Nationalekonomi 1 (Mikroekonomi)
Introduktionskurs (17/1)
Vad innebär B487?
B487 Plan 4 rum 87
Föreläsning 1 (17/1)
Sammanfattar det ekonomiska välstånd i många dimensioner, kritiserat för att det endast
mäter ekonomi dock mäter bnp de flesta aspekterna och är därför det ultimata om man ha
mycket i ett mått. I bilden finns en brant kurva och anledningen bakom denna är den starka
utvecklingen.
Bilden ovanstående gäller per invånare dock har även världens befolkning även ökat sen
1700-talet. BNP är välståndsmått per invånare och detta har då bidragit till att fler har kommit
världen.
Det som ligger bakom de kraftiga utvecklingen är det som detta mått visar på, det mäter hur
mycket skörd man får per jord.
Klimatförändringarna blir då baksidan av denna positiva trend och det är en
samhällsekonomisk fråga som kan lyda: hur ska man göra för att hantera detta problem?
Visar hur stor andel av den totala inkomsten som tillfaller den rikaste procenten i respektive
land. Vad gör så att man får en resursallokering som gör att man kan generera välstånd och
vad styr inkomstfördelningen?
Fokus
● Individers och företags beslutsfattande
● Går att tillämpa på många områden
○ Även bortom renodlat marknadsekonomiska
● Mikroekonomins fundament:
○ Nyttomaximerande individer och vinstmaximerande företag
Priser och Kvantitet
● Varför stiger elpriset när det blir kallt?
● Varför handlar länder med varandra?
● Vilka konsekvenser får en trängselskatt?
● Varför gillar bara ekonomer fastighetsskatten?
● Hur påverkas sysselsättningen av skatter?
● Varför är vatten så billigt och diamanter så dyra?
Marknad och politik
● Kan marknaden stå för nationellt försvar?
● Vem sätter pris på miljön?
● När och hur bör priser regleras?
● Generellt: ekonomins storlek och fördelning
● Modern nationalekonomi är i hög grad empirisk
○ Överlappar ofta med statsvetenskap, sociologi, psykologi, kriminologi,
historia osv
Syftet med kursen
● Överblick över den centrala mikroteorin
● Övning i att behärska nationalekonomins analysverktyg
○ Mer formellt på högre nivå men ansatsen är likartad
● Tillämpning av analysen på olika områden
○ Vi lär oss en användbar verktygslåda, inte en lista med svar
”Economics...is not a body of concrete truth, but an engine for the discovery of concrete
truth” (Alfred Marshall)
Vad är nationalekonomi?
● Klassisk definition
○ Nationalekonomi studerar hur samhällen nyttjar knappa resurser för att
producera och fördela varor och tjänster
○ Vi försöker alltså förstå mänskligt beteende
● Fokus på hypotes baserad metod
○ Vad händer med y om vi ändrar x?
● Baserad på ett antal principer
○ Nytto/vinstmaximerande aktörer
○ Jämvikt
● Empirism: testa hypoteser mot data
● Tillämpas på många områden
○ Arbetsmarknad, skatter, sjukvård, försäkringar, utbildning, politik,
utvecklingsekonomi, miljö, penningpolitik, handel, finansiell ekonomi…
Nationalekonomi och matematik
● Lite formell/matematisk analys före 2:a världskriget
● Fördelar med formell analys:
○ Kontroll över att analysen håller ihop och vilka antaganden som krävs för
detta
○ Modeller ger ibland implikationer som man missar med intuitiva resonemang
○ Kan studera en sak i taget och hålla allt annat konstant (”ceteris paribus”)
○ Allt detta är viktigt för att kunna förstå orsakssamband
● Nackdelar med matematisk analys
○ Fokus på det som “går att analysera” (man riskerar att leta efter nycklarna där
lampan lyser)
○ Risk för ”matematiserad historieskrivning”, tittar på fenomen och förklarar
dem med matematisk modell, den är dock så matematisk komplicerad så den
funkar för just fenomenet men inte för mycket annat.
○ Analysteknik kan dominera över ekonomisk innehåll
Matematik i den här kursen
● Tonvikt på intuition, grafisk analys och resonemang
○ Viktigt att lära sig rita och använda ekonomiska diagram
● En del formler (matematiska uttryck)
● Enkel matte
○ Lutningar, skärningspunkter, ytor
● Ni som vill kan tänka i derivator och integraler
Traditionell indelning: Mikro och Makro
● Mikroekonomi
○ Hur hushåll och företag fattar beslut och interagerar
○ Hur bestäms marknadspriser?
● Makroekonomi
○ Aggregerade fenomen –hela ekonomin
○ Inflation, arbetslöshet och tillväxt
○ Modern makroanalys vilar oftast på mikrofundament
Positiv analys
● Positiv analys: förklara och förstå
○ Varför är elpriserna så höga och svängiga?
○ Hur påverkar fastighetsskatten huspriser?
○ Påverkar den offentliga sektorns storlek tillväxten?
Ekonomens värderingar ska inte påverka svaren
Normativ analys
● Vilken politik är ”bäst”?
○ Hur och varför bör elmarknaden regleras?
○ Är det bra att återinföra fastighetsskatten?
○ Hur stor bör den offentliga sektorn vara?
● Svaren beror på avvägningar mellan olika mål
○ Värderingar spelar roll och formaliseras ofta i modeller
Varför och hur används modeller?
● En förenklad beskrivning av verkligheten.
○ “Everything should be made as simple as possible, but not simpler” Albert
Einstein
○ En karta som avbildar verkligheten i minsta detalj är oanvändbar, därför är
dem förenklade
○ Modeller kan vara små tankeexperiment eller komplicerade över hela
ekonomin
○ Utgår både teoretiskt och empiriskt från vad som händer om allt annat är lika
(ceteris paribus)
Att empiriskt testa hypoteser i samhällsvetenskap
● Undersöker om det finns ett samband mellan olika observerbara fenomen
● Två variabler är korrelerade om de systematiskt rör sig i förhållande till varandra
Mellan längd och konsumtion finns inget samband alltså är de två variablerna inte
korrelerade. Mellan inkomst och konsumtion finns det dock en positiv korrelation.
Korrelation och kausalitet
● Två variabler har ett kausalt samband om den ena variabeln påverkar den andra
● Om en tredje variabel orsakar en förändring i de två variablerna så är korrelationen
inte kausal.
● All kvantitativ analys bygger på samvariation (korrelation) men all samvariation är
inte kausal
● Priks och Vlachos om grundläggande empirisk metod
Ex. Korrelationen mellan poliser och brott i USA
Leder fler poliser till fler brott?
Kvantitativ metod
● För att identifiera kausala samband krävs en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp
● Under 1800-talet trodde man att kolera var en luftburen sjukdom
● Läkaren John Snow jämförde sjukdom bland familjer som fick vatten från olika
pumpar
● I övrigt var familjerna jämförbara och då de blev sjuka i olika grad drog Snow
slutsatsen att kolera spreds via vattnet.
Metoder för identifikation
● Randomiserade experiment
○ Slumpmässig indelning i behandlings-och kontrollgrupp som därmed i
genomsnitt blir identiska
● Tidserieanalys
○ Analys av dataserier över tid. Har ingen kontrollgrupp!
● Tvärsnittsanalys
○ Analys av variabler vid en tidpunkt. Ofta är inte individer, länder osv lika i
alla relevanta avseenden
● Naturliga experiment
○ Nyttjar en förändring i omgivningen som skapar behandlings-och
kontrollgrupper
Difference-in-differences (exempel)
Antalet poliser i innerstan fördubblas men hålls konstant i ytterstan. Hur påverkas
brottsligheten?
● Tidsserie: 50-200 = -150 (problemet här blir att man inte tar hänsyn till det som
annars hade hänt då vi inte har en kontrollgrupp). Tvärsnitt: 50-50 = 0
● Måste beakta förändringen i kontrollgruppen (ytterstan)
● Difference-in-differences: (50-200) -(50-100) = -100 (Här blir ytterstan en
kontrollgrupp för innerstan)
Ex. Regression discontinuity (Gränsvärdesanalys)
● Med betyget 300 kommer man in på en viss utbildning
○ De med betyg precis under/över 300 är i princip lika
○ Jämför dem som precis kommit in/hamnat utanför
(på y axeln är det inkomst)
Utifrån diagrammet kan slutsatsen dras att man genom att komma in på utbildningen fickt en
löneökning på 2000 kr.
Introduktion till mikroteori (K&W 1-2)
● Att tänka som en ekonom: grundläggande principer
● Komparativa fördelar
Grundläggande principer: Knapphet och val
● Resurser är begränsade
○ Alla har en begränsad budget och måste prioritera
○ Måste därför välja hur resurserna ska användas
○ Även den rikaste människa har begränsad tid
● Val görs ofta individuellt men också ofta kollektivt då samhället måste prioritera
○ Vilket beslutsfattande som bäst lämpar sig beror på vilken typ av resurs det
gäller
Grundläggande principer - Alternativkostnad
● Alternativkostnaden av ett val är det som man avstår eller väljer bort
● Antag att du har en sommarstuga som hade kunnat hyras ut för 6000 kronor i veckan
○ Alternativkostnad för att själv nyttja stugan är då 6000 kr
○ Även om du inte betalar för vara i stugan
● Den sanna kostnaden av ett val är det du ger upp för att göra det
Grundläggande principer - Alternativkostnad
● Om du själv värderar veckan i stugan till 5000 kr
○ Alternativkostnaden för att hyra ut är då 5000
● Med hänsyn till alternativkostnaden tjänar du motsvarande 1000 på att hyra ut den
och förlorar 1000 på att själv nyttja den
○ Det finns alltid alternativkostnader för våra val
Vad ingår i alternativkostnadsbegreppet?
● Nationalekonomer påstås ibland bara bry sig om kostnader och intäkter som kan
mätas i pengar
○ I alternativkostnadsbegreppet ingår alla möjliga kostnader, även de som inte
mäts i pengar
○ Påståendet stämmer därför inte, men analyser bygger på att allt kan (och
måste) jämföras
● Den tid ni lägger på att studera NEK kan inte användas till att läsa historia vilket ingår
i alternativkostnaden
● Vad är den sanna kostnaden av att studera vid universitetet?
○ Kostnader i form av böcker och kanske bostad i en ny stad men framförallt
förlorad arbetsinkomst under studietiden
● Det är därför ingen slump att många idrottsstjärnor och whiz kids struntar i skolan
(tex Zlatan & Bill Gates)
Alternativkostnad - exempel
Du har vunnit en personlig gratisbiljett till en konsert med Lana del Rey (som inte kan säljas
vidare). Beyonce uppträder samtidigt och är ditt näst bästa alternativ för kvällen. Biljetterna
för att se Beyonce kostar 800 kronor. Varje given kväll är du villig att betala 1000 kronor för
att se Beyonce. Anta att det inte finns några andra kostnader förknippade med att se någon av
artisterna. Vad är alternativkostnaden för att se Lana del Rey?
(a)0 kr(b) 200 kr(c) 800 kr(d) 1000 kr
Rätt svar: 200 = 1000 (värdet av att se Beyonce) - 800 (kostnaden för Beyonce-biljetten)
78% av akademiska nationalekonomer svarade fel på denna fråga i en enkätundersökning
Är man nyttomaximerande kommer man ta de val som har lägst alternativkostnad
Grundläggande principer: Beslut på marginalen
● Val står ofta mellan att göra lite mer eller mindre i förhållande till vad du just nu gör
○ Ska du plugga en timme till eller gå ut och jogga?
○ Ska du se ytterligare ett avsnitt av en serie eller sova?
● Att jämföra fördelar och kostnader för att göra lite mer eller lite mindre kallas för
“marginalanalys”
Grundläggande principer: Individer nyttomaximerar
● Individer gör så gott de kan när de gör sina val
● Svarar därför på incitament
○ Om priset på läsk sänks så kan de förväntas köpa mer läsk
○ Om biltullar i stan införs förväntas de att köra mindre i stan
Beteende kan vara svårt att förstå
Grundläggande principer: Interaktion mellan individer
● Byte/handel kan ge vinster genom specialisering
● Marknaden tenderar mot jämvikt
○ Alla möjliga vinster av handel utnyttjas
● Effektivitet
○ Ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre
● Marknaden leder under vissa förutsättningar till effektiva jämvikter
○ När är dessa förutsättningar uppfyllda?
○ ”Den osynliga handen” (Adam Smith)
Marknadsekonomin
● I en marknadsekonomi finns ingen central auktoritet som bestämmer vad som ska
produceras
○ Produktions-och konsumtionsbeslut fattas av företag och individer
● Alternativet är en ekonomi där besluten fattas centralt
○ Vilket alla marknadsekonomier har inslag av
● Överraskande (?) lite kaos i marknadsekonomier
○ Men det finns inslag av ”kaos” (tex miljöförstöring)
● Adam Smith skrev om företagarens vinstmaximering:
○ He intends only his own gain, and he is in this led by an invisible hand to
promote an end which was no part of his intention
● Marknadsekonomin har visat sig innovativ och flexibel
● Ingen marknadsekonomi fungerar på egen hand
○ Det behövs institutioner och regler: anarki är inte vägen till välstånd
Grundläggande principer: Marknaden begränsningar
● Även om marknader får spelregler kan problem uppstå
● Marknaden garanterar inte jämn fördelning
○ Avvägningar mellan rättvisa och effektivitet
○ Är en krona värd lika mycket för miljardären som för den hemlöse?
● Marknader kan också orsaka trafikproblem och miljöproblem
● Ibland råder det bristande konkurrens
● Levererar marknaden grundforskning, vägar och innovationer?
● Koordineringsproblem med decentraliserade beslut?
● Viktigt att förstå när (och vilka) problem som finns med marknadslösningar
Grundläggande modeller: Produktionsmöjlighetskurvan
All tid på kokosnötter = 30 kokosnötter, All tid på fisk = 40 fiskar. Det är hans
produktionsmöjligheter
● Visar möjlig och effektiv produktion
● Illustrerar alternativkostnad
● Kan användas för att beskriva
○ tillväxt/teknisk utveckling
○ vinsterna av specialisering
○ vinsterna av hande
Punkten c är inte effektiv då han kan få mer utav något utan att ge upp det genom att vara på
antingen punkt a eller b istället. Dessa punkter är effektiv produktion, det är även alla andra
punkter längs linjen och allt utanför är inte möjligt.
AK behöver alltså inte vara konstant utan kan vara ökande, vilket den oftast är
Handeln och specialisering
● En familj skulle kunna försöka ta hand om alla sina behov själv
○ Odla mat, sy sina kläder, utbilda sig på egen hand men det skulle vara svårt
och ineffektivt
○ Genom att dela upp uppgifter kan varje person få mer av vad de vill än om de
skulle producera allt själva
● Ekonomin som helhet kan producera mer när varje person specialiserar sig och
handlar med andra
○ Specialisering och handel är centralt för välstånd
● Fördelar med specialisering är orsaken till att yrken finns
○ Det tar lång tid att bli en skicklig läkare eller pilot
○ Många läkare skulle kunna bli piloter, men det är osannolikt att den som
bedrev båda karriärerna parallellt skulle bli lika bra som den som specialiserat
sig
● Eftersom det är bra att det finns skickliga läkare och piloter så ligger det i allas
intresse att individerna specialiserar sig
Handel och marknaden
● Marknader tillåter läkare och piloter att specialisera sig
○ Det finns arbetsdelning även i planerade ekonomier
● Eftersom det finns marknader för piloters och läkares tjänster så vet läkaren att det
finns flyg att tillgå liksom att piloten kan få vård om det behövs
● Så länge alla vet detta är de villiga att specialisera sig
● Utan fungerande arbetsdelning skulle ingen våga börja forska på universitet
○ Idéer går inte att äta!
● Men hur vet vi att marknader fungerar?
● Specialisering innebär risker
○ Plötsligt en dag kanske just din kompetens blir föråldrad
○ Socialförsäkringar mm kan ge folk modet att specialisera sig
Marknader rör sig mot jämvikt
● Marknader rör sig ofta mot jämvikt
● Tänk dig en affär full med människor och köerna till kassorna ringlar långa
○ Så öppnas en ny kassa!
