Sammanfattning Finansiering och kalkylering Föreläsning 1 och 2 Företag kan finansiera sin rörelse och sina tillgångar genom: Producera och sälja med lönsamhet Investera i lönsamma framtidsprojekt Frigöra kapital från tillgångar Låna FK Lån från ägare (initialt/sparat kapital och nyemissioner) Värdemaximering Beslut som skapar värde/förmögenhet till aktieägare Konkurrens gör att det skapas nytta i samhället Vinstmaximering Effektivt utnyttjande av kapital Belöna ledningen om mål uppnås Ekonomiska mål Lönsamhet, likviditet och soliditet Nöjda kunder, kvalitet Value for money Resurser: inkomster, utgifter Likviditet: inbetalningar, utbetalningar Resultat: intäkter, kostnader Avskrivningar: Bokfört värde restvärdet = anskaffningsvärdet – ackumulerade avskrivningar KSV = kostnad sålda varor = inköp +/- lagerförändringen = IB + inköp – UB Rörliga kostnader Förändras kontinuerligt med verksamhetens volym Progressivt, proportionellt eller degressivt Break-even är den punkt där (pris/st * antal) är lika stora som total styckkostnad Kritisk volym är volymen när intäkter är lika med kostnader Säkerhetsvolym är skillnaden mellan verklig volym och kritisk volym (kan uttryckas i kr intäkt) Agentteorin/agentproblemet Separation av ägande och styre Ledning och ägare har olika intressen Motverka agentproblemet Aktieägande Kompensation för risker Styrelse Arbetsmarknaden för ledningen Företagets intressenter Effektiva marknadshypotesen Handel fastställer marknadspris på värdepapper Pengars tidsvärde En krona idag är värd mer än en krona imorgon Slutvärde (future value) Nuvärde (present value) Lagen om ett pris Om olika investeringar handlas samtidigt på olika konkurrerande marknader, måste de köpas/säljas till samma pris på båda marknaderna. Law of one price Prissättning utan arbitrage Om inte priset på ett värdepapper är lika med nuvärdet av alla relaterade kassaflöden kommer det att finnas möjlighet till arbitrage. Pris(värdepapper) = nuvärde, PV(alla kassaflöden som erhålls via värdepappret) Föreläsning 3 Redovisningens syfte Tillhandahålla information om resultat och ekonomiska ställning till externa och interna intressenter samt följa lagar, regler och förordningar Intressenter Externa - Aktieägare - Långivare - Leverantörer - Stat och kommun Interna - Företagsledning - Anställda Årsredovisning/årsbokslut Resultaträkning Balansräkning Information analyseras Lönsamhet Likviditet Soliditet Tillgångssidan Anläggningstillgångar, ex fastigheter, maskiner eller inventarier Omsättningstillgångar, förbrukas/omsätts i verksamheten, ex varulager, kassa/likvida medel Skuldsidan Vad företaget använder resurser till Eget kapital, ägarnas satsade kapital, innestående vinster (skuld till ägarna) Obeskattade reserver, vinter som ej beskattats Långfristiga skulder, längre än 1 år Kortfristiga skulder, kortare än 1 år Balansekvationen Tillgångar = EK + skulder EK = tillgångar – skulder Periodens resultat = UB EK – IB EK + utdelning – insättningar Resultaträkning Intäkter – kost = vinst/förlust Visar hur resultat uppkommit via kostnader och intäkter Vinst, EK ökar. Förlust, EK minskar Föreläsning 4 Nyckeltal och räkenskapsanalys Syftet med räkenskapsanalys Företagsvärdering Aktievärdering Prognoser Betalningsförmåga och kreditvärdighet Räkenskapsanalys innehåll Lönsamhetsbedömning och räntabilitet Likviditetsbedömning Soliditetsbedömning Risk Tillväxt Lönsamhetsmått Bruttomarginal (gross margin) = bruttovinst / försäljning (procenten vi går i vinst med) Rörelsemarginal (operating) = rörelseresultat / försäljning (kallas även EBIT margin) Nettovinstmarginal (net profit) = nettovinst / försäljning, kan beräknas före och efter skatt Likviditet Kassalikviditet (cash ratio) = (omsättningst.