EKN105 sammanfattning

Internationell ekonomi Föreläsning 1 – intro och Ricardianska modellen Vad är internationell ekonomi? Handlar bland annat om hur länder integrerar med varandra, handel med varor och tjänster, penningflöden och investeringar mellan länder. Det som ger upphov till dessa flöden är globaliseringen där världens länder knyts allt närmare varandra längs många dimensioner. Inom internationell ekonomi kan vi tala om sju fokusområden: 1. Vinsterna från handel: vilka vinster som är möjliga, vart dem kommer ifrån och vem som vinner och vem som förlorar. 2. Handelsmönster: vad för slags varor/tjänster som vi kommer importera och exportera, dvs vad är det som avgör att just dessa produkter väljs. Det kommer diskuteras bland annat skillnader på produktivitet och resurser, interna och externa skalekonomier. 3. Protektionism, att skydda personer eller företag från internationell konkurrens: diskuteras varför vi inte alltid har fri handel, vad är det som kännetecknar de olika formerna av handelsbegränsningar. 4. Betalningsbalans 5. Växelkursbestämning: valutor och hur deras värde bestäms på kort och lång sikt. Fasta växelkurser och flytande växelkurser. 6. Internationell policy koordinering: olika begränsningar som länder kan införa, som kommer påverka andra länder. Därav kan man komma överens om policy som inte blockerar “alla” 7. Internationella kapitalmarknaden: handlar bland annat om hur individer och företag lånar och köper finansiella tillgångar i andra länder, hur växelkurser fluktuerar och hur länder slutar betala sina skulder m.m. Svensk och internationell handel: en överblick Globalisering = “Förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden” Oftast syftar man främst på ekonomiska förhållanden däribland handeln. Figuren visar handel som andel av BNP över en tidsperiod, man pratar om tre globalisering vågar varav vi är inne på den tredje.  Den första vågen sammanföll med den industriella revolutionen där flera länder började tillverka andra varor i syfte att byta ut mot råvaror. Denna vågen tog slut under första världskriget.  Den andra vågen började under första världskriget och kännetecknades av protektionism. Länder tänkte att dem kunde få igång ekonomin om dem kunde skydda den mot omvärldens konkurrens genom att importera mindre för att i sin tur exportera mindre. Detta resulterade i att handeln minskade (se graf)  lägre inkomster och BNP. Efter andra världskriget infördes Bretton woods systemet där bland annat tullar och handelsrestriktioner trappades ner vilket resulterade i att handeln ökade.  I den tredje vågen har handeln ökat igen. Mycket av detta är ändrade produktionsmönster. y-axel: summan av export och import i andel av BNP x-axel: tid Andel av globala varuhandeln      Gröna stapeln: det mesta av det som handlas mellan länder är tillverkade varor (ca70%). Jordbruksvaror och bränslen/mineraler handlas ej lika mycket längre Tjänster handlas mer och mer av länder, t.ex. call centers och overseas calls En senare förändring är att third-world länder/utvecklingsländer har ökat exporten av tillverkade varor En fråga är om modern teknologi kommer påverka internationella handeln? o Service offshoring: när en tjänst som är utförd inom landet nu i stället kan göras från andra länder. Sveriges varuexport Vi exporterar mest till våra grannländer, men vi ser även att Tyskland har en stor andel fastän att dem ligger långt bort, detsamma gäller USA. Det beror på att dessa länder har ganska stora ekonomier och dem tenderar att köpa mer. För att summera detta så kan man säga att man säljer som mest till sina grannländer då dem ligger nära geografiskt (Norge, Finland, Danmark) och man säljer även till länder med stora ekonomier (USA och Tyskland). Belgien har sämre ekonomi än vad Kina har men Belgien är närmare geografiskt och kulturellt därmed resulterar det i att man säljer lättare till dem än till Kina. Länder handlar generellt mer med sina grannländer och länder som är stora  Grannländerna ligger i topp fastän det är små länder.  Varför exportera till USA?  för det är ett stort land.  Ungefär 70% av Sveriges handel är med resten av EU Sveriges varuimport   Främst grannländer här också. Vi kan noter att USA inte finns på listan men det beror på att vi främst importerar tjänster från USA och inte varor. Svensk export över tid (tjänsteexport och varuexport)   Tjänsteexport står för mer och mer av handeln - svensk export över tid, andelen för tjänsteexporten har trefaldigats och ökar ständigt och varuexporten ökar stabilt, vi ser att det var en dipp under 1990 talet men sen dess har det varit ganska stabilt. När t.ex. Ericson handlar, så är mycket av det dem säljer tjänster. Har inget samband med varor som exporteras. Exportandelar internationellt (andel av BNP)      Ungefär hälften av Sveriges BNP exporteras, 46% (inte så man räknar egentligen, men ungefär). Sverige ligger nära EU snittet gällande "exportandelar internationellt". Små industrialiserade länder handlar mycket med andra länder, medan stora länder handlar mindre. Mindre länder producerar mindre och måste därför handla mer men t.ex. USA kan klara sig bättre på det egenproducerade. OECD länder runt 30% Australien handlar mycket pga. deras hamn. Gravitationsmodellen: en ekonomisk modell för handelsflödet. Vi har märkt att vår handel är större med våra grannländer och med länder med stora ekonomier. Dessa samband fångas av gravitationsmodellen. Modellen förklarar inte varför vi har handel, utan den säger endast att vi kommer ha de.  Ju större ekonomi (producerar mycket) ett land har, desto mer handlar man med dem. T.ex. Sverige handlar mer med ett land ju större landet är, såsom Tyskland och USA. Varför handlar USA med ett litet land som Sverige?  för att ett stort land konsumerar mycket och då behövs import från andra länder.  Ju längre bort landet är, desto mindre kommer vi handla med de.  Intressant modell för den visar ungefär hur det brukar se ut  estimering av verkligheten. Bilaterala handelsflödet T: trade - antalet miljarder om man summerar land 1 och 2 A: konstant - ett intercept som är olika för olika år beroende på hur hög handeln i helhet är i världen. Yi: bnp land 1, t.ex. Sverige Yj: bnp land 2, t.ex. USA eller Danmark Dij: avstånd mellan länderna i km (finns mer avancerade mått också) - Värdet av handeln mellan två länder är proportionell, allt annat lika, till produkten av de två ländernas BNP och minskar med avståndet mellan länderna. Modellen säger att den bilaterala handelsvolymen (𝑇) mellan två länder beror dels på ländernas (𝑌𝑖) och (𝑌𝑗) BNP och på geografiska avstånden mellan länderna (𝐷𝑖𝑗). Att (𝑌𝑖) och (𝑌𝑗) har betydelse beror i grunden på att om ett land har högre BNP så har landet högre inkomst vilket betyder att man har mer resurser på att spendera på importvaror. Modellen visar även att länder med större BNP producerar mer av olika varor och tjänster. Ekvationen 𝑇 = 𝐴 × (𝑌 ) × (𝑌 ) ÷ 𝐷 säger även att det blir mindre handel om länderna ligger långt bort ifrån varandra, då avståndet även omfattar transportkostnader. Mentimeter  Sveriges handel med varor med Danmark är mer omfattande än den med Kina  SANT. Detta eftersom Danmark ligger närmare oss enligt gravitationsmodellen.  Gravitationsmodellen säger att vi, generellt sett, handlar med med våra grannländer och med länder som har hög BNP  SANT Varför handlar länder med varandra? 1. Handlar med varandra för de är olika - dra nytta av ens olikheter (vad man kan producera) Ricardianska modellen: länder är olika när det gäller produktivitet, dvs i deras effektivitet av produktion Heckscher-Ohlinmodellen: skillnader i tillgång på produktionsfaktorer. 2. Handlar med varandra för att nå stordriftsfördelar, vilket är om ett land väljer att fokusera på vissa varor i stället för alla, så kan de producera varor i större skala/mängd med effektivitet. Externa: när företag inom en sektor är mer effektiva om sektorn är större vid en viss plats Interna: när större företag är mer effektiva än små företag Grundläggande och centrala begrepp inom internationell handel Antag att vi har två lika stora länder, Grekland och Sverige, där följande gäller. Produktionsmöjligheter: anger vad varje land som mest kan producera av respektive vara (under ett år) Absolut fördel: ett land är kapabelt att producera en viss vara mer effektivt än ett annat land. Det innebär att landet kan producera samma mängd av varan med färre resurser eller på kortare tid. Absoluta fördelar är inte avgörande för handel.  Ex: Grekland har absolut fördel i båda sektorerna, men det är inte relevant gällande handel. Utan handel Preferenser: antag att man vill ha lika många bilar som miljoner tomater. Grekland kommer lägga hälften av sina resurser på varje sektor och Sverige 2/3 av sina resurser på att producera tomater (1/3 på bilar) Årsproduktion (utan handel) Specialisera sig på en vara  båda länderna tjänar på att handla Alternativkostnad: värdet av det som inte kan produceras då man använder sina resurser till att producera en annan vara/tjänst.  Ex: Hur många bilar färre produceras när vi ökar tomatproduktionen. För att kunna producera fler tomater i Sverige måste vi dra resurser från bilproduktionen och därmed producera färre bilar.  Alternativkostnaden för tomater: Grekland = 300/300= 1, Sverige = 240/120 = 2 Alternativkostnaden för bilar: Grekland = 300/300 = 1, Sverige = 120 / 240 = 0.5 Komparativ fördel: ett land har en komparativ fördel i att producera en produkt om alternativkostnaden för att producera den varan i termer av andra varor är lägre i det landet än i andra landet. Länder specialiserar sig på att producera varor där de har en komparativ fördel. Specialisering och handel    Större världsproduktion om (viss) specialisering, alla kan konsumera mer Hur mycket mer varje land får, beror på vad relativpriset mellan tomater och bilar är Avgörande för handel  komparativa fördelar och inte absoluta fördelar Sverige specialiserar sig på bilar då det är varan där landet har en komparativ fördel  produktionen ökade från 230 till 270  gynnar båda länder. Ricardianska modellen Modell som illustrerar hur:  Handel och vinster med handel, beror på skillnader i produktivitet  Komparativa fördelar avgör handelsmönster. Antaganden:  Två länder: Home och Foreign  Två varor: Ost (C) och vin (W)  En produktionsfaktor: Arbetskraft (L)  Skillnader i arbetskraftens produktivitet i de två sektorerna och i de två länderna  Full konkurrens och arbetarna får en lön som bestäms av hur mycket de producerar så dem kommer alltså vilja jobba i den sektorn där man producerar som mest. Exempel: Land A har en komparativ fördel när det gäller att producera X och land B har en komparativ fördel när det gäller att producera Y. Om båda länderna specialiserar sig på produktion av den vara som de har en komparativ fördel i och sedan handlar med varandra, kan de båda få mer av båda varorna än om de hade försökt producera båda varorna själva. Detta beror på att de handlar utifrån sina relativa alternativkostnader. Land A producerar ett överskott av X och byter en del med land B i utbyte mot Y, och vice versa för land B. Som ett resultat av handeln har båda länderna det bättre. De kan konsumera mer av båda varorna än de skulle ha kunnat producera på egen hand. Produktivitet, produktion och priser Hur mäter man produktivitet?  antalet timmar som krävs för ett kilo ost i Home och antal arbetade timmar som krävs för en flaska vin i Home.  Högt enhetsarbetarkrav innebär låg produktivitet. Alternativkostnaden för ost Vad kostar det oss om vi vill ha en ost till? - Delta Q, öka med en enhet till - Derivatan använder vi för att beräkna alternativkostnaden Produktionsmöjlighetskurva: visar möjliga kombinationer av två varor som en ekonomi kan producera, givet en viss arbetskraft. Produktionsmöjlighetskurva: Home      Visar den maximala kvantitet av vin som kan produceras givet en kvantitet ost som produceras (vice versa). Man kan producera vilken kombination som helst längs linjen. När man vill producera mer ost, då minskar antalet flaskor vin som produceras. En produktionsfaktor innebär att produktionsmöjlighetskurvan blir en rät linje Negativa lutningen visar att alternativkostnaden av en pound ost i termer av vin är konstant. ○ Alternativkostnaden = vad du förlorar/vad du får Linjen bestäms av begränsningarna av ekonomin, som i detta fall är Labor. L/aLW: intercept aLWQW: antal timmar som används för att producera hela vinsektorn Priser och löner Produktionsmöjlighetskurvan visar vad som kan produceras. För att avgöra vad som faktiskt kommer produceras, måste vi titta på priserna. Vi måste veta det relativa priset av båda varorna, dvs priset av den ena varan i termer av den andra varan.    