○ Inom en kort stund har människorna placerat sig så att de nya köerna är
ungefär lika långa
○ Människor tenderar att försöka nyttja de möjligheter som finns för att göra det
så bra för sig som möjligt
○ När dessa möjligheter är uttömda råder någon form av jämvikt
○ Den nya situationen är en jämvikt då ingen på egen hand kan förbättra sin
situation
○ Marknadsjämvikt är ett centralt begrepp när vi analyserar interaktioner mellan
människor
○ För att förstå vad som händer när en ny kö öppnas i affären behöver vi inte
veta exakt hur kunderna formerar sig, tex vem som går före vem
○ Genom att utgå från nyttomaximerande beteende förstår vi vilken ny jämvikt
som en ny kassa ger upphov till
Effektivitet och rättvisa
● Nationalekonomer bryr sig inte om pengar utan individers nytta
○ Nytta kan inte direkt observeras
● En ekonomis resurser är effektivt utnyttjade när ingen kan får det bättre utan att någon
får det sämre
● Men människor bryr sig också om rättvisa och effektivitet kan stå i konflikt med
rättvisa
○ Om en fattig har större nytta av mer resurser än en rik så kan omfördelning
vara effektiv, dvs ge mer total nytta
○ Men hur jämföra individers nytta?
Produktionsmöjlighetskurvan och komparativa fördelar (vinsterna av specialisering)
Absoluta och komparativa fördelar
● Absolut fördel
○ Är A bättre än B på att producera x?
● Komparativ fördel
○ A har en komparativ fördel i produktion av x om dennes alternativkostnad, i
termer av y, är lägre än B:s alternativkostnad för att producera x
Tom och Hanks komparativa fördelar
● Tom har en absolut fördel för båda varorna
○ Men det finns ändå vinster av handel eftersom de har olika komparativa
fördelar
● Alternativkostnad för att fånga en fisk:
○ Tom: 3/4 kokosnöt; Hank: 2 kokosnötter ,Tom har komparativ fördel
● Alternativkostnad för att plocka en kokosnöt:
○ Tom: 4/3; fisk Hank: 1/2 fisk, Hank har komparativ fördel
● Relativt dyrt för Tom att plocka kokosnötter. Relativt dyrt för Hank att fiska
Komparativa fördelar och vinster av handel
● Om Tom specialiserar sig på fiske och Hank på kokosnötter och sedan byter så vinner
båda
● Ex. Hank byter 10 kokosnötter mot 10 fiskar
○ Hanks nya konsumtion: 10 fiskar och 10 kokosnötter (tidigare 6 resp 8)
○ Toms nya konsumtion: 30 fiskar och 10 kokosnötter (tidigare 28 resp 9)
● Resultat: Båda har vunnit
Båda har vunnit på specialisering och byten
Produktionsmöjlighetskurvan för Tomhankistan?
Med specialisering utökas de totala produktions möjligheterna
Komparativa fördelar i vardagen
● Även om en person i ett hushåll är bättre på att både diska och dammsuga så blir
arbetet klart snabbare om alla hjälper till
● Allra snabbast om arbetsdelningen sker efter komparativa fördelar
○ Den som är relativt bra på att diska sköter disken medan den som är relativt
bra på att dammsuga dammsuger
Internationell handel
● Samma princip: Länder vinner på att specialisera sig enligt sina komparativa fördelar
och handla med varandra.
● Även länder som är allmänt lågproduktiva är relativt högproduktiva i något
● En större marknad möjliggör mer specialisering
○ Skapar även beroende mellan länder
Kommentar kring kursens matematik
● Räta linjens ekvation: y = k + rx
○ Linjens lutning är r= ∆y/∆x
○ Linjens skärningspunkt med y-axeln (x=0) är k
● Kurvors lutning (egentligen derivator): ∆y/∆x
○ Kurvans lutning beror på i vilken punkt den mäts
○ Lutningen är lika med tangentens lutning i punkten
● Ytor (egentligen integraler)
○ Kostnader, vinster mm motsvarar ytor i diagram
○ Ytan av rektanglar och trianglar används ofta
Föreläsning 2, Utbud, efterfrågan och pris (19/1)
Dagens föreläsning:
● Vad är en marknad?
● Hur bestäms priser?
● Vad är konsument-respektive producentöverskott?
Vad är en marknad?
● “Platsen” där köpare och säljare möts och handlar
● Hur vi föreställer oss(modellerar) hur detta möte går till påverkar analysen
○ Vilken typ av produkter
○ Hur lätt för företag att ge sig in på marknaden
○ Vilken information köpare och säljare har
Enklaste fallet: perfekt konkurrens
● En perfekt konkurrensmarknad har typiskt sett:
○ Många köpare och säljare
○ Homogena varor(dvs perfekt utbytbara), ex socker
○ Välinformerade köpare o säljare, vet vad de håller på med
○ Inga karteller mellan köpare eller säljare
● Centrala egenskapen hos en marknad med perfekt konkurrens är att varken köpare
eller säljare på egen hand kan påverka priset
● Aktörer som står för en stor del av utbud eller efterfrågan kan ofta påverka priser
○ Återkommer till imperfekt konkurrens senare
Utbud och efterfrågan under perfekt konkurrens
● Vi skall studera följande aspekter av utbuds- och efterfrågemodellen
○ Efterfrågekurvan
○ Utbudskurvan
○ Vad som skiftar dessa kurvor
○ Marknadsjämvikt
○ Ändringar i jämvikten
Efterfrågan - ett samband mellan pris och efterfrågad kvantitet
Dyrare = konsumera mindre, Billigare = konsumera mer
Efterfrågekurvan - illustrerar betalningsviljan vid olika kvantiteter
Ex. Bensinpris
Ökad efterfrågan på bomull (för varje givet pris)
● Ett skift av efterfrågekurvan visar att efterfrågan ökat för varje givet pris detta pga att
man tjänar mer. En rörelse längs kurvan sker när bara priserna förändrats och allt
annat är lika (D1). Är man dock i en situation där något annat förändrats, ex ökning av
inkomst, kommer en ny kurva skapas (D2).
Rörelser längs efterfrågekurvan eller skift av efterfrågekurvan
Vad orsakar skift av efterfrågekurvan?
1. Förändringar i priset på relaterade varor
● Substitut: Högre pris på den ena varan ger ökad efterfrågan på den andra
○ Tex kaffe och te
○ Flyg, tåg
○ Hamburgare, pizza
○ Samsung, iPhone
● Komplement: Högre pris på den ena varan ger minskad efterfrågan på den andra
○ Tex bilar och bensin
○ Vin, ost
○ Elbil, elektricitet
○ Segelbåtar, fritid
2. Ändrad inkomst
● Normal vara: Högre inkomst ökar efterfrågan på varan (ex resor, restaurangbesök)
● Inferiör vara: Högre inkomst minskar efterfrågan på varan (ex blodpudding,
fiskbullar, nudlar)
3. Ändrade preferenser (tex mode)
● Nationalekonomer har inte mycket att säga om vad som driver preferenser (men
växande forskningsfält)
● Kan preferenser vara rationella? (Tex man lär sig gilla läget)
4. Ändrade förväntningar
● Hamstring om priset förväntas stiga (tex framtida brist)
● Leder till ökad efterfrågan idag
● Skjuter upp inköp om priset förväntas sjunka
● Leder till minskad efterfrågan redan idag
5. Ändrat antal konsumenter
● Befolkningstillväxt
Den aggregerade efterfrågekurvan (marknadsefterfrågan)
● London införa biltullar 2003
○ Det kostade £8 (90 kronor) att köra i London och tre år senare körde 10
procent färre bilar i innerstan.
● Stockholm införde biltullar 2007 och Göteborg införde dem några år senare
○ I Stockholm minskade trafiken med knappt 20 procent och i Göteborg med
drygt 10 procent
○ 20 procent är~skillnaden mellan rusnings-och normaltrafik
● Högre priser verkar minska antalet bilar
○ Men vi kan inte säkert härleda en efterfrågekurva ur den här
informationen.Varför? När priser ändras förändras även andra saker
Utbudskurvan för bomull:relationen mellan utbud och pris (allt annat lika)
Även utbudskurvan kan skifta!
1.Ändrat pris på insatsvaror
● T ex löner, energi och råvaror
2.Ändrat pris på relaterade varor
● Av råolja görs bensin samt olja för uppvärmning
● Om priset på olja för uppvärmning stiger fokuserar producenten på den produkten och
minskar produktionen av bensin
● Bensin och olja för uppvärmning är substitut produktionen
● En biprodukt av oljeraffinering är naturgas
● När priset på naturgas stiger så ökar inte bara produktionen av naturgas utan även
produktionen av olja just eftersom de produceras samtidigt
● Råolja och naturgas är därför komplement i produktionen
Exempel, veterinärer
● Förr arbetade veterinärer mest med djur på bondgårdar
● Idag arbetar en större andel med husdjur eftersom dessa har blivit fler och ägarna har
blivit rikare
○ En veterinär som bytt fokus sa “doing a C-section on a cow and it’s 500 bucks.
Do a C-section on a Chihuahua and you get $300”
● De olika arbetsuppgifterna är substitut i produktionen
3.Ändrad teknologi
● Gör ofta att man kan producera mer
4.Ändrade förväntningar
● Oljebolag lagrar en del olja och säljer när priserna blir höga
5.Ändrat antal producenter
● Marknadsutbudet= horisontella summan av företagens utbudskurvor
Ökande utbud: tex teknologisk utveckling
Om en teknologisk utveckling exempelvis sker kan en ny utbudskurva skapas (S2)
Minskat utbud: tex färre producenter på marknaden
Samma kan hända fast tvärtom att det finns färre producenter då kommer en ny utbudskurva
till vänster skapas (S2).
Jämvikt
Där de skär varandra råder jämvikt, här är kvantiteten som bjuds ut lika med kvantiteten som
efterfrågas.
Utanför jämvikt
Här är utbudet större än efterfrågan och man har ett överskott då finns producenter som inte
kan sälja det de producerar. För att få varorna sålda måste de sänka priserna för att få de
sålda. Då minskar utbudet och efterfrågan ökar och tillslut när man jämvikt.
Kan även ske underskott om man har högre efterfrågan än utbudet. Då kommer priserna stiga
och producenterna kommer observera detta och därmed producera mer och priserna stiger till
den punkt där jämvikt sker.
Anpassning mot jämvikt
● Vid ett för högt pris uppstår överskott
○ Det finns säljare med kostnader under priset som inte lyckas sälja. De har
incitament att sänka priset
● Vid ett för lågt pris uppstår brist
○ Det finns köpare med betalningsvilja över priset som inte kan hitta några
varor. De har incitament att bjuda över priset
● Producenters och konsumenters egennytta ger en strävan mot jämvikt
● Detta kallas för den osynliga handen
Ex.
Här ledde minskat utbud till högre pris
Skift av utbud och efterfrågan
Skift av utbud och efterfrågan
Ibland kan något ske som leder till att det uppstår en ny utbuds- eller efterfråganskurva, detta
kommer leda till att en ny jämviktspunkt uppstår.
Internationella förhållanden påverkar utbud och efterfrågan
Marknaden för quinoa
Ökat utbud och ökad efterfrågan
Marknaden för quinoa
Priset stiger: E ökar mer än U
Efterfrågan på högre utbildning (USA)
Trots ökad utbud av universitetsutbildade (fig A) steg deras löner relativt andra. Efterfrågan
måste alltså ökat snabbare
En enkel modell om hur teknologisk förändring ökat efterfrågan på högre utbildning fångar
löneförändringarna (fig B)
Kapitel 4: Konsument-och producentöverskott
● Vad är nyttan för konsumenter och producenter av en marknad
● Hur påverkas denna nytta av förändringar i marknadspriset?
Ex. Efterfrågekurva för begagnad kurslitteratur
Konsumentöverskott på marknaden för begagnad kurslitteratur
Konsumentnyttan när priset ändras, Prisfall på begagnad kurslitteratur
Konsumentöverskott med många konsumenter
Utbud av begagnad kurslitteratur
Producentöverskott
Producentöverskott med många producenter
Totalt överskott (värdet av marknaden eller vinsten av handel)
Är marknaden effektiv?
Marknadslösningen maximerar totalt överskott (producent+konsument), dvs marknaden ger
en effektiv resursallokering när:
1. Jämvikt uppnås
2. Alla potentiellt lönsamma transaktioner är gjorda
Potentiellt lönsam: någon är villig att betala mer för en vara än säljarens kostnad för att
tillhandahålla den
Fördelningsaspekter
Det finns flera orsaker till att marknader inte alltid fungerar väl
1. Även om marknaden är effektiv är den inte alltid rättvis
● Betalningsvilja och nytta är inte samma sak: inte säkert att den som är villig att betala
mest har störst nytta
2. Marknadsmisslyckanden kan göra att överskottet av handeln inte maximeras vid fria
utbyten
● Bristande konkurrens
● Externaliteter
● Kollektiva varor
● Asymmetrisk information
● Vi återkommer till dessa
Förutsättningar för fungerande marknadsekonomi
● Väl fungerande äganderätter nödvändiga
○ Institutioner, regelverk o dyl påverkar relativpriser
○ Vem bestämmer gränserna mellan ditt och mitt bidrag?
○ Företag och individer agerar inom ramen för dessa restriktioner
● Fungerande prissignaler nödvändiga
○ Om marknaden för en resurs inte finns så finns inte heller några prissignaler
(tex ren luft)
○ Om det är svårt att bedöma kvalitén varan/tjänsten är det svårt att för
marknaden att prissätta väl (tex sjukvård, utbildning, finansiella tjänster)
Marknader finns inte i ett vakuum:Institutioner och regelverk spelar roll
● Stor forskningslitteratur som visar att institutionella och politiska faktorer påverkar
vad som produceras och hur detta sker
○ Fackföreningar, barnomsorg, socialförsäkringar, förtroende mellan invånare,
utbildningssystem osv
○ Regleringar av marknader för varor och tjänster
○ Institutioner avgör hur spelet spelas och hur förhandlingsstyrka fördelas
● Institutionella förhållanden påverkas i sin tur av ekonomiska förhållanden
Föreläsning 3, Konsumtion (19/1)
● Konsumenters beslutsfattande
● Nytta, budget och konsumtion
● Indifferenskurvor och optimala val
● Effekter av prisförändringar
KONSUMENTEN
● Homo Economicus / Economic man
● Beteendeantaganden:
○ Maximerar den egna nyttan
○ Fattar rationella beslut
○ Med andra ord, individer gör så gott de kan för att få det så bra som möjligt.
● För företag är motsvarande antagande vinstmaximering
● Att maximera den egna nyttan är inte det samma som att vara egoistisk
○ Egennytta kan omfatta hänsyn till andra
○ Men i praktiken antas ofta snävare egennytta
● Individen antas vara rationell och kunna lösa ibland mycket svåra optimeringsproblem
● Evidens för vissa systematiska ”fel”, men svårt att motivera specifika typer av
icke-rationalitet
○ Antagandet kan vara en OK approximation
○ Kritik att modellerna ofta underskattar att beslut fattas i ett socialt
sammanhang
Grundläggande antaganden om preferenser
● Mer är bättre (eller minst lika bra)
○ Du blir inte ”mätt”
● Allt går att jämföra
○ Preferenserna är kompletta
● Om A är bättre än B och B är bättre än C så är A bättre än C
○ Preferenserna är transitiva
Vad kommer en rationell person säkert inte att välja
A. 2 biobesök och 4 restaurangbesök
B. 1 biobesök och 5 restaurangbesök
C. 4 biobesök och 3 restaurangbesök
D. 2 biobesök och 3 restaurangbesök
Rätt svar: D eftersom A ger lika många biobesök men färre restaurangbesök
Ekonomiskt beslutsfattande
● Hur maximera nytta eller vinst?
○ Individen väger nytta/vinst mot kostnader
● Olika typer av val
○ “Antingen eller” beslut (diskreta)
○ “Hur mycket” beslut (beslut på marginalen)
● Hör bör kostnaderna beräknas?
Gemensamt för alla beslut
● Väger kostnader mot intäkter/nytta (cost/benefit)
● Den relevanta kostnaden är alternativkostnaden
○ Hur man annars hade kunnat använda resurserna
● Beslut påverkas av omgivningen
○ Tex priser på olika marknader, insatsfaktorer, förväntningar
● Beslut på marginalen väger tillskottet av ytterligare en mot kostnaden för ytterligare
en
“Antingen eller”-beslut
● Vilket alternativ är bäst?
○ Alternativkostnaden alltid det relevanta
■ Tex bortfall av arbetsintäkter, kapitalkostnad…
○ Skillnad mot bokföringsmässiga kostnader
■ Alla intäkter och kostnader är inte monetära
○ Redan upplupna kostnader (”sunk costs”) saknar betydelse för beslutsfattandet
■ Ingen idé att gråta över spilld mjölk (framåtblickande!