-varulager / kortf. Skulder), bör vara minst 100% kan dock tillfälligt gå ned till 70-80% Balanslikviditet (current ratio) = omsättningst / kortf. Skulder, riktvärde 200% Soliditet Betalningsförmåga på lång sikt, eller förmåga att uthärda förluster Soliditet (Leverage: andel av eget kapital) - Justerat EK / (EK+skulder) - Justerat EK = EK + 79% av obeskattade reserver Skuldsättningsgrad Skulder + (t*obeskattade reserver) / justerat EK Finansiella kostnader Räntetäckningsgrad (interest coverage ratio) = rörelseresultat + finansiella intäkter / finansiella kostnader Genomsnittlig skuldränta = finansiella kostnader / genomsnittliga räntebärande skulder Räntabilitet på kapital Genomsnittligt värde på kapital = (IB + UB) / 2 Företaget har haft avkastning på det genomsnittliga värdet under året och inte avkastning på ingående (IB) eller utgående värde (UB). ROE = räntabilitet på eget kapital = årets resultat / genomsnittligt eget kapital ROA = räntabilitet på totalt kapital = årets resultat + räntekostnader / genomsnittligt totalt kapital Aktieanalys Resultat per aktie Eget kapital per aktie Utdelning per aktie Pris per aktie / resultat per aktie (P/E-tal) Pris per aktie / EK per aktie Utdelning per aktie / pris per aktie (direktavkastning) Föreläsning 5 Tre regler om tidsresor 1. Man kan endast jämföra eller kombinera värden som är i samma tidpunkt 2. För att flytta ett värde framåt i tiden måste man räkna med ränta-på-ränta 3. För att flytta ett värde bakåt i tiden måste man diskontera det Annuitet Konstant kassaflöde med visst intervall med ett visst antal perioder (N) är en annuitet Växande annuitet Nuvärdet av en växande annuitet med det initiala kassaflödet C, tillväxt g och ränta r beräknas: Direkt annuitet (annuities due) En annuitet där betalningen som betalas ut görs i början av varje period (istället för slutet som gäller för vanliga annuiteter) Perpetuitet Evig annuitet Växande perpetuitet Det eviga kassaflödet kommer växa konstant med en viss procent varje period, betecknad g. Multipla räntebetalningar Ränta betalas ut oftare än en gång om året Den faktiska årliga räntan förändras (effektiv årsränta) Tidsperioden förändras Föreläsning 6 Årlig ränta APR Årlig ränta (APR) visar hur mycket förenklad/nominell ränta som man tjänat in under ett år Ingen hänsyn till ränta-på-ränta under året APR kan inte ensamt användas som diskonteringsränta när ränta erhålls mer än en gång per år Periodränta kan räknas ut där antalet perioder som ränta beräknas stämmer överens med den period man vill ha räntesats för: Ränta per ränteperiod = Effektiv årsränta (EAR) Total ränta som tjänats in i slutet av ett år Inkluderar effekten av ränta-på-ränta Kallas även effective annual yield (EAY) eller annual percentage yield (APY) Motsvarande ränta period n Konvertera APR till EAR EAR ökar ju fler ränteperioder det är på ett år Yield-kurvor och räntor Yield = avkastning Samband mellan löptider och räntesättning Yield-kurva är en grafisk bild av sambandet mellan löptid och ränta Yield-kurvor kan användas för att beräkna nuvärde och slutvärde av riskfria kassaflöden över olika investeringshorisonter. Ränta efter skatt Skatt reducerar beloppet som en investerare erhåller efter att man tilldelats ränta. Ränta efter skatt: Föreläsning 7 Investeringskalkylering Beslutsprocess angående investeringar, om ett projekt borde genomföras eller inte. Verktyg för investeringskalkylering NPV-metoden (nettonuvärdesmetoden) IRR (internräntemetoden) Payback Kapitalvärdeskvot (profitability index, PI) Nettonuvärdet (NPV-metoden) NPV beräknas Om NPV är positivt, ökar investeringen värdet på företaget oberoende av nuvarande situation eller preferenser Vid ett investeringsbeslut, ta alternativet med högst NPV. Detta är ekvivalent till att få NPV i rena pengar idag. Acceptera positiva NPV projekt Förkasta negativa NPV projekt, att acceptera sådana minskar på företagsvärdet, medan ett förkastande alltid har NPV = 0 Internräntan (IRR) Internräntan (internal rate of return, IRR) är den diskonteringsränta som ger ett NPV = 0. Dvs den diskonteringsränta där nuvärdet av projektets framtida kassaflöden är lika med företagets initiala investeringskostnad. Beslutsregel: acceptera investeringar där IRR överstiger alternativ- eller kapitalkostnaden Ger ofta men inte alltid samma beslut som NPV. Exempel på undantag är: fördröjd investering, multipla internräntor och icke-existerande internränta Payback-regeln Baseras på ett antagande att en investeringsmöjlighet som återbetalar den initiala investeringen är en bra möjlighet Räknas som antal år som krävs för att återvinna grundinvesteringen av ett projekt Beslutsregel: kan exempelvis vara att acceptera projekt som har en acceptabel återbetalningstid ur företagets synvinkel Kapitalvärdeskvot (Profitability