Övningsuppgifter v 47 – associationsrätt
Första frågeställningen
A, B och C bedriver handelsbolaget Delta. A köper in en avancerad dator till företaget. Den
är mycket dyr och mer avancerad än vad bolaget har behov av. B och C blir irriterade på A
och kräver att han ska lämna tillbaka datorn. Säljarföretaget E vägrar att ta emot den.
Tvärtom, så kräver E betalt av bolaget för datorn. När betalning inte sker inom förfallotiden
skickas kravbrev till respektive bolagsman. Hur ska bolagsmännen handskas med dessa krav?
A sluter avtal med tredje man (E). B och C är inte nöjda med detta. Vem kan man kräva
pengar från?
Utgångspunkten är att alla bolagsmännen ansvarar för företagets förpliktelser men…
Om vi kollar på datorn, är detta inom verksamhetsföremålet?
Om ja, varje bolagsman får fatta beslut – 2:3 1 st HBL
Undantag:
 Om en bolagsman har använt sin veto
 Om man avtalat om annat t.ex att A är utesluten från förvaltning
Om nej, alla bolagsmän måste vara överens för att fatta beslutet – 2:3 2 st HBL
Vem kan man då kräva betalt från?
Firmateckning regleras i 2:17
Är det någon av undantagen eller utanför verksamhetsföremålet måste man kolla om E var i
god tro. Regleras i 2:18.
Om E varit i ond tro kan personen inte kräva betalning
Om E varit i god tro kan personen krävs betalning från A, B, C och HB – 2:20 HBL
Om detta hade varit kommanditbolag, A var kommanditdelägare:
Kommanditdelägaren får inte teckna avtal – inte bindande om E var i ond tro
Om E var i god tro - Då kan E kräva betalning från alla utom kommanditdelägaren
Andra frågeställningen
Du är VD i ett fastighetsbolag som har för avsikt att förvärva ett större fastighetsbestånd av
ett stort verkstadsföretag. Du är dock lite osäker om förutsättningarna för dig att genomföra
affären. Den första uppgiften är därför att utreda under vilka förutsättningar du bör kunna
acceptera ett avtal som är underskrivet av:
1. En prokurist om det är en enskild firma
2. En kommanditdelägare om det är ett kommanditbolag
3. En VD om det är ett aktiebolag
4. En bolagsman om det är ett handelsbolag och bolagsmannen är
a. ensam bolagsman i bolaget
b. en av tre bolagsmän i bolaget
Den andra uppgiften är att ange om ditt handlande påverkas av om det i stället rör sig om en
större mängd begagnade verkstadsmaskiner?
1. Prokura (fullmakt) i enskild firma.
1 § prokuralagen – prokura får inte teckna avtal när det gäller fast egendom
När det gäller verkstadsmaskiner så ska fullmakten gälla.
2. Nej – 3:7 HBL
3. 8:36 ABL: får en VD i ett aktiebolag teckna men inom viss ram.
8:29 ABL: säger det ska vara för den löpande förvaltningen. Vad är då den löpande
förvaltningen? Nej inte fastigheten, men verkstadsmaskiner kan antas vara inom den löpande
förvaltningen.
Undantag: Om det inte går att kontakta styrelsen så kan VD ha möjlighet fatta beslut utanför
den löpande förvaltningen. Svårt att se att fastigheten är ett så brådskande beslut att inte
styrelsen kan dyka upp.
4. Om ensam bolagsman i HB: ett HB måste vara minst två personer och är bolaget mindre
än 2 ska företaget träda i likvidation – 2:28 HBL.
Men om det är inom sex månadsperioden får man endast fatta beslut i en ändamålsändlig
avveckling eller att få in nya bolagsmän – 2:35 HBL. Om beslut inte handlar om avveckling
finns en bestämmelse i andra stycket.
Om en av tre bolagsmän i bolaget, kan den ena bolagsmannen fatta beslut om detta?
Är det inom verksamhetsföremålet? Att sälja fastigheten är tveksamt och därför måste alla
bolagsmän vara överens, vara på plats när man skriver under eller de andra gett sin fullmakt.
Inga problem när det gäller verkstadsmaskiner och då kan den ena bolagsmannen teckna
avtal.
Tredje frågeställningen
Företagaren Eussin avlider och efterlämnar fyra barn; A, B, C och D. Efter arvsskiftet
fördelas aktierna i det familjeföretag Eussin byggt upp på så sätt att A och B erhåller 30
procent vardera och C och D får 20 procent vardera. A och B tar hand om driften av (och
styrelseuppdragen i) företaget. C och D tar inte någon aktiv del i driften av bolaget.
Efter ett par år har A och B efter diverse sus och dus "lyckats" köra företaget helt i botten. C
och D är djupt bedrövade. De vill ställa A och B till svars och begära ersättning dels till sig
själva, dels till bolaget. Detsamma vill även farbror Sven som har tvingats infria
borgensåtaganden för bolagets räkning. Sven vill dessutom rikta anspråk mot C och D med
motiveringen att de som aktieägare borde ha ingripit tidigare mot A och B. Bedöm
situationen utifrån ABL:s regler.
A och B är de som driver aktiebolaget (aktieägare och utgår från att de är styrelsen)
C och D är också aktieägare men är passiva
Sven har fått betala någon slags fordran för aktiebolagets räkning.
Sven vill ha ersättning från samtliga aktieägare.
Utgångspunkten är att det inte är något personligt betalningsansvar utan är aktiebolaget som
ansvarar. Sven ska egentligen vända sig till AB men det blir problematiskt nu när de kört det
till botten.
När ett aktiebolag går dåligt måste ledningen följa regelverket i kapitel 25 ABL för
tvångslikvidation i kapitalbrist. Följer inte ledningen detta kan man drabbas av personligt
betalningsansvar.
Om vi säger att det endast finns täckning för 0–49 % av det registrerade aktiekapitalet. När
styrelsen har skäl att inse detta måste de upprätta en kontrollbalansräkning. Där kan man
räkna värdena lite annorlunda med t.ex marknadsvärden men handlar om att se bolagets
ekonomi. Ser det dåligt ut måste styrelsen kalla till en kontrollstämma. Kontrollstämman ses
och bestämmer om verksamheten ska fortsätta. Ska man fortsätta har man 8 månader på sig
att få upp täckningen av aktiekapitalet, dvs få 100 % täckning.
För att kontrollera detta måste styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning. Sen kalla till en
kontrollstämma där de fattar beslut om man ska fortsätta verksamheten eller inte. Är det 100
% täckning är det inga problem fortsätta, är det inte 100 % täckning finns ett ansvar hos
stämman att fatta beslut om att likvidera bolaget. Gör man inte det blir det personligt
betalningsansvar.
Svens situation, när uppkom fordran?
 Om styrelsen inte gjort dessa saker kan han vända sig till styrelsen.
 Om de gjort alla saker men inte beslutat att lägga ner verksamheten kan de vända sig till
andra aktieägare.
Det personliga betalningsansvaret regleras i 25:18-20a .
Men behöver man ersätta någon skada som uppstått?
