Remissammanställning för Rengöringsmedel version 5 31 januar 2013 Nordisk Miljömärkning Svanmärkta Rengöringsmedel - Remiss-sammanställning 026/5.0, 31.1.2013 1 2 3 4 Sammanfattning .............................................................. 1 Om remissen ................................................................... 1 Sammanställning av inkomna svar .................................. 2 Kommentarer till kriterierna, i detalj ............................... 4 4.1 4.2 4.2.1 4.2.2 4.3 5 6 Generella kommentarer ................................................................. 4 Produktgruppsavgränsning ............................................................ 6 Vad kan Svanemärkas? .................................................................................. 6 Vad krävs för att bli svanenmärkt? ................................................................ 7 Kommentarer till de individuella kraven ........................................ 7 4.3.1 Krav kapitel 1 ................................................................................................. 7 4.3.2 Krav kapitel 3 ................................................................................................. 32 4.3.3 Bilagorna ........................................................................................................ 34 Kommenterar till bakgrunden, i detalj ............................. 38 Diskussion och slutsatser ................................................ 39 ii Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 1 Sammanfattning Remissen skickades ut i juni med svarsfrist i slutet av augusti 2012. 26 olika remissinstanser svarade med kommentarer och/eller godkände förslaget. Revisionen inklusive remissammanställningen har genomförts i en nordisk projektgrupp De kommentarer som inkom på remissen finns återgivna nedan under avsnitt 4, ”Kommentarer till kriterier och bakgrund i detalj”. De krav som kommenterades mest rörde främst förbjud mot parfymer i professionella produkter (K9) och mikroorganismer (K12). Nordisk Miljömärkning har under respektive kommentar skrivit ett svar till kommentaren. Vissa krav har justerats efter remissen baserat på inkomna kommentater, t.ex krav på parfymer och konserveringsmedel och ämnen som inte får ingå i produktet. 2 Om remissen I denna sammanställning är alla kommentarer insamlade och besvarade av Nordisk Miljömärkning. Syftet är, förutom att samla in alla kommentarer, att visa hur externa synpunkter har påverkat kraven. Nordisk Miljömärkning är tacksam för alla svar som hjälper oss i vår utveckling och hjälper oss att se till att arbetet på kriterierna följer standarden ISO 14024. Remissen gäller rengöringsmedel och genomfördes under perioden 21 juni 2012 till 31 augusti, 2012. I bilaga 1 finns en kopia av det svenska remissbrevet. Vid remissen önskades det speciellt svar på följande frågor: Ändrade gränsvärden för CDV (kritisk förtunningsvolym K15) och nedbrytbarhet (K14) samt övergång till endast kroniska data i CDVberäkningen Nytt gränsvärde för VNF (Vikt-Nytta-Förhållande) gällande färdigförtunnade produkter Förbud mot fosfor (K11) Förbud mot parfymer i proffsprodukter (K9). På detta krav önskar vi specifika och välgrundade kommentarer angående eventuella undergrupper där ett behov finns av tillåtelse av små mängder parfym Nya gränsvärden för ämnen som inte är aerobt/anaerobt nedbrytbara (K15) Ändrad beräkning och gränsvärde för miljöfarliga ämnen (K13) Förbud mot bland annat ”substances of very high concern”, vPvB-ämnen samt PBT-ämnen(K6). Skärpta krav på allergener i sprayer (K5 och K10) Inkludering av proffsprodukter med mikroorganismer för sanitetsrengöringsprodukter (K12). På detta krav önskar vi kommentarer 1 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 gällande gränsvärden, testmetoder och avgränsningen till sanitetsrengöringsmedel Effektivitetstesteten är uppdaterade. Användartester är endast för proffsprodukter, medan laboratorietest kan användas för både proffs och konsumentprodukter (K17 och K18). På dessa krav önskar vi kommentarer angående bilagorna och deras upplägg Nya/uppdaterade underkategorier, vilka återfinns i samtliga krav 3 Sammanställning av inkomna svar Remissen skickades ut den 21 juni 2012 med svarsfrist den 31 augusti 2012. Remissen skickades ut till 246 instanser fördelat på 75 i Sverige, 55 i Finland, 61 i Norge och 55 i Danmark. Totalt kom det in 33 svar på remissen, av dessa godkänner 10 förslaget med kommentarer och 7 tog inte ställning. 16 har lämnat kommentarer utan att ta ställning till förslaget som helhet. Tabell 1: Sammanställning av svaren. Kolumnerna visar: A. Bara kommentarer, B. stöder förslaget, C. Stöder förslaget med kommentarer, D. Avstår från yttrande och E. Förkastar förslaget med motivering. Land A. Bara kommenta rer. Danmark Sverige Finland Norge Island Totalt 4 7 B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommentar er. 4 2 4 D. Avstår från yttrande. 1 2 1 3 9 11 5 8 10 7 33 5 16 - E. Förkastar förslaget med motivering. Totalt 2 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Tabell 2: Danska remissvar. Remiss-instans COOP Danlind Det Økologiske Råd LO/CO – industri Miljøstyrelsen Novadan Novozymes SPT Gladsaxe Kommunes Rengøring Σ Danska svar: A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget . C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 4 1 Tabell 3: Svenska remissvar. Remiss-instans A. Bara komme ntarer. Cleano Production Energimyndigheten Gipeco IIH Innu-Science Kemikalieinspektionen KTF Novozymes Stockholm Vatten och Svenskt Vatten Sveriges kommuner och landsting Wetrok Σ Svenska svar: 1 B. Stöder förslaget . C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 7 0 A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget . 1 2 2 Tabell 4: Finska remissvar. Remiss-instans Diversey (Nordic) KiiltoClean Oy Kuluttajatutkimuskeskus (Konsumentforskningscentralen) Kuluttajavirasto (Konsumentverket) SOL Palvelut Oy Σ Finska svar: C. Stöder förslaget med kommenta rer. 1 1 1 D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. 1 1 4 1 3 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Tabell 5: Norska remissvar. Remiss-instans Trygg Renhold Dagligvarehandelens Miljøforum Direktorate for naturforvaltning Klima- og forurensningsdirektoratet Lilleborg Landbruks- og matdepartementet Barne-, likestillings- og innkluderingsdepartementet Arbeidstilsynet Σ Norska svar: 8 4 A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget . C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. 1 1 1 1 1 1 1 5 1 3 Kommentarer till kriterierna, i detalj De enskilda kommentarerna från remissinstanser samlas och grupperas i detta avsnitt och följer siffrorna på kraven remissutkastet till kriterier. En del av remissinstanser har kommenterat flera områden i remissutkastet och kommentarer är sedan indelade efter tema. Nordisk Miljömärkning har givit svar på remisskommentarerna och det har gjorts gemensamt om det finns flera rådgivande organ som har kommenterat på samma tema. De krav som kommenterades mest rörde främst förbjud mot parfymer i professionella produkter (K9) och mikroorganismer (K12). Kommentarerna finns i sin helhet under respektive avsnitt; generella samt de mer kravspecifika kommentarerna. 4.1 Generella kommentarer IIH Vi finner det inte meningsfullt att kommentera kriteriedokumentets alla övriga detaljer utan stöder KTFs och Svensk Dagligvaruhandels övergripande ställningstagande – att det är hög tid att göra en ordentlig översyn över kriteriedokumenten som rör tvätt‐ och rengöringsprodukter. Där måste utgångspunkten vara en aktuell problembild av miljöområdet och kriterier som gör verklig miljönytta tas fram baserade på ny kunskap inom kemikalieområdet. KTF Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, KTF, har inte några detaljerade synpunkter på remissförslaget. Vi hänvisar till tidigare ställningstaganden som skett både skriftligt och muntligt gällande Svanens kriterier för tvättmedel och rengöringsmedel. KTFs och Svensk Dagligvaruhandels ställningstagande från 2009. Se nedan: ”Miljömärkning av tvätt- och rengöringsprodukter 4 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Svanmärkningen på tvätt- och rengöringsprodukter har nu funnits i snart 20 år och finns på de flesta tvätt- och rengöringsprodukter som säljs i den Svenska dagligvaruhandeln. Den svenska dagligvaruhandeln är positivt inställd till miljömärkningen och att de aktuella produkterna är miljömärkta ses som ett stort plus vid inköp. De flesta av handelns egna varumärken i dessa kategorier är också märkta med Svanen. Svanen har haft framgånga i de andra nordiska länderna också, men det är i Sverige som man lyckts allra bäst med marknadspenetrationen. Uppbyggnaden av kriteriedokumenten för dessa produkter är likartade med ett starkt fokus på de kemiska innehållets toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper. Utöver detta finns också ett antal restriktioner avseende innehåll, dosering och förpackningar. Kriteriernas grunduppbyggnad har varit likadan sedan märkningen påbörjades. De senaste 20 åren har dock mycket hänt avseende lagstiftningen på området. Både substans och preparatdirektiven har skärpts och detergentdirektivet har tillkommit. REACH börjar nu också träda i kraft. Kunskapen om kemiska risker kring många ämnen har också förbättrats och samtidigt är det nu uppenbart att vi måste ställa CO2frågan måste prioriteras hårdare än förut. En del miljöaspekter som miljömärkningen tog hand om förut Det finns i dag på den europeiska marknaden tvättmedel som har klart bättre CO2profil än de produkter som finns på den svenska markanden. Dessa har dock en kemisk sammansättning som inte passar in i de nuvarande Svanenkriterierna. Vi sitter inte inne med facit här, men menar att det finns en stark risk för suboptimering med de nuvarande kriterierna. Ett mer akut problem är att de nuvarande kriterierevideringarna inom dessa områden innebär diverse mindre förändringar i till exempel parfyminnehåll, men ingenting med någon tydlig miljönytta. Dessa mindre förändringar är dock mycket kostsamma för företagen och konsumenterna. Det känns som att resurser då läggs på helt fel områden avseende miljöoptimering. Vi menar att det är hög tid att göra en ordentlig översyn av dessa kriteriedokument. Utgå från den problembild vi ser på miljöområdet och låta det styra kriterier som verkligen kan göra nytta och som är öppna för ny kunskap inom kemikalieområdet.” Nordisk Miljömärknings kommentar Vi anser att det är viktigt att ha fokus på framtida miljöutmaningar. Vi har börjat undersöka möjlighet att sätta krav på råvarukedjan och förnybara råvaror i kemtekniska produkter Det var vist sig svårt att ha styrbarhet i krav till råvaran eftersom det är långt i kedjan och saken ska undersökas grundligt. Att ställa krav på råvaror och CO2 utsläpp ska dock inte ske på bekostnad av produktens miljöprofil i övrigt, dvs parametrar som CDV, nedbrytbarhet och inneboende egenskaper är fortfarande viktiga. Dessutom har produktgruppen fokus på energi via koncentrerade produkter och emballagekrav. Att begränsa mängden förpackning i förhållande till antal doser i förpackningen är ett CO2-krav i att den minskar utsläpp vid transport. Vi skulle vidare önska mer konkreta exempel på hur vi ska bättre ta hänsyn till energi och CO2-frågan. Svanen vill inte hämma innovation utan snarare säkerställa att innovation sker på ett hållbart sätt. Försiktighetsprincipen är något vi använder oss av där det finns risker med olika kemikalier och dylikt, men där kunskapen är för låg. Svanen går längre än 5 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 lagstiftning i essentiella områden för produktens miljö- och hälsoprofil. Att kemikalier till tvättmedel är bedömda som tillfredsställande enligt gällande lagstiftning är inte alltid detsamma som att Nordisk Miljömärkning bedömer nivån som acceptabel för svanenmärkning. Krav till ingående kemikalier är fortfarande relevant. Parfymer är en miljöfråga och begränsning av parfymer ger miljönytta. Parfymer är ofta inte lätt nedbrytbara ämnen som har ingen tvättaktiv funktion i rengöringsmedel. Flera parfymer klassificeras också som miljöfarliga. I tillägg till miljön ska Svanen också ta hänsyn till hälsa och parfymer är viktiga också från hälsoperspektiv. Till sist vill vi tala om att vi är öppna för en fortsatt dialog med er kring dessa kriterier och andra kem-tekniska kriterier. Vi behöver få mer information om t.ex råvarumarknaden. Vi får en bättre märkning om vi kan få bra och konkreta upplysningar och mer information från marknad och branschföreningar. 4.2 Produktgruppsavgränsning Vad kan Svanemärkas? Produkter som inte kan miljömärkas som rengöringsmedel Novadan Forbud mod specialrengøringsmidler: Umiddelbart OK, vi formoder dog at det stadig vil være tilladt at angive at et givent produkt er specielt velegnet til f.eks. kalkløsning, men vil også kunne bruges til andre rengøringsopgaver Nordisk Miljömärknings kommentar Det är fortfarande tillåten att Svanmärka till exempel badrumprodukter som ska bland annat avlösa kalk. En produkt som är avsedd för enbart att avlösa kalk kan däremot inte märkas. Side 3: Användningsmetod/Bruksmetod SPT I afsnittet står der: ”Koncentrerade produkter som kan användas både genom att förtunna dem före bruk i tex en hink eller som i en högre koncentration kan förtunnas till en sprayflaska ska uppfylla kraven för både koncentrat (dosering i hink) och RTU (dosering som spray).”. Det er uklart om dette er en anbefaling, eller om dette er en del af kriteriet? Anvendelsesanvisning af et koncentreret produkt, er at fortynde produktet som anbefalet på etiketten. I tilfælde af alvorlige pletter, kan sådan et produkt have en sekundær brugsanvisning – således at produktet kan anvendes i sin oprindelige koncentrerede form, men dette er dog ikke hovedformålet med et koncentreret rengøringsmiddel. Forbrugerne har netop muligheden for, at købe 'klar-til-brug' produkter, der er beregnet til direkte anvendelse. Hvis det er tiltænkt, at sekundære brugsanvisninger fjernes fra de koncentrerede produkter, foreslår foreningen at slette dette krav, idet det vil begrænse brugen af de koncentrerede produkter. Hvilket ikke kan anses som hensigtsmæssigt. 6 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Nordisk Miljömärknings kommentar Formulering var samma i version 4 och har funkat väl där. Därför väljer Nordisk Miljömärkning att behålla formuleringen. Texten är en förklaring till hur produkt behandlas av Nordisk Miljömärkning. Vad krävs för att bli svanenmärkt? Side 5: Miljökrav SPT Følgende afsnit er uklart: ”Som ingående ämne räknas alla ämnen i produkten, även tillsatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmedel och stabilisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vilka ingår i slutprodukten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tillsatts en råvara eller produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. Föroreningar på råvarunivå i koncentrationer över 1,0% i råvaran räknas som ingående ämnen. Även kända avspaltningsämnen/produkter (såsom formaldehyd och arylamin) från ingående ämnen räknas som ingående ämnen.”. Foreningen søger afklaring om sondringen mellem termerne: Urenheder, forurenende stoffer, råvarer og rengøringsmiddel. Ovenstående afsnit kan tolkes forskelligt hvis de ovennævnte termer ikke bliver korrekt forstået. Det er særligt den engelske oversættelse som er uklar i brug af termerne Impurities, Pollutants, Raw material, Primary product and Cleaning product. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för kommentaren. Vi ska gå genom speciellt den engelska texten och se till att texten blir mer tydlig. 4.3 Kommentarer till de individuella kraven Krav kapitel 1 K2 SPT Foreningen foreslår at der ændres i kriteriet således, at EINECS-numre accepteres i stedet for CAS-numre. Dette da EINECS-numre er specifikke for den enkelte forbindelse, hvilket CAS-nummersystemet ikke er. Nordisk Miljömärknings kommentar Vi vil på bakrunn av dette innspillet tillate EINECS-nummer på lik linje med CASnummer. K3 Klassificering av produkt Diversey 7 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 In the draft the classification R41 for a professional product is forbidden. This is most likely a mistake, in previous criteria this was for household products and professional products were exempted. Please correct and allow this classification for professional products. KiiltoClean Oy Locally irritant: There is probably a typing error when professional products with Xi R41 are prohibited. The meaning is to prohibit consumer products with Xi R41? SPT Foreningen anbefaler at kravet om, at professionelle produkter ikke må klassificeres Eye Dam. 1 med H318, tages op til genovervejelse. De nye klassificeringskriterier medfører, at der skal mindre til, at et produkt klassificeres som farligt under CLP og dette krav vil derfor have en negativ indflydelse på produkternes effektivitet. F.eks. ville et grundrengøringsmiddel førhen blive klassificeret R41, når det indeholdt omkring 10 % tensider. Ifølge CLPs nye klassificeringskriterier vil et indhold på kun 3 % tensid udløse Eye Dam. 1 med H318 klassificeringen. Det er imidlertid ikke muligt at fremstille et grundrengøringsmiddel, som er effektivt nok og som lever op til kundernes kvalitetskrav, med mindre end 3 % tensider og et krav om at udelukke produkter klassificeret Eye Dam. 1 med H318 vil derfor udelukke effektive svanemærkede professionelle rengøringsprodukter. Forslaget vil på sigt betyde at kunderne vil fravælge svanemærkede grundrengøringsprodukter, fordi de ganske enkelt ikke virker, hvilket kan få en negativ betydning for opfattelsen af andre svanemærkede produkter Novadan Kriterierne lægger op til at der kan tillades ætsende produkter, hvis klassificeringen er på grund af ekstrem pH. Umiddelbart forstå vi ikke hvorfor der kun kan tillades ætesende produkter pga af pH og ikke hvis det er på baggrund af de gældende beregningsregler. Der er mange diskussioner vedr. fortolkningen af pH-reglen, men Novadan er bekendt med at Miljøstyrelsen arbejder på et fakta-ark netop vedr. dette emne. I 2015 træder de nye regler CLP vedr. klassificering og mærkning i kraft. Dette vil betyde, at en del af de produkter, der idag er klassificeret som lokalirriterende fremover vil skulle mærkes som ætsende, da der ændres i disse kriterier. Problemet vil være størst for de koncentrerede produkter. Det vil især være produkter som indeholder stoffer som er mærket R41- risiko for alvorlig øjenskade og denne klassificereing gælder for en stor del af de tensider, der anvendes i rengøringsmidler. Miljømærkningen bør undersøge dette punkt nærmere, da konsekvenser i 2015 kan blive at en stor del af rengøringsmidlerne ikke længere vil kunne svanemærkes. Miljmærkningen er velkommen til at hencvende sig, hvis I har behov for uddybning af dette punkt Lilleborg (Norge) I tabell 1, under ”lokalt irriterande” står det at profesjonelle produkter ikke får være klassifisert med Xi; R41 eller Eye Dam. 1 med H318. Vi antar at dette er en trykkfeil. Det er konsumentprodukter som ikke får ha denne klassifiseringen - dette i samsvar med bakgrunnsdokumentet samt med dagens kriteriedokument. 8 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Cleano Production Gällande märkning av produkter som inte är tillåtna så står det att professionella produkter ej får vara märkta med R41. I och med att de flesta tensider idag är märkta med R41 så kommer det att innebära att högkoncentrerade produkter ej kan märkas med Svanen. Vi får helt enkelt späda våra högkoncentrerade produkter, vilket medför ökade transporter samt ökad mängd emballage. Detta kommer också att öka behovet av konserveringsmedel i produkterna i och med att produkter med lägre koncentration inte blir ”självkonserverande” i samma utsträckning som produkter med hög koncentration. Sedan är frågan, får konsumentprodukter märkas med R41? Hur kan det komma sig att handdiskmedel får märkas med R41, när rengöringsmedel inte får det? Nordisk Miljömärknings kommentar Unfortunately there was a mistake in the criteria. It should have been that R41 is allowed in professional products but not in consumer products. But with the 2nd ATP of CLP the rules how a product is classified with H318 (R41) will change. Only 3 % of H318 classified rawmaterial is required for the product to receive classification with H318 when it before has been 10 %. Therefore we have decided to allow H318/R41 also in consumer products. H318/R41 will however not be allowed in spray products. Etsende på grund av pH tillåts eftersom under och över en viss pH ska produkter klassificears som etsende. WC-produkter faller under detta. För att kunna Svanmärka WC-produkter, tillåter vi etsende då klassificering sker pga pH. K5 Sensibiliserende ämnen Lilleborg (Norge) (sammenlign K7 konserveringsmiddel) I bakgrunnsdokumentet til det nye kriterieforslaget står det om konserveringsmiddel at: Undantaget är begränsat till att gälla för rengöringsmedel med ett pH inom 3,0-10,0, eftersom produkter med lägre respektive högre pH än så är självkonserverade och alltså inte behöver tillsättas konserveringsmedel. Denne påstanden stemmer ikke. I mange produkter er det behov for konserveringsmidler også om pH < 3 eller pH > 10. Dette er vist gjennom challenge tester, f.eks for baderomsspray (pH ca 2), kjøkkenspray (pH ca 11) og skurekrem (pH ca 11). Kravet om challenge test sikrer at det ikke vil bli brukt unødig konserveringsmiddel. Vi mener derfor at begrensningen om at R43-merkede konserveringsmidler kun er tillatt for produkter med pH mellom 3 og 10 er uhensiktsmessig. Vi foreslår at pH-begrensningen fjernes. Nordisk Miljömärknings kommentar Kravet är samma som i krieterieversion 4 där vi ville säkra att sensibiliserande konserveringsmedel används bara vid behov. Då hade vi dock inte krav till challenge test. Som ni påpekar säkrar challenge test att konserveringsmedel inte används i onödan och pH gränsen kan därför tas bort. Novozymes 9 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Original text Ingredients must not be classified as sensitising/allergenic with the following risk phrases/hazard categories: · R42 / H334 · R43 / H317 · Any combination of these risk phrases/hazard categories. Proposal Ingredients must not be classified as sensitising/allergenic with the following risk phrases/hazard categories: · R42 / H334 · R43 / H317 · Any combination of these risk phrases/hazard categories. The following substances are exempt from the above requirements, except in spray products: • Enzymes in liquid form or encapsulated as granules. The following substances are exempt from the above requirements, except in spray products: •Enzymes in liquid form or encapsulated as granules, including stabilisers and other auxiliary substances in the preparations1). Spray products: • Fragrances in the final product, see requirements R9 and R10 on fragrances. • The product must not contain any sensitising preservative • Enzymes can be used in spray products if a risk assessment is included in the documentation according to AISE’s:”Exposure measurements of enzymes for risk assessment of spray products, AISE, 6 October 2010”2). Spray products: • Fragrances in the final product, see requirements R9 and R10 on fragrances. • The product must not contain any sensitising preservative 1) Enzymes in liquid form or encapsulated as granules including stabilisers and other auxiliary substances in the preparations1). Enzymes as substances Enzyme products are, without any exemption, formulated with other ingredients to liquid products or granulate products. “Enzyme” is often used as description of such mixtures, however we anticipate that “Enzymes” in the criteria are substances. Preservatives for enzymes Enzymes are proteins and readily biodegradable. Enzyme products are formulated as such that enzymes are stable until use. It is therefore necessary to formulate enzyme products with preservatives which may be classified as R43 / H317. Such preservatives in enzyme products are diluted so much in final cleaning products that they do not pose any safety concern to consumers. Stabilizers for enzymes Protease (Subtilisin) is proteolytic enzymes and it is the most used and the most important ingredient in cleaning products to remove proteinaceous sols. Due to its characteristics, proteases are unstable without a stabilizer because of self-hydrolysis. A stabilizer for proteases can be classified as R43 / H317. However it does not pose any safety concern to customers due to dilution. We delivered a document1 about safety of the stabilizer to Danish Ecolabelling in 2009. 1 4-FPBA statement.pdf 10 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Because of the critical role of preservatives and stabilizers for enzymes, they are derogated from as R43 / H317 for EU flower for laundry products2, Nordic Ecolabelling for professional dishwashing. It is also our understanding that Nordic Ecolabelling is in the process of revision for the same derogation. Proposal On these basis, we propose that preservatives and stabilizers for enzymes are derogated from as R43 / H317 criterion. The proposed text is used in EU flower for laundry products in “Criterion 4 — Excluded or limited substances and mixtures”. 3) Enzymes can be used in spray products if a risk assessment is included in the documentation according to AISE’s: ”Exposure measurements of enzymes for risk assessment of spray products, AISE, 6 October 2010”3). According to Basketter D.A. et al 3, exposure level for professionals and consumers is, as starting point, 15 ng/m3. Exposure of enzymes from spray products must be carefully examined with actual measurement of enzyme exposure and only spray products which safety is demonstrated should be permitted for use. A.I.S.E. has established a protocol for assessment. Spray products with enzymes are permitted with the above conditions for Nordic Ecolabelling for professional laundry products. Proposal We propose that spray products should be qualified for Nordic Ecolabelling if safety is documented. Nordisk Miljömärknings kommentar Thank you for comment. We will adjust the requirement concerning enzymepreparations. However enzymes in spray products will not be allowed. Exposure to chemicals in spray cleaning product is potentially much greater than in stain removals. So due to precautionary principal Nordic Ecolabelling will keep the requirement on enzymes in spray products. K6 Ämnen som inte får inga i slutprodukten Danlind Nanopartikler: I de nye kriterier er nanopartikler helt forbudt. I de gamle var det kun sølv-nano. Hvorfor et generelt forbud? Er der nogen viden bag dette forbud eller er det bare en bekymring? Det vil forbyde vores rengøringstabs fordi de indeholder Laponite RD, se vedhæftet information fra leverandøren. Andre helt almindelig råvarer (soda, silikat etc) kan man sagtens forestille sig indeholder en fraktion af partikler i ”nano” størrelse, så det er vigtigt at der med et forbud mod nanopartikler er en præcis definition af hvad man mener. Nordisk Miljömärknings kommentar Nanopartiklar används i ökande grad i många typer av produkter för att ge nya eller 2 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:111:0034:0047:EN:PDF Basketter D.A. et al.: Defining occupational and consumer exposure limits for enzyme protein respiratory allergens under REACH. Toxicology. 268:165-170, 2010. 3 11 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 förbättrade egenskaper, tex smutsrepellerande ytor efter rengöringen. Nanopartiklar kan utgöra en oavsiktlig risk för hälsa och miljö. Partikelformen gör det möjligt för nanopartiklar att nå platser i kroppen ochmiljön som annars är skyddade. Storleken resulterar i en ökad reaktivitet då små strukturer har en mycket större tillgänglig yta jämfört med stora partiklar. För närvarande finns brist på kunskap om hälso- och miljömässiga effekter av nanopartiklar, speciellt de långsiktiga effekterna. Därför väljer Nordisk Miljömärkning att använda försiktighetsprincipen och förbjuda alla nanopartiklar. Se mer information i bakgrundsdokumentet. På remiss påpektes det att användning av laponit i Svanenmärkta rengörigsmedel är inte längre möjligt efter den nya nanodefinitionen och –kravet. Nordisk Miljömärkning undantar dock inte laponit från kravet eftersom det saknas säkerhetsutvärdering och laponit inte är en kritisk råvara i produktgruppen. Miljøstyrelsen (Danmark) Miljøstyrelsen støtter at SVHC, PBT, vPvB ikke må anvendes i miljømærkede produkter. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för stödet Lilleborg (Norge) Selv om forbudet av LAS ivaretas gjennom forbudet mot ikke anaerobisk nedbrytbare tensider, synes vi at forbudet mot LAS gjerne kan nevnes i krav K6 og bilag 4. Det vil gjøre dokumentet mer oversiktlig og brukervennlig. Nordisk Miljömärknings kommentar Vi tillsätter förbud mot LAS till kriterier för att vara extra tydliga. Som ni skriver, är LAS redan förbjudit genom förbjud mot inte anaerobt nedbrytbara tensider. Kemikalieinspektionen Att CMR-ämnen, PBT-ämnen och SVHC-ämnen inte enbart är problematiska i kemiska produkter utan även i varor, och att de därför bör begränsas inte bara i produkten utan även i den primära förpackningen. Att i den mån en kategori ämnen begränsas beroende på sina egenskaper, t.ex. PBTämnen eller hormonstörande ämnen, bör kriterierna hänvisa till en befintlig lista över sådana ämnen (i fallet PBT-ämnen finns en sådan på). Detta eftersom det är tveksamt huruvida ansökande företag själva kan bedöma vilka ämnen som har problematiska egenskaper. En förteckning över PBT-ämnen finns på http://esis.jrc.ec.europa.eu/index.php?PGM=pbt. En förteckning över hormonstörande ämnen finns i bilaga L (s. 238 ff) till rapporten på http://ec.europa.eu/environment/endocrine/documents/final_report_2007.pdf. Nordisk Miljömärknings kommentar Vi måste vid nästa evaluering och revision undersöka om det finns relevans, potential och styrbarhet i att begränsa CMR-, PBT- och SVHC-ämnen även i förpackningarna. Vi har länken till potentiellt hormonstörande ämnen och SVHC-ämnen i krav K6 och ska tillsätta även länken till PBT-ämnen. 