Vetenskaplig ansats och metod: Hur gör man bra forskning egentligen? Harald Brege Vad är vetenskap (och vad är inte)? “…[vetenskaperna] är alla delar av samma stora mänskliga strävan, nämligen att bygga upp tillförlitlig kunskap om den värld vi lever i.” (Hansson, 2008b) Harald Brege – harald.brege@liu.se Hur skiljer vi på vad som är och inte är vetenskap? Detta kallas ofta demarkationsproblemet – var drar vi gränsen mellan vetenskapligt och icke vetenskapligt? FALL 1: En forskare genomför en studie för att testa sambandet mellan hur snabbt ett företag internationaliseras och hur lyckad internationaliseringen blir. Forskaren tolkar resultatet som bevis för sin tes att hastighet är den viktigaste parametern, men andra forskare anser att det bara verkar vara så på grund av brister i dataanalysen. DÅLIG VETENSKAP FALL 2: En forskare genomför flera olika undermåliga studier runt internationalisering och tolkar konsekvent in hastigheten som den viktigaste parametern i att driva framgång. Andra internationaliseringsforskare anser att detta är en helt ogrundad uppfattning. PSEUDOVETENSKAP FALL 3: En forskare genomför en framgångsrik studie som pekar på sambandet mellan framgången hos en internationalisering och hur snabbt den har gått fram och publicerar i en framstående journal. Senare kommer det fram att forskaren har fuskat med sin dataanalys och att egentligen sambanden inte alls är statistiskt signifikanta. DÅLIG VETENSKAP (anpassat från Hansson, 2008a) Det är skillnad på dåligt genomförd vetenskaplig forskning och något som inte alls är vetenskapligt Harald Brege – harald.brege@liu.se Vetenskap handlar i grund och botten om systematiskt arbete Vikt ligger vid att använda en stringent och konsekvent metod och teori SYSTEMATISERAD SOM VETENSKAPLIG METOD HANDSKAS MED VETENSKAPLIG METOD VILL VARA VETENSKAPLIGA – ELLER ÅTMINSTONE SE VETENSKAPLIGA UT EJ VETENSKAP En lära som helt saknar vetenskaplighet, men som inte heller har någon ambition att ses som vetenskap. PSEUDOVETENSKAP En falsk vetenskap. En lära som vill uppfattas som vetenskaplig, men som inte är det. ”Forskare” tillrättalägger resultat för att dra ”korrekta” slutsatser. MARGINALVETENSKAP Forskning som avviker markant från huvudfåran inom ämnet. Ses ofta inte som ”riktig” vetenskap av andra, men följer god vetenskaplig metod. PROTOVETENSKAP Forskning inom områden som ännu inte har hunnit undersökas vetenskapligt. Kan etableras som vetenskap om den ger en bra beskrivning av världen. VETENSKAP Forskning inom etablerade områden som följer god vetenskaplig metod. (Hansson, 2008a) Allt utanför den etablerade fåran är inte dåligt, men man ska vara försiktig med tolkning av sådan forskning Harald Brege – harald.brege@liu.se Allt som inte är vetenskapligt är inte nödvändigtvis pseudovetenskap Många icke-vetenskapliga saker bör vara icke-vetenskapliga ICKEVETENSKAP Saker som ej är vetenskapliga OVETENSKAP Saker som står i konflikt med etablerad vetenskap PSEUDOVETENSKAP Låtsasvetenskap Saker som eftersträvar vetenskaplig status (Hansson, 2008a) Det är skillnad på icke-vetenskap och pseudovetenskap Harald Brege – harald.brege@liu.se Hur kan pseudovetenskap se ut? Kan människor levitera? (Böckman, 2022) Harald Brege – harald.brege@liu.se Hur kan pseudovetenskap se ut? Går det enkelt att kategorisera alla människor? Harald Brege – harald.brege@liu.se ”Du kan inte 100% bevisa att du har rätt, alltså har jag rätt.” Argumentum ad ignorantiam – Allt som inte bevisats som falskt är sant, eller vice versa Pseudovetenskapers anhängare är ofta ointresserade av att utvärdera sina modeller i förhållande till andra teorier De är också ofta väldigt selektiva i sin bedömning av vilka experiment som räknas och vilka som inte gör det (generellt sett beroende på om de producerar de önskade resultaten eller inte) Harald Brege – harald.brege@liu.se Så vad är då vetenskapligt egentligen? Karl Popper definierade vetenskaplighet utifrån