoja ajan kanssa!
Kaada vesi pois ja poista tillin- sekä
sipulinvarret. Laita kattila takaisin lämpimälle keittolevylle ja heiluttele sitä hiukan jotta loputkin vedestä haihtuu pois.
Ripottele vastaleikattua tilliä ja laita kansi
päälle niin, että väliin jää keittiöpyyhe (tai
talouspaperia) jotta ylimääräinen kosteus
saadaan vangittua. Tarjotaan hienoksi leikatun tillin sekä voin kera.
Sillin, silakan, lahnan tai savustetun
kampelan kanssa tarjottu uusiperuna kuuluu kesän lyömättömiin herkkuihin.
Kokeile myös viipaloituja kylmiä, keitettyjä perunoita ruislimpulla tai näkkileivällä. Koristele tillinkukilla tai tuoksuruun
lehdellä.
UUTTAPERUNAA JOULUKSI
Uuttaperunaa voi pakastaa ja syödä jouluna! Siikli ja parsaperuna sopivat hyvin
myös tähän tarkoitukseen. Perunaa ryöpätään kolmen minuutin ajan jonka jälkeen
se kylmennetään nopeasti kylmällä vedellä.
Pakasta tillin kanssa. Keitä nopeasti pakastetut perunat ja tarjoile tuoreen tillin sekä
ehkä kotitekoisen voin kanssa.
PERUNAPUURO
Mistä löytyy paras perunapuuro-resepti,
ellei Inkoosta? Siellä perunapuuro on nimetty oikein pitäjäruuaksi. Paikalliset martat pitävät perinteitä yllä antamalla maistiasia jokakesäisten Käsityöpäivien vieraille.
Margareta Österman, Ingå kyrkby
Marthakrets:in puheenjohtaja kertoo että
Länsi-Uudellamaalla perunapuuroa syödään voisilmällä ja, jos haluaa, kirnupiimällä, kun taas Itä-Uudellamaalla perunapuuroa syödään puolukkahillon kera.
Suuret meijerit eivät enää valmista aitoa
kirnupiimää, joten sitä ei saa kaupoista.
Tavallinen piimä kelpaa myös.
60
61
Huomioithan, että aivan tuoreesta perunasta ei voi keittää puuroa. Peruna jota
heinäkuun Käsityöpäivillä käytetään on
edellisvuoden satoa, jolloin se on täydellistä. Se saa mieluiten olla jauhoista perunalajiketta, kuten esimerkiksi van Gogh:ia.
Tässä Margaretan ”suunnilleen”-perunapuuro-resepti:
2 kg perunaa
1,5 litraa vettä
1-2 tl suolaa
4-6 dl karkeaa ruisjauhoa
Kuori perunat ja leikkaa ne pienemmiksi paloiksi, keitä kunnes ne pehmenevät.
Kaada perunat pois ja säilytä keittovesi. Soseuta perunat kattilassa ja lisää
keittovesi, suola sekä ruisjauho kunnes
seoksesta tulee melko paksua puuroa.
Anna kiehua hiljalleen n. tunnin verran,
välillä sekoittaen.
Maista ja tarjoile voisilmän kera.
Tee kunnon annos kerralla, sanoo Margareta. Kylmennyt perunapuuro voidaan
paistaa rapeaksi korpuksi. Nami!
KUNNON MIES
KIRNUAA VOINSA ITSE
VII
Anna-Maria Niskanen
Noin vuosi sitten tein ensimmäisen kerran elämässäni voita. Se oli niin helppoa
ja maistui niin hyvältä, että harmittaa
etten ole tehnyt sitä aiemmin. Reseptini
sain Märta Lindholm:ilta Tenholasta.
Hänen artikkelinsa ”En riktig karl kärnar sitt smör själv”, Hbl 17 maaliskuuta
2011, oli alun perin se, joka innoitti
minua kokeilemaan voin valmistusta.
Tarvitset viiliä ja kermaa saadaksesi n.
200-250g valmista voita. Sekoita 1 rkl
viiliä ja 4 dl kermaa, ja anna sen seistä
huoneenlämmössä yhden vuorokauden
ajan. Tämän jälkeen sekoitat sähkövatkaimella muutaman sekunnin ajan,
jonka jälkeen sinulla jo onkin voimöhkäle kulhossa. Koostumus on melkein
sama kuin lapsuuden muovailuvahassa.
Vaihda vatkain puukauhaan ja muotoile
paakku yhtenäiseksi massaksi. Tämän
jälkeen voi pestään. Kaada hera toiseen
kulhoon ja lisää voikulhoon kylmää
vettä. Voit vaivata voita käsin tai puukauhalla. Pese voi noin kolme kertaa tai
kunnes vesi on kirkasta. Siirrä pesty voi
kippoon ja suolaa oman maun mukaan.
Minä maustoin voin valkosipulilla ja
välimerensuolalla sekä ranskalaisilla
yrteillä. Ai että siitä tuli hyvää!
Minä valitsin raaka-aineiksi luomukerman ja –viilin. Voi säilyy hyvin
jääkaapissa, mutta muista ottaa se huoneenlämpöön hetki ennen käyttöä. Heraa voit käyttää pullien tai sämpylöiden
leipomiseen, kaikki otetaan talteen!
II
A GIFT FROM THE ANDES
The potato originates from the South
and Central America, where the Indians
grew it long before the Spanish conquerors arrived in the 16th century. Among all
the treasures the Spanish took home to Europe, was the potato.
In Europe, potato eventually became
part of our important staple foods and has
held that position until today, even though
the different dieting trends has put it in unjustifiably bad light.
‘Potatoes didn’t become part of the basic diet over night” says Jurij Semjonov in
his book The Richness of the Earth. “In