12 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Klima- og forurensningsdirektoratet (miljømyndighet i Norge) Fosfonater Et eget forbud mot innhold av fosfonater i K6 blir overflødig da disse rengjøringsmidlene ikke kan svanemerkes på grunn av forbudet mot fosfor i K11. Hormonforstyrrende stoffer Det arbeides nå i EU med å utarbeide kriterier for hormonforstyrrende stoffer. Kandidatlista i REACH er eneste måte å få identifisert hormonforstyrrende stoffer i regulatorisk sammenheng siden regelverket for klassifisering, merking og emballering (CLP) foreløpig ikke inneholder klassifiseringskriterier for hormonforstyrrende stoffer. Det første hormonforstyrrende stoffet er nå ført opp på kandidatlista. Det er 4tert-oktylfenol. Kandidatlista, "Substances of Very High Concern" (SVHC) og PBT (persistent, bioakkumulerende og toksisk) og/eller vPvB ("very Persistent, very Bioaccumulative") Kandidatlista i REACH inneholder per i dag totalt 84 stoffer som er identifisert som SVHC, og av disse er det totalt 11 SVHC stoffer som er identifisert som PBT og/eller vPvB. Vi gjør oppmerksom på at kandidatlista i REACH, som oppdateres ca. 2 ganger pr år, er eneste måte å få identifisert PBT/vPvB stoffer på siden det ikke eksisterer klassifiseringskriterier for PBT/vPvB stoffer i CLP regelverket. Kriteriene for å identifisere PBT/vPvB stoffer ble revidert og vedtatt 15.3.2011 slik at mer opplysninger i tillegg til testdata kan legges til grunn for å identifisere PBT/vPvB stoffer, eks. overvåkningsdata fra miljøet og analyseresultater av kroppsvæsker eller vev (eks. blod, melk og fettvev). Et eget forbud mot innhold av PBT og vPvB synes dermed unødvendig da det dekkes av forbud mot innhold av stoffer på kandidatlista. Nordisk Miljömärknings kommentar Det är sant med dubbelkrav till fosfonater och fosfor. Vi har därför bestämt att stryka fosfonater från listan men tillsätta fosfater till den (i stället för att ha ett eget krav). Tack för inspel om hormonstörande stoffer. De är dock listade även på priority list som är utarbetad under EU’s strategi för hormonstörande stoffer. Och vi väljer att hänvisa till detta. Se t.ex http://ec.europa.eu/environment/endocrine/strategy/substances_en.htm. Eftersom SVHC defineras på följande sätt behäller vi både SVHC och PBT samt vPvB på listan: Substances with the following hazard properties MAY be identified as Substances of Very High Concern (SVHCs): *Substances which are persistent, bioaccumulative and toxic (PBT) or very persistent and very bioaccumulative (vPvB) according to REACH (Annex XIII) After a two-step regulatory process, SVHCs may be included in the Authorisation List and become subject to authorisation. 13 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 K7 Konserveringsmedel SPT I den engelske version står der “Preservatives that can be found in the product or in ingredients must not be bioaccumulating. Preservatives are considered biodegradable if BCF < 500 or logKow < 4.0.”. Er ordet ”biodegradable” en fejl, og menes der bioaccumulative? Nordisk Miljömärknings kommentar Ja, det er feil i engelsk dokument och ska korrigeras. Miljøstyrelsen (Danmark) Miljøstyrelsen opfordrer Nordisk Miljømærkning til at adressere stigende problemer med isothiazolinoner, f.eks. MI, methylisothiazolinoner. MI anses som klassificeret allergifremkaldende, og bør derfor ikke tillades, idet der findes andre alternativer. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning har valt att tillåta sensibiliserande konserveringsmedel i små mängder för att säkra produkternas hållbarhet. Om produkt ska slängas på grund av dålig hållbarhet, är det dåligt för miljön. Challenge test säkrar att konserveringsmedel inte används i onödan även efter att pH gränsen är tagen bort. 2008 gjorde Miljömärkning en undersökning av konserveringsmedel i rengöringsmedel. Resultaten visar att våra krav till konserveringsmedel är stränga. Det finns flera andra krav än själva kravet på konserveringsmedel som begränsar utbud av konserveringsmedel: Genom CMR förbud, förbjuder vi t.ex formaldehyd och formaldehydavspaltare, de senare har varit vanliga. Förbud mot klororganiska föreningar utesluter t.ex CMIT vilken också är ett vanligt konserveringsmedel. Förbud mot hormonstörande stoffer utesluter till exempel 2-Phenylphenol. Beroende på produkter kan både baktericider och fungicider behövas och medan MIT funkar som både och, är fenoxyetanol bara baktericid. Kravet ska tillåta både fungicider och baktericider och ge tillräcklig stor valmöjlighet till producenterna eftersom såfremt udvalget bliver alt for begrænset, vil dette tvinge producenterne til at bruge de samme få konserveringsmidler, evt i høje koncentrationer (tex Phenoxyethanol). På længere sigt kan en begrænsning føre til en øget risiko for allergi for de anvendte stoffer, da eksponeringen af de enkelte stoffer bliver højere. En anden langsigtet risiko er udvikling af resistens overfor konserveringsmidler hvis udviklingen går mod at øge anvendelsen af ganske få konserveringsmidler. Vi är medvetna om diskussion kring MI, men anser att det inte finns orsak till att särbehandla just MI jämfört med andra sensibiliserande konserveringsmedel. Nordisk Miljömärkning har dock efter remiss valt att sänka gränsen av alla sensibiliserande konserveringsmedel till 100 ppm (från 1000 ppm) pga. försiktighetsprincip. 100 ppm gränsen borde enligt vår undersökning av Svanmärkta produkter fortfarande säkra hållbarheten av produkter. 100 ppm är den lägsta gräns som kan förorsaka märkning ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion.” på förpackning av produkt. Alla konserveringsmedel ska dock anges på förpackningen och de som är allergiska kan därför välja en bättre produkt för dem. 100 ppm gräns är också i bruk för sensibiliserande parfymer och nu hanteras alla undantagna sensibiliserande ämnen på samma sätt. 14 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 K8 Färgeämnen Lilleborg (Norge) Det står at ”Även färgämnen godkända för livsmedel kan accepteras”. Vi synes at ”kan accepteras” er tvetydig. Vi foreslår at dere skriver ”Även färgämnen godkända för livsmedel accepteras”. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för förslag till förtydligandet. Stockholm Vatten och Svenskt Vatten Vissa miljömärkta produkter i dag, t ex toa-rengöring, är mycket starkare färgade än vad som är nödvändigt för att man ändå ska se hur mycket man doserar. I vilken mån de skärpta kriterierna påverkar mängden färgämnen som kan tillföras produkten framgår inte av dokumentationen, men ett önskemål är att även mängden färg begränsas såvida den inte är bevisat lätt nedbrytbar. Nordisk Miljömärknings kommentar Vi väljer att tillåta färg för den hjälper med korrekt dosering. Mengde stoff som ikke er anaerobt/aerobt nedbrytbart begrenses i kraven K13 långtidseffekter på miljön, K14 CDV samt K15 innehåll av ämnen som inte är aerobt och/eller anaerobt nedbrytbara. I tillägg, om det inte finns data att färg är nedbrytbar, bedöms den enligt worst case i alla dessa krav. Vi ska se nærmere på farge ved neste revisjon, men det kan dock vara svårt att hitta en förnuftig/relevant sätt att minska mängden färg i tillägg till de krav vi rededan idag har till begränsning av färg, baserat på färgs miljömässiga egenskaper. K9 Parfym i professionella produkter Diversey To totally forbid the use of perfume we see as a very limiting factor. Considering that the new EU-Flower criteria allow the use of perfumes, this can easily make the market decisions towards the Flower range. In public procurements perfumes are seldom allowed, but many users still want the perfume. The perfumed product would be found outside the Swan range. Please consider carefully forbidding the use of perfumes in professional products. We would propose to have similar criteria as for the EU Flower, to avoid complexity in product ranges on small markets. KiiltoClean Oy In principle the idea of prohibiting fragrances in professional products is good, but we know that our customers, the end users, do not accept that. In practice this will reduce the use of Swan labeled cleaners in the market. Many of our professional cleaning agents are already now unperfumed. E.g. kitchen cleaners do not contain fragrances. There is almost always an unperfumed option for a perfumed all purpose cleaner. The customers are learning to use unperfumed products for safety reasons, but however, the market is not ready for total ban of fragrances. 15 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 There are customers who do not care about eco-labeling but they care about a nice scent. Especially in sanitary cleaning fragrances are preferred. We strongly believe, that part of the consumption of all purpose cleaners is transferred to non-eco-labeled products, which in the end is worse for the environment. Those customers who appreciate eco-labeling will probably move to use EU Flower products. It is not a good idea to treat sanitary cleaners separately. Fragrances should be allowed in all purpose cleaners because all purpose cleaners are nowadays multi-purpose cleaners. The same product is often used for floor cleaning and for sanitary cleaning. Most of the customers do not want to buy one product for sanitary cleaning and another product for all other surfaces. Our proposal: Fragrances in professional products are allowed. Suggestion: The customers should be encouraged to move to unperfumed products. Nordic Swan could encourage this development via hotel and cleaning service criteria. The hotel or cleaning company could get more points by using an unperfumed product. Kuluttajatutkimuskeskus Vi föreslår att små mängder av minst skadliga parfymer skulle fortfarande vara tillåtna, åtminstone i WC-produkter (jmf. EU Ecolabel kriterier) så att licensinnehavare inte skulle avstå fån att använda/söka Svanen. SOL Palvelut Oy Vi föreslår att de professionella rengöringsprodukterna skall kunna vara parfymerade, eftersom våra kunder och vår personal kan, om de vill, också välja rengöringsmedel utan parfym. SPT Foreningen opfordrer til at dette kriterium frafaldes, idet kravene sandsynligvis vil have en negativ indvirkning på markedet for miljømærkede produkter, som ikke står mål med den miljømæssige gevinst. Parfume er allerede underlagt grundig regulering og produkterne indeholder så små mængder, at det ikke vil give noget betydelig miljømæssig gevinst ikke at tillade dem i professionelle rengøringsprodukter. Duften af parfume giver en følelse af at der er gjort rent. Hvis man helt fjerner parfume fra svanemærkede produkter vil man give en dårligere renhedsoplevelse. I værste fald kan det have den betydning at svanemærkede professionelle rengøringsprodukter bliver fravalgt til fordel for detailprodukter. Det skal endvidere også bemærkes at rigtig mange rengøringsselskaber vælger at anvende produkter med parfume, da dette giver deres kunder en opmærksomhed på at der bliver gjort rent. Disse selskaber vil gå væk fra svanemærkede produkter, hvis ikke disse vil kunne fås med parfume. Som et alternativ kan man betinge svanemærket af professionelle rengøringsmidler med parfume på, at der fra producentens side findes et parfumefrit alternativ. Således at det er op til kunden selv at vælge, om der skal anvendes et produkt med eller uden parfume. Cleano Production Vår marknad är inte sjukhus, skolor och dagis m.m. Våra kunder är privata restauranger, pizzerior, hotell och liknande. Våra kunder kan inte tänka sig att köpa 16 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 oparfymerade produkter. De vill att det ska dofta fräscht efter städning. Ska Svanen vara en hälsomärkning? Vi har ju redan Astma & Allergiförbundets märkning till denna konsumentgrupp. Risken är överhängande att våra kunder väljer parfymerade konsumentprodukter med Svanenmärkning eller parfymerade produkter utan Svanenmärkning. Vad blir då nyttan? Detta förslag kommer med största sannolikhet att tvinga Diskteknik att välja bort Svanen på sina rengöringsprodukter. Kraven på parfymerna är ju kraftigt skärpta ändå i detta förslag och vi tror det kommer bli mycket svårt att få fram väldoftande produkter. IIH Vi avvisar förslaget i K9 ”Parfym får inte ingå i professionella produkter”. Visserligen är det vanligt, framför allt i offentlig sektor, att man önskar inköpa rengöringsprodukter utan parfym, men efterfrågan på parfymerade produkter är samtidigt inte obetydlig hos kunder t ex inom lokalvård. I bakgrundsdokumentet görs jämförelsen med Svanenmärkta maskindiskmedel och handdiskmedel, som numera inte får innehålla parfym. En sådan jämförelse anser inte vi är relevant, eftersom det vid disk inte efterfrågas en kvardröjande dofteffekt. Det är däremot ofta kravet vid annan typ av rengöring, där kunden önskar att det inte bara ska vara rent utan också dofta ”rent”. Ett förbud mot parfymer i miljömärkta professionella produkter, samtidigt som parfymer tillåts i miljömärkta konsumentprodukter, får till följd att kunder i olika professionella verksamheter gör sina inköp i dagligvaruhandeln istället för från leverantörer av professionella produkter. En sådan snedvridning av marknaden till nackdel för vår bransch är naturligtvis oacceptabel, särskilt som det inte har någon positiv effekt på varken hälsa eller miljö. Novadan Tilsætningen af parfume har ingen effekt på rengøringsmidlet, men dette prioriteres højt af brugerene i f.eks gulvvask, toiletrens mm, da parfumen indikerer at der er gjort rent. Hvis der laves et total forbud mod parfumer i rengøringsmidler, vil en del kunder vælge ikke miljømærkede produkter. Novadan mener at det er bedre at kunder vælger de miljømærkede produkter med parfume, fremfor ikke miljømærkede produkter. Derfor bør der tillades parfumer, dog men krav til de indgående komponenter Wetrok The only point of concern is the prohibition of perfume. From an ecological point of view this is comprehensible. But from our side we clearly get signals from our customer base, that fragrances are an important factor for cleaning institutions to approve that it has been cleaned. Therefore this change will split customers into two groups. Some of them will change to non Nordic ecolabeled products with fragrances whereas others can and will accept this change. Further to that we expect that more odorizer in spray bottles will be used to compensate the lack of the perfume in case the cleaning organizations stay with the ecologically certified products. As a matter of fact we believe that prohibiting the perfume will on one hand reduce the amount sold of labeled products and further to that will support the use of 17 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 fragrances that do not fulfill any ecological standard. In total this might result in a less ecological behavior of the user. To solve this we’d recommend to keep the option to use fragrances but to build criteria for the fragrances on cleaning products. Gipeco Parfym i professionella produkter; Godkänner förslaget med följande kommentarer: I några sammanhang kan parfym vara befogat i professionella rengöringsprodukter. Det gäller vid rengöring av trapphus, sanitetsutrymmen, omklädningsrum etc. Dessa miljöer är exempel på utrymmen som kan drabbas av dålig lukt – odör. Dessutom kan lukten av ingående kemikalier i en oparfymerad produkt eventuellt upplevas som besvärande. Parfym kan ta bort den känslan. Trygg Renhold (renholdsbedrift Norge) Vi forsøker å bruke mest mulig uparfymerte produkter, men parfyme i kjemikaliene blir ofte etterspurt av kundene. De ønsker at det skal lukte litt, og da spesielt på toalettene (men også på kontorer m.m.). Jeg føler at vi ikke helt når frem med våre argumenter om miljø, allergi osv... Men det er ikke behov for sterkt parfymerte produkter. De har vi gått helt bort fra. Gladsaxe Kommune Det er positivt at parfume ikke tillades i professionelle produkter. Miljøstyrelsen (Danmark) Miljøstyrelsen støtter at der ikke må anvendes parfume i professionelle produkter, under nogen omstændigheder. I modsætning til indkøb af forbrugerprodukter (hvor indkøber og bruger typisk er den samme) har slutbrugeren af det professionelle produkt, sjældent indflydelse på indkøbet