Internationella samarbeten a) Beskriv hur generalförsamlingen respektive säkerhetsrådet är organiserat och hur beslut fattas i dessa båda institutioner. Generalförsamlingen är FN:s huvudorgan och alla medlemsländer är representerade och har en röst var. Församlingen tar bland annat upp frågor och föreslå lösningar som inte är tilldelade andra FN-utskott, dock fattas inte bindande beslut utan rekommendationer ges till regeringarna. Efter diskussioner kan de flesta beslut fattas med enkel majoritet. Undantag är frågor så som fred och säkerhet, där två tredjedels majoritet behövs. När det väl är dags att rösta så har de flesta rekommendationer ändrats genom tillägg eller strykningar. Detta gör att de flesta beslut kan tas utan omröstning, men det förekommer såklart att omröstning behövs.1 Säkerhetsrådet ägnar sig enbart för frågor som rör fred och säkerhet. Ett exempel kan vara om en väpnad konflikt uppstår ska säkerhetsrådet så snabbt som möjligt försöka att få slut på striden. Rådet kan alltså ses som en slags världsregering.2 Säkerhetsrådet består av 15 medlemmar som alla har åtagit sig att följa beslut som tas och även genomföra dem.3 Fem medlemsländer är permanenta, vilka är; USA Storbritannien Frankrike Ryssland Kina Resterande 10 medlemmar väljs in på två år vardera enligt; Två länder från Asien och Afrika Två länder från Latinamerika Två länder från gruppen Västeuropa, Kanada, Australien och Nya Zeeland Ett land från Östeuropa. Är det så att säkerhetsrådet inte kan hantera en situation kan denna fråga eller händelse tas upp av generalförsamlingen istället som då ger rekommendationer eller resolutioner som det också heter. 4 För att en resolution ska gå igenom i säkerhetsrådet måste det resulteras i 9 ja-röster av 15 möjliga. Av de 9 ja-rösterna måste alla de fem permanenta länderna sagt ja. Dessa länder har även vetorätt, vilket gör att de kan stoppa ett förslag. Säkerhetsrådet kan även genomföra sanktioner om så behövs om någon stat skulle hota freden, men först försöker rådet att lösa konflikten genom förhandlingar. 5 1 (Hela stycket) FN-förbundet. Generalförsamlingen. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/generalforsamlingen/ (hämtat 22 sep 2018) 2 E-bok Arena 123, kapitel Internationell politik. FN och drömmen om att rädda världen. Författare: Lars-Olof Karlsson Utgivningsdatum: 1 aug 2012 https://gleerupsportal.se/laromedel/arena-123/article/0aca669c-006b-4e71-9779-5596a4b2da10?page=2 (hämtat 22 sep 2018) 3 FN-förbundet. Säkerhetsrådet. http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/sakerhetsradet/ (hämtat 22 sep 2018) 4 E-bok Arena 123, kapitel Internationell politik. FN och drömmen om att rädda världen. Författare: Lars-Olof Karlsson Utgivningsdatum: 1 aug 2012 https://gleerupsportal.se/laromedel/arena-123/article/0aca669c-006b-4e71-9779-5596a4b2da10?page=2 (hämtat 22 sep 2018) 5 FN-förbundet. Säkerhetsrådet. http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/sakerhetsradet/ (hämtat 22 sep 2018) b) Diskutera sedan orsakerna till att FN ibland inte kan fatta beslut snabbt och effektivt eller ingripa i internationella konflikter. En orsak till att snabba beslut är svåra att ta är att alla medlemmar i FN är suveräna stater vilket gör att de själva bestämmer över sina territorier och lagstiftning. Frågorna som kommer upp gällande internationella konflikter är oftast väldigt komplexa. Frågor som kan ställas är; hur definieras ett folkmord eller etnisk rensning? Om civilbefolkningen plågas och påverkas av en konflikt måste FN rycka ut. Innan 2005 var det betydligt svårare för FN att agera i konflikter som nämns ovan. 2005 fattades ett beslut att FN har en skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, krigsförbrytelser och etnisk rensning. FN kan alltså vid behov vidta åtgärder som går före FN:s medlemmars suveräniteträtt.6 Även vetorätten som de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet kan sätta stopp för snabba beslut. Ett veto stoppar helt ett beslut vilket gör att säkerhetsrådet inte kan