Exempel
● Antag att du efter att du gått på universitetet i fyra år tjänar 20.000.000 kronor under
resten av livet
● Utan denna utbildning tjänar du 17.500.000 under samma period, men du hade också
kunnat tjäna 1.500.000 under åren du studerar
● Antag också att det kostar 1.000.000 att gå på universitet (böcker, extra boende) +
50.000 i ränta eftersom du lånar dessa pengar
● Enligt bokföringsprincipen så tjänar du på att studera eftersom:
20.000.000-1.000.000-50.000>17.500.000 (räknar inte in alt kostnad här)
● Enligt nationalekonomisk teori beaktar du alternativkostnaden. Du förlorar 1.500.000
i löneintäkter om du går på universitet. Att gå på universitet blir nu olönsamt:
20.000.000-1.050.000-1.500.000<17.500.000
● Dock inte säkert att individen väljer bort studier, räkna in nytta:
○ Kan vara roligare att studera än att jobba
○ Arbetsmiljö/arbetsuppgifter beaktas också
● Antag nu att du har 1.000.000 till omkostnader i fickan så du behöver inte låna
○ Försvinner då räntekostnaden 50.000 från kalkylen?
● Nej, ditt kapital har en alternativ alternativ användning –det du skulle tjänat om du
använt pengarna till något annat . Detta är den implicita kostnaden av kapital (”ränta”)
○ Ex: Handpenning för bostad innebär att du avstår alternativ avkastning på
kapitalet
Studieval under en pandemi
● Mindre roligt och kanske mindre lärorikt att studera
○ Värdet av att studera faller
● Sämre arbetsmarknad och svårt att resa
○ Alternativkostnaden av att studera faller också
● Teoretiskt oklart vilken effekt som dominerar, då de både blivit mindre roligt men alt
kostnaden även sänkts
○ Men mycket tyder på att studier blev relativt sett attraktivare
Beslut på marginalen: ”Hur mycket”
● Marginalnytta (marginalintäkt för företag)
○ Vilken nytta ger ytterligare en enhet?
○ Typiskt sett är marginalnyttan avtagande
● Marginalkostnad
○ Vad är kostnaden för ytterligare en enhet?
■ Typiskt sett är marginalkostnaden densamma
● Rationellt att konsumera mer om marginalnyttan överstiger marginalkostnaden
○ Optimalt när marginalnytta är lika med marginalkostnad
Värdet av liv
● Oavsett om vi gillar det eller ej så sätter samhället ett pris på liv; det finns inget
alternativ då resurser är knappa
● Om väghastigheten sätts till 30 km/h skulle få dö, men tidsförlusterna blir höga
○ Vi väger hur många liv som sparas av en sänkning av hastigheten mot
tidsförlusten
● Kostnader vägs mot varandra och mot andra typer av livräddande insatser, tex
vägförbättringar
Samhället har lagt pengar på att minska siffran
Upplupna kostnader (sunk costs)
● När man fattar beslut är det viktigt att tänka på vad en rationell aktör inte beaktar
● Redan gjorda oåterkalleliga utgifter bör inte påverka beslutet på marginalen:
○ “Gjort är gjort kommer aldrig igen...”
○ Ex: riskkapitalfond har förlorat $100 miljoner, ändå fortsätter många att
investera
○ Rationella investerare gör rätt som inte beaktar upplupna kostnader när de
överväger nästa investering
● Kan vara psykologiskt svårt att bortse från upplupna kostnader
○ Ett klassiskt misstag bland spelare är att försöka spela tillbaka förluster
○ Förlusterna är redan gjorda och det är irrationellt att ta hänsyn till dem
○ Enligt den grundläggande teorin tar man således inte hänsyn till sådana
kostnader. Rimligt?
● Infrastruktursatsningar lider ibland av ”sunk cost fallacy”
○ Hallandsåsen (11 ggr ursprunglig budget)
Beteendeekonomi
● Ibland gör människor helt rationella val som inte ger det högsta ekonomiska värdet
○ Rättvisehänsyn
■ Folk ger mer än vad teorin säger
○ “Begränsad rationalitet”
■ Det kostar att leta och fundera, använder sig därför av tumregler
○ Förlustaversion
■ Betraktar förluster som mycket värre än fördelen med en vinst
● Andra gånger agerar människor på sätt som varken ger dem högst vinning eller nytta.
Kan tex bero på följande misstag:
○ Felbedöming av alternativkostnader
○ Överskattning av egen kapacitet
○ Orealistiska förväntningar om framtiden
■ ”I morgon ska jag...” om man känner till sin svaghet kanske man
betalar in skatt i förtid för att få tillbaka till jul, köper dyra årskort på
gym…
○ Beräkningar av pengar på olika sätt (kontokort och cash, SEK/euro, rea)
○ Aversion mot förluster (nyttoförlusten av att förlora $100 är för somliga
betydligt större än nyttovinsten av att vinna $100)
○ Ovilja att ändra status quo (men att inte ändra sitt initiala val är ju också ett
val...)
○ Richard Thalers forskning visar på betydelsen av ”basalternativ”
■ Folk är ”lata” när de väljer
● Så varför används den traditionella modellen då?
○ För att den ofta fungerar bra
○ För att vi måste göra förenklingar
● Det bedrivs en intensiv forskning i gränslandet mellan NEK/psykologi
○ Man letar efter förutsägbart irrationellt beteende
● Ibland tolkas rationellt beteende som irrationellt då betraktaren inte har hela bilden
Efterfrågeteori struktur
● Förenkling: Val mellan två varor
○ Konsumtion av X och Y vid given budget
○ Hur påverkas valet av priser och inkomst?
● Teorins struktur
1. Konsumentens preferenser (smak), hur nyttofunktion manifesteras
2. Konsumentens budgetrestriktion
3. Konsumentens konsumtionsval
Konsumentens nytta
● Nytta (för en individ)
○ Mått på tillfredsställelsen av att konsumera något
○ Ordinal: säger inget om nivån (hur mycket) på nytta och kan därför inte
jämföras mellan individer
○ Betalningsvilja: hur mycket någon är villig att betala för något, kan mätas men
säger inte nödvändigtvis något om nyttan.
● Konsumtionskorgen (varukorgen)
○ De varor som individen konsumerar
● Nyttofunktionen (avspeglar preferenserna)
○ Anger nyttan individen får av sin varukorg
○ Nyttofunktionen“producerar” nytta med varor som insatsfaktorer
Avtagande marginalnytta
● Vi får nyttotillskott av mer konsumtion men nyttotillskottet blir allt mindre mer vi
redan konsumerat
○ Vi blir allt ”mättare” men aldrig ”övermätta”, dvs marginalnyttan antas aldrig
bli negativ
○ Har eventuellt implikationer för omfördelning mellan rika och fattiga
■ Men kan nytta jämföras mellan individer?
Total nytta och marginalnytta
● Avtagande marginalnytta: nyttoökningen som individen får av varje ytterligare enhet
minskar ju fler enheter som konsumeras
○ Viss belysning hemmet är väldigt värdefull men nyttotillskottet minskar ju fler
lampor vi tänder
○ Att ha en bil kan vara väldigt värdefullt. Att skaffa bil nummer två ger mindre
nyttoökning
Individens budgetrestriktion
● Budgetrestriktionen
○ Konsumtionskorgen kan inte kosta mer än konsumenten har råd med
○ Vi begränsas även av tid
● Budgetlinjen
○ visar alla möjliga konsumtionskorgar när konsumenten spenderar hela sin
budget
Budgetlinjen - exempel
● Antag att räkor kostar 4 kr medan priset för bröd är 2. Budgeten är 20
● Budgetrestriktionen blir därmed
20 = 4R + 2B
● Vi löser ut variabeln B (bröd):
B=10-2R
● Hur mycket bröd vi kan köpa beror på hur många räkor vi köper och vice versa
○ Om vi inte köper räkor har vi råd med 10 brödbitar
Optimal konsumtion
● Den konsumtionskorg som maximerar nyttan givet budgetrestriktionen
● Denna ligger på budgetlinjen
○ Eftersom konsumentens nytta ökar när mer konsumeras (mer är minst lika bra
som mindre)
○ Vi bortser från sparande som kan ses som uppskjuten konsumtion
Nytta av konsumtion - exempel
Budget och total nytta - exempel
Optimal konsumtion - exempel
C är även högst upp på nyttofunktionen
Marginalnytta per krona
● Kan nyttan öka genom att konsumera mer av en vara och mindre av den andra?
○ Då är konsumtionen inte optimal
○ Hur göra avvägningen?
● Marginalnyttan per krona:
MU/P
● En nyttomaximerande individ eftersträvar maximal “valuta för pengarna” eller
“bang for the buck”
Marginalnytta per krona: Exempel
Man vill konsumera när MU/kr är mest lik för de båda varorna
Marginalnytta per krona
Villkor för optimal konsumtion
● Spendera varje krona där den ger högst nytta
○ Om varukorgen innehåller mer än en vara så bör alltså MU/krona vara lika för
varorna:
○ Gäller inte detta kan nyttan öka genom att omfördela konsumtionen till varan
med högst MU/kr
● Varukorgen är därför bara optimal om:
Förhållandet mellan marginalnyttan måste vara lika med förhållandet mellan priserna
Marginella substitutionskvoten
● Marginella substitutionskvoten (MRS):
○ Förhållandet mellan marginalnyttorna
● Relativpriset:
○ Hur mycket varorna kostar i termer av varandra
● Optimal konsumtion:
○ Relativ nytta (MRS) är lika med relativ kostnad
Hur påverkas konsumtionen om priset ändras?
● Om relativpriset för vara x stiger påverkas konsumtionen:
● För optimal konsumtion måste då
öka
○ Eftersom marginalnyttan av en vara är avtagande ökar den när konsumtionen
av den minskar
● Men detta är inte allt som händer
Substitions- och inkomsteffekterna
● Om en varas pris stiger så faller MU/P
○ Substitutionseffekt: Konsumenten byter (substituerar) den dyrare varan mot
den billigare
● Om priset stiger blir vi även realt sett fattigare
○ Inkomsteffekten kan gå i olika riktningar
1. Normal vara (efterfrågan ökar i inkomst)
2. Inferiör vara (efterfrågan sjunker i inkomst)
Härledning av efterfrågan - Nytta och indifferenskurvor
● Nyttofunktionen anger nyttan av olika varukorgar med varorna x och y
○ Om x och y anges på axlarna så ges nyttan av höjden över pappret
● ”Nyttoberget” kan avbildas som en karta som anger höjdskillnader (topografisk karta)
○ Varje indifferenskurva visar en nyttonivå
○ Indifferenskurvor motsvarar kartans höjdlinjer
Ett “nyttoberg”, består av fler indifferenskurvor
En av indifferenskurvorna
Flera indifferenskurvor
Ju längre bort från origo desto mer nytta
Egenskaper hos indifferenskurvor
● En indifferenskurva visar varukombinationer som ger samma nytta
○ Individer har olika indifferenskurvor, men oavsett person så har
indifferenskurvorna vissa egenskaper
● Längre ut från origo avspeglar högre nytta
● Indifferenskurvor korsar inte varandra
○ Annars skulle samma varukorg ge olika nyttor
Egenskaper hos indifferenskurvor
● Indifferenskurvor lutar nedåt
○ Om du får mer av en vara så måste du få mindre av den andra för att nyttan
ska vara konstant
● Indifferenskurvor är konvexa (dvs de böjer in mot origo)
○ På grund av avtagande marginalnytta
○ Avstår du från något som du har lite av måste du få mycket av det andra för att
förbli på samma nyttonivå
Indifferenskurvor och konsumtionsval
● Konsumenten vill nå den högsta nytta budgeten tillåter
○ Den indifferenskurva som ligger så långt ut som möjligt men fortfarande
ligger på eller innanför budgetlinjen
○ Med budgeten
ges budgetlinjen av
● Motsvarar räta linjens ekvation: y = kx + m
○ Lutningen (k) motsvaras av
○ Skärningspunkten (m) motsvaras av
Optimal konsumtion vid tangeringspunkten
Budgetlinjen visar på hur mycket vi har råd med. Det optimala valet eller optimala
konsumtionen blir då den punkt som uppstår där budgetlinjen tangerar med en
indifferenskurva.
Vad lär vi oss av detta?
● Indifferenskurvan tangerar budgetlinjen, som har lutningen
● Längs indifferenskurvan är nyttan konstant
○ Lägre konsumtion av X minskar nyttan med
uppvägas av mer Y
○ Längs indifferenskurvan gäller därför:
som måste
Tangering och optimal konsumtion
● Lutningen på indifferensekurvan,
, är alltså:
(Förändringen av y genom förändringen av x)
● Endast när detta gäller kommer individens nyttonivå vara konstant (på samma
indifferenskurva)
○ Minns att budgetlinjens lutning är
● I optimum gäller därför att
Illustration av olika preferenser
Perfekta substitut och komplement
● X och Y är perfekta substitut om
○ de kan bytas ut i fix proportion utan att konsumentens nytta förändras
● X och Y är perfekta komplement om
○ nyttan inte ökar i konsumtion av X om inte också konsumtionen av Y ökar
(och vice versa)
Indifferenskurvor - perfekta substitut
Konsumentval med perfekta substitut
När priset på morotskaka är högre än priset på cheesecake köper hon bara cheese cake och
vice versa
Perfekta komplement
Effekt av pris- och inkomstförändringar på budgetlinjen
● Exempel: Den initiala situationen är
○ Inkomsten per månad är 2400
○ Hyran är 150 per kvm
○ Priset på måltider på restaurang är 30
● Budgetlinjen:
○ Max antal kvm: 2400/150 = 16
○ Max restaurangmåltider: 2400/30 = 80
● Budgetlinjen:
○ 2400 = 150×kvm + 30×Måltider
○ 2400/30=(150/30)×kvm+ Måltider
○ Måltider = 80 - 5×kvm
● Antag att hyran ökar från 150 till 600 (4 ggr)
○ Måltider = 80 –20×kvm
Effekten av högre nytta
Effekt av högre hyra på konsumtionen
Effekten av ändrad inkomst
Inkomst och konsumtion: Normala varor
Inkomst och konsumtion: Inferiör vara (blodpudding)
Inkomst- och substitutionseffekt
● När priset ändras kan förändringen i optimal konsumtion delas upp i två effekter
○ Substitutionseffekten (effekten av en förändring i relativpris, väljer bort dyrare
varor för att köpa billigare)
○ Inkomsteffekten (effekten av att den reala inkomsten, dvs köpkraften,
förändras)
Inkomst- och substitutionseffekt när hyran ökar
(A) Substitutionseffekten
● En prishöjning gör varan dyrare relativt andra varor och konsumenten tjänar på att
köpa mindre av varan och mer av andra varor
● Substitutionseffekten mäter hur konsumtionen ändras när relativpriserna ändras när
individens nytta hålls konstant
○ Nytt (fiktivt) optimum på ursprunglig indifferenskurva där den tangeras av den
fiktiva budgetlinjen
● I figuren motsvarar A → B substitutionseffekten
(B) Inkomsteffekten
● Höjt pris innebär sänkt realinkomst.
○ Konsumtionen kan pga detta öka eller minska beroende på om varan är normal
eller inferiör
● Inkomsteffekten
○ mäter hur konsumtionen ändras i förhållande till optimumpunkten (A) som
följd av att köpkraften försämras givet de nya relativpriserna
○ tar oss från fiktivt till faktiskt nytt optimum via skift från fiktiv till ny faktisk
budgetlinjen
● I figuren motsvarar B → C inkomsteffekten
Inkomst- och substitutionseffekter
● Normala varor
○ Effekterna går i samma riktning
● Inferiöra varor
○ Inkomsteffekten går i motsatt riktning, fattigare innebär mer av varan
○ Giffen vara: Inkomsteffekten dominerar substitutionseffekten
● Inkomsteffekten viktig för “budgettunga” varor
○ Kommer du att jobba mer/mindre vid löneökning?
○ Hur påverkar ränteförändringar långivare respektive låntagare?
Föreläsning 4, Konsumtion (23/1) 11,12
● Utbudsteori
○ Parallell med efterfrågeanalysen
○ Produktionsfunktionen
○ Marginalprodukt
● Utbudskurvan
● Perfekt konkurrens
Produktionsfunktionen
● Produktionsfunktionen, matematiskt uttryck
○ Hur producerad kvantitet beror på mängden insatsfaktorer
● Fasta insatsfaktorer, svåra att anpassa på kort sikt
○ Mark, kapital (på viss tidshorisont), långa hyreskontrakt…
● Variabla, eller rörliga, insatsfaktorer
○ Arbetskraft, energi, råvaror...
Kort och lång sikt
● Kort sikt
○ Den tidsperiod där minst en insatsfaktor går inte att anpassa, är fast
● Lång sikt
○ Möjligt att anpassa alla insatsfaktorer
● Aldrig högre produktionskostnad på lång sikt
○ Producenterna har större flexibilitet
Marginalprodukten (MP)
● Marginalprodukten av en insatsfaktor X är ökningen i Q (produktionen) när en
ytterligare enhet X används. Ex anställa en till person.