af produktet. Dels er der et stigende ønske om at undgå for mange og forskellige dufte i det offentlige rum. Stockholm Vatten och Svenskt Vatten Vi anser att det är mycket bra att parfym tas bort ur proffsprodukter, inte bara av hälsoskäl utan också av hänsyn till yttre miljön. Det är idag oklart vilken påverkan parfymämnen har på vattenlevande organismer och i våra reningsverk kan vi känna parfymdoft från det utgående renade avloppsvattnet vilket visar att alla doftämnen inte bryts ned fullständigt i processen. Nordisk Miljömärknings kommentar Thank you for all the comments for this requirement. The many comments for and against a ban of perfumes in professional products show clearly the difference in opinion different stakeholders have and it is therefore not possible to meet everyones interest. The changed formulation for the requirement is in line with the perfume policy Nordic Ecolabel adopted in NMN in December. Because the question of involuntary exposure is important, we have decided to ban perfumes in sprayproducts för professionell use where the exposure is largest. Other 18 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 professionell products can also in the future be perfumed, however within limits set for assuring low inpact on the environment and health from the perfumes. K10 Parfumer Det Økologiske Råd Vi støtter kravet om, at parfume ikke tillades i produkter til professionelt brug, og mener, at forbuddet mod parfume bør dække alle grupper under rengøringsmidler. I baggrundsdokumentet argumenteres der med, at både handel og industri mener, at parfume er relevante for at kunne sælge færdigfortyndede produkter og sprayprodukter. Det er sandt, at mange forbrugere forbinder en bestemt duft med, at noget er rent, og derfor efterspørger parfumerede produkter. Dog mener Det Økologiske Råd ikke at denne stofgruppe, der ikke bidrager til produktets effektivitet, hører hjemme i Svanemærkede rengøringsmidler. Det er en vanesag at ’rent’ dufter af parfume, og i stedet for at være med til at bibeholde og understøtte denne opfattelse, mener vi, at Svanemærket bør bidrage til at gøre op med denne misforståelse. Derudover mener vi, at mange forbrugere opfatter Svanemærket som en garanti for blandt andet parfumefri produkter. Derfor kan der opstå uønskede situationer for disse mennesker, når de opdager parfumen i produkterne. I tilfælde af at parfume tillades, bør det fremgå meget klart af produktets deklaration, at det indeholder stoffer, der kan være allergifremkaldende. LO/CO-Industri Parfymer er sundhedsfarlige og helt overflødige tilsætningsstoffer som ikke bør tillades. Forbudet mod parfyme i professionelle produktet bør udvides til alle produkter. Miljøstyrelsen (Danmark) Parfume i forbrugersprayprodukter bør begrænses i endnu højere grad pga. aerosoldannelsen, og indholdet af deklarationspligtige eller allergifremkaldende parfumer bør decimeres (< 0,0010 %). Nordisk Miljömärknings kommentar Vi ska i kommande kriterier fortsätta arbetet att begränsa mängden parfymer i produkter. Dock idag många konsumenter förknippar en doft med att det är rent, dvs. många konsumenter efterfrågar produkter som är parfymerade. Inom kategorin färdigförtunnade produkter och kanske främst inom sprayer till konsumenter, så är marknaden för de oparfymerade produkterna liten. Ett totalförbud mot sensibiliserande parfymämnen antas ge en betydligt mindre spridning på marknaden av Svanenmärkta rengöringsmedel och skulle då minska den totala miljövinsten för miljömärkta produkter inom den här kategorin, eftersom många konsumenter efterfrågar parfymerade produkter. Cleano Production Kraven på parfymerna är kraftigt skärpta i detta förslag och vi tror det kommer bli mycket svårt att få fram väldoftande produkter. Kunder väljer på doft och risken blir att miljömärkta produkter väljs bort av denna orsak. 19 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Gällande kravet på refiller till sprayprodukter ifrågasätter vi maxvärdet 0,050 vikts-% av ämnen klassificerade med R42 och/eller R43. Det begränsar hur koncentrerade refillerna kan formuleras. Krav finns ju ändå på hur hög halten (0,0050 vikts-%) får vara i den bruksfärdiga sprayen. Nordisk Miljömärknings kommentar Parfymer är både en miljöfråga och en hälsofråga. Parfymer är ofta inte lätt nedbrytbara ämnen (och flera parfymer klassificeras som miljöfarliga) som har ingen tvättaktiv funktion i rengöringsmedel och ska därför begränsas i miljömärkta produkter. Från hälsoaspekten är sensibilisering/allergi en viktig fråga och med spray produkter är exponering störst. Därför begränsas parfymer i sprayprodukter ytterligare. Kravet begränsar endast hut mycket parfymer få maximalt innehålla i produktet, inte hur koncentrerad hela produkt kan/ska vara. I tillägg af hensyn til at vi taler konsumentprodukter og dermed ikke professionelles håndtering af kemikalierne, vi ser ikke nødvendigvis en fordel ved meget koncentrerede refiller, med den øgede risiko for eksponering af meget koncentrerede kemikalier på forbrugeren. SPT Parfumeindholdet i ’klar-til-brug’ rengøringsmidler er normalt lavere end i koncentrerede rengøringsmidler. Foreningen vil gerne vide, med hvilken data eller med hvilken grund, Nordisk Miljømærkning begrunder begrænsning af parfumeindholdet i ’klar-til-brug’ produkter? Nordisk Miljömärknings kommentar Gränsen är baserad på Svanmärkta produkter och andra data vi har fått in. K11 Fosfor Gipeco Godkänner förslaget med följande kommentarer: Förslaget är ju strängare än vad som gäller för produkter som skall säljas i Norge. Där accepteras fosforhalter upp till 0,2 %, räknat som P. Vi säljer produkter som bara är avsedda för professionellt bruk. Vi tycker att det är synd att man helt förbjuder fosfor eftersom professionella produkter till mycket stor del används i miljöer som är anslutna till kommunala reningsverk, som är mycket effektiva när det gäller avskiljning av fosfor från avloppsvattnet. I dag förekommer fosfor i form av fosfatbaserade komplexbildare. Dessutom förekommer fosforinnehållande tensider som är utmärkta hydrotroper, vilket är nödvändigt i vissa formuleringar. Det är tråkigt att sådana produkter förbjuds. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning kan och ska vara striktare än lagstiftning. Därför behåller vi kravet mot fosfor. Nackdelar med fosfor och miljö är väl kända og en begrænset ressoucer. Vi ska dock flytta den till K6 ämnen som inte få ingå i slutprodukten eller finnas som aktivt tillsatta ämnen i råvarorna. Klima- og forurensningsdirektoratet (miljømyndighet i Norge) EU har vedtatt en ny forordning om begrensning av fosfor i tøyvaskemidler og maskinoppvaskmidler i Europeiske husholdninger (EU No 259/2012). Norge har allerede nasjonale krav til fosfor i vaske- og rengjøringsmidler. Kravene står i produktforskriftens §§ 2-12 og 2-13 om regulering og merking av fosfor i vaske- og 20 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 rengjøringsmidler. Fosforgrensene som er satt både nasjonalt og i EU gjelder for alle kilder til fosfor, og inkluderer dermed både fosfater og fosfonater. De norske kravene må revideres som en følge av EUs nye bestemmelser, og vi forventer at endringene vil tre i kraft i Norge i løpet av 2013. Selve fosforgrensene som omfattes av forordning 259/2012 berører ikke den type rengjøringsmidler som er definert i høringsdokumentene her, men det er mulig at det særnorske kravet om merking av fosfatinnhold blir tatt bort (§2-13). Den direkte henvisningen til denne merkingen på side 4 og side 12 i kriteriedokumentet kan derfor måtte fjernes eller endres. Forbud mot fosfor i Svanemerkede produkter vil kunne synliggjøre fosfatfrie rengjøringsmidler i Norge selv om merkingen av rengjøringsmidler med med/uten fosfat skulle bli borte. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för påpekning detta. Vi vil fjerne denne henvisgningen når dette eventuel blir aktuelt. Lilleborg (Norge) En liten bagatell: I følge Produktforskriften (§2-13) skal ”UTEN FOSFAT” skrives med store bokstaver (det står med små bokstaver i kriteriedokumentet). Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för påpekning detta. Vi rättar det till kriterier .K12 Mikroorganismer KiiltoClean Oy Microorganism containing products are very marginal in the market and this criterion seems to be irrelevant and unnecessary. STP Foreningen mener ikke at det vil give mening alene at inkludere mikroorganismer til sanitære rengøringsmidler. Disse anvendes i dag primært til lugtkontrol og har derfor i princippet i denne anvendelse ingen rengøringseffekt. Desuden er det ikke mikroorganismerne der i sig selv har en effekt, det er de enzymer de udskiller. Så hvis man inkluderer mikroorganismer, bør man også godkende enzymer, på samme måde som man kender det fra tøjvaskemidler. Trygg Renhold (renholdsbedrift Norge) Produkter med mikroorganismer bruker vi kun i spesielle tilfeller, gjerne når det oppstår et problem med vond lukt på toaletter, i avfallsrom o.l. Det går lang tid mellom hver gang vi bruker slikt (det er over et år siden sist), men de er gode å ha når slike problemer oppstår. Direktoratet for naturforvaltning (miljømyndighet i Norge) Det vises til forslag til revisjon av miljøkrav for svanemerking av rengjøringsmidler av 21.06.2012. 21 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Direktoratet for naturforvaltning (DN) har gjennomgått forslaget til endringer og har noen innvendinger angående inkludering av profesjonelle rengjøringsprodukter med mikroorganismer for sanitærrengjøringsmidler. Produktene som er foreslått å kunne svanemerkes er konsentrerte sanitetsprodukter som kan fortynnes i vann og som er ment til profesjonelt bruk. DN legger til grunn som et utgangspunkt at kun produkter som kan brukes uten å være i strid med forurensningsloven § 7 og naturmangfoldloven § 6 og eventuelle bestemmelser med hjemmel i naturmangfoldloven kapittel IV vil kunne svanemerkes. DN har videre følgende kommentarer til noen av kravene som er satt for hvilke mikroorganismer som kan inngå i disse produktene. 1) Kun mikroorganismer som tilhører risiko gruppen 1 i EU-direktivet 2000/54/EC DN forstår det slik at det kun er de mikroorganismene som er identifisert og som tilhører risikogruppe 1 som kan inkluderes. Denne gruppen tilsvarer mikroorganismer som lite trolig vil forårsake sykdommer hos mennesker. Da disse produktene også kan komme i kontakt med dyr og planter er det også viktig at mikroorganismene ikke kan forårsake sykdom eller ha toksisk effekt på dyr eller planter. Det bør i tillegg kreves at det er redegjort for hvilken effekt de kan ha på det eksisterende mikrobiologiske økosystemet der produktet skal anvendes. Hvilke stoffer som dannes under nedbrytningsprosessen er også vesentlig. 2) mikroorganismer som er DNA-identifiserte i samsvar med et «strain identification protocol» For mikroorganismer er den taksonomiske plasseringen utfordrende, men ikke desto mindre viktig da den for eksempel kan være avgjørende for å bestemme om bakterien er sykdomsfremkallende, toksisk eller kan skadelig på annen måte. DN støtter kravet om at mikroorganismene må være identifiserte. 3) mikroorganismer som ikke er resistente mot antibiotika (aminoglylykosider, makrolider, beta-lactam, tetracykliner og fluorkinoler) i samsvar med Beckman Dickinson BBL antimicrobial susceptibility disc method eller likeverdige metoder DN støtter kravet om at disse produktene ikke bør inneholde resistens mot antibiotikaresistens. DN forstår det slik at kravene til fravær av antibiotikaresistens er begrenset til de nevnte antibiotikaresistensgrupper. Det bør sikres at all antibiotika som benyttes i behandling inngår i denne listen uavhengig av i hvilket omfang antibiotikumet benyttes i dag. 22 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 4) mikroorganismer som skal testes for fravær av følgende patogene arter; E.coli, streptococcus, staphylococcus aureus, bacillius cereus, samlonella DN ser dette punktet i sammenheng med punkt 1, der det kreves at mikroorganismene skal være i risikoklasse 1. Da det kan være flere sykdomsfremkallende mikroorganismer enn nevnt i under dette punktet, bør det kreves dokumentasjon på hvordan kontaminering generelt skal forhindres under produksjon. 5) det skal dokumenteres at rengjøringsmidlet kan bryte ned protein, stivelse, fett og olje. DN støtter dette kravet og mener det er viktig at en eventuell økning i produkts effekt ved å tilsette mikroorganismer bør dokumenteres. De angjeldende produktene omfattes av forskrift 22. januar 1998 nr. 93 om deklarering og merking av mikrobiologiske produkter med et bruksområde som medfører tilføring til det ytre miljø. Det er DN som har ansvaret for denne forskriften. Hvis produkter med mikroorganismene skal kunne inkluderes i svanemerket, bør det settes krav om at de er tilfredsstillende deklarert etter denne forskriften. Forskriften har til formål å forebygge at mikroorganismene i mikrobiologiske produkter medfører helseskade, eller uheldige miljøeffekter i form av forstyrrelser i økosystemer, forurensing, avfall og lignende. Deklareringen er imidlertid ikke å regne som en godkjenning av produktene. En eventuell svanemerking vil kreve en selvstendig vurdering av produktenes effekter på helse og miljø. Generelt mener DN at det i dag ikke er godt nok dokumentert at disse produktene utgjør en mindre risiko for miljøet enn andre rengjøringsmidler. Det er manglende kunnskap om hvilke mikroorganismer som er til stede i norsk natur. Tilføring av bakterier som ikke finnes i økosystemet fra før kan påvirke den mikrobiologiske sammensetningen i negativ retning. Bakterier, i motsetning til kjemiske produkter, vil heller ikke nødvendigvis brytes ned over tid men kan derimot øke i omfang. DN vil påpeke at for det europeiske miljømerket, Eco label, er det ikke åpnet for at det kan søkes om å få benytte merket på rengjøringsmidler som inneholder mikroorganismer tilført av produsent. På bakgrunn av det ovenfor nevnte er det etter DNs oppfatning ikke ønskelig at rengjøringsprodukter med mikroorganismer kan svanemerkes. Ved en eventuell framtidig inkludering må kravene til å dokumentere fravær av miljø- og helserisiko gjøres mer omfattende. Lilleborg (Norge) 23 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Jf. pkt a) kan produkter med mikroroganismer kun svanemerkes dersom de er konsentrerte sanitetsprodukter, som skal fortynnes i vann og er til profesjonelt bruk. I bakgrunnsdokumentet til det nye kriterieforslaget står følgende: Avgränsningen till att endast innefatta sanitetsrengöring är för att bland annat undvika produkter som är avsedda för mer specialiserade användningsområden, såsom avloppsrengöring eller dylikt vilka inte omfattas av produktgruppen (se avsnitt 2 Basfakta om kriterierna). Det är även inom sanitetsutrymmen som dessa produkter har stor positiv påverkan då det där finns mycket organiskt material tillgängligt och där produkter som kan minska lukter utan tillsatta parfymer ger stor effekt. Det finnes i dag sanitetsprodukter i sprayformat til profesjonelt bruk på markedet inneholdende mikroorganismer. Produktet sprayes direkte på overflaten og væsken virker f.eks. et par minutter før det tørkes av med en fuktig klut. Å inkludere spray i tillegg til konsentrerte sanitetsprodukter, strider vel ikke med hensikten i bakgrunnsdokumentet. Jf. pkt e) skal det testes at rengjøringsmiddelet bryter ned proteiner, stivelse og fett og/eller vegetabilsk olje. Det er ønskelig at nedbrytning testes på relevante smusstyper. Stivelse er ikke typisk smuss i sanitetsrom. Cleano Production Gällande mikrobiologiska produkter har vi för begränsad erfarenhet för att kunna kommentera kraven. Vi undrar däremot varför kriterierna begränsar användningen till endast sanitetsprodukter? Det finns ju produkter även för andra användningsområden. Innu-Science 12a: We do not see any reason why the scope of this criteria should be limited to “sanitary products”. We believe it should be extended to all other type of cleaning product, like all surface cleaners and floor degreasers. Innu-Science proposal for rephrasing: “The products containing microorganisms to be eligible for Nordic Ecolabelling are professional concentrated all surface and sanitary products for dilution in water.” 