Vägledning för att skriva akademiska texter (hemtentor)
vid Programmet i Biblioteks- och informationsvetenskap
Flera moment under utbildningen examineras genom hemtentor. Att
skriva akademiska texter är en färdighet man gradvis lär sig genom att
helt enkelt öva på det. I formella akademiska texter som exempelvis
hemtentor ställs det höga krav på god språkföring och korrekt användning
av formalia. Denna vägledning är ett stöd i det akademiska skrivandet på
programmet. Här finns förväntningarna lärarna på programmet har på de
formella aspekterna av hemtentor.
Detta dokument har sammanställts av Ingrid Schild. Om något är oklart
gå det bra att kontakta henne ingrid.schild@soc.umu.se.
1. Teckensnitt, teckenstorlek och radavstånd
•
•
•
Använd något av de vanliga teckensnitten, exempelvis: Times New
Roman, Cambria, Calibri, Verdana, Tahoma, Georgia, Garamond Teckenstorlek 12 punkter (utom i blockcitat och fotnoter som ska
vara i 10 pt, se nedan).
1.5 punkters radavstånd i huvudtexten.
2. Format på styckeindelning
Texter delas i stycken för att göra dem lättare att läsa. Det finns två sätt
att göra styckeindelning: indragsmetoden och blankradsmetoden. Det
viktiga är att man är konsekvent i hur man gör styckeindelningen i en och
samma text.
I blankradsmetoden gör man en blank (tom) rad mellan två stycken.
Indragsmetoden innebär att man byter rad vid nytt stycke, men man har
ingen blankrad mellan styckena. Istället börjar man en liten bit in på nästa
rad. Båda är helt okej att använda. Du får dock inte blanda dem i en och
samma text, utan välj en av dem.
3. Längd på stycken
Använd nytt stycke där fokus i texten ändras. Stycken ska vara lagom
långa.
• Undvika att ha stycken som enbart består av en mening. Ett stycke
skall ha minst två meningar.
• Stycken bör inte vara längre än en sida.
1 4. Att referera till tryckta och elektroniska källor
I akademiska texter lånar man oftast idéer, insikter, påståenden och
”fakta” från tryckta eller elektroniska källor. När man använder andras
idéer, insikter, påståenden och ”fakta” i sin egen text är det viktigt att
man visar varifrån man har hämtat informationen genom att referera till
källan. Då kan läsaren själv hitta den ursprungliga källan.
Det finns olika standards för hur man formaterar källhänvisningar i
akademiska texter. Det är viktigt att man i en och samma text håller sig
till ett av standardformaten och inte blandar dem. Bland de vanligaste
formaten för källhänvisningar är Harvardsystemet (”Harvard referencing
style”) där man skriver författarens namn och källans publiceringsår i
parantes i huvudtexten.
•
•
Harvardsystemet (”Harvard referencing style”) är den standard som
du rekommenderas använda i programmet
Borås Högskolebibliotek har översatt och utvecklat en mycket bra
och lättanvänd guide till Harvardsystemet där exempel för en rad
olika källtyper tas upp. Nedan finns länkar till den förkortade
webbversionen samt den fullständiga guiden:
o http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-tillharvardsystemet/ o http://bada.hb.se/bitstream/2320/12297/3/Harvard_version9.
2_publicerad.pdf
Hur specifik din källhänvisning behöver vara (dvs. om du behöver uppge
sida eller kapitel i källan) beror på hur specifik informationen är i relation
till källan. Om informationen som du använder är specifik för en sida ur
källan ska du uppge sidnumret/-numren; är den specifik för ett kapitel ur
källan ska du uppge kapitlet; är den generell för hela källan räcker det
med bara författare och år.
Du behöver inte uppge en referens för vedertagen kunskap. Exempelvis
behöver du inte uppge kursböckerna som referens för den kunskapen du
har ”i huvudet”. Ett påståeende om att ”jorden är rund” behöver således
ingen källhänvisning medan ett påståeende om att ”Aristoteles ansåg
jorden vara rund” bör ha en källhänvisning.
Samtliga källor som du refererar till i din text ska återfinnas i
referenslistan i slutet av din text. Referenslistan ska enbart bestå av de
texter som du faktiskt nämner i din text.
5. Att citera
Ibland vill man citera en källa ordagrant. Längden på citeringar kan
variera alltifrån ett ord till ett kortare stycke. Citeringar kan vara bra för
2 att framhäva eller illustrera en punkt du vill göra i din text. Citera dock
inte för mycket ur andras arbeten.