agera gällande vissa konflikter. Alltså så stoppar endast ett veto ett beslut.7 c) Analysera vetorätten i säkerhetsrådet ur ett demokratiskt perspektiv. Kan vetorätten försvaras ur ett demokratiskt perspektiv eller vore det mer demokratiskt att ta bort vetorätten? Vilka skulle i så fall konsekvenserna av en avskaffad vetorätt kunna bli? Vetorätten har fått kritik på grund av att det försvårar säkerhetsrådet rätt att agera i många avseenden. Två initiativ har uppkommit i hopp om att begränsa vetoanvändandet; franska initiativet och ACT-gruppens uppförandekod. ACT står för accountability, coherence, och transparency.8 Franska initiativet fokuserar sig på att uppmana de permanenta medlemmarna att avstå från att använda sin vetorätt medan ACT-gruppen inriktar sig mer på alla sittande och kommande medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Det som talar för att förändring behövs gällande vetorätten kan vara att ett land kan sätta sig emot ett förslag som till exempel inte gynnar ens land. Detta är inte demokratiskt korrekt men skulle i principen kunna hända. Skulle istället vanlig majoritetsröstning tillämpas kan till exempel flera länder gå ihop för att försöka få mer makt vilket skulle kunna resultera i ett farligt maktspel mellan olika länder. En annan aspekt är att de andra medlemmarna i säkerhetsrådet byts ut vartannat år vilket också kan ses om demokratiskt inkorrekt att vissa medlemmar byts ut och andra inte. Att de permanenta medlemmarna helt kan stoppa ett förslag kan ses som odemokratiskt och skulle frågan i sig sätta en civilbefolkning i fara vill man att frågan tas vidare och diskuteras ytterligare. Att försöka hitta en lösning på en svår situation är av vikt istället för att stoppa ett förslag. Att ACT-gruppen och franskt initiativ tillkommit är viktigt då de kan visa på hur viktigt det är att vara just transparant när det gäller viktiga frågor och problem som FN:s säkerhetsråd står inför. En lösning för att vetorätten skulle kunna fungera bättre kan vara att utöka de permanenta medlemmarna så att en bättre balans skulle kunna tillämpas. Detta skulle kunna anses som mer demokratisk korrekt. De som är positivt med vetorätten är att de största makterna inte kan sättas emot varandra. Även att förhastade beslut inte kan tas tack vare vetorätten kan anses av hög vikt då så pass viktiga beslut tas i säkerhetsrådet. 6 FN-förbundet. Säkerhetsrådet. http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/sakerhetsradet/ (hämtat 22 sep 2018) 7 FN-förbundet. Vetot i FN:s säkerhetsråd. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/sakerhetsradet/anvandandet-av-vetot-i-sakerhetsradet/ (hämtat 22 sep 2018) 8 FN-förbundet. Vetot i FN:s säkerhetsråd. Paragraf; reforminitiativ. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fnsystemet/huvudorgan/sakerhetsradet/anvandandet-av-vetot-i-sakerhetsradet/ (hämtat 22 sep 2018) a) Förklara vad logos-, ethos- och pathos-argument handlar om. Ovan argument refererar till retoriska metoder när det pratas om argumenterande texter. Logos innebär att författaren vänder sig till läsarens analyserande förmåga och förnuft. Det kan till exempel vara att något är effektivt, hållbart eller ekonomiskt. 9 Ethos innebär att författaren försöker framställa sig själv som auktoritet på det ämne som beskrivs i en text. Ethos tar upp argument som talar om etik och moral. Pathos innebär att man argumenterar genom att väcka känslor hos den som läser. 