29:1 handlar om styrelsen skadeståndsansvar, om man haft uppsåt eller oaktsamt skada
bolaget. En svårighet är att bevisa att styrelsen gjort detta och vad består skadan i. Har
styrelsen gjort vad de kan kommer de inte blir skadeståndsskyldiga. Inte så lätt kräva
skadestånd. Har bolagsstämman fattat beslut om ansvarsfrihet är det ännu svårare
29:3 handlar om aktieägarnas skadeståndsansvar. Man måste skadat eller överträtt något i
ABL. Ännu svårare.
Har företaget en revisor som inte gjort det den ska, kan man eventuellt kräva skadestånd.
Revisor har ofta ansvarsförsäkring och därför enklare få skadestånd från dem.
Fjärde frågeställningen
Jöns och Johanna Jönsson, delägare i Korv AB (de äger 650 av total 1 000 aktier) har blivit
osams med den tredje delägaren. Eftersom de inte kan se något slut på osämjan beslutar de
sig för att göra något radikalt åt saken. På nästa bolagsstämma beslutar de därför att, mot
den tredje delägarens vilja, överlåta samtliga tillgångar i J&J AB för bokförda värden till ett
nybildat bolag som är helägt av dem själva. Det enda som finns kvar i J&J AB är
köpeskillingen för tillgångarna, som inte riktigt täcker bolagets skulder.
Den tredje delägaren hävdar att han blivit missgynnad genom affären och kräver att den ska
ogiltigförklaras. Kan du se några grunder för att så ska ske eller att den tredje delägaren kan
framställa några andra krav med anledning av affären?
Kapitel 17 i ABL.
När det handlar om tillgångar i AB så finns det vissa regler, man får inte ta ut de hur som
helst. Tillåten värdeöverföring regleras i kap 17, man kan t.ex gåva till allmännyttigt ändamål,
ta ut genom utdelning.
BR
Tillgångar
Totala: 100
Köpeskilling: 100
= 100
Skulder + EK
Skulder > 100
AK minst 25
Resultat: -25
= 100
Vi har sålt tillgångarna och fått en köpeskilling på 100 tillbaka. Köpeskilling är det man får i
ersättning/ betalningen för det man sålt.
Värdeöverföring är alla former av minskning av förmögenheter av bolagets tillgångar.
17:1 4 punkten: beskriver värdeöverföring.
17:2 - Vi antar det är en förtäckt vinstutdelning. Då krävs det att samtliga aktieägare är
överens för att man ska få dela ut en sådan. Om man inte är överens kan beslutet klandras
enligt 7:50-51.
17:3: för att man ska få göra en vinstutdelning krävs det att det finns täckning för det bundna
kapitalet och ta hänsyn till försiktighetsregeln. Vi kan se i BR att det inte finns täckning för
aktiekapitalet och det är därför en otillåten/ olovlig värdeöverföring. Dessutom när det gäller
försiktighetsregeln får vi inte föra ut tillgångar ifall det behövs för företaget vilket inte följs
när vi säljer av alla tillgångar.
17:6–7 – då finns en bestämmelse att pengarna ska tillbaka i företaget. Kan inte pengarna
föras tillbaka ligger det ansvar hos aktieägarna som var med i beslutet.
29 kap: skadeståndsansvar  detta har skadat bolaget  1 §, 3§  vi vet det skett uppsåtligt
och därför kräva skadestånd. 4 § om aktieägarna missbrukat ställningen så införs en
inlösenskyldighet, då kan de skyldiga bli tvungna att köpa den missgynnade aktier, lösa ut
personen ur bolaget.
Kan röra sig om ekobrott eftersom bolaget var insolvent, dvs inte kan betala sina förpliktelser
eftersom tillgångarna var mindre än skulderna.
Om vi istället tänker vi har följande balansräkning:
Tillgångar
Maskin: 100
Övrigt: 200
= 300
Skulder
Skulder: 100
AK: 100
Resultat: 100
=300
17 kap: Nu om de vill gör en vinstutdelning och en av aktieägarna vill ha maskinen i
utdelningen. Vi får göra utdelningar i form av tillgångar enligt nettometoden dvs när man får
de till det bokförda värdet, om alla är överens. För att man ska få göra detta måste vi
fortfarande ta hänsyn till 17:3 dvs att det finns täckning för det bundna kapitalet och
försiktighetsregeln.
I balansräkningen finns det endast utrymme att dela ut 100 (resultatet), vilket hade kunnat
göra att vi hade kunnat dela ut maskinen om alla är överens, med hänsyn till täckning.
Däremot försiktighetsregeln kan det bli svårt då maskinen är en tredjedel av företagets
tillgångar. Viktigt det uppfyller båda två.
Femte frågeställningen
Anna, Berit, och Carina avser att tillsammans starta en mindre konsultfirma för att ha som
bisyssla till sina ordinarie arbeten. Carina vill dock max satsa/riskera 50 000 kr i rörelsen.
De undrar nu vilken associationsform som är lämpligast för ändamålet.
Ett sätt att få ett vettigt beslutsunderlag kan vara att gå igenom samtliga företagsformer,
sortera bort de som inte är tillämpbara och ta fram de tre tydligaste fördelarna respektive
nackdelarna för de övriga. Här behöver ni tänka brett och inte bara tänka på lagreglerna för
respektive företagsform.
Kommanditbolag och Handelsbolag: överlag inte bra när det gäller fysiska personer då det
innebär personligt betalningsansvar för bolagsmännen respektive komplementärerna.
 Kommanditbolag är bra för Carina men riskfyllt för komplementärerna.
A och B har varsitt aktiebolag och tillsammans med C skapar ett KB. Då blir A och B
komplementärer och slipper det personliga betalningsansvaret och C blir kommanditdelägare.
Banken kommer se igenom detta och kommer kräva en säkerhet för lånet t.ex att någon av
dessa tre går i borgen. Om banken ingår avtal i KB kommer det endast vara tillgångarna i KB
som banken kan få ersättning för, därför kan banken kräva säkerhet utanför bolaget. Om man
är en fysisk person och är riskaversiv (inte gillar risker) är detta en bra lösning om man vill
starta kommanditbolag.
Aktiebolag:
A, B och C startar ett bolag och alla lägger in t.ex 50 000 och kommer då få en tredjedel av
aktierna var. Då slipper man det personliga betalningsansvaret då bolaget blir en juridisk
person.
Enkla bolag:
Om man vill ha ett enklare samarbete, begränsat ansvar. Om de driver näringsverksamhet är
det en juridisk person.
Övningsuppgifter v.48 – Civilrätt
Fallstudie: Nergårdens Naturprodukter AB
Syskonen Pinje ärvde för några år sedan en större skogsfastighet. Syskonen Clarence och
Camilla vill driva verksamheten vidare. Det tredje syskonet Märta är dock inte intresserad av
denna verksamhet. Hon har andra drömmar och visioner. Hon har tagit tid på sig att fundera
på vad hon vill och efter ett par år har hon kommit fram till en slutsats.
Märta vill att syskonen köper ut henne ur skogsbruket. Hon vill att en del av pengarna satsas
på särskilda enheter som hjälper våldsutsatta kvinnor i Indien och hon vill att en del av
köpeskillingen används till att säkra henne pension. Skogsbruket har funnits i flera
generationer och man kan räkna med att det kommer att vara bärkraftigt för lång tid
framöver. Det förutsätter dock att utköpet inte kostar för mycket.
Syskonen kommer därför överens om följande. Skogsbruket ska skänka en halvmiljon per år
till en stiftelse i Indien som Märta har valt. Utbetalningarna startar 2025 och ska pågå i 20 år.