6 Citatets språk
Om citatet är på ett annat språk än svenska är det bäst – om det är ett
kort citat – att översätta det till svenska så att citatet passar in i din övrig
text. Det bör gå fram i en fotnot eller i parantes efter citatet att citatet har
översatts från det ursprungliga språket. Exempelvis kan man skriva i
fotnoten eller i parantes efter citatet: ”översatt från den ursprungliga
engelskan av författaren”. Man kan även skriva ut citatet i sitt
ursprungliga språk i fotnoten.
Om citatet på ett annat språk än svenska är ett längre citat kan det med
fördel reproduceras i din text i sitt ursprungliga språk.
7. Att formatera citeringar
För att illustrera formatering av citat använder jag här exempel från ett
teoretisk kapitel ur min avhandling (Schild, I. (1997) The Politics of
International Collaboration in Polar Research. D.Phil. Thesis, University of
Sussex). Även om exemplen är på engelska och lite komplexa, gäller
samma formateringsreglar även i svenska texter.
7.1. Kortare citat
Citat behöver inte kursiveras. Man visar att det är ett citat genom att ha
citationstecken ’…’ eller ”…” runt den citerade texten. Kortare citat
(ungefär två radar eller mindre) skrivs in i den löpande texten. Citatet ska
passa grammatisk in i den löpande texten. Om den inte passar in
grammatisk i den löpande texten, skriver man om citatet eller lägger till
ord med hjälp av […], så att den passar (se nedan).
Exempel på kortare citat
Cetina (1981a) used the concept of ‘tinkering’ to describe the actual activity that takes place
in a laboratory and leads to scientific results. She found that exploiting what is at hand in
the laboratory, ‘making-do’, constituted an important strategy for scientists in their efforts of
‘producing and reproducing some kind of workable object which successfully meets the
purpose they have temporarily settled on’ (p.34). 7.2. Blockcitat
För citat som är längre än ungefär två radar använder man blockcitat.
Blockcitat innebär:
3 •
•
•
•
•
Att man börjar citatet på en ny rad
Att den egna texten som tar till efter citatet börjar på en ny rad
Att man har ett lite större mellanrum förre och efter citatet än i ett
vanligt radavstånd
Indragen vänstermarginal (och högermarginal om man vill) för den
citerade texten
Mindre font (10pt) för den citerade texten.
Exempel på blockcitat
Strauss implies that the distinction between work and other forms of action lies in the
exertion of effort which work entails. For example, after citing a dictionary definition of
work, Strauss makes the following comment:
To ‘exertion of effort’, one might wish to emphasize the output of energy involved in work even to the extent
of exhaustion; also the time that work consumes, whether a great amount or relatively little for ‘something to
be made or done’.
(Strauss 1993 p.82)
In other words, whilst work and nonwork activities are distinguishable, they are not
dichotomous; such a dichotomy would only serve to ‘block a deeper understanding of the
relationships between work and other forms of action’ (Strauss 1993 p.95).
7.3. […] eller [---] när man utelämnar ord eller text från ett citat
Oberoende om citatet är långt eller kort vill man ibland utelämna ord eller
textdelar från den text som man vill citera. Då är det viktigt att du visar
att du har utelämnat delar av den ursprungliga texten ur citatet. Detta gör
man genom att använda tre prickar i hakparanteser […] om man
utelämnar ett eller flera ord inom samma mening, och [---] om man
utelämnar flera stycken. […] och [---] visar att man har utelämnat text
från citatet.
Exempel på utelämnad text från ett blockcitat
Experiments [...] go wrong all the time. To successfully engineer an association of disparate cultural elements
is, then, a nontrivial achievement that can itself be taken as the explanation of a degree of closure in scientific
practice, of a limit where practice can rest (temporarily at least). […]. The production of instruments, facts,
phenomena, and interpretations in the laboratory is precisely the hard, uncertain, and creative work of bringing
together [...] disparate cultural elements .
(Pickering 1992 p.9)
7.4. Att justera citatet med hjälp av […] så att läsaren förstår det
Oberoende om citatet är långt eller kort måste man ibland skriva om
citatet lite så att dess mening blir tydlig för läsaren. Det kan handla om
att anpassa citatet så att det passar grammatiskt in i den löpande texten.
Eller det kan handla om att lägga till ett eller flera ord i citatet så att
citatets mening blir tydlig för läsaren. I dessa fall använder man
4 fyrkantiga parantes [...] runt den text som har gjorts om eller lagts till av
dig, författaren. Då vet läsaren att all text inom de fyrkantiga parantes
inte är den citerade författarens ord utan är dina (författarens) ord.
