Svaga läsare - Nordiska Förbundet för Specialpedagogik

advertisement
Svaga läsare och likvärdighet:
En jämförelse av de nordiska
länderna utifrån PISA resultat
Nordisk Specialpedagogiks konferens
Åbo 20 – 21 September
Ulf Fredriksson
Avdelningen för internationell pedagogik
Institutionen för pedagogik och didaktik
Stockholms universitet
2
Svaga läsare och likvärdighet:
En jämförelse av de nordiska länderna
utifrån PISA resultat
• PISA
• Svaga läsare: kön, invandrarbakgrund,
socioekonomisk bakgrund, läslust, skolfaktorer
• Likvärdighet
• Slutsatser
3
Vad är PISA?
• OECD:s Programme for International Student
Assessment
• Läsförståelse, Matematik och Naturvetenskap
• 15-åringar
• 2000, 2003, 2006, 2009, 2012, 2015 ……
• PISA 2009: fokus på läsförståelse
• 65 deltagande länder, varav 34 OECD-länder,
samtliga nordiska länder deltog
• Prov, elevenkät, skolenkät
4
Olika nivåer på PISA:s lässkala
• I PISA använder lässkala med olika nivåer.
• Nivå 1b är den lägsta nivån som följs av nivå 1a,
2, 3, 4, 5 och 6.
Nivå
Procentandel
elever som
kan utföra
Undre uppgifter på
poäng denna nivå
-gräns eller högre
Uppgifternas beskaffenhet
5
708
Uppgifter på denna nivå kräver normalt att läsaren drar flera slutsatser, gör flera
jämförelser och hittar flera motsatser som alla är både detaljerade och exakta. Läsaren
måste uppvisa fullständig och detaljerad förståelse av en eller flera texter, och i detta kan
ingå att sammanföra information från flera texter. Uppgifterna kan kräva att läsaren
hanterar obekanta tankegångar samtidigt med information som uppenbart är
konkurrerande, och att han eller hon skapar abstrakta kategorier för sina tolkningar. Att
reflektera över och utvärdera uppgifter kan kräva av läsaren att han eller hon formulerar
hypoteser om eller kritiskt utvärderar en komplex text om ett obekant ämne och samtidigt
0,8 procent av
tar hänsyn till flera kriterier eller perspektiv samt tillämpar sofistikerad förståelse med
eleverna i hela
ursprung utanför texten. En framträdande förutsättning för uppgifter som gäller söka och
OECD kan utföra
uppgifter på minst inhämta på denna nivå är en precisering av analysen och noggrann uppmärksamhet på
nivå 6 på lässkalan detaljer som inte är iögonenfallande i texten.
626
Uppgifter på denna nivå vilka inbegriper inhämtning av information kräver att läsaren
söker och organiserar flera partier ”inbäddad” information och drar slutsatser om vilken
7,6 % procent av
information i texten som är relevant. Reflektiva uppgifter kräver kritisk utvärdering eller
eleverna i hela
hypotes och bygger på specialiserad kunskap. Både tolkande och reflektiva uppgifter
OECD kan utföra
kräver fullständig och detaljerad förståelse av en text vars innehåll eller form är obekant.
uppgifter på minst Uppgifter på denna nivå, inom alla aspekter av läsning, inbegriper normalt hantering av
nivå 5 på lässkalan begrepp som står i motsats till vad man förväntar sig.
553
Uppgifter på denna nivå som rör inhämtning av information kräver att läsaren hittar och
organiserar flera inbäddade informationspartier. Vissa uppgifter på denna nivå kräver att
man tolkar innebörden i språkliga nyanser i ett textavsnitt genom att ta hänsyn till texten
28,3 % procent av som helhet. Andra tolkningsuppgifter kräver förståelse och tillämpning av kategorier i ett
eleverna i hela
obekant sammanhang. Reflektiva uppgifter på denna nivå kräver att läsarna använder
OECD kan utföra
formell eller allmän kunskap för att forma hypoteser om eller kritiskt utvärdera en text.
uppgifter på minst Läsarna måste uppvisa en korrekt förståelse av långa eller komplexa texter vars innehåll
nivå 4 på lässkalan eller form kan vara obekant.