Full konkurrens på alla marknader. Arbetskraft är den enda produktionsfaktorn. Lön per timme i en sektor är då värdet av produktionen per timme Lönen = priset per enhet * antal enheter som produceras per timme Jämvikt  I jämvikt kan man ej ha olika löner i de olika sektorerna för då hade det inte producerats något  Det är endast i jämvikt som båda varorna produceras Lön, relativpris och alternativkostnad utan handel    Relativpriset är lika med alternativkostnaden (rosa box) Lutningen visar alternativkostnaden Landet specialiserar sig i produktion av ost om det relativa priset av ost överstiger dess alternativkostnad i termer av vin. Produktionsmöjlighetskurva: Foreign     Punkterna på axlarna visar det maximala Lutningen = alternativkostnaden av ost i termer av vin Så länge de har olika lutning, kommer det finnas en anledning för dem att handla. Foreign har en brantare lutning  större alternativkostnad. Detta betyder att Home har en mindre brand lutning  lägre alternativkostnad. Alternativkostnad och relativpris utan handel 1. Relativpris = Alternativkostnad (Home) 2. Relativpris = Alternativkostnad (Foreign) 3. Relativpriset i Foreign kommer vara högre än relativpriset i Home Utan handel bestäms relativpriset av ost och vin i båda länderna genom den relativa enhet arbetskraft  aLC/aLW och a*LC/a*LW Vid handel ger relativpriset i världen det relativa världsutbudet (RS) i: alla arbetar i vinsektorn, finns ingen ostproduktion i hela världen ii: iii: alla arbeta i ostsektorn iv: v: alla arbetar i ostsektorn, finns ingen vinproduktion alls i hela världen Relativt utbud (RS) och relativ efterfrågan (RD) RS: relative supply  antalet pounds av ost utbuden dividerat med antalet gallons vin utbuden. RD: relative demand  antalet pounds av ost efterfrågad dividerat med antalet gallons vin efterfrågan. Graf:  PC/PW = relativpriset av ost  PC/PW understiger aLC/aLW: RS kurvan visar att det inte skulle finnas något utbud av ost om priset faller under aLC/aLW (grön punkt). Detta eftersom Home kommer specialisera sig på vin när PC/PW < aLC/aLW. Samma gäller för Foreign som kommer specialisera sig på vin när PC/PW < a*LC/a*LW.  PC/PW är exakt aLC/aLW: då vet vi att arbetare i Home kan tjäna lika mycket genom att producera ost och vin  Home är villig att buda ut vilken relativa kvantitet av båda varorna som helst  skapar en vågrät del av RS kurvan.  PC/PW överstiger aLC/aLW: Home specialiserar sig på ost. Däremot, kommer Foreign fortsätta specialisera sig på vin så länge PC/PW är lägre än a*LC/a*LW.  PC/PW överstiger a*LC/a*LW: både Home och Foreign kommer att specialisera sig på ost. Vinsterna från handel      När länder inte handlar med varandra blir relativpriset lika med alternativkostnaden När länderna handlar med varandra  relativpriset stiger i Home och faller i Foreign  lutningen blir annorlunda och den röda linjen skapas. Handelslinjen/Konsumtionsmöjlighetskurvan är den röda linjen och längs den linjen kan länderna byta med varandra och därmed handla. Handelslinjen/konsumtionsmöjlighetskurvan ligger utanför respektive lands produktionsmöjlighetslinje  länderna kan konsumera mer av båda varorna när de handlar med varandra. Specialiserar sig vid F och F*  får mer av båda varorna och båda länderna vinner på att handla med varandra. Tre myter: 1. “Handel orsakas av absoluta fördelar” Oviktigt om Foreign även haft absolut fördel i båda sektorerna. Handeln bestäms av komparativa fördelar 2. “Låglöneländer har orättvisa konkurrensfördelar” Oviktigt för Home om Foreign har komparativ fördel i vin på grund av låga löner. Home kan använda sina egna resurser mer effektivt, ger högre inkomst 3. “Arbetare i fattigare länder har låga löner så de förlorar på handel” De hade haft ännu lägre löner (och köpkraft) utan handel Empirisk evidens:    Produktivitetsskillnader förklarar inte all handel Produktivitetsskillnader är en viktig orsak till internationell handel Komparativ, absolut, fördel bestämmer handeln Mentimeter   Den Ricardianska modellen säger att absoluta, inte komparativa, fördelar är avgörande för handelsmönster – FALSKT Den Ricardianska modellen säger att endast de länder som är mer produktiva kan tjäna på internationell handel - FALSKT Sammanfattning  Ämnet internationell ekonomi handlar om hur länder interagerar med varandra genom handel med varor och tjänster, penningflöden och investeringar.    Gravitationsmodellen ger ökad världshandel, men det är inte första gången i historien detta sker. Globaliseringen visar att ekonomisk storlek och fysiskt avstånd är viktiga för hur betydelsefullt ett land är som handelspartner. Den Ricardianska modellen visar att komparativ fördel är avgörande för handelsmönster, samt att alla länder kan tjäna på handel, oavsett hur produktiv man är. Föreläsning 2 – specifika faktormodellen Med den specifika-faktormodellen kommer vi försöka förstå varför det finns motstånd mot fri handel. Den Ricardianska modellen säger att länder vinner på att handla och det stämmer i stort sett, men modellen förklara inte varför vi ser ett sådant motstånd mot fri handel. Ricardianska modellen har endast en produktionsfaktor, vilket gör att det inte finns någon chans att individer påverkas negativt av handeln. Detta eftersom handeln inte påverkar inkomsten. Men i verkligheten har handeln en påverkan på inkomsten, vilket leder till att fördelarna av handeln ofta blir ojämnt fördelade. Därav kommer specifika-faktormodellen att visa hur handel har fördelningseffekter, där landet som helhet vinner men att vissa grupper inom landet ändå kan förlora på att man har fri handel. Varför motstånd mot handel?     Resurser inte helt mobila (rörliga) mellan sektorer Olika sektorer använder olika produktionsfaktorer Strukturella förändringar kan skapa vinnare och förlorare Vissa kan förlora på handel Den produktionsfaktor som bara används i produktionen av den vara som landet kommer importera kommer att förlora på fri handel och få lägre välfärd om landet tillåter fri handel, medan produktionsfaktorn som bara används i den sektorn där landet kommer vara en exportör kommer vara vinnare och gynna sin välfärd. Så även om landet som helhet vinner på handel kan förekomsten av förlorare inom importkonkurrerande sektorer vara en delförklaring till varför vissa grupper är mot fri handel. Antaganden:  Fokus på ett land i relation till hela världen (istället för två länder som det är i den Ricardianska modellen)  Två varor: tyg (C) och mat (F)  Full konkurrens på produkt- och faktormarknader  Tre produktionsfaktorer: arbetskraft (L), kapital (K) och land (T)  Arbetskraft är den mobila faktorn (L=LC+LF)  Specifika faktorer: K, T QC: mängden tyg i meter. Beror på hur många arbetare det finns och hur många fabriker QF: mängden mat i kalorier. Beror på hur mycket åkermark det finns och hur många lantarbetare det finns. Hur förändras landets produktion av båda varorna om arbetskraft flyttas från ena sektorn till den andra? Produktionsfunktionen och arbetets marginalprodukt: Tyg Graf 1: visar relationen mellan mängden arbetare inom tygsektorn (LC) och produktionen av tyg (QC)  Ju fler arbetare i dessa fabriker (för given mängd kapital), desto mer tyg produceras. Det endas som ändras är mängden arbetare (L). Mängden fabriker ändras inte.  Lutningen av kurvan är the marginal product of labor (MPL) för tyg och visar förändringen i produktionen när vi ökar arbetsmängden med en enhet (en arbetstimme) MPL = när vi ökar mängden arbetskraft med en enhet, hur mycket ändras produktionen med då?  Avtagande marginalprodukt: i början gör varje arbetare (L) skillnad, men efter en tid gör varje extra arbetare ingen skillnad i produktionen och det skapas en diminishing return (avtagande marginalprodukt). MPLc är inte konstant, utan avtagande. Graf 2: visar samma info men på ett annat sätt. Kurvan är MPL för tyg  Ju mer arbetskraft man tar in, ju mindre (flackare) blir lutningen på MPLc . Produktionsfunktionen och arbetets marginalprodukt: Mat    Samma som ovan fast med mat Åkermark (T) är den specifika faktorn och är därmed konstant medan arbetskraft ändras Vi tänker att den inte blir negativ eftersom vi tänker att ingen är så dum att anställa så många att produktionen blir negativ Fyrkantdiagram Nedre högra kvadraten: produktionsfunktionen för tyg Övre vänstra kvadraten: produktionsfunktionen för mat Nedre vänstra kvadraten: ekonomins allokering av arbetskraft.  Eftersom en ökning av sysselsättningen inom den ena sektorn måste innebära att mindre arbetskraft finns tillgänglig för den andra, indikeras de möjliga tilldelningarna med en nedåtlutande linje.  Om all arbetskraft används inom mat, skulle LF=1 medan LC=0 (LC+LF =1)  Lutning på -1 Övre högra kvadraten: ekonomins produktionsmöjlighetskurva  Kurvan PP visar ekonomins produktionsmöjligheter för given mängd arbetskraft (L), land (T) ock kapital (K). Alternativkostnaden för tyg (i termer av mat) Vad kostar det oss om vi vill ha en meter tyg till?  Flyttar en arbetstimme från mat till tyg  extra enheten kommer öka produktionen med marginalprodukten av arbetskraft i tyg, MPLc  För att öka produktionen av tyg med en enhet, krävs ökning av arbetskraft med 1/MPLc timmar  Samtidigt minskar produktionen inom matsektorn med marginalprodukten av arbetskraft i mat, MPLF   För att öka produktionen av tyg med en enhet, måste ekonomin minska produktionen av mat med MPLF/MPLC enheter.  Alternativkostnaden för tyg i termer av mat  MPLF/MPLC. Beräknas annorlunda än för Ricardianska modellen) Alternativkostnad är inte konstant   Alternativkostnaden är inte konstant i denna modell som den var i den Ricardianska modellen. Man producerar bara mycket tyg om den höga kostanden kan motiveras Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan är därför inte konstant Produktionsmöjlighetskurvan (PP)   Längs kurvan visas alternativkostnaden  lutningen på denna kurva är lika med en negativ alternativkostnad (i den Ricardianska modellen var denna kurva rät) Punkt 3  punkt 4: i punkt 3 har vi en mycket hög produktion av tyg, vilket betyder att 𝑀𝑃𝐿 är låg. Finns många arbetare i fabriker men ont om arbetare på fälten (mat). Om vi flyttar en enhet arbetskraft från tyg (LC) till mat (LF) så kommer vi förlora lite tygproduktion (QC) vilket kan ses när vi går från punkt 3 till 4. Men eftersom 𝑀𝑃LF är hög när få arbetar i matsektorn kommer ökningen från Q3F till Q4F vara ganska hög. En extra arbetare på fälten hade alltså fått en stor påverkan på produktionen av mat samtidigt som det blir en liten effekt i produktionen av tyg. Mentimeter:   Alternativkostnaden för tyg är högre om det produceras mycket tyg än om det produceras lite tyg - SANT - Kostnaden i termer av mat blir högre. Fler arbetare i fabriker än på fälten  alternativkostnaden blir högre. Produktionsmöjlighetskurvans böjda form visar att alternativkostnaden för varje vara ökar om man producerar relativt sett mer av den - SANT - Utseendet har att göra med alternativkostnaden. Efterfrågan på arbetskraft: Pris och löner Efterfrågan på arbetskraft: relationen mellan den mängd arbetskraft man efterfrågar och vad man är villig att betala för den. Lönen i tygsektorn = priset * marginalprodukten för arbetskraft i tygsektorn Lönen i matsektor = priset * marginalprodukten för arbetskraft i matsektorn Arbetskraften ökar  kvantiteten av enheter producerade per timme minskar, dvs lägre marginalprodukt för tyg (blir mindre effektiva)  minskar lönen (LC↑  MPLC↓  W↓)  Lönen blir alltså lägre ju fler anställda man har Jämvikt: Det är när lönen är i jämvikt som man kan ha produktion av båda varorna, annars går folk till sektorn med högre lön  lönen kommer vara samma i båda sektorerna i jämvikt. Relativpriset = alternativkostnaden Allokering av arbetskraften Figuren visar efterfrågan på arbetskraft i de olika sektorerna Blå: efterfrågekurva för tyg Röd: efterfrågekurva för mat  Den blåa linjen är den lön som man vill betala i tygsektorn, och den innefattar priset på tyg gånger arbetets marginalprodukt i tygsektorn (𝑃 × 𝑀𝑃𝐿 ) .Vi ser även att den blå linjen lutar nedåt och det beror på att med mer arbetade timmar i den sektorn får vi en lägre marginalprodukt för arbetskraften (𝑀𝑃𝐿) och därmed erbjuda en lägre lön. Den röda linjen motsvarar den blåa linjen men denna är om matsektorn och den lutar också nedåt då vi rör oss mot vänster när vi har högre arbetskraft. Den visar hur värdet och därmed lönen faller ju fler timmar som arbetas i matsektorn. Ju fler arbetade timmar i matsektorn, desto lägre marginalavkastning får vi på arbetet och lägre lön.  Jämvikt, punkt 1: lönen är samma i både sektorerna och bestämmer därefter hur mycket som produceras och även mängden arbetskraft.  Så samma lön i båda sektorerna bestämmer allokeringen av arbetskraften i tygsektorn och matsektorn. Den totala arbetskraften är 𝐿 och det är hela avståndet mellan de horisontella axlarna. LC är mängden arbetskraft i tygsektorn som ökar när den rör sig åt höger, medan mängden arbetskraft av matsektorn ökar när den rör sig åt vänster. Längs de vertikala axlarna har vi de löner som gäller vid olika sysselsättningsnivåer inom båda sektorerna, de speglar vad arbetskraften är värd. Relativlöner och produktion Nu har vi sett att arbetskraften kommer allokeras så att relativpriset = alternativkostnaden. Vi minns också att produktionsmöjlighetskurvan hade en lutning som också berodde på alternativkostnad. Så vi vet nu att ekonomin kommer producera där vi har en viss alternativkostnad som ges av relativprise  vi kommer således ha en tangeringspunkt mellan produktionsmöjlighetskurvan och en linje som har lutningen av ”relativpris för tyg och mat”.  