Gruvbrytning och hållbar utveckling –

advertisement
Dokumentation från biosfärområdes-workshop om
Gruvbrytning och hållbar utveckling –
hur går det ihop?
Sid 2
Sid 3
Sid 8
Sid 19
Sid 23
Sid 28
Förord
Presentation Simon Jonegård
Presentation Jean-Phillippe Messier
Presentation Per Eriksson
Resultat från gruppdiskussionerna
Anmälda till workshopen
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Foreword
The 3rd of June 2013 a workshop was organized in East Vättern Scarp Landscape
Biosphere Reserve to discuss the relation between sustainable development (SD) and
mining. The aim of the workshop was to get as many angles as possible on this complex
and, all over the world, growing issue.
As biosphere reserve coordinators, we see SD as a process rather than a goal. We see
our Biosphere Reserves as guardians of the «good dialogue», and this is why our
UNESCO’s Biosphere Reserves are working on how we should do things, covering all
kinds of projects inside our designated territories, from environmental to industrial. The
first elements to do in this sense it to involve all opinions, to address facts as well as
emotions, to have a community discussion and build trust in between all stakeholders.
In the present case, a rare earth mine might be established in the East Vättern Scarp
Landscape BR creating worries as well as expectations. The discussions during the
workshop were though on a more principal level about sustainable mining and not
addressed to the specific mining project in the area. Representatives from environmental
groups, mining and forest companies, tourism, politic parties, municipal, regional and
national administration as well as local villages associations were all around the table under
the biosphere reserve initiative and facilitation.
To involve and share experience with the world network of BRs, East Vättern Scarp
Landscape BR invited Manicouagan-Uapishka BR (from Canada), a member of the
UNESCO’s «Expert group on Biosphere Reserves and Earth Resources», to give a
presentation and participate into the workshops.
The workshop group could learn from many perspectives (local challenges, existing
mines in the area, Canadian and abroad experience) and did small group discussions on
what could be sustainable extraction and sustainable use of mineral resources. We believe
that having both these perspectives in mind is important to have a constructive discussion
on the subject.
In the discussions we realized clearly that SD have different meanings for different
stakeholders. Is SD a long term process or an ultimate goal? Is the time scale to be viewed
from a geological, ecological or societal point of view?
But at the end of the workshop we also realized that despite the diversity of actors, the
workshop mainly agreed on the principle level, i.e. what could be a sustainable extraction or
consumption of minerals without taking stand in the actual case.
It was at the workshop decided that the biosphere reserve will take an active role in the
actual process by insuring a continuous community dialogue, knowledge building and
networking, in order to achieve the high sustainability level that we are in order to expect in
a UNESCO biosphere reserve.
Jean-Philippe Messier and Simon Jonegård, Jönköping 2013-06-04
2
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Presentation av Simon Jonegård, koordinator för Biosfärområde Östra
Vätterbranterna
3
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
4
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
5
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
6
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
7
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Presentation av Jean-Phillippe Messier, ordförande för Kanadas biosfärområden
samt koordinator för Biosfärområde Manicougan-Uapishska.
8
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
9
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
10
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
11
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
12
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
13
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
14
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
15
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
16
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
17
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
18
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Presentation av Per Eriksson, kommunalråd i Askersunds kommun
19
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
20
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
21
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
22
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Resultat från gruppdiskussioner från workshop
Efter presentationerna fortsatte workshopen med gruppdiskussioner där två frågor fick
stötas och blötas runt borden med ca 6 personer. De två frågorna att diskutera var:
1) Vad är en långsiktigt hållbar metall och mineralutvinning för dig?
2) Vad är en långsiktigt hållbar metall och mineralanvändning för dig?
Varje person fick skriva ned sina tankar kring detta och sedan presentera detta för gruppen.
Inom gruppen tog man sedan ställning till om man var överrens (A=agreed) eller inte
överrens (NA=not agreed). I sammanställningen nedan ses alla de förslag som kom upp
och hur de olika grupperna tagit ställning.
Vad är en långsiktigt hållbar metall- och mineralutvinning för dig?
-
Återvinning (A)
Återanvändning (A)
Mineraler som finns i oändlig mängd kan vara ok (A)
Sjö-/myrmalm (A)
Säkerställer den lokala näringsverksamheten (A)
Lärande (A)
Så lite påverkan på omgivningarna som möjligt, ex läckage och markskador (A)
Långsiktighet = hänsyn, ekologisk hållbart främja vårt liv på jorden (A)
Att ha goda och miljömässigt hållbara åtgärder, samt att ta ansvar för biprodukter
(slagg, sanddeponier m.m.) (A)
0 % miljöförstöring (A)
Smart utvinning med lite miljöpåverkan med långsiktig brytningstakt. Men strikt finns
ingen hållbar utvinning. (A)
Finns inget hållbart uttag ur jordskorpan av ändlig materia. (A)
Alla berörda, alltså även berörda grannar till markägarna, ska få del av ersättningar (A)
Minerallagen är åt h-e. Man måste betala en rimlig summa för det mineral man tar.