6
5
4
6
Nivå
Procentandel elever
som
kan utföra uppgifter
på denna nivå eller
högre
Uppgifternas beskaffenhet
480
57,2 % procent av
eleverna i hela OECD
kan utföra uppgifter på
minst nivå 3 på
lässkalan
Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar och i vissa fall känner igen relationen mellan flera informationspartier
som måste uppfylla flera villkor. Tolkningsuppgifter på denna nivå kräver att läsaren tar till sig flera delar av en text för
att kunna identifiera en huvudtanke, förstå ett förhållande eller härleda innebörden i ett ord eller en fras. Läsaren måste
ta hänsyn till många aspekter när han/hon jämför, kontrasterar eller kategoriserar. Ofta är den begärda informationen
inte särskilt framträdande eller så finns där mycket information som konkurrerar; eller så finns det andra texthinder, till
exempel tankegångar som står i motsats till det förväntade, eller är negativt formulerade. Reflektiva uppgifter på denna
nivå kan kräva kopplingar, jämförelser och förklaringar, eller så kan de kräva att läsaren utvärderar en funktion hos
texten. Vissa reflektiva uppgifter kräver att läsaren uppvisar god förståelse av texten i förhållande till välbekant
vardagskunskap. Andra uppgifter kräver inte detaljerad textförståelse men att läsaren kan utnyttja mer eller mindre
allmän kunskap.
407
81,2 % procent av
eleverna i hela OECD
kan utföra uppgifter på
minst nivå 2 på
lässkalan
Vissa uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar en eller flera sakuppgifter som kan vara nödvändiga att härleda
och som kan behöva uppfylla flera villkor. Andra kräver att läsaren inser vad som är textens huvudtanke, förstår
förhållanden eller härleder innebörd inom en avgränsad del av texten när informationen inte är uppenbar och läsaren
måste dra slutsatser på låg nivå. Uppgifter på denna nivå kan inbegripa jämförelser eller kontraster på basis av en enda
egenskap hos texten. Vanliga reflektiva uppgifter på denna nivå kräver att läsarna gör en jämförelse eller flera kopplingar
mellan texten och kunskaper utanför denna genom att utnyttja personliga erfarenheter och attityder.
335
94,3 % procent av
eleverna i hela OECD
kan utföra uppgifter på
minst nivå 1a på
lässkalan
Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar ett eller flera oberoende partier med uttryckligen formulerad
information; för att inse vad som är grundidén eller författarens syfte med en text om ett välbekant ämne, eller göra en
enkel koppling mellan information i texten och vanlig vardagskunskap. Vanligen är den efterfrågade informationen i
texten tydlig, och den konkurrerande informationen är ringa om den alls föreligger. Läsaren uppmanas uttryckligen att
fundera över relevanta faktorer i uppgiften och i texten.
262
98,9 % procent av
eleverna i hela OECD
kan utföra uppgifter på
minst nivå 1b på
lässkalan
Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar ett enda, uttryckligen formulerat stycke information med framträdande
placering i en kort, syntaktiskt enkel text med välbekant sammanhang och texttyp, till exempel en berättelse eller en
enkel lista. Vanligtvis ger texten stöd till läsaren, till exempel upprepning av information, bilder eller välbekanta
symboler. Det finns mycket lite konkurrerande information. I uppgifter som kräver tolkning kan läsaren behöva göra
enkla kopplingar mellan närliggande informationspartier.
Undre
poänggräns
3
2
1a
1b
7
Svaga läsare
• Elever under nivå 2 har problem med att läsa
många av de texter som de möter i vardagslivet.
• Svaga läsare definieras som läsare som ligger
under nivå 2.
