Närmatskatalog Lähiruokaluettelo 2012-2013
advertisement
VÄSTNYLANDS s LÄNSI-UUDENMAAN Närmatskatalog Lähiruokaluettelo 2012-2013 28-29.9 2013 28–29.9.2013 NÄR MATS MA RK N A D LÄ H I R U O K A M A R K KI N AT Svartå Slott / Mustion Linna Fiskars bruk/Fiskarsin ruukki 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING – SISÄLLYSLUETTELO TABLE OF CONTENTS Förord Alkusanat Foreword ................................................................................................... 3 Närmatsproducenter och –företag Lähiruokatuottajat & -yrittäjät Local Food Producers & Entrepreneurs ............................................................................ 4-40 Kött & mjölk – Liha & maito – Meat & milk ............................................................ 4-9 Fisk – Kala – Fish .................................................................................................... 10-11 Grönsaker & potatis – Vihannekset & perunat – Vegetables & potatoes ................ 12-14 Frukt & bär – Hedelmät & marjat – Fruits & berries ............................................. 14-16 Honung – Hunaja – Honey .......................................................................................... 17 Bageri & spannmål - Leipomot & viljat - Bakeries & grains ................................... 18-20 Café, restaurang & catering - Kahvilat, ravintolat ja pitopalvelut Cafés, restaurants and catering services .................................................................. 20-29 Butik - Kaupat - Grocery stores .............................................................................. 30-34 Övriga närmatsaktörer – Muut lähiruokatoimijat – Other Local food Actors ......... 35-40 Närmat året runt – Lähiruokaa ympäri vuoden – Local Food Year Round ...................... 41-50 Artiklar – Artikkelit – Articles ......................................................................................... 52-64 Potatis Peruna Potato ................................................................................................... 52 På svenska .............................................................................................................. 53-56 Suomeksi ................................................................................................................ 57-60 In English ................................................................................................................ 61-64 Närmatskarta – Lähiruokakartta – Local food Map ....................................................... 66-69 VÄSTNYLANDS NÄRMATSKATALOG 2012-2013 LÄNSI-UUDENMAAN LÄHIRUOKALUETTELO 2012-2013 UTGIVARE / JULKAISIJA / PUBLISHER Slow Food Västnyland r.f. REDIGERING / EDITOINTI / EDITOR Jenny Öhman / Bra Mat i Västnyland ARTIKLAR / ARTIKKELIT / ARTICLES Ulrica Cronström ÖVERSÄTTNING / KÄÄNNÖS / TRANSLATION Reetta Räty LAYOUT & OMBRYTNING / TAITTO / MAKE-UP Mikael Rehn / Ekenäs Tryckeri Nästa års Närmatskatalog utkommer under närmatsmarknaden Smaka på Västnyland på Svartå Slott 28-29.9.2013. Boka annonsplats redan nu! Annonsstop 23.8.2013. Ensi vuoden Lähiruokaluettelo ilmestyy LänsiUudenmaan Maistiaiset-lähiruokamarkkinoilla Mustion Linnassa 28-29.9.2013. Varaa ilmoituspaikkasi 23.8.2013 mennessä. KONTAKT / YHTEYDENOTTO styrelsen@slowfoodvastnyland.org www.slowfoodvastnyland.org TRYCK / PAINO / PRINT Ekenäs Tryckeri, 2012 BILDER / KUVAT / PICTURES Hanna Erlund, Eva Torderas, Viveca Blomberg, Västra Nylands Folkhögskola / Fotolinjen, Slow Food Västnyland r.f. Kriterierna för att få annonsera i Närmatskatalogen hittas på http://slowfoodvastnyland.org Lähiruokaluettelossa ilmoittaminen kriteerit löytyvät sivulta http://slowfoodvastnyland.org The criteria for advertising in the Local Food Catalogue can be found on http://slowfoodvastnyland.org FÖRORD Vem skall stöda Västnyländsk mat om många sätt stöda Västnyländsk livsmedelsinte vi här i Västnyland. Som konsument produktion och skapa sysselsättning men gör jag det genom att efterfråga och köpa det krävs vilja, aktivitet och genomtänkta mat från regionen, som producent genom investeringar. Tillsammans kan vi arbeta att hålla god kvalitet, utveckla nya pro- för att bevara och utveckla en mångfald av dukter och se till att mina varor finns till- bra mat från Västnyland. Vi i Slow Food gängliga. Butikerna är i nyckelposition och Västnyland r.f. bidrar bl.a. genom denna har möjlighet att ge Västnylänsk mat en Närmatskatalog och vår årliga Närmatsbra plats i butiken. Kommunerna kan på marknad ”Smaka på Västnyland”. ALKUSANAT Kuka tukee länsiuusimaalaista elintarviketuotantoa ellemme me täällä LänsiUudellamaalla. Kuluttajana sen voi tehdä ostamalla oman alueen tuottamaa ruokaa, samalla lisäten sen kysyntää. Viljelijä taas pitää huolen siitä, että tuotteiden laatu on ensiluokkaista ja että niitä on saatavilla, sekä pyrkii kehittämään uusia tuotteita. Elintarvikkeiden esillepanossa kaupat ovat avainasemassa, ja pystyvät täten vaikuttamaan Länsi-Uusimaalaisten tuotteiden näkyvyyteen ja siihen, että niitä ostetaan enemmän. Kunnat voivat monella lailla tukea Länsi-Uudenmaan elintarviketuotantoa ja luoda työpaikkoja, mutta siihen tarvitaan tahtoa, aktiivisuutta ja huolella mietittyjä investointeja. Me kaikki voimme yhdessä tehdä töitä säilyttääksemme ja kehittääksemme monenlaista hyvää ruokaa LänsiUudellamaalla. Me Slow Food Västnyland r.f. jäsenet vaikutamme m.m. tämän Lähiruokaluoettelon ja jokavuotisten ”LänsiUudenmaan Maistiaiset” lähiruokamarkkinoiden kautta. FOREWORD Who supports food produced in West- the local food production in Western Uusiern Uusimaa if not us who live here. As a maa and to open up jobs, but a lot of will, consumer I can do it by asking for food activity and smart investments are needed that is locally produced and buying it. Pro- for it to happen. We can all work together ducers should make sure that their prod- to preserve and develop a variety of good ucts are first class and available to buyers, food in Western Uusimaa. The members of as well as try to develop new products. Slow Food Västnyland r.f. are contributShops are just as important as they are able ing through this Local Food Catalogue as to give food from Western Uusimaa more well as by organizing the annual ”Taste of visibility. Municipals are able to support Western Uusimaa” Food Festival. DIANA NYBERG-LINDHOLM Ordförande i Slow Food Västnyland Slow Food Västnyland rf:n puheenjohtaja Chairwoman, Slow Food Västnyland 4 1 +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ 3 5 4 2 www.nyby.fi 5 Nyby Gård 6 6 +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ 7 7 10 Lihatuotteita Kött kypsään makuun! för en mogen smak! Ravintoloiden Hovihankkia, parhaista raakaineista Westchark oy tarjoaa monipuolisen valikoimansekä lämmin- ja kylmä että ilmankuivattua tuotteita. Restaurangernas hovleverantör West Chark Ab erbjuder köttprodukter framställda av de bästa råvarorna. Varm- och kallrökta samt luftorkade produkter West Chark on Suomen Kokkimaajoukkueen yhteistyökumppani ja tukija West Chark är Finska Kocklandslagets samarbetspartner och understödare Toimisto / kontor 020 7639 120 Kauppa / butik tii-pe / ti-fre 9-17 NZZOUJ!XFTUDIBSLötXXXXFTUDIBSLö 8 9 11 Kila gård ...............................................................................Kila gårds väg 57, 10820 Lappvik EKOLOGISKT NÖTKÖTT, KÅSERIBÖCKER 019-24 48026 ......................................................................................................info@kilabok.fi 12 Tilateurastamo Kiven Säästöpossu ................................. Uusitilantie 65, 03600 Karkkila LUOMUPOSSUNLIHAA SUORAAN MAATILALTA 09-2256 819, 040-506 3012 ................................... reetta.kivi@elisanet.fi s www.luomupossu.fi 13 Pargas gård ....................................................................... Pargasvägen 101 A, 10600 Ekenäs DIREKTFÖRSÄLJNING AV EKOL. BIFFKÖTT/ LUOMU PIHVILIHAN SUORAMYYNTIÄ 040-530 5953, best./ til.: 0400-127 174 mathias.weckstrom@pargasgard.fi s www.pargasgard.fi 14 Ukkolan vuohitila ................................................................................ Puusentie 71, Karjaa TILALLA VALMISTETTUJA SÄILÖNTÄAINEETTOMIA VUOHENMAITOTUOTTEITA 044-992 1067 .................................... ukkolanvuohet@luukku.com s www.ukkolanvuohitila.com 8 15 +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ +¾44-*¾,+s,)(!