Punkt 1: produktionen sker i denna punkt. PP-kurvans lutning är minus relativpriset för tyg. Relativpriset avgör lutningen och därmed vart tangeringspunkten kommer vara. Arbetsallokering vid ändrade relativpriser Förändringar på pris har ingen påverkan, endast förändringar av relativa priser kan förändra.  Punkt 1: arbetsallokering är i jämvikt  lön inom båda sektorerna är samma (W1). Finns inga incitament för arbetare att byta sektor eftersom det är samma lön. Priset på tyg stiger  Efterfrågakurvan skiftar upp (efterfrågan på arbetskraft) och företag är beredda att betala mer för arbetskraften  lönen stiger i tygsektorn  lönen i matsektorn ökar inte  människor flyttar till tygsektorn  flera anställda i tygsektorn  jämvikt sker när lönen sen är samma  ny jämvikt vid punkt 2.  Arbetskraft har tagits från matsektorn till tygsektorn, vilket gör att produktionen av tyg ökar medan produktionen av mat minskar.  W1W2: ökningen av lön  W1W3: prisökningen på tyg  I jämvikt har lönen ökat i båda sektorerna, men inte med priset av tyg, bara till W2. Lönen ökar alltså mindre än prisökningen. MPLC faller eftersom varje anställd ger mindre meter tyg MPLF stiger eftersom varje anställt ger mer mat. Vi lär oss att om relativpriserna ändras så att en vara blir relativt dyrare så kommer arbetskraft att allokeras till den sektorn där priset har stigit och med mer arbetskraft så kommer man att producera mer så att produktionen av den varan kommer att öka och då kommer man initialt kunna betala högre löner och därmed attrahera mer arbetare och vi ser att i slutändan kommer både sektorerna att sluta med lika mycket lön. Produktion vid ändrade relativpriser Det som händer när relativpriset på tyg ökar är att vi får en ny linje som tangerar PPkurvan. Detta eftersom relativpriset avgör tangeringspunkten.  Högre relativpris  nya linjen blir brantare eftersom relativpriset har ökat så vi får en mer negativ lutning.  Punkt 1  punkt 2: en strukturell förändring. Tygsektorn växer och matsektorn krymper. Ju högre relativpris, desto högre relativ kvantitet kommer produceras  vi kommer konsumera relativt sätt mindre tyg. Välfärdseffekter av högre relativpris på tyg Kapitalägarna vinner  Kapital används bara i tygproduktionen  Fler arbetare (per kapitalenhet) och högre relativpris för tyg  högre lön  Kapitalets produktivitet ökar (MPKC ↑) och reala arbetskostnaden faller (W/Pc ↓)  Den som äger kapital kommer få högre avkastning Landägarna förlorar  Land används bara i matproduktionen  Färre arbetare (per landenhet) och lägre relativpris för mat  lägre lön  Lands produktivitet faller (MPTF ↓) och reala arbetskostnaden stiger (W/PF ↑)  De som äger land får mindre avkastning Arbetarna?  Används i både tyg- och matproduktion  Högre lön, men också högre priser (på vissa varor). Lönen har ökat proportionerligt mindre än ökningen av PC.  Oklar effekt som beror på relativ konsumtion av tyg och mat (preferenser)  Motsatta effekter om i stället högre relativpris på mat Kortfattat:  Den som är faktor-specifik till den sektorn vars relativa priser ökar  vinner  Den som är faktor-specifik till den sektorn vars relativa priser minskar  förlorar  Effekten på välvärden för den mobila faktorn är oklar Utan handel     Priset som gäller inom landet innan man börjar handla Jämvikt: punkt 1 Högre relativpris (PC/PF)  högre relativt utbud (RS) Högre relativpris  lägre relativ efterfrågan (RD) Med handel Antagande: Home har komparativ fördel att producera tyg. Hur? Ex. bättre produktivitet (Ricardianska) eller har tillgång till mer produktionsfaktorer för att producera tyg (Heckscher)  Utan handel är relativpriset vid punkt 1  Med handel är relativpriset vid punkt 2  Ökningen från 1  2 i relativpris ger oss en ökad produktion i hemlandet (punkt 3)  Home producerar mer än vad de konsumerar  exporterar tyg (mellan punkt 2 och 3).  Ökningen från 1  2 i relativpris leder också till att konsumenter efterfrågar relativt mer mat  importerar mat  Med handel exporterar ett land varan vars relativa pris har stigit och importerar varan vars relativa pris har fallit. Budgetbegränsning Utan handel:  I en stängd ekonomi är konsumtionen lika med mängden som produceras  DC=QC och DF=QF. MEN.. Bara för de kan skilja sig åt med handel så kan inte landet spendera mer än vad landet tjänar. Värdet av konsumtionen måste alltså vara lika med värdet av produktionen. Med handel:   I en öppen ekonomi är DF-QF landets import av mat då konsumtion överstiger produktion Ekvationen (1) säger att importen av mat är lika med exporten av tyg*relativpriset. Den visar att mängden landet har råd att importera begränsas av mängden export  ekvationen kallas för budgetbegränsning. DC: konsumtion av tyg DF: konsumtion av tyg Landet som helhet vinner, även om vissa förlorar    Punkt 1: utan handel producerar ekonomin lika mycket som den konsumerar Punkt 2: ett land med handel har möjlighet att konsumera mer av båda varorna än de hade kunnat med en stängd ekonomi. Budgetbegräsningen visar alla möjliga alternativ ett land med öppen ekonomi kan konsumera. Delen av budgetbegräsningen som är i det lila området visar de situationer där landet kan konsumera mer av båda varorna än om de var en stängd ekonomi. Ekonomin som helhet konsumerar mer  alla individer får det bättre. Detta eftersom de får mer av varje vara. Men i verkligheten är det inte alltid så att alla gör det, det finns alltid vinnare och förlorare vilket är en orsak till att vissa motsätter handeln. Mentimeter:   Specifika-faktormodellen visar att vissa (som importsektorn) kan förlora på handel även om landet som helhet (och exportsektorn) vinner på handel – SANT Specifika-faktormodellen visar att landet som helhet kan förlora av att handla med andra länder – FALSKT Sammanfattning      Specifika-faktormodellen ger en förklaring till varför fri handel möter motstånd Även om landet som helhet vinner på fri handel, kan vissa grupper inom landet förlora Faktorn specifik till exportsektorn vinner på fri handel, men faktorn specifik till importsektorn förlorar Förlorarna borde kunna kompenseras av vinnarna Det sker dock sällan, därför motstånd mot handel Föreläsning 3: Heckscher-Ohlinmodellen Ricardianska modellen visar att länder som har olika produktivitet i olika sektorer kan vinna på att handla med varandra genom specialisering av landets komparativa fördel. Heckscher säger däremot att produktion kräver olika mycket av olika produktionsfaktorer och att länder skiljer sig gällande tillgång av dessa resurser. Antaganden  Alla länder har samma produktivitet (ger utrymme för att se om länder är olika på andra sätt, i detta fall produktionsfaktorer)  Handel p.g.a. skillnader i tillgång på produktionsfaktorer Exempel:  En del länder är kapitalrika = har mycket kapital per person  En del sektorer är kapitalintensiva = dvs använder mycket kapital per person  Kapitalrika länder kommer exportera kapitalintensiva varor Kapital = alla fysiska produkter som behövs för produktion t.ex. datorer, byggnader och infrastruktur         Två länder: Home och Foreign Två varor: tyg (C) och mat (F) Två produktionsfaktorer: arbetskraft (L) och realkapital (K) Utbudet av K och L är konstanta Utbudet av K och L är olika i Home och Foreign Produktionen av C och F kräver olika kombinationer av K och L Samma produktivitet i Home och Foreign Både K och L kan röra sig mellan sektorer (inga specifika faktorer) Produktionsmöjligheter    Kvantiteten av mat och tyg beror på mängden L och K För att få en extra meter tyg kan vi räkna ut hur många arbetstimmar som behövs och maskintimmar som behövs. Avtagande marginalavkastning: de är inte konstanta – därför ej rät linje Produktionsmöjlighetskurvan    Lutningen ges av alternativkostnad för tyg i termer av mat. Böjd form ges av avtagande marginalavkastning Punkt 1 till 2: produktion av tyg ökar  faktorn som används i denna sektor vinner på detta och faktorn som inte används förlorar på det  alternativkostnaden för tyg i termer av mat ökar (brantare lutning). Priser och produktion Man kommer vilja producera där man maximerar värdet av produktionen.  Högsta värdet = V  Kan därefter bryta ut Q för att veta vad kvantiteten är vid högsta värdet.  Punkt Q är den punkt på produktionsmöjlighetskurvan som tangerar (har samma lutning) med den högsta isovärdelinjen möjligen. Vid den punkten är: o Alternativkostnaden för tyg i termer av mat = relativpriser för tyg o Lutningen på isovärdelinjen -PC/PF (relativpriset)  Man vet ej hur mycket kapital/arbetskraft som används när man producerar vid Q  Lång sikt och full konkurrens Isovärdelinjer: visar olika kombinationerna av två varor som ett land kan producera med en konstant värde- eller kostnadsnivå Insatsmöjligheter i matproduktionen Kurvan visar alternativa insatskombinationer som kan användas för att producera en enhet mat. Vilken kombination kommer producenter välja?  beror på relativa faktorpriset Relativa faktorpriset: hur mycket arbete kostar i förhållande till kapital (relativkostnaden av kapital och arbetskraft).  Om kapitalräntan (kostnaden för K) är hög och lönen (kostnaden för L) är låg, så kommer man välja att använda mindre kapital i förhållande till arbetskraft och (vice versa).  Lönen är w och räntekostnaden på kapital är r, då kommer valet av input bero på ration mellan dessa två faktorpriser  w/r.  Linjen visar faktorsubstitution, dvs olika insatskombinationer. Använder man färre maskintimmar  då måste man ha flera arbetare och en mindre arbetskraft innebär mer kapital. Insatsvalet beror på faktorpriserna Grafen visar förhållandet mellan faktorpriserna W/r och ration mellan arbetskraft och kapital L/K.  Kurvorna kallas: Relative Factor demand curve  Ju högre L/K är, desto mer arbetare per kapital enhet har vi.  Arbetskraften blir dyr i förhållande till kapitalkostnader  rör oss uppåt längs kurvan  lönen stiger  använder mer kapital i stället för arbetskraft  därav negativ lutning.  Oavsett vilket faktorpris som helst, så kommer tygsektorn alltid använda mer arbetskraft i förhållande till kapital än vad matsektorn kommer göra  tygsektorn är arbetsintensiv. Syns i grafen då CC-kurvan ligger längre ut, dvs produktionen av tyg kräver mer arbetskraft än produktionen av mat  matsektorn är mer kapitalintensiv.  Negativa lutningen visar substitutionseffekten i producenternas faktorefterfrågan. När lönen (w) stiger i förhållande till realräntan (r), ersätter producenterna kapitalet med arbetskraft (arbetskraft med kapital???) Tyg är mer arbetsintensiv  högre L/K Mat är mer kapitalintensiv  högre W/r ↑ visar att tyg är arbetsintensiv Produktpris implicerar faktorpirs och vice versa Grafen visar förhållandet mellan relativpriset PC/PF (produktpris) och W/r (faktorpris).  Högre relativpris på tyg (PC/PF)  lönsamheten i tygsektorn ökar och man får mer inkomster  tygsektorn vill expandera  vill anställa fler  lönen stiger i förhållande till räntan (W/r).  Stolper-Samuelsonteoremet: om relativpriset på en vara stiger kommer priset på den faktor som används intensivt i produktionen av den varan att stiga och priset på den faktor som inte används intensivt i produktionen kommer falla. Visst (relativt) produktpris implicerar vissa insatsval i båda sektorerna Fortfarande samma positiva samband – bara vridit på kurvan. Gul: relativpriset för tyg Grön: ration mellan w och r om ekonomin producerar båda varorna Leder till.. Rosa: ration mellan arbetskraft och kapital (LF/KF) inom matsektorn Blå: ration mellan arbetskraft och kapital (LC/KC) inom tygsektorn Ändrat (relativt) produktpris implicerar ändrat insatsval Vad händer om relativpriset för tyg stiger?  Priset på tyg i förhållande till mat stiger  ny gul  Det gör att ration av lönen i förhållande till räntan stiger  ny grön  Nu är arbetskraft i förhållande till kapital dyrare  L/K (mängden arbetskraft per kapital enhet) inom båda sektorerna faller  nya punkter på FF och CC där producenter substituerar arbetskraft mot mer kapital  ny rosa och ny blå  SS kurvan visar att ett högre relativpris för tyg ökar inkomsten för arbetare i förhållande till kapitalägare. En förändring i relativpriser kommer öka köpkraften på arbetare och minska köpkraften på kapitalägare genom att öka reallöner och minska realränta i termer av båda varorna.  detta eftersom när relativpriset ökar PC/FC, så sjunker L/K för både mat- och tygsektorn Det som måste hända är att antal företag som producerar mat måste minska och antal företag som producerar tyg måste öka.  