8
Svaga läsare
19,3
20
17,9
17,5
16,8
15,0
15
15,2
18,8
17,4
14,5
Percent
12,6
2000
2009
10
8,1
7,0
5
0
Finland
Norway
Denmark
Iceland
Sweden
OECD-avg
9
Kön
50
47,6
45,1
45,0
38,0
32,9
25
29,5
41,5
29,5
27,1
19,6
0
Percent
2000
2009
2000
Denmark
2009
2000
Finland
2009
Iceland
2000
2009
2000
Norway
2009
Sweden
Girls
25
50
Boys
52,4
54,9
55,0
62,0
67,1
75
70,5
58,5
70,5
72,9
80,4
100
10
Invandrarbakgrund
Country
Native students
(%)
All
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
Weak
readers
Students with an
immigrant
background (total)
(%)
All
Weak
readers
Students with an
immigrant
background (first
generation)
(%)
All
Weak
readers
Students with an
immigrant
background
(second
generation)
(%)
All
Weak
readers
Non response (%)
All
Weak
readers
89.7
75.2
8.5
19.6
2.7
7.6
5.8
12.0
1.8
5.1
96.5
89.1
2.6
9.3
1.4
6.9
1.1
2.4
0.9
1.6
95.5
88.4
2.3
5.9
1.9
4.9
0.4
0.9
2.2
5.8
92.4
82.8
6.7
13.7
3.2
7.5
3.6
6.2
0.9
3.5
86.9
71.1
11.6
23.9
3.7
10.2
7.9
13.8
1.5
5.0
11
Socioekonomisk status
• PISA index of social, economic and cultural
status (ESCS):
the international socio-economic index of
occupational status of the father or mother,
whichever is higher;
the level of education of the father or mother,
whichever is higher, converted into years of
schooling;
the index of home possessions (desk, own room,
educational software, books, computers etc.)
12
Medelvärden på PISA:s socioekonomiska index
för alla elever och för de svaga läsarna i de
nordiska länderna
0,8
Mean on socioeconomic index
0,6
0,4
All students
0,2
Weak readers
0
Denmark
-0,2
-0,4
Finland
Iceland
Norway
Sweden
13
Fördelning (procent) av de svaga läsarna på
olika nivåer på det socioekonomiska indexet.
50
45
40
35
Percent
30
Below 1st quartile
Between 1st & 2nd quartile
25
Between 2nd & 3rd quartile
20
Above 3rd quartile
15
10
5
0
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
14
Fördelning av elever i olika områden bland alla
elever och bland de svaga läsarna
Country
Villages or
rural areas
(%)
All
Cities (100 000
Towns
– 1 000 000)
(15000 to
(%)
100 000
inhabitants)
(%)
Weak
All
Weak
All
Weak
readers
readers
readers
24.6
34.9
30.8
10.6
10.9
Small towns
(3000 to 15000
inhabitants)
(%)
Weak
readers
Denmark 22.3
27.2
All
27.2
Finland
11.2
14.9
26.6
29.1
36.4
32.0
25.8
Iceland
20.9
24.4
20.2
16.8
22.6
25.2
Norway
19.3
25.5
35.4
34.7
25.9
Sweden
13.8
16.7
26.5
28.5
34.0
Large cities
(more than
1 000 000)
(%)
All
Non response
(%)
4.3
Weak
readers
5.7
All
0.7
Weak
readers
0.7
23.9
0
0
0
0
26.8
25.6
0
0
9.6
8.1
23.4
17.5
15.1
0
0
1.8
1.4
30.4
25.3
24.2
0
0
0.4
0.2
15
Läslust
• Based on the students´ answers to a number of questions about how they like
to read:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
I read only if I have to
Reading is one of my favorite hobbies
I like talking about books with other people
I find it hard to finish books
I feel happy if I receive a book as a present
For me reading is a waste of time
I enjoy going to a bookstore or a library
I read only to get information that I need
I cannot sit still and read for more than a few minutes
I like to express my opinions about books I have read
I like to exchange books with my friends
16
Läslust
• The average OECD student would have an index
value of zero and about two-thirds of the OECD
student population would be between the values of 1 and 1
• Negative values on the index, therefore, do not
imply that students responded negatively to the
underlying question. Rather, students with negative
scores are students who responded less positively
than the average response across OECD countries.