Marknaden styr priset. (A)
Att det ger mer pengar än det kostar. (A)
Att det går att leva med de fysiska markförändringhar som blir i spåret av en gruva. (A)
Att naturen/vattnet/miljön hålls giftfri. (A)
Att det läggs stor vikt vid miljöaspekter så att framtida generationer ges
förutsättningar att leva och bruka mark. Garantier !? (A)
Återvinning i deponier. (A)
Skada omgivande miljö så lite som möjligt. Gynna lokalsamhället (A)
X % på omsättningen till fond för avveckling och miljöåterställning (A)
Relativt slutna metoder. (A)
Ske där det är mest lämpat på en global nivå, använder man metaller får man
acceptera att den måste brytas någonstans. (A)
Utvinning av metaller som efterfrågas för hållbar miljö (A)
Om det skapas nya arbetstillfällen och höjd kompetensnivå (A)
23
2013-06-03
-
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
När utvinningen upphör finns annan ”nytta” med områdena dvs. annan samhällsvinst
(A)
Planera för återställande. (A)
Stärker Sveriges position internationellt. (A)
Maximera utnyttjandet i befintliga gruvor, utvinn allt som går av det som redan har
plockats upp. (A)
Minimal långsiktig miljöpåverkan som ej blir framtidens ansvar och bekymmer. (A)
Minimal påverkan på natur och miljö. (A)
Miljö- och säkerhetstänk runt driften. (A)
Tydliga krav på bolaget på säkerhetsåtgärder. (A)
Garantier för återställande. (A)
Ändrad naturresurslag – återställning – rejält till bygden. (A)
Lokal förankring och acceptans. (A)
95 % (inga) restprodukter som inte innesluts eller återförs. (A)
Slutet system. (A)
Minimum av avfall, max användning av restprodukter. (A)
Minimal. (A)
Glokal. (A)
Socialt hållbar (A)
Nya gruvor först när man optimerat ”återvinning” av redan producerad metall. Även
återvinning i redan befintliga gruvors slagghögar. (A)
Återanvända det som redan är brutet och en utvinning som inte förorenar. (A)
Begränsa brytning så långt möjligt till befintliga gruvor. (A)
I samsyn och samverkan med omgivande samhälle. (A)
Ständig omprövning av driften ur biologiskt/kemiskt perspektiv. (A)
Återanvändning av metaller kan utvecklas mycket mer för att ge ett hållbarare
samhälle. (A)
Gruva anpassad till omgivningen i) biologiskt, ii) socialt, iii) kemiskt och iv) fysiskt. (A)
Återvinning först – ny gruva sedan. (A)
Ifrågasätta behovet. (A)
Mindre skala över lång tid. (A)
Att genom försiktighetsprincipen låta miljön få prioritet. (A)
Genomlysa den sökandes ekonomiska muskler. (A)
Reglerad finansmarknad. (A)
Det skall finnas mer kvar (näringsliv, socialt, miljömässigt) efter nedläggningen än före.
(A)
Utvinna ur avfall. (A)
Återställning så området åter kan användas utan stor risk för människors hälsa och
miljön. (A)
Gynnar lokalsamhällets långsiktiga utveckling (7 generationer). (A)
Ta vara på allt gråberg – kan ersätta bergtäkt. (A)
24
2013-06-03
-
-
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Långsiktig ekologisk kompensation som vida överstiger ingreppet. (A)
Kompetensutveckling och metodutveckling nödvändigt. (A)
Utvinning för ”gröna” ändamål. (in between)
Minimalt uttag av återvinningsbara metaller till nödvändiga produkter. (in between)
Som har ett 7-generationsperspektiv (NA)
Through a co-constructed process between the company and community, following
and going further best examples in the world. (NA)
En utvinning som kan leda till en teknikutveckling som gör att de aktuella
metallerna/mineralerna inte längre behövs. Dvs en utvinning som leder till en ”riktig”
hållbar användning av naturresurser. (NA)
Arbetstillfällen och miljöhänsyn som skapar samhällsbyggnad i en region (NA)
Inga gruvor i närheten av bebyggelse och miljökänsliga områden (NA)
Social hållbarhet: vinstfördelning (NA)
Som kompenserar fullt ut den miljöpåverkan samt sociala och ekonomiska påverkan
som gruvan innebär. (NA)
Globalt perspektiv (NA)
Ingen, det blir alltid miljöpåverkan och därmed inte hållbart i längden (NA)
Begränsad miljöpåverkan (NA)
1) Brytning under jord, 2) Ingen påverkan på naturmiljöer av vetenskapligt högt
skyddsvärde (NA)
Så lite utsläpp som möjligt (NA)
Arbetstillfällen som bevarar och utvecklar ett levande samhälle (NA)
Lokalt stabila arbetstillfällen som inte flyttar utomlands som det mesta annan görs.