France, the potato was seen as a beautiful
flower and as a delicate dish, but for the
royals only. After it became more popular
in Germany and England, the upper class
began to propagandize it. Ludvig XVI and
Marie Antoinette wore pompous dresses
and suits decorated with potato flowers
when going to dinner dances. In order to
get the peasants to try potatoes, the royal
botanist Parmentier planted some potato
near Paris. Nobody was allowed to the
fields during the days, but at nights the
nearby peasants stole these extraordinary
fruits – just as he had expected.’
This was the beginning of the praised
Potage Parmentier, a potato soup that was
named after this sly gentleman.
The potato came to Sweden in 1650,
where Olof Rudbeck grew it in Uppsala.
Jonas Alströmer, however, a man long before his time, was the one who taught the
Swedes to cultivate and eat potatoes. He
got his knowledge and skills in England
and Ireland, as well as by practicing on his
own patches.
German sheet metal workers brought
the first potatoes to Finland in 1730s to the
Fagervik manor in Ingå, where they were
grown in the workers’ gardens. However,
potato farming didn’t spread to the rest of
Finland until the late 1700s and the 19th
century, when it began to replace turnip
and rutabaga as the main food plant.
62
III
63
OWN TUBERS OR OTHERS’
According to the Finnish Food Safety
Authority Evira, almost 25 000 hectares of
potato was cultivated in Finland in 2011.
This gave a total crop of potatoes of nearly
700 000 000 kg. In Uusimaa ca. 300 hectares were used to cultivate potato, out of
which 11 hectares were organic farms. In
Western Uusimaa, however, in 2011 mere
3 hectares were used for organic cultivation of potato! The statistics naturally only
include commercial farms. We could use
more of locally and organically grown potatoes around here, right?
IV
THE DIVERSITY OF THE POTATO AND THE LOCAL STRAINS
After the potato found its way to the
Nordic countries and Finland, local varieties that had adjusted to the local growing
conditions emerged. One good example is
“Lapin Puikula”, which grows best in the
north where the days are long, whereas the
cultivation of the strain in Southern Finland rarely succeeds.
Farmers were very particular about
preserving the traits of their seed potatoes.
There is, in fact, a great variety in shape,
color, taste and other traits among different local strains. Many strains can be kept
in a good cellar to the late spring without
the strains beginning to germinate. These
potatoes often produce a smaller crop than
today’s modern strains, which have been
cultivated to meet the demands of largescale, commercial farming and trade. Even
if some of the local strains easily get diseases, the present-day potato is one of the
most sprayed crops, says Anu Ranta from
the Association of Useful Plants.
Finland has signed the international
convention of biodiversity (CBD 1993),
which obligates the countries that signed to
protect the diversity of nature. The convention emphasizes the protection of old, local strains as well as encourages living gene
banks in gardens and fields. In 2003, a national program for supporting the genetic
resources of plants was started in Finland.
The Association of Useful Plants maintains a small-scale gene bank in their garden in Anneberg, Helsinki, where one can
find old strains and where ca. 30 different
kinds of potatoes are currently being cultivated. The potatoes are from the members
of the Association as well as others interested in the matter.
The Association also sells seed potatoes
that have been checked, and that are suitable for using at home. This year’s choices
of potatoes included delicious Asparges-La
Ratte and King Edward, i.a. Also the Finnish Landrace Association Maatiainen sells
different, hard-to-get seed potato strains.
As late as 2010 one was able to find Tammiston aikainen – potato strain, from
Western Uusimaa, at the Ekenäs market.
Nordgen, the Nordic Genetic Resource
Center, safeguards i.a. potato strains from
all Nordic countries, including Iceland.
One can request 3-5 seed potatoes of max.
five different strains for crofting. The NordGen potatoes are virus free and produced
according to EU plant health requirements.
NordGen distributes a few, healthy tubers