Mentimeter  I Heckscher-Ohlinmodellen antas länder skilja sig åt med avseende på produktivitet men inte med avseende på tillgång till produktionsfaktorer – FALSKT Tvärtom. Länder antas ha samma produktivitet, men skilja sig gällande produktionsfaktorer  Högre relativpris för den arbetsintensiva varan ger att relativt sett mindre arbetskraft används i båda sektorerna – SANT När tyg är dyrt kommer kostnaderna att stiga och över tid kommer färre arbetare att användas per fabrik. Produktion vid visst relativpris om mer av en faktor? Mer av en produktionsfaktor? TT1: representerar ekonomins produktionsmöjlighetskurva före en ökning i arbetskraftsutbud. Produktionen är i punkt 1 där lutningen är lika med relativpriset. Då producerar ekonomin Q1C tyg och Q1F mat. TT2: representerar ekonomin produktionsmöjlighetskurva efter en ökning i arbetskraftsutbud. Efter denna ökning kan ekonomin producera mer tyg och mindre mat (tyg var den arbetskraftsintensiva sektorn).  Biased expansion of production possibilities: sker när kurvan skiftar mer åt det ena hållet, i detta fall, mer mot tyg (gröna pilen visar detta). Matproduktionen faller medan tygproduktionen ökar kraftigt.  Relativpriset är konstant (alltså punkt 1 och 2). Det som ändras är hur mycket man väljer att producera av vardera vara beroende på vilken faktor som är billigast. Produktion vid handel beror på (relativ) faktortillgång Länderna är olika gällande tillgången av faktorer. Antar att efterfrågan är samma i världen och att teknologin är densamma. Enda skillnaden är ländernas produktionsfaktorer:  Home är rik på arbetskraft (högre L/K)  Foreign är rik på kapital  Vid ett visst pris, kommer QC/QF vara högre i Home än i Foreign för att Home är rik på arbetskraft. QC/QF: relativt utbud som visas av RS kurvan. Vid handel exporterar det L-rika landet den L-intensiva varan  Tyg är den arbetsintensiva varan  Homes produktionsmöjlighetskurva i förhållande till Foreign's kommer skifta utåt mer åt tyg (höger) än mat.  Länderna skiljer sig i produktionsfaktorer så oavsett relativpris kommer Home producera mer tyg i förhållande till mat än Foreign Z Home har en större relative supply (RS) på tyg (mer åt höger). Handel mellan länderna  Home är rikt på arbetskraft så de producerar mer tyg  RS mer åt höger. Foreign är rikt på kapital så de producerar mer mat  RS* mer åt vänster.  Relativpriset på tyg, hade utan handel, varit lägre i Home än i Foreign. Med handel minskar relativpriset på tyg för Foreign och stiger för Home  hamnar vid punkt 2.  Landet exporterar varan vars relativa pris ökar eftersom efterfrågan av den varan i förhållande till andra varan minskar inom landet  Home kommer exportera tyg och Foreign kommer exportera mat (relativpriset för tyg minskar vilket betyder att relativpriset för mat ökar).  Skillnad mellan punkt 2 och 4 är Home’s export.  om man handlar får man ett gemensamt pris, Om man handlar får man ett gemensamt pris. För Home stiger priset, efterfrågar minskar på tyg i förhållande med mat man producerar mer exporterar denna vara. För Foreign sjunker prisetefterfrågan ökar, Foreign exporterar därmed mer mat. RD: hur mycket tyg i förhållande till mat vill man ha. Heckscher-Ohlinteoremet  Ex, Sverige: mycket skog  modellen säger att Sverige bör exportera mer kapitalintensiva varor t.ex. skogsprodukter. Handel påverkar inkomstfördelningen Långsiktig effekt  Vid högre relativ pris för tyg i Home: de som får sin inkomst från arbetskraft vinner på det (w ökar) medan de som får sin inkomst från kapital får det sämre. Empiri Teknik som om det finns fler arbetare… De strikta regler som finns kring Heckscher modellen fungerar dåligt om man jämför med hur världen egentligen ser ut. Bättre hade varit att ta med teknologin för olika länder då den har stor påverkan på hur tex arbetskraften fungerar  mer teknik kräver mindre arbetskraft. Problemet ligger alltså i de förenklingar som finns för modellen  därmed svagt empiriskt stöd för modellen när den är så pass enkel. Man kan se att utvecklingsländer exporterar i de sektorer med lägst skicklighet (skicklighetsintensitet=där man tex har utvecklad teknik). Exporten i sektorer med hög skicklighet är nästintill noll. Till skillnad från utvecklade länder/industriländer där de exporterar i de sektorer med hög skicklighetsintensitet. Men modellen är viktig och användbar för att förstå effekterna av handel och inkomstfördelningen. Mentimeter  HO: "Om ett land exporterar en vara beror det på att landet är relativt rikt på faktorn som används intensivt i produktionen av den varan" - SANT Sammanfattning   Heckscher-Ohlinmodellen säger att länder tenderar att exporter varor vars produktion intensivt använder den faktor landet är rikt på Empiriskt krävs mer än bara olika faktortillgångar för att förklara handeln, men håller man vissa saker konstant, som teknisk nivå, handelshinder och transportkostnader, så stämmer slutsatserna Föreläsning 4 - Standardmodellen Standardmodellen fångar allt som vi har gått igenom hittills. Nu har vi inte fokus på varför ett land har komparativa fördelar, utan vi antar nu att komparativa fördelar beror på skillnader i produktivitet och produktionsfaktorer. De centrala komponenterna som fångar utbuds- och efterfrågefaktorer är produktionsmöjlighetskurvor, isovärde linjer och indifferenskurvor. Vi kommer även gå igenom importtullar och exportsubventioner (handelspolitiska ingrepp). Introduktion Standardmodellen bygger på 4 huvudrelationer: 1. Relationen mellan produktionsmöjlighetskurvan och relativa utbudskurvan 2. Relationen mellan relativa priser och relativa efterfrågan 3. Bestämningen av världens jämvikt med världens relativa utbud och efterfrågan 4. Effekterna av bytesförhållandet (terms of trade) på ett lands välfärd. Antagande  Två länder: Home och Foreign  Två varor: tyg (C) och mat (F)  Jämn och böjd produktionsmöjlighetskurva  Skillnader i arbetskraft, kapital, land och/eller teknisk nivå  Landets relativa utbud ges av dess produktionsmöjlighetskurva  Världens relativa utbud ges av ländernas relativa utbud Relativpriser och produktion i Home: Vad produceras?   Produktionsmöjlighetskurva – avtagande marginalavkastning. Producera det som ger högst värde av produktionen, dvs V. Kan lösa ut Q som ger oss punkten för den maximala kvantiteten av produktionen.  Isovärdelinjen = vad är värdet vi producerar i kronor (inkomsten för landet). Anger högsta värdet av produktionen. Ju högre värde på V, desto längre ut är isovärdelinjen (bort från origo).  Relativpriset avgör hur mycket vi producerar (1.) Högsta värdet av produktionen (V) nås genom att producera vid punkt Q. Vid den punkten tangerar TT med isovärdelinjen. Produktionsmöjligheter och relativt utbud i Home: Om högre relativpris? Högre relativpris? PC/PF stiger. Tyg blir mer värdefullt i förhållande till mat. Bild 1: samma som innan, produktionsmöjlighetskurvan.  Produktionen går från Q1  Q2  Isovärdelinjen blir brantare  Ekonomin producerar mer tyg och mindre mat Bild 2: visar förhållandet mellan relativa priset (PC/PF) och relativa produktionen (QC/QF)  Relativa utbudet av tyg kommer öka när det relativa priset av tyg ökar. Indifferenskurvor (Home): Hur väljs konsumentkombinationer? Indifferenskurvor  Längs en indifferenskurva har man samma nytta men olika kombinationer av mat och tyg.  Om vi får mer av båda varorna så ökar nyttan och kurvan skiftar åt höger, uppåt. Man vill komma så långt bort ifrån origo som möjligt. Böjd kurva  Om en individ erbjuds mindre mat så måste vi bli erbjudna mer tyg för att vara nöjda. Genomsnitt är bättre än extrema. Produktions- och konsumtionsval i Home vid handel Modellen visar relationen mellan produktion, konsumtion och handel. Kombinerar produktionsmöjlighetskurva, indifferenskurvor och isovärdelinjer. Individer väljer att konsumera vid punkten där de får så hög nytta som möjligt  Vid punkt D får konsumenten den högsta nyttan då isovärdelinjen tangerar med den högsta möjliga indifferenskurvan.  Ett högre relativ pris hade gjort att vi kunnat nå ännu högre nytta, indifferenskurvor högre  I denna punkt exporterar ekonomin tyg (eftersom vi producerar mer än vi konsumerar) och vi importerar mat (då vi producerar mindre än vi konsumerar). Visas i grafen som skillnaden mellan punkterna D (efterfrågan/konsumtion) och Q (produktion).  Markerade området (vilket?) - vad vi kan importera och exportera  budgetbegräsningen. Produktions- och konsumtionsval i Home vid olika relativpris Högre relativpris? PC/PF stiger.  Producerar mer av dyrare varan (tyg) och mindre av den billiga (mat)  Produktionen skiftar från Q1  Q2  Ny isovärdelinje VV1  VV2. Brantare lutning.  Konsumtion skiftar från D1  D2. Illustrerar två effekter av ett högre relativpris (PC/PF): 1. Flyttats till en högre indifferenskurva  gynnar ekonomin eftersom vi exporterar tyg. Ett högre pris på ett lands exportvara är en fördel då de kan exportera tyg för en större mängd matimport. Tyg blir mer värdefullt och dyrare för andra länder att importera. 2. Förändring av relativpriset leder till ett skift längs med indifferenskurvan mot mat och bort från tyg (då tyg är relativt sett dyrare nu). Med tanke på de ökade inkomster så kan vi konsumera mer tyg  detta kan förstås med inkomsteffekt och substitutionseffekt. Inkomsteffekt gör att vi kan få högre inkomster när våra exportvaror ökar i pris så vi kan konsumera mer av både varorna då det ökar våra konsumtionsmöjligheter. Men substitutionseffekten säger att nu när tyg är relativt sett dyrare så kommer den relativa mängden tyg som konsumeras att falla, det blir mindre tyg relativt mat som man konsumerar. Relativt utbud (RS) och relativ efterfrågan (RD) i Home Bild 2: visar relativ utbud- och efterfrågakurvorna som associeras med produktionsmöjlighetskurvan och indifferenskurvorna. Ökning av relativpriset på tyg:  Ökar den relativa produktionen av tyg (punkt 1  2 på RS kurvan)  Minskar den relativa konsumtionen av tyg (punkt 1’  2’ på RD kurvan). Visar substitutionseffekten av prisförändringen. Om inkomsteffekten på priset var tillräckligt stort, så hade konsumtionsnivåerna av båda varorna kunnat öka. Men substitutionseffekten bestämmer den relativa konsumtionen av tyg vilket gör att DC/DF sjunker.  Utan handel: landet producerar och konsumerar vid punkt 3. RD: relativa konsumtionen RD: relativa utbudet QC/QF: relativa produktionen Relativprisändring, export och välfärd Bytesförhållande (Terms of trade, ToT) Bytesförhållande: pris för våra exportvaror i förhållande till våra importvaror. Man får mer för sin export och kan köpa mer av båda varorna. Bytesförhållanden beror på landets import och export.    Länder som exporterar tyg mäter sin ToT genom PC/PF och länder som exporterar mat mäter sin ToT genom PF/PC Om PC/PF ökar, så kommer ett land som från början exporterar tyg att tjäna på detta. Om PC/PF sjunker, så kommer landet inte gynnas av detta  Om landet i stället skulle vara exportör av mat så hade det blivit tvärtom. Generellt säger man: en ökning av bytesförhållandet (ToT) ökar ett lands välfärd, medan en minskning av ToT minskar välfärden. Men förändringar av ett lands ToT kan inte sänka välfärden under nivån landet skulle ha om de ej handlade. Externa priserna: priserna som gäller internationellt sätt. Världens RS och RD bestämmer (det internationella) relativpriset För att bestämma relativpriset så måste vi använda oss av relativ utbud och relativ efterfrågan. Antagande:  Länderna har samma preferenser  därför har både världen och respektive land samma RD kurva (efterfrågekurva)  Home har komparativ fördel i tyg Utan handel: Home producerar vid A och Foreign producerar vid C Med handel: Länderna möts och producerar vid B. Priset stiger för Home och faller för Foreign. Punkt B: jämvikten för relativpriset när länderna handlar med varandra.  Relativpriset bestämmer hur många enheter av Home’s tyg som exporteras och därmed byts ut mot Foreign’s matexport. Länderna har olika RS kurvor: det är samma sak som att länderna har komparativa fördelar. Home har en komparativ fördel i tyg och Foreign har komparativ fördel i mat. Handelsflöde och välfärdsförbättring pga. att länderna är olika Produktionsmöjlighetskurva med en isovärdelinje. Vi ser att länderna inte är identiska, det skiljer sig när det kommer till deras produktivitet och vilka resurser dem har.  När man handlar så har man RD och RS och ett relativpris som är gemensamt för alla  Antar att Home specialiserar sig helt på tyg, då ser vi på bild 1 att Home skulle producera relativt sett mer tyg än om dem skulle specialisera sig helt på mat. Kvoten för att bara producera mat är lägre i Home än i Foreign. Likaså gäller tyg. Kvoten för att bara producera tyg är lägre i Foreign än i Home. Länderna specialiserar sig på en vara och exportera överflödet till det andra landet  Foreign producerar vid Q men landets efterfrågan är D  avståndet mellan dessa punkter är Foreign’s tygimport.  Home producerar vid Q men deras efterfrågan är 𝐷  avståndet är Home’s tygexport.  