○ Alla andra insatsfaktorer är oförändrade
MPX= ∆Q/∆X (kan läsas som derivata)
● Arbetets Marginalprodukt
MPL = ∆Q/∆L
Produktionsfunktion för George och Marthas gård (land fast faktor)
Kurvan ovan visar totala produktionen av olika antal anställda, i detta fall blir det ökande
med fler arbetare dock är den avtagande då vi får ett större produktionstillskott av den första
än av den andra osv. Detta kallas avtagande marginalprodukt.
Avtagande marginalprodukt
När ökad insats av en produktionsfaktor ger allt mindre ökning av produktionen
● Ytterligare en anställd i restaurangköket
● Ytterligare en som tar hand om administration
● Ytterligare en lärare i klassrummet
Avtagande marginalprodukt för arbete
Marginalprodukten är avtagande under antagandet att allt annat är lika, gäller kort sikt.
Ökning av den fasta faktorn (tex land)
Den nya kurvan visar vad som sker ifall vi får mer mark dvs ökar fasta faktorn.
Fallande MP på jordbruksmark och svält: Thomas Malthus (1798)
● God tillgång på mat leder till befolkningsökning exponentiellt
○ Mer mat kräver mer mark...
○ ...som är allt mindre bördig (avtagande marginalprodukt)
● Befolkningen hinner ikapp
○ Jämvikt i svältpunkten
● Varför har detta inte hänt?
○ Produktivitet i jordbruket har ökat mycket snabbare än befolkningen
Förklaring 1, Ester Boserup: endogen tillväxt, tillväxt som skapas utifrån behov
● Jordbrukets produktionsmetoder svarar på behov
○ Ökad befolkningstäthet driver fram nya metoder
● Innovationer sker inte i blindo
○ Nordamerika: främst arbetsbesparande innovationer (traktorer), detta pga att
de hade mycket mark och lite människor
○ Europa: främst markbesparande (konstgödsel), detta för att de har mycket
människor och lite mark
Förklaring 2, Gary Becker: endogen fertilitet, fertilitet som svara på incitament på
marknaden
● Fertilitet påverkas av inkomster
○ Högre löner ökar alternativkostnaden för att ta hand om barn, därav väljs det
bort
● Ökad avkastning på kunnande
○ Hellre färre barn som ges mer humankapital, än fler med mindre humankapital
Från produktionsfunktion till kostnadskurvor
Produktionsfunktionen:
● Visar hur mycket som kan produceras (Y) med en viss mängd produktionsfaktorer
(x1, x2...)
Totalkostnaden för detta ges av:
● FC är den fasta kostnaden, xi mängden av faktor i och pi dess pris
Fasta och rörliga kostnader
Fast kostnad (FC):
● Kostnaden för den fasta produktionsfaktorn beror inte på hur mycket som produceras
Variabel (rörlig) kostnad (VC):
● Kostnaden för den rörliga produktionsfaktorn beror på producerad kvantitet
Totalkostnaden är summan: TC = FC + VC
Totalkostnadskurva för George och Marthas gård
Totalkostnadskurvan är ökande i produktionen. I punkt A produceras inget men vi har
fortfarande en kostnad på 400 som gäller marken etc då det är en fast kostnad. Vill vi öka
produktionen måste vi använda oss av rörliga insatsfaktorer. Dessa blir dock mindre
produktiva och därför är produktionen på marginalen dyrare och kurvan lutar uppåt.
Kostnaden ökar därmed snabbare ju mer vi producerar.
Kostnadskurvor och avtagande marginalprodukt
● Totalkostnadskurvan blir brantare pga avtagande marginalprodukt hos den rörliga
produktionsfaktorn
○ Varje ytterligare insatsfaktor ger mindre bidrag till produktionen. Alltså blir
produktionen allt dyrare.
● Kostnadskurvorna visar lägsta möjliga kostnad för att producera en viss kvantitet
○ Likt nyttomaximerings-problemet: Maximal produktion för viss kostnad eller
minimal kostnad för given produktion
Exempel IBM: programmeringsprojekt
Punkten visar på att produktionen sjunker efter att man anställer fler och MPL blir även
negativ vid detta antalet programmerare, att anställa fler kan vara olönsamt.
● Ett projekt som kan göras på 12 månader av en programmerare kan inte göras på en
månad av 12 programmerare
● Arbetet måste koordineras med alla andra programmerare vilket är kostsamt
○ “There is an inescapable overhead to yoking up programmers in parallel. The
members of the team must “waste time” attending meetings, drafting project
plans, exchanginge-mail...At Microsoft, there will be at least one team
member that just designs T-shirts for the rest of the team to wear”
Marginalkostnad
Marginalkostnaden (MC) är kostnaden för att producera ytterligare en enhet:
● Alternativt: förändringen i total kostnad när produktionen ökas marginellt
Lutningen på totalkostnadskurvan är margnialkostnadern
● Marginalprodukten är produktionsfunktionens lutning
● Marginalkostnaden är lutningen på totalkostnadskurvan
Exempel: En restaurangs produktionskostnader
Kostnadskurvor för restaurangen
Marginalkostnad ökande = Kurva som lutar uppåt
Varför lutar marginalkostnadskurvan uppåt?
● Arbetskraftens marginalprodukt faller
○ När det krävs allt mer arbete för att producera en ytterligare enhet stiger
marginalkostnaden(MC)
● Så länge vissa produktionsfaktorer är fixa avtar typiskt sett marginalprodukten(MP)
på de andra
● MC måste inte luta uppåt
○ Kan vara konstant eller avtagande åtminstone i vissa intervall, ex vid tillfällen
där specialiserings vinst kan uppstå dvs att folk är specialiserade.
Genomsnittskostnader
Total genomsnittskostnad:
ATC= TC/Q= Totalkostnad/ Producerad kvantitet
Genomsnittlig fast kostnad:
AFC = FC/Q= Fast kostnad/ Producerad kvantitet
Genomsnittlig rörlig kostnad:
AVC = VC/Q= Rörlig kostnad/ Producerad kvantitet
● Genomsnittskostnaden säger hur mycket en genomsnittlig enhet kostar att producera
● Marginalkostnaden säger istället hur mycket en ytterligare enhet kostar att producera
● Vanligt att dessa begrepp blandas samman
Genomsnittlig totalkostnad är ofta U-formad
● Ökad produktion har två effekter på den genomsnittliga totalkostnaden
● Utspridning av fasta kostnader
○ Vid hög produktion kan den fasta kostnaden slås ut fler enheter (lägre AFC)
● Avtagande marginalprodukt
○ leder till högre rörlig genomsnittskostnad
Genomsnittskostnader
Genomsnittlig totalkostnad (ATC)
I punkt M har vi den lägsta genomsnittskostnaden, i början vid låg produktions späds de fasta
kostnaderna ut. Men så småningom kommer den avtagande marginalprodukten leda till att
genomsnitts kostnaderna stiger.
Fyra kostnadskurvor
1. MC-kurvan lutar uppåt
- pga avtagande marginalprodukt
2. AVC-kurvan lutar också uppåt
- men är flackare
3. AFC-kurvan lutar nedåt
- pga spridningseffekten
4. MC korsar ATC i dess minimum
- Om MC < ATC så faller den genomsnittliga kostnaden när ytterligare en enhet
produceras
Kostnadskurvor
Mer realistiska kostnadskurvor
MC-kurvan
● MC-kurvan kan luta nedåt vid låga volymer och ett fåtal anställda tex på grund av
ökad specialisering.
○ Detta leder till så kallade skalfördelar, effektivare produktion ju mer man
producerar
● När fördelarna av specialisering är uttömda uppstår avtagande marginalavkastning av
arbetskraft och MC-kurvan börjar luta uppåt
MC-kurvan skär alltid ATC-kurvan i dess minimumpunkt
Kort och lång sikt
● På kort sikt
... är de fasta kostnaderna givna
● På lång sikt
... väljer företaget de fasta kostnaderna för att passa den kvantitet företaget vill
producera
● Viktigt för att förstå hur företag beter sig
○ Snabb produktionsökning leder till starkt ökande genomsnittliga kostnader
○ På lång sikt efter exempelvis byggnation av nya fabriker sjunker kostnaderna
även för högre produktion
Val av FC på lång sikt: Nya stekbord ökar produktiviteten
Långsiktig genomsnittlig kostnad (LRATC)
● Den lägsta genomsnittliga kostnaden som kan uppnås på lång sikt för varje given
produktionsvolym motsvarar en viss fast kostnad
○ För varje given produktion väljs den fasta kostnaden (FC) så att den
genomsnittliga kostnaden minimeras
● Kostnaderna på lång sikt alltid lägre än på kort
○ Just då flexibiliteten är större på lång sikt
Total genomsnittskostnadskurva på kort och lång sikt
Man anpassar sina fasta kostnader efter mängd och hur mycket man kommer vilja producera i
framtiden. ATC 3 motsvarar när vi vill producera 3 st och detta blir då det optimala sättet att
göra detta på. Sedan har vi en för 6 och 9 st. Varje kortsiktig kurva har en punkt som perfekt
tangerar med den långsiktiga kurvan men inte på någon annan punkt.
Skalavkastning
● Skalavkastning bestämmer formen på den långsiktiga genomsnittliga
totalkostnadskurvan
● Tilltagande (decreasing) avkastning kommer ofta från
○ Specialisering
○ Stora fasta kostnader (bilproduktion, el, läkemedel)
● Avtagande avkastning är vanlig
○ Koordinations-och kommunikationsproblem
Perfekt konkurrens
● Definition: Konsumenter och producenter är pristagare
● Nödvändiga villkor:
○ Många producenter där varje producent har en liten marknadsandel
○ Produkterna är homogena (standardiserade)
● Fritt in-och utträde (inte helt nödvändigt)
○ Producenter kan vara pristagare även om det inte är fritt inträde
● När ett patent (monopol) på en produkt går ut så faller priset på produkten normalt
sett drastiskt när identiska produkter tillkommer
● Det räcker inte att produkterna är identiska för att perfekt konkurrens priset skall
uppnås
○ Konsumenterna måste också uppleva dem som identiska
● Det finns exempel där identiska produkter inte upplevs som identiska.
○ Medicin (smärtstillande, magsår)
Produktion och Vinst
Ex: tomatodling, pris=18
Marginalanalys för att hitta vinstmaximum
Marginalintäkten (MR) är ökningen i intäkt vid en enhets ökade försäljning:
Vinsten maximeras när:
● Om MR>MC så ökar vinsten om vi producerar mer
● Om MR<MC så faller vinsten om vi producerar mer
Kort och lång sikt
Kort sikt: Fast kostnad given, Inget in-eller utträde av företag. Vi börjar med kort sikt:
Marginalintäkt = Priset
Marknadspriset
● Priset sätts på marknaden där efterfrågekurvan möter utbudskurvan
● Det enskilda företaget i perfekt konkurrens möter en helt elastisk (horisontell)
efterfrågekurva
○ Kan sälja hur mycket det vill till marknadspriset, men ingenting till högre pris
Vinst
Vinsten är intäkter minus kostnader: Vinst= TR –TC = P×Q-ATC×Q
Vilket är samma sak som: Vinst= (P-ATC)×Q
Kostnader och produktion på kort sikt
Vinst och marknadspris
Vinst och marknadspris
Nollvinst innebär 0 i termer av alternativkostnader
Produktionsbeslutet på kort sikt
● Företag som går med förlust vinner på att producera om MR > AVC, även om MR <
ATC
○ Blir inte av med fasta kostnader!
● P < = AVC är “nedläggningspriset”, dvs det pris vid vilket produktionen stängs ner
även på kort sikt
● Fasta kostnader som redan gjorts (sunk costs) påverkar inte beslutet för
vinstmaximerande producenter
○ Irrelevanta för beslutet att fortsätta att producera som tas på marginalen
Exempel:
● Café med uppsägningstid för lokalen
● Cirkusar, tivolin och glasskiosker har bara öppet på somrarna
○ Priserna för att få kunder att komma på vintern skulle vara alltför låga för att
täcka de rörliga kostnaderna
● Kärnkraft där verket redan är byggt
○ Låg marginalkostnad kan göra det väldigt lönsamt att producera vidare, även
om det samtidigt kan vara olönsamt att bygga ett nytt
○ Själva kärnkraftverket saknar alternativ användning
Ett företags kortsiktiga utbudskurva
A och uppåt motsvarar företagets kortsiktiga utbudskurva, innan punkt A lägger man ner
produktion då det inte längre blir lönsamt att producera.
Kortsiktig aggregerad utbudskura (för branschen)
● Addera alla företags utbudskurvor horisontellt
● Antalet företag är givet
Kortsiktig marknadsjämvikt (Här 100 företag)
Lång sikt
● På lång sikt kan producenter anpassa fasta kostnader genom att tex starta eller lägga
ner fabriker
○ Industrier i perfekt konkurrens ändrar normalt sett struktur på kort och lång
sikt
● Ökat inträde av nya företag om vinsten> 0 för befintliga företag
● Nedläggningar (utträde) om vinsten< 0 för befintliga företag
● Alltså måste vinsten= 0 i långsiktig jämvikt!
Marknadsjämvikt på lång sikt
Inträde kommer ske fram tills man når jämvikt (vinst=0) alltså att priset motsvarar lägsta
punkten.
Effekten av ökad efterfrågan
Kort- och långsiktig utbudskurva
● Den långsiktiga utbudskurvan är alltid flackare (priskänslig) än den kortsiktiga
○ Detta beror på inträde och utträde på marknaden och anpassing av fasta
kostnader
● Ett högre pris leder till inträde vilket skiftar utbudskurvan till höger och sänker priset
○ Detta motverkar den initiala prisökningen som uppstår när efterfrågan ökat
Utbud och vinst vid perfekt konkurrens (PK)
1. Vid perfekt konkurrens är MC1=MC2=...=p
2. I PK så gör företag på lång sikt inga vinster
3. Den långsiktiga jämvikten är effektiv
- Ingen värdefull handel går förlorad
- Kostnader är minimerade
- Inga resurser går förlorade
4. Detta gäller övertid även om omständigheter ändras
- Producenter anpassar sig till konsumenters ändrade preferenser och
förändringar i teknologi
Föreläsning 5, Regleringar och elasticiteter (26/1) 5,6
● Effekter av regleringar
- Pris och kvantitetsregleringar
● Elasticiteter
- Priskänslighet
Från förra föreläsningen
● Marginalkostnaden är förr eller senare ökande
- På grund av avtagande skalavkastning
● MC=genomsnittskostnaden vid ATC:s lägsta punkt
- Om MC=ATC är produktionen kostnadseffektiv
● Vinstmaximerande företag producerar där MR=MC
- Vid perfekt konkurrens är MR=marknadspriset (p)
● Perfekt konkurrens leder till noll vinst på lång sikt
- Dvs p=ATC, annars in- eller utträde ur marknaden
● Perfekt konkurrens ger kostnadseffektiv jämvikt
- Vid p=MC=ATC finns ingen anledning till anpassning
Policy och välfärdseffekter
● Vi har nu grundläggande verktyg för att studera effekter av olika typer åtgärder och
händelser
- Hur påverkas konsumenter/individer?
- Hur påverkas företag?
- Hur påverkas statsbudgeten?
● Utgångspunkt: Individens/företagets egen värdering av förändringen
- Går det att aggregera över individer och företag?
Prisregleringar
Pristak
- Får inte sätta ett pris över viss nivå
Prisgolv
- Får inte sätta ett pris under viss nivå
Bindande/ej bindande reglering
- Spelar regleringen någon roll i praktiken? Svårt att veta!
Pristak
● Har införts exempelvis vid kristider som svar på att några få tjänar stora pengar på
andras bekostnad
- Matpriser (Sovjet, Zimbabwe, Venezuela, etc)
- Hyresreglering, inte låta marknaden bestämma hyran
- Maxtaxa på dagis, skolor, vård...
- Ocker (reglering av låneräntor), inte ta vilka priser man vill för lan
- Tal om elprisreglering i många länder
Pristak
Innebär att man priset nu max får ligga på 800. Detta kommer leda till en ökad efterfrågan
och utbudet kommer bli lägre. Vi får inte en stabil jämvikt pga detta och hamnar i ett
underskott. Vilket får effekter. Detta leder även till att producent samt konsument överskottet
minskar. Det som de minskar med visas nedan i den röda zonen.
Effektivitetsförlust av pristak
Vinnare och förlorare på pristak
Konsumenterna vinner på pristaket eftersom att de får ett konsumentöverskott som kommit
från de tidigare producentöverskottet.