to outdoor museums, local unions and private persons for free. Each year some tubers are chosen from the potato collection.
It is only possible to get those strains that
are on the list of strains for delivery for that
specific year. In order to get the potatoes
in time for the upcoming season: Place an
order before 1st April and NordGen will
deliver the potatoes during April/May.
Please feel free to name a few alternative
strain options. NordGen serves the scientific community, but does honor reasonable
requests from individuals when resources
permit. There can be no distribution of
seed potatoes to third parties.
Among the preserved strains one can
find Karjalan Musta, Vanha punainen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta, Läpimusta, Tammiston aikainen and Lemin punainen, from
which at least the last two strains have
been common in Western Uusimaa.
This is why old strains should not only
be preserved in gene banks, but also be
grown in gardens. We would also be happy
to see small-scale farms cultivating potato
strains that do not fulfill the demand of a
large-scale farming. This way we would do
the texture and taste of the strains justice.
As a matter of fact, many of the old strains
actually do taste like potato!
Some usefull addresses see p. 55.
V
RECIPES
NEW POTATO
The young potato with its thin skin is one
of the summer’s delicacies. Put the potatoes in boiling water, add sea salt, some dill
and, if you’d like, a few stems of an onion.
Let the potatoes boil until they are almost
entirely soft, 10-15 minutes, depending on
their size. Be precise with the time!
Throw out the water, remove the dill
and the onion, put the pan back on the hotplate, and slightly shake the pan to get the
steam to rise from the potatoes. Sprinkle
on some fresh dill. In order to absorb the
excess moist put on the lid leaving a paper
cloth or towel in between. Serve with comminuted dill and butter.
One of the unbeatable summer delicacies is herring, Baltic herring, bream or
flounder served with new potatoes.
Also, try slicing cold, boiled potatoes on
a piece of rye bread or crispbread. Decorate with a dill flower or a wine rue leaf.
NEW POTATOES FOR CHRISTMAS
It is possible to freeze new potatoes and eat
them at Christmas! Sieglinde and Asparges-La Ratte suit well even to this purpose.
Parboil the potatoes for three minutes, after which cool them quickly with cold water. Freeze with dill. Quickly boil the frozen
potatoes and serve with fresh dill and perhaps with homemade butter.
POTATO PORRIDGE
Where else would you find the best recipe
for potato porridge if not in Ingå? There potato porridge has in fact been named as the
food of the parish. The local “Martha”:s
keep the traditions alive by letting the summer guests of the annual Handicraft-day
try the tasty porridge.
Margareta Österman, chairman of the
Ingå kyrkby Marthakrets, says that in
Western Uusimaa potato porridge is eaten
64
65
with a dab of butter and, if you’d like,
with buttermilk, whereas in Eastern Uusimaa the porridge is eaten with lingonberry
jam. Dairy industry no longer makes buttermilk, which is why it is not available in
grocery stores. Regular sour milk will do.
Please notice that it is not possible to
make porridge using fresh potatoes. The
potato that we use during Handicraft-days
in mid July is from the previous year’s crop
of potatoes. This is when the porridge
tends to become perfect. Preferably use
floury potatoes, such as van Gogh.
This is Margareta’s “something like”potato porridge recipe:
2kg potatoes
1,5 liters water
1-2 tsp. salt
4-6 dl coarse rye flour
Peel the potatoes and chop them into
smaller pieces. Boil until soft. Throw out
the potatoes and keep the boiling water.
Mash the potatoes in the pan and add the
boiling water, salt as well as rye flour until
the mix becomes thick. Let it simmer for
about an hour, stir every now and then.
Taste it and serve with a dab of butter.
While you’re at it, make a proper portion, says Margareta. Porridge that has
cooled down can be fried to a crispy rusk.
Yummy!
VI
A REAL MAN
CHURNS HIS OWN BUTTER
Anna-Maria Niskanen
I made butter from scratch for the first
time in my life about a year ago. It was so
easy and tasted so good that it bothers me
I haven’t done it earlier. I got my recipe
from Märta Lindholm who lives in Tenala.
