Dokumentation från biosfärområdes-workshop om Gruvbrytning och hållbar utveckling – hur går det ihop? Sid 2 Sid 3 Sid 8 Sid 19 Sid 23 Sid 28 Förord Presentation Simon Jonegård Presentation Jean-Phillippe Messier Presentation Per Eriksson Resultat från gruppdiskussionerna Anmälda till workshopen 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Foreword The 3rd of June 2013 a workshop was organized in East Vättern Scarp Landscape Biosphere Reserve to discuss the relation between sustainable development (SD) and mining. The aim of the workshop was to get as many angles as possible on this complex and, all over the world, growing issue. As biosphere reserve coordinators, we see SD as a process rather than a goal. We see our Biosphere Reserves as guardians of the «good dialogue», and this is why our UNESCO’s Biosphere Reserves are working on how we should do things, covering all kinds of projects inside our designated territories, from environmental to industrial. The first elements to do in this sense it to involve all opinions, to address facts as well as emotions, to have a community discussion and build trust in between all stakeholders. In the present case, a rare earth mine might be established in the East Vättern Scarp Landscape BR creating worries as well as expectations. The discussions during the workshop were though on a more principal level about sustainable mining and not addressed to the specific mining project in the area. Representatives from environmental groups, mining and forest companies, tourism, politic parties, municipal, regional and national administration as well as local villages associations were all around the table under the biosphere reserve initiative and facilitation. To involve and share experience with the world network of BRs, East Vättern Scarp Landscape BR invited Manicouagan-Uapishka BR (from Canada), a member of the UNESCO’s «Expert group on Biosphere Reserves and Earth Resources», to give a presentation and participate into the workshops. The workshop group could learn from many perspectives (local challenges, existing mines in the area, Canadian and abroad experience) and did small group discussions on what could be sustainable extraction and sustainable use of mineral resources. We believe that having both these perspectives in mind is important to have a constructive discussion on the subject. In the discussions we realized clearly that SD have different meanings for different stakeholders. Is SD a long term process or an ultimate goal? Is the time scale to be viewed from a geological, ecological or societal point of view? But at the end of the workshop we also realized that despite the diversity of actors, the workshop mainly agreed on the principle level, i.e. what could be a sustainable extraction or consumption of minerals without taking stand in the actual case. It was at the workshop decided that the biosphere reserve will take an active role in the actual process by insuring a continuous community dialogue, knowledge building and networking, in order to achieve the high sustainability level that we are in order to expect in a UNESCO biosphere reserve. Jean-Philippe Messier and Simon Jonegård, Jönköping 2013-06-04 2 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Presentation av Simon Jonegård, koordinator för Biosfärområde Östra Vätterbranterna 3 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 4 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 5 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 6 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 7 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Presentation av Jean-Phillippe Messier, ordförande för Kanadas biosfärområden samt koordinator för Biosfärområde Manicougan-Uapishska. 