(Gilligan)
Auktoritär - Avvisande, icke-responsiv som också är krävande och
kontrollerande. Det finns en maktobalans, det är den vuxna som
bestämmer regler utan förhandling. Detta barnet kan ha svårt
med jämna relationer i framtiden, bli rebellisk mot reglerna, eller
ha svårt att fungera utan ett tydligt regelsystem.
Auktoriativ - En accepterande , responsiv och varm förälder, som
också är krävande och kontrollerande. Innebär kärlek,
ömsesidighet, tvåvägskommunikation (förhandlar med barnet)
och vägledande. Den optimala av de fyra fostransstilar. Lagom
nivå av allt.
made for free at coggle.it
Eftergiven/ slapphänt - Att föräldern ger barnet mycket kärlek men
inget kontrollutövande. Berömmer barnet oavsett beteende och
har en kravlös filosofi. Kan leda till att barnet kan bli bufflig mot
andra och gå över andras gränser, vilket kan göra att barnet får
det svårt socialt.
Könens moraliska principer olika grund (Gilligan)
Flickor: omsorgs- och lyhördhetsprinciper
Pojkar: rättvise- och rättighetsprinciper
Kognitiv utvecklingsteori
Oengagerad - Att föräldern inte ger barnet kärlek och inte
försöker ha kontroll över barnet, leder till att barnet känner sig
försummat.
Könsidentitet (labeling) (2 år) Kan förstå och använda
könsidentiteter. Fokuserar nästan bara på yttre attribut som kjolar
t.ex
Kritik:
Två sorters moral finns hos både män och kvinnor
Moraliska principer är olika i olika kulturer
Fiktiva berättelser kanske inte skildrar det man verkligen gör
Könsstabilitet (3-4 år) Barn förstår att deras kön är stabilt över tid
och inte förändras bara för att de växer upp.
Könskonstans (6 år) Barn förstår att deras kön är konstant,
oavsett hur de beter sig, vad de har på sig eller hur de ser ut.
Anknytningsfas 4: målkorrigerat partnerskap
Förstår att anknytningspersonen har känslor och behov.
Förstår att anknyntningspersonens behov & de egna skiljer sig
Stadie 1: Konsekvensorientering. Motiverar man sin åsikt på ett
primitivt och planerande vis. “Nej det var inte rätt för att om man
stjäl hamnar man i fängelse”.
Stimuli - respons. Belöning, straff.
Inlärningsteori/ modellinlärning
Drar slutsatser om vad som styr anknytningspersonens mål och
beteenden
Försöker påverka anknytningspersonens mål och beteende,
förhandlar
Finns i ett schema med fyra olika fostransstilar och fyra olika
kategorier, varje fostransstil har två av fyra. 2 Dimensioner som
tsm i rätt dos ger självständighet är det viktiga.
Modeller tas efter - utan vetskap. Barn lär sig sociala koder
genom att imitera och observera vuxna och jämnåriga. Detta gör
man för att lära sig de sociala normer och hur man ska reagera
på olika situationer.
Heintz dilemmat är ett test där man berättar en historia om en
man som stjäl medicin till sin cancersjuka fru för att han inte har
råd att köpa den. Det som testas i Heinz dilemmat är
prekonventionell moral, dvs moraltänkande där man utgår från sig
själv. Detta görs i 5-10 års åldern.
Fostransstilar/ föräldraskapsmodell (Baumrind)
Genusutveckling
Kognitiv schemateori
Stadie 2: Instrumentell orientering. Görs en moralisk
bedömningen utifrån konsekvenserna och hur de påverkar
personens behov. “Ja det var rätt att stjäla medicinen för frun
kommer kunna bli frisk när hon får medicinen.”
Nivå 1: Prekonventionell moral (5-10 år). Självcentrerad moral
Moralutveckling
Kulturellt betingade genusscheman - registrerar barn och vuxna
av samma kön
Kohlberg - (historien om Heinz)
Nivå 2: Konventionell moral (start 10/12 år - : ) Gruppcentrerad
moral
Vissa barn är genusaschematiska?
Stadie 3: Duktig pojke/flicka orientering. Fokus ligger på att bli
accepterad och omtyckt av andra genom att vara snäll och
uppfylla förväntningar. Moraliska beslut grundas i relationer och
viljan att undvika andras ogillande. "Man ska inte skvallra på en
kompis eftersom det inte är snällt och kan skada vänskapen".
Kritik av Kohlberg - utgick från män/pojkar
(Damon & Hart) forskade kring självet och självbilden. De gjorde
en tabell som beskriver barnets beskrivning av sig själv och vad
de betonar olika år. (Fysiska, aktivitets-mässiga, sociala,
psykologiska)
Främlingsrädsla avtar - sällskaplighet ökar
Självbild
Moralteorier
Piaget (moraliskt resonerande)
Psykodynamisk (psykosexuell) teori
5 år: grammatisk grund, skämt, gåtor, 8000 ord
Färre situationer aktiverar anknytningssstemet (sjukdom, skada) mer utforskande möjligt
3 år: flerordssatser
Schaffers jämförelse: vad yngre beskriver
Enkla, överdrivna föreställningar om sig själva
Språkets utveckling
Piaget: Från kollektiva monologer (egocentric speech) till dialog
och social funktion
Piaget: Krävs tanke för att behärska språk -såg språk som en
sekundär funktion i barnets utveckling. Egocentriskt språk är
omogen form av språk som försvinner med tid.
Inkonsekventa separata beskrivningar - negativa egenskaper
svåra att integrera, syndabockar utses, ingen helhetssyn, ändrar
sin beskrivning - “det var han som gjorde det”
Absolut självbild. Fokuserar på sig själva (kan inte relatera
egenskaper till andras) - kan inte säga jag är busig men hen är
busigare
Språk elr tanke - vilket kmr först? Vad har språket för betydelse
för utvecklingen?
Vygotskij
Vygotskij: Språk och tanke är ihopsmälta. Språk är ett viktigt
redskap för tänkande. Han såg egocentriskt tal som ett mellanting
mellan yttre socialt språk och inre tyst tänkande, övergår till inre
tal - grunden för komplexa tankar o planering. Egocentriskt tal ett mentalt verktyg för att styra handlingar och utveckla tänkande.
Språk är avgörande för kognitiv utveckling.
Regelstyrd lek - Lekar som innehåller tydliga regler och ramar för
hur de ska leka. Beroende på ålder är det inte säkert att alla
regler följs. Exempel på detta är kurragömma.