Actually, her Swedish article “A Real
Man Churns His Own Butter” in Hbl 17th
March 2011, was the one that inspired me
to try making my own butter in the first
place. In order to get ca. 200-250g of butter you need curdled milk and cream. Mix
1tbsp. of curdled milk and 4 dl cream, and
let it stand in room temperature for a day.
Then mix it with a hand mixer for a couple of seconds and, before you know it,
you have a lump of butter in your bowl.
The texture is almost as in play-dough
that many of us played with as kids. After
this you wash the butter. Decant the whey
to another bowl and add cold water to the
butter. You can work the butter by hand
or with a wooden spoon. Wash the butter about three times or until the water is
clear. Put the washed butter in a new bowl
and salt according to your taste. I also
used garlic, salt from the Mediterranean
and some French herbs, oh how tasty it
was!
I chose to use organic cream and curdled milk. Butter will keep well in the
fridge, but remember to take it out to
room temperature a moment before using.
Whey can be used when baking buns or
bread rolls. Everything can be used!
MUSTION LINNA sijait-
see ainutlaatuisessa miljöössä jossa viihtyvyyttä lisää lähellä virtaava
luonnonkaunis Mustionjoki. Päärakennusta
ympäröi yksi Suomen
suurimmista
yksityisistä puistoista. Puisto
tarjoaa rauhaa sielulle
kiemurtelevine polkuineen, huvimajoineen,
romanttisine siltoineen, patsaineen sekä ainutlaatuisine kelluvine lummepolkuineen.
1700-luvulla Magnus Linder ll toimesta
rakennettu Mustion Linna on edelleen Linderin suvun hallussa ja linnan toiminnasta
vastaavat tänä päivänä Filip ja Christine Linder. Täällä uniikissa ympäristössä on viehättävä hotelli ja ravintola, sekä hyvinvarustetut kokoustilat. Päärakenus toimii museona.
Laadukas ja paljon kehuttu ravintola
Linnankrouvi on entinen vaunuvaja. Suuri
takka ja takorautaiset kattokruunut tekevät ravintolasta tunnelmallisen.
Mustion Linnan keittiössä häärää nuorten ja innovatiivisten kokkien tiimi. Linnankrouvin ruokatuote pohjautuu lähi- ja
luomuruokaan. Kalaa saadaan paikallisilta kalastajilta, vihanneksia ja lihaa lähitiloilta. ”Meille lähiruoka ja puhtaus on
sydämen asia. Keittiömme käyttää LänsiUudenmaan parhaimpia paikallisia raakaaineita.”, toteaa Mustion Linnaan vajaa
kolme vuotta sitten Savoysta siirtynyt keittiömestari Niko Tuominen.
SVARTÅ SLOTT ligger
inbäddat i ett lummigt
ålandskap i en unik
miljö genomkorsad
av Svartån. Huvudbyggnaden omges av
en av Finlands största
privata parker som
inbjuder till rofyllda
promenader med sina
vindlande stigar, lusthus, romantiska broar,
statyer och sin ovanliga näckrosspång.
Svartå Slott byggdes på 1700-talet av
Magnus Linder II och är ännu i samma
familjs ägo. Verksamheten på Svartå Slott
bedrivs idag av Christine och Filip Linder.
I denna unika miljö finns idag ett
charmfullt hotell med restaurang, samt välutrustade skolningsutrymmen och ett skolningskök. Huvudbyggnaden fungerar som
museum.
Den för sin höga kvalitet berömda
Slottskrogen fungerade tidigare som
vagnslider. Den stora öppna spisen och
takkronorna av smidesjärn gör krogen
hemtrevlig.
Slottskrogens köksteam består av unga
innovativa kockar. Rätterna görs på närproducerade och ekologiska råvaror. Fisken fås av regionala fiskare och grönsakerna odlas lokalt. ”För oss ligger närmat
och rena råvaror nära hjärtat. I vårt kök
används Västnylands bästa produkter”
konstaterar Niko Tuominen, som för tre år
sedan kom till Svartå Slott från Savoy.
”Tavoitteemme on olla Suomen maaseudun paras ravintola ja hotelli”
”Vårt mål är att vara den bästa restaurangen och det bästa
hotellet på den finska landsorten”
102
Mustion Linna
Hotel Restaurant
Svartå Slott
Conference Museum
Wate have
been enjoying quality food
Svartå for over 200 years!
Enjoy a great meal made of the best ingredients from the region
in our unique surrounding.
Njut av en ypperlig måltid tillverkad av de bästa lokala råvarorna
Västra Nyland kan erbjuda, i vår unika miljö.
Nauti upeasta ateriasta Länsi-Uudenmaan parhaimmista
paikallisista raaka-aineista uniikissa miljöössämme.
[email protected]
+358-(0)19-36231
Svartå, Raseborg
Download
Related flashcards

Marketing

46 cards

Obsolete occupations

25 cards

Retailing

24 cards

Containers

29 cards

Create Flashcards