12b: “The microorganisms’ DNA is identified according to the strain identification protocol (using the 16S ribosomal DNA sequencing, FAME or equivalent method).” Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. Innu-Science proposal for rephrasing: “The microorganisms should be identified according to at least two (2) different identification methods among which could be 16S ribosomal DNA sequencing, FAME (fatty acid methyl ester determination) or equivalent identification method.” “Microorganisms must not contain any of the following pathogen species when screened using the following or equivalent test methods:” Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. It is not the microorganisms that should not contain pathogenic bacteria, but rather the product. Innu-Science proposal for rephrasing: “The products containing microorganisms must not contain any of the following pathogen species when screened using the following or equivalent test methods.” 24 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 12c: Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. Innu-Science proposal for rephrasing: “The products containing microorganisms must contain a minimum of 1 x 104 microorganisms per ml of in-use cleaning solution.” 12e: “Protein - degradation of solid or liquid medium or equivalent scientifically acknowledged method.” Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. Innu-Science proposal for rephrasing: “Protein - degradation of protein should be demonstrated on solid or liquid medium according to scientifically acknowledged method.” “Starch - degradation of solid or liquid medium or equivalent scientifically acknowledged method.” Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. Innu-Science proposal for rephrasing: “Starch - degradation of starch should be demonstrated on solid or liquid medium according to scientifically acknowledged method.” “Fat and/or vegetable oil - degradation of solid or liquid medium or equivalent scientifically acknowledged method.” Innu-Science comment: As it is written, this statement is bringing confusion and is not correctly phrased. Innu-Science proposal for rephrasing: “Fat and/or oils - degradation of alimentary fat and/or oils should be demonstrated on solid or liquid medium according to scientifically acknowledged method.” Documentation: “Documented DNA identification.” Innu-Science proposal for rephrasing: “Provide all documentation supporting proper microorganism identification” “Test results demonstrating that the microorganisms are not resistant to antibiotics, do not include the aforementioned pathogenic strains and are not GMO.” Innu-Science comment: As it is written, this statement is too long and includes 3 different parameters that should be stated in different and distinct statements. Innu-Science proposal for rephrasing: “Test results demonstrating that the microorganisms are not resistant to antibiotics” “Test results demonstrating that the product does not contain the aforementioned pathogenic microorganisms.” “A letter from the microorganism producer stating that the microganisms used in the product are not genetically modified (GMO)”No reliable and official method exist to test for GMO. The manufacturer should commit and sign an endorsement letter. “Performance test demonstrating the ability to dissolve protein, start, fat and oil.” Innu-Science proposal for rephrasing: “Performance test demonstrating the ability to degrade protein, starch, fat and oil.” “Product label and marketing material showing that that product is designed for professional use as a sanitary cleaner. The label/marketing material must clearly state that the product contains microorganisms.” Innu-Science proposal for rephrasing: “Product label and marketing material showing that that product is designed for professional use as an all purpose or a sanitary cleaner. The label/marketing material must clearly state that the product contains microorganisms.” 25 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Novozymes Identification of the microorganisms We agree on the criteria concerning identification of the microorganisms (risk group 1, non-GMO, 16 S r-DNA sequencing) and quality control testing (absence of main pathogens). The criteria will ensure safety of microorganisms. The restriction concerning product categories We have the following comments on the restriction concerning product categories: Except cleaners for kitchen equipment (concentrated /RTU, for professional/consumers), we propose that all the others types and area of use of cleaning products should be permitted for microorganisms. Please see the below comment in details. 1- Area of use Products containing microorganisms are limited to sanitary installations (toilets, baths, showers, wash basins, taps) in the draft requirements. According to the background document this is to exclude drain cleaners. The microorganism based products are also used safely showing intended cleaning effects on fixed surfaces outside of sanitary installations (for example: bathroom floors/ walls, kitchen floor) This is supported by our customer’s testimonials we previously provided you with: AB laboratorios (hard surface cleaning) Spectro BV (general household cleaning On this basis we propose that the area of use should be extended to fixed surfaces. 2- Types of products a. Only professional products are eligible. According to the background document this is because “professional users have more experience of cleaning products and different equipment from customers”. To the best of our knowledge, similar or same products are to date also sold to consumers. These products have been long enough on the market facilitating a long experience of safe use by customers. A typical application for consumer market is toilet bowl cleaning (with liquid product, not necessarily block for WC). Furthermore consumer products were not included in the previous versions of Canadian EcoLogo, but based on their experience in safe use of biologically-based cleaning compounds (first criteria published in 2002), they now accept consumer products (standard CCD-110 last revised 04/2011). On this basis we propose that the microorganisms based products should also be accepted for consumer’s applications. b. Only concentrated products are eligible Concentrated and Ready-to-use products already exist on the market. The background document does not clearly explain this limitation. 26 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 We propose that the type of product allowed for microorganisms should be extended to Ready-to-use products. Other requirements We also observed the following possible issues. 3- Labeling of ingredients Assuming that microorganisms based consumer products are accepted in the requirements, thereby microorganisms are confirmed as safe for intended use by Nordic Ecolabelling, we think that there is no need to set extra label requirements on the top of the ones set in the detergent regulation (EC (R)648/2004). The full list of ingredients (including genus of microorganisms) has to be published on the website of the manufacturer in accordance with the detergent regulation, which should give sufficient information for e.g. medicinal people. 4- Product performance As explained in the background document, the microorganisms contained in the product “offer prolonged cleaning effect” then chemical efficacy and microbial efficacy should be clearly separated as it is not related. Target stains of microorganisms may also differ depending on applications. We therefore propose the following changes. Products containing microorganisms must comply with requirements R17 or R18 (as all other cleaning products) AND it must be demonstrated that the microorganisms concentrate causes biodegradation of at least one* of the following: - protein – biological degradation of solid or liquid medium - starch – biological degradation of solid or liquid medium - Fat, Oil and Grease – Biological degradation of solid or liquid medium. * Because all the stains may not be relevant for all the applications Proposed additional criteria about stability of the microorganisms concentrate Shelf lifetime of microorganism-based product is very critical to gain intended performance when used by professionals and consumers. We propose that a new criteria about shelf-life should be added - It should be demonstrated that the bacterial remains stable during 1 year. Proposed new criteria for shelf lifetime A stability study at room temperature/35°C and 4°C showing that the bacterial count decrease is <1log should be provided. Nordisk Miljömärknings kommentar It was pointed out that the use of micro-organisms is marginal, primarily used in connection with odor control and sewage cleaning thus should not be included in the criteria. Norwegian Directorate for Nature Management commented that there is a lack of knowledge concerning the effects of the addition of bacteria that are not found in the ecosystem before and that it could affect the microbial composition in the negative direction. On the other hand there was interest in these types of products. 27 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Since we do not have the knowledge needed today, we will not include mikro organisms to the criteria at this point. We will however research this subject further and and will look at the possibilities to expand the criteria with mikro organisms containing products after we have gathered sufficient data on the matter. K13 Långtidseffekter på miljön SPT Foreningen henviser til vores tidligere kommentar om afsnittet ”Användningsmetod/Bruksmetod” på side 3. Hvis sekundære brugsanvisninger er inkluderet på produktets etiket, er der så ligeledes krav om at beregne- og opfylde kriterierne for FV for både koncentrerede- og ’klar-til-brug’ produkter? Nordisk Miljömärknings kommentar Ja, då ska man uppfylla både två krav med respektive doseringar. Se även svar under Användningsmetod/Bruksmetod. Lilleborg (Norge) I bakgrunnsdokumentet til det nye kriterieforslaget står det: För att göra viktningsformeln ännu mer som i klassificeringen har en möjlighet diskuterats angående att dela upp R50/53 klassificeringarna i flera underkategorier beroende på de klassificerade ämnenas toxicitet. Men då sådan information sällan finns tillgänglig och det handlar om små halter, av dessa redan hårt begränsade ämnen, så har Nordisk Miljömärkning valt att hålla fast vi den här viktningen. Detta kan dock komma att ses över längre fram om det visar sig att mer sådan här data då finns mer lättillgänglig. Argumentet om at ”sådan information sällan finns tilgjänglig” kan oppfattes som en defensiv holdning. Ifølge gjeldende klassifiseringsregelverk (både Merkeforskriften/DPD og CLP) skal man ta hensyn til økotoksisitetsverdier i beregning av miljøklassifisering av sluttproduktet, dersom man har R50/53 eller H 410-klassifiserte komponenter i produktet. Ved å se bort fra dette kravet legger Miljømerking seg på en mer defensiv linje enn myndighetskravet. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning tackar för det mycket goda förslaget, men då vi inte har tillgång till L(E)C50-värden för varje ingående ämne i blandningar (t.ex parfymer) så blir det väldigt svårt att dela upp R50/53-ämnena i undergrupper enligt ert förslag. Vi menar dock, liksom er, att er formel är mer korrekt men väljer att på denna tidspunkt hålla kvar vår något förenklade variant, då den ändå är lite mer verklighetsanpassad än hur beräkningen tidigare gjordes. Med hjälp av REACH kommer vi förhoppningsvis att få mer information om ekotoxicitet av olika ämnen i framtiden. Vid nästa revision kan vi has bättre underlag att ställa ännu bättre krav. K14 CDV – kritisk fortyndings volumen. Diversey We cannot comment on the new decreased CDV value because of several things; the new declaration of the suppliers were there will be additional substances to add to the CDV calculation, all Did-no is not available. A very time consuming criteria in general, and with the extended need to declare also impurities even worse. 28 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Nordisk Miljömärknings kommentar There has unfortunately been a misunderstanding. CDV should be calculated even in criteria version 5 as it has been done before. It is sated in the background document that The critical dilution volume (CDV) shall be calculated for all chemicals contained in the cleaning product. This includes all actively added substances and impurities in ingredients if these constitute more than 1% of the ingredient, i.e. shall be included in the CDV calculation. Impurity levels of 1 % are very high and this will not affect most raw materials. KiiltoClean Oy We strongly support the new proposal where the limit for RTU other consumer is higher than before. Especially consumers prefer RTU products, and it has been very difficult to meet the criteria. Nordisk Miljömärknings kommentar Thank you for the support. Background to the higher limit is that only chronic CDVvalues should be used. Cleano Production Gällande CDV-gränsvärdena för RTU fönster för konsument och proffs innebär skärpningen att det kommer bli svårt att klara belastningstesterna. Nordisk Miljömärknings kommentar Gräns baserar på data vi har fått i handläggningen. Lilleborg (Norge) CDVakutt er fjernet fra kriteriedokumentet. Enkelte råvareleverandører har ikke data for CDVkronisk. Det vil være ønskelig at man i slike tilfeller kan bruke CDVakuttverdier for det aktuelle stoffet i CDVkronisk-matrisen. I så fall er det fint om det presiseres i krav K14 at det er tillatt. Nordisk Miljömärknings kommentar OK, vi vil presisere dette. Novozymes The CDV principle was developed to assess aquatic toxicity of detergent ingredients i.e. chemicals, for ranking purposes. Microorganisms used in cleaning products are typically naturally occurring with non-toxic modes of action. It is primarily their capability to break down organic material that is exploited for cleaning purposes e.g. septic tank maintenance. To assess the toxicity of microorganisms their specific and unique features have to be taken in to considerations. US EPA and USDA/FSIS have recently published a microbial risk assessment guideline recognizing the importance of the issue (http://www.epa.gov/raf/files/mraguideline-july-final.pdf). Although focusing on pathogenic microorganisms parallels can be drown. The guideline describes very well the differences between chemicals and microorganisms strongly indicating that the risk assessment approach for chemicals needs to be modified for microorganisms. In