(NA)
Ger oss de mineraler och metaller som vi är beroende av. 0 metaller = ingen utveckling
(NA)
Utnyttja befintliga gruvor till 100 % och undersök kända fyndigheter. (NA)
Spara för kommande generationer (NA)
Ansvarsfullt ändamål -> tänk användningsområde (NA)
Utvinn för framtidsteknologi istället för vapenindustri (NA)
Förstörd miljö = nej till drift (NA)
Mycket högre avgifter (till samhället) för utvinning. (NA)
Långsam (NA)
Arbetstillfällen (NA)
Kollektivt ömsesidigt ansvar, skyldigheter, rättigheter för berörda intressegrupper (NA)
25
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Vad är en långsiktigt hållbar metall- och mineralanvändning för dig?
-
Återanvändning av mineraler (A)
Teknikutveckling (A)
Återvinning (A)
Konsekvent beteende (A)
Teknikutveckling (A)
Mycket behöver inte alltid ha mer (A)
Återvinning (A)
Återanvändning och återvinning (material)En användning där korrosion har minimerats
och där all metall återanvänds. (A)
Minimerad (systemvillkor – övergång till organiskt material/biobaserad ekonomi) (A)
Sparsam konsumtion (A)
Dagens behov – långsiktig användning (A)
Framtida produkter där metall- och mineralanvändning finns ska ha en mycket hög
återvinningsgrad av metaller och mineraler. (A)
Slopa slöseri (A)
Sluta med konstgödsel (A)
Enkla retursystem med hög procent återvinning (A)
Återanvändning (A)
Vi ska anpassa oss efter de resurser som finns tillgängliga på jorden (A)
Så stor återvinning som möjligt innan ny utvinning startar (A)
Att konsumera mindre, att återbruka mer och att återvinna mer för att minska
resursuttaget (A)
Smart design av produkter ger god möjlighet för återvinning. Ändrad konsumtion till
en lägre takt. Ökad återvinning och reparationsmöjligheter. (A)
Att myndigheter/stater/länder världen över kräver 99 % återvinning genom t.ex. höga
pantaravgifter på metall. (A)
Återvinning (A)
Mer återvinning (A)
Inte skada kommande generationer och se till att resursen kan återvinnas (A)
Att vi börjar återvinna parallellt med forskning kring ny teknik (A).
Att metallen är hållbar, dvs. inte måste bytas ut. (A)
Utnyttja materialet effektivt där det gör bästa nytta. (A)
Användning åt saker som minskar klimateffekter (fossiloberoende) dvs ”styrd
konsumtion”. (A)
Se till totala livscykeln vad gäller miljöpåverkan. (A)
Dialog = genom samtal. (A)
Användning för att ta fram miljövänlig energi och andra ”hållbara” produkter. (A)
Minskat globalt miljö-fotavtryck. (A)
Konsumtion primärt genom återvinning. (A)
Recycling. (A)
26
2013-06-03
-
-
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Konstruera för återvinning, det ska vara enkelt att återvinna när produkter skrotas. (A)
Högre miljöavgifter på metallutvinning. (A)
Metaller och mineraler måste återanvändas till 100 %. Ekonomiska styrmedel = pant
på mobilen t.ex. (A)
Dyrare metallprodukter, färre produkter som inte är nödvändiga för välfärd, mkt hög
återanvändning. (A)
Återbruk. (A)
Hållbara produkter. (A)
Forskning för hållbar utveckling. (A)
Användning som möjliggör återvinning -> inget avfall. (A)
Recirkulering – återvinning 95 %. (A)
Begränsad användning – pantsystem. (A)
Uppmuntra återanvändning – miljö-/återvinningsavgift. (A)
Minimera i konstruktion (A)
Avstå inköp av onödiga varor (A)
Tänk på ditt eget behov och sortera aktivt bort (A)
Mineralerna används enbart till sådant som kan anses hållbart (A)
Minimera användningen av metaller och mineraler -> lägga krut på substitut med lägre
påverkan (A)
Lokalsamhället ska ha insyn och möjlighet att påverka (A)
Låt dig inte luras av industrins/marknadskrafternas skapade behov. Slit och släng. (A)