Frontalkortex: kontroll
Vänster hemisfären: Språk
Självet-som offentligt. Skiljer inte på privata och offentliga
uppträden - pratar högt om sina låtsatskompisar medan man
leker, hör inte denna rösten i huvudet
Symbolisk lek - Lekar som innehåller symboliskt tänkande, t.ex.
rollek, fantasilek eller sociodramatisk lek. Den enklaste typen av
denna lek är att låtsasdricka ur ett glas.
Höger- och vänsterhänthet 90-10%
Cerebellum - balans och koordination
Retikulära aktiveringssystemet (RAS): vakenhet
Hjärnan
Språkets utveckling
Hippocampus: Minne & spatial orientering
Språk är en del av självutvecklingen
Amygdala: hantera emotioner och faror
Ex. på gammal destruktiv arbetsmodell - genom assimilation:
Personen försöker tolka nya erfarenheter så att de passar in i den
gamla modellen. "Den här personen är snäll nu, men hen
kommer nog att lämna mig senare, precis som alla andra."
Genom Ackommodation: Personen förändrar sin arbetsmodell för
att bättre spegla verkligheten - "Kanske finns det faktiskt
människor som är pålitliga och som vill vara nära mig."
Utveckling av anknytning (Bowlby)
Fas 1: Medfödd orientering mot människor (0-3 mån)
Fas 3: skiljer ut speciella personer, mer respons till dem.
Väldigt trygg bas och säker hamn (gummiband-beteende)
(0,5 - 3 år). Främlingsrädsla (8-10 mån)
Förstår att anknytningspersonen har känslor och behov. Förstår att
anknyntningspersonens behov & de egna skiljer sig. Försöker
påverka anknytningspersonens mål och beteende, förhandlar
Arbetsmodellerna blir allt mer sofistikerade då de projiceras på
nya relationer
Inre arbetsmodeller (Bowlby) självets byggstenar
(Säker hamn): När barnet är stressat eller rädd och söker
trygghet hos vårdgivaren
1. Lyhördhet elr ej för barnets signaler (rätt sorts svar på varje
invit)
2. Acceptans elr bortstötande - man ska visa acceptans för
barnets positiva och negativa känslor.
3. Samarbete elr inblandning (respekt för integritet - att vara
"med" snarare än "på")
4. Tillgänglighet elr ignorans - att vara psykiskt och fysiskt
närvarande i lagom mängd. Effektiva trösttekniker, social
stimulering, anpassning till barnet, frekvens och intensitet i
känslor
Lyhördhet i 4 dimensioner ger trygga barn (Ainsworth)
Omvårdnadsbeteende - Se till barnets bästa och se barnets
behov.
Anknytningens termer
Lektyper
Nativistisk: Medfödda universella hjärnmoduler - anlag för språk.
Exempel: Barn säger "Jag springde" även om de aldrig hört ngn
vuxen säga det
Fantasilek - T-ex "Golvet är lava". "Denna pinnen är ett svärd"
Lek
Kritik: Betonar socialt samspel så mke att biologisk faktor glöms
bort. Barn som växer upp i isolerade miljöer lär sig ändå språk!
“Teori” om social värld. Skapar förståelse för sig själv, andra och
relationer i nuet och framtiden. Tolkar anknytningspersonens
beteende och känslor och reglerar barnets eget
anknytningsbeteende.
Prosocialt beteende (hjälpande beteende som gynnar andra) empati och sympati, Theory of mind, vita lögner
Social förmåga & reglering
Självreglering
Klotterstadiet (2-3 år) Rörelseträning, streck och prickar, ritar först
och namnger sedan, (slumpmässig och misslyckad realism)
Ökad förmåga att uttrycka känslor
Teckningsutveckling (Golomb)
Informationsprocessmodell (Crick & Dodges
Smak
Social problemlösning (Crick och Dodge) = 6-stegscirkel
1. Notera sociala signaler
2. Tolkning av signaler
3. Formulera sociala mål
4. Problemlösningsstrategier
5. Bestämma reaktion
6. Utförande av handling
Föredrar sött, föredrar mänsklig mjölk vs ersättning
Hörsel
Social informationsbearbetning är den sociala processen att
notera sociala signaler, och hur man reagerar med hjälp av social
respons. Det finns sex stycken olika steg.
Realistiska objekt och barn (dricka)?
En sak får representera något annat (pinne blir svärd. Ger en
docka dricka)
Sociodramatisk rollek med andra, olika roller och en handling
som regisseras
Låtsaskompisar och att bli ngn annan - hanterar ensamhet,
konkret form för självreglering
Fantasin utvecklas
Att kopiera figurer - rita i 3D
Att lägga till en figur till en serie figurer
Spatiala
Verbala frågor (Vad är en jacka?)
Arbetsminne (Vilken har tagits bort?)
Piaget: Lek = träning på det man kan, mest assimilation
Speglar kognitiv utveckling
Lekens funktioner
Parallellek (till 6 år) kan ej integrera sitt eget och andras
perspektiv
Vygotskij: Lek = mentalt stödsystem, barn blir medvetna om
behov, utvecklar tänkande
Intelligens-test
4 Mån skillnad på eget språk och annat språk
Lek är alltid social
Anknytning är ett livsavgörande behov - separationer är skadliga
Känner igen sitt eget skrik. Familiarity får dem att sluta
Kan diskriminera ljud 6 mån. Färre vid 6 mån
Preoperationella stadiet
6-7 mån urskiljer musikrytmer, toner
"Strange situation" (Ainsworth)
Ytterligare funktioner: Problemlösning, kreativitet, hjärnutveckling
Syn
Informationsbearbetningsteori
Generella minne, script
Uppmärksamhet, att hämma impulser
Ser färg tidigt, föredrar blått och grönt
Anknytningsstilar (Ainsworth)
Kognitiva perspektiv
2-3 månader fokusera med syn
Planering: Leta efter gömda saker, kurra gömme
Kategorisering i en kategori - svårt med flera: Kan t.ex
kategorisera samma figurer för sig, men inte färgen också
(påminner om "Centrism" och "kategorisering i 1 dimension" från
Logisk Konstruktivism
Kan urskilja ansikten vid 6 månader. Färre apansikten vid 12
månader = avknoppning
(Otrygg ambivalent) En otrygg anknytningsstil. Utforskar lite,
ängslig trots närvarande förälder, svårtröstad vid återförening.
Kan ha dålig självkänsla, värdet finns utanför en själv, känner sig
inte behövd, tror att den behöver andra (Självupptagen)(-+).