Skogsbolaget ska också betala ut pengar till Märta. Hon ska få 1,2 miljoner kronor per år
under tio år. Utbetalningarna ska börja 2025. Priset för att köpa ut Märta är alltså dessa två
långsiktiga betalningar. Detta antecknas också i det tämligen omfattande utköpsavtalet.
I skogsbruket ingår en mindre jordbruksfastighet. Den har inte varit i bruk de två sista åren
eftersom bonden som arrenderade gården avled. Märta får arrendera gården för den
symboliska arrendeavgiften 1 000 kr per månad. Denna avgift gäller i tio år. Då ska frågan om
priset för arrendet omförhandlas.
Märta flyttar in på gården på arrendet. Den tidigare bonden har drivit kött- och
mjölkproduktion. Det är inte Märta intresserad av. Hon vill starta lokalproducerad produktion
av havremjölk och råjuice. Hon tänker inte odla havre eller frukt och rotfrukter själv, utan
köpa in dessa råvaror.
Gården på den arrenderade marken har sedan lång tid tillbaka kallats Nergården. Märta har
därför döpt sitt företag till Nergårdens naturprodukter AB (NN).
Märta börjar planera verksamheten. Hon börjar med att sälja av en hel del
jordbruksmaskiner och mjölkanläggningen. Köpare är storbonden Bengt Boson som är
verksam några mil bort. Bengt gör en större satsning och bygger om delar av sin gård nu
under senhöst och vinter när det inte är lika arbetsintensivt på gården. Han har inte behov av
mjölkanläggningen förrän om tre månader. Detsamma gäller för jordbruksmaskinerna.
Märta och Bengt skriver ett avtal där det står att Boson Mjölk AB köper de angivna
jordbruksmaskinerna och mjölkanläggningen för en miljon kronor. Boson Mjölk AB ska
hämta köpeobjekten inom tre månader från köpet. Fram till dess ska NN ta väl hand om
objekten. Betalning ska ske inom en månad från det att Boson Mjölk AB har hämtat objekten.
På Nergården finns en hel del andra maskiner som Märta kommer att ha kvar. Dessa kan
värderas till strax under två miljoner kronor. Märta har dessutom en annan verksamhet som
har gått mycket bra. Hon arrangerar resor till Indien och Nepal Hon har alltid varit mån om
resorna ska ha en personlig prägel. Hon har egentligen inte drivits av ett vinstintresse men
verksamheten har gått mycket bra. Bolaget heter Pinjes personliga paketresor AB (PPP). Det
finns ett fritt eget kapital på cirka en miljon kronor i bolaget.
För att starta verksamheten behöver Märta göra en större ombyggnad för att uppfylla
hälsovårdsmyndighetens krav. Denna beräknas kosta en miljon kronor. Hon behöver
dessutom skaffa råkostcentrifuger, förpackningsmaskiner och annan utrustning för att kunna
starta sin planerade verksamhet. Priset för denna utrustning kan beräknas till fyra miljoner
kronor. NN:s kreditbehov uppgår alltså till 5 000 000 kr.
Skogsbruket hade en del krediter hos Jordbruks-Finans. I uppgörelsen ingick att Märta fick ta
över en av dessa krediter. Jordbruks-Finans har därför en fordran på NN på en miljon kronor.
På skuldhandlingen anges att NN ska betala 1 000 000 kr till innehavaren. Betalningen ska
ske i poster om 100 000 kr per kvartal, med början 2028.
NN har avtal med två café-kedjor om köp av hennes produkter. Avtalet löper på tre år och
vardera avtal beräknas ge NN ett överskott på en miljon per år. I avtalen finns en så kallad
”prova på-klausul”, som innebär att café-kedjorna har två månader på sig att prova NN:s
produkter. Om de inte är nöjda så förlängs inte avtalet. Om de däremot är nöjda så träder de
långsiktiga avtalen i kraft.
Väst-Göta Moving Capital
Efter examen har du fått jobb på det lokala finansbolaget Väst-Göta Moving Capital (VMC).
Det är ett litet men mycket framgångsrikt finansbolag som har nischat sig på intressanta
företag i Västergötland. Deras affärsidé är att ge krediter till företag som har potential att bli
framgångsrika och som inte är verksamma i äldre och mättade branscher.
VMC har haft kontakt med Märta och diskuterat olika kreditupplägg. Om det ska bli en affär
så vill VMC att Jordbruks-Finans kredit ska ingå i paketet. VMC vill köpa denna fordran av
Jordbruks-Finans.
Du får i uppgift att se på den potentiella affären med fräscha ögon. Fundera på hur VMC kan
säkra upp en eventuell kreditgivning.
När du har gjort upplägget ska du stress-testa det. Vad händer om NN inte lyckas sälja sina
produkter och inte kan betala sina krediter. Du ska testa det med två tidsaspekter. Vad
händer om detta inträffar om två månader? Vad händer om detta inträffar om två år?
Lösningar från lektion
Affärsidé: vad vi vill göra
Affärsplan: hur vill vi göra det
Årsredovisning: hur har det gått
Sakrätt
Om vi är positiva…
Hur säkrar vi upp krediten? Säkerheter? Vad finns det för värden hos Märta?
Värden
Fordran 1,2 miljoner / år i 10 år = 12 miljoner  2025 – 2024 (säker fordran  bra säkerhet)
Maskiner kvar = 2 miljoner (bra säkerhet)
PPP fritt eget kapital = 1 miljon (pantsätta aktier)
Fordran till Bengt = 1 miljon (pantsätta)
Café-avtal = 2 miljoner/ år om det går igenom (inte pantsätta, men ta med i vår värdering)
Hur gör vi om vi vill använda dessa som säkerheter? Hur pantsätter vi?
Fordran 12 miljoner från skogsbolaget. Vad är det för typ av fordran? Det är ett kontrakt
(innehåller mer än bara skulden därav inget skuldebrev) men vi använder regler om enkla
skuldebrev analogt. Då är sakrättsmomentet för pantsättning denuntiation dvs underrätta
fordringens gäldenär (skogsbolaget).
Fordran på Bengt. Här använder vi också reglerna för enkla skuldebrev analogt och därför
underrättar Bengt för pantsättning.
Lösa saker (maskiner). Sale and lease back, dvs säljer den och hyr tillbaka den. En annan
enklare variant är företagshypotek. Sale and lease back är säkrare men företagshypotek
enklare.
Aktier i PPP: pantsättning av aktierna om det är i pappersform är genom tradition. Om det är
registrerade aktier så måste vi registrera pantsättningen.
-------------------------Cafe avtalet: inget vi pantsätter men dessa avtal kan ses som ett värde. Vi tycker det är bra att
det finns men ger oss ingen formell pantsättning, endast ekonomisk trygghet. Avtalen är
jättebra om det förlänger avtalet efter de två första prova-på månaderna.
Riskbedömning
Cafe: bra om de går över de två månaderna
Bengt får vi inbetalning om ungefär 4 månader med 1 miljon.
Inbetalning från skogsbolaget från och med 2025.
Maskiner: företagshypotek. Men hur värderar man? Ett företagshypotek innebär att saker kan
gå ut och in med egendomen. Vi kommer göra ett avtal med henne som säger hon inte får
sälja maskinerna, gör hon det upphör avtalet. I och med att maskiner slits osv så kommer vi
endast få ungefär (gissning) halva beloppet som lån.