falsifierbarhet Falsifierbarheten stod i skarp kontrast till den positivistiska syn som dominerade inom vetenskaperna Den dominerande synen inom vetenskaperna (främst naturvetenskaperna) under början av 1900-talet var positivismen. POSITIVISM utgår ifrån att kunskap skapas genom experiment som bevisar hur saker är Problemet är att det finns många teorier som har visst empiriskt stöd, men likväl inte stämmer. Till exempel så stämmer inte Newtons lagar (då Einsteins relativitetsteori visar att de endast approximativt stämmer vid låga hastigheter), men de flesta mätningar som görs kommer att ge intrycket att de gör det. Popper ansåg i stället att vetenskap ska fokusera på att motbevisa teorier FALSIFIERBARHET utgår ifrån att vi inte kan bevisa att något är sant, bara bevisa att det inte är det Karl Popper (1902-1994) (Hansson, 2008b) En bra vetenskaplig teori ska enligt Popper formuleras så att den kan motbevisas Harald Brege – harald.brege@liu.se Falsifierbarheten har dock stora problem som definition av vetenskaplighet Poppers falsifierbarhet är helt fokuserad på den logiska strukturen hos ett vetenskapligt påstående Om ett påstående är falsifierbart, dvs. att det går att testa om det stämmer eller inte, så är det vetenskapligt, annars är det inte vetenskapligt Detta frikopplar dock helt vetenskaplighet från verkligheten Popper själv såg astrologi och Freuds psykoanalys som två typexempel på pseudovetenskaper, då deras påståenden inte går att testa och de därmed inte uppfyller falsifierbarhetskravet Men astrologi går att testa och har motbevisats många gånger (t.ex. Carlson, 1985), vilket går emot Poppers egna definition Vidare så blir helt absurda uttalanden såsom ”månen består av ost” vetenskapliga, då de är empiriskt falsifierbara (Många av dessa problem går att komma bort från genom ett krav på att en vetenskaps följare ska försöka falsifiera sin teori och acceptera även negativa resultat.) (Hansson, 2008b) Falsifierbarheten räcker inte som enda kriterium för vetenskaplighet Harald Brege – harald.brege@liu.se Kuhn vidareutvecklade Poppers idéer och utvecklade en teori om vad som styr vetenskapen Vetenskap drivs framåt genom normalvetenskap inom paradigmer och revolutionära paradigmskiften Generellt sett drivs vetenskap framåt i små steg, men ibland så kullkastas denna ”normalvetenskap” av ett PARADIGMSKIFTE, ett avbrott mot tidigare teorier och början på nya, snarare än en vidareutveckling av de gamla Kuhn definierar två sorters vetenskap: NORMALVETENSKAP som fokuserar på problemlösning inom ramarna av den etablerade teorin, snarare än att utmana eller testa dessa ramar EXCEPTIONELL VETENSKAP som fokuserar på att bryta ut ur den rådande paradigmen genom att ifrågasätta grundläggande antaganden För normal forskning så är det enligt Kuhn centralt att ha ett fokus på att lösa problem inom teorin, stora så väl som små, medan exceptionell forskning fokuserar på att hitta nya sätt som kan förklara världen bättre än de gamla kan Thomas Kuhn (1922-1996) (Hansson, 2008b) Kuhn och Popper (och många andra vetenskapsfilosofer) var väldigt oense om hur vetenskaplighet bör definieras Harald Brege – harald.brege@liu.se En bredare syn på vad som är vetenskapligt (eller snarare ovetenskapligt) behövs Hansson (1983) ger en sammanställning av sju kriterier som skiljer vetenskap och pseudovetenskap 1. AUKTORITETSTRO Vissa har rätt att säga hur det är och får inte ifrågasättas 2. ENSTAKA EXPERIMENT Experiment görs en enstaka gång och resultatet används, även att det inte går att reproducera 3. HANDPLOCKADE EXEMPEL Exempel väljs för att de ger rätt resultat, trots att bättre alternativ finns 4. OVILJA ATT PRÖVA TEORIER Anhängare har en stor ovilja att sätta sina teorier till test 5. OINTRESSE FÖR MOTSÄGANDE FAKTA Även om motsägande fakta presenteras så är anhängare ointresserade och anser ändå att teorin är korrekt 6. INBYGGDA UNDANFLYKTER Experiment utförs så att de aldrig kan motbevisa teorin 