addition, US EPA has specific guidelines to assess microbial pesticides recognizing the special feature of microbial 29 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 pest control agents (http://www.epa.gov/ocspp/pubs/frs/publications/Test_Guidelines/series885.htm ). The CDV value indicates the volume of water necessary to dilute a chemical below toxic effect levels. Opposite to chemicals microorganisms can multiply under the right environmental conditions. For microorganisms it is hence relevant to investigate the ability to survive and multiply in a given environment and thus the persistence of it. This cannot be accounted for by the CDV concept. In addition, the CDV concept implies evenly suspension in water, which is not the case for microorganisms, which typically form colonies and hence will not be evenly suspended in the water column. Besides aquatic toxicity data biodegradability is also included in CDV calculation. Biodegradability is a measurement of the degradation of organic chemicals by microorganisms and cannot be used to assess elimination/inactivation of microorganisms per se as other mechanisms and kinetics are involved in inactivation/death of living organisms. Microorganisms increase and decrease in number in the environment depending on environmental factors. Thus in order to determine the fate of microorganisms it is relevant to investigate the persistence of it in a given environment. Once the microorganism is dead/inactivated normal biodegradation procedures can be expected. Presumable due to the lack of ecotoxicity data for microorganisms used in detergents, it was proposed to use enzyme data for CDV calculation. First of all, data from a single compound cannot be used as a surrogate for a living organism due to its complexity compared to chemicals. The toxicity of microorganisms is typically linked to pathogens and in order to assess the toxic potential of a microorganism it is crucial to know whether or not the organism is pathogenic and/or produces any toxin. Enzymes definitely are not pathogenic nor toxins and can from a toxicity point of view not be considered adequate surrogates for microorganisms. It is our point of view that the CDV concept is not appropriate nor a scientific sound approach for assessing the aquatic toxicity potential of microorganisms. We therefore strongly recommend excluding microorganisms from the CDV principles. Nordisk Miljömärknings kommentar Since we do not have sufficient information about the micro-organisms to be able to set reasonable minimum requirements for them, they are not included their use in version 5 of the criteria at this stage. Therefore there is no need to go into a discussion of microorganisms and CDV. We might, however, expand the criteria later to comprise even mikro organisms and will then contact Novozymes for further information on the subject. K15 Innehåll nedbrytbare av ämnen som inta är aerobt och/eller anaerobt SPT I den engelske version af sektionen: ”Observera att alla tensider ska vara aerobt och anaerobt nedbrytbara enligt K16.” står der: ”Note that all surfactants must degrade 30 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 either aerobically or anaerobically in accordance with R16.”. Dette er uklart. Menes der OG/ELLER? Dette gør desuden de to anførte krav fra K16 uklare: a) Alla tensider ska vara lätt nedbrytbara (aerobt). b) Alla tensider ska vara anaerobt nedbrytbara. Det fremgår derfor ikke klart af K16 om alle tensider skal være let aerobt OG/ELLER let anaerobt bionedbrydeligt, hvilket kan tolkes som modsigende til den engelske tekst i K15. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för påpekning denna oklarhet. Vi menar att alla tensider ska vara både aerobt och anaerobt nedbrytbara och ska rätta det i den engelska versionen. Stockholm Vatten och Svenskt Vatten Det är också positivt att gränsvärdena skärps för miljöfarliga ämnen överlag och för ämnen som inte är aerobt/anaerobt nedbrytbara. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för stödet. Gipeco Innehåll av ämnen som inte är aerobt och/eller anaerobt nedbrytbara. Godkänner förslaget med följande kommentarer: Jag har gjort beräkningar på de produkter som vi har Svanenmärkta just nu med hjälp av Excel-arket som kom med remissdokumentationen. Det verkar som att vi skulle klara de föreslagna CDVkraven. När det gäller bedömning av ämnen som inte är aerobt och/eller anaerobt nedbrytbara verkar det som om det är något fel i Excel-arket – spreadsheet_cleaningproducts_5_0 – för beräkning av CDV och aerob och/eller anaerob nedbrytbarhet. Jag tror att det står fel talvärde i villkoret i cellen för Concentrated professional products under aNBO. Skall det inte vara <=0,0455 i stället? Jag får NOT OK vid tillämpning på alla våra Svanenmärkta produkter I kolumnen för anNBO står det att talvärdena i de olika cellerna skall jämföras mot värdet på talet i cell C3. Skall det inte vara summavärdet i kolumn K i stället? Jag får NOT OK i flera av cellerna i kolumnen under anNBO. Nordisk Miljömärknings kommentar Gipeco hade fel räkneark, Miljömärkning beklagar. K16 Tensider Danlind Kravene til anaerob nedbrydning er faldet ud når det gælder blomsten på DW og laundry. Hvorfor holder man fast i det på svanen? Nordisk Miljömärknings kommentar 31 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Svanen velger å holde et strengere ”føre var” – prinsipp enn Blomsten. En del overfladeaktive stoffer, der er aerobt nedbrydelige, stadig findes i slam, og slam kan eventuelt blive en ressource til at tilføre næring til landbrugsjord. Der er ikke lavet tilstrækkelig risikovurdering med hensyn til, hvordan de stoffer opfører sig i terrestrisk miljø och därför väljer Svanen att behålla kravet. K17 effektivitet SPT Foreningen foreslår at udelade kravet om brug af et eksternt laboratorium fra de reviderede kriterier. I de sidste tyve år har Nordisk Miljømærkning accepteret interne præstationstests (herunder test mod et reference produkt) i henhold til interne SOPs. Foreningen vil gerne forstå, hvorfor Nordisk Miljømærkning sætter spørgsmålstegn ved troværdigheden af interne testmetoder og kvaliteten af testresultater, ved et krav om, at et eksternt laboratorium udfører præstationstests. Dette øger omkostningseffektiviteten af den nordiske miljømærkningsprocedure og kan potentielt være til ulempe for forbrugeren. Nordisk Miljömärknings kommentar Det är fortfarande möjligt att använda eget laboratorie så vitt villkor i bilaga 2 uppfylls. Se mer information i bilaga 2, 1B Krav till analyslaboratoriet. Danlind Vi har undersøgt forskellige testmetoder, og har endnu ikke fundet en egnet testmetode for brugsopløsning. Vi vil gerne have tilføjet at IKW testmetode af universal- og sanitetsrengøringsmidler kan anvendes, så det tydeligt fremgår at koncentrater må anvendes til testen. Derudover er det vigtigt at der bliver mulighed for at teste en mellemting mellem brugsopløsning og koncentrat, til test af universalrengøringsmidler på tabletform Nordisk Miljömärknings kommentar Det är idag möjligt att använda även andra tester än den föreslagit i bilaga 6. Andra test ska bara godkännas av Nordisk Miljömärkning innan de genomförs. Krav kapitel 3 K19 Emballage – plast Miljøstyrelsen (Danmark) Det bør overvejes at indføre krav om retursystemer for brugt emballage for professionelle produkter, herunder også koncentrerede produkter. Til professionelle koncentrerede produkter bør der stilles krav om doseringsanordninger/systemer, der gør det nemt at fortynde til brugsflasker, dels så korrekt dosering sikres, og dels hindrer spild til fare for arbejdsmiljøet. Et eksempel kan være pumper. Nordisk Miljömärknings kommentar I Finland, Norge och Sverige finns det branschavtal beträffande för produkter och emballage och i K20 ställer vi krav att dessa branschavtal ska uppfyllas. Ett riktigt retursystem som vi har i till exempel kriterier till professionellt textiltvättmedel för 32 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 förpackningar över 100 l fungerar inte för rengöringsmedel eftersom de flesta förpackningar även för professionell marknad säljs i små förpackningar (<10 l) som inte normalt återanvänds som sådana. Ett retursystem av rengöringsmedel som används överallt jämfört med tvättmedel i få tvätterier skulle också vara logistiskt svårt. Vid kommande kriterier kan vi se till om det är möjligt att ställa mer specifika krav till retursystem men det kanske skulle passa bättre till kriterier till rengöringstjänster. På professionell marknad erbjuder producenterna redan olika typer av doseringsanordningar. Dessa återanvänds ofta och det skulle inte vara miljömässigt bra att ha en pump vid varje förpackning. Vi har redan strikta krav på doseringsinformation som omtalar möjligheten att använda pump. Vid nästa revision kan det undersökas om ett krav att producenterna ska erbjuda pump eller liknande har relevans, potential och styrbarhet. Gladsaxe Kommune Af hensyn til arbejdsmiljøforhold for de personer der skal modtage midlerne, bør det kræves, at emballage med over x liter er udformet, så det let kan løftes/bæres/flyttes, f.eks håndtag i kasser. Nordisk Miljömärknings kommentar Även om Miljömärkning tar hänsyn till arbetsmiljön genom till exempel krav till sensibiliserande ämnen eller enzymer anser vi att detta faller utanför vårt område/ansvar. Vi är dessutom inte experter i ergonomi och skulle inte kunna ta hänsyn till det vid handläggning. K21 VNF, Vikt-Nytta-Förhållande KiiltoClean Oy We strongly support the new proposal where the limit for RTU products is higher than before. Especially consumers prefer RTU products, and it has been very difficult to meet the criteria. Nordisk Miljömärknings kommentar Thank you for the support. Innu-Science: “WURRTU = ∑ ((Wi + Ui) / (Di * t)) ≤ 200,0 gram packaging / litre in-use solution WURCONCENTRATED = ∑ ((Wi + Ui) / (Di * t)) ≤ 1,20 gram packaging / litre in-use solution” This statement promotes RTU products rather than concentrated products. We can use 200g of packaging for 1L of a RTU product but only 24g of packaging for 1L of a product concentrated 20X (product to dilute 1/20). We think it is not a good ecological approach to disadvantage (and even prevent) the promotion of concentrated products. We propose you revise this statement. Nordisk Miljömärknings kommentar The limits are based on the best RTU products and the best concentrated products. We recognize that it may seem unfair that RTU products have lighter requirements. 33 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 But if we put RTU requirements on the same level as the concentrated, no RTU products could be labeled - and we lose the ability to influence RTU products’ other environmental features. One reason for higher limits is thatt on the Nordic market today it is difficult tot steer consumers into buying refills and many stores/chains do not sell in refills for all products. Nordic Ecolabelling has in this criteria version changed the requirement so that it can be met without refills. K23 Informationstext Gladsaxe Kommune Da doseringen af midlerne i sidste ende afgør hvor meget kemi vi udleder, burde det kræves, at de forskellige doseringsmetoder til et givent middel, skal beskrives i produktinformationen. Det er vigtigt at det angives/anbefales, hvilket doseringsudstyr der kan anvendes til et specifikt produkt og den specifikke emballageform, f.eks pumpe/ml bæger/pipetter. Nordisk Miljömärknings kommentar Tak for input, vi indfører det Bilagorna Bilaga 3 KiiltoClean Oy Why does the table ask for preservatives twice (R5, R7)? Nordisk Miljömärknings kommentar The reason is that there are 2 separate requirements and they need therefore separate answers .But as we remove the pH interval from the requirement can we remove also the question from the appendix. Bilaga 4 Diversey The information in this declaration will be part of the final CDV-calculation. Therefore, it is difficult to predict the result of that calculation before the declaration has been signed by the raw material supplier. Can we require that a supplier is aware of all substances/impurities below 0.01%? It is not likely that such measurements have been made since it is not a requirement of the legislation. Or is it enough that the supplier declare that “to our knowledge” this and this is not part of our product? We have experienced in other criteria that this part is very difficult and time demanding. Difficult, because the raw material supplier are not aware of the swan criteria and do not know what to answer. They usually return statements in documents created by themselves instead of signing the appendix in the criteria with inaccurate phrasing to fulfill the criteria. The work spended to explain what is needed and why, in addition to the reminders sent to all raw material suppliers, is significant in terms of time. 34 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 We therefore suggest that you send the proposal to a considered amount of raw material suppliers to enlighten them on the subject “Swan criteria” and of course give them the opportunity to comment on the declaration. We are pending on their support and need to have them on board. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning is aware that this part of the criteria is very time consuming. We have an ongoing dialogue with many raw material producers. It is enough that the supplier declares “to our knowledge”. We do not require analyse certificates and as a result from dialogue with the raw material producers have added following statement to the appendix “This declaration is based on best knowledge at the time of application.”. It is too late at this point to send the document to raw material suppliers for comments, but we will keep up with the established contacts with the raw material suppliers and try to find new ways to inform the suppliers of our requirements. Lilleborg (Norge) Selv om forbudet av LAS ivaretas gjennom forbudet mot ikke anaerobisk nedbrytbare tensider, synes vi at forbudet mot LAS gjerne kan nevnes i krav K6 og bilag 4. Det vil gjøre dokumentet mer oversiktlig og brukervennlig. Det er unødvendig å spørre om råvaren inneholder fosfonater (K6), når det senere i samme skjema spørres om fosfor inngår i råvaren (K11). Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för kommentaren. Vi tillsätter LAS till kravet och till bilagan. Danlind Det er vigtigt at de bilag råvareleverandørene skal udfylde er så enkle som muligt. Vi oplever i stigende grad leverandøre ikke vil bruge tid på at udfylde bilaget, da tidsforbruget er for stort i forhold til den forventede omsætning på den pågældende råvare. Det er vigtigt at hele systemet omkring bilag fra leverandørerne forenkles, så et bilag kan anvendes til alle relevante kriterier (f.eks. tøjvaskemidler både til prof og detail, rengøringsmidler, håndopvask osv.) Nordisk Miljömärknings kommentar Vi vet att det är tidskrävande att få in bilagorna råvaruproducenterna ska uppfylla. Vi har en god löpande dialog med flera råvaruproducenter om saken och ska fortsätta arbetet att informera även råvaruproducenterna om våra krav. Visse minimumskrav krav må vi dock stille. Et slikt felles bilag vil bli veldig omfattende (olika kriterier har olika krav eftersom olika saker är relevnata för olika produktgrupper) og må endres hver gang ett kriterisett endres. Det är ikke hensiktsmessig. I tillegg er det viktig at deklarasjoenen ikke er altfor gamle – da råvarer i likhet med produkter, vil kunne endres over tid. Da er det viktig å ha en mest mulig oppdatert erklæring. Bilaga 5 KiiltoClean Oy 35 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Performance of the test: This should be formulated so that the dosage is chosen according to instructions on the label (not minimum dosage). Test users should follow their normal cleaning procedures and use the typical dosage. Otherwise we do not get reliable feedback. And finally, we have no control of how the company/institution is using the reference product. If we start to demand that they have to use a certain dosage, we will not be able to find test users. Appendix 5 a: How the product hass been used: We suggest to use terms manually or mechanically. Appendix 5 c: For window and glass cleaners gentleness is not relevant neither how the product has been used. Nordisk Miljömärknings kommentar In R23 it is stated that recommended dose at a normal level of soiling/normal use must be stated clearly on the packaging. This same dose must be used in the performance test. The lowest dose stated for normal soiling/normal use must be good enough to give good result. Thank you for the suggestions to adjust the appendices. We will adjust appendix 5a accordingly. There was a mistake in the English version of appendix 5c and gentleness and how product has been used should not have been in the test scheme in the first place. This will be corrected. Bilag 6 SPT Bilag 6.7.1.a: Foreningen mener at ligningen bør tages op til revision. Efter en beregning fremgår det, at nævneren i formlen ikke er korrekt. Foreningen kan kontaktes for diskussion/afklaring af dette punkt. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för påpekning detta. Vi anser också att formel är mycket komplicerad och 95 % intervall är lätt att räkna med kalkylprogrammen. Därför tar vi bort formeln. Punkt 7.1b kan fortfarande också användas. Novozymes Laboratorietest: Original text Reference product The test product and comparative reference product shall be tested in the same way. Both products shall belong to the same category (professional/consumer and RTU/concentrated) and designed for the same area of use (WC, kitchen, sanitary, allpurpose, glass, etc.). Refer to the section “What products are eligible for a Nordic Ecolabel”. Proposal Reference product The test product and comparative reference product shall be tested preferably in the same way, but always according to use instructions, thereby allowing for different modes of action.* Both products shall belong to the same category (professional/consumer and RTU/concentrated) and designed for the same area of use (WC, kitchen, sanitary, allpurpose, glass, etc.). Refer to the section “What products are eligible for a Nordic Ecolabel”. 36 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Proposal for a laboratory test Soil The fat-removing performance of all-purpose cleaner and kitchen cleaner shall be tested. *This could be the case if no equivalent product is available within the same category, even though both products are designed for the same area of use. For example, an enzymatic product providing gentle cleaning during a longer reaction time compared to a traditional cleaning product reacting faster by the means of harsher ingredients.1) Proposal for a laboratory test Soil The fat/oil, protein and starch2)-removing performance of kitchen cleaner shall be tested2). 1) Enzymes have excellent performance on soils like protein, oils/fats and polysaccharides which, without enzymes, may be removed only by abrasives or harsh chemicals. In turn, enzymatic cleaning products may require e.g. a longer reaction time, which should be taken into consideration when comparing with a reference product within the same category (professional/consumer and RTU/concentrated) and designed for the same area of use (WC, kitchen, sanitary, allpurpose, glass, etc.). 2) Based on the above mode of action of enzymes, we propose oil, protein and starch as soils. 4. Soil Original text Product/Area of Soil(s) use Sanitary cleaner and Fat/lime soap and WC cleaner limescale All-purpose cleaner and kitchen cleaner Window and glass cleaner Proposal Product/Area of use Sanitary cleaner and WC cleaner Soil(s) Fat/lime soap and limescale Fat All-purpose cleaner Fat Fat (fingerprints) and particulate matter (dust and/or soot). Kitchen cleaner Fat/oil, protein and starch1) Window and glass cleaner Fat (fingerprints) and particulate matter (dust and/or soot). 1) For the evaluation of kitchen cleaners we find a soil consisting only of fat insufficient. The preparation of foods easily results in spillage of juices from fruit, vegetables and meats; dairy products as well as fats and oils. During cooking and frying also protein and starch occurs as common soils (starch e.g. from boiled over rice or potato). Therefore we suggest evaluation of kitchen cleaners to include also soils consisting of protein and starch. 6. Description of the test 37 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Original text Requirement level … In the case of all-purpose cleaners and cleaning products for kitchens, it will only be necessary to determine the fat-removing effect. Proposal Requirement level … In the case of all-purpose cleaners, it will only be necessary to determine the fatremoving effect. In the case of cleaning products for kitchens, it will be necessary to determine the fat/oil, protein and starch-removing effect.1) 1) For the washing effectiveness index (EFF), we find a soil consisting only of fat insufficient. The preparation of foods easily results in spillage of juices from fruit, vegetables and meats; dairy products as well as fats and oils. During cooking and frying also protein and starch occurs as common soils (starch e.g. from boiled over rice or potato). Therefore we suggest evaluation of kitchen cleaners to include also soils consisting of protein and starch. Nordisk Miljömärknings kommentar Reference product should be used in the same way as the test product: kitchen product is tested against kitchen products and kitchen spray product against kitchen spray product. Proposal would be more relevant to user tests, lab tests should circumstances be equal. To test even protein and starch stains in the effectivity test is a good proposal, but there is not much time for big changes after the hearing period. We'll look into it the next time the criteria is evaluated and revised. 5 Kommenterar till bakgrunden, i detalj DMF Dagligvarehandelens Miljøforum, DMF viser til tilsendte høringsdokument, datert 22. juni 2012, og vil herved komme med et svar som bygger på generelle betraktninger i forhold til de standarder og retningslinjer som vi arbeider med/under. Dagligvarebransjen er en svært logistikk- sensitiv bransje, der krav til distribusjon i verdikjeden er et av de viktigste kriteriene vi følger opp, og vårt svar vil peke på en del utfordringer sett i relasjon til dette. På side 4 stilles det krav til å etterleve nasjonale og bransjemessige avtaler i forhold til retur av emballasje, vi mener at det også bør gjelde det samme for bransjeavtaler angående logistikk, optimalisering og distribusjon, for dagligvarebransjen har slike avtaler gjennom STAND, og de er en del av års-avtalene leverandørene gjør med handelen. Her ligger blant annet krav til fysisk fyllingsgrad av produkt kontra emballasje på både forbrukerpakning og detaljistforpakning. På side 8, under avsnittet Forpakninger er dere så vidt innom temaet, men vi mener at dette må konkretiseres mye mer enn kun å omtale mengde emballasje i forhold til konsentrat kontra 1 liter bruksløsning. Vi stiller krav om en optimal løsning i forhold til mengde produkt som er i forbrukerpakningen, uansett konsistens på innholdet. På side 9, under avsnittet transport nevnes det også så vidt, men også der bør det være klare henvisninger til bransjeavtaler som stand 009 etc., for Norge sin del, og når 38 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 dagligvarebransjen helt klart har mest å hente på transport i verdikjeden, så bør dette gjenspeiles i krav dere setter. DMF støtter Miljømerking sitt initiativ til et vekt – nytte- forhold, VNF, slik det omtales både på side 12 og side 52, men vi mener det vil være mer riktig at dette relateres til faktisk forhold mellom mengde produkt og størrelsen på forbrukeremballasjen, og ikke i forhold til antall doser. Generelt bør dette alltid måles slik vi har beskrevet i stand 009, for det er dette som gir reduserte miljøutslipp i verdikjeden. DMF ønsker på denne måten å fronte våre bransjeregler og krav, og siden vi ennå ikke har noen gode data på konkret målt fyllingsgrad fra produsentene, så er dette noe vi kommer til å prioritere i årene fremover, så i den grad Miljømerking kan være med å fokusere på dette, så vil det være positivt. Nordisk Miljömärknings kommentar Tack för input. Vi kommer att titta närmare på ovannämnda branschavtal och andra förslag i nästa revision samt i revision av andra kemtekniska produkter (RPS). Vi anser att krav på VNF ska ta hänsyn till antal doser i förpackningen eftersom det är viktigt med koncentrerade produkter så att vatten inte skulle transporteras i onödan. Därför behåller vi kravet som det är. 6 Diskussion och slutsatser Remissvar kom från olika håll: från myndigheter till tillverkare och från råvaruproducenter till reningsverk. De flesta krav blev kommenterade. Även bilagor och andra text än kravformuleringar blev kommenterade. Bara ett remissvar kom till bakgrundsdokumentet. Mest kommenterades det krav till parfym (K9+K10) och mikroorganismer (K12) men även CDV-beräkning (K14), konserveringsmedel (K7) och ämnen som inte få ingå i slutproduktet (K6) kommenterades av flera remissinstanser. En del kommentarerna var motsatta. Parfymförbud i professionella produkter fick mest negativa kommentarer men också stöddes av i en del av remissvar. Flera instanser ville även utvidga förbud till konsumentprodukter. Slutsatsen var att ta bort ett generellt parfymförbud för professionella produkter och begränsa förbudet till professionella sprayprodukter som medför den största exponering till sensibiliserande ämnen. Krav till mikroorganismer väckte också diskussion och till slut valde Nordisk Miljömärkning att i denna version utesluta mikroorganismer från produktgruppen. Remissvar var motstridande. Det påpekades att bruk av mikroorganismer är idag marginal, och att de primärt används i förbindelse med luktkontroll och avloppsrens och ska därför inte inkluderas i miljömärkning av rengöringsmedel. I tillägg var Direktoratet for naturforvaltning (miljömyndighet i Norge) tveksam eftersom det finns 39 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 brist på kunskap om effekterna av tillsatsen av bakterier till naturen som redan tidigare inte finns i ekosystemet och att det kan påverka den mikrobiella kompositionen i negativt. Å andra sidan fanns det intresse för dessa typer av produkter. Eftersom vi inte idag har den kunskap som behövs för att sätta väl grundade krav, kommer vi inte omfatta mikroorganismer till kriterierna i denna punkt. Vi kommer dock att avsätta resurser för att undersöka saken vidare för att finna svar på den oro som Direktoratet för naturförvaltning har och undersöka om kriterierna kan utvidgas med mikroorganismer senare. Bara fem krav plus de standard kvalitets- och myndighetskrav inte blev kommenterade. De fem krav som inte kommenterades var K1 beskrivning av produkten, K4 CMR ämnen, K18 effektivitetstest – Användartest, K20 DIN-mörkning och K22 retursystem. Bilaga 5 som beskriver rammarna hur användartest ska genomföras kommenterades dock. En del kommentarer påpekade fel i krav vilka ska rättas till det slutliga kriteriet. Antal krav blev justerat lite efter remisskommentarer. Till exempel K6 ämnen som inte få ingå i slutprodukter, K7 konserveringsmedel och K9 parfym i professionella produkter. Alla ändringar är listade i tabell 6. Vissa bra frågor som väcktes tas inte med i kriterier nu på grund av tidsbristen och inte tillräckligt bra underlag. De ska dock undersökas vidare vid nästa evaluering och listas under avsnittet Nya kriterier. Ett exempel är förslag att även smuts bestående av protein och stärkelse ska tas med till effektivitetstest. Tabell 6 Ändringar i kriterier jämfört med remissversionen Kravnumm Kravformulering på remisset Kravnummer Kravformulering efter er på efter remisset remisset / hur kravet remisset ändrades K2 Ansökaren ska ge K2 Ansökaren ska ge detaljerade upplysningar om detaljerade upplysningar om rengöringsmedlets rengöringsmedlets formulering samt bifoga ett formulering samt bifoga ett säkerhetsdatablad för varje säkerhetsdatablad för varje råvara. Informationen om råvara. Informationen om formuleringen ska innehålla: formuleringen ska innehålla: • Handelsnamn • Handelsnamn • Kemiskt namn • Kemiskt namn • Ingående mängd (både • Ingående mängd (både med och utan med och utan lösningsmedel t.ex lösningsmedel t.ex vatten) vatten) • CASnr för varje • CASnr för varje ingrediens (om en ingrediens (om en ingrediens består av flera ingrediens består av flera ämnen ska det framgå) ämnen ska det framgå) • Funktion för varje • EINECS nummer (om ingrediens en finns) • DIDnr för ämnen som • Funktion för varje kan placeras in på DIDingrediens 40 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 • listan Hälso- och miljöklassificering K3 • Slutprodukten (rengöringsmedlet) får inte vara klassificerad enligt tabell 1 nedan, enligt EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar och/eller CLPförordning 1272/2008 med senare ändringar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram till 1 juni 2015, kan klassificering enligt EUs ämnesdirektiv eller CLPförordningen användas. Efter övergångsperioden gäller enbart klassificeringen enligt CLPförordningen (se tabell 1 nedan): Lokalt irriter ande Sprayproduk ter (både konsument och professionell a): Xi med R37 Profesionella produkter: Xi med R41 K3 Sprayp rodukte r (både konsum ent ochprof essione lla): STOT SE med H335 […] Ingående ämnen får inte vara klassificerade som sensibiliserande/allergifram kallande med följande riskfraser/farokoder: · R42 / H334 · R43 / H317 Slutprodukten (rengöringsmedlet) får inte vara klassificerad enligt tabell 1 nedan, enligt EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar och/eller CLPförordning 1272/2008 med senare ändringar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram till 1 juni 2015, kan klassificering enligt EUs ämnesdirektiv eller CLPförordningen användas. Efter övergångsperioden gäller enbart klassificeringen enligt CLPförordningen (se tabell 1 nedan): Lokalt irriter ande Professi onella produkt er: Eye Dam. 1 med H318 K5 DIDnr för ämnen som kan placeras in på DIDlistan Hälso- och miljöklassificering K5 Sprayproduk ter (både konsument och professionell a): Xi med R37, Xi med R41 Sprayp rodukte r (både konsum ent ochprof essione lla): STOT SE med H335, Eye Dam. 1 med H318 Ingående ämnen får inte vara klassificerade som sensibiliserande/allergifram kallande med följande riskfraser/farokoder: · H334 / R42 · H317 / R43 41 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 · Kombinationer av Rfraserna eller H-koderna · Kombinationer av Rfraserna eller H-koderna ovan Följande ämnen undantas ovanstående – dock inte i sprayprodukter: Enzymer kan ingå om de är i flytande form eller som inkapslade granulat Parfym kan ingå i