Aktier: pant. Bara för att det finns aktier värda 1 mkr är det inte värda det i säkerhet pga
skatter om pengarna ska tas ut.
Vilka krediter vill vi att Märta ska ha?
Jordbruksfinans: 1 mkr
Renovering: 1 mkr
Utrustning för verksamhet: 4 mkr
= 6 mkr
Får vi någon täckning här?
Maskiner och aktier totalt uppskattar vi till ungefär 1.5 – 2 mkr.
Bengt – 1 mkr
Skogsbolaget – ?
≠ 6 mkr  vi har inte säkerhet för 6 mkr
Vi köper/ leasar utrustningen för 4 mkr. Detta gör att vi får det värdet i säkerhet, eftersom det
då blir en del av vår pantsättning.
Om det går dåligt?
Om café avtalen inte går bra. Vad händer om Märta hamnar i obestånd/ konkurs då?
Om Märta går i konkurs och Bengt inte hämtat varan. Då vill han inte betala. Då blir vi arga
då vi har en fordran på honom. Invädningsrätten säger att B får säga att han inte betalar om
han inte får varan. Då får vi vända oss till M istället att vi vill ha värdet på fordran, men det
går inte eftersom hon inte har de pengarna.

NN’s kreditbehov är 5 miljoner
Ta ett lån – bank behöver säkerhet t.ex företagshypotek – där maskiner (2 miljoner),
fordringar (1 miljon) ingår, 2:1 lagen om företagshypotek

Fordran på 1 miljon – avbetalad på tre år (100 000/ kvartal med start 2028)

NN’s har fordran på Bengt på 1 miljon
För säkerhet för Märta bör följande krav vara uppfyllda för att kunna hävda ägarförbehåll (54
§ 4 st KöpL) efter leverans:
- Specialitetsprincipen: JA
- Avtalat ägarförbehåll: JA, måste ske innan tradition
- Inget kopplingsförbehåll: JA
- Ingen förfoganderätt: JA

NN har tillgångar på lite mindre än 2 miljoner + annat företag med fritt eget kapital 1
miljon.

Arrendeavgift 1000 kr/år i 10 år
Fallstudie Vem får värdet av Blå Koppens egendom?
Astrid Karlsson driver företaget Blå Koppen AB (BK) som tillverkar och säljer porslin och
keramik. Verksamheten bedrivs i en av BK ägd fastighet i Billdal. Bolaget har två långivare.
SEB som har säkerhet i form av pantbrev i fastigheten i Billdal och Nordea som har säkerhet i
form av företagsinteckning. Bolaget har nyligen köpt och installerat en ny ugn för
keramikbränning. Den kostade 400 000 kr, varav 100 000 kr betalades kontant, resten skall
betalas inom sex månader. Ugnen är köpt med ägarförbehåll. Den gamla ugnen har BK sålt
till
ett företag i Småland. Låt oss anta att BK skulle gå i konkurs idag. Vem får då värdet av de
båda ugnarna vid en eventuell exekutiv försäljning?
Seminarium
Skatterätt – Inkomstskatt
Nedan följer ett antal övningsfrågor som vi ska diskutera på seminariet i
inkomstskatt. Direkt efter varje fråga följer läshänvisningar till litteraturen som ni
kan använda er av för att besvara frågan. Samtliga hänvisningar är till Påhlsson
m.fl., 2:a uppl. Ange lagstöd för dina samtliga svar.
Fråga 1 Vilket inkomstslag?
Vilka inkomstslag hör nedanstående inkomster till?
a) Eva får lön från sin arbetsgivare
 Inkomst av tjänst – 10:1 IL (negativ avgränsning?)
b) Hamid säjer sin bostadsrätt med vinst
 Inkomst av kapital – 42:1 IL
c) Per får ränta på sitt sparkonto
 Inkomst av kapital – 42:1 IL
d) Anita gör ett stort överskott i sin konsultfirma (enskild firma)
 Inkomst av näringsverksamhet – 13:1 IL (yrkesmässigt, vinstsyfte)
e) Lyxmöbler AB säljer en fastighet med vinst
 Inkomst av näringsverksamhet – 13:4 IL
Läs avsnitt:
4.5 Inkomstslagen, s. 74–76
5.5.3 Aktiebolag, s. 90-91
Fråga 2: Beskattning av förmåner
Lena Bok är anställd i Bokföringsbyrån AB. Bolaget äger en begagnad bil som
Lena har haft som tjänstebil. Bilen har ett bokfört värde på 120 000 kr och ett
marknadsvärde på 140 000 kr. Under det aktuella beskattningsåret köper Lena ut
bilen från företaget för 100 000 kr.
a) Leder utköpet till några skattekonsekvenser för Lena?
När Lena köper ut den för billigt – mellanskillnaden mellan bilens marknadsvärde och det
lena betalade blir en förtäckt löneförmån eftersom hon arbetar i bolaget. (11:1 IL)
Läs avsnitt:
7.3.1 Allmänt, s.104–106
7.3.2 Lön och andra ersättningar, s. 106-107
7.3.8 Allmänt om inkomster i form av förmåner, s. 112-114
b) Anta att utköpet istället görs av hennes man Ove som inte är anställd i bolaget. Allt
annat lika. Ledder utköpet till några skattekonsekvenser för Lena eller Ove?
Ove får inte skattekonsekvenser då har inte arbetat inom företaget. Man måste haft en inkomst
från företaget.
Underpriset antas tillkommit för att den anställda sålt den. Detta gör att Lena beskattas för
mellanskillnaden mellan priset och marknadsvärdet som en löneinkomst + 40 000 kr i hennes
inkomstdeklaration/ inkomst tjänst (rättspraxis, RÅ 1996 ref. 16 s.k. sambomålet)
Läs avsnitt:
5.3 Vem är rätt skattskyldig för en inkomst? s. 81-84
c) Vilka blir skatteeffekterna för Bokföringsbyrån AB?
Uttagsbeskattning (22:2–3, 7 IL). Bolaget ska ta ut en intäkt i sin inkomstdeklaration som att
man sålt den till marknadsvärdet.
+ 40 000 kr i inkomstslagen NV, - 40 000 lönekostnad eftersom Lena beskattas för detta
belopp som inkomst av tjänst (16:1 IL)
Detta kommer inte synas i inkomstdeklarationen då de tar ut varandra. Detta brukar kallas tyst
kvittning.
Bolaget måste däremot betala arbetsgivaravgifter 31,42 % på 40 000 kr eftersom Lena
beskattas i tjänst.
Läs avsnitt:
9.5.2.3 Personal, s. 222.
Fråga 3 Avdrag i näringsverksamhet
Ett aktiebolag har haft följande utgifter under beskattningsåret. Får bolaget göra
avdrag för utgifterna i deklarationen? Får bolaget i så fall avdrag med hela utgiften för
det aktuella året? Ange korrekt lagstöd.
a) En mindre matsalsgrupp köps in till lunchrummet. Kostnaden uppgår till 10 000 kr.
Vi börjar med att fråga oss vad detta är för typ av tillgång? Inventarier
18:4 IL omedelbart avdrag för hela inköpskostnaden för inventarier för mindre värde dvs som
understiger prisbasbeloppet (PBB = 26 250 kr).
b) En dyr tavla av en mycket känd konstnär köps in och hängs upp i styrelserummet.