Perception/uppfattning
Objekts form och storlek upplevs konstant från födsel ( De tror
inte att en penna är större bara för man håller den nära
Minne: Recognition, men ej recall förrän slutet av perioden
Episodiskt minne: scripts och autobiografiskt minne blir allt bättre
Grundaffekter
Djupseende utvecklas tidigt (2 mån) Eleonor Gibson VISUAL
CLIFF EXPERIEMENT (6-14 mån)
(Otrygg undvikande) Utforskarsystemet aktiverat, svag reaktion
när föräldern lämnar, svag reaktion vid återförening. Kan leda t att
de it känner att de behöver andra - klarar sig själv. (Avvisande)
(+-)
Visar mer mognad i lek än verklighet pga friheten att styra sin
verklighet
Erikson: Lek = del i psykosocial utveckling, att hantera svåra
situationer, få utlopp för känslor
Logisk k
Föredrar mönster och ansikten från födseln
(Trygg) Säker: Utforskar när föräldern är närvarande, och gråter
när hen går, tar emot tröst vid återföreningen.
Omvårdnadspersonen/ anknytningspersonen är en trygg bas och
en säker hamn. (Säker)(++)
Samarbetslek - När barn verkligen leker med varandra. Här
behärskar de fullt ut att leka med varandra, t.ex. att bygga ett helt
sandslott tillsammans.
Förskolebarn 2-6
Bra utvecklat från början (Modersmjölk 4 dgr)
Visar äckel vid bitter smak
Test för att avgöra vilken anknytningsstil barnet har och förmåga
att använda föräldern som en trygg bas och säker hamn i
situationen.
Realistiskt (6-:) Tredimensionellt, verkligt, ritar förgrund och
bakgrund (visuell realism)
Effortful control (att hämma impulser och ändra fokus)
Lukt
Associativ lek - Att barnen leker separat men kan interagera lite
grann med den de leker parallellt med. T.ex. att lägga en skopa
sand på det andra barnets hög för att sedan återgå till att leka
själv. Detta är ett mellansteg mellan parallell och samarbetslek.
Representerande, schematiskt (4-9 år) människor, djur, hus, bilar,
förenklat, huvudfotingar, tecknar det man vet (öra på kopp)
(Logisk realism)
Temperament
Känsel
Känner smärta tidigt - beröring utlöser reflexer
Anknytning bara EN aspekt av relationen till föräldern
Parallellek - När barn leker liknande lekar själva men nära
varandra. T.ex. två barn som båda gräver i en sandlåda. Detta
steget är innan de lär sig leka associativt eller aktivt tillsammans
med andra barn.
De som lättare reglerar känslor har lättare att visa sympati
Ökad förmåga att förstå känslor
Stöd från vuxna att prata om och reglera känslor
Anknytningsteorin (Ainsworth & Bowlby)
Olika stadier för social lek
Ensamlek
Interaktionistisk: Kombination av arv & miljö - t.ex
informationsbearbetningsteori & social konstruktivism. Barn
utvecklar språk via kommunikation med andra. Barn har medfödd
kapacitet för att lära sig språk, men det krävs socialt samspel för
att språket ska utvecklas helt. Språk och tänkande utvecklas
parallellt. Scaffolding: Vuxna hjälper barn genom anpassning av
språket itll deras nivå.
Kan föredra smak av moderns mat (inlärning)
Anknytning = varaktig inre representation av relationen till
föräldern inklusive en tendens att söka dennes närhet vid behov
av trygghet och beskydd
Rollek - t.ex Mamma, pappa, barn (fantasilek också?) Man tar sig
an olika roller, och skådespelar, och på det vis utvecklar sin
känslomässiga förståelse för hur olika roller kan påverkas av olika
sociala situationer.
Finmotorik: Knäppa kläder, klippa, rita, skriva
Språkets utveckling
Problematiska modeller: Anknytningspersonens modeller ändras
ogärna, vuxna villkorar kärlek, är inte bekräftande,
uppmärksammar inte anknytningspersonens känslor. Kan leda till
problem med partners, vänner och barn senare i livet, kan
hämmas söka nya möten.
Den anknutna söker trygghet, tröst och beskydd hos en
anknytningsperson
Konstruktionslek - Att leka genom att konstruera och bygga. Det
kan vara allt ifrån legobyggande till att bygga kojor till att spela
Minecraft.
Grovmotorik: Springa, hoppa, klättra
3 teorier
Goda modeller: God kommunikation mellan anknytningsperson
och omvårdnadsperson, värme, ömsesidighet. Intresserad av
känslor. Det leder till bra relationer, god hälsa, psykisk hälsa,
skydd mot stress, trauma, depression
Barnet använder föräldern som en (trygg bas) - När barnet
känner sig tryggt nog att utforska världen, men vet att det kan
återvända vid behov.
Anknytningsbeteende = Beteenden bebisen gör för att få fysisk
närhet: Skrik, gråt, leenden, att krypa.
Kritik: Förklarar inte varför barn skapar egna grammatiska regler
såsom "Jag gådde dit"
Funktionslek - Lekar där man övar på motoriska färdigheter, tex.
springa, hoppa och cykla.
Corpus callosum: Koordinera kropp och tankar
Kritik: Förklarar ej hur socialt samspel påverkar språkinlärning
Spädbarn utvecklar inre arbetsmodeller av relationer, baserat på
sina tidiga anknytningserfarenheter. Dessa modeller fungerar
som mentala kartor/motorvägar som barnet använder för att
förstå sig själv, andra och hur relationer fungerar.
Fas 2: skiljer ut speciella ansikten, signalerar mer (3-6 mån)
Motorik
Fysisk tillväxt
Behavioristisk: Stimuli - respons, Imiterar vuxna, lär vad vi hör &
blir belönade för. Positiv förstärkning: Beröm. Negativ
förstärkning: Ingen reaktion av föräldern = barnets felaktiga
uttryck försvinner
Ooidipuskomplexet löses, internaliserar föräldrars regler
Social inlärning: moral tillkommer genom imitation av rollmodeller
(familj/vänner)
Fysiska (konkreta) och aktivitetsbedömningar av sig själva (ålder,
kön, vad de kan) och egendom
Anknytning: ömsesidighet & utforskande
Stadie 4: Auktoritetsorientering. Moraliska beslut styrs av lagar
och regler för att upprätthålla samhällsordningen. Auktoriteter
respekteras, och det ses som en plikt att följa regler. "Man måste
betala skatt eftersom det är lagstadgat och bidrar till att samhället
fungerar".
Premoraliskt stadie (4-7 år) regler, fast individuella, oavsett
intention "Man får inte stjäla!"