7. FÖRKLARINGAR SOM ÖVERGES Om en del av en teori blir oförsvarbar så överges den utan någon ersättning av ny teori Alla dessa är alltså viktiga exempel på beteenden som man som forskare måste undvika Harald Brege – harald.brege@liu.se (Hansson, 1983) Världsåskådning Innan vi kan börja måste vi förstå vad vår utgångspunkt är Vår världsåskådning styr hur vi kan och bör driva forskning, samt vilken typ av kritik vi öppnar upp oss för Två termer som är speciellt viktiga för att förstå vad vår vetenskapliga grundsyn egentligen är: ONTOLOGI (grekiska: ontos ’varande’ och logia ’lära’) Hur världen och tingen i den är beskaffade Vad någonting egentligen är EPISTEMOLOGI (grekiska: episteme ’kunskap’ och logia ’lära’) Kunskapsteori Vad är kunskap och vad kan man egentligen veta? Det finns egentligen väldigt mycket mer om vetenskapsfilosofi än det här, men vi nöjer oss med en enklare version Harald Brege – harald.brege@liu.se Ontologi handlar om vår syn på de fenomen som vi studerar Detta är en förenklad bild av ontologi, men det ger oss något att diskutera utifrån MATERIALISM är synsättet att världen består av och är dominerad av det materiella; grunden för allt är fysiska objekt som ger upphov till allt annat, såsom medvetanden och abstrakta ting. Ger upphov till POSTPOSITIVISM IDEALISM är synsättet att världen byggs upp av medvetande; vi förnimmer allting genom vårt medvetande, som konstruerar en modell av världen runt oss. På så vis går det inte att separera den externa världen från våra medvetanden. Get upphov till SOCIALKONSTUKTIONISM POSTMODERNISM är synsättet att världen byggs upp när vi talar eller skriver om den; materiella ting existerar oberoende av oss, men vi kan endast förnimma dem genom det ramverk som språk har gett oss, språk kommer alltså före både tanke och objekt Medvetet eller undermedvetet gör vi alltid ontologiska antaganden om världen runt oss Harald Brege – harald.brege@liu.se Vad är ett företag egentligen? Harald Brege – harald.brege@liu.se Vad är en strategi för något? Harald Brege – harald.brege@liu.se Epistemologi handlar om hur vi ser på kunskap och vad som går att veta Vi kan börja med att definiera vad kunskap är på ett teoretiskt plan KUNSKAP sågs av Platon som ”sann rättfärdigad tro”, det vill säga att kunskap är saker som i) är sanna, ii) vi tror är sanna, och iii) vi har goda grunder till att tro är sanna Propositioner Tre olika typer av kunskap: DEKLARATIV KUNSKAP: Kunskap som du kan uttrycka i ord, faktakunskap PROCEDURKUNSKAP: Kunskap om hur man gör saker och när man bör göra dem KUNSKAP GENOM BEKANTSKAP: Kunskap om saker som vi ser eller har sett eller har intim personlig erfarenhet av Vetenskaplig forskning är generellt sett inriktad på att generera ny deklarativ kunskap Trosföreställningar Sanningar Kunskap Vissa vetenskapsfilosofer ifrågasätter dock själva grundsynen att något kan vara universellt sant Harald Brege – harald.brege@liu.se Beroende på hur vi ser världen så genereras kunskap på olika sätt Detta är en förenklad bild av ontologi, men det ger oss något att diskutera utifrån EMPIRICISM är ett synsätt fokuserat på hur kunskap genereras genom ackumulerad erfarenhet och observationer RATIONALISM är ett synsätt fokuserat på hur kunskap genereras genom rationell tanke och logik SKEPTICISM är ett synsätt som ifrågasätter möjligheten till kunskap, antingen i specifika situationer eller generellt POSTMODERNISM ser kunskap som relativ. Då inget kan existera separat från en tolkning så blir all kunskap kontextuellt bunden, vilket innebär att det inte finns universella sanningar eller universell kunskap. Det är viktigt att inte överförenkla sin syn på kunskap, samtidigt som man inte bör komplicera saker för mycket heller Harald Brege – harald.brege@liu.se Vad kan vi lära oss om ett företag genom att intervjua en Vd? Harald Brege – harald.brege@liu.se Hur bedriver vi forskning? Nästa steg är att välja en vetenskaplig ansats