-!)4/s-%!4-),+ 9 16 &)3+s+!,!s&)3( 10 17 &)3+s+!,!s&)3( 11 23 18 Hasse Blomqvist ..................................................................Padvavägen 842, 10570 Bromarf FÄRSK, GRAVAD OCH RÖKT FISK 040-540 8974 ........................................................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar 19 Helenius fiskdelikatesser .................................................Padvavägen 165, 10570 Bromarf FÖRSÄLJNING AV FISK PÅ TORG OCH MARKNADER 0400-539 264, 040-538 7181 ............................................................gosta.helenius@gmail.com 20 Magnus Lignell ....................................................................Pålarvvägen 47, 10570 Bromarv FÄRSK OCH RÖKT FISK, DIREKTFÖRSÄLJNING 040-501 5921 .......................... Pojo torg lördagar 8-11, sommartid Präskulla torg lördagar 9-12 21 Ove och Anders Lindqvist yrkesfiskare ............................ Kimisviksvägen 47, 10600 Ekenäs FÄRSK OCH FÖRÄDLAD FISK 0400-528 794 .........................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar, Karis torg onsdagar 22 Jan Westerholm .......................................Kamparholmsvägen 116 B, Box, Ekenäs/Tammisaari FÖRSÄLJNING AV FÄRSK FISK / TUOREEN KALAN MYYNTI 0400-762 861 '2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4 0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3 12 24 Bålaby gård ..................................................................................... Bålabyvägen 115, Svartå FÄRSKPOTATIS, GRÖNSAKER & BÄR 0400-463 806 ......................................................Försäljning i Lilla Lanthandeln och på Lojo torg 25 Lars och Viola Forsstedt .....................................................Rådjursdalen 32 C, Sköldargård GRÖNSAKER, POTATIS OCH ÄGG 040-520 8098 .................................................... På Ekenäs och Karis torg onsdagar och lördagar 26 Henrik’s Garden ........................................................................... Sommarövägen 76, Skåldö Ekologiska GRÖNSAKER, BÄR OCH SOMMARBLOMMOR på sommartorg & direktförs. 040-820 6041 .... Förfrågn. & beställningar: henrik.nordstrom@surfnet.fi s www.HenriksGarden.com 27 Gustav Holmbom .........................................................Västerbackavägen 11, Täkter/Tähtelä DIREKTFÖRSÄLJNING AV POTATIS OCH NYPOTATIS / PERUNAN JA UUDEN PERUNAN SUORAMYYNTI 0400-971 187 ..................................... gholmbom@gmail.com 28 Holmqvists trädgård .....................................................Koskisvägen 885 B 25560 Koski as. SÄSONGENS GRÖNSAKER PÅ TENALA SOMMARTORG LÖ 8-12 040-510 1441 .....................................................................................bjorn.holmqvist@pp.inet.fi 29 Henrik Kevin .......................................................Lindsbyvägen/Lindsbyntie 17, Tenala/Tenhola NYPOTATIS OCH VINTERPOTATIS / UUDET PERUNAT JA TALVIPERUNAT 040-511 6975 ..............................................................................................henrik.kevin@2me.fi 30 Nyholms potatis ........................................................... Ingå kustvägen 872, Täkter / Tähtelä DIREKTFÖRSÄLJNING AV MATPOTATIS / PERUNAN SUORAMYYNTI 0500-434 904 31 Mats Nyman ................................................................ Ovanmalmsvägen 131, Tenala/Tenhola EKOLOGISKA GRÖNSAKER / LUOMUVIHANNEKSIA 044-299 4598 .................................................................................... matsjnyman@hotmail.com 32 Guy Ranta ...................................................................Anderbackavägen 188, 10570 Bromarv POTATIS- OCH GRÖNSAKSODLING (ANGÚTORGTISDTORSDLÚRDs%KENËSTORGONSDLÚRD 0400-887 234, ÄVEN DIREKTFÖRSÄLJNING ..................................................guy.ranta@pp.inet.fi 33 Anders Ravia ............................................................................. Orvlaxvägen 445 B, Bromarv GRÖNSAKER & ROTFRUKTER / VIHANNEKSIA & JUUREKSIA 040-535 5162 34 Nils Sjöberg ...................................................... Västankärrsvägen 40, Täktom, Hangö / Hanko POTATIS, ÄGG, KÅL M.M. / PERUNAA, KANANMUNAA, KAALIA Y.M. 019-2489 136, 040-585 4153 35 Ingrid Träskman ............................................... Damsvägen/Damsintie 53, Ingå st./Inkoon as. GRÖNSAKER PÅ FRILAND / AVOMAAN VIHANNEKSET 0400-998 682 ........................................................................................ ingrid.traskman@icon.fi '2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4 0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3 13 36 37 38 14 39 &25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4 FRUITS & BERRIES '2¾.3!+%20/4!4)3s6)(!..%+3%4 0%25.!4s6%'%4!",%30/4!4/%3 43 40 Äkta närmat från Lojo Aitoa lähiruokaa Lohjalta SUPERFRUIT SASKATOON Saskatoonmarja on maultaan uniikki. Saskatoon sisältää merkittäviä määriä kuituja, kivennäisaineita ja vitamiineja ja sen antioksidanttipitoisuus on erittäin korkea. Puhtaasti suomalaista superfoodia. Hälsobäret saskatoon har en unik smak. Superbär, som är oerhört rika på fiber, essentiella mineraler och vitaminer samt har ett högt innehåll av antioxidanter. Ren finsk superfood. 41 42 Saskatoon berry, a true Finnish superfood with a unique taste. Täysmehu 100% Råsaft 100 % Juice 100 % Siirappi Sirap Syrup Marjajauhe Bärpulver Berry Powder LINNAN MARJATILA Hyytelö Gelé Jelly Kittiskoskentie 129, 08500 Lohja/Lojo, puh./tel. 0500 444 106 linna@kirkkomaki.net, www.linnansaskatoon.fi &25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4 FRUITS & BERRIES 15 &25+4"¯2s(%$%,-¯4-!2*!4 FRUITS & BERRIES 16 44 Anttilan Marjatila ..................................................................... Marjaraitti 36, Kirkkonummi MANSIKOITA, SUORAMYYNTI JA ITSEPOIMINTA 041-543 7790 .................................................................................................... www.anttilan.tk 45 Benita och Bo-Erik Björkroth ......................................Degerbyvägen 194, 10160 Degerby DIREKTFÖRSÄLJNING AV JORDGUBBAR OCH HALLON, SJÄLVPLOCK PÅ JORDGUBBAR 050-347 0364 .................... benita.bjorkroth@elisanet.fi 46 Eriksgård ...................................................................................Eriksgårdsvägen 155, Veikkola JORDGUBBAR OCH ÄRTER. Försäljning: Eriksgård, Kyrkslätt Prisma & Veikkola S-Market 0400-489 907 ..................................................... aberg.karl@gmail.com s www.eerikinkartano.fi 47 Grönbacka trädgård ..............................................................Ingå kustvägen 1953, Ingå ST. PLANTSKOLA med bl.a. fruktträd och bärbuskar / TAIMISTO, mm. hedelmäpuut ja marjapensaat ..........................................Mikaela Suoniemi 040-549 2572, www.gronbacka.fi 48 F:ma Stefan Lindholm ........................................ Smedstået/Sepänraitti 18 B, Tenala/Tenhola JORDGUBBSFÖRSÄLJNING OCH SJÄLVPLOCK 050-524 1385 ................................................................................. stefanlindholm2@gmail.com 49 50 (/.5.'s(5.!*!s(/.%9 17 54 Porkkalan marja ja vihannes – Porkala bär och grönsaker MANSIKOITA Y.M. / JORDGUBBAR M.M. Billskog/Inkoo (49) 050-320 9582 Elina Kontti ............................................................. & Porkkala/Kirkkonummi (50) 51 Tittis korgar ........................................................Åsgatan/Harjukatu 15 A, Ekenäs/Tammisaari MARMELADER, MÅLADE KORGAR, TRÄVAROR / MARMELADEJA, KOREJA JA PUUTUOTTEITA ...................0440-231 047, christina.hardh@pp.inet.fi s www.tittiskorgar.fi 52 Tyris...................................................................Solbergsvägen/Päivöläntie 633, Solberg/Päivölä JORDGUBBAR, OCKSÅ SJÄLVPLOCK / MANSIKAT, MYÖS ITSEPOIMINTA 0500-850 825 53 Armi Wiberg ........................................................................................................... Barösund BARÖSUNDS MALTLIMPA & JORDGUBBAR 050-070 0595 .....................................................................................På Barösunds sommartorg 55 Myrans Bigård B&R Grönholm ............................................Myransvägen 111, Ingå/Inkoo NÄRHONUNG / LÄHIHUNAJAA 0400-433 727 ................................................................................bengt.gronholm@kolumbus.fi 18 "!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4 BAKERIES & GRAINS "!