Mest Fysiska egenskaper och aktiviteter (före 7 år)
Glädje (6-12 veckor)
Intresse, iver
Förvåning, överraskning
Ilska (ökar efter 2 år)
Multimodal Perception, motsat till perceptuell
Production deficiency: Barn inte spontant använder effektiva
strategier för att minnas eller lösa problem, även om de skulle
kunna göra det om de blev instruerade. Varför? För
uppmärksamhet & planering inte är fullt utvecklade. Äldre barn
utvecklar metakognition o drf lär sig planera sitt lärande bättre
Minne, uppmärksamhet, måste lära sig när och hur använda
strategier
Längd och vikt (Övervikt & fetma ökar för de i denna åldern)
Logisk Konstruktivism (Piaget)
Konkretoperationellt stadium
Ledsenhet (mer sällsynt än ilska)
Rädsla (främlingsrädsla 8 mån)
Avsmak, äckel, avsky
(Desorganiserad) Beteendet är oförutsägbart. Mix mellan
otrygg/undvikande & otrygg/ambivalent, kan agera på båda
sätten. Barn som har denna anknytningsstil är ofta barn med
alkoholiserade föräldrar/drogmissbruk. Barnets känslor är väldigt
oförutsägbara och förvirrande. Under experimentet “Strange
Situation” kan barnet springa tillbaka till mamman vid återseende
men inte titta på mamman eller verka väldigt lugn och plötsligt
bryta ut i gråt. (Räddhågsen) (--).
Fysiskt utveckling
Chomsky (LAD), språk- explosion
Självmedvetna sekundära affekter
Skam, förödmjukelse (1,5 år)
Avund
Avund
Stolthet
Stolthet
Skuld
Skam
Förlägenhet (osäker)
KRITIK – små kan mer, domänspecificitet och
verksamhetsspecificitet, vuxnas frågor luras
Motorisk utveckling (fin & grov)
Nativism
Hjärnans utveckling
95% färdig, 10% viktökning vit massa prefrontalt
Matte (Spelke)
Självmedvetna känslor
Minnets användning och påverkan (tester)
Korttidsminnets kapacitet, memory span
Pruning (avknoppning)
Sannolikhet (Pope & Kushnir, 2007)
(7-9) åringar lättpåverkade
(10-11 åringar) mer trovärdiga svar
Lateralisering (höger hjärnhalva)
Medfödd modul för Theory of mind/förstå andra (15 mån)
Corpus Callosum
Kognitiva perspektiv
Informationsbearbetningsteori
Uppmärksamhet och minne viktigt för inkodning, avkodning,
lagring, återgivning (recall/recognition), och särdragsidentifikation
- (känna igen detaljer)
Neurotransmittorer
Hormoner, t.ex androgener från binjuren
Perception, ex. uppmärksamhet på föremål (Bekanta o obekanta)
Lateralisiering av hjärnan - hjärnans två halvor specialiserar sig
på olika funktioner. Höger: känslor, intuition, helhetstänk. Vänster:
Språk, logik, detaljer
Bayley Scales of infant development mäter barnets utveckling (242 mån)
Språkförståelse
Motorisk funktion (Gripa, sitta, rulla - fin och grovmotorik)
Social konstruktivism
Hastighet för Habituering
Multimodal överföring
Objektpermanens
Fysisk tillväxt
Proximala utvecklingszoner - socialt samspel, intersubjektivitet,
anpassat stöd (scaffolding), internalisering = något som från
början är yttre och socialt blir en inre, personlig del av en individs
tänkande och beteende
Utveckling är främst kvantitativ förändring i
bearbetningskapacitet, hastighet, samt impulkontroll.
Hjärnan
Kroppen dubbleras
Avknoppning - Förmågor man inte behöver längre glöms
bort/ignoreras. (Reflexer, språk)
Dendriter - Kortare utskott som leder impulser utifrån till in i
Dendriter och synapser ökar (syn, motorisk)
nervcellen.
Nativism
Olika moduler (t ex språkmodul) får anpassad information från
sinnena som de kan bearbeta (Chomsky, LAD, Spelke, Matte)
Fantasins betydelse
Skolbarn 6-12
Går från yttre företeelse till inre – en inre monolog
(Förnimmelse av Kontinuitet) handlar om känslan av att barnet är
en stabil enhet över tid. Barnet upplever att "jag är jag" både nu
och i framtiden, även om omgivningen förändras.
(Intersubjektivitet) (6-9 mån) är när de kan dela upplevelser och
känslor med andra. T.ex använder mammans reaktion på en hund
till hur de ska reagera (social referencing). Om mamma är rädd blir barnet rädd. Barnet ser en stor ballong sväva upp i luften och
blir förvånat. Det tittar på sin förälder med stora ögon, och
föräldern speglar känslan genom att säga "Wow, titta!".
Intersubjektivitet: Barnet delar känslan av förvåning och ser att
föräldern också reagerar på samma sätt. Barnet förstår att andra
har inre världar.
Förnimmelsen av ett Begynnande själv (0-2 mån)
(Stella Chess & Alexander Thomas) Temperamenttyper temperamentteorin
(Svårt barn) Ett barn som har LÅG reaktionströskel, och reagerar
på de mer “reaktiva” attributerna från ovanstående GANSKA
SNABBT, till exempel hög irritabilitet, SLÄPPER uppmärksamhet
SNABBT OM DET BLIR STÖRT och så vidare. 10% av alla barn
är svåra barn.
(Långsamt uppvärmda) Dessa barn är inaktiva och visar relativt
lugna reaktioner på sin omgivning. Låg reaktionströskel, dvs kan
reagera negativt initialt, och drar sig tillbaka från nya situationer
samt anpassar sig långsamt. Ungefär 15 procent av spädbarn är
långsamma att vänja sig.
Rogue test: självigenkänning (15-21 mån)(Lewis & Brooks-Gunn)
Självets uppkomst
Populär barn - Den sociometriska undersökningen undersökte
barns roller i klasser där de fick fylla i ett formulär med två frågor
“vem skulle du helst vilja hänga med?” “vem skulle du minst vilja
hänga med?” De barnen som alltid förekom i svaren på frågan
vem man helst skulle vilja hänga med ansågs vara de populära
barnen. Dessa barn var oftast de snällaste och socialaste barnen,
som till exempel hälsade på många olika personer.
Kontroversiellt barn - Blir ungefär lika ofta nominera ”vill leka
med” som att de nominderades med ”inte hänga med” och detta
förklaras med att de använder “negativa” metoder för att behålla
sin status, t.ex härskartekniker eller frysa ut specifika personer.
Mobbare placeras ofta i denna kategori.
Självförstärkning – omsorg, beskydd, projicering
Social utveckling
Läsa och skriva
Internalisering av kulturens redskap genom samarbete med äldre
Helordsmetod - Lär sig memorera vissa ords. form och utseende,
utan att bryta ner de i ljud (fonem).
Lärande i PUZ
Lärande situerat i aktiviteter, verksamhetsspecifikt
Ljudningsmetod - barn lär sig bryta ner ord i ljud (fonem) och
sedan sätta ihop ljuden till hela ord.