Deduktion, induktion och abduktion representerar tre olika sätt att driva forskning Det finns tre huvudsakliga typer av ANSATSER: DEDUKTION är en top-down ansats som utgår från tidigare teori för att generera ny kunskap • Skapa modeller och hypoteser från tidigare teori och testa dem med ny empiri INDUKTION är en bottom-up ansats som utgår från empiriska observationer för att generera ny kunskap • Skapa modeller och teorier från ny empiri och testa dem mot tidigare teori ABDUKTION handlar om ett systematisk kombinerande av teori och empiri, ofta i en iterativ process • Skapa en förklaringsmodell utifrån tidigare teori för att förklara den nya empiri som tagits fram Dessa ansatser kan se väldigt olika ut beroende på den vetenskapliga grundsyn som driver ett forskningsprojekt Harald Brege – harald.brege@liu.se Det finns två övergripande typer metoder att kombinera med din ansats Valet av ansats och metod har stora konsekvenser för hur en studie bör designas Det finns två övergripande typer av VETENSKAPLIGA METODER: KVANTITATIV forskning (kvantforskning) fokuserar på studera fenomen genom att mäta och räkna med siffror KVALITATIV forskning (kvalforskning) fokuserar på att studera fenomen genom rika beskrivningar och förklaringar i ord Utöver dessa finns även: BLANDAD forskning kombinerar aspekter av kvalitativ och kvantitativ forskning En studie kan också ha olika faser som använder olika ansatser och metoder Harald Brege – harald.brege@liu.se Gränserna mellan de olika typerna av metod är inte knivskarpa Snarare så utgör de var sin ände av ett kontinuum KVALITATIV (BLANDAD) KVANTITATIV Mer mätande och räknande Mer beskrivande och förklarande TID Ett vetenskapligt fält tenderar att studeras med olika metoder beroende på hur moget det är Harald Brege – harald.brege@liu.se Kvalitativ forskning fokuserar på ord Genom kvalitativ forskning kan vi förstå mer komplexa eller subjektiva fenomen och få större nyans KVALITATIV forskning kombineras oftast med en INDUKTIV eller ABDUKTIV ansats Ny kunskap genereras: • Genom att utforska empiri och skapa modeller för att förklara de fenomen som identifieras Typiska kvalitativa metoder: • Fallstudier • Grounded theory • Etnografi Kvalitativ forskning har inte förklaringskraften hos kvantitativ forskning, men kan skapa större nyans och utgöra grunden för ny teori Harald Brege – harald.brege@liu.se Kvantitativ forskning fokuserar på siffror Genom kvantitativ forskning kan vi mäta effekter och förhållanden för att förstå fenomen KVANTITATIV forskning kombineras oftast med en DEDUKTIV ansats Ny kunskap genereras: • Genom att skapa hypoteser från tidigare forskning och sedan testa dessa med kvantitativa metoder Typiska kvantitativa metoder: • Regressionsmodeller • Strukturekvationsmodeller För att kunna göra kvantitativ forskning krävs en tillräckligt god teoretisk grund att stå på Harald Brege – harald.brege@liu.se Det finns tre vanliga övergripande approacher till kvalitativ forskning Inom var och en av dessa finns dessutom ytterligare många sätt att göra på Induktiv analys (Gioia) • Världen som social konstruktion • Grundat i ett mål om en mer systematisk induktiv analys • Intervjuer vanlig utgångspunkt • Skapande av datastruktur genom identifiering av 1st order codes, därefter 2nd order themes (men glöm inte dynamiken i analysen!) • Läs mer: Gioia et al. 2013 Fallstudier (Eisenhardt) • Grundat i mål att bygga teori utifrån flerfallstudie där teorin kan testas i varje fall också • Starta i kunskap om litteraturen • Kan skapa en ny teori eller bygga vidare på befintliga koncept • Läs mer: Eisenhardt 1989, 2021; Dyer & Wilkins 1991, Yins ”Case Study research” t ex 2018 Processanalys (Langley) • Föreslår ett processtänkande istället för varianstänkande som baseras på flöden av händelser • Processer har praktisk relevans för hur verksamheter fungerar och förändras över tid • Viktigt att datan matchar det tidsspann som undersöks • Läs mer: Langley (1999) Huvudsaken är inte att avgöra vilken som är bäst, utan snarare att förstå vilken approach som passar bäst för en given studie Harald Brege – harald.brege@liu.se En fallstudie handlar om att generera kunskap baserat på ett (eller flera) fall Ett fall kan vara vad som helst, men i vår värld handlar det oftast om ett företag FALLSTUDIEN är en övergripande typ av kvalitativ metod som bygger på studier av ett eller flera fall. Målet är att generera kunskap om ett fenomen som förekommer hos fallet/-en. Det finns två vanliga typer av fallstudier: • En ENKEL FALLSTUDIE (single-case study) fokuserar på ett enstaka fall och studerar ett fenomen som förekommer hos detta fall Dyer & Wilkins • En MULTIPEL FALLSTUDIE (multiple-case study) bygger istället på flera fall och använder skillnaderna mellan dem för att öka förståelse av fenomenet Eisenhardt, Yin För att ett potentiellt fall ska passa in i en fallstudie så måste det uppvisa intressanta drag gällande det fenomen som ska studeras Fallstudien är väl lämpad för att studera opåtagliga fenomen som är inbäddade i en empirisk kontext Harald Brege – harald.brege@liu.se Slutligen: För att forskning ska vara pålitlig måste den hålla en hög kvalitet Det finns flera sätt att testa kvaliteten på en studie Detta är fyra vanliga test på FORSKNINGSKVALITET i fallstudier: • BEGREPPSVALIDITET handlar om hur saker definieras och mäts • INTERN VALIDITET handlar om styrkan i de samband som identifieras • EXTERN VALIDITET handlar om generaliserbarhet och på vilka sätt det är rimligt att generalisera en studies resultat • RELIABILITET handlar om reproducerbarhet och tydlighet i hur den vetenskapliga processen har beskrivits Oavsett vilket sätt man väljer att se på forskningskvalitet så är det alltid av högsta vikt att säkerställa en god kvalitet Harald Brege – harald.brege@liu.se Hur bör ni gripa er an metod i exjobbet? Det ställs formella metodmässiga krav på ett exjobb Dessa är de krav som LiU ställer på ett exjobb, vilket inkluderar flera metodrelaterade krav 1. Problemformulering 1.1 Problemställningen är tydligt formulerad, avgränsad och realistisk samt anpassad för examensarbeten på denna utbildningsnivå. 1.2 Problemställningen är relevant med avseende både på huvudområdet och på det framtida yrkeslivet. 1.3 Problemställningen är satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Samhällelig ska här ges en bred tolkning och innefattar även universitet och högskolor. 2. Vetenskaplig grund 2.1 Rapporten visar att studenten förmår att identifiera de mest relevanta vetenskapliga källorna för den valda problemställningen. 2.2 Det egna arbetet anknyts på ett tydligt sätt till rådande vetenskaplig teori- och begreppsbildning. 2.3 Källorna relateras till och värderas utifrån den egna problemställningen samt till egna resultat/slutsatser. 3. Genomförande och vetenskapligt förhållningssätt 3.1 Rapporten visar att studenten använder sig av beprövade/vetenskapligt relevanta metoder, inser deras begränsningar samt motiverar metodvalet. 3.2 Rapporten visar att studenten har förmåga att använda och integrera de kunskaper och färdigheter som förvärvats under utbildningen samt att självständigt tillägna sig vad som i övrigt krävs för att lösa problemet. 3.3 Rapporten visar att studenten systematiskt beskriver hur man kommer fram till resultat och slutsatser utifrån vald metod och givna förutsättningar. 3.4 Rapporten visar att studenten förmår modellera, utforma samt analysera eller utvärdera produkter/system/metoder/processer/teorier på ett professionellt sätt. 4. Resultat och slutsatser 4.1 Rapporten visar att studenten producerar relevanta resultat, drar adekvata slutsatser samt kritiskt granskar resultatens och slutsatsernas relevans och begränsningar. 4.2 Rapporten visar att studenten har en betydande teoretisk förståelse för sina resultat och slutsatser. 4.3 Rapporten visar att studenten kan göra bedömningar med avseende på relevanta samhälleliga behov och kan ta hänsyn till etiska aspekter. 