Home’s matimport ska vara lika med Foreign’s matexport och densamma för tyg. Mentimeter:  Länder kan producera utanför sina produktionsmöjlighetskurvor om de specialiserar sig på att producera varan de har komparativ fördel - FALSKT. Man kan aldrig producera utanför produktionsmöjlighetskurvan, bara möjligt att konsumera utanför. Tillväxt - Bytesförhållandet kan påverkas av ekonomisk tillväxt Neutral tillväxt – ovanlig  Om produktionen ökar exakt lika snabbt i alla sektorer  Världens relativa utbud (RS-kurvan) ändras inte  Bytesförhållandet ändras inte Snedvriden tillväxt (biased growth) – vanligare, mer realistisk  När produktionsmöjlighetskurvan skiftar ut i en viss sektors riktning Kan ske pga två saker:  Ricardianska modellen: vid (snabbare) teknisk utveckling i den sektorn kurvan skiftar mot  Heckscher-Ohlinmodellen: relativ ökning av den faktor som används intensivt i sektorn (eller är specifik) Snedvriden tillväxt: Tyg Bild 1: visar snedvriden tillväxt mot tygsektorn.  Maximala tygproduktionen ökar mer än maximala matproduktionen.  TT1  TT2 tygproduktionen ökar men matproduktionen minskar Bild 2: för världen  Tygproduktionen ökar i förhållande till mat vid vilken givet pris som helst för världen  RS kurvan för världen skiftar utåt, från RS1 till RS2  relativpris för tyg faller från PC/PF1 till PC/PF2  en försämring för Homes ToT och en förbättring för Foreign’s ToT. Snedvriden tillväxt: Mat Det omvända sker om kurvan skiftar mot mat. RS skiftar till vänster eftersom QC/QF blir mindre. Går från punkt 1  3. Bild 1: visar snedvriden tillväxt mot matsektorn.  Maximala matproduktionen ökar mer än maximala tygproduktionen  TT1  TT2 matproduktionen ökar men tygproduktionen minskar. Bild 2: för världen  RS skiftar till vänster för världen eftersom QC/QF blir mindre, från punkt RS1  RS3  relativpris för tyg stiger från PC/PF1 till PC/PF2  förbättring i Home's ToT och en försämring för Foreign's ToT. Välfärdseffekter av snedvriden tillväxt  Oavsett var tygproduktionen ökar, skiftar RS ut och tygexportörens ToT försämras. Exportorienterad tillväxt: ett lands produktionsmöjlighetskurva skiftar i riktning mot dess exportvara  Försämrar bytesförhållandet om Home får tillväxt i sin exportsektor.  Försämrar välfärden för landet  Gynnar omvärlden. De får billigare tyg  andra länder får bättre ToT.  Försämrar ett växande lands ToT för att dra fördel till resten av världen.  Effekterna går åt motsatta håll. Bättre tillväxt men sämre ToT Importorienterad tillväxt: ett lands produktionsmöjlighetskurva skiftar i riktning mot dess importvaran  Förbättrar bytesförhållandet, men på andra länders bekostnad  Bidrar till välfärden  Missgynnar omvärlden - de får mindre för det som de exporterar till oss.  Förbättrar ett växande lands ToT på resten av världens bekostnad  Effekterna går åt samma håll. Bättre tillväxt och bättre ToT.  Exportorienterad tillväxt i omvärlden är bra för oss (ToT förbättras) och importorienterad tillväxt i omvärlden är sämre för oss (ToT försämras).  Exportorienterad tillväxt i vårt egna land försämrar vår ToT, minskar välfärden och importbaserad tillväxt i vårt egna land förbättrar ToT. En importtull påverkar utbud och efterfrågan (och det är meningen) Det är en skatt på importvaror, med tull på importvaran så kommer inhemska konsumenterna att möta ett högre pris på mat och ett lägre relativpris på tyg så efterfrågan på tyg kommer öka och relativt lägre efterfrågan på mat. Samtidigt så får detta effekter på produktionen. Inhemska producenter möter det lägre relativpriset på tyg så man kommer inte vilja producera lika mycket tyg som leder till att det relativa utbudet på tyg minskar. Effekten på världspriserna, det vill säga bytesförhållandet, kommer bero på om landet är stort nog att påverka världen eller inte. Importtullar införs för att påverka utbud och efterfråga, inte för att påverka ToT Det är viktigt att ToT är kopplat till externa priser, därmed vill vi veta hur tullen påverkar utbud och efterfrågan som en funktion av externa priser.  Direkta påverkan som importtull har är att göra importerade varor dyrare inuti ett land än utanför landet. Exempel: om det införs tull på import av mat (Home importerar)  skatt för varje mängd mat  matpriser i Home stiger men inte i omvärlden. När tull införs blir priset för mat i Home och omvärlden (externa) olika. Importtull påverkar både efterfrågan och utbud: Efterfrågan: matpriser stiger  konsumenter i Home köper mindre mängd mat  priset på tyg i förhållande till mat blir billigare  tyg upplevs billigare  efterfrågan på tyg ökar  RD kurvan skiftar åt höger. Utbudet: producenterna i Home möter ett lägre relativpris på tyg  de producerar mindre tyg och mer mat  relativpriset på tyg faller  RS skiftar åt vänster. Stort land: EU inför en tull för matvaror  ToT förbättras  efterfrågan på andra varor påverkas eftersom tomater blir dyrare  RS skiftar åt vänster och RD åt höger. Litet land: Sverige inför en tull på tomater  påverkar ej världens RS och RD. Importtull och bytesförhållandet för ett stort land När man inför importtull som ett stort land så kommer man kunna påverka utbud och efterfrågan för världen. I Home minskar det relativa utbudet så världens utbud kommer röra sig i samma inriktning, går från RS1 till 𝑅S2 (skiftar till vänster). Efterfrågan ökar däremot så RD-kurvan skiftar åt höger. Dessa två skift ger oss en nytt jämvikt, vi går från punkt 1 till punkt 2. Home’s bytesförhållande förbättras medan Foreign’s försämras.  Ett stort land kan förbättra sig bytesförhållanden genom importtullar men sidoeffekter är att en annan aktör kommer missgynnas av det. Utifrån världen som helhet point of wiew:  RS skiftar åt vänster pga. att relativa utbudet för tyg minskar medan relativa efterfrågan på tyg ökar och RD skiftar till höger.   Relativpriset för världen på tyg ökar från punkt 1 till 2.   Home's ToT ökar på Foreign's bekostnad. Risk för handelskrig, andra börjar t.ex. införa importtullar på andra varor.  Hur stor påverkan det har på ToT beror på storleken av landet. Ju större land, desto större påverkan. En exportsubvention påverkar utbud och efterfrågan (det är meningen) Om man nu vill gynna exporten istället för importen så kan man införa en subvention. Om Home subventionerar tygexporten så kommer inhemska producenter möta ett högre relativpris på tyg och då kommer dem vilja producera och bjuda ut mer tyg. Detta för att tygproducenterna får nu mer än det externa tygpriset när de exporterar. Men när de inhemska konsumenterna möter ett högre relativpris så kommer dem vilja minska sin relativa efterfrågan på tyg. Om Home var ett stort land så skulle dem kunna påverka bytesförhållandet i världen. 𝑅𝑆 skiftar ut och 𝑅𝐷 skiftar in, relativpriset kommer således att falla från punkt 1 till punkt 2. Detta kommer innebära att Homes bytesförhållande blir sämre och Foreign kommer få det bättre. Skatt på export - liknar importtull men har istället motsatt effekt på ToT. Home inför en exportsubvention på allt tyg som exporteras.  Tygproducenter i Home får nu mer än det externa tygpriset när de exporterar  Subventionen ökar Home’s inhemska tygpris  PC stiger internt då producenter ej vill sälja billigare i Home än vad de säljer för i Foreign.  Inhemska producenter producerar mer tyg och mindre mat samtidigt som konsumenterna i Home kommer konsumera mer mat i förhållande till tyg.  Exportsubventioner görs för Home vill exportera ännu mer tyg för att få tillväxt på lång sikt och gynna sin exportsektor. Blir en "negativ skatt”. Ex. för varje bil som säljs, får Home försäljningspriset + ett tillägg. Vad händer då?  Priset går upp på exporten  Priset stiger lika mycket inhemskt (Home), man vill inte sälja billigare i Home. Tygpriset går upp  relativa utbudet av tyg ökar. Exportsubvention och bytesförhållandet i stort land Exportsubventioner gör att:  Relativa utbudet för världen ökar på tyg  RS skiftar åt höger  Relativa efterfrågan för världen minskar på tyg  RD skiftar åt vänster  Relativa priset för världen sjunker från punkt 1 till 2.  Home's ToT försämras och Foreign's ToT förbättras Bytesförhållandet i Home (PC/PF) faller. Relativa priset faller  RD skiftar åt vänster och RS åt höger. Vem vinner och vem förlorar?   Home inför en importtull  Home's ToT ökar samtidigt som det skadar omvärlden. Men hur home's välfärd påverkas är mer oklart: pga ToT ökar så får homen fördelar men samtidigt skapar det kostnader för home. Men fördelarna övervinner kostnaderna så länge importen inte är för stor. Alltså gynnas välfärden i home. Påverkan som exportsubventionerna har är tydligare. Home ToT försämras vilket gör att landet hade mått bättre utan det. Välfärd sämre? Mentimeter  Exportorienterad tillväxt försämrar ett lands bytesförhållande och ger därför sänkt välfärd för landets invånare - FALSKT. Sista delen i meningen är falskt, det blir inte sänkt välfärd bara för att bytesförhållandet blir sämre.  Ett lands bytesförhållande förbättras med importtull och försämras med exportsubvention, men endast om landet är stort - SANT Sammanfattning        I standardmodellen handlar länder pga skillnader i resurser eller produktivitet, och alla länder vinner på att handla Bytesförhållandet visar på relationen mellan externa export- och importpriser Exportorienterad tillväxt försämrar vårt bytesförhållande Importorienterad tillväxt förbättrar vårt bytesförhållande Vårt bytesförhållande förbättras om tillväxten i omvärlden sker i vår importsektor Importtullar kan förbättra bytesförhållandet för landet som inför dem om landet är stort nog att påverka världsmarknadspriserna En exportsubvention förbättrar aldrig bytesförhållandet Föreläsning 5 – stordriftsfördelar SE STUDOCU DOKUMENT (F4) Föreläsning 6 - handelspolitik Importtullar och exportsubventioner Importtull: skatt som läggs på vid import  Inkomst för staten  Specifik tull: fast avgift per importerad enhet  Värdetull (ad valorem): tull som andel av importvarans andel Exportsubvention: subvention (negativ skatt) som ges vid export  Utgift för staten  Specifik: viss summa per exporterad enhet  Värdetull (ad valorem): andel av exportvarans värde En marknad Exempel: Foreign har en komparativ fördel i vete. Home är importör av vete Pris utan handel vs med handel Utan handel:  Priset på vete skulle vara högre i Home och lägre i Foreign. Med handel:  Vete skulle exporteras från Foreign till Home  prisskillnaden försvinner så vetepriset blir densamma i båda länderna (illustreras i graferna nedan). Home: importefterfråga Importefterfrågan för Home är överskottet av vad Home’s konsumenter efterfrågar och vad Home’s producenter bjuder ut.  importefterfrågan är arean under jämvikten, dvs nedanför PA punkten. Bild 1:  D: relationen mellan pris och efterfrågad kvantitet.  S: vid ett visst pris vill man sälja viss kvantitet  För att öka kvantiteten som bjuds ut  krävs ett högre pris pga man får ökade marginalkostnader  Punkt A: utbud = efterfrågan  PA, autarki punkten (punkten då utbud och efterfrågan möts)  landet är självförsörjande och finns därför inget behov av handel. Produceras lika mycket som konsumeras.  Om priset är lägre  konsumenter vill ha mer vete, men då är det inte värt att producera lika mycket  utbudet faller  importefterfrågan ökar.  Glappet mellan röda punkterna är så mycket som man behöver importera. Bild 2:  Neråtlutande eftersom när priset ökar, så minskar mängden efterfrågad import och när priset minskar så ökar mängden efterfrågad import.  Lägre pris  importefterfrågan ökar  Vid priset PA (punkt A) är Home’s egna utbud och efterfrågan i jämvikt utan handel  Home’s importefterfrågan = 0  MD: import demand Foreign: exportutbud Exportutbudet för Foreign är överskottet av vad Foreign producerar och vad Foreign’s konsumenter efterfrågar.  exportutbudet är arean ovan jämvikten, dvs ovanför PA punkten. Lutningen är samma som Home. Bild 1:  Högre pris, utbud högre och efterfrågan lägre i Foreign. Måste då exportera det man inte får sålt.  Glappet mellan röda punkterna är så mycket som exporteras till Home Bild 2:  Uppåtlutad eftersom när priserna stiger, så stiger även utbudet av varor som kan exporteras.  Högre pris  producenter producerar mer.  Vid priset P*A är Foreign egna utbud och efterfrågan i jämvikt utan handel  Exportutbudet = 0  XS: export supply Jämvikt i världen   Grafen visar importefterfrågan (MD) från Home och exportutbudet (XS) från Foreign. Jämviktspriset bestäms när kurvorna möts, dvs vid punkt 1. Vid punkt 1 är MD=XS. Foreign: Vid högre pris  exportera mer Home: Vid lägre pris  importera mer Utbud större än efterfrågan  priset sjunker Efterfrågan större än utbudet  priset stiger D+D*: världens konsumtion/efterfrågan S+S*: världens produktion/utbud PW: price world QW: den handlade kvantiteten, dvs inte allt som har producerats Importtull som införs av stort land: Exempel Länder inför importtull av skattemässiga skäl eller för att skydda sina egna producenter och industrier från konkurrens från importerade varor.     