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4 BAKERIES & GRAINS 56 58 Oy Emil Halme Ab | Puh. - Tel. 09-819 4040 | www.emilhalme.fi | Emil Halmeen tie 1 | Emil Halmes väg 1 | 02780 Espoo, Esbo Hyvän leivän salaisuus Hemligheten med gott bröd 57 19 Leipomon perustaja Emil Halme tiesi, miten leipään luodaan hyvä maku ja oikea henki. Halmeen leivät leivotaan edelleen tänä päivänäkin samojen reseptien mukaan käyttäen imellystä, hapanjuurta ja käsityötaitoa. Suurin osa käytetyistä raaka-aineista ovat suomalaisia lähialueen raaka-aineita. Leivän lopullinen hieno aromi ja maku syntyvät kiviarinauunin tasaisessa lämmössä. Näin leivotaan aito Halmeen lähileipä vuodesta 1899. Lä Nä hil rpr ei od pä uc ä era t Bageriets grundare, Emil Halme visste hur man bakar bröd med god smak och rätt konsistens. Halmes bröd bakas än idag med samma genuina recept, gammaldags skållning, surdegsrot och hantverksskicklighet. Största delen av råvarorna som används är finska närproducerade råvaror. Sin slutliga frestande arom och smak får brödet under gräddningen i stenugnens jämna värme. På detta sätt bakas äkta Halmes närproducerade bröd sedan år 1899. "!'%2)30!..-±,s,%)0/-/46),*!4 BAKERIES & GRAINS 20 59 Lilla hembageriet ..............................................................................Centralgatan 82, Karis KAKOR OCH BAKVERK TILL VARDAG OCH FEST! 019-233557 60 3VARTÍKVARNs-USTIONMYLLY .................... Nykärrsvägen/Uudensuontie 34, Svartå/Mustio MALNING OCH EGET MJÖL TILL SALU / JAUHANTA JA OMAT JAUHOT MYYNNISSÄ 019-348 262, 040-555 2087 ......................................................... ulf.bergholm@dnainternet.net 61 Ankis torgförsäljning, Ann-Christin Hägg ..................................................................... Karis HEMBAKAT BRÖD 0440-238 260 ...................................................Alla helgfria onsdagar och lördagar på Karis torg 62 Brasserie Oy Bouquet garni Ab ...........................Köpmansgatan/Kauppiaankatu 3, Karis/Karjaa RESTAURANT, CAFÉ, LUNCH, À LA CARTE, TAKE AWAY, CATERING 019-230290, 040-823 1887, 040-584 1782 ......................... info@brasserie.fi s www.brasserie.fi 63 Dönsby Bed and Breakfast ..................................................... Dönsbyvägen 3, 10300 Karis B&B PÅ KARIS LANDSBYGD MED NÄRPRODUCERAT OCH EKOL. MORGONMÅL 050-537 9584 ...........................................................nora.garusi@donsby.net s www.donsby.net 64 Kopparnäsin Kestikievari ........................................................................... Inkoo, Degerby RETROPAIKKA JA RETRORUOKAA LUONNONKESKELLÄ 0400-701 159 ......................................................kestikievari@kolumbus.fi swww.kupariniemi.fi 65 MR-Ruokailupalvelut Oy ..........................................................................................Karjaa LETTUKAHVILATOIMINTA JA CATERINGPALVELUT 040-512 7997 ..........................................................................................................www.lettu.fi 66 Ruukkikylän herkut ...................................................................................... 050-328 2127 MARINOIDUT VALKOSIPULIT & OLIIVIT, SINAPIT Y.M. .................Isokiskontie 1, Fiskars TAPAHTUMIA Y.M., HÄRKÄTALLI ..... Billnäsin puistotie 3, Billnäs s Lisätietoja Facebookista! 67 CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILOITA & RAVINTOLOITA CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT 21 68 69 22 CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT 23 70 73 71 74 72 24 75 CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT 76 25 82 79 80 81 77 78 83 84 Lähiruokaa parhaimmillaan, mm Bovikin lammasta, Kosken kartanon härkää, paikallisen kalastajan kuhaa, tule maistamaan! Avoinna päivittäin vuoden ympäri klo 11-22. Tykkää meistä facebookissa. Gilla oss i facebook. Tervetuloa Välkommen Itäsatama 10900 Hanko Joanna & Jan 26 85 CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT 27 86 28 CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT 87 29 88 89 90 "54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3 "54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3 30 91 31 93 95 96 92 94 97 "54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3 32 98 "54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3 33 99 100 101 34 ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS "54)+s+!50!4s'2/#%2934/2%3 MEIKÄLÄINEN MAIJA OK VARUBODEN-OSLA HLG 2195 123456 35 36 ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS Naturbruk och miljö Vid Novias campus i Raseborg erbjuds studier inom bl.a.: Examensinriktad xamensinriktad ungdomsutbildning, UP för naturbruk och miljö, 240 sp Agrolog (YH) Hortonom (YH) inom landskapsplanering Hortonom (YH) inom trädgårdsnäring (förutsätter ett års studier utomlands) Miljöplanerare (YH) Skogsbruksingenjör (YH) Examensinriktad vuxenutbildning, UP för naturbruk och miljö, 240 sp Agrolog (YH) Hortonom (YH) inom trädgårdsnäring Examensinriktad högre YH-utbildning UP för landsbygdsutveckling, 60 sp Vuxenutbildning på engelska Sustainable Coastal Management novia.fi ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS 37 38 ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS BÖNDER BEHÖVS! Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Utveckla Ditt företag i gott Sällskap! Rådgivning i produktion och ekonomi Marthaförbundets matkulturbroschyr ute i oktober Inhemska spannmål Beställ recepthäftet via martha.fi www.nsl.fi Deltar i ProAgria-samarbete 39 40 ¾62)'!!+4¾2%2s-554,¯()25/+!4/)-)*!4 OTHER LOCAL FOOD ACTORS t n u r t e i r å r ä t p a m m y r a a Nä k en o u od r i vu h d o Lä d o n f u l o a c rr o L ea y l al Fira Jul, Nyår, och Sportlov i Västnyland Julmarknader i Västnyland – närmare information på kommunernas hemsidor Njut av restaurangernas julbord Julklappar med goda västnyländska smaker Direktförsäljning från gårdarna Vietä Joulu, UusiVuosi, ja hiihtoloma Länsi-Uudellamaalla Länsi-Uudenmaan joulumarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta Nautinnollisia joulun antimia ravintoloissa Hyvänmakuisia Länsi-Uusimaalaisia joululahjoja Tilojen suoramyynti Spend Christmas, New Year’s and winter break in Western Uusimaa Christmas fairs in Western Uusimaa – more information on municipals’ websites Have an enjoyable Christmas Feast at a restaurant Tasty Christmas presents from Western Uusimaa Farms with direct sale Påskmarknader Easter fairs Påskmarknader – närmare information på kommunernas hemsidor Easter fairs – more information on municipals’ websites Koppla av kring restaurangernas påskbord Västnyländsk närmat – lamm, ägg, memma och bröd Pääsiäismarkkinat Pääsiäismarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta Rentoudu ravintoloiden pääsiäispöytien äärellä Lähiruokaa Länsi-Uudeltamaalta – lammasta, munia, mämmiä ja leipää Relaxing Easter dinner at a restaurant Local food from Western Uusimaa – lamb, eggs, Finnish Easter pudding ’mämmi’ and bread Sommar i Västnyland Summer in Western Uusimaa Sommartorgen – närmare information på kommunernas hemsidor Summer markets – more information on municipals’ websites Direktförsäljning Jordgubbar, nypotatis och grönsaker Kött för grillen och färsk fisk Kesä Länsi-Uudellamaalla Kesätorit – lisätietoa kuntien kotisivuilta Suoramyynti Maniskoita, uusia perunoita ja vihanneksia Grillilihaa ja tuoretta kalaa Direct sale Strawberries, new potatoes and vegetables Meat for BBQ and fresh fish Smaka på Västnyland producenter och företagare säljer av årets skörd på Närmatsmarknaden på Svartå Slott och på andra marknader som ordnas i regionen Länsi-Uudenmaan maistiaiset tuottajat ja yrittäjät myyvät vuoden satoa Mustion Linnan lähiruokamarkkinoilla ja muilla markkinoilla ympäri aluetta. A Taste of Western Uusimaa producers and entrepreneurs sell their harvest of the year at the Food Fair in Svartå Manor as well as other fairs and markets in the area. 51 Slow Food är en ideell, eko-gastronomisk organisation, som upprätthålls av sina medlemmar. Slow Foodrörelsen grundades år 1989 som motvikt till snabbmaten och den snabba livsstilen, förlusten av lokala mattraditioner och mänskors minskande intresse för maten de äter, var den kommer ifrån, hur den smakar och hur våra val av mat påverkar resten av världen. Slow Food kombinerar nöje med ansvar och gör dem oskiljaktiga. Idag har vi mer än 100 000 