De ytre tecknens fas: Barn börjar använda yttre hjälpmedel
(tecken och verktyg) för att styra sitt tänkande. De använder
språket högt (självprat) och fysiska symboler (räknar på fingrarna
eller ritar streck) för att minnas och lösa problem. Denna fas är
övergången från konkret till mer abstrakt tänkande.
Identitetsprövande – genusroller, motsatta egenskaper
Livsförgyllning - lek för lekens egen skull
Språk- och matteutveckling (3R = Read, wRite, aRithmetics)
Förståelse
Drillning
Intelligenstest, t.ex (Stanford, Weschler)
Etablera lojala vänskapsförhållanden
Arbetsminne
Funktion i grupper (följa normer, hålla könsgränser)
Koordinering av vänskap och fungerande i grupp
Processhastighet
Domängenerell intelligens (G-faktorn) (generell intelligens) -
Horisontella och vertikala relationer
Intelligens
Bortstött barn - kan ha en av två olika underkategorier, antingen
aggressiva eller undergivna. Bortstötta barn blir bortstötta från
sociala sammanhang då övriga barn inte vill umgås med dem på
grund av att de antingen har ett aggressivt socialt yttre eller för att
de är så pass blyga (undergivna) så de blir svåra att få kontakt
med.
Sociala och kulturella faktorer
Syskon – inlärning av prosocialitet och aggressivitet
Omgivningens roll i skolframgång
Anknytning
Lewis (logisk konstruktivism): Självmedvetenhet i 4 nivåer:
Bemästrande och inlärd hjälplöshet
3. Jag vet att du vet - Barnet förstår sig själv i relation till andra
personer och kan därför uppleva känslor som skam och
stolthet.(2 år)
Trygg bas = tillgänglighet och en tro på
Att fysisk tillgänglighet är möjlig
Förväntningar hos lärare (uppmärksamhet till de smarta –
självuppfyllande)
Föräldrars förväntningar och barnets intresse och förmåga
matchade/omatchade
G-faktorn är en teori utvecklad av Charles Spearman (1904), som
föreslår att intelligens har en generell komponent som påverkar
prestationer i olika kognitiva uppgifter. Om en elev är bra på ett
ämne, t.ex. matematik, så tenderar hen att vara bra på andra
ämnen också (logik, språk, problemlösning), eftersom alla bygger
på samma underliggande kognitiva förmågor. Hög G-faktor
förknippas ofta med snabb inlärning, problemlösning och
anpassningsförmåga.
En domänspecifik syn innebär att intelligens och kognitiv
utveckling är specialiserad för olika områden. En elev kan vara
mycket bra inom en specifik domän (t.ex. språk eller matematik),
men inte lika stark i andra områden. Denna syn bygger på teorin
att olika delar av hjärnan hanterar olika typer av kunskap och
färdigheter.
Kristalliserad intelligens - Kunskap och erfarenheter vi har samlat
genom livet. Handlar om faktakunskap, ordförråd och
erfarenhetsbaserad problemlösning. (Lär sig)
Tillväxtsbetonad eller statisk syn på förmåga påverkas av typ av
beröm (Carol Dweck)
Att anknytningspersonen svarar på kontaktförsök
Domänspecifik intelligens
Flytande intelligens - Förmågan att lösa nya problem utan tidigare
kunskap. Handlar om logiskt tänkande, mönsterigenkänning och
abstrakt problemlösning. (föds med)
Arbetsmodeller för relationer byggs på omgivningens reaktioner:
kan påverka
Öppen kommunikation, allt kan berättas utan att bli avvisad
4. Jag vet att du vet att jag vet, olika perspektiv. Barnet förstår att
man kan ha olika uppfattningar - börjar skapa identitet (3 år)
Verbalt resonerande: Vad är det för likhet mellan en ko och en
häst?
Visuellt-spatial eller perceptuellt resonerande
Upprätthålla relationer (förhandla konflikter, tolerera emotioner)
Sociometrisk undersökning innebär undersökandet av de sociala
hierarkierna. En undersökning var att barn fick skriva vilka 5 det
helst vill och inte vill umgås med, och dessa barn kategoriseras
sen i olika sociala kategorier/stereotyper. De är följande:
populära, bortstötta, kontroversiella, ignorerade och
genomsnittliga populära.
Matematiksvårighet: dyskalkuli
Matematik
Kritik: Kultur är inte allt, det finns universell utveckling och en
ärftlig aspekt
Vad som utmärker vänskap i skolåldern
Empatiska fasen (11- : ) Börjar ofta en vänskap som håller under
tonåren. Lojalitet, intimitet. Man delar i större utsträckning med
sig av tankar och känslor och kommer på så sätt närmare sina
vänner. I denna fas fokuseras mycket på de psykologiska fördelar
vänskap kan ge. I detta stadie utvecklar barn även idéer om
beteenden som de söker efter i sina kompisar och vilka
beteenden de ogillar.
Ignorerat barn - Är de osynliga som barn varken säger att de vill
leka med eller inte. Dock så är dessa barn inte fast i denna
kategorin, utan det händer ofta att de ändrar position.
1. Jag vet implicit från födseln
Social Konstruktivism (Vygotskij)
Självreglering – uppmuntran, samvete, våga göra hyss
Normativ fas (8-10) - Barn tar hänsyn till personliga
karaktärsdrag. Ömsesidig tillit. Vänner är personer man kan
räkna med när hjälp behövs. Blir man sviken av en vän krävs en
riktig ursäkt för att kunna leka vidare till skillnad från det tidigare
stadiet där positiv lek kan räcka för att bli sams igen.
5. Humörets kvalitet och intensitet (irritabilitet eller lättroad)
(Lätt barn) Ett barn som har en hög reaktionströskel på
ovanstående. Faller in i de "lätthanterade" attributerna på
ovanstående, till exempel lättroad, uthållig (BLIR INTE STÖRD
SÅ LÄTT) osv. 40% av alla barn är lätta barn.
Vänskapfaser:
Belöningsfas (4-7) - En vän är ngn att ha roligt med, ytliga
konkreta fördelar
4. Regelbundenhet, anpassningsbarhet (varierar eller följer
vanor)
Temperament = Arousal/upphetsning och
emotionalitetsmönster som är konstanta och varaktiga
individuella drag
5 Delar av självet som byggs på hela livet (inga faser man växer
ur) Barnets självuppfattning växer gradvis via förnimmelser av sig
själv och andra (Stern) (Likt informationsbearbetningsteori)
2. Jag vet att jag vet. Det har de förstått ifall de klarar av Roguetestet - peka ut sig själv på bild (15-21 mån)
Elaboration (skapa bild av relation)
Läs- och skrivsvårigheter: dyslexi
Ensamhet – tröst och sällskap
3. Närmande och undvikande (nyfikenhets- eller rädsloreaktion
vid ljud och nyheter)
Man kan referera t sig själv, t.ex "Min nalle, min bil"
Vid ungefär 3 års ålder kan man berätta om sig själv. Självet får
en historisk dimension – barnet ser sig själv som en person med
ett förflutet, nutid och framtid. I början får man hjälp att konstruera
sitt narrativa själv av t.ex. föräldrar eller syskon genom att de
berättar om olika händelser eller saker i den ordning det hänt.