Detta är också en typ av inventariet
18:3 2 st IL: ej VM-avdrag, utan inköpskostnaden får dras av först det år då tillgången säljs.
Man får dra av hela anskaffningskostnaden när man väl säljer den.
c) Representationsmiddag 2 000 kr.
16: 2 IL: ej avdrag, vid representation får man inte göra avdrag för mat.
d) Julfest för personalen.
16:1 IL: i stort sett är det avdragsgill, men problemet är mat. Man får avdrag för enklare
förtäring (max 60 kr/ person) men inte för en hel middag. Utgiften är avdragsgill såsom
personalomkostnad, med undantag för eventuella måltider som ingår.
Om företaget betalar för mat ska det anses som löneförmån. Däremot finns det ett undantag
som gör att detta blir skattefritt för de anställda.
e) Bolaget betalar friskvårdsbidrag till personalen. Utgå från att friskvårdsbidraget är
skattefritt för de anställda.
16:1 IL avdragsgill personalomkostnad för bolaget
f) Bolaget har i redovisningen gjort en generell nedskrivning av kundfordringar,
motsvarande 10 % av obetalda kundfordringar.
Enligt skatterättslig praxis måste man pröva varje fordran för att få göra en nedskrivning. I
detta fall när det är en generell nedskrivning av kundfordringar är det inte tillåtet enligt
skatterättslig rättspraxis. Man måste kunna visa att varje specifik kundfordran inte kommer att
betalas. Därav ej avdrag.
g) Bolaget har sponsrat en fotbollsförening. Bolaget får entrébiljetter, reklamskylt och
möjlighet att hyra föreningens lokaler för företagsevent. Det ger dessutom ett gott rykte
i byn att sponsra den lokala fotbollsklubben.
16:1 IL RÅ 2000 ref. 31: HFD sa att man bara får avdrag för sponsring till den del
sponsringen motsvaras av direkt motprestationer. I övrigt är det en ej avdragsgill gåva (9:2
IL). I detta fall får man motprestationer som vi antar är samma värde och att de får göra
avdrag.
Läs avsnitt:
9.5.1, allmänt om avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet, s. 220-221.
9.5.2.1-9.5.2.4, angående avdrag för vissa typer av kostnader i en
näringsverksamhet, s. 220-225
9.5.2.6- 9.5.2.7, Personalvård och representation, s. 227-230
9.5.2.1 Sponsring, s. 233
9.5.5.3 Kundförluster, s. 248
Fråga 4 Värdeminskningsavdrag fastighet
Jojo AB är ett företag som tillverkar leksaker. Verksamheten bedrivs från en ägd
fastighet i Sverige. I årsredovisningen har bolaget gjort avdrag för avskrivning på
bolagets fastighet. Avskrivning har gjorts med 70 000 kr. Fastigheten köptes in bebyggd
för 6 000 000 kr år 2019. Totalt taxeringsvärde vid förvärvet var 5 000 000 kr, varav
taxerat markvärde var 2 500 000 kr. Du kan utgå ifrån att avskrivning på denna typ av
byggnad görs med 2 % per år enligt Skatteverkets anvisningar.
Kan lika stor avskrivning göras i deklarationen eller måste bolaget justera sitt resultat i
deklarationen?
Gjorts avskrivning i årsredovisningen på 70 000 kr.
Är denna avskrivning ur ett skatteperspektiv korrekt?
+ 70 000 (återföring av avskrivningen i redovisningen på fastigheten).
Därefter beräknar man de korrekta skattemässiga värdena.
När vi köpt både mark och byggnad måste vi särskilja byggnadens värde eftersom man endast
får värdeminskningsavdrag (VM-avdrag) på byggnaden enligt 19 kap IL.
Då måste vi räkna ut detta endast på byggnaden.
19:11 IL: proportioneringsregeln = (byggnadens taxeringsvärde/ fastighetens hela
taxeringsvärde) * hela anskaffningspriset för fastigheten
 (2 500 000/ 5 000 000) * 6 000 000 = 3 000 000
Denna skulle skrivas av med 2 %.
2 % * 3 000 000 = 60 000 (19:5 IL)
De korrekta skatterättsliga avdragen är 60 000
I deklarationen blir det – 60 000 (VM-avdrag byggnad)
Vi lägger alltså + 70 000 och sen – 60 000.
Läs avsnitt:
9.5.3.5 Värdeminskningsavdrag på näringsfastighet, s. 238–240
Fråga 5 Inkomst från aktier
Kapitalinvest AB har ett redovisat resultat på 500 000 kr. I årsbokslutet framgår
bl.a. nedanstående poster.
a) Kapitalinvest AB har fått utdelning med 20 000 kr från ett onoterat aktiebolag som
Kapitalinvest äger 5 % av andelarna och rösterna i. Utdelningen har tagits upp som en
intäkt i redovisningen.
Är den här utdelningen skattepliktig för Kapitalinvest AB?
Ett aktiebolag kan äga antingen näringsbetingade eller icke näringsbetingade aktier.
Om moderbolaget äger aktier från ett onoterat aktiebolag är det näringsbetingade
Om moderbolaget äger aktier från ett noterat aktiebolag är det näringsbetingade om de äger
minst 10 %.
24: 32–33 IL: näringsbetingade andelar: andelar som ägs av ett aktiebolag + de ägda aktierna
vara onoterade eller börsaktier där moderbolaget äger 10 % av rösterna eller mer.
24:35 IL: utdelning från näringsbetingade andelar är skattefria.
Här har man tagit med i årsredovisningen men eftersom det är skattefria måste de tas bort.
Alltså blir det – 20 000 kr i deklarationen (justering av resultatet till deklarationen).
b) Kapitalinvest AB har gjort en kapitalvinst vid försäljning av ett helägt dotterbolag
(AB). Vinsten är på 100 000 kr och har tagits upp i årsredovisningen.
Är det näringsbetingade eller icke näringsbetingade aktier?
Det är näringsbetingade eftersom det är ett helägt aktiebolag (kan ej vara noterat AB).
Försäljning av onoterade aktier (näringsbetingade aktier 24:32-33 IL).
25 a kap (kapitalvinster/kapitalförluster på näringsbetingade aktier)
25 a:5 IL: en kapitalvinst på näringsbetingade aktier är skattefri.
Eftersom det tagits upp som en intäkt måste vi justera. Då måste vi ta – 100 000 kr som
justering av resultatet i deklarationen.
c) Kapitalvinst AB har sålt en post börsnoterade aktier (<1%) med en förlust på 30 000
kr. Förlusten har dragits av i årsredovisningen.
Är det näringsbetingade eller icke näringsbetingade aktier?
Dessa är icke näringsbetingade (24:32-33 IL). Man äger för lite för att det ska vara
näringsbetingade.
Kapitalförlusten hamnar i aktiefållan (48:26 IL). Man får endast kvitta mot andra vinster. Det
har vi inte här och därför måste vi justera. Vi lägger till + 30 000 kr i justering i deklarationen.
d) Kapitalinvest AB har sålt ett onoterat helägt dotterbolag (AB) med en förlust på
50 000 kr. Beloppet har dragits av i redovisningen.
Dessa är näringsbetingade och vi har sålt dem med en förlust som dragits av i redovisningen.