medlemmar i 132 länder. Vårt uppdrag: Slow Food arbetar för att bevara den biologiska mångfalden i vår matförsörjning, sprida smakfostran och sammanföra producenter av högklassiga matvaror med samproducenter, genom att arrangera evenemang och ta initiativ. Slow Food är god, ren och rättvis mat. Vi vill att maten vi äter skall smaka gott, produceras rent så att miljön, djurens välbefinnande och vår hälsa inte skadas och att matproducenterna skall få en rättvis ersättning för sitt arbete. Vi ser oss själva som medproducenter, inte som konsumenter. Genom att vi har kunskap om hur den mat vi äter produceras och genom att aktivt understöda dem som producerar den, blir vi en del av och en partner i produktionsprocessen. Slow Food on ei-kaupallinen jäseniensä ylläpitämä eko-gastronominen liike. Kansainvälinen Slow Food-liike perustettiin vuonna 1989 vastapainona pikaruoalle, kiireiselle elämäntyylille ja paikallisten ruokatapojen katoamiselle. Lisäksi perustaminen oli vastapainoa ihmisten vähentyneelle kiinnostukselle syömäänsä ruokaa kohtaan ja vähentyneelle kiinnostukselle sitä kohtaan, mistä ruoka on peräisin, miltä ruoka maistuu tai miten ruokavalintamme vaikuttavat muihin maailmassa. Slow Food-liike yhdistää nautinnon ja vastuun ja tekee niistä erottamattomat. Tällä hetkellä jäseniä on yli 100 000 kaikkiaan 132 maassa. Toiminta-ajatuksemme: Slow Food edistää biologisen monimuotoisuuden säilymistä ruokahuollossamme, levittää makukasvatusta ja kokoaa yhteen korkealuokkaisten ruokatuotteiden tuottajia sekä yhteistyötahoja järjestämällä tapahtumia ja laatimalla aloitteita. Slow Food tarkoittaa hyvää, puhdasta ja reilua ruokaa. Uskomme, että ruoan, jota syömme, tulee maistua hyvältä, tulee olla tuotettua siten, että ympäristö, eläinten hyvinvointi ja terveytemme ei vahingoitu, ja että ruoantuottajien tulee saada oikeudenmukainen korvaus työstään. Pidämme itseämme yhteistyökumppanina, emmekä kuluttajina. Koska meillä on tietoa siitä, miten syömämme ruoka tuotetaan, ja koska aktiivisesti tuemme ruoantuottajia, olemme yksi lenkki tuotantoketjussa. Slow Food is a non-profit, eco-gastronomic member-supported organization that was founded in 1989 to counteract fast food and fast life, the disappearance of local food traditions and people’s dwindling interest in the food they eat, where it comes from, how it tastes and how our food choices affect the rest of the world.To do that, Slow Food brings together pleasure and responsibility, and makes them inseparable. Today, we have over 100,000 members in 132 countries. Our mission: Slow Food works to defend biodiversity in our food supply, spread taste education and connect producers of excellent foods with co-producers through events and initiatives. Slow Food is good, clean and fair food. We believe that the food we eat should taste good; that it should be produced in a clean way that does not harm the environment, animal welfare or our health; and that food producers should receive fair compensation for their work. We consider ourselves co-producers, not consumers, because by being informed about how our food is produced and actively supporting those who produce it, we become a part of and a partner in the production process. 52 I 53 POTATIS Solanum tuberosum, en av våra allra viktigaste odlingsväxter sedan mer än hundra år, har fått bli temat för årets närmatskatalog. En av orsakerna är att potatisen har en så nära anknytning yill Ingå, orten för årets närmatsmarknad. En annan är att det till Slow Foods grundläggande ideologi hör att lyfta fram och bevara biodiversiteten och den lokala mångfalden. Idag kan det vara svårt att få tag på verkligt välsmakande god potatis. Sortutbudet har smalnat oroväckande och de som od- I las har tagits fram för att fylla de krav som storskalig odling och handel ställer. Den genetiska mångfalden hos potatisen hålls nu vid liv i genbanker, men mångfalden i smak, färg, form, konsistens och odlingsegenskaper som potatisväxten kan uppvisa får vi inte glädja oss åt om vi inte ser till att den odlas lokalt och når fram till våra kök och restauranger. Låt oss återupprätta potatisens heder och ta tillvara alla dess goda egenskaper! PERUNA Solanum tuberosum, yksi tärkeimmistä viljelykasveistamme jo sadan vuoden takaa, on tämän vuoden lähiruokaluettelon teemana. Yksi syistä on, että perunalla on vahvat siteet Inkooseen, paikkakuntaan, jossa vuoden lähiruokamarkkinat järjestetään. Lisäksi Slow Foodin perusideologiaan kuuluu luonnon moninaisuuden ja paikallisen monimuotoisuuden korostaminen sekä säilyttäminen. Tänä päivänä voi olla vaikeaa saada käsiinsä erittäin hyvältä maistuvaa perunaa. Perunalajikkeiden tarjonta on pienentynyt huolestuttavan paljon, ja niitä joita viljellään on otettu käyttöön I II entistä enemmän täyttämään suurimittaisen viljelyn ja kaupankäynnin tarpeet. Perunan geneettistä moninaisuutta pidetään nyt yllä geenivarakeskuksissa. Kuitenkaan tulevaisuudessa emme saa nauttia perunakasvin maun, värin, muodon, koostumuksen ja viljelyominaisuuksien moninaisuudesta, ellemme pidä huolta siitä, että sitä viljellään paikallisesti ja että peruna löytää tiensä keittiöihimme ja ravintoloihimme. Palauttakaamme perunan kunnia ja ottakaamme talteen kaikki sen hyvät ominaisuudet! POTATO Solanum tuberosum, is one of our most important crops since over a hundred years, and is the theme of this year’s Local Food Catalogue. One of the reasons is, that potato is closely related to Ingå, the place for this year’s Food Festival. Also, one of the fundamental ideas of Slow Food is to highlight and maintain biodiversity and the local varieties. Today, it can be difficult to find potatoes that taste extremely good. The supply of potato strains has decreased alarmingly, and the cultivation of currently grown strains has been increased to meet the high demand of trade. The genetic diversity of potatoes is now being kept alive through genetic resource centers, but we will not be able to enjoy the variation in taste, color, texture, and traits of cultivation unless we will make sure that potatoes are being cultivated locally, and that these potatoes will find their ways to our kitchens and restaurants. Let us revive the honor of the potato and let us salvage all its good qualities! EN GÅVA FRÅN ANDERNA Potatisen är ursprungligen hemma i Syd- och Central-Amerika och odlades av indianerna långt innan de spanska erövrarna på 1500-talet steg i land. Bland alla de värdefulla skatter som de transporterade hem igen till Europa fanns också potatisen. Här kom den småningom att bli ett av våra viktigaste baslivsmedel och är det fortfarande, också om den på allra senaste tid har blivit oförtjänt illa sedd i samband med olika diettrender. ’Potatisens väg till basföda i Europa gick emellertid inte som på räls” berättar Jurij Semjonov i boken Jordens rikedomar. ”I Frankrike upptogs potatisen först i den högre societeten som en vacker blomma och en delikat maträtt. Först sedan den börjat få betydelse i Tyskland och England, började man propagera för den ”uppifrån”. Ludvig den XVI och Marie Antoinette uppträdde på baler med potatisblommor på sina brilliantsmyckade kläder. För att ge bönderna smak för potatis satte den kunglige botanisten Parmentier potatis i närheten av Paris och tillät ingen att komma dit om dagarna. På nätterna stal bönderna från trakten de egendomliga frukterna – precis som han hade avsett.’ Genmälet efter denna listiga herre lever kvar i Potage Parmentier, en potatissoppa för finsmakare. Till Sverige kom potatisen på 1650-talet och odlades i Uppsala av Olof Rudbeck. Men Jonas Alströmer, en stor man och långt före sin tid, var den som lärde svenskarna att odla och äta potatis. I sin upplysningsskrift Then swenske wårdande Herdens Trogne Wägvisare, med Bihang om Potatoes planterande, utgiven år 1727 skriver han: ”Det allmänne bruk av Potatoes eller Jordpäron, så hos rika som fattiga, är merendels bekant, öfver större delen av Europa, i synnerhet uti West-indien, hwarest vid alla nya Coloniers anläggande Folcket till sit underhåld, först planterat denne nyttiga Jordwäxten, men som densamma härtils varit aldeles obekant i Swerige, wil man med några ord allenast förmäla om deras nytta, derigenom at upmuntra hwar och en at så mycket villigare och flitigare lägga sig på denna plantering, eftersom den lönar bätre mödan, än några andra jordfruckter, som mig bekante äro.” Därefter beskriver Alströmer detaljerat hur potatisen skall odlas. Sina kunskaper hämtar han från England och Irland och praktik från sina egna försöksodlingar. Till Finland kom potatisen till Fagervik gård i Ingå på 1730-talet med brukets arbetare från Sachsen och det var här i smedernas trädgårdar som Finlands första potatisar odlades. Men det var först under den senare delen av 1700-talet och 1800-talet som potatisodlingen började sprida sig till större kretsar och började ersätta kålrot och svedjerova som basföda. Källor: Fagervik gårds hemsida, Får och Potatis, Jonas Alströmer 1727 och 1732 (red. Håkan Hallander) 1992. Semjonov, Jurij, Jordens Rikedomar, IV upplagan, 1943. 