Lärandemål
Efter föreläsningen ska du kunna:
•
Redogöra för de huvudsakliga typerna av vävnad:
o
Epitelvävnad
o
Stödjevävnad (inkl. bindväv, brosk och fettväv)
o
Ben- och muskelvävnad
o
Nervvävnad
o
Flytande vävnad
•
Förklara hur vävnader är uppbyggda och var de förekommer
•
Förstå hur olika vävnader samverkar för att bilda organ
Vävnader och vätskerum
•
Vävnadsvätska är en del av extracellulärvätskan (ECF)
•
ICF: Intracellulär vätska
•
ECF: Extracellulär vätska
•
ISF: Interstitiell vätska – vätska mellan cellerna
Cellens yta och funktioner
Specialiserade ytor på den apikala delen av cellen:
•
Mikrovilli – ökar ytan för absorption
•
Cilier – förmedlar transport av material
•
Stereocilier – finns i vissa sensoriska system
Dessa strukturer är avgörande för cellens funktion.
Cellskelettets komponenter
•
Aktinfilament – strukturellt stöd, involverade i rörelse
•
Mikrotubuli – transport av organeller och vesiklar
Cytokrin frisättning
•
Celler kan överföra molekyler direkt till varandra
•
Exempel:
o
Melanin bildas i melanocyter och överförs via melanosomer till
keratinocyter där det skyddar cellkärnans DNA mot UV-skador.
Exempel på vävnader och celltyper
•
Langerhanska öar: Betaceller producerar insulin som transporteras till målorgan
som fett- och muskelceller.
Bindväv och fettväv
•
Finns nästan överallt runt kroppsstrukturer som kärl, nerver, muskler och organ.
•
Fettväv består av fettceller (adipocyter) och har flera utseenden beroende på
fixeringsmetod:
1. Fettceller i bindväv
2. Fettceller med centralt lagrad fett och perifera kärnor
3. Osmiumfixerad vävnad där fettet färgas mörkt
Brosk
•
En form av stödjevävnad med specifika egenskaper (presenteras utförligare
senare)