Näringsbetingade andelar som säljs med förlust får inte avdrag göras – 25a: 5 IL.
Förlusten får ALDRIG dras av. Om de hade varit icke näringsbetingade hade vi hamnat i
aktiefållan och vi hade kunnat kvitta mot andra vinster och därmed fått göra avdrag.
Ska någon eller några justeringar göras av resultatet i deklarationen med
anledning av a)-c)?
Läs avsnitt:
9.3.6, Finansiella inkomster – HB och AB m.fl., 214–215
Fråga 6 Periodiseringsfond
Ett aktiebolag har en årsvinst på 1 000 000 kr efter att skattemässiga justeringar har
gjorts. Bolagsägaren funderar på att göra en avsättning till periodiseringsfond. Hur
påverkar en sådan avsättning det skattepliktiga resultatet?
När man är klar med alla justeringar kan man kolla på periodiseringsfonder. Efter
justeringarna har vi 1 000 000 kr i resultat.
Den avsättning man kan göra är 25 %  25 % * 1 000 000 = 250 000 avsättning till
periodiseringsfond – 30:5 IL.
1 000 000 – 250 000 = 750 000 skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Bolagsskatten
dras på detta belopp.
När man gjort ett avdrag för periodiseringsfond måste man varje kommande år ta upp en
schablonintäkt – 30:6a IL.
Alltså året efter – 2024 – 30:6a IL
1,94 % * 250 000 = 4850 schablonintäkt.
Inkomst av näringsverksamhet (NV). Då ska vi lägga till + 4850 kr schablonintäkt på grund
av avsättning till periodiseringsfond. Alltså kommer det öka det skattemässiga resultatet. Man
kan säga att denna schablonintäkt blir en slags ränta på periodiseringsfonden.
Läs avsnitt
9.6.5 Periodiseringsfonder, s. 262–264
Fråga 7 FÅAB
Stig Stigsson driver en liten Bed and Breakfast i bolaget Stig Inn AB. Bolaget ägs till 80
% av Stig. Han är styrelseledamot och VD, samt arbetar heltid i företaget. Resterande
20 % ägs av riskkapitalisten Anti som inte är aktiv i bolaget, utan endast har gått in
med kapital. Stig och Anti är inte släkt med varandra, utan har en rent affärsmässig
relation. Bolaget har ett aktiekapital på 100 000 kr.
I likhet med föregående år uppgick totalt utbetalda löner i företaget till 1 000 000
kr. Stigs omkostnadsbelopp för aktierna i Torstenssons AB är 80 000 kr och Antis
omkostnadsbelopp 20 000 kr. Stig har i likhet med föregående år tagit ut en lön
på 500 000 kr. Bolaget har under beskattningsåret lämnat utdelning med 800 000 kr till
Stig och 200 000 kr till Anti. Du kan utgå ifrån att det inte finns något sparat
utdelningsutrymme.
a) Är Stig Inn AB ett fåmansföretag?
När det är en fysisk person som äger aktier kan man få inkomster genom utdelning eller
kapitalvinst när man säljer aktierna. När en fysisk person som får detta är det viktigt veta om
det är kvalificerade aktier. Fåmansföretag?
Man kan inte ta ut för stor utdelning i fåmansföretag utan endast upp till gränsbeloppet. Man
vill hellre ta utdelning än lön då det är en platt skattesats.
När man ska pröva om det är ett fåmansföretag kollar vi på 56:2 IL.
Två personer som äger alla aktier  därav är det ett fåmansföretag. Om man är närstående
anses man vara samma person.
Läs avsnitt:
10.1–10.2, Fåmansföretag, s. 284–286.
b) Har Stig kvalificerade andelar?
När man ska bedöma om någon har kvalificerade andelar kollar man på 57:4 IL som säger att
man ska vara del av verksamheten i betydande omfattning.
Stig är VD och arbetar heltid vilket räcker att för att vara verksam i betydande omfattning.
Stig har alltså kvalificerade andelar
c) Har Anti kvalificerade andelar?
Anti har inte kvalificerade andelar eftersom vare sig Anti eller någon närstående till denne är
verksam i betydande omfattning.
Läs avsnitt
10.5.1-10.5.2.1 Kvalificerade andelar, s. 288–291
d) Vad blir Stigs gränsbelopp?
Eftersom Stig har kvalificerade andelar ska man beräkna ett gränsbelopp.
Räkna ut ett totalt gränsbelopp och fördela ut det mellan Stig och Anti.
57:11 IL
Alt. 1: 2,75 IBB (inkomstbasbelopp). 71 000 * 2,75 = 195 250
Alt. 2: omkostnadsbeloppet (aktiekapitalet) * statslåneräntan = 100 000 * (1,94 % + 9 %) =
10 940.
+ 50 % * 1 000 000 (föregående års lön) = 500 000
= 510 940
Får Stig använda sig av alternativ 2 eller måste han klara något för att få använda detta? Då
har vi den så kallade lönekollen – 57:19 IL.
Stig måste ha tagit ut tillräckligt med lön året innan beskattningsåret. Hur stor lön måste han
tagit ut? Man följer den lägsta tröskeln.
6 * IBB ( 6 * 71 000) = 426 000  + 5 % * 1 000 000 (totalt utbetalda löner) = 476 000
Stigs lön på 500 000 > 476 000 och han klarar därför lönekollen.
Stig äger 80 % av aktierna blir hans gränsbelopp 510 940 * 0,8 = 408 752.
Upp till gränsbeloppet (408 752) beskattas utdelning i kapital till 2/3
2/3 * 408 752 = 272 501 som blir skattepliktig inkomst av kapital – 57:20 IL. Sen tar man ut
20 % skatt på det.
Han hade 800 000 i utdelning.
800 000 – 408 752 = 391 248 hamnar som inkomst av tjänst – 57:20 IL.
e) Vad blir skatten på utdelningen till Stig?
Se ovan.
f) Vad blir skatten på utdelningen till Anti?
Anti har okvalificerade aktier.
200 000 * 5/6 = 166 667 (42:15a IL)
Sen blir det 30 % skatt på det.
Läs avsnitt
10.5.2 Beskattning av utdelning på kvalificerade andelar
g) Hade Stigs och Antis beskattning förändrats om Stig hade ägt 60 % och Anti 40 % av
bolaget?
Om man har personer som har okvalificerade aktier som äger 30 % eller mer så träder den
utomståenderegeln kraft – 57:5 IL. Då blir inga andelar kvalificerade. Man hade då inte räknat
på något gränsbelopp för Stig.
Läs avsnitt
10.5.3 Utomståenderegeln, s. 293–295
Övning Internationell skatterätt
Fråga 1: Skatt på utgående royaltybetalningar mellan parter baserade inom EU
Denna fråga är syftad att få er att tänka på intern internationell skatterätt och till viss
del EU-rätt. I lågskattelandet Grönrike är bolaget Skalman AB registrerat. Snark AB,
ett svenskt aktiebolag, hyr sitt varumärke av Skalman AB för hiskeliga summor. Så
höga är summorna att Snark AB knappt går med vinst. Både Sverige och Grönrike är
med i EU. Samtliga bolag har samma ägare.
Rättssubjekt: Snark AB – juridisk person med obegränsad skattskyldighet (6:3 IL)
Rättsobjekt: obegränsad skatteskyldiga är skatteskyldiga för alla sina inkomster i Sverige och
utlandet (6:4 IL).