54 55 POTATISMÅNGFALD OCH LANTSORTER EGNA KNÖLAR ELLER ANDRAS V Enligt Livsmedelsverket Evira odlades i Finland år 2011 potatis på nära 25 000 hektar, som gav en total skörd på nästan 700 000 000 kg. I Nyland odlades potatis på ca 300 hektar, varav 11 ha ekologiskt. Men i Västnyland odlades potatis ekologiskt på sammanlagt obetydliga 3 hektar år 2011! Statistiken omfattar givetvis bara kommersiella odlingar. Nog skulle det väl finnas plats för mera närodlad ekopotatis i våra trakter? Potatisen kom olika vägar till Norden och Finland och så småningom utvecklades olika lokala sorter anpassade till de lokala odlingsförhållandena. Ett välkänt exempel är Lapin Puikula som blir allra bäst då den odlas i norr där dagarna är långa, medan odling i södra Finland sällan lyckas så bra. På gårdarna var man mån om att ta vara på egen sättpotatis och variationen i form, färg, smak och andra egenskaper är stor mellan olika lantsorter. Många har en lång groningsvila och håller sig långt in på våren i en bra källare. Oftast ger dessa mindre skördar än dagens moderna potatissorter, som är framtagna för att lämpa sig för storskalig, kommersiell odling och handel. Men också om en del av lantsorterna lätt angrips av sjukdomar, hör den moderna potatisen till våra mest besprutade grödor, berättar Anu Ranta på Nyttoväxtföreningen. Finland har undertecknat den internationella konventionen om biodiversitet (CBD 1993), som förpliktar länderna att skydda den biologiska mångfalden. Där framhålls betydelsen av att skydda gamla, lokala sorter på växtplatsen och att uppmuntra en levande genbank på åkrar och i trädgårdar. År 2003 startades i Finland ett nationellt program för växtgenetiska resurser. Nyttoväxtföreningen upprätthåller en småskalig genbank med gamla lantsorter i sin trädgård i Anneberg i Helsingfors och har för närvarande ca 30 olika potatissorter i odling. Potatisarna har de fått av föreningens medlemmar eller andra intresserade. Föreningen säljer också kontollerat utsäde av flere trevliga potatissorter lämpade för odling i hemträdgårdar. I år fanns bl.a. den läckra sparrispotatisen, Asparges La Ratte och King Edvard till salu. Också föreningen Maatiainen – Det lantliga kul- III IV ODLING Potatis är lättodlad i hemförhållanden under förutsättning att man använder friskt och helst kontrollerat utsäde och att man inte odlar potatis eller dess nära släktingar, t.ex. tomat, på samma plats oftare än vart tredje år. En välplanerad växtföljd på minst tre och gärna flere år, hindrar sjukdomar att få fäste i jorden. Potatisen trivs i varm och lätt, lagom näringsrik jord och vill ha mycket ljus. Naturgödsel och kompost förbättrar jorden och gör att daggmaskar och viktiga mikroorganismer trivs. Potatis odlas traditionellt tillsammans med bondbönor. Orsaken till att de trivs ihop är dock inte helt utredd. Att odla potatis för sommarbruk är oftast problemfritt. Sjukdomar som angriper blasten hinner aldrig etablera sig då potatisen skördas så tidigt. Med senare potatissorter får man vara noggrannare och följa med odlingens utveckling. Odlingen behöver inte vara stor för att man skall kunna njuta av härlig, välsmakande potatis! turarvet ry, med uppgift bl.a. att värna om gamla lantsorter av odlingsväxter och lantraser av husdjur, säljer sättpotatis av olika annars våråtkomliga sorter. Och ännu år 2010 fann åtminstone den västnyländska lantsorten Tammiston aikainen till salu på torget i Ekenäs. Nordiska Genbanken upprätthåller en genbank med potatissorter från alla nordiska länder, inkl. Island. Härifrån kan man beställa ett 3-5 sättpotatis av max fem olika sorter för egen odling. De är virusrensade och helt friska. Varje år tas det fram knölar av ett urval av NordGen-sorterna. NordGen distribuerar också kostnadsfritt ett begränsat antal friska knölar till intresserade friluftsmuseer, hembygdsföreningar och till privatpersoner. Det är endast sorter, som står på årets lista över tillgängliga sorter för distribution, som kan beställas. För att få potatis till kommande växtsäsong gäller följande: Beställ före den 1 april från NordGen och potatisen levereras under april/maj. Ange gärna ett par alternativa önskemål. Vid materialbrist prioriteras beställningar av vetenskaplig art. Sättpotatis från NordGen får inte säljas. Inte heller får potatis, som skördats från detta material överlämnas till tredje part/person. Bland bevarade sorter kan nämnas Karjalan Musta, Puikula, Vanha punanen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta Läpimusta, Tammiston aikainen och Lemin punanen, varav åtm. de två sistnämnda har varit vanliga i Västnyland. Det är därför till stor fördel att de gamla sorterna inte bara bevaras i genbanker utan odlas i hemträdgårdar. Också i småskaligare odlingar kan man gärna odla potatissorter där de egenskaper som har tagits fram för storskalighetens behov är onödiga och konsistens och smak i stället får komma till sin rätt. Många av de gamla sorterna smakar nämligen verkligen potatis! ADRESSER/OSOITTEET Nyttoväxtföreningen/Hyötykasviyhdistys, Mecheling./Mechelinink. 51, 00250 helsingfors/Helsinki. Tel./Puh 09-4342 350. www.hyotykasviyhdistys.fi Maatiainen - Det lantliga kulturarvet ry, Stenbäckink./Stenbäcksg. 8, 00250 Helsinki/Helsingfors. Puh./Tel. 09-477 5331. www.maatiainen.fi NORDGEN, Smedjevägen 3, Box 41, SE230 53 Alnarp, Sverige, tel. +46 40 53 66 40. e-post: svein.solberg@nordgen.org MTT, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi/Programmet för växtgenetiska resurser/ Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus/Kansallinen kasvigeenivaraohjelma. ET-talo, 31600 Jokioinen. E-post/sähköposti: Kasvigeenivara@mtt.fi VI RECEPT NYPOTATIS Färsk nypotatis med ett tunnt skal som med lätthet kan dras av hör sommarens härligheter. Potatisen läggs i kokande vatten, gärna tillsatt med grovt havssalt, några dillstjälkar och, om man vill, lite lökblast. Låt potatisen koka så länge, 10– 15 minuter, beroende på storlek, att den är nästan, men inte helt mjuk. Var noga med tiden! Häll av vattnet, ta bort dillstjälkar och lökblast, ställ tillbaka kastrullen på den varma plattan, skaka om lite och ånga av potatisen. Strö över nyklippt dill och sätt på locket med en kökshandduk emellan (hushållspapper går också) så att all överflödig fukt fångas upp. Servera med finklippt dill och smör. Tillsammans med sill, strömming, rökt flundra eller spikin braxen hör nypotatisen till de oslagbara sommardelikatesserna. Eller pröva på kall, kokt nypotatis skivad på råglimpa eller knäckebröd, dekorerad med dillblommor eller ett blad vinruta. 