17
Medelvärden på indexet läslust
0,1
Index of enjoyment of reading activities
0
-0,1
-0,2
-0,3
All students
-0,4
Weak readers
-0,5
-0,6
-0,7
-0,8
-0,9
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
18
Fördelning (procent) av alla de svaga läsarna på
olika nivåer för läslust
70,0
60,0
Percent
50,0
40,0
Below 1st quartile
Between 1st & 2nd quartile
Between 2nd & 3rd quartile
30,0
Above 3rd quartile
20,0
10,0
0,0
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
19
Skolrelaterade faktorer
• Förskola
• Deltagande i specialundervisning
• Index lärare-elev relationer
20
Fördelning bland elever utifrån i vilken
omfattning de gått i förskola
Country
Have not attended
pre-school
All
Non response
Have attended preHave attended preschool one year or less school more than one
year
All
Weak
All
Weak
readers
readers
27.4
35.0
68.1
52.8
2.4
Weak
readers
5.7
Denmark
2.1
Weak
readers
6.5
All
Finland
5.0
7.9
28.7
34.7
65.5
54.2
0.8
3.2
Iceland
2.9
4.8
3.6
5.0
92.1
85.7
1.4
4.6
Norway
9.2
13.1
6.4
8.5
83.6
75.8
0.8
2.5
Sweden
9.6
17.8
23.6
22.5
64.8
53.3
1.9
6.3
21
Fördelning bland elever utifrån om de deltagit i
specialundervisning eller ej
Country
Non Response
Did not participate in
Participated in remedial
remedial education in the
education in the official
official school language
school language
All
Weak readers
All
Weak readers
All
Weak readers
Denmark
3.3
11.7
91.8
78.0
4.9
10.3
Finland
2.2
11.1
95.7
84.1
2.2
4.8
Iceland
8.5
19.8
88.8
73.4
2.7
6.9
Norway
3.7
13.9
94.3
80.1
2.1
6.0
Sweden
4.8
17.7
92.5
75.8
2.7
6.6
22
Lärare-elev relation
• An agreement with several statements
regarding their relationships with teachers in
school:
whether they get along with the teachers
whether teachers are interested in their personal
well-being
whether teachers take the student seriously
whether teachers are a source of support if the
student needs extra help
whether teachers treat the student fairly
23
Medelvärden på indexet lärare–elev
relation
0,3
Index of teacher-student relations
0,2
0,1
0
-0,1
All students
-0,2
Weak readers
-0,3
-0,4
-0,5
-0,6
-0,7
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
24
Fördelning (procent) av de svaga läsarna på
olika nivåer på indexet lärare-elev relation
60,0
50,0
Percent
40,0
Below 1st quartile
Between 1st & 2nd quartile
30,0
Between 2nd & 3rd quartile
Above 3rd quartile
20,0
10,0
0,0
Denmark
Finland
Iceland
Norway
Sweden
25
Slutsatser
• Storleken på gruppen svaga läsare varierar bland
de nordiska länderna från 8 procent i Finland till
17 procent i Sverige och Island.
• Andelen svaga läsare har ökat mellan 2000 och
2009 i Finland, Island och Sverige.
• Andelen svaga läsare har minskat i Norge och
Danmark mellan 2000 och 2009 .
26
Slutsatser
Allmänt tycks gruppen svaga läsare se likadan ut i de nordiska
länderna:
• Fler pojkar än flickor i alla länderna.
• Andelen elever med invandrarbakgrund är högre bland de
svaga läsarna än bland alla elever.
• De svaga eleverna kommer oftare ifrån hem med låg
socioekonomisk standard än elever i allmänhet.
• Svaga läsare är mindre positiva till läsning än andra elever.
• En högre andel bland de svaga eleverna har inte gått i
förskola eller gått i förskola kortare tid än bland eleverna i
allmänhet.
• Svaga läsares relation till sina lärare verkar vara sämre än
den bland elever i allmänhet.
27
Slutsatser
När länderna jämförs kan noteras att:
• Andelen pojkar bland de svaga läsarna är högre i
Finland än i de andra nordiska länderna.