Pristak leder till ineffektivitet (på en annars fungerande marknad)
● Pristak leder till lägre produktion och färre utbyten. Därmed till välfärdsförluster i
termer av förlorat konsument- och producentöverskott
- Alla konsumenter förlorar inte utan några vinner
● Betalningsvilja och nytta är inte samma sak
- Inte självklart att den som betalar mest har störst nytta
- ... men svarta marknader kan uppstå eftersom köpare och säljare har
incitament att handla
- Någon typ av problem uppstår då priser regleras. Kan
naturligtvis ändå motiveras
Ej bindande pristak
Här kommer inget ske eftersom jämvikten ligger under taket
Exempel: hyresreglering
● Ständigt pågående debatt om den svenska hyresmarknaden
- Hyrorna är reglerade och svarthandel förekommer
- Andrahandsmarknaden har delvis avreglerats. Går nu ta ut en hyra som täcker
totala kostnader
● Effekterna av regleringen är komplexa men den skapar problem
- Svårt att hitta hyresrätter där man vill bo, även om man är villig att betala dyrt
- Mycket tid läggs på att finna byten
Hyresmarknaden
Stockholms hyresmarknad
● Lägre utbud på marknaden
- Några lägenheter står tomma för att vissa inte tycker att det är värt att hyra ut.
Somliga flyttar inte till mindre lägenheter
● Svarthandel med kontrakt
● Resursförluster
- Letande efter lägenheter vilket tar tid
- Matchningsproblem på arbetsmarknaden
● Men: betalningsvilja är inte lika med nytta – Trygghet i boendet viktigt
Förstahandsmarknaden, kort sikt
Förstahandsmarknaden, lång sikt
Utbudet anpassas mer på lång sikt än kort sikt, vilket får en påverkan på effektivitetsförluster
● Samma utbud av hyresrätter på kort sikt, alltså inga dödviktsförluster
- Överföring av överskott från ägare till hyresgäst
● Ineffektiv allokering mellan konsumenter (effektiv resursallokering, allokerar till den
med högst betalningsvilja)
- det är inte de med högst betalningsvilja som får hyreskontraktet
- “inlåsning”, dvs man släpper inte ett hyreskontrakt i första taget
- Lägenheter i förorten är relativt dyra eftersom läget ofta inte påverkar hyran
● Möjligen lägre utbud av lägenheter på lång sikt
- Men det finns redan en marknad för bostadsrätter där det byggs (en del)
- Hyror på nybyggnation tillåts vara höga så incitamenten för att bygga
hyresrätter borde finnas där (många andra faktorer styr byggande)
● För låg kvalitet?
- Få incitament att renoverađ
- Systemet kan också generera “lyxrenoveringar”
Varför används hyresregleringar?
● Man vill omfördela resurser och minska segregation
- Hyresregleringar är ett trubbigt instrument och överskott går ofta till ”fel”
personer
● Vissa gynnas och de är ofta välorganiserade
● Trygghet: fri hyressättning kan tvinga ut hyresgäster. Boende är inte vilken vara som
helst.
- Hur förena ett tryggt boende med fri hyressättning?
- Finns det andra sätt att reglera detta?
Prisgolv (minimipris)
● Vanligt för t ex jordbruksprodukter
- EU:s tidigare jordbrukspolitik
- USA: T ex mejerivaror
- Korea och Japan: Ris Pris
Golv för löner
- Sverige: Ej lag utan kollektivavtal
- Lag i många EU länder
● Nivån varierar mycket mellan länder
● Instrument för att hindra befarad lönedumpning
● USA: Federal lag men också variation mellan delstater
● I Sverige är lägstalönen i kollektivavtalen ca 100 kronor vilket motsvarar ca 1800
euro/månad
Jordbruksreglering
● Common Agricultural Policy (CAP)
- Syfte: att trygga inkomster och livsmedelsförsörjning
- Instrument: bl a prisstöd, tullar, exportsubventioner, direktstöd (gårdsstöd,
arealbidrag), kvoter, träda
- CAP utgör c:a 40% av unionens budget (men < 0,5 % av dess BNP).
Minipris för smör inom EU orsakar dödviktsförluster
Efterfrågan minskar och utbudet kommer öka vilket leder till ett överskott
Vad händer med överskottet?
● Ibland köper staten upp det
- EU har köpt både smörberg och insjöar
● I USA delar staten ibland ut mat till skolor
● Ibland exporteras mat, ibland bränns den upp
● I allt högre grad betalas bönder för att inte producera
Effektivitetsförluster av prisgolv liknar de av ett pristak
● För låg kvantitet efterfrågas: välfärdsförluster
● Ineffektiv allokering mellan säljare
- inte självklart de som säljer till lägst pris som får sälja
● Förlorade resurser (tex elda upp matberg)
● “För” hög kvalitet, konkurrerar med detta istället för pris
● Svart marknad i produktionsrätter
Effekter av prisgolv inom jordbruket
● Samhällsekonomiska kostnader
- Högre konsumentpriser och överproduktion
- Produktion i andra länder trängs undan och deras export hindras
● Men konsumenter i dessa länder kan gynnas
Så varför används prisgolv?
● Kan finnas säkerhetsintressen
● Säljare kan vara välorganiserade
● Social skäl: minimilöner påverkar lönestrukturen
- Oklara/små effekter på sysselsättning
- Kompensera för maktförhållanden
● Värdet av regleringarna har kapitaliserats i värdet på fasta tillgångar (tex
jordbruksmark)
- Stora förluster för de som drabbas av en avreglering
Att kontrollera kvantiteten (kvot)
● Exempel:
- Antalet taxibilar (NY, Paris)
- Vanligt handelshinder
● Försäljning av vara begränsas med licens (importlicens, taxilicens)
Effekt av att kvotera antalet taxibilar
Nu ändras antalet taxibilar från 10 till 8 och priset stiger därmed till 6 och vi får en
välfärdsförlust.
● Kvoter skapar en kil mellan efterfrågepriset och utbudspriset av en vara
- Hindrar potentiella transaktioner
- Konsumentöverskott blir producentöverskott
● Kilen innebär att en licens att sälja en kvoterad vara blir värdefull (kvoträntan)
- Marknadspriset för en taxilicens i New York var $700000. Innan Uber...
● Om kvoten sätts över jämviktskvantiteten så binder den inte
- Precis som ett icke-bindande pristak/prisgolv
Effektivitetsförluster av kvoter
● Dödviktsförluster eftersom en del transaktioner inte blir av
- Priset sätts över MC pga skapad knapphet
● Tidsförluster av att vänta
● Kan skapas ineffektiv allokering av produktionen
- Ineffektiva producenter kan leva vidare på licenser
Varför finns då kvoter?
● Kvoter behöver inte alltid vara dåligt
- Fiskekvoter behövs, liksom för vissa utsläpp
● Syftet är ofta att säkerställa kvalitet, exempelvis säkerhet
- Stockholm har nu inget reglerat taxisystem vilket gör att man själv måste vara
mer vaksam
- Går hyggligt för lokalbefolkningen; svårare för turister
● Producenter med licenser sen tidigare skulle förlora om de avskaffades
- Uber har lett till stora förluster för dem som betalat dyrt
för licenser
Elasticitet (priskänslighet)
● År 2004 tog influensavaccinet i USA plötsligt nästan slut efter problem i
produktionsprocessen
- Ett företag började då ta $90 per dos istället för de normala $8.50
- Vissa vägrade betala detta pris men många kände sig mer eller mindre tvungna
- Företaget kände uppenbarligen till denna låga priskänslighet
● Hur mäter vi hur känslig en variabel är för en förändring i en annan variabel?
● Efterfrågans priselasticitet mäter hur många procent efterfrågan ändras när priset
ändras en procent
● Ju högre efterfrågans priselasticitet är, desto känsligare är den efterfrågade kvantiteten
för prisförändringar
Varför elasticitet? Varför inte bara använda kurvornas lutning?
1. För att elasticitet är ett enhetsfritt mått
- Ex: beror ej av i vilken valuta den mäts – Lutningen beror av skalorna på
axlarna
2. Svarar oftast på den intressanta frågan
- T ex: Hur ändras intäkter om priset förändras?
Efterfrågans priselasticitet
● Procentuell förändring i kvantitet/ procentuell förändring i pris:
-
Priselasticiteten definieras med ett minus- tecken så att den blir ett positivt tal
Estimerade värden på efterfrågans priselasticitet
Stiger priset på ägg med 1% så minskar efterfrågan med 0,1% osv, alltså är ägg inte
priskänsliga vilket också reflekteras av den låga siffran
Helt oelastisk efterfrågan: Efterfrågans priselasticitet = 0
Fullständigt elastisk efterfrågan: Efterfrågans priselasticitet är oändlig
Det spelar stor roll var på kurvan vi mäter (lutningen är i figuren alltid -1)
Att tolka efterfrågans priselasticitet
● Efterfrågan är elastisk om
efterfrågans priselasticitet >1
● Efterfrågan är oelastisk om
efterfrågans priselasticitet < 1
● Efterfrågan är enhetselastisk om
efterfrågans priselasticitet = 1
Spelar det roll om efterfrågan är oelastisk eller elastisk?
● Ja, för det avgör hur intäkterna ändras med priset
● Totala intäkter = Pris × Såld kvantitet
● Alltså: (delta) Totala intäkter = (delta)Pris × Såld kvantitet + Pris × (delta) Såld
kvantitet
Total intäkt
Elasticitet och total intäkt
● En prishöjning har två motverkande effekter på totala intäkter:
- Priseffekten ökar intäkterna
- Kvantitetseffekten minskar intäkterna
● Priselasticiteten bestämmer vilken effekt som dominerar
Elasticitet och total intäkt: prishöjning från 1 till 1.10
Priseffekt: +90, kvantitetseffekt: -100
Elasticitet och total intäkt vid prishöjning
● Elastisk efterfrågan (E>1)
- Priseffekten < kvantitetseffekten
- Total intäkt minskar av prishöjning
● Oelastisk efterfrågan (E<1)
- Priseffekten > kvantitetseffekten –
- Total intäkt ökar av prishöjning
● Enhetselastisk efterfrågan (E=1)
- Priseffekten = kvantitetseffekten
- Total intäkt oförändrad
Total intäkt längs en linjär eftefrågekurva
● Vi kommer senare att se att monopolister använder det här.
Vad bestämmer efterfrågans priselasticitet?
● Efterfrågan tenderar att vara elastisk om
- Det finns nära substitut (tex smör/bregott)
- Varan är en lyxvara
- Varan har en stor budgetandel (bilar, resor)
- Tidsperspektivet är långt (konsumenter kan hitta nya substitut)
● Efterfrågan är istället oelastisk om
- De inte finns nära substitut (tex patenterad medicin)
- Varan är nödvändig (salt)
- Om varan har en liten budgetandel (salt)
- Man behöver köpa varan inom kort och inte har tid att leta efter substitut
(vaccinering)
● Tidshorisontens betydelse
- Bensin, svårt att ställa om på kort sikt men på lång kan man byta till snålare
bil och välja andra transportmedel
- Oelastisk på kort sikt då man behöver bilen, Mer elastisk på lång sikt eftersom
man kan ställa om till en bensinsnålare bil eller köra mindre (vilket kanske
kräver en flytt)
Andra elasticiteter: Korspriselasticitet
● Hur påverkas efterfrågan på vara A av priset på vara B?
- Korspriselasticiteten mellan vara A och B:
% förändring i efterfrågad kvantitet av A / % förändring av priset på B
eller
● Positiv korspriselasticitet: substitut
- Priset på den andra varan driver upp efterfrågan (tex olika hamburgekedjor)
● Negativ korspriselasticitet: komplement
- Priset på den andra varan driver ner efterfrågan (tex bensin och bensinbilar)
● Egenpriselasticiteten är definierad som positiv, men för korspriselasticitet spelar
tecknet roll
Efterfrågans inkomstelasticitet
% förändring i efterfrågad kvantitet / % förändring i inkomsten
eller
Normala och inferiöra varor
● När EI >0 är varan normal
● När EI <0 är det en inferiör vara
● Om 0 < EI<1 är den inkomstinelastisk: mer inkomst ökar konsumtionen, men med
mindre än inkomsten
- Varans budgetandel faller med ökad inkomst (basvaror)
● Om EI>1 är den inkomstelastisk: konsumtionen med mer än inkomsten
- Varans budgetandel stiger med ökad inkomst (lyxvaror)
- År 1977 skattades sjukvårdens E1=1,39
Utbudets priselasticitet
%förändring i utbjuden kvantitet/ %förändring i pris
Samma uttryck som för efterfrågan förutom minustecknet (man kan ange QD och QS för
tydlighets skull)
Två extremfall
Vad bestämmer utbudets priselasticitet?
● Tillgänglighet på insatsvaror
- ökad produktionen kräver mer insatsvaror – Ex: mark till bostadsbyggen
● Tid: utbud mer elastiskt på lång sikt
- Anpassning av kapital/kunskap/kontrakt möjliggör förändring av företagens
inputmix
- Teknologisk utveckling (jmf Boserup)
● Låt oss återgå till EUs politik att stödja bönderna. Varför blev det så fel med
smörbergen och vinsjöarna?
- Politikerna felbedömde nog utbudets priselasticitet.
- Trodde att utbudet inte påverkades så mycket av höga reglerade priser
- Men stora teknologiska förbättringar (gödsel, skadedjursbekämpning) gjorde
att bönderna svarade med att öka produktionen i hög utsträckning
Föreläsning 6, Skatter och Internationell handel (27/1) 7,8
● Skatter
○ Incidens
○ Välfärdseffekter
● Internationell handel
○ Komparativa fördelar
○ Vinster av handel
○ Effekter av handelshinder
Skatter
● Skatter är nödvändiga för att bekosta offentlig service: försvar, domstolar, sjukvård,
skola osv
● Skatter leder normalt till kostnader som är större än statens inkomst av skatten pga
effektivitetsförluster
○ Ofta pga att köpare och säljare inte möter samma pris
● Stor utmaning att konstruera ett skattesystem som leder till så lite effektivitetsförluster
som möjligt samtidigt som det upplevs som rättvist och ger nödvändiga intäkter
Skatteintäkternas andel av BNP (OECD)
Skattens incidens: vem bär kostnaden?
● Skattelagar bestämmer vem som betalar in en skatt, men inte vem som bär den
faktiska kostnaden av den
● Det spelar ingen roll vilken sida (konsument eller producent, arbetsgivare eller
arbetare, etc) som betalar in skatten till Skatteverket
● Skattens incidens (vem som faktiskt bär kostnaden av skatten) beror på efterfrågan
och utbudets elasticitet (priskänslighet)
A) Styckskatt på 40$ per uthyrt rum som hotellen betalar
Incidens = hur mycket av skatt som bärs av konsument och producent.
Effekter
● Skatten skapar en kil mellan säljpris och köparens pris
● Lägre producerad och konsumerad kvantitet
● Skapar effektivitetsförlust
○ Dvs potentiellt lönsamma transaktioner blir inte av
● Att vem som betalar in skatten inte spelar någon roll för vem som faktiskt betalar syns
i hotell exemplet
● Producenten betalar in $40 per enhet till staten och konsumenten ingenting, men den
sanna fördelningen är $20 var
● Vad händer när skatten $40 istället läggs på konsumenten?
B) Styckskatt på 40$ per uthyrt rum som gästerna betalar
Jämförelse av fall A och B
● Samma kvantitet: Q=5000
● Fall A
○ Köparen betalar 100
○ Säljaren får 100-40=60
● Fall B
○ Köparen betalar 60 + 40 = 100
○ Säljaren får 60
● Slutsats: Det är samma jämvikt!
Kommunalskatt och arbetsgivaravgift
● Nästan alla betalar cirka 30 % i kommunal inkomstskatt
● Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift på omkring 30 % för nästan alla
● Dessa skatter har samma effekt på löner, arbetsutbud och arbetsefterfrågan
○ Starkt empiriskt stöd för detta (på lite sikt)
● Vad som faktiskt bestämmer vem som står för kostnaden för skatten är efterfråge- och
utbudselasticiteterna
Konsumenterna betalar mest styckskatt på bensin (relativt oelastisk efterfrågan)
Efterfrågan är mindre elastiskt då kurvan är mer brant medan utbudet är mer elastiskt. När
styck skatten tas in kommer priset stiga och konsumenten kommer stå för en större del av
kostnaden. Detta när en efterfrågan har en låg priselasticitet.
Producenten betalar mest styckskatt på universitetets parkering (relativt oelastiskt
utbud)
I detta fall är efterfrågan mer elastisk och producenten kommer stå för majoriteten av
skatten.