10 b) Läs artikeln som är länkad till och beskriv kort artikelns huvudbudskap. http://www.expressen.se/debatt/vi-behover-en-fardplan-mot-nato-medlemskap/ Artikeln tar upp argument för att Sverige skulle gå med i Nato. Ifall en attack mot en medlem skulle ske skulle resterande medlemmar agera vilket gör att Sverige skulle ha ett större stöd vid en eventuell attack. Dock skulle inte ett Natomedlemskap vara en genväg för det svenska försvaret. Mer resurser mot ökar försvar behövs fortfarande. c) Vilka typer av argument använder sig författaren av? Var i texten kan du se logos, ethos, eller pathos? Artikeln tar upp att Sverige skulle omfattas av Natos försvarsgaranti, att Natos andra medlemmar skulle hjälpa Sverige om landet skulle bli attackerat. Här kommer ren fakta in i argumentet som är ett logosargument. Ett annat logosargument som spelar på logik är att Sverige har varit medlem i EU i mer än 20 år vilket gör att vi redan har ett starkt samarbete med andra Natomedlemmar från EU-länder. Kommande argument är av ethostyp; ’’I den utredning ambassadör Krister Bringéus nu lämnar in till regeringen’’. Att en ambassadör lämnat in en utredning låter som något positivt men vad innehöll utredningen? Vad är personen ambassadör för? Här får texten oss att känna oss trygga i att någon med pondus har ett förslag som nu ska ges till regeringen men egentligen vet inte läsaren vad detta skulle innebära. Även längre ner i artikeln syns; ’’Det är en väl genomarbetad utredning’’, vilket igen försöker få läsaren att känna sig trygg med att denna utredning är väl genomförd men inga bevis eller fakta finns att tillgå i texten. Artikeln tar upp ’’i en tid av oro och osäkerhet’’, som försöker spela på den oroliga värld vi lever i idag. Pathosargument är att spela på känslor, i detta fall oro eller rädsla. Att skribenten tar upp att ’’Nato är nödvändigt’’ upplevs som något positivt då osäkerhet råder. Skribenten säger att ett Natomedlemskap skulle hjälpa Sverige att kännas mer tryggt. d) Värdera argumenten i artikeln. Är argumenten hållbara? Vilka styrkor och svagheter finns i argumentationen? 9 Sveriges Radios argumentskola. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/427/9083.pdf (hämtat 22 sep 2018) 10 E-bok Arena 123, kapitel Metod i samhällsvetenskap. Samhällsvetenskaplig textanalys. Författare: Lars-Olof Karlsson Utgivningsdatum: 1 aug 2012 https://gleerupsportal.se/laromedel/arena-123/article/4d6f1945-c8bb-4474-a949-a525536995db?page=2 (hämtad 22 sep 2018) ’’En alltmer osäker värld kräver mer samarbete, inte mindre.’’ Här spelar skribenten på läsarens rädsla, men ingen fakta redovisas. Vad är det som gör vår värld mer osäker? Ett exempel från skribenten skulle kunna stärka detta argument. ’’Samtidigt bedöms Sverige vara beroende av hjälp utifrån.’’ Vad baseras detta på? Här skulle man vilja se fakta som stärker detta argument. Vad är det som gör att Sverige inte skulle klara sig enbart av sina egna resurser vid en eventuell attack? ’’Bringéus utredning kan nu utgöra grunden för en seriös och öppen svensk debatt baserad på fakta och inte traditioner.’’ Vad för fakta baseras utredningen på? Här finns inget som bevisar att denna utredning utgör en grund ’’för en seriös och öppen svensk debatt’’. ’’Trots stora utmaningar har organisationen (Nato) visat att den svarat upp…’’ Vilka utmaningar refererar skribenten till? Här skulle vara ett ypperligt ställe i texten att utvidga vyn, att visa att Nato inte bara innebär positivitet utan det finns även utmaningar. Att förse läsaren med så mycket fakta som möjligt, både positiv och negativ skulle kunna göra att läsaren upplever artikeln mindre subjektiv. ’’Nato är grundfundamentet på vilket den europeiska säkerhetsstrukturen vilar.’’ Här finns ingen fakta som stödjer argumentet ovan. Här visas en ren subjektiv vy. ’’Dessutom skulle vi, vid ett svenskt inträde, också få ett verkligt inflytande i den organisation som Europa är beroende av och som Sverige sedan mer än 20 år har ett djupt samarbete med.’’ De positiva argumenten i artikeln refererar till Sveriges EU medlemskap och att vi skulle få ett inflytande tack vare detta. Att vi sedan skulle få hjälp av andra Natomedlemmar vid en attack är ett hållbart argument för att Sverige skulle bli Natomedlem. Ovan nämns svagheter i artikelns olika argument, de flesta får nerslag på att för lite fakta visas. Skribenten nämner också att Nato inte löser alla problem och att Nato inte är en genväg för ett bättre svenskt försvar vilket är ännu ett hållbart argument då svenska regeringen nämnt att nya satsningar behövs på grund av det försämrande säkerhetspolitiska läget.11 a) Skriv ner de källor du använd för besvara frågorna. 