Konflikt/ rättsproblem (rättsfråga)
1. Ni jobbar för skattemyndigheten i Sverige. Undersök de skattemässiga
konsekvenserna för Snark AB gällande de utgående royaltybetalningarna.
Snart AB: juridisk person med obegränsad skattskyldighet (6:3 IL)
Detta är en kostnad som dras av vilket gör att vinsten blir lägre. Detta gör att även skatte blir
lägre.
Snark AB har fått intäkter men dessa är kopplade till vissa kostnader som de var tvungna att
ha för att få dessa intäkter t.ex kostnaderna för att hyra loggan. Vinsten blir då mindre.
De skattemässiga konsekvenserna är att den samlade vinsten blir lägre än vad den hade varit
om inte kostnaden hade varit så stor. Därmed finns det knappt något att beskatta längre.
2. Anta att Royaltybetalningarna är långt dyrare än brukligt mellan sinsemellan
oberoende parter. Hur påverkar detta er bedömning?
Är denna verkligen marknadsmässig motiverad? Eller måste den korrigeras?
14:19-20 IL: korrigera för höga kostnader.
Om vi korrigerar till lägre kostnader kommer vinsten bli högre och därmed större skatt.
Oriktig prissättning
6a:7 IL: specialregel för just royalty – kan också användas. Om det finns en skillnad vad som
är marknadsmässigt rimligt så korrigerar man ner kostnaden.
3. Ponera att Skalman AB har ett fast driftställe i Sverige, och att detta fasta
driftställe betalar dyra royalties till Skalman AB. Vad gäller då, enligt
inkomstskattelagen?
Nu har vi istället en begränsad skattskyldighet.
Vad gäller med royaltybetalningar och begränsad skattskyldighet?
2:29 IL: fast driftställe avser en stadigvarande plats för verksamhet.
Vad gäller skattskyldigheten?
Juridisk person och begränsad skattskyldighet.
6:11 2 st: huvudregel - en specialbestämmelse som gäller royalty. I vårt fall är detta relevant.
När vi betalar ut från det fasta driftstället till Skalman AB, skapas det ett fast driftställe i
Skalman AB i Grönrike, men det räknas som det är i Sverige. Vi kan då skatta betalningarna
som att det vore en inkomst och inte en kostnad. Detta är en special som visar på att det går att
beskatta utgående betalningar.
Utdrag från lagrum:
6a:2 IL: undantag, ovan paragraf tillämpas inte om de villkor som anges i 3–6 §§ uppfylls.
Vi anser att dessa villkor är uppfyllda och därför kan vi inte tillämpa 6:11 2 st.
6a:7 IL: korrigeringsregel. Eftersom vi inte tillämpar 6:11 2 st så får vi justera priserna.
Vi kan alltså inte beskatta den utgående betalning som om det vore en inkomst. Nej. Då går vi
vidare och ser om vi kan justera priserna. Ja, 6a:7 IL. Vi beskattar alltså marknadspriset.
Vi kollar endast på korrigeringsregeln, 14:19 IL. Är det marknadsmässigt försvarbart? Om
nej, skrivs priset ner och vinsten i det fasta driftstället är större än det var tidigare.
Fråga 2: Skatt på utgående royaltybetalningar till part utanför EU. Det här är en fråga
syftad att få er att tänka på skatteavtalsrätt. Det är täta skott i Grönrike. Nu är det
Rationalien, ett land utanför EU, som vill beskatta de royaltybetalningar som utgår från
ett fast driftställe (Permanent Establishment) i Rationalien och som tas emot av
Skalman AB i Grönrike. Det fasta driftstället är inte Skalmans fasta driftställe.
Ni jobbar för skattemyndigheterna i Grönrike. Argumentera, med stöd i skatteavtal, att
Rationalien inte får beskatta de utgående betalningarna! Anta att skatteavtalet mellan
Grönrike och Rationalia ser ut som OECDs modellavtal, som ni finner utskrivet och
beskrivet här.
I OECD:s modellavtal som utgår från en kontraktsslutande part ska endast beskattas i den
andra partens land.
OECD: Art 12, p 1
Svensk lag säger emot detta. Vad gäller då? Om inte Sverige i sina förarbeten skrivit de vill
avvika från skatteavtal, så gäller skatteavtalet före lagen, dvs OECD:s modellavtal. I detta fall
ska alltså inte Rationalien beskatta de utgående betalningarna, utan ska endast beskattas i
Grönrike.
Fråga 3: Skatt på andra bolags vinster – bortom den separata enhetens princip.
De svenska Controlled Foreign Corporation (CFC) reglerna är ett lokalt uttryck av en
internationell regim av liknande regler med rötter kring USAs 60-tal. Sveriges CFC
regler infördes på 90-talet och bär spår av ett harmoniseringsarbete från OECD som
även utryckt sig genom EU:s antiskatteflyktsdirektiv, ATAD. Internationellt kan CFC
regler definieras som all lagstiftning genom vilken utländska enheters vinst beskattas
som vore den del av aktieägarens eller ”den kontrollerande enhetens” vinst. Genom
denna definition utgör CFC lagstiftning ett tydligt brott mot den separata enhetens
princip. I den här uppgiften ska ni försöka tillämpa CFC reglerna, såsom de återfinns i
IL. Den här frågan är syftad att få er fundera på intern internationell rätt, EU-rätt och
skatteavtalsrätt.
Surströmming AB, som har sin hemvist i Sverige, äger 40% av aktierna i bolaget
Alptopp AB som har sin hemvist i Grönrike. Det går inte så bra för Surströmming AB –
men desto bättre för Alptopp AB, som avslutar året med 1 000 000 SEK i vinst. Denna
vinst har Alptopp endast betalt 4% i skatt på. Du jobbar på Skattemyndigheten och ska
utreda ifall Surströmming är skyldig att betala skatt som om Alptopps vinst var deras
egen och, om så är fallet, fastslå hur stor del av Alptopps vinst som Surströmming ska
beskattas på.
Dela upp ditt svar enligt följande:
1. Börja med intern internationell rätt. Följ checklistan som stöd. Är Surströmming
skyldig att skatta på vinsten och i så fall hur stor del?
39a kap finns olika kriterier.
39a: 2 IL: måste vara kontrollerat och därmed äga mer än 25 % av aktierna eller rösterna. De
äger 40 % och därför uppfylls villkoret.
Surströmming ska endast beskattas på den del de äger i Alptopp.
39a: 5 IL: lågbeskattad kopplas till den svenska skattesatsen. Lågbeskattad är om det är
ungefär är lägre än 11 % skatt. Det är 4 % skatt i vårt fall och då uppfylls villkoren och
nettoinkomsten ska anses lågbeskattad.
39a: 13 IL: finns undantag till detta som kan vara rätt komplexa, behöver inte gå in på det.
2. Anta att båda länder är med i EU. Ser du några risker som kan uppkomma EUrättsligt? Stanna inte så länge på denna fråga – svaret täcks inte helt av kurslitteraturen
till idag.
Finns en speciell regel inom CFC beskattning.
a. Om tid finns, skumma Mål C-196/04 Cadbury Schweppes.
För att kunna CFC beskatta inom EU krävs det att man kan visa att det inte finns någon
verklig anknytning/ riktig anledning till att vinsterna är lågbeskattade där.