slutprodukten, se krav K9 + K 10 för parfym. <0,1vikts% konserveringsmedel klassificerade med R42 / H334 och/eller R43 / H317 kan ingå i slutprodukten om produkten har pH 3,010,0, se krav K 7 för ytterligare krav på konserveringsmedel. […] K6 Följande ämnen/grupper får inte ingå i slutprodukten eller finnas som aktivt tillsatta ämnen i råvarorna: Alkylfenoletoxylater (APEO) och/eller alkylfenolderivat (APD) Reaktiva klorföreningar, som t.ex natriumhypoklorit Klororganiska föreningar Kvartenära ammoniumsalter som inte är lätt nedbrytbara Benzalkoniumklorid EDTA (Ethylenediaminetetraa cetic acid)* och dess salter DTPA Följande ämnen undantas ovanstående – dock inte i sprayprodukter: Enzymer (inklusiv stabilisatorer och konserveringsmedel i enzymråvaran) kan ingå om de är i flytande form eller som inkapslade granulat Parfym kan ingå i slutprodukten, se krav K9 + K 10 för parfym. <0,1vikts% konserveringsmedel klassificerade med H334 / R42 och/eller H317 / R43 kan ingå i slutprodukten, se krav K 7 för ytterligare krav på konserveringsmedel. […] K6 Följande ämnen/grupper får inte ingå i slutprodukten eller finnas som aktivt tillsatta ämnen i råvarorna: Alkylfenoletoxylater (APEO) och/eller alkylfenolderivat (APD) Reaktiva klorföreningar, som t.ex natriumhypoklorit Klororganiska föreningar Kvartenära ammoniumsalter som inte är lätt nedbrytbara Benzalkoniumklorid EDTA (Ethylenediaminetetraa cetic acid)* och dess salter DTPA 42 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Fosfonater* Nanomateriale/partiklar** Perfluorinerade och polyfluorinerade alkylerad föreningar (PFAS) Methyldibromoglutaro nitrile (MG) Nitromusker och polycykliska muskföreningar Ämnen som anses vara potentiellt hormonstörande i kategori 1 eller 2 enligt officiella listor inom EU. EUs rapport om hormonstörande ämnen finns att läsa i sin helhet på http://ec.europa.eu/envi ronment/endocrine/doc uments/final_report_20 07.pdf (bilaga L, sida 238 och framåt) Ämnen som har evaluerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumulable and toxic) eller vPvB (very persistent and very bioaccumulable), i enlighet med kriterierna i bilaga XIII i REACH. Ämnen som värderas som ”Substances of very high concern”, som finns på kandidatlistan: http://echa.europa.eu/c hem_data/candidate_lis t_en.asp. * Fasta tvålprodukter (såsom t.ex. sæbespåner/tvålflingor/såpes pon) kan ingå med ett LAS (lineara alkylbenzensulfonater) Fosfor*/ ** Nanomateriale/partiklar*** Perfluorinerade och polyfluorinerade alkylerad föreningar (PFAS) Methyldibromoglutaro nitrile (MG) Nitromusker och polycykliska muskföreningar Ämnen som anses vara potentiellt hormonstörande i kategori 1 eller 2 enligt officiella listor inom EU. EUs rapport om hormonstörande ämnen finns att läsa i sin helhet på http://ec.europa.eu/envi ronment/endocrine/doc uments/final_report_20 07.pdf (bilaga L, sida 238 och framåt) Ämnen som har evaluerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumulable and toxic, http://esis.jrc.ec.europa. eu/index.php?PGM=pb t) eller vPvB (very persistent and very bioaccumulable), i enlighet med kriterierna i bilaga XIII i REACH. Ämnen som värderas som ”Substances of very high concern”, som finns på kandidatlistan: http://echa.europa.eu/c hem_data/candidate_lis t_en.asp. 43 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 maximalt sammanlagt innehåll på upp till 0,06% EDTA och fosfonater. **Med nanomaterial/partiklar menas: […] K7 K8 K9 a) Preservatives that can be found in the product or in ingredients must not be bioaccumulating. Preservatives are considered biodegradable if BCF < 500 or logKow < 4.0. If both BCF and logKow values are available, the highest recorded BCF value shall be used. […] Färgämnen, som ingår i produkt eller i ingående ämnen, får inte vara bioackumulerbara. Färgämnen anses inte vara bioackumulerbara om BCF < 500 eller logKow < 4,0. Om det finns upplysningar om både BCF och logKow , ska värden för högst uppmätta BCF användas. Även färgämnen godkända för livsmedel kan accepteras. Parfym får inte ingå i professionella produkter. Med produkter till professionellt bruk menas K7 K8 K9 * Fasta tvålprodukter (såsom t.ex. sæbespåner/tvålflingor/såpe spon) kan ingå med ett maximalt sammanlagt innehåll på upp till 0,06% EDTA och fosfonater. **Observera att produkter som ska säljas i Norge ska då också märkas med ”UTEN FOSFAT”. ***Med nanomaterial/partiklar menas: […] a) Preservatives that can be found in the product or in ingredients must not be bioaccumulating. Preservatives are considered bioaccumulable if BCF < 500 or logKow < 4.0. If both BCF and logKow values are available, the highest recorded BCF value shall be used. […] (fel i engelsk version) Färgämnen, som ingår i produkt eller i ingående ämnen, får inte vara bioackumulerbara. Färgämnen anses inte vara bioackumulerbara om BCF < 500 eller logKow < 4,0. Om det finns upplysningar om både BCF och logKow , ska värden för högst uppmätta BCF användas. Även färgämnen godkända för livsmedel accepteras. Parfym får inte ingå i professionella sprayprodukter. Med produkter till 44 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 här produkter som marknadsförs till användning i professionella sammanhang, såsom institutioner, storkök, restaurang samt inom offentlig sektor. För produkter som säljs till både proffs och konsument så räknas produkten som en proffsprodukt om andelen som säljs till proffs är 80% eller högre. Vid tveksamheter om produkten är en professionell eller konsumentprodukt kan Miljömärkningen kräva in dokumentation som stärker var produkten ska säljas. K10 Kravet omfattar samtliga parfymämnen, även parfymämnen i växtextrakt a) De ingående ämnen som tillsätts i slutprodukten som en parfym ska vara producerade och/eller hanterade i enlighet med International Fragrance Association’s (IFRA’s) riktlinjer. Producenten ska följa de angivna kraven som finns i IFRA-standarden angående förbud, begränsad användning och specificerade renhetskriterier för material. professionellt bruk menas här produkter som marknadsförs till användning i professionella sammanhang, såsom institutioner, storkök, restaurang samt inom offentlig sektor. För produkter som säljs till både proffs och konsument så räknas produkten som en proffsprodukt om andelen som säljs till proffs är 80% eller högre. Vid tveksamheter om produkten är en professionell eller konsumentprodukt kan Miljömärkningen kräva in dokumentation som stärker var produkten ska säljas. - Flyttades till det andra parfymkarvet (K9), kravet i sig står som det var. b) Parfymämnen som omfattas av krav om deklarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se 45 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 även bilaga 7) får inte ingå i halter > 100 ppm (>0,010 %) per ämne (gäller ej sprayprodukter, se krav d). c) Parfymämnen som klassificeras som H317/R43 och/eller H334/R42 får inte ingå i halter > 100 ppm (>0,010 %) per ämne (gäller ej sprayprodukter, se krav d). d) Sprayer: Parfymämnen som omfattas av krav om deklarering i Tvättoch rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se även bilaga 7) och/ eller klassidiceras med H317/R43 och/eller H334/R42 får inte ingå i halter > 50 ppm* (>0,0050 %) per ämne *I refiller till sprayprodukter kan varje ovan nämnd förening ingå i koncentrationer upp till 0,050 vikts% (500 ppm), förutsatt att angiven spädning ger en koncentration i den färdigförtunnade produkten under 0,0050 vikts% (50 ppm). K11 K12 Fosfor får inte ingå i slutprodukten eller finnas som aktivt tillsatta ämnen i råvarorna Detta krav omfattar total mängd ämnen som innehåller fosfor, räknat som P. a) Produkter med - flyttat till K6 Inget krav, men 46 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 mikroorganismer kan endast svanenmärkas om de är koncentrade sanitetsprodukter, som ska spädas i vatten och avsedda för professionellt bruk b) Endast mikroorganismer som uppfyller följande kan ingå i rengöringsmedel: c) […]Colony formin units (CFU) > 1,0 x 104 mikroorganismer per ml brukslösning d) Produkterna ska på etikett/produktblad eller i annat marknadsmaterial tydligt visa att produkten innehåller mikroorganismer. e) Produkter innehållande mikroorganismer ska ha en visad rengörande effekt utöver det generella rengöringstestet i K17 eller K18. mikroorganismer är förbjudna i produktgruppavgränsning tills undersökning om dem är färdig […] K13 Ämnen som är klassificerade som miljöfarliga får endast ingå i begränsade mängder i produkten enligt nedanstående. Användningen av ämnen som är giftiga för vattenmiljön och inte är lätt nedbrytbara i vattenmiljö, dvs ämnen med riskfraserna R50/53 (H410), R51/53 (H411) och R52/53 (H412) begränsas enligt följande: Krav: FV = 100 *C R50/53 K11 Användningen av ämnen som är klassificerade med någon av faroangivelserna H410, H411 eller H412 eller riskfraserna R50/53, R51/53 och eller R52/53 begränsas enligt följande: Krav: FV<GV FV = 100 *C H410 + 10* C H411 + C H412 i gram / liter brukslösning eller FV = 100 *C R50/53 + 10* C R51/53 + C R52/53 i 47 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 + 10* C R51/53 + C R52/53 i gram / liter brukslösning eller Krav: FV = 100 *C H410 + 10* C H411 + C H412 i gram / liter brukslösning […] K14 […] K11 TFkronisk = kronisk toxicitetsfaktor för ämne ”i”, i enlighet med DID-listan. […] K16 […]Note that all surfactants must degrade either aerobically or anaerobically in accordance with R16. […] Vi = Vikt av primäremballagekomponent (i) samt eventuella refiller i gram inklusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och liknande (gram). […] ti = Returtalet. Det vill säga det antal gånger som emballagekomponenten (i) återanvänds. t = 1 om emballaget inte återanvänds till samma funktion (engångsemballage). […] K21 K13 K19 gram / liter brukslösning […] Undantaget är tensider som är lätt nedbrytbara* och anaerobt nedbrytbara** och som är klassificerade med H412. * I henhold til DID-listen eller til testmetode nr. 301 A-F eller nr. 310 i OECD guidelines for testing of chemicals eller andre tilsvarende testmetoder. ** I henhold til DID-listen eller ISO 11734, ECOTOC nr 28 (juni 1988) eller tilsvarende testmetoder, hvor der opnås mindst 60 % nedbrydelighed under anaerobe forhold. […] TFkronisk = kronisk toxicitetsfaktor för ämne ”i”, i enlighet med DIDlistan. Om TFkronisk saknas kan TFakut användas. […] […]Note that all surfactants must degrade aerobically and anaerobically in accordance with R13. […] (fel i engelsk version) […] Vi = Vikt av primäremballage i gram inklusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och liknande + eventuella refiller (som sälgs per originalflaska) i gram inklusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och liknande. […] ti = Returtalet. Det vill säga 1+ det antal gånger som emballagekomponenten (i) 48 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Bilaga 3 […] Bilaga 3 återanvänds (genom sälg av refiller). […] Bort med följande: K5: Om produkten innehåller sensbiliserande konserveringsmedel, ange pHvärde på produkten:__________________ ___________________ Fosfonater Följande är tillsatta: Fosfor LAS Bilaga 4 […] Bilaga 4 Bort med följande: Fosfonater Följande är tillsatta: Fosfor LAS Bilaga 5 c Wash effectiveness –for glass and window cleaners […]Assessment of the product: Bilaga 5 c engelsk översättning rättades Bilaga 6 […] 7.1 a Med hjälp av ett 95%-igt konfidensintervall ska det kunna visas att testprodukten har en bättre eller likvärdig rengöringseffekt som referensprodukten How effective do you consider the test product’s ability to remove soil compared to the reference product?’ How do you consider the test product’s gentleness to the cleaned surface compared to the reference product?’ How effective do you consider the test product in comparison to the reference product? Bilaga 6 […]7.1 a Med hjälp av ett 95%-igt konfidensintervall ska det kunna visas att testprodukten har en bättre eller likvärdig rengöringseffekt som referensprodukten. Detta beräknas enligt följande formel: eller där 7.1 b EFFp EFFr[…] är mätosäkerheten (vid ett 95%-igt konfidensintervall). Sp = Standardavvikelsen för EEFp Sr= Standardavvikelsen för EFFr 49 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 31.01.2013 Formelen er baserad på 10 paralleller av testprodukten och 10 paralleller av referensprodukten. eller 7.1 b EFFp EFFr[…] 50 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 Datum Bilaga 1 Remiss av förslag till reviderade kriterier för Svanenmärkning av Rengöringsmedel Nordisk Miljömärkning ger er möjligheten att lämna synpunkter på vårt förslag till reviderade kriterier för Svanenmärkning av Rengöringsmedel version 5.0. Era synpunkter är viktiga när förslaget behandlas i de nationella miljömärkningsnämnderna samt den nordiska miljömärkningsnämnden. Era kommentarer bör vara skriftliga och tas tacksamt emot senast 31 augusti 2012. Vilka är de stora förändringarna i version 5.0? Ändrade gränsvärden för CDV (kritisk förtunningsvolym K15) och nedbrytbarhet (K14) samt övergång till endast kroniska data i CDV-beräkningen Nytt gränsvärde för VNF (Vikt-Nytta-Förhållande) gällande färdigförtunnade produkter Förbud mot fosfor (K11) Förbud mot parfymer i proffsprodukter (K9). På detta krav önskar vi specifika och välgrundade kommentarer angående eventuella undergrupper där ett behov finns av tillåtelse av små mängder parfym http://esis.jrc.ec.europa.eu/index.php?PGM=pbtÄndrad beräkning och gränsvärde för miljöfarliga ämnen (K13) Förbud mot bland annat ”substances of very high concern”, vPvB-ämnen samt PBTämnen (K6). Skärpta krav på allergener i sprayer (K5 och K10) Inkludering av proffsprodukter med mikroorganismer för sanitetsrengöringsprodukter (K12). På detta krav önskar vi kommentarer gällande gränsvärden, testmetoder och avgränsningen till sanitetsrengöringsmedel Effektivitetstesteten är uppdaterade. Användartester är endast för proffsprodukter, medan laboratorietest kan användas för både proffs och konsumentprodukter (K17 och K18). På dessa krav önskar vi kommentarer angående bilagorna och deras upplägg Nya/uppdaterade underkategorier, vilka återfinns i samtliga krav Kriterierna kan hämtas på: www.svanen.se/remissrengoringsmedel Dokumenten på vår hemsida är i PDF format och för att kunna öppna och läsa dessa behövs en programvara som heter Adobe Acrobat Reader. Denna programvara kan laddas hem via en länk på vår hemsida för kriteriedokument eller via Adobe´s hemsida: www.adobe.com. Programvaran är gratis. Skulle det uppstå problem med att få upp dokumenten, eller om ni ej har tillgång till internet, hör av er till undertecknad så sänder jag er dokumenten i pappersform eller per e-post. Vem kan lämna remissvar? Alla personer, företag och institutioner som är intresserade att vara med och utveckla miljömärkningskriterierna för Rengöringsmedel kan lämna synpunkter på förslaget. Vi ber er sprida information om remissen till de som kan tänkas vara berörda av förslaget. Hur kan remissvar lämnas? Ert remissvar vill vi helst få via hemsidorna eller e-post, men fax eller brev går också bra. 1 Nordisk Miljömärkning Rengöringsmedel 026/5.0 Datum Bilaga 1 Skicka svaren till någon av följande adresser: E-mail: remiss@svanen.se Brev: Miljömärkning Sverige AB, 118 80, Stockholm, Sverige Fax: 08-55 55 24 01 Tel: 08-55 55 24 00 Vi ser fram emot att ta del av dina kommentarer senast den 31 augusti 2012. Med vänliga hälsningar Nordisk Miljömärkning Pehr Hård Produktgruppsansvarig 2