"Jag var på kalas igår, jag ska på kalas imorgon".
Identitetsutveckling stärks – barnet formar en självbild genom
berättelser om vad det har gjort och upplevt.
Organiserande strategier (överkategorier)
Kognitiv utveckling i dialog med andra
6. Reaktionströskel (hög eller låg)
Narrativt själv (3 år)
Barn använder strategier spontant och effektivt, vilket förbättrar
minnet och problemlösningen. (Ett barn repeterar ord regelbundet
och kan därför minnas dem bättre).
Repetition
Att skapa relationer med låtsaskompisar
2. Distraherbarhet (uthållighet och uppmärksamhet)
Verbalt själv (1-3 år)
Barn använder strategier spontant men får ingen direkt fördel av
det eftersom deras kognitiva kapacitet är begränsad. (Ett barn
repeterar ord men minns ändå inte bättre, eftersom strategin tar
för mycket mental energi).
Att bli superhjältar, popidoler, idrottsstjärnor
1. Aktivitetsnivå
Förnimmelsen av ett Intersubjektivt själv (6-9 mån)
Barn försöker använda strategier men gör det inkonsekvent eller
på ett ineffektivt sätt. (Ett barn försöker upprepa ord men
glömmer att göra det regelbundet.)
Kritik: för stort fokus på mognad, gener förändras långsamt.
Hjärnan är mer förändringsbenägen utifrån erfarenheter
Fantasivärldar med egna statsskick, språk och ekonomiska
system
Temperamentets olika dimensioner
(Förnimmelse av Agens) innebär att barnet upplever sig som en
egen "agency", och förstår att hen kan orsaka förändringar i
världen omkring sig. Ex. skrika så kommer mamma, röra på sig
så kmr den närmre ngt.
Effective strategy
Förändrade strategier
Teori-teorin (Gopnik) mild nativism: teoriskapande,
hypotesprövande = medfödd egenskap - men bara en
utgångspunkt som förändras kvalitativt. Barn lär sig om världen
genom att utveckla och testa sina egna teorier, som små
vetenskapsmän. Skapar mentala modeller, prövar dessa och
justerar de (assimilation & ackommodation). Det liknar hur
forskare formulerar, testar och omformulerar hypoteser.
Grovmotorik - rulla runt, gripa, sitta, krypa, gå
Finmotorik - Gripa och pincettgrepp (1 år)
Tekniker för att studera bebisar?
Förnimmelsen av ett Kärnsjälv (2-6 mån)
Metakognition betyder "tänkande om tänkande" – alltså vår
förmåga att vara medvetna om och styra våra egna
tankeprocesser. Det handlar om att förstå hur vi lär, minns,
planerar och löser problem.
Erfarenheter startar modulernas funktion vid rätt stimulans
Utvecklingspsykologi
(Förnimmelse av Koherens) Under kärnsjälvstadiet börjar barnet
känna att dess kropp och handlingar hör ihop och att det är en
enhetlig individ, snarare än en samling av separata intryck sammanhängande
Control deficiency
Uppmärksamhet
Metakognition (metamemory)
Spädbarn 0-2
Grundläggande känsla av existens genom sensoriska upplevelser
som beröring, ljud och synintryck.
Minne, selektiv uppmärksamhet påväg mot effektiva strategier
Större kunskap
Synaps - där en axon möter en annan nervcell
Motorik
Uppmärksamhetsstrategier
Utilization deficiency
Naiva fasen
Myelinicering, Axon - Nervceller (neuroner) har ett långt utskott
som kallas axon, den del av neuronen som bär meddelanden
avsedda för andra neuroner. Axonen är klädd med fett (myelin)
som gör att impulserna går snabbare
Intelligens-test
Processer som reglerar och kontrollerar bearbetning av
information
(Förskolebarn) Production deficiency Barn inte spontant använder
effektiva strategier för att minnas eller lösa problem, även om de
skulle kunna göra det om de blev instruerade. Varför? För
uppmärksamhet & planering inte är fullt utvecklade. Äldre barn
utvecklar metakognition o drf lär sig planera sitt lärande bättre
Kritik: Tids- och minnesaspekten blir viktigare i experiment än i
vardag
Myelinisering (infettning som försnabbar)
Åtta intelligensformer (Gardner)
Socialkonstruktivistisk bedömning av kognition
1) Analytisk intelligens: individuell kognitiva komponenter
Kreativitet och självbild
Hobbyverksamhet - att bygga upp egna intressen en viktig del i
personlighetsfrmväxten
Fritidsintresse, mediepåverkan
Mjölkpaketstest (how many uses)
Collagetest
Ensamvargar (få vänner, medel i skolan)
Rebeller (sociala, ej duktiga i skolan)
Klassens ljus (sociala och duktiga i skolan)
TV: prosocial elr aggressiv påverkan? - Katarsis & modellinlärning
eller ökad emotionell upphetsning?
Flera komponenter i informationsprocessande: strategier,
kunskap och självreglering
Mest lik traditionell IQ: men mer
Triarkisk modell (Sternberg)
2) Kreativ intelligens: erfarenhetsmässig förmåga
Förmåga att hitta användbara lösningar på nya problem
Skicklighet att effektivt processa nyheter
LÄS PÅ OM DETTA
3) Praktisk intelligens: kontextuell förmåga att använda kognition i
sin miljö
Dataspel?