3. Avsluta med skatteavtalsrätt. Läs kurslitteraturen som rekommenderats till idag.
Ta ställning: hur påverkar skatteavtalet er lösning och varför? Anta att
skatteavtalet mellan Grönrike och Rationalia ser ut som OECDs modellavtal.
Extrafråga: Diskussionsfråga inför seminarium i praktisk skatterätt, 19/12.
Detta är en extrafråga för de alltför snabba. Avsluta se andra frågorna först!
Diskutera följande fråga till uppföljande seminarium:
Om det inte finns någon, eller tillräckligt omfattande bindande internationell rätt, vad
styr då den rättsliga utvecklingen globalt sett? Vilken är er roll som ekonomer här?
Var enligt er grupp – återfinns det politiska i de ekonomiska disciplinerna, och hur
återspeglas för ekonomer politiska teman i denna situation?
Läs eller skumma gärna Påhlsson m.fl., underkapitel 1.8. och 1.9 innan ni diskuterar.
Varit svårt att tillämpa CFC lagstiftning då det kan anse brytas mot skattelagstiftning.
Skatterätt - Mervärdesskatt
Seminarieuppgift
Ni arbetar som redovisningsassistenter på Bokföringsbyrån AB. En av dess klienter är
Hälsokällan AB, ett företag som sysslar med människors hälsa och välbefinnande.
Hälsokällan bedriver sin verksamhet i en ägd fastighet i södra Sverige. Den största delen av
verksamheten består av en spa-avdelning. Denna inrymmer jacuzzi, varma och kalla källor,
relaxavdelning, yogastudio och olika typer av bastus. I anslutning till spa-avdelningen finns
också ett gym. Hälsokällan har även en padelbana. Företaget ägs till 100% av Michelle
Larsson och redovisar moms varje kalendermånad.
Ert team assisterar Hälsokällan med att upprätta momsdeklarationen för november 2023. I
samband med detta arbete stöter ni på följande händelser. Utred hur händelserna ska hanteras
mervärdesskatterättsligt och räkna ut eventuell ingående och utgående moms.
Utgångspunkter:
- Samtliga nedanstående belopp är exklusive moms.
- Årsomsättning i sjukgymnastikverksamheten: 1 000 000 kr
- Årsomsättning i övrig verksamhet: 4 000 000 kr
- Den totala årsomsättningen i hela verksamheten är 5 000 000 kr.
1. De flesta kunderna har ett medlemskort som gäller tills vidare och som betalas via
autogiro. Medlemskapet ger tillgång till samtliga av Hälsokällans faciliteter, med
undantag för padelbanan som endast kan hyras separat. 400 kunder har ordinarie
medlemskort, detta kostar 700 kr i månaden exklusive moms.
Beskattningsbara transaktioner (en eller flera)/ (vara eller tjänst?) – tillhandahållande av tjänst
3:1 1st 3 p ML. Mot ersättning, av beskattningsbar person, inom landet.
Beskattningsunderlaget utgörs av ersättningen, 8:2 ML.
Skattesats: 9:2 ML  25 %
Betalningsskyldig 16:5 ML: Hälsokällan.


(700 * 400) * 0,25 = 70 000
70 000 kr i utgående moms.
Gym: 25 procent skatt, generella skattesats.
9:3-18 ML – gym räknas inte som någon av undantagen, därför 25% i moms.
2. Hälsokällans padelbana är belägen utomhus och kan hyras för 200 kr per timma
exklusive moms. Årstiden till trots så bjöd november på milt väder och mycket sol,
varför padelbanan glädjande nog hyrdes ut vid 20 tillfällen (dvs. totalt 20 timmar).
Beskattningsbara transaktioner (en eller flera)/ (vara eller tjänst?) – tillhandahållande av tjänst
3:1 1st 3 p ML. Mot ersättning, av beskattningsbar person, inom landet
Beskattningsunderlaget utgörs av ersättningen, 8:2 ML.
Skatteplikt; 10:29 ML
Skattesats: 9:18 ML  6 %
Betalningsskyldig 16:5 ML: Hälsokällan.


(200 * 20) * 0,06 = 240
240 kr i utgående moms.
3. Hälsokällan har en anställd sjukgymnast. Sjukgymnastens omsättning av
vårdtjänster har uppgått till 110 000 kr exklusive moms under innevarande månad.
10:6–7 ML: ingen skatteplikt
Därför ingen utgående moms.
4. Vid entrén till gymmet har Hälsokällan hyrt ut en reklamplats till ett företag som
säljer kosttillskott. För reklamplatsen erhåller Hälsokällan 5 000 kr i månaden exklusive
moms.
10:35 undantag för skatteplikt
10: 36 7p Skatteplikt gäller för reklam/ annonsering
Skatteplikt; 10:2 ML
Tjänst 5:26
Beskattningsunderlaget utgörs av ersättningen, 8:2 ML
Skattesats: 9:2 ML  25 %
Utgående moms: 5000 * 0,25 = 1250 kr
Betalningsskyldig 16:5 ML: Hälsokällan.
5. Hälsokällan betalar 3 000 kr i ränta och 12 000 kr i amortering på sina banklån under
november månad.
10:33: ej skatteplikt
Ingen utgående moms.
13:5 ML avdragsrätt förutsätter att det finns ingående moms att dra av.
Amortering ej ersättning
Ingen ingående moms.
6. Under innevarande månad har Hälsokällan också köpt in och betalat för 10 löpband
för 10 000 kr styck (exklusive moms). Ett av löpbanden ställs i lokalen för
sjukgymnastikverksamheten. Resterande 9 löpband placeras i gymmet. Löpbanden
såldes av ett svenskt företag som tillverkar och säljer träningsprodukter till företag
runtom i Europa. Löpbanden levererades från säljarens lager i Sverige till Hälsokällans
lokal.
Vi har olika transaktioner. Säljaren är de som säljer löpbanden och köparen är Hälsokällan.
Huvudregeln är att varje led ska moms beskattas separat.
Räkna ut utgående moms från säljarens håll.
Ingående moms på löpbanden för Hälsokällan/ utgående moms för säljaren:
Beskattningsunderlaget utgörs av ersättningen, 8:2 ML  10 * 10 000 = 100 000
Skattesats: 9:2 ML  25 % (25 000 kr är ingående moms för köparen, utgående moms för
säljaren)
13:4 ML ingående moms – varor som levererats
13:6 och 29 ML blandad verksamhet
 Används i skattepliktig verksamhet 9/10
 Används i icke-skattepliktig verksamhet 1/10
Ingående moms = 22 500 (de får inte dra hela beloppet 25 000, eftersom det är en blandad
verksamhet)
7. I november tar Hälsokällan emot en faktura från Webb Design AS. 1 Det fakturerade
beloppet är 20 000 kr exklusive moms och avser löpande underhåll av Hälsokällans
hemsida. Hemsidan används både för bokning av tid hos sjukgymnasten, för försäljning
av medlemskort, bokning av padelbana samt innehåller allmän information om
verksamheten med kontaktuppgifter m.m. AS är en förkortning för Aksjeseleskap,
vilket är den norska motsvarigheten till aktiebolag.
Den icke skattepliktiga är 80 %, resterande 20 % - STÅR FEL PÅ PP.