56 57 NYPOTATIS TILL JUL Det går att frysa nypotatis och ta fram den till jul! Sorterna Siikli eller sparrispotatis passar bra också för det här ändamålet. Potatisen förvälls i 3 minuter och kyls sedan snabbt av med kallt vatten. Frys ned tillsammans med dill. Koka snabbt upp den frysta potatisen och servera med mera dill och kanske med lite hemlagat smör. POTATISGRÖT Var hittar man det bästa receptet på potatisgröt, om inte i Ingå? Där har potatisgröten rentav utsetts till sockenrätt och traditionen hålls levande av de lokala marthorna som varje sommar bjuder Hantverksdagens besökare på smakprov. Margareta Österman, ordförande för Ingå kyrkby Marthakrets, berättar att i Västnyland äter man potatisgröt med smöröga och, om man vill, med kärnmjölk medan man i Östnyland äter potatisgröten med lingonsylt. Riktig kärnmjölk produceras inte mera av de stora mejerierna och går därför inte att få tag på i butikerna, men nog duger vanlig surmjölk också. Märk att det inte går att koka gröt av riktigt färsk potatis. Den potatis vi använder till Hantverkardagen i medlet av av juli är av fjolårets skörd och då brukar den vara perfekt. Det skall gärna vara en mjölig potatissort, t.ex. van Gogh. Det här är Margaretas ”ungefär”-recept på potatisgröt: 2 kg potatis 1,5 liter vatten 1-2-tsk salt 4-6 dl grovt rågmjöl Skala potatisen och skär den i mindre bitar, koka i vattnet tills den blir mjuk. Häll av potatisen, ta till vara kokvattnet, mosa potatisen i kastrullen och tillsätt kokvattnet, salt och rågmjöl tills det blir en ganska tjock gröt. Låt småkoka ca en timme, rör om då och då. Smaka av och servera med smöröga. Gör en ordentlig sats med en gång, säger Margareta. Kall potatisgröt går utmärkt att steka så att det blir en knaprig skorpa. Mums! EN RIKTIG KARL KÄRNAR SITT SMÖR SJÄLV VII Anna-Maria Niskanen För ett år sedan lagade jag mitt eget smör första gången i livet. Det var så enkelt och så gott att jag ångrar att jag inte gjort det tidigare. Mitt recept fick jag via Märta Lindholm i Tenala. Det var förövrigt hon som inspirerade mig i första hand genom sin artikel i Hbl den 17 mars 2011 “En riktig karl kärnar sitt smör själv.” Till ca 200-250 g färdigt smör behöver du fil och grädde. Blanda 1 msk fil med 4 dl grädde och låt det stå i rumstemperatur ett dygn. Därefter tar du till elvispen och kör runt några sekunder och vips har du en smörklimp i skålen. Konsistensen är ungefär som barndomens modellera. Byt sedan ut vispen mot en träslev och forma klumpen till en sammanhängande massa. Därefter tvättas smöret rent från vassla. Häll vasslan i en annan skål och tillsätt kallt vatten i skålen med smör. Du kan bearbeta smöret för hand eller med träsleven. Tvätta det kanske tre gånger eller tills vattnet är klart. Flytta över det tvättade smöret i en bytta och salta efter smak. Jag kryddade smöret med vitlök och medelhavssalt med franska örter. Det blev så gott så! Jag valde att använda ekologisk grädde och fil. Smöret är mycket hållbart i kylen men minns att ta ut det i rumstemperatur en stund före användandet. På vasslan kan du baka bullar eller semlor, allt tas tillvara! II LAHJA ANDEILTA Perunan luonnonlajia on nykytietämyksen mukaan viljelty Perun ja Bolivian Andeilla noin 5000 eKr. Löytöretkeilijät toivat siemenperunoita mukanaan Espanjaan todennäköisesti vuonna 1565, mistä se levisi muualle Eurooppaan jokseenkin nopeasti, esimerkiksi Belgiaan jo 1567. Suomeen ensimmäiset perunat tulivat Fagervikin kartanoon, Inkooseen, 1730-luvulla saksalaisten peltiseppien mukana, mutta meillä sen viljely alkoi nihkeästi. Nauris ja lanttu olivat pääasiallisin ravintokasvi. Pommerin sodalla (1762) oli ratkaiseva merkitys, jossa suomalaiset sotilaat oppivat syömään perunoita ja joita he toivat viljeltäviksi mukanaan Suomeen. Myös suosion muuttumiseen vaikutti tieto, että siitä pystyttiin keittämään viinaa. Viranomaisten ja pappien kannustus ja opastus tuottivat myös vähitellen tulosta. Tunnetuin perunanviljelyn valistaja oli Asikkalan kappalainen Axel Laurell, joka kirjoitti jopa suomenkielisen oppaan perunan viljelystä. Lähde: Hyötykasviyhdistyksen kotisivu OMIA VAI MUIDEN MUKULOITA III Elintarviketurvallisuusvirasto Eviran mukaan Suomessa viljeltiin lähes 25 000 hehtaaria perunaa vuonna 2011, josta saatiin melkein 700 000 000 kg perunaa. Uudellamaalla perunaa viljeltiin n. 300 hehtaaria, joista 11 hehtaaria luomunaviljelynä. Länsi-Uudellamaalla luomuperunaa viljeltiin vuonna 2011 kuitenkin vain mitättömät 3 hehtaaria! Tilasto kattaa tietenkin vain kaupalliset viljelmät. Kyllähän täälläkin päin löytyisi enemmän kysyntää lähituotetulle luomuperunalle, eikö vain? IV VILJELY Käytä tarkastettua siemenperunaa ja tauteja vastaan kestäviä lajikkeita. Noudata viljelykiertoa. Näin maahan ei pääse pesiytymään maalevintäisiä tauteja. Samalla paikalla saa viljellä korkeintaan kerran kolmessa vuodessa. Valitse oikea kasvupaikka. Peruna viihtyy lämpimässä ja valoisassa. Maaperän tulee olla vettä läpäisevä ja hapahko, pH 5.5 – 6 välillä. Lannoita oikein. Käytä luonnonlannoitetta. Ne toimivat samalla maanparannusaineena lisäten maan humusarvoja. Puutarha- ja talousjätteestä saatua kompostia annetaan 100-150 litraa / 10m2:lle. Teollista, erityisesti perunalle tarkoitettua luonnonlannoitetta annetaan 2,5 litraa / 10m2:lle. (Hyötykasvuyhdistyksen kotisivu) 58 V PERUNAN MONIMUOTOISUUS JA PAIKALLISET LAJIKKEET Perunan löydettyä tiensä Pohjoismaihin ja Suomeen kehittyi siitä erilaisia paikallisia lajikkeita eri viljelyolosuhteisiin sopeutumisen tuloksena. Eräs oiva esimerkki on Lapin Puikula, josta tulee kaikkein parasta kun sitä viljellään pohjoisessa jossa päivät ovat pitkiä, kun taas Etelä-Suomessa lajin viljely harvoin onnistuu. Maatiloilla oltiin tarkkoja siitä, että omien siemenperunoiden ominaisuudet säilyivät. Eri paikallislajikkeiden muoto, väri, maku ja muut ominaisuudet nimittäin vaihtelevat paljon. Monet lajikkeet säilyvät itämättä pitkälle kevääseen hyvässä maakellarissa. Näistä saadaan useimmiten pienempiä satoja kuin nykypäivän perunalajikkeista joita on jalostettu täyttämään suurimittaisen kaupallisen viljelyn sekä kaupankäynnin tarpeita. Vaikka osa lajikkeista saakin helposti tauteja, on nykypäivän peruna yksi eniten myrkytetyistä satoa tuottavista lajeista, kertoo Anu Ranta Hyötykasviyhdistyksestä. Hyötykasviyhdistys ylläpitää pienimuotoista geenipankkia Helsingin Annebergissä sijaitsevassa puutarhassaan, josta myös löytyy vanhoja perunalajikkeita. Tällä hetkellä siellä viljellään n. 30 erilaista lajiketta. Perunat he ovat saaneet yhdistyksen jäseniltä tai muilta asiasta kiinnostuneilta. Yhdistys myös myy tarkastettua, kotioloihin soveltuvaa siemenperunaa. Tämän vuoden valikoimasta löytyi mm. maukasta Parsaperunaa, Asparges-La Ratte, sekä King Edwardia. Myös Maatiainen – Det lantliga kulturarvet ry, aatteellinen yhdistys jonka tarkoituksena on säilyttää vanhat viljely- ja koristekasvit sekä alkuperäiset kotieläinrodut, myy erilaisia, vaikeasti saatavia siemenperunalajikkeita. Vielä vuonna 2010 myytiin Länsi-Uusimaalaista Tammiston aikainen -perunalajiketta Tammisaaren torilla. 59 Pohjoismainen geenivarakeskus NordGen säilyttää mm. viljely- ja hyötykasvien siemeniä kuten perunalajikkeita eri puolilta Pohjoismaita, myöskin Islannista. Geenivarakeskuksesta voi tilata 3-5 mukulaa siemenperunoiksi omaan käyttöön, kuitenkin enintään viidestä eri lajikkeesta. Siemenperunat ovat virustaudeista puhdistettuja. Joka vuosi valitaan lajitelma mukuloita NordGen-lajikkeista. NordGen toimittaa maksutta rajatun määrän terveitä mukuloita asiasta kiinnostuneille ulkomuseoille, kotiseutuyhdistyksille sekä yksityishenkilöille. Tilattavana on vain niitä lajikkeita jotka ovat vuoden toimituslistalla. Jotta voit saada perunaa tulevalle kasvukaudelle: Tilaa perunat NordGen:iltä ennen 1. huhtikuuta, jolloin ne toimitetaan huhti-toukokuun aikana. Saatte mielellään esittää pari vaihtoehtoista toivomusta. Raaka-aineiden huvetessa asetetaan jalostus-, tutkimus, ja esittelykäyttö etusijalle. NordGeniltä saatuja siemenperunoita ei saa myydä. NordGenin perunamateriaalia ei myöskään saa toimittaa kolmannelle osapuolelle. Säilytettyjen lajikkeiden joukossa on mm. Karjalan Musta, Puikula, Vanha punainen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta, Läpimusta, Tammiston aikainen ja Lemin punainen, joista ainakin kaksi viimeksi mainittua ovat olleet tavallisia Länsi-Uudellamaalla. On siis eduksi ettei vanhoja lajikkeita säilytetä pelkästään geenivarakeskuksissa, vaan että niitä myös viljellään kotipuutarhoissa. Myös pienimuotoisemmissa viljelmissä voidaan mielellään viljellä perunalajikkeita joiden ominaisuudet eivät täytä suurimuotoisen viljelyn tarpeita. Näin lajikkeiden koostumus ja maku pääsevät oikeuksiinsa. Monet vanhoista lajikkeista nimittäin maistuvat ihan perunalta! Osoitteet kts s. 55. VI RESEPTEJÄ UUSIPERUNA Ohut kuorinen, tuore uusiperuna kuuluu kesän ihanuuksiin. Perunat laitetaan kiehuvaan veteen johon lisätään mieluusti karkeaa merisuolaa, muutama tillinvarsi ja, jos haluaa, sipulinvarsia. Anna perunoiden kiehua kunnes ne ovat pehmenneet lähestulkoon kokonaan, 10-15 minuuttia koosta riippuen. Olkaa tarkkoja ajan kanssa! Kaada vesi pois ja poista tillin- sekä sipulinvarret. Laita kattila takaisin lämpimälle keittolevylle ja heiluttele sitä hiukan jotta loputkin vedestä haihtuu pois. Ripottele vastaleikattua tilliä ja laita kansi päälle niin, että väliin jää keittiöpyyhe (tai talouspaperia) jotta ylimääräinen kosteus saadaan