• Skillnaden på läslustindexet mellan de svaga
eleverna och elever i allmänhet är störst i Finland.
• Både elever i allmänhet och svaga läsare verkar ha
sämre relationer till sina lärare i Finland och Norge
än i de andra nordiska länderna.
28
Slutsatser
•
•
•
•
Finland är det av de nordiska länderna som
skiljer sig mest från de andra länderna.
Andelen svaga läsare är mycket mindre.
Andelen pojkar bland de svaga läsarna är högre.
Skillnader på läslust indexet mellan svaga läsare
och andra elever är större.
Lärare-elev relationen är mindre bra än i de
andra nordiska länderna, med undantag av
Norge.
Dessa skillnader kan bero på att andelen svaga
läsare är mindre i Finland än i de andra nordiska
länderna.
29
Slutsatser
Överraskande resultat:
• En lägre andel av de svaga läsarna har gått på
förskola än bland elever i allmänhet.
• En stor andel av de svaga läsarna anger att de
inte fått specialundervisning.
30
Northern Lights on PISA
2009 – Focus on reading
Chapter 2
Weak readers in the Nordic
countries – gender, immigrant
background, socioeconomic
background, enjoyment of reading
and school related factors
Ulf Fredriksson,
Maria Rasmusson
Marcus Sundgren
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-501
31
Indikatorer på likvärdighet
• Total variation
• Variation mellan skolor
• Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund
• Betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning
32
Likvärdighet: Total variation
Länder med en total variation som är
större än den genomsnittliga bland
OECD länderna
Land
Procent
Israel
144
Frankrike
129
Luxembourg
124
Nya Zeeland
122
Belgien
120
Japan
116
Österrike
116
Australien
113
Sverige
112
USA
108
Island
106
Italien
106
Grekland
105
Irland
105
Storbritannien
105
Tyskland
104
Schweiz
101
Länder med en total variation som är
lägre än den genomsnittliga bland
OECD länderna
Land
Procent
Tjeckien
98
Norge
96
Slovakien
95
Kanada
94
Slovakien
94
Ungern
94
Polen
92
Nederländerna
91
Spanien
88
Portugal
87
Finland
86
Mexico
83
Danmark
81
Estland
80
Chile
79
Turkiet
77
Sydkorea
72
33
Likvärdighet: Variation mellan skolor
Länder med en lägre mellanskolvarians
än den genomsnittliga bland OECD
länderna
Land
Procent
USA
39
Slovakien
37
Portugal
34
Irland
31
Schweiz
31
Storbritannien
31
Australien
28
Nya Zeeland
25
Kanada
23
Estland
22
Spanien
22
Polen
20
Sverige
19
Danmark
16
Island
15
Norge
11
Finland
9
Länder med en högre mellanskolvarians
än den genomsnittliga bland OECD
länderna
Land
Procent
Turkiet
97
Italien
73
Chile
72
Ungern
72
Tyskland
66
Nederländerna
65
Österrike
56
Belgien
52
Grekland
52
Japan
51
Israel
50
Luxemburg
50
Mexico
50
Slovenien
50
Tjeckien
50
Frankrike
49
Sydkorea
44
34
Variation mellan och inom skolor i
Sverige 2000-2009
Läsning 2000-2009
100
75
50
25
0
-86
8
-7
Variation inom
skolorrna
25
Sverige 2000
6
-91
9
Sverige 2003
-10
5
17
-81
-4
Sverige 2006
8
22
-96
-11
15
Sverige 2009
Variation mellan
skolorna
Variation mellan
skolorna som
förklaras av sociala
bakgrundsfaktorer
Variation inom
skolorna som
förklaras av sociala
bakgrundsfaktorer
35
Likvärdighet: socioekonomiska
bakgrund
Länder med en högre poängskillnad än
den genomsnittliga bland OECD
länderna
Land
Procent
Nya Zeeland
52
Frankrike
51
Ungern
48
Österrike
48
Belgien
47
Australien
46
Tjeckien
46
Storbritannien
44
Tyskland
44
Israel
43
Sverige
43
USA
42
Slovakien
41
Japan
40
Luxemburg