8 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 9 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 10 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 11 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 12 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 13 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 14 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 15 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 16 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 17 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 18 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Presentation av Per Eriksson, kommunalråd i Askersunds kommun 19 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 20 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 21 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna 22 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Resultat från gruppdiskussioner från workshop Efter presentationerna fortsatte workshopen med gruppdiskussioner där två frågor fick stötas och blötas runt borden med ca 6 personer. De två frågorna att diskutera var: 1) Vad är en långsiktigt hållbar metall och mineralutvinning för dig? 2) Vad är en långsiktigt hållbar metall och mineralanvändning för dig? Varje person fick skriva ned sina tankar kring detta och sedan presentera detta för gruppen. Inom gruppen tog man sedan ställning till om man var överrens (A=agreed) eller inte överrens (NA=not agreed). I sammanställningen nedan ses alla de förslag som kom upp och hur de olika grupperna tagit ställning. Vad är en långsiktigt hållbar metall- och mineralutvinning för dig? - Återvinning (A) Återanvändning (A) Mineraler som finns i oändlig mängd kan vara ok (A) Sjö-/myrmalm (A) Säkerställer den lokala näringsverksamheten (A) Lärande (A) Så lite påverkan på omgivningarna som möjligt, ex läckage och markskador (A) Långsiktighet = hänsyn, ekologisk hållbart främja vårt liv på jorden (A) Att ha goda och miljömässigt hållbara åtgärder, samt att ta ansvar för biprodukter (slagg, sanddeponier m.m.) (A) 0 % miljöförstöring (A) Smart utvinning med lite miljöpåverkan med långsiktig brytningstakt. Men strikt finns ingen hållbar utvinning. (A) Finns inget hållbart uttag ur jordskorpan av ändlig materia. (A) Alla berörda, alltså även berörda grannar till markägarna, ska få del av ersättningar (A) Minerallagen är åt h-e. Man måste betala en rimlig summa för det mineral man tar. Marknaden styr priset. (A) Att det ger mer pengar än det kostar. (A) Att det går att leva med de fysiska markförändringhar som blir i spåret av en gruva. (A) Att naturen/vattnet/miljön hålls giftfri. (A) Att det läggs stor vikt vid miljöaspekter så att framtida generationer ges förutsättningar att leva och bruka mark. Garantier !? (A) Återvinning i deponier. (A) Skada omgivande miljö så lite som möjligt. Gynna lokalsamhället (A) X % på omsättningen till fond för avveckling och miljöåterställning (A) Relativt slutna metoder. (A) Ske där det är mest lämpat på en global nivå, använder man metaller får man acceptera att den måste brytas någonstans. (A) Utvinning av metaller som efterfrågas för hållbar miljö (A) Om det skapas nya arbetstillfällen och höjd kompetensnivå (A) 23 2013-06-03 - Biosfärområde Östra Vätterbranterna När utvinningen upphör finns annan ”nytta” med områdena dvs. annan samhällsvinst (A) Planera för återställande. (A) Stärker Sveriges position internationellt. (A) Maximera utnyttjandet i befintliga gruvor, utvinn allt som går av det som redan har plockats upp. (A) Minimal långsiktig miljöpåverkan som ej blir framtidens ansvar och bekymmer. (A) Minimal påverkan på natur och miljö. (A) Miljö- och säkerhetstänk runt driften. (A) Tydliga krav på bolaget på säkerhetsåtgärder. (A) Garantier för återställande. (A) Ändrad naturresurslag – återställning – rejält till bygden. (A) Lokal förankring och acceptans. (A) 95 % (inga) restprodukter som inte innesluts eller återförs. (A) Slutet system. (A) Minimum av avfall, max användning av restprodukter. (A) Minimal. (A) Glokal. (A) Socialt hållbar (A) Nya gruvor först när man optimerat ”återvinning” av redan producerad metall. Även återvinning i redan befintliga gruvors slagghögar. (A) Återanvända det som redan är brutet och en utvinning som inte förorenar. (A) Begränsa brytning så långt möjligt till befintliga gruvor. (A) I samsyn och samverkan med omgivande samhälle. (A) Ständig omprövning av driften ur biologiskt/kemiskt perspektiv. (A) Återanvändning av metaller kan utvecklas mycket mer för att ge ett hållbarare samhälle. (A) Gruva anpassad till omgivningen i) biologiskt, ii) socialt, iii) kemiskt och iv) fysiskt. (A) Återvinning först – ny gruva sedan. (A) Ifrågasätta behovet. (A) Mindre skala över lång tid. (A) Att genom försiktighetsprincipen låta miljön få prioritet. (A) Genomlysa den sökandes ekonomiska muskler. (A) Reglerad finansmarknad. (A) Det skall finnas mer kvar (näringsliv, socialt, miljömässigt) efter nedläggningen än före. (A) Utvinna ur avfall. (A) Återställning så området åter kan användas utan stor risk för människors hälsa och miljön. (A) Gynnar lokalsamhällets långsiktiga utveckling (7 generationer). (A) Ta vara på allt gråberg – kan ersätta bergtäkt. (A) 24 2013-06-03 - - Biosfärområde Östra Vätterbranterna Långsiktig ekologisk kompensation som vida överstiger ingreppet. (A) Kompetensutveckling och metodutveckling nödvändigt. (A) Utvinning för ”gröna” ändamål. (in between) Minimalt uttag av återvinningsbara metaller till nödvändiga produkter. (in between) Som har ett 7-generationsperspektiv (NA) Through a co-constructed process between the company and community, following and going further best examples in the world. (NA) En utvinning som kan leda till en teknikutveckling som gör att de aktuella metallerna/mineralerna inte längre behövs. Dvs en utvinning som leder till en ”riktig” hållbar användning av naturresurser. (NA) Arbetstillfällen och miljöhänsyn som skapar samhällsbyggnad i en region (NA) Inga gruvor i närheten av bebyggelse och miljökänsliga områden (NA) Social hållbarhet: vinstfördelning (NA) Som kompenserar fullt ut den miljöpåverkan samt sociala och ekonomiska påverkan som gruvan innebär. (NA) Globalt perspektiv (NA) Ingen, det blir alltid miljöpåverkan och därmed inte hållbart i längden (NA) Begränsad miljöpåverkan (NA) 1) Brytning under jord, 2) Ingen påverkan på naturmiljöer av vetenskapligt högt skyddsvärde (NA) Så lite utsläpp som möjligt (NA) Arbetstillfällen som bevarar och utvecklar ett levande samhälle (NA) Lokalt stabila arbetstillfällen som inte flyttar utomlands som det mesta annan görs. (NA) Ger oss de mineraler och metaller som vi är beroende av. 0 metaller = ingen utveckling (NA) Utnyttja befintliga gruvor till 100 % och undersök kända fyndigheter. (NA) Spara för kommande generationer (NA) Ansvarsfullt ändamål -> tänk användningsområde (NA) Utvinn för framtidsteknologi istället för vapenindustri (NA) Förstörd miljö = nej till drift (NA) Mycket högre avgifter (till samhället) för utvinning. (NA) Långsam (NA) Arbetstillfällen (NA) Kollektivt ömsesidigt ansvar, skyldigheter, rättigheter för berörda intressegrupper (NA) 25 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Vad är en långsiktigt hållbar metall- och mineralanvändning för dig? - Återanvändning av mineraler (A) Teknikutveckling (A) Återvinning (A) Konsekvent beteende (A) Teknikutveckling (A) Mycket behöver inte alltid ha mer (A) Återvinning (A) Återanvändning och återvinning (material)En användning där korrosion har minimerats och där all metall återanvänds. (A) Minimerad (systemvillkor – övergång till organiskt material/biobaserad ekonomi) (A) Sparsam konsumtion (A) Dagens behov – långsiktig användning (A) Framtida produkter där metall- och mineralanvändning finns ska ha en mycket hög återvinningsgrad av metaller och mineraler. (A) Slopa slöseri (A) Sluta med konstgödsel (A) Enkla retursystem med hög procent återvinning (A) Återanvändning (A) Vi ska anpassa oss efter de resurser som finns tillgängliga på jorden (A) Så stor återvinning som möjligt innan ny utvinning startar (A) Att konsumera mindre, att återbruka mer och att återvinna mer för att minska resursuttaget (A) Smart design av produkter ger god möjlighet för återvinning. Ändrad konsumtion till en lägre takt. Ökad återvinning och reparationsmöjligheter. (A) Att myndigheter/stater/länder världen över kräver 99 % återvinning genom t.ex. höga pantaravgifter på metall. (A) Återvinning (A) Mer återvinning (A) Inte skada kommande generationer och se till att resursen kan återvinnas (A) Att vi börjar återvinna parallellt med forskning kring ny teknik (A). Att metallen är hållbar, dvs. inte måste bytas ut. (A) Utnyttja materialet effektivt där det gör bästa nytta. (A) Användning åt saker som minskar klimateffekter (fossiloberoende) dvs ”styrd konsumtion”. (A) Se till totala livscykeln vad gäller miljöpåverkan. (A) Dialog = genom samtal. (A) Användning för att ta fram miljövänlig energi och andra ”hållbara” produkter. (A) Minskat globalt miljö-fotavtryck. (A) Konsumtion primärt genom återvinning. (A) Recycling. (A) 26 2013-06-03 - - Biosfärområde Östra Vätterbranterna Konstruera för återvinning, det ska vara enkelt att återvinna när produkter skrotas. (A) Högre miljöavgifter på metallutvinning. (A) Metaller