● Om efterfrågans priselasticitet är högre än utbudets priselasticitet så faller
skattebördan mest på producenter
● Om efterfrågans priselasticitet är lägre än utbudets priselasticitet så faller skattebördan
mest på konsumenter
● Den som har högst priselasticitet har lättare att anpassa sitt beteende och slipper
därför mer av skatten
○ Elasticiteter, inte vem som officiellt betalar skatten, bestämmer
skattekostnadens sanna fördelning
● Ytterlighetsexempel är exempelvis när efterfrågan är helt oelastisk eller helt elastiskt
● I det första fallet bär konsumenterna hela kostnaden av skatten eftersom de inte har
några substitut
● I det andra fallet bär konsumenterna inget av kostnaden utan producenten bär allt
● Resultatet gäller på alla marknader
○ Elasticiteterna som bestämmer vem som bär kostnaden
● Spelar ingen roll om det är säljare eller köpare som betalar arvodet till en
fastighetsmäklare
● Efterfrågan på arbetskraft är priskänsligare än arbetsutbudet
○ Arbetstagaren (säljaren) bär huvuddelen av en löneskatt
● Utbudet av mark är (nästan) givet
○ En fastighetsskatt bärs av ägaren till marken. Skatten kapitaliseras i
markvärdet
Statens intäkter av en styckskatt, Intäkt av hotellskatt: $40 x såld kvantitet
Ändring av skattesats och skatteintäkten
● En höjd skatt leder till
○ Högre skatteintäkter per producerad enhet
○ Färre producerade enheter(minskad skattebas)
● Detta är två motverkande effekter
○ Dubblad skattesats ger inte dubblade intäkter eftersom kvantiteten minskar
Lafferkurvan
Kan lägre inkomstskatt leda till högre intäkter för staten?
Hur mycket skatten får en påverkan på skatteintäkter, vid en skattesats på 0 får skatten inte in
intäkter men är skatten 100% kommer skatteintäkten också vara 0.
Två olika skattesatser på hotel som ger samma skatteintäkt
Skattens effekt på konsument- och producentöverskott
Dödviktsförlust
Andra kostnader förknippade med skatter
● Administrationskostnader
○ t ex självdeklarationer och skatteförvaltningen
● Total effektivitetsförlust
○ Dödviktsförlust plus administrationskostnad
● Ett effektivt skattesystem som minimerar de totala effektivitetsförlusterna är oftast att
föredra
● För länge sen sålde staten rättigheten att ta ut skatter eftersom det var allt för kostsamt
för staten att själv dra in skatten
○ Jmf“offentlig-privat samverkan” (tex Arlandabanan)
● Moderna skattesystem utvecklades i England en tid före den industriella revolutionen
● Administrationskostnader har i modern tid fallit dramatiskt sänkts, inte minst i
Sverige
○ Källskatt: arbetsgivaren betalar in löneskatt
○ Tvåvägsrapportering: skatten registreras både för arbetstagare och
arbetsgivare. Svårt att fuska
Dödviktsförlusten och elasticiteterna
Vilka varor är bäst att beskatta?
● Effektivtetsförlusterna blir minst om man beskattar varor med relativt oelastisk
efterfrågan eller utbud
○ Små effekter på individers beteende då det är relativt opåverkat av
prisförändringar
● Vid helt oelastisk efterfrågan eller helt oelastiskt utbud blir det inga
effektivitetsförluster alls
○ Sådana skatter tenderar att vara impopulära...
● Fastighetsskatten är effektiv eftersom huset står kvar och någon bor i det även om
skatten höjs
○ I aggregatet är skatten svår att undvika
○ Effektivitetsförlusterna blir därmed små
● Skatten är impopulär av samma skäl, dvs svårt att undvika den, men det finns även
andra orsaker:
○ Delvis en fråga om skattens synlighet: betalas in 1 gång/år
○ Skapar även likviditetsproblem
○ Kapitalisering har stora konsekvenser för hushållens tillgångar
Två principer för skatterättvisa
● Nyttjandeprincipen innebär att man betalar för den service man använder
● Betalningsförmågeprincipen, efter betalningsförmåga. De med högre inkomst betalar
mer skatt
Klumpsummeskatt (lump-sum taxes)
● Antag att regeringen tillkännager att alla måste betala 1000 kr i skatt varje månad
○ Detta kan individen inte påverka. Skatten har därför ingen effekt på
arbetsutbud eller annat
● Klumpsummeskatten leder därför inte till någon effektivitetsförlust alls!
○ Men är detta en rättvis skatt?
● Att använda sig av inkomstprincipen kan te sig rättvisare, men leder till
effektivitetsförluster
○ Vi ser här ett typiskt samband. Det förekommer ofta en avvägning mellan
rättvisa och effektivitet
● Nationalekonomisk analys kan inte säga hur mycket vikt som skall läggas på det ena
eller andra
○ Bestäms i den politiska processen
○ Människor har olika syn på vad som är rättvist
Skattebas, proportionella och progressiva skatter
● Skattebasen är det skatten läggs på
○ Arbete, kapital, fastigheter, konsumtion...
● Proportionell/plattskatt
○ Kommunalskatt, ca 30% på löneinkomst
● Progressiv skatt
○ Skattesatsen ökar med inkomsten (t ex 30% på låginkomst, 50% på hög)
● Regressiv skatt
○ Skattesatsen minskar med inkomsten,
○ Sällan meningen kan kan hända ändå (tex tobak)
● Marginalskatten (skatten på en ytterligare krona inkomst) styr individens incitament
○ Skiljer sig från genomsnittsskatten
● Hög marginalskatt leder till effektivitetsförluster men också utjämning av inkomsten
efter skatt
○ Storleken på dylika effekter föremål för intensiv forskning
○ Tydlig koppling mellan sänkt marginalskatt och högre inkomstspridning (både
före och efter skatt)
● Idag lägre skatt på kapital än löneinkomster
○ Kapital priskänsliga än arbete
Marginalskatt
● Skatten på en ytterligare kronas inkomst
○ Hänsyn kan/bör även tas till eventuella effekter i form av sänkta bidrag, höjda
studiemedelsbetalningar odyl
● Beslut fattas ofta på marginalen
○ Tex arbeta lite mer/mindre
● Effektivitetsförluster beror på beteendepåverkan
○ Alltså är marginalskatten ofta relevant
○ Men hur stor anpassningen är spelar central roll
Högsta marginalskatten över tid (för löneinkomst)
Marginalskatt för olika löneinkomster
Skatt på konsumtion
● Konsumtionsskatt är rätt effektiv och rättvis
- Skiljer tex inte på inkomstslag (arbete eller kapital)
● Svår att göra den progressiv
- Alla möter samma skattesats
● Sverige har internationellt sett en hög moms: 25 %
● Många undantag: böcker, bio, restaurangbesök, mat, finansiella tjänster
- Undantag leder lätt till krav på fler undantag
Internationell Handel
Komparativa fördelar och handel
● Komparativa fördelar: Ett land har komparativa fördelar att producera en vara om
alternativkostnaden är lägre än för andra länder
● Autarki: Situation utan internationell handel
- Varje land konsumerar vad det producerar
● Den Ricardianska handelsmodellen analyserar handel när alternativkostnaden är
konstant (Ricardo, tidigt 1800-tal)
- Produktionsmöjlighetskurvan är en rät linje
Komparativa fördelar och handel Hypotetiskt exempel: Sverige och Vietnam
I denna situation har Sverige en komparativ fördel i produktion av dataspel och Vietnam en
komparativ fördel i att producera textil.
Produktion och konsumtion under autarki
Komparativa fördelar
● Sverige
- Textil: alternativkostnad 2 dataspel
- Dataspel: alternativkostnad ½ textil
● Vietnam
- Textil: alternativkostnad ½ dataspel
- Dataspel: alternativkostnad 2 textil
● Slutsats: Sverige bör specialisera sig på dataspel och Vietnam på textil
Produktion och konsumtion efter specialisering och handel
Vinster av internationell handel
Källor till komparativa fördelar
● Klimat
- Sol till tomatodling
- Låg temperatur till serverhallar
● Faktortillgångar
- Vatten till elproduktion
- Järnmalm
- Bra utbildning
Heckscher-Ohlin-modellen
● Produktionens faktorintensitet mäter hur mycket av en produktionsfaktor som
används i produktionen relativt andra faktorer
● Exempel:
- Textilindustrin är arbetsintensiv
- Kärnkraftsindustrin är kapitalintensiv
● Heckscher-Ohlin-modellen: länder får komparativa fördelar branscher som är
intensiva i de produktionsfaktorer som länderna har relativt mycket av
Heckscher-Ohlin-modellen
● Alternativkostnaden för en faktor som det finns gott om är låg
● Billigare att producera varor som använder mycket av faktorer som det finns mycket
av
- Vatten: Grönsaksodling, fiske, el
- Lågutbildad arbetskraft: Kläder, enklare tillverkning
- Högutbildad arbetskraft: Läkemedel, datorspel
- Skog: Papper, virke
Fler källor till komparativa fördelar
● Teknologi
- Varför utvecklar egentligen vissa länder bra teknologi (klockor i Schweiz,
lakrits i Finland, skor i Italien)?
- Teknologi fördelar kan försvinna efterhand då teknologin sprids till andra
länder
● Institutioner och infrastruktur
- Vissa branscher drar större nytta av dessa än andra
Handel kan även baseras på skalfördelar
● Vissa varor har enorma utvecklingskostnader och stora volymer krävs för att få ner
priset på varan
- Det finns då stora vinster av internationell specialisering
- Exempel: bilindustri, läkemedel
Utbud, efterfrågan och handel
Textilmarknaden med import
Välfärdsvinsten av import
Export av datorspel
Välfärdseffekten av export
Internationell handel och löner
● Handel ökar exportindustrins produktion och minskar importkonkurrerande
produktion
● Efterfrågan på produktionsfaktorer som används i exportindustrin ökar medan den
minskar för insatsfaktorer i den importkonkurrerande industrin
● Alla tjänar med andra ord inte
- Även om handeln är välfärdshöjande totalt sett
● Heckscher Ohlin-teorin: ett land med mycket av en produktionsfaktor har en
komparativ fördel i produktionen av varor som använder mycket av den
produktionsfaktorn
- Export ökar efterfrågan och priset på dennam produktionsfaktor
- Samtidigt minskar efterfrågan och pris på den intensiva faktorn i
importkonkurrerande sektorer
● Handel påverkar därför inkomstfördelningen
- Ibland med stora sociala och politiska konsekvenser
Internationell handel
● På 1870-talet när ångbåtstrafik tog över segelbåtarna ledde USAs jordbruksexport (tex
vete) till kraftiga fall i markpriserna i Europa, då den importkonkurrerande sektorn
(jordbruket) i Europa minskade sin produktion
- Vinnarna blev europeiska konsumenter och amerikanska producenter
- Förlorare blev europeiska producenter och amerikanska konsumenter eftersom
priset på vete steg i USA
Handelshinder
● Tullar
- Skatter på import
● Kvoter
- Begränsning av importerad kvantitet
● Exportsubventioner
Effekten av en tull
Välfärdseffekter av en tull
Effekten av en importkvot
● Samma som tull förutom att den som äger importlicensen tjänar det som staten
tidigare fick i inkomst av tullen (yta C)
● De flesta amerikanska importlicenser går tex till utländska stater
● I så fall blir förlusten för det egna landet: B+C+D
Elhandel: låg efterfrågan
Antag 1: 20GW inhemsk produktionstak
Antag 2: 5GW export/importtak
Elhandel: medelhög efterfrågan
Antag 1: 20GW inhemskt produktionstak
Antag 2: 5GW export/importtak
Elhandel: hög efterfrågan
Antag 1: 20GW inhemsk produktionstak
Antag 2: 5GW export/importtak
Elhandel: mycket hög efterfrågan
Antag 1: 20GW inhemsk produktionstak
Antag 2: 5GW export/importtak
Elhandel: låg efterfrågan & mer kabel
Antag 1: 20GW inhemsk produktionstak
Antag 2: 10GW export/importtak
Elhandel: medelhög efterfrågan + mer produktion
Antag 1: 25GW inhemskt produktionstak
Antag 2: 5GW export/importtak
Politisk ekonomi och protektionism
● Argument för handelshinder (protektionism)
- Nationell säkerhet (t ex mat, energi)
- Skydda jobb i importkonkurrerande sektor
- Industripolitik: bygga upp och utveckla en industri
● Handelshinder ofta betingade av politiskt inflytande hos den importkonkurrerande
industrin
- Men även hos konsumenter och förädlare av råvaror
Föreläsning 7, Monopol och Oligopol (1/2) 13,14 (ekonomistas.se)
Sammanfattning föreläsning 6
● Beskattning
○ Incidens: vem betalar egentligen skatten?
■ Beror på elasticiteter
○ Skapar oftast välfärdsförluster och krymper skattebasen
■ Hur stora dessa effekter är beror på elasticiteterna
● Handel
○ Baseras på komparativa fördelar
■ Som bl a beror på den relativa faktor tillgången
○ Leder till välfärdsvinster
■ Pga specialisering mot de länder är relativt bra på
○ Kan ha stora fördelningseffekter
När priset inte tas för givet…
● “My view is that everyone who sets eyes on something big and strong and powerful
immediately gets the feeling that if the owner knows how to take advantage of its size
and scale he would get tremendous results and be a happy man.” Platon
● “The monopolists, by keeping the market constantly understocked, by never fulfilling
the effectual demand, sell their commodities much above the natural price.” Adam
Smith
● Vissa marknader förfaller fungera väl men på andra lyckas företagen samarbeta och
undvika konkurrens. Ibland finns det bara ett företag på marknaden
● Hur marknaden fungerar beror på...
○ Antalet företag
○ Om produkterna är identiska eller differentierade
■ Differentierade produkter är tämligen substituerbara men inte
identiska: BMW/Audi, Hugo Boss/Ralph Lauren, Coca Cola/Pepsi
4 typer av marknadsstrukturer i K&W
En aktör med marknadsmakt
● Monopol
○ Ett företag är ensam säljare och prissättare på marknaden, köparna är
pristagare
● Kartell
○ Flera företag agerar gemensamt och sätter pris som om de vore ett monopol
● Monopson
○ Ett företag är ensam köpare och prissättare på marknaden, säljarna är
pristagare
Monopol
● En monopolist är den enda producenten av en vara utan nära substitut
○ Monopol är den mest extrema avvikelsen från perfekt konkurrens
● En ensam säljare kan påverka priset dvs monopolisten har marknadsmakt
○ Detta möjliggör höga vinster
○ Påverkar marknadens effektivitet
Hur agerar monopolister?
Hur kan monopol bestå?
● Höga vinster brukar locka in nya företags som konkurrerar bort vinstmarginalerna,
monopol kan därför bestå pga:
● Monopol förutsätter inträdeshinder
○ Kontroll över någon begränsad resurs
○ Skalfördelar(naturliga monopol)
■ Vattenledningar, vägar, elnät, gasnät, tågräls, broar, hamnar…
Hur kan monopol bestå?
● Teknologiska fördelar
○ Google ökar hela tiden sitt informationsförsprång
● Nätverksexternaliteter, när en tjänst blir mer värdefull desto fler det är som använder
○ Facebook/eBay/Hemnet
● Legala inträdeshinder
○ Patent (16-20 år), copyright (70 år efter döden)
○ Lagen ger avsiktligt företag temporära monopol för att ge incitament att skapa
innovationer
Naturligt monopol: tilltagande skalavkastning (dvs fallande genomsnittskostnader)
Billigare för ett företag att producera än för två
Företagets efterfrågekurva vid perfekt konkurrens och vid monopol
● Även om den totala efterfrågekurvan är nedlutande så möter varje enskilt företag i
perfekt konkurrens en helt elastiskt efterfrågekurva
● En monopolist däremot är ensam på marknaden så dess efterfrågekurva är
nedåtlutande
● Vi kommer att visa att detta skapar en kil mellan priset som konsumenter betalar och
monopolistens marginalintäkt
Företagets efterfrågekurva vid perfekt konkurrens och vid monopol
Vinstmaximerande monopol
● När efterfrågan lutar nedåt är priset > marginalintäkten
● Ökad produktion har två motverkande effekter på intäkterna
○ Kvantitetseffekt
■ Intäkten av att sälja en ytterligare enhet
○ Priseffekt
■ Ökad försäljning kräver sänkt pris på alla producerade enheter vilket
minskar intäkterna
○ Vid perfekt konkurrens finns ingen priseffekt
Monopolistens MR-kurva –exempel 1
● Vi tänker oss en linjär efterfrågan, t ex:
P = a –bQ
● Den totala intäkten (TR) är:
TR = PQ = (a –bQ)Q= aQ –bQ²
● Marginalintäkten MR ges då av:
MR = a –2bQ
Den är dubbelt så brant som efterfrågan
Monopolistens MR kurva - graf
P=1000-Q
TR: PQ = 1000Q-Q²
MR= 1000-2Q
Där kvantitetseffekten dominerar är MR>0
Där priseffekten dominerar är MR<0
Vid punkten 10 ,i mitten, är MR=0
Monopolistens vinstmaximum
● Vinstmaximum (som alltid) när:
MR = MC
● För monopolisten är MR inte lika med P
● MR-kurvan ligger för monopolisten alltid under efterfrågan så monopolisten
producerar en lägre kvantitet än under perfekt konkurrens
● Effektivitetsförlust och överföring från konsument till producent
Monopolistens vinstmaximering (ingen fast kostnad, MC konstant, MC=ATC)
Monopolexempel 2
● Monopolisten möter efterfrågan P=10-Q
● MC=2 och fast kostnad FC=6
● Beräkna jämviktspris och kvantitet samt vinst
Exempel 2 - figur
Monopol med stigande MC
Välfärdseffekter av monopol
Fler välfärdsförluster
● Monopol tar alltså delar av konsumentöverskottet och skapar effektivitetsförluster
○ Enligt teorin dock inte produktionseffektivitet (även monopolisten antas
kostnadsminimera)
● För höga kostnader (eller låg kvalitet)
○ Potentiellt lägre produktivitetstillväxt, pga ingen konkurrens
○ The best of all monopoly profits is a quiet life
● Rent seeking
○ Resurser läggs på att uppnå eller bevara ett monopol (tex lobbying)
Monopol, välfärd och policy
● Olika åtgärder mot monopol
○ Förhindra att monopol uppstår
○ Bryta upp existerande monopol
○ Minska skadorna av monopol
Naturliga monopol och reglering
● Om branschen har ett så kallat naturligt monopol är det ineffektivt med flera
producenter
○ Och därmed infeffektivt med konkurrens
● Möjligheter som finns är att prisreglera monopolet eller att ha det i statens ägo
Exempel, fast kostnad, konstant MC
Politik mot naturliga monopol
● Bättre med ett företag än flera konkurrerande
● Företaget kan ta en två-delad tariff
○ P=MC (lågt) plus abonnemangsavgift
○ Kan stänga ute konsumenter med låg betalningsvilja
● Offentligt ägande: Kan sätta ”rätt” pris men problem med brister i kvalitets-och
kostnadskontroll kan uppstå
● Prisreglering
○ Svårt veta var kostnadskurvan ligger (för lågt pris kan leda till brist)
Exempel, elektricitet
● Elmarknaden är ett rätt typiskt naturligt monopol som staten historiskt antingen
reglerat med pristak eller ägt
● Ändå har marknaden avreglerats både i USA och i Sverige eftersom beslutsfattare
hoppades att mer konkurrens skulle ge lägre priser
● Problemet är att konkurrensen är begränsad eftersom det är så höga
uppstartningskostnader vilket kan ha bidragit till högre priser
● Marknadsintegration/handel har sina effekter (förra föreläsningen)
● Det är också fritt fram för företagen att försöka manipulera priserna. Det har visat sig
att elproducenter ofta får problem med utrustning just under köldtopparna…
○ Flera amerikanska stater har därför återgått till att reglera industrin igen
Exempel, fjärrvärme
● Kommunala bolag har länge tillhandahållit fjärrvärme
○ Inte så lönsamma då de inte prissatt som monopolister utan snarast där P=ATC
○ Kanske har de även haft låg kostnadseffektivitet
● Utförsäljningar till privata aktörer
○ Villiga att betala mycket pga utsikten att bli monopolister
○ Företag är villiga att betala nuvärdet av framtida monopolvinster
● Konsumenter får betala monopolpriser
○ Många svarar med att kringgå monopolet (tex bergvärme)
Monopol och policy
● Statens politik mot monopol beror på om branschen kännetecknas av att vara naturligt
monopol eller inte
● Förvärvskontroll inom EU och Sverige
○ Samgåenden som kan förmodas allvarligt försämra konkurrensen tillåts ej
● I USA kan monopol brytas upp - ej så i Sverige eller på EU-nivå
○ AT&T, Standard Oil
○ I EU böter för missbruk av ”dominerande ställning”
Prisdiskriminering
● Att sätta olika pris för olika konsumenter. Detta kräver att:
○ Företaget har marknadsmakt
○ Ingen 2:a-hands marknad
● Lönsamt när konsumenter har olika priselasticitet(priskänslighet)
○ Högt pris vid oelastisk efterfrågan
○ Flygbiljetter, factory outlets, studentrabatter
Prisdiskriminering
Perfekt prisdiskriminering
● Producenten sätter individuella priser så att alla betalar sin max betalningsvilja
○ Producenten tar allt konsumentöverskott
● Ingen effektivitetsförlust!
○ Alla transaktioner där betalningsviljan är högre än produktionskostnaden
genomförs
... men inte så roligt för konsumenterna
● Som regel ej praktiskt möjligt
○ Faktisk betalningsvilja svår att observera
○ Men det blir allt enklare (tex Google, FB)
Perfekt prisdiskriminering (Priset = varje konsuments max betalningsvilja)
Varför annonserar flygbolag inte ett pris för de som flyger i jobbet och de som flyger privat.
1.Det är olagligt
2.De som flyger i jobbet skulle säga att de flyger privat
Ändra sätt att prisdiskriminera
● Istället tillämpas andra tekniker för att sätta pris i förhållande till priskänslighet
○ Lågt pris vid köp långt i förväg eller i sista stund
○ Dyrt att flyga fram och tillbaka under veckan
○ Krav på legitimation vid påstigning försvårare vidareförsäljning av biljetter
vilket underlättar prisdiskriminering (SJ kräver leg nuförtiden)
○ volymrabatter
○ Tvådelade tariffer: Fast + rörlig avgift. El, fast telefoni och Gröna Lund
Varför finns det reor och outlets?
● Handlare vet att de med hög betalningsvilja köper varor till ordinarie priser när de
behöver dem. De betalar alltså fullt pris
○ Via reor når de även kunder med mindre pengar
● Outlets har lägre lokalhyror
○ Säljarna kan också upprätta en högprismarknad mitt i stan och en
lågprismarknad utanför stan för samma vara
○ De med låg betalningsvilja får göra sig besväret att åka dit
Oligopol = fåtalsmarknad
● Om det finns få säljare på en marknad kan dessa påverka priset
○ Oligopolisterna har marknadsmakt
● Oligopol har samma grund som monopol
○ Skalfördelar och inträdeshinder
Oligopol
● Vanlig marknadsform
● Många koncentrerade marknader
○ Petrolium marknaden
○ Flygmarknaden
○ Livsmedelsgrossisterna: ICA, Dagab, Coop
○ Livsmedelsaffärerna i ett område
○ Vissa livsmedel, tex bananer (Chiquita, Dole, Del Monte), cola (pepsi, cocaco)
Mått på marknadskoncentration
● Herfindahl-Hirschman Index (HHI)
○ Summan av marknadsandelarna (%) i kvadrat
○ Ex. Två företag har halva marknaden var
HHI = 50² + 50² = 5000
● Ex. Fyra företag har en fjärdedel var
HHI = 25² + 25² + 25² + 25² = 2500
● Används bla av konkurrensmyndigheter i förvärvsärenden
○ USA trösklar: Under 1000 ok, 1000-1800 misstänkt, över 1800 skadligt
oligopol.
HHI för några branscher i USA
Svår fråga i praktiken: hur skall man definiera marknaden?
● Hur nära substitut är olika varor?
○ Detta avgör vilka alternativ konsumenten har
● Syftet: Att mäta var konkurrensen finns
○ Med vilka produkter konkurrerar varan?
○ Hur stor är den geografiska marknaden?
Duopol
● Två företag
○ Exempel: ADM och Ajinomoto som producerar lysin (en tillsats i djurfoder)
● Antag att MC = 0 så att företagen bara bryr sig om försäljningsintäkten.
Efterfrågan på lysin (MC=0)
Duopolexempel
a) Om företagen befann sig i perfekt konkurrens: P=0, Q=120 och TR=0
b) Kartell: Dela på marknaden: Q=30 och TR=180 för var och en
“Peopleofthe same tradeseldommeettogether, evenfor merrimentand diversion, butthe
conversationendsin a conspiracyagainstthe public, or in somecontrivancetoraiseprices.”
Adam Smith
Varför är karteller instabila?
● Karteller tenderar att vara instabila
○ Det enskilda företaget har incitament öka produktionen
● Om ADM ökar produktionen från 30 till 40
● Varför lönar det sig för ADM att avvika?
○ ADM räknar bara med priseffekten på sin egen försäljning, inte priseffekten
på Ajinomotos försäljning
● För att undvika detta har oligopolisternaincitament att skriva kontrakt, eller
åtminstone en informell överenskommelse
○ Men det är olagligt
○ Chefer för stora företag träffas därför ofta med advokater så att inte någon
råkar säga för mycket vilket kan leda till dryga straff
● För ett par år sedan bötfällde EU flygindustrin för att de hade kommit överens om
bagagepriser
○ Runt 700 miljoner kronor i böter
○ Liknande fall återkommer hela tiden
Bredare implikationer av marknadskoncentration
● Lönernas andel av BNP har fallit på många håll
○ Bidragande orsak till inkomstojämlikhet
○ Vinstandelen har ökat (Barkai, 2017)
● Löneandelen har fallit mest i branscher med störst ökning av företagskoncentrationen
(Autormfl, 2017)
○ Ökad koncentration även associerat med mindre investeringar (Gutierrez och
Phillipon, 2016)
● Oklart exakt vad som ligger bakom utvecklingen
○ Monopolvinster?
○ Kortsiktigt ägande?
○ ”Winner-takes-it-all”?
Föreläsning 8, Oligopol och monopolistisk konkurrens (2/2) 14,15
● Oligopol
○ Pris- eller kvantitet konkurrens
○ Prissamarbete
● Monopolistisk Konkurrens
○ Modell
○ Skillnader jämfört med andra modeller
○ Marknadsföring
Sammanfattning Föreläsning 7
● Företag med monopolmakt kan påverka priset
○ Monopolister möter nedåtlutande efterfrågan
○ Påverkar vinstmaximerande produktion (MR=MC)
○ Vissa monopol är ”naturliga” pga stordriftsfördelar
○ Ger välfärdsförluster & lägre konsumentöverskott
● Monopolmakt kan ge prisdiskriminering
○ Olika pris för samma vara till olika konsumenter
○ Kan höja välfärd men lägre konsumentöverskott
● Företag skulle gärna bilda karteller
○ Olagliga och instabila
Vinstmaximerande oligopol
● Skall vi anta att företag samarbetar eller inte?
○ Olagligt och karteller svåra att hålla ihop
● Hur skall vi modellera deras beteende?
● Karteller och prissamarbeten är olagliga i de flesta länder inklusive Sverige
Pris- eller kvantitetskonkurrens?
● Det finns två enkla modeller för konkurrens på oligopolmarknader
● Cournot-modellen bygger på att företagen konkurrerar i kvantitet
● Bertrand-modellen bygger på att företagen konkurrerar i pris
Kvantitetskonkurrens
● Kvantitetskonkurrens (Cournot-modellen)
○ Företagen antas välja produktionsvolym givet vad de tror att konkurrenterna
gör
○ Priset bestäms av total produktion
○ I jämvikt är alla nöjda med sina val
○ Konkurrensen på en sådan marknad blir tuffare ju fler företag som verkar på
den
● Bygger på att produktionskapacitet inte lätt kan ändras
Priskonkurrens
● Om varorna är homogena och det är lätt att ändra produktionen tenderar företag att
konkurrera i pris (Bertrand-modellen)
○ Genom att sätta ett lite lägre pris får ett företag hela efterfrågan
○ Företagen bjuder under varandra till de hamnar i perfekt konkurrensjämvikten
○ Två företag räcker
● Produktdifferentiering ger mildare konkurrens
Strategisk interaktion–spelteori
● Oligopolföretagen befinner sig i en spelsituation där båda vet att det ena företagets
beslut påverkar det andra
○ I perfekt konkurrens finns ingen strategisk interaktion, priset sköter sig självt
● Studiet av strategisk interaktion mellan aktörer kallas spelteori
● En spelares avkastning kallas payoff
○ De olika utfallen och deras avkastning illustreras i en payoff-matris
Spelteori
● Spelteori hjälper oss att förstå när och oligopolister samarbetar eller konkurrerar
● Spel består av: spelare, strategier och avkastningar(payoffs)
● Varje företag (aktör) gör sitt bästa under antagandet att alla andra företag (aktörer) gör
detsamma
○ Vi söker Nash-jämvikter, efter John Nash (filmtips: ”A beautiful mind”)
● Ickekooperativa spel –bindande avtal ej möjliga
○ Simultana spel. Några enkla typfall
○ Någo tom upprepade spel
○ Spel: schack, krig, oligopolkonkurrens. Ens strategi beror på vad motståndaren
gör.
○ Ej spel: Trivial pursuit, längdhopp, monopolprissättning, perfekt konkurrens
Simultana strategival
● I en Nash-jämvikt(NE) vinner ingen på att själv byta strategi. Icke-jämvikter är
instabila
Två spelare, rad och kolumn spelare. Nashjämvikt: ingen har ett ekonomiskt intresse av att
välja något annat än det man valt. I detta fall att rad gått till höger och kolumn gått ner och
bägge fått 5. 5,5 är således nash jämvikten.
Fångarnas dilemma
2 brotttstlingar som får varsin cell och förhörs. Brottslingarna har då olika strategier som
kommer få en påverkan på hur hårt straff de kommer få. Thelma kommer hellre erkänna för
att få 2 än 5 år samma med i den vänstra kolumnen kommer hon välja att få 15 år ist för 20.
Samma gäller Louise. Därav kommer jämvikten hamna vid att båda får 15 år vilket
egentligen inte är den effektiva jämvikten, vilker är en ineffektiv jämvikt som kan ske när
man är i en spelsituation.
Fångarnas dilemma
● Att erkänna är en dominant strategi
○ Dvs det bästa draget oavsett vad den andra spelaren gör
● Att båda erkänner är en Nashjämvikt–ingen vill ändra strategi efter att ha fått reda den
andres drag
○ När båda erkänner så får båda det sämre än om ingen erkänner
○ Jämvikten är inte effektiv
Payoffmatris (Lysinmarknaden)
Illustrerar kartellers instabilitet
Koordinationsspel, illustration
● Både{A,A}och{B,B}är Nashjämvikter, ingen dominant strategi.
● Nashjämvikter är inte alltid effektiva. I spel 2 är{A,A}bättre än{B,B}för båda
spelarna
○ Men det är inte självklart att man hamnar där, då man kan hamna i B,B.
“Matching pennies”
● Exempel: Straffsparkar, skatterevision
○ Det finns ingen jämvikt i rena strategier (som alltid är bäst). Man vill inte att
motspelaren skall förutse det egna draget
● Blandade strategier: Randomisering mellan handlingar. 50% på varje strategi jämvikt
ovan
Hur kommer företagen ur fångarnas dilemma?
● Fångarnas dilemma
○ Inget samarbete i ett “one-shot” spel
● Vid upprepad interaktion kan företagen däremot uppnå samarbete i jämvikt
● En strategi: Tit-for-tat (öga för öga, tand för tand)
○ Börja med samarbete men straffa om det andra företaget inte samarbetar (öka
produktion) tills det andra företaget samarbetar igen
○ Dvs börja ”snällt” och gör sen vad den andra spelaren gjorde i förra draget
Tit for tat
Pågår spelet i många år blir fallet där bägge får 180 jämvikten. Men om spelet pågår på kort
sikt faller samarbetet isär och man hamnar vid fusk istället.
OPEC
● Till skillnad från företag kan nationer prata om vad de vill
○ De oljeproducerande OPEC-länderna möts regelbundet för att diskutera
produktionsvolym och därmed priser
● Ligger samtidigt i varje nations intresse att öka sin produktion för att tjäna mer pengar
○ Men om alla gör detta bryts kartellen och alla förlorar
Konkurrens- och antitrustlagar
● USA
○ Längre tradition: bl a Sherman act, Clayton act
○ Brott mot lagarna kan leda till fängelse
● Europa
○ §101 Avtal (karteller)
○ §102 Missbruk av dominerande ställning
○ Koncentrationskontrollen
Tillämpning av konkurrenslagar
● Konkurrensverket (fördjupningsföreläsning)
● Sherman Act i USA redan 1890
○ Standard oil (Rockefeller)
● I Sverige 1993 (EUs konkurrensregler)
○ Asfaltkartellen (även statliga Vägverket inblandat!)