40
Schweiz
40
Irland
39
Polen
39
Slovenien
39
Länder med en lägre poängskillnad än
den genomsnittliga bland OECD
länderna
Land
Procent
Nederländerna
37
Danmark
36
Norge
36
Grekland
34
Italien
32
Kanada
32
Sydkorea
32
Chile
31
Finland
31
Portugal
30
Estland
29
Spanien
29
Turkiet
29
Island
27
Mexico
25
36
Skillnad
Skillnad ii elevens
elevens resultat
resultat ii läsning
läsning som
som följer
följer med
med en
en poängs
poängs
Likvärdighet
skillnad
skillnad
ii ESCS
ESCS
Sverige
Sverige
Danmark
Danmark
Finland
Finland
Island
Island
Norge
Norge
Tyskland
Tyskland
USA
USA
OECD
OECD medel
medel 26
26
2000
2000
36
36
40
40
25
25
21
21
36
36
52
52
52
52
39
39
2009
43
36
31
27
36
44
42
38
2009-2000
8
-3
6
5
0
-8
-9
-1
37
Förändring i
genomsittliga
läsprestationer mellan
2000 och 2009.
High reading performance
High average performance
Large socio-economic disparities
Average performance
15-year-olds
Highof
average
performancein
science – extrapolate
High social equity
and apply
Strong socioeconomic impact on
student performance
Socially equitable
distribution of learning
opportunities
Low average performance
Low average performance
Large socio-economic disparities
High social equity
Low reading performance
Belgium
High reading performance
Canada
Chile
High average performance
High average performance
Czech Rep
Denmark
Large socio-economic disparities
High social equity
Finland
Germany
Greece
Hungary
Iceland
Ireland
Israel
Strong socioSocially equitable
Italy
economic
impact
on
distribution
of learning
Japan
student
performance
opportunities
Korea
Luxembourg
Mexico
Netherlands
New Zealand
Norway
2009
Durchschnittliche
Schülerleistungen im
Bereich Mathematik
Poland
Portugal
Low average performance
Low average performance
Spain
Sweden
High social equity
Large socio-economic disparities
Switzerland
UK
Low reading performance
US
M. Israelsson, S. Svensson,
M. Norrstad, J-Å. Fält, M.
Wingborg och B. Karlsson
(red.) Slaget om den
likvärdiga skolan.
Stockholm: Katalys
Fredriksson, U. &
Oskarsson, M. (2013)
Likvärdigheten i den
svenska skolan och
internationellt.
41
Slutsatser
• Likvärdighet och resultat hänger samman.
• Länder med hög likvärdighet tenderar att ha
bättre resultat än länder med låg likvärdighet.
• I Sverige har mellan 2000 och 2009 både
likvärdigheten och resultaten försämrats.
Litteratur
• Fredriksson, U. (2011) Internationella kunskapsundersökningar. I A.
Hult. & A. Olofsson (red.) Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm:
Natur och Kultur
• Fredriksson, U. & Oskarsson, M. (2013) Likvärdigheten i den svenska
skolan och internationellt. I M. Israelsson, S. Svensson, M. Norrstad, J-Å.
Fält, M. Wingborg och B. Karlsson (red.) Slaget om den likvärdiga skolan.
Stockholm: Katalys
• Fredriksson, U., Rasmusson, M. & Sundgren, M. (2012) Weak readers in
the Nordic countries: Gender, immigrant background,
socioeconomic background, enjoyment of reading and school
related factors. I N. Egelund (ed.) Northern Lights on PISA 2009 – focus on
reading. Copenhagen 2012: Nordic Council of Ministers
• Fredriksson, U. & Taube, K. (2012) Läsning, läsvanor och
läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur
43
Tack! Kiitos!
• [email protected]
Download
Related flashcards

Pediatrics

86 cards

French pediatricians

13 cards

Pediatrics journals

50 cards

British paediatricians

21 cards

Create Flashcards