och mineraler måste återanvändas till 100 %. Ekonomiska styrmedel = pant på mobilen t.ex. (A) Dyrare metallprodukter, färre produkter som inte är nödvändiga för välfärd, mkt hög återanvändning. (A) Återbruk. (A) Hållbara produkter. (A) Forskning för hållbar utveckling. (A) Användning som möjliggör återvinning -> inget avfall. (A) Recirkulering – återvinning 95 %. (A) Begränsad användning – pantsystem. (A) Uppmuntra återanvändning – miljö-/återvinningsavgift. (A) Minimera i konstruktion (A) Avstå inköp av onödiga varor (A) Tänk på ditt eget behov och sortera aktivt bort (A) Mineralerna används enbart till sådant som kan anses hållbart (A) Minimera användningen av metaller och mineraler -> lägga krut på substitut med lägre påverkan (A) Lokalsamhället ska ha insyn och möjlighet att påverka (A) Låt dig inte luras av industrins/marknadskrafternas skapade behov. Slit och släng. (A) Hållbar design av produkter (A) Konstruera för återvinning – ej återvinning ska döskallemärkas. (A) Att göra mineral- och metallbehovet mindre genom att prioritera återvinning av befintliga metaller i produkter. (A) The proof the extraction comes from people demand for goods and that we all have a role in how it should be done. (in between) Att priset på jungfrulig metall är så högt att man hellre återvinner än bryter ny (genom skatter t.ex.) (in between) En användning som leder till en teknikutveckling som innebär att de aktuella metallerna/mineralerna inte längre behövs. Dvs en utvinning som leder till en ”riktig” hållbar användning av naturresurser – enbart användning av förnyelsebara naturresurser. (NA) För Norra Kärrs metallet minskad energianvändning genom effektivare produkter (NA) Hitta andra material än metall (NA) Ny teknik, miljövänlig, som skapar nya företag och arbetstillfällen (NA) Kraftigt begränsa gruvbolagens vinster (NA) Återvinning. (NA) Recycling och omställning (energisystem etc) till långsiktigt hållbart samhälle. (NA) 27 2013-06-03 Biosfärområde Östra Vätterbranterna Anmälda till workshop om gruvbrytning och hållbar utveckling Observera att deltagandet på mötet kan skilja sig något mot anmälningslistan nedan. Namn Johan Elwing Britt-Marie Gyllensvaan Per Eriksson Berndt Pettersson Ann-Mari Nilsson Ryno Andersson Göran Karlsson Petra Hansson Magnus Apelqvist Simon Jonegård Erik Hugander Per-Arne Hagby Camilla Littorin Carl-Gustaf Tollén Håkan Jorikson Gudrun Käll Claes Hellsten Thomas Fasth Ingela Karlsson Anneli Wiklund Dag Fredriksson Birgit Berndtzon Sievers Andreas Sturesson Ådel Franzen Ewa Jonsson Saddia Larsson Anders Råsberg Gunnar Lans Roger Silfver Enander Gustav Willaredt Emma Anders Esselin Jean-Philippe Messier Per-Erik Ohlin Organisation Aktion Rädda Vättern Aktion Rädda Vättern Askersunds kommun Bergsstaten Biosfärområde ÖVB - styrelse Biosfärområde ÖVB - styrelse Biosfärområde ÖVB - styrelse Biosfärområde ÖVB - styrelse Biosfärområde ÖVB - styrelse Biosfärområde ÖVB - koordinator Biosfärområde ÖVB - valberedning Centerpartiet Ödeshög Destination Jönköping Destination Jönköping Grenna museum Gränna Scoutkår/Trädgårdsföreningen Gröna rummet Gränna Skogsgrupp Gränna Skogsgrupp Ingefrearp Jönköpings kommun Jönköpings kommun Jönköpings kommuns ledningsutskott Jönköpings kommuns ledningsutskott Jönköpings länsmuseum Kristdemokraterna Kristdemokraterna LRF Jönköping LRF Jönköping LRF Holaveden/Centerpartiet Ödeshög Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län Man and Nature Manicougan-Uapishska Marina-Brahe 28 2013-06-03 Bengt Spjuth Peter Lundvall Emma Hult Leif Carlsson Bo Grennhag Henrik Svensson Bengt Ohlsson Mats Sergerström Magnus Fransson Britt Wennerström Magnus Ljung Britt-Marie Glaad Gösta Lindberg Anders Darenius Gustaf Gustafsson Jonas Vittgård Johan Berg Olof Ekstrand Petra Sundell Örjan Grennvall Jan Andersson Moa Marakatt Margot Herbertsson Måns Lindell Torgil Slatte Biosfärområde Östra Vätterbranterna Mediaspjuth Miljöpartiet Miljöpartiet Moderata samlingspartiet Moderata samlingspartiet Naturskyddsföreningen länsförbund Naturskyddsföreningen länsförbund Place Consulting Place Consulting Regionförbundet SLU Socialdemokraterna Socialdemokraterna Synalfa Södra skogsägarna Södra skogsägarna Tasman Metals AB Tasman Metals AB Uppgrenna Byalag Uppgrenna Byalag Visingsörådet Vänsterpartiet Vänsterpartiet Vätternvårdsförbundet Ödeshögs kommun 29