Index, PI) Kvoten av nuvärdet av framtida investering delat med grundinvesteringen PI = NPV / grundinvestering Beslutsregel: Föreläsning 8 Inkrementellt resultat Förändring av ett företags resultat som följd av ett investeringsbeslut Bestämma fria kassaflöden Den inkrementella effekten som projektet har på företagets tillgängliga likvida medel = fritt kassaflöde Justera för - Investeringar och avskrivningar - Förändringar i nettorörelsekapital Investeringar och avskrivningar Investering i anläggningstillgångar och avskrivningar - Investeringar är verkliga kassaflöden som sker vid anskaffningen av tillgångar - Dessa kassaflöden ska givetvis vara inkluderade när man räknar ut de fria kassaflödena Avskrivningar är inget verkligt kassaflöde - De fria kassaflödena måste justeras för detta Förändringar i nettorörelsekapital Rörelsekapital (Net Working Capital, NWC): Rörelsekapital = likvida medel + lager + fodringar - leverantörsskulder Förändringar i rörelsekapitalet (NWC) är: Övriga justeringar i fritt kassaflöde – likvidering eller restvärde Vinst = försäljningspris – bokfört värde Bokfört värde = inköpspris – ackumulerade avskrivningar Kassaflöden från försäljning (efter skatt) = försäljningspris – (skatt*vinst) Fortsättningsvärde Representerar marknadsvärdet av det fria kassaflödet vid alla framtida datum Hur ska räntekostnader betraktas? Inom investeringskalkylering är räntekostnader oftast inte inkluderade Argumentationen är att hur ett projekt finansieras inte ska påverka om det accepters eller avvisas Indirekta effekter Detta är intäkter eller kostnader som är kopplade till investeringen men som kanske inte är uppenbara Alternativkostnader Värdet som en resurs kunde ha gett genom den bästa alternativa användningen Kannibalisering Försäljningen av en ny produkt gör att försäljningen av en existerande produkt minskar Övriga effekter Icke återvinningsbara kostnader (sunk costs) Påverkas ej av investeringsbeslutet Bör inte inkluderas i analysen för det inkrementella resultatet Vanliga problem i verkligheten Försäljningen kommer variera mellan åren Det genomsnittliga försäljningspriset kommer förändras över tid Den genomsnittliga kostnaden kommer förändras över tid Känslighetsanalys Visar hur NPV varierar då ett av antagandena varierar, allt annat lika Scenarioanalys: effekten på NPV då flera antaganden förändras samtidigt Föreläsning 9 Obligationsterminologi Obligation Ett skuldbrev som emitteras av stater, kommuner och företag för att samla in kapital idag, i utbyte mot utlovade framtida betalningar Kupong (CPN) Utlovade återkommande betalningar Kupongränta Bestämmer storleken på kupongerna, uttrycks som en APR Förfallodag Den dag som det nominella beloppet ska återbetalas Löptid Tiden som är kvar till förfallodagen Nominellt värde Det nominella värdet används för att beräkna storleken på kupongerna samt återbetalningen Yield to maturity Den diskonteringsränta som sätter nuvärdet på obligationen lika med de framtida utbetalningarna brusobligationer Två kassaflöden - Obligationens marknadspris vid köp - Obligationens nominella belopp vid förfallodagen Yield to maturity på en nollkupongsobligation Den diskonteringsränta som sätter nuvärdet på obligationen lika med de framtida utbetalningarna YTM på en n-årig nollkupongsobligation Riskfri ränta En nollkupongsobligation som har löptid n ger oss ett estimat på den riskfria räntan över den tidperioden, via lagen om ett pris. Kupongobligationer Återbetalar nominella värdet vid förfallodagen Betalar också periodvisa kuponger YTM på en kupongobligation: Yield är oberoende av det nominella värdet, när priset för en kupongobligation ges är det ofta i form av en procent av det nominella värdet Förändringar i obligationspriser Nollkupongare säljs alltid till rabatt Kupongobligationer kan säljas till rabatt, par eller över par (premium) De flesta emitterare av kupongobligaitoner väljer en kupongränta så att obligationerna handlas till par, eller åtminstone nära Efter emitteringsdagen förändras marknadspriset för obligationen över tiden Ränteförändringar och obligationspriser Om en obligation säljs till par kommer investerarnas avkastning endast från kupongerna Obligationens kupongränta blir då YTM När ränteläget på marknaden