Erfarenhetsdriven intelligens
Kan anpassa sina behov till det som krävs av en i en miljö
Hur man lyckas förändra eller välja nya miljöer vid svårigheter att
anpassa sig
Barn med positiv självbild vågar utforska fler idéer
Hörselperception - toner och melodi
Olika självbegrepp
Självbild – bilden av självet
Självkänsla – global värdering av självet
Självbild
Hantera hela känslospektrum, konstruktiv känsloreglering
Självförtroende – olika för olika domäner
Kunskap om motstridiga känslor – är inte alltid som det verkar
Self-efficacy – egenkraft fluktuerar efter domän och situation
(Damon & Hart) forskade kring självet och självbilden. De gjorde
en tabell som beskriver barnets beskrivning av sig själv och vad
de betonar olika år. (Fysiska, aktivitets-mässiga, sociala,
psykologiska)
emotioner/ temperament, emotionell reglering
Självevaluering mot egen norm, effektivt fungerande i
kamratgrupp
Emotionell self-efficacy – en känsla att ha kontroll
Mest psykologiska och sociala egenskaper efter 9 år
Tips till vuxna för stöd av emotionsreglering
Viktigt att stimulera positiva känslor. Att väcka och ta vara på
intresse och glädje är viktigt
Undvik tillrättavisningar, rädsla att misslyckas och skam
Använd humor för att motverka negativa känslor
Generell självkänsla
(Marshs) modell över självkonceptet
Nyanser, inte bara svart & vitt (ett läge hos yngre)
Schaffers jämförelse: mellan yngre & äldre
Konsistens t ex 9-års kris vid funktionsnedsättning (ändras hos
yngre)
Akademisk kompetens
Social kompetens
Fysisk/atletisk kompetens
Fysiskt utseende
Relation med jämnlika, föräldrar
Språk, konst, matte, skola
Utomhus lekar, sporter
Jämförelser (från absolut till relativt)
Skiljer på privat och offentligt själv (yngre ingen åtskillnad)
Komplexitet
Handlingsschema - Är direkt kopplat till konkreta handlingar och
fysisk interaktion. T.ex en bebis som lär sig skaka en skallra och
sedan upprepar det med andra föremål.
Abstrakta icke iaktagbara aspekter (konkret yttre)
Cirkelreaktionernas utvidgning av handling
Symboliskt schema - Ord är ex på symboliskt schema. Vid lek där
det låtsas att en pinne är en häst, så blir pinnen en icke-språklig
symbol för häst.
Scheman (handlings-, symboliska) konstrueras
Anpassning genom Assimilation och Ackommodation
Lita på världen - värme, kärlek mat från förälder
Ökad rörlighet - nya aktiviteter - ständig misslyckande = tvivel.
Blöjfri kan öka känsla av självständighet, annars tvivel
Barn har lärt sig planera - testar sig fram, kasta leksak,
aggressivitet - kan vara jobbig - om föräldern håller barnet helt i
shack = skam, passiv. Oidipuskomplex - skuld mot andra
föräldern.
Normer och vardagskultur ska införlivas i barnet och om
utvecklingen går bra så duger hen som människa, annars känna
sig underlägsen
(Oral) Tillit vs Misstro: Spädbarn (0-1.5 år)
Eriksons Personlighetsteori
(Latens) Arbetsflit vs underlägsenhet (6-12 år)
Ackommodation - Skapar nya scheman eller anpassar gamla för
att förstå omvärlden. (Nya stimuli påverkar tänkandet)
Symbolbildning (rollek, pinne=svärd), språk,
begreppsutveckling. "Varför, hur?"
Preoperationellt intuitivt tänkande
(Piaget) Kognitiv utvecklingsteori - Barnet är en vetenskapsman
som upptäcker världen själv - konstruerar sin egen kunskap
genom erfarenheter, och bygger därmed scheman. Utvecklingen
sker genom stadier och styrs av ackommodation och assimilation.
Mognad, socialt arv och övning (erfarenhet) utvecklar oss
perceptuellt, kognitivt och motoriskt (Diskontinuerlig inlärning)
(Anal) Självständighet vs Tvivel (1,5-3 år)
(Fallisk) Initiativ vs skuld (3-6 år)
Organisation och anpassning av scheman
Erikssons personlighetsteori
Eriksons Personlighetsteori
6. Mentala representationer - kan föreställa sig saker i huvudet,
grundläggande för språk, fantasi och komplex plaanering (18
mån)
Sensomotoriska stadiet (0-2 år)
Logisk Konstruktivism (Piaget, Donaldson) (Diskontinuerlig
inlärning)
(Anal) Självständighet vs Tvivel (1,5-3 år)
1. Reflexer, sinnen och muskler
2. Primära - enkla rörelser (1-4 mån)
3. Sekundära - avsikter med redskap - griper viljemässigt, flyttar
föremål mellan händerna, slänger föremål i golvet repetetivt (48 mån)
4. Koordinering av sekundära - uppnå mål - ta bort filt för att hitta
tomaten under - (8-12 mån) Objektpermanens - leta under filt
efter leksak (10 mån - 1,5 år//Piaget)
5. Tertiära - kombinationer, variationer, och planering (12-18 mån)
Assimilation - använder gamla scheman för att förstå omvärlden.
(Nya stimuli anpassas) T.ex när förskolebarnen säger ful gubbe
ksk dödat fågeln - för de hört ngn förälder säga det om ngt annat
dåligt som hänt
Preoperationellt stadie (2-6 år)
Piagets stadier: Utveckling går från sinnen och rörelser - via
symboler och språk - till konkreta och abstrakta operationer.
Magiskt tänkande - påverka med tanke (jag kanske kan
återuppliva fågeln
Animism - allt är levande
Artificialism - allt är tillverkat
Egocentrism: Detta menas med att barn i förskoleåldern har svårt
att sätta sig in i andras situationer. Barnet tänker att om jag gillar
detta så borde alla andra också göra det. Barnet utgår från sig
själv. (Trebergstestet/Piaget)
Ingen konservering: Svårt att identifiera att saker förblir i antal,
massa, vätskenivå. Konservation av nummer. (de misslyckas)
Eriksons psykosociala utvecklingsteori
Centrism: Fokuserar på en aspekt av ngt, inte fler. Barnet har
svårt att ta hänsyn till att saker kan förändras. Det finns ett
experiment där man hade vatten i ett litet vattenglas och därefter
häller man över vattnet i ett bredare vattenglas. Barnen trodde då
att det var mindre vatten i det bredare vattenglaset eftersom det
såg mindre ut. Fokuserar på höjden, inte bredden.
Informationsbearbetningsteori (Kontinuerlig inlärning)
Erikson bygger vidare på Freuds psykosexuella teori, men
kopplade dem till psykosociala konflikter som individen måste
lösa. Freud fokuserade mest på drifter och kroppsliga zoner. Man
präglas av olika perioder som har sina problem som måste lösas
4 Kognitiva Perspektiv
Kategorisering i 1 dimension. Inte 2 eller klassifikation med
underklasser
Recall - Förmåga att hämta info som har lagrats i minnet, utan
någon ledtråd elr hjälpmedel. Aktivt tänka tbx o återkalla specifik
info.