Exempel på att man kan göra om eller lägga till text i ett citat med hjälp
av […]:
Pickering (1992) conceives these resources as constituting the ‘culture’ that scientists draw
upon to do their work: ‘[culture] encompasses all of the resources, many of them humble and
mundane, that scientists deploy and transform in their practice’; such resources may be
material, social or conceptual in nature (pp.3,8).
…
However, Star (especially 1991a) takes issue with the undemocratic implications of Latour’s
maxim to ‘follow scientists’: ‘the political order described in actor network theory [...] [is]
warlike, competitive, and biased toward the point of view of the victors (or the
management)’ (p.33).
…
This echoes Pickering’s observation ‘that the achievement of intended associations [between
disparate cultural elements] is a nontrivial accomplishment’ (1992 p.12).
7.5. Visa om kursivering är tagen från den ursprungliga texten
eller har lagts till av författaren
Det är bra att indikera om eventuellt kursiverad text i ett citat är din
(författarens) kursivering eller om den ursprungliga citerade texten var
kursiverad.
Exempel på detta i ett blockcitat:
(1) the course of any experienced phenomenon as it evolves over time (an engineering project, a chronic
illness, dying, a social revolution [...]) and (2) the actions and interactions contributing to its evolution.
That is, phenomena do not just automatically unfold nor are they straightforwardly determined by social,
economic, political, cultural, or other circumstances; rather, they are in part shaped by the interactions of
concerned actors.
(Strauss 1993 pp.53-54, italics in original)
8. Får man citera eller referera till en källa som man inte själv har
tillgång till?
Ibland har man inte tillgång till den källan man vill referera till, utan man
har bara tillgång till den genom en annan källa som refererar till den
källan man vill referera till. I dessa fall får man citera eller referera till den
refererade källan, men det måsta vara tydligt att du inte har gått till den
ursprungliga källan utan att du har hämtat den från en annan källa. Det
5 måste vara tydligt var du har hämtat källan från. Harvardmallen har
specifik exempel på hur detta skall se ut på svenska.
Exemplen när man citerar en källa genom en annan källa:
Goffman cites work suggesting that professional groups, perhaps especially scientists,
unconsciously assume ‘a cant or pose’ in response to an impulse ‘to show the world a better
or idealized aspect of [the profession]’ (Goffman 1959 p.44, quotes Cooley 1922 pp.35253).
…
A further indication of how Strauss perceives work is provided by a quotation he has chosen
to head a chapter on ‘Work and the Intersection of Forms of Action’:
There is something about constraints that distinguishes work. [...]. The work part comes in when you have
to operate under constraints, apply effort. [...] Something you have to make yourself do, even if you love it.
(Leigh Star (personal communication), quoted in Strauss 1993 p.81)
9. Att använda ibid. eller ibid.
Istället för att upprepa namnet på en författare som man just refererat till
kan man använda ibid. (eller ibid.). Det är en förkortning för det latinska
ordet ibidem som betyder ”det samma”.
Exemplen på användning av ibid.
A study which applies the concept of ‘emotional labor’ to describe the work of flight
attendants, defines it as:
the management of feeling to create a publicly observable facial and bodily display […]. This labor requires one
to induce or suppress feeling in order to sustain the outward countenance that produces the proper state of mind
in others. […]. [It] calls for a coordination of mind and feeling [...].
(Hochschild 1983 p.7)
In an employment context, these acts have ‘exchange value’, whilst in a private context, they
have ‘use value’ (ibid.). With its emphasis on …
…
According to Strauss, projects share properties ‘such as a goal [which may alter over the
course of the project], a temporal flow, assembling and maintaining resources, a number of
necessary tasks, and a termination’ (1988 p.165). Yet they differ in ‘difficulty, scope,
specificity or number of goals, and degree of consensus on the goals, [...] structural context’.
A project may be a one-off, or may be one of a series (ibid.). Projects evolve over time and
have ‘narrative histories’ (p.163).
6 10. Plagiat
Det är viktigt att du inte skriver av en bok eller annan publicerad text
(inkl. texter publicerat på internet) utan att visa att det är ett citat och
utan att uppge korrekt källa. Att skriva av texter som inte är författade av
dig själv, utan att uppge källan, är plagiat och räknas som vetenskaplig
fusk.
11. Fotnoter
Fotnoter kan med fördel användas för att förtydliggöra, fördjupa eller
exemplifiera en poäng man vill göra. Märk att fotnotssiffran står efter
eventuell punkt, komma, semikolon.
Exemplen på användning av fotnoter för att fördjupa en poäng:
In other words, whilst work and nonwork activities are distinguishable, they are not
dichotomous; such a dichotomy would only serve to ‘block a deeper understanding of the
relationships between work and other forms of action’ (Strauss 1993 p.95). And it is these
relationships that help us understand the nature of work.1 There are…
…
Strauss’s perception of the role of interaction in the carrying out of work is clarified and
operationalized by a key concept, that of trajectory. By serving as an ‘ordering concept’,
the notion of trajectory provides a vehicle for analysing the processes of work, interaction,
the links between them, and their outcomes.1 Although not concerned with…
12. Rubricering
Använd gärna underrubriker i en text. Underrubriker hjälper läsaren att se
strukturen i texten. Rubriker ska spegla innehållet i den kommande
texten. Rubriker på samma nivå ska ha samma format.
13. Utländska ord
Utländska ord kursiveras.
14. Språkliga tips
Hemtentor ska skrivas med ett korrekt språk.
• Använd inte muntligt språk. Några vanliga exempel på muntliga
uttryck som inte ska användas i en formell akademisk text är:
”utav”, ”dom”, ”fast även”.
• Skriv i hela meningar. En fullständig mening har alltid ett verb och
kan stå för sig själv.
• Var konsekvent i vilket tempus du skriver i.
7 •
•
Använd korrekt interpunktion. Om du är osäker när det ska vara
punkt, komma, semikolon osv. slå upp detta i en skrivhandbok.
Undvika förkortningar (bl.a., mm) i en formell akademisk text.
15. Innehållsmässiga punkter
Innehåll och struktur går hand i hand i en god text. Det är minst lika
viktigt att fundera på hur du ska strukturera/disponera din text som det är
att fundera över innehållet.
Texten ska vara tydlig strukturerad så att läsaren kan följa din tankegång.
Passande underrubriker och styckesindelning hjälper till här. Korta texter
(exempelvis på 1 eller 1,5 sidor behöver inte underrubriker). En god text
präglas av en logisk följd som är lätt för läsaren att uppfatta.
Följ instruktionerna när det gäller textens längd. Vanligtvis anges den
förväntande omfattningen av hemtentan i antal sidor eller antal ord. Den
angivna omfattningen brukar inte inkludera referenslista eller fotnoter.
Det är upp till dig att bestämma vilket innehåll/material kommer att
besvara tentamensfrågan bäst. Bedömningskriterierna kan vara till hjälp.
Se till att du besvarar hela frågan som ställs. Det kan vara en god idé att
introducera ditt svar genom att berätta för läsaren hur du tolkar frågan,
särskilt om frågan kan tolkas på olika sätt.
Följande egenskaper är ofta meriterande i ett hemtenta svar:
• Att man har besvarat hela frågan
• Att svaret anknytas till litteraturen och lyckas förmedla en förståelse
av den litteratur/de begrepp som är relevanta för den fråga det
gäller
• Väl underbyggda slutsatser som är kopplade till frågan.
• Att svaret är tydligt vad gäller saklighet, struktur och språk.
• För VG betyget krävs oftast självständighet i reflektion i relation till
den läste litteraturen
Förståelse av kurslitteraturen är ofta det som examineras. Du får gärna
exemplifiera, argumentera och reflektera med hjälp av annan litteratur
eller andra typer av källor/exempel utöver själva kurslitteraturen.
16. Innan du skickar in hemtentor
Hemtentor skickas in som pdf filer via ”Dropbox”/”Inlämningsmapp” i
Cambro. Om man lämnar in sin hemtenta efter den angivna fristen kan
man inte få betyget VG.
Kom ihåg följande innan du skickar in din hemtentamen:
• Ha ett sidhuvud med följande information: ditt namn, information
om vad det är för dokument – exempelvis "Hemtentamen Moment
8 •
•
•
•
•
1", vilket termin momentet gäller samt dagens datum. På detta sätt
kommer denna information finnas på varje sida i dokumentet
Se till att det är tydligt vilken fråga det gäller
Kolla genom språket
Glöm inte sidnumrering
Se till att du hänvisat till andras arbeten där det är befogat
Se till att din referenslista inkluderar alla källor som refereras till i
texten och är korrekt formaterad enligt vedertagen ”standard”
9