förändras, ändras också avkastningen som investerarna kräver Aktier Aktiens egenskaper Rätt att ta del av intäkter Rätt att ta del av tillgångar Rösträtt Aktievärdering Två metoder - Nuvärde av alla framtida utdelningar (dividender) DDM = Dividend Discount Model - Nuvärde av fria kassaflöden The dividend dicount model (DDM) En investering på ett år Potentiella kassaflöden - Utdelning (=Div) - Sälja aktien (=P) Vad kommer priset vara om du förväntar dig äga aktien i N år? Den enklaste prognosen för företags framtida utdelning är att den växer med en konstant tillväxt, g Dicounted Free Cash Flow Model = Företagets värde bestäms baserat på att typ av finansiering både EK och FK Eftersom kassaflöden till både ägare av EK och skulder diskonteras så bör det fria kassaflödet diskonteras till företagets viktade kapitalkostnad r_(wacc) Koppling till investeringskalkylering Företagets fria kassaflöden är lika med summan av de fria kassaflödena från företagets nuvarande och framtida investeringar, så vi kan tolka företagets värde som den totala NPVn som företaget kommer tjäna från att fortsätta med deras nuvarande projekt och initiera nya. - NPV av ett individuellt projekt representerar dess bidrag till företagets värde. För att maximera aktiepriset ska vi acceptera projekt med positivt NPV Aktievärdering – sanna värdet? Ingen enskild teknik kommer att ge svar på ett företags sanna värde Samtliga tekniker kräver antaganden eller prognoser som är för osäkra för att ge ett definitivt svar. Företagsobligationer Har osäkra kassaflöden. Det finns en risk att man inte får tillbaka kupong och nominellt belopp Risken för att det underliggande bolaget inte kan betala ränta och lånesumman kallas för kredit risk. Detta gör företagsobligationer mer svårvärderade Därför kommer en företagsobligation med samma löptid och samma kuponger som en statsobligation vara billigare. Detta pga att yielden är högre på företagsobligationer Investerare kräver högre avkastningskrav för att hålla dem Föreläsning 10 Risk, avkastning och CAPM Avkastning Uträkning av historisk avkastning - Den historiska avkastningen på en aktie mellan tidsperiod t och t+1 fås genom: Årlig avkastning För avkastning på kvartalsnivå fås årsavkastningen genom: Genomsnittlig avkastning: Vi vet inte säkert avkastningen på förhand när en investering är riskfylld. Det finns ett antal möjliga utfall där varje utfall är kopplat till en viss avkastning. Vi kan räkna ut den förväntade avkastningen som ett viktat medeltal av utfallens sannolikheter och avkastningar: Förväntad avkastning (expected return), E[R] utfall i och Ri är avkastningen för utfall i. där pi är sannolikheten för Kvantifiering av risk Varians och standardavvikelse Historisk tradeoff mellan risk och avkastning Avkastningen på portföljer - Investeringar med högre volatilitet, mätt som standardavvikelse tenderar att ha högre genomsnittlig avkastning. Avkastning på enskilda aktier - Större företag tenderar att ha lägre avkastning men också de största företagen tenderar att vara mera volatila än en portfölj av stora företag. - Standardavvikelsen på en aktie förklarar inte varför vissa aktier tenderar att ha högre genomsnittlig avkastning Idiosynkratisk eller systematisk risk Risk delar in i dessa två kategorier Stöld – idiosynkratisk (drabbar bara det företaget) Jordbävning – systematisk (drabbar hela marknaden) Ny information påverkar aktiepriset Aktiepriser påverkar två typer av nyheter: - Företags- och industrispecifika nyheter - Marknadsnyheter Gemensam risk = systematisk risk = marknadsrisk = odiversifierbar risk Oberoende risk = idiosynkratisk risk = unik risk = osystemstisk risk = odriversifierbar risk Volatilitet av typ S (systematisk) och typ U (idiosykratisk) Volatiliteten på en portfölj Denna figur visar att ju med många olika aktier i en portfölj kan man eliminera den idiosykratiska risken Diversifierbar risk och riskpremiet Riskpremiet för diversifierbar risk är 0 Investerare kompenseras inte för exponering till diversifierbar risk Riskpremiet på en tillgång beror på dess systematiska Förväntad portföljavkastning Portföljavkastning Rp - Den viktade genomsnittliga avkastningen för tillgångarna ger portföljavkastningen: Portföljvolatilitet Då vi kombinerar tillgångar i en