vangittua. Tarjotaan hienoksi leikatun tillin sekä voin kera. Sillin, silakan, lahnan tai savustetun kampelan kanssa tarjottu uusiperuna kuuluu kesän lyömättömiin herkkuihin. Kokeile myös viipaloituja kylmiä, keitettyjä perunoita ruislimpulla tai näkkileivällä. Koristele tillinkukilla tai tuoksuruun lehdellä. UUTTAPERUNAA JOULUKSI Uuttaperunaa voi pakastaa ja syödä jouluna! Siikli ja parsaperuna sopivat hyvin myös tähän tarkoitukseen. Perunaa ryöpätään kolmen minuutin ajan jonka jälkeen se kylmennetään nopeasti kylmällä vedellä. Pakasta tillin kanssa. Keitä nopeasti pakastetut perunat ja tarjoile tuoreen tillin sekä ehkä kotitekoisen voin kanssa. PERUNAPUURO Mistä löytyy paras perunapuuro-resepti, ellei Inkoosta? Siellä perunapuuro on nimetty oikein pitäjäruuaksi. Paikalliset martat pitävät perinteitä yllä antamalla maistiasia jokakesäisten Käsityöpäivien vieraille. Margareta Österman, Ingå kyrkby Marthakrets:in puheenjohtaja kertoo että Länsi-Uudellamaalla perunapuuroa syödään voisilmällä ja, jos haluaa, kirnupiimällä, kun taas Itä-Uudellamaalla perunapuuroa syödään puolukkahillon kera. Suuret meijerit eivät enää valmista aitoa kirnupiimää, joten sitä ei saa kaupoista. Tavallinen piimä kelpaa myös. 60 61 Huomioithan, että aivan tuoreesta perunasta ei voi keittää puuroa. Peruna jota heinäkuun Käsityöpäivillä käytetään on edellisvuoden satoa, jolloin se on täydellistä. Se saa mieluiten olla jauhoista perunalajiketta, kuten esimerkiksi van Gogh:ia. Tässä Margaretan ”suunnilleen”-perunapuuro-resepti: 2 kg perunaa 1,5 litraa vettä 1-2 tl suolaa 4-6 dl karkeaa ruisjauhoa Kuori perunat ja leikkaa ne pienemmiksi paloiksi, keitä kunnes ne pehmenevät. Kaada perunat pois ja säilytä keittovesi. Soseuta perunat kattilassa ja lisää keittovesi, suola sekä ruisjauho kunnes seoksesta tulee melko paksua puuroa. Anna kiehua hiljalleen n. tunnin verran, välillä sekoittaen. Maista ja tarjoile voisilmän kera. Tee kunnon annos kerralla, sanoo Margareta. Kylmennyt perunapuuro voidaan paistaa rapeaksi korpuksi. Nami! KUNNON MIES KIRNUAA VOINSA ITSE VII Anna-Maria Niskanen Noin vuosi sitten tein ensimmäisen kerran elämässäni voita. Se oli niin helppoa ja maistui niin hyvältä, että harmittaa etten ole tehnyt sitä aiemmin. Reseptini sain Märta Lindholm:ilta Tenholasta. Hänen artikkelinsa ”En riktig karl kärnar sitt smör själv”, Hbl 17 maaliskuuta 2011, oli alun perin se, joka innoitti minua kokeilemaan voin valmistusta. Tarvitset viiliä ja kermaa saadaksesi n. 200-250g valmista voita. Sekoita 1 rkl viiliä ja 4 dl kermaa, ja anna sen seistä huoneenlämmössä yhden vuorokauden ajan. Tämän jälkeen sekoitat sähkövatkaimella muutaman sekunnin ajan, jonka jälkeen sinulla jo onkin voimöhkäle kulhossa. Koostumus on melkein sama kuin lapsuuden muovailuvahassa. Vaihda vatkain puukauhaan ja muotoile paakku yhtenäiseksi massaksi. Tämän jälkeen voi pestään. Kaada hera toiseen kulhoon ja lisää voikulhoon kylmää vettä. Voit vaivata voita käsin tai puukauhalla. Pese voi noin kolme kertaa tai kunnes vesi on kirkasta. Siirrä pesty voi kippoon ja suolaa oman maun mukaan. Minä maustoin voin valkosipulilla ja välimerensuolalla sekä ranskalaisilla yrteillä. Ai että siitä tuli hyvää! Minä valitsin raaka-aineiksi luomukerman ja –viilin. Voi säilyy hyvin jääkaapissa, mutta muista ottaa se huoneenlämpöön hetki ennen käyttöä. Heraa voit käyttää pullien tai sämpylöiden leipomiseen, kaikki otetaan talteen! II A GIFT FROM THE ANDES The potato originates from the South and Central America, where the Indians grew it long before the Spanish conquerors arrived in the 16th century. Among all the treasures the Spanish took home to Europe, was the potato. In Europe, potato eventually became part of our important staple foods and has held that position until today, even though the different dieting trends has put it in unjustifiably bad light. ‘Potatoes didn’t become part of the basic diet over night” says Jurij Semjonov in his book The Richness of the Earth. “In France, the potato was seen as a beautiful flower and as a delicate dish, but for the royals only. After it became more popular in Germany and England, the upper class began to propagandize it. Ludvig XVI and Marie Antoinette wore pompous dresses and suits decorated with potato flowers when going to dinner dances. In order to get the peasants to try potatoes, the royal botanist Parmentier planted some potato near Paris. Nobody was allowed to the fields during the days, but at nights the nearby peasants stole these extraordinary fruits – just as he had expected.’ This was the beginning of the praised Potage Parmentier, a potato soup that was named after this sly gentleman. The potato came to Sweden in 1650, where Olof Rudbeck grew it in Uppsala. Jonas Alströmer, however, a man long before his time, was the one who taught the Swedes to cultivate and eat potatoes. He got his knowledge and skills in England and Ireland, as well as by practicing on his own patches. German sheet metal workers brought the first potatoes to Finland in 1730s to the Fagervik manor in Ingå, where they were grown in the workers’ gardens. However, potato farming didn’t spread to the rest of Finland until the late 1700s and the 19th century, when it began to replace turnip and rutabaga as the main food plant. 62 III 63 OWN TUBERS OR OTHERS’ According to the Finnish Food Safety Authority Evira, almost 25 000 hectares of potato was cultivated in Finland in 2011. This gave a total crop of potatoes of nearly 700 000 000 kg. In Uusimaa ca. 300 hectares were used to cultivate potato, out of which 11 hectares were organic farms. In Western Uusimaa, however, in 2011 mere 3 hectares were used for organic cultivation of potato! The statistics naturally only include commercial farms. We could use more of locally and organically grown potatoes around here, right? IV THE DIVERSITY OF THE POTATO AND THE LOCAL STRAINS After the potato found its way to the Nordic countries and Finland, local varieties that had adjusted to the local growing conditions emerged. One good example is “Lapin Puikula”, which grows best in the north where the days are long, whereas the cultivation of the strain in Southern Finland rarely succeeds. Farmers were very particular about preserving the traits of their seed potatoes. There is, in fact, a great variety in shape, color, taste and other traits among different local strains. Many strains can be kept in a good cellar to the late spring without the strains beginning to germinate. These potatoes often produce a smaller crop than today’s modern strains, which have been cultivated to meet the demands of largescale, commercial farming and trade. Even if some of the local strains easily get diseases, the present-day potato is one of the most sprayed crops, says Anu Ranta from the Association of Useful Plants. Finland has signed the international convention of biodiversity (CBD 1993), which obligates the countries that signed to protect the diversity of nature. The convention emphasizes the protection of old, local strains as well as encourages living gene banks in gardens and fields. In 2003, a national program for supporting the genetic resources of plants was started in Finland. The Association of Useful Plants maintains a small-scale gene bank in their garden in Anneberg, Helsinki, where one can find old strains and where ca. 30 different kinds of potatoes are currently being cultivated. The potatoes are from the members of the Association as well as others interested in the matter. The Association also sells seed potatoes that have been checked, and that are suitable for using at home. This year’s choices of potatoes included delicious Asparges-La Ratte and King Edward, i.a. Also the Finnish Landrace Association Maatiainen sells different, hard-to-get seed potato strains. As late as 2010 one was able to find Tammiston aikainen – potato strain, from Western Uusimaa, at the Ekenäs market. Nordgen, the Nordic Genetic Resource Center, safeguards i.a. potato strains from all Nordic countries, including Iceland. One can request 3-5 seed potatoes of max. five different strains for crofting. The NordGen potatoes are virus free and produced according to EU plant health requirements. NordGen distributes a few, healthy tubers to outdoor museums, local unions and private persons for free. Each year some tubers are chosen from the potato