Konkretoperationella stadiet (7-11 år)
Recognition minne - Kan känna igen info när det presenteras. Ex
ett ansikte eller namn
Logiska operationer, t.ex reversibilitet och konservering,
klassicificering, storleksordning
Decentrerat perspektiv (Decentrism) Att ta flera aspekter av en
situation i åtanke (Trebergstestet/Piaget9
Dra slutsatser på konkret nivå - orsak & verkan, alltså Kausalitet
Tidsuppfattning/ rumsuppfattning
Nativism (Core knowledge Theory)(Diskontinuerlig inlärning)
Hjärnan fungerar som en dator. Tar in, lagrar, bearbetar.
(Kontinuerlig inlärning)
Regellekar (sympati, respekt utvecklas)
Uppmärksamhet - vi väljer ut relevant information från omgivning
och ignorerar distraktioner
Perception - information tolkas och ges mening utifrån tidigare
erfarenheter och scheman.
Kodning - informationen omvandlas till en form som kan lagras i
minnet
Lagring - informationen bevaras i korttidsminnet (arbetsminnet),
eller långtidsminnet
Abstrakt, logiskt tänkande. Applicera teorier och hypoteser
Hämtning - Tidigare lagrad information återkallas när den behövs
Primitiva fasen (ca 0-2 år)
Vygotskijs teori om kognitiv utveckling - Faser
Social Konstruktivism (Vygotskij) (Kontinuerlig inlärning)
De yttre tecknens fas
Språk och Kultur avgör tänkande. Kunskap & förståelse skapas
genom sociala interaktioner och delade erfarenheter
Överförenkling - felaktiga/överdrivna slutsatser baserad på
tidigare erfarenhet, magiskt tänkande, egocentrism
Minnets struktur
Rita eller skriva ner saker för att minnas. Räkna på fingrarna
istället för att räkna i huvudet.
1. Sensoriskt minne (millisekunder) 2. Korttidsminne
(arbetsminne) - används för att bearbeta info aktivt - mycket
kort. 3. Långtidsminne - obegränsad kapacitet, permanent delas in i deklarativt (medvetet minne - fakta) och
procedurminne (omedvetet minne - hur man cyklar)
Internaliseringsfasen
helt integrerar språk och kulturella verktyg i sitt tänkande
Språk
Matte
Att förstå andra
1- Kan ej själv. 2- Kan med andra (Proximala utvecklingszonen).
3- Kan själv.
Betingning
Klassisk Betingning (Pavlov) - Lär sig associera 2 stimulin med
varandra. Skapar reflexmässigt/ofrivilligt en respons. T.ex Pavlovs
hundar. T.ex barn får ont av spruta - blir rädd för vita läkarrockar.
Naiva fasen (3-6)
starkt beroende av medfödda reflexer, imitation och biologiska
processer snarare än medveten inlärning eller kulturell påverkan.
Teori-teorin (Gopnik) mild nativism: teoriskapande,
hypotesprövande = medfödd egenskap - men bara en
utgångspunkt som förändras kvalitativt. Barn lär sig om världen
genom att utveckla och testa sina egna teorier, som små
vetenskapsmän. Skapar mentala modeller, prövar dessa och
justerar de (assimilation & ackommodation). Det liknar hur
forskare formulerar, testar och omformulerar hypoteser.
Behaviorism
Habituering - Minskad respons till upprepade stimuli - t.ex buller,
tröttnande på leksaker
Objektpermanens (3 mån)
Operant Betingning (Skinner) - Inlärning genom konsekvenser av
beteenden.
Medfödda mentala moduler (neurologiska enheter). Ex. inom
språk och matte som gör att man har anlag för att utveckla
förmågor i dessa områden
Positiv förstärkning - Lägga t ngt positivt för att öka ett beteende.
Ex. barn städar rummet och får godis = lär sig städa rummet.
Medfödda moduler
Positiv bestraffning - Lägger till något negativt för att minska ett
beteende. Ex. barn får skäll för ett beteende - gör ej om det.
Negativ förstärkning - Ta bort ngt negativt för att öka ett beteende.
Ex. "Du behöver ej diska idag, för du fick A på provet".
Logisk konstruktivism. Explicit ToM
Negativ bestraffning - Ta bort ngt positivt för att minska ett
beteende. Ex. "Nu får du inte efterrätt, för du är för jobbig".
Genom samspel utvecklas förmågan att förstå andra
människors tankar (förstfödda ngt senare)
Maxi-testet/Sally, Anne testet (Perner). Godisbit i en låda,
Maxi går ut ur rummet, mamman flyttar godisbiten, barn 1
tror att maxi kmr leta i dess nya plats, barn 1 fattar inte att
maxi har en false belief om var godisen ligger. 4+ tror ej
detta
Barn med autism avviker
Blickmätningar
Nativism (Baillargeon) Implicit ToM
Theory of mind
knowledge and beliefs about how the mind works
and how it affects behavior. Theories of mind are
the explanations that children use to explain how
others think.
Implicit tidigare än explicit
Blickmätningar - barnet såg längre på en scen (de blev
förvånade) när agenten letade på rätt ställe, som de inte
borde veta, vilket tyder på att barnet visste att agenten hade
en false belief (15 mån)
Formellt operationella stadiet (11- )
Violation of expectation method - förväntan ej uppfylld
(Baillargeon)
Objektsperception, handlingar, tal, spatiala aspekter, sociala
Lingvistisk: berättelser och beskrivningar
Logisk-matematisk: nummer och beräkningar
Musikalisk
Visuell konst (spatial)
Kroppslig rörelse: dans och idrott
Naturvetenskaplig-biologisk (plantor och djur)
Interpersonell: social interaktion och analys
Intrapersonell : reflektionsförmåga kring sig själv
Andlig?
Erkänn och bekräfta negativa känslor
Realism (skiljer sig nu från önskesjälv)
Differentierat i många (från endimensionellt hos yngre)
Gardners intelligensbegrepp
Har redan de stora verktygen för att skapa mindre verktyg.
Bygger vidare i livet på grunden vi lärt oss, både med
assimilation, och ackommodation. Men vanligtvis ingen enorm
ackommodation i framtiden, för vi har lärt oss grunden liksom.
Ett test kan vara att ha 8 stycken knappar och rada upp dem på
två olika sätt och fråga barnet ifall antalet knappar ändras eller
ifall det är samma - de misslyckas) Fyraårige Jaime får se två
dricksglas i olika former. Den ena är kort och bred; den andra är
lång och smal. En lärare fyller det korta, breda glaset till hälften
med äppeljuice. Läraren häller sedan saften i det höga, tunna
glaset. Saften fyller det höga glaset nästan till brädden. Läraren
ställer en fråga till Jaime: Finns det mer juice i det andra glaset än
det var i det första? (De misslyckas)
vokalljud - konsonantljud
Moral - "man säger inte så till döda fåglar"