Importören inför importtullen (Home) Exportörerna (Foreign) får inte 10 kr när de exporterar till Home, de får endast 9 kr  Foreign kommer inte vilja exportera till Home  brist på vete i Home. Bristen i Home gör att priserna stiger, men i Foreign har man ett överskott eftersom man vill sälja mer än vad folk vill ha  priset faller i Foreign. Priset stiger i Home och faller i Foreign. Importtull: Stort land Grafen visar effekterna av en specifik tull i ett stort land. Tull är T i figuren. Utan tull: priset på vete skulle vara samma i båda länderna. Pris = PW (punkt 1). Med tull: Foreign vill ej exportera vete till Home (som införde tull) om inte Home’s pris är högre än Foreign’s pris med minst t.    Inget vete exporteras till Home  stor efterfrågan på vete i Home och ett överskott av vete i Foreign  priset i Home stiger (importefterfrågan faller) till PT och priset i Foreign faller till P*T, tills prisskillnaden är t (P*T =PT-t). I home produceras mer (utbudet ökar) till ett högre pris men konsumenterna efterfrågar mindre  Import är mindre efterfrågat då vi rör oss till punkt 2. I foreign så leder lägre priser till minskar produktion (utbudet faller) och konsumenterna efterfrågar mer  lägre exportutbud då vi rör oss till punkt 3. Ett mönster är att man vill både importera och exportera mindre  den handlade kvantiteten faller från QW (handlade kvantiteten i världen) till QT (handlade kvantiteten i världen med en importtull. Prisskillnaderna ska vara lika stora i både länderna och detta ser vi i ekvationen: * 𝑃𝑇 = 𝑃 𝑇 + 𝑡. Importtull: Litet land Litet land kan ej påverka världspriset med att införa en importtull. Med tull: priset på den importerade varan i det land som införde tullen höjs med hela beloppet av tullen, alltså från PW till PW+t.  Produktionen av den importerade varan ökar från S1S2  Konsumtionen av varan minskar från D1D2.  Importen minskar i det land som införde importtullen.  Större minskning i den importerade mängden i ett litet land eftersom vi får en större effekt på priset i jämförelse med ett stort land. Inhemska priset stiger med tullbeloppet  gör att importen krymper. Nyttokostnadsanalys av en tull Effekter för landet som inför tull:  Konsumenter förlorar i det importerande landet och vinner i det exporterande landet  Producenter vinner i det importerande landet och förlorar i det exporterande landet Inför en tull  priset stiger i det importerande landet  Dåligt för konsumenter  får mindre av varan och måste betala mer.  Bra för producenter  får ett högre pris och producerar mer.  Inkomst till offentliga sektorn  tullen går till staten. Varför importtull?  Inför för att skydda och göra det bättre för producenterna. Dem skyddas från konkurrens från billigare konkurrenter i omvärlden. Däremot kan det vara svårt att mäta hur mycket skydd tullen ger.  Vill ha tullinkomster till staten Verktyg för att analysera den samlade effekten av tull  producentöverskott och konsumentöverskott Efterfrågekurvan och konsumentöverskottet Konsumentöverskott:  Monetärt mått som visar den nytta som konsumenterna får av att konsumera en viss mängd varor till ett visst pris – konsumenternas vinst på att konsumera.  Skillnaden mellan vad man är beredd att betala och vad man faktiskt betalar. Ytan under pris och efterfrågekurvan.  Allt över röda linjen är konsumentöverskottet Konsumentöverskottet  Vid p2: KÖ är yta a. Om priset stiger från p1 till p2, försvinner en del av KÖ (yta b försvinner). Då vi är intresserade av förändringar är detta relevant.  Högre pris leder till minskad efterfråga  minskat konsumentöverskott. D: vad man är beredd att betala P: vad man faktiskt betalar Producentöverskottet Producentöverskott:  Monetärt mått som visar hur mycket producenterna tjänar på att producera en viss kvantitet.  Skillnaden mellan det pris man får när man säljer en vara och det pris man varit beredd att sälja för.  Utbudskurvan visar vilken kvantitet man vill sälja vid olika priser. Om priset är högre än vad man ville sälja det för, så får man producentöverskott.   Vid p1: PÖ är yta c. Om priset stiger från p1 till p2 läggs yta d till i PÖ. Högre pris  större PÖ. Man säljer flera enheter och får ett ökat pris för alla enheter. S: priset som producenter är villiga att sälja för vid olika kvantiteter. Importtull: Stort land    Utan tull har vi priset PW och vi hade då haft S1 och D1. Konsumentöverskott hade varit lika med den ytan under efterfrågekurvan över världspriset PW. Producentöverskottet hade då varit under PW men över utbudskurvan. Importtullen ökar det inhemska priset till PT men sänker priset på export i Foreign till P*T. Vinsten för inhemska producenter:  Vid det nya priset med tull, PT så kommer producenterna gynnas då de får ett högre pris och får därför större PÖ.  Producentöverskottet ökar med yta a  producentfördel Kostnaden för konsumenterna:  Vid det nya priset med tull, PT så kommer det konsumeras mindre vilket i sin tur leder till att efterfrågan faller till D2. Den blåa ytan var alltså konsumentöverskott men som nu har förlorats och blivit konsumentnackdel.  Måste betala ett högre pris då det ökar från PW till PT.  Konsumentöverskottet krymper med ytorna a+b+c+d  konsumentnackdel Staten:  Stadsbudgetförbättring: för varje enhet vete får vi en tullinkomst som blir en inkomst till den offentliga sektorn.  Statsbudgeten ökar med c+e (streckade vita ytan). Detta för att avståndet mellan S2 och D2 är import som ger staten en inkomst  statsbudgetförbättring.  Storleken är skillnaden mellan priset i omvärlden + den handlade kvantiteten när man har infört tullen (importen) Nettovälfärdseffekt av tull: Stort land Nettokostnaden av en tull är: Konsumentnackdel – Producentfördel – Statsbudgetförbättring = (a+b+c+d) – a – (c+e) = b+d-e Negativa effekter av tull: Effektivitetsförlust sker för att en tull ändrar incitament att konsumera och producera.  Ytorna b+d försvinner. Ingen får dessa förluster, varken den privata eller den offentliga sektorn  effektivitetsförlust  Konsumentsnedvridning, d: förloras för att tullen leder till att konsumenter konsumerar för lite av inhemska varan  Produktionssnedvridning, b: förloras för att tullen leder till att producenter producerar för mycket varor inhemskt. Positiva effekter av tull: Bytesrelationsvinst: skapas eftersom en tull sänker utländska exportpriser  sker på omvärldens bekostnad.  Ytan e är en bytesrelationsvinst (bättre ToT) som kommer av tull som ett stort land inför då priset i omvärlden sänks  förbättrad term of trade. Priset på landets import faller när man inför en tull (??). Överföring från omvärlden till vår offentliga sektor. Omvärlden tjänar lite mindre, dvs sker på deras bekostnad  omvärldens bytesrelationsförlust.  Landet som helhet vinner om yta e är större än yta b och d. Importtull: Litet land     Högre pris för lilla landet  mycket av KÖ försvinner (a+b+c+d) Lilla landet påverkar inte marknadspriset, dvs omvärldens pris  ingen bytesrelationsvinst- eller förlust är möjlig Priset stiger till PT  PÖ ökar med område a Importinkomst är område c (statsbudgetförbättring) Nettovälfärdseffekt av tull: Litet land Nettovälfärdseffekte kan inte bli positiv för det lilla landet.  Bytesrelationsvinster- eller förluster finns inte för små länder då de inte kan påverka priset i omvärlden.  Effekt på statsbudgeten ges av yta c, som är importinkomsten till staten.  Det inhemska priset stiger mer i det lilla landet så den vertikala skillnaden är större här, så effekten på konsumentöverskottet och producentöverskottet är mycket större här.  Yta b och d är effektivitetsförlusten  Importtullar är välfärdssänkande för ett litet land  därför tenderar små länder att vara öppna för handel i stället för tullar. Exportsubvention som införs av stort land: Exempel Att införa en exportsubvention: en betalning till den person som exporterar varor utomlands. Exportsubvention: Stort land Det som händer när man inför en exportsubvention är att företagen får mer för sina varor om dem säljer utomlands än vad dem hade fått om dem sålde inom landet. Så man exporterar mer till utlandet och i längden så kommer priserna att pressas ner i omvärlden, men på grund av bristen i hemlandet så kommer priset att stiga inom landet. Priset kommer att stabiliseras så att priset i hemlandet (Ps) kommer vara priset i omvärlden + subventionen. Nettot kan aldrig vara positivt då en del av den ökade producentöverskottet (𝑎 + 𝑏 + 𝑐) är konsumentnackdel(𝑎 + 𝑏). Effektivitetsförlusten är 𝑏 𝑜𝑐h 𝑑 som beror på snedvriden produktion, dvs 𝑑 ges av att producenterna producerar för mycket och 𝑏 av att konsumenterna konsumerar för lite. 𝐶 är ökningen av producentöverskott och är då en direkt kostnad för den offentliga sektorn i och med att man betalar den summan. Ytorna 𝑒, 𝑓 𝑜𝑐h 𝑔, visar att med subventioner så förvärrar man sina terms of trade så det blir en bytesrelationsförlust. Konsekvenserna av en exportsubvention  Effekterna på priser är motsatsen till en tull  priset i det exporterande landet stiger, medan priset i det importerade landet faller.  Priset i det exporterande landet stiger från PW till PS och priset i det importerande landet faller från PW till P*S  prisökningen i exporterande landet är mindre än subventionen. Förlusterna för konsumenterna: a+b  konsumentnackdel Vinsten för producenterna: a+b+c  producentfördel Staten: Subventionskostnad: b+c+d+e+f+g Bytesrelationsförlust: e+f+g Nettovälfärdseffekten:  Summan av b+d+e+f+g ( det landet förlorar på att införa exportsubventioner)  Av dessa så representerar b konsumtionsnedvridningen och d produktionsnedvridningen  Exportsubventionen sänker priset på export i utländska marknaden vilket leder till extra förluster e + f + g  bytesrelationsförlusten Subventionskostnad stor. Export ökar Vi säljer vete billigare  det gillar omvärlden men vi förlorar på det. Man vill gynna producenterna med exportsubventionerna  vi vill nå producentfördelen. Exportsubvention: Litet land     Priset stiger inhemskt, men inte i omvärlden Priset stiger mer i lilla landet än i stora landet (ökar med hela subvdentionen) Landet gör ingen bytesrelationsförlust eftersom lilla landet inte kan påverka omvärlspriset. Nettoförlust eftersom den enda vinsten är det ökade producentöverskottet (producentfördelen). Importkvot Importkvot: inte en vanlig tull. Vi begränsar i stället mängden import. Bara en viss mängd av varan som får importeras Hur?   Med importlicenser ("ett papper") som ger dig lagliga rättigheter att importera en viss mängd (kvoträttigheter). Ges till vissa företag. En importkvot ökar alltid inhemska priserna på de importerade varorna! Ingen skillnad från att införa en importtull:  Effekten på pris och kvantitet blir precis lika stor av båda sätten. Om vi minskar kvantiteten så ökar ändå priset  därför samma effekt som att införa en tull (som istället direkt ökar priset). Skillnaden mellan en tull och en kvot:  Med en importkvot får staten inte någon vinst  ännu sämre välfärdseffekt.  Ytorna c+e får istället de som har importlicensen. Den är värd mycket och oftast får man den gratis eller till låg kostnad.  Vinsterna som kommer med licenserna kallas kvoträntor.  Istället bör man auktionera ut licenserna så man får en intäkt till staten. Den hade varit värd lika mycket som tullens värde.  Importkvoter är alltså värre pga staten inte får någon inkomst. Mentimeter  Det ökade PÖ vid en importtull kommer till priset av bland annat minskat KÖ – SANT. När producenter tjänar på det, är det för att konsumenter förlorar på det.  Ett litet land gör en bytesrelationsvinst om de inför en tull - FALSKT Ett litet land får bara effektivitetsförluster.  Välfärdseffekten av en importkvot som begränsar importen lika mycket som en importtull är generellt sett mer negativ än den för en importtull - SANT Generellt sett är den mer negativ. Oftast sämre för landet än om man inför en tull. Sammanfattning kapitel 9 1. En tull skapar en prisskillnad mellan utländska och inhemska priser, vilket höjer det inhemska priset, men inte lika mycket som tulltaxan. Däremot när det gäller små länder som inte kan påverka utländska priser, så återspeglas en tull fullt ut i inhemska priser. 2. Konsumentöverskott och producentöverskott används för att mäta kostnaderna och fördelarna med en tull eller annan handelspolitik. Inhemska producenter av en vara vinner på en tull eftersom den höjer det pris de får  inhemska konsumenter förlorar av samma anledning. Det finns också en vinst i form av regeringsintäkter. 3. Nettot på den nationella välfärden finner vi om vi summerar vinsterna och förlusterna från en tull. Den kan delas upp i två delar: 1. Effektivitetsförlust: uppstår på grund av snedvridningen i incitamenten för inhemska producenter och konsumenter. 2. Bytesvinst: avspeglar tendensen hos en tull att driva ned utländska exportpriser. I fallet med ett litet land som inte kan påverka utländska priser är bytesvinsten noll, så att det finns en tydlig förlust. 