collection. It is only possible to get those strains that are on the list of strains for delivery for that specific year. In order to get the potatoes in time for the upcoming season: Place an order before 1st April and NordGen will deliver the potatoes during April/May. Please feel free to name a few alternative strain options. NordGen serves the scientific community, but does honor reasonable requests from individuals when resources permit. There can be no distribution of seed potatoes to third parties. Among the preserved strains one can find Karjalan Musta, Vanha punainen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta, Läpimusta, Tammiston aikainen and Lemin punainen, from which at least the last two strains have been common in Western Uusimaa. This is why old strains should not only be preserved in gene banks, but also be grown in gardens. We would also be happy to see small-scale farms cultivating potato strains that do not fulfill the demand of a large-scale farming. This way we would do the texture and taste of the strains justice. As a matter of fact, many of the old strains actually do taste like potato! Some usefull addresses see p. 55. V RECIPES NEW POTATO The young potato with its thin skin is one of the summer’s delicacies. Put the potatoes in boiling water, add sea salt, some dill and, if you’d like, a few stems of an onion. Let the potatoes boil until they are almost entirely soft, 10-15 minutes, depending on their size. Be precise with the time! Throw out the water, remove the dill and the onion, put the pan back on the hotplate, and slightly shake the pan to get the steam to rise from the potatoes. Sprinkle on some fresh dill. In order to absorb the excess moist put on the lid leaving a paper cloth or towel in between. Serve with comminuted dill and butter. One of the unbeatable summer delicacies is herring, Baltic herring, bream or flounder served with new potatoes. Also, try slicing cold, boiled potatoes on a piece of rye bread or crispbread. Decorate with a dill flower or a wine rue leaf. NEW POTATOES FOR CHRISTMAS It is possible to freeze new potatoes and eat them at Christmas! Sieglinde and Asparges-La Ratte suit well even to this purpose. Parboil the potatoes for three minutes, after which cool them quickly with cold water. Freeze with dill. Quickly boil the frozen potatoes and serve with fresh dill and perhaps with homemade butter. POTATO PORRIDGE Where else would you find the best recipe for potato porridge if not in Ingå? There potato porridge has in fact been named as the food of the parish. The local “Martha”:s keep the traditions alive by letting the summer guests of the annual Handicraft-day try the tasty porridge. Margareta Österman, chairman of the Ingå kyrkby Marthakrets, says that in Western Uusimaa potato porridge is eaten 64 65 with a dab of butter and, if you’d like, with buttermilk, whereas in Eastern Uusimaa the porridge is eaten with lingonberry jam. Dairy industry no longer makes buttermilk, which is why it is not available in grocery stores. Regular sour milk will do. Please notice that it is not possible to make porridge using fresh potatoes. The potato that we use during Handicraft-days in mid July is from the previous year’s crop of potatoes. This is when the porridge tends to become perfect. Preferably use floury potatoes, such as van Gogh. This is Margareta’s “something like”potato porridge recipe: 2kg potatoes 1,5 liters water 1-2 tsp. salt 4-6 dl coarse rye flour Peel the potatoes and chop them into smaller pieces. Boil until soft. Throw out the potatoes and keep the boiling water. Mash the potatoes in the pan and add the boiling water, salt as well as rye flour until the mix becomes thick. Let it simmer for about an hour, stir every now and then. Taste it and serve with a dab of butter. While you’re at it, make a proper portion, says Margareta. Porridge that has cooled down can be fried to a crispy rusk. Yummy! VI A REAL MAN CHURNS HIS OWN BUTTER Anna-Maria Niskanen I made butter from scratch for the first time in my life about a year ago. It was so easy and tasted so good that it bothers me I haven’t done it earlier. I got my recipe from Märta Lindholm who lives in Tenala. Actually, her Swedish article “A Real Man Churns His Own Butter” in Hbl 17th March 2011, was the one that inspired me to try making my own butter in the first place. In order to get ca. 200-250g of butter you need curdled milk and cream. Mix 1tbsp. of curdled milk and 4 dl cream, and let it stand in room temperature for a day. Then mix it with a hand mixer for a couple of seconds and, before you know it, you have a lump of butter in your bowl. The texture is almost as in play-dough that many of us played with as kids. After this you wash the butter. Decant the whey to another bowl and add cold water to the butter. You can work the butter by hand or with a wooden spoon. Wash the butter about three times or until the water is clear. Put the washed butter in a new bowl and salt according to your taste. I also used garlic, salt from the Mediterranean and some French herbs, oh how tasty it was! I chose to use organic cream and curdled milk. Butter will keep well in the fridge, but remember to take it out to room temperature a moment before using. Whey can be used when baking buns or bread rolls. Everything can be used! MUSTION LINNA sijait- see ainutlaatuisessa miljöössä jossa viihtyvyyttä lisää lähellä virtaava luonnonkaunis Mustionjoki. Päärakennusta ympäröi yksi Suomen suurimmista yksityisistä puistoista. Puisto tarjoaa rauhaa sielulle kiemurtelevine polkuineen, huvimajoineen, romanttisine siltoineen, patsaineen sekä ainutlaatuisine kelluvine lummepolkuineen. 1700-luvulla Magnus Linder ll toimesta rakennettu Mustion Linna on edelleen Linderin suvun hallussa ja linnan toiminnasta vastaavat tänä päivänä Filip ja Christine Linder. Täällä uniikissa ympäristössä on viehättävä hotelli ja ravintola, sekä hyvinvarustetut kokoustilat. Päärakenus toimii museona. Laadukas ja paljon kehuttu ravintola Linnankrouvi on entinen vaunuvaja. Suuri takka ja takorautaiset kattokruunut tekevät ravintolasta tunnelmallisen. Mustion Linnan keittiössä häärää nuorten ja innovatiivisten kokkien tiimi. Linnankrouvin ruokatuote pohjautuu lähi- ja luomuruokaan. Kalaa saadaan paikallisilta kalastajilta, vihanneksia ja lihaa lähitiloilta. ”Meille lähiruoka ja puhtaus on sydämen asia. Keittiömme käyttää LänsiUudenmaan parhaimpia paikallisia raakaaineita.”, toteaa Mustion Linnaan vajaa kolme vuotta sitten Savoysta siirtynyt keittiömestari Niko Tuominen. SVARTÅ SLOTT ligger inbäddat i ett lummigt ålandskap i en unik miljö genomkorsad av Svartån. Huvudbyggnaden omges av en av Finlands största privata parker som inbjuder till rofyllda promenader med sina vindlande stigar, lusthus, romantiska broar, statyer och sin ovanliga näckrosspång. Svartå Slott byggdes på 1700-talet av Magnus Linder II och är ännu i samma familjs ägo. Verksamheten på Svartå Slott bedrivs idag av Christine och Filip Linder. I denna unika miljö finns idag ett charmfullt hotell med restaurang, samt välutrustade skolningsutrymmen och ett skolningskök. Huvudbyggnaden fungerar som museum. Den för sin höga kvalitet berömda Slottskrogen fungerade tidigare som vagnslider. Den stora öppna spisen och takkronorna av smidesjärn gör krogen hemtrevlig. Slottskrogens köksteam består av unga innovativa kockar. Rätterna görs på närproducerade och ekologiska råvaror. Fisken fås av regionala fiskare och grönsakerna odlas lokalt. ”För oss ligger närmat och rena råvaror nära hjärtat. I vårt kök används Västnylands bästa produkter” konstaterar Niko Tuominen, som för tre år sedan kom till Svartå Slott från Savoy. ”Tavoitteemme on olla Suomen maaseudun paras ravintola ja hotelli” ”Vårt mål är att vara den bästa restaurangen och det bästa hotellet på den finska landsorten” 102 Mustion Linna Hotel Restaurant Svartå Slott Conference Museum Wate have been enjoying quality food Svartå for over 200 years! Enjoy a great meal made of the best ingredients from the region in our unique surrounding. Njut av en ypperlig måltid tillverkad av de bästa lokala råvarorna Västra Nyland kan erbjuda, i vår unika miljö. Nauti upeasta ateriasta Länsi-Uudenmaan parhaimmista paikallisista raaka-aineista uniikissa miljöössämme. info@mustionlinna.fi +358-(0)19-36231 Svartå, Raseborg