portfölj, eliminerar vi en del av risken genom diversifiering Den återstående risken beror på hur mycket tillgångarna delar den systematiska risken Volatiliteten av en portfölj, kvantifierad genom standardavvikelse, mäter den totala risken. Både den systematiska och den idiosynkratiska Volatiliteten på en portfölj Aktier tenderar att samvariera om de påverkas likadant av ekonomiska händelser. - Aktier inom samma industri tenderar att vara högre korrelerade med varandra än aktier från andra industrier. Uträkning av portföljvarians och standardavvikelse - Formeln för portföljvarians för en portfölj med två tillgångar: Korrelation är ett mått på samvariation För att räkna ut risken på portföljnivå behöver vi känna till - Risken på de enskilda tillgångarna - Hur mycket de samvarierar Korrelationen ligger alltid mellan -1 och +1 Uträkning av korrelation och kovarians Kovarians: Den förväntade produkten av avvikelserna från tillgångarnas medelavkastning Kovarians mellan Ri och Rj: Estimat av kovarians från historisk avkastning: Korrelation är kovariansen skalad med standardavvikelser The capital asset pricing model (CAPM) CAPM modellen ger förhållandet mellan förväntad avkastning och risk - Endast systematisk risk påverkar förväntad avkastning - Idiosynkratisk risk ger inget riskpremium eftersom den är diversifierbar Den förväntade avkastningen på en investering kommer från: - En kompensation för kapitalets värde (riskfri ränta) - Ett riskpremium som varierar med mängden systematisk risk , Svag koppling mellan total risk och förväntad avkastning STARK KOPPLING MELLAN SYSTEMATISK RISK OCH FÖRVÄNTAD AVKASTNING Systematisk risk Vårt mål är att förstå hur risk påverkar företags investerares avkastningskrav så att vi kan: - Kvantifiera förhållandet mellan risk och avkastning för att kunna estimera en diskonteringsränta vid NPV-kalkyleringar Kort recap: - Hur mycket av en tillgångs risk som kan diversifieras bort beror på dess korrelation med andra tillgångar - Med en tillräckligt stor portfölj kan du diversifiera bort all osystematisk risk - Den systematiska risken kan inte tas bort = investerare kräver ett riskpremium för att exponeras för denna risk Mäta systematisk risk För att mäta den systematiska risken för en aktie måste man bestämma hur mycket av variabiliteten i avkastningen som beror på systematisk och osystematisk risk. Marknadsportföljens roll - Summan av alla investerares portföljer måste vara lika med en portfölj av alla tillgångar på marknaden - Marknadsportföljen är en portfölj innehåller alla riskfyllda tillgångar, i proportion till deras värde. Aktieindex som proxy för marknadsportföljen - I praktiken använder vi ett marknadsindex (tex SP500) som proxy för marknadsportföljen, vilket gör att vi kan mäta hur tillgångar samvarierar med marknadsportföljen. Vi jämför tillgångars historiska avkastningar med marknadsportföljens historiska avkastningar för att mäta en tillgångs beta Beta ger oss en approximation på hur en tillgång varierar med marknadsportföljen Beta är ett mått på den förväntade procentuella förändringen i en tillgångs avkastning per procentuell förändring i marknadsportföljen Marknadsportföljens beta är 1 - Beta för företag brukar ligga mellan 0,5 och 2,5 - En riskfri tillgång har per definition ett betavärde på 0 I praktiken används regressionsanalyser för att estimera beta. Beta är då lutningen på regressionslinjen som bäst representerar det historiska förhållandet mellan aktieavkastning och marknadsavkastning. Föreläsning 11 Kapitalkostnad Avkastningen som investerare kräver på sitt kapital Den lägsta nivån som måste uppnås av en investering. Basen för att utvärdera en investering Kallas även - Diskonteringsränta - Alternativkostnad - Avkastningskrav Kapitalkostnad för eget kapital Källor - Försäljning av aktier - Balanserade vinstmedel CAPM kan i praktiken användas för att estimera kostnaden på eget kapital Kapitalkostnaden för en investering är lika med den förväntade avkastningen för andra instrument med samma beta. Estimatet fås från security market line ekvationen: - I praktiken fås den genom en regressionsanalys Kapitalkostnad för främmande kapital Källor - Emitterande av masskuldebrev (dvs obligationer) - Banklån Yield vs avkastning - YTM är den