4. Exportsubventioner och importkvoter. En exportsubvention skapar effektivitetsförluster liknande de som uppstår på grund av en tull men förvärrar dessa förluster genom att försämra bytesförhållandet. Importkvoter skiljer sig från tullar genom att regeringen inte får någon intäkt. Istället ackumuleras vad som skulle ha varit regeringsintäkter, som hyror, till mottagarna av importlicenser (i fallet med en kvot). Varför så mycket handelsbegränsningar? Argument för fri handel Effektiv resursallokering:  Handelsbegränsningar ger effektivitetsförluster  Med fri handel leder det till att producenter och konsumenter allokerar resurser mer effektivt i och med att staten inte snedvrider marknadspriser genom olika former av marknadspolitik.  Särskilt illa för litet land som inte kan påverka världsmarknadspriset Stordriftsfördelar: Fri handel låter företag att dra nytta av stordriftsfördelarna. Med skyddade marknader så begränsas vinsterna som man kan få av externa stordriftsfördelar då man hindrar koncentration av sektorer  högre priser. Om varje land själv ska ha en egen sektor så kommer skalan att bli suboptimalt, man kommer inte dra full nytta av möjliga stordriftsfördelarna. Om man skyddar marknader med interna stordriftsfördelar så kommer vi få för många företag inom varje land och då får vi högre pris och mindre varierat utbud. Konkurrens och innovationer: vid handel ökar lönsamheten för effektiva företag som kan bli exportörer. Ökad generell effektivitet av att små och mindre effektiva företag konkurreras ut. Blir ökad avkastning av innovationsverksamhet. Det blir starkare incitament att exportera och konkurrera med importen. Över tid får man snabbare produktivitetsökning och smidigare omställning till nya omständigheter som kan ske. Fördelssökande (rent-seeking): Med fri handel undviker man även att resurser slösas bort på det som kallas för fördelssökande. Man lägger tid och resurser på att få olika former av fördelar som t.ex importlicenser och skyddsåtgärder, men även för att bearbeta politiska systemen och hur dem ska förbättra sin egna produktion på att producera mer effektivt. Detta kan motverka korruption, och det blir ingen avkastning från fördelssökande vid fri handel. Politiska processen:  Om handelsbegränsningar tillåts i fall där det är mer motiverat så ökar pressen att införa dem även där det inte är lika tydligt motiverat  Man vänjer sig vid att använda handelspolitik där annan (eller ingen) politik vore bättre  Öppnar pandoras ask och ger tillfälligt skydd som blir permanent. Argument mot fri handel 1.Positiv optimal tull för stora länder  Optimal tull: maximerar skillnaden mellan bytesrelationsvinsten och effektivitetsförlusten. Nettot blir så stort som möjligt.  Stora länder kan påverka sin bytesrelation genom optimala tullar. Eftersom små länder inte har mycket inflytande på sina import- och exportpriser, så kan de inte använda tullar eller andra åtgärder för att förbättra sin bytesrelation  När det stora landet inför en liten tull, då kommer bytesrelationsvinsten vara större än effektivitetsförlusten.  Däremot riskerar de stora länderna konflikt med handelspartners då detta sker på andra länders bekostnad  kan t.ex. innebära att de andra också inför tull på varor.   Blå rutorna är effektivitetsförluster och dem svarta streckade rutorna är bytesrelationsvinster. Större effektivitetsförluster vid högre tull. 2.Positiv optimal exportskatt för stora exportörer Vi vet att ett stort land som subventionerar sin export sänker världsmarknadspriset på sin exportvara och försämrar sin bytesrelation. Exportskatt  Ett stort land som beskattar sin export höjer världsmarknadspriset på sin export och förbättrar sin bytesrelation  Oljeproducenter med stor andel av världsproduktionen (Saudiarabien, OPEC)  Det högre exportpriset innebär minskad exportvolym, men det högre priset gör att man kan vinna på det. 3.Marknadsmisslyckande-argumentet för en tull Marknadsmisslyckande: när en fri marknad inte ger producenterna det fulla värdet av det som de producerar.  Ett företag skapar ytterligare ett värde som företaget inte kan ta betalt för  får inte hela värdet av sin produktion  En tull kan öka välfärden om det finns en marginell social nytta av produktionen av en vara, som inte fångas upp av producentöverskottsårgärder. Graferna visar effekterna av en tull som höjer det inhemska priset. Graf 1:  Inhemska priset höjs från PW till PW+t  Produktionen ökar från S1 till S2 som skapar en effektivitetsförlust (område a)  Konsumtionen minskar från D1 till D2 som skapar en effektivitetsförlust (område b)  Kostnaden för tullen överstiger dess fördelar. Graf 2: visar marginella fördelen av produktionen som inte är inräknad i PÖ  MEN  graf 2 visar att denna beräkning inte kollar på en extra fördel som kan göra att tullen föredras framför fri handel.  Ökningen av produktion (S1S2) skapar en social fördel (område c)   Alltså, om tullen är tillräckligt liten kommer c alltid överstiga a+b  vi får en nivå på social välfärd som är högre än vid fri handel  liten tull är bättre än fri handel. Politiska modeller för att förklara frekventa handelsbegränsningar Medianväljarteoremet: Man tänker sig att väljarna ställs inför två val och att man ordnar alla väljare längs en dimension utifrån deras preferenser på tullsats. Medianväljaren är den i mitten i vår dimension.  Ordnar skatten från lägst till högst  medianväljaren som avgör vilken skatt som gäller. Hälften + medianväljarens val av skatt = utfallet  Om medianväljaren skulle välja tullen skulle den ligga på noll  därför gäller detta inte på handelspolitikens område (det är tvärtom). Kollektivt handlande: om man inför en tull som skyddar en liten sektor så kommer vinsterna vara betydande och koncentrerade hos ett fåtal producenter.  En organiserad grupp (starka incitament) och en oorganiserad grupp (svaga incitament). Den organiserade gruppen kommer ha större sannolikhet att kunna påverka. Det som både teorierna har gemensamt är att man antar att politikerna inte försöker maximera den nationella välfärden, utan man vill istället maximera chansen att bli vald (maximera sin politiska framgång). Sammanfattning      Välfärdseffekten av handelsbegränsningar beror på storleken på effektivitetsförlusten och bytesrelationsvinsten För ett litet land är nettoeffekten på välfärden alltid negativ. Fri handel leder till effektiv resursallokering, ger stordriftsfördelar och ökar konkurrensen och innovationstakten Vissa handelsbegränsningar kan ge bytesrelationsvinster och kan användas för att motverka marknadsmisslyckanden När stora grupper av ej organiserade konsumenter står mot bättre organiserade intressegrupper som vill skyddas genom handelsbegränsningar så tenderar de senare att komma ut som vinnare. Föreläsning 7 – handel, utvecklingsländer och kontroverser (Om inga handelsbegränsningar fanns antas lagen om ett pris att gälla). Mellan 1940-1970 försökte många utvecklingsländer öka sin utveckling genom att begränsa importen av tillverkade varor med mål att främja tillverkningsindustrierna på inhemska marknaden. Detta blev populärt av många anledningar och en av de viktigaste anledningarna är infant industry argumentet:  Skydda vissa industrier i utvecklingsländer för de har svårt att vara konkurrenskraftiga i början i jämförelse med andra industrier.  Nya industrier har ofta inte de stordriftsfördelar som deras konkurrenter på marknaden har, och därför behöver de skyddas tills de kan uppnå liknande stordriftsfördelar  ekonomiskt skäl för handelsprotektionism.  Enligt detta argument har utvecklingsländer en potentiell komparativ fördel i tillverkning men tillverkningsindustrierna i de utvecklade länderna kan inte konkurrera mot de.  För att tillåta industrierna att komma på egna fötter bör staten hjälpa nya industrier tills de har växt sig tillräckligt starka för att möta internationell konkurrens.  Därför är det logiskt att använda importtullar/importkvoter för att få industrialiseringen igång eftersom, historiskt sett, så började de största industrierna sin industrialisering bakom (innan?) handelshinder. Vilka sektorer bör skyddas?  Traditionellt sett är tillverkningsindustrin den industri som man brukar säga bör skyddas eftersom många ser den industrin som motorn i en ekonomi.  Jordbruk och tjänster anses inte behövs skyddas på samma sätt. Gör skyddet att konkurrenskraften utvecklas? Risk att man skyddar en sektor och att man egentligen inte skapar incitament för sektorn att bli mer konkurrenskraftig. Problem med infant industry:  Att skydda en industri har ingen bra effekt om skyddet i sig inte hjälper att göra industrin konkurrenskraftig.  I vissa fall skyddar ett land en industri, vilket sätter utvecklingen i fart, men att utvecklingen egentligen kommer från något annat  då ser det ut som att skyddet har hjälpt med utvecklingen men egentligen är det möjligt att skyddet var orsaken till att utvecklingen stoppades/bromsades. Marknadsimperfektioner kan ge skäl till infant industry (att skydda): Imperfekta kapitalmarknader: om ett utvecklingsland inte har finansiella institutioner (banker, börsmarknader) så måste besparingar från tex jordbruket användas för att investera i nya sektorer, vilket gör att tillväxten blir begränsad  Därför bör man skapa kapitalmarknader som skydd för nya sektorer vilket tillåter snabbare tillväxt och större vinster. Appropriability (tillämplighets-) argumentet: företag i nya sektorer genererar sociala fördelar för vilket de inte är kompenserade för. Det är kostsamt att gå in i en ny marknad och vissa avstår på grund av det. Därför bör nya företag på nya sektorer bli kompenserade detta från staten, som ett skydd. Positiv samhällsnytta (spill-overs): om man får ett företag att växa kan det komma spill-overs effekter som är positiva, alltså positiva externa effekter. Hur ska man skydda? Vad ska skyddas? Man kan dela upp vad man ska skydda/stödja i två delar: 1. Begränsa import för att främja inhemska marknaden 2. Stödja export för att egna produktionen ska få större chans att sprida sig på en världsmarknad. Import-substituting industialization: skydda och främja den inhemska marknaden genom att begränsa importen av tillverkade varor. Detta är det vanligaste sättet för att få industrialisering.  Många utvecklingsländer började med att skydda inhemska marknaden genom att minska importen. Nästan all inhemsk produktion hade ersatt de importerade varorna.  Denna metod fungerade för att få tillväxt i tillverkningsindustrin i landet.  Men, hjälpte det för den ekonomiska utvecklingen? Tveksamt pga. infant industry. Det hjälper inte alltid att skydda om de finns bakomliggande anledning att landet saknar komparativ fördel, tex saknad av erfarenhet, kompentens och entreprenörer etc. Utvecklingsländer började senare minska begräsningarna mot handel  väg mot friare handel Två effekter: 1. Stor ökning i volymen av handel  stor ökad ekonomisk tillväxt i länderna. 2. Förändring i naturen av handel: förut exporterade utvecklingsländer jordbruk och mineraler, men efter mer fri handel så exporteras mest tillverkade varor från utvecklingsländerna. Finns däremot en oro om att friare handel skapar ojämlikhet i utvecklingsländerna Import  Mellan 1950-70 dominerade IS-politik (import-substituting industrialization) för att skydda  lokal diversifierad produktion.  Stor tilltro till politisk styrning  (till stor del besvikelse pga infant industry argument)  Indien substituerade importen och producerade istället själv.  Stora delar av Latinamerika bedrev också en substituerande import. Export  Under 1980-talet skedde en omorientering mot export  Internationell konkurrenskraft, specialisering  Liten tilltro till politisk styrning  (mycket ojämnt utfall både inom och mellan länder)   Indien, många som har lyfts från fattigdom och många som blivit väldigt rika de senaste 40 åren Exporten blev i många u-länder en väldigt viktig del Exempel - Indien:      Använde import-substitution för att skydda sig från importen och skydda sin egna ekonomi. De producerade därför själva och skyddade lokala produktionen. Skedde under 1970 talet  väldigt liten % av BNP som utgörs av import  inte framgångsrik strategi för utvecklingen. En stor tilltro till politiken i sig  vände sedan eftersom mer specialisering på export blev det bättre. Indien konkurrensfördel  har engelskan nära till hands som språk än många andra länder Genom satsningar i utbildning Fördelning Indien Många i Indien som lyfts från extrem fattigdom till mindre fattigdom Många i Indien som blivit väldigt rika Om man lyckas med exportorienterad strategi  Mer konkurrenskraftig med hjälp av specialisering  Leder till tillväxt  Export blivit alltmer viktigt för ekonomin i många länder, exportorienterad strategi allt vanligare. Asian take-off, 1960–2010 Framför allt i Asien blev detta tydligt bland u-länderna. Sydamerika lyckades inte lika bra. Kring 1960 tillhörde många asiatiska länder några av de fattigaste länderna som sedan lyckades bli rikare. Koreafallet efter uppdelningen i nord och syd.  