Medier och minnen Marie Cronqvist KOM, LU José van Dijck’s (2007) ”rescue-my-past-operation” från skokartong till hårddisk… • Det praktiska problemet – ”a mess of objects in need of systematic sorting and filing” • Det teoretiska problemet – ”concerns about the relation between material objects and autobiographical memory” Inte enbart en fråga om det digitala…? ”Digitization only partly reveals the complex interconnections between mind, technology, and culture”. van Dijck 2007 ”The tension between the traces of the past versus the contingencies of the present in the production of memory is even more profound with the onset of the digital media. This is because of the ways in which digital networks simultaneously enable a massively increased availability of all-things-past (which Chris Anderson calls ’the long tail’) and the heightened connectivity of, and in, the present.” Hoskins 2010 Är digital glömska omöjlig? Digitala teknologier verkar förändra minnet genom att motverka/utmana traditionell minneshantering, vilken tidigare i så stor utsträckning har gått ut på att glömma, sortera bort, förtränga. Mayer-Schönberger (2007) Varför har minne blivit intressant för mediestudier? • Interdisciplinärt • Multidisciplinärt • Transdisciplinärt • Odisciplinärt Medier och minnen – några tänkbara ingångar 1. Kulturhistoria: medierade minnen, medier som minnen 2. Teknikhistoria: medier som minnesteknologier/ minnesmaskiner 3. Mediearkeologi: mediearkiv 4. Journalistikforskning: journalistik som vittne och terapeut 5. Minnesforskning: medier och historia/historieskrivning 1. Kulturhistorisk ingång • Fokus på mediala processer genom vilka kulturella minnen skapas och omskapas • Medierade minnen – medierande minnen – souvenirer, vykort, fotografier etc – från ”the mediation of memory” till ”mediated memories” 2. Teknikhistorisk ingång • Medier som minnesteknologier/ minnesmaskiner (mnemoniska hjälpmedel, penna, kamera, mobiltelefon, lifelogs…) • Problem: informationsbrist/ informationsöverflöd 3. Mediearkeologisk ingång – mediearkiv (Wolfgang Ernst) • W. Ernst, Das Gesetz des Gedächtnisses (2007), Digital memory and the archive (2013) ”Formerly, we saw a museum like crystallization of temporal objects transforming into flow. Demonstrating recycling instead of finality, the length of storage is becoming increasingly more shortterm. ROM (long-term read-only memory) is challenged by RAM, by random access. Final storage transforms into interim storage”. (Ernst 2010) 4. Journalistikforskning: medier som vittnen och terapeuter • ”the first rough draft of history” • vittnesjournalistik och mediehändelser – News in Public Memory (Volkmer 2006) – Media Events (Dayan & Katz 1992) • journalistik och minne/sorg – Journalism after September 11 (Zelizer & Allan 2002) – Journalism in a Culture of Grief (Kitch & Hume 2008) ”I suppose, in the end, we journalists try or should try - to be the first impartial witnesses of history. If we have any reason for our existence, the least must be our ability to report history as it happens so that no one can say: 'We didn't know - no one told us.’ Robert Fisk 2005 5. Minnesforskning: medier och kollektiva minnen (Erll & Rigney 2012) • Från ”cultural memory” till ”cultural remembering” • Från ”sites of memory” (Nora) till ”memorial dynamics” • How Societies Remember (Connerton 1989) – ”cognitive mode” Vs ”performative mode” • Medier som agendasättare för minnen i offentligheten • Remediering – ”remedieringens dubbla logik” (Bolter & Grusin 1999) Immedialitet och hypermedialitet Minnesstudiernas ”tredje våg” (Garde-Hansen 2011) • Efter första (Bergson, Halbwachs, Ricoeur, Nora, le Goff m fl) • …och andra (Lowenthal, Connerton, Huyssen, Hirsch m fl) • …så kommer mediestudiernas bidrag – – – – – – Alison Landsberg: ”prosthetic memory” Andrew Hoskins: ”new memory” José van Dijck: ”mediated memory” Jan Assman: ”liquid memory” John Sutton: ”connectionist memory” Christian Pentzold: ”global memory” Mot en upplösning av begreppen ”kollektivt minne” resp ”massmedier”? ”Collec(ve memory and mass media as founda(onal forms for their respec(ve disciplines are both undermined by the new con(ngencies and complexi(es of connec(vity.” Hoskins Minneshunger och crowdsourcing Pentzold: ”global memory” (2009) Digital historia, digital historieskrivning ”the Internet allows historians to speak to vastly more people in widely dispersed places” Cohen & Rosenzweig (2006) men: Internet tillåter också många fler människor att diskutera, tolka och skriva historia utan inblandning av professionella historiker! Vad sker på följande sajter? • http://www.euscreen.eu/ • http://www.europeana1914-1918.eu/en • http://playitagainproject.org/