Hållbar design av produkter (A)
Konstruera för återvinning – ej återvinning ska döskallemärkas. (A)
Att göra mineral- och metallbehovet mindre genom att prioritera återvinning av
befintliga metaller i produkter. (A)
The proof the extraction comes from people demand for goods and that we all have a
role in how it should be done. (in between)
Att priset på jungfrulig metall är så högt att man hellre återvinner än bryter ny (genom
skatter t.ex.) (in between)
En användning som leder till en teknikutveckling som innebär att de aktuella
metallerna/mineralerna inte längre behövs. Dvs en utvinning som leder till en ”riktig”
hållbar användning av naturresurser – enbart användning av förnyelsebara
naturresurser. (NA)
För Norra Kärrs metallet minskad energianvändning genom effektivare produkter (NA)
Hitta andra material än metall (NA)
Ny teknik, miljövänlig, som skapar nya företag och arbetstillfällen (NA)
Kraftigt begränsa gruvbolagens vinster (NA)
Återvinning. (NA)
Recycling och omställning (energisystem etc) till långsiktigt hållbart samhälle. (NA)
27
2013-06-03
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Anmälda till workshop om gruvbrytning och hållbar
utveckling
Observera att deltagandet på mötet kan skilja sig något mot anmälningslistan nedan.
Namn
Johan Elwing
Britt-Marie Gyllensvaan
Per Eriksson
Berndt Pettersson
Ann-Mari Nilsson
Ryno Andersson
Göran Karlsson
Petra Hansson
Magnus Apelqvist
Simon Jonegård
Erik Hugander
Per-Arne Hagby
Camilla Littorin
Carl-Gustaf Tollén
Håkan Jorikson
Gudrun Käll
Claes Hellsten
Thomas Fasth
Ingela Karlsson
Anneli Wiklund
Dag Fredriksson
Birgit Berndtzon Sievers
Andreas Sturesson
Ådel Franzen
Ewa Jonsson
Saddia Larsson
Anders Råsberg
Gunnar Lans
Roger Silfver
Enander Gustav
Willaredt Emma
Anders Esselin
Jean-Philippe Messier
Per-Erik Ohlin
Organisation
Aktion Rädda Vättern
Aktion Rädda Vättern
Askersunds kommun
Bergsstaten
Biosfärområde ÖVB - styrelse
Biosfärområde ÖVB - styrelse
Biosfärområde ÖVB - styrelse
Biosfärområde ÖVB - styrelse
Biosfärområde ÖVB - styrelse
Biosfärområde ÖVB - koordinator
Biosfärområde ÖVB - valberedning
Centerpartiet Ödeshög
Destination Jönköping
Destination Jönköping
Grenna museum
Gränna Scoutkår/Trädgårdsföreningen Gröna rummet
Gränna Skogsgrupp
Gränna Skogsgrupp
Ingefrearp
Jönköpings kommun
Jönköpings kommun
Jönköpings kommuns ledningsutskott
Jönköpings kommuns ledningsutskott
Jönköpings länsmuseum
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna
LRF Jönköping
LRF Jönköping
LRF Holaveden/Centerpartiet Ödeshög
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Man and Nature
Manicougan-Uapishska
Marina-Brahe
28
2013-06-03
Bengt Spjuth
Peter Lundvall
Emma Hult
Leif Carlsson
Bo Grennhag
Henrik Svensson
Bengt Ohlsson
Mats Sergerström
Magnus Fransson
Britt Wennerström
Magnus Ljung
Britt-Marie Glaad
Gösta Lindberg
Anders Darenius
Gustaf Gustafsson
Jonas Vittgård
Johan Berg
Olof Ekstrand
Petra Sundell
Örjan Grennvall
Jan Andersson
Moa Marakatt
Margot Herbertsson
Måns Lindell
Torgil Slatte
Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Mediaspjuth
Miljöpartiet
Miljöpartiet
Moderata samlingspartiet
Moderata samlingspartiet
Naturskyddsföreningen länsförbund
Naturskyddsföreningen länsförbund
Place Consulting
Place Consulting
Regionförbundet
SLU
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna
Synalfa
Södra skogsägarna
Södra skogsägarna
Tasman Metals AB
Tasman Metals AB
Uppgrenna Byalag
Uppgrenna Byalag
Visingsörådet
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet
Vätternvårdsförbundet
Ödeshögs kommun
29
Download
Related flashcards
Create Flashcards