11 Regeringen. Artikel; Regeringen vill stärka försvaret. Publicerad 13 mars 2015. https://www.regeringen.se/artiklar/2015/03/regeringen-vill-forstarka-forsvaret/(hämtat 22 sep 2018) E-bok Arena 123, Författare: Lars-Olof Karlsson Utgivningsdatum: 1 aug 2012 FN-förbundets svenska hemsida Sveriges Radios argumentskola Regeringens hemsida b) Skriv sedan en källkritisk analys för var och en av de källor du arbetat med i denna skrivuppgift. I analysen utgår du från begreppen närhet, tendens och beroende. Hur trovärdig är källan? Som utgångspunkt har jag använt mig utav läroboken för denna kurs; Arena 123. Även om boken har utgivningsår 2012 finns uppdaterade texter i boken som refererar till senare tid och rum. Då detta är en e-bok är det lätt att uppdatera innehållet så att det är relevant för dagens arbete. Boken ger en bra grund för att lösa uppgiften i fråga och jag anser att boken försöker ge en sådan rättvis och opartisk bild som möjligt. Även om boken är en andrahandskälla har den skrivits för detta ändamål vilket gör att jag inte ser att innehållet är tendentiöst. För att få en fördjupad kunskap har jag utgått till stor del från FN:s hemsida i hopp om att få en sådan uppdaterad och rätt bild av FN:s arbete som möjligt. Det står att hemsidan är uppdaterad 2018 vilket resulterar i att texterna är nära i tid och rum. Då FN är en internationell stor organisation som försöker ge en rättvis bild av deras organisation har jag svårt att se att informationen skulle vara partisk. Även om det inte står vem som skrivit texterna eller precist datum har jag svårt att se att fakta och texter skulle vara svårt bearbetade att de skulle förvränga information. Jag anser att FN:s hemsida är en mycket trovärdig källa för denna uppgift. SR:s argumentskola ser jag som ett komplement till uppgiften. Det står inte när texten är publicerad men genom att läsa om argumentationsanalyser i e-boken Arena 123 ser jag starka liknelser som tas upp vilket gör att jag ser SR:s text som relevant och användbar. Texten var även länkad till via uppgiften vilket gör att jag litar på att informationen som ges är opartisk även om texten kan vara behandlad och baserad på andrahandskällor. Ännu ett komplement till uppgiften var en artikel från regeringens hemsida. Även om artikeln är publicerad för tre år sedan tycker jag den är relevant då detta ämne även kommit upp under riksdagsvalet 2018 och artikeln refererar till en plan fram till 2020. Då detta är ett förslag från en myndighet har jag ingen anledning att tro att informationen är partisk eller förvrängd. Det kommer även från en förstahandskälla då detta är ett förslag från regeringen. Hur användbar/relevant är källan? E-boken som jag blev tilldelad i samband med kursen ser jag som mycket relevant och högst användbar. Det är utgångspunkten i uppgifterna. Det ger en bra grund i ämnet jag läser om och oftast kan man hitta ytterligare information genom att utgå från fakta som finns i boken. Nyheterna som hittas på FN:s förstasida är publicerade 18 september 2018 vilket får mig att anse att artiklarna och informationen på hemsidan är både relevanta och ny uppdaterade. Att besvara frågor om FN, deras utskott och arbete gör att hemsidan är mycket användbar. Det förklaras tydligt och lättsamt om komplicerade frågor och nya rapporter och pressmeddelanden uppdateras kontinuerligt. Sveriges radios argumentskola var användbar då den förklarade lite mer i detalj om logos-, ethos- och pathosargument än vad som hittades i Arena 123. Jag anser att källan är väldigt relevant då den tydligt visar hur man kan bygga upp argument och fakta genom diagram och bild. Regeringens publicerade artikel kan ses som ett underlag för artikeln jag fick arbeta med från Expressens hemsida. Källan visar att Sveriges regering vill lägga upp en plan och budget på försvaret och vad som Expressens artikel om Nato anser är just att detta. Omständigheterna gör att regeringens artikel är relevant och användbar.