avkastning en investerare tjänar om den håller obligationen över dess löptid och erhåller de utlovade betalningarna. - Om det är låg risk att företaget går i konkurs är YTM en ok mätare av lånegivarnas avkastningskrav. - Om det är stor risk att företaget går i konkurs, överskattar YTM investerarnas förväntade avkastning Loss rate = hur mycket av obligationens nominella värde som går förlorat (ca 60%?) Beta för främmande kapital - Alternativt, kan vi estimera kapitalkostnaden för främmande kapital med CAPM - FK beta värden är svåra i praktiken att estimera. En lösning kan vara att använda estimat från obligationsindex. - Kapitalkostnad på projektnivå: Jämförelseföretag med endast EK finansiering Jämförelseföretag finansierade med eget kapital och verksamma i samma sektor som projektet. Använd jämförelseföretagets beta för att räkna ut kapitalkostnaden på projektnivå Jämförelseföretag med både EK och FK finansiering Kassaflödena som genereras av sådana företags tillgångar går till både aktieägare och långivare Vi kan estimera ett EK+FK företags kapitalkostnad som: Ett projekts kapitalkostnad stiger desto mer riskfyllt projektet är Projektets kapitalkostnad behöver inte alltså vara = företagets kapitalkostnad Kapitalkostnaden för främmande kapital korrigerat för skatter (antar här att projektet finansieras med EK och FK) Hur påverkas projektets kapitalkostnad om företaget använder en del främmande kapital för att finansiera projektet? Skatter - Då räntebetalningar är avdragsbara i beskattningen fås nettokostnaden för företaget som: WACC The weighted average cost of capital (WACC), den vägda kapitalkostnaden: Wacc kombinerar kostnaderna för alla finansieringskällor som företaget använder, korrigerat för skatteskölden som uppstår för främmande kapital. Skillnaden mellan - R_u är den avkastning investerare erhåller då de innehar företagets tillgångar (både EK och FK) - Vi kan använda den för att evaluera projekt finansierade med EK förutsatt att risken är densamma. WACC är ett företags vägda kapitalkostnad Vi kan använda den för att evaluera projekt med samma risk och finansieringsstruktur Kapitalstruktur Värde på ett företag definieras som summan av värdet av företagets främmande och eget kapital Målet med kapitalstruktur Ett företag borde använda en sådan finansieringsmix som maximerar aktiepriset eller minimerar företagets kapitalkostnad ”optimal kapitalstruktur” Det finna kapitalstruktur i en perfekt marknad, inklusive skatter och inklusive finansiella trångmål, ledningsincentiv och informationsassymetri Perfekta kapitalmarknader Konkurrenskraftiga marknadspriser Ingen beskattning, inga transaktionskostnader Beslut angående ett företags kapitalstruktur förändrar inte de kassaflöden som genereras av dess investeringar och ger inte heller någon information om dessa kassaflöden. Hävstångseffekten på risk och avkastning Hävstång, dvs användandet av FK ökar risken på EK Vi kan inte diskontera kassaströmmarna med samma ränta som när företaget inte använde hävstång (15%?) Investerarna är utsatta för större osäkerhet och kräver större avkastning vid användning av hävstång Investeringskalkylering och WACC Om ett företag inte har några lån går alla fria kassaflöden som genereras i företaget till aktieägarna. Inklusive skulder och beskattning Räntekostnader är avdragsgilla Alltså borde användandet av lån/skulder som finansiering resultera i ett högre marknadsvärde för företaget som helhet Skattesköld = bolagsskattesats * räntekostnader Kassaflöden hos belånat och icke belånat företag Skatteskölden och företagets värde Totala värdet på det belånade företaget överstiger det totala värdet på det icke belånade företaget på grund av nuvärdet på skatteskölden WACC med beskattningen Låneränta efter skatt är r(1-tc) och WACC blir då: Varför är då skuldsättningsgraden hos företag så låg? Ju högre skuldsättningsgrad desto högre sannolikhet för konkurs Om en konkurs kostar pengar, kan dessa kostnader neutralisera skattefördelarna med långefinansiering Direkta kostnader vi en konkurs - Konsulter, advokater, exporter - Försenade betalningar Indirekta kostnader vid finansiell kris (financial distress) - Förlust av kunder, leverantörer, anställda m.m Exempel från FL FL1 Föreläsning 4 k FL5 FL6 FL7 FL9