5. Kommunikativ precision 5.1 Rapporten är skriven så att en läsare på samma utbildningsnivå och inom samma huvudområde kan tillägna sig innehållet. 5.2 Titel och abstract/sammanfattning beskriver på ett intresseväckande och informativt sätt vad examensarbetet handlar om. 5.3 Rapportens disposition och rubriksättning är tydlig och informativ. 5. 4 Centrala delar av rapporten som problemformulering, metod samt resultat är lätta att hitta. 5.5 Språket används på ett korrekt sätt. 5.6 Layouten och typografin följer praxis och underlättar läsandet. 5.7 Figurer och tabeller med tillhörande texter är informativa och självförklarande. 5.8 Formalia, som citeringar och referenser, används på ett för området adekvat sätt. Ett bra arbete med metod är både en del av de explicita kraven och ett verktyg för att uppfylla resten Harald Brege – harald.brege@liu.se När vi gör forskning så är det viktigt att tänka på vilka resultat vi vill bidra med Det finns flera olika typer av bidrag som en studie kan göra Utvecklar nya koncept Var många exjobb hamnar Teori används deduktivt som ”svar”. Fokus på att ”bekräfta teorin” i ett visst fall. Inte så mycket ny teori utvecklas. Något att satsa på Mer fokus på att hitta något nytt och intressant och bygga ny teori. Fallen ger oss nya insikter. Bekräftar befintlig teori Induktivt Generellt sett är forskning mer intressant om den är mer fokuserad på att utveckla något nytt Harald Brege – harald.brege@liu.se Deduktivt ”Kvadranten” Mer positivistisk ansats Creswell & Creswell Yin Eisenhardt Mer deduktiv analysmetod Ozcan et al Elliot Bell et al. Mer induktiv analysmetod Kovalainen & Eriksson Gioia Klein & Myers Silverman Analysmetod Fallstudier Corbin & Strauss Gehman et al. Dubois & Gadde* Metodval Generell litteratur (börja här) Specifik litteratur (när ni valt ansats & analysmetod) Mer tolkande ansats * Dubois och Gaddes (2002, 2014) matchningsmetod avser vad de kallar för ”abduktion” som är en unik variant och inte enbart induktiv och deduktiv metod kombinerat, men då skalan bara har två dimensioner syns detta inte i bilden Referenser och lästips • • • • • • • • • • • • • • Bell, E., Bryman, A., & Harley, B. (2022). Business research methods. Oxford university press. Böckman, P. (2022). “Skeptisk måndag – Levitation”, Vetenskaplighet och folkvett, 2022-03-14. Åtkomst: 2024-01-30. https://www.vof.se/blogg/levitation/ Carlson, S. (1985), ”A Double Blind Test of Astrology”, Nature, vol. 318, s. 419–425. Creswell, J. W. & Creswell J. D. (2018). Research Design. 5th ed. Thousand Oaks, California: SAGE Publications. Dubois, A., & Gadde, L. E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of business research, 55(7), 553-560. Eisenhardt, K. M. (1989). Building theories from case study research. Academy of management review, 14(4), 532-550. Eisenhardt, K. M., & Graebner, M. E. (2007). Theory building from cases: Opportunities and challenges. Academy of management journal, 50(1), 25-32. Eriksson, P., & Kovalainen, A. (2015). Qualitative methods in business research: A practical guide to social research. Sage. Gehman, J., Glaser, V. L., Eisenhardt, K. M., Gioia, D., Langley, A., & Corley, K. G. (2018). Finding theory–method fit: A comparison of three qualitative approaches to theory building. Journal of Management Inquiry, 27(3), 284-300. Hansson, S. O. (1983). Vetenskap och ovetenskap, Stockholm: Tiden. Hansson, S. O. (2008). “Vad är pseudovetenskap? Del 1”, Folkvett, Nr. 2/2008. Hansson, S. O. (2008). “Vad är pseudovetenskap? Del 2”, Folkvett, Nr. 3/2008. Klein, H. K., & Myers, M. D. (1999). A set of principles for conducting and evaluating interpretive field studies in information systems. MIS quarterly, 67-93. Yin, R. K. (2018). Case study research and applications: design and methods. Sixth edition. Los Angeles, SAGE. Harald Brege – harald.brege@liu.se Harald Brege harald.brege@liu.se www.liu.se