○ Skånska bilhandlare
● Eftergift för företag som erkänner och samarbeta även i Sverige
Implicit samarbete eller priskrig
● Flera faktorer gör det svårt för oligopolister att samarbeta
○ Flera företag (priseffekten av att fuska märks knappt)
○ Komplexa produkter (svårt att upptäcka fusk, avvikelse från kartell
överenskommelsen)
○ Stora köpare har förhandlingskraft (motverkande köparmakt)
● Leder ibland till priskrig
○ Icke-kooperativa priser eller till och med lägre, dvs prisdumpning för att driva
ut konkurrenter
Produktdifferentiering och prisledarskap
● För att minska konkurrensen försöker oligopolisterna differentiera sina varor
● Implicit samarbete kan uppstå om den största producenten blir prisledare
● Konkurrens sker ofta i marknadsföring (non-price competition)
● Om oligopol är vanliga, varför lägger vi så stor vikt vid perfekt konkurrens?
● Vi lär oss mycket av perfekt konkurrens (kostnader, inträde, utträde, effektivitet) som
är användbart på alla marknader
● Samarbete mellan företag begränsas ofta så att priset närmar sig MC
● Oligopol är ett mer komplicerat fall. Bättre att börja med det vi lätt kan förstå
Monopolistisk konkurrens
● Perfekt konkurrens
○ Många företag, fritt inträde, homogena varor
● Oligopol
○ Få företag, ej fritt inträde, differentierade eller homogena varor
● Monopolistisk konkurrens
○ Många företag (implicit samarbete svårt)
○ Differentierade varor
○ Fritt in- och utträde
Exempel på differentierade varor
● Restauranger i centrala Stockholm
○ Fritt inträde
○ Har viss frihet att sätta priset (marknadsmakt), pga sin differentiering
● Skolor
○ Olika profiler och placering
Marknader med differentierade produkter
● Konkurrens mellan säljare
○ Etablering av ett nytt företag gör att de gamla företagen säljer mindre
● Värde för konsumenten i att produkterna är differentierade
○ Man vill inte äta på samma krog varje dag
○ T-Forden gjordes bara i svart
○ General Motors kom och gjorde många modeller vilket var vinnande
● Monopolistisk konkurrens skiljer sig på tre sätt från de marknader vi har studerat
1. Till skillnad från perfekt konkurrens har företagen viss möjlighet att sätta priser
2. Till skillnad från monopol så möter företagen konkurrens
3. Till skillnad från oligopol så finns det mycket små möjligheter att samarbeta vid
prissättningen
Typer av produktdifferentiering
● Företag produktdifferentierar för att få marknadsmakt
● Differentiering genom typ: Italiensk, asiatisk, indisk, amerikansk mat
● Differentiering genom läge
○ Butiker i stan är ofta dyrare än butiker utanför stan
○ Dyra men sent öppna närbutiker (livsmedel)
● Differentiering genom kvalitet
○ Lyxversioner (kaffe, choklad, ost, etc)
● Fördelen med differentierade produkter är att färre människor behöver köpa en variant
de inte är nöjd med
● En saluhall med 5 restauranger bör göra folk nöjdare än en saluhall med 2
restauranger
○ Även om sökkostnader kan göra val tröttsamma…
Monopolistisk konkurrens: kort sikt = innan in- och utträde skett
● Företagen ser ut som monopolister med nedåtlutande efterfrågekuvor
● Konkurrensaspekten kommer in på lång sikt
○ Om företagen på marknaden gör vinst kommer nya företag att söka sig dit
○ Detta driver ner efterfrågan för existerande företag
Lång sikt: inträde och utträde på marknaden
Långsiktig jämvikt (nollvinst)
Perfekt vs monopolistisk konkurrens i långsiktig jämvikt
Jämförelse med perfekt konkurrens
● P > MC i långsiktig jämvikt
○ Företagen har viss marknadsmakt och det finns outnyttjade byten
(effektivitetsförlust)
● Företagen minimerar inte kostnaderna
○ Outnyttjad produktionskapacitet (överetablering)
● Företagen gör noll-vinst
● Färre företag som gör nästan samma saker skulle ge bättre kapacitetsutnyttjande och
lägre kostnader
men å andra sidan…
● Ett bredare urval av differentierade varor ökar konsumenternas nytta
● Avvägning mellan dessa effekter
○ Svårt att säga vad som är optimalt
Skolmarknaden
● Monopolistisk konkurrens?
○ Konkurrerar om elever men erbjuder olika paket
○ Aktörer kan komma in och lämna marknaden
● Speciell marknad: priset är givet
○ Konkurrerar med vad familjer ser som attraktivt
● Vinstmotivet påverkar marknaden
○ Men vinstnivån säger inte mycket
○ Vissa skolor kan finna lönsamma nischer, svåra att kopiera för andra (tex
rykte)
● Överetablering
○ Skolor kommer att stå med lediga platser i jämvikt
Filmindustrin
● Bör kännetecknas av monopolistisk konkurrens.
○ Konkurrerar om samma konsumenter även om varje film är olik den andra
○ Aktörer kan komma in och lämna marknaden
● Men var är nollvinstkriteriet? Gör inte många stora filmer vinst?
○ Jo, men många floppar också
● Filmindustrin som helhet tjänar ungefär tillräckligt för att täcka kostnaderna (inte
alltid i Sverige, filmstöd)
○ Typiskt för branch med stora uppstartningskostnader
Marknadsföring och reklam
● Reklam främst för differentierade varor
○ Under perfekt konkurrens finns inga incitament att skapa merförsäljning
○ Under monopolistisk konkurrens är P > MC
○ Ingen slump med mycket reklam för bilar och filmer men ingen reklam för
vete
○ Mycket reklam för skolor! Men inte alla: att marknadsföra sig brett påverkar
elevunderlaget, vilket familjer bryr sig om
Varför fungerar reklam?
● En förklaring är att människor ändå är irrationella
○ Rationitet är ett arbetsantagande, inte en sanning
● Stora belopp läggs på reklam
○ Borde finnas djupare argument än att folk gör fel
● Reklam kan även vara
○ Informativ: bostadsannonser, nya produkter
○ Övertygande: påverkar preferenser
● Signalerande: bara framgångsrika företag har råd
Varumärken och märkesvaror
● Ett sätt att differentiera varor är att skapa varumärken (brands)
○ Företag kämpar för att bygga och bevara varumärken
● Lyckas ibland namnge en hel produktgrupp
○ Jeep
○ Xerox (kopieringsapparat)
○ Walkman (bärbar kassettbandspelare)
● Varumärken fungerar bla som försäkring och kvalitetsgaranti för konsumenten
○ Dyrt att förstöra sitt varumärke genom skandaler
Föreläsning 9, Externaliteter och kollektiva varor (7/2) 16,17 PV 3
Externaliteter
● I standardmodellen antar vi att konsumenter och producenter beaktar alla kostnader
och intäkter
● Men, individer och företag tar inte alltid hänsyn till alla kostnader och intäkter
förknippade med sitt handlande
● Olika typer av externa effekter (externaliteter)
○ Konsumtions- eller produktions externaliteter
○ Positiva och negativa externaliteter
Negativa externaliteter
● Miljöförorening
● Trängsel (bilköer)
Pekings luft som i 1800-talets London.
Smogen kan förkorta invånarnas liv. Munskydd ett vanligt inslag.
Positiva externaliteter
● Bin och fruktodling
● Teknikspridning mellan företag
Marknadsmekanismen ger:
● För låg produktion av varor/tjänster som är förknippade med positiva externa effekter
● För hög produktion av varor/tjänster som är förknippade med negativa externa
effekter
Miljöfarliga utsläpp…
● … är inte bra, men förorenade produktion förser oss ofta med värdefulla varor
○ T.ex transporter och energi
● Noll utsläpp är därför sällan optimalt
○ Finns en alternativkostnad att beakta
● Hur mycket föroreningar skall vi ha?
● Produktion ger upphov till:
○ värde för samhället
○ kostnader både i form av företagets kostnader samt eventuella externaliteter
● Extern kostnad (externalitet):
○ Beaktas inte i företagets kostnads- och intäktsanalys
● Om företag inte betalar för att förorena kommer de att släppa ut för mycket
föroreningar ur samhällets synvinkel
Negativ externalitet:
Krugmans alternativa framställning: Optimal utsläppsnivå uppnås ej av marknaden
Marknadsekonomin producerar för mycket föroreningar
Teknologiska spridningseffekter (spillovers)
● Teknologiska spridningseffekter
○ Positiv externalitet (Kluster: Silicon Valley, Kista, Hollywood...)
● Nätverksexternaliteter
○ Min användning gör dig mer produktiv
Positiv externalitet
Hur lösa externalitetsproblem?
1) “Låt marknaden sköta sig själv”
Skapa äganderätter: Då kan de tidigare externa effekterna prissättas och därmed internaliseras
● Dvs ge de berörda incitament att själva lösa problemen
● Marknaden löser inte detta själv utan det krävs att någon skapar denna marknad
Externaliteter & handelsvinster
● Om MSC > MSB finns det vinster att göra på att komma överens
○ Ineffektivitet = potentiella handelsvinster
○ Störande grillrök från grannen:
● En familjs värdering av att grilla: 50
● Grannens värdering av grillrök: -100
● Problemet går (i princip) att lösa genom att grannen betalar familjen > 50 kronor för
att inte grillar
Coaseteoremet (Coase, 1961)
● Om förhandlingskostnaderna är försumbara följer att:
Förhandling och sidobetalningar mellan berörda parter gör att externaliteten
internaliseras och att en Paretoeffektiv jämvikt uppnås.
● Detta gäller oberoende av den initiala allokeringen av äganderätter
○ Men vem som har äganderätten påverkar fördelningen av överskottet
Paretoeffektiv: ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre
Att internalisera externa effekter
● Om individerna fullt ut beaktar externaliteterna (internaliserar dem) blir
marknadslösningen optimal, men transaktionskostnader försvårar detta (bilköer...)
● Transaktionskostnader kan vara
○ Kommunikationskostnader (hur lösa grillningen praktiskt...)
○ Kostnader för att skriva bindande kontrakt – Hur förhandla fram en lösning?
Tidsödande
2) Politik mot externaliteter
● Miljökrav (standards):
○ Exempel: katalysatorer på bilar
○ Blir lätt ineffektiva eftersom de är inflexibla
● Åtgärder riktade mot priserna som får aktörerna att frivilligt välja effektiva nivåer
○ Skatter som korrigerar negativa externaliteter kallas Pigou-skatter
○ Överlåtelsebara utsläppsrätter
○ Subventioner
●
En styckskatt som är lika stor som externaliteten i socialt optimum leder till att
företagen agerar i enlighet med samhällets preferenser
● Skatten är kostnadseffektiv
○ Marginalkostnaden för att minska utsläpp är densamma för olika aktörer
○ Det gäller även utsläppskvoter men i allmänhet inte regleringar
● Utsläppsminskningen sker där det är som billigast att minska utsläppen
Beskattning av en negativ produktionsexternalitet Nötkreatur och metangas
Skatt på koldioxid
Sverige var 1990 först i världen med CO2-skatt
Subventionering av en positiv externalitet: Vaccination skyddar även andra
Skatter är kostnadseffektiva Exempel med 2 företag
1. En skatt lika stor som externalitet i optimum leder till kostnadseffektivitet
(MCftg1=MCftg2)
Regleringar är inte kostnadseffektiva
2. Båda släpper ut lika mycket: Gul yta>röd yta dvs MC2>MC1. Kostnadsminskningen för 1
är mindre än kostnadsökningen för 2: Utsläppen kan omallokeras så att kostnader minskas
Utsläppskvoter är kostnadseffektiva
3. Om MC1≠MC2 kan utsläppsrättigheter användas. Handelsvinster töms ut tills dess
MC1=MC2, dvs kostnadseffektivitet uppnås. Ftg 1 säljer rätter till ftg 2
Priset på utsläppsrätter (CO2)
Jämförelse av olika metoder
● Skatter och utsläppsrätter:
○ Effektiva då utsläppsminskningen sker där det är billigast
○ Ger företagen incitament att rena eller att på andra sätt minska utsläppen
○ Kan vara svåra att övervaka
○ Det kan vara svårt att hitta den optimala skattesatsen
○ Informationsproblem mindre med utsläppsrätter. Men man måste hitta optimal
total utsläppsmängd
Nätverksexternaliteter
● Nätverksexternalitet innebär att värdet av en vara ökar ju fler som använder den*
○ Telefon, e-post, operativsystem...
○ Facebook, Blocket, Hemnet..
● Nätverksexternaliteter är självförstärkande (positiv återkoppling)
○ Sälj de första enheterna billigt för att få igång nätverksexternaliteterna (ex.
mobiltelefoner)
○ Kan ge upphov till monopol
Kollektiva varor: några definitioner
● Exkluderbarhet: bara den som köper varan kan konsumera den
○ Glass: exkluderbart
○ Försvar: icke exkluderbart
● Rivalitet: fler individer kan inte samtidigt konsumera samma enhet av en vara
○ Glass: rivaliserande vara
○ Streamad film: icke-rivaliserande vara
Privata versus kollektiva varor
● Privat vara
○ Exkluderbar och rivaliserande
● Glass, korv, kaffe…
○ Ren kollektiv vara
○ Icke-exkluderbar och icke-rivaliserande
● Frisk luft, brandkår, snöröjning, försvar, fyrar, fyrverkerier, rättsväsen
● Artificiellt knapp vara:
○ Exkluderbar och icke-rivaliserande
■ TV, Netflix odyl (abonnemang)
■ Mjukvara (licenser)
● Gemensamma resurser
○ Icke-exkluderbara, rivaliserande
■ fiske, grundvatten, trottoar, parker
KWs kollektiva varor matris
Marknaden kan bara allokera privata varor på ett effektivt sätt
● Utan exkluderbarhet går det inte att ta betalt
○ Fripassagerarproblem: för låg produktion
● Icke-rivaliserande varor har MC = 0
○ P > 0 ger för låg konsumtion och dödviktsförlust
○ Varor/tjänster med MC=0 blir allt vanligare pga digitalisering
○ Om MC = 0 får företaget inga intäkter
Konsumtion av icke-rivaliserande vara
● Privata företag kan hitta indirekta sätt att ta betalt: TV-reklam (men programmen blir
snedvridna)
● Frivilliga privata bidrag ibland
● Offentlig sektor kan tillhandahålla varan (försvar, brandkår, public service)
● Vi måste studera produktionen och konsumtionen av dessa varor separat
Produktion av kollektiv vara
● Marknadsefterfrågan på en vanlig (privat) vara är summan av individernas efterfrågan
för varje pris (horisontalsumman)
○ Konsumenter efterfrågar olika kvantiteter till samma pris
● Efterfrågan på en kollektiv vara är annorlunda
○ Vilken kvantitet som än produceras måste den nyttjas av alla
● På grund av icke-rivalitet i konsumtionen av varan så summeras individernas
betalningsvilja för varje kvantitet vertikalt
○ Inte horisontellt som vid en privat vara
Hur mycket kollektiva varor skall staten tillhandahålla?
● För effektivt tillhandahållande gäller att: ∑ MV = MC
● MC ofta rimligt enkelt att räkna ut
● Vad är MV (marginalvärdering)?
○ MV = summan av allas MV
○ Ex JAS: Om ytterligare ett JAS-plan är värt 100 kr för var och en: ∑ MV =
10010.000.000 = 1.000.000.000
○ Men individer har inga incitament att uppge sina sanna preferenser och betala
därefter
Exkluderbara kollektiva varor (artificiellt knappa varor)
● Ex. Betal-TV, datorprogram, musik
● Då varan är icke-rivaliserande är MC = 0 – Det effektiva konsumentpriset är P = 0
● Exkluderbarhet gör att företag sätter P > 0
○ Detta leder till ineffektivt låg konsumtion
○ Man kan ibland göra kollektiva varor exkluderbara vilket dock leder till
ineffektivitet
Allmänningarnas tragedi (tragedy of the commons)
● En gemensam resurs är icke-exkluderbar men rivaliserande
○ Ingen kan hindra andra från att konsumera resursen samtidigt som andras
konsumtion minskar min
● Leder till överanvändning
○ Rent vatten, skräp i park, överfiske
Allmänningernas tragedi (överfiskning)
Effektiv användning av gemensam resurs
● Liknar frågan om negativa externaliteter
● Hur får man individerna att betala samhällets kostnad för användningen av resursen?
○ Skatt
○ Överlåtelsebara rättigheter
○ Att överföra äganderätten till resursen till någon individ som gör den
exkluderbar
○ Normer/traditioner (Elinor Ostrom)