Nord är fast i gammal strategi, diktatur  ingen utveckling  Syd lyckades utvecklas snabbt från att vara bland de fattigaste länderna runt 1950. Kina och Indien  frågan om ojämlikhet  Enorma mängder av resurser har koncentrerats  Finns många som ligger under dessa inkomstnivåer BNP/capita: Japans (grön):  Första landet utanför Europa som lyckades komma ikapp och blev rikare.  Utvecklades under 1960–70 snabbare än de rikaste länderna genom elektroniska industrier, producering av bilar, banker, stat etc.  Reformerat kapitalmarknader Sydkorea (blå):  Snabb och dramatisk utveckling. Mellan 1960–1990 talet tar man många kliv på en gång.  Tydlig exportorientering och reformering av jordbrukssektorn (1960 levde de flesta på landet med jordbruk)  urbanisering. Folk flyttar från små områden till industrisektorer som blev konkurrenskraftig på marknaden. Kina (röd):  Marknadsreformer på 70-talet. Redan från slutet av 70-talet växer Kinas ekonomi snabbare än USA's  1989: under våren skedde stora protester. Från 1989 och framåt har Kina stått för "hur kan man frikoppla ekonomi som handel och å andra sidan ett repressivt politiskt styre.  En bit in på 2000-talet så tillhör de en medelklass. USA (gul) Andra skäl för handelspolitik Finns anledning till att det är svårt att skapa konkurrenter till de stora sektorerna. Teknologi och externaliteter: Ett marknadsmisslyckande som finns är externaliteter och dessa gäller inte bara för utvecklingsländer, utan även för högteknologiska sektorer i rikare länder. Ex kunskap, idéer och teknologier som dessa sektorer har kommit på och skapat, som andra också kan ta del av  externaliteter. Därmed kan även högteknologiska sektorer i rika länder behöva viss stöttning och ingripande av staten. Om vi på politisk väg vill stötta detta? Hur kan vi identifiera och mäta de positiva externaliteter? En generell princip är att handel och industriell policy bör bli riktad på aktiviteten som skapar externaliteter. Därför bör policys subventionera kunskapsgenerering som företag inte kan tillägna sig. Men det är svårt att identifiera den kunskapsgenereringen. Exempel: Japans satsning på minneskort till datorer. Lyckades producera billigare minneskort tog över större del av världsmarknaden. Större aktör skulle ge större vinster och mer spill-over  men detta skedde inte, blev inte en riktigt lönsam bransch. Ett exempel på hur svårt det är. Imperfekt konkurrens: Ett marknadsmisslyckande som gör det rättvist med statligt ingripande är avsaknaden av perfekt konkurrens  alltså imperfekt konkurrens. Få konkurrenter kommer göras vinster på marknaden och det bli konkurrens mellan företagen om dessa vinster.  Ett sätt att lösa detta är enligt Brander-spencer analysen: Konkurrensen är begränsad i en sektor. Enskilda aktörer som snabbt blir stora inom denna sektor får stora vinster. Om man då politiskt kan stötta denna sektor så kan landet/ regionen där företaget finns vinna på detta.  Att bli en dominerande aktör kan ge stora vinster Exempel: Boeing och Airbus enligt Brander-spencer: Om bara dessa konkurrerar med varandra och det kommer upp en möjlighet at börja producera ett helt nytt flygplan så kommer det företag som är först in i den nya sektorn vara den aktör som gör stora vinster. Men problemet är att om båda försöker så gör båda förlust  därmed vågar ingen gå in i sektorn.  Då kan staten gå in ekonomiskt och stötta företaget med att ge en viss summa om de går in i affären. Då kommer det företaget göra vinst oavsett om båda företagen går in, vilket kommer resultera att det blir det företaget som blir den dominerande aktören och får alla vinster  både företaget och staten viner på detta. Men, analysen har kritiserats, då det finns risk för handelskrig. Antiglobaliseringsrörelsen: rörelsen handlade om skadan som internationell handel gör mot arbetare i utvecklingsländer när rikare länder utnyttjar de fördelarna som utvecklingsländerna har, tex lägre löner. Låga löner:  Aktivister pekade ut låga löner och dåliga arbetsvillkoren i utvecklingsländer och sa att fri handel och globalisering inte hjälpte arbetarna i utvecklingsländerna, utan bara förvärrar. Anser att alla ska ha lika lön.  Medan andra säger att man bör få lön efter hur produktiv man är. Utvecklade länder med hög teknologi är oftast mer effektiva än utvecklingsländer utan teknologin och därmed blir lönerna olika. Säger att arbetarna har de bättre nu än om det inte fanns någon globalisering alls. Vissa säger emot detta. Arbetsförhållanden:  Handelsöverenskommelser, om och till vilken nivå detta ska finnas för att förbättra arbetsvillkoren i fattigare länder.  Ett alternativ är system som övervakar arbetsförhållanden och gör övervakningen tillgänglig för konsumenter. Men vissa säger att det inte hade gjort stor förändring, bara påverkat lönen, inte arbetsförhållandet.  Istället införa standarder som måste upprätthållas, politiskt. Men det är mycket motsatt i utvecklingsländerna då de tror att rikare länderna hade satt standarder som utvecklingsländerna inte hade nått för deras egen vinning. Miljö:    Många som är anti-globalisering säger att globalisering skadar miljön pga. att utvecklade länder har större påverkan på miljön, vilket är sant Å andra sidan finns det lika många miljöskador som har skett i länder som motsatt att interagera med världen, tex Brasilien som tar bort regnskog som inte har med export att göra, började redan när landet försökte utvecklas inom landet. Ska man införa handelsöverenskommelser? Är det en nationell eller internationell fråga? Kultur:  Kultur- internationell handel kopplar ihop världen och därmed kulturer  Vissa gillar och andra inte Handlar mellan länder där man har olika förutsättningar Hur ska man tänka kring det?   Vissa säger att vi ska handla mer för då får fattiga länder möjlighet att utveckla sig. Andra säger att globaliseringen gör det värre för utvecklingsländerna och att de endast utnyttjas. Två dimensioner, beror på vad man har för bild av världen. Olika åsikter. Miljökostnadskurvan EKC - Environmental Kuznets Curve: relationen mellan BNP per capita och miljöförstöring.  Idén är att när ett lands BNP per capita ökar pga. ekonomisk tillväxt så ökar också miljöförstöringen  När man rör sig från A till B så ökar miljöförstöringen, men när ett land har blivit rikt så har landet råd att skydda miljön samtidigt som landet utvecklas och därmed minskar miljöförstöringen från punkt C till D.  När ett land utvecklas så tenderar miljön först att öka och efter en viss nivå (ex har mer pengar att lägga på saker som kan förbättra miljön, har annan teknik osv ) när man har nått en viss utveckling Y-axeln har bytts ut från ojämlikhet till miljöförstöring. Argument som talar för EKC      Strukturomvandling  industry  tjänster Utbildning skapar medvetenhet Konkurrens skapar teknisk förändring som gör miljöförbättrande åtgärder billigare Hög inkomstelasticitet (>1) för miljökvalitet. När vi är mer utvecklade kan vi prioritera miljömässiga frågor När miljökvaliteter blir ovanliga ökar deras värde. Leder också till att man prioriterar mer. Argument som talar mot EKC   Alla tjänster är inte självklart miljövänliga (bibliotekslån och solsemester) Relativ ökning av tjänster garanterar ingen absolut minskning av industri eller jordbruk     Miljöproblem exporteras genom utlokalisering och importeras genom varor (kläder). Att bara mäta produktionen i ett land kan göra att det ser ut som att utsläppen går ned. Jämför med importen för en mer rättvis bild. Rekyl-effekten. Ny teknik skapar billigare produkter som ökar konsumtionsutrymme (bilar). Blir billigare att köra  bosätta oss längre bort blir ett alternativ. Ny teknik skapar osäkerhet som kan ta generationer att utvärdera (kemikalier och kärnkraft). Man vet ej konsekvenserna av aktiviteterna. Utspridda utsläppskällor är svårare att kontrollera (freon vs koldioxid). Syreförbrukande ämne i Göta älv Exempel: Göta Älv är ett av de vattendrag i Sverige som är hårdast industrialiserat. Syreförbrukande ämnen dödar liv i vattnet  Kan se en miljökostnadskurva - först går upp och sedan går ner efter nytt förhållningssätt, ny politik, förbättrad teknik osv.  Under industrialiserade fasen blev det bättre, sen blev det sämre Torskfisket utanför Newfoundland Tydligt exempel på tröskeleffekter Fångar alltmer torsk på grund av den effektiva tekniken  tillslut kollapsade hela fiskebeståndet. Svåra att förutse  komplicerar bilden av miljökostnadskurvan. Försvårar bilden av kurvan. Föreläsning 8 – valutamarknad och växelkurser Växelkurser kan avgöra hur dyra varor och tjänster är, och därav kommer vi nu att titta på hur förändringar i växelkursen kan påverka handeln, och vad som händer om räntan sänks/höjs hos centralbanken. Definition av växelkurs Nominell växelkurs är det priset valutan har i termer av en annan valuta. Växelkurser kan anges som antal enheter inhemsk valuta per enhet utländsk valuta, det vill säga hur många kronor (SEK) man får för en Euro (EUR). Detta är då direkt växelkurs. Den kan även anges som enheter i utländsk valuta per enhet inhemsk valuta, det vill säga hur många euro (EUR) får man för en krona (SEK). Detta kallas för indirekt. Växelkurser låter oss ange kostnaden/priset för en vara eller tjänst i en gemensam valuta. På det sättet kan man jämföra priserna och sedan importera från det landet som säljer billigast. Genom växelkurser kan vi omvandla andras priser till vårt egna växelkurs och på så sätt kunna jämföra med våra egna varor. Exempelvis en Mercedes, dem motsvarar 500 000 SEK om vi omvandlar till vår växelkurs, och vår volvo motsvarar 50 000 EUR i deras växelkurs. Priserna kommer då att avgöra hur mycket som efterfrågas i vardera land: Depreciering är när värdet på en valuta faller, man kan nu köpa mindre summa av den utländska valutan för sin egna valuta. Det vill säga med depreciering menas då en minskning av värdet på en valuta med rörlig växelkurs relativt andra valutor. Så om svenska kronan deprecieras från 10 SEK/EUR till 11 SEK/EUR så kommer det behövas fler kronor för att köpa en EUR. Detta leder till att omvärldens varor blir dyrare mätt i kronor, så om vi nu vill köpa mercedes så kommer den nu att kosta 550 000 SEK och detta är då ett högre pris än vad vi hade innan. Omvärlden får ett lägre pris när vi exporterar till dem. Appreciering är värdeökningen på en valuta med rörlig växelkurs. Appreciering av en valuta medför att dess pris stiger i förhållande till andra valutor. Värdeökningen gör import billigare till valutaområdet, men försämrar exportnäringens konkurrenskraft. En appreciering av en valuta kallas även för en stärkning av valutan. Så om vi tar samma exempel som ovan fast nu apprecieras från 10 SEK/EUR till 9 SEK/EUR. Det innebär att en mercedes nu kostar 450 000 SEK, alltså blir omvärldens varor billigare mätt i kronor. Samtidigt kommer Volvo att bli dyrare för Tyskland. Allt annat lika:  En appreciering av ett lands valuta höjer de relativa priserna på dess export och sänker de relativa priserna på dess import.  En depreciering sänker de relativa priserna på ett lands export och höjer de relativa priserna på dess import. Från omvärldens perspektiv Om kronan deprecieras gentemot euron så innebär det att euron apprecieras gentemot kronan, och samma logik gäller vid appreciering av kronan. Det vill säga när kronan apprecierar gentemot euron så kommer euron att deprecieras gentemot kronan. Nominell växelkurs, då får vi en förändring i vårt bytesförhållande. Växelkurser och vårt bytesförhållande Vi kan nu även räkna relativpriser på följande sätt: Mentimeter   Om kronan deprecierar blir omvärldens varor dyrare för oss och våra varor billigare för omvärlden – SANT Om kronan deprecierar så förbättras vårt bytesförhållande – FALSKT Valutamarknaden: marknader där stora aktörer byter finansiella tillgångar med varandra   Obligationer (statspapper) Rena valutor Viktigaste aktörer: kommersiella banker och centralbanker. 1. Affärsbanker: centrala deltagare för valutamarknaden och ordnar nästan alla internationella transaktioner genom att hantera utbyte av olika valutor för sina kunders räkning. 2. Företag: företag med verksamhet i flera länder gör ofta betalningar i valutor som skiljer sig från det land där de har sitt huvudkontor. 3. Icke-bank finansiella institutioner: handlar ibland med utländsk valuta som en del av sin investeringsstrategi - t.ex. investeringsfonder, försäkringsbolag och hedgefonder. 4. Centralbanker: deras åtgärder kan ge viktiga signaler om framtida ekonomiska politikändringar. Två syften: 1. För handel med varor och tjänster 2. För finansiella investeringar - t.ex. om man sparar i Sverige men i ett annat land är det högre avkastning  flytta ditt sparande till det landet. Större flöden för finansiella investeringar än för handel med varor och tjänster

EKN105 sammanfattning

Products

Support

EKN105 sammanfattning

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib