Den nya ekonomistyrningen Övningsbok med lösningar (Christian Ax, Håkan Kullvén)

Christian Ax/ Håkan Kullven .. OVNINGSBOK Den nya ekonomistyrningen övningar och lösningar ISBN 978-91-47-11096-4 © 2009, 2015 Författarna och Li ber AB Förläggare: Pontus Fryk Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning: LundaText AB Produktion: J0rgen Borchert Femte upplagan 2 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2017 I'\ ".,_,J :!:_� _ MIX ...... Papper frin FSC-C112132 & Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts organisationer och huvudman för utbildningsanordnare. t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se Förord I din hand håller du just nu en övningsbok avsedd att användas tillsammans med faktaboken Den nya Ekonomistyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lärare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. Några synpunkter återkom i flera samtal. Man vill att förhållanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att något slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inklude ras. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhållanden i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösning:i.r med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De är avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns även ett antal diskussionsuppgifter. De är av olika karaktär och kan användas på olika sätt. Några är av ren diskussionskaraktär, medan andra är mer av uppgiftskaraktär. Gemensamt för båda slagen av uppgifter är att de inte har några givna lösningar, utan lämnar stort utrymme för diskussioner, olika ståndpunkter och olika "svar/ lösningar". Ytterligare en synpunkt som de flesta av lärarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att "ju fler övningar, desto bättre". Vi har tagit fasta även på det. Boken innehåller därför många övningsuppgifter, vilka är av varierande omfattning och svårighetsgrad. Flest övningar finns cill de moment där ekonomistyrningens utformning på ett märkbart sätt påverkas av branschspeci fika förhållanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning på olika sätt i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid självstudier inte är nödvändigt att ägna tid åt samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter är av likartad karaktär. Det förklaras av att de illustrerar samma förhållanden men i olika branscher. Det finns därför möjlighet att sondera bland uppgifterna och välja dem som passar bäst i undervis ningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar väsentliga inslag. Övningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrågor till varje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehåller till sammans sålunda: • Instuderingsfrågor • Övningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar • Diskussionsuppgifter • Sant eller falskt-uppgifter Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1-10 och srätts- se), egleras .9-2 . Håkan Kullven ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11-18. _ "ågra övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan Dergård. Förord I din hand håller du just nu en övningsbok avsedd att användas tillsammans med faktaboken Den nya Ekonomfrtyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lärare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. Några synpunkter återkom i flera samtal. Man vill att förhållanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att något slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inklude ras. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhållanden i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösningar med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De är avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns även ett antal diskussionsuppgifter. De är av olika karaktär och kan användas på olika sätt. Några är av ren diskussionskaraktär, medan andra är mer av uppgiftskaraktär. Gemensamt för båda slagen av uppgifter är att de inte har några givna lösningar, utan lämnar stort utrymme för diskussioner, olika ståndpunkter och olika "svar/ lösningar". Ytterligare en synpunkt som de flesta av lärarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att "ju fler övningar, desto bättre". Vi har tagit fasta även på det. Boken innehåller därför många övningsuppgifter, vilka är av varierande omfattning och svårighetsgrad. Flest övningar finns till de moment där ekonomistyrningens utformning på ett märkbart sätt påverkas av branschspeci fika förhållanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning på olika sätt i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid självstudier inte är nödvändigt att ägna tid åt samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter är av likartad karaktär. Det förklaras av att de illustrerar samma förhållanden men i olika branscher. Det finns därför möjlighet att sondera bland uppgifterna och välja dem som passar bäst i undervis ningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar väsentliga inslag. Övningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrågor till varje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehåller till sammans sålunda: • Instuderingsfrågor • Övningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar • Diskussionsuppgifter • Sant eller falskt-uppgifter Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1-10 och 19-27. Håkan Kullven ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11-18. Några övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan Dergård. ----4 rmbokens innehåll och utfo oner bidragit t ill rs e p ga mån har er faktaboken Håkan Björkman, Precis som när det gäll Be,groäm. Pelle Berg<ten, ic ,.fr La, alm. n m A<ke nsson, Eva fredrika l Hellberg, Christer Joha Car ning. Här vill vi racka ård, Derg an Joh er, mar, Mikael Cäk l\tröm. Ett rack dk nt och A nnika Thomas Braun, Krister Bred o n, Pia Siijekli Nil,, n t Ke , o n ckså tacka Ola Matti« ttringar. Vi vill o joham.w n, Elin Lar«o n, för slag till förbä it giv m s o trycknter och andra läsare ed nya upplago< och ny tas även till alla de stude t e i sa mband m rbe a m sa t gm för Wester LeifJohansso n och Lennart ansson för god sredaktör Ola Håk ningar. till bokens fö rlag ack t rt to s et t vill vi rikta Sist, men inte minst, samverkan. Tack! upplagan laga . D en okens 5:e upp Förord till den femte ihop m ed faktab s da nvän a att ngsboken är avsedd nna bok har anpas en till vilka de nd v see a D enna upplaga av övni al ert fl ett etats i ningar har oken har omarb nde uppgifter och lös 5: e upplagan av faktab ommit . Existera ti llk ar a h er g i ft att nya upp fot p «cisedng av gjord abokens fOrn<d sats. D et har inneburit fakt Se ts. sa e tt ka s följd av ny även ändrats , bl a som en omarbetningar. Göteborg och B romma i april, 2015 Kull Christian Ax och Håkan ven Innehåll Övningsuppgifter Lösningar Förord 3 Kapitel1: Ekonomistyrningens utgångs punkter 7 Kapitel1: Ekonomistyrningens utgångs punkter 160 Kapitel2: Ekonomistyrningens grundbegrepp Kapitel2: Ekonomistyrningens grundbegrepp 161 9 Kapitel3: Ekonomistyrningens styrmedel 11 Kapitel3: Ekonomistyrningens styrmedel 163 Kapitel4: Rörliga och fasta kostnader 13 Kapitel4: Rörliga och fasta kostnader 164 Kapitel5: Resultatplanering 17 Kapitel5: Resultatplanering 170 Kapitel6: Produktkalkylering 25 Kapitel6: Produktkalkylering 183 Kapitel7: Självkostnadskalkylering 29 Kapitel7: Självkostnadskalkylering 186 Kapitel 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 40 Kapitel8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 197 Kapitel9: Bidragskalkylering 49 Kapitel9: Bidragskalkylering 203 Kapitel 10: Kalkyler för särskilda beslut 58 Kapitel10: Kalkyler för särskilda beslut 213 Kapitel11: Budgetering 73 Kapitel11: Budgetering 228 Kapitel12: Budgeteringens grunder 75 Kapitel12: Budgeteringens grunder 229 Kapitel13: Budgetprocessen 96 Kapitel13: Budgetprocessen 250 Kapitel14: Budgetering under utveckling 103 Kapitel14: Budgetering under utveckling 256 Kapitel15: Intern redovisning 105 Kapitel15: Intern redovisning 259 Kapitel16: Intern redovisning i olika verksamheter 106 Kapitel16: Intern redovisning i olika verksamheter 260 Kapitel17: Standardkostnader 116 Kapitel17: Standardkostnader 270 .-(apitel18: Internprissättning 121 Kapitel18: Internprissättning 284 �pitel19: Investeringskalkylering 122 Kapitel19: Investeringskalkylering 285 · · pitel20: Metoder för investeringskalkylering 125 Kapitel20: Metoder för investeringskalkylering 289 · pitel21: Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation 136 Kapitel21: Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation 301 - pitel22: Finansiella och icke-finansiella prestationsmått 140 Kapitel22: Finansiella och icke-finansiella prestationsmått 305 itel23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 148 Kapitel23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 312 icel24: Kundinriktad ekonomistyrning 149 Kapitel24: Kundinriktad ekonomistyrning 313 _:rel25: Benchmarking 153 Kapitel25: Benchmarking 316 � -el26: Ekonomistyrning av projekt 154 Kapitel26: Ekonomistyrning av projekt 31- -el 27: Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 155 Kapitel27: Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 318 Räntetabeller 320 Kapitel 1 Ekonomistyrningens utgångspunkter Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 1:1 Som företag räknas endast aktiebolag och handelsbolag 1:2 Ekonomi betyder hushållning med knappa (eller begränsade) resurser 1:3 Företagsekonomi är läran om hushållning med företags knappa (eller begränsade) resurser 1:4 Ekonomiska mål kan vara såväl finansiella som icke-finansiella 1:5 Inom företagsekonomin är förekomsten av olika teorier om och modeller av företag och deras mål nödvändiga 1:6 Vinstmaximering är ett realistiskt mål för företag i praktiken 1:7 Vinstmaximeringsmodellen är fullkomligt orealistisk 1:8 En skillnad mellan vinstmaximerings- och företagsledarmodeller är att det i de senare görs en åtskillnad mellan ägande och drift av företag 1:9 Ett utmärkande drag för satisfieringsmodellen är begränsad rationalitet 1:10 En utgångspunkt för intressentmodellen är att företaget inte har relationer med sin omvärld 1:11 Ägare, anställda, kunder och leverantörer utgör exempel på ett företags intressenter 1:12 I kassaflödesmodeller är företagets mål att maximera nuvärdet av framtida nettokassaflöden (inbetalningar-utbetalningar) 1:13 I kassaflödesmodeller antas ett kapitalmarknadsperspektiv 1:14 Symboliska mål är alltid skadliga för företaget 1:15 En vision kan ange hur företaget vill att kunderna ska uppfatta företaget eller den riktning i vilken företaget vill utvecklas 1:16 En affärside anger de ideer om affärer som företaget har 1:17 Affärsidens viktigaste funktion anges ofta vara att ange företagets riktning och klargöra attityder 1:18 Ibland sägs att ett företags strategi bör innehålla en beskrivning av eller plan för hur affärsiden ska uppnås 1:19 En strategi ska aldrig innehålla ett klargörande av hur företaget ska finansieras 1:20 Inom ramen för verksamhetsplaneringen bryts företags huvudmål ned till delmål, och handlingsplaner och riktlinjer för verksamheten tas fram 1:21 Ekonomistyrningen bör ta sin utgångspunkt i företagets strategi Sant Falskt 8 KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER Diskussionsuppgifter 1:1 Företag kan ha mål av både finansiellt och icke-finansiellt slag. Ge exempel på finansiella och icke-finansiella mål. Diskutera vilka mål du anser vara viktigast på kort och lång sikt. Är några mål viktigare än andra? Förklara. 1:2 Anskaffa ett eller flera företags årsredovisningar. Vilka slag av finansiella och icke-finansiel la mål anges? Vilket/vilka mål är mest centrala? Är några mål motstridiga? Finns det något eller några mål du tolkar som symboliska? 1:3 Vilka mål har din skola eller ditt företag? Vilka mål är mest centrala? Är några mål mot stridiga? Finns det några mål du tolkar som symboliska? 1:4 "Det finns inget så praktiskt som en god teori." Det är ett uttryck som ofta hörs. Förklara uttrycket. Håller du med om det? Varför? Varför inte? 1:5 Vad menas med en teori/modell inom företagsekonomin? Vad är det för skillnad mellan teori/modell och praktiken? 1:6 Vilka är en högskolas eller ett universitets viktigaste intressenter? Vilka bidrag lämnar de till och erhåller de från högskolan/universitetet? 1:7 Vilken vision har din skola eller ditt företag? 1:8 Hur skulle en vision för ett cafe, ett diskotek, ett försäkringsbolag respektive ett företag som tillverkar gräsklippare kunna lyda? 1:9 Varför är det viktigt att företagets ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i strategi? Hur kan ekonomistyrningens utformning och användning variera mellan ett företag som sat sar på att konkurrera med låga kostnader (låga priser) och ett företag som konkurrerar med kundspecifika varor eller tjänster? 1:10 Anskaffa ett företags årsredovisning. Vilken affärside och strategi har företaget? Får du en bild av hur ekonomistyrningen mot bakgrund av affårsiden och strategin utformas och an vänds? Kapitel2 Ekonomistyrningens grundbegrepp Övningsuppgifter 2:1 Försäkra AB är, som namnet antyder, ett försäkringsbolag. Den 1 januari beställer man en ny kopieringsmaskin. Den går på 40 000 kr (exklusive moms). Den 2 januari levereras och tas kopieringsmaskinen i bruk. Fakturan anländer den 4 januari och betalas den 4 februari. Kopieringsmaskinen beräknas att i bokföringen ha en ekonomisk livslängd på fyra år. a) När uppkommer och till vilka belopp uppgår företagets utgift, utbetalning och bok föringsmässiga kostnad för kopieringsmaskinen? b) I företagets produktkalkylering baseras kostnaden för kopieringsmaskinen på dess åter anskaffningsvärde (till skillnad mot dess anskaffningsvärde på 40 000 kr). Återanskaff ningsvärdet bedömer man uppgår till 45 000 kr. Man bedömer även att den ekono miska livslängden på kalkylmässig grund skiljer sig från den på bokföringsmässig grund. På kalkylmässig grund bedöms livslängden uppgå till fem år. Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga kostnaden per år för kopieringsmaskinen? 2:2 Create-lt AB producerar och säljer symaskiner. Den 1 januari år Xl köper man in ett antal datorer. Datorerna går på 100 000 kr (exklusive moms). Datorerna levereras och börjar an vändas redan den 3 januari. Create-lt bedömer att datorernas ekonomiska livslängd uppgår till 5 år. Fakturan på 100 000 kr anländer den 5 januari år Xl. Med leverantören har man kommit överens om att betala 5 000 kr (exklusive moms) per månad för datorerna med start den 1 februari. a) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostna den för datorerna år Xl? b) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostna den för datorerna år X2? c) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostna den för datorerna år X3? 2:3 Företaget Släggan AB har under år Xl producerat 200 släggor. Under året har 150 släg gor sålts för 300 kr st (exklusive moms). Resterande 50 släggor ligger i lager. Man bedömer att de kommer att säljas under år X2. Kostnaden per slägga uppgår till 200 kr (exklusive moms). a) Till vilket belopp uppgår företagets bokföringsmässiga resultat år Xl? b) Till vilket belopp uppgår företagets beräknade bokföringsmässiga resultat år X2? c) Till vilket belopp uppgår företagets kalkylmässiga resultat år Xl? 10 KAPITEL 2 EKONOMISTYRNINGENS GRUNDBEGREPP Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 2:1 Effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse 2:2 Värdet av utflödeNärdet av inflöde= Effektivitet 2:3 Resultat är ett effektivitetsmått 2:4 En fördel med effektivitetsmått är att de är helt objektiva 2:5 Kvantitet utflöde/Kvantitet inflöde= Produktivitet 2:6 Intäkter - Utbetalningar= Resultat 2:7 In- och utbetalningar rör överföringar av likvida medel 2:8 Inkomster och utgifter är knutna till företags affärstransaktioner med externa parter, t ex andra företag 2:9 Enligt redovisningspraxis uppstår utgifter när företag levererar varor eller tjänster till kunder Sant Falskt 2:10 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga inkomster och utgifter 2:11 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga intäkter och kostnader 2:12 Bokföringsmässigt resultat är alltid större än kalkylmässigt resultat 2:13 Resultat/Kapital= Lönsamhet Diskussionsuppgifter 2:1 "Nej, detta är jag inte med på. Vad är det för skillnader mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga intäkter och kostnader samt bokföringsmässigt och kalkylmässigt resultat?", frågar en kamrat dig. Förklara skillnaderna för din kamrat. 2:2 I bokens kapitel har vi pekat på att det finns de som menar att ett företags resultat är me ningslöst som en indikator på hur "bra" eller "dåligt" ett företags verksamhet går och att företagets lönsamhet är ett bättre mått på det. Håller du med om det? Är resultat en me ningslös indikator? Varför? Varför inte? 2:3 "Hur kan du påstå att ett företag med en miljard i vinst kan vara mindre lönsamt än ett före tag med en miljon i vinst?" säger en kollega undrande till dig. Är påståendet riktigt? För klara. 2:4 "AB Ekonomi är dubbelt så effektivt som andra företag i branschen", ropar första sidan på den stora affårstidskriften ut. Skulle en sådan rubrik få dig att hoppa till? Varför? Varför inte? Kapitel3 Ekonomistyrningens styrmedel Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 3:1 Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål 3:2 Ekonomistyrning innefattar det arbete som är inriktat mot att planera, genomföra, följa upp, utvärdera och anpassa företags verksamhet i strävan att uppnå ekonomiska mål av såväl finansiell som icke-finansiell karaktär 3:3 Ekonomistyrning är ett medel för strategiimplementering 3:4 Ekonomisystem är en benämning på ekonomistyrningens formaliserade och rutiniserade delar 3:5 Ekonomisystemet är ett system för insamling, bearbetning, lagring och rapportering av data om det som sker i en verksamhet 3:6 Man skiljer ofta mellan formella och informella styrmedel 3:7 Företagskultur och lärande är exempel på formella styrmedel 3:8 När ett företag betraktas som en hierarki förekommer över- och underordnade enheter 3:9 Ordet värde i värdekedja tar sikte på företagets ägare 3:10 Det vertikala och det horisontella perspektivet inom ekonomistyrningen kan inte kombineras 3:11 Två viktiga principer vid ansvarsfördelning är påverkbarhets- och befogenhetsprincipen 3:12 Belöningar inom ramen för användandet av belöningssystem är alltid av finansiellt slag 3:13 I alla företag råder en viss kultur 3:14 Med lärande i företag menas att personalen lär sig via utbildning 3:15 Ekonomistyrningen i teorin är helt skild från ekonomistyrningen i praktiken 3:16 Kostnads- och nyttokriteriet kan användas vid val mellan olika styrmedel, t ex produktkalkyler Sant Falskt 12 KAPITEL 3 EKONOMISTYRNINGENS STYRMEDEL Diskussionsuppgifter 3:1 Vilka centrala skillnader finns det mellan ett produktionsinriktat och ett kundinriktat före tag? Är denna distinktion helt oproblematisk? Kan företag vara såväl produktions- som kundinriktade? Förklara. 3:2 Vilket slag av styrmedel - formella styrmedel, organisationsstruktur och mindre formalise rad styrning - anser du är mest verkningsfullt i strävan att uppnå företagets mål? 3:3 Diskutera vilka arbetsuppgifter en ekonomistyrare kan ha i ett företag. Välj gärna ett företag du känner till. 3:4 Är ekonomistyrning den enda styrning som förekommer i ett företag? Vilka andra slag av styrning kan förekomma? 3:5 Ge exempel på företag du känner till som du anser kan karakteriseras som en hierarki respektive som en värdekedja. Förklara. 3:6 Välj ett företag du känner till och karakterisera dess företagskultur. 3:7 Vad utmärker den företagskultur som råder på din skola/arbetsplats? 3:8 Att det finns ett gap mellan ekonomistyrningens teori och praktik är sedan en tid ett känt faktum. Diskutera huruvida du anser att gapet är ett problem. Kapitel4 Rörliga och fasta kostnader Ovningsuppgifter Proportionellt rörliga kostnader 4:1 Ett restaurangföretag gör smörgåsar till cafeer i sitt närområde. Den rörliga kostnaden per smörgås, som utgörs av kostnader för bröd, smör och pålägg, uppgår till 3,50 kr. Till vilket belopp uppgår företagets totala rörliga kostnader vid en framställning av 100, 150 respektive 175 smörgåsar? 4:2 Ett företag som tillverkar musmattor har sammanställt nedanstående uppgifter om sina totala rörliga kostnader vid två verksamhetsvolymer. Verksamhetsvolym 5 000 st 7 000 St Totala rörliga kostnader 100 000 kr 140 000 kr Till vilket belopp uppgår den rörliga kostnaden per musmatta vid de två verksamhets volymerna? 4:3 Ett företag som trycker visitkort har beräknat att den rörliga kostnaden per tryckt visitkort uppgår till 10 öre. a) Gör ett diagram där den totala rörliga kostnaden vid 10 000, 15 000 respektive 20 000 tryckta visitkort framgår. b) Gör ett diagram där den rörliga styckkostnaden vid 10 000, 15 000 respektive 20 000 tryckta visitkort framgår. Helt fasta kostnader 4:4 Ett IT-konsultföretag har helt fasta kostnader som uppgår till 1 000 000 kr per år. a) Till vilket belopp uppgår den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme vid 8 000 re spektive 10 000 debiterade konsulttimmar? b) Varför är den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme lägre vid 10 000 konsulttim mar jämfört med vid 8 000 konsulttimmar? 4:5 Företaget Datumet som framställer almanackor har helt fasta kostnader på 100 000 kr per år. a) Gör ett digram där den fasta kostnaden vid 10 000, 20 000 respektive 40 000 fram ställda almanackor framgår. b) Gör ett diagram där den fasta kostnaden per framställd almanacka vid 10 000, 20 000 respektive 40 000 framställda almanackor framgår. 14 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER Halvfasta kostnader 4:6 Ett företag hyr en avancerad färgkopieringsmaskin. Man betalar olika belopp beroende på hur många kopior som körs enligt följande: Antal kopior 0-1 000 1 001-2 000 2 001-3 000 Hyreskostnadfor intervallet 4 000 kr 3 000 kr 2 500 kr a) Till vilket belopp uppgår den totala halvfasta kostnaden vid 500, 1 500, 2 000 respek tive 2 500 körda kopior? 6) Till vilket belopp uppgår den halvfasta kostnaden per kopia vid 500, 1 500, 2 000 respektive 2 500 körda kopior? 4:7 En skola hyr sina lokaler. Lokalbehovet beror på antalet elever. Som tur är för skolan finns det lediga lokaler i den fastighet i vilken man är verksam. Det gör att man kan hyra lokaler efter behov, dvs baserat på antalet elever. Man har kommit överens om följande hyresvillkor med hyresvärden: Antalet elever 0-10 11-20 21-30 Hyreskostnad per månadfor elevintervallet 20 000 kr 10 000 kr 10 000 kr a) Gör ett digram där den halvfasta kostnaden vid de tre elevintervallen framgår. 6) Gör ett diagram där den halvfasta kostnaden per elev vid 5, 20 respektive 30 elever fram går. Blandade rörliga och fasta kostnader 4:8 Ett företag hyr en kaffeapparat. Hyreskostnaden för apparaten består av en helt fast del på 500 kr per månad och 1 kr per kopp kaffe som bryggs. a) Till vilket belopp uppgår hyreskostnaden för en månad när 0, 500, 1 000 respektive 1 700 koppar kaffe bryggs? 6) Till vilket belopp uppgår kostnaden per kopp för en månad vid 700, 1 200 respektive 2 300 koppar bryggt kaffe? 4:9 Ett tillverkande företag hyr en maskin. Hyreskostnaden består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen av hyran beror på produktionsvolymen. Företaget redovisar följande siffror för två perioder: Produktionsvolym 100 000 st 150 000 st Hyreskostnad 300 000 kr 390 000 kr Till vilka belopp uppgår totala rörliga kostnader, den rörliga styckkostnaden och den totala fasta kostnaden vid produktionsvolymerna? 4:10 En stormarknad har anlitat personal särskilt för att under sommaren sälja jordgubbar. Varje person erhåller en fast ersättning på 200 kr per dag plus 1 kr per liter jordgubbar som han eller hon säljer. KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER a) Gör ett digram där stormarknadens totalkostnad (fast kostnad + rörlig kostnad) för en person och en dag då 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar säljs framgår. b) Gör ett diagram där stormarknadens kostnad per liter jordgubbar för en dag då 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar säljs framgår. Kostnadsdrivare och aktiviteter 4:11 Ett företag uppvisar följande aktiviteter, kostnadsdrivare, kostnadsdrivarvolymer och aktivi tetskostnader för en viss tidsperiod: Aktivitet Fakturering Inköp av kaffe Bullbakning Städning Kostnadsdrivare Antalet fakturor Antalet inköp Antalet bullbak Städtid Kostnadsdrivarvolym 200 fakturor l0 inköp 20 bullbak 80 städtimmar Aktivitetskostnad 20 000 kr 1 000 kr 10 000 kr 20 000 kr a) Företaget antar att kostnaden per kostnadsdrivarenhet är proportionellt rörlig mot kost nadsdrivarvolymen. Beräkna kostnaden per kostnadsdrivarenhet, d v s kostnaden för en faktura, ett inköp, ett bullbak och en städtimme. b) Visa i diagram sambandet mellan aktivitetskostnaden och kostnadsdrivarvolymen för var och en av de fyra aktiviteterna. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 4:1 Totala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen 4:2 T idsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta 4:3 Totala rörliga kostnader+ Totala fasta kostnader= Totala kostnader 4:4 Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i verksamhetsvolymen 4:5 Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym 4:6 Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen 4:7 Linjär approximation är en metod för att "transformera" progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader 4:8 Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym 4:9 Det relevanta området är det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period 4:10 En helt fast kostnad är helt fast under en tidsperiod oavsett vad som inträffar 4:11 Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym 4:12 Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsvolym 4:13 Periodbeslutade kostnader är alltid helt fasta kostnader Sant Falskt 15 �--- 16 ---- � KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER Diskussionsuppgifter 4:1 Anta att en kamrat till dig säger "med tanke på att det finns så pass många olika slag av rör liga och fasta kostnader och att klassificeringen av dem beror på ett antal faktorer, är det i praktiken alltför komplicerat och orealistiskt att arbeta med dem". Hur ställer du dig till ut talandet, håller du med din kamrat? Varför? Varför inte? 4:2 "Storleken på fasta kostnader kan på kort sikt inte påverkas, det är därför de kallas fasta kostnader." Det uttalandet kommer från en kamrat till dig. Ligger det något i vad din kam rat säger? Förklara din ståndpunkt. 4:3 Ge exempel på rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader, blandade rörliga och fasta kostnader samt periodbeslutade kostnader i ett tillverknings-, ett tjänste- eller ett handelsföretag du känner till. 4:4 Ge exempel på rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader samt blandade rörliga och fasta kostnader som kan förekomma i privatlivet. Kapitel5 Resultatplanering Övningsuppgifter Totalanalys 5:1 Betrakta följande diagram: Å Kkr 90 Intäkter 80 Totala kostnader 70 60 50 Rörliga kostnader 40 30 Fasta kostnader 20--f<'C--�""'----------- ---' 10 �---,------.------.----.----.-----r----.-------,-----,--- Verksamhetsvolym I 00 200 300 400 500 600 700 800 900 a) Till vilket belopp uppgår fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgår totala rörliga kostnader vid verksamhetsvolymen 500? c) Till vilket belopp uppgår den rörliga kostnaden per styck? d) Vilken är den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgår den kritiska intäkten (försäljningen)? f ) Markera i diagrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och den kritiska intäkten. g) Anta att den faktiska volymen uppgår till 600. Markera i diagrammet säkerhetsmargina len uttryckt i volym och intäkt. 5:2 En arrangör av fester planerar en fest för studenterna vid den lokala högskolan. Arrangö ren beräknar att han kan ta 100 kr i entreavgift. Den rörliga kostnaden per person beräknas uppgå till 75 kr. Den inkluderar välkomstdrink, tilltugg och ett glas vin eller en öl (eller ett alkoholfritt alternativ). De fasta kostnaderna, som inkluderar lokalhyra, transporter och lön till en vakt, uppgår till 4 000 kr. Barförsäljningen och musiken står studenterna själva för. a) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgår då den totala intäkten? b) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgår då den totala kostnaden? c) Vilket blir arrangörens resultat om det kommer 100 studenter på festen? 5:3 Ett tillverkande företag planerar att framställa och sälja särskilda plånböcker för Eurosedlar. En genialisk ide, enligt tillverkaren själv. Den rörliga kostnaden per plånbok, som ucgörs av materialkostnaden, beräknas uppgå till 50 kr. De totala fasta kostnaderna, som bla inklude- 18 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING rar avskrivningar, lön och lokalhyra, beräknas uppgå till 10 000 kr. Tillverkaren beräknar kunna ta ut 100 kr för varje plånbok. a) Gör ett resultatdiagram i vilket intäkter, kostnader och resultat kan avläsas vid 100, 200 respektive 300 tillverkade och sålda plånböcker. b) Till vilket belopp uppgår den kritiska intäkten och vilken är den kritiska volymen? Mar kera dessa i diagrammet. Vad säger denna intäkt och denna volym? c) Anta att tillverkaren lyckas framställa och sälja 300 plånböcker, vilken blir då säkerhets marginalen i kronor och i volym uttryckt i såväl absolut- som procenttal? Markera dessa i diagrammet. Vad säger säkerhetsmarginalen? 5:4 Lisa, som är nyutexaminerad student från ekonomprogrammet, planerar att starta ett kon sultföretag. Iden är att hjälpa företag med diverse ekonomistyrningsuppgifter. I planen in går att anlita tidigare studiekamrater. De anlitas då på timbasis. Lisa beräknar att följande siffror kommer att gälla för det första verksamhetsåret: Timpris per konsulttimme Rörliga kostnader per konsulttimme (lön till studiekamrater) Fasta kostnader (Lisas lön, lokalkostnad, avskrivning m m) 800 kr 400 kr 650 000 kr a) Vilket blir resultatet i de fall då Lisa själv utför 500 konsulttimmar och samtidigt anlitar studiekamrater för konsultuppdrag 1 000 respektive 1 750 timmar? b) Vilket blir resultatet i det fall Lisa själv utför 1 000 konsulttimmar och inte anlitar några studiekamrater? 5:5 Företaget AB Datorlampan köper in och säljer en bordslampa avsedd att användas i sam band med hem- och kontorsarbete med dator. Hela poängen med lampan är att det ljus den producerar inte blänker på datorskärmen. Följande siffror gällde för den närmast föregåen de tidsperioden: Försäljningspris per lampa Rörlig kostnad per lampa (inköpspris) Fasta kostnader Faktisk försäljningsvolym 200 kr 100 kr 1 000 000 kr 11 000 lampor På senare tid har AB Datorlampans verksamhet utvecklats i en negativ riktning. Det har inneburit att vinsten har sjunkit. På företaget funderar man nu över olika åtgärder för att förbättra resultatet den kommande tidsperioden. Tre alternativa åtgärder står i fokus: • Sänkning av försäljningspriset med 20 kr per bordslampa. • Genomförande av en reklamsatsning på 200 000 kr. • Införande av provision på 5 % per såld bordslampa till företagets säljare. VD:n på AB Datorlampan vänder sig nu till dig för att få svar på några frågor rörande de tre åtgärderna. a) Anta att de tre planerade åtgärderna har precis lika effekt ur marknadssynpunkt. Åtgär derna antas innebära att 13 000 bordslampor kan säljas. Vilken av de tre åtgärderna är då bäst, d v s leder till bäst resultat? KAPITEL 5 RESULTATPLANERING b) Diskussionsuppgift Utgå från a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man på AB Bordslampan bör beakta innan man fattar ett beslut om vilken av de tre åtgärderna man ska genomföra? c) Hur mycket måste volymen (antal sålda bordslampor) öka för var och en av de tre åtgär derna för att resultatet ska bli lika stort som under den föregående tidsperioden? d) Vilken blir förändringen i den kritiska volymen för var och en av de tre åtgärderna jäm fört med den kritiska volymen den föregående tidsperioden? e) Anta att företaget vill nå ett resultat på 400 000 kr den kommande tidsperioden. Med hur många bordslampor måste då försäljningsvolymen öka för var och en av de tre åtgär derna jämfört med försäljningen den föregående perioden? S:6 Bokförlaget AB ger ut böcker inom det företagsekonomiska ämnet. Varje bok man plane rar att ge ut betraktas som ett fristående projekt. För en tid sedan fick man in ett manus från en författare till en tänkt bok i marknadsföring. På förlaget är man intresserat av att ge ut boken då den introducerar grunderna i marknadsföring på ett delvis nytt sätt. Efter att ha undersökt bokens finansiella förutsättningar och dess efterfrågan, kan företagets ekonomi chef inför styrelsen presentera följande uppgifter på årsbasis för bokprojektet: Försäljningspris per bok Rörlig kostnad per bok Fasta kostnader Försäljningsvolym 250 kr 110 kr 2 100 000 kr 16 000 st Ekonomichefen har även räknat ur årsresultatet för boken vid dessa förutsättningar enligt följande: 250 kr x 16 000 st - 110 kr x 16 000 st- 2 100 000 kr= 140 000 kr På styrelsemötet är man dock inte helt tillfreds med dessa 140 000 kr. Styrelsen vill därför undersöka vilka effekter tre enskilda ändringar i förutsättningarna har på resultatet. 1. De fasta reklamkostnaderna ökas på med 100 000 kr, vilket man bedömer kommer att leda till en försäljningsökning med 200 000 kr. Priset per bok påverkas inte, utan kom mer att ligga kvar på 250 kr. - har --r att 2. I ovanstående förutsättningar ingår en fast provisionskostnad som går till ett företag som har hand om bokförsäljningen. Provisionskosmaden uppgår till 80 000 kr. Styrelsen fun derar över att skrota detta provisionsupplägg och istället införa en rörlig provisionskost nad på 10 % på försäljningspriset på varje bok. Man menar att detta provisionsupplägg kan komma att motivera försäljningsföretaget att sälja fler böcker. Man bedömer att försäljningen kommer att öka med 2 500 exemplar på årsbasis. 3. I förutsättningarna ovan ingår att trycka boken på ett dyrt högkvalitativt papper. Om boken istället trycks på ett billigare papper skulle det innebära att den rörliga kostna den per bok skulle kunna sänkas med 15 kr. Men det skulle göra boken mindre attraktiv eftersom boken då får ett tråkigare utseende. Styrelsen bedömer att försäljningen skulle minska med 1 500 exemplar på årsbasis. Vilket alternativ ger bäst årsresultat? 19 20 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING 5:7 Ett företag som framställer och säljer s k räktrålare i glas (en slags skål för uppläggning av räkor) har sammanställt följande uppgifter för ett verksamhetsår: Försäljningspris per räktrålare Rörliga kostnader per räktrålare Fasta kostnader 100 kr 60 kr 3 000 000 kr a) Beräkna den kritiska volymen och företagets resultat vid en framställning och försälj ning av 85 000 räktrålare. b) Företaget överväger nu att expandera för att kunna tillgodose den stora efterfrågan på räktrålare. En expansion kommer att öka de fasta kostnaderna med 750 000 kr på årsbasis. Man bedömer att expansionen möjliggör att ytterligare 8 000 räktrålare, d v s totalt 85 000 + 8 000 = 93 000 räktrålare, kan framställas och säljas. Bör företaget ge nomföra expansionen? c) Hur många räktrålare behöver framställas och säljas för att expansionsalternativet ska ge samma resultat som utgångsläget, d v s vid 85 000 räktrålare? 5:8 AB Komponenten tillverkar och säljer på global basis en standardiserad komponent åt till verkare av större fordon, bl a lastbilar och bulldozers. Ända sedan företaget startade har tillverkningen varit manuell och mekaniserad. Under de senaste årtiondena har utveck lingen på automatiseringssidan varit mycket omfattande inom verkstadsindustrin. Led ningen på AB Komponenten känner att man inte följer med sina konkurrenter på just automatiseringssidan. Man funderar därför över att införa robotar i produktionen. Innan man startar på allvar med att närmare undersöka saken, vill man bilda sig en grov uppfatt ning om huruvida satsningen är finansiellt försvarbar. I dagsläget uppgår den rörliga kostnaden per komponent till 200 kr och den fasta kostna den till 7 000 000 kr på årsbasis. Robotsatsningen skulle innebära att den rörliga kostnaden per komponent skulle kunna reduceras med 30 kr och de fasta kostnaderna skulle öka med 1 200 000 kr på årsbasis. AB Komponenten säljer årligen 37 000 st komponenter till ett pris av 400 kr per styck. a) Bör AB Komponenten genomföra satsningen baserat på endast finansiella aspekter, d v s intäkter och kostnader? b) Vid vilken produktionsvolym (antal komponenter) uppvisar de två alternativen, d v s genomföra och inte genomföra robotsatsningen, lika resultat? c) Diskussionsuppgift Utgå från a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man på AB Komponenten bör beakta innan man fattar ett beslut om huruvida man ska genom föra robotsatsningen eller ej? 5:9 En butik som importerar och säljer t-shirts med rockbandsmotiv har sammanställt följande uppgifter för ett verksamhetsår: Försäljningspris per t-shirt Riirliga kostnader Inköpspris per t-shirt Påse per t-shirt Summa riirliga kostnader 150 kr 75 kr 2 kr 77 kr 21 Fasta kostnader Lokalhyra 12 månader a 5 000 kr Egen lön (inkl lönebikostnader) 12 månader a 25 000 kr Övriga fasta kostnader (avskrivningar, försäkringar m m) Summafasta kostnader 60 000 kr 300 000 kr 15 000 kr 375 000 kr a) Vilket blir butikens resultat om 5 000 t-shirts säljs? b) Om 5 000 t-shirts säljs, med hur många t-shirts måste försäljningen öka för att ett noll resultat ska erhållas? c) Med hur många t-shirts måste försäljningen öka för att den totala intäkten ska öka med 300 000 kr? d) Vid en försäljning av 6 000 t-shirts, vid vilket försäljningspris per t-shirt blir resultatet 450 000 kr? e) Vilken är säkerhetsmarginalen uttryckt i volym och försäljning i absoluttal vid en försälj ning av 6 000 t-shirts? f ) Vilken är säkerhetsmarginalen i försäljning (intäkt) uttryckt i procenttal vid en försälj ning av 5 500 t-shirts? g) Vilket blir resultatet vid en försäljning på 675 000 kr? h) Vid en försäljningsvolym av 5 000 t-shirts, vilken rörlig kostnad ger ett resultat på 50 000 kr? i) Vid en försäljningsvolym på 5 750 t-shirts, vilket belopp får de fasta kostnaderna uppgå till för att ett resultat på 200 000 kr ska uppnås? j) Vilken blir förändringen i den kritiska volymen vid en prishöjning med 25 kr till 175 kr? - analys i fl.ervaru- och tjänsteföretag Ett företag framställer och säljer fyra slag av rattmuffar: Rattpäls, Ratdäder, Rattbas och Rardyx. På företaget vill man börja arbeta med resultatplanering. Eftersom man framstäl .er och säljer fyra varor behöver man arbeta med vägda medelvärden. Företaget vill ha hjälp :ned att beräkna sitt resultat, den kritiska volymen totalt och per slag av rattmuff och den ..ritiska intäkten totalt och per slag av rattmuff för den kommande tidsperioden. För det indamålet har man ställt samman följande uppgifter: . · per styck rlig kostnad per styck :""arnställd och såld volym Rattpäls 150 kr 40 kr 50 000 st ra.la fasta kostnader 11 000 000 kr Rattläder 50 kr 40 kr 30 000 st Rattbas 200 kr 50 kr 60 000 st Rattlyx 400 kr 70 kr 20 000 St -22 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING Bidragsanalys 5:11 Betrakta följande diagram: 110 100 Kkr Täckningsbidrag 90 80 70 60 so 40 Fasta kostnader 30-t------------------20 10 "---.-----.-,----.---,---.-----.--,----,--,---,---Il� Verksamhetsvolym I 00 200 300 400 500 600 700 800 900 I 000 I I 00 a) Till vilket belopp uppgår fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgår det totala täckningsbidraget vid verksamhetsvolymen 700? c) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget per styck? d) Vilken är den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgår det kritiska täckningsbidraget? f ) Markera i digrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och det kritiska täck ningsbidraget. g) Anta att den faktiska volymen uppgår till 600. Markera i diagrammet säkerhetsmargina len uttryckt i volym och i täckningsbidrag. 5:12 Ett företag som arrangerar konferenser för näringslivet planerar en endagskonferens om nya metoder inom ekonomistyrningsområdet. Man bedömer att man kan ta ut 8 000 kr per deltagare. Den rörliga kostnaden per deltagare, som inkluderar bl a mat, kaffe och doku mentation, beräknas uppgå till 2 000 kr. De fasta kostnaderna, som inkluderar bl a lokal hyra, arvode till föreläsare och diverse resor, uppskattar man kommer att uppgå till 100 000 kr. a) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala intäkt? b) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala kostnader? c) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala täckningsbidrag? d) Vilket blir företagets resultat om det kommer 200 deltagare på konferensen? 5:13 Ett företag importerar sushitallrikar och säljer dem till restauranger runt om i landet. Man tar ut 50 kronor per tallrik. lnköpspriset per tallrik uppgår till 10 kr. Företagets fasta kost nader uppgår till 500 000 kr. a) Gör ett bidragsdiagram i vilket täckningsbidrag, fasta kostnader och resultat kan avläsas vid 5 000, 10 000, 15 000 respektive 20 000 inköpta och sålda sushitallrikar. b) Till vilket belopp uppgår det kritiska täckningsbidraget och vilken är den kritiska voly men? Markera dessa i diagrammet. Vad säger detta täckningsbidrag och denna volym? c) Anta att företaget lyckas att köpa in och sälja 15 000 sushitallrikar, vilken blir då säker hetsmarginalen i täckningsbidrag och i volym uttryckt i absoluttal? Markera dessa i dia grammet. 5:14 Ett företag tillverkar och säljer exklusiva bilrattar i ädelträ och skinn. Försäljningspriset per ratt är 5 000 kr. Den rörliga kostnaden per ratt uppgår till 3 000 kr. Företagets fasta kostna der uppgår till 4 000 000 kr. a) Vilket blir företagets totala täckningsbidrag och resultat om man tillverkar och säljer 2 500 rattar? b) Vilken är den kritiska volymen och det kritiska täckningsbidraget? c) Vilken är den kritiska intäkten? d) Vilken är täckningsgraden? Sant eller falskt? nge om nedanstående påståenden är sanna eller falska 5:1 I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader 52 I totalanalysen är Rörliga kostnader+ Fasta kostnader= Totala kostnader 53 - Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym= Resultat =5 I ansatsen med diagram för totalanalys visas på x-axeln kronor och på y-axeln något uttryck för verksamhetsvolym En höjning av försäljningspriset med 20 % har samma effekt på resultatet som en sänkning av de rörliga kostnaderna med 20 % - "Break-even" är synonymt med den kritiska punkten =.., Säkerhetsmarginalen anger med hur stor säkerhet ett framräknat resultat stämmer -. : - Säkerhetsmarginalen kan uttryckas i såväl försäljning som i verksamhetsvolym - den kritiska punkten är Totala intäkter -Totala kostnader= 0 kr Om försäljningspriset på en tjänst höjs sjunker den kritiska volymen - Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försäljningen ::n svaghet med resultatplanering är att endast en vara eller tjänst kan s-uderas åt gången - :::� vanligt antagande vid resultatplanering är att såld volym är lika med .:..amställd volym - - ala intäkter - Fasta kostnader= Täckningsbidrag --·alt täckningsbidrag/Totala intäkter= Täckningsgrad =,,s a kostnader/Täckningsgrad= Kritisk intäkt Sant Falskt 24 KAPI-EL 5 RESULTATPLANERING Diskussionsuppgifter 5:1 "Med tanke på att resultatplanering bygger på flera antaganden, är det i praktiken inte realistiskt att arbeta med resultatplanering." Hur skulle du vilja bemöta det uttalandet, hål ler du med? Varför? Varför inte? 5:2 Kan det i beslurssicuationer i vilka siffror från resultatplanering används även vara relevant art beakta annat slag av beslutsinformation? Om ja, ge exempel på sådana beslutssicuationer och på detta andra slag av beslursinformation samt förklara varför det är viktige att beakta denna information. 5:3 Ge exempel på hur du tror eller vet att resultatplanering i ett företag du känner till är upp byggd. Vilka rörliga och fasta kostnader inkluderas? Hur har klassificeringen av kostnaderna gått till? Vilka antaganden har man gjort? 5:4 Kan de ideer som ligger till grund för resultatplanering användas i privatlivet? Om ja, i vil ken eller vilka situationer? Kapitel6 Produktkalkylering Övningsuppgifter Kalkylmässiga vs bokföringsmässiga kostnader 6:1 På företaget Asbury Park, som hjälper kämpande rockband på uppgång med bl a skivkon trakt och turnearrangemang, har ledningsgruppen beslutat sig för att ordentligt förbättra företagets produktkalkylering. Man ska se över flera inslag i produktkalkyleringen, bl a val av kalkylmetod och fördelning av omkostnader. Företagets boss, Bruce, har dock beslutat att man i ett första steg ska se över hur man bestämmer vilka kostnader som ska inklude ras i kalkyleringen, d v s de kalkylmässiga kostnaderna. Controllern, Steve, får i uppdrag att beräkna dem. Han har tagit fram nedanstående underlag för bestämningen av företagets kalkylmässiga kostnader. Uppgifterna gäller för det kommande verksamhetsåret: Bokföringsmässiga kostnader 7 500 000 kr Bokföringsmässiga merkostnader 500 000 kr Kalkylmässiga kostnader 7 500 000 kr Kalkylmässiga merkostnader 1 000 000 kr (exkl bokföringsmässiga merkostnader) (exkl kalkylmässiga merkostnader) Till vilket belopp uppgår de kostnader som ska inkluderas i företagets produktkalkylering? Imonoke AB, som ger ut böcker inom ekonomiområdet, uppvisar för ett verksamhetsår ett kalkylmässigt resultat på 2 000 000 kr. Samtidigt uppgår de kalkylmässiga merkostnaderna till 350 000 kr och de bokföringsmässiga merkostnaderna till 200 000 kr. a) Till vilket belopp uppgår företagets bokföringsmässiga resultat? b) Diskussionsuppgift Vilket resultat, det kalkylmässiga eller det bokföringsmässiga, ger bäst bild av företagets resultat? På AB Rasmus har man precis färdigställt produktionen av en serie indiantält. De bokfö ringsmässiga kostnaderna för serien uppgår till 1 000 000 kr (inkl bokföringsmässiga mer ·osrnader), de bokföringsmässiga merkostnaderna till 200 000 kr och de kalkylmässiga merkostnaderna till 400 000 kr. Till vilket belopp uppgår seriens kalkylmässiga kostnader? Diskussionsuppgift Vilka kostnader, de kalkylmässiga eller de bokföringsmässiga, ger bäst bild av seriens kostnader? ostnader - Kalkylmässig avskrivning och ränta � untry Music AB har vid årets början köpt en ny kopieringsmaskin för 50 000 kr (exklumoms). Den beräknas ha en ekonomisk livslängd på 4 år. Kopieringsmaskinens tek . livslängd uppskattas till 5 år. Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det första året om före -aget använder sig av en linjär avkrivningsmetod och skriver av på anskaffningsvärdet? 26 KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING b) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det andra året om före taget använder sig av en linjär avskrivningsmetod och skriver av på nuanskaffningsvärdet som år2 uppgår till55 000 kr? c) Anta att vi nu befinner oss alldeles i början av år tre och att man på företaget ska bestäm ma årets kalkylmässiga avskrivning. Efter en utredning kommer man fram till att man har underskattat kopieringsmaskinens ekonomiska livslängd. Den bedöms nu sam mantaget uppgå till 6 år, inklusive de två första åren som maskinen redan använts. Nuanskaffningspriset på kopieringsmaskinen uppgår nu till 60 000 kr. Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det tredje året om företaget använder sig av en linjär avkrivningsmetod och skriver av på nuanskaffningsvärdet? d) Diskussionsuppgifi Vilket kan skälet vara till att företaget år2 och3 beräknar den kalkylmässiga avskrivning en på nuanskaffningspriset och år3 skriver av kopieringsmaskinen på 6 år istället för på de ursprungliga fyra åren? 6:5 På företaget Kalles Bil använder man sig vid beräkningen av kalkylmässiga avskrivningar av den degressiva avskrivningsmetoden. För en helt nyinköpt maskin bedömer man att maski nens drifts-, underhålls- och reparationskostnader utvecklas enligt uppställningen nedan. Maskinen anskaffades för 60 000 kr och bedöms ha en ekonomisk livslängd på fem år. a) Fyll i nedanstående uppställning genom att ange den kalkylmässiga avskrivningen per år och den årliga totalkostnaden, d v s den kalkylmässiga avskrivningen plus maskinens drifts-, underhålls- och reparationskostnader. Kalkylmässig avskrivning År 1 År2 År3 År4 År5 Drifts-, underhållsoch reparationskostnader 3 000 kr 3 500 kr 4 200 kr 5 000 kr 6500 kr Artig kostnad b) Diskussionsuppgift Vilket kan skälet/skälen vara till att företaget valt den degressiva avskrivningsmetoden? 6:6 AB Santana har en maskin i sin verksamhet som anskaffades för200 000 kr. Maskinen har använts i4 år och dess ekonomiska livslängd är 10 år. Företaget använder sig av den linjära avskrivningsmetoden. Det förekommer ingen inflation. Företagets kalkylmässiga räntesats uppgår till 10 %. a) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga räntekostnaden för år5? b) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga räntekostnaden för år 6? KAPITEL 6 PRODUKTKAL YLERI G 7 Företaget Pressen AB uppvisar nedanstående balansräkning för ett visst verksamhetsår. Samtliga belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner & Inventarier: Anskaffningsvärde 2 000 Ack. KKM-avskriv. -1 000* = 1 000 Omsättningstillgångar Likvida medel 2 000 3 000 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Aktiekapital 900 Långfristiga skulder Banklån 1 400 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 700 3 000 xAckumulerade kalkylmässiga avskrivningar Företagets banklån är amorteringsfritt och löper med 5 % nominell ränta. Leverantörs skulderna är räntefria. Företagets ägare kräver 12 % före skatt i avkastning på sitt satsade kapital. a) Anta att inga prisförändringar (ingen inflation) förekommer. Till vilket belopp uppgår företagets kalkylmässiga räntekostnad om den beräknas på sysselsatt kapital och som ett vägt genomsnitt av räntan på lånat och eget kapital? b) Anta att inflation förekommer. Förklara hur förekomsten av inflation påverkar be räkningen av den kalkylmässiga räntekostnaden för Pressen AB. Varför beräknas den kalkylmässiga räntekostnaden på ett annat sätt vid inflation än då inflation inte före kommer? t eller falskt? . - ge om nedanstående påståenden är sanna eller falska : Falskt Sant En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram : Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, t ex bilar och bananer - Två vanliga kalkylsituationer är prissättning och beräkning av kundlönsamhet - - Man kan upprätta en produktkalkyl och sedan använda den i varje kalkylsituatian - En produktkalkyl är en modell av verkligheten En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten Ju mer utbyggd en kalkyl är, desto mer riktiga produktkostnader erhålls :Je kostnader som inkluderas i prodktkalkyleringen skiljer sig ofta från de kostnader som återfinns i företagets affärsredovisning et är vanligt att diskutera skillnader mellan kalkylmässiga och bokföringsmässiga kostnader i tre dimensioner: urval, värdering och periodisering Kapitalkostnader motsvaras av företagets kostnader för det kapital som lånats <alkylmässig avskrivning är en kapitalkostnad - Ett företags kalkylmässiga räntekostnad kan hämtas från företagets resultaträkning an skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler I 27 28 KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING Diskussionsuppgifter 6:1 För att kunna upprätta produktkalkyler behövs data. Vilka datakällor tror du är vanliga i samband med företagets produktkalkylering? 6:2 Som framkommit i kapitlet är kalkyleringen förknippad med en hel del osäkerhet. Vad är det då för vits med att upprätta förkalkyler när utfallet oftast blir ett annat? Varför inte nöja sig med efterkalkyler? Efterkalkyler upprättas ju när man vet hur utfallet blev. 6:3 "Jag begriper inte varför man är tvungen att ha flera slag av kalkyler i ett företag. Varför räcker det inte med en noga genomtänkt kalkyl?" Förklara varför det inte räcker med en noga genomtänkt kalkyl. Med andra ord, varför krävs det flera slag av kalkyler? 6:4 "Ju mer utbyggd och tekniskt sofistikerad produktkalkyleringen är, desto mer verkliga och riktiga produktkostnader erhålls. Det är en självklarhet." Anta att du lyssnat på en konsult som gjort detta uttalande. Håller du med konsulten? Varför? Varför inte? Förklara. Kapitel 7 Självkostnadskalkylering Ovningsuppgifter Divisionsmetoden ...: 1 Företaget Clean-lt säljer en standardiserad städtjänst till kontor runt om i stan. För det kommande budgetåret har nedanstående siffror ställts samman. Antalet städtimmar t Lönekostnader Lokalkostnader Material Övriga kostnader Totala budgeterade kostnader 17 200 tim 2 500 000 kr 150 000 kr 400 000 kr 800 000 kr 3 850 000 kr Vilken blir företagets självkostnad per städtimme enligt divisionsmetoden? -: 2 Caset är ett företag som tillverkar ett särskilt slag av transportväskor för CD-skivor och säljer dem till skivbutiker runt om i Sverige. Under året har 40 000 transportväskor till verkats och sålts. Försäljningspriset per väska uppgår till 250 kr. På företaget arbetar man med kostnadsställen i sin kalkylering. Företagets totala kostnader uppgår under perioden till 8 450 000 kr och fördelar sig enligt följande på företagets tre kostnadsställen: Försäljning Tillverkning 600 000 kr 2 000 000 kr Lön 3 000 000 kr Material 100 000 kr 50 000 kr Avskrivningar och ränta 600 000 kr Resor och reklamutskick 0 kr 200 000 kr 300 000 kr 500 000 kr Övriga kostnader Totalt 6 100 000 kr 1 250 000 kr Administration 500 000 kr 200 000 kr 100 000 kr 0 kr 300 000 kr 1 100 000 kr Totalt 3 100 000 kr 3 300 000 kr 750 000 kr 200 000 kr 1 100 000 kr 8 450 000 kr a) Till vilket belopp uppgår självkostnaden per transportväska per kostnadsställe och sammantaget enligt divisionsmetoden? b) Vilket blir företagets resultat för perioden? c) Vilka skäl kan företaget ha för att arbeta med kostnadsställen i sin kalkylering? d) Vilken blir självkostnaden för en transportväska om inte kostnadsställen används i kal kyleringen? - nnalmetoden På företaget Hour har medarbetarna under ett år totalt arbetat 14 000 timmar. Antalet ar betade timmar överensstämmer med det antal timmar som debiterats företagets kunder. 14 000 timmar utgör 80 % av det normala antalet arbetstimmar för ett år. Företagets tota la kostnader uppgår till 25 000 000 kr. Av dem utgör 15 000 000 kr rörliga kostnader och 10 000 000 kr fasta kostnader. a) Vilken är företagets självkostnad per arbetstimme enligt normalmetoden? 30 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING b) Vilket är det troliga skälet till att man på företaget arbetar med normalmetoden och inte med divisionsmetoden? c) Varför uppkommer över- och undertäckning av fasta kostnader? d) Uppkommer över- eller undertäckning av fasta kostnader i företaget under perioden? e) T ill vilket belopp uppgår de över- eller undertäckta fasta kostnaderna under året? 7:4 En reklambyrå, Sell-lt, har specialiserat sig på att utforma tidningsannonser för livsmedels butiker. Byrån utformar två slag av standardiserade annonser, en i svartvitt och en i fårg. Under året beräknar man att få i uppdrag att utforma 200 annonser. Av dem utgör 150 an nonser i svartvitt och 50 i färg. Under ett normalt år brukar antalet annonser ligga på 180 annonser. Av dem brukar 120 vara i svartvitt och 60 i fårg. Företaget debiterar sina kunder 30 000 kr för en annons i svartvitt och 42 000 kr för en i färg. Inför det kommande verksamhetsåret har man på byrån budgeterat med nedanstående kostnadsutfall. Kundtjänst Lön 120 000 kr Material 50 000 kr Lokalhyra 20 000 kr Färg till fårgannonser 0 kr 80 000 kr Övriga kostnader Totalt 270 000 kr Art-Work Tryck Administration & Försäljning 1 500 000 kr 180 000 kr 800 000 kr 500 000 kr 100 000 kr 30 000 kr 200 000 kr 500 000 kr 60 000 kr 100 000 kr 2 660 000 kr 1 310 000 kr 300 000 kr 100 000 kr 20 000 kr 0 kr 150 000 kr 570 000 kr Kostnaden för fårg till fårgannonserna är en rörlig kostnad. Kostnaderna uppdelade i rörliga och fasta fördelar sig enligt följande på företagets kost nadsställen: Kundtjänst Art-Work Tryck Administration & Försäljning Totalt Rörliga kostnader 20 000 kr 900 000 kr 1 000 000 kr 50 000 kr 1 970 000 kr Fasta kostnader 250 000 kr 1 760 000 kr 310 000 kr 520 000 kr 2 840 000 kr a) T ill vilket belopp uppgår självkostnaden för en annons i svartvitt och för en annons i färg enligt normalmetoden? b) Till vilket belopp uppgår de över- eller undertäckta fasta kostnaderna för året? c) Vilket blir företagets beräknade resultat för året? Ekvivalentmetoden 7:5 Företaget Lunch tillverkar tre slag av micromatboxar, Standard, Medium och DeLuxe. Pro duktionen av de tre slagen skiljer sig något åt, varför de inte förbrukar kostnader i lika pro portioner. På grund av denna skillnad arbetar företaget med ekvivalentmetoden. Man har fastställt följande ekvivalenttal och produktionsvolymer för en period: KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Standard> Medium> DeLuxe> Ekvivalenttal 1,0 1,1 1,5 Produktionsvolym 1 000 st 2 000 st 750 st Företags totala kostnader för den aktuella perioden uppgår till 5 000 000 kr. Till vilket belopp uppgår självkostnaden för en styck av var och en av de tre micromatbox arna enligt ekvivalentmetoden? -:6 Köttsoppan är ett företag som framställer och säljer köttsoppa över disk i egen butik. Före taget har tre slag av soppor i sitt sortiment: Tunn, Lagom och Tjock. Skillnaden mellan soppslagen är mängden kött och grönsaker. I en portion Lagom ingår 25 % mer kött och 20 % mer grönsaker än i en portion Tunn. I en portion Tjock ingår 50 % mer kött och 30 % mer grönsaker än i en portion Tunn. I övrigt är sopporna likvärdiga. Följande gäller för en kort tidsperiod: Köttkostnad> Grönsakskostnad> Övriga kostnader> Antal portioner Tunn> Antal portioner Lagom> Antal portioner Tjock> 10 000 kr 5 000 kr 20 000 kr 200 st 500 st 300 st Vilken blir självkostnaden för en portion av vart och ett av de tre slagen av soppa enligt ekvivalentmetoden? � metoden Företaget Husgeråd tillverkar och säljer, som företagsnamnet antyder, husgerådsprodukter. Produktionen är inriktad mot specifika kunder, bl a husgerådsbutiker och möbelkedjor. För ett visst budgetår gäller följande beträffande omkostnadspåläggen: 20 % på direkt lön Tillverkningsomkostnader (to)> _ facerialomkostnader (mo)> 10 % på direkt material 2 % på tillverkningskostnaden .-\dministrationsomkostnader (ao)> 5 % på tillverkningskostnaden Försäljningsomkostnader (fo) > �11 en aktuell kundorder om 200 skärbrädor har följande gått åt: ::>irekt lön (dl)> 5 000 kr :Jirekt material (dm)> 10 000 kr "ilken blir självkostnaden för ordern? �öderna Dynamit hjälper företag att spränga stora stenar och mindre berg på tomter där ·et ska byggas villor. Man arbetar helt på kundbasis. Företaget använder följande påläggs er och fördelningsnycklar: Påläggssats 150 kr per arbetstimme änsteomkostnader> inistrationsomkostnader> 5 % � r äljningsomkostnader> 10 % Fördelningsnyckel Direkt arbetstid Tjänstekostnad Tjänstekostnad 31 32 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Företaget har fått en förfrågan om att utföra en sprängning på en tomt. Man beräknar att följande kommer att gälla för uppdraget: 40 000 kr 130 timmar 12 000 kr 2 000 kr Direkt lön> Antal arbetstimmar> Speciella direkta kostnader, bl a dynamit> Direkta försäljningskostnader> Vilken blir självkostnaden för sprängningsuppdraget? 7:9 Design-It är ett företag som importerar och säljer diverse designerprodukter till kök. Före tagets kunder är butiker runt om i Sverige. Nu har man på företaget av en ren tillfällighet kommit över ett parti exklusiva italienska juicepressar. Partiet består av 400 st pressar. Företaget använder följande påläggssatser och fördelningsnycklar: Varuomkostnader> Administrations- och försäljningsomkostnader> 20 % på varupriset (fakturapris) 12 % på varukostnaden Varukostnaden utgörs av summan av varupriset, hemtagningskostnader och varuomkostna der. Följande gäller for partiet med juicepressar: Varupris> Hemtagningskostnad, bl a frakt och tull> Direkt försäljningskostnad> 200 000 kr (fakturapris) 50 000 kr 2 000 kr Vilken blir självkostnaden för partiet och vilken blir självkostnaden för en styck juicepress? 7:10 Intäkt & Kostnad är ett konsultföretag som utför uppdrag inom ekonomistyrningsområdet åt alla slag av företag. I företagets tjänstesortiment finns fyra tjänster: Kalkyl, Budget, Mät ning och Standard. Verksamhetsåret har precis avslutats och på företaget vill man nu när man har utfallet för året beräkna tjänsternas självkostnad och resultat. Från företagets redo visning har följande tagits fram: Kalkyl Antal debiterade timmar> 6 200 tim 2 500 kr Timpris till kund> Direkt lön per timme (genomsnitt) > 400 kr 100 000 kr Speciella direkta kostnader> Budget 4 400 tim 2 000 kr 325 kr 50 000 kr Tjänsteomkostnader> Administrations- och försäljningsomkostnader (affo) > Mätning 3 100 tim 1 300 kr 375 kr 60 000 kr Standard 1 300 tim 1 000 kr 300 kr 20 000 kr 750 000 kr 773 100 kr Tjänsteomkostnader fördelas med fördelningsnyckeln antal debiterade timmar. Admini strations- och försäljningsomkostnader (affo) fördelas med fördelningsnyckeln tjänstekost nad, som utgör summan av direkt lön, speciella direkta kostnader och tjänsteomkostnader. a) Vilken blir självkostnaden för var och en av de fyra tjänsterna? b) Vilket blir årsresultatet för var och en av de fyra tjänsterna? KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 7:11 Krängeriet köper in och säljer bildäck av tveksamt ursprung. Inför det kommande verksam hetsåret har man bestämt sig för att satsa på tre slag av däck: Blank, Sladd och Slir. Man har i sin årliga budgetprocess planerat att följande gäller för det kommande året: regher na- Blank Sladd Slir Försäljningsvolym> Försäljningspris> Varupris> Antal inköp av däck> Speciella direkta kostnader> Direkta försäljningskostnader> 2 000 st 300 kr/st 100 kr/st 20 st 25 000 kr 20 000 kr 7 000 st 450 kr/st 250 kr/st 50 st 35 000 kr 10 000 kr 9 000 st 700 kr/st 500 kr/st 60 st 30 000 kr 15 000 kr Varuomkostnader> Administrationsomkostnader> Försäljningsomkostnader> 1 300 000 kr 392 000 kr 627 200 kr För varuomkostnader används fördelningsnyckeln antal inköp. Administrations- och för säljningsomkostnader fördelas med fördelningsnyckeln varukostnad, som utgör summan av varupris, varuomkostnader och speciella direkta kostnader. a) Vilken är vart och ett av de tre däckslagens totala självkostnad? b) Vilket är företagets årsresultat per slag av däck? c) Vilket är företagets totala årsresultat? 7:12 Företaget Abraxas tillverkar och säljer komponenter till verkstadsindustrin. För närvarande tillverkar man tre slag av komponenter: Kl, K2 och K3. Abraxas ska inför det kommande året beräkna självkostnaden för sina tre komponenter. I sin kalkylering utgår företaget från vad som gäller vid normala förhållanden. Företagets controller har för året ställt samman följande uppgifter: - när redo- Produktionsvolym > Direkt material (dm) > Direkt lön (dl) >Direkt maskintid (dmt) >- Kl= 20 000 St Kl = 6 000 000 kr Kl = 8 000 000 kr Kl= 120 000 min K2 = 40 000 St K2 = 8 000 000 kr K2 = 8 000 000 kr K2 = 180 000 min K3 = 60 000 St K3 = 6 000 000 kr K3 = 24 000 000 kr K3 = 300 000 min Summa 120 000 St 20 000 000 kr 40 000 000 kr 600 000 min (10 000 tim) Kostnad per (direkt) maskintimme> 750 kr 2 000 000 kr Materialomkostnader (mo) > Tillverkningsomkostnader (to) > 12 000 000 kr 4 000 000 kr Maskin-/teknikomkostnader (mao) > 3 420 000 kr Administrationsomkostnader (ao) > Försäljningsomkostnader (fo) > 1 710 000 kr -.dmini ekost :nader. Påläggsbaser Materialomkostnader (mo) fördelas med direkt material (dm) Tillverkningsomkostnader (to) fördelas med direkt lön (dl) Maskin-/Teknikomkostnader (mao) fördelas med direkt maskintid Administrations- och försäljningsomkostnader fördelas med tillverkningskostnaden a) Vilken blir självkostnaden för en styck Kl, för en styck K2 och för en styck K3? b) Vilket blir företagets årsresultat om försäljningspriset för en styck Kl är 800 kr, för en styck K2 är 600 kr och för en styck K3 är 900 kr? c) Vilket blir resultatet för en styck Kl, för en styck K2 och för en styck K3? 33 34 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 7:13 Error är ett företag som gör webbsidor åt alla slag av företag. Företagets verksamhet är in delad i kostnadsställen, och i dagsläget arbetar man med tre kostnadsställen: konceptut veckling, grafik och programmering. Kostnadsställestrukturen följer arbetssättet med att ta fram webbsidor. Först utvecklas ett koncept, d v s själva grundiden och hur den ska presen teras. Därefter utvecklas grafiken (även designen av webbsidorna görs i detta steg). Avslut ningsvis görs själva webbsidorna av programmerarna. På varje kostnadsställe används separata omkostnadsposter och separata fördelningsnycklar enligt följande: Kostnadsställe Konceptutveckling> Grafik> Programmering> Omkostnadspost Tjänsteomkostnader 1 Tjänsteomkostnader 2 Tjänsteomkostnader 3 Fördelningsnyckel Direkt lönekostnad Direkt arbetstid Antal programmeringssteg Följande påläggssatser gäller för omkostnaderna: Omkostnadspost Tjänsteomkostnader 1> Tjänsteomkostnader 2> Tjänsteomkostnader 3> På/äggssats 20 % på direkt lönekostnad i Konceptutveckling 550 kr per direkt arbetstimme i Grafik 100 kr per programmeringssteg Administrations- och försäljningsomkostnaderna fördelas med hjälp av försäljningen, d v s det pris man tar ut för uppdragen. Administrationsomkostnadspålägget uppgår till 2 % och försäljningsomkostnadspålägget till 4 %. För ett webbuppdrag åt en viss kund gäller foijande: Direkt lönekostnad Konceptutveckling> Direkt lönekostnad Grafik> Direkt lönekostnad Programmering> Antal direkta arbetstimmar Konceptutveckling> Antal direkta arbetstimmar Grafik> Antal direkta arbetstimmar Programmering> Antal programmeringssteg> Direkt försäljningskostnad> Pris till kund> 25 000 kr 20 000 kr 30 000 kr 45 tim 47 tim 85 tim 300 steg 10 000 kr 170 000 kr a) Vilken blir webbuppdragets självkostnad? 6) Vilka kan skälen vara till att man på företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkyle ring? c) Vilket är det troliga skälet till att man på företaget valt att arbeta med fler än en tjänste omkostnadspost och fler än ett slag av fördelningsnyckel för att fördela omkostnaderna till webbuppdragen? 7:14 Re-Name-It är ett företag med lokaler i Lundbyhamnen som köper överskottspartier av konserver och kolonialvaror. När ett parti med konserver anländer tas etiketterna bort. Sedan tvättas burkarna för att därefter få nya etiketter. Slutligen paketeras konserverna i transportvänliga kartonger. När ett parti kolonialvaror anländer tas innehållet ur paketen, lådorna eller säckarna (varorna anländer på olika sätt). Därefter fylls nya förpackningar med innehåll. Avslutningsvis packas förpackningarna i kartonger i lämplig storlek för transport till köpare. KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Företagets verksamhet är uppbyggd enligt kostnadsställeprincipen. Konserver har sina kost nadsställen och Kolonialvaror har sina kostnadsställen. Nedan redovisas omkostnadsposter per kostnadsställe och vilka fördelningsnycklar som används för att fördela omkostnaderna till försäljningsordrarna. Konserver Kostnadsställe Borttagning av etiketter > Tvätt av konserver > Paketering > Omkostnadspost Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3 Fördelningsnyckel Varupris (inkl transport, tull och försäkring) Antal sålda konserver Försäljningspris till kund Kolonialvaror Kostnadsställe Tömning av förpackningar > Fyllning av förpackningar > Paketering > Omkostnadspost Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3 Fördelningsnyckel Varupris (inkl transport, tull och försäkring) Fyllningstid Försäljningspris till kund Följande påläggssatser används i företaget under det aktuella verksamhetsåret: .s h Konserver Omkostnadspost Varuomkostnad 1 > Varuomkostnad 2 > Varuomkostnad 3 > På/äggssats 10 % på varupris 10 kr per såld konserv 12 % på försäljningspris till kund Kolonialvaror Omkostnadspost Varuomkostnad 1 > Varuomkostnad 2 > Varuomkostnad 3 > På/äggssats 15 % på varupris 25 öre per fyllningsminut 18 % på försäljningspris till kund Företaget lägger på administrations- och försäljningsomkostnader på varukostnaden. På läggssatsen är 8 %. För enforsäijningsorder till kunden Billy's Kontant gäller foijande: Varupris konserver > 25 000 kr Antal sålda konserver > 5 000 st Försäljningspris på konserver till kund > 150 000 kr Varupris kolonialvaror > 100 000 kr Antal fyllningsminuter > 30 000 min Försäljningspris på kolonialvaror till kund > 200 000 kr Transportkostnad till kundens lager > 5 000 kr a) Vilken blir självkostnaden för ordern till Billy's Kontant? b) Vilka kan skälen vara till att man på företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkyle ring? c) Vilket är det troliga skälet till att man på företaget valt att arbeta med fler än en varuom kostnadspost och fler än ett slag av fördelningsnyckel för att fördela omkostnaderna rill inkomna kundorder? 35 36 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 7:15 Dunka-Dunka är ett företag som tillverkar och säljer avancerade högtalare till klubbar och diskotek. Tillverkningen är organiserad i kostnadsställen, och företagets kalkylering följer kostnadsställeuppbyggnaden. I dagsläget arbetar företaget med följande åtta tillverknings relaterade kostnadsställen. Materialmottagning Inköp Produktionsplanering Manuell bearbetning 1 Maskinell bearbetning Manuell bearbetning 2 Kvalitetskontroll Emballering Kostnadsställestrukturen är en direkt avbildning av själva produktionen. När man på före taget beslutat om en tillverkningsserie köps material in och materialet tas emot av särskild personal i särskilda lokaler och med speciell utrustning. Samtidigt planerar produktionspla nerarna själva tillverkningen, t ex avseende när tillverkningen ska äga rum och vilka som ska delta i den. Sedan inleds själva tillverkningen. I kostnadsstället Manuell bearbetning 1 är den huvudsakliga uppgiften att sätta samman högtalarhöljena. Materialet till det levereras i rätt tid, i rätt kvantitet och i rätt kvalitet från Materialmottagningen. Nästa tillverknings steg äger rum i kostnadsstället Maskinell bearbetning. I det borras hål för skruvar och sli pas högtalarhöljena. Dessutom monteras på maskinell väg s k dämpare in i högtalarhöljena. Dämparmaterialet levereras direkt från Materialmottagningen. I kostnadsstället Manuell bearbetning 2 monteras högtalarna i högtalarhöljena, sätts ett bakstycke på varje högtalare och monteras sladdkontakter. Materialet levereras direkt från Materialmottagningen. När själva produktionen är avslutad kvalitetskontrolleras högtalarna i kostnadsstället Kvalitets kontroll. Varje högtalare kopplas in och man drar på för fullt med volym för att testa funk tionen och ljudkvaliteten. I kostnadsstället Emballering paketeras högtalarna parvis. Där efter sänds lådorna till kunderna. I vissa fall hämtar kunderna själva sina högtalare. På varje kostnadsställe används separata omkostnadsposter och fördelningsnycklar enligt följande: Kostnadsställe Materialmottagning> Inköp> Produktionsplanering> Manuell bearbetning 1 > Maskinell bearbetning > Manuell bearbetning 2 > Materialomkostnader 1 Materialomkostnader 2 Tillverkningsomkostnader 1 Tillverkningsomkostnader 2 Maskin-/Teknikomkostnader Tillverkningsomkostnader 3 Kvalitetskontroll> Emballering> Tillverkningsomkostnader 4 Tillverkningsomkostnader 5 Omkostnadspost Fördelningsnyckel Kvantitet direkt material Direkt materialkostnad Antal tillverkningsserier Direkt arbetstid Direkt maskintid Direkt lönekostnad i Manuell bearbetning 2 Antal högtalarpar Volym (m3) KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Följande påläggssatser gäller för omkostnaderna: Omkostnadspost �faterialomkostnader 1> �1aterialomkostnader 2> Tillverkningsomkostnader 1 > Tillverkningsomkostnader 2> :\ifaskin-/Teknikomkostnader > Tillverkningsomkostnader 3> Tillverkningsomkostnader 4> Tillverkningsomkostnader 5 > På/äggssats 50kr per kilo material 5 % på direkt materialkostnad 2 500kr per tillverkningsserie 300kr per direkt arbetstimme 100kr per direkt maskintimme 15% på direkt lönekostnad i Manuell bearbetning 2 75kr per högtalarpar 300kr per m3 Administrations- och försäljningsomkostnader fördelas i en post med fördelningsnyckeln rillverkningskostnad. Påläggssatsen är 5%. För en aktuell kundorder gäller foijande: Antal kilo material (trä, högtalare m m) > Direkt material i Manuell bearbetning 1 > Direkt material i Maskinell bearbetning > Direkt material i Manuell bearbetning 2> Antal arbetstimmar i Manuell bearbetning 1> Antal maskintimmar i Maskinell bearbetning > Direkt lön i Manuell bearbetning 1 > Direkt lön i Maskinell bearbetning > Direkt lön i Manuell bearbetning 2> Direkt lön i Kvalitetskontroll > ..\mal högtalarpar > ..\mal m3 > 1400kg 120 000kr 80 000kr 200 000kr 200tim 100tim 20 000kr 10 000kr 12 000kr 5 000kr 100st 40m3 Direkt material tillförs produktionen successivt. a Vilken blir tillverkningsseriens självkostnad? b Vilka kan skälen vara till att man på företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkyle ring? r Vilket är det troliga skälet till att man på företaget valt att arbeta med fler än en mate rialomkostnadspost och tillverkningsomkostnadspost samt fler än ett slag av fördel ningsnyckel för respektive omkostnadspost? .-\tt avgöra vilken eller vilka fördelningsnycklar som ska användas för att fördela omkostna er är ett viktigt ställningstagande vid självkostnadskalkylering. Valet av fördelningsnyck.ar kommer nämligen att påverka produktkostnaderna. Valet av en viss uppsättning fördel ingsnycklar leder till en fördelning, och en annan uppsättning leder till en annan. I många ,. de ovanstående övningsuppgifterna används olika slag av fördelningsnycklar för omkost adsposter med samma benämning, tex tillverknings-, tjänste- och varuomkostnader. Din �ppgift är att diskutera under vilka omständigheter olika fördelningsnycklar kan vara lämp � att använda vid fördelning av olika omkostnadsposter. 37 38 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Omkostnadspost Materialomkostnader Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Tillverkningsomkostnader Tillverkningsomkostnader Maskin-/Teknikomkostnader Maskin-/Teknikomkostnader Fördelningsnyckel Direkt materialkostnad Kvantitet direkt material Direkt lönekostnad Direkt arbetstid Direkt maskintid Direkt maskintid Direkt arbetstid Tjänsteföretag > Tjänsteomkostnader Tjänsteomkostnader Direkt lönekostnad Direkt arbetstid Handelsföretag > Varuomkostnader Varuomkostnader Varupris Antal inköp av varor Tillverkande företag > Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 7:1 Självkostnadskalkylering lämpar sig bäst i beslutssituationer med kort tidshorisont 7:2 Det heter självkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv 7:3 De två grundläggande metoderna för självkostnadskalkylering är periodoch orderkalkylering 7:4 Divisions-, normal- och ekvivalentmetoden kan sorteras in under rubriken periodkalkylering 7:5 I divisionsmetoden fås självkostnaden per styck genom att man dividerar totalkostnaden för en tidsperiod med verksamhetsvolymen för samma period 7:6 Normalmetoden heter det för att metoden ger de mest normala ("sanna") produktkostnaderna 7:7 Variationer i sysselsättningen (kapacitetsutnyttjandet) är ett argument för normalmetoden 7:8 Ekvivalenttal anger skillnader i resurskrav mellan kalkylobjekt 7:9 Kostnadsställen kan inte användas vid periodkalkylering 7:10 Över- och undertäckning av fasta kostnader kan uppkomma när ekvivalentmetoden används 7:11 Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade samkostnader 7:12 Direkta kostnader fördelas till kalkylobjekt 7:13 Omkostnader (indirekta kostnader) fördelas till kalkylobjekt 7:14 Påläggsmetoden kan sorteras in under rubriken orderkalkylering 7:15 Orsak/verkan, nytta och bärkraft är tre kriterier för omkostnadsfördelning 7:16 En påläggssats beräknas principiellt enligt följande: Omkostnader/Fördelningsnyckel 7:17 Samma kalkylmall kan användas i alla företag 7:18 Vid påläggskalkylering innebär fördelning av omkostnader med kostnadsställen vanligtvis mindre utbyggda kalkyler än då kostnadsställen inte används 7:19 Pålägg kan beräknas vid följande verksamhetsvolymer: budgeterad, normal, praktisk och faktisk volym Sant Falskt KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLER Diskussionsuppgifter 7:1 Anta att du träffar en företrädare för ett företag som menar att kalkyler inte behövs i hans företag. "Vi har visat vinst i många år och har inte något behov av kalkyler. Att vi går med vinst i slutänden bevisar det." Håller du med om resonemanget eller har du en annan upp fattning? Förklara. 7:2 En uppfattning som ofta framförs är att ju mer utbyggda och detaljerade kalkyler är, desto större blir precisionen generellt i kalkyleringen. Håller du med om det? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 7:3 "Det heter 1älvkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv." Självklart är det inte därför det heter självkostnadskalkylering, men enligt många ligger det en hel del i uttrycket. Vad är det man siktar in sig på i uttrycket? G 39 Kapitels Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Ovningsuppgifter 8:1 Det lilla företaget Balans erbjuder sina kunder, som utgörs av små och medelstora företag, tjänster inom områdena redovisning, skatt och deklaration. Följande uppgifter gäller för företaget under det innevarande året: Aktiviteter Kostnadsdrivare Aktivitetskostnader Kostnadsdrivarvolymer Sekreterarstöd Offerering Kopiering Fakturering Tjänsteutförande Redovisning Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration Kvalirerssäkring Antal sekreterartimmar Antal offerter Antal kopior Antal uppdrag Antal utförda timmar Antal utförda timmar Antal utförda timmar Antal kvalitetssäkringstimmar 560 000 kr 60 000 kr 50 000 kr 32 000 kr 2 400 000 kr 3 840 000 kr 3 000 000 kr 2 400 000 kr 1 600 timmar 25 offerter 200 000 kopior 160 uppdrag 4 800 timmar 3 200 rimmar 3 000 timmar 1 600 timmar I samband med uppdrag tillkommer kostnader för resor och logi i de fall det krävs. I dagarna har man på företaget fått en offertförfrågan från företaget Help AB. För det aktu ella uppdraget räknar man med följande resursåtgång: Antal sekreterartimmar Antal offerter Antal kopior Antal uppdrag (fakturering) Antal utförda timmar Redovisning Antal utförda timmar Skatt Antal utförda timmar Deklaration Antal kvalitetssäkringstimmar Rese- och logikostnader 15 1 2 000 1 60 20 40 10 20 000 kr a) Till vilket belopp uppgår kostnaden för ordern? b) Den marknadsansvarige på Balans tycker att den beräknade orderkostnaden är låg. Hon undrar varför inte kostnader för bl a företagsledningen, marknadsföring och utveckling av konsulttjänsterna och egen administration inkluderas i kalkylen. Förklara varför dessa kostnader inte inkluderas i företagets ABC-kalkyl. 8:2 Producta AB tillverkar och säljer reservdelar till verkstadsindustriföretag. Produktionen är helt kundorderstyrd. Sedan en tid tillbaka arbetar man med ABC-kalkylering. Vid det senaste ledningsgruppsmötet beslutades att man ska genomföra en beräkning av kund lönsamheten för det förra verksamhetsåret med fokus på tre av sina kunder, här benämnda Kund A, Kund B och Kund C. För det ändamålet har man tagit fram följande uppgifter: KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING 'BC Aktiviteter Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolymer Aktivitetskostnader Antal manuella bearbetningstimmar Antal maskinella bearbetningstimmar 12 500 manuella bearbetningstimmar 5 400 maskinella bearbetningstimmar 3 812 500 kr Antal mottagna order Antal produktionsplaneringstimmar Antal inköp av material Antal maskinomställningstimmar Antal kvalitetskontroller Antal kundleveransmil 75 mottagna order 375 produktionsplaneringstimmar 75 inköp av material 300 maskinomställningstimmar 75 kvalitetskontroller 3 000 kundleveransmil Antal produktutformningstimmar Antal problemlösningstimmar Antal kundbesökstimmar 300 produktutformningstimmar 400 problemlösningstimmar 200 kundbesökstimmar Enhetsnivå Manuell bearbetning Maskinell bearbetning 2 970 000 kr Kundordernivå Ordermottagning Produktionsplanering Inköp av material Maskinomställning Kvalitetskontroll Kundleverans 45 000 kr 187 500 kr 52 500 kr 90 000 kr 337 500 kr 120 000 kr Kundnivå Produktutformning Problemlösning Kundbesök ·ru- Hon · · ing 150 000 kr 200 000 kr 160 000 kr Följande resursåtgång har konstaterats för de tre kunderna under verksamhetsåret: Direkt material Antal manuella bearbetningstimmar Antal maskinella bearbetningstimmar Antal mottagna order Antal produktionsplaneringstimmar Antal inköp av material Antal maskinomställningstimmar Antal kvalitetskontroller Antal kundleveransmil Antal produktutformningstimmar Antal problemlösningstimmar Antal kundbesökstimmar KundA KundB KundC 7 800 000kr 1 000timmar 400timmar 15order 75timmar 15inköp 70timmar 15 kontroller 300mil 12timmar 5 timmar 22timmar 6 250 000kr 1300timmar 350timmar 10order 40timmar l0inköp 40timmar 10kontroller 50mil 25timmar 20timmar 0timmar 4 500 000kr 500timmar 100timmar 5order 35timmar 5inköp 35timmar 5kontroller 10mil 10timmar 30timmar 40timmar Försäljningen per kund uppgår under verksamhetsåret till: Kund A = 9 800 000kr Kund B = 8 000 000kr Kund C = 5 100 000kr a) Upprätta en kundlönsamhetskalkyl för företaget i enlighet med de ideer som underlig ger ABC-kalkylering. Till vilket belopp uppgår lönsamheten (resultatet) för respektive kund? Vilken är marginalen per kund? 6) Till vilka slag av analyser/studier kan den kalkylinformation som beräknats i a-uppgiften användas i Producta AB? Musikspridaren AB är ett företag som drivs av tre eldsjälar och som specialiserat sig på att importera CD-skivor från oberoende skivbolag i USA och sälja skivorna till specialiserade skivbutiker i Norden. Företagets redovisningskonsult har nyligen tagit en kurs i ABC-kal- 41 42 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) kylering och har föreslagit att en lönsamhetsberäkning av företagets tre varugrupper - Rock & Pop, Blues och Country - ska göras. Redovisningskonsulten har sammanställt följande uppgifter för det precis avslutade verksamhetsåret: Försäljning per varugrupp Pris per CD 125 kr 125 kr 125 kr Rock & Pop Blues Country Såld volym Totalforsäijning 40 000 st 12 500 st 7 500 St 5 000 000 kr 1 562 500 kr 937 500 kr Aktiviteter Enhetsnivå Kostnadsdrivare Aktivitetssatser Kostnad för sålda CD-skivor Antal sålda CD-skivor 90kr per CD-skiva Antal telefonbeställningsminuter Antal Internetbeställningar Antal orderframtagningsminuter 4,70kr per beställningsminut 135kr per beställning 5,00kr per framtagningsminut Antal inköp Antal mottagna inköp Antal hyllcentimeter Antal radioreklamminuter 400kr per inköp 900kr per mottaget inköp 3kr per hyllcentimeter 500kr per reklamminut Ordernivå Orderhantering telefonbeställning Orderhantering Internetbeställning Orderframtagning Varugruppsnivå Inköp av CD-skivor Mottagning av inköpta CD-skivor Lagring av CD-skivor Radioreklam per varugrupp Företagsnivå Uppgår totalt till 451 000kr Uppgår totalt till 50 000kr Uppgår totalt till700 000kr Internetunderhåll Tidningsannonsering Administration Aktivitetskonsumtion Rock &Pop Blues Country Kostnad för sålda CD-skivor 40 000sålda CD-skivor 12 500sålda CD-skivor 7 500sålda CD-skivor Orderhantering telefonbeställning 5 000beställningsmin. 5 000beställningsmin. 3 000beställningsmin. Orderhantering Internetbeställning 300Internetbeställningar 25Internetbeställningar 15 Internetbeställningar Orderframtagning 40 000framtagningsmin. 18 750framtagningsmin. 15 000framtagningsmin. Inköp av CD-skivor 12inköp 24inköp 36inköp Mottagning av inköpta CD-skivor 12mottagna inköp 24mottagna inköp 36 mottagna inköp Lagring av CD-skivor 40 000hyllcentimeter 12 500hyllcentimeter 7 500hyllcentimeter Radioreklam per varugrupp 100radioreklamminuter 30radioreklamminuter 20radioreklamminuter KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) a) Upprätta en lönsamhetskalkyl för företaget i enlighet med de ideer som underligger ABC-kalkylering. Man vill att företagets samtliga aktiviteter inkluderas i kalkylen och att resultat per aktivitetsnivå ska kunna läsas av. b) Företagets ägare har av redovisningskonsulten hört att ABC-kalkylen producerar s k uppmärksamhetsinformation ("attention directing information"), som kan rikta upp märksamhet mot problem och möjligheter. I dagsläget har ägarna en känsla av att kost naden per CD-skiva per aktivitet varierar mellan de tre varugrupperna. Ligger det något i ägarnas misstanke? Gör några enkla beräkningar som stöd för ditt resonemang. 8:4 Konsultföretaget Jollen AB erbjuder ett flertal konsulttjänster inom tjänstegrupperna Man agement, Redovisning och IT. Tjänstegruppen Management består av deltjänster relaterade till produktkalkylering, strategi och organisationsutveckling. Tjänstegruppen Redovisning består av deltjänster relaterade till bokföring, deklaration och bokslut. Tjänstegruppen IT består av deltjänster relaterade till systemupphandling, utbildning och säkerhet. Man har precis börjat arbeta med ABC-kalkylen och ska för första gången beräkna kostnaderna för några kalkylobjekt. Nedan anges en hel del uppgifter man har hämtat ur den databas för ABC-kalkylering man arbetar med i företaget. Uppgifterna avser hela det innevarande verk samhetsåret, som snart avslutas. Aktiviteter, aktivitetshierarkinivåer, aktivitetsbeskrivningar och kostnadsdrivare: Aktiviteter och aktivitetshierarkinivåer Aktivitetsbeskrivningar Enhetsnivå Cppdragsutförande "ppdragsnivå ·ppdragsplanering ·,·alitetssäkring _.in. ·er -.imtenivå . änsteutveckling Uppdragsutförande utgörs av lönekostnader vid utförandet av konsult uppdrag. Alla konsulter har lika månadslön. Kostnadsdrivare: Antal konsulttimmar (debiterbara timmar) Inför ett konsultuppdrag krävs planering av bl a hur, när och av vem upp dragen ska utföras. Den tid som läggs ned på uppdragsplanering varierar mellan olika uppdrag. Kostnadsdrivare: Antal uppdragsplaneringstimmar När varje uppdrag är avslutat vill man säkerställa att det är utfört med hög kvalitet. Man arbetar med en standardmetod för kvalitetssäkring av upp drag. Kostnadsdrivare: Antal konsultuppdrag De tre tjänstegruppernas deltjänster utvecklas kontinuerligt. Pg a tjänster nas skilda karaktär krävs tjänstespecifik utveckling. Tjänsteutvecklingen är lika resurskrävande per deltjänst. Kostnadsdrivare: Antal deltjänster · mpetensutveckling Konsulterna är specialister och arbetar endast med specifika deltjänster. Den kompetensutveckling som äger rum varierar tidsmässigt mellan kon sulterna. Kostnadsdrivare: Antal kompetensutvecklingstimmar 43 44 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Tjänstegruppsnivå Metodutveckling Kundnivå Försäljning Företagsnivå Administration Företagsledning Den metodik man arbetar med i uppdragen utvecklas kontinuerligt. Meto diken är specifik per tjänstegrupp. Den tid som läggs ned på utvecklingen varierar tidsmässigt mellan tjänstegrupperna. Kostnadsdrivare: Antal metodutvecklingstimmar Vid försäljning av konsulttjänster arbetar man individuellt med kunderna. Skälet till det är att de efterfrågar mycket specifika tjänster. Försäljningen är lika resurskrävande per kund. Kostnadsdrivare: Antal kunder Den administration man har i företaget är relaterad till bl a redovisning, reception och personaladministration. Allt administrativt arbete utförs för företaget som helhet och kan inte relateras till varken individuella upp drag, kunder, deltjänster eller tjänstegrupper. Kostnadsdrivare: Kostnaderna fördelas ej då aktiviteten ligger på företags nivå Det arbete företagsledningen gör utförs för företaget som helhet och kan inte relateras till varken individuella uppdrag, kunder, deltjänster eller tjänstegrupper. Kostnadsdrivare: Kostnaderna fördelas ej då aktiviteten ligger på företags nivå Totala aktivitetskostnader, kostnadsdrivarvolymer och aktivitetssatser: Aktiviteter och aktivitetshierarkinivåer Aktivitetskostnader Kostnadsdrivarvolymer Enhetsnivå Uppdragsutförande 8 123 150 kr 23 209 konsulttimmar Uppdragsnivå Uppdragsplanering Kvalitetssäkring 999 900 kr 1206 000 kr 2 222 uppdragsplaneringstimmar 402 konsultuppdrag Tjänstenivå Tjänsteutveckling Kompetensutveckling Tjänstegruppsnivå Metodutveckling Kundnivå Försäljning Företagsnivå Administration Företagsledning 50 400 kr 332 500 kr 87 200 kr 408 800 kr Aktivitetssatser* 350 kr 450 kr 3 000 kr 5 600 kr 9 deltjänster 500 kr 665 kompetensutvecklingstimmar 218 metodutvecklingstimmar 292 kunder 3 000 000 kr 4 000 000 kr * Aktivitetssatserna har beräknats enligt följande: Aktivitetskosmad/Kostnadsdrivarvolym 400 kr 1 400 kr KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) "tetskonsumtion per tjänst och tjänstegrupp: Produktkalkylering Strategi Organisationsutveckling Totalt 1 564tim 72tim 12st 1st 8tim 12 St 3 968tim 560tim 70st 1st 96tim 50st 4 142tim 600tim 50st 1 st 72tim 40st 9 674tim 1 232tim 132st 3st 176tim 102st Bokforing 4 102tim 200tim 100st 1st 48tim 70st Deklaration 497tim 320tim 80st 1st 75tim 80st Skatt 2 648 rim 240tim 40st 1 St 300tim 20st Totalt 7 247tim 760tim 220st 3st 423tim 170st Systemupphandling Utbildning Säkerhet Totalt - ·al konsulttimmar - -tal uppdragsplaneringstimmar - -tal konsultuppdrag -tal deltjänster - -tal kompetensutvecklingstimmar -tal kunder 3 425tim 80tim 5st 1st 16tim 5st 1 454tim 100tim 20st 1st 20tim 10st 1 409tim 50tim 25st 1st 30tim 5 St 6 288tim 230tim 50st 3st 66tim 20st . al metodutvecklingstimmar Management 108tim Redovisning 52tim IT Totalt 218tim ·onsulttimmar - uppdragsplaneringstimmar - konsultuppdrag - deltjänster kompetensutvecklingstimmar - kunder isning :.11 konsulttimmar -;:a..l uppdragsplaneringstimmar -;:a..l konsultuppdrag -:-;:a..l deltjänster - -tal kompetensutvecklingstimmar tal kunder 58tim 45 46 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Antalet debiterade konsulttimmar, timsatser och intäkter: Management Produktkalkylering Strategi Organisationsutveckling Antal debiterade konsulttimmar Timsatser Intäkter 1 564 tim 3 968 tim 4 142 tim 2 000 kr 1 800 kr 1 650 kr 3 128 000 kr 7 142 400 kr 6 834 300 kr 17 104 700 kr Redovisning Bokföring Deklaration Skatt 4 102 rim 497 tim 2 648 rim 800 kr 1 000 kr 1 500 kr IT Systemupphandling Utbildning Säkerhet 3 281 600 kr 497 000 kr 3 972 000 kr 7 750 600 kr 3 425 tim 1 454 tim 1 409 tim 1 750 kr 1 500 kr 2 000 kr 5 993 750 kr 2 181 000 kr 2 818 000 kr 10 992 750 kr Med hjälp av ovanstående uppgifter har företagsledningen i dagarna bestämt sig för att be svara två frågor relaterade till tjänster och tjänstegrupper och en relaterad till företaget som helhet. a) Till vilket belopp uppgår resultatet för respektive tjänst inom tjänstegruppen Manage ment? På företaget vill man att aktivitetskostnaderna per aktivitetsnivå framgår av kalky len. b) Till vilket belopp uppgår resultatet för respektive tjänstegrupp? På företaget vill man att aktivitetskostnaderna per aktivitetsnivå framgår av kalkylen. c) Till vilket belopp uppgår företagets årsresultat? På företaget vill man att aktivitetskost naderna per aktivitetsnivå framgår av kalkylen. 8:5 Ner-Shopping är ett företag som säljer litteratur via Internet till studenter på kurser som ges på högskolor och universitet runt om i Sverige. Man köper in böcker direkt från förlag för lagring i ett eget lager. Beställda böcker sänds till köparna via vanlig post. På företaget arbetar man med aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering för att säkerställa att de priser man tar ut på böckerna inte sätts lägre än kostnaderna. Prissättningen i sig är dock mark nadsbaserad. Man befinner sig nu i december månad och det är dags att beräkna självkost naden för de böcker som säljs. Följande uppgifter gäller för Ner-Shoppings verksamhet un der det kommande året: KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Aktiviteter Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolymer Aktivitetssatser Webb Inköp av böcker Lagring Fakturering Paketering Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration Antal webbsidor Antal inköp Antal kilo (lagringsvikt) Antal fakturor Antal paketeringsminuter Antal boktitlar Antal boktitlar Försäljning i kr Summan av övriga aktivitetskostnader 700 webbsidor 4 250 inköp 60 000 kg 100 000 fakturor 37 500 paketeringsminuter 500 boktitlar 500 boktitlar 30 000 000 kr 4 151 575 kr 1 700 kr per webbsida 75 kr per inköp 2,40 kr per kilo 20 kr per faktura 6,75 kr per paketeringsminut 144 kr per boktitel 135 kr per boktitel 0,25 % per försäljningskrona 35 % på summan av övriga aktivitetskostnader Vid sidan av aktivitetskostnaderna finns även två direkta kostnadsposter per bok, nämligen varupris (bokens inköpspris, det s k förlagspriset) och porto. a) En av böckerna i sortimentet är "Ekonomistyrning för alla". Beräkna självkostnaden per såld bok med hjälp av följande uppgifter: Beräknat antal sålda böcker Försäljningspris Inköpspris (förlagspris) Porto 1 200 st 435 kr (exkl moms) 350 kr 36 000 kr Aktivitetskonsumtion Antal webbsidor Antal inköp Antal kilo (lagringsvikt) Antal fakturor Antal paketeringsminuter Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration 2 24 2 040 1 200 400 144 kr 135 kr 0,25 % per försäljningskrona 35 % på summan av övriga aktivitetskostnader 6) När självkostnaden för samtliga boktitlar beräknats finner man att kostnadsdrivarvoly men och aktivitetskonsumtionen för samtliga aktiviteter inte överensstämmer. Det inne bär att samtliga kostnader inte har fördelats ut på böckerna i sortimentet. Avvikelserna för tre av aktiviteterna framgår av följande sammanställning: - un- Aktiviteter Kostnadsdrivarvolymer Aktivitets konsumtion Ejfördelade aktivitets kostnader* Inköp av böcker Lagring Fakturering 4 250 inköp 60 000 kg 100 000 fakturor 4 075 inköp 57 000 kg 91 000 fakturor 13 125 kr 7 200 kr 180 000 kr * Har beräknats som Aktivicetssacs x (Kosmadsdrivacvolym -Aktivitetskonsumtion) På företaget är man förbryllat över att det finns aktivitetskostnader som inte har för delats ut på böckerna i sortimentet. Förklara för företagets medarbetare hur det kan komma sig att det finns aktivitetskostnader som inte har fördelats? 47 48 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 8:1 ABC-kalkylen ger alltid mer rättvisande produktkostnader än påläggsmetoden 8:2 Med ABC-kalkylen produceras s k undantagsinformation 8:3 En aktivitet utgörs av en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment 8:4 Aktivitetshierarkier byggs upp med utgångspunkt i hur kostnadskrävande företagets aktiviteter är 8:5 Manuell bearbetning är ett exempel på en aktivitet på enhetsnivå 8:6 En kostnadsdrivare används som en fördelningsnyckel vid fördelning av aktivitetskostnader till kalkylobjekt 8:7 Kostnadsdrivare kan vara av fyra slag: transaktionsrelaterade, tidsrelaterade, intensitetsrelaterade och komplexitetsrelaterade 8:8 Det förekommer inga direkta kostnader i ABC-kalkylen 8:9 Faktisk aktivitetsvolym används vid beräkning av aktivitetssatser Sant Falskt 8:10 Tillgänglig aktivitetskapacitet = Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet 8:11 ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell 8:12 Tidsekvationer kan användas för att förenkla det praktiska kalkylarbetet 8:13 Vid aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering inkluderas företagets samtliga kostnader i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå Diskussionsuppgifter 8:1 "Att endast inkludera de omkostnader som orsakslogiskt kan knytas till våra kalkylobjekt känns inte bra. Jag vill att samtliga kostnader ska inkluderas i våra kalkyler." Hur skulle du vilja bemöta detta uttalande från ekonomichefen i ett medelstort verkstadsföretag? Förklara din ståndpunkt. 8:2 Utgå från ett företag du känner till. Hur skulle en aktivitetshierarki kunna se ut i företaget? 8:3 Utgå från situationen på din högskola/ditt universitet. Vilka centrala aktiviteter och kost nadsdrivare finns? Vilka användningsområden ser du för aktivitets- och kostnadsdrivar information på din högskola/ditt universitet? Hur skulle en aktivitetshierarki kunna se ut för din utbildning och/eller din högskola/ditt universitet? 8:4 Konstruera ett räkneexempel i en viss kalkylsituation där aktivitetsbaserad självkostnadskal kylering framstår som överlägsen en kalkyl enligt påläggsmetoden. Klargör gjorda antagan den, förklara beräkningarna och diskutera varför du anser att ABC-kalkylen är bättre. Kapitel9 Bidragskalkylering Övningsuppgifter Divisionsmetoden 9:1 Företaget Open-lt framställer och säljer exklusiva dörrknoppar till köksluckor. I det nuva rande produktprogrammet finns fyra slag av dörrknoppar: Rund, Kvart, Rekt och Romb. Under det precis avslutade verksamhetsåret framställdes och såldes 5 000 st Rund, 7 000 st Kvart, 12 000 st Rekt och 24 000 st Romb. Utmärkande för samtliga slag av dörrknoppar är att de görs av precis samma material, att de framställs på lika sätt och att de i övrigt är lika resurskrävande. Endast knopparnas form skiljer dem åt. Företagets totala rörliga kostnader för det avslutade året uppgick till 1 200 000 kr. Samkostnaderna uppgick till 2 000 000 kr. Försäljningspriset var för en styck Rund 75 kr, för en styck Kvart 20 kr, för en styck Rekt 90 kr och för en styck Romb 70 kr. a) Till vilket belopp uppgick den rörliga särkostnaden per tillverkad och såld dörrknopp? 6) Till vilket belopp uppgick den totala rörliga särkostnaden per slag av dörrknopp? c) Till vilket belopp uppgick den totala intäkten per slag av dörrknopp? d) Till vilket belopp uppgick det totala täckningsbidraget per slag av dörrknopp? e) Till vilket belopp uppgick täckningsbidraget för en styck dörrknopp av de fyra slagen av dörrknoppar? bjekt e du ·klara :.iget? kost ·rivar se ut kal ragan- f ) Vilken var täckningsgraden för de fyra slagen av dörrknoppar? Vad säger täckningsgra den? g) Vilket var företagets resultat för det avslutade verksamhetsåret? h) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa totalt täckningsbidrag för vart och ett av de fyra slagen av dörrknoppar och totalt samt företagets resultat. i) Hur hade kalkylen i h-uppgiften sett ut om företaget under året hade gjort en särskild re klamsatsning på dörrknoppen Rekt? Sammantaget kostade reklamsatsningen 25 000 kr. Till vilket belopp hade de totala täckningsbidragen för dörrknopparna, företagets totala täckningsbidrag och företagets resultat uppgått? j) Anta att företaget kan sälja allt som produceras och att man inför nästa verksamhetsår funderar över vilket eller vilka slag av dörrknoppar man ska satsa på. Strävan är att maxi mera företagets resultat. Vilken eller vilka dörrknoppar ska man då satsa på och vilket blir företagets resultat? Företaget planerar fortsatt att tillverka och sälja totalt 48 000 st dörrknoppar. Vidare planeras ingen särskild reklamsatsning för Rekt. Företaget Cost Center har sin verksamhet indelad i kostnadsställena Ajax, Betis och Celtic. För en kommande period planerar man att kostnaderna fördelar sig enligt följande på kost nadsställena: Ajax Rörliga särkostnader Samkostnader Totala kostnader 3 000 000 800 000 3 800 000 Betis 1 200 000 2 000 000 3 200 000 Celtic 1 800 000 500 000 2 300 000 Totalt 6 000 000 3 300 000 9 300 000 kr 50 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING För perioden planerar man även följande för de tre tjänster man säljer: Verksamhetsvolym (timmar) Försäljningspris per tjänstetimme lmse Vimse 15 000 st 250 kr 10 000 St 400 kr Spindel 5 000 st 700 kr a) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa särintäkterna per tjänst och totalt för tjänsterna, de totala rörliga särkostnaderna per tjänst och totalt för tjänsterna, de totala rörliga sär kostnaderna per kostnadsställe och totalt för kostnadsställena, det totala täckningsbidra get per tjänst och totalt för tjänsterna, samkostnaderna per kostnadsställe och företagets resultat. b) Hur hade kalkylen sett ut om kostnadsställen inte förekom i företaget? Ekvivalentmetoden 9:3 Cafe Kaffe säljer, som namnet antyder, kaffe i ett eget cafe. I dagsläget har man specialiserat sig på tre kaffesorter: cappuccino, latte och espresso. Varje sort av kaffe kan endast fås i en storlek, lagom. För en tidsperiod har man budgeterat följande: Försäljningspris (per kopp) Försäljningsvolym (antal koppar) Totala rörliga kostnader Samkostnader Cappuccino 19 kr 1 900 st Latte 19 kr 1 500 st Espresso 16 kr 900 St 30 000 kr 100 000 kr På företaget arbetar man med ekvivalentmetoden vid beräkningen av kostnaden för sina kaffesorter. Efter att ha studerat åtgången på kaffe och mjölk samt tidsåtgången för att göra en kopp av de tre kaffesorterna har följande siffror kunnat ställas samman: Ekvivalenttal Ekvivalentvolym Cappuccino 1,2 2 280 st Latte 1,5 2 250 st Espresso 1,0 900 St a) T ill vilket belopp uppgår den rörliga särkostnaden för en kopp kaffe för var och en av de tre kaffesorterna? b) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget för en kopp kaffe för var och en av de tre kaffesorterna? c) Till vilket belopp uppgår det totala täckningsbidraget för var och en av de tre kaffesor terna? d) Till vilket belopp uppgår täckningsgraden för var och en av de tre kaffesorterna? e) Upprätta en kalkyl där man kan avläsa totalt täckningsbidrag för var och en av de tre kaffesorterna och totalt samt företagets resultat. f ) Vilket blir företagets resultat? Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader 9:4 Arkitektatorus är ett arkitektkontor som på uppdragsbasis åtar sig att rita kontor, villor m m. Man har nu fått erbjudande om ett uppdrag som man beräknar att kunden kommer att betala maximalt 30 000 kr för. På arkitektkontoret behöver man därför upprätta en kal kyl för att se om man bör åta sig uppdraget. Man beräknar att det kommer att åtgå 40 ar- KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING betstimmar a 350 kr. Lönekostnaden betraktas som en rörlig särkostnad. Vidare tillkommer diverse material för 5 000 kr. Dessutom behöver man anlita ett specialtryckeri för avancera de färgbilder. Kostnaden för det beräknas uppgå till 7 500 kr. Resekostnaderna för uppdra get beräknas uppgå till 2 500 kr. Arkitektkontorets samkostnader beräknas under året upp gå till 3 700 000 kr. a) Till vilket belopp uppgår uppdragets täckningsbidrag? b) Bör arkitektkontoret acceptera uppdraget? .; iserat 1 en Frisksportarna är ett företag med tre butiker i tre städer i Skåne, nämligen Ystad, Skanör och Malmö, som säljer diverse slag av sportutrustning till privatpersoner. Företaget har även ett huvudkontor på vilket alla inköp görs, all lagring av varor äger rum och all administration utförs. Företagets ägare har en känsla av att verksamheten inte gått så bra det senaste året. Det finns nämligen inga pengar kvar i kassan. Han har därför beslutat sig för att genomföra en täckningsbidragsanalys för butikerna för det senast avslutade verksamhetsåret. Inför ana lysen har följande uppgifter ställts samman: Försäljning Sålda varors kostnad r sina göra av de de tre -esor- e tre ,·illor mer _ kal -.0 ar- Ystad 1 500 000 kr 1 200 000 kr Skanör 500 000 kr 350 000 kr Malmö 5 000 000 kr 2 700 000 kr Hyreskostnaden för butikslokalen i Ystad uppgick till 75 000 kr, i Skanör till 60 000 kr och i Malmö till 200 000 kr. Lönekostnaderna till personalen i butiken i Ystad uppgick till 600 000 kr, i Skanör till 460 000 kr och i Malmö till 1 400 000 kr. Kalkylmässig avskriv ning på inventarier och kalkylmässig ränta på lager m m uppgick sammanlagt till 27 000 kr i Ystad, till 15 000 kr i Skanör och till 75 000 kr i Malmö. Övriga kostnader uppgick i Ystad till 50 000 kr, i Skanör till 40 000 kr och i Malmö till 100 000 kr. Företaget betalar ut en försäljningsprovision till sina anställda på 2 % på försäljningen. Hyreskostnaden för huvudkontorets kontorslokal uppgick till 25 000 kr och för lagerloka len till 100 000 kr. Lönekostnaderna gick på 1 700 000 kr. Kalkylmässig avskrivning och ränta uppgick till 55 000 kr och övriga kostnader till 100 000 kr. Av lagerlokalens tota la lokalyta på 300 kvadratmeter beräknar man att varor som sålts via Ystadsbutiken har tagit upp 20 % av ytan, varor som sålts via Skanörbutiken har tagit upp 10 % och reste rande 70 % har utnyttjats för varor som sålts via Malmöbutiken. Huvudkontorets perso nal, inklusive företagsledningen, beräknar att man lagt 25 % av sin tid på arbetsuppgif ter som har med butiken i Ystad att göra, 15 % på butiken i Skanör och 60 % av tiden på Malmöbutiken. Kostnaderna för kalkylmässig avskrivning och ränta samt för kontorsloka len har man beräknat fördelar sig jämnt mellan de tre butikerna. Upprätta en kalkyl som visar ett par lämpliga täckningsbidragssteg och företagets resultat. Back-Off är ett företag som tillverkar och säljer stolar på beställning. Företagets kunder be ställer egendesignade stolar och sänder vid orderlämnande med ritningar m m. Man sit ter nu i diskussioner med en potentiell kund och behöver för egen räkning få en uppfatt ning om orderkostnaden. Kundens order är på 2 000 stolar. Materialkostnaden beräknas att uppgå till 450 kr per stol. Varje stol beräknas kräva 1,5 timmars arbetstid till en kostnad av 275 kr per timme. För uppdraget behöver även en maskinspecialist anlitas. Han beräknas att ta 25 000 kr för sitt arbete. Även specialverktyg beräknas gå åt. De har man redan i lager. De kostade 5 000 kr att köpa in. Emballage till stolarna beräknas uppgå till 30 kr per stol. 51 52 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Transporten till kundens lager kommer att gå på 5 000 kr. Företagets samkostnader beräk nas under perioden att uppgå till 2 250 000 kr. Kunden har vid ett flertal tidigare tillfällen beställt tillverkning av stolar, så man känner väl till hennes betalningsvillighet. Man bedö mer att man kan ta ut ett pris av 1 000 kr per stol. a) Gör en kalkyl där totala försäljningsintäkter, rörliga särkostnader och fasta särkostnader samt två täckningsbidragssteg framgår. b) Ska företaget ta uppdraget om man kräver en täckningsgrad på minst 15 % på sina upp drag? 9:7 Write-It tillverkar och säljer bläckpennor. För närvarande finns det tre slag av pennor i sor timentet: Mini, Lagom och Enorm. Företagets tillverkning är indelad i kostnadsställen. Kostnadsställena benämns produktion 1, produktion 2 och produktion 3. För det senaste verksamhetsåret gäller följande: Försäljningspris Såld och tillverkad volym Mini 15 kr/st 100 000 St Lagom 22 kr/st 200 000 st Enorm 30 kr/st 120 000 st Direkt material per styck Mini Lagom Enorm Prod 1 1 kr 1,75 kr 2,50 kr Prod2 1,25 kr 1,25 kr 2,00 kr Prod3 0,25 kr 0,50 kr 1,00 kr Direkt lön per styck Mini Lagom Enorm Prod 1 2,00 kr 2,25 kr 2,50 kr Prod2 1,00 kr 1,50 kr 1,75 kr Prod3 1,00 kr 1,00 kr 1,25 kr Prod2 10 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 33 000 kr Prod3 2 000 kr 3 500 kr 4 000 kr 50 000 kr Diversefasta särkostnader Prodl Mini 5 000 kr Lagom 4 000 kr Enorm 6 000 kr Samkostnader i produktionen 27 000 kr Samkostnader övrigt 3 000 000 kr Upprätta en kalkyl där man kan avläsa särintäkterna per slag av penna och totalt för pen norna, de totala rörliga särkostnaderna uppdelade i material- och lönekostnader per slag av penna per kostnadsställe och totalt för pennorna, de fasta särkostnaderna per slag av penna per kostnadsställe och totalt för pennorna, två lämpliga täckningsbidrag (TB 1 och TB 2), produktionens samkostnader per kostnadsställe, övriga samkostnader och företagets resul tat. KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Stegkalkyl 9:8 Företaget Carry-lt tillverkar fyra slag av väskor. Två väskor, Ryggliten och Ryggstor, är väs kor av ryggsäcksmodell. De två andra väskorna, Kabinliten och Kabinstor, är väskor särskilt framtagna för att kunna tas med som handbagage på flygplan. De två grupperna av väskor betraktas som två olika produktgrupper. För en verksamhetsperiod planerar man att tillverka och sälja enligt följande: -.a upp- Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor - 1 sor- ällen. - naste 3 000 000 kr 2 200 000 kr 2 000 000 kr 1 700 000 kr De rörliga särkostnaderna, bl a materialkostnader, uppskattas till följande: Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor 1 700 000 kr 1 000 000 kr 1 300 000 kr 1 000 000 kr De fasta särkostnaderna per slag av väska förväntas utfalla enligt följande: Ryggliten Ryggstor Kabinliten Kabinstor 200 000 kr 175 000 kr 200 000 kr 100 000 kr Kostnader för reklam, försäljning m m kommer enligt planen att uppgå till 300 000 kr för ryggsäcksväskorna och till 200 000 kr för kabinväskorna. Kostnader för administra tion, försäljning och företagsledning skattar man kommer att uppgå till 2 000 000 kr. De är gemensamma (samkostnader) för båda produktgrupperna. Upprätta en stegkalkyl där man kan avläsa tre lämpliga täckningsbidrag (tre täckningsbi dragsnivåer) och företagets resultat för perioden. 9:9 'B 2), resul- Extrem är ett konsultföretag som specialiserat sig på två grupper av tjänster, Management och Marknad. Inom Management erbjuder man två slag av tjänster, nämligen Strategi och Förändring. Tjänsterna inom Marknad är även de två, Reklam och Survey. Företagets led ning vet att verksamheten under det senaste året inte har gått lika bra som tidigare år. Men man är osäker på var problemen ligger. Man har därför kontaktat en kalkylexpert som fått uppdraget att upprätta en kalkyl som kan ge insikt i företagets problematik. Kalkylexper ten är en anhängare till stegkalkylen, och det är därför inte förvånande att han föreslår en kalkyl i enlighet med den kalkylmodellens ideer. "Den ger en mycket god överblick över kostnaderna och över-/underskott, inga schablonmässiga fördelningar av kostnader görs och kalkylen är mycket lätt att förstå", säger experten. Företagsledningen övertygas av argu menten och ber konsulten att sätta igång. Konsulten har efter en tids arbete kommit fram till följande: Antalet debiterade konsulttim mar inom Strategi uppgår till 4 200, inom Förändring till 4 800, inom Reklam till 5 000 och inom Survey till 4 100. Det genomsnittliga konsultarvodet per timme uppgår till 2 000 kr inom Strategi, till 1 600 kr inom Förändring, till 1 800 kr inom Reklam och till 800 kr inom Survey. Personalen erhåller en årlig bonus. Bonusen uppgår till 12 % på fakturerat be lopp (särintäkten). Bonusen beräknas och fördelas per slag av tjänst. 53 54 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Lönekostnaden, som betraktas som en fast särkosmad i kalkylen (personalen får lön oavsett om man har uppdrag eller inte), uppgår sammanlagt till 5 100 000 kr inom Strategi, till 3 400 000 kr inom Förändring, till 4 200 000 kr inom Reklam och till 2 400 000 kr inom Survey. Övriga fasta särkosmader per slag av tjänst fördelar sig enligt följande: Utbildning Diverse material Övrigt Strategi 85 000 kr 82 000 kr 100 000 kr Förändring 90 000 kr 72 000 kr 85 000 kr Reklam 75 000 kr 400 000 kr 145 000 kr Survey 55 000 kr 200 000 kr 112 000 kr Företaget har även kostnader som klassas som särkostnader för de två grupperna av kon sulttjänster. Sammanlagt uppgår de för Management till 420 000 kr och för Marknad till 300 000 kr. Kostnader som är gemensamma för båda tjänstegrupperna och som inkluderar bl a lön till företagsledningen och administration och hyra för lokaler, uppgår sammanlagt till 5 200 000 kr. a) Upprätta en stegkalkyl där man kan avläsa tre lämpliga täckningsbidrag (tre täckningsbi dragsnivåer) och företagets resultat för perioden. b) Vilka kan orsakerna vara till att verksamheten under det senaste året inte har gått lika bra som tidigare år? 9:10 CD-krängaren AB är ett företag med fyra butiker som säljer CD-skivor. Två butiker finns i Göteborg och två i Stockholm. I Göteborg kallas butikerna, baserat på deras geografiska läge, för Majorna och Linne. Stockholmsbutikerna kallas, även det baserat på deras läge, Solna och Söder. På företaget arbetar man med stegkalkylens ideer. Det senaste verksam hetsåret har inte fallit väl ut, som framgår av kalkylen nedan (samma värden som i fakta boken). Göteborg Stockholm Majorna Söder Solna Linne 3 000 kkr Särintäkter* 1 500 kkr 3 000 kkr 6 000 kkr -1 000 kkr Rörliga butikssärkostnader** -4 000 kkr -2000 kkr -2 000 kkr 500kkr Täckningsbidrag 1 1 000kkr 1 000kkr 2 000kkr Fasta butikssärkostnader*** -1 700 kkr -700 kkr -900 kkr -800 kkr 100kkr 200kkr Täckningsbidrag 2 300kkr -200kkr Summa TB 2 per butik = -100 kkr = 500 kkr Särkostnader per stad**** -500 kkr -400 kkr -600kkr Täckningsbidrag 3 100kkr Summa TB 3 per stad = -500 kkr Övriga kostnader***** -450 kkr Resultat -950kkr * Försäljningspris per CD-skiva ** Inköpspris per CD-skiva x Antalet CD *** Fasta särkoscnader för varje butik, bl a för butikslokal och löner **** Särkoscnader per stad, bl a för lagerlokal, reklam och viss administration ***** Kostnader gemensamma för hela burikskedjan, bl a för administration och företagsledning KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING [t rill m - agt = bibra - -nns Läget för CD-krängaren är problematiskt. Förlusten ligger på närmare en miljon kronor. Samtliga butiker förutom Stockholmsbutiken Solna klarar av att bära sina särkostnader. Göteborg visar, till skillnad mot Stockholm, ett positivt täckningsbidrag. Inför framtiden behöver något göras. Som en utgångspunkt för det arbetet vill företagets ledning studera hur den finansiella situationen kan förändras när någon eller några förutsättningar ändras, t ex försäljningspriser och kostnadsnivåer. En för situationen anlitad konsult har pekat på att stegkalkylen är mycket lämplig för studier av det slaget. Särskilt pekar konsulten på att de ändrade förutsättningarnas effekter blir väldigt tydliga, på att antalet beräkningar blir mycket få och på att kalkylen är enkel att förstå. Man har valt att utgå från det föregående verksamhetsårets utfall, d v s ovanstående kalkyl. Tillsammans med den anlitade konsulten har företagsledningen gått igenom kalkylens pos ter och kommit fram till att samtliga kostnadsposter förutom CD-skivornas inköpspris (in köpskostnad) kan påverkas på viss kalkylsikt. Påverkbart är även försäljningspriset på CD skivorna. Företagsledningen har tillsammans med konsulten beslutat att prova effekterna av ett antal ändrade förutsättningar benämnda alternativ 1 och 2. a) Alternativ 1. Försäljningspriset höjs med 10 % i både Göteborg och Stockholm (samma försäljningsvolymer antas gälla), hyreskostnaden för lagerlokalen i både Göteborg och Stockholm reduceras med 100 kkr vardera och övriga kostnad reduceras med 120 kkr. Upprätta en ny stegkalkyl med dessa förutsättningar. b) Alternativ 2. Hyreskostnaden för butikslokalerna reduceras med 50 kkr per butik i Göte borg och med 100 kkr per butik i Stockholm, lagerlokalen i Stockholm sägs upp vilket ger en kostnadsreducering med 200 kkr (lagring får istället ske i butikerna vilket kan lösas genom fler inköp i lägre volymer) och en reklamsatsning på 125 kkr per stad som väntas ge en ökad försäljningsvolym med 4 % genomförs (man antar att såväl intäkter som rörliga särkostnader ökar proportionellt mot volymökningen). Upprätta en ny steg kalkyl med dessa förutsättningar. c) Diskussionsuppgift Utgå från kalkylen för alternativ 1 eller 2. Hur vill du bedöma det finansiella läget per butik, per stad och för hela butikskedjan? Vilken eller vilka insatser anser du att företaget bör vidta? d) Diskussionsuppgift Finns det andra slag av ändrade förutsättningar än de som lyfts fram ovan i a- och b uppgiften som kan vara värda att studera? Vilken eller vilka effekter på intäkter och/eller kostnader är de tänkta att ha? 55 56 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 9:1 Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning 9:2 Särintäkter - Samkostnader= Täckningsbidrag 9:3 Totalt täckningsbidrag - Samkostnader= Resultat 9:4 Företagets totala täckningsbidrag ska täcka sam kostnaderna och ge vinst 9:5 Särkostnader är alltid rörliga kostnader 9:6 Samkostnader är alltid fasta kostnader 9:7 Det är alltid lönsamt på såväl kort som lång sikt att producera vid ett positivt täckningsbidrag 9:8 Täckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad 9:9 Täckningsgraden anger hur många procent av särintäkten som täckningsbidraget utgör 9:10 Två grundläggande metoder för bidragskalkylering är periodoch orderkalkylering 9:11 Man skiljer vanligen mellan två metoder för periodkalkylering, nämligen divisions- och normalmetoden 9:12 Vid divisionsmetoden gäller följande: Totala rörliga kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym= Rörlig särkostnad per styck 9:13 Divisionsmetoden kan inte användas om fasta särkostnader förekommer 9:14 Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen kan användas för kostnadskontroll 9:15 Ekvivalentmetoden kan användas när kalkylobjekten inte orsakar kostnader i lika proportioner 9:16 Verksamhetsvolym x Ekvivalenttal= Ekvivalentvolym 9:17 Ekvivalentmetoden kan inte användas med uppdelning på kostnadsställen 9:18 Ekvivalentmetoden kan inte användas då fasta särkostnader förekommer 9:19 Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Resultat 9:20 Bidragskalkylering kan inkludera fördelning av rörliga samkostnader 9:21 En bidragskalkyl med flera täckningsbidragsnivåer kallas stegkalkyl 9:22 I en stegkalkyl identifieras samkostnader på olika nivåer och beräknas täckningsbidrag på varje nivå 9:23 En stegkalkyl har fler användningsområden än en enkel bidragskalkyl Sant Falskt Di 9:1 9:2 9:3 9:4 57 sionsuppgifter - ·onomiavdelningen begriper sig inte på affårer. Räknenissarna opponerar sig mot att vi - marknadsavdelningen har som regel att acceptera samtliga erbjudanden från kunder där - pris vi kan ta ut överstiger erbjudandenas särkostnader." Vilket kan skälet vara att eko::niaYdelningen opponerar sig mot marknadsavdelningens regel? Vem har rätt, ekonomi- r marknadsavdelningen? a \·ån företag använder vi bidragskalkylering eftersom det ger lägre kostnader än om själv - nadskalkylering skulle används." Detta är ett uttalande från en företrädare för ett mel- ort företag. Hur skulle du vilja kommentera uttalandet? Håller du med? Varför? Varför • :uker av bidragskalkylering framför då och då att användandet av kalkyler av bidrags kan leda till brist på respekt för samkostnader (omkostnader), en brist på respekt som - uppkommer då kalkyler av självkostnadstyp används. Vilken kan innebörden av denna • fattning vara? Förklara. Håller du med om den? -=- :ms det någon bransch eller något slag av företag i vilket bidragskalkylering kan vara sär c lämplig att tillämpa? Förklara. Kapitel 10 Kalkyler för särskilda beslut Ovningsuppgifter Principer och grundläggande begrepp 10:1 Konsertfixarna anordnar klassiska konserter på olika platser runt om på Öland sommar tid. Toaletter är ett "problem" i samband med konsertarrangemangen. Man har inför ett arrangemang längst ut på Ölands sydspets fått in offerter på hyra av s k bajamajor från tre leverantörer. I samtliga fall sköter leverantören allt. Konsertfixarna behöver inte alls bry sig om toalettproblemet. Konsertfixarna har gjort följande kalkylsammanställning baserad på uppgifter angivna i de tre inkomna offerterna: Hyra Transport till och från konsertplatsen Skötsel, bl a rengöring, under arrangemanget Toalettpapper och pappershanddukar Summa Lev 1 6 000 kr 2 000 kr 3 000 kr 1 000 kr 12 000kr Lev2 5 000 kr 2 500 kr 3 000 kr 1 000 kr Il 500kr Lev3 7 000 kr 1 000 kr 3 000 kr 1 500 kr 12 500kr a) Står denna kalkyluppställning helt i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader? Förklara. b) Om du inte anser att kalkyluppställningen står i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader, gör en kalkylsammanställning som står i överensstämmelse med den. c) Vilken leverantör bör Konsertfixarna anlita givet att leverantörernas erbjudanden är lika konkurrenskraftiga avseende samtliga aspekter förutom kostnadsaspekten? 10:2 Företaget Relevans säljer mjukglass i ett stånd till förbipasserande. På företaget har man beslutat att köpa in ytterligare en mjukglassmaskin. Man funderar över två slag av glass maskinsmodeller, Glass 1 och Glass 2. Företagets controller har ställt samman nedanståen de kalkyl som beräknas gälla för ett typiskt glassår. Försäljning Glassmassa Reklamskylt om att ny glassmaskin finns Lön Rörliga omkostnader Fasta omkostnader Resultat Glass 1 15 000 kr -5 000 kr -300 kr -3 000 kr -1 000 kr -500 kr 5 200kr Glass 2 20 000 kr -6 000 kr -300 kr -3 500 kr -1 000 kr -700 kr 8 500kr a) Står denna kalkyluppställning helt i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader? Förklara. b) Om du inte anser att kalkyluppställningen står i överensstämmelse med principen om bestämning av beslutsrelevanta intäkter och kostnader, gör en kalkylsammanställning som står i överensstämmelse med den. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT tt 10:3 Jerry Lee äger ett gammalt fint piano. Han köpte det för 5 000 kr för tre år sedan och beräk nade vid inköpstidpunkten att kunna använda det i fem år. Det finns ett problem med pia not. Det har flera defekta tangenter vilket får till följd att man inte hör alla toner som spelas. Med tanke på att Jerry Lee nu ska börja spela med ett band som har spelningar på stans jazz klubbar, behöver något göras. Han får ett kostnadsförslag från den lokala pianoreparatören på den nödvändiga reparationen. Reparatören vill ha 3 000 kr för sitt arbete och material. Jerry Lee råkar, precis när han lämnar reparatörens lokal, springa på bandets gitarrist, John ny Kontant, och Johnny nämner att hans bror har ett gammalt piano stående på vinden som han försökt att sälja under en tid. Brodern vill ha 2 000 kr för pianot. Jerry Lee inspek terar pianot och finner att det är i gott skick, och han bedömer att den årliga kostnaden för bl a pianosträngar och pianostämning med beaktande av spelningar på stans jazzklubbar kommer att uppgå till 700 kr. Det nuvarande pianot bedömer han, med beaktande av spel ningarna, kommer att dra kostnader på 1 000 kr per år för strängar och stämning. a) Vilka kostnader är beslutsrelevanta för de två handlingsalternativen, behålla det gamla pianot och köpa Johnny Kontants brors piano? Ställ upp en kalkyl för varje handlings alternativ. 6) Varför anser du att de kostnader du inkluderar i kalkylen är beslutsrelevanta? c) Vilket beslut bör Jerry Lee fatta? d) Anta att Jerry Lee lyckas förhandla ned kostnaden för pianoreparationen till 2 000 kr. Vilka kostnader är i detta fall relevanta? Förklara ditt svar. Ställ upp en kalkyl för varje handlingsalternativ. Vilket beslut bör Jerry Lee nu fatta? .ika 10:4 Tröj Time köper in och säljer olika slag av s k evenemangströjor. Inför det nyligen avslutade världsmästerskapet i djungelkarate köpte man in 300 tröjor. Man lyckades sälja 250 av dem för 100 kr styck. Nu står man där med 50 osålda tröjor som köpts in för 75 kr styck. Man bedömer att det nu när evenemanget är avslutat inte går att sälja tröjorna för 100 kr styck. Företagets ägare får en ide, tröjorna skulle kunna erbjudas besökare på nästa veckas svenska mästerskap i bildemolering. "Jag tror jag kan ta ut 50 kr per tröja'', säger ägaren till före tagets inköpare. "Inte kan vi ta 50 kr för tröjor som vi betalat 75 kr för", tänker inköparen. a) Bör ägaren genomföra sin ide? Varför? Varför inte? Ställ upp en kalkyl med idens rele vanta intäkter och kostnader. 6) Vilket blir resultatet för tröjprojektet VM i djungelkarate om ägaren genomför respek tive inte genomför sin ide att sälja de 50 överblivna tröjorna i samband med SM i bilde molering? 10:5 Vilken eller vilka av nedanstående beskrivningar är korrekta (de kursiverade meningarna)? a) Företaget Simsalabim har fullt upp att göra. Man får nu en förfrågan från företaget Ho kus Pokus om att hyra ut sin försäljningschef för totalt 75 000 kr i fem dagar. De 75 000 kronorna utgör en alternativkostnad for Simsalabim for att välja att inte hyra ut marknads chefen. 6) Företaget Stödet tillverkar maränger. En dag får man en förfrågan från en konkurrent om att sälja en viss mängd marängmassa för 25 000 kr. lnköpspriset på den aktuel la mängden marängmassa uppskattar man till 20 000 kr. Försäljningspriserbjudandn p.i 25 000 kr utgör en alternativkostnadfor att tacka nej till erbjudandet. c) Stina arbetar extra vid sidan av sina studier. Hon tjänar 100 kr per timme. tinas kamrar Lina arbetar även hon extra. Hon tjänar mer än Stina, Lina får 120 kr per timme. 59 60 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT naden i timlön mellan Stina och Lina är således 20 kr. Löneskillnaden på 20 kr per timme utgör en alternativkostnadfor Stinafor varje timme hon arbetar. d) Olle arbetar "lite på lösen" på ett företag. Han har en dagslön som uppgår till 600 kr. In för fotbollssäsongen har Olle talat med sin chef om att få ledigt en dag för att bevista den prestigefyllda matchen mellan Gais och Hammarby. Eftersom Olle bor i Göteborg och matchen går i Stockholm, behöver han ta ledigt från arbetet matchdagen. Chefen går med på ledigheten men utan att lön betalas ut. Dagslönen på 600 kr som Olle går miste om utgör en alternativkostnadfor att åka till Stockholm och heja på Gais. e) Företaget Sell-lt har i sitt lager ett visst slag av material som man betalat 100 000 kr för i inköp. Nu får man en förfrågan från företaget Tusch-It om att sälja materialet för 50 000 kr. Att återanskaffa samma kvantitet material skulle gå på 70 000 kr. Alternativet till att sälja materialet till Tusch-It är att använda det för att producera egna varor. Återanskajf ningspriset på 10 000 kr utgör en alternativkostnad for Sell-It for att använda materialet i den egna produktionen. f ) Företaget Cash-In har god likviditet. Man planerar att placera likviditeten i säkra stats papper. Ett alternativ är att placera likviditeten på ett bankkonto. Den bankränta man går miste om genom att placera likviditeten i säkra papper utgör en alternativkostnad for alternativet att placera i säkra papper. Beslut vid ledig kapacitet 10:6 Verksamheten går trögt på VYS-företaget Duschslangen. Man sitter i en sits med ledig kapacitet. Försäljarna har förhandlat med tre potentiella nya kunder om order. Man har lyckats förhandla fram följande i termer av intäkter och kostnader: Särintäkter Särkostnader OrderA 300 000 kr 250 000 kr Order B 250 000 kr 275 000 kr OrderC 400 000 kr 390 000 kr a) Vilken eller vilka av order A C - bör Duschslangen acceptera? b) Vilken eller vilka av order A-C bör Duschslangen acceptera om man normalt sett har ett täckningsgradskrav på 18 % för orderaccept? 10:7 Education Service erbjuder kurser i grundläggande redovisning. Antalet inkomna kursan mälningar inför höstens kurs i grundläggande bokföring är få, trots att det brukar vara full belagt på kursen. Det finns i dagsläget 15 lediga av totalt 30 platser. Education Service tar ut ett pris på 15 000 kr per deltagare för femdagarskursen. Kostnaderna för kursen är följande: Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader 12 000 kr/dag 2 000 kr/dag 500 kr/deltagare 100 kr/deltagare och dag 15 % på summan av kostnaderna för hyra av lokal och kursmaterial Ekonomichefen på ett företag i trakten där kursen ska hållas har på något sätt fått reda på att det finns lediga kursplatser. Han har under en tid planerat att sända fyra av ekonomiav delningens medarbetare på en kurs av det slag som Education Service erbjuder. Dock an ser han att priset på 15 000 kr är alldeles för högt. Han kan tänka sig att betala maximalt KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT 5 000 kr per plats. Ekonomichefen kontaktar därför Education Service och meddelar att han kan tänka sig att köpa fyra platser för 5 000 kr styck. a) Bör Education Service acceptera erbjudandet om inga fler än de 15 redan anmälda del tagarna avser att gå kursen? Upprätta en kalkyl som stödjer ditt svar. b) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än de rent finansiella som Education Service bör beakta innan man fattar ett eventuellt beslut om att acceptera erbjudandet? c) Vilket blir resultatet för kursen om Education Service väljer att acceptera respektive inte acceptera erbjudandet givet att inga fler än de 15 redan anmälda deltagarna avser att gå kursen? .8 Persuade är ett företag som specialiserat sig på att åka runt till butiker i Norrland och sälja varor av allehanda slag åt andra företag som av olika anledningar inte själva ägnar sig åt det slaget av försäljning. Persuade åker runt i Norrland i en lastbil av modell större, och man har ett lager med sig av de varor man säljer. Leveranser av varor sker därför omedelbart. Före taget Stickarbröderna framställer och säljer stickade toppluvor, tröjor och vantar. För tillfäl let har man problem med den försäljningskanal man normalt sett använder sig av på Norr landsmarknaden. Man har därför beslutat sig för att kontakta Persuade för att höra om de kan ta hand om försäljningen och leveransen av varor för en kortare tidsperiod. På Persuade bedömer man, trots att man har med sig varor från sju andra företag, att man precis får plats med Stickarbrödernas varor i lastbilen på sin nästa tur till Norrland. Man accepterar dock endast att försöka sälja till de butiker man redan planerat att besöka. På Persuade arbetar man med följande kalkyl för att avgöra om man ska acceptera eller för kasta försäljning av Stickarbrödernas varor på Norrlandsresorna: Intäkter Kostnader Drivmedel Fasta omkostnader Provision på 20 % på försäljningspriser på de varor man tar med oav sett om man säljer dem eller inte Intäkt per vara beräknas sålunda enligtfoijande: 20 % x Försäljningspriset på vara A x Medsänd volym av vara A En scablonberäknad kostnad på 2 000 kr per tur och företag. Den to tala körsträckan är 300 mil till en kostnad av 14 kr per mil. 2 000 kr per tur och företag Det aktuella partiet med varor från Stickarbröderna kommer om allt säljs att ge en totalin täkt (provision) på 20 000 kr. Persuade bedömer dock att man endast kommer att kunna sälja 3/4 av partiet eftersom vintersäsongen börjar närma sig sitt slut. Om Persuade accep terar att ta med Stickarbrödernas varor kommer det att innebära att man får ta en extra tur på 10 mil med lastbilen för att hämta upp varor och köra tillbaka till en kostnad av 14 kr per mil. Ska Persuade välja att ta med och sälja Stickarbrödernas varor på sin nästa tur till Norrland? Upprätta en kalkyl som stödjer ditt svar. 61 62 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT 10:9 Parts är ett företag som arbetar som underleverantör i verkstadsindustrin. För att få fram ett golv (ett lägsta pris) vid prissättningen av order arbetar Parts med en självkostnadskalkyl en ligt följande: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Självkostnad 10 % pålägg på direkt materialkostnad 12 % pålägg på direkt lönekostnad 20 % pålägg på direkt lönekostnad 2 % pålägg på tillverkningskostnaden 4 % pålägg på tillverkningskostnaden När man erhåller en order köps material in särskilt för ordern. Personalen är fast anställd (tillsvidareanställda). Påläggssatserna är beräknade vid förhållanden som gäller vid normal tillverkningsvolym. Under senare tid har Parts erfarit en sjunkande orderingång. Man befinner sig därför i en situation med ledig kapacitet. De dåliga tiderna gäller även för företagets ordinarie kunder. En av kunderna, Kapacitet, utgör inget undantag. Ekonomichefen på Kapacitet har fått en ide som hon tror kan förbättra företagets resultat. Iden går ut på att man placerar order hos sina leverantörer men erbjuder ett pris som kraftigt understiger vad man i normala fall beta lar för lika order. Går det så går det, tänker ekonomichefen. Kapacitet tänker nu försöka att få en sådan order accepterad på Parts. Ordern är på 1 000 st enheter av ett visst slag av ma skindelar. Ekonomichefen kan tänka sig att betala maximalt 250 000 kr för maskindelarna, d v s 250 kr per maskindel. På Parts mottar man erbjudandet från Kapacitet. Försäljningschefen sätter sig ner och räk nar på erbjudandet. Han upprättar följande kalkyl: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Självkostnad 1 000 materialenheter a 200 kr 250 direkta arbetstimmar a 250 kr 10 o/o X 200 000 kr 12 o/o X 62 500 kr 20 o/o X 62 500 kr Specialverktyg som köps in 2 o/o X 305 500 kr 4 o/o X 305 500 kr 200 000 kr 62 500 kr 20 000 kr 7 500 kr 12 500 kr 3 000 kr 305 500 kr 6 110 kr 12 220 kr 323 830 kr Försäljningschefen på Parts anser inte att erbjudandet från Kapacitet ska accepteras eftersom företagets självkostnad för ordern klart överstiger vad Kapacitet är villigt att betala. Dess utom har man ju inte ens gjort något vinstpålägg på självkostnaden. Det uppgår på en order av detta slag till 18 %. Det lägsta pris vi kan sätta på ordern är därmed 323 830 x 118 % = 382 119,40 kr, säger försäljningschefen. Accepterar vi ordern förlorar vi ju 382 119,40 250 000 kr, d v s 132 119,40 kr, fortsätter han. Just då råkar du passera rummet där sam talet utspelar sig. Du förstår att samtalet handlar om kalkyler och prissättning. Eftersom du KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT ett ·len- precis gått en kurs i produktkalkylering, vill du veta allt om erbjudandet från Kapacitet och den upprättade kalkylen. Du inser snart att den upprättade kalkylen ger felaktiga signaler. Du erbjuder dig att upprätta en ny kalkyl som kan användas vid beslutet om huruvida or dern ska accepteras eller ej. Först har du via ett samtal med produktionschefen säkerställt att företaget klarar av att tillverka ordern inom ramen för den lediga kapaciteten. a) Upprätta en kalkyl som visar att företaget bör acceptera ordern från Kapacitet. Motivera de poster du inkluderar i din kalkyl. Förklara varför du anser att det inte är riktigt att an vända företagets självkostnadskalkyl i den aktuella situationen. b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Parts beakta innan man fattar ett beslut om att acceptera erbjudandet från Kapacitet? Beslut vid full kapacitet 10:10 Företaget Dragila tillverkar kaffetermosar och kastruller. Under senare tid har efterfrågan på företagets produkter varit mycket stor. Ja, efterfrågan är så stor att man inte klarar av att till verka allt som efterfrågas. Det är företagets maskinkapacitet som begränsar tillverkningen. Den tillgängliga maskinkapaciteten uppgår till 9 600 minuter (160 timmar) per månad. Företaget ska nu inför nästa månad besluta om sin produktions- och försäljningsinriktning. Man har sammanställt följande uppgifter: Försäljningspris/ st Rörliga särkostnader/st Maskintid/st Kaffetermosar 100 kr 40 kr 10 min Kastruller 200 kr 100 kr 20 min De fasta samkostnaderna uppgår under perioden till 45 000 kr. h räk00 kr -oo kr 000 kr -oo kr _ -oo kr • 000 kr - -oo kr 110 kr a) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget för en enhet av respektive produkt? b) Vilken produktions- och försäljningsinriktning bör Dragila välja om strävan är att maxi mera förtjänsten? c) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Dragila beakta innan man fattar ett beslut om sin produktions- och försäljningsinriktning? d) Utgå från den produktions- och försäljningsinriktning som du beslutat om i b-uppgif ten. Anta att Dragila strax innan man sätter igång med sin produktion får en förfrågan från företaget Acme om de kan acceptera en specialorder på en speciell typ av kastrull. Acme kan tänka sig att betala 150 kr per kastrull. Ordern är på 200 kastruller och de rörliga särkostnaderna för ordern beräknas uppgå till 100 kr per kastrull. För en kastrull krävs det 12 maskinminuter. Bör man på Dragila förändra sin produktionsinriktning och acceptera ordern från Acme? Motivera ditt svar med en kalkyl. 10:11 Metallika är en butikskedja på västkusten som säljer verktyg, husgeråd och fritidsvaror, bl a tält och stormkök. Butikskedjans ledningsgrupp sitter nu och funderar över en framtida reklaminsats. I budgeten för den närmast kommande månaden har man avsatt 20 000 kr för reklaminsatsen. Man funderar över vilken slags insats man ska satsa på. Eftersom före tagets varor är av väldigt olika slag (se ovan), vet man att reklamen måste vara riktad moc specifika kundgrupper indelade med utgångspunkt i de tre varugrupper man har d Y s ,·ar- 63 64 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT je reklaminsats måste vara inriktad mot en specifik varugrupp. Just denna reklaminsats har man beslutat ska vara riktad mot en vara från respektive varugrupp. Verktygsvaran är ett verktygsset, husgerådsvaran är ett kastrullset och fritidsvaran är ett s k vildmarkspaket. Efter ett par möten har ledningsgruppen kommit fram till att man ska satsa på en tidnings annons. Det betyder i praktiken att man har tre olika tidningar för annonsinförandet att välja mellan. Ett annat beslut man tagit är att man ska rikta reklaminsatsen mot den eller de varor som maximerar företagets förtjänst. Företagets marknadschef har tagit fram nedan stående uppgifter för att ett riktigt beslut ska kunna fattas. Samtliga siffror uttrycker de tänkta effekterna av en reklaminsats på 20 000 kr. Effekterna skulle inte erhållas utan re klaminsatsen. En annan viktig aspekt som klarlagts är att det inte råder inköps- eller för säljningsrestriktioner, d v s Metallikas leverantörer kan leverera vilka kvantiteter av varor som helst (inom rimliga gränser naturligtvis) och Metallika kan sälja de kvantiteter man be slutar om (de kvantiteter som beslutet om reklaminsatsen bygger på). Försäljningspris/st Särkostnader/st Försäljningsvolym Verktygsset 175 kr 100 kr 800 st Kastrullset 150 kr 50 kr 550 st 10: Vildmarkspaket 425 kr 250 kr 300 st a) Vilken eller vilka varor ska Metallika satsa på för att göra en så stor förtjänst som möj ligt? b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Metallika beakta innan man fattar ett beslut om reklaminsatsen? 10:12 Kalle Bengtsson driver ett företag som förmedlar konsulttjänster till nystartade företag. Kal le har kontakt med ett flertal konsultföretag och anlitar dem för uppdrag när han får in kon sultuppdrag. Kalle fungerar sålunda som en förmedlare av konsulttjänster mellan köpare och leverantörer. Efterfrågan på konsulttjänster har under en tid varit stor, men under den senaste tiden har den varit mycket stor. Av det skälet har det blivit allt svårare för Kalle att få konsultföretaget att leverera de tjänster som efterfrågas av de nystartade företagen. Konsultföretagen utför ju uppdrag även åt andra än Kalle. Inför den kommande verk samhetsperioden har Kalle därför problem med att efterfrågan på konsulttjänster från de nystartade företagen överstiger tillgången på tjänster från konsultföretagen. Faktum är att samtliga involverade konsultföretag förutom ett har fullt upp på egen hand den kommande verksamhetsperioden och därför inte kan leverera några konsulttjänster alls till Kalles kun der. Det konsultföretag som kan leverera tjänster har en bred kompetens och kan leverera tjänster inom flera områden, nämligen inom områdena Produktion, Lager och Transport. Konsultföretaget har meddelat att man kan leverera 300 timmar inom något eller några av dessa områden. Inför verksamhetsperioden har Kalle ställt samman följande uppgifter för att kunna besluta om vilken eller vilka tjänster han ska förmedla: Efterfrågan lnköpspris per konsulttimme (rörlig)* Försäljningspris per konsulttimme** Produktion 300 tim 1 000 kr 1 200 kr Lager 275 tim 900 kr 1 400 kr * Det pris som Kalle far betala till konsultföretaget per timme av respektive tjänst. ** Det pris Kalle debiterar de nystartade företagen per timme av respektive tjänst. Transport 250 tim 850 kr 1 300 kr Bes 10:1 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT har Kalles fasta samkostnader uppgår under perioden till 15 000 kr. Vilken eller vilka tjänster bör Kalle förmedla under den närmast kommande perioden om strävan är att maximera förtjänsten? Underbygg ditt svar med en kalkyl. 10:13 Företaget Country Style tillverkar och säljer stolar, bord, hyllor och bänkar i lantlig stil. Samtliga produkter utnyttjar precis samma slag av trämaterial. Inför nästa verksamhetsår har följande uppgifter ställts samman: Försäljningspris/st Lön/st (rörlig) Rörliga omkostnader/st Materialåtgång/st Stolar 400 kr 100 kr 50 kr 8 kg Bord 800 kr 150 kr 100 kr 20 kg Hyllor 600 kr 175 kr 150 kr 12 kg Bänkar 1 200 kr 200 kr 200 kr 30 kg Priset på trämaterialet uppgår till 20 kr/kg. De fasta omkostnaderna beräknas under verk samhetsåret uppgå till 300 000 kr. a) Vilket blir det totala täckningsbidraget för respektive vara när 2 000 stolar, 1 500 bord, 1 000 hyllor och 800 bänkar tillverkas och säljs? Vilken eller vilka varor bör företaget satsa på om strävan är att maximera förtjänsten? b) Anta nu att tillgången på material är begränsad. Företaget har tillgång till 70 000 kg ma terial. Vilken eller vilka av de fyra varorna bör företaget tillverka och sälja om strävan är att maximera förtjänsten? Det förekommer inga försäljningsrestriktioner, utan företaget kan sälja allt som tillverkas. Motivera ditt svar med en kalkyl. c) Anta nu att företaget efter en marknadsu_ndersökning kommit fram till att de fyra va rorna efterfrågas i följande kvantiteter: 4 000 stolar, 700 bord, 800 bänkar och 300 hyl lor. Vilken eller vilka av de fyra varorna bör företaget tillverka och sälja om strävan är att maximera förtjänsten? Motivera ditt svar med en kalkyl. Utgå fortfarande från att det endast finns 70 000 kg material att tillgå. cl) Utgå från den produktmix som du beslutat om i c-uppgiften. Country Style får nu en förfrågan från företaget Hang-It om de kan tillverka ett visst slag av klädhängare. Kläd hängarna kräver samma material som Country Styles egna varor. Ekonomichefen på Country Style har tillsammans med produktionschefen beräknat att ordern skulle kräva 18 000 kg material och ge ett täckningsbidrag på 110 000 kr. Bör Country Style accep tera ordern vid målsättningen att maximera förtjänsten? Redovisa en kalkyl som stöd för din rekommendation. Beslut om att köpa in eller producera själv 10:14 Sportpalatset är en butik av modell större som säljer diverse slag av sportartiklar. Företagets enda butik är lokaliserad till ett stort köpcentrum. Förutom sportartiklar säljs i en särskild kabyss (en slags mobil lokal av husvagnstyp) även glass, godis och korv. Ägaren till Sport palatset tycker att kabyssförsäljningen av glass m m kräver för mycket arbete. Dessutom har det under senare tid förekommit en hel del krångel med såväl inköp och lagring som försäljning av kabyssvaror. Samtidigt uppvisar kabyssförsäljningen en tillfredsställande lön samhet. Sportpalatsets ägare har under senare tid funderat över att lägga ut kabyssförsälj ningen på något annat företag. Detta företag skulle då driva verksamheten på precis samma sätt som Sportpalatset idag driver den. Ägaren till Sportpalatset har talat med en välrenom- 65 66 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT merad entreprenör om situationen. Entreprenören har erbjudit sig att ta över kabyssförsälj ningen. På Sportpalatset har ekonomichefen ställt upp nedanstående kalkyl av självkostnadstyp för kabyssförsäljningen. Den gäller för ett typiskt försäljningsår. Lön till försäljare Varukostnad Fasta omkostnader* Rörliga omkostnader Självkostnad 350 000 kr 500 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 945 00Okr * De fasta omkostnaderna består av avskrivning och ränta på kabyssen, lön till förecagsledningen och kostnader för bevakning. Försäljningen för ett typiskt kabyssförsäljningsår uppgår till 1 500 000 kr. Entreprenö ren har erbjudit sig att betala 20 % till Sportpalatset på den försäljning hon åstadkommer. Sportpalatsets ägare bedömer att försäljningen kommer att uppgå till 2 900 000 kr om en treprenören tar över verksamheten. Hon är en hejare på att sälja, brukar folk säga om entre prenören. Sportpalatsets ekonomichef gör följande bedömning av självkostnadskalkylens kostnads poster för alternativet att entreprenören tar över: Lönekostnaden till försäljarna kommer att falla bort då entreprenören tar över personalen. Varukostnaden försvinner helt eftersom inga fortsatta varuinköp kommer att göras. De fasta omkostnaderna kommer inte att för svinna eftersom de består av fördelade fasta kostnader och ej återvinningsbara kostnader. Däremot bedömer ekonomichefen att de rörliga omkostnaderna helt försvinner. a) Bör Sportpalatset låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen? Motivera ditt svar med en kalkyl. b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man beakta på Sportpalatset innan man fattar ett eventuellt beslut om att låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen? 10:15 Företaget Lådan producerar och säljer olika slag av transportlådor ("cases"), bl a för elek tronikutrustning. Låsmekanismen som används till företagets samtliga slag av lådor fram ställs i den egna produktionen. Lådans controller upprättar kontinuerligt kalkyler av självkostnadstyp för egenproducerade komponenter. Följande kalkyl gäller för 2 000 st lås mekanismer för en viss tidsperiod: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader fasta Självkostnad 2 000 materialenheter x 150 kr 1000 arbetstimmar x 200 kr 300 000 kr 200 000 kr 10 000 kr 40 000 kr 100 000 kr 660 000kr 35 000 kr 695 000kr Självkostnaden för en låsmekanism uppgår sålunda till 695 000 kr/2 000 st= 347,50 kr. Controllern brukar då och då begära in offerter från företag för att se hur man ur kostnads synpunkt ligger till i sin produktion. Har man lägre eller högre kostnader än andra företag? 10:l<i KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Nyligen fick controllern in en offert på 2 000 låsmekanismer precis av det slag som används till de cransporclådor som produceras och säljs. Företaget Ambra erbjuder leverans av 2 000 st låsmekanismer till ett pris av 200 kr per låsmekanism. Det låter intressant, tänker con trollern. Det är ett pris som klart understiger vår egen självkostnad på 347,50 kr per låsme kanism. Controllern bedömer att det tillkommer 12 kr per låsmekanism för bl a mottag ning och kvalitetskontroll i det fall man skulle välja att köpa in låsmekanismer från Ambra istället för att fortsätta att producera dem själv. Controllern går vidare med det intressanta erbjudandet. Hon studerar vilka kostnadsposter i företagets självkostnadskalkyl som är relevanta för att kunna fatta ett beslut om att köpa in eller fortsätta att producera låsmekanismen. Direkt material är en beslutsrelevant kost nad eftersom man endast köper in material när man behöver det. Avvecklas produktionen av låsmekanismer köps inget ytterligare material in. Den direkta lönekostnaden betalas till fast anställd personal (tillsvidareanställd). Det finns inga alternativa arbetsuppgifter på den kalkylsikt som controllern ser på. De omkostnader som är fasta kommer även de att kvarstå om den egna produktionen av låsmekanismer upphör. De rörliga omkostnaderna är dock, enligt controllerns bedömning, en beslutsrelevant post. a) Vilket beslut bör man fatta på Lådan, ska man fortsätta att producera eller ska man börja köpa in låsmekanismer från Ambra? Underbygg ditt svar med en kalkyl. b) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man på Lådan beakta innan man fattar ett beslut om att i fortsättningen eventuellt köpa in låsmekanismen från Ambra? c) Utgå från ditt svar i a-uppgiften. Anta att Lådan i samband med att man funderar över om man fortsättningsvis ska låta Ambra ta hand om produktionen av låsmekanismer, får ett erbjudande från företaget Van om att hyra ut den maskin som används för att produ cera låsmekanismer. Van erbjuder sig att betala 20 kr per låsmekanism som produceras för att få utnyttja maskinen. Beräknad kvantitet är 2 000 st. Produktionen ska äga rum i Lådans lokaler, d v s maskinen ska inte flyttas. Vilket beslut bör man nu fatta på Lådan, ska man producera själv eller ska man köpa in låsmekanismer från Ambra? Underbygg ditt svar med en kalkyl. .16 In-Sure är ett litet försäkringsbolag. Under senare tid har efterfrågan på försäkringar sjun kit, och företagsledningen är oroad över företagets lönsamhet. Man har därför beslutat att se över sina kostnader. Ett sätt att reducera sin kostnadsnivå, tror man, är att lägga ut (" out sourca'') faktureringen till ett särskilt faktureringsbolag. Faktureringsbolaget tar då hand om alla uppgifter som rör fakturering. Man kräver 50 kr i betalning per faktura oavsett fak rureringsbelopp. Antalet fakturor uppgår under sex månader till 5 000 st. För dessa 5 000 st fakturor vill faktureringsbolaget sålunda ha 5 000 st x 50 kr = 250 000 kr. Ekonomichefen på In-Sure har beräknat den egna självkostnaden för 5 000 fakturor: Direkt lön Tjänsteomkostnader rörliga Tjänsteomkostnader fasta peciella direkta kostnader (fasta) Summa 570 000 kr 50 000 kr 100 000 kr 25 000 kr 745 OOOkr 67 68 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Ekonomichefen presenterar kalkylen för företagets VD. VD:n säger att faktureringen omedelbart ska läggas ut eftersom man då gör en kostnadsbesparing på 745 000 kr 250 000 kr = 495 000 kr. Ekonomichefen har gått igenom kalkylposterna med utgångspunkt i principen om besluts relevans. Han har beslutat sig för att upprätta en beslutsrelevant kalkyl med en kalkylsikt på sex månader. Personalen är visserligen fast anställd (tillsvidareanställd), men kan omskolas till säljare av försäkringar eller sägas upp på sex månaders sikt. De rörliga tjänsteomkostna derna utgörs av kostnader relaterade till porto, kuvert, adressregister m m. De bortfaller om faktureringen läggs ut. De fasta tjänsteomkostnaderna utgörs av bl a lön till ekonomichefen samt avskrivning och ränta på datorer. De kommer att kvarstå om faktureringen läggs ut. Den speciella direkta kostnaden på 25 000 kr utgör ersättning till en särskild fakturarevisor. Han anlitas för att en gång i halvåret kontrollera faktureringens kvalitet. a) Har VD:n rätt? Kommer företaget att göra en kostnadsbesparing på 495 000 kr om fak tureringen läggs ut på faktureringsföretaget? Varför har VD:n rätt eller fel? b) Vilket beslut bör man fatta på In-Sure, ska man fortsätta att fakturera själv eller ska fak tureringen läggas ut på faktureringsbyrån? Underbygg din rekommendation med en kal kyl. c) Diskussionsuppgift Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man beakta på In-Sure innan man fattar ett eventuellt beslut om att anlita faktureringsbyrån? Beslut om nedläggning 10:17 Elektronikfixarna är ett företag som specialiserat sig på att reparera CD-, DVD-, skiv- och videospelare åt såväl privat- som företagskunder. På grund av den sjunkande marknaden för reparationer av skivspelare till fördel för CD-spelare, visar företagets årliga självkostnads baserade resultatberäkning att reparationer av skivspelare går med förlust. Den senast upp rättade resultatberäkningen visar följande: Intäkter Löner Reservdelar till skivspelare Lokalkostnad Avskrivning på skivspelarutrustning Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Resultat 600 000 kr -500 000 kr -120 000 kr -50 000 kr -30 000 kr -100 000 kr -50 000 kr -250 000kr a) Bör företaget avveckla reparationer av skivspelare på ett års sikt? Löneposten på 500 000 kr kommer att falla bort, eftersom personalen anlitas från ett bemanningsföretag på må nadsbasis. Lokalkostnaden har fördelats till reparationer av skivspelare på basis av den lokalyta som används. Det finns inget alternativt utnyttjande av den lokalyta som skiv spelarreparationerna binder upp. Avskrivningsposten på 30 000 kr är hänförbar till re parationsutrustning som anskaffats för fem år sedan. Administrations- och försälj ningsomkostnaderna är fasta och har fördelats med hjälp av fördelningsnycklar till tjänsten reparation av skivspelare. De kommer inte att påverkas i det fall att tjänsten av vecklas. Motivera ditt svar med en kalkyl. 10: KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT =en 6) Utgå från förutsättningarna i a-uppgiften. Anta beträffande lönekostnaden att persona len istället för att vara anlitad från ett bemanningsföretag är släkt till ägaren av företaget och att han inte kommer att permittera personalen oavsett hur dåligt skivspelarrepara tionstjänsten går. Bör företaget i detta fall avveckla reparationer av skivspelare? Motivera ditt svar med en kalkyl. c) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än de rent finansiella som man på företaget bör beakta innan man fattar ett eventuellt beslut om att avveckla tjänsten reparationer av skivspelare? 10:18 Syltburken är ett företag som framställer och säljer sylt. Årligen genomför man en särskild analys av samtliga syltsorters intäkter och kostnader. Man använder sig av en kalkyl av själv kostnadstyp (påläggsmetoden). I den senaste analysen framkom att syltsorten Skogsbär uppvisar en förlust. Kalkylen för Skogsbär ser ut enligt följande: Försäljningsintäkter 5 000 burkar x 45 kr Direkt material (bär, lock och burkar) 5 000 burkar x 25 kr Direkt lön 100 timmar x 300 kr Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Direkt försäljningskostnad (reklamutskick för Skogsbär) Resultat 225 000 kr -125 000 kr -30 000 kr -15 000 kr -20 000 kr --45 000 kr -12 000 kr -5 000 kr -20 000 kr -47000kr a) Självkostnadskalkylen visar att Skogsbär går med 47 000 kr i förlust. Bör företaget av veckla Skogsbär från sitt sortiment? Det finns i dagsläget inget alternativt utnyttjande av den kapacitet som Skogsbär utnyttjar i företaget. Kommer företagets resultat att för bättras med 47 000 kr om Skogsbär läggs ned? 6) Företagets controller har talat med en kamrat sedan skolåren om de förlustbring ande Skogsbären. Kamraten påpekar att eftersom det inte finns något alternativt ut nyttjande av den kapacitet som Skogsbär utnyttjar, ska en beslutsrelevant ansats an vändas. Åtminstone på kort sikt. Kamraten hjälper controllern med att gå igenom kalkylens poster. Försäljningsintäkterna, den direkta materialkostnaden, de rörliga tillverkningsomkostnaderna och den direkta försäljningskostnaden är definitivt besluts relevanta poster. De kommer att falla bort om Skogsbär avvecklas från sortimentet. Den direkta lönekostnaden kommer även den att falla bort, eftersom den person som arbetar med Skogsbär kan förflyttas till framställningen av den vinstrika syltsorten Hallon. De fasta omkostnaderna är samtliga irrelevanta poster (i detta exempel). De orsakas gemen samt av flera syltsorter och har fördelats till Skogsbär med olika fördelningsnycklar. Bör företaget avveckla Skogsbär? Upprätta en kalkyl som stödjer ditt svar. c) Hur påverkas Syltburkens totala resultat om Skogsbär avvecklas? 69 70 P1TEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT 10:19 Frisk & Glad är ett företag som säljer hälsokostprodukter. Man har tre butiker i Göteborg och ett kontor i Kungsbacka. Företagets ägare har efter det senaste verksamhetsåret beräknat butikernas och företagets resultat. Han har kommit fram till följande kalkyl: Vtzsa Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Butikslokalhyra Diverse butikskostnader Reklamblad Avskrivningar på inventarier Administration m m för kontoret Resultat 1 850 000 -500 000 -575 000 -240 000 -75 000 -10 000 -12 000 -350 000 City 3 000 000 -1 200 000 -800 000 -400 000 -100 000 -25 000 -20 000 -350 000 88 000 kr Skår Totalt 1 600 000 6 450 000 -500 000 -2 200 000 -575 000 -1 950 000 -225 000 -865 000 -100 000 -275 000 -11 000 -46 000 -10 000 -42 000 -350 000 -1 050 000 105 000 kr -171 000kr 22 000 kr Som framgår av kalkylen uppvisar butikerna i Vasa och City vinst, medan butiken i Skär San Ang, 10:1 10:2 10:3 uppvisar en förlust på 171 000 kr. Företaget som helhet uppvisar en vinst på blygsamma 22 000 kr. Med kalkylen på hand funderar ägaren på att lägga ned butiken i Skär. Han ser i dagsläget inte att försäljningen kan öka eller att kostnaderna reduceras i butiken. Det ser mörkt ut. Ägarens dotter Alice, som snart ska ta examen från sin ekonomutbildning, får vid middagsbordet höra om Skårbutikens förlust och den dystra framtiden for butiken. Alice kommer då att tänka på den ekonomistyrningskurs hon läst. På den talade läraren om be slut vid nedläggning av bl a butiker. Hon letar fram kursboken och finner ett avsnitt i vilket 10:7 en beslutssituation liknande den som fadern nu befinner sig i beskrivs. Hon kommer efter en stunds läsande fram till att endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mel 10:8 lan handlingsalternativen i en beslutssituation är beslutsrelevanta. Hon beslutar sig för att ta sig en närmare titt på intäkterna och kostnaderna for Skårbutiken. Hon antar ett kortsiktigt tidsperspektiv i sin analys. Hon resonerar enligt följande rörande kalkylens poster: Försäljningsintäkterna på 1 600 000 kr är helt klart en beslutsrelevant post. De faller bort vid en eventuell nedläggning av butiken. Detsamma gäller varukostnaden på 500 000 kr. Lönekostnaden på 575 000 kr betraktas som en beslutsrelevant kostnad eftersom persona len kan sägas upp på tre månaders sikt. Butikshyreskostnaden på 225 000 kr kommer att finnas kvar på lång sikt. Diverse butikskostnader på 100 000 kr kommer att falla bort om butiken läggs ned. Kostnaden på 11 000 kr for reklamblad kommer även den att falla bort. Avskrivningskostnaden på 10 000 kr kommer inte att falla bort. Den är relaterad till inven tarier som finns på plats i butiken. Avskrivningskostnaden är en ej återvinningsbar kostnad. Kostnaden för administration m m for kontoret på 350 000 kr kommer inte att falla bort, eftersom kontoret behövs även om Skårbutiken läggs ned. Dessa 350 000 kr har fördelats till butiken och inkluderar bl a lön till ägaren och kontorspersonal, kontorshyra och av skrivning på inventarier. a) V ilket beslut ska ägaren fatta? Bör butiken läggas ned eller finnas kvar? Motivera ditt svar med en kalkyl. b) Diskussionsuppgift Utgå från att kalkylen visar att Skårbutiken bör läggas ned. Vilka andra aspekter än de rent finansiella bör man beakta innan man fattar ett eventuellt beslut om att lägga ned Skårbutiken? 10:4 10:5 10:6 10:9 10:10 10:11 10:12 10:13 10:14 10:15 10:16 10:17 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT c) Hur påverkas företagets totala restdrar om Skårbuåken läggs ned? rg nac d) Anta nu acc problemet med Skårbuciken blivit känt "ute på stan" och att ett företag som ägnar sig åt konkursförsäljning finner butikslokalen i Skär mycket intressant. Konkurs försäljaren har meddelat acr han är villig acr hyra lokalen för 500 000 kr per år. Vilket be slut bör ägaren till Frisk & Glad nu fatta? Bör Skårbutiken läggas ned? Motivera ditt svar med en kalkyl. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska kår ma � ser -.t ser rvid :Jice be ,lker efter mel ..1tt ta · i-cigc 10:1 Beslut :ir framtidsinriktade och handlar om att göra val mellan handlingsalternativ 10:2 Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är beslutsrelevanta 10:3 Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") och kostnader som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är aldrig beslutsrelevanta kostnader 10:4 En särkostnad är en kostnad som tillkommer eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ i en beslutssituation 10:5 Fasta kostnader är aldrig beslutsrelevanta 10:6 Det finns alltid en alternativkostnad vid beslutsfattande 10:7 Alternativkostnaden utgör det överskott man förlorar vid den bästa alternativa användningen av en knapp resurs 10:8 Särintäkter - Särkostnader -Alternativkostnader= Operationell vinst eller förlust 10:9 Produktkalkylen ska alltid avgöra vilket beslut som ska fattas 10:10 Vid ledig kapacitet är beslutsregeln att acceptera då särintäkterna över- stiger samkostnaderna bort 0 kr. .ona c:r acr '"t om bort. nven cnad. bort, Jelats -hav- 10:11 Det finns två sätt att beräkna vilket handlingsalternativ som är bäst ur kalkylsynpunkt vid beslut vid fu 11 kapacitet 10:12 Vid beslut om att köpa in eller producera själv jämförs särkostnaderna för att köpa in med särkostnaderna för att producera själv 10:13 Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") är kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas (falla bort) oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i 10:14 Alternativkostnader förekommer aldrig vid beslut om att köpa in eller producera själv 10:15 Vid beslut om nedläggning är de beslutsrelevanta kostnaderna de som faller bort om segmentet läggs ned, d v s segmentets särkostnader 10:16 Särintäkter är aldrig beslutsrelevanta vid beslut om nedläggning 10:17 Alternativkostnader kan förekomma vid beslut om nedläggning "ra ditt • an de �ned Sant Falskt 71 72 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Diskussionsuppgifter Ka 10:1 Förekommer alternativkostnader i privatlivet? Om ja, ge något exempel. 10:2 Kan principen om att endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan hand lingsalternativ i en beslutssituation är beslutsrelevanta tillämpas i privatlivet? Om ja, ge nå got exempel. Sa: 10:3 "Att acceptera order med regeln att acceptera när särintäkterna överstiger särkostnaderna kommer att driva vårt företag i konkurs. Nej, samtliga orders självkostnader måste alltid täckas." Hur vill du kommentera det uttalandet? Håller du med? Varför? Varför inte? An 10:4 Anta ett företag som genomfört en resultatberäkning med ABC-metoden för sina tjänster. Resultatberäkningen visar att en av tjänsterna går med 200 000 kr i förlust. "Lägg ned tjäns ten så förbättras företagets resultat med 200 000 kr", säger företagets controller. Har han rätt? Förklara. 11:: 10:5 Hur kan det komma sig att om en självkostnadskalkyl visar att en vara eller en tjänst är för lustbringande så kan en kalkyl med beslutsrelevanta poster visa att det är fördelaktigt att inte lägga ned "förlustbringande" varor eller tjänster? 10:6 "På kort sikt ska särkostnaderna ställas i fokus vid beslutsfattande, men på lång sikt måste även samkostnaderna täckas och vinst genereras." Hur vill du kommentera uttalandet? Är det riktigt? Förklara. 11: 11:: 11 :t 1H 11:E 11:i 11:8 11:S 11:1 11:1 11:1 11:t 11 :1, Dis: 11:1 11:2 11:3 pitel 11 udgetering ant eller falskt? - ge om nedanstående påståenden är sanna eller falska 1 De tre typerna av huvudbudgetar kallas likviditetsbudget, resultatbudget och budgeterad balansräkning 2 En budget visar vad som kommer att hända under nästa år 3 En budget kan innebära att olika medarbetare åtar sig ansvaret för att utföra olika aktiviteter i syfte att uppnå budgeterade värden - En budget kan innefatta såväl finansiella som icke-finansiella aspekter Sant Falskt Strategisk planering benämns ibland administrativ planering Budgeteringen kan ofta ses som länken mellan den strategiska planeringen och den operativa planeringen - Budgeten kan utgöra ett verktyg för att öka kommunikationen i ett företag En likviditetsbudget är en plan för hur pengar ska anskaffas och användas under en viss tidsperiod - I en resultatbudget anges planerade intäkter och kostnader för en viss idsperiod Av en budgeterad balansräkning framgår ett företags planerade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt Budgetering är det enda systemet för planering i företag - 3udgetering är ett av de nyaste inslagen inom ekonomistyrningsomädet nder senare tid har tekniska aspekter, d v s upprättande av budgetar, 'att större utrymme/vikt 3udgeteringen kan ha icke avsedda funktioner/roller, t ex legitimering, och ske slentrianmässigt, d v s "av gammal vana" russionsuppgifter Den definition av begreppet budget som används i boken är följande: "En budget ut .· ker förväntningar och åtaganden för en organisation, om ekonomiska konsekvenser för kommande period." Det konstateras också att förväntningarna mycket ofta kommer på ; utvecklingen blir ofta en helt annan. Vad är din syn på detta - är det meningsfullt att - la upp budgetar på förväntningar som ofta inte infrias? kiljer mellan tre typer av planering: strategisk planering, taktisk planering och operativ ering. Utgå från en verksamhet du känner till, t ex den skola på vilken du studerar, det : tag på vilket du arbetar eller liknande. Fundera på vad som försiggår på de tre nivåerna m denna verksamhet, och på vilka samband som finns mellan dem. _ gecering förekommer i stort sett i samtliga företag. Men vad är det egentligen man i - taget vill åstadkomma med budgeteringen, d v s vilka syften har budgeteringen? Kan · syften stå i konflikt med varandra? Om ja, vilka? Förklara. 74 KAPITEL 11 BUDGETERING 11:4 Det finns många syften med budgetering. Om du skulle välja ut ett par av dem som du tycker är speciellt viktiga, vilka skulle det vara? Motivera din uppfattning. Jämför sedan med vad dina kamrater anser är viktigast, och deras motiv till det. Vad kan (eventuella) skill nader bero på? 11:5 Budgetering kan sägas handla om planering av företagets framtida verksamhet för en viss tidsperiod. Men budgetering är inte det enda slag av planering som förekommer i företag. Inom vilka andra områden kan planering förekomma? Vad är det då som planeras? 11:6 Har du upprättat någon eller några budgetar för privat bruk? Vilken eller vilka var dessa, vil ka poster inkluderade du och vilket eller vilka var syftena med upprättandet? "Fungerade" budgeteringen, d v s uppfylldes syftet/syftena med den? K E 0 RE 12 12 Kapitel 12 Budgeteringens grunder Ovningsuppgifter :::tesultatbudget 2:1 Markus Bilar AB köper in och säljer leksaksbilar av varierande modeller. För verksamheten för en period vill han ställa upp en resultatbudget. Han är osäker på vilka poster som egent ligen bör ingå i en sådan. Hjälp honom med att upprätta en resultatbudget. Markus vill kunna se rörelseresultatet och resultat efter finansiella poster i sin resultatbudget. Han räknar med att säija för 812 500 kronor inklusive 25 % pålägg för moms. Han räk nar med att köpa in bilar för 400 000 kronor exklusive moms. Markus bedömer att han kommer att ha ett lager av bilar till ett värde av 80 000 kronor vid periodens slut. Han har inget ingående lager vid periodens början. Han räknar med att under perioden få en lön på 100 000 kronor utbetalad, efter det att personalskatt på 60 000 kronor innehållits. På löner betalas 40 % arbetsgivaravgift. Han har köpt in diverse inventarier (hyllor m m) för 100 000 kronor för tre år sedan. Dessa skriver han av med 20 % per period. Vidare räknar han med att ränteintäkter för perioden om 11 000 kronor inbetalas perioden efteråt och att han kom mer att få utbetala räntekostnader om 2 000 kronor under perioden, vilket avser denna period. Övriga periodkostnader uppgår till 40 000 kronor. Resultatbudget Budget, kr I r Resultat efter finansiella poster _.\nette och Joakim planerar verksamheten för sin snabbmatsaffär Quick Food inför nästa år. De har kommit fram till att det ska räcka med en budget för resultatet för verksamheten. De har delat in den i tre verksamhetsgrenar: sallader, baguetter och övrigt. Av de totala budge -erade försäljningsintäkterna på 565 000 kronor beräknar de att 155 000 kronor är sallader och 350 000 kronor är baguetter. Den bruttomarginal de räknar med är 60 % för sallader, "70 % för baguetter och 20 % för övrigt. Stora kostnadsposter vid sidan av varukostnader ar personalkostnader på 140 000 kronor och hyreskostnader på 45 000 kronor. Vidare har 76 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER de ett lån på 200 000 kronor på vilket de betalar en ränta på 5 %. Amorteringen görs först i slutet av året, den siste december. De beräknar att ränteintäkterna under året kommer att uppgå till 2 000 kronor, avskrivningarna till 12 000 kronor och diverse kostnader till 12 000 kronor. Din uppgift är att med ledning av givna uppgifter sammanställa en resultatbudget i nedan stående tablå. Sallader Baguetter I Övrigt Summa Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Bruttoresultat Diverse kostnader Hyreskostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 12:3 Säffie-Glass tillverkar delikatessglass, som sedan säljs till butiker i Säffie med omnejd. I före taget budgeterar man kvartalsvis. Företagets ekonom har efter diskussioner med de olika funktionerna i företaget kommit fram till följande värden till resultatbudgeten: Försäljningen fördelar sig så, att större delen av denna hamnar under kvartal 2 och 3. Un der övriga kvartal (kvartal 1 och 4) säljs p g a vädret bara en liten del av produktionen. Där för flyttas en stor del av materialkostnaden och den direkta lönekostnaden till de kvartal då försäljningen är hög. Övriga kvartal sker i stort sett lika stor produktion, men då glassarna läggs i frysar i stor utsträckning dessa perioder blir utgifterna tillgångar i redovisningen. Nettoomsättningen beräknas till 1 000 000 kvartal 1, 3 500 000 kvartal 2, 4 500 000 kvar tal 3 och 500 000 kvartal 4. Materialkostnader beräknas till 840 000 kvartal 1, 2 950 000 kvartal 2, 3 800 000 kvartal 3 och 410 000 kvartal 4. Personalkostnaderna består av såväl produktionslöner som löner i försäljning och administration. De beräknas till 100 000 kro nor per kvartal, till vilket kommer ytterligare 100 000 kronor vardera under kvartal 2 och under kvartal 3. Övriga kostnader fördelas jämnt under året. De uppgår för helåret till: Diverse kostnader 200 000 kr, avskrivningar 120 000 kr och räntekostnader 120 000 kr. Ränteintäkterna fördelas också jämnt under året och beräknas till 40 000 kronor på helåret. 12:L KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER a) Ställ samman en resultatbudget på nedanstående tablå baserat på givna uppgifter. Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Summa Intäkter Nettoomsättning nedanRörelsens kostnader Materialkostnad Diverse kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 6) Kommentera resultatet och dess delar för respektive kvartal. Bör budgeten föranleda några förändringar av verksamheten? c) Ge förslag på förbättringar av resultatbudgeten givet de uppgifter du fått om verksam heten. 12:4 Christians Butikskonsult är ett företag vilket ger förslag på inredningar och sortiment i bu tiker. Man har egna konsulter som tillsammans med respektive butikskedjas konsulter, vilka hyrs in på timbasis, tar fram förslagen. Man arbetar nu fram en resultatbudget. de olika Som utgångspunkt för verksamheten har man ställt samman en försäljningsbudget. Man räknar med att få fem uppdrag under året, enligt följande: Försäljningsbudget Uppdrag: Egen personal, timmar • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter Inhyrd personal, timmar • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter Övriga direkta kostnader, kr Fakturering, kr Stinas skokedja Svenska prydnader Nalles datorbutiker 1 250 280 800 200 1 000 210 280 700 150 500 150 600 1 420 000 843 000 986000 Slinges ljudtjänst Annas närlivs 150 60 400 50 100 000 200 000 220 000 375000 Det är enbart för de större uppdragen, för kedjorna, som man hyr in personal. I övriga fall är detta inte aktuellt. För mindre uppdrag är det vanligt att man också tar fram diverse ma terial som skyltar och liknande, vilket är det som framgår av "övriga direkta kostnader". kostnader 77 78 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Baserat på vad man vet om den egna personalen och om försäljningen enligt ovan har föl jande personalbudget ställts samman: Personalbudget Direkt tid Indirekt tid Kostnad per timme Kostnad, direkt tid Kostnad, indirekt tid Egen personal • lnredningskonsulter 3 600 • Sortimentskonsulter 800 •Administrativ personal 1 500 900 1 700 210 240 160 756 000 192 000 340 340 197 200 612 000 315 000 216 000 272 000 Summa kostnad 1 071 000 408 000 272 000 Inhyrd personal • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter 580 1 800 Summa 6 780 4 100 1 757 200 197 200 612 000 803 000 12 2 560 200 I företaget har man även tagit fram en budget för övriga omkostnader enligt följande: Omkostnadsbudget Summa kostnad Hyror Övriga kostnader Avskrivningar 400 000 400 000 100 000 Summa 900 000 12 Ställ samman en resultatbudget baserat på ovan angivna delbudgetar. I denna ska framgå in täkter minus direkta kostnader för respektive uppdrag samt resultatet efter avdrag för övriga kostnader. Likviditetsbudget 12:5 Följande är ett urval händelser. Redovisa hur var och en av dessa påverkar företagets likvida medel genom att markera en av de tre kolumnerna för varje händelse: Minskar Oförändrat Ökar Företaget köper in material kontant Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls Företaget betalar preliminär skatt En kund betalar en faktura Företaget amorterar ett banklån kontant Företaget överför pengar från pg till bg Företaget betalar ränta på ett banklån Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner Företaget skickar en faktura till en kund Banken betalar ränta till företaget Företaget gör avskrivningar på en maskin Företaget betalar ut löner till de anställda 12:6 Svensk Sparv AB säljer 75 % av sina produkter till privatkunder och 25 % till företag. Man räknar med att nästa år uppnå en omsättning på 2 840 000 kr. De kunder som faktureras, vilka är företag, ges 30 dagars kredittid, övriga kunder måste betala kontant. Företaget räk nar med 360 dagar i sina beräkningar. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER a) Till vilket belopp kommer företagets genomsnittliga kundfordringar att uppgå? Hur mycket kostar detta företaget, om vi antar en räntekostnad på 10 %? b) Anta att man i stället för 30 dagars kredittid ger 15 dagar till sina kreditkunder. Till vil ket belopp kommer då företagets genomsnittliga kundfordringar att uppgå? Hur mycket sparar företaget på detta jämfört med uppgift a? c) Anta att man behåller 30 dagars kredittid och ger denna kredittid till alla kunder, även till privatkunderna. Till vilket belopp kommer då företagets genomsnittliga kundford ringar att uppgå? Hur mycket förlorar företaget på detta jämfört med uppgift a? ·97 200 -12 000 -50 200 12:7 Företaget Mossarella köper in råvaror till sin tillverkning av ostmaskiner för 2 500 000 kr varje år. Till vilket belopp uppgår företagets genomsnittliga leverantörsskulder under föl jande förutsättningar (räkna med 360 dagar som ett år): a) Man köper in alla råvaror med 30 dagars kredit. b) Man köper in hälften av råvarorna kontant och hälften av råvarorna med 30 dagars kre dit. c) Man köper in för 1 000 000 kr till 15 dagars kredit, för 500 000 kr till 20 dagars kredit, för 750 000 kr till 25 dagars kredit och för 250 000 kr kontant. amgå in - r övriga - likvida 2:8 Galopperande Cylindern säljer reservdelar till gamla fartbilar. Man utformar i början av var je år en grov likviditetsbudget per månad i syfte att se om det är några perioder som är speci ellt problematiska. Budgeten förfinas sedan efter hand månad för månad. Nu befinner man sig i slutet av juli månad och ska förfina likviditetsbudgeten för augusti månad. Följande be dömda utfall gäller för juli: I Juli Ukv;da medel, 18 300 000 Inbetalningar: 780 000 I August; Ökar Utbetalningar: Leverantörer Moms Nettolön 50 000 150 000 Personalskatt 45 000 Arbetsgivaravgifter 60 000 Bolagsskatt 10 000 Summa utbetalningar 715 000 Likvida medel, UB 365 000 I UB Kundfordringar 340 000 UB Leverantörsskulder rerag. Man faktureras, retaget räk- 400 000 360 000 Faktureringen beräknas under augusti månad uppgå till 540 000 kr exklusive moms, vilken uppgår till 135 000 kr. 25 % av kunderna betalar på 30 dagar, medan övriga erhåller 20 da gars kredittid. Inköpen beräknas under perioden uppgå till 300 000 kr, till vilket kommer moms på 75 000 kr. Alla leveranser betalas på 30 dagar. För såväl kundfordringar som leve- 79 80 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER rantörsskulder gäller att föregående månads krediter betalas fullt ut innevarande månad. Lön som utbetalas under augusti beräknas uppgå till 200 000 kr, varav 60 000 kr dras som personalskatt, föregående månad drogs 61 000 kr som personalskatt. Arbetsgivaravgifterna på denna månads lön uppgår till 68 000 kr mot 71 000 kr föregående månad. Personal skatt och arbetsgivaravgifter betalas av företaget alltid månaden efter det de uppstår. Under månaden ska även bolagsskatt på 10 000 kr betalas, liksom föregående månads moms som uppgick till 56 000 kr. 12 a) Upprätta en likviditetsbudget för augusti månad. 6) Hur bedömer du företagets likviditet? 12:9 Daniels Barackbygg AB önskar ställa samman en likviditetsbudget för kommande år. Upp rätta en likviditetsbudget i följande tablå: Inbetalning/Utbetalning: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Ingående likvida medel Inbetalningar: Försäljning Emissioner Summa inbetalningar Utbetalningar: Inköp av råmaterial Löner Hyra Diverse utbetalningar I nvesteringar Utdelningar Summa utbetalningar Utgående likvida medel Den ingående balansens likvida medel uppgår till 100 000 kronor. Händelser under året: • Inbetalningarna under året för försäljningen beräknas till 220 000 kronor kvartal 1, 230 000 kronor kvartal 2, 250 000 kronor kvartal 3 och 360 000 kronor kvartal 4. Orsaken till tillväxten är att man köper in maskiner under året vilka medför en mer ra tionell produktionsprocess. Betalningen för dessa maskiner, 120 000 kronor, görs under kvartal 3. För att finansiera detta genomförs två emissioner. Genom en fondemission ökar aktiekapitalet med 100 000 kronor och genom en kontant betald nyemission ökar det med ytterligare 50 000 kronor. Emissionen betalas under kvartal 2. Under kvartal 1 betalas en utdelning till aktieägarna på 5 000 kronor. • Utbetalningarna för inköp av råmaterial beräknas till 110 000 kronor kvartal 1 och 2, 150 000 kronor kvartal 3 och 210 000 kronor kvartal 4. • Utbetalningar av löner beräknas uppgå till 60 000 kronor per kvartal, och utbetalningar för hyra till 20 000 kronor per kvartal. Diverse utbetalningar beräknas uppgå till 30 000 [G � lr u In u PE A1 M Di Si u, KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER kronor vardera de första två kvartalen, och till 35 000 kronor vardera de följande två kvartalen. 0 Marcus Katt&Sånt är en butik som säljer varor som kattmat, leksaker o dyl till kattägare. För butikens verksamhet nästa år gör Marcus upp en likviditetsbudget för året indelat i må nader. För nästa års första tertial gäller följande förutsättningar: • Försäljningen, som alltid sker kontant, beräknas till 125 000 kronor under januari. Där efter beräknas den p g a en reklamsatsning i slutet av innevarande år stiga till 175 000 kronor per månad. I de angivna försäljningsvärdena ingår moms på 25 % beräknat som pålägg. • Inköpen av varor beräknas uppgå till 280 000 kronor totalt under tertialet, jämnt förde lat på de fyra månaderna. Betalningen sker kontant vid leverans. Beloppen är inklusive moms, beräknad som 20 % marginalmoms (d v s 20 % av de 280 000 kronor är moms). • Under januari kommer Marcus och hans medhjälpare att precis som i december inne varande år ta ut 30 000 kronor i lön. På detta dras 10 000 kronor i personalskatt, vilket betalas till skattemyndigheten påföljande månad. På lönen tillkommer arbetsgivaravgif ter om 40 %, vilka också betalas påföljande månad. Samma rutiner för skatt och avdrag gällde innevarande år. Från februari kommer löneuttaget att öka till 36 000 kronor, vil ket inkluderar en personalskatt på 12 000 kronor. • Marcus beräknar att betala 18 000 kronor per månad i hyra (i detta fall momsfri). Di verse övriga utgifter, vilka betalas kontant, beräknas uppgå till 9 000 kronor i januari, 7 000 kronor i februari, 5 200 kronor i mars och 5 200 kronor i april. • Ingående likvida medel uppgår i januari till I 0 000 kronor. Man har en ingående moms skuld vid budgetårets början på 11 000 kr. • Momsen betalas månadsvis i efterskott. a) Ställ samman en likviditetsbudget på nedanstående tablå. talning/Utbetalning: ;.:ende likvida medel · etalningar: -p av varor - alda nettolöner ---sona I skatt e sgivaravgifter :""'1S - - :l erse utbetalningar - ma utbetalningar ,,.::ende likvida medel Januari Februari Mars April Summa Tertialet 81 82 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER b) Hur är verksamhetens likviditet under de fyra månaderna? Diskutera lämpliga lösningar på eventuella problem med likviditeten. 12: 12:11 Några studenter har bildat ett bolag, vilket mot betalning utför konsultuppdrag på kalkyl området. Man möter en stor efterfrågan, men för att klara studierna har man valt att ta fler uppdrag under de månader då man har mindre studier, d v s under juni, juli och augusti. Dessa tre månader benämns "högsäsong", övriga "lågsäsong". a) Upprätta en likviditetsbudget för de närmaste 12 månaderna med hjälp av följande för utsättningar: • Man har ingående likvida medel på 94 000 kronor. • Faktureringen beräknas till 192 000 kronor exklusive moms på 25 % under högsäsong ens månader samt till 48 000 kronor exklusive moms under lågsäsongens månader. Man har en genomsnittlig kundkredittid på 20 dagar. Detta anser man är för lång tid, så ge nom förändringar av fakturans utformning (med en tydligare betoning på betalnings tiden) hoppas man komma ner på en genomsnittlig kundkredittid på 10 dagar från och med faktureringen för oktober månad. • Man betalar momsen månaden efter faktureringen. Försäljningen för december föregå ende år uppgick till 48 000 kronor exklusive moms. Man har ingen ingående moms, då allt material bekostas av kunderna (hos vilka uppdragen utförs, varför man inte heller disponerar lokaler). • Företaget betalar månadslöner (kontant) på 160 000 kronor under högsäsong och på 50 000 kronor under lågsäsong. Man har övriga utgifter på 5 000 kronor per månad och erhåller ränta på likvida medel på 6 000 kronor den siste december. Likviditetsbudget, kkr: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep 0kt Nov Dec Ingående likvida medel Inbetalningar: Försäljning Ränteinbetalning Summa inbetalningar Utbetalningar: Moms Löner Övriga utgifter Summa utbetalningar Utgående likvida medel b) Storleken på likvida medel varierar på ett speciellt sätt i detta företag som du kan se av din likviditetsbudget. Finns det bättre sätt att hantera företagets likviditet på än det nu varande? I KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:12 På AB Memphis är man i full färd med att upprätta huvudbudgetar för det kommande verk samhetsåret. Företaget tillverkar produkter med anknytning till kungen av rock n'roll, Elvis Presley. Exempelvis framställer man muggar med Elvis personliga logotype. TCB ("Taking Care of Business"). Det hade kungen ingraverat på flera attiraljer, bl a ringar, halsband och bälten. Inför budgetupprättandet har man tagit fram nedanstående uppgifter. Företagets VD, Lamar Fike, har beslutat att man inledningsvis endast ska upprätta en likviditetsbud get. Anta att vi nu befinner oss i början av budgetåret, i januari. Du ska nu med hjälp av nedan stående uppgifter upprätta en likviditetsbudget för året i vilken storleken på de likvida med len den 31 december budgetåret framgår. Alla uppgifter är inte relevanta för en likviditets budget, utan det gäller också att sålla fram de data som ska ingå. a) Likvida medel uppgår till 1 500 000 kronor den 31 december året före budgetåret. 6) Försäljningen uppskattas till 12 500 000 kronor. All försäljning sker kontant. c) Avskrivningar på maskiner och inventarier uppgår sammanlagt till 750 000 kronor. Un der året avser man att köpa in inventarier för 300 000 kronor. Betalningen för detta ska ske kontant. d) Varulagret uppgår till 800 000 kronor den 31 december året före budgetåret och beräk nas uppgå till 1 000 000 kronor när budgetåret är slut. Kostnaden för sålda varor upp skattar man till 6 500 000 kronor för året. Man erhåller 30 dagars kredittid på sina in köp. Några leverantörsskulder fanns inte vid budgetårets ingång. e) Ett banklån amorteras med 2 750 000 kronor den 31 december budgetåret. Årets ränte kostnader beräknas uppgå till 400 000 kronor och betalas på budgetårets sista dag. f ) Lönekostnaden har man uppskattat till 225 000 kronor per månad under budgetåret. Lönen utbetalas alltid under intjänandemånaden. g) Man räknar med att erhålla en ränteintäkt på 75 000 kronor på bankmedel. Den beta las, precis som under föregående år, ut under budgetårets sista dag. h) Man planerar att införskaffa diverse resurser (omkostnader) för 700 000 kronor under året. Allt köps kontant. Resurserna bedömer man kommer att förbrukas i sin helhet un der året. i) Kundfordringarna uppgick till 600 000 kronor den 31 december året före budgetåret. Under förra året gav man kunderna 30 dagars kredittid. Numera sker, som angivits ovan, all försäljning kontant. j) Företagets resultat för budgetåret har beräknat till en vinst på 1 525 000 kronor. k) Under året ska man till aktieägarna utbetala den utdelning man bestämde på bolags stämman i juni året före budgetåret. Utdelningen uppgår till 200 000 kronor. Bortse helt från skatter, moms och avgifter. 83 84 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Budgeterad balansräkning 12:13 Redogör för hur följande händelser påverkar balansräkningen (jämför med uppgift 12:5 ovan). Observera att flera alternativ kan vara korrekta i varje deluppgift En skuld En tillgång minskar ökar minskar ökar Företaget köper in material kontant, materialet läggs på lager Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls, materialet läggs på lager Företaget betalar preliminär skatt En kund betalar en faktura Företaget amorterar ett banklån kontant Företaget överför pengar från pg till bg Företaget betalar ränta på ett banklån Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner Företaget skickar en faktura till en kund Banken betalar ränta till företaget Företaget gör avskrivningar på en maskin Företaget betalar ut tidigare skuldförda löner till de anställda 12:14 Svens klädmode uppvisar följande balansräkning vid en periods början: Tillgångar Eget kapital och skulder 100 000 120 000 30 000 Inventarier Varulager Kassa och bank 60 000 150 000 40 000 Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Summa tillgångar 250 000 Summa eget kapital och skulder 250 000 För det kommande året har följande likviditetsbudget och resultatbudget ställts samman: Likviditetsbudget Ingående likvida medel Inbetalningar: Försäljning Inbetalda räntor Utbetalningar: Inköp av varor Personalkostnader Hyra Amortering på banklån Utbetalda räntor Utgående likvida medel Belopp Summa 40 000 +40 000 1100 000 2000 0 +110 2000 5 40 000 390 000 1 40 000 40 000 8000 -1118000 +24 000 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Resultatbudget 12:5 kar Intäkter Nettoomsättning 1 100 000 Rörelsens kostnader Varukostnad Bruttoresultat -510 000 590 000 Hyreskostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat - 140 000 -390 000 -20 000 40 000 Ränteintäkter Räntekostnader 2 000 -8 000 Resultat efter finansiella poster 34 000 Man har i företaget bestämt att försöka hålla utgående leverantörsskulder till samma belopp som på den ingående balansen. a) Ställ samman en budgeterad balansräkning för utgången av den kommande perioden med hjälp av nedanstående tablå. Tillgångar Eget kapital och skulder Inventarier Varulager Kassa och bank Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Summa tillgångar Summa eget kapital och skulder b) Vilka problem finns enligt budgeten i denna verksamhet, och hur kan de åtgärdas? 12:15 Loud & Clear AB tillverkar skräddarsydda högtalare mot kundorder. De har beräknat föl jande balansräkning för innevarande års slut: Tillgångar samman: Eget kapital och skulder 578 000 150 000 0 1 380 000 42 000 100 000 120 000 250 000 140 000 Maskiner och inventarier Produkter i arbete Förråd Kundfordringar Kassa och bank 1800 000 50 000 410 000 440 000 60 000 Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Banklån Leverantörsskulder Skuld för arbetsgivaravgift Personalskatteskulder Upplupna kostnader Momsskulder Summa tillgångar 2 760 000 Summa eget kapital och skulder 2 760 000 Företaget håller nu på att budgetera för nästa år. De behöver din hjälp med att slutföra arbe tet med den budgeterade balansräkningen. Fyll i det som saknas i nedanstående tablå med hjälp av följande uppgifter: • Under året beräknar man att köpa in material för 1 094 400 kronor. Av detta utgör 20 % moms. Den genomsnittliga betalningstiden för leverantörsskulder är 25 dagar. • Försäljningen under året beräknas till 6 300 000 kronor inklusive moms. 20 % av för säljningen betalas kontant och 80 % av försäljningen betalas på kredit med 35 dagars kredittid. 85 86 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER • Man räknar med att köpa in nya maskiner och inventarier för 160 000 kronor under året. Samtidigt räknar man med avskrivningar på 420 000 kronor Tillgångar Maskiner och inventarier Produkter i arbete Förråd Kundfordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder 80 000 500 000 80 000 Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Banklån Leverantörsskulder Skuld för arbetsgivaravgift Personalskatteskulder Upplupna kostnader Momsskulder 578 000 150 000 1097000 87000 190 000 237000 132000 Summa eget kapital och skulder Samband mellan budgetar 12:16 Anette startar ett eget företag, vilket ska avlasta marknadsföringsbyråer med utrednings uppdrag vid högre arbetsbelastning. Hon satsar 100 000 kr i verksamheten och tänker sig börja med att köpa en dator för 60 000 kr. Denna skrivs av med 20 % av inköpspriset per år. Under det första året planerar hon att dra in intäkter på 1 360 000 kr och att betala ut en lön på 780 000 kr (till sig själv och en medhjälpare, vilken anställs). Hon har även diverse övriga kostnader (resor, material, kontorshyra m m) vilka beräknas uppgå till 500 000 kr. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER der a) Upprätta en resultatbudget och en likviditetsbudget för året och en budgeterad balans räkning för det första årets sista dag. Bortse från skatter och liknande. Anta att samtliga betalningar görs kontant. Resultatbudget Budget, kr Intäkter Kostnader Summa kostnader Budgeterat resultat Likviditetsbudget, kassaflöde Inbetalningar Summa inbetalningar Utbetalningar kr. Summa utbetalningar Likvida medel vid årets slut Budgeterad balansräkning Tillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Summa eget kapital och skulder b) Hur ser du på förutsättningarna för verksamheten baserat på de budgetar som du arbetat fram? c) Anta att Anette får kredit för inköp och att hon också lämnar en kredittid till sina kun der. Svara på följande utan att utföra några beräkningar: Vilka huvudbudgetar berörs och vilka berörs inte av detta? På vilket sätt och varför? Vilka poster berörs av detta? På vilket sätt och varför? 87 88 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:17 Handelsföretaget Fjäder & Tjäder säljer tjäderbolstrade kuddar och täcken samt jaktgevär (affärsiden är "från ax till limpa''). För det följande året har följande huvudbudgetar tagits fram: Budgeterad balansräkning 1B Tillgångar Inventarier Lager Likvida medel Kundfordringar Summa Eget kapital och skulder Aktiekapital Balanserat resultat Periodens resultat Lån LeverantörsskuIder Summa UB 100 000 100 000 100 000 140 000 440 000 200 000 120 000 80 000 160 000 560 000 200 000 10 000 250 000 10 000 40 000 180 000 80 000 560 000 190 000 40 000 440 000 12: Resultatbudget Intäkter Nettoomsättning 1400 000 Rörelsens kostnader Varor Löner Diverse Avskrivningar -700 000 -400 000 -155 000 - 80 000 65000 Rörelseresultat Räntekostnader -25 000 Resultat efter finansiella poster 40 000 Likviditetsbudget, kassaflöde +100 000 Likvida medel vid årets början Inbetalningar Försäljning Ökning av aktiekapital Summa Utbetalningar Varor Diverse Löner Räntor Amorteringar Nyinvesteringar Summa Likvida medel vid årets slut 1 380 000 50 000 - 680 000 -155 000 -400 000 -25 000 -10 000 -180 000 +1430 000 In -1450 000 +80 000 u Följande frågor kan besvaras genom fri text, eller genom att till höger om budgetarna skissa lämpliga delbudgetar samt med pilar förklara sambanden. In a) Inventarierna har ökat med 100 000 kr i den budgeterade balansräkningen, från 1B 100 000 kr till UB 200 000 kr. Förklara denna skillnad samt hur inventarierna påverkar övriga delar av budgetarna. Le Li A s u KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 89 b) Nettoomsättningen uppgår till 1 400 000 kr i resultatbudgeten, medan inbetalningar för försäljning enligt likviditetsbudgeten uppgår till 1 380 000 kr. Förklara denna skill nad samt hur försäljningen påverkar övriga delar av budgetarna. c) Varor uppgår till 700 000 kr i resultatbudget och till 680 000 kr i likviditetsbudget. För klara denna skillnad, samt hur varorna påverkar övriga delar av budgetarna. d) Lån uppgår till 190 000 kr i den budgeterade balansräkningens IB, och till 180 000 kr i den budgeterade balansräkningens UB. Förklara denna skillnad. e) Aktiekapitalet ökar från 200 000 kr till 250 000 kr i den budgeterade balansräkningen. Vad kan denna ökning bero på? Påverkas andra delar av budgetarna av detta? 12:18 Ingas Immateriella Bokhandel säljer begagnade böcker via Internet. a) Ställ samman resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning för den kommande perioden med hjälp av följande uppgifter: De ingående tillgångarna uppgår till: Maskiner och inventarier 120 000 kronor, varu lager 280 000 kronor, kundfordringar 215 000 kronor och kassa och bank 183 000 kro nor. Det egna kapitalet, inklusive balanserade vinstmedel, uppgår till 381 000 kronor. Man har vidare ett banklån på 125 000 kronor och leverantörsskulder på 292 000 kro nor. Försäljningen beräknas till 220 000 kronor per månad, utom under juni och juli då den beräknas till 140 000 kronor per månad. Kunderna betalar månaden efter köpet. Inköpen av varor, d v s begagnade böcker, sker vid fyra tillfällen per år: I februari, juli, oktober och december. Inköpen beräknas uppgå till 1 100 000 kronor totalt för året, och inköpen är jämnt fördelade över de fyra tillfällena, d v s 275 000 kronor per inköpstill fälle. Man betalar leverantörerna månaden efter respektive inköp. Man avser att hålla varulagret på 200 000 kronor vid årets slut. Lönekostnaderna uppgår till 75 000 kronor per månad. Lönen utbetalas ut samma må nad som den inarbetas. Lokalkostnaderna uppgår till 20 000 kronor per månad och ut betalas samma månad som den avser. På lånet betalas en ränta på 8 % den siste december tillsammans med en amortering på 25 000 kronor. Avskrivningarna för året ska uppgå till 40 000 kronor. Likviditetsbudget, kkr: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Nov 0kt Dec Ingående likvida medel Inbetalningar: Försäljning Utbetalningar: Inköp av varor Löner I Lokalhyra I Räntor Amortering Summa utbetalningar Utgående likvida medel I I I I I I 90 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Resultatbudget Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Lönekostnad Lokalkostnad Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Tillgångar Eget kapital och skulder Maskiner och inventarier Eget kapital Lager Årets resultat Kundfordringar Banklån Kassa och bank Leverantörsskulder Summa tillgångar Summa eget kapital och skulder b) Värdera de budgetar som tagits fram. Finns det några problem i den planerade verksam heten och vad kan i så fall göras för att åtgärda detta? 12:19 Menyteknik ska tillverka menyer för restauranger enligt ett nytt koncept: Menyn ges ut i form av en pekdator, på vilken kunden kan anpassa måltidsförslagen till sina egna önske mål och ge direktorder till köket. Man säljer ett bord, och under glasskivan på bordet sitter denna meny. För uppstarten har ett antal intressenter satsat sammanlagt 6 000 000 kronor. Balansräkningen ser därefter ut enligt följande: Ingående balans: Eget kapital och skulder Tillgångar Kassa och bank 6 000 000 Eget kapital 6 000 000 Summa tillgångar 6000 000 Summa eget kapital och skulder 6000 000 Första årets verksamhet tänker man sig enligt följande: Under det första kvartalet köper man in maskiner för sammanlagt 3 000 000 kronor, vilka betalas under det följande kvarta let. Under det första kvartalet beräknas utbetalningar för löner uppgå till 200 000 kronor. Under de därpå följande tre kvartalen pågår produktionen för fullt. Därför beräknar man utbetalningarna för löner till 500 000 kronor för vart och ett av de tre kvartalen. Utbetal ningarna för material beräknas till 200 000 kronor kvartal 1 samt 500 000 kronor under de därpå följande tre kvartalen. Övriga utbetalningar, bl a hyra, el och förbrukningsmaterial, beräknas uppgå till 320 000 kronor under vart och ett av de fyra kvartalen. När året är slut beräknar man att ha 120 000 kronor i leverantörsskulder. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Försäljningen kommer att vara ganska trög i början, men beräknas ta ordentlig fart år 2. För kvartal 1 beräknar man ingen försäljning alls, för kvartal 2 en försäljning på 400 000 kronor, för kvartal 3 800 000 kronor och för kvartal 4 1 200 000 kronor. Inbetalningarna från kunder beräknas uppgå till 340 000 kronor kvartal 2, 680 000 kronor kvartal 3 och till 1 020 000 kronor kvartal 4. När året är slut beräknar man att ha kvar råmaterial till ett värde av 140 000 kronor. Vidare beräknar man att produkter i arbete kommer att uppgå till 240 000 kronor och att fårdig varulager kommer att uppgå till 1 100 000 kronor. Företaget beräknar att erhålla en intäktsränta på 100 000 kr den siste december. Årets av skrivningar ska uppgå till 20 % av maskinernas anskaffningsvärde. a) Upprätta en likviditetsbudget på nedanstående tablå. Likviditetsbudget: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År Ingående likvida medel Inbetalningar: Försäljning Räntor Summa inbetalningar Utbetalningar: ·erksam- Maskiner Löner ges ut i a önske- Material Övrigt Summa utbetalningar Utgående likvida medel 6) Upprätta en resultatbudget på nedanstående tablå. Du behöver härvid inte skilja på kostnaderna, utan de slås samman i en post, "Rörelsens kostnader". 6 000 000 6000 000 Resultatbudget, kkr: Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Resultat efter finansiella poster 91 ,..p TEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER c) Upprätta en budgeterad balansräkning på nedanstående tablå. Tillgångar Eget kapital och skulder Maskiner och inventarier Förråd Produkter i arbete Färdiglager Kundfordringar Kassa och bank Eget kapital Årets resultat Leverantörsskulder Summa tillgångar Summa eget kapital och skulder d) Uppgiften beskriver situationen för ett nystartat företag. Vilka problem uppstår enligt budgeterna, och hur kan de lösas under året respektive på lite längre sikt? 12:20 Det nystartade företaget Klonic behöver hjälp med sin budgetering. Man har ingen ingå ende balans. Upprätta och diskutera resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad ba lansräkning för helåret med följande förutsättningar: 12:2 Ägaren satsar 400 000 kronor i företaget. Inga lån tas till verksamheten. Intäkterna beräk nas uppgå till 2 400 000 kronor det första året. Kunderna får i genomsnitt 15 dagars kredit tid. Man räknar med kostnader för löner på 1 200 000 kronor, jämnt fördelat med 100 000 kronor per månad. Lönerna utbetalas en månad efter det att de tjänats in. I början av året köps en maskin in för 500 000 kronor, vilken skrivs av med 20 % per år. Man räknar med kostnader för material, el, värme m.m. på 1 000 000 kronor (betalas direkt). Resultatbudget Intäkter Kostnader Summa kostnader Budgeterat resultat Likviditetsbudget Inbetalningar Summa inbetalningar Utbetalningar l 1 2. Summa utbetalningar Likvida medel vid årets slut 3. 4. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Budgeterad balansräkning Tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Summa eget kapital och skulder 12:21 Flaskhalsen AB är ett företag som producerar och säljer läskedrycker. Företaget utvecklar egna drycker smaksatta med exotiska bär och frukter. Dryckerna är lätt kolsyrade och sorti mentet består av mango/kiwi, passionsfrukt och kokosnöt. Företagets buteljeringsprocess är automatiserad. Tomma flaskor placeras av en lyftarm på ett transportband där de tvät tas, sköljs och torkas. Därefter tappas läskedryck på flaskorna och innan flaskorna paketeras upphettas de för att hindra kondensering. Läskedrycken blandas, innan den tappas på flas ka, i stora fat av aluminium enligt ett recept framtaget av ägarna. Ägarna till företaget vill ha god framförhållning och anser att det är hög tid att upprätta budgetar för nästa verksamhetsår. Din uppgift är att upprätta resultatbudget, likviditets budget och budgeterad balansräkning för Flaskhalsen AB för budgetåret med hjälp av föl jande uppgifter: Preliminär balansräkning per den 31112 året före budgetåret: Tillgångar Eget kapital och Skulder Anläggningstillgångar Maskiner och Inventarier (Anskaffningsvärde 200 000 250 000) Omsättningstillgångar Lager Kundfordringar Kassa Eget kapital Aktiekapital Balanserat resultat Årets vinst 200 000 100 000 50 000 200 000 175 000 95 000 Skulder Banklån Leverantörsskulder 200 000 120 000 Summa Tillgångar 670 000 Summa EK och Skulder 670 000 Under budgetåret förväntas följande inträffa: 1. Försäljningen beräknas uppgå till 225 000 kronor per månad. Kunderna betalar måna den efter köpet. Samma betalningsvillkor gäller även för året före budgetåret. 2. Inköp av råmaterial beräknas uppgå till 100 000 kronor per månad. Leverantörerna lämnar 30 dagars kredittid. Samma betalningsvillkor gäller även för året före budgetåret. Vid budgetårets slut beräknas lagret uppgå till 150 000 kronor. 3. Lönerna beräknas uppgå till 950 000 kronor och betalas ut intjänandemånaden. 4. Under budgetåret planeras inköp av en ny förpackningsmaskin för 150 000 kronor. Ma skinen beräknas ha samma livslängd, 5 år, som övriga maskiner och inventarier. För- 93 94 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER packningsmaskinen ska betalas den 1 februari. Samtliga maskiner och inventarier av skrivs med totalt 80 000 kronor. Disl 5. I samband med investeringen tas ett nytt banklån på 100 000 kronor upp. Det lyfts den 1 januari och amorteras på fem år. Låneräntan uppgår till 9 % per år. Den första amor teringen (1/5 av lånet) och räntebetalningen görs den 31/12. 12:1 6. Det gamla lånet amorteras med 50 000 kronor den 31/12. Räntan beräknas uppgå till 20 000 kronor. Även den räntan betalas den 31/12. 12:2 7. Lokalhyran uppgår till 150 000 kronor för budgetåret och betalas kontant. 12:3 8. Övriga omkostnader uppgår till 100 000 kronor. Omkostnaderna betalas (och förbru kas) under budgetåret. 9. Vid bolagsstämman året före budgetåret beslutades att 20 000 kronor ska delas ut till aktieägarna. Utbetalningen sker i juni budgetåret. 12:4 Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 12:1 I de flesta företag upprättas en budget för verksamheten 12:2 Det finns tre slag av huvudbudgetar: resultatbudgeten, likviditetsbudgeten och den budgeterade balansräkningen 12:3 Projektbudgetar är planer för de olika projekt som bedrivs i verksamheten 12:4 Resultatbudgeten benämns ofta kassaflödesbudget 12:5 Genomsnittliga kundfordringar kan beräknas som ((Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning)/360 dagar) x Lämnad kredittid i dagar 12:6 Genomsnittliga leverantörsskulder kan beräknas som (lnköp/360 dagar) x Erhållen genomsnittlig kredittid i dagar 12:7 Utbetalningar för inköp kan beräknas som: Inköp under perioden - Leverantörsskulder vid periodens början+ leverantörsskulder vid periodens slut 12:8 Det finns två huvudtyper av delbudgetar: avdelningsbudget och funktionsbudget 12:9 I handelsföretag är inköpsbudget och lagerbudget exempel på viktiga delbudgetar 12:10 Icke-finansiella budgetar används främst för operativ planering 12:11 Huvudbudgetar bygger ofta på delbudgetar 12:12 Försäljnings-, personal- och inköpsbudget är exempel på delbudgetar 12:1 3 En likviditetsbudget kan även benämnas tillgångsbudget 12:14 Likvida medel vid periodens början+ Inbetalningar- Utbetalningar= Likvida medel vid periodens slut 12:15 Periodiseringar förekommer inte i samband med upprättande av resul- tatbudgetar 12:16 Momsposter förekommer i likviditetsbudgeten och i den budgeterade balansräkningen 12:17 Resultat- och likviditetsbudgeten avser perioder, medan den budgeterade balansräkningen avser en viss tidpunkt 12:18 Budgetar behöver i stort sett aldrig anpassas efter företagets särart Sant Falskt 12:5 12:6 12:7 f 12:8 V F C KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Diskussionsuppgifter 12:1 De tre huvudbudgetarna är resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräk ning. Hur mycket tid och arbete tror du att företagen lägger ner på respektive huvudbudget relativt de andra? Vilken nytta tror du företagen anser sig ha av respektive budget? 12:2 De tre huvudbudgetarna bygger på olika delbudgetar. Kan du komma på några delbudgetar som var och en av huvudbudgetarna ofta bygger på? 12:3 När man upprättar en resultatbudget och en likviditetsbudget för ett företag för en viss tidsperiod, framkommer i de flesta fallen olika siffror på "Företagets resultat" och "Lik vida medel" (Ingående likvida medel plus periodens inbetalningar minus periodens utbetal ningar). Ta fram fyra orsaker till att siffrorna i de allra flesta fall inte brukar uppgå till sam ma belopp. 12:4 I boken behandlas vilka effekter olika långa kredittider får på främst budgeterad balansräk ning. Vilka positiva effekter får man av kredittider i samband med kundfordringar, d v s varför ses det ofta som positivt med sådana? 12:5 Vilka budgetar tror du är viktigast i följande företag: ett företag som distribuerar städartiklar till varuhus, ett företag som arrangerar fester för andra företag, en biografkedja och en arki tektbyrå. Motivera ditt svar. 12:6 Vilka icke-finansiella budgetar kan ha ett stort värde i de företag som du behandlade i fråga 3 ovan? Motivera ditt svar. 2:7 För att kunna upprätta budgetar krävs data, d v s siffror. Vilka datakällor kan användas för att upprätta de tre slagen av huvudbudgetar? Vilka datakällor kan användas för att upprätta följande delbudgetar: försäljnings-, personal-, inköps- och investeringsbudget? 1:8 "I vårt företag budgeterar vi inte. Det innebär bara en massa arbete och dessutom uppvisar vårt företag en stor vinst. Tydligen behöver vi inte budgetera. Vi lägger våra ansträngningar på andra saker." Detta är ett uttalande från en företagare. Hur ställer du dig till det? Håller du med? Förklara. 95 Kapitel 13 Budgetprocessen Ovningsuppgifter Analys av budgetavvikelser 13:1 Lisas Renovering AB utför renoveringsarbeten på gamla torp. Verksamheten går till så att personal från företaget åker till torpet, lyssnar på önskemål från kunderna och därefter utför en renovering enligt önskemål. I vissa fall stämmer man först av med arkitekter, vilka då fak turerar för detta. Varje uppdrag tar runt en vecka att genomföra och utförs till fast pris. För en period ger verksamheten följande utfall i relation till budget: Utfall Intäkter Budget 2 640 000 2 200 000 -1 232 000 -1 120 000 -663 600 -632 000 Resekostnader -84 840 -84 000 Arkitektarvoden -32 200 -23 000 Lokalkostnader -15 300 -15 000 -5 600 -8 000 Diverse kostnader -17 600 -22 000 Avskrivningar -39 950 -47 000 -2 091 090 -1 951 000 548 910 249 000 Kostnader: Personalkostnader Materialkostnad Marknadsföringskostnader Summa kostnader Rörelseresultat Avvikelse Avvikelse i % mot postens budget Avvikelse i % av budgeterad total kostnad � Flex 13:3 � a) Räkna fram avvikelsen som skillnaden mellan budget och utfall samt ange denna i ko lumnen Avvikelse. Räkna även denna avvikelse i procent mot den aktuella postens bud get och för in detta i nästa kolumn (utan decimaler). Ange slutligen för respektive avvi kelse i kostnader dess andel i procent av budgeterad total kostnad (utan decimaler). 6) Vad kommer du fram till baserat på den rapport du tagit fram? Motivera dina svar. Rörlig budget 13:2 Vansbros Kallt & Blåsigt tillverkar simkläder för kallare och blåsigare förutsättningar, typ Vansbrosimmet. Tillverkningen är starkt beroende av vädret på ett ganska oförutsägbart sätt. För t ex Vansbrosimmet köper kunder ofta dräkten lång tid i förväg när någon spått sämre väder. Man har därför i sin tillverkningsenhet infört en rörlig budget. Följande förut sättningar gäller för denna: KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN Produktionen tillgår så att man får in råmaterial (kostnad 50 kr per dräkt), som sys upp (lönekostnad 120 kr per dräkt). Därefter lämnar man över de uppsydda dräkterna till ett företag som våtbehandlar dem (faktureras med 40 kr per dräkt). Legoföretaget finns i sam ma byggnad, varför inga transportkostnader uppstår. Därefter lagerförs dräkterna. Vid en heten finns maskiner vilka avskrivs med 70 000 kr per period. Vidare har man under varje period räknat med en lokalkostnad på 84 000 kr, indirekta löner på 47 000 kr samt el, vat ten och liknande på 32 000 kr. a) Upprätta en budget som gäller för en produktion av 2 000, 2 500 respektive 3 000 tillverkade dräkter. b) Det verkliga utfallet för en period under vilken man tillverkade 2 843 st dräkter blev följande: råmaterialet kostade 147 640 kr, direkt lönekostnad 343 127 kr, legokostnad 115 316 kr, avskrivningar 72 000 kr, lokalkostnad 84 370 kr, indirekta löner 48 260 kr samt el, vatten och liknande 31 100 kr. Upprätta en rapport i vilken budget, utfall, avvi kelse och avvikelse i procent (utan decimaler) av budget framgår. Redogör för hur du ser på utfallet. ?lexibel budget 3:3 Ercans Datorfix utför översyn av kunders datorer. Kunderna bokar tid med Ercans Dator fix som sedan skickar ut personal som åker runt till de olika adresserna. Datorerna kontrol leras på plats och ses över vad gäller såväl den maskinella utrustningen som programvarorna och deras inbördes funktion. När datorerna återlämnas till kund fungerar de ofta helt utan idiotstopp, musar som hänger sig, program som konflikterar o s v. Ambitionen hos företaget är att styra kundernas beteende så, att man får beställningar i god tid och gärna också med många datorer per tillfälle. Detta eftersom en stor del av kostna derna utgörs av restid och liknande. Logistiken betyder mycket för lönsamheten. Detta innebär t ex att privatkunder och företag med endast en eller två datorer som ska behandlas måste beställa veckor i förväg för lämpliga körrutter, medan storbeställare i de flesta fall kan få service dagen efter beställning. Företaget arbetar med en flexibel budget, där de budgetvärden som presenteras baseras på följande faktorer: • Antalet uppdrag, vilket bestämmer kostnader för t ex fakturering, för resor till kunderna och liknande. • Antalet utförda kontroller, vilket bestämmer kostnader för t ex direkt arbetstid och ma terialåtgång, samt intäkt för kontrollerna. 97 98 KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN Budgeten för en period vid en regions enhet framgår av följande: RE 13 Budget Kontrollintäkter 3 000 Per kontroll Materialkostnad 300 Per kontroll 1 200 Per kontroll Personalkostnader Personalkostnader, resor 300 Per uppdrag Resekostnader 140 Per uppdrag Factoringavgifter 250 Per uppdrag Lokalkostnader 50 000 Marknadsföringskostnader 30 000 Diverse kostnader 20 000 Avskrivningar 25 000 Räntekostnader 5 000 Regionen har krav på sig att visa en vinst på 5 000 kr för perioden. Under den aktuella perioden får enheten 80 uppdrag, vilka ger 120 kontroller. Utfallet för perioden blir enligt följande: Utfall Kontrollintäkter Budget Avvikelse Volymens budget 360 000 Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader -30 000 -140 000 Personalkostnader, resor -35 000 Resekostnader -12 000 Factori ngavg ifter -20 000 Lokalkostnader -52 000 Marknadsföringskostnader -29 000 Diverse kostnader -19 000 Avskrivningar -25 000 Resultat före finansiella poster -2000 Räntekostnader -5 000 Resultat efter finansiella poster -7000 a) Beräkna budget för aktuellt utfall och för in detta i kolumnen Budget. För också in avvi kelsen mellan utfall och budget i kolumnen Avvikelse. Vad anser du om resultatet för pe rioden? Vad kan utfallet bero på? b) Hade enheten varit tillräckligt resultatgivande om den, givet utfall i antal kontroller och uppdrag, hade klarat budgeten? Motivera ditt svar. c) Anta nu att enheten har samma antal kontroller (120) men fördelade på endast 60 upp drag. Skissa upp volymens budget i den sista kolumnen ovan. Vad anser du om resultatet i ett sådant läge? Vilka slutsatser drar du av detta? KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN Reviderad budget 13:4 Görans Mode importerar designade kläder från Italien, förser dem med lämpliga etiketter och saluför dem gentemot mindre butiker i Mellansverige. Företaget reviderar sin budget en gång per år under sommaren i samband med lanseringen av höstmodet. Då vet man bättre vad som kommer att hända under hösten och kan därför utforma en betydligt mer korrekt budget. V id årets början togs följande budget fram: Budget Försäljningsintäkter Varukostnader Kostnader för frakter Personalkostnader Lokalkostnader Marknadsföringskostnader Kostnader för representation Diverse kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 10 000 000 -3 200 000 -900 000 -2 570 000 -700 000 -400 000 -350 000 -530 000 -300 000 1050 000 -150 000 900 000 Sommarmässorna blir en katastrof för Görans Mode. Man hade i år satsat stort på kläder med den berömda gruppen Spicy Ladies, som tänkt sig en comeback som tydligen ingen var intresserad av. Det visar sig också att mycket av det som köpts in inte stämmer in på de sig naler som erhållits från kunder. I syfte att motverka det beslutar man sig för att dra ner på verksamheten så snabbt som möjligt, utom vad gäller marknadsföringen som man planerar att öka något för att i viss mån motverka fiaskot. Åtgärdspaketet ger följande förändringar på budgeten: • Personalkostnaderna minskas. Under året sparar man in 300 000 kronor. Mer beräknas sparas in under följande år. • Diverse kostnader minskas med 200 000 kronor genom rationaliseringsåtgärder. • I syfte att försöka ändra kundernas inställning beslutas om en extra marknadsföringssats ning. Denna kommer att kosta 400 000 kronor. • Trots satsningen på marknadsföring bedömer man att försäljningen kommer att mins ka med 3 000 000 kronor mot budget. En hel del av de plagg som ingår som varukost nad har man ännu inte förbundit sig att köpa, varför varukostnaden kan minskas med 1 200 000 kronor. Verksamheten under första halvåret gick annars enligt plan, varför inga förändringar utöver detta behöver göras i budgeten. 99 100 KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN a) Upprätta en reviderad budget för Görans Mode. Försälj ningsintäkter 10 000 000 Varukostnad -3 200 000 Kostnader för frakter Personalkostnader -900 000 -2 570 000 Lokalkostnader -700 000 Marknadsföringskostnader -400 000 Kostnader för representation -350 000 Diverse kostnader -530 000 Avskrivningar -300 000 Rörelseresultat 1050 000 Räntekostnader -150 000 Resultat efter finansiella poster Reviderad budget Ändring Budget 900 000 b) Är de föreslagna åtgärderna tillfyllest, eller bör ytterligare åtgärder vidtas för att klara kri sen? Rullande budget 13:5 Viskningen AB tillverkar och marknadsför hörapparater. Företaget arbetar med rullande budget och budgeterar kvartalsvis för fyra kvartal framåt. Ny budget tas fram cirka två må nader in på aktuellt kvartal. För innevarande år har man tagit fram följande resultatbudget: Kvartal 1 år 1 Intäkter Kvartal 2 år 1 Kvartal 3 år 1 Kvartal 4 år 1 800 000 740 000 740 000 Materialkostnad -350 000 -300 000 -310 000 -340 000 -1 300 000 Personalkostnad -240 000 -230 000 -240 000 -250 000 -960 000 Lokalkostnad -60 000 -60 000 -60 000 -60 000 -240 000 Övriga kostnader -70 000 -80 000 -60 000 -70 000 -280 000 Avskrivningar -30 000 -30 000 -30 000 -30 000 -120 000 50 000 40 000 40 000 50 000 180 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -40 000 40 000 30 000 30 000 40 000 140 000 Rörelseresultat Räntekostnad Resultat efter finansiella poster 800 000 Totalt 3 080 000 Sa 13:: 13:: 13:f 13:6 13:7 13:8 Man befinner sig nu i slutet av kvartal 1 år 1 och det är dags att revidera budgeten. En god nyhet för företaget är att man från och med kvartal 1 år 2 kommer att få leverera en hel del produkter till en ny distributör. Man beräknar att intäkterna från och med det kvartalet kommer att öka med över 20 % och bedömer därför intäkterna det kvartalet till 1 000 000 kr. Även materialkostnaderna och personalkostnaderna väntas p g a den ökade volymen att bli högre det kvartalet, 430 000 kr respektive 320 000 kr budgeteras därför för dessa poster. Övriga poster väntas vara opåverkade av ordern och följer värdena som anges för kvartal 4 år 1. 13:9 13:1( 13:11 13:1: 13:1� KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN Vidare har man uppmärksammat att räntekostnaderna är för lågt beräknade. De bedöms uppgå till 15 000 kr under samtliga kvartal. Posten övriga kostnader överskreds kraftigt kvartal 1, och efter närmare analyser beslutar man sig för att ändra värdet för kvartal 3 år 1 till 65 000 kr, medan övriga månaders värden behålls oförändrade. a) Upprätta en ny rullande budget för Viskningen AB. Kvartal 2 år 1 Kvartal 3 år 1 Kvartal 4 år 1 Kvartal 1 år2 Totalt Intäkter Materialkostnad Personalkostnad Lokalkostnad Övriga kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnad Resultat efter finansiella poster b) Vilket värde har den rullande budgeten för Viskningen AB, enligt din mening? ant eller falskt? ge om nedanstående påståenden är sanna ellerfalska 3:1 Budgeteringen pågår i fyra faser: Budgetuppställande, budgetanvändning, budgetuppföljning och budgetanalys •3:2 Involverade i budgetuppställandet är ledningen, controller och chefer på olika nivåer. Övriga medarbetare har ingen delaktighet i uppställandet 3:3 Uppbyggnadsmetoden används för att bygga upp medarbetarnas självförtroende inför det svåra budgetarbetet 34 Nedbrytningsmetoden används för att bryta ner verksamhetens medarbetare .:5 Den iterativa metoden innebär att man upprättar budgetar om och om igen, i stort sett utan uppehåll året runt _6 Ett seriekopplat beroende innebär att enheterna är kopplade till varandra som ett flöde -7 Ett syfte med budgetuppföljningen är att ställa medarbetare till ansvar för avvikelser Vid analys av budgetavvikelser uppgår alltid summan av positiva avvikelser till samma belopp som summan av negativa avvikelser . Rörlig budget innebär att budgetarna förändras beroende på hur faktisk verksamhetsvolym utfaller Flexibel budget innebär att den kan användas på vilket företag som helst Reviderade budgetar är sådana som revisorerna har godkänt ·2 Rullande budgetar innebär att man budgeterar "hela tiden';för en period längre fram i tiden 3 Budgetsimulering innebär att man låtsas att man budgeterar Sant Falskt 101 102 KAPITEL 13 BUDGETPROCESSEN Diskussionsuppgifter Kai: 13:1 När det gäller budgetuppställande talar man vanligen om tre metoder för detta. Beskriv kortfattat de tre metoderna och respektive metods särdrag. Hur väl tror du respektive metod kan fungera i något företag som du känner till? 13:2 Vad tror du det är som gör att ett företag väljer att ha mer eller mindre av uppbyggnads respektive nedbrymingsbudgetering? Känner du till något företag som har mycket av det ena respektive det andra? Varför tror du att så är fallet? 13:3 I boken behandlas hur beroenden mellan enheter påverkar hur budgeteringen utförs. Fun dera på följande verksamheter: en högskola, en matgrossist och en mekanisk verkstad. Vilka beroenden tror du finns inom var och en av dessa verksamheter? 13:4 Om man jämför olika typer av föränderliga budgetar, vilken typ tycker du passar in i vilket sammanhang? Är det någon av de föränderliga budgettyperna som du tycker verkar mer an vändbar än de andra? Någon som du tycker verkar mindre användbar än de andra? 13:5 Av vilka skäl kan företag vilja budgetsimulera? Känner du till något företag som använder sig av budgetsimulering? Hur arbetar de? 13:6 De budgetar som upprättas är ibland föränderliga. Hur väl tror du respektive metod för det ta (rörlig budget, flexibel budget, reviderad budget och rullande budget) skulle fungera på en högskola? I en mekanisk verkstad? För en detaljhandel som säljer sportkläder? Ovr Aktii 14:1 Kapitel14 Beskriv Budgetering under utveckling Övningsuppgifter Aktivitetsbaserad budgetering . Fun . Vilka i vilket vänder 14:1 Underentreprenören LegoLass åtar sig uppdrag inom mekanisk bearbetning med ganska korta varsel. Affårsiden är att utgöra andra företags buffert när ytterligare kapacitet behövs. För att kunna se effekterna av inkommande kundorder i den finansiella planeringen, och även i samband med detta balansera kundorder mot resurser, använder företaget en aktivi tetsbaserad budgetmodell. Som underlag för denna ligger följande produktionsdata (i före kommande fall per månad): Resurs Drivare Kapacitet Kostnad Produktionspersonal Maskintimmar 750 150 000 Svarvmaskin Svarvtimmar Borrmaskin Borrtimmar 300 120 000 Anställd på avdelning konstruktion Order Anställda på inköpsavdelningen Order 200 6 10 100 000 36 000 50 000 Produktionspersonalen utgörs av sex skiftgående anställda. Fyra av dessa arbetar heltid och två av dem arbetar halvtid. Heltidslönen är i stort sett densamma för var och en av dessa personer. Alla dessa anställda kan hantera båda maskinerna; svarv och borrmaskin. I före taget finns en svarv med en månadskapacitet om 200 svarvtimmar och en månadskostnad om 100 000 kronor, samt en borrmaskin med en månadskapacitet om 300 timmar och en månadskostnad om 120 000 kronor. För de anställda och maskinerna finns två aktiviteter; svarvning och borrning. I konstruktionsavdelningen arbetar en person som uteslutande utför de beräkningar som krävs på ingående legojobb. Drivaren för denne är antal order, och aktiviteten är konstruk tion. Den aktivitet som de två heltidsanställda inköparna utför benämns inköp, och driva ren är även för detta antalet order. Övriga resurser, t ex byggnader, bortser vi från i det följande. För kommande månad finns följande inneliggande orderportfölj: Order Svarvtimmar Borrtimmar 1 2 3 4 5 6 50 10 30 20 50 40 0 90 30 80 100 0 a) Upprätta en aktivitetsbaserad budget för den kommande månaden. Använd där\'id grundmodellen, d v s utgå från prognosen för produktion och försäljning. Anta vidare att matchning av resurser är möjlig. 6) Grundmodellen förutsätter att det är möjligt att matcha resursbehov med de resurser företaget innehar. Vilka problem kan uppstå i det aktuella fallet i det avseendet? 104 KAPITEL 14 BUDGETERING UNDER UTVECKLING c) Anta att företaget även får in en sjunde, relativt stor, order med kort varsel. Denna order fordrar 250 borrtimmar men inga svarvtimmar. Upprätta en ny aktivitetsbaserad budget med samma antaganden som tidigare. Vilka problem kan uppstå i den nya situationen med att matcha resursbehov med de resurser företaget innehar? Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 14:1 Nollbasbudgetering innebär att man förutsättningslöst ställer frågor om vad som behövs för att nå verksamhetens målsättningar 14:2 Ett beslutspaket är en samling beslut som avgränsas från andra beslut av mer taktisk art 14:3 Ändamålsbudgetering innebär att det är budgetering som fyller ett viktigt syfte, ett ändamål 14:4 Programbudgetering är en variant av ändamålsbudgetering 14:5 I aktivitetsbudgetering beskrivs företaget som en uppsättning aktiviteter 14:6 Verksamhetsplaner och affärsplaner kan i många fall utgöra alternativ till budgetering 14:7 Balanserade styrkort ersätter i stor utsträckning budgetar 14:8 Nollbasbudgetering innebär att man eftersträvar ett nollresultat för företaget 14:9 Vid ändamålsbudgetering är dimensionerna resursslag, ansvar och ändamål centrala Kai: In Sar Sant Falskt 14:10 Programbudgetering förekommer i störst utsträckning i börsbolag Ang 15:1 15:2 15:3 15:4 15:5 15:6 15:7 15:8 L 14:11 Aktivitetsbudgetering måste kombineras med aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-metoden) 14:12 Budgetlöst företagande förknippas oftast med Handelsbanken 14:13 Budgetlöst företagande har fått stor spridning i praktiken Diskussionsuppgifter Dis 15:1 15:2 14:1 Hur ser du på nollbasbudgetering som metod? Har du exempel på företag eller situationer där du tycker att denna metod kan vara lämplig, och i så fall varför? 14:2 Fundera på hur en ändamålsbudget skulle kunna utformas för en högskola. Vilka ändamål kan urskiljas i en sådan verksamhet? 14:3 Vilket värde kan finnas med att arbeta med en aktivitetsbaserad budget? Om företaget har en aktivitetsbaserad kalkyl, är det då läge för en aktivitetsbaserad budget - eller är det det omvända som gäller? 14:4 Den aktivitetsbaserade budgeteringen startar i en prognos av efterfrågan av varor och tjäns ter. Baserat på detta beräknas så behov av aktiviteter och resurser. Detta jämförs sedan med de resurser företaget innehar, varefter åtgärder vidtas. Hur ser du på genomförandet av dessa åtgärder? Vilka problem tror du kan uppkomma i detta? 14:5 Hur ser du på diskussionen om budgeteringens vara eller inte vara? Vilken är din stånd punkt i frågan? 15:3 order udget Kapitel 15 Intern redovisning Sant eller falskt? Falskt Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 15:1 Den externa redovisningen benämns i lagar för affärsredovisning 15:2 Hur den interna redovisningen utformas finns reglerat i Årsredovisningslagen 15:3 Den interna redovisningen är frivillig 15:4 Den interna redovisningen skiljer sig från den externa genom bl a annat urval, annan värdering och annan presentation 15:5 En dualistisk ansats skiljer sig från en monoistisk genom att man bygger upp ett separat system för den interna redovisningen, skild från den externa 15:6 Objekt är vad man mäter, och mått vad man mäter dessa objekt på 5:7 Flerdimensionell redovisning innebär att man har speciella koder i tillägg till kontot 5:8 Eftersom en stor del av produktkalkyleringen gäller beslut för framtiden, kan data/information från internredovisningen aldrig användas vid uppställande av produktkalkyler för beslut iskussionsuppgifter ·:1 Den interna och den externa redovisningen har olika syften. Båda används dock av interna intressenter. Till vad tror du att interna intressenter använder den externa redovisningen, som ju i första hand är utformad för externa intressenter? •-1 I flera avseenden skiljer sig den interna redovisningen från den externa. De värden som fås fram för t ex resultatet skiljer sig åt. Uppstår då problem i tolkningen tror du? Och i så fall, vilken av de två redovisningarna litar intressenterna mest på i sådana lägen? Den flerdimensionella redovisningen innebär att ett antal objekt som passar den aktuella verksamheten används i redovisningen. Vilka objekt kan vara aktuella för: • Ett ordertillverkande företag, t ex ett företag som tillverkar skräddarsydda jacuzzi? • Ett masstillverkande företag, t ex ett företag som tillverkar CDR-skivor? • Ett handelsföretag, t ex en livsmedelsbutik? Eller en butik som säljer musikinstrument? • Ett uppdragsstyrt tjänsteföretag, t ex ett företag som utför ekonomiska konsultationer? • Ett massproducerande tjänsteföretag, t ex ett busstransportbolag? Eller ett företag som tillverkar och säljer kundspecifika altaner till villor? Varför anser du dessa objekt vara viktiga? I vilka avseenden är de viktiga? Kapitel16 16:: Intern redovisning i olika verksamheter Övningsuppgifter Intern redovisning i tjänsteföretag 16:1 I en kommunalt driven förskoleverksamhet får man från sin redovisning fram följande rap port från ett område, avseende en enhet med fyra grupper enligt nedan: Haren Anslag Katten Flugan Sparven Summa 801 056 776 582 959 020 831 770 3 368 428 -517 451 -510 147 -541 395 -486 3 81 -2 055 374 - 8 279 - 8 162 - 8 662 -7 7 82 -32 866 -211 343 -20 8 360 -221 123 -19 8 654 - 839 480 Lek och undervisningsmaterial -4404 -3 9 85 -4062 -4402 -16 853 Fortbildning -4500 -4500 -4500 -4500 -1 8 000 Gruppernas bidrag 55 079 41 428 179 278 130 051 405 855 Gruppernas egna kostnader: Löner avdelningspersonal Semesterdagstillägg Personalomkostnader 16:3 Gemensamt för enheten: Löner och fortbildning kök -172 500 Livsmedel -165 000 Lön, fortbildning och städmaterial -1 82 500 Blöjor Enhetens bidrag -25 000 -139145 Andel av gemensamt för området: 3000 Administration -56 667 4500 I Vaktmästare -13 333 5010 L Tele/fax, larm, Internet -24448 5460 f Tolkarvode, utredningar -5 000 5900 f Rehab, personalsocialt -4941 6110 K -243 555 7210 L Enhetens resultat a) Hur är den interna redovisningen utformad i denna verksamhet, d v s vilken typ av ko der och transaktioner har behövts för att få fram denna rapport? Bidrag, b) Vilken ytterligare information, utöver denna finansiella, skulle behövas för att kunna be döma resultatet för respektive grupp? A Anta c) Kostnaden för fortbildning är precis lika stor för samtliga de fyra grupperna. Om det inte är en slump, vad kan detta i så fall bero på (om det är relaterat till internredovis ningen)? C Antal d) Vilka åtgärder skulle kunna vidtas i internredovisningen för att även se de kostnader som är gemensamma för enheten och för området på respektive grupp, så att ett resultat per enhet skulle framgå? B Antal D Antal E Nyttj, KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER heter 16:2 Vid revisionsbyrån Konstrikta arbetar tre revisorer, vilka vardera har en årsarbetstid på 1 700 timmar. Arvid Nilsson har debiterat ut 1 105 arbetstimmar på olika klienter, Lena Svensson 1 360 timmar och Eva Sixten, enhetens ansvarige, 680 timmar. Övrig tid för dessa tre består av utbildning, internt arbete m m. Förutom de tre revisorerna arbetar också en re ceptionist, Sture Larsson, på kontoret. Det mesta av hans arbete är internt (svara i telefon, skriva ut allmänna handlingar o s v). Av hans årsarbetstid på 1 750 timmar är endast 280 timmar debiterade på klienter. a) Beräkna debiteringsgraden för var och en av de tre revisorerna. följande rap- b) Beräkna debiteringsgraden för de tre revisorerna sammanlagt. c) Beräkna debiteringsgraden för revisionsbyrån totalt. Summa d) Diskutera vad skillnaden i debiteringsgrad mellan de tre revisorerna kan bero på. 3 368428 e) Hur skulle Konstrikta kunna utforma sin interna redovisning så att man löpande skul le kunna ta ut rapporter som ger information om på vad medarbetarna lagt sin tid samt om varje medarbetares och företagets debiteringsgrad? -2 055 374 -32 866 -839 480 -16 853 -18 000 405855 -172 500 -165 000 -182 500 -25 000 6:3 BioNovum är en liten enmansbiograf i Degerfors som specialiserat sig på s k smala filmer. Biografen består av fyra salonger: Patron (salongskod 1), Bruket (salongskod 2), Laget (sa longskod 3) och Let (salongskod 4). Patron har 80 platser, Bruket 60, Laget 40 och Let 20. I Patron ges 16 föreställningar per månad, i de övriga 20 per salong. Filmerna betalas på olika sätt. Det vanligaste är att biografen faktureras 400 kronor per visningstillfålle, i vilket viss marknadsföring av filmen (affischer m m) ingår. För hyra inklusive underhåll av lokalerna betalar biografen 125 kronor per stol och månad till kommunen samt 5 000 kr per månad för gemensamma lokaler. Samtliga betalningar sker kontant genom kassan (1910). Företa get redovisar för verksamheten indelad i dels de fyra salongerna, dels en del för det som är gemensamt. För en månad har man från redovisningsbyrån fått följande rapport avseende resultatet: -139145 Patron Bruket Laget Let Gemensamt Summa : 00 Biljettintäkter 48 000 25 000 20 000 15 000 0 108 000 -56 66-:" -500 Filmhyra -6 400 -8 000 -8 000 -8 000 0 -30 400 -13 333 10 Lokalhyra -10 000 -7 500 -5 000 -2 500 -5 000 -30 000 -10 000 -10 000 :300 Reklam och PR -7 000 -7 000 :·10 Kontorsmaterial -8 000 -8 000 -25 000 -25 000 -55 000 -2 400 -24 448 -5 00 -4 94· -243 555 vilken typ av - för att kunna _ pperna. Om - rill internredo n se de kostn = =�O Förbrukningsmaterial -210 Löner -·drag/Resultat 31 6 00 9500 7000 4 500 - Antal visningar 16 20 20 20 76 ::: Antal stolar 80 60 40 20 200 1 280 1 200 800 400 3 680 960 500 400 300 2 160 75% 42% 50% 75% 59% : Antal möjliga betalande (Ax B) _ Antal faktiskt betalande - yttjandegrad (D/C) 107 108 �P ,EL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER a) Anta att biljettintäkterna bokförts i en enda sammanhållen kontering. Visa hur denna bokföringsorder kan upprättas. Bokföringsorder: Biljettintäkter Konto Salong Debet Kredit 16:4 F 0 k \, [ [; j; • • • Verifikationssumma b) Anta att filmhyran bokförts som en enda sammanhållen kontering. Visa hur denna bok föringsorder kan upprättas. Bokföringsorder: Filmhyra Konto Salong Debet Kredit a 1 Intern 16:5 Verifikationssumma c) Anta att lokalhyran bokförts som en enda sammanhållen kontering. Visa hur denna bokföringsorder kan upprättas. Bokföringsorder: Lokalhyra Konto Salong Debet Kredit Verifikationssumma d) Hur ser du på verksamhetens och de olika biosalongernas resultat under månaden? Kommentera resultatet. e) Ge förslag på hur resultatet skulle kunna förbättras. Motivera dina förslag med ovanstå ende rapport som grund. f) Ge förslag på ytterligare information som skulle kunna finnas i verksamhetens resultat rapport. KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER 6:4 Festprissens Festival arrangerar fester åt företag. Varje uppdrag löper på cirka 4 månader, och man har en löpande månadsvis fakturering, i vilken intäkter motsvarande nedlagda kostnader faktureras. I sin redovisning registrerar man intäkter och kostnader per uppdrag. Vid en viss tidpunkt har man arbetat med fyra uppdrag under året: FestBest, TjiPli, Nix Drix och MackTack. NixDrix och MackTack är avslutade uppdrag, de övriga pågår fort farande. Vid tidpunkten är saldot på de konton som används i uppdragsredovisningen föl jande: • 9147 Pågående arbeten: För FestBest 23 000 kr och för T jiPli 16 000 kr. • 9300 Interna intäkter: För FestBest 50 000 kr, för T jiPli 80 000 kr, för NixDrix 130 000 kr och för MackTack 108 000 kr. • 9890 Avräknad kostnad: För FestBest 45 000 kr, för T jiPli 70 000 kr, för NixDrix 140 000 kr och för MackTack 82 000 kr. a) Ställ samman en rapport som baseras på ovanstående uppgifter och som ger en god bild av uppdragens resultat. b) Kommentera resultatet per uppdrag och totalt för verksamheten. Motivera din kom mentar med utgångspunkt i rapporten ovan. c) Vad står konto 9147 Pågående arbeten för? Påverkar detta konto resultatet? d) Vilken ytterligare information anser du behövs för att kunna analysera verksamheten, t ex resultatet? - rn redovisning i handelsföretag - Olssons musik och film säljer CD-skivor m m till privatpersoner. I sin redovisning skiljer man vad gäller intäkter och varukostnader mellan fyra olika kategorier av varor: CD-skivor, DVD-filmer, videofilm och övrigt. Man skiljer på varorna genom en fördjupad kontoklassi ficering, där slutsiffran 1 står för CD-skivor, 2 för DVD, 3 för videofilm och O för övrigt. I samband med försäljning bokförs en varukostnad baserad på antagen bruttomarginal på den aktuella produktgruppen. I företaget har man för en period börjat upprätta följande rapport: Xxx2 Xxx3 XxxO 140 000 40 000 80 000 20 000 30% 50% 20% 20% Xxx1 CD-skivor 300x Försäljningsintäkter DVD Video Övrigt Gemensamt - 400x Varu kostnad = Bruttovinst Bruttomarginal - 5010 Lokalhyra -11 000 - 5310 El och vatten -2 000 - 5460 Förbrukningsmaterial -4 000 - 5900 Reklam och PR -5 000 - 7210 Löner Resultat -30 000 Summa 109 110 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER a) Komplettera rapporten genom att fylla i värden för varukostnad, bruttovinst, resultat och summakolumnen. 6) Vilken information ger rapporten om varugrupperna och företaget? c) Vilka felaktigheter kan finnas i rapportens värden, givet detta sätt att få fram resultatet? d) Vilka svårigheter kan finnas med denna form (fördjupad kontoklassificering) av intern redovisning? Intern redovisning i tillverkningsföretag 16:6 Företaget Handy Dandy distribuerar handdatorer av tre modeller: enkel, minnesstark och suverän. Man registrerar intäkter och kostnader för de tre modellerna i sin interna redovis ning. För januari redovisas följande värden på företagets resultatkonton: Enkel 3000 Försäljningsintäkter 4000 Inköp av varor 58 000 Minnesstark 113 000 Suverän Gemensamt 70 000 r -40 000 -80 000 5010 Lokalhyra -20 000 5460 Förbrukningsmaterial - 12 000 6 110 Kontorsmaterial -4 000 7210 Löner 9400 Kostnad sålda varor -48 000 -43 500 16:7 F -67 800 -35 000 3000 F 4000 I\ 5010 L1 5310 E, 5460 F, 7210 Li I övrigt använder företaget bl a konto 9146 för Lager av varor, konto 1910 för Kassa och konto 9900 för Avstämning. 9320 A, a) Ställ samman en rapport som visar resultatet för var och en av de tre modellerna samt to talt för företaget. = Produ 6) Beräkna bruttomarginalen för var och en av de tre modellerna av handdatorer med hjälp av uppgifterna från den interna redovisningen. = Period c) Anta att företaget köper in ett antal exemplar av modellen Minnesstark kontant för 10 000 kronor. Visa hur detta konteras i företagets redovisning såväl externt som in ternt. Aktuella konton anges i förutsättningarna. Bokföringsorder: Inköp av varor Konto Produkt Debet Kredit 9500 K, Kvarvar Di ha a) 6) 16:8 Re. ket a) Verifikationssumma 6) c) d) e) f) KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER 111 d) Anta att företaget säljer ett antal exemplar av modellen Enkel för sammanlagt 7 000 kro nor. Visa hur detta konteras såväl externt som internt. Använd därvid den information om bruttovinst du räknade fram i uppgift b. Aktuella konton anges i förutsättningarna. Bokföringsorder: Inköp av varor Konto Produkt Debet Kredit Verifikationssumma - -�-- . = -- - -= Följande uppgifter kommer från företaget Starovos, vilket tillverkar regulatorer. Under pe rioden har de endast tillverkat och sålt en typ av regulator, Rabalder. Produktion Administration Försäljning PIA Försälj ningsintäkter Rabalder 370 000 -11 2 000 Material Lokalhyra -12 000 -2 000 -5 000 El och vatten -17 000 -1 000 -1 000 Förbrukningsmaterial -31 000 -4 000 -6 000 Löner -40 000 -35 000 -25 000 Avdelningspålägg 90 000 Kostnad sålda varor -65 000 -90 000 267 000 duktens resultat .::rvarande omkostnader = eriodens resultat Debetposter har i rapporten markerats med negativt(-) förtecken, medan kreditposter inte har något förtecken alls. a) Lägg in de värden som saknas i rapporten, så att även Rabalders(produktens) resultat och företagets periodresultat framgår av redovisningsrapporten. b) Vad beror skillnaden mellan produkten Rabalders resultat och företagets periodresultat på? Redogör, utan att använda kontonummer, för vilket konto som ska krediteras respektive vil ket konto som ska debiteras och varför vid följande händelser: a) Material tas ut från förrådet och används till en viss produkt b) Direkta löner uppstår c) Indirekta löner uppstår d) TO-pålägg fördelas på produkter e) Produkter är färdigtillverkade och läggs på färdiglager f) Produkter är färdigtillverkade och levereras till kund Summa 112 P TEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER e) � g) Produkter tas ut från färdiglager och levereras till kund h) Faktura skickas och blir en fordran på kund r 16:9 Företaget Specialmaskiner tillverkar specialanpassade maskiner mot kundorder. Bland den stora mängden verifikationer under en period finns ett antal utplockade nedan. Besvara frå gorna i anslutning till var och en av dessa. Bokföringsorder: Inköp av material Konto Order Avdelning Debet 1910 Kassa 22 000 4000 Inköp av material 4000 Inköp av material 8 000 1532 14 000 9900 Avstämning f) C 22 000 9141 Förråd 9144 Pågående arbeten Kredit 8 000 1532 14 000 Verifikationssumma 44000 44000 a) Vad skiljer de 8 000 kr som bokförs på Förråd från de 14 000 kr som bokförs på Pågå ende arbeten, d v s varför bokförs de två inte på samma sätt? 6) De tre sista konteringarna på bokföringsordern automatkonteras. Vad gör att datorn "känner av" hur denna kontering ska gå till? c) Material för order 1532 har tagits ut från förrådet. Även för order nummer 1764 har material tagits ut från förrådet, i detta fall till ett värde av 8 000 kronor. Komplettera bokföringsordern nedan med denna händelse. Bokföringsorder: Uttag av material Konto Order Avdelning Debet 9141 Förråd 9144 Pågående arbeten Kredit 13 000 1532 13 000 ..\ktivitetsl 16:10 Polyg spelk, tagets • Pr • Pr, • Pr, tit, För d, Några • 24 Verifikationssumma d) Det har också tagits ut indirekt material till svarvavdelningen, som i detta företag har avdelningskod 37. Detta material uppgår till 3000 kronor. Bokför även denna händelse samt räkna samman verifikationssumman. Internt material har kontonummer 9400. • 45 • 84 Komp a) Vi (sjä kro ter) på 30 vite KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER e) Svarvavdelningen, som har avdelningskod 37, fördelar ut 3 000 kr i pålägg på order 1532 och 5 000 kr i pålägg på order 1764. Komplettera nedanstående bokföringsorder med de uppgifter som saknas. Bokföringsorder: Utfördelade TO-pålägg Konto Order Avdelning Debet 9320 Utfördelade avdelningspålägg Kredit 8 000 Verifikationssu mma f) Order 1532 är nu klar och leverans sker till kund. Komplettera denna bokföringsorder genom att ange kreditkonto samt genom att ange ett lämpligt namn på debetkontot. Bokföringsorder: Produkter levereras till kund Konto Order Avdelning Debet 1532 9500 1532 Verifikationssumma Kredit 27 000 27 000 27000 27000 "vitetsbaserad Intern redovisning 10 Polygonmakarna AB är spelutvecklare. Företaget utvecklar spel passande till ett antal olika spelkonsoler. För närvarande pågår bland annat följande tre projekt, vilka följs upp i före tagets interna redovisning: • Projekt 3405 Utveckling av spelet "Dylan and the Dead" • Projekt 3507 Anpassning av spelet "Fnutttr" till en ny konsol • Projekt 1201 Ny version av det bästsäljande äventyrsspelet "the Auditor" med under titeln "roligare än det låter ..." För den interna redovisningen har man vidare i företaget definierat ett antal aktiviteter. ågra exempel är följande (för varje aktivitet anges dess drivare): • 24 Konstnärlig design (antal scener), • 45 Grafisk programmering av figurer (antal figurvarianter) • 84 Teknisk studie av plattformsdokument (antal studier) Komplettera följande två bokföringsorder: a) Vi befinner oss i slutet av månaden, och det innebär att lönerna beräknas och fördelas ut (själva löneutbetalningen antas redan vara bokförd). Av denna månads löner är 70 000 kronor direkta och 120 000 kronor indirekta (vi bortser från övriga projekt och aktivite ter). De direkta lönerna faller ut med 40 000 kronor på projekt 3405, 39 500 kronor på projekt 3507 och 500 kronor på projekt 1201. De indirekta lönerna faller ut med 30 000 kronor på aktivitet 24, 70 000 kronor på aktivitet 45 och 20 000 kronor på akti vitet 84. 113 114 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER Bokföringsorder: a) Löner Konto Projekt D Aktivitet Resurs Debet 9900 Avstämning Kredit 190 000 16 7210 7210 7210 7210 16: 7210 7210 Verifikationssumma b) Aktiviteten konstnärlig design har nu utförts på de tre projekten enligt följande: 32 scener för projekt 3405, 23 scener för projekt 3507 och 2 scener för projekt 1201. Kostnaden per scen uppgår till I 000 kronor. Företaget använder konto 9324 för fördel ningen av aktivitetens kostnader (för tydlighetens skull har 9 324 även använts som re surskod, för att beskriva händelsen). Bokföringsorder: b) Konstnärlig design Konto Projekt Aktivitet Resurs Debet 16: 16:· Kredit 16:'. 9324 9324 9324 Verifikationssumma Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 16:1 Tjänster är immateriella, d v s de saknar värde 16:2 Debiteringsgraden beräknas som direkta timmar dividerat med arbetade timmar 16:3 Masstjänster är sådana tjänster som en massa människor definitivt har nytta av 16:4 Period redovisning innebär att inkomster och utgifter betraktas som intäk- ter och kostnader för den period under vilken de uppstår 16:5 Skillnaden mellan fast pris och löpande räkning är att vid fast pris har man i förväg fastställt ett totalt pris, medan man i löpande räkning i förväg har fastställt ett pris per t ex timme 16:6 Bruttomarginalen beräknas som försäljningsintäkt minus varukostnad 16:7 En fördjupad kontoklassificering innebär att olika konton används för olika objekt, t ex för olika produkter 16:8 I masstillverkande företag är det produktionsprocessen som är viktigast att följa i den interna redovisningen Sant Falskt · kussionsuppgifter 1 Debiteringsgraden är ett viktigt mått för många tjänsteverksamheter. Fundera på följande cre: ett utbildningsföretag, en revisionsbyrå och en hårsalong. Tror du att debiteringsgraden skiljer sig mellan dessa verksamheter? Och vad ingår i den icke-debiterbara tiden i respek tive verksamhet? Hur ser den interna redovisningen ut i var och en av verksamheterna, tror du? J Bruttomarginalen bildar ofta utgångspunkten för styrning av handelsföretag. Fundera på följande tre handelsföretag: ett företag som säljer lösviktsgodis till kiosker, ett företag som säljer kundanpassade datorer till småföretag och ett företag som säljer designade handskar till specialbutiker. Tror du att bruttomarginalen skiljer sig åt mellan företagen? Hur skulle den interna redovisningen kunna vara uppbyggd i respektive företag? I ett tillverkningsföretags interna redovisning avbildas ofta flödet som att resurser anskaffas, produkter förädlas, produkten blir fårdigtillverkad och lämnar företaget. Kan man tänka sig andra flöden, t ex att det kommer in andra steg än dessa? Förklara. 6:4 Den interna redovisningen är viktig i många företag. I en del företag går man dock över från den noggranna interna redovisningen till att i stället bygga upp mer avancerade system för kalkylering. Hur ser du på detta - vilka fördelar och nackdelar ger denna förändring av styr ningen? 6:5 I vilka avseenden kan det lilla företagets interna redovisning skilja sig från det stora före tagets, och varför? Kapitel17 Standardkostnader Ovningsuppgifter Förbrukningsavvikelse 17:1 Företaget Hannibal producerar skålar i trä. För var och en av dessa har man beräknat (stan dard) att det kommer att åtgå 2,8 kg material och att varje kg material kostar 8 kronor. Det visar sig att det i stället åtgår 2,7 kg material till ett pris av 9 kronor per kg. a) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen framgår. b) Beräkna prisavvikelsen per styck. Vad kan avvikelsen bero på? c) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck. Vad kan avvikelsen bero på? d) Beräkna hela avvikelsen per styck. Vad kan avvikelsen bero på? e) Anta att man under perioden tillverkat 1100 skålar. Beräkna prisavvikelsen, kvantitets avvikelsen och hela avvikelsen för den producerade volymen. V ilka slutsatser kan dras av denna beräkning? 17:2 Företaget Odören distribuerar luftreningsmaskiner till företag. I samband med försälj ningen installerar man också själva aggregaten. För detta räknar man med att det ska åtgå (standard) 120 minuter per aggregat. Kostnaden per minut uppgår enligt standard till 3 kronor. Under en period har man installerat 870 aggregat. För detta har det åtgått 1 812,5 timmar. Lönekostnaden för denna tid uppgick till 337 125 kr. a) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen fram går. b) Beräkna prisavvikelsen per styck och för den producerade volymen. Vad kan avvikelsen bero på? c) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck och för den producerade volymen. Vad kan avvi kelsen bero på? d) Beräkna hela avvikelsen per styck och för den producerade volymen. Vad kan avvikelsen bero på? e) I det aktuella fallet kan en kombinationskomponent urskiljas. Till vilket värde uppgår denna? Varför brukar man normalt sett inte särskilja kombinationskomponenten vid av vikelseanalys? 17:3 Simpli har en produktion för vilken följande bedömning (standard) gäller för ett år: Det kommer för varje producerad enhet att åtgå 10 arbetstimmar, vilka vardera kommer att kos ta 170 kr. Vidare kommer det för varje producerad enhet att åtgå 5 kg material till ett pris av 140 kr per kg. När året har gått visar det sig att man producerat 5 000 enheter, och att det för denna produktion åtgått 45 000 timmar och 25 500 kg material. Lönekostnaden uppgick till 7 650 000 kr och materialkostnaden till 3 544 500 kr. 17:4 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER a) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen för arbete framgår. b) Beräkna prisavvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? c) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? · at (stan- d) Beräkna hela avvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? e) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen för material framgår. sen fram- f) Beräkna prisavvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? g) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? h) Beräkna hela avvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? i) Redogör för den totala avvikelsen i arbete och material och dra slutsatser av detta. ed försälj ·et ska åtgå dard till 3 _,5 timmar. ·elsen framavvikelsen 'ad kan avvi- 17:4 Lisa driver tillsammans med Stina en tillverkning av bord tillverkade i sten. De planerar för ett år att lägga ner ungefär en årsarbetstid på själva tillverkningen. Denna består i att av ma terialet, vilket beräknas kosta 8 kronor per kilo sten, slipa till en lämplig yta på själva skivan. Lämpliga stenar väljs sedan ut som ben, de slipas i överkant för att åstadkomma ett stadigt bord och i underkant för att minska repningsskadorna, och kunden får sedan helt enkelt lägga på bordsskivan på benen och under det hela fåsta skyddskuddar eller placera bordet på en matta för att undvika repningsskador på golvet. Till varje bord beräknar de att det kom mer att åtgå ungefär 40 kg material. För varje bord beräknar de att det kommer att åtgå 4 timmars arbete, och varje timme beräknar de kommer att kosta 140 kr. När året har gått visar det sig att man har producerat 500 bord. Av dessa har 400 sålts. Till de producerade borden har man använt 19 000 kg material, som man köpt in för 161 500 kr. Den verkliga lönekostnaden för produktionen uppgår till 236 250 kr, och det har gått åt 1 750 timmar för produktionen. a) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen för arbete framgår. b) Beräkna prisavvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? c) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? r ett år: Det er att kos tlll ett pris av d) Beräkna hela avvikelsen per styck och för den producerade volymen för arbete. Vad kan avvikelsen bero på? e) Upprätta ett diagram i vilket utrymmet för prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen för material framgår. f) Beräkna prisavvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? 117 PITEL 17 STANDARDKOSTNADER g) Beräkna kvantitetsavvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? c) h) Beräkna hela avvikelsen per styck och för den producerade volymen för material. Vad kan avvikelsen bero på? i) Redogör för den totala avvikelsen i arbete och material och dra slutsatser av detta. Analys av omkostnader d) 17:5 Företaget Korta Kalkyler i Korta Kurser säljer paket med kurser i produktkalkylering. Un der ett normalt år räknar man med att sälja 130 kurser, och man beräknar att använda 26 timmar per kurs. Detta ger totalt 3 380 timmar (130 kurser x 26 timmar) per år enligt nor malkalkyl. Den direkta lönekostnaden beräknas uppgå till 160 kronor per timme. Företaget fördelar sina omkostnader per timme. De rörliga omkostnaderna beräknas uppgå till 32 kronor per timme, medan de fasta omkostnaderna beräknas uppgå till 162 240 kronor för året. Efter förra året, då man producerade 140 kurser, ställde man upp en efterkalkyl. Denna vi sade att den direkta lönekostnaden uppgick till 627 200 kronor för de 3 920 timmar man använt. De rörliga omkostnaderna uppgick till 125 440 kronor och de fasta till 156 800 kronor totalt. a) Beräkna avvikelserna för direkta löner. 6) Beräkna avvikelserna för omkostnaderna: 1. Hela avvikelsen 2. Påläggsavvikelsen 3. Förbrukningsavvikelsen 4. Sysselsättningsavvikelsen 5. Prestationsavvikelsen Resultat� 17:7 Ha1 dan per pän ved ter I Ber: Sant el Ange om 17:1 Ens stati 17:2 Stan 17:3 Stan Tid- c) Ställ samman en rapport med samtliga avvikelser och kommentera dessa. Vad kan avvi kelserna bero på? 17:4 En le 17:6 Olssons Fundament tillverkar som prydnader fundament bestående av olika metaller in 17:5 Förb blandade i genomskinlig plast. Dessa skulpteras också i olika varianter. För ett normalt år räknar man med (standard) att producera 2 000 fundament. V idare räknar man med att det går åt 5 kilo material till en kostnad av 120 kronor per kilo, och 9 timmar direkt lön för 180 kronor per timme. Man räknar med rörliga omkostnader motsvarande 45 procent av den direkta lönen samt fasta omkostnader, vilka fördelas på den direkta lönekostnaden, som uppgår till 648 000 kronor. Föregående år visade det sig att man tillverkade 1 500 fundament. Till vart och ett av dessa åtgick det 5, 1 kg material och 9,2 timmar arbete. De totala kostnaderna uppgick till 994 500 kronor för material, 2 415 000 kronor för lön, 1 030 500 kronor för rörliga omkostnader och 660 000 kronor för fasta omkostnader. a) Beräkna avvikelserna för direkt material. 6) Beräkna avvikelserna för direkta löner. löpp och I 17:6 Prisc ligt � 17:7 Kom nads dess 17:8 Pålä! utför 17:9 Voly1 bud� KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER c) Beräkna avvikelserna för omkostnaderna: 1. Hela avvikelsen 2. Påläggsavvikelsen 3. Förbrukningsavvikelsen 4. Sysselsättningsavvikelsen 5. Prestationsavvikelsen d) Ställ samman en rapport med samtliga avvikelser och kommentera dessa. Vad kan avvi kelserna bero på? Resultatavvikelse l :7 Handelsbolaget Pärmab säljer exklusivare pärmar med motivlackade ryggar av stål. Stan dardkostnaden för dessa pärmar varierar något, men håller sig i genomsnitt runt 140 kronor per pärm. För föregående verksamhetsår budgeterade man en försäljningsvolym på 26 000 pärmar till ett pris av i genomsnitt 200 kronor per pärm. När budgetåret var slut följdes verksamheten upp. Det visade sig då att man sålt 32 000 pärmar. För detta hade man intäk ter på 7 040 000 kronor. Beräkna resultatavvikelse, volymavvikelse och försäljningsprisavvikelse för det gångna året. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 17:1 En standard är ett förutberäknat värde för en viss uppoffring eller prestation för en kommande tidsperiod 17:2 Standardkostnaden är standardpriset multiplicerat med standardvolymen 17:3 Standard kan fås fram genom metodstudier, vilket kallas MTM (MetodTid-Mätning) 17:4 En löpande standard är en standard som löper över en i förväg fastställd löpperiod, t ex 1 år 17:5 Förbrukningsavvikelsen per styck utgörs av summan av prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen 17:6 Prisavvikelsen kan tecknas som skillnaden mellan standardpris och verkligt pris multiplicerad med verklig kvantitet 17:7 Kombinationskomponenten uppstår enbart i de fall då både lönekost- nadsavvikelsen och materialkostnadsavvikelsen är negativa, eller då båda dessa är positiva 17:8 Påläggsavvikelsen är skillnaden mellan de verkliga omkostnaderna och de utfördelade påläggen 17:9 Volymavvikelsen orsakas av att den verkliga volymen avviker från den budgeterade Sant Falskt 119 120 . P TEL 17 STANDARDKOSTNADER Diskussionsuppgifter Kapitel 17:1 Ett sätt att få fram standard är genom beräkningar, så kallade skrivbordsstandards. Hur på Inte: litliga är sådana beräkningar enligt din uppfattning? På vilka sätt är de bättre respektive sämre än rena observationer? 17:2 I boken nämns att det är vanligt att följa upp avvikelser för direkta kostnader som t ex löne och materialkostnader, men mer ovanligt och minskande för omkostnaderna. Vilken nytta har man av att dela upp löne- och materialkostnaderna i pris respektive kvantitetsdifferen ser? Vad är det som gör att omkostnaderna så sällan delas upp i olika komponenter, tror du? 17:3 I de formler som används får man delvis olika värden för pris- och kvantitetsavvikelsen be roende på hur den eventuella kombinationskomponenten hamnar. Vilken praktisk bety delse har detta? Tycker du att det är rimligt att bygga in denna skillnad, eller borde kombi nationskomponenten beräknas separat? Motivera ditt svar. Sant el Ange om 18:1 intE 18:2 Km 18:3 bas ett" En inci En 17:4 Vi har främst behandlat standard för kostnader i detta sammanhang. Men man kan också 18:4 tänka sig att standardintäkter kan användas. Redogör för hur standardintäkter kan använ das för ett företag som säljer tekniska konsulttjänster och för en högskola. 18:5 För de 17:5 I kapitlet har standards för avvikelseanalys behandlats. Men standards kan även användas i 18:6 En 18:7 En t ex produktkalkyleringen och budgeteringen. Vilka för- och nackdelar ser du med använ dandet av standards för produktkalkylering och budgetering? 18:8 18:9 egr sor Ett har En att 18:10 Su Diskuf 18:1 Ett i be för gisl 18:2 Ka Av 18:3 Täi lok tyf ter: 18:4 De Ht 18:5 "V: nir är, ny 0( Kapitel 18 Internprissättning Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 18:1 Internavräkning är det värde som åsätts en internprestation 18:2 Kostnadsbaserad prissättning, marknadsbaserad prissättning och förhandlingsbaserad prissättning är tre metoder för att fastställa priser på interna prestationer i ett företag 18:3 En kostnadsbaserad prissättning har nackdelen att den ger små eller inga incitament till kostnadsminskningar för levererande enhet 18:4 En marknadsbaserad prissättning kräver att det finns ett likadant företag som det egna att jämföra med 18:5 Förhandlingsbaserad prissättning är alltid idealet, för det medför fördelarna med de två andra metoderna men inga nackdelar 18:6 En rörlig debitering innebär att köparen belastas med en kostnad för varje enhet som köps 18:7 En fast debitering innebär att priset sätts med utgångspunkt i beräknat utnyttjande 18:8 Ett tvåprissystem innebär att man för vissa tjänster har rörlig debitering, för andra har fast debitering 18:9 En aktivitetsbaserad kalkyl har som en av sina fördelar att den medför möjligheter att bestämma nivån på internpriserna baserat på önskat beteende Sant 18:10 Suboptimering innebär t ex att egennyttan står i strid med hela företagets bästa Diskussionsuppgifter 18:1 Ett slag av internprestationer är de som gäller företagsledning och infrastruktur. Som nämns i boken är detta sådant som inte direkt efterfrågas av verksamheten. Vad kan det då finnas för nytta med att ändå fördela ut kostnader för t ex VD:s arbete, divisionschefernas strate giska analyser och ekonomernas bokföring? 18:2 Kan du tänka dig någon aktivitet för vilken marknadsbaserad prissättning är helt omöjlig? Av vilka anledningar? 18:3 Tänk dig ett företag som har interndebiteringar för följande: posthantering, transporter, lokalutnyttjande, intern rådgivning, lokalvård och personalrekrytering. Fundera för varje typ av interndebitering på om den bör vara rörlig, fast eller bygga på tvåprissystem. Disku tera också för var och en av dem för- och nackdelar med olika sätt att sätta priset. 18:4 Det blir enligt mångas bedömningar mindre och mindre vanligt med interndebiteringar. Hur ser du på detta? Är det något som borde användas mer och i så fall varför? 18:5 "Varför håller vi på med prissättning av interna datortjänster? Vi har ju hela datoravdel ningen på plats, och när vi 'köper' datortjänster 'kostar' det inte företaget något extra. Vad är det för vits med att jag och min avdelning får 'betala' 2 000 kr för varje timme som vi ut nyttjar datortjänster?" Detta säger en kollega till dig. Delar du din kollegas skepsis? Varför? Varför inte? Förklara. Falskt Kapitel 19 19:7 AB Be upp et 5 år. S förhar finans Investeringskalkylering Övningsuppgifter a) Til Nuvärde b) Ht 19:1 a) Hur mycket är 10 000 kr om 5 år värt idag vid en räntesats på 4 %? c) Hi b) Hur mycket är 50 000 kr som utfaller i slutet av varje år under 7 år värt idag vid en räntesats på 5 %? c) Hur mycket är 25 000 kr som utfaller i slutet av varje år under åren 3-8 värt idag vid en räntesats på 5 %? d) Hur mycket är 10 000 kr som utfaller i slutet av år 1, 12 000 kr som utfaller i slutet av år 2, 15 000 kr som utfaller i slutet av år 3, 20 000 kr som utfaller i slutet av år 4 och 16 000 kr som utfaller i slutet av år 5 sammanlagt värt idag vid en räntesats på 10 %? e) Hur mycket är 8 000 kr som utfaller i slutet av år 1, 7 000 kr som utfaller i slutet av år 2, 20 000 kr som utfaller i slutet av år 4, 15 000 kr som utfaller i slutet av år 5 och 10 000 kr som utfaller i slutet av år 7 sammanlagt värt idag vid en räntesats på 9 %? 19:2 NUV AB har gjort ett konsultarbete år företaget DÅV AB. Ekonomichefen på NUVAB är i full gång med att fakturera DÅVAB det överenskomna arvodet på 15 000 kr. Oväntat erbjuder då VD:n på DÅV AB att betala 19 000 kr om beloppet kan betalas om 2 år. Bör NUVAB acceptera erbjudandet om NUVAB arbetar med en kalkylränta på 10 %? 19:3 Barca AB funderar över ett nytt upplägg när det gäller fakturering av utfört arbete. I dags läget betalar kunderna kontant. Det nya upplägget innebär att det belopp kunderna ska faktureras räknas upp med faktorn 1,25 och delas upp i fem lika stora delar där en del beta las den 31112 varje år i fem år. För att undersöka om upplägget kan vara fördelaktigt kon struerar man ett räkneexempel. Följande uppgifter gäller: Fakturerat belopp 200 000 kr och kalkylränta 12 %. Vilket betalningsupplägg är i detta fall mest fördelaktigt för BarcaAB? SantellE Ange om nE 19:1 Vid ir spekt 19:2 Begn nutid 19:3 Syfte 19:4 Tills' mod1 iställ 19:5 Osäk kalk\ täkte 19:6 Olik, steri 19:7 Sum inve: 19:8 En g 19:9 Vid i ring 19:10 lnbe 19:11 En u Slutvärde 19:4 a) Hur mycket är 100 000 kr idag värt om 5 år vid en räntesats på 10 %? b) Hur mycket är 25 000 kr idag värt om 15 år vid en räntesats på 4 % inbe 19:12 lnbe 19:13 Ett r en i1 19:5 AB Slutet har en fiffig ekonomichef I dagarna funderar hon över slutvärdeberäkningar. I 19:14 Ett i dagsläget har företaget en överskottslikviditet på 100 000 kr. Ekonomichefen har nu två funderingar: 19:15 KaH a) Om de 100 000 kronorna kan placeras till en räntesats på 5 %, hur lång tid tar det tills dess beloppet har vuxit till 200 000 kr? b) Vilken räntesats krävs för att de 100 000 kronorna ska ha vuxit till 150 000 kr på 5 år? Annuitet 19:6 a) Vilken är annuiteten för ett lån på 50 000 kr som löper på 5 år vid en räntesats på 5 %? b) Vilken är annuiteten för ett lån på 250 000 kr som löper på 20 år vid en räntesats på 6 %? tekr 19:16 Mee 19:17 In- c kon 19:18 Det nän 19:19 Det ste1 19:20 Ani KAPITEL 19 .INVESTERINGSKALKYLERING AB Belopp planerar att expandera sin verksamhet. För att kunna göra det behöver man ta upp ett lån. Lånet uppgår till 1 000 000 kr och är ett annuitetslån som ska återbetalas på 5 år. Såväl amortering som ränta betalas under respektive års sista dag. Ekonomichefen har förhandlat fram en räntesats på 6 %. Företagets VD, som inte är särskilt insatt i företagets finansiering, har några frågor relaterade till lånet. a) Till vilket belopp uppgår lånets annuitet? b) Hur stort belopp utgör ränta respektive amortering under år 1? c) Hur stort belopp utgör ränta respektive amortering under vart och ett av åren 2-4? ant eller falskt? --ge om nedanstående påståenden är sanna eller falska -1 Vid investeringskalkylering antas vanligen ett mer långsiktigt tidsperspektiv än vid produktkalkylering =.2 Begreppet investering kan definieras t ex enligt följande: En uppoffring i nutiden i syfte att kunna öka inkomsterna i framtiden =3 Syftet med investeringar är alltid att öka företagets långsiktiga lönsamhet = Till skillnad mot produktkalkyler år investeringskalkyler inga förenklade modeller av verkligheten eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader _5 Osäkerheten vid investeringskalkylering är i regel mindre än vid produktkalkylering eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader =6 Olika slag av investeringar kan klassificeras enligt följande: Reala investeringar, immateriella investeringar och finansiella investeringar = Summan av de utbetalningar som görs i samband med anskaffningen av investeringsobjekt benämns grundinvestering ;8 - En grundinvestering är alltid av engångskaraktär Vid investeringskalkylering är alla utbetalningar relaterade till en investering beslutsrelevanta och ska inkluderas i kalkylen _ 10 Inbetalningar som orsakas av en investering benämns särinbetalningar 11 En utbetalningsreducering behandlas i investeringskalkylering som en inbetalning - 12 Inbetalningar - Utbetalningar= lnbetalningsöverskott - 3 Ett restvärde anger hur mycket som återstår att få i inbetalningar innan en investering är lönsam • 14 Ett investeringsobjekts ekonomiska livslängd är alltid längre än dess tekniska livslängd - 15 Kalkylräntan motsvarar ett avkastningskrav på kapital • 16 Med kalkylräntan beräknas alternativkostnader för kapitalet - 17 In- och utbetalningar görs beräkningstekniskt jämförbara i tiden via diskontering och kapitalisering : 18 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i tidpunkten O be- nämns nollvärde : 19 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i den tidpunkt en investerings ekonomiska livslängd tar slut benämns slutvärde -.20 Annuitet= Summan av amortering och ränta för ett visst år Sant Falskt 123 124 KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING Diskussionsuppgifter Kap: 19:1 Kan diskontering och/eller kapitalisering vara användbara tekniker i privatlivet? Om ja, i vilket slag av situationer? Om nej, varför? 19:2 "Investeringskalkylering baseras ofta på så pass osäkra bedömningar av t ex framtida in- och utbetalningar och ekonomisk livslängd, att det inte är någon större mening med att upp rätta investeringskalkyler. Utfallet blir ändå inte som man ursprungligen bedömde situatio nen. Nej, det är bättre att gå på känsla." Så säger en kollega till dig. Håller du med? Varför? Varför inte? Ovn Återb 20:1 19:3 Alla investeringar görs inte med lönsamhet som mål. Kan investeringskalkyler trots det vara värdefulla i sådana investeringssituationer? Varför? Varför inte? 19:4 På ett företag planeras en expansion av verksamheten. För att kunna göra det behöver man ta upp ett nytt lån, i detta fall ett annuitetslån. När annuiteten ska beräknas uppstår en kontrovers. Controllern hävdar att kalkylräntan ska användas vid beräkningen, medan eko nomichefen hävdar att den räntesats som gäller för lånet ska användas. Vad anser du? 20:2 �pitel20 etoder för investeringskalkylering ingsuppgifter - rbetalningsmetoden _ I Företaget Skylta AB framställer och säljer bl a visitkort, brevpapper och foldrar. I dagsläget planerar man att investera i en maskin som ska ersätta en existerande. En ny maskin skulle innebära högre kvalitet på produkterna och fårre kassationer. Investeringen kommer därför att resultera i både ökade inbetalningar och lägre utbetalningar. Efter att ha begärt in offer ter från ett antal leverantörer, har man beslutat sig för en maskin som innebär en initial ut betalning på 200 000 kr. Maskinens ekonomiska livslängd beräknas till sex år. Den bedöms inte har något restvärde efter år 6. Den nya maskinen genererar ett inbetalningsöverskott som överstiger det för den existerande maskinen för vart och ett av de sex åren med 40 000 kr. a) Vilken är investeringens återbetalningstid utan hänsyn till kalkylränta? 6) Ska investeringen genomföras? ) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? Företaget Kassaapparaten AB, som köper in och säljer kläder från Asien och Mellanöstern, ar problem med sina kassaapparater. De är gamla och krånglar därför ofta. Det medför att :nan, särskilt under helger, förlorar en hel del kunder. "Kunderna vill helt enkelt inte stå i kö '"n längre tid", säger företagets marknadsansvarige. Därför funderar man över att investera ett nytt kassasystem med streckkodsavläsning. Samtidigt bygger man om i kassorna och tsar pengar på nya inventarier så att "det inte ska kännas så trångt". Man vill att kunderna ..a lämna butiken nöjda, så att de kommer tillbaka. Följande uppgifter gäller för hela kassaYesteringen: umndinvestering betalningsöverskott år 1 • betalningsöverskott år 2 -betalningsöverskott år 3 -betalningsöverskott år 4 .oetalningsöverskott år 5 betalningsöverskott år 6 talningsöverskott år 7 rvärde onomisk livslängd 400 000 kr 50 000 kr 75 000 kr 100 000 kr 120 000 kr 100 000 kr 75 000 kr 50 000 kr 0 kr 7 år \'ilken är investeringens återbetalningstid utan hänsyn till kalkylränta? ka investeringen genomföras? Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat :as? 126 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING 20:3 Ella Paybacksson har efter att ha läst några kurser i ekonomistyrning fått jobb på redovis nings- och konsultföretaget AB Calculatorius, som specialiserar sig på små- och medelstora företag. Lustigt nog är båda de företag som förekommer i uppgifterna 20: 1 och 20:2, d v s Skylta AB och Kassaapparaten AB, kunder hos företaget. I samband med att respektive före tag upprättat sin investeringskalkyl, hör de av sig till AB Calculatorius för att säkerställa att de räknat riktigt. Ella får i uppdrag att ta sig an uppgiften. Efter en stunds analys av siffer uppgifterna säger hon: "Ja, båda kalkylerna är korrekta, men varför har ni inte tagit hän syn till kalkylränta vid beräkningen av återbetalningstiden?" Mitt förslag är att nya kalkyler upprättas där denna hänsyn tas. a) Vilken är förklaringen till att Ella vill att hänsyn till kalkylränta ska tas vid beräkningen av återbetalningstiden? 6) Vilken är återbetalningstiden med hänsyn till kalkylränta för maskininvesteringen i Skylta AB? Utgå från uppgifterna i 20: 1. Kalkylräntan är 8 %. Ska investeringen genom föras? c) Vilken är återbetalningstiden med hänsyn till kalkylränta för kassainvesteringen i Kassa apparaten AB? Utgå från uppgifterna i 20:2. Kalkylräntan är 8 %. Ska investeringen ge nomföras? d) I båda företaget förlängs återbetalningstiden i uppgift 6 och c jämfört med återbetal ningstiden i uppgifterna 20: 1 och 20:2. Vad beror det på? Nuvärdemetoden 20:4 På AB CDEF funderar man över en investering som skulle förbättra kvaliteten på de tjäns ter man levererar till kunder. Investeringen innebär bl a en utbildningsinsats och inköp av nya datorer. Följande uppgifter gäller för investeringen: Grundinvestering lnbetalningsöverskott per åren 1-6 Restvärde efter år 4 Ekonomisk livslängd Kalkylränta 200 000 kr 50 000 kr 0 kr 6 år 11 % a) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen? b) Ska investeringen genomföras? c) Controllern är orolig för att de årliga inbetalningsöverskotten överskattas. Till vilket be lopp måste det årliga inbetalningsöverskottet minst uppgå för att investeringen ska vara lönsam. d) Controllern oroar sig även för grundinvesteringen. Till vilket belopp får grundinveste ringen maximalt uppgå för att investeringen ska vara lönsam? 20:5 På företaget Rabiat AB som levererar reservdelar till verkstadsindustrin har man stora prob lem med reklamationer för reservdelen Solenoid. Man har beräknat att detta problem orsa kar årliga reducerade inbetalningar, p g a nödvändiga prissänkningar som kompensation till kunderna, på 200 000 kr och ökade utbetalningar, för omarbetningar av returnerade reserv delar, på 150 000 kr. En studie av orsakerna till kvalitetsproblemen visar att de beror på två omständigheter, en sliten maskin och dåligt utbildad personal. En förfrågan hos några ma skinleverantörer ger vid handen att man får betala 250 000 kr för att få maskinen ordentligt renoverad. Företagsledningen bedömer att renoveringen skulle innebära att de årliga pris- sär, mr ffif dä1 ras ell< 12 a) 6) c) 20:6 Ar. sal irn Fö G1 In' In In In Re a K; a) 6) c) 20:7 Fi: de år Il, vä de kr es Se ar KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING sänkningarna kan reduceras med 50 000 kr och att utbetalningar relaterade till omarbet ning kan minskas till 50 000 kr. Ett utbildningsföretag som Rabiat AB då och då anlitar har meddelat att de kan genomföra utbildningen. Den kommer initialt att gå på 50 000 kr och därefter 12 000 kr årligen. Hela satsningen beräknas, p g a att reservdelen Solenoid plane ras att tas ur produktion, att ha en ekonomisk livslängd på endast tre år. Varken maskinen eller utbildningen beräknas ha något restvärde. På företaget använder man en kalkylränta på 12 %. a) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen? 6) Ska investeringen genomföras? c) Till vilket belopp måste de årliga inbetalningarna minst uppgå för att investeringen ska vara lönsam? _0:6 Angrepp AB är ett företag som är känt för sina färgstarka marknadsföringssatsningar i lek saksbranschen. Nu har man fått en ny ide som ska genomföras om den är lönsam. Den innebär bl a en tidningsreklamsatsning, butiksjippon, pristävlingar och butiksutställning. Företagets marknadschef och controller har tagit fram följande uppgifter för satsningen: e tjän .nköp a Grundinvestering Inbetalningsöverskott år 1 Inbetalningsöverskott år 2 Inbetalningsöverskott år 3 Inbetalningsöverskott år 4 Restvärde efter år 4 Ekonomisk livslängd Kalkylränta 1 100 000 kr 250 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 10 000 kr 4 år 14 % a) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen? 6) Ska investeringen genomföras? c) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än de finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas? Företaget ProFesSor AB tillverkar och säljer köksutrustning. Tiderna är goda och man fun derar över att öka produktionen av espressomaskiner. Satsningen, som sträcker sig över fem år, har två inslag. För det första krävs inköp av ytterligare produktionsutrustning. Inkom na offerter visar att den kommer att gå på 1 200 000 kr. Utrustningen bedöms ha ett rest värde på 200 000 kr i slutet av den ekonomiska livslängden, d v s i slutet av år fem. För det andra krävs en marknadsföringssatsning. Den innebär en grundsatsning på 500 000 kr och 100 000 kr under vart och ett av satsningens fem år för att upprätthålla intresset för espressomaskinerna över tiden. Som grund för satsningen har en marknadsundersökning genomförts. En marknadsbyrå anlitades för det. ProFesSor AB fick betala 100 000 kr för undersökningen. 127 128 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Satsningen kommer, bedömer man, att öka försäljningen av espressomaskiner enligt följan de: År 1 År2 År3 År4 År5 300 350 300 250 100 st st st st st I dagsläget tar man ut ett pris av 2 000 kr per espressomaskin. Det har man inga planer på att ändra om satsningen genomförs. Satsningen kommer att medföra en ökad genomsnittlig rörelsekapitalbindning (som i det ta fall utgör nettot av ökat lager, ökade kundfordringar och ökade leverantörsskulder) på 50 000 kr. Företaget använder en kalkylränta på 10 % vid lönsamhetsberäkningar av investeringspro jekt. a) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen? 6) Ska investeringen genomföras? c) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? Annuitetsmetoden 20:8 Under de senaste två åren har resultatet för Rationalisera AB försämrats. För att förbätt ra situationen projekteras ett effektiviseringsprogram. Det innebär effektivisering av både produktionen och administrationen. I ett första steg riktas fokus mot en förbättrings investering i produktionsavsnittet sammansättning. En investering i en maskin tror man skulle reducera utbetalningar relaterade till löner och kassationer med 350 000 kr per år. Utbetalningar relaterade till den nya maskinens drift bedömer man till 125 000 kr per år. Företagets maskinleverantör har lämnat en offert på maskinen som innebär en initial utbe talning på 700 000 kr. Maskinens ekonomiska livslängd har skattats till5 år. Något restvär de aktualiseras inte i slutet av livslängden. Den kalkylränta som används vid lönsamhetsbe dömning av investeringar i Rationalisera AB uppgår till 12 %. 20:H a) Ger investeringen ett över- eller underskott enligt annuitetsmetoden? 6) Ska investeringen genomföras? c) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? d) Beräkna investeringens årliga över-/underskott (annuitet) med utgångspunkt i dess nettonuvärde. För att göra det behöver investeringens nettonuvärde först beräknas med nuvärdemetoden. 20:9 Konsultföretaget Smidig AB, som i dagsläget säljer tjänster inom områdena Strategi, Eko nomistyrning och Management, planerar en expansion. Ytterligare ett tjänsteområde plane ras, nämligen Investeringsbedömning. Tjänsten är främst intressant för små och medelstora företag, menar företagsledningen. Satsningen kräver följande: Inten 20:11 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Hyra av kontorslokal Initial satsning, bl a rekrytering och utbildning Inventarier Lön till två konsulter Diverse, bl a förmåner, resor och material Restvärde inventarier* 35 000 kr/månad 150 000 kr 75 000 kr 50 000 kr/månad per konsult 5 00 000 kr per år -50 000 kr "Restvärdet är negativt då inventarierna vid den ekonomiska livslängdens slut ska lämnas till miljöriktig åter \·inning. Företagsledningen bedömer att satsningen har en ekonomisk livslängd på fem år. Man vill inte räkna med en längre livslängd p g a osäkerhet beträffande efterfrågan längre än fem år in i framtiden. Kalkylräntan har satts till 14%. Konsulterna bedöms kunna fakturera kun derna ett timpris av 1 000 kr åren 1-2 och 1 250 kr åren 3-5. Det sammanlagda antalet fak turerade timmar (för båda konsulterna) bedömer man varierar över den ekonomiska livs längden enligt följande: År 1 = 1 700 timmar, År 2 = 2 000 timmar, År 3 = 2 400 timmar, År 4 = 2 400 timmar och År 5 = 2 200 timmar. a) Ger investeringen ett över- eller underskott enligt annuitetsmetoden? b) Ska investeringen genomföras? c) Till vilket belopp uppgår investeringens nettonuvärde när det årliga över- eller under skottet (annuiteten) används som grund för beräkningen? d) Beräkna investeringens årliga över-/underskott (annuitet) med utgångspunkt i det be räknade nettonuvärdet i uppgift c. _ .10 På företaget Heavy Meta! AB, som är en butiksrörelse som säljer verktyg, står man inför be slutet om man ska investera i egna kassapparater eller leasa identiska apparater av ett leasing företag. Följande uppgifter gäller för alternativet att investera i egna kassaapparater: Grundinvestering Restvärde efter 4 år Ekonomisk livslängd Kalkylränta Driftskostnad år 1 Driftskostnad år 2 Driftskostnad år 3 Driftskostnad år 4 Driftskostnad år 5 200 000 kr 0 kr 5 år 14% 20 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 35 000 kr 40 000 kr Den årliga leasingavgiften uppgår till 50 000 kr. Den betalas i efterskott. Leasingavtalet gäl ler i fem år. Vilket investeringsalternativ ger lägst årskostnad enligt annuitetsmetoden? :ilternräntemetoden _Q:11 Musikaffären Lomhörd säljer gitarrer, keyboards, ljudeffekter, förstärkare, högtalare m m till såväl nybörjare som professionella musiker. Ägarna tror att det finns potential att öka för säljningen av ljudeffekter till elgitarrer om en särskild avdelning byggs upp där effekter kan testas av potentiella kunder. Det skulle i så fall innebära en investering i ombyggnad, inven- 129 130 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING tarier, förstärkare och högtalare. lnvesteringsbeloppet uppskattar man till 200 000 kr. Hela grundinvesteringen görs vid ett tillfälle. Satsningens ekonomiska livslängd bedömer man vara 4 år. Man tror inte att investeringen har något restvärde i slutet av den ekonomiska livs längden. Under vart och ett av de fyra åren har man, med på basis av en kundundersökning, kommit fram till att satsningen skulle generera ett årligt inbetalningsöverskott på 70 000 kr. Musikaffären använder en kalkylränta på 11 % i samband med bedömning av investe ringars lönsamhet. a) Vilken är investeringens internränta? b) Är investeringen lönsam enligt internräntemetoden? c) Ska investeringen genomföras? d) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? 20:12 Kör så det ryker AB är ett transportföretag. Företagets nuvarande lastbilar har tämligen sva ga motorer och små lastutrymmen. På grund av det förlorar man många transportuppdrag. Lastbilarna klarar helt enkelt inte av tung last och stora kollin. På en transportmässa, som flera av företagets medarbetare besökte, samtalade man med en utställare som är expert på ombyggnad av begagnade lastbilar. Utställaren menar att det är fullt möjligt att de lastbilar som Kör så det ryker AB har kan byggas om så att de får starkare motorer och större lastut rymmen. Den stora frågan som nu uppkommer är om en sådan investering är lönsam? Man bedömer att följande uppgifter gäller för investeringen: Grundinvesteringen, som utgörs av ombyggnaden av lastbilarna, beräknas gå på 900 000 kr. Investeringens ekonomiska livslängd beräknas uppgå till 5 år. Merförsäljningen av trans porttjänster, som är ett resultat av starkare motorer och större lastutrymmen, beräknas år 1 uppgå till 250 000 kr, år 2 till 400 000 kr, år 3 till 500 000 kr, år 4 till 600 000 kr och år 5 till 450 000 kr. Driftskostnaderna kommer, bedömer man, främst som en följd av ökat sli tage på främst motorerna, att öka enligt följande: år 1 med 75 000 kr, år 2 med 125 000 kr, år 3 med 175 000 kr, år 4 med 250 000 kr och år 5 med 300 000 kr. Lastbilarna kommer att vara helt slutkörda i slutet av den ekonomiska livslängden, så restvärdet är lågt. Det bedöms uppgå till endast 50 000 kr. Kalkylräntan har satts till 12 %. a) Vilken är investeringens internränta? b) Är investeringen lönsam enligt internräntemetoden? c) Ska investeringen genomföras? d) Diskussionsuppgi.ft Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? Tillväxträntemetoden 20:13 Market AB, som är en reklam- och marknadsföringsbyrå, har problem med hög personal omsättning. Personalomsättningen uppgår till 30 %, vilket är klart högre än branschge nomsnittet. Företaget har 100 anställda, vilket betyder att 30 personer slutar och 30 perso ner börjar varje år på företaget. Detta tär på ekonomin på två sätt. För det första påverkas försäljningen negativt. Företagsledningen bedömer att man förlorar 3 000 000 kr per år i ren försäljning. Det motsvarar i genomsnitt 100 000 kr per anställd som slutar/börjar. För 20:l KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING det andra påverkas utbetalningarna negativt. Varje nyanställd person behöver utbildning (som sker externt) och upplärning. Man uppskattar att det går på 50 000 kr per nyanställd. Företagets personalchef har haft i uppdrag att utreda orsakerna till den höga personalom sättningen och ge förslag på hur den kan minskas. Orsakerna är relaterade till nedgångna lo kaler och slitna inventarier. Många anställda trivs helt enkelt inte med den fysiska arbetsmil jön. Den lösning som föreslås är en renovering av lokalerna och inköp av nya inventarier. Detta skulle, har personalchefen beräknat, reducera personalomsättningen till 10 % per år. Renoveringen och inventarierna kommer, enligt inkomna offerter, att gå på 6 000 000 kr i initial satsning. Till det kommer ökade årliga utbetalningar på 60 000 kr relaterade till till syn av lokalerna och inventarierna. Företagets ekonomichef får i uppgift att räkna på om det lönar sig att genomföra satsningen. På grund av viss osäkerhet beträffande satsningens effekt, anses en lönsamhetsbedömning på försiktiga tre års sikt (ekonomisk livslängd) vara lämplig. Något restvärde efter tre år ak tualiseras inte. Kalkylräntan uppgår i företaget till 14 %. a) Vilken är investeringens tillväxtränta? b) Är investeringen lönsam enligt tillväxträntemetoden? c) Ska investeringen genomföras? d) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? 20:14 Företaget Rationell AB, som arbetar i verkstadsindustrin, har god efterfrågan på sina pro dukter. Dock begränsas försäljningen av att man inte kan producera allt som efterfrågas. Trots den goda efterfrågan har man paradoxalt nog en kostnadsnivå som överstiger den som viktiga konkurrenter har för ett antal produktionsinslag. För att både kunna öka produk tionen och reducera kostnadsnivån, har man under en tid undersökt tre alternativa sätt för att åstadkomma det. De är egen rationaliseringsinvestering, lägga ut viss produktion på un derleverantörer och samarbete med ett eller två andra företag. I dagsläget är rationaliserings alternativet det hetaste alternativet. Det är nu tid att räkna på dess lönsamhet. Man bedö mer att följande siffror gäller: lut fat- Grundinvestering Inbetalningsöverskott år 1 Inbetalningsöverskott år 2 Inbetalningsöverskott år 3 Inbetalningsöverskott år 4 Inbetalningsöverskott år 5 Restvärde Ekonomisk livslängd Kalkylränta 2 300 000 kr 300 000 kr 400 000 kr 500 000 kr 450 000 kr 400 000 kr 100 000 kr 5 år 1O % a) Vilken är investeringens tillväxtränta? b) Är investeringen lönsam enligt tillväxträntemetoden? c) Ska investeringen genomföras? 131 132 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Lönsamhetsbedömning vid rangordning av flera investeringsalternativ - Engångsinvesteringar 20:15 På företaget Rangordning AB har det inför det kommande året inkommit sex förslag på engångsinvesteringar. Nettonuvärden har beräknats för investeringsprojekten. Respektive investeringsprojekts nettonuvärde och grundinvestering framgår av följande sammanställ ning: Projekt 1 Projekt 2 Projekt 3 Projekt 4 Projekt 5 Projekt 6 Grundinvestering 300 000 kr 200 000 kr 400 000 kr 600 000 kr 550 000 kr 100 000 kr Nettonuvärde 700 000 kr 600 000 kr 800 000 kr -150 000 kr 750 000 kr 400 000 kr a) Anta att investeringsprojekten inte konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem och att det råder fri tillgång till investeringskapital i företaget. Rangord na investeringsprojekten med avseende på lönsamhet. Vilket eller vilka investeringspro jekt ska företagsledningen säga ja till? 6) Anta att investeringsprojekten konkurrerar med varandra som lösning till ett och sam ma problem och att det råder fri tillgång till investeringskapital i företaget. Rangordna investeringsprojekten med avseende på lönsamhet. Vilket eller vilka investeringsprojekt ska företagsledningen säga ja till? c) Anta att investeringsprojekten inte konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem och att tillgången till investeringskapital är begränsad i företaget. Rang ordna investeringsprojekten med avseende på lönsamhet. Vilket eller vilka investerings projekt ska företagsledningen säga ja till? d) Anta att investeringsprojekten konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem och att tillgången till investeringskapital är begränsad i företaget. Rangordna investeringsprojekten med avseende på lönsamhet. Vilket eller vilka investeringsprojekt ska företagsledningen säga ja till? e) Anta att företagsledningen beslutat om en investeringsbudget på maximalt 2 150 000 kr för det kommande året. Anta att investeringsprojekten inte konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem. Rangordna investeringsprojekten med avseen de på lönsamhet. Vilket eller vilka investeringsprojekt ska företagsledningen säga ja till? f) Anta att företagsledningen beslutat om en investeringsbudget på maximalt 2 150 000 kr för det kommande året. Anta att investeringsprojekten konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem. Rangordna investeringsprojekten med avseende på lönsamhet. Vilket eller vilka investeringsprojekt ska företagsledningen säga ja till? 20:16 På företaget Turordning AB finns det inför det nya året sju förslag på investeringsprojekt av engångskaraktär som inte konkurrerar med varandra som lösning till ett och samma pro blem. Företagsledningen har beslutat att de lönsamma investeringsprojekt som ryms inom en investeringsbudget på 1 750 000 kr kan genomföras. lnvesteringsprojektens grundin vestering och nettonuvärde framgår av följande sammanställning: Pr Pr Pr Pr Pr Pr Pr a) 6) Lönsam -Ersätt 20:17 På ru: G1 Ini Ini Ini Ini Ini Ini Ini Ini Re Ek Ka a) 6) c) d) KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLER Projekt A Projekt B Projekt C Projekt D Projekt E Projekt F Projekt G Grundinvestering 750 000 kr 190 000 kr 750 000 kr 940 000 kr 375 000 kr 190 000 kr 375 000 kr Nettonuvärde 900 000 kr 225 000 kr 800 000 kr 990 000 kr 570 000 kr 240 000 kr 440 000 kr a) Hur rangordnar sig investeringsprojekten med avseende på lönsamhet? b) Vilken kombination av investeringsprojekt maximerar nettonuvärdet av investerings budgeten på 1 750 000 kr och hur stort blir nettonuvärdet? önsamhetsbedömning vid rangordning av flera investeringsalternativ - Ersättningsinvesteringar 10:17 På företaget Växling AB är det vid årsskiftet dags att ersätta utrustning DNE med ny ut rustning. Tre konkurrerande investeringsprojekt, benämnda Apparatur 1, Apparatur 2 och Apparatur 3, är aktuella. Följande uppgifter gäller för de tre projekten: Grundinvestering Inbetalningsöverskott år 1 Inbetalningsöverskott år 2 Inbetalningsöverskott år 3 Inbetalningsöverskott år 4 Inbetalningsöverskott år 5 Inbetalningsöverskott år 6 Inbetalningsöverskott år 7 Inbetalningsöverskott år 8 Restvärde Ekonomisk livslängd Kalkylränta Apparatur 1 500 000 kr 350 000 kr 350 000 kr Apparatur 2 1 100 000 kr 550 000 kr 550 000 kr 550 000 kr 550 000 kr 0 kr 2 år 15 % 0 kr 4 år 15 % Apparatur 3 2 500 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 600 000 kr 0 kr 8 år 15 % a) Anta att det råder fri tillgång till investeringskapital i företaget. Hur rangordnar sig in vesteringsprojekten med avseende på lönsamhet? Beräkna lönsamheten med både nu värdemetoden och annuitetsmetoden. b) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? c) Anta att det råder begränsad tillgång till investeringskapital i företaget. Hur rangordnar sig investeringsprojekten enligt annuitetskvot och nettonuvärdekvot? d) Diskussionsuppgift Finns det andra aspekter än finansiella som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fat tas? G 133 134 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 20:1 Om en investering är lönsam enligt nuvärdemetoden är den även lönsam enligt annuitets-, internränte- och tillväxträntemetoden 20:2 Grundinvestering/Årligt inbetalningsöverskott = Återbetalningstid 20:3 Vid användning av återbetalningsmetoden ska återbetalningstiden vara längre än den ekonomiska livslängden för att en investering ska vara lönsam 20:4 Vid användning av återbetalningsmetoden med kalkylränta förkortas återbetalningstiden för en investering jämfört med när återbetalningsmetoden utan ränta används 20:5 En nackdel med återbetalningstiden är att ingen hänsyn tas till mönstret av in- och utbetalningar efter återbetalningstidens slut 20:6 Nuvärdemetoden innebär att en investerings in- och utbetalningar kapitaliseras till en sluttidpunkt 20:7 Om nettonuvärdet är O kr är en investering olönsam 20:8 Nuvärdeberäknade in- och utbetalningar+/- Nuvärdeberäknad in- eller utbetalningbetalning från restvärde - Grundinvestering = Nettonuvärde 20:9 En fördel med nuvärdemetoden är att en investerings samtliga in- och utbetalningar över dess ekonomiska livslängd beaktas vid lönsamhetsberäkningen 20:10 Med annuitetsmetoden görs lönsamhetsberäkningen för en investering på basis av ett av den ekonomiska livslängdens år 20:11 Annuiteten uttrycker den årliga genomsnittliga kapitalkostnaden, d v s kalkylmässig avskrivning och ränta, för grundinvesteringen 20:12 lnbetalningsöverskott per år - (Annuitet av grindinvesteringen+/Nuvärdeberäknat restvärde)= Över-/underskott per år 20:13 En nackdel med annuitetsmetoden är att den uttrycker lönsamheten årsvis 20:14 Annuitetsmetoden är olämplig vid beräkning av investeringars genomsnittliga årskostnad 20:15 lnternräntemetoden anger investeringars lönsamhet som procenttal 20:16 Internräntan= En investerings lönsamhet 20:17 Med internräntemetoden besvaras frågan: Vilken avkastning ger en investering? 20:18 Om internräntan är större än kalkylräntan är en investering olönsam 20:19 En nackdel med internräntemetoden är antagandet att inbetalningsöverskott som löpande frigörs över en investerings ekonomiska livslängd kan placeras till en räntesats som motsvaras av internräntan 20:20 Med tillväxträntemetoden antas att inbetalningsöverskott som löpande frigörs över en investerings ekonomiska livslängd kan placeras till en räntesats som motsvaras av kalkylräntan 20:21 Frågan som besvaras med tillväxträntemetoden är: Vilken tillväxt i grundinvesteringen genererar samma avkastning som investeringens betalningsströmmar? 20:22 Återbetalnings-, nuvärde-, annuitets- och internräntemetoden är lämpliga att använda vid rangordning av investeringsprojekt 20:23 Begränsad tillgång till investeringskapital kan indelas i hård begränsning och mjuk begränsning Sant Falskt I 2( 2( 2( 2( KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska lskt Sant Falskt 20:24 Konkurrerande investeringsprojekt är alternativa lösningar till ett visst problem 20:25 Grundinvestering/Nettonuvärde = Nettonuvärdekvot 20:26 När en investeringsbudget finns vid rangordning av engångsinvesteringar är uppgiften att minimera slutvärdet av investeringsbudgeten 20:27 Vid rangordning av ersättningsinvesteringar kan nuvärdemetoden och nuvärdekvot ge olika rangordningar med avseende på lönsamhet 20:28 Årsöverskott (Annuitet)/Grundinvestering = Annuitetskvot Diskussionsuppgifter 20:1 "Investeringskalkylering är alltför invecklat för att användas i praktiken. Det är bara en massa räknande hit och dit. Nej, det bästa är att bedöma investeringars lönsamhet på käns la". Så säger en controller på ett möte. Hur skulle du vilja bemöta uttalandet? Håller du med? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 20:2 "Kalkylränta, det är teoretiskt Rum! När vi upprättar investeringskalkyler använder vi istäl let den verkliga räntan, d v s den ränta vi får betala till banken på det kapital vi lånar till in vesteringar." Hur skulle du vilja bemöta uttalandet? Håller du med? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 20:3 Är det slaget av metoder för investeringskalkyler som behandlats i detta kapitel även an vändbara i icke vinstdrivande verksamheter? Om ja, förklara ditt svar. Om nej, förklara ditt svar. 20:4 Utgå från en investeringssituation du känner till. Hur valde man metod för att göra lönsam hetsberäkningen? Vad inkluderades i grundinvesteringen? Hur bestämdes de årliga in- och utbetalningarna? Hur visste man om restvärde aktualiseras? Hur fastställdes kalkylräntan? 135 Kapitel21 21:2 Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation Ovningsuppgifter Investeringskalkylering med hänsyn till skatt 21:1 På företaget Skatt AB, som är verksamt i servicebranschen, grubblar man över huruvida en utrustnings- och inventarieinvestering ska genomföras. Investeringens lönsamhet ska av göra det. Det går bra för företaget. De senaste åren har man gått med bra vinst, vilket man beräknas att göra även de kommande åren. Följande uppgifter gäller för den aktuella inve steringen: Grundinvestering som kan aktiveras i balansräkningen Inbetalningar per åren 1-5 Utbetalningar per åren 1-5 Restvärde i slutet av år 5 Ekonomisk livslängd Kalkylränta före skatt Skattesats 1 000 000 kr 400 000 kr 100 000 kr 50 000 kr 5 år 19,23 % 22% a) Vilken är kalkylräntan efter skatt? b) Till vilket belopp uppgår nuvärdesumman av avskrivningarnas skatteeffekt? Anta att kompletteringsregeln, som innebär att tillgångar skrivs av med 20% per år i fem år, an vänds i företaget. c) Till vilket belopp uppgår nuvärdesumman av årliga inbetalningar efter skatt? d) Till vilket belopp uppgår nuvärdesumman av årliga utbetalningar efter skatt? e) Till vilket belopp uppgår nuvärdesumman av årliga inbetalningsöverskott efter skatt? f ) Till vilket belopp uppgår nuvärdet av restvärdet (realisationsvinsten) efter skatt? Anta att grundinvesteringen är helt avskriven i slutet av år 5. g) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen efter skatt? Är investeringen lönsam? InvE 21:3 KAPITEL 21 INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION 21:2 På företaget Investeringsbedömning AB, som det går bra för år efter år, har man påbörjat ett större rationaliseringsprojekt. Det fokuserar bl a på produktion, administration och logistik i företaget. En särskild satsning i projektet benämns Nollfel. Satsningen ska genomföras om den är lönsam. För att kunna avgöra det har följande sifferunderlag tagits fram: rida en ;ka av c:t man a inve- Grundinvestering som kan aktiveras i balansräkningen* Grundinvestering som är skattemässigt avdragsgill det år den uppkommer** Inbetalningsöverskott år 1 lnbetalningsöverskott år 2 lnbetalningsöverskott år 3 Inbetalningsöverskott år 4 Inbetalningsöverskott år 5 Restvärde i slutet av år 5 Ekonomisk livslängd Kalkylränta före skatt Skattesats 4 000 000 kr 250 000 kr 1500 000 kr 1750 000 kr 2 000 000 kr 1 750 000 kr 1 500 000 kr 400 000 kr 5 år 12,82% 22% * Anta att kompletteringsregeln, som innebär att tillgångar skrivs av med 20 % per år i fem år, används i före taget. ** Genomförs i början av år 0. Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen efter skatt? Är investeringen lön sam? Investeringskalkylering med hänsyn till inflation Ha att år, an- ttt? 1ta att -ingen 21:3 Arbetsatmosfår AB är i full gång med att förbättra arbetsmiljön i företaget. Enligt en arbets miljökonsult kommer satsningen att ha en positiv inverkan på försäljningen och på vissa löpande utbetalningar. Men satsningen kommer även att kräva löpande insatser avseende bl a underhåll och reparationer, vilket påverkar utbetalningarna negativt. Företagsledningen har beslutat att genomföra investeringen om den är lönsam. Enligt makroekonomiska be dömningar kommer inflationstakten under de närmaste åren att ligga på 4 %. Följande uppgifter gäller beträffande satsningen: Grundinvestering Inbetalningsöverskott år 1-4 i dagens prisnivå Ekonomisk livslängd Restvärde i slutet av år 4 Nominell kalkylränta 500 000 kr 200 000 kr 4 år 25 000 kr 14,4% a) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen med hänsyn till inflation? Upp rätta en real kalkyl. b) Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen med hänsyn till inflation? Upp rätta en nominell kalkyl. 137 138 KAPITEL 21 INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION 21:4 På företaget Kaffevagnen AB brukar många medarbetare ofta springa ut och köpa för- och eftermiddagskaffe i det lokala kafeet. Som en service funderar nu företagsledningen över om man ska satsa på att börja med att sälja kaffe inne i företaget med en s k kaffevagn. Den innebär att en person går runt i företaget och säljer kaffe direkt vid arbetsrummen. Led ningen har beslutat att man ska prova detta under tre år. Slår experimentet väl ut kan det bli frågan om en utbyggd service, som då skulle kunna innefatta även försäljning av t ex smör gåsar och kalla luncher. Man har noga studerat in- och utbetalningar som uppkommer som en följd av satsningen och prognostiserat deras årliga prisutvecklingstakt. Följande har tagits fram som underlag för en beräkning av satsningens lönsamhet: Grundinvestering Inbetalningar försäljning år 1-3 i dagens prisnivå Utbetalningar löner år 1-3 i dagens prisnivå Utbetalningar råvaror år 1-3 i dagens prisnivå Utbetalningar underhåll m m år 1-3 i dagens prisnivå Ekonomisk livslängd Restvärde i slutet av år 3 i nominell prisnivå Nominell kalkylränta Inflationstakt Prisförändring inbetalningar år 1-3 Prisförändring löner år 1-3 Prisförändring råvaror år 1-3 Prisförändring underhåll m m år 1-3 200 000 kr 480 000 kr 225 000 kr 80 000 kr 10 000 kr 3 år 5 000 kr 14% 3% 3% 5% 6% 3% Till vilket belopp uppgår nettonuvärdet av investeringen med hänsyn till inflation och rela tiva prisförändringar? Är investeringen lönsam? Upprätta en nominell kalkyl. Sant Ange, 21:1 21:2 21:3 21:4 21:5 21:6 21:7 21:8 21:9 21:10 21:11 21:12 21:13 21:14 21:15 21:16 21:17 Disk1 21:1 " r s 21:2 " r l 21:3 { e KAPITEL 21 för- och �en över gn. Den �n. Led n det bli :x smör ner som ar tagits INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION Sant eller falskt? 1 Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 21:1 Sant Falskt Vid investeringskalkylering behöver hänsyn till skatt bara tas om företaget går med vinst 21:2 Vid rangordning av investeringar kan rangordningen mellan investeringsprojekt påverkas när skatt beaktas jämfört med när skatt ej beaktas i I 21:3 Vid investeringskalkylering med hänsyn till skatt är strävan att medräkna investeringsprojektets marginella skatteeffekter 21:4 Avskrivningar x (1 - Skattesats)= Avskrivningarnas skatteeffekt 21:5 Om en investering medför en ökning av rörelsekapitalet aktualiseras uppkommer skattemässiga effekter 21:6 Vid investeringskalkylering påverkar inbetalningar skattebetalningar positivt (reducerar dem) 21:7 Utbetalningar x (1 -Skattesats)= Utbetalningar efter skattejustering 21:8 Om en investering vid den ekonomiska livslängdens slut har ett bokfört värde på O kr kan aldrig en skatteeffekt uppkomma om investeringen (tillgången) har ett restvärde 21:9 När skatteeffekter ej beaktas vid investeringskalkylering är tanken att investeringens avkastning (lönsamhet) ska generera ersättning till ägare och långivare och medel för skattebetalningar 21:10 Med inflation avses att den allmänna prisnivån ökar 21:11 Den nominella kalkylräntans storlek bestäms av realräntan och krav på kompensation för inflation :h rela- 21:12 Real ränta+ Inflation+ Real ränta x Inflation= Nominell ränta 21:1 3 (Nominell ränta-lnflation)/(1 -Inflation)= Real ränta 21:14 Vid förekomst av inflation är den nominella kalkylräntan större än den reala kalkylräntan 21:1 5 I en real investeringskalkyl anges in- och utbetalningar i reala eller fasta priser 21:16 I en nominell investeringskalkyl anges in- och utbetalningar i det penningvärde som gäller vid den ekonomiska livslängdens slut 21:17 Om olika betalningsposter har olika prisförändringstakt talar man om relativa prisförändringar Diskussionsuppgifter 21: 1 "Självklart bör hänsyn till skatt alltid tas vid investeringskalkylering. De påverkar ju investe ringsprojektens in- och utbetalningar". Detta säger ekonomichefen på det företag du är an ställd på. Håller du med? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 21:2 "Inflationstakten är så liten, bara 2% per år. Inte behöver någon hänsyn tas till det vid be räkning av investeringars lönsamhet. Effekten blir minimal.". Hur vill du bemöta det utta landet? Håller du med? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 21 :3 Utgå från en investeringssituation du känner till i ett företag. Beaktades skatteuttag och/ eller inflation/relativa prisförändringar? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 139 Kapitel22 Finansiella och icke-finansiella prestat1onsmatt • 0 .. 22: Ovningsuppgifter 22:1 Företaget Kromosom AB uppvisar nedanstående resultaträkning och balansräkning. Belopp i kkr. Resultaträkning 2 000 Rörelsens intäkter -1 500 Rörelsens kostnader Rörelsens resultat 500 Ränteintäkter 200 Räntekostnader -100 Resultat efterfinansiella poster 600 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Balansräkning 4 000 Eget kapital 3 000 Banklån 1 500 1 000 Leverantörsskulder 500 5 000 5 000 Rör Rör Rör, Rän Rän Resi a) Beräkna räntabiliteten på totalt kapital (R1). b) Beräkna räntabiliteten på sysselsatt kapital (R5y55). c) Beräkna räntabiliteten på eget kapital (Re) före skatt. d) Beräkna räntabiliteten på eget kapital (Re) efter skatt. Skattesats 22 %. 22:2 Tricky Stingers är ett företag med rockklubbar i tre städer, Göteborg, Stockholm och Mal mö. Nedan visas resultaträkningens och balansräkningens struktur per stad för ett verk samhetsår. Belopp i kkr. Resultaträkning Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Balansräkning Eget kapital Skulder Totalt kapital Göteborg 3 000 -2 500 500 20 -10 510 Stockholm 4 000 -3 525 475 40 -25 490 Malmö 2 750 -2 250 500 30 -20 510 1 500 1 500 2 000 500 1 700 2 000 3 000 2 500 3100 a) Beräkna räntabiliteten på totalt kapital och på eget kapital före och efter skatt för var och en av de tre städerna. Skattesats 22 %. b) Vilken stad är mest lönsam? c) Diskussionsuppgift Vilket räntabilitetsmått speglar bäst städernas lönsamhet? 22:4 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT d) Hur kan det komma sig att Stockholm som uppvisar lägst resultat uppvisar högst ränta bilitet på totalt kapital? e) Hur kan det komma sig att Göteborg och Malmö trots att de uppvisar samma rörelse resultat och resultat efter finansiella poster, uppvisar olika räntabilitet på totalt kapital och eget kapital? 22:3 Kromosom AB, som även förekommer i uppgift 22: 1, uppvisar följande resultat- och ba lansräkning. Belopp i kkr. 3 000 1 500 500 5 000 Resultaträkning Rörelsens intäkter 2 000 Rörelsens kostnader -1 500 Rörelsens resultat 500 Ränteintäkter 200 -100 Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 600 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Balansräkning 4 000 I Eget kapital 3 000 Banklån 1 500 1 000 I Leverantörsskulder 500 5 000 5 000 Beräkna räntabiliteten på eget kapital före skatt med hjälp av hävstångsformeln. Hävstångsformeln har följande utformning: Rr + (Rr - R5) x .S. = Räntabilitet på eget kapital före skatt E 22:4 Ekonomichefen på företaget HAJK AB beräknar en gång per år de effekter tänkta föränd . Mal verk- ringar i hävstångsformelns variabler får på företagets räntabilitet på eget kapital före skatt. Beräkningarna använder han för att visa företagets personal vad som avgör företagets lön samhet. Inför ett år har han ställt samman följande fyra scenarier för företaget och sina be räkningar: Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Rt 12 % 12 % 10 % 10 % Rs 10 % 10 % 12 % 12 % s 2 000 4 000 2 000 4 000 E 500 500 500 500 a) Beräkna räntabiliteten på eget kapital före skatt för de fyra scenarierna med hjälp av häv stångsformeln. b) Vad förklarar de stora skillnaderna i räntabiliteten på eget kapital före skatt mellan de fyra scenarierna? ·och c) Diskussionsuppgift Skuldsättningsgraden, d v s .S., har en stor betydelse för räntabiliteten på eget kapital. E Ju högre skuldsättningsgrad, desto mer påverkas räntabiliteten. Är det därför alltid efter strävansvärt att ha en hög skuldsättningsgrad? Kan det vara en fara att ha en hög skuld sättningsgrad? Förklara. d) Beräkna räntabiliteten på totalt kapital med "hävstångsformeln" för scenarierna 1 och 4. Re x X+ Rs x l = Räntabilitet på totalt kapital T T 141 142 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT 22:5 Nedan visas resultat- och balansräkningen för Kromosom AB, som vi mött i två tidigare uppgifter. Belopp i kkr. Resultaträkning Balansräkning Rörelsens intäkter 2 000 Anläggningstillgångar 4 000 Eget kapital 3 000 Rörelsens kostnader -1 500 1 500 Banklån Rörelsens resultat 500 Omsättningstillgångar 1 000 Leverantörsskulder 500 Ränteintäkter 200 5 000 5 000 Räntekostnader -100 Resultat efterfinansiella poster 600 22: a) Fyll i DuPont-schemat. Rör Rör Rört Rän Rän Restt Rörelsens intäkter Rörelseresultat + Rörelsens kostnader Rörelseresultat + Ränteintäkter Ränteintäkter Vinstmarginal Rörelsens intäkter X Räntabilitet på totalt kapital Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar + --. Kapitalomsättnings hastighet Totalt kapital Omsättningstillgångar b) Diskussions.fråga Anta att du vill förbättra Kromosoms räntabilitet på totalt kapital. Vilka åtgärder skulle leda till det? Utgå från DuPont-schemat. 22:6 Kromosom AB, från tidigare uppgifter, uppvisar följande resultat- och balansräkning: Belopp i kkr. Resultaträkning Balansräkning Rörelsens intäkter 2 000 Anläggningstillgångar 4 000 Eget kapital 3 000 Rörelsens kostnader 1 500 -1 500 Banklån Rörelsens resultat 500 Omsättningstillgångar 1 000 Leverantörsskulder 500 Ränteintäkter 5 000 200 5 000 Räntekostnader -100 Resultat efter finansiella poster 600 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT idigare a) Beräkna vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten. 6) Vad säger vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten? c) Beräkna räntabiliteten på totalt kapital med hjälp av DuPont-formeln. d) Vad visar DuPont-formeln? 3 000 1 500 500 5 000 22:7 Vera är businesscontroller på en division på ett stort internationellt svenskt företag. Inför det kommande verksamhetsåret har hon av företagsledningen fått i uppgift att med Du Pont-fomeln beräkna vilka effekter på räntabiliteten på totalt kapital som tre tänkta åtgär der får. Åtgärderna anges nedan i uppgifterna 6-d. Av företagsledningen har Vera fått föl jande planerade resultat- och balansräkningar för divisionen: Belopp i kkr. Balansräkning Resultaträkning Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader 4 000 -3 000 T illgångar 1 000 Rörelsens resultat Ränteintäkter 500 -300 Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 1 200 12 000 I Eget kapital Banklån Leverantörsskulder 12 000 3 800 7 000 1 200 12 000 Räntabilitet på totalt kapital beräknas med DuPont-Jormeln enligtfoijande: Vinstmarginal x Kapitalomsättningshastighet = Räntabilitet på totalt kapital ilitet på kapital Vinstmarginalen beräknas enligtfoijande: v· . Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader = mstmargma1 ------- �---=---------Rörelsens intäkter Kapitalomsättningshastigheten beräknas enligtfoijande: Rörelsens intäkter K . .. . hastig . het ---,-�--,-- = apitalomsattnmgs Totalt kapital a) Beräkna räntabiliteten på totalt kapital (Rt) med DuPont-formeln med utgångspunkt i den för verksamhetsåret planerade resultat- och balansräkningen. kulle 6) Den första tänkta åtgärden innebär en kostnadsreducering med 400 tkr. Vilken blir rän tabiliteten på det totala kapitalet? c) Den andra tänkta åtgärden innebär en förbättring av kapitalomsättningshastigheten främst genom en effektivare hantering av divisionens kundfordringar. Åtgärden innebär att kapitalomsättningshastigheten uppgår till 0,45 ggr. V ilken blir räntabiliteten på to talt kapital? 000 500 500 000 d) Den tredje tänkta åtgärden innebär att kostnaderna ökar med 400 och att kapitalomsätt ningshastigheten ökar till 0,5 ggr. Vilken blir räntabiliteten på totalt kapital? e) En fjärde åtgärd, som Vera själv vill pröva, innebär att divisionens totala kapital reduce ras med 2 000 tkr. V ilken blir divisionens räntabilitet på totalt kapital? Hur påverkas räntabiliteten på eget kapital före skatt om kapitalreduceringen leder till (1) reducerade skulder och (2) reducerat eget kapital? Varför blir räntabiliteten på eget kapital före skatt olika stor beroende på om kapitalreduceringen påverkar skulderna eller det egna kapita let? 143 144 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT 22:8 Företaget Knep & Knåp AB har en omsättning på 20 000 000 kr. Anläggningstillgång arna är bokförda till 1 000 000 kr och omsättningstillgångarna till 6 000 000 kr, varav 1 000 000 kr är likvida medel. Soliditeten, d v s eget kapital dividerat med totalt kapital, uppgår till 25 % och förräntningsmarginalen, d v s Rt minus Rs, uppgår till-1 %. Den ge nomsnittliga låneräntan (Rs) uppgår till 10 %. Vilken räntabilitet på eget kapital före skatt uppvisar Knep & Knåp AB? 22:9 En grundläggande definition av residualresultat är följande: Resultat - (Kapital x Kalkylmässig ränta) = Residualresultat Anta att resultatet uppgår till 500 000 kr, kapitalet till 4 500 000 kr och den kalkylmässiga räntan till 10 %. a) Beräkna residualresultatet. Ange 22:1 22:2 22:3 22:4 22:5 22:6 22:7 b) Vad säger ett negativt residualresultat? 22:10 Vera, som vi träffade i uppgift 22:7, har nu fått i uppgift av företagsledningen att beräkna divisionens residualresultat. Divisionens resultat- och balansräkning anges nedan: 22:8 22:9 Belopp i kkr. Resultaträkning Rörelsens intäkter 4 000 Rörelsens kostnader -3 000 Rörelsens resultat I 000 Ränteintäkter 500 -300 Räntekostnader Resultat efter finansiella poster I 200 San Balansräkning Tillgångar 12 000 12 000 3 800 Eget kapital 7 000 Banklån Leverantörsskulder 1 200 12 000 22:10 22:11 22:1 2 22:1 3 22:14 Räntesatsen på det egna kapitalet (avkastningskravet på det egna kapitalet före skatt), d v s finansmarknadens avkastningskrav, uppgår till 8 %. 22:15 a) V ilket är divisionens residualresultat före skatt? 22:16 b) Vad säger residualresultatet? 22:11 Mikael, ekonomistyrningsansvarig på Ohlala AB, har i dagarna varit på ett seminarium som handlade om olika slag av prestationsmått. Ett mått som ingående behandlades var Econo mic Value Added, EVA™ . Mikael beslutar sig redan på resan hem från seminariet för att beräkna det egna dotterbolagets EVA™ för att se om man ger ett tillräckligt överskott. Föl jande uppgifter gäller: NOPAT 1 500 000 kr Sysselsatt kapital 12 000 000 kr EVA™ ränta 15 % a) Till vilket belopp uppgår företagets EVA™? b) Vad säger EVA™ i detta fall? 22:17 22:18 22:19 22:20 22:21 22:22 22:23 c) Vad är det för skillnad mellan residualresultat och EVA™? 22:24 22:25 22:26 I KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT ång ·arav >ital, 1 ge :katt siga ma Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant 22:1 Man kan endast mäta prestationer i efterhand 22:2 Ett prestationsmått är ett tal eller en annan storhet som i komprimerad form ger information om en prestation 22:3 Prestationsmått benämns ibland nyckeltal, mätetal, styrtal och styrmått 22:4 En engelsk benämning på prestationsmått är KPI som står för "Key Performing lndividuals" 22:5 Prestationsmått kan indelas i finansiella och icke-finansiella 22:6 Under senare år har intresset för främst finansiella prestationsmått ökat 22:7 Det övergripande syftet med prestationsmätning anges ofta vara strategiimplementering 22:8 Användandet av prestationsmått syftar bl a till att ge signaler om avvikelser från planer och förväntningar samt till att ge underlag för olika slag av järnförelser av prestationer 22:9 Prestationsmått ska förstås av personalen och personalen ska kunna påverka de prestationer som mäts och som man ansvarar för Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader Eget kapital+ Skulder 00 22:10 )0 )0 22:11 Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader kan även skrivas som �o Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat+ Finansiella intäkter 22:12 Sysselsatt kapital är det kapital som faktiskt används i verksamheten 22:13 Totalt kapital - Räntefria skulder=Sysselsatt kapital vs 22:14 Eget kapital+ Räntebärande skulder=Sysselsatt kapital 22 :,s Resultat efter fina�siella poster Eget kapital Räntabilitet på eget kapital före skatt 22:16 Ur ett ägarperspektiv är räntabiliteten på eget kapital efter skatt mer meningsfullt än före skatt m 22:17 Resultat efter finansiella poster =R'"antabTt 1 1 et pa, eget kap1·taI efter skatt Eget kapital x (1 - skattesatsen) 22:18 Räntekostnader =Genomsnittlig låneränta Skulder )- tt 1- 22:19 Genomsnittlig låneränta=R5 22:20 Hävstångsformeln har följande utformning: Rt+ (Rt - R5 } x _§=Räntabilitet på eget kapital före skatt E 22:21 Vinstmarginal x Kapitalomsättningshastighet= Räntabilitet på totalt kapital 22:22 Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader Vinstmarginal Rörelsens intäkter Rörelsens intäkter 22:23 Totalt kapital Kapitalomsättningshastighet 22:24 Resultat- (Kapital x Kalkylmässig ränta}=Residualresultat 22:25 Kalkylmässig ränta= Ett vägt genomsnitt av kostnaden för eget kapital och lå- nat kapital 22:26 EVA™ står för Economic Velocity of Assets Falskt 145 146 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 22:6 22:27 EVA™ är ett residualresultatmått 22:28 Kund- och medarbetartillfredsställelse kan mätas med index 22:29 Kundtillfredsställelse och återköp är samma sak 22:30 Kund- och medarbetarrelaterade mått kan aldrig vara finansiella 22:31 Finansiella prestationsmått är enligt studier viktigast i praktiken 22:32 Tidsrelaterade prestationsmått kan inkludera tidsåtgång för att utföra värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter 22:33 Kvantitet utflöde Kvantitet inflöde 22:7 Produktivitet 22:34 Antalet klagomål och kostnader för spill och kassationer är exempel på kvalitetsrelaterade prestationsmått 22:8 22:35 Hållbar utveckling definieras ofta enligt följande: "... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." 22:36 Företagets samhällsansvar knyts vanligen till tre kategorier av hållbarhet ergonomisk, ekologisk och social hållbarhet 22:37 Arbete med hållbar utveckling är endast en fråga för stora företag, särskilt börsnoterade företag Diskussionsuppgifter 22:1 Ge exempel på tre slag av prestationsmått inom prestationsmätningsområdena finans, kun der, personal, tid, produktivitet och kvalitet i ett konsultföretag, i en butik och i ett tillver kande företag. Förklara även innebörden av de prestationsmått du valt (vad du avser att mäta eller "fånga upp" med måtten). Skissa även på rapporter för presentation av de presta tionsmått du valt. 22:2 Gör en skiss till en enkät med vilken ett företag kan mäta hur nöjda deras kunder är med företagets varor och/eller tjänster. Enkäten ska innehålla frågor och mätskalor. Klargör även hur du avser att ställa samman enkätresultatet och presentera det för företagsledningen. 22:3 Gör en skiss till en enkät med vilken ett företag kan mäta hur nöjd personalen är med sin arbetssituation. Enkäten ska innehålla frågor och mätskalor. Klargör även hur du avser att ställa samman enkätresultatet och presentera det för företagsledningen. 22:4 Anta att du arbetar som controller på ett företag och har fått i uppgift att presentera ett antal riktlinjer för hur företaget bör utforma sin prestationsmätning. Vilka riktlinjer presenterar du och varför anser du att de är viktiga att beakta? 22:5 För att kunna mäta prestationer behövs data (grunduppgifter). Vilka datakällor kan ett före tag använda sig av? Till vilka slag av prestationsmått kan det vara problematiskt att erhålla data? Förklara. 22:9 22:10 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSM Fals.· 22:6 Under senare år har många kritiserat finansiella prestationsmått, t ex räntabilitet på totalt, sysselsatt och eget kapital. Kritikerna menar bl a att dessa mått alltför starkt fokuserar på redan inträffade händelser och att finansiella prestationsmått ofta är alltför aggregerade (grova) för att ge signaler om t ex orsaker till problem, avvikelser från planer och om för bättringsmöjligheter. Håller du med om denna kritik? Förklara. Om finansiella prestations mått är behäftade med så pass allvarliga brister, hur kan det då komma sig att de enligt studier är det slag av prestationsmått som i praktiken anses vara viktigast och som mest fre kvent används? 22:7 I större företag finns det ofta ett flertal divisioner och dotterbolag. Av vilka skäl kan det vara svårt att jämföra räntabiliteten på totalt kapital och sysselsatt kapital mellan t ex divisioner och dotterbolag. 22:8 En division i ett företag uppvisar en räntabilitet på 15 %. Nu funderar divisionsledningen på en investering som enligt en beräkning skulle ge en räntabilitet på 13 %. Företaget som helhet har ett räntabilitetskrav på investeringar på 11 %. Bör divisionsledningen välja att genomföra investeringen? Varför? Varför inte? Vilken uppfattning tror du att företagets led ning har i frågan? Förklara. 22:9 Ge tre exempel på prestationsmått inom respektive av följande tre kategorier för hållbarhet - ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet - i följande slag av verksamheter: en bank, en livsmedelsbutik och ett klädföretag. Förklara gärna varför dessa mått är relevanta. (Un [ver r att :!Stamed iven l sin r att mal :erar ore1ålla 22:10 Det finns de som menar att de tre slagen av hållbarhet - ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet - ofta kan stå i konflikt med varandra i praktiken. Vad är det man menar när man påstår det? Håller du med om det? Förklara gärna din ståndpunkt. Vilket slag av håll barhet anser du är viktigast att sträva mot? Motivera gärna din ståndpunkt? Tror du att led ningen i ett företag har samma ståndpunkt som dig? Varför? Varför inte? 147 Kapitel23 Balanserat styr kort och intellektuellt kapital Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 23:1 Benämningen det balanserade styrkortet ("the balanced scorecard") kommer från golfsporten 23:2 Det kan finnas ett medarbetarperspektiv i det balanserade styrkortet 23:3 När ett balanserat styrkort ska utformas är utgångspunkten företagets vision och strategi 23:4 Etablerandet av orsak-verkansamband är ett viktigt inslag i det balanserade styrkortet 23:5 Balanserade styrkort kan endast användas i vinstdrivande verksamheter 23:6 Iden om intellektuellt kapital kan endast tillämpas i tjänsteföretag 23:7 Humankapital +Strukturkapital= Intellektuellt kapital 23:8 Det kan finnas en skillnad mellan ett företags värde på aktiemarknaden och det värde som framkommer i företagets redovisning (eget kapital) Diskussionsuppgifter 23:1 Det balanserade styrkortet har under senare år fått stor uppmärksamhet. När man stude rar utformningen av företags balanserade styrkort finner man att de ofta arbetar med varie rande slag och antal perspektiv samt med olika slag av och antal mål och mått. Hur kan det komma sig att utformningen varierar mellan företag? 23:2 Ge ett förslag till hur ett balanserat styrkort kan utformas för din skola eller för ett före tag du känner till. Förslaget ska innehålla perspektiv och några exempel på viktiga mål och mått. Förklara varför du har valt just dessa perspektiv, mål och mått. Vilken eller vilka ut gångspunkter har du använt för att välja perspektiv, mål och mått? Kapitel24 Kundinriktad ekonomistyrning Övningsuppgift 24:1 1 Utbildningsföretaget Executive erbjuder kurser i ekonomistyrning till praktiserande ekono mer. Kurserna bedrivs i en form som i stort sett är identisk med den i högskolan/på univer sitetet. En kurs innehåller föreläsningar av såväl egna lärare som gästföreläsare, handledning av inlämningsuppgifter och såväl muntlig som skriftlig examination. Varje utbildningsdag inleds med en gemensam frukost. Mitt på dagen serveras lunch. När kursen är avslutad till delas deltagarna ett yrkescertifikat i ekonomistyrning. Företaget tar ut 200 000 kr per kurs deltagare och kurstillfalle. ;kt II l 7 udeariet det -.. ureoch t ut- I I Företagsledningen har beslutat sig för att göra en VCM-analys av verksamheten. Man har förberett sig genom att samla in kundpreferenser om centrala värdeattribut och bestämma kundvärdeskapande kostnader per värdeattribut. Gällande kundpreferenserna bad man ett representativt urval av kursdeltagare att fördela 100% mellan värdeattributen på basis av hur relativt sett viktiga de är i deras val av Executive som utbildningsföretag. De värdeska pande kostnaderna i nedanstående sammanställning är den genomsnittliga kostnaden för en kursdeltagare på en kurs vid ett kurstillfålle. I samband med att en kurs avslutas görs en kursutvärdering, som är en mätning av hur tillfredsställda deltagarna är med kursen som helhet. En kurs får i normalfallet ett genomsnittligt värde pä 4,7 på en femgradig skala där 1 = Mycket missnöjd med kursen och 5 = Mycket nöjd med kursen. Värdeattribut Lektioner Handledning Examination Gästföreläsare Administration Frukost & Lunch Summa Kundvikt 5 0% 20% 10% 10% 5% 5% 100% Värdeskapande aktivitetskostnader 40 000 kr 5 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 120 000 kr a) Beräkna intäktsekvivalenter. Vilken är innebörden av intäktsekvivalenterna? b) Beräkna värdemultiplikatorer. Vilken är innebörden av multiplikatorvärdena? c) Analysera värdemultiplikatorerna. Vad säger värdemultiplikatorerna och vad bör före taget vidta för åtgärder? 1 Denna uppgift baseras på underlag från Bj0rnenak T & Helgeson 0 (2009); Kundrelationer og 0konomisk styring i Kalsaas B T (2009); Ledelse i verdikjeder, Tapir Akademisk Forlag, Trondheim, sid 99-115. 150 KAPITEL 24 KUNDINRIKTAD EKONOMISTYRNING Dis Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 24:1 24:1 En process är en uppsättning aktiviteter som utförs i syfte att skapa värde för företagets ägare och har en bestämd start- och slutaktivitet 24:2 Kundförvärv+ Kunduppoffring= Kundvärde 24:3 Kundförvärv är vad en kund erhåller vid anskaffning av en vara eller tjänst 24:3 24:4 Kunduppoffring är vad en kund lämnar ifrån sig och åtar sig vid anskaffning av en vara eller en tjänst 24:4 24:5 Processtyrning är en metodik för att förbättra företagets processer och aktiviteter i syfte att höja kundvärden 24:6 Kärn- eller huvudprocesser består av delprocesser som i sin tur består av aktiviteter 24:7 Man skiljer vanligen mellan värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter 24:8 Värdeskapande aktiviteter är aktiviteter som skapar värde för företagets ägare 24:9 Icke-värdeskapande aktiviteter är aktiviteter som ur ett kundperspektiv inte skapar värde 24:2 24:5 24:6 24:7 24:10 Strävan ska alltid vara att helt eliminera icke-värdeskapande aktiviteter 24:11 Dubbleringsaktiviteter och korrigeringsaktiviteter är negativa aktiviteter och strävan är att helt eliminera dem 24:12 Ett sätt för att förbättra processer och aktiviteter är ofta att standardisera 24:8 24:9 dem 24:13 En fördel med processtyrning är att det inte behövs några kunskaper om vad som bestämmer processers och aktiviteters t ex kostnader, tidsåtgång och kvalitet 24:10 24:11 24:14 Värdeskapandemodellen (VCM) syftar främst till att skapa värde för före- tagets ägare 24:15 Om man summerar kundernas betalningsvilja för en varas eller tjänsts värdeattribut blir summan alltid lika med varans eller tjänstens pris (exklusive moms) 24:16 lntäktsekvivalent = Pris - Kundvärde 24:17 Det finns tre slag av aktivitetskostnader i VCM-modellen: Kundvärdeska- 24:12 24:13 pande aktivitetskostnader, affärsstödjande aktivitetskostnader och spillaktivitetskostnader 24:18 En värdemultiplikator anger hur mycket en kund är villig att betala för ett varu- eller tjänsteattribut 24:19 En styrka med VCM-modellen är att det tar utgångspunkt i kundernas värdering av eller betalningsvilja för varu- och tjänsteattribut 24:14 24:20 lntäktsdrivare = Pris x Försäljningsvolym x Kundvärde 24:21 Relationen mellan intäktsdrivare och intäkter kan beskrivas med ett antal 24:15 egenskaper som inkluderar tecken, linjäritet, additivitet och riktning 24:22 Kundtillfredsställelse, kundlojalitet, servicekvalitet är exempel på intäkts- drivare 24:23 lntäktsdrivare kan ha både en positiv och en negativ påverkan på intäk- terna 24:24 Det är alltid bättre att ha en högre grad än en lägre grad av kundtillfreds- ställelse 24:16 KAPITEL 24 KUNDINRIKTAD EKONOMISTYRNING ·7 I Diskussionsuppgifter 24:1 Vilka kärn- eller huvudprocesser förekommer på din skola eller i ett företag du känner till? Ange några centrala aktiviteter i de processer du angivit. 24:2 Vilka värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter förekommer på din skola eller i ett företag du känner till? 24:3 Vilka kärn- eller huvudprocesser kan förekomma på en revisionsbyrå, på en stormarknad respektive i ett tillverkande företag? Ange några centrala aktiviteter i de processer du angivit. 24:4 Vilka värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter kan förekomma på en revisions byrå, på en stormarknad respektive i ett tillverkande företag? 24:5 Anta att du blivit anlitad av ett företag för att förbättra deras processer och aktiviteter. Be skriv övergripande hur du skulle gå tillväga för att genomföra projektet, t ex vilka processer och aktiviteter du väljer att fokusera på och hur förbättringsarbetet konkret ska gå till. 24:6 Hur kan man i praktiken gå tillväga för att klassificera aktiviteter som värdeskapande respek tive icke-värdeskapande? 24:7 Vilka aspekter kan tänkas påverka kundvärdet för en restaurang, ett frisörföretag, ett kon sultföretag, ett biltillverkningsföretag respektive för ett transportföretag (t ex ett rederi)? Utgå från kundvärdets komponenter, d v s kundförvärv och kunduppoffring. 24:8 Vilken koppling kan du se mellan processtyrning och prestationsmätning? 24:9 Vilka varu- och tjänsteattribut kan förekomma i en livsmedelsbutik, en rockklubb, en el installatör och ett byggbolag? 24:10 Vilka varu- och tjänsteattribut förekommer på din skola eller arbetsplats? 24:11 Anta att du har blivit anlitad av ett försäkringsbolag och har i uppgift att identifiera cen trala värdeattribut och kundernas värdering av dem. Beskriv hur du skulle gå tillväga för att åstadkomma detta. Vilka för- och nackdelar anser du att ditt tillvägagångssätt innebär? 24:12 Hur kan man i praktiken gå tillväga för att inom ramen för en VCM-analys klassificera aktivitetskostnader som kundvärdeskapande, affärsstödjande respektive spill? 24:13 Anta att du hör en medarbetare säga "eftersom värdemultiplikatorer i VCM-analysen är svåra att tolka och tolkningen beror på ett antal faktorer, är det ingen ide att ägna sig åt VCM-analys. Jag vill få ett klart och tydligt svar, och det får man inte med VCM". Hur skulle du vilja bemöta det uttalandet? Håller du med? Håller du inte med? Förklara din uppfattning. 24:14 Vilken koppling kan du se mellan utfallet av en VCM-analys och företagets strategi? På vil ket sätt kan VCM vara nyttig ur kund- och marknadsstrategisk synpunkt? 24:15 Du hör en kollega på marknadsavdelningen säga "intäktsdrivare och intäkter är marknads sidans ansvar. Det är inget för ekonomistyrningen. Där ska man "ha koll på' kostnaderna". Hur skulle du vilja bemöta det uttalandet? Håller du med? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 24:16 Hur kan man mäta student(kund)tillfredsställelsen på en högskola eller ett universitet? Föreslå fler än ett alternativ. Vad uttrycker alternativen, d v s "vad" är det som mäts? Vilka är för- och nackdelarna med respektive alternativ? 151 152 KAPITEL 24 KUNDINRIKTAD EKONOMISTYRNING 24: 17 Att identifiera intäktsdrivare och klargöra hur deras relation till intäkterna ser ut är en sak. En annan sak är att klarlägga hur intäktsdrivarna kan påverkas. Diskutera vad som kan på verka kundtillfredsställelsen, kundlojaliteten och medarbetartillfredsställelsen i ett tillver kande företag, ett serviceföretag och ett handelsföretag som du känner till. 24:18 Du hör en konsult påstå att det alltid är bättre att ha mer än mindre tillfredsställda och lo jala kunder. Håller du med om det? Förklara din uppfattning. BE San Ang, 25:1 25:2 25:3 25:4 25:5 25:6 25:7 25:8 25:9 25:10 Dis1 25:1 25:2 25:3 25:4 25:5 k. å: r- 0- Kapitel25 Benchmarking Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 25:1 Den svenska översättningen av begreppet benchmarking är bänkmärkning 25:2 Benchmarking handlar bl a om att göra jämförelser, att låta sig inspireras och att lära och ta efter andra i syfte att förbättra den egna verksamheten 25:3 Endast fysiska produkter och aspekter på tillverkning kan ingå i benchmarking 25:4 Man skiljer vanligen mellan intern benchmarking, konkurrensinriktad benchmarking och funktionsinriktad benchmarking 25:5 Intern benchmarking fokuserar på det arbete som utförs inom ett företag 25:6 Konkurrensinriktad benchmarking fokuserar endast på kritiska framgångsfaktorer 25:7 Funktionsinriktad benchmarking fokuserar på arbete i företagets egna funktioner 25:8 Information från t ex kunder, tidskrifter, konsulter, leverantörer och årsredovisningar kan användas vid benchmarking 25:9 Två skäl till att företag arbetar med benchmarking är att det stimulerar förbättringsinsatser genom att man får "svart på vitt" och att det kan få folk att tänka i nya banor ("thinking out of the box") Sant Falskt 25:10 Etiska och legala riktlinjer för benchmarkingarbete rekommenderas ofta Diskussionsuppgifter 25:1 Vilken koppling kan du se mellan benchmarking och prestationsmätning? 25:2 Vilken koppling kan du se mellan benchmarking och processtyrning? 25:3 Anta att du fått i uppdrag att genomföra ett benchmarkingprojekt för din skola eller för ett företag du känner till i syfte att förbättra verksamheten. Vilka slag av aspekter skulle du in kludera, vilket eller vilka slag av benchmarking skulle du använda och mot vilket eller vilka företag eller vad skulle du "benchmarka''? Vilka styrkor och svagheter utmärker ditt förslag? 25:4 Anta att du arbetar som konsult och att du ska iväg på ett möte med en potentiell uppdrags givare rörande ett benchmarkingprojekt. Du sitter nu och skissar på de argument för att ge nomföra benchmarking som du avser att presentera. Vilka argument skulle du presentera? Varför har du valt dessa argument? 25:5 Anta att du fått i uppdrag av en högt uppsatt chef på ett företag att presentera argument för att inte genomföra ett benchmarkingprojekt. Chefen tror inte på det slaget av projekt och hon tänker presentera dina argument för företagets VD. Vilka argument skulle du presen tera? Varför har du valt dessa argument? Kapitel26 E Ekonomistyrning av projekt 1 1 Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 26:1 Sant Falskt Ett projekt är en tillfällig organisation med ett bestämt mål, som har en bestämd start- och sluttidpunkt och använder särskilt tilldelade resurser 26:2 Med ett projekts effektmål avses vad projektet syftar till, d v s vad som ska uppnås med projektet 26:3 Med ett projekts projektmål avses vad projektet ska leverera, d v s vad som ska levereras så att effektmålet ska kunna uppnås 26:4 En projektorganisation utgör inget exempel på en organisationsstruktur 26:5 Tre vanligt förekommande roller i en projektorganisation är projektledare, resursägare och kvalitetssäkrare 26:6 Ett projekt kan indelas i följande faser: lnitieringsfas, Planeringsfas, Genomförandefas och Avslutningsfas 26:7 Ett Gantt-schema är en modell för produktkalkylering som särskild lämplig att användas i projekt 26:8 Delprojektmål benämns även milpålar 26:9 Ekonomistyrning förekommer endast i följande projektfaser: Planeringsfas, Genomförandefas och Avslutningsfas 26:10 En projektkalkyl kan sägas utgöra ett projekts kostnads- och/eller resultatbudget 26:11 De två grundläggande prissättningsmodellerna i projektsammanhang är fast pris och prisdiskriminering Diskussionsuppgifter 26:1 Utgå från ett projekt som du känner till. Vilket/Vilka effektmål och projektmål fanns? Hur såg projektorganisationen ut? Hur utformades och användes ekonomistyrningen? 26:2 "Det är inget särskilt med projekt. Vi använder de produktkalkyler, den internredovisning och den prestationsmätning som vi använder i vår ordinarie verksamhet". Så säger eko nomichefen i ett företag som ska påbörja ett större projekt av engångskaraktär. Håller du med? Varför? Varför inte? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 26:3 Anta att du fått i uppgift att på din arbetsplats göra en presentation av likheter och skillna der mellan ekonomistyrning av projekt och av annan verksamhet. Vilka likheter och skill nader skulle du lyfta fram? Hur skulle du motivera/förklara dessa likheter och skillnader? C 2'. Kapitel27 Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering c1lskt Övningsuppgifter 27:1 Företaget Diskurs AB är verksamt i elektronikbranschen. På företaget har produktutveck lingsavdelningen en ide om en framtida produkt, en s k synonymapparat. Den omvand lar vardagliga ord till svårare ord. Efter en undersökning har företagets marknadsavdelning funnit att kunderna är villiga att betala 700 kr för en synonymapparat. Diskurs har en mål vinst på 25 % på försäljningspriset. Till vilka belopp uppgår målvinsten och målkostnaden? 27:2 Rebil AB har efter diverse undersökningar kommit fram till följande rörande en framtida potentiell produktsatsning: Målpris Målvinst 4 000 kr 25 % på målpriset Man har efter noggranna analyser av tillverkningen kommit fram till att man kan tillverka den framtida produkten till en lägsta kostnad av 3 500 kr per styck. En lägre kostnad än så kan man helt enkelt inte klara av. a) Ska företaget satsa på den framtida potentiella produkten? b) Om företaget väljer att satsa på produkten, vilken vinstmarginal, d v s resultat/försälj ning, erhåller man då? Hur ning eko r du llna kill r? 27:3 AB Fender tillverkar och säljer gitarrer. På utvecklingsavdelningen har man tagit fram en ide till en ny slags elgitarr, en gitarr för snabbspelande gitarrister. Efter en undersökning bland gitarrister har man kommit fram till att man kan sälja hela 40 000 exemplar av den nya gitarren. Man har även funnit att man kan ut ett pris av 8 500 kr per gitarr. AB Fenders ledningsgrupp har bestämt att målvinsten på gitarrprojektet ska uppgå till 20 % på försälj ningen. Till vilket belopp uppgår den totala målvinsten, den totala målkostnaden, målvinsten per gitarr och målkostnaden per gitarr? 156 KAPITEL 27 MÅLKOSTNADSKALKYLERING OCH KAIZENKALKYLERING Di: Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 27:1 Den engelska motsvarigheten till målkostnadskalkylering är Goal Cost Management (GCM) 27:2 Målkostnadskalkylering kan bara användas i tillverkande företag 27:3 Målkostnads- och kaizenkalkylering förknippas ofta med ekonomistyrning i Japan 27:4 Målkostnadskalkylering förekommer inte i Sverige 27:5 Målkostnadskalkylering är så komplext att begreppet inte kan definieras 27:6 Produktutveckling har blivit allt viktigare i praktiken under de senaste åren 27:7 Produktutvecklingsarbetet är avgörande för en del av företagets lönsamhet 27:8 Det finns tre centrala moment i målkostnadskalkylering 27:9 Marknadsbaserad prissättning används i målkostnadskalkylering 27:10 Return on Sales (ROS), Rt och Rsyss kan användas för att bestämma målvinst 27:11 Man talar vanligen om tre metoder för att fastställa målkostnaden, nämligen vinstplaneringsmetoden, additionsmetoden och kombinationsmetoden 27:12 Målpris - Målvinst= Målkostnad 27:13 I additionsmetoden är Målvinst+ Målkostnad I= Målkostnad Il 27:14 Kombinationsmetoden är en kombination av vinstplanerings- och additionsmetoden 27:15 Värdeanalys innebär att man i företaget söker och tillvaratar samtliga möjligheter till kostnadsreducering 27:16 Kundvärdet kan påverkas via två faktorer, nämligen funktionaliteten och kostnaden 27:17 Funktionalitet/Kostnad= Kundvärde 27:18 Funktionsanalys och kostnadstabeller kan användas i värdeanalysarbetet 27:19 Kundcentrerad planering (QFD) och modularisering kan användas i värdeanalysarbetet 27:20 Kostnadslåsning innebär att framtida kostnader är "fastlåsta" 27:21 Man talar ofta om att 70-90 % av en produkts framtida tillverkningskostnad är "fastlåst" när den börjar tillverkas 27:22 Det finns inga svårigheter och problem med målkostnadskalkylering 27:23 Kaizenkalkylering syftar till att ständigt förbättra företagets kalkylering 27:24 Kaizenkalkylering tar vid där målkostnadskalkylering avslutas Sant Falskt 27:l 27:2 27:3 27:4 KAPITEL 27 MÅLKOSTNADSKALKYLERING OCH KAIZENKALKYLE9 t.G Diskussionsuppgifter skt 27:1 Ge exempel på tjänste- och handelsföretag i vilka målkostnadskalkylering skulle kunna an vändas. Förklara. 27:2 Ett rykte om dina stora kunskaper i målkostnadskalkylering har börjat sprida sig i närings livet. Det stora personbilsföretaget har snappat upp detta rykte. De behöver hjälp med att sätta ett målpris på den helt nya personbilsmodell som ska lanseras om ett par år. Hur skulle du gå tillväga för att sätta ett målpris på den nya personbilen? Vilka svårigheter tror du att du skulle komma att stöta på? 27:3 Ge exempel på hur målkostnadskalkylering enligt vinstplanerings- eller additionsmetoden skulle kunna tillämpas i ett tjänste- och i ett handelsföretag. Kommer upplägget att skilja sig från ett typiskt upplägg i ett tillverkande företag? Förklara. 27:4 Värdeanalys handlar om att nå målkostnaden. Anta att du ska lägga upp riktlinjerna för vär deanalys i ett tillverkande företag, i ett tjänsteföretag eller i ett handelsföretag. Beskriv hur du skulle gå tillväga och vilka hjälpmedel (t ex metoder) du skulle använda i arbetet. Moti vera ditt tillvägagångssätt och dina hjälpmedel. 27:5 "Det här med att ca 70-90 % av en framtida produkts tillverkningskostnad är fastlåst, d v s opåverkbar, när tillverkningen påbörjas tror jag inte på', säger en kollega till dig. Förklara för kollegan innebörden av kostnadslåsning och varför fenomenet uppkommer. 27:6 I vilka slag av företag tror du att målkostnadskalkylering bidrar med störst nytta? Vilka sär drag finns det för dessa företag? 27:7 Finns det några slag av företag eller några slag av produkter där målkostnadskalkylering inte bidrar med någon större nytta eller inte alls kan användas? Förklara. 157 Lösningar Kapitel 1 Kap Ekonomistyrningens utgångspunkter El Sant eller falskt? Lös Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 1: 1 Som företag räknas endast aktiebolag och handelsbolag 1:2 Ekonomi betyder hushållning med knappa (eller begränsade) resurser 1:3 Företagsekonomi är läran om hushållning med företags knappa (eller begränsade) resurser 1:4 Ekonomiska mål kan vara såväl finansiella som icke-finansiella 1:5 Inom företagsekonomin är förekomsten av olika teorier om och modeller av företag och deras mål nödvändiga 1:6 Vinstmaximering är ett realistiskt mål för företag i praktiken 1:7 Vinstmaximeringsmodellen är fullkomligt orealistisk 1:8 En skillnad mellan vinstmaximerings- och företagsledarmodeller är att det i de senare görs en åtskillnad mellan ägande och drift av företag 1:9 Ett utmärkande drag för satisfieringsmodellen är begränsad rationalitet 1:10 En utgångspunkt för intressentmodellen är att företaget inte har relationer med sin omvärld 1:11 Ägare, anställda, kunder och leverantörer utgör exempel på ett företags intressenter 1:12 I kassaflödesmodeller är företagets mål att maximera nuvärdet av framtida nettokassaflöden (inbetalningar-utbetalningar) 1:13 I kassaflödesmodeller antas ett kapitalmarknadsperspektiv 1:10 Symboliska mål är alltid skadliga för företaget 1:14 En vision kan ange hur företaget vill att kunderna ska uppfatta företaget eller den riktning i vilken företaget vill utvecklas 1:15 En affärside anger de ideer om affärer som företaget har 1:16 Affärsidens viktigaste funktion anges ofta vara att ange företagets riktning och klargöra attityder 1:17 Ibland sägs att ett företags strategi bör innehålla en beskrivning av eller plan för hur affärsiden ska uppnås 1:18 En strategi ska aldrig innehålla ett klargörande av hur företaget ska finansieras 1:19 Inom ramen för verksamhetsplaneringen bryts företags huvudmål ned till delmål, och handlingsplaner och riktlinjer för verksamheten tas fram 1:20 Ekonomistyrningen bör ta sin utgångspunkt i företagets strategi Sant • • • • • • • • • • • • • Falskt • • • • • • • 2:1 Kapitel2 �r Ekonomistyrningens grundbegrepp Lösningar =alskt • 2:1 a) Utgiften uppkommer enligt redovisningspraxis den 4 januari, d v s då fakturan anländer, och uppgår till 40 000 kr. Utbetalningen uppkommer den 4 februari och upp går till 40 000 kr plus moms. Den bokföringsmässiga kostnaden, d v s kostnaden för värdeminskning (avskrivning), uppkommer över den ekonomiska livslängden. Om vi antar att företaget använder sig av linjär avskrivning, d v s skriver av lika mycket varje år, uppgår kostnaden till 10 000 kr per år (40 000 kr/4 år). b) Den kalkylmässiga kostnaden uppgår till 9 000 kr per år (45 000 kr/5 år). • • 2:2 • b) Utgiften uppgår till O kr. År Xl betalades 55 000 kr plus moms ut. Det återstår då 100 000 kr - 55 000 kr = 45 000 kr plus moms att betala. Det innebär nio månadsbetalningar (45 000 kr/5 000 kr). Utbetalningen uppgår till 9 månader x 5 000 kr= 45 000 kr plus moms. Kostnaden (den bokföringsmässiga) uppgår till 20 000 kr. c) Utgiften uppgår till O kr. Utbetalningen uppgår till 0 kr. Hela beloppet är betalt under år Xl och år X2. Kostnaden (den bokföringsmässiga) uppgår till 20 000 kr. • • a) Utgiften uppgår till 100 000 kr. Utbetalningen uppgår till 11 månader x 5 000 kr= 55 000 kr plus moms. Kostnaden (den bokföringsmässiga) uppgår till 100 000 kr/5 år= 20 000 kr. Här antas att företaget använder sig av linjär avskrivning, d v s skriver av lika mycket varje år i fem år. 2:3 a) Intäkter - Kostnader= Resultat. Endast de under år Xl sålda släggorna ska beaktas vid beräkningen av resultatet. Intäkter Kostnader Resultat lC 150 släggor x 300 kr 150 släggor x 200 kr 45 000 kr -30 000 kr 15 000kr De 50 släggor som producerats men inte sålts under året utgör en tillgång till ett värde av 10 000 kr (50 släggor x 200 kr) i företagets balansräkning. b) Intäkter Kostnader Resultat 50 släggor x 300 kr 50 släggor x 200 kr 15 000 kr -10 000 kr 5 000kr c) I företagets externa redovisning ska resultatberäkningen göras precis så som lagar och re kommendationer anger. Kalkylmässigt resultat kan däremot beräknas på olika sätt. Företaget har här full frihet. Här visas två sätt på vilka resultatet kan beräknas (det kalkyl mässiga resultatet kan även beräknas på samma sätt som det bokföringsmässiga resulta tet). 162 KAPITEL 2 EKONOMISTYRNINGENS GRUNDBEGREPP K Periodens intäkt (försäljning) ställs mot periodens kostnad för produktionen: Intäkter Kostnader Resultat 150 släggor x 300 kr 200 släggor x 200 kr 45 000 kr -40 000 kr 5 000 kr E Förväntad intäkt (försäljning) ställs mot periodens kostnad för produktionen: Intäkter Kostnader Resultat 200 släggor x 300 kr 200 släggor x 200 kr S: 60 000 kr -40 000 kr 20 000 kr J3 3 3 Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 2:1 Effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse X 2:2 Värdet av utflödeNärdet av inflöde= Effektivitet X 2:3 Resultat är ett effektivitetsmått X 2:4 En fördel med effektivitetsmått är att de är helt objektiva X 2:5 Kvantitet utflöde/Kvantitet inflöde= Produktivitet 2:6 Intäkter - Utbetalningar= Resultat 2:7 In- och utbetalningar rör överföringar av likvida medel X 2:8 Inkomster och utgifter är knutna till företags affärstransaktioner med externa parter, t ex andra företag X 2:9 Enligt redovisningspraxis uppstår utgifter när företag levererar varor eller tjänster till kunder och kostnader 2:13 Resultat/Kapital= Lönsamhet 3: X 3: X 3: 3: X X 3 3 X 2:12 Bokföringsmässigt resultat är alltid större än kalkylmässigt resultat 3 3 X och utgifter 2:11 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga intäkter 3 X 2:10 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga inkomster 3 3: 3: 3: 3: KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOST 4:4 a) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 8 000 debiterade konsulttimmar> 10 000 debiterade konsulttimmar> 1 000 000 kr/8 000 timmar=125 kr 1 000 000 kr/10 000 timmar=lO0 kr Den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme uppgår vid 8 000 konsulttimmar till 125 kr och vid 10 000 konsulttimmar till 100 kr. b) Den helt fasta kostnaden per debiterad konsulttimme är lägre vid 10 000 timmar efter som kostnaden slås ut på fler timmar (10 000 timmar istället för 8 000 timmar). 4:5 irgåsar till a) En fast kostnad är en kostnad som är okänslig för förändringar i verksamhetsvolymen. I exemplet betyder det att den fasta kostnaden på 100 000 kr är lika stor oberoende av verksamhetsvolymen. V i behöver därför inte göra några beräkningar för att kunna upp rätta diagrammet. b) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 10 000 almanackor> 20 000 almanackor> 40 000 almanackor> 100 000 kr/10 000 st =10 kr 100 000 kr/20 000 st = 5 kr 100 000 kr/40 000 st = 2,50 kr b) a) :attor till Kr Kr 200000 10,00 150 000 7,50 100 000 -+----------- Fasta kostnader 5,00 i - - - + - - - 1ågon av oavsett mkun- 2,50 -+ 50 000 Antal '----.----.-------,r-----,r----� almanackor I 0 000 20 000 30 000 40 000 4:6 I ---+ - - - + - - - - - -- Antal �--t----t-------,-----+-----111� al manackor I 0 000 20 000 30 ooo 40 ooo a) Den totala halvfasta kostnaden utgörs av summan av den halvfasta kostnaden per volym intervall. 500 kopior> 4 000 kr 1 500 kopior> 4 000 kr + 3 000 kr = 7 000 kr 2 000 kopior> 4 000 kr + 3 000 kr = 7 000 kr 2 500 kopior> 4 000 kr + 3 000 kr + 2 500 kr = 9 500 kr Den totala halvfasta kostnaden uppgår vid 500 kopior till 4 000 kr, vid 1 500 kopior till 7 000 kr, vid 2 000 kopior till 7 000 kr och vid 2 500 kopior till 9 500 kr. tal tkort 4:4 Kapitel4 Rörliga och fasta kostnader Lösningar 4:1 Rörlig kostnad per st x Verksamhetsvolym = Totala rörliga kostnader 100 smörgåsar>150 smörgåsar >175 smörgåsar>- 4:5 3,50 kr x 100 st= 350 kr 3,50 kr x 150 st= 525 kr 3,50 kr x 175 st= 612,50 kr De totala rörliga kostnaderna uppgår vid 100 smörgåsar till 350 kr, vid 150 smörgåsar till 525 kr och vid 175 smörgåsar till 612,50 kr. 4:2 Totala rörliga kostnader/Verksamhetsvolym= Rörlig kostnad per styck 5 000 musmattor>7 000 musmattor>- 100 000 kr/5 000 st= 20 kr 140 000 kr/7 000 st= 20 kr Den rörliga kostnaden per musmatta uppgår vid både 5 000 och 7 000 musmattor till 20 kr. 200 0 a) Rörlig kostnad per st x Verksamhetsvolym = Totala rörliga kostnader 4:3 För att kunna upprätta diagrammet behöver den totala rörliga kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräknas. Nedan beräknas den för samtliga tre. 10 000 visitkort>15 000 visitkort>20 000 visitkort>- 0,10 kr x 10 000 st= 1 000 kr 0,10 kr x 15 000 st= 1 500 kr 0,10 kr x 20 000 kr= 2 000 kr 150 0 100 0 6) V i vet att den rörliga styckkostnaden per visitkort uppgår till 10 öre. Det gäller oavsett verksamhetsvolymens storlek. Vi behöver därför inte göra några beräkningar för att kun na upprätta diagrammet. 50 0 6) a) 4:6 Öre Kr 2 500 25 Totala rörliga kostnader 2 000 20 I 500 15 I 000 Rörlig kostnad per visitkort 10+----------- 500 5 l<...----,---+ --f----+--� Antal visitkort 5 000 10 000 15 000 20 000 5 000 10 000 15000 20 000 Antal visitkort 166 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER b) Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym= Halvfast kostnad per styck 500 kopior> 4 000 kr/500 st= 8 kr 1 500 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr)/1 500 st= 4,67 kr 2 000 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr)/2 000 st= 3,50 kr 2 500 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr+ 2 500 kr)/2 500 st= 3,80 kr 4:8 Den halvfasta kostnaden per kopia uppgår vid 500 kopior till 8 kr, vid 1 500 kopior till 4,67 kr, vid 2 000 kopior till 3,50 kr och vid 2 500 kopior till 3,80 kr. 4:7 a) Hyreskostnaden för intervallet 0-10 uppgår till 20 000 kr. Hyreskostnaden för interval let 11-20 utgörs av summan av hyreskostnaden per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr = 30 000 kr. Hyreskostnaden för intervallet 21-30 utgörs av summan av hyreskostna den per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr plus 10 000 kr= 40 000 kr. b) För att kunna upprätta diagrammet behöver den fasta kostnaden per elev beräknas. Det görs enligt följande: Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym= Halvfast kostnad per styck 5 elever> 20 000 kr/5 st= 4 000 kr 20 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr)/20 st= 1 500 kr 30 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/30 st= 1 333,33 kr 4:9 Den halvfasta kostnaden per elev vid 5 elever uppgår till 4 000 kr, vid 20 elever till 1 500 kr och vid 30 elever till 1 333,33 kr. För att kunna upprätta diagrammet behöver du även räkna ut kostnaden vid 10, 11 och 21 elever. 10 elever> 20 000 kr/10 st= 2 000 kr 11 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr)/11 st= 2 727,27 kr 21 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/21 st= 1 904,76 kr aj w Kr J, Kr �-- 40 000 4 000 30 000 3 000 20 000 + -----' 2 000 5 I 00 I 333 I 000 10 000 11 21 30 - Antal elever 4:10 - -1- - - - - - - '---+ 5 --,I 0- 5 -+ --, 5-- +� -.-20 1 2 30 Antal elever KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER 4:8 Jior till 1terval10 000 rnstna- I a) Fast kostnad+ Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym = Totalkostnad 0 koppar>- 500 kr+ 1 kr x 0 st = 500 kr 500 koppar >- 500 kr+ 1 kr x 500 st = 1 000 kr 1 000 koppar>- 500 kr+ 1 kr x 1 000 st = 1 500 kr 1 700 koppar>- 500 kr+ 1 kr x 1 700 st = 2 200 kr Hyreskostnaden uppgår vid 0 koppar till 500 kr, vid 500 koppar till 1 000 kr, vid 1 000 koppar till 1 500 kr och vid 1 700 koppar till 2 200 kr. b) (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolym = Blandad kostnad per styck 1s. Det 700 koppar>- (500 kr+ 1 kr x 700 st)/700 st= 1,71 kr 1 200 koppar>- (500 kr+ 1 kr x 1 200 st)/1 200 st = 1,42 kr 2 300 koppar>- (500 kr+ 1 kr x 2 300 st)/2 300 st= 1,22 kr Den blandade rörliga och fasta kostnaden per kopp uppgår vid 700 koppar till 1,71 kr, vid 1 200 koppar till 1,42 kr och vid 2 300 koppar till 1,22 kr. 4:9 1 500 1 och I Vi vet att hyreskostnaden består av en fast och en rörlig del. Det betyder att den skillnad i totalkostnad som finns mellan två produktionsvolymer utgörs av rörliga kostnader. Det är ju bara den rörliga kostnaden som är känslig för förändringar i produktionsvolymen. Skillnaden i produktionsvolym är 150 000 st-100 000 st = 50 000 st Skillnaden i totalkostnad är 390 000 kr - 300 000 kr = 90 000 kr Den rörliga styckkostnaden uppgår då till 90 000 kr/50 000 st= 1,80 kr För att få fram den fasta delen av hyreskostnaden kan följande beräkning göras: Totalkostnad - Rörlig kostnad per styck x Produktionsvolym = Fast kostnad Välj någon av produktionsvolymerna och denna volyms totalkostnad. Här väljs 100 000 st: 300 000 kr-1,80 kr x 100 000 st= 120 000 kr Den fasta delen av hyreskostnaden uppgår till 120 000 kr och den rörliga delen till 1,80 kr per styck och totalt till 1,80 krx 100 000 st= 180 000 kr vid 100 000 st. Även vid 150 000 st är den fasta delen av hyreskostnaden 120 000 kr och den rörliga delen 1,80 kr per styck. To tal rörlig kostnad är då 1,80 kr x 150 000 st= 270 000 kr. a) För att kunna upprätta diagrammet (se nästa sida) behöver den totala blandade rörliga och fasta kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräkrtas. Den beräkrtas enligt följande: Fast kostnad+ Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym= Totalkostnad 200 liter jordgubbar>- 200 kr + 1 kr x 200 liter = 400 kr 300 liter jordgubbar >- 200 kr+ 1 kr x 300 liter = 500 kr 400 liter jordgubbar>- 200 kr+ 1 kr x 400 liter = 600 kr b) För att kunna upprätta diagrammet behöver den blandade rörliga och fasta kostnaden per liter jordgubbar beräkrtas. Det görs enligt följande: (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolrm = Blandad kostnad per styck 167 168 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER a) b) Kr wo --------------- Rörliga kostnader 500 400 300 2 500· Kr 2,00 I I I 1,67 ---7----- 1, 50 - - - ...J - - - - - J - - - - I I '--+-----t-----+� Antal liter 200 300 400 jordgubbar 200-+------�-�-----' Fasta kostnader 2 000 I 500 I 000 500 100 �----,----+---+----+--- Antal liter jordgubbar 200 100 400 300 Sa11 200 liter jordgubbar >- (200 kr+ 1 kr x 200 liter)/200 liter= 2 kr 300 liter jordgubbar >- (200 kr+ 1 kr x 300 liter)/300 liter= 1,67 kr 400 liter jordgubbar >- (200 kr+ 1 kr x 400 liter)/400 liter= 1,50 kr 4:11 a) Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym= Kostnad per kostnadsdrivarenhet Fakturering >- 20 000 kr/200 fakturor= 100 kr per faktura Inköp av kaffe >- 1 000 kr/ 10 inköp= 100 kr per inköp Bullbakning >- 10 000 kr/20 bullbak= 500 kr per bullbak Städning >- 20 000 kr/80 städtimmar = 250 kr per städtimme Kostnaden för en faktura uppgår till I 00 kr, för ett inköp av kaffe till I 00 kr, för ett bull bak till 500 kr och för en städtimme till 250 kr. 500 4:1 4:2 4:3 4:4 4:5 4:6 4:7 4:8 b) Kr Ang Fakturering 500 Kr Inköp av kaffe 4:9 400 ----------- 4:10 300 ---- - --- 300 --- - ---- 4:11 200 200 4:12 100 100 4:13 400 ------- ---- Antal "'---+--+-----t----+----'f--� fakturor 2 3 4 5 Antal l<.--+---1 r---t- ----+ -- t--� inköp 4 2 3 5 169 Kr 2 500 I 000 1500 750 ooo� - - - - - 500 500 250 v I I 2 I 3 Kr I 250 2000 1 ..._ Antal liter 0 jordgubbar Bullbakning I 4 5 Antal ... bullbak v Städning I I 2 I 3 I 4 �� 5 • städtimmar Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska t bull- 4:1 Totala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen 4:2 T idsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta 4:3 Totala rörliga kostnader+ Totala fasta kostnader= Totala kostnader 4:4 Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i verksamhetsvolymen 4:5 Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym 4:6 Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen 4:7 Linjär approximation är en metod för att "transformera" progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader 4:8 Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym 4:9 Det relevanta området är det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period 4:10 En helt fast kostnad är helt fast under en tidsperiod oavsett vad som inträffar 4:11 Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym Sant • • Falskt • • • • • • • 4:12 Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsvolym 4:13 Periodbeslutade kostnader är alltid helt fasta kostnader Antal inköp • Kapitel3 Ekonomistyrningens styrmedel Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Falskt ! • • • I I • I • I 3:1 Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål 3:2 Ekonomistyrning innefattar det arbete som är inriktat mot att planera, genomföra, följa upp, utvärdera och anpassa företags verksamhet i strävan att uppnå ekonomiska mål av såväl finansiell som icke-finansiell karaktär 3:3 Ekonomistyrning är ett medel för strategiimplementering 3:4 Ekonomisystem är en benämning på ekonomistyrningens formaliserade och rutiniserade delar 3:5 Ekonomisystemet är ett system för insamling, bearbetning, lagring och rapportering av data om det som sker i en verksamhet 3:6 Man skiljer ofta mellan formella och informella styrmedel 3:7 Företagskultur och lärande är exempel på formella styrmedel 3:8 När ett företag betraktas som en hierarki förekommer över- och underordnade enheter 3:9 Ordet värde i värdekedja tar sikte på företagets ägare Sant • • Falskt • • • 3:10 Det vertikala och det horisontella perspektivet inom ekonomistyrningen kan inte kombineras • • • • 3:11 Två viktiga principer vid ansvarsfördelning är påverkbarhets- och befogenhetsprincipen 3:12 Belöningar inom ramen för användandet av belöningssystem är alltid av finansiellt slag 3:13 I alla företag råder en viss kultur • 3:14 Med lärande i företag menas att personalen lär sig via utbildning 3:15 Ekonomistyrningen i teorin är helt skild från ekonomistyrningen i praktiken I 3:16 Kostnads- och nyttokriteriet kan användas vid val mellan olika styrmedel, t ex produktkalkyler • • • Kapitel4 4:4 Rörliga och fasta kostnader Lösningar Rörlig kostnad per st x Verksamhetsvolym = Totala rörliga kostnader 4:1 100 smörgåsar> 150 smörgåsar> 175 smörgåsar> 4:5 3,50 kr x 100 st= 350 kr 3,50 kr X 150 St= 525 kr 3,50 kr x 175 st= 612,50 kr De totala rörliga kostnaderna uppgår vid 100 smörgåsar till 350 kr, vid 150 smörgåsar till 525 kr och vid 175 smörgåsar till 612,50 kr. Totala rörliga kostnader/Verksamhetsvolym= Rörlig kostnad per styck 4:2 5 000 musmattor> 7 000 musmattor> 100 000 kr/5 000 st= 20 kr 140 000 kr/7 000 st= 20 kr Den rörliga kostnaden per musmatta uppgår vid både 5 000 och 7 000 musmattor till 20 kr. 4:3 200 000 a) Rörlig kostnad per st x Verksamhetsvolym= Totala rörliga kostnader För att kunna upprätta diagrammet behöver den totala rörliga kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräknas. Nedan beräknas den för samtliga tre. 10 000 visitkort> 15 000 visitkort> 20 000 visitkort> 0,10 kr x 10 000 st= 1 000 kr 0,10 kr x 15 000 st= 1 500 kr 0,10 kr x 20 000 kr= 2 000 kr 150 000 100 000 b) Vi vet att den rörliga styckkostnaden per visitkort uppgår till 10 öre. Det gäller oavsett verksamhetsvolymens storlek. Vi behöver därför inte göra några beräkningar för att kun na upprätta diagrammet. 50 000 b) a) 4:6 Öre Kr 2 500 25 Totala rörliga kostnader 2 000 20 1 500 15 I 000 Rörlig kostnad per visitkort 10-+----- ----- 500 5 "---.----+---+-- -+ ---------� Antal visitkort 5 000 I 0 000 15 000 20 000 5 000 10 000 15 000 20 000 Antal visitkort KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER 4:4 165 a) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 8 000 debiterade konsulttimmar>10 000 debiterade konsulttimmar>- 1 000 000 kr/8 000 timmar=125 kr 1 000 000 kr/10 000 timmar= 100 kr Den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme uppgår vid 8 000 konsulttimmar till 125 kr och vid 10 000 konsulttimmar till 100 kr. 6) Den helt fasta kostnaden per debiterad konsulttimme är lägre vid 10 000 timmar efter som kostnaden slås ut på fler timmar (10 000 timmar istället för 8 000 timmar). 4:5 sar till a) En fast kostnad är en kostnad som är okänslig för förändringar i verksamhetsvolymen. I exemplet betyder det att den fasta kostnaden på 100 000 kr är lika stor oberoende av verksamhetsvolymen. V i behöver därför inte göra några beräkningar för att kunna upp rätta diagrammet. 6) Helt fasta kostnader/Verksamhetsvolym = Helt fast kostnad per styck 100 000 kr/10 000 st= 10 kr 100 000 kr/20 000 st= 5 kr 100 000 kr/40 000 st= 2,50 kr 10 000 almanackor >20 000 almanackor >40 000 almanackor>- 6) a) or till Kr Kr 00000 10,00 50 000 7,50 00000+------------ Fasta kostnader 5,00 -.J. - - - + - - - 50 000 2,50 -.J. - - - + - - - + - - - - - - - on av vsett kun- I I O 000 20 000 30 000 40 ooo 4:6 I Antal almanackor � Antal --t---- t----.---1--_... almanackor I O 000 20 000 30 000 40 ooo a) Den totala halvfasta kostnaden utgörs av summan av den halvfasta kostnaden per volym intervall. 500 kopior>- 4 000 kr 1 500 kopior>- 4 000 kr + 3 000 kr= 7 000 kr 2 000 kopior>- 4 000 kr + 3 000 kr= 7 000 kr 2 500 kopior>- 4 000 kr + 3 000 kr + 2 500 kr= 9 500 kr Den totala halvfasta kostnaden uppgår vid 500 kopior till 4 000 kr, vid 1 500 kopior till 7 000 kr, vid 2 000 kopior till 7 000 kr och vid 2 500 kopior till 9 500 kr. Jrt 166 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER 6) Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym= Halvfast kostnad per styck 500 kopior> 4 000 kr/500 st= 8 kr 1 500 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr)/1 500 st= 4,67 kr 2 000 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr)/2 000 st= 3,50 kr 2 500 kopior> (4 000 kr+ 3 000 kr+ 2 500 kr)/2 500 st= 3,80 kr Den halvfasta kostnaden per kopia uppgår vid 500 kopior till 8 kr, vid 1 500 kopior till 4,67 kr, vid 2 000 kopior till 3,50 kr och vid 2 500 kopior till 3,80 kr. 4:7 a) Hyreskostnaden för intervallet 0-10 uppgår till 20 000 kr. Hyreskostnaden för interval let 11-20 utgörs av summan av hyreskostnaden per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr= 30 000 kr. Hyreskostnaden för intervallet 21-30 utgörs av summan av hyreskostna den per intervall, dvs 20 000 kr plus 10 000 kr plus 10 000 kr= 40 000 kr. 6) För att kunna upprätta diagrammet behöver den fasta kostnaden per elev beräknas. Det görs enligt följande: Totala halvfasta kostnader/Verksamhetsvolym = Halvfast kostnad per styck 5 elever> 20 000 kr/5 st= 4 000 kr 20 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr)/20 st= 1 500 kr 30 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/30 st= 1 333,33 kr 4:9 Den halvfasta kostnaden per elev vid 5 elever uppgår till 4 000 kr, vid 20 elever till 1 500 kr och vid 30 elever till 1 333,33 kr. För att kunna upprätta diagrammet behöver du även räkna ut kostnaden vid 10, 11 och 21 elever. 10 elever> 20 000 kr/10 st= 2 000 kr 11 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr)/11 st= 2 727,27 kr 21 elever> (20 000 kr+ 10 000 kr+ 10 000 kr)/21 st= 1 904,76 kr � � Kr ,, Kr �--- 40 000 4 000 30 000 3 000 20 000 +----' 2 000 I 5 00 I 333 I 000 1 0 000 Antal L-----,---- ._ 2 1 __3-r-O� elever 1 1 4:10 - -I - - - - - - - -1 - - - - - - - - - I Antal --5. -- t-� elever '---+ 5 --. --' 5 -+ O 2 3 0 2 1 I0 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER -i:8 or till ::rvall 000 ,stna- I a) Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym = Totalkostnad 0 koppar> 500 kr+ 1 kr x O st= 500 kr 500 koppar> 500 kr+ 1 kr x 500 st = 1 000 kr 1 000 koppar> 500 kr+ 1 kr x 1 000 st = 1 500 kr 1 700 koppar> 500 kr+ 1 kr x 1 700 st= 2 200 kr Hyreskostnaden uppgår vid O koppar till 500 kr, vid 500 koppar till 1 000 kr, vid 1 000 koppar till 1 500 kr och vid 1 700 koppar till 2 200 kr. b) (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolym = Blandad kostnad per styck . Det 700 koppar> (500 kr+ 1 kr x 700 st)/700 st= 1,71 kr 1 200 koppar> (500 kr+ 1 kr x 1 200 st)/1 200 st= 1,42 kr 2 300 koppar> (500 kr+ 1 kr x 2 300 st)/2 300 st= 1,22 kr Den blandade rörliga och fasta kostnaden per kopp uppgår vid 700 koppar till 1,71 kr, vid 1 200 koppar till 1,42 kr och vid 2 300 koppar till 1,22 kr. 4:9 500 och Il Vi vet att hyreskostnaden består av en fast och en rörlig del. Det betyder att den skillnad i total�ostnad som finns mellan två produktionsvolymer utgörs av rörliga kostnader. Det är ju bara den rörliga kostnaden som är känslig för förändringar i produktionsvolymen. Skillnaden i produktionsvolym är 150 000 st - 100 000 st= 50 000 st Skillnaden i totalkostnad är 390 000 kr - 300 000 kr= 90 000 kr Den rörliga styckkostnaden uppgår då till 90 000 kr/50 000 st= 1,80 kr För att få fram den fasta delen av hyreskostnaden kan följande beräkning göras: Totalkostnad - Rörlig kostnad per styck x Produktionsvolym= Fast kostnad Välj någon av produktionsvolymerna och denna volyms totalkostnad. Här väljs 100 000 st: 300 000 kr-1,80 kr x 100 000 st= 120 000 kr Den fasta delen av hyreskostnaden uppgår till 120 000 kr och den rörliga delen till 1,80 kr per styck och totalt till 1,80 krx 100 000 st=180 000 kr vid 100 000 st. Även vid 150 000 st är den fasta delen av hyreskostnaden 120 000 kr och den rörliga delen 1,80 kr per styck. To tal rörlig kostnad är då 1,80 kr x 150 000 st= 270 000 kr. 4:10 a) För att kunna upprätta diagrammet (se nästa sida) behöver den totala blandade rörliga och fasta kostnaden vid någon av de aktuella volymerna beräknas. Den beräknas enligt följande: Fast kostnad+ Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym = Totalkostnad ntal ever 200 liter jordgubbar> 200 kr+ 1 kr x 200 liter = 400 kr 300 liter jordgubbar> 200 kr+ 1 kr x 300 liter= 500 kr 400 liter jordgubbar> 200 kr+ 1 kr x 400 liter = 600 kr b) För att kunna upprätta diagrammet behöver den blandade rörliga och fasta kostnaden per liter jordgubbar beräknas. Det görs enligt följande: (Fast kostnad + Rörlig kostnad per styck x Verksamhetsvolym)/Verksamhetsvolym = Blandad kostnad per styck 167 168 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER b) a) Kr �o --------------- Rörliga kostnader Kr 2( 2,00 500 400 300 I! 1,67 --- 7----- 1,50 - - - -l - - - - - _j - - - - - I I IC �-;-------t------;-- Antal liter jordgubbar 200 400 300 200--l<-------'-----------'-------' Fasta 1 kostnader 100 �---,---+---+ ----t-� Antal liter jordgubbar 200 100 400 300 200 liter jordgubbar > (200 kr+ 1 kr x 200 liter)/200 liter= 2 kr 300 liter jordgubbar > (200 kr+ 1 kr x 300 liter)/300 liter= 1,67 kr 400 liter jordgubbar > (200 kr+ 1 kr x 400 liter)/400 liter= 1,50 kr 4:11 a) Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym = Kostnad per kostnadsdrivarenhet Fakturering > 20 000 kr/200 fakturor= 100 kr per faktura Inköp av kaffe > 1 000 kr/ 10 inköp = 100 kr per inköp Bullbakning > 10 000 kr/20 bullbak = 500 kr per bullbak Städning > 20 000 kr/80 städtimmar= 250 kr per städtimme Kostnaden för en faktura uppgår till 100 kr, för ett inköp av kaffe till I 00 kr, för ett bull bak till 500 kr och för en städtimme till 250 kr. 4: 4:; 4:: 4:• 4:! 4:1 4:i 4:E b) 500 A1 Kr Fakturering 500 Kr Inköp av kaffe 4:S 4:1 400 ------- ---- 400 300 --- - ---- 300 4:1 200 - - - -- 200 4:1 100 4:1. 100 Antal �--t---1--t- ---+ --r-� fakturor 2 3 4 Antal �-+---t --t- ----,- -� .--- inköp 4 2 3 5 KAPITEL 4 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER Kr 2 500 Antal liter jordgubbar Bullbakning 2000 I 000 I 500 750 I 000 500 500 250 v I I 2 1 3 41 5 • , Antal bullbak Städning Kr I 250 v I I 2 I 3 I 4 , 5 Antal • städtimmar Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska ,ull- 4:1 Totala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen 4:2 T idsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta 4:3 Totala rörliga kostnader+ Totala fasta kostnader= Totala kostnader 4:4 Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i verksamhetsvolymen 4:5 Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym 4:6 Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen 4:7 Linjär approximation är en metod för att "transformera" progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader 4:8 Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym 4:9 Det relevanta området är det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period Sant • • X • • 4:10 En helt fast kostnad är helt fast under en tidsperiod oavsett vad som inträffar 4:11 Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym 4:12 Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsvolym 4:13 Periodbeslutade kostnader är alltid helt fasta kostnader 1tal köp • Falskt X • • • • • • 169 Kapitels Resultatplanering Lösningar 5:1 a) De fasta kostnaderna uppgår till 20 000kr. b) Vi kan på y-axeln läsa av att vid verksamhetsvolymen 500uppgår totala kostnader, d v s totala rörliga kostnader plus fasta kostnader, till 45 000 kr. Eftersom vi vet att de fasta kostnaderna uppgår till 20 000 kr, utgör skillnaden de totala rörliga kostnaderna. De uppgår då till 45 000kr - 20 000kr = 25 000kr. Naturligtvis kan svaret även läsas av direkt i diagrammet. c) Vi vet redan att de totala rörliga kostnaderna uppgår till 25 000kr vid verksamhetsvoly men 500. För att få fram den rörliga styckkostnaden behöver vi bara dividera 25 000kr med verksamhetsvolymen på 500. Den rörliga styckkostnaden blir då 25 000kr/500st = 50 kr. Även andra volymer kan användas för att få fram svaret, eftersom den rörliga styckkostnaden uppgår till samma belopp oavsett volymens storlek. d) Den kritiska volymen är 400st. e) Den kritiska intäkten (försäljningen) uppgår till 40 000kr. f) g) Kkr 90 Intäkte r 80 70 60 SO 40 / Säkerhe tsm a rgina l Tota la ko stn ad er Kriti sk intäkt Rörliga kostna d e r 30 Fa sta 20 +c::='--------,.L-----+---------' ko stna d e r Säke rhetsm a rgin al 10 k::::....�-�-�-....J==:::;::::-------==:--� -��,_� Verksamhets100 200 30(y/4oo 500 600 700 800 900 volym Kriti sk volym 5:2 a) Pris per styckx Volym= Totala intäkter 100kr X 100St= 10 000kr Den totala intäkten uppgår till 10 000kr. b) Rörlig kostnad per styckx Volym+ Fasta kostnader= Totala kostnader 75krx 100st + 4 000kr = 11 500kr Den totala kostnaden uppgår till 11 500kr. c) Totala intäkter- Rörliga kostnader - Fasta kostnader= Resultat l00krx 100st-75krx 100st-4 000kr=-1 500kr Resultatet blir en förlust med 1 500kr. KAPITEL 5 RESULTATPLANERI 5:3 a) För att kunna upprätta diagrammet behöver beräkningar göras. (Notera att samtliga nedanstående beräkningar inte behöver göras för att diagrammet ska kunna upprättas.) Pris per styck x Volym= Totala intäkter Rörlig kostnad per styck x Volym= Totala rörliga kostnader Totala intäkter - Rörliga kostnader - Fasta kostnader= Resultat dVS fasta t. De as av voly )0 kr 00 St ,rliga I 00plånböcker 200plånböcker 10 000 kr Totala intäkter 20 000 kr Totala rörliga kostnader -5 000 kr -10 000 kr -10 000 kr -10 000 kr Fasta kostnader Resultat 0kr -5 000kr 300plånböcker 30 000 kr -15 000 kr -10 000 kr 5 000kr 6) Den kritiska intäkten är 20 000 kr. Kritiska intäkten = Den intäkt vid vilken företaget uppvisar ett nollresultat, d v s då in täkter och kostnader är lika stora. Den kritiska volymen är 200 plånböcker. Kritiska volymen= Den volym vid vilken företaget uppvisar ett nollresultat, d v s då in täkter och kostnader är lika stora. Kr 30 000 ..!., - - - - - - - - - - - - - - - - • Intäkter Säkerhets-- - - - - - - margmaf Totala kostnader 20 000 Rörliga kostnader 10 000 ...j<C..----1,L-----+-------, Fasta kostnader 1 Säkerhets- 1 marginal I 00 ________...-200 Kritisk volym 300 Antal plånböcker c) Faktisk volym - Kritisk volym= Säkerhetsmarginal i volym uttryckt som ett absoluttal 300 plånböcker - 200 plånböcker= 100 plånböcker Säkerhetsmarginalen i volym uttryckt som ett absoluttal uppgår till 100 plånböcker. (Faktisk volym - Kritisk volym)/Faktisk volym = Säkerhetsmarginal i volym uttryckt som ett procenttal (300 plånböcker - 200 plånböcker)/300 plånböcker= 33,33 % Säkerhetsmarginal i volym uttryckt som ett procenttal uppgår till 33,33 %. Faktisk intäkt - Kritisk intäkt = Säkerhetsmarginal i total intäkt (försäljning) uttryckt som ett absoluttal Faktisk intäkt 100 kr x 300 plånböcker= 30 000 kr Kritisk intäkt 100 kr x 200 plånböcker = 20 000 kr 30 000 kr- 20 000 kr= 10 000 kr 172 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING Säkerhetsmarginal i total intäkt (försäljning) uttryckt som ett absoluttal uppgår till 10 000 kr. (Faktisk intäkt - Kritisk intäkt)/Faktisk intäkt= Säkerhetsmarginal i total intäkt (försälj ning) uttryckt som ett procenttal (30 000 kr-20 000 kr)/30 000 kr= 33,33 % Säkerhetsmarginal i total intäkt (försäljning) uttryckt som ett procenttal uppgår till 33,33 %. Säkerhetsmarginal uttryckt i volym anger med hur mycket volymen (antalet enheter) och med hur många procent volymen kan minska innan en förlust uppstår. Säkerhetsmarginal uttryckt i intäkt anger med hur mycket intäkten (försäljningen) och med hur många procent intäkten kan minska innan en förlust uppstår. 5:4 a) Pris per styck x Volym = Totala intäkter Rörlig kostnad per styck x Volym= Totala rörliga kostnader Rörlig kostnad per styck x Volym+ Fasta kostnader= Totala kostnader Totala intäkter - Rörliga kostnader - Fasta kostnader= Resultat Lisa utför 500konsulttimmar och studiekamrater I 000konsulttimmar Totala intäkter Totala rörliga kostnader Fasta kostnader Resultat 500 rim x 800 kr + 1 000 rim x 800 kr= 1 000 tim x 400 kr = 1200 000 kr -400 000 kr -650 000 kr 150 000kr Lisa utför 500konsulttimmar och studiekamrater I 750konsulttimmar Totala intäkter Totala rörliga kostnader Fasta kostnader Resultat 500 tim x 800 kr + 1 750 rim x 800 kr= 1 750 tim X 400 kr= 1 800 000 kr -700 000 kr -650 000 kr 450 000kr Resultatet blir vid 1 000 konsulttimmar 150 000 kr och vid 1 750 konsulttimmar 450 000 kr. b) I detta fall uppkommer inga rörliga kostnader eftersom Lisas lön är en fast kostnad. Re sultat beräknas därför enligt följande: Totala intäkter - Fasta kostnader = Resultat 1 000 tim x 800 kr - 650 000 kr= 150 000 kr Resultatet blir 150 000 kr. 5:5 a) Totala intäkter - Totala rörliga kostnader - Fasta kostnader = Resultat Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym - Fasta kostnader = Resultat Sänkning av farsäljningspriset med 20kr per bordslampa 180 kr x 13 000 st - 100 kr x 13 000 st- 1 000 000 kr= 40 000 kr Genomfarande av en reklamsatsning på 200 000kr 200 kr x 13 000 st - 100 kr x 13 000 st - 1200 000 kr = 100 000 kr Infarande av provision på 5 % per såld bordslampa tillfaretagets säljare Provisionen kan i resultatberäkningen beaktas på olika sätt. Här beaktas den som en separat rörlig kostnadspost. Den uppgår då till 5 % x200 kr = 10 kr (per styck). 200 kr x 13 000 st - 10 kr x 13 000 st - 100 kr x 13 000 st - 1 000 000 kr = 170 000 kr KAPITEL 5 RESULTATPLANER,NG Den åtgärd som ger bäst resultat är införande av provision på 5 % per såld bordslampa till företagets säljare. Resultat uppgår till 170 000 kr. �år till b) Diskussionsuppgift Örsälj- c) Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader= Resultat Resultatet den närmast föregående perioden, d v s vid 11 000 bordslampor 200 kr x 11 000 st- 100 kr x 11 000 st- 1 000 000 kr= 100 000 kr år till Sänkning avforsäljningspriset med 20 kr per bordslampa X= Antal bordslampor vid ett resultat på 100 000 kr 180X- l00X- 1 000 000 kr= 100 000 kr X= 13 750 För att nå ett resultat på 100 000 kr vid en prissänkning med 20 kr per bordslampa behöver volymen öka med 13 750- 11 000= 2 750 bordslampor. r) och ) och Genomfarande av en reklamsatsning på 200 000 kr X= Antal bordslampor vid ett resultat på 100 000 kr 200X- l00X- 1 200 000 kr= 100 000 kr X= 13 000 För att nå ett resultat på 100 000 kr vid en reklamsatsning på 200 000 kr behöver voly men öka med 13 000- 11 000= 2 000 bordslampor. 0 kr 0 kr 0 kr Okr ) kr ) kr ) kr J kr mar Re- tat en )0 • Infarande av provision på 5 % per såld bordslampa tillföretagets säljare X= Antal bordslampor vid ett resultat på 100 000 kr 200X- l0X- l00X- 1 000 000 kr= 100 000 kr X= 12 222 (avrundat) För att nå ett resultat på 100 000 kr vid en provision på 5 % behöver volymen öka med 12 222- 11 000= 1 222 bordslampor. d) Totala intäkter- Totala rörliga kostnader- Fasta kostnader= Resultat Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader = Resultat Vid den kritiska volymen är intäkterna lika stora som de totala kostnaderna. Med andra ord är resultatet noll kr vid den kritiska volymen. Kritisk volym ("break-even" volym) for den föregående perioden X= Antal bordslampor vid nollresultat, d v s det kritiska antalet bordslampor 200X- l00X- 1 000 000 kr= 0 kr X = 10 000 bordslampor. Vid en volym på 10 000 bordslampor nådde företaget ett nollresultat den föregående perioden. Kritisk volym vid sänkning avforsäljningspriset med 20 kr per bordslampa 180X- l00X- 1 000 000 kr= 0 kr X= 12 500 bordslampor Förändringen i kritisk volym blir 12 500 - 10 000 = 2 500 bordslampor. Den kritiska volymen ökar med 2 500 bordslampor. Kritisk volym vid genomfarande av en reklamsatsning på 200 000 kr 200X- l00X- 1 200 000 kr= 0 kr X= 12 000 bordslampor Förändringen i kritisk volym blir 12 000 - 10 000 = 2 000 bordslampor. Den kritiska volymen ökar med 2 000 bordslampor. 173 174 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING Kritisk volym vid infarande av provision på 5 % per såld bordslampa tillfaretagets säijare 200X- l0X-l00X- 1 000 000 kr= 0 kr X= 11 111 (avrundat) bordslampor 5:7 Förändringen i kritisk volym blir 11 111-10 000= 1 111 bordslampor. Den kritiska volymen ökar med 1 111 bordslampor. e) Totala intäkter - Totala rörliga kostnader-Fasta kostnader = Resultat Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader = Resultat Sänkning av farsäijningspriset med 20 kr per bordslampa X= Antal bordslampor vid ett resultat på 400 000 kr 180X-l00X-1 000 000 kr= 400 000 kr X= 17500 bordslampor. Det innebär att försäljningen måste öka med 17 500-11 000 = 6 500 bordslampor för att resultatet ska uppgå till 400 000 kr efter en sänkning av för säljningspriset med 20 kr per bordslampa. Genomfarande av en reklamsatsning på 200 000 kr X= Antal bordslampor vid ett resultat på 400 000 kr 200X- 100X- 1 200 000 kr = 400 000 kr X= 16 000 bordslampor. Det innebär att försäljningen måste öka med 16 000- 11 000 = 5 000 bordslampor för att resultat ska uppgå till 400 000 kr efter genomförandet av en reklamsatsning på 200 000 kr. Infarande av provision på 5 % per såld bordslampa tillfaretagets säijare X= Antal bordslampor vid ett resultat på 400 000 kr 200X- l0X- l00X-1 000 000 kr= 400 000 kr X = 15 556 (avrundat) bordslampor. Det innebär att försäljningen måste öka med 15 556 - 11 000 = 4 556 bordslampor för att resultatet ska uppgå till 400 000 kr efter införandet av provision på 5 % per såld bordslampa till företagets säljare. 5:6 Totala intäkter -Totala rörliga kostnader- Fasta kostnader = Resultat Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader= Resultat l. Öka fasta reklamkostnader med I 00 000 kr En försäljningsökning på 200 000 kr motsvarar 200 000 kr/250 kr = 800 böcker 250 kr x 16 800 st-110 kr x 16 800 st-2 200 000 kr= 152 000 kr 2. Nytt provisionsupplägg Den nya försäljningsprovisionen uppgår till 250 kr x 10 % = 25 kr per bok Eftersom den fasta provisionskostnaden på 80 000 kr upphör måste de fasta kostnader na reduceras med beloppet 250 kr x 18 500 st-110 kr x 18 500 st-25 kr x 18 500 st - 2 020 000 kr= 107 500 kr 3. Trycka boken på billigare papper 250 kr x 14 500 st-95 kr x 14 500 st-2 100 000 kr= 147 500 kr Alternativet att öka de fasta reklamkostnaderna med 100 000 kr ger bäst årsresultat. Det uppgår till 152 000 kr. 5:f KAPITEL 5 RESULTATPLANER NG 5:7 ka a) Pris per styck x Volym= Totala intäkter Rörlig kostnad per styck x Volym+ Fasta kostnader=Totala kostnader Totala intäkter- Totala kostnader= Resultat V id den kritiska volymen är intäkterna lika stora som de totala kostnaderna. Med andra ord är resultatet noll kronor vid den kritiska volymen. Den kritiska volymen blir: X = Antalet räktrålare vid nollresultat, d v s det kritiska antalet räktrålare 1 00X- 60X- 3 000 000 kr= 0 kr X= 75 000 at Resultat blir: )0 100 kr x 85 000 st- 60 kr x 85 000 st- 3 000 000 kr=400 000 kr ,r- Den kritiska volymen, d v s det kritiska antalet räktrålare, är 75 000 st och företagets re sultat vid85 000 räktrålare uppgår till 400 000 kr. b) Fasta kostnader uppgår i alternativet till 3 000 000 kr+ 750 000 kr= 3 750 000 kr Volymen uppgår i alternativet till85 000 st+8 000 st= 93 000 st Resultatet vid expansionen blir: Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader = Resultat 100 kr X 93 000 St- 60 kr X 93 000 St- 3 750 000 kr= -30 000 kr 10 :n Nej, företaget bör inte expandera eftersom resultatet då blir -30 000 kr. Företagets resultat försämras med 400 000 kr+ 30 000 kr = 430 000 kr jämfört med alternativet i a-uppgiften. c) Vi utgår från att företaget framställer och säljer85 000 räktrålare. V insten uppgår då till 400 000 kr. För att få fram den verksamhetsvolym vid en expansion som ger ett resultat på 400 000 kr får en ekvation ställas upp: d :r X= Antalet räktrålare vid ett resultat på 400 000 kr 100X- 60X- 3 750 000 kr= 400 000 kr X blir 103 750 För att expansionsalternativet ska ge ett resultat på 400 000 kr behöver 103 750 räktrå lare framställas och säljas. 5:8 Eftersom intäkterna för de två alternativen är lika kan lösningen beräknas enligt två alterna tiv- ett med och ett utan intäkter. Båda alternativen visas. a) Lösningsalternativ I - Med intäkter Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader= Resultat Resultat då robotsatsningen inte genomförs: 400 kr X 37 000 St- 200 kr X 37 000 St- 7 000 000 kr= 400 000 kr Resultat då robotsatsningen genomförs: 400 kr x 37 000 st- 170 kr x 37 000 st-8 200 000 kr= 310 000 kr AB Komponenten bör inte genomföra robotsatsningen eftersom det alternativet ger ett högre resultat (400 000 kr) än alternativet att genomföra robotsatsningen (310 000 kr). Lösningsalternativ 2- Utan intäkter Eftersom båda alternativen uppvisar samma intäkter kan de uteslutas ur analysen. Intäk terna är med andra ord icke-beslutsrelevanta (se vidare kapitel 10). 175 176 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING Rörlig kostnad per styck x Volym+ Fasta kostnader = Totala kostnader Totala kostnader då robotsatsningen inte genomförs: 200 kr x 37 000 st+ 7 000 000 kr= 14 400 000 kr Totala kostnader då robotsatsningen genomförs: 170 kr x 37 000 st+ 8 200 000 kr= 14 490 000 kr AB Komponenten bör inte genomföra robotsatsningen eftersom det alternativet ger lägre totalkostnad (14 400 000 kr) än alternativet att genomföra robotsatsningen (14 490 000 kr). b) Lösningsalternativ I - Med intäkter Lösningen erhålls genom att resultatfunktionerna för de båda alternativen sätts lika med varandra. Eftersom vi söker en obekant produktionsvolym sätts den lika med X. 400X- 200X - 7 000 000 kr = 400X- 170X- 8 200 000 kr X= 40 000 st Vid en produktionsvolym på 40 000 komponenter uppvisar de båda alternativen sam ma resultat. Resultatet uppgår till 1 000 000 kr (vid volymer som överstiger 40 000 komponenter är alternativet att genomföra robotsatsningen bättre ur resultatsynpunkt). Det kan "bevisas" genom följande: Inte genomföra robotsatsningen: 40 000 st x 400 kr - 40 000 st x 200 kr - 7 000 000 kr= 1 000 000 kr Genomföra robotsatsningen: 40 000 st x 400 kr - 40 000 st x 170 kr - 8 200 000 kr = 1 000 000 kr Lösningsalternativ 2 - Utan intäkter Då intäkterna är icke-beslutsrelevanta kan de uteslutas ur analysen (se vidare kapitel 10). Eftersom vi söker en obekant produktionsvolym sätts den lika med X. 200X+ 7 000 000 kr= 170X+ 8 200 000 kr X= 40 000 st Vid en produktionsvolym på 40 000 komponenter uppvisar de båda alternativen sam ma totalkostnad. Totalkostnaden uppgår till 15 000 000 kr (vid volymer som överstiger 40 000 komponenter är alternativet att genomföra robotsatsningen bättre ur kostnads synpunkt). Det kan "bevisas" genom följande: Inte genomföra robotsatsningen: 200 kr X 40 000 St+ 7 000 000 kr= 15 000 000 kr Genomföra robotsatsningen: 170 kr x 40 000 st+ 8 200 000 kr= 15 000 000 kr c) Diskussionsuppgift 5:9 a) Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym - Fasta kostnader= Resultat 150 kr x 5 000 st- 77 kr x 5 000 st- 375 000 kr= -10 000 kr Resultatet blir en förlust på 10 000 kr. b) Förlusten uppgår vid 5 000 t-shirts till 10 000 kr (se a-uppgiften). X= Antalet t-shirts som ytterligare behöver säljas för att ett nollresultat ska erhållas 150X- 77X = 10 000 kr X= 137 st (avrundat) Försäljningen måste öka med 137 t-shirts. KAPITEL 5 RESULTATPLANERING c) Priset per t-shirt är 150 kr. 300 000 kr/150 kr= 2 000 st Försäljningen måste öka med 2 000 t-shirts. d) Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader= Resultat X= Försäljningspriset vid 6 000 t-shirts och ett resultat på 450 000 kr 6 000X-77 kr x 6 000 st-375 000 kr= 450 000 kr X= 214,50 kr Vid försäljningspriset 214,50 kr blir resultatet 450 000 kr. e) Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader= Resultat Säkerhetsmarginal uttryckt i volym i absoluttal Faktisk volym-Kritisk volym Säkerhetsmarginal uttryckt i försäljning i absoluttal Faktisk försäljning- Kritisk försäljning Den kritiska volymen blir: X= Den kritiska volymen 150X-77X-375 000 kr= 0 kr X= 5 137 st (avrundat) Säkerhetsmarginalen uttryckt i volym blir: 6 000 st-5 137 st = 863 st Försäljning vid 6 000 t-shirts: 150 kr x 6 000 st= 900 000 kr Försäljning vid 5 137 t-shirts: 150 kr X 5 137 St= 770 550 kr Säkerhetsmarginalen uttryckt i försäljning blir: 900 000 kr-770 550 kr= 129 450 kr Säkerhetsmarginalen uttryckt i volym är 863 t-shirts och i försäljning 129 450 kr. f) (Faktisk försäljning - Kritisk försäljning)/Faktisk försäljning = Säkerhetsmarginal i för säljning (intäkt) i procent Försäljning vid 5 500 t-shirt blir: Priset per t-shirt är 150 kr. 150 kr x 5 500 st= 825 000 kr Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader= Resultat X= Den kritiska volymen 150X-77X-375 000 kr= 0 kr X= 5 137 st (avrundat) Den kritiska försäljningen blir: 150 kr x 5 137 st= 770 550 kr Säkerhetsmarginal i försäljning (intäkt) i procent blir: (825 000 kr-770 550 kr)/825 000 kr= 6,6 % Säkerhetsmarginalen uttryckt i försäljning är 6,6 %. 177 178 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING g) Antalet sålda t-shirts vid en försäljning på 675 000 kr: 675 000 kr/150 kr= 4 500 st Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader= Resultat 675 000 kr-77 kr x 4 500 st-375 000 kr=-46 500 kr Resultatet blir en förlust på 46 500 kr. h) Pris per styck x Volym- Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader = Resultat X= Den rörliga kostnaden per t-shirt vid ett resultat på 50 000 kr 150 kr x 5 000 st- 5 000X- 375 000 kr= 50 000 kr X= 65 kr Vid en rörlig kostnad per t-shirt på 65 kronor blir resultatet 50 000 kr. i) Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader= Resultat X = Fasta kostnader vid ett resultat på 200 000 kr 150 kr x 5 750 st- 77 kr x 5 750 st-X= 200 000 kr X=219750 kr De fasta kostnaderna får uppgå till 219750 kr. j) Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym-Fasta kostnader= Resultat Kritisk volym vid det rådande priset om 150 kr är 5 137 st, se uppgift f Kritisk volym vid ett försäljningspris på 175 kr: X= Den kritiska volymen 175X- 77X-375 000 kr= 0 kr X= 3 827 st (avrundat) Förändringen i kritisk volym blir 3 827 st- 5 137 st= -1 310 st 5:10 För att beräkna resultatet behöver de fyra rattmuffarnas försäljningspriser och rörliga kost nad.::r vägas ihop. V i beräknar då först hur stora andelar av volymen respektive slag av ratt muff står för: Rattpäls Rattläder Rattbas Rattlyx 50 000 st/(50 000 st+ 30 000 st+ 60 000 st+ 20 000 st) = 31,25 % 30 000 st/(50 000 st+ 30 000 st+ 60 000 st+ 20 000 st)= 18,75 % 60 000 st/(50 000 st+ 30 000 st+ 60 000 st+ 20 000 st)= 37,5 % 20 000 st/(50 000 st+ 30 000 st+ 60 000 st+ 20 000 st) = 12,5 % Nu kan det vägda försäljningspriset och den vägda rörliga kostnaden beräknas: Priset som ett vägt genomsnitt: 150 kr x 31,25 % + 50 kr x 18,75 % + 200 kr x 37,5 % + 400 kr x 12,5 % = 181,25 kr Rörlig styckkostnad som ett vägt genomsnitt: 40 kr x 31,25 % + 40 kr x 18,75 % + 50 kr x 37,5 % + 70 kr x 12,5 % = 47,50 kr Nu har vi de nödvändiga uppgifterna för att beräkna resultatet: Pris per styck x Volym-Rörlig kostnad per styck x Volym- Fasta kostnader= Resultat 181,25 kr x 160 000 st-47,50 kr x 160 000 st-11 000 000 kr= 10 400 000 kr Företagets resultat uppgår till 10 400 000 kr (en mycket lukrativ bransch) e f KAPITEL 5 RESULTATPLANER NG Den kritiska volymen är den volym vid vilken resultatet är 0 kr. Vi söker den volymen ge nom att sätta in volymen som en obekant i resultatfunktionen. 1ltat 1ltat Q= Kritisk volymen 181,25Q-47,50Q-11 000 000 kr= 0 kr Lös ut Q 133,75 Q= 11 000 000 kr Q= 82 243 (avrundat) Företaget behöver alltså uppnå en total volym på 82 243 rattmuffar för att nå ett nollresul tat. Men hur fördelas denna volym på de fyra slagen av rattmuffar? Vi tar nu hjälp av upp giften om volymfördelningen mellan rattmuffarna som legat till grund för tidigare beräk ningar. Kritisk volym per slag av rattmuff (siffrorna är avrundade): 1ltat 31,25 % x 82 243 st= 25 701 st 18,75 % x 82 243 st= 15 421 st 37,5 % x 82 243 st= 30 841 st 12,5 % x 82 243 st= 10 280 st Rattpäls Rattläder Rattbas Rattlyx Den kritiska intäkten är den intäkt vid vilken resultat är 0 kr. Med hjälp av ovanstående uppgifter kan vi nu enkelt beräkna den kritiska intäkten per slag av rattmuff och totalt. ltat Rattpäls Rattläder Rattbas Rattlyx Kritisk total intäkt 150 kr x 25 701 st= 3 855 150 kr 50 kr x 15 421 st= 771 050 kr 200 kr x 30 841 st= 6 168 200 kr 400 kr x 10 280 st= 4 112 000 kr 14 906 400 kr 5:11 a) De fasta kostnaderna uppgår till 30 000 kr. b) Det totala täckningsbidraget uppgår till 70 000 kr. )St ltt- c) För att få fram täckningsbidraget per styck kan vi välja vilken volym som helst och se vilket totalt täckningsbidrag som erhålls (eller tvärtom). Sedan divideras det totala täck ningsbidraget med den korresponderande volymen. Då erhålls täckningsbidrag per styck. Vi väljer här volymen 500 och läser av att det totala täckningsbidraget då uppgår till 50 000 kr. 50 000 kr/500 st= 100 kr. Täckningsbidraget per styck uppgår sålunda till 100 kr. d) Den kritiska volymen är 300 st. e) Det kritiska täckningsbidraget uppgår till 30 000 kr. f) g) 110 ' Kkr Täcknings bidrag 100 90 80 70 Säkerhetsmarginal 60 jl / 5o / Kritiskt täckni 40 y-- Kritisk punkt vbidra�k 30 20 10 Fasta koStn ader Säkerhetsmarginal � I 00 20g;,,'J00 400 500 600 700 800 900 I 000 I I 00 Kritisk volym Verksamhetsvolym 179 180 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING 5:12 a) Försäljningspris per styck x Volym =Totala intäkter 8 000 kr x 200 st= 1 600 000 kr De totala intäkterna uppgår till 1 600 000 kr. b) Rörlig kostnad per styck x Volym+ Fasta kostnader= Totala kostnader 2 000 kr x 200 st+ 100 000 kr= 500 000 kr De totala kostnaderna uppgår till 500 000 kr. c) Täckningsbidrag per styck x Volym= Totalt täckningsbidrag 6 000 kr x 200 st = 1 200 000 kr Det totala täckningsbidraget uppgår till 1 200 000 kr. d) Täckningsbidrag per styck x Volym - Fasta kostnader = Resultat 6 000 kr x 200 st- 100 000 kr= 1 100 000 kr Företagets resultat blir 1 100 000 kr i vinst. 5:13 a) För att kunna upprätta diagrammet behöver beräkningar göras. (Notera att samtliga nedanstående beräkningar inte behöver göras för att diagrammet ska kunna upprättas.) Särintäkt per styck - Särkostnad per styck = Täckningsbidrag per styck, d v s 50 kr - 10 kr= 40 kr Täckningsbidrag per styck x Volym = Totalt täckningsbidrag Totalt täckningsbidrag - Fasta kostnader = Resultat Totalt täckningsbidrag Fasta kostnader Resultat 5000 tallrikar 200 000 kr -500 000 kr -300 000kr 10 000 tallrikar 400 000 kr -500 000 kr -100 000kr 15000 20 000 tallrikar tallrikar 600 000 kr 800 000 kr -500 000 kr -500 000 kr 100 000kr 300 000kr Kkr 900 Täckningsbidrag 800 700600 500 / / Säkerhetsmarginal Fasta kostnader "-- Kritiskt 400 täcknings bidrag 300 200 100 Säkerhetsmarginal f I Antal = sushitallrikar ""---- - ' _O ___ ' --:= =; - ___ - ' ___.. O 0 o 20 00 0 I 5 I 0 001/ so o Kritisk volym b) Det kritiska täckningsbidraget är 500 000 kr. Kritiska täckningsbidraget = Det täckningsbidrag vid vilket företaget uppvisar ett nollresultat, d v s då det totala täckningsbidraget och de fasta kostnaderna är lika stora. Den kritiska volymen är 12 500 sushitallrikar. Kritiska volymen = Den volym vid vilken företaget uppvisar ett nollresultat, d v s då det totala täckningsbidraget och de fasta kostnaderna är lika stora. KAPITEL 5 RESULTATPLANER NG c) Fastiskt täckningsbidrag - Kritiskt täckningsbidrag = Säkerhetsmarginal i täckningsbi drag i absoluttal Faktiskt täckningsbidrag > Kritiskt täckningsbidrag > 40 kr x 15 000 st= 600 000 kr 500 000 kr (se diagrammet) Säkerhetsmarginalen i täckningsbidrag uppgår därmed till 600 000 kr - 500 000 kr = 100 000 kr. Faktisk volym - Kritisk volym = Säkerhetsmarginal i volym uttryckt i absoluttal Faktisk volym 15 000 st (given i uppgiften) Verklig volym 12 500 st (se diagrammet) Säkerhetsmarginalen i volym uttryckt i absoluttal uppgår därmed till 15 000 st - 12 500 st= 2 500 st. Säkerhetsmarginalen i täckningsbidrag är 100 000 kr och i volym 2 500 sushitallrikar. 1ga .) 10 :r :r ·r 5:14 a) Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym= Totalt täckningsbidrag 5 000 kr x 2 500 st - 3 000 kr x 2 500 st = 5 000 000 kr Totalt täckningsbidrag - Fasta kostnader= Resultat 5 000 000 kr - 4 000 000 kr = 1 000 000 kr Det totala täckningsbidraget blir 5 000 000 kr och resultatet 1 000 000 kr. b) Fasta kostnader/Täckningsbidrag per styck= Kritisk volym 4 000 000 kr/2 000 kr = 2 000 st Täckningsbidrag per styck x Kritisk volym= Kritiskt täckningsbidrag 2 000 kr x 2 000 st= 4 000 000 kr Den kritiska volymen uppgår till 2 000 st rattar och det kritiska täckningsbidraget till 4 000 000 kr. c) Den kritiska intäkten kan beräknas på flera olika sätt: (Fasta kostnader/Täckningsbidrag per styck) x Pris per styck= Kritisk intäkt Fasta kostnader/(Täckningsbidrag per styck/Pris per styck) = Kritisk intäkt Fasta kostnader/Täckningsgrad= Kritisk intäkt Pris per styck x Kritisk volym= Kritisk intäkt Här väljs det sista alternativet: 5 000 kr x 2 000 st= 10 000 000 kr Den kritiska intäkten (försäljningen) uppgår till 10 000 000 kr. d) Täckningsgraden kan beräknas på olika sätt: Täckningsbidrag per styck/Pris per styck = Täckningsgrad Totalt täckningsbidrag/Total intäkt= Täckningsgrad Här väljs det första alternativet: 2 000 kr/5 000 kr= 40 % Täckningsgraden är 40 %. 181 182 KAPITEL 5 RESULTATPLANERING K Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 5:1 I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader 5:2 I totalanalysen är Rörliga kostnader+ Fasta kostnader= Totala kostnader 5:3 Pris per styck x Volym - Rörlig kostnad per styck x Volym= Resultat 5:4 En höjning av försäljningspriset med 20 % har samma effekt på resultatet som en sänkning av de rörliga kostnaderna med 20 % 5:5 I ansatsen med diagram för totalanalys visas på x-axeln kronor och på y-axeln något uttryck för verksamhetsvolym 5:6 "Break-even" är synonymt med den kritiska punkten 5:7 Säkerhetsmarginalen anger med hur stor säkerhet ett framräknat resultat stämmer 5:8 Säkerhetsmarginalen kan uttryckas i såväl försäljning som i verksamhetsvolym 5:9 I den kritiska punkten ärTotala intäkter -Totala kostnader= 0 kr Sant • • X • • I L, 6:1 X X X • 5:10 Om försäljningspriset på en tjänst höjs sjunker den kritiska volymen X 5:11 Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försäljningen X 5:12 En svaghet med resultatplanering är att endast en vara eller tjänst kan studeras åt gången 5:13 Ett vanligt antagande vid resultatplanering är att såld volym är lika med framställd volym Falskt X Kal Kal X 5:14 Totala intäkter - Fasta kostnader= Täckningsbidrag X 5:15 Totalt täckningsbidrag/Totala intäkter= Täckningsgrad X 5:16 Fasta kostnader/Täckningsgrad= Kritisk intäkt X Sur 6:2 6:3 Kapitel 6 Produktkalkylering Lösningar 6:1 Kostnader att inkludera i kalkyleringen kan bestämmas på följande två sätt: Bokföringsmässiga kostnader + Kalkylmässiga merkostnader - Bokföringsmässiga merkost nader = Kalkylmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader som överensstämmer med bokföringsmässiga kostnader + Kalkyl mässiga merkostnader = Kalkylmässiga kostnader Eftersom inga uppgifter ges i uppgiften som antyder att bokföringsmässiga och kalkylmäs siga kostnader inte utgör samma kostnadsansamling, är det rimligt att anta att de överens stämmer. De uppgår ju dessutom till samma belopp, d v s 7 500 000 kr, vilket ytterligare stöder antagandet. De bokföringsmässiga merkostnaderna är inte kalkylmässiga kostnader och ska därför inte inkluderas. De kalkylmässiga merkostnaderna ska självklart inkluderas. De kalkylmässiga kostnaderna, d v s de kostnader som ska inkluderas i produktkalkylering en, beräknas enligt följande: Kalkylmässiga kostnader som överensstämmer med bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga merkostnader Summa kalkylmässiga kostnader 7 500 000 kr 1 000 000 kr 8 500 000 kr De kalkylmässiga kostnaderna uppgår till 8 500 000 kr. 6:2 a) Det kalkylmässiga resultatet på 2 000 000 kr har belastats med kalkylmässiga merkostna der på 350 000 kr. Kalkylmässiga merkostnader ska inte belasta det bokföringsmässiga resultatet. De behöver därför läggas till. De bokföringsmässiga merkostnaderna ska dock ingå. De dras därför ifrån vid resultatberäkningen. Kalkylmässigt resultat Kalkylmässiga merkostnader Bokföringsmässiga merkostnader Bokforingsmässigt resultat 2 000 000 kr +350 000 kr -200 000 kr 2 150 000 kr Det bokföringsmässiga resultatet uppgår till 2 150 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken. 6:3 a) Kalkylmässiga kostnader ska inte inkludera bokföringsmässiga merkostnader. Eftersom de ingår i de bokföringsmässiga kostnaderna ska de dras bort. Kalkylmässiga merkostna der ska dock inkluderas. De behöver därför läggas till de bokföringsmässiga kostnader na. Bokföringsmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader Kalkylmässiga merkostnader Kalkylmässiga kostnader 1 000 000 kr -200 000 kr +400 000 kr I 200 000 kr De kalkylmässiga kostnaderna uppgår till 1 200 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken. 184 KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING 6:4 a) Anskamfingsvärde/Ekonomisk livslängd = Kalkylmässig avskrivning 50 000 kr/4 år= 12 500 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år1 uppgår till12 500 kr. b) Nuanskaffningsvärde/Ekonomisk livslängd= Kalkylmässig avskrivning 55 000 kr/4 år= 13 750 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år2 uppgår till13 750 kr. c) Nuanskaffningsvärde/Ekonomisk livslängd= Kalkylmässig avskrivning 60 000 kr/6 år= 10 000 kr Den kalkylmässiga avskrivningen för år3 uppgår till10 000 kr. d) Diskussionsuppgift 6:5 a) Den degressiva avskrivningsmetoden innebär att stigande drifts-, underhålls- och repara tionskostnader matchas med sjunkande avskrivningar så att den årliga kostnaden upp går till samma belopp varje år. Vi vet att den kalkylmässiga avskrivningen för de fem åren uppgår till totalt60 000 kr och att drifts-, underhålls- och reparationskostnaderna för de fem åren uppgår till totalt 22 200 kr. Summan av de posterna blir 82 200 kr. Då den årliga kostnaden ska vara lika stor under vart och ett av de fem åren blir den årliga kostnaden 82 200 kr/5 år= 16 440 kr. Eftersom vi känner de årliga drifts-, unl!�rhålls och reparationskostnaderna är det bara att räkna "baklänges". För år1 och år2 beräknas den kalkylmässiga avskrivningen enligt följande: År1 : 16 440 kr-3 000 kr = 13 440 kr och År2 : 16 440 kr-3 500 kr= 12 940 kr. Den kalkylmässiga avskrivningen för reste rande år beräknas enligt samma princip. År1 År2 År3 År4 År5 Summa Kalkylmässig avskrivning 13 440 kr 12 940 kr 12 240 kr 11 440 kr 9 940 kr 60 000 kr Drifts-, underhållsÅrlig och reparationskostnader kostnad 16 440 kr 3 000 kr 16 440 kr 3 500 kr 16 440 kr 4 200 kr 16 440 kr 5 000 kr 6 500 kr .16 440 kr 22 200 kr 82 200 kr b) Ledning till diskussionen kan hämtas från faktaboken. 6:6 a) Kalkylmässig ränta baseras i tider utan inflation på tillgångarnas anskaffningsvärde minskat med hittills gjorda avskrivningar. De hittills gjorda avskrivningarna kan utgöras av dem som tagits upp i den externa redovisningen under förutsättning att de ger en god bild av den "verkliga'' värdeminskningen. Om så inte är fallet bör istället avskrivningar na utgöras av hittills gjorda kalkylmässiga avskrivningar. I denna uppgift antas att de hit tills gjorda avskrivningarna ger en god bild av den "verkliga'' värdeminskningen. Hittills gjorda avskrivningar: Avskrivning per år: 200 000 kr/10 år= 20 000 kr Avskrivningar t o m år4: 20 000 kr x 4 år= 80 000 kr. Hittills gjorda avskrivningar uppgår sålunda till 80 000 kr. Planenligt restvärde uppgår därmed till200 000 kr- SO 000 kr= 120 000 kr Kalkylmässig ränta år5: 120 000 kr x 10 % = 12 000 kr KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING b) Hittills gjorda avskrivningar: Avskrivningar t o m år 5: 20 000 kr x 5 år= 100 000 kr Hittills gjorda avskrivningar uppgår sålunda till 100 000 kr. Planenligt restvärde uppgår därmed till 200 000 kr - 100 000 kr = 100 000 kr Kalkylmässig ränta år 6: 100 000 kr x 10 %= 10 000 kr Den kalkylmässiga räntan för år 6 uppgår till 10 000 kr. 6:7 a) Eget kapital + Räntebärande skulder = Sysselsatt kapital (Kan även beräknas som: Anläggningstillgångar + Omsättningstillgångar - Räntefria skulder) 900 kkr + 1 400 kkr = 2 300 kkr Slag av kapital Lånat kapital Eget kapital Sysselsatt kapital = 2 300 kkr Andel av kapitalet Räntenivå 5% 1 400/2 300 = 61 % 12 % 900/2 300 = 39 % Vägd genomsnittlig kalkylmässig ränta Vägt tal 3,05 % (61 % x 5 %) 4,68 % (39 % x 12 %) 7,73 % Den kalkylmässiga räntan uppgår till 2 300 000 kr x 7,73 % = 177 790 kr. b) Se faktaboken. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska I 6:1 En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation 6:2 Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram 6:3 Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, t ex bilar och bananer 6:4 Två vanliga kalkylsituationer är prissättning och beräkning av kundlönsamhet 6:5 Man kan upprätta en produktkalkyl och sedan använda den i varje kalkylsituatian 6:6 En produktkalkyl är en modell av verkligheten 6: En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten 7 6:8 6:9 Ju mer utbyggd en kalkyl är, desto mer riktiga produktkostnader erhålls De kostnader som inkluderas i prodktkalkyleringen skiljer sig ofta från de kostnader som återfinns i företagets atfärsredovisning 6:10 Det är vanligt att diskutera skillnader mellan kalkylmässiga och bokförings- mässiga kostnader i tre dimensioner: urval, värdering och periodisering 6:11 Kapitalkostnader motsvaras av företagets kostnader för det kapital som lånats 6:12 Kalkylmässig avskrivning är en kapitalkostnad 6:13 Ett företags kalkylmässiga räntekostnad kan hämtas från företagets resultat- räkning 6:14 Man skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler Sant • • • Falskt • • X • • • • • • • • 185 Kapitel 7 Självkostnadskalkylering Lösningar 7:1 Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamh etsvolym = Självkostnad per styck 3 850 000 kr/17 200 tim = 223,84 kr Självkostnaden för en städtimme uppgår till 223,84 kr. 7:2 a) Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym = Självkostnad per styck Eftersom företaget arb etar med kostnadsställen i sin kalkylering kan vi inte dividera to talkostnaden med verksamhetsvolymen. Vi behöver beräkna självkostnaden per trans portväska per kostnadsställe och sedan lägga samman d em. T illverkning> Försäljning> Administration> 6 100 000 kr/40 000 st= 152,50 kr 1 250 000 kr/40 000 st= 31,25 kr 1 100 000 kr/40 000 st= 27,50 kr Självkostnaden per transportväska sammantaget: 152,50 kr+ 31,25 kr+ 27,50 kr= 211,25 kr Självkostnaden per transportväska i kostnadsstället tillverkning uppgår till 152,50 kr, i försäljning till 31,25 kr och i administration till 27,50 kr. Sammantaget uppgår självkostnaden för en transportväska till 211,25 kr. b) Intäkter - Kostnader = R esultat Intäkter> 250,00 kr x 40 000 st = 10 000 000 kr 211,25 kr x 40 000 st = 8 450 000 kr Kostnader> (Kostnaderna behöver egentligen inte räknas fram då de framgår av förutsättningarna.) 10 000 000 kr - 8 450 000 kr= 1 550 000 kr Fö retagets resultat är en vinst på 1 550 000 kr. c) Se faktaboken. cl) Den blir densamma som när kostnadsställen används, cl v s 211,25 kr. Totala kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolym = Självkostnad per styck 8 450 000 kr/40 000 transportväskor = 211,25 kr. 7:3 a) Rö rliga kostnader Fasta kostnader ... = SJ a1vk 0stnacl per styck Faktisk volym + Normal volym Det faktiska antalet arbetstimmar uppgår till 14 000. Men hur många är det normala antalet arbetstimmar ? Vi vet att 14 000 timmar utgör 80 % av d et normala antalet tim mar. D et normala antalet arbetstimmar uppgår då till: 14 000 tim/80 % = 17 500 tim 15 000 000 kr + 10 000 000 kr = 1 642,86 kr 14 000 tim 17 500 tim Självkostnaden per arbetstimme uppgår till 1 642,86 kr. 7:4 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 6) Se faktaboken. c) Se faktaboken. d) I exemplet understiger den faktiska volymen den normala varför undertäckning av fasta kostnader uppkommer under perioden. e) Den fasta kostnaden per arbetstimme uppgår under normala förhållanden till 10 000 000 kr/17 500 tim = 571,43 kr. Eftersom endast 14 000 arbetstimmar utförts under perioden, absorberas inte 17 500 tim - 14 000 tim = 3 500 tim. De undertäckta fasta kostnaderna uppgår därmed till 571,43 kr x 3 500 tim = 2 000 000 kr. 7:4 a to :ans- a) Rörliga kostnader Fasta kostnader J · vkostnad per styck + ---�- = s·äJ Faktisk volym Normal volym I detta fall kan inte ovanstående formel användas på de kostnader som är hänförliga till fårgannonserna eftersom det skulle innebära att de svartvita annonserna då skulle få bära en del av kostnaderna för fårgannonserna. Färgkostnaden måste därför separeras från öriga kostnader. Eftersom företaget arbetar med kostnadsställen i sin kalkylering behöver självkostnaden per annons per kostnadsställe beräknas. 20 000 kr 250 000 kr ... Kundqanst> --- --+-----= 1 488,89 kr 200 annonser 180 annonser 2,50 pgår Art-Work> 700 000 kr* 1 760 000 kr + = 13 277,78 kr 200 annonser 180 annonser * Exklusive färgkosmaden på 200 000 kr Tryck> 310 000 kr 500 000 kr* + = 4 222,22 kr 200 annonser 180 annonser * Exklusive fårgkosmaden på 500 000 kr 1a.) Adm & Fs g> 50 000 kr 520 000 kr + = 3 138,89 kr 200 annonser 180 annonser Färgkostnaden (en rörlig kostnad) till fårgannonserna uppgår per kostnadsställe till: Art-Work> Tryck> 200 000 kr/50 fårgannonser = 4 000 kr 500 000 kr/50 färgannonser = 10 000 kr Självkostnaden för en annons i svartvitt uppgår till: 1 488,89 kr+ 13 277,78 kr+ 4 222,22 kr+ 3 138,89 kr= 22 127,78 kr Självkostnaden för en annons i fårg uppgår till: 1ala im- 1 488,89 kr+ 13 277,78 kr+ 4 222,22 kr+ 3 138,89 kr+ 4 000 kr+ 10 000 kr= 36 127,78 kr 6) Eftersom den verkliga volymen överstiger den normala volymen uppkommer över täckning av fasta kostnader. Den fasta kostnaden per annons uppgår under normala förhållanden till 2 840 000 kr/180 annonser = 15 777,78 kr. Eftersom 200 annonser har gjorts under perioden, överabsorberas 200 annonser - 180 annonser = 20 annon ser. De övertäckta fasta kostnaderna uppgår därmed till 15 777,78 kr x 20 annonser= 315 555,56 kr. 187 188 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING c) Intäkter - Rörliga kostnader - Fasta kostnader= Resultat Intäkter Svartvitt Färg 30 000 kr x 150 annonser= 4 500 000 kr 42 000 kr x 50 annonser = 2 100 000 kr 6 600 000 kr Rörliga kostnader 1 970 000 kr Fasta kostnader 2 840 000 kr 6 600 000 kr - 1 970 000 kr - 2 840 000 kr= 1 790 000 kr Företaget uppvisar en vinst på 1 790 000 kr. Du kanske har beräknat företagets resultat genom att multiplicera skillnaden mellan in täkten och självkostnaden per slag av annons och sedan lagt ihop siffrorna. Men då er håller du ett annat resultat än 1 790 000 kr. Det blir 315 555,56 kr lägre, d v s samma belopp som de övertäckta fasta kostnaderna uppgår till. Denna beräkning är därför fel aktig. 7:5 Först beräknas ekvivalentvolymen, d v s vi multiplicerar ekvivalenttalen med produktions volymen för de tre slagen av micromatboxar: Standard> Medium> DeLuxe> Total ekvivalentvolym> 1,0 x 1 000 st = 1 000 st 1,1 x 2 000 st= 2 200 st 1,5 x 750 st= 1 125 st 4 325 st I nästa steg beräknas totalkostnaden för vart och ett av de tre slagen av boxar. Först divide ras ekvivalentvolymen per slag av box med den totala ekvivalentvolymen. Andelarna multi pliceras sedan med totalkostnaden. Standard> Medium> DeLuxe> (1 000 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 1 156 069,40 kr (2 200 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 2 543 352,26 kr (1 125 st/4 325 st) x 5 000 000 kr= 1 300 578,00 kr För att få självkostnaden divideras kostnadsandelarna nu med produktionsvolymen (Obs! Inte ekvivalentvolymen) per slag av box. Standard> Medium> DeLuxe> 1 156 069,40 kr/1 000 st= 1 156,07 kr 2 543 352,26 kr/2 000 st= 1 271,68 kr 1 300 578,00 kr/750 st= 1 734, 10 kr Självkostnaden för en Standard uppgår till l 156,07 kr, för en Medium till 1 271,68 kr och för en DeLuxe till 1 734,10 kr. 7:6 I detta fall behöver vi separera alla tre slagen av kostnader. Eftersom kött- och grönsaksåt gången för sopporna varierar, behöver vi använda olika ekvivalenttal på kött- och grönsaks kostnaderna. De övriga kostnaderna skiljer sig inte åt per portion av de tre sopporna varför divisionsmetoden kan användas för dessa kostnader. Först ställer vi samman ekvivalenttal och beräknar ekvivalentvolymen: KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Köttkostnad Ekvivalenttal X Tunn> 1,00 X Lagom> 1,25 X Tjock> 1,50 Total ekvivalentvolym> Antal portioner 200 St = 500 st = 300 st = Ekvivalentvolym 200 St 625 st 450 st 1 275 st Antal portioner 200 st = 500 st = 300 st = Ekvivalentvolym 200 st 600 st 390 st 1 190 st Grönsakskostnad m in få er mma ir felions- vide tulti- Ekvivalenttal X Tunn> 1,00 X Lagom> 1,20 X Tjock> 1,30 Total ekvivalentvolym> Vi dividerar ekvivalentvolymen per slag av soppa med den totala ekvivalentvolymen. Då er hålls den andel av kostnaden som respektive soppa ska belastas med. Andelen multipliceras sedan med den totala kött- respektive grönsakskostnaden. Styckkostnaden, d v s kött- och grönsakskostnaden för en portion, erhålls sedan genom att den erhållna summan divideras med det verkliga antalet portioner per slag av soppa. Köttkostnad Tunn> Lagom> Tjock> (200 stil 275 st) x 10 000 kr= 1 568,63 kr (625 stil 275 st) x 10 000 kr= 4 901,96 kr (450 stil 275 st) x 10 000 kr= 3 529,41 kr Kostnaden för en portion beräknas enligt följande: Obs! och ::såtaks .rför Tunn> Lagom> Tjock> 1 568,63 kr/200 st= 7,84 kr 4 901,96 krl500 st= 9,80 kr 3 529,41 krl300 st= 11,76 kr Grönsakskostnad Tunn> Lagom> Tjock> (200 stil 190 st) x 5 000 kr= 840,34 kr (600 stil 190 st) x 5 000 kr= 2 521,01 kr (390 stil 190 st) x 5 000 kr= 1 638,66 kr Kostnaden för en portion beräknas enligt följande: Tunn> Lagom> Tjock> 840,34 krl200 st= 4,20 kr 2 521,01 kr/500 st= 5,04 kr 1 638,66 krl300 st= 5,46 kr Övriga kostnader 20 000 krll 000 st= 20 kr per portion Självkostnadenfor en portion av respektive slag av köttsoppa: Kött Grönsaker Övriga kostnader Totalt Tunn 7,84 4,20 20,00 32,04 kr Lagom 9,80 5,04 20,00 34,84 kr Tjock 11,76 5,46 20,00 37,22 kr 189 190 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Självkostnaden för en portion Tunn uppgår till 32,04 kr, för en portion Lagom till 34,84 kr och för en portion Tjock till 37,22 kr. 7:7 Direkt lön (dl) Direkt material (dm) Tillverkningsomkostnader (to) 20 % x 5 000 kr Materialomkostnader (mo) 10 % x 10 000 kr Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader (ao) 2 % x 17 000 kr Försäljningsomkostnader (fo) 5 % x 17 000 kr Självkostnad 5 000 10 000 1 000 1 000 17000 340 850 18 190 kr Självkostnaden för ordern blir 18 190 kr. 7:8 Direkt lön Speciella direkta kostnader Tjänsteomkostnader 150 kr x 130 arbetstimmar Tjänstekostnad Administrationsomkostnader 5 % x 71 500 kr Försäljningsomkostnader 10 % x 71 500 kr Direkta försäljningskostnader Självkostnad 40 000 12 000 19 500 71500 3 575 7 150 2 000 Direk Specie Tjäns1 Tjänsz Adm Självk 84225 kr Självkostnaden för sprängningsuppdraget blir 84 225 kr. 7:9 Varupris Hemtagningskostnad Varuomkostnader 20 % x 200 000 kr Varukostnad Adm- och fsg-omkostnader 12 % x 290 000 kr Direkt försäljningskostnad Självkostnad 200 000 50 000 40 000 290 000 34 800 2 000 326 800 kr 326 800 kr/400 juicepressar = 817 kr Självkostnaden för partiet blir 326 800 kr och för en styck juicepress 817 kr. 7:10 a) Direkt lön Multiplicera direkt lön med antalet debiterade timmar: Kalkyl> Budget> Mätning> Standard> 400 kr x 6 200 tim = 2 480 000 kr 325 kr x 4 400 tim = 1 430 000 kr 375 kr x 3 100 tim= 1 162 500 kr 300 kr X 1 300 tim = 390 000 kr Tjänsteomkostnadspålägg Tjänsteomkostnader/Antal debiterade timmar> 750 000 kr/15 000 rim= 50 kr/debi terad timme Kalkyl> Budget> Mätning> Standard> 50 kr x 6 200 tim = 310 000 kr 50 kr X 4 400 tim = 220 000 kr 50 kr x 3 100 tim = 155 000 kr 50 kr x 1 300 tim = 65 000 kr 7:11 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING i kr Administrations- ochforsäijningsomkostnadspålägg Administrations- och försäljningsomkostnader/Tjänstekostnad> 773 100 kr/6 442 500 kr*= 12 % * Summan av den direkta lönekostnaden, speciella direkta kostnader och tjänsteomkostnader, se tabellen nedan Kalkyl> Budget> Mätning> Standard> 12 o/o X 2 890 000 kr= 346 800 kr 12 o/o X 1 700 000 kr= 204 000 kr 12 o/o X 1 377 500 kr= 165 300 kr 12 o/o X 475 000 kr= 57 000 kr Kalkyl Direkt lön 2 480 000 Speciella direkta kostnader 100 000 Tjänsteomkostnader 310 000 2 890 000 Tjänstekostnad Adm- och fsg-omkostnader 346 800 Självkostnad 3 236 800kr Budget Mätning 1 430 000 1 162 500 50 000 60 000 220 000 155 000 1 700 000 1 3 11500 165 300 204 000 1 904 000kr 1 542 800kr Standard Summa 390 000 5 462 500 20 000 230 000 65 000 750 000 475 000 6 442 500 57 000 773 100 532 000kr 1215 600kr Självkostnaden för Kalkyl blir 3 236 800 kr, för Budget 1 904 000 kr, för Mätning 1 542 800 kr och för Standard 532 000 kr. b) Intäkter - Kostnader= Resultat Intäkter = Timpris till kund x Antal debiterade timmar Kalkyl> 2 500 kr x 6 200 tim= 15 500 000 kr Budget> 2 000 kr X 4 400 tim = 8 800 000 kr Mätning> 1 300 kr X 3 100 tim = 4 030 000 kr Standard> 1 000 kr X 1 300 tim= 1 300 000 kr Intäkter Kostnader Resultat Kalkyl 15 500 000 -3 236 800 12 263 200 kr Budget Mätning 8 800 000 4 030 000 -1 904 000 -1 542 800 6 896 000 kr 2 487 200 kr Standard 1 300 000 -532 000 768 000 kr Resultatet blir för Kalkyl 12 263 200 kr, för Budget 6 896 000 kr, för Mätning 2 487 200 kr och för Standard 768 000 kr. Samtliga tjänster går med vinst. 7:11 a) Varupris Multiplicera varupris/st med försäljningsvolymen Blank> Sladd> Slir> 100 kr x 2 000 st= 200 000 kr 250 kr x 7 000 st= 1 750 000 kr 500 kr X 9 000 St = 4 500 000 kr Varuomkostnadspålägg )i- Varuomkostnader/Antal inköp 1 300 000 kr/130 inköp*= 10 000 kr *Summan av antalet inköp Blank> Sladd> Slir> 10 000 kr x 20 inköp= 200 000 kr 10 000 kr x 50 inköp = 500 000 kr 10 000 kr X 60 inköp= 600 000 kr 191 192 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Administrationsomkostnadspålägg 392 000 kr/7 840 000 kr* = 5 % Administrationsomkostnader/Varukostnad *Summan av varupris, speciella direkta kostnader och varuomkostnader, se tabellen nedan Försäijningsomkostnadspålägg 627 200 kr/7 840 000 kr*= 8 % Försäljningsomkostnader/Varukostnad *Summan av varupris, speciella direkta kostnader och varuomkostnader, se tabellen nedan Blank 200 000 Varupris Speciella direkta kostnader 25 000 Varuomkostnader 200 000 Varukostnad 425 000 Administrationsomkostnader 21 250 Försäljningsomkostnader 34 000 Direkt försäljningskostnad 20 000 Självkostnad 500 250 kr Sladd 1 750 000 35 000 500 000 2 285 000 114 250 182 800 10 000 2 592 050 kr Summa Slir 4 500 000 6 450 000 30 000 90 000 600 000 1 300 000 5 130 000 7 840 000 256 500 392 000 410 400 627 200 15 000 45 000 5 811 900 kr 8 904 200 kr Självkostnaden är för Blank 500 250 kr, för Sladd 2 592 050 kr och för Slir 5 811 900 kr. b) Intäkter - Kostnader= Resultat Intäkter = Försäijningspris x Försäijningsvolym Blank> Sladd> Slir> Intäkter Kostnader Resultat 300 kr x 2 000 st = 600 000 kr 450 kr x 7 000 st= 3 150 000 kr 700 kr x 9 000 st = 6 300 000 kr Blank 600 000 -500 250 99 750kr Sladd 3 150 000 -2 592 050 557 950kr Slir 6 300 000 -5 811 900 488 100 kr Resultat för Blank är en vinst med 99 750 kr, för Sladd en vinst med 557 950 kr och för Slir en vinst med 488 100 kr. c) Intäkter - Kostnader = Resultat Intäkter> Kostnader> 600 000 kr+ 3 150 000 kr+ 6 300 000 kr= 10 050 000 kr 500 250 kr+ 2 592 050 kr+ 5 811 900 kr= 8 904 200 kr 10 050 000 kr - 8 904 200 kr= 1 145 800 kr Företagets årsresultat uppgår till 1 145 800 kr i vinst. 7:12 a) Direkt material (dm) och direkt lön (dl) V i börjar med att beräkna direkt material (dm) och direkt lön (dl) per komponent ge nom att dividera totalsummorna med produktionsvolymen: Direkt material (dm) Kl > 6 000 000 kr/20 000 st= 300 kr K2> 8 000 000 kr/40 000 st= 200 kr K3> 6 000 000 kr/60 000 st= 100 kr Direkt lön (dl) 8 000 000 kr/20 000 st= 400 kr 8 000 000 kr/40 000 st= 200 kr 24 000 000 kr/60 000 st= 400 kr KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Yo 1/o )0 )0 )0 ?O )0 )0 )0 JO kr 1 900 Direkt maskintid (dmt) Kostnaden för en direkt maskintimme uppgår till 750 kr. För att få fram kostnaden för en maskintimme för en styck av de tre komponenterna behöver vi beräkna tidsåtgången för en styck av respektive komponent. Vi känner den totala maskintidsåtgången och produktionsvolymen per komponent. För att få fram tidsåtgången per timme divideras den totala maskintidsåtgången med produktionsvolymen. Kl> K2> K3> 120 000 min/20 000 st= 6 min i tidsåtgång per styck 180 000 min/40 000 st= 4,5 min i tidsåtgång per styck 300 000 min/60 000 st= 5 min i tidsåtgång per styck När tidsåtgången per timme (andelen av en timme) sedan multipliceras med maskintim kostnaden på 750 erhålls den direkta maskintimkostnaden för en styck komponent. Kl> K2> K3> 6/60 min x 750 kr= 75 kr 4,5/60 min x 750 kr= 56,25 kr 5/60 min x 750 kr= 62,50 kr Materialomkostnadspålägg (mo) Materialomkostnader (mo)/ Direkt material (dm) 2 000 000 kr/20 000 000 kr = 10 % Tillverkningsomkostnadspålägg (to) Tillverkningsomkostnader (to)/ Direkt lön (dl) 12 000 000 kr/40 000 000 kr= 30 % Maskin-!Teknikomkostnadspålägg (mao) Maskin-/Teknikomkostnader (mao)/ Direkt maskintid (dmt) 4 000 000 kr/ 10 000 tim= 400 kr/tim För att få fram pålägget för en styck av respektive komponent behöver vi precis som i fal let med den direkta maskintidskostnaden beakta tidsåtgången. Pålägget beräknas enligt följande: ch för Kl> K2> K3> 6/60 min x 400 kr= 40 kr per styck 4,5/60 min x 400 kr= 30 kr per styck 5/60 min x 400 kr= 33,33 kr per styck För att kunna beräkna administrations- och försäljningsomkostnadspåläggen behö ver vi veta hur stor tillverkningskostnaden är. Den summan får vi genom att summe ra de övriga kostnadsposterna. Den summan är 85 500 000 kr (dm 20 000 000 kr + dl 40 000 000 kr + dmt 7 500 000 kr* + mo 2 000 000 kr + to 12 000 000 kr + mao 4 000 000 kr). * 750 kr x 10 000 rim 1t ge- Administrationsomkostnader (ao) Administrationsomkostnader (ao)/ Tillverkningskostnad 3 420 000 kr/85 500 000 kr= 4 % Försäljningsomkostnader (Jo) Försäljningsomkostnader (fo)/ Tillverkningskosmad 1 710 000 kr/85 500 000 kr= 2 % 193 194 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Direkt maskintid (dmt) Materialomkostnader (mo) Tillverkningsomkostnader (to) Maskin-/Teknikomkostnader (mao) Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader (ao) Försäljningsomkostnader (fo) Självkostnad Kl 300 400 75 30 120 40 965 38,60 19,30 I 022,90 kr K2 K3 200 200 56,25 20 60 30 566,25 22,65 11,33 600,23 kr 100 400 62,50 10 120 33,33 725,83 29,03 14,52 769,38 kr 7: Självkostnaden blir för en styck Kl 1 022,90 kr, för en styck K2 600,23 kr och för en styck K3 769,38 kr. b) Intäkter- Kostnader= Resultat Intäkter Kl> K2> K3> Summa 800 kr X 20 000 St= 16 000 000 kr 600 kr x 40 000 st= 24 000 000 kr 900 kr x 60 000 st= 54 000 000 kr 94 000 000 kr Kostnader För att få fram totala kostnader summerar vi samtliga kostnadsposter. De finns i uppgif ten. Den summan blir 90 630 000 kr (tvk enligt uppgift a 85 500 000 kr+ ao 3 420 000 kr+ fo 1 710 000 kr). Vi hade även kunnat multiplicera självkostnaden per komponent med produktionsvolymen för att få fram företagets totala kostnader eller, vilket är mer komplicerat, beräknat självkostnaden för hela produktionsvolymen för var och en av de tre komponenterna och sedan lagt ihop summorna. 7: Resultat> 94 000 000- 90 630 000 = 3 370 000 kr Företaget uppvisar en vinst på 3 370 000 kr c) Försäljningspris- Självkostnad = Resultat Kl > K2> K3> 800 kr- 1 022,90 kr= -222,90 kr 600 kr- 600,23 kr= -0,23 kr 900 kr- 769,38 kr= 130,62 kr Kl går med 222,90 kr i förlust, K2 med 0,23 kr i förlust och K3 med 130,62 kr i vinst. 7:13 a) Direkt lönekostnad Konceptutveckling Direkt lönekostnad Grafik Direkt lönekostnad Programmering 20 o/o X 25 000 kr Tjänsteomkostnader 1 Tjänsteomkostnader 2 550 kr x 47 tim Tjänsteomkostnader 3 100 kr x 300 steg Tjänstekostnad 2 o/o X 170 000 kr Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader 4 o/o X 170 000 kr Direkt försäljningskostnad Självkostnad 25 000 20 000 30 000 5 000 25 850 30 000 135 850 3 400 6 800 10 000 156 050 kr 7 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Självkostnaden för webbuppdraget blir 156 050kr. 6) Se faktaboken. c) Se faktaboken. 7:14 a) Konserver kr för en I Varupris Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3 25 000 2 500 50 000 18 000 100/o X 25 000kr 10kr x 5 000st 120/ox 150 000kr Kolonialvaror Varupris Varuomkostnad 1 Varuomkostnad 2 Varuomkostnad 3 150/o X 100 000kr 25öre x 30 000min 180/o X 200 000kr Varukostnad Adm- och fsg-omkostnader Transportkostnad till kundens lager 100 000 15 000 7 500 36 000 254 000 80/o X 254 000kr 20 320 5 000 279320 kr Självkostnad Självkostnaden för ordern till Billy's Kontant uppgår till 279 320kr. 6) Se faktaboken. c) Se faktaboken. ppgif0 000 onent .r mer av de ·inst. 7:15 a) Direkt material i Manuell bearbetning 1 • Direkt material i Maskinell bearbetning Direkt material i Manuell bearbetning 2 Direkt lön i Manuell bearbetning 1 Direkt lön i Maskinell bearbetning Direkt lön i Manuell bearbetning 2 Direkt lön i Kvalitetskontroll Materialomkostnader 1 Materialomkostnader 2 Tillverkningsomkostnader 1 Tillverkningsomkostnader 2 Maskin-/Teknikomkostnader Tillverkningsomkostnader 3 Tillverkningsomkostnader 4 Tillverkningsomkostnader 5 50kr X 1 400kg 50/o X 400 000kr* 1serie x 2 500kr 300kr x 200tim 100kr x 100tim 150/o X 12 000kr 75kr x 100högtalarpar 300kr x 40m3 Tillverkningskostnad Adm- och fsg-omkostnader 50/o X 630 800kr Självkostnad *Direktmaterial= 120 000 kr+ 80 000 kr+ 200 000 kr= 400 000 kr Självkostnaden för tillverkningsserien uppgår till 662 340kr. 6) Se falnaboken. c) Se faktaboken. 7:16 Se faktaboken. 120 000 80 000 200 000 20 000 10 000 12 000 5 000 70 000 20 000 2 500 60 000 10 000 1 800 7 500 12 000 630800 31 540 662 340 kr 195 196 KAPITEL 7 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant 7:1 Självkostnadskalkylering lämpar sig bäst i beslutssituationer med kort tidshorisont 7:2 Det heter självkostnadskalkylering för att man bestämmer kostnaden själv 7:3 De två grundläggande metoderna för självkostnadskalkylering är periodoch orderkalkylering X 7:4 Divisions-, normal- och ekvivalentmetoden kan sorteras in under rubriken periodkalkylering X 7:5 I divisionsmetoden fås självkostnaden per styck genom att man dividerar totalkostnaden för en tidsperiod med verksamhetsvolymen för samma period X 7:6 Normalmetoden heter det för att metoden ger de mest normala ("sanna") produktkostnaderna 7:7 Variationer i sysselsättningen (kapacitetsutnyttjandet) är ett argument för normalmetoden 7:8 Ekvivalenttal anger skillnader i resurskrav mellan kalkylobjekt 7:9 Kostnadsställen kan inte användas vid periodkalkylering X • X 7:11 Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade X samkostnader 7:12 Direkta kostnader fördelas till kalkylobjekt X 7:14 Påläggsmetoden kan sorteras in under rubriken orderkalkylering X 7:15 Orsak/verkan, nytta och bärkraft är tre kriterier för omkostnadsfördelning X 7:16 En påläggssats beräknas principiellt enligt följande: Omkostnader/Fördel- X X 7:17 Samma kalkylmall kan användas i alla företag • 7:18 Vid påläggskalkylering innebär fördelning av omkostnader med kost- nadsställen vanligtvis mindre utbyggda kalkyler än då kostnadsställen inte används 7:19 Pålägg kan beräknas vid följande verksamhetsvolymer: budgeterad, normal, praktisk och faktisk volym X X 7:13 Omkostnader (indirekta kostnader) fördelas till kalkylobjekt ningsnyckel • • X 7:10 Över- och undertäckning av fasta kostnader kan uppkomma när ekvivalentmetoden används Falskt X Kapitel 8 Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Lösningar 8:1 a) Total aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym= Aktivitetssats Sekreterarstöd 560 000 kr/1 600 timmar= 350 kr Offerering 60 000 kr/25 offerter= 2 400 kr Kopiering 50 000 kr/200 000 kopior= 0,25 kr Fakturering 32 000 kr/160 uppdrag= 200 kr 2 400 000 kr/4 800 timmar= 500 kr Tjänsteutförande Redovisning 3 840 000 kr/3 200 timmar= 1 200 kr Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration 3 000 000 kr/3 000 timmar= 1 000 kr 2 400 000 kr/1 600 timmar= 1 500 kr Kvalitetssäkring Beräkning av orderkostnaden: Sekreterarstöd Offerering Kopiering Fakturering Tjänsteutförande Redovisning Tjänsteutförande Skatt Tjänsteutförande Deklaration Kvalitetssäkring Rese- och logikostnader Kundorderkostnad 15 timmar x 350 kr 2 000 kopior x 0,25 kr 60 timmar x 500 kr 20 timmar x 1 200 kr 40 timmar x 1 000 kr 10 timmar x 1 500 kr 5 250 kr 2 400 kr 500 kr 200 kr 30 000 kr 24 000 kr 40 000 kr 15 000 kr 20 000 kr 137 350 kr Kostnaden för kundordern uppgår till 137 350 kr. b) Se faktaboken. Frågan diskuteras på flera ställen i kapitel 8. 8:2 a) Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym= Aktivitetssats Manuell bearbetning Maskinell bearbetning Ordermottagning Produktionsplanering Inköp av material Maskinomställning Kvalitetskontroll 3 812 500 kr/12 500 manuella bearbetningstimmar= 305 kr per timma 2 970 000 kr/5 400 maskinella bearbetningstimmar= 550 kr per timma 45 000 kr/75 mottagna order= 600 kr per ordermottagning 187 500 kr/375 produktionsplaneringstimmar= 500 kr per timma 52 500 kr/75 inköp av material= 700 kr per inköp av material 90 000 kr/300 maskinomställningstimmar= 300 kr per timma 337 500 kr/75 kvalitetskontroller= 4 500 kr per kvalitets kontroll 198 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Kundleverans Produktutformning Problemlösning Kundbesök 120 000 kr/3 000 kundleveransmil = 40 kr per kundleverans mil 150 000 kr/300 produktutformningstimmar = 500 kr per timma 200 000 kr/400 problemlösningstimmar = 500 kr per timma 160 000 kr/200 kundbesökstimmar = 800 kr per timma Beräkning av lönsamheten (resultatet) per kund: + Försäljning KundA 9 800 000 kr KundB 8 000 000 kr KundC 5 100 000 kr Enhetsnivå -Direkt material -Manuell bearbetning -Maskinell bearbetning 7 800 000 kr 305 000 kr 220 000 kr 6 250 000 kr 396 500 kr 192 500 kr 4 500 000 kr 152 500 kr 55 000 kr Kundordernivå -Ordermottagning -Produktionsplanering -Inköp av material -Maskinomställning -Kvalitetskontroll -Kundleverans 9 000 kr 37 500 kr 10 500 kr 21 000 kr 67 500 kr 12 000 kr 6 000 kr 20 000 kr 7 000 kr 12 000 kr 45 000 kr 2 000 kr 3 000 kr 17 500 kr 3 500 kr 10 500 kr 22 500 kr 400 kr 6 000 kr 2 500 kr 17 600 kr 1 291 400kr 13,18 % 12 500 kr 10 000 kr 0 kr 1 046500kr 13,08 % 5 000 kr 15 000 kr 32 000 kr 283100kr 5,55 % Kundnivå -Produktutformning - Problemlösning -Kundbesök = Kundlönsamhet Marginal Aktivitetskostnaderna är beräknade enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitets sats Marginalerna är beräknade enligt följande: Kundlönsamhet/Försäljning Resultatet för Kund A uppgår till 1 291 400 kr, för Kund B till 1 046 500 kr och för Kund C till 283 100 kr. Marginalen för Kund A uppgår till 13,18 %, för Kund B till 13,08 % och för Kund C till 5,55 %. b) ABC-information har många användningsområden. Den kan exempelvis användas i samband med aktivitets- och processförbättringsarbete (se vidare kapitel 24 i faktaboken om processtyrning) och aktivitetskostnadsreducering och vid kundmixbeslut (t ex om vissa kunder ska avvecklas). Aktivitetsinformation kan även användas vid benchmarking (se vidare kapitel 25 i faktaboken). Andra användningsområden är vid beslut om för ändrad prissättning och ändringar i kunderbjudanden. Ett ytterligare användnings område för aktivitetsinformation är studier av effekterna vid ändringar i kostnadsdriv arvolymer, aktivitetskostnader och/eller aktivitetssatser. KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) :rans- �r nma :)0 kr )0 kr )0 kr )0 kr )0 kr )0 kr 10 kr 10 kr 10 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Okr 5% :ets- för till i ken om ing lS or gs "IV- 8:3 a) Rock&Pop 5 000 000 kr Blues 1 562 500 kr Country 937 500 kr 3 600 000 kr 1400 000kr 1 125 000 kr 4 37 500kr 675 000 kr 262500kr Ordernivå - Orderhantering telefonbeställning - Orderhantering Internetbeställning - Orderframtagning = Ordernivåresultat 23 500 kr 40 500 kr 200 000 kr 1 136000kr 23 500 kr 3 375 kr 93 750 kr 316875 kr 14 100 kr 2 025 kr 75 000 kr 111 375kr Varugruppsnivå - Inköp av CD-skivor - Mottagning av inköpta CD-skivor - Lagring av CD-skivor - Radioreklam per varugrupp = Varugruppsresultat 4 800 kr 10 800 kr 120 000 kr 50 000 kr 950 400kr 9 600 kr 21 600 kr 37 500 kr 15 000 kr 233 175kr 14 400 kr 32 400 kr 22 500 kr 10 000 kr 920 75kr + Försäljning Enhetsnivå - Kostnad för sålda CD-skivor = Bruttoresultat = Totalt varugruppsresultat Företagsnivå - Internetunderhåll - Tidningsannonsering - Administration = Resultat t 1275 650kr 451 000 kr 50 000 kr 700 000 kr 74 650kr Aktivitetskostnaderna är beräknade enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitets sats b) Ett enkelt tillvägagångssätt för att närmare studera kostnaden per CD-skiva är att göra det på aktivitetsnivå. I detta avseende kan kostnaden per CD-skiva per varugrupp och aktivitet beräknas. I nedanstående sammanställning har aktivitetskostnaden per varu grupp dividerats med såld volym per varugrupp. I fallet med orderhantering kan den be räkningen inte göras då uppgifter om hur volymen fördelar sig mellan de två slagen av orderhanteringsaktiviteter inte framgår. Dessa båda aktiviteter har därför slagits samman vid beräkningen. Orderhantering telefon- och Internet beställning Orderframtagning Inköp av CD-skivor Mottagning av inköpta CD-skivor Lagring av CD-skivor Radioreklam per varugrupp Rock&Pop 1,60 kr 5 kr 0,12 kr 0,27 kr 3 kr 1,25 kr Blues 2,15 kr 7,50 kr 0,77 kr 1,73 kr 3 kr 1,20 kr Country 2,15 kr 10 kr 1,92 kr 4,32 kr 3 kr 1,33 kr Ägarnas känsla av att kostnaden per CD-skiva och aktivitet varierar mellan de tre varu grupperna visar sig i flera fall stämma. I ett nästa steg kan ägarna närmare studera orsa kerna till kostnadsskillnaderna. Ett möjligt utfall av det steget kan bli insatser som fokuserar på att minska aktivitetskonsumtionen per varugrupperna för att därigenom reducera kostnaden per CD-skiva. Det tycks finnas potential till det främst beträffande 199 200 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) aktiviteterna Orderframtagning, Inköp av CD-skivor och Mottagning av inköpta CDskivor. 8:4 a) + Intäkter Produktkalkylering Strategi 7 142 400kr 3 128 000kr Organisationsutveckling 6 834 300kr Enhetsnivå - Uppdragsutförande 547 400kr 1 388 800kr 1 449 700kr Uppdragsnivå - Uppdragsplanering - Kvalitetssäkring 32 400kr 36 000kr 252 000kr 210 000kr 270 000kr 150 000kr 5 600kr 4 000kr 2 502 600kr 5 600kr 48 000kr 5 238 000kr 5 600kr 36 000kr 4923 000kr Tjänstenivå - Tjänsteutveckling - Kompetensutveckling = Tjänsteresultat Aktivicetskostnaderna har beräknats enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitetssats Resultatet för Produktkalkylering uppgår till 2 502 600kr, för Strategi till 5 238 000kr och för Organisationsutveckling till 4 923 000kr. 6) + Intäkter Management 17 104 700kr Redovisning IT 7 750 600kr 10 992 750kr Enhetsnivå - Uppdragsutförande 3 385 900kr 2 536 450kr 2 200 800kr Uppdragsnivå - Uppdragsplanering - Kvalitetssäkring 554 400kr 396 000kr 342 000kr 660 000kr 103 500kr 150 000kr 16 800kr 88 000kr 16 800kr 211 500kr 16 800kr 33 000kr 43 200kr 12 620400kr 20 800kr 3963 050kr 23 200kr 8465450kr Tjänstenivå - Tjänsteutveckling - Kompetensutveckling Tjänstegruppsnivå - Metodutveckling = Tjänstegruppsresultat Aktivitetskostnaderna har beräknats enligt följande: Aktivitetskonsumtion x Aktivitetssats Aktivitetskostnaderna per tjänst har på enhets-, uppdrags- och tjänstenivå summerats per tjänsteområde Resultatet för management uppgår till 12 620 400kr, för Redovisning till 3 963 050kr och för IT till 8 465 450kr. 8:� KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) :D- I ng • c) Intäkter - Kostnader = Resultat Intäkter Management Redovisning IT :tskr Kostnader Enhetsnivå Uppdragsutförande 8 123 150 kr Uppdragsnivå Uppdragsplanering Kvalitetssäkring 999 900 kr 1 206 000 kr Tjänstenivå Tjänsteutveckling Kompetensutveckling • • 17 104 700 kr 7 750 600 kr 10 992 750 kr Tjänstegruppsnivå Metodutveckling Kundnivå Försäljning Företagsnivå Administration Företagsledning Årsresultat = + 35 848 050 kr 50 400 kr 332 500 kr 87 200 kr 408 800 kr 3 000 000 kr 4 000 000 kr = - 18 207 950 kr 17640100 kr Företagets årsresultat uppgår till 17 640 100 kr. 8:5 tsltS kr -- - a) lnköpspris (förlagspris) Porto Webb Inköp av böcker Lagring Fakturering Paketering Annonsering Mässutställning Kundbesök Administration Total självkostnad 1 200 St X 350 kr 420 000 kr 36 000 kr 2 webbsidor x 1 700 kr 3 400 kr 24 inköp X 75 kr 1 800 kr 4 896 kr 2 040 kilo X 2,40 kr 1 200 fakturor x 20 kr 24 000 kr 400 paketeringsminuter x 6,75 kr 2 700 kr 144 kr per boktitel 144 kr 135 kr per boktitel 135 kr 1 200 St X 435 kr X 0,25 o/o 1 305 kr 13 433 kr 38 380 kr* X 35 o/o 507813 kr *Summan av ovanstående aktivitetskostnader (exkl inköpspris och porto) Självkostnad per såld bok uppgår till 507 813 kr/1 200 st = 423, 18 kr b) Se faktaboken. 201 202 KAPITEL 8 AKTIVITETSBASERAD KALKYLERING (ABC) Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 8:1 ABC-kalkylen ger alltid mer rättvisande produktkostnader än påläggsmetoden 8:2 Med ABC-kalkylen produceras s k undantagsinformation 8:3 En aktivitet utgörs av en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment 8:4 Aktivitetshierarkier byggs upp med utgångspunkt i hur kostnadskrävande företagets aktiviteter är 8:5 Manuell bearbetning är ett exempel på en aktivitet på enhetsnivå 8:6 En kostnadsdrivare används som en fördelningsnyckel vid fördelning av aktivitetskostnader till kalkylobjekt 8:7 Kostnadsdrivare kan vara av fyra slag: transaktionsrelaterade, tidsrelaterade, intensitetsrelaterade och komplexitetsrelaterade 8:8 Det förekommer inga direkta kostnader i ABC-kalkylen 8:9 Faktisk aktivitetsvolym används vid beräkning av aktivitetssatser 8:10 Tillgänglig aktivitetskapacitet = Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet 8:11 ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell 8:12 Tidsekvationer kan användas för att förenkla det praktiska kalkylarbetet 8:13 Vid aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering inkluderas företagets samtliga kostnader i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå Sant • • • • • • • Falskt • • • • • • Kapitel 9 Bidragskalkylering Lösningar 9:1 a) Totala rörliga kostnader för en tidsperiod/Verksamhetsvolymen för samma period = = Rörlig särkostnad per styck Verksamhetsvolymen för perioden uppgår till: 5 000 + 7 000 +12 000 + 24 000= 48 000 1 200 000 kr/48 000 st= 25 kr Den rörliga särkostnaden per tillverkad och såld dörrknopp uppgick till 25 kr. b) Rörlig särkostnad per styck x Verksamhetsvolym=Total rörlig särkostnad Rund Kvart Rekt Romb 25 kr x 5 000 st= 125 000 kr 25 kr x 7 000 st=175 000 kr 25 kr x 12 000 st= 300 000 kr 25 kr x 24 000 st=600 000 kr Den totala rörliga särkostnaden för Rund uppgick till125 000 kr, för Kvart till175 000 kr, för Rekt till 300 000 kr och för Romb till 600 000 kr. c) Försäljningspris per styck x Verksamhetsvolym=Total intäkt Rund Kvart Rekt Romb 75 kr x 5 000 st= 375 000 kr 20 kr X 7 000 St= 140 000 kr 90 kr X 12 000 St= 1 080 000 kr 70 kr x 24 000 st=1 680 000 kr Den totala intäkten för Rund uppgick till 375 000 kr, för Kvart till140 000 kr, för Rekc till1 080 000 kr och för Romb till1 680 000 kr. d) Total intäkt- Total rörlig särkostnad=Totalt täckningsbidrag Rund Kvart Rekt Romb 375 000 kr- 125 000 kr= 250 000 kr 140 000 kr-175 000 kr= - 35 000 kr 1 080 000 kr- 300 000 kr= 780 000 kr 1 680 000 kr-600 000 kr=1 080 000 kr Det totala täckningsbidraget för Rund uppgick till 250 000 kr, för Kvart till-35 000 kr, för Rekt till 780 000 kr och för Romb till1 080 000 kr. e) Försäljningspris per styck- Rörlig särkostnad per styck=Täckningsbidrag per styck Rund Kvart Rekt Romb 75 kr- 25 kr= 50 kr 20 kr- 25 kr= -5 kr 90 kr-25 kr= 65 kr 70 kr- 25 kr= 45 kr Täckningsbidraget för en styck Rund uppgick till 50 kr, för Kvart till-5 kr, för Rekt till 65 kr och för Romb till 45 kr. 204 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING f) T äckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad Rund Kvart Rekt Romb SO kr/75 kr= -5 kr/20 kr= 65 kr/90 kr= 45 kr/70 kr = 66,7 % -25,0 % 72,2 % 64,3 % Täckningsgraden för Rund uppgick till 66,7 %, för Kvart till -25 %, för Rekt till 72,2 % och för Romb till 64,3 %. Täckningsgraden anger hur många procent av försäljningspriset som utgörs av täck ningsbidraget. g) Totalt täckningsbidrag- Samkostnader= Resultat Totala intäkter - Totala rörliga särkostnader - Samkostnader= Resultat Totalt täckningsbidrag 375 000 kr - 125 000 kr= Rund 250 000 kr -35 000 kr Kvart 140 000 kr- 175 000 kr= Rekt 1 080 000 kr- 300 000 kr= 780 000 kr Romb 1 680 000 kr- 600 000 kr= 1 080 000 kr Totalt täckningbidrag 2 075 000kr Samkostnaderna uppgick under verksamhetsåret till 2 000 000 kr. 2 075 000 kr - 2 000 000 kr= 75 000 kr Resultatet uppgick till 75 000 kr. h) Rund Kvart Rekt Romb Totalt 375 000 Särintäkter 140 000 108 0000 1 680 000 3 275 000 Rörliga särkostnader -125 000 -175 000 -300 000 -600 000 -1 200 000 Täckningsbidrag 250 000 -35 000 780 000 I 080 000 2 075 000 Samkostnader -2 000 000 Resultat 75 000 kr i) Reklamkostnaden utgör en fast särkostnad för Rekt och ska därför endast belasta den. Kostnaden läggs in på en särskild rad i kalkylen. Rund Kvart Rekt Romb Totalt Särintäkter 140 000 1 080 000 1 680 000 3 275 000 375 000 Rörliga särkostnader -125 000 -175 000 -300 000 -600 000 -1 200 000 Fasta särkostnader 0 0 -25 000 0 -25 000 250 000 -35 000 Täckningsbidrag 755 000 I 080 000 2 050 000 Samkostnader -2 000 000 Resultat 50 000 kr Det totala täckningsbidraget för Rund, Kvart och Romb hade uppgått till samma be lopp som tidigare. Däremot hade täckningsbidraget för Rekt varit 25 000 kr lägre, d v s uppgått till 755 000 kr. Företagets totala täckningsbidrag hade uppgått till 2 050 000 kr och resultatet till 50 000 kr. j) Eftersom man kan sälja allt som produceras ska företaget välja den av dörrknopparna som maximerar resultatet. Frågan är då vilken av dörrknopparna som ska väljas? Själv klart ska den som ger störst totalt täckningsbidrag väljas. Vi behöver därför beräkna det totala täckningsbidrag som kan erhållas för de fyra slagen av dörrknoppar. 9: KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Täckningsbidrag per styck x Verksamhetsvolym = Totale täckningsbidrag Rund Kvart Rekt Romb 50 kr x 48 000 st= 2 400 000 kr -5 kr x 48 000 st= -240 000 kr 65 kr x 48 000 st=3 120 000 kr 45 kr X 48 000 St= 2 160 000 kr Företaget ska för att maximera sitt resultat satsa på att tillverka och sälja Rekt. Det totala täckningsbidraget blir då 3 120 000 kr och företagets resultat blir 3 120 000 - 2 000 000 kr= 1 120 000 kr. 9:2 a) För att kunna upprätta kalkylen behöver vi beräkna den totala särintäkten per tjänst och den totala rörliga kostnaden per tjänst och kostnadsställe. Total särintäkt per tjänst Försäljningspris per styck x Verksamhetsvolym= Total särintäkt lmse 250 kr x 15 000 tim= 3 750 000 kr Vimse 400 kr x 10 000 tim = 4 000 000 kr Spindel 700 kr x 5 000 tim= 3 500 000 kr Totala rörliga särkostnader per tjänst och kostnadsställe Totala rörliga särkostnader/Verksamhetsvolym = Rörlig särkostnad per styck Den totala rörliga särkostnaden per kostnadsställe finns i uppgiften. Den totala verk samhetsvolymen uppgår till 15 000 tim + 10 000 tim + 5 000 tim= 30 000 tim. Rörlig särkostnad per timme och kostnadsställe beräknas enligt följande: Ajax 3 000 000 kr= 100 kr 30 000 tim Betis 1 200 000 kr= 40 kr 30 000 tim Celtic 1 800 000 kr= 60 kr 30 000 tim Den totala rörliga särkostnaden per tjänst (och kostnadsställe) beräknas enligt följande: Rörlig särkostnad per styck x Verksamhetsvolym=Totala rörliga särkostnader Ajax lmse Vimse Spindel 100 kr x 15 000 tim= 1 500 000 kr 100 kr x 10 000 tim = 1 000 000 kr 500 000 kr 100 kr X 5 000 tim= Betis 40 kr X 15 000 tim=600 000 kr lmse Vimse 40 kr x 10 000 tim = 400 000 kr Spindel 40 kr x 5 000 tim=200 000 kr Celtic 60 kr x 15 000 tim = 900 000 kr lmse V imse 60 kr x 10 000 tim = 600 000 kr Spindel 60 kr X 5 000 tim = 300 000 kr 205 206 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Kalkylen kan nu ställas samman: lmse 3 750 000 Vimse 4 000 000 Spindel 3 500 000 Totalt 11 250 000 Rörliga särkostnader per kostnadsställe: Ajax -1 500 000 -1 000 000 Betis -400 000 -600 000 Celtic -900 000 -600 000 = Täckningsbidrag 750 000 2 000 000 -500 000 -200 000 -300 000 2 500 000 -3 000 000 -1 200 000 -1 800 000 5 250 000 Särintäkt Samkostnader per kostnadsställe: Ajax Betis Celtic = Resultat b) Särintäkter Rörliga särkostnader Täckningsbidrag Samkostnader Resultat 9:3 lmse 3 750 000 -3 000 000 750 000 -800 000 -2 000 000 -500 000 I 950 000 kr Vimse 4 000 000 -2 000 000 2 000 000 Spindel 3 500 000 -1 000 000 2 500 000 Totalt 11 250 000 -6 000 000 5 250 000 -3 300 000 I 950 000 kr a) 1. Dividera ekvivalentvolymen per kaffesort med den totala ekvivalentvolymen. Då fås de andelar av de rörliga kostnaderna som kaffesorterna ska belastas med. 2. De beräknade andelarna multipliceras sedan med de rörliga kostnaderna. Då erhålls varje kaffesorts andel av de rörliga kostnaderna. Den totala ekvivalentvolymen uppgår till 2 280 + 2 250 + 900= 5 430 koppar. Cappuccino Latte Espresso (2 280 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 12 596,69 kr (2 250 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 12 430,94 kr (900 koppar/5 430 koppar) x 30 000 kr= 4 972,38 kr För att få fram den rörliga särkostnaden för en kopp av de tre kaffesorterna divideras de erhållna siffrorna med försäljningsvolymen. Cappuccino Latte Espresso 12 596,69 kr/1 900 koppar = 6,63 kr 12 430,94 kr/1 500 koppar= 8,29 kr 4 972,38 kr/900 koppar= 5,52 kr Den rörliga särkostnaden för en kopp cappuccino uppgår till 6,63 kr, för en kopp latte till 8,29 kr och för en kopp espresso till 5,52 kr. b) Försäljningspris (särintäkt) per styck- Rörlig särkostnad per styck= Täckningsbidrag Cappuccino Latte Espresso 19 kr- 6,63 kr= 12,37 kr 19 kr- 8,29 kr= 10,71 kr 16 kr-5,52 kr= 10,48 kr Täckningsbidraget för en kopp cappuccino uppgår till 12,37 kr, för en kopp latte till 10,71 kr och för en kopp espresso till 10,48 kr. KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING c) Täckningsbidrag per styck x Volym= Totalt täckningsbidrag Försäljningspris per styck x Volym - Rörlig särkostnad per styck x Volym= Totalt täck ningsbidrag Cappuccino Latte Espresso 12,37 kr x 1 900 koppar= 23 503 kr 10,71 kr x 1 500 koppar= 16 065 kr 10,48 kr x 900 koppar= 9 432 kr Det totala täckningsbidraget för cappuccino uppgår till 23 503 kr, för latte till 16 065 kr och för espresso till 9 432 kr (avrundade siffror). d) Täckningsbidrag/Försäljningspris= Täckningsgrad Cappuccino Latte Espresso 12,37 kr/19 kr= 65,1 % 10,71 kr/19 kr= 56,4 % 10,48 kr/16 kr= 65,5 % Täckningsgraden uppgår till 65,1 % för cappuccino, till 56,4 % för latte och till 65,5 % för espresso. e) Samtliga nödvändiga uppgifter förutom totala särintäkter finns. De beräknas enligt föl jande: Försäljningspris per styck x Volym= Total särintäkt Cappuccino Latte Espresso 19 kr x 1 900 koppar= 36 100 kr 19 kr x 1 500 koppar= 28 500 kr 16 kr x 900 koppar= 14 400 kr Särintäkter Rörliga särkostnader = Täckningsbidrag Samkostnader = Resultat Cappuccino 36 100 -12 596,69 23 503,31 Latte 28 500 -12 430,94 16069,06 Espresso 14 400 -4 972,38 9427,62 Totalt 79 000 -30 000 49000 -100 000 -51 000 kr f) Företaget uppvisar en förlust på hela 51 000 kr för perioden. Samtliga tre kaffesorter visar visserligen positiva täckningsbidrag, men de är inte tillräckligt stora för att sam mantaget täcka samkostnaderna och bidra till vinst. 9:4 30 000 kr a) Särintäkt Rörliga särkostnader: Lönekostnad Fasta särkostnader: Diverse material Specialtryck Resekostnader Täckningsbidrag 40 timmar x 350 kr -14 000 kr -5 000 kr -7 500 kr -2 500 kr 1 000 kr Täckningsbidraget för uppdraget beräknas uppgå till 1 000 kr. b) Det finns inte tillräckligt med information i uppgiften för att frågan ska kunna besva ras. Visserligen är täckningsbidraget positivt, men vi vet inte om det är tillräckligt stort. Täckningsbidraget ska bidra till täckandet av företagets samkostnader och ge vinst. 207 208 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING 9:5 Samtliga kostnader för huvudkontoret är i situationen att betrakta som samkostnader. De ska därför inte direkt belasta butikerna. Däremot bör butikernas täckningsbidrag täcka dem och bidra till företagets vinst. Ystad Skanijr Malmö Totalt 1 500 000 500 000 5 000 000 7 000 000 -1 200 000 -30 000 -350 000 -10 000 -2 700 000 -100 000 -4 250 000 -140 000 270 000 140 000 2 200 000 2 610 000 Hyreskostnad Lönekostnad Avskrivning och ränta Övriga kostnader -75 000 -600 000 -27 000 -50 000 -60 000 -460 000 -15 000 -40 000 -200 000 -1 400 000 -75 000 -100 000 -335 000 -2 460 000 -117 000 -190 000 Täckningsbidrag 2 -482 000 -435 000 425 000 -492 000 Försäljning (särintäkt) Rörliga särkostnader: Kostnad för sålda varor Försäljningsprovision Täckningsbidrag 1 Fasta särkostnader: Samkostnader (huvudkontorets kostnader): Hyreskostnad kontor Hyreskostnad lagerlokal Lönekostnader Avskrivning och ränta Övriga kostnader -25 000 -100 000 -1 700 000 -55 000 -100 000 Resultat -2 472 000 kr Företagets ägare hickar nog till när han ser kalkylen. Endast Malmöbutiken uppvisar ett positivt täckningsbidrag. Men vad hjälper det när de två andra butikerna går så dåligt. Före taget uppvisar för perioden en förlust på hela 2 472 000 kr. Ägaren måste ta tag i saken omedelbart. Ytterligare ett år med ett så dåligt resultat kan riskera företagets överlevnad. 9:6 a) Särintäkt (försäljning) 1 000 kr x 2 000 stolar 2 000 000 kr 450 kr x 2 000 stolar 275 kr x 1,5 tim x 2 000 stolar 30 kr x 2 000 stolar -900 000 kr -825 000 kr -60 000 kr Rörliga särkostnader: Material Löner Emballage Täckningsbidrag 1 215 000 kr Fasta särkostnader: Arvode till specialmaskinist Specialverktyg Transport -25 000 kr -5 000 kr -5 000 kr Täckningsbidrag 2 180 000 kr b) Täckningsbidrag/Särintäkt (Försäljning) = Täckningsgrad 180 000 kr/2 000 000 kr = 9 % Nej, företaget bör inte ta uppdraget eftersom täckningsgraden endast uppgår till 9 %. KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING De em I Särintäkter Mini 1 500 000 Lagom 4 400 000 Enorm 3 600 000 Totalt 9 500 000 Rörliga särkostnader: Material Produktion 1 Material Produktion 2 Material Produktion 3 Löner Produktion 1 Löner Produktion 2 Löner Produktion 3 = Täckningsbidrag 1 -100 000 -125 000 -25 000 -200 000 -100 000 -100 000 850 000 -350 000 -250 000 -100 000 -450 000 -300 000 -200 000 2 750 000 -300 000 -240 000 -120 000 -300 000 -210 000 -150 000 2 280 000 -750 000 -615 000 -245 000 -950 000 -610 000 -450 000 5 880 000 -5 000 -10 000 -2 000 833 000 -4 000 -8 000 -3 500 2 734500 -6 000 -12 000 -4 000 2 258 000 -15 000 -30 000 -9 500 5 825 500 9:7 Fasta särkostnader: Produktion 1 Produktion 2 Produktion 3 = Täckningsbidrag 2 Samkostnader i produktionen: Produktion 1 Produktion 2 Produktion 3 Samkostnader övrigt = Resultat tt !- n I -27 000 -33 000 -50 000 -3 000 000 2 715 500 kr För att få fram särintäkten per slag av penna har försäljningspriset per styck multiplicerats med volymen. Totala särkostnader per slag av penna och kostnadsställe (och kostnadsslag) får man genom att multiplicera styckkostnaden med volymen. 9:8 Kabinväskor Riggsäckar Ryggstor Kabinliten Kabimtor Ryggliten 1 700 000 3 000 000 2 200 000 2 000 000 Särintäkter -1 700 000 -1 000 000 -1 300 000 -1 000 000 Rörliga särkostnader 700 000 700 000 1 200 000 Täckningsbidrag 1 1 300 000 -200 000 -100 000 -175 000 -200 000 Fasta särkostnader 1 100 000 1 025 000 600 000 500 000 Täckningsbidrag 2 = 1 100 000 = 2 125 000 Summa TB 2 per produktgrupp -200 000 -300 000 Produktgruppssärkostnader 1 825 000 900 000 Täckningsbidrag 3 = 2 725 000 Summa TB 3 för båda produktgrupperna -2 000 000 Övriga kostnader (samkostnader) 725 000 kr Resultat 209 210 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING 9:9 Management a) Särintäkter* Rörliga särkostnader: Bonus** Täckningsbidrag 1 Strategi 8 400 000 -1 008 000 7 392 000 Marknad Reklam 9 000 000 Survey 3 280 000 -921 600 -1 080 000 6758400 7 920 000 -393 600 2 886400 Förändring 7 680 000 Fasta särkostnader: Löner -5 100 000 -3 400 000 -4 200 000 -2 400 000 -55 000 Utbildning -75 000 -85 000 -90 000 Diverse material -400 000 -72 000 -82 000 -200 000 -100 000 -85 000 Övrigt -145 000 -112 000 3 100 000 119400 2 025 000 3 111400 Täckningsbidrag 2 = 3 219 400 Summa TB 2 per slag av tjänstegrupp = 5 136 400 -300 000 Särkostnader per tjänstegrupp -420 000 4716 400 2 919400 Täckningsbidrag 3 = 7 635 800 Summa TB 3 per tjänstegrupp -5 200 000 Övriga kostnader (samkostnader) 2435 800 kr Resultat * Antal debiterade konsulctimmar x konsultarvode ** Särincäkt (fakturerat belopp) x 12 % 6) Ja, företaget ser ju inte ut att gå särskilt dåligt. Man uppvisar en vinst på 2 435 800 kr. Ingen konsulttjänst går heller back. Men tydligen är det så att resultatet för året är lägre än vad man är van vid i företaget. Några tänkbara förklaringar till det lägre resultatet kan vara att antalet debiterade konsulttimmar sjunkit (den s k beläggningsgraden), att man inte kunnat ta ut det konsultarvode man lyckats med tidigare och att kostnaderna stigit. På företaget får man nu sätta sig ner och gå igenom kalkylen post för post för att finna orsakerna till den sjunkande vinsten och för att finna ut en strategi för att förbättra den. Kanske ska man försöka att sälja mer konsulttimmar av de vinstrikaste tjänsterna och försöka dra ner på de mindre vinstrika. Ett annat alternativ kan vara att reducera kostna derna. Att både öka intäkterna och minska kostnaderna är naturligtvis även det ett alter nativ. 9:10 a) Särintäkter Rörliga butikssärkostnader Täckningsbidrag 1 Fasta butikssärkostnader Täckningsbidrag 2 Summa TB 2 per butik Särkostnader per stad Täckningsbidrag 3 Summa TB 3 per stad Övriga kostnader Resultat Göteborg Stockholm Söder Solna Linne Majorna 1 650 kkr 3 300 kkr 6 600 kkr 3 300 kkr -2 000 kkr -4 000 kkr -2 000 kkr -1 000 kkr 1 300kkr 650kkr 2 600kkr 1 300kkr -900 kkr -1 700 kkr -700 kkr -800 kkr 400kkr 500kkr -50kkr 900kkr = 1 400 kkr = 350 kkr -300 kkr -400 kkr 1 100kkr -50kkr = 1 050 kkr -330 kkr 120kkr KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Kalkylen visar att företaget i alternativet vänder förlusten på närmare en miljon kronor till en vinst på 720 kkr. Däremot klarar butiken i Solna fortfarande inte att bära sina särkostnader (TB 2). Inte heller Stockholm klarar av att uppvisa ett positivt täckningsbi drag (TB 3). Det är tack vare Göteborgsverksamhetens siffror som företaget kan uppvisa ett positivt resultat. Sålunda, om de ändrade förutsättningar som man prövat i kalkylen kan realiseras i verkligheten, förbättras företagets resultat (och Göteborgsverksarnhetens siffror ) men Stockholmsverksamheten utgör fortfarande ett problem. b) Särintäkter Rörliga butikssärkostnader Täckningsbidrag I Fasta butikssärkostnader Täckningsbidrag2 Summa TB 2per butik Särkostnader _e_er stad Täckningsbidrag 3 Summa TB 3 per stad Övriga kostnader Resultat Göteborg Stockholm Majorna Linne Söder Solna 3 120kkr 1 560kkr 3 120kkr 6 240kkr -1 040kkr -2 080kkr -4 160kkr -2 080kkr I 040kkr 2 080kkr 520kkr I 040kkr -600kkr -750kkr -800kkr -1 650kkr 240kkr 430kkr 290kkr -80kkr = 720kkr = 160kkr -525kkr -425kkr 195 kkr -265 kkr = -70kkr -450kkr -520kkr Kalkylen visar att man i alternativet reducerar företagets förlust till drygt en halv miljon kronor. Butiken i Solna klarar fortfarande inte att bära sina särkostnader (TB 2). Inte heller Stockholm klarar av att uppvisa ett positivt täckningsbidrag (TB 3). Fortfarande utgör Stockholmsverksamheten ett problem. c) Diskussionsuppgift d) Diskussionsuppgift 211 212 KAPITEL 9 BIDRAGSKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant • • Falskt 9:1 Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning 9:2 Särintäkter - Samkostnader=Täckningsbidrag 9:3 Totalt täckningsbidrag - Samkostnader= Resultat 9:4 Företagets totala täckningsbidrag ska täcka samkostnaderna och ge vinst 9:5 Särkostnader är alltid rörliga kostnader 9:6 Samkostnader är alltid fasta kostnader X 9:7 Det är alltid lönsamt på såväl kort som lång sikt att producera vid ett positivt täckningsbidrag X 9:8 Täckningsbidrag/Särintäkt = Täckningsgrad X 9:9 Täckningsgraden anger hur många procent av särintäkten som täckningsbidraget utgör X 9:10 Två grundläggande metoder för bidragskalkylering är periodoch orderkalkylering X X 9:11 Man skiljer vanligen mellan två metoder för periodkalkylering, nämligen divisions- och normalmetoden • • • 9:12 Vid divisionsmetoden gäller följande:Totala rörliga kostnader för en tids- periodNerksamhetsvolym= Rörlig särkostnad per styck X 9:13 Divisionsmetoden kan inte användas om fasta särkostnader förekommer 9:14 Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen kan användas för X 9:15 Ekvivalentmetoden kan användas när kalkylobjekten inte orsakar kostna- X 9:16 Verksamhetsvolym x Ekvivalenttal= Ekvivalentvolym X kostnadskontroll der i lika proportioner 9:17 Ekvivalentmetoden kan inte användas med uppdelning på kostnads- X 9:18 Ekvivalentmetoden kan inte användas då fasta särkostnader förekommer X ställen • 9:19 Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader= Resultat 9:20 Bidragskalkylering kan inkludera fördelning av rörliga samkostnader X 9:21 En bidragskalkyl med flera täckningsbidragsnivåer kallas stegkalkyl X 9:22 I en stegkalkyl identifieras samkostnader på olika nivåer och beräknas täckningsbidrag på varje nivå 9:23 En stegkalkyl har fler användningsområden än en enkel bidragskalkyl • X KapitellO Kalkyler för särskilda beslut Lösningar 10:1 a) Nej, kalkyluppställningen står inte i överensstämmelse med principen. Endast fram tida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrele vanta. Samtliga kostnadsposter förutom skötsel, bla rengöring under arrangemanget, är beslutsrelevanta. Notera att kostnaden för toalettpapper och pappershanddukar för Lev 1 och Lev 2 uppgår till samma belopp, d v s posten skiljer sig inte åt mellan hand lingsalternativen, men posterna skiljer sig åt från kostnaden för samma post för Lev 3. Det gör att posten är beslutsrelevant. För att en post inte ska anses vara beslutsrelevant måste den i detta avseende uppgå till samma belopp för samtliga handlingsalternativ, d v s för samtliga tre leverantörer. b) Hyra Transport till och från konsertplatsen Toalettpapper och pappershanddukar Summa Lev I 6 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 9000kr Lev2 5 000 kr 2 500 kr 1 000 kr 8 500kr Lev3 7 000 kr 1 000 kr 1 500 kr 9500kr c) Konsertfixarna bör anlita leverantör 2 då denne erbjuder lägst kostnad. 10:2 a) Nej, kalkyluppställningen står inte i överensstämmelse med principen. Endast fram tida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrele vanta. Det finns två kostnadsposter som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativen, nämligen kostnader för reklamskylt och för rörliga omkostnader. b) Försäljning Glassmassa Lön Fasta omkostnader Resultat 10:3 a) Reparation Köpa piano Strängar och stämr1_i!1g Summa Glass I 15 000 kr -5 000 kr -3 000 kr -500 kr 6 500kr Glass 2 20 000 kr -6 000 kr -3 500 kr -700 kr 9800kr Behålla det gamla Köpa nytt 0 kr 2 000 kr 700 kr 2 700kr 4 000kr 3 000 kr 0 kr 1 000 kr b) Samtliga kostnadsposter är framtida poster som skiljer sig åt mellan handlingsalterna tiven. De 5 000 kr som Jerry Lee lagt ut på sitt gamla fina piano är inte relevanta i sam manhanget. Kostnadsposten utgör en s k ej återvinningsbar kostnad ("sunk cost"), en kostnad relaterad till ett tidigare beslut. Kostnaden är inte påverkbar oavsett handlings alternativ. De 5 000 kr är borta en gång för alltid. Däremot, om Jerry Lee i handlings alternativet att köpa Johnny Kontants brors piano inkluderat att sälja sitt gamla piano, hade det belopp han fått för pianot utgjort en beslutsrelevant post eftersom den utgör en framtida intäkt som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen. 214 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT c) Jerry Lee bör välja att köpa Johnny Kontants brors piano eftersom det handlingsalterna tivet uppvisar lägst kostnad. d) Reparation Köpa piano Strängar och stämning Summa Behålla det gamla 2 000 kr 0 kr 1 000 kr 3 000kr Köpa nytt 0 kr 2 000 kr 700 kr 2 700kr Resonemanget bakom kostnadsposterna är detsamma som i uppgift b. Jerry Lee bör fortfarande välja att köpa Johnny Kontants brors piano eftersom det handlingsalterna tivet uppvisar lägst kostnad. 10:4 a) Försäljningsintäkt Kostnader Resultat 50 tröjor x 50 kr 2 500 kr -0 kr 2 500kr Ägaren bör genomföra sin ide. Ett genomförande ger nämligen företaget 2 500 kr i för säljningsintäkter. Kostnaderna uppgår till 0 kr eftersom inköpskostnaden på 75 kr per styck för de 50 osålda tröjorna utgör en ej återvinningsbar kostnad ("sunk cost"), d v s en kostnad orsakad av ett tidigare beslut, beslutet att köpa in och sälja tröjor i samband med VM i djungelkarate. Resonemanget förutsätter att försäljningen i sig inte genererar några (sär)kostnader. b) Genomfara iden: Försäljningsintäkter i samband med VM i djungelkarate Försäljningsintäkter i samband med SM i bildemolering Inköpskostnad för tröjorna Resultat Inte genomfara iden: Försäljningsintäkter i samband med VM i djungelkarate Inköpskostnad för tröjorna Resultat 250 tröjor x 100 kr 25 000 kr 50 tröjor x 50 kr 300 tröjor x 75 kr 2 500 kr -22 500 kr 5 000kr 250 tröjor x 100 kr 300 tröjor x 75 kr 25 000 kr -22 500 kr 2 500kr Vi ser att ägaren bör genomföra sin ide eftersom det förbättrar resultatet för tröjprojek tet med 2 500 kr. Men det har vi redan visat i uppgift a. Denna uppgift visar samma sak i resultattermer. Skillnaden i resultat utgörs av det täckningsbidrag som ett genomför ande av iden ger. 10:5 Samtliga beskrivningar förutom c är riktiga. Stina, i beskrivning c, offrar inget genom att ar beta till en lön av 100 kr per timme. Att hennes kamrat Lina tjänar 20 kr mer per timme rör inte Stinas arbete. Däremot, om Stina hade kunnat arbeta på Linas arbetsplats och erhållit samma timlön, hade beskrivningen varit riktig. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT :rna- 10:6 a) Vid ledig kapacitet bör företaget acceptera order som uppvisar ett positivt täcknings bidrag, d v s order där särintäkterna överstiger särkostnaderna. Täckningsbidraget hjäl per då till att täcka samkostnaderna. Särintäkter Särkostnader Täckningsbidrag bör rna- OrderA 300 000kr -250 000 kr 50 000kr Order B 250 000kr -275 000 kr -25 000kr Order C 400 000kr -390 000kr 10 000kr Duschslangen bör sålunda acceptera order A och C. 6) Täckningsbidrag/Särintäkt= Täckningsgrad Täckningsgraden för order A och C beräknas enligt följande: Order A Order C för per ivs ,and ·erar D kr D kr ) kr 0 kr ) kr ) kr ? kr jek sak för- : ar rör ållit 50 000kr/300 000kr= 16,7% 10 000kr/400 000kr= 2,5% Vi ser att både order A och C uppvisar en täckningsgrad som understiger det täcknings gradskrav företaget normalt sett arbetar med. Ordet normalt är här ett nyckelord. Detta är ingen normal situation. Företaget bör därför bortse från sitt normala krav och accep tera order A och C eftersom de uppvisar positiva täckningsbidrag. 10:7 a) Särintäkter (kursavgift) Särkostnader: Kursmaterial Lunch och kaffe Täckningsbidrag 5 000kr x 4deltagare 20 000kr 500kr x 4deltagare 100kr x 5dagar x 4deltagare -2 000kr -2 000kr 16 000kr Ja, Education Service bör acceptera erbjudandet från ekonomichefen eftersom särintäk terna överstiger särkostnaderna. Erbjudandet ger företaget 16 000 kr i täckningsbidrag. Arvode till lärare, hyra av lokal och de fasta omkostnaderna är inte beslutsrelevanta i situationen eftersom de inte påverkas av om Education Service accepterar eller förkas tar erbjudandet. Posterna utgör sålunda inte framtida kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen att acceptera respektive förkasta erbjudandet. 6) Ledning vid diskussion kan fås i faktaboken. c) Acceptera erbjudandet Särintäkter från fullbetalande Särintäkter från erbjudandet 15 000kr x 15deltagare 5 000 kr x 4deltagare 225 000kr 20 000kr Särkostnader: Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader Resultat 12 000kr x 5dagar 2 000kr x 5dagar 500kr x 19deltagare 100kr x 5dagar x 19deltagare 15%xl9 500kr -6 0 000kr -10 000kr -9 500kr -9 500kr -2 925kr 153 075 kr 215 216 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Förkasta erbjudandet Särintäkter från fullbetalande 15 000kr x 15deltagare 225 000kr Särkostnader: Arvode till lärare Hyra av lokal Kursmaterial Lunch och kaffe Fasta omkostnader Resultat 12 000kr x 5dagar 2 000kr x 5dagar 500kr x 15deltagare 100kr x 5dagar x 15deltagare 15 % x 17 500kr -60 000kr -10 000kr -7 500kr -7 500kr -2 625kr 137 375kr Vi ser att Education Service bör genomföra sin ide eftersom det förbättrar resultatet. Men det har vi redan visat i uppgift a. Denna uppgift visar samma sak i resultattermer. Skillnaden i resultat utgörs av det täckningsbidrag som ett genomförande av iden ger. Att inte skillnaden mellan resultaten uppgår till det täckningsbidrag ett accepterande av erbjudandet ger beror på att de fasta omkostnaderna fördelas på basis av de rörliga sär kostnaderna. 10:8 Vid ledig kapacitet bör Persuade acceptera erbjudanden som uppvisar positiva täckningsbi drag, d v s erbjudanden där särintäkterna överstiger särkostnaderna. En kalkyl med besluts relevanta poster ser ut enligt följande: Särintäkter (provision) Särkostnader (drivmedel för extratur) Täckningsbidrag 14kr X 10mil 20 000kr -140kr 19 860 kr Ja, Persuade bör välja att ta med och sälja Stickarbrödernas varor på sin nästa tur till Norr land. Det ger företaget ett täckningsbidrag på 19 860kr. Samtliga kostnadsposter förutom den på 140kr är nämligen opåverkade av om Persudade accepterar eller förkastar erbjudan det från Stickarbröderna. Eller annorlunda uttryckt, de utgör inga framtida kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen. Den totala kostnaden för drivmedel (exklusive extraturen för Stickarbröderna) uppgår till 14 kr x 300 mil = 4 200kr. Eftersom man för att täcka kostnaden för drivmedel tar ut 2 000kr per företag och antalet företag (exklusive Stickarbröderna) uppgår till 2 000kr x 7 företag = 14 000kr, får man mer än väl täckning för kostnaden för drivmedel. Den totala summan för drivmedel på 4 200kr påverkas inte av om Stickarbrödernas varor tas med på turen eller ej. Inte heller de fasta samkostnaderna påverkas, eftersom de inte utgör en framtida kostnad som skiljer sig åt mellan handlings alternativen. 10:9 a) Vid ledig kapacitet bör Parts acceptera erbjudanden som uppvisar positiva täckningsbi drag, d v s erbjudanden där särintäkterna överstiger särkostnaderna. En kalkyl med be slutsrelevanta poster ser därför ut enligt följande: 250 000kr Särintäkter Särkostnader: Direkt material Tillverkningsomkostnader rörliga Speciella direkta kostnader Täckningsbidrag 1 000materialenheter a 200kr 20o/o X 62 500kr Specialverktyg som köps in -200 000kr -12 500kr -3 000kr 34 500kr KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT De poster som inkluderas i kalkylen är framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen (acceptera eller förkasta erbjudandet). Övriga poster som återfinns i företagets självkostnadskalkyl påverkas inte av om Parts accepterar eller för kastar erbjudandet. De kvarstår oförändrade. Den direkta lönekostnaden är i detta fall inte en beslutsrelevant post eftersom personalen är fast anställd (tillsvidareanställd) och erhåller lön oavsett om ordern accepteras eller ej. Däremot, om personalen t ex hade va rit anlitad från ett personaluthyrningsföretag skulle lönen ha varit relevant om företaget hade kunnat avstå från att hyra personal. I det fallet bör Parts inte acceptera erbjudandet eftersom täckningsbidraget då blir negativt (lönekostnaden på 62 500 kr överstiger täck ningsbidraget på 34 500 kr). tet. 1er. ;er. :av :är- 6) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken. 10:10 a) Särintäkt- Särkostnad = Täckningsbidrag 100 kr - 40 kr= 60 kr Kaffetermosar Kastruller 200 kr - 100 kr= 100 kr Täckningsbidraget för en styck kaffetermos uppgår till 60 kr och för en styck kastrull till 100 kr. bits- 6) Vid beslut vid full kapacitet finns två sätt att beräkna det bästa handlingsalternativet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. Täckningsbidrag/Antal ianspråktagna enheter av den trånga sektorn= Täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn rr,m Kaffetermosar Kastruller 11- Företaget bör välja att producera och sälja kaffetermosar då det alternativet uppvisar störst täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn. ,m ve or ve 1g .te 1a ;s- Det mestfördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi draget. För att kunna beräkna det totala täckningsbidraget behöver vi först fastställa hur många enheter som maximalt kan produceras med den trånga sektorn, d v s maskintid: Antalet tillgängliga maskinminuter är 9 600. Kaffetermosar 9 600 minuter/10 minuter= 960 st Kastruller 9 600 minuter/20 minuter = 480 st Företaget kan sålunda framställa maximalt 960 kaffetermosar eller 480 kastruller. ,1- Täckningsbidrag per styck x Antal möjliga enheter= Totalt täckningsbidrag e- Kaffetermosar Kastruller � :r :r :rr 60 kr/10 minuter= 6 kr 100 kr/20 minuter= 5 kr 60 kr x 960 st= 57 600 kr 100 kr x 480 st= 48 000 kr Även detta sätt att räkna visar att företaget bör satsa på att producera och sälja kaffe termosar. - Notera skillnaden gentemot den beräkning som gjordes i uppgift a. Om företaget hade baserat sitt beslut om produktions- och försäljningsinriktning på basis av täckningsbi draget per vara, hade företaget inte maximerat sin förtjänst. c) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken. 217 218 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT d) Utgångsläget är att företaget valt att producera 960 kaffetermosar. Det ger företaget ett totalt täckningsbidrag på 57 600 kr. För att man ska välja att acceptera Acmes erbju dande måste det täckningsbidrag som det ger överstiga det täckningsbidrag kaffetermo sar ger. Erbjudandet från Acme skulle ge följande totala täckningsbidrag: 30 000 kr Särintäkter 150 kr x 200 kastruller -20 000 kr 100 kr x 200 kastruller Särkostnader Täckningsbidrag JO 000 kr Som vi vet är maskinkapaciteten hos Dragila fullt utnyttjad. Det innebär att man mås te dra ned på produktionen av kaffetermosar i det fall ordern accepteras. För att kunna producera 1 st kastrull för Acme krävs 12 maskinminuter, vilket ger ett sammanlagt be hov på 12 minuter x 200 kastruller = 2 400 minuter. Med dessa maskinminuter skul le 2 400 minuter/I 0 minuter = 240 st kaffetermosar kunna produceras. Om dessa säljs skulle det ge Dragila 240 st x 60 kr = 14 400 kr i täckningsbidrag. Dragila har sålunda en alternativkostnad på 14 400 kr för att acceptera ordern från Acme. En kalkyl med beaktande av det ovan beräknade får följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationellforlust 150 kr x 200 kastruller 100 kr x 200 kastruller 30 000 kr -20 000 kr -14 400 kr --4 400 kr Kalkylen visar att Dragila inte bör acceptera ordern från Acme eftersom alternativet innebär att Dragila tappar 4 400 kr i täckningsbidrag. Alternativet att acceptera ordern från Acme klarar inte av att bära det täckningsbidrag Dragila får in när kaffetermosar produceras och säljs. Kalkylen skulle även kunna ställas upp för handlingsalternativet att producera och sälja kaffetermosar. Den får då följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationell vinst 100 kr x 240 kaffetermosar 24 000 kr 40 kr x 240 kaffetermosar -9 600 kr -10 000 kr 4 400 kr Alternativkostnaden uttrycker här det täckningsbidrag som Dragila offrar för att säga nej till Acmes order. Båda kalkylerna visar sålunda att Dragila bör tacka nej till erbjudandet från Acme efter som det skulle innebära en lägre förtjänst. Ett annat lösningsalternativ är att beräkna de täckningsbidrag som de båda handlings alternativen skulle ge. Det som ger störst totalt täckningsbidrag bör då väljas. Tacka nej till erbjudandet, cl v s att producera kaffetermosar: 240 kaffetermosar x 60 kr = 14 400 kr Tacka ja till erbjudandet, cl v s att producera kastruller för Acme: 200 kastruller x 50 kr = 10 000 kr Även med detta lösningsalternativ erhåller vi samma resultat, cl v s att Dragila bör pro ducera och sälja kaffetermosar eftersom det ger störst förtjänst. Skillnaden i totalt täck ningsbidrag uppgår, som vi redan vet, till 4 400 kr till kaffetermosarnas fördel. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT 10:11 a) Det finns två lösningsalternativ vid beslut vid full kapacitet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. V i beräknar först täckningsbidraget för en styck av respektive vara: Verktygsset 175 kr -100 kr 75kr Försäljningspris/st Särkostnader/st Täckningsbidrag/st Kastrullset 150 kr -50 kr IOOkr Vildmarkspaket 425 kr -250 kr 175kr För att kunna beräkna täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn, d v s reklambudgeten, behöver vi beräkna reklamkostnaden för en styck av respektive vara. Den erhålls genom att man dividerar reklambudgeten med antalet varor som kan säljas av respektive vara: Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket 20 000 kr/800 st= 25,00 kr 20 000 kr/550 st= 36,36 kr 20 000 kr/300 st= 66,67 kr I nästa steg beräknas täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn: Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket 75 kr/25 kr= 3,00 100 kr/36,36 kr= 2,75 175 kr/66,67 kr= 2,62 Beräkningen visar sålunda att Metallika ska satsa på Verktygsset. Det ger den största för tjänsten (3 kr per reklamkrona). Det mestfördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi draget. Verktygsset Kastrullset V ildmarkspaket 75 kr x 800 st= 60 000 kr 100 kr x 550 st= 55 000 kr 175 kr X 300 St= 52 500 kr Även denna beräkning visar att Metallika ska satsa på Verktygsset. Det handlingsalterna tivet ger ett totalt täckningsbidrag på 60 000 kr. b) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. 10:12 Det finns två lösningsalternativ vid beslut vid full kapacitet. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen en het av den trånga sektorn är störst. V i beräknar först täckningsbidraget för en timme av varje tjänst: Försäljningspris per timme Inköpspris per timme Täckningsbidrag per timme Produktion Lager 1 200 kr 1 400 kr -1 000 kr -900 kr 500kr 200kr Transport 1 300 kr -850 kr 450kr I nästa steg beräknas täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn: Produktion Lager Transport 200 kr/1 timme= 200 kr 500 kr/1 timme= 500 kr 450 kr/1 timme= 450 kr 219 220 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Kalle ska sålunda välja att förmedla i följande ordning: lager-, transport- och produktions tjänster. Men eftersom vi vet att samtliga tre tjänster inte efterfrågas fullt, d v s i 300 tim mar, får vi med detta lösningsalternativ ingen information om hur många timmar av någon eller några av tjänsterna som bör väljas för att förtjänsten ska bli så stor som möjligt. Det kan fastställas med det andra lösningsalternativet. Egentligen hade vi, som framgår, i detta fall inte behövt räkna ut täckningsbidraget per ian språktagen enhet av den trånga sektorn eftersom "en konsulttimme är en konsulttimme". Vi hade kunnat använda täckningsbidraget per timme som beslutsunderlag. Det beror på att samtliga handlingsalternativs ianspråktagande av den trånga sektorn i exemplet är precis lika stort. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täckningsbi draget. Vi vet redan att Kalle i första hand bör välja lagertjänster. Det efterfrågas 275 sådana tim mar. Varje timme ger ett täckningsbidrag på 500 kr. Det totala täckningsbidraget för lager tjänster blir: 275 timmar x 500 kr= 137 500 kr Nu återstår det 25 tillgängliga konsulttimmar (300 tim - 275 tim). Vi vet redan att Kalle då bör välja transporttjänster. Täckningsbidraget för 25 sådana timmar ger: 25 timmar x 450 kr=11 250 kr Kalle bör sålunda välja att förmedla 275 konsulttimmar relaterade till lager och 25 konsult timmar relaterade till transport. Det ger Kalle ett totalt täckningsbidrag på 137 500 kr + 11 250 kr=148 750 kr. Ingen annan enskild konsulttjänst eller kombination av tjänster ge nererar ett lika stort totalt täckningsbidrag. 10:13 a) Täckningsbidrag/st x Verksamhetsvolym=Totalt täckningsbidrag Stolar Bord Hyllor Bänkar 90 kr x 2 000 stolar=180 000 kr 150 kr x 1 500 bord= 225 000 kr 35 kr x 1 000 hyllor= 35 000 kr 200 kr x 800 bänkar=160 000 kr Företaget bör satsa på att producera och sälja allt av varje vara. Det maximerar företagets förtjänst. Det förutsätter dock att företaget verkligen kan sälja allt som produceras, d v s att ingen försäljningsrestriktion förekommer. 6) Det finns två lösningsalternativ. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det där täckningsbidraget per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn är störst. Täckningsbidrag/Antal ianspråkragna enheter av den trånga sektorn = Täckningsbidrag per ianspråktagen enhet av den trånga sektorn I detta fall kan den trånga sektorn uttryckas på två sätt, i vikt (kg) och i värde (kr). Trång sektor uttryckt i vikt (kg): Trång sektor uttryckt i värde (kr):* Stol Bord Hylla Bänk 90 kr/160 kr=0,56 150 kr/400 kr=0,38 35 kr/240 kr=0,15 200 kr/600 kr=0,33 90 kr/8 kg=11,25 150 kr/20 kg= 7,50 35 kr/12 kg=2,92 200 kr/30 kg = 6,67 * Nämnaren erhålls genom att man mulciplicerar materialåtgången med kilopriset på material. Då erhålls värdet (inköpspriset) på materialet för en styck av respektive vara. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Vi ser att båda beräkningsalternativen ger samma rangordning. Företaget bör satsa på stolar. Det ger störst förtjänst. Det mest fördelaktiga handlingsalternativet är det som uppvisar det största totala täcknings bidraget. För att kunna beräkna det totala täckningsbidraget per vara behöver vi först fastställa hur många enheter av respektive vara som maximalt kan produceras med den trånga sek torn, d v s materialet: Antalet tillgängliga kilo material är 70 000. Stolar Bord Hyllor Bänkar 70 000 kg/8 kg= 8 750 st 70 000 kg/20 kg = 3 500 st 70 000 kg/12 kg= 5 833 st (avrundat) 70 000 kg/30 kg = 2 333 st (avrundat) Företaget kan sålunda framställa maximalt antingen 8 750 stolar, 3 500 bord, 5 833 hyl lor eller 2 333 bänkar. Täckningsbidrag per s tyck x Antal möjliga enheter= Totalt täckningsbidrag Stolar Bord Hyllor Bänkar 90 kr x 8 750 st = 787 500 kr 150 kr x 3 500 st= 525 000 kr 35 kr x 5 833 st= 204 155 kr 200 kr x 2 333 st= 466 600 kr Även detta lösningsalternativ visar att företaget bör satsa på stolar. Lösningen ger samma rangordning som det första lösningsalternativet. c) Vi har redan beräknat att följande rangordning är bäst: 1. Stolar, 2. Bord, 3. Bänkar och 4. Hyllor. Antal tillgängliga Vtira kg material Antal utnyttjade kg material Täckningsbidrag 70 000 kg Stolar 4 000 St X 8 kg= 32 000 kg 4 000 st x 90 kr= 360 000 kr 38 000 kg* Bord 700 St X 20 kg= 14 000 kg 700 st x 150 kr = 105 000 kr 24 000 kg** Bänkar 800 St X 30 kg= 24 000 kg 800 st x 200 kr = 160 000 kr 0 kg*** Totalt täckningsbidrag 625 000 kr * 70 000 kg - 32 000 kg = 38 000 kg ** 38 000 kg- 14 000 kg= 24 000 kg *** 24 000 kg - 24 000 kg = 0 kg För att maximera sin förtjänst ska företaget satsa på att producera och sälja 4 000 stolar, 700 bord och 800 bänkar. Det ger ett totalt täckningsbidrag på 625 000 kr. d) Utgångsläget är att Country Style producerar och säljer 4 000 stolar, 700 bord och 800 bänkar. Det ger företaget ett totalt täckningsbidrag på 625 000 kr. För att man ska välja att acceptera Hang-Its erbjudande måste det täckningsbidrag som det ger överstiga det täckningsbidrag som den nuvarande produktmixen ger. Tillgången på material är, som framgått i c-uppgiften, begränsad. För att acceptera or dern måste produktionen av någon eller några av de redan beslutade varorna dras ned. Ordern från Hang-It kräver 18 000 kg material. De beräkningar som gjorts i c-upp giften visar att Country Style, om ordern accepteras, behöver dra ned produktionen av bänkar så att 18 000 kg material frigörs. Förklaringen till att just produktionen av bän- 221 222 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT kar ska dras ned är att de är mindre vinstrika än stolar och bord. (Produktionen av stolar och bord behöver inte beaktas eftersom den inte påverkas då produktionen av bänkar kräver 24 000 kg material, d v s mer än de 18 000 kg som Hang-lts order kräver.) I denna situation finns sålunda en alternativkostnad för Country Style. Den utgörs av det täckningsbidrag som förloras om man väljer att producera klädhängarna åt Hang It. Alternativkostnaden uppgår till det täckningsbidrag som kan genereras med de 18 000 kg material som klädhängarna kräver. Antalet bänkar som kan produceras med 18 000 kg material är 18 000 kg/30 kg= 600 st. 600 bänkar ger Country Style ett täck ningsbidrag på 600 st x 200 kr = 120 000 kr. En kalkyl med alternativkostnaden för handlingsalternativet att acceptera ordern från Hang-It ser ut enligt följande: Täckningsbidrag Alternativkostnad Operationellforlust 110 000 kr -120 000 kr -10 000 kr Country Style ska sålunda inte acceptera ordern från Hang-It eftersom det skulle inne bära att man förlorar 10 000 kr i täckningsbidrag. Med andra ord, ordern klarar inte att täcka det täckningsbidrag som Country Style skulle erhålla om bänkar produceras och säljs. Kalkylen skulle även kunna ställas upp för handlingsalternativet att producera och sälja bänkar. Den får då följande utformning: Särintäkt Särkostnader Alternativkostnad Operationell vinst 1 200 kr x 600 bänkar 1 000 kr x 600 bänkar 720 000 kr -600 000 kr -110 000 kr JO 000 kr Alternativkostnaden uttrycker här det täckningsbidrag som Country Style offrar genom att säga nej till ordern på klädhängare från Hang-It. Båda kalkylerna visar sålunda att Country Style bör fortsätta att producera och sälja bän kar, och därmed tacka nej till erbjudandet från Hang-It. Ett annat lösningsalternativ är att beräkna de täckningsbidrag som de båda handlings alternativen skulle ge. Det alternativ som ger störst totalt täckningsbidrag bör då väljas. Tacka nej till erbjudandet, d v s att producera bänkar: 600 bänkar x 200 kr = 120 000 kr Tacka ja till erbjudandet, d v s att producera klädhängare: 110 000 kr I detta fall behöver vi inte beräkna det totala täckningsbidraget eftersom det anges i uppgiften. Även med detta lösningsalternativ erhåller vi samma resultat, d v s att Country Style bör producera och sälja bänkar. Skillnaden i totalt täckningsbidrag blir, som vi redan vet, 10 000 kr till bänkarnas fördel. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Jlar kar 10:14 a) En kalkyl med beslutsrelevanta poster kan se ut enligt följande: Försäljning Provision Lön till försäljare Varukostnad Fasta omkostnader Rörliga omkostnader : av ng de 1ed �k för Täckningsbidrag Fortsätta sälja själv Lägga ut försäljningen 1 500 000 kr 0 kr 580 000 kr * 0 kr -350 000 kr 0 kr -500 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr -50 000 kr 0 kr 580 000kr 600 000kr *2 900 000 kr X 20 0/o = 580 000 kr 1e att ch lja m tl- s- n ir t, Nej, Sportpalatset bör inte låta entreprenören ta över kabyssförsäljningen. Kalkylen visar att Sportpalatset erhåller ett totalt täckningsbidrag på 600 000 kr om man själv sköter försäljningen. Entreprenörsalternativet skulle ge 580 000 kr. b) Ledning vid diskussion kan fås från faktaboken. 10:15 a) Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Administrationsomkostnader fasta Inköpspris på låsmekanismer* Tillkommande kostnader** Summa beslutsrelevanta kostnader Producera själv Köpa in 300 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 400 000 kr 0 kr 24 000 kr 340 000kr 424 000kr * 200 kr x 2 000 st = 400 000 kr ** 12 kr X 2 000 St= 24 000 kr Kalkylen visar sålunda att Lådan ska fortsätta att producera låsmekanismen på egen hand. En produktion av 2 000 låsmekanismer går på 340 000 kr, cl v s 340 000 kr/2 000 st = 170 kr per styck. Att köpa in 2 000 låsmekanismer går på sammanlagt 424 000 kr, cl v s 424 000 kr/2 000 st= 212 kr per styck. b) Ledning vid diskussionen kan fås från faktaboken. c) Beloppet 20 kr x 2 000 st = 40 000 kr utgör en alternativkostnad för att fortsätta att producera låsmekanismen på egen hand. Om produktionen läggs ut på Ambra, erhåller Lådan 40 000 kr. En kalkyl med beslutsrelevanta poster får följande utformning: Direkt material Direkt lön Materialomkostnader fasta Tillverkningsomkostnader rörliga Tillverkningsomkostnader fasta Administrationsomkostnader fasta Inköpspris på låsmekanismer Tillkommande kostnader Alternativkostnad Summa beslutsrelevanta kostnader Producera själv 300 000 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 40 000 kr 380 000kr Köpa in 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 400 000 kr 24 000 kr 0 kr 424 000kr 223 224 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Kalkylen visar att Lådan bör fortsätta att producera låsmekanismer på egen hand. Att man kan hyra ut maskinen för 40 000kr spelar här inte tillräckligt stor roll. Det blir bil ligast att producera själv. Alternativet att fortsätta att producera själv klarar av att bära alternativkostnaden. 10:16 a) Nej, VD:n har inte rätt. Företaget sparar inte alls in 495 000kr på att lägga ut fakture ringen. Den egna kostnaden för faktureringen säger inget om besparingspotentialen. Endast framtida (intäkter och) kostnader kan reduceras. Företagets självkostnad på 745 000 kr innehåller både historiska kostnader (fördelade fasta kostnader och ej åter vinningsbara kostnader) och framtida kostnader. För att få information om besparings potentialen måste framtida kostnader särskiljas från övriga kostnader. b) Fortsätta fakturera Lägga ut faktureringen Direkt lön Tjänsteomkostnader rörliga Tjänsteomkostnader fasta Speciella direkta kostnader (fasta) Betalning till faktureringsbolag 570 000kr 50 000kr 0kr 25 000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 250 000kr Summa beslutsrelevanta kostnader 645 000kr 250 000kr In-Sure bör besluta att lägga ut faktureringen på faktureringsbolaget. Man sparar 645 000kr - 250 000kr = 395 000kr på det handlingsalternativet. c) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. 10:17 a) En kalkyl med beslutsrelevanta poster får följande utseende: Intäkter Löner Reservdelar till skivspelare Lokalkostnad Avskrivning på skivspelarutrustning Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Täckningsbidrag 600 000kr -500 000kr -120 000kr 0kr 0kr 0kr 0kr -20 000kr Kalkylen visar att skivspelarreparationstjänsten bör avvecklas. Täckningsbidraget blir -20 000kr. Löneposten inkluderas i kalkylen eftersom alternativet att avveckla tjänsten inte innehåller posten. Personalen anlitas ju från ett bemanningsföretag på månadsbasis. De fördelade kostnaderna är inte beslutsrelevanta eftersom de fördelats till skivspelar tjänsten och inget alternativt utnyttjande av lokalytan existerar. Avskrivningskostnaden är en ej återvinningsbar kostnad. b) Kalkylen får nu följande utseende: Intäkter Löner Reservdelar till skivspelare Lokalkostnad Avskrivning på skivspelarutrustning Administrationsomkostnader fasta Försäljningsomkostnader fasta Täckningsbidrag 600 000kr 0kr -120 000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 480 000kr KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Att bil>ära irelen. på tertgs- - Kalkylen visar att tjänsten inte bör avvecklas. Löneposten är nu inte med eftersom före taget behöver betala ut löner även i det fall att tjänsten avvecklas. c) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. 10:18 a) Nej, företagets resultat kommer inte att förbättras med 47 000 kr om Skogsbär läggs ned. Samtliga de kostnadsposter som finns med i kalkylen kommer nämligen inte att falla bort vid en nedläggning. Den kalkyl som upprättats innehåller inte sådan kalkyl information som krävs för att ett eventuellt beslut om nedläggning ska kunna fattas. På kort sikt bör inte kalkyler av självkostnadstyp användas i det slaget av beslutssituationer. En kalkyl med beslutsrelevanta poster är vad som krävs. Jämför lösningen med svaret i c-uppgiften. 5 000 burkar x 45 kr 6) Försäljningsintäkter Direkt material (bär, lock, etiketter och burkar) 5 000 burkar x 25 kr Direkt lön 100 timmar x 300 kr Tillverkningsomkostnader rörliga Direkt försäljningskostnad (reklamutskick för Skogsbär) Täckningsbidrag 225 000 kr -125 000 kr -30 000 kr -20 000 kr -20 000 kr 30 000 kr Nej, företaget bör inte avveckla Skogsbär. Skogsbär genererar ett positivt täckningsbi drag på 30 000 kr. rar c) Resultatet försämras med 30 000 kr, d v s med det täckningsbidrag som Skogsbär gene rerar. Skår 10:19 a) Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Diverse butikskostnader Reklamblad Täckningsbidrag .ir :n s. r :n 1 600 000 -500 000 -575 000 -100 000 -11 000 414 000kr Nej, Skårbutiken bör på kort sikt inte läggas ned. Butiken uppvisar ett positivt täck ningsbidrag på 414 000 kr. 6) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. c) Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Butikslokalhyra Diverse butikskostnader Reklamblad Avskrivningar på inventarier Administration m m för kontoret Resultat Inte lägga ned* Lägga ned** 6 450 000 4 850 000 -1700 000 -2 200 000 -1 950 000 -1 375 000 -865 000 -865 000 -275 000 -175 000 -46 000 -35 000 -42 000 -42 000 -1 050 000 -1 050 000 22 000 kr -392 000 kr * Hämtat från kolumnen "Totalt" i kalkylen i uppgiften. ** Siffrorna i kolumnen "Totalt" minskade med de relevanta posterna för alternativet att lägga ned Skår buciken. 225 226 KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT Företagets resultat uppgår till en förlust på 392 000 kr i det fall Skårbutiken läggs ned. Försämringen i resultat mellan 22 000 kr i vinst och 392 000 kr i förlust utgörs av det täckningsbidrag som Skårbutiken genererar, d v s 414 000 kr. En nedläggning kommer sålunda att resultera i att den vinst som butikerna Vasa och City genererar äts upp av det täckningsbidrag som Skårbutiken genererar. Differensen mellan de två alternativens re sultat på 414 000 kr (22 000 kr - (-392 000 kr)) motsvarar sålunda täckningsbidraget i uppgift a. d) De 500 000 kr som konkursförsäljaren är villig att betala i årshyra för butikslokalen ut gör en alternativkostnad för att inte lägga ned butiken. Alternativkostnaden behöver be aktas för att ett korrekt beslut ska kunna fattas. Skår Försäljningsintäkter Varukostnader Löner Diverse butikskostnader Reklamblad Alternativkostnad Operationellförlust 1 600 000 -500 000 -575 000 -100 000 -11 000 -500 000 -86000 kr Ägaren till Frisk & Glad bör lägga ned butiken och istället hyra ut lokalen till konkurs försäljaren. Alternativet att inte lägga ned Skårbutiken klarar inte av att bära alternativ kostnaden på 500 000 kr. Företagets resultat kommer att förbättras med skillnaden mel lan 500 000 kr (alternativkostnaden) och 414 000 kr (Skårbutikens täckningsbidrag), d v s med 86 000 kr, om butikslokalen hyrs ut till konkursförsäljaren. KAPITEL 10 KALKYLER FÖR SÄRSKILDA BESLUT ; ned. LV det nmer lV det ns re aget i ut :r be- Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Falskt 10:1 Beslut är framtidsinriktade och handlar om att göra val mellan handlingsalternativ X 10:2 Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är beslutsrelevanta X 10:3 Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") och kostnader som inte skiljer sig åt mellan handlingsalternativ är aldrig beslutsrelevanta kostnader X 10:4 En särkostnad är en kostnad som tillkommer eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ i en beslutssituation X 10:5 Fasta kostnader är aldrig beslutsrelevanta X 10:6 Det finns alltid en alternativkostnad vid beslutsfattande X 10:7 Alternativkostnaden utgör det överskott man förlorar vid den bästa alternativa användningen av en knapp resurs X 10:8 Särintäkter - Särkostnader -Alternativkostnader= Operationell vinst eller förlust X 10:9 Produktkalkylen ska alltid avgöra vilket beslut som ska fattas Il �urs ativ mel rag) Sant X 10:10 Vid ledig kapacitet är beslutsregeln att acceptera då särintäkterna överstiger samkostnaderna X 10:11 Det finns två sätt att beräkna vilket handlingsalternativ som är bäst ur kalkylsynpunkt vid beslut vid full kapacitet X 10:12 Vid beslut om att köpa in eller producera själv jämförs särkostnaderna för att köpa in med särkostnaderna för att producera själv X 10:13 Ej återvinningsbara kostnader ("sunk costs") är kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas (falla bort) oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i X 10:14 Alternativkostnader förekommer aldrig vid beslut om att köpa in eller producera själv 10:15 Vid beslut om nedläggning är de beslutsrelevanta kostnaderna de som faller bort om segmentet läggs ned, d v s segmentets särkostnader X X 10:16 Särintäkter är aldrig besluts relevanta vid beslut om nedläggning 10:17 Alternativkostnader kan förekomma vid beslut om nedläggning X X 227 Kapitel 11 Budgetering Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant X 11:1 De tre typerna av huvudbudgetar kallas likviditetsbudget, resultatbudget och budgeterad balansräkning 11:2 En budget visar vad som kommer att hända under nästa år G) 11:3 En budget kan innebära att olika medarbetare åtar sig ansvaret för att utföra olika aktiviteter i syfte att uppnå budgeterade värden X 11:4 En budget kan innefatta såväl finansiella som icke-finansiella aspekter X 11:5 Strategisk planering benämns ibland administrativ planering 11:6 Budgeteringen kan ofta ses som länken mellan den strategiska planeringen och den operativa planeringen X 11:7 Budgeten kan utgöra ett verktyg för att öka kommunikationen i ett företag X 11:8 En likviditetsbudget är en plan för hur pengar ska anskaffas och användas under en viss tidsperiod X 11:9 I en resultatbudget anges planerade intäkter och kostnader för en viss tidsperiod X 11:10 Av en budgeterad balansräkning framgår ett företags planerade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt 11:11 Budgetering är det enda systemet för planering i företag Falskt X X X X 11:12 Budgetering är ett av de nyaste inslagen inom ekonomistyrningsområdet 11:13 Under senare tid har tekniska aspekter, d v s upprättande av budgetar, fått större utrymme/vikt 11:14 Budgeteringen kan ha icke avsedda funktioner/roller, t ex legitimering, och ske slentrianmässigt, d v s "av gammal vana" G) Den visar snarare vad man tror kommer att hända under nästa år. X Kapitel12 Budgeteringens grunder Lösningar 12:1 Vi får följande resultatbudget: Resultatbudget Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnader Övriga periodkostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Budget, kr 650 000 -320 000 -40 000 -224 000 -20 000 46 000 11 000 -2 000 55 000 • Nettoomsättningen avser försäljningen exklusive moms (25 % pålägg), d v s 812 500 kro nor/1,25 = 650 000 kronor. • Varukostnaden avser de bilar som förbrukats i syfte att anskaffa dessa intäkter. Det inne bär att det inte är de som köpts in, utan de som sålts till kunder. Kostnaden för dessa kan beräknas som inköpen + ingående lager - utgående lager, i detta fall 400 000 kronor + + 0 - 80 000 kronor = 320 000 kronor. • Övriga periodkostnader uppgår enligt förutsättningarna till 40 000 kronor. • Personalkostnader uppgår till summan av lönekostnad och sociala avgifter. Av lönen till en anställd dras personalskatten innan beloppet betalas till den anställde, men det är inte det som betalas som är intressant utan kostnaden, inklusive personalskatt. Där för är lönekostnaden utbetald lön + personalskatt, d v s 100 000 kronor +60 000 kronor = 160 000 kronor. Till detta kommer sociala avgifter om 40 %, d v s 160 000 kronor x 40 % = 64 000 kronor. Summa personalkostnad är således 160 000 kronor + 64 000 kronor = 224 000 kronor. • För inventarierna är det inte tidigare utbetalning, utan årets kostnad, som är intressant för resultatbudgeten. Årets kostnad är avskrivningen, vilken ska vara ett uttryck för vär deminskningen, och uppgår till 100 000 kronor x 20 % = 20 000 kronor. • När vi summerar så långt får vi ett rörelseresultat som intäkter (650 000 kronor) minus kostnader (320 000 + 40 000 + 224 000 -t 20 000 = 604 000 kronor), d v s 46 000 kro nor. • Ränteintäkterna uppgår till 11 000 kronor. Att de utbetalas först perioden efter har ingen betydelse, det är den period de intjänats under som är intressant i resultatbudge ten. • Räntekostnaderna uppgår till 2 000 kronor. Att de utbetalats under perioden har ingen betydelse i sammanhanget, men de har ju också uppkommit under perioden vilket är det viktiga för resultatbudgeten. 230 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER • Vi får ett resultat efter finansiella poster som rörelseresultatet med justering av finansiella poster på 46 000 + 11 000 - 2 000 = 55 000 kronor. 12:2 Vi får följande resultatbudget: Sallader Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Bruttoresultat Diverse kostnader Hyreskostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ränteintä kter Räntekostnader Baguetter Övrigt Summa 155 000 350 000 60 000 565 000 -62 000 -210 000 -48 000 -320 000 93000 140 000 12 000 245 000 -12 000 -45 000 -140 000 -12 000 36000 2 000 -10 000 28 000 Resultat efter finansiella poster Uppgifterna ifylles enligt ovan. Nettoomsättningen inleder och summerar till 565 000 kro nor. Därefter räknas varukostnaden fram med ledning av bruttomarginalen. Genom att multiplicera med 1 - bruttomarginalen erhålls varukostnaden, vilken är 62 000 kronor ((1- 0,6) x 155 000 kr) för sallader, 210 000 kronor ((1 - 0,4) x 350 000 kr) för baguet ter och 48 000 kronor ((1- 0,2) x 60 000) för övrigt. Därefter beräknas bruttoresultatet för varje varugrupp. De kan fås fram endera genom att nettoomsättningen minskas med varu kostnaden, eller genom att intäkterna multipliceras med bruttovinsten (båda beräkningarna ger samma resultat). De gemensamma posterna läggs därefter i summakolumnen. Därefter beräknas räntekostnaden som 5 % x 200 000 kronor = 10 000 kronor. Vi får ett resultat efter finansiella poster på 28 000 kronor. 12:3 a) Vi får följande resultatbudget: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Summa 1 000 000 3500 000 4 500 000 500 000 9 500 000 -840 000 -50 000 -100 000 -30 000 -2 950 000 -50 000 -200 000 -30 000 -3 800 000 -50 000 -200 000 -30 000 -410 000 -50 000 -100 000 -30 000 -8 000 000 -200 000 -600 000 -120 000 -10 000 -30 000 10 000 -30 000 10 000 -30 000 10 000 -30 000 40 000 -120 000 -40 000 250 000 400 000 -110 000 500 000 Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Materialkostnad Diverse kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Räntei ntäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster -20 000 270 000 420 000 -90 000 580 000 Nettoomsättning, materialkostnad och personalkostnader fördelas ut enligt givna anvis ningar. För övriga poster fördelas en fjärdedel varje kvartal (diverse kostnader 200 000 kronor/4 kvartal = 50 000 kronor, avskrivningar 120 000 kronor/4 kvartal = 30 000 kronor, räntekostnader 120 000 kronor/4 kvartal = 30 000 kronor och ränteintäkter = 40 000 kronor/4 kvartal= 10 000 kronor per kvartal). Rörelseresultat och resultat efter finansiella poster summeras liksom summakolumnen för varje rad. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER ella ro att lOr et för :u na ter tar na 00 JO JO )0 )0 'JO )0 )0 )0 s10 10 :!r b) Vi ser att resultatet är positivt för kvartal 2 och 3, negativt för kvartal 1 och 4. Samman lagt är resultatet positivt. Detta faller sig ganska naturligt, det är främst under kvartal 2 och 3 - april till september - som glass säljs. Samtidigt kan vi se att produktionskostna derna (materialkostnad samt andel av personalkostnaderna) minskar kraftigt under de kvartal då försäljningen är låg, men de kostnader som inte är produktionskostnader drar ner resultatet. Vad man kan göra är att försöka att ytterligare dra ner på kostnaderna under kvartalen med låg försäljning. Kanske kan man ha mer av säsongspersonal i företaget. c) Förmodligen är en del av avskrivningarna kostnader för produktionens maskiner. De borde i så fall också variera med försäljningen; en större del av kostnaden borde föras till de månader som har hög försäljning. 12:4 Resultatbudgeten kan ställas upp på följande sätt: Resultatbudget Försäljningsintäkter Stinas skokedja 1420 000 Direkta kostnader: Egen personal -262 500 • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter -67 200 Inhyrd personal -95 200 • lnredningskonsulter • Sortimentskonsulter -238 000 Diverse direkta kostnader: Bidrag: Omkostnader Indirekta lönekostnader Hyror Övriga kostnader Avskrivningar Resultat 757 100 Svenska prydnader Nalles datorbutiker SIinges ljudtjänst Annas närlivs Summa 843 000 986 000 220 000 375 000 3 844 000 -168 000 -48 000 -210 000 -50 400 -31 500 -14 400 -84 000 -12 000 -756 000 -192 000 -51 000 -170 000 -51 000 -204 000 -100 000 -200 000 -197 200 -612 000 -300 000 406 000 470 600 74100 79 000 1 786 800 -803 000 -400 000 -400 000 -100 000 -- 83 800 Intäkterna hämtas direkt från försäljningsbudgeten. De direkta kostnaderna för personal fås fram genom att respektive timantal per uppdrag enligt försäljningsbudgeten multipliceras med personalkategorins timkostnad enligt personalbudgeten. För t ex egna inredningskon sulter tas därför timantalet multiplicerat med 210 kronor (1 250 timmar x 210 kronor= = 262 500 kr för Stinas skokedja, 800 timmar x 210 kronor= 168 000 kr för Svenska pryd nader, 1 000 timmar x 210 kr= 210 000 kr för Nalles datorbutiker, 150 timmar x 210 kr = 31 500 kr för Slinges ljudtjänst, 400 timmar x 210 kr= 84 000 kr för Annas närlivs). Samma beräkningar bildar underlag för övriga personalkostnader. Diverse direkta kostna der hämtas från försäljningsbudgeten. De indirekta lönekostnaderna utgörs av den sam manlagda indirekta lönen enligt personalbudgeten, medan övriga omkostnader fäs från om kosmadsbudgeten. 231 232 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:5 Minskar Företaget köper in material kontant X X En kund betalar en faktura Företaget amorterar ett banklån kontant X X Företaget överför pengar från pg till bg Företaget betalar ränta på ett banklån X X Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner X Företaget skickar en faktura till en kund X Banken betalar ränta till företaget X Företaget gör avskrivningar på en maskin Företaget betalar ut löner till de anställda Ökar X Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls Företaget betalar preliminär skatt Oförändrat X X 12:6 Genomsnittliga kundfordringar = ((Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning)/360 da gar) x Lämnad kredittid i dagar a) ((2 840 000 kr x 25 %)/360 dagar) x 30 dagar= (710 000/360) x 30= 59 167 kr (av rundat från 59 166 2/3) 59 167 kr x 10 % ränta= 5917 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 59167 kr. Detta kommer att kosta företaget 5 917 kr i räntekostnader. b) ((2 840 000 kr x 25 %)/360 dagar) x 15 dagar= (710 000/360) x 15= 29 583 kr (av rundat från 29 583 1/3) 29 583 kr x 10 % ränta= 2 958 kr. 2 958 kr - tidigare kostnad 5 917 kr= besparing 2 959 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 29 583 kr. Detta kommer att kosta företaget 2 959 kr mindre i räntekostnader än vad 30 dagar kos tar. c) ((2 840 000 kr x 100 %)/360 dagar) x 30 dagar= (2 840 000/360) x 30= 236 667 kr (avrundat från 236 666 2/3) 236 667 kr x 10 % ränta= 23 667 kr. 23 667 kr - tidigare kostnad 5 917 kr= fördyring 17 750 kr Svar: Det genomsnittliga värdet på kundfordringar kommer att uppgå till 236 667 kr. Detta kommer att kosta företaget 17 750 kr mer i räntekostnader än tidigare. 12:7 Först beräknas erhållen genomsnittlig kredittid i dagar som är= 2 (dagar i kredittid x del av inköpen/totala inköpen). Därefter beräknas genomsnittliga leverantörsskulder som är= (Inköp/360 dagar) x erhållen genomsnittlig kredittid i dagar. a) Genomsnittlig kredittid i dagar= (30 x 2 500 000/2 500 000)= 30 dagar (behöver i det ta fall egentligen inte räknas ut, då det avser alla inköp). Genomsnittliga leverantörsskul der= (2 500 000/360) x 30= 208 333 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 208 333 kr. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 233 6) Genomsnittlig kredittid i dagar= (30 x (50 % x 2 500 000)/2 500 000)+ (0 x (50 % x 2 500 000)/2 500 000) = 15 dagar. Genomsnittliga leverantörsskulder = (2 500 000/360) x 15 = 104 167 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 104 167 kr. c) Genomsnittlig kredittid i dagar= (15 x (1 000 000/2 500 000))+ (20 x (500 000/2 500 000)) + (25 x (750 000/2 500 000))+ (O x (250 000/2 500 000))= 6+ 4+ 7,5+ 0 = 17,5 dagar. Genomsnittliga leverantörsskulder = (2 500 000/360) x 17,5= 121 528 kr (avrundat) Svar: Företagets genomsnittliga leverantörsskulder uppgår till 121 528 kr. 12:8 a) Följande likviditetsbudget gäller för augusti (se förklaringar dels i budgeten, dels efter den): Juli da- 300 000 365 000 Fås från "Likvida UB" föregående månad Inbetalningar: 780 000 508 750 Se beräkning 2 nedan 400 000 360 000 Se beräkning 4 nedan 50 000 56 000 150 000 140 000 -personalskatt 45 000 61 000 Föregående månads personalskatt enligt förutsättningarna -arbetsgivaravgifter 60 000 71 000 Föregående månads arbetsgivaravgift enligt förutsättning -bolagsskatt 10 000 10 000 Beloppet gavs i förutsättningarna Summa utbetalningar 715 000 698 000 Summa av ovanstående Likvida UB 365 000 175 750 Likvida 1B 365 000 + lnbetal 508 750 - Utbetal 698 000 UB Kundfordringar 340 000 506 250 Se beräkning 1 nedan UB Leverantörsskulder 360 000 375 000 Se beräkning 3 nedan Utbetalningar. -moms -nettolön kr. av- ing kr. .oskr ing kr. del r= et ul- Kommentarer Likvida 1B -leverantörer ,av- Augusti Beloppet gavs i förutsättningarna Lön 200 000 kr -60 000 kr i personalskatt Beräkning 1: UB Kundfordringar. Denna beräkning behövs för att i nästa beräkning kunna få fram månadens inbetalningar från kunder. Månadens fakturering: Omsättning 540 000 kr+ moms 135 000 kr= 675 000 kr. Genomsnittlig kundfordran= 2((Om sättning x Andel)/30 dagar x Kredittid) (Obs! 30 dagar p g a att det är månadsvärden, för helår används 360 dagar). Genomsnittlig kundfordran. Genomsnittlig kundfordran = ((675 000 kr x 25 %)/30 x 30)+ ((675 000 kr x 75 %)/30 x 20) = 168 750 kr+ 337 500 kr= 506 250 kr. UB Kundfordringar är 506 250 kr. Beräkning 2: Inbetalningar från kunder. Det vi gör för att beräkna inbetalningarna från kunderna är att från månadens försäljning dra den andel av denna som betalas senare och lägga till ingående kundfordran då denna betalas aktuell månad. Alltså: Omsättning inklusive moms innevarande månad, se beräkning 1 + Kundfordringar vid föregående månads slut - Kundfordringar vid denna månads slut, se beräkning 1 = Inbetalningar under denna månad 675 000 +340 000 -506 250 508 750 234 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Beräkning 3: UB Leverantörsskulder. Denna beräkning behövs för att i nästa beräk ning kunna få fram månadens betalningar till leverantörer. Månadens inköp: Varuinköp 300 000 kr + moms 75 000 kr = 375 000 kr. Genomsnittliga leverantörsskulder = ln köp/30 dagar x Erhållen kredittid i dagar = 375 000 kr/30 dagar x 30 dagar = 375 000 kr. UB Leverantörsskulder är 375 000 kr. Beräkning 4: Utbetalningar till leverantörer. Det vi gör för att beräkna utbetalningarna till leverantörerna är att från månadens inköp dra den andel som betalas senare och lägga till ingående leverantörsskuld då denna betalas aktuell månad. Alltså: 375 000 +360 000 -375 000 360 000 Inköp inklusive moms innevarande månad, se beräkning 3 + Leverantörsskulder vid föregående månads slut - Leverantörsskulder vid denna månads slut, se beräkning 3 = Utbetalningar till leverantörer under denna månad Därmed är likviditetsbudgeten för månaden klar. b) Likviditeten är god. Men samtidigt tappar man mycket av likviditeten under inne varande månad, vilket är ett varningstecken. Förmodligen är sommarmånaderna lite speciella månader för denna bransch (liksom för många andra), men man bör bortsett från detta fundera på om det är en tendens som kommer att fortgå. 12:9 Vi får följande likviditetsbudget för verksamheten: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Ingående likvida medel 100 000 95000 155000 20 000 Inbetalningar: Försäljning Emissioner 220 000 0 230 000 50 000 250 000 0 360 000 0 Summa inbetalningar 220 000 280 000 250 000 360 000 Utbetalningar: Inköp av råmaterial Löner Hyra Diverse utbetalningar Investeringar Utdelningar 110 000 60 000 20 000 30 000 0 5 000 110 000 60 000 20 000 30 000 0 0 150 000 60 000 20 000 35 000 120 000 0 210 000 60 000 20 000 35 000 0 0 Summa utbetalningar 225000 220 000 385000 325000 95 000 155 000 20 000 55 000 Inbetalning/Utbetalning: Utgående likvida medel Inbetalningar: Värden för försäljning fylls i enligt förutsättningarna. Vad gäller emissioner, kvartal 2, är det endast nyemissionen som medför inbetalningar. Fondemissionen innebär att en form av eget kapital, fritt eget kapital, t ex balanserade vinster, ersätts av en annan form av eget kapital, bundet eget kapital i form av i första hand aktiekapital. Detta är en ren förändring av sammansättning och påverkar inte likviditeten. Utbetalningar: Uppgifterna fylls i enligt anvisningarna. 1 lr lr lr F, u lr u P1 A IV H D s u KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER {- ,p l- o ta ;a 12:10 a) Vi får följande likviditetsbudget: Inbetalning/Utbetalning: Januari Februari Mars April Summa Tertialet Ingående likvida medel 10 000 15 000 8000 18400 10 000 125 000 175 000 175 000 175 000 650 000 Inköp av varor Utbetalda nettolöner Personalskatt Arbetsgivaravgifter Moms Hyra Diverse utbetalningar 70 000 20 000 10 000 12 000 11 000 18 000 9 000 70 000 24 000 10 000 12 000 11 000 18 000 7 000 70 000 24 000 12 000 14 400 21 000 18 000 5 200 70 000 24 000 12 000 14 400 21 000 18 000 5 200 280 000 92 000 44 000 52 800 64 000 72 000 26 400 Summa utbetalningar 150 000 152 000 164 600 164 600 631 200 15 000 8 000 18 400 28 800 28 800 Inbetalningar: Försäljning +- 1B Januari Utbetalningar: e Utgående likvida medel • Försäljningen hämtas direkt från angivna värden. Den summerar till 650 000 kronor. • Inköp av varor beräknas som 280 000 kronor/4 månader= 70 000 kronor. • Utbetalda nettolöner beräknas som lön minskat med personalskatt. I januari innebär detta 30 000 - 10 000 = 20 000 kronor, följande månader 36 000 - 12 000 = 24 000 kronor. • Personalskatt avser betalningen av föregående månads avdragna personalskatt. Det är alltså en månads förskjutning här. I januari betalas därför personalskatten för december innevarande år. Då lönen och skatteavdraget är desamma i januari budgetåret som i de cember innevarande år, innebär detta att man i januari betalar 10 000 kronor i perso nalskatt, liksom februaris betalning av den personalskatt som uppkommer i januari. Föl jande månader betalas 12 000 kronor ut. • På samma sätt som för personalskatt betalas arbetsgivaravgifter en månad efter det att de uppstått. För december och januari är lönen 30 000 kronor, varför betalningen av arbets givaravgifter i januari och februari uppgår till 30 000 kronor x 40 % = 12 000 kronor. För februari och mars är lönerna 36 000 kronor, vilket innebär att en arbetsgivaravgift på 36 000 x 40 %= 14 400 kronor betalas i mars och april. Arbetsgivaravgiften för april månads lön betalas först nästa tertial (i maj månad). • Den utgående momsen beräknas som försäljningsintäkt - (försäljningsintäkt/1,25), eftersom momsen är 25 % som pålägg. Den utgående momsen blir därför för janu ari budgetåret 125 000 - (125 000/1,25) = 125 000 (försäljning inklusive moms) 100 000 (försäljning exklusive moms) = 25 000 kronor. För februari, mars och april blir utgående moms 175 000- (175 000/1,25)= 175 000- 140 000 = 35 000 kronor. Den ingående momsen uppgår till 20 % av varuinköpet, eftersom momsen är 20 % som marginal. Eftersom inköpet av varor uppgår till 70 000 kronor samtliga månader uppgår ingående moms till 70 000 x 20 % = 14 000 kr varje månad. Skillnaden mellan utgående moms och ingående moms ger momsskulden för respektive månad. Den in betalas till Skatteverket månaden efter att den har uppkommit. I januari betalas därför momsskulden på 11 000 kr för innevarande månad (december), i februari betalas en lika 235 236 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER stor momsskuld för januari, i mars betalas momsskulden på 21 000 kr för februari och i april betalas en lika stor momsskuld för mars månad. • Hyran betalas med 18 000 kronor per månad, diverse utbetalningar betalas med angiv na belopp varje månad. • Summa utbetalningar beräknas, och vi får utvecklingen av likvida medel enligt rappor ten ovan. Observera att utgående likvida medel hela tiden blir ingående likvida medel i nästa månad. Så t ex blir februari månads utgående likvida, 8 000 kronor, mars månads ingående likvida (också 8 000 kronor, se rapporten). b) Vad vi kan se är att likviditeten utvecklas positivt för alla månader utom den första, då utgående likvida medel är minus 15 000 kronor. Orsaken till detta torde vara att Marcus bygger upp lager, trots att försäljningen ännu inte ökat så är inköpet av varor lika stort som kommande månader. Detta verkar sunt, men problemet med likviditeten måste lö sas på något sätt. Ett sätt kan vara att begära av leverantörerna att få en kredittid, men även februari kan då innebära problem. En alternativ lösning är att begära ett lån på en månad från banken. Om detta lån uppgår till minst 15 000 kronor klaras likviditeten också under januari. I budgeten tillkommer då en post "banklån", vilken leder till en in betalning i januari och till utbetalningar (amortering och ränta) i februari. 12:11 a) Vi får följande likviditetsbudget: Aug Sep 0kt Nov Dec 2 29 56 133 146 139 120 240 240 180 80 60 60 120 240 240 180 80 60 60 6 12 50 5 12 50 5 12 160 5 48 160 5 48 160 5 48 50 5 12 50 5 12 50 5 12 50 5 66 59 2 133 146 139 138 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ingående likvida medel 94 87 80 73 66 59 Inbetalningar: Försäljning Ränteinbetalning 60 60 60 60 60 Summa inbetalningar 60 60 60 60 12 50 5 12 50 5 12 50 5 Utgående likvida medel 87 80 73 Likviditetsbudget, kkr: Utbetalningar: Moms Löner Övriga utgifter Summa utbetalningar 67 67 67 67 67 177 Jul 213 29 213 56 103 67 67 66 67 Inbetalningar från försäljning beräknas som: Månadens försäljning + Ingående balans kundfordringar - Utgående balans kundfordringar. Försäljningen beräknas som intäkt + 25 % moms, d v s intäkt x 1,25. Utgående balans kundfordringar beräknas som må nadens försäljning/30 dagar x genomsnittlig kredittid i dagar. December månad året innan uppgick försäljningen till 48 000 kronor, varför faktureringen uppgick till 48 000 x 1,25 % (moms) = 60 000 kronor. Kundfordringar vid årets slut är således 60 000 kro nor/30 dagar x 20 dagars kredittid = 40 000 kronor. • Januari: Månadens försäljning (48 000 kronor x 1,25 = 60 000 kronor) + IB (40 000 kronor) - UB (enligt tidigare beräkning, 40 000 kronor) = 60 000 kronor. Samma be räkning används för februari, mars, april och maj. • Juni: Månadens försäljning (192 000 kronor x 1,25 = 240 000 kronor) + IB (40 000 kronor) - UB (240 000 kronor/30 dagar x 20 dagars kredittid = 160 000 kronor) = 120 000 kronor. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER ,_ • Juli: Månadens försäljning (240 000 kronor) + 1B (160 000 kronor) - UB (160 000 kronor)= 240 000 kronor. Samma beräkning används för augusti. • September: Månadens försäljning (60 000 kronor)+ 1B (160 000 kronor)- UB (40 000 kronor)= 180 000 kronor. • ls • November: Månadens försäljning (60 000 kronor)+ 1B (20 000 kronor) - UB (20 000 kronor)= 60 000 kronor. Samma beräkning gäller för december. å Övriga poster läggs in enligt förutsättningarna. Ingående balans och utgående balans av likvida medel beräknas för varje månad. lS :t I- n n n l- s t t ) ) ) Oktober: Månadens försäljning (60 000 kronor) + 1B (40 000 kronor) - UB (60 000 kronor/30 dagar x 10 dagar= 20 000 kronor)= 80 000 kronor. b) Det verkar som om man har speciellt lite likvida medel månaderna juni och juli. I stället för att ligga ute med så stora likvida medel resten av året, kan man ha en checkräknings kredit som utnyttjas just dessa två månader. På det viset skulle man kunna frigöra åt minstone 50 000 kronor. 12:12 Vi får följande likviditetsbudget: Likvida medel 1B Inbetalningar Försäljning 1 Räntor Utbetalningar Varuinköp2 Löner Inventarier Omkostnader Amortering Räntor Utdelning Likvida medel UB 1500 000 13 100 000 75 000 6 141 667 2 700 000 300 000 700 000 2 750 000 400 000 200 000 +13175 000 -1319166 7 = 1483 333 1 1B kundfordringar 600 000 kronor + årets försäljning 12 500 000 kronor = Totala inbetalningar från försäljning 13 100 000 kronor. 2 För att Ri fram utbetalningen för varuinköpen börjar vi med att räkna ut hur mycket som köpts in. Detta Ris fram ge nom att från kostnad sålda varor ta bort ingående lager och lägga till utgående lager, d v s 6500000 kronor - 800 000 kronor + 1 000 000 kronor = 6 700 000 kronor. Detta utgör inköpen. Eftersom man erhåller 30 dagars kredittid be höver betalning för årets sista 30 dagar inte betalas i år, d v s vi ska dra bort (6 700 000 kronor/360 dagar) x 30 dagar = 558 333 kronor. Nu kan vi räkna fram betalningen som inköp 6 700 000 kronor - kredit vid årets slut 558 333 kro nor= 6 141 667 kronor. 237 238 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:13 Följande markeringar är korrekta: En skuld En tillgång Företaget köper in material kontant, materialet läggs på lager minskar ökar X X Företaget köper in material, en faktura för detta erhålls, materialet läggs på lager minskar ökar X Företaget betalar preliminär skatt X En kund betalar en faktura X Företaget amorterar ett banklån kontant X Företaget överför pengar från pg till bg X Företaget betalar ränta på ett banklån X X X X X X Företaget drar preliminär skatt från de anställdas löner X Företaget skickar en faktura till en kund X Banken betalar ränta till företaget X Företaget gör avskrivningar på en maskin X Företaget betalar ut tidigare skuldförda löner till de anställda X X 12:14 a) Svens Klädmode får följande budgeterade balansräkning: Tillgångar Eget kapital och skulder Inventarier Varulager Kassa och bank 40 000 180 000 24000 Eget kapital Årets resultat Banklån Leverantö rssku Ider Summa tillgångar 244 000 Summa eget kapital och skulder 244 000 100 000 34000 80 000 30 000 • Värdet på inventarier fås genom att ingående värde, 60 000 kronor, minskas med årets avskrivningar enligt resultatbudgeten, 20 000 kronor = 40 000 kronor. Skulle inköp av inventarier ha gjorts skulle dessa ha ökat värdet, försäljningar hade minskat det. Inga så dana transaktioner verkar ha gjorts enligt likviditetsbudgeten eller resultatbudgeten. • Varulagret uppgår enligt ingående balans till 150 000 kronor. Till detta läggs årets inköp av varor enligt likviditetsbudgeten, 540 000 kronor, och dras kostnaden för sålda varor enligt resultatbudgeten, 510 000 kronor. Vi får således utgående värde 180 000 kronor (150 000 + 540 000 - 510 000 = 180 000 kronor). • Kassa och bank framgår av likviditetsbudgetens rad "Utgående likvida medel", 24 000 kronor. • Med detta summerar tillgångarna till 244 000 kronor (40 000 + 180 000 + 24 000). • Eget kapital är detsamma som ingående balans, 100 000 kronor. Detta eftersom inga emissioner har gjorts under året. • Årets resultat tillkommer på balansräkningen (alternativt inbakas i raden ovan, eget ka pital). Enligt resultatbudgeten uppgår detta till 34 000 kronor. • Banklån är enligt ingående balans 120 000 kronor. Man beräknar enligt likviditets budgeten att amortera detta med 40 000 kronor, varför utgående värde är (120 00040 000) 80 000 kronor. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER :uld ökar • Leverantörsskulderna ska enligt förutsättningarna uppgå till samma värde som enligt in gående balans, d v s 30 000 kronor. • Med detta summerar även skulderna till 244 000 kronor (100 000 + 34 000 + 80 000 + 30 000). X X b) Verksamheten ger ett positivt resultat (+34 000 kronor). Trots detta minskar de likvida medlen med 16 000 kronor, från 40 000 kronor till 24 000 kronor. Om de fortsätter att minska i samma takt kommer de nästa år att uppgå till 8 000 kronor (24 000 16 000) och året därpå till -8 000 kronor (8 000 - 16 000). Ser vi på balansräkrtingen så ser vi att lagret har ökat med 30 000 kronor (från 150 000 till 180 000 kronor), vil ket har belastat likviditeten, samtidigt som banklånet har amorterats med 40 000 kro nor (120 000 kronor - 80 000 kronor). Det senare kan vara ganska svårt att göra något åt, även om det kan vara värt ett försök att omförhandla amorteringstakten med banken. Vad gäller ökningen av varulager så borde den, om ekonomin är i balans, följas av en motsvarande ökning av leverantörsskulder. Så har inte skett. Därför bör företaget inrikta sig på att endera hålla nere på varulagret, vilket torde vara viktigt i en modeaffår, eller försöka få till stånd en lagerhållning som i större utsträckning finansieras av leverantö rerna. 12:15 Loud & Clears budgeterade balansräkrting får följande utformning: Tillgångar :ets , av så:öp ror 1or 1 00 1ga (a- ts- 0- Eget kapital och skulder Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Banklån Leverantörsskulder Skuld för arbetsgivaravgift Personalskatteskulder Upplupna kostnader Momsskulder Maskiner och inventarier Produkter i arbete Förråd Kundfordringar Kassa och bank 1 5 40 000 80 000 500 000 4 90 000 80 000 Summa tillgångar 2 690 000 I Summa eget kapital och skulder 2 690 000 578 000 150 000 143 000 10 97000 76 000 87000 190 000 237000 132 000 • Utgående kundfordringar beräkrtas med utgångspunkt i uppgiften att försäljningen uppgår till 6 300 000 kronor inklusive moms. Av detta utgör 80 % kreditförsäljning, övrigt betalas kontant och blir därför inte kundfordringar. (Omsättning x Andel kreditförsäljning)/360 dagar x Genomsnittlig kundkredittid = Genomsnittliga kundfordringar. (6 300 000 x 80 %)/360 x 35 = 5 040 000/360 x 35 = 490 000 kronor i genomsnittlig kundfordran. • Utgående leverantörsskulder beräknas med utgångspunkt i uppgiften att inköpet upp går till 1 094 400 kronor inklusive moms. Den genomsnittliga kredittiden uppges bli 25 dagar. (Varuinköp/360 dagar) x Genomsnittlig leverantörskredittid = Genomsnittliga leveran törsskulder. (1 094 400/360) x 25 = 76 000 kronor i genomsnittlig leverantörsskuld. • Maskiner och inventarier beräkrtas som: IB + Inköp - försäljningar - avskrivningar = = 1 800 000 + 160 000 - 0 - 420 000 = 1 540 000 kronor. 239 240 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER • Nu summerar tillgångarna till 2 690 000 kronor (1 540 000 + 80 000 + 500 000 + 490 000 + 80 000). På skuldsidan har vi 578 000 + 150 000 + 1 097 000 + 76 000 + 87 000 + 190 000 + 237 000 + 132 000 = 2 547 000 kronor. Det saknas således 143 000 kronor (2 690 000 - 2 547 000), vilket utgör periodens vinst. Detta sätts in bland det egna kapitalet som "Årets resultat", varpå den budgeterade balansräkningen balanserar. 12:16 a) Budgetarna får följande utformning: Resultatbudget Intäkter Budget, kr Kommentarer 13 60 000 Kostnader - Löner -780 000 - Diverse -500 000 -Avskrivningar -12 000 Summa kostnader 1292 000 Budgeterat resultat 68 000 20 % av inventarievärdet, d v s 60 000 x 20 % Samma belopp läggs i den budgeterade balansräkninger Likviditetsbudget, kassaflöde Inbetalningar Startkapital 100 000 Inbetalningar(= intäkter) 1360 000 Summa inbetalningar 1460 000 Utbetalningar Löner -780 000 Diverse -500 000 Nyinvesteringar Summa utbetalningar Likvida medel vid årets slut -60 000 -1340 000 120 000 Samma belopp läggs även i budgeterad balansräkning 120 000 Från Likviditetsbudget ovan Budgeterad balansräkning Tillgångar Likvida medel Inventarier Summa tillgångar 48 000 Inköp 60 000 kr - avskrivningar 12 000 enligt resultaträkning 168000 Eget kapital och skulder Eget kapital Resultat Summa eget kapital och skulder 100 000 68 000 Från resultatbudget ovan 168000 b) Resultatet är positivt, 68 000 kr, vilket är bra för att vara första året - ofta får man dri va verksamheten med förlust under något år, eller utan att ta ut marknadsmässiga löner, innan man får lönsamhet. Även vad gäller likvida medel verkar situationen trygg- hela 120 000 kr beräknas kassan uppgå till vid årets slut. Verksamheten har alltså en god marginal till förluster. Trots det borde Anette kanske fundera på att göra en alternativ budget också- en budget som visar ett "sämsta-läge" och vad som då händer. 000 + '6 000 åledes itts in tingen • KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER c) Resultatbudgeten påverkas inte av detta, eftersom resultatet är oberoende av hur betal ningar sker. Om uppgiften även innehöll räntor skulle det dock bli annorlunda; vi skulle kunna få ökade ränteintäkter och/eller räntekostnader på grund av detta. Likviditetsbudgeten påverkas. Inbetalningarna för intäkterna skulle minska, eftersom en del av försäljningen skulle betalas först nästa år. Utbetalningarna för material och diverse skulle också minska, eftersom de sista fakturorna för året betalas först nästa år. Nyinvesteringen förändras dock inte; datorn skulle ju köpas in direkt vid rörelsens start varför fakturan säkert är betald vid årets slut. Den budgeterade balansräkningen berörs, eftersom krediter medför kundfordringar vid försäljning, vilket är en tillgång, och leverantörsskulder vid köp, vilket är en skuld. Till gångar och skulder skulle därför öka. 12:17 Budgeterad balansräkning Inbetalningar Tillgångar räkninge- • Inventarier Lager Likvida medel Kundfordringar Summa Eget kapital och skulder Aktiekapital Balanserat resultat Periodens resultat Lån Leverantörsskulder Nettoomsättning äkning ultat- • • Rörelsens kostnader Varor Löner Diverse Avskrivningar Rörelseresultat Räntor Resultat e�er finansiella poster 200 000 10 000 250000 10 000 40 000 180 000 80 000 560 000 -700 000 -400 000 -155 000 -80 000 65 000 -25 000 +100 000 Försäljning Ökning av aktiekapital I 380 000 50 000 Varor Diverse Löner Räntor Amorteringar Nyinvesteringar Summa -680 000 -155000 -400 000 -25 000 -10 000 - 180 000 Summa Utbetalningar Likvida medel vid årets slut .. 40 000 Likviditetsbudget, kassaflöde r r-F +1430000 -1450000 80 000 a. lnvesteringsbudget 1B Inventarier + Nyinvesteringar -Avskrivningar UB Inventarier b. Försäljningsbudget N ettoomsäun;ag + 1B Kundfordringar - UB Kundfordringar Inbetalningar från kunder I I I c.Varubudget • Varukostnad + UB Lager -1B Lager Arets inköp av varor + 1B Leverantörsskulder - UB Leverantörsskulder � Utbetalningar för årets inköp av varor i 1400000 Likvida medel vid årets början Inbetalningar dri,ner, hela god ativ UB 200000 120000 80000 160 000 560 000 190 000 40 000 440 000 Summa Resultatbudget Intäkter 1B 100 000 100 000 100 000 140 000 440 000 d. K,p;,alb,dge< 100 000 180 000 -80 000 200 000 I400 000 140 000 -160 000 I 380 000 700 000 +120 000 -100 000 720 000 +40 000 -80 000 680 000 1B Lån + Nyupplåning -Amorteringar UB Lån +190 000 0 -10 000 180 000 e.Aktiekapitalet 1BAktiekapital + Nyemission - Utdelningar UB Aktiekapital + 200 000 +50 000 0 250 000 241 242 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Observera att du för ovanstående delbudgetar kan ha kommit fram till andra uppställ ningar. Detta behöver inte vara fel, det finns ingen allmän standard för hur delbudgeterna ska se ut. Det viktiga är att de är logiska och ger en korrekt sammanställning. a) Ökningen av inventarierna förklaras i delbudget a, lnvesteringsbudget, ovan. 1B upp gick till 100 000 kr, till vilket ska läggas årets nyinvesteringar. Dessa uppgår till 180 000 kr enligt likviditetsbudgeten. (Från detta ska dras eventuella försäljningar av inventarier, vilka inte verkar ha förekommit i detta fall.) Nu har vi ett värde på 280 000 kr, men från detta ska dras årets avskrivningar, vilka enligt resultaträkningen uppgår till 80 000 kr. UB Inventarier är således 200 000 kr. b) Skillnaden för försäljningen förklaras i delbudget b, Försäljningsbudget, ovan. Netto omsättningen uppgår enligt resultatbudgeten till 1 400 000 kr. Varför uppgår då inbetal ningen för försäljningen enligt likviditetsbudgeten endast till 1 380 000 kr? Jo, alla kun der har inte betalat än. Vi måste alltså minska intäkten med ökningen i kundfordringar (eller öka den med minskningen i kundfordringar) för att få inbetalningen. Det kan ut tryckas som att vi adderar 1B Kundfordringar på 140 000 kr och subtraherar UB Kund fordringar på 160 000 kr. Då får vi de 1 380 000 kr i inbetalningar från kunder som återfinns i likviditetsbudgeten. c) Skillnaden för varor förklaras i delbudget c, Varubudget, ovan. Det finns två anledningar till att varukostnaden skiljer sig från utbetalningar för årets inköp av varor. För det för sta kanske mer eller mindre material än det som köpts in har använts; vi kan ha mins kat eller ökat på lagret. För det andra kanske vi inte har betalat hela inköpet än; vi kan ha krediter i form av leverantörsskulder. Vi börjar med att från varukostnaden (700 000 kr) korrigera för att lagret kan ha förändrats, genom att addera till UB Lager (120 000 kr) och subtrahera 1B Lager (100 000). Om lagret t ex har ökat, som i det aktuella fal let, har vi köpt in inte bara till det som utgör varukostnad utan också för att kunna lägga på lager. Därefter adderar vi till 1B Leverantörsskulder (40 000 kr) och subtraherar UB Leverantörsskulder (80 000 kr). Om t ex leverantörsskulder ökat, som i det aktuella fal let, har vi inte betalat för allt det material vi använt - en del betalar vi först nästa period. Nu kommer vi till värdet 680 000 kr, vilket är utbetalningen för varor enligt likviditets budgeten. d) Skillnaden för lånen förklaras i delbudget d, Kapitalbudget, ovan. 1B Lån uppgår en ligt balansräkningen till 190 000 kr. Till detta får vi addera nyupplåning, vilket inte förekom denna period. Från detta får vi subtrahera amorteringar (10 000 kr) enligt likviditetsbudgeteri. Därefter har vi UB lån (180 000 kr) enligt balansräkningen. e) Det som har påverkat det egna kapitalet är en nyemission och en sammanställning av detta finns som delbudget e, aktiekapitalet, ovan. 1B Aktiekapital var 200 000 kr, och enligt likviditetsbudgeten har vi gjort en ökning av aktiekapitalet med 50 000 kr. Det måste vara ett tillskott av pengar, annars hade det inte gett någon effekt i likviditetsbud geten (då hade det snarare medfört en uppskrivning av någon tillgång, t ex byggnader). Från detta ska vi dra eventuella utdelningar, vilka inte gjorts under perioden. Då blir sal dot 250 000 kr, vilket stämmer med UB Aktiekapital. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER >pställ ;eterna 3 upp30 000 1tarier, �n från )00 kr. Netto rrbetal .a kun lringar .:an ut Kund er som ningar let för mins vi kan )0 000 �o ooo Ha fal a lägga :arUB :Ila fal >eriod. ditets;år en et inte enligt ing av .:r, och :r. Det tsbud1ader). ,lir sal- 12:18 a) Vi får följande likviditetsbudget för årets verksamhet: Likviditetsbudget, kkr: Jan Ingående likvida medel 183 Inbetalningar: Försäljning 2 15 Utbetalningar: Inköp av varor Löner Lokalhyra Räntor Amortering Summa utbetalningar Feb Mar Apr Maj 11 136 -14 111 220 220 220 220 Jun Jul Aug Sep 0kt Nov Dec Året 236 361 406 176 301 426 276 183 220 140 220 220 220 220 2 475 140 -1 117 -275 -275 -275 -292 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -75 -900 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -240 -10 -10 -25 -25 -387 -95 -370 -95 -95 11 136 -14 111 236 361 406 Utgående likvida medel -95 -95 -370 -95 -95 -370 - 130 -2 292 176 301 426 276 366 366 Inbetalningen för försäljningen är föregående månads försäljningsintäkt, eftersom kun derna betalar en månad senare. I januari är inbetalningen det belopp som kundfordringar ingående balans uppgick till, då detta avser december månads försäljning. På samma sätt blir utbetalningen för inköp av varor i januari samma belopp som 1B leverantörsskulder. I övrigt tas en fjärdedel av varuinköpen (1 100 000 kronor/4 tillfållen = 275 000 kronor) må naden efter respektive inköpstillfålle. Lönekostnaden och lokalkostnaden tas med de belopp som anges i förutsättningarna. Rän tekostnaden i december blir 125 000 kronor Ingående likvida medel i januari är enligt upp giften 183 000 kronor (kassa och bank). För varje månad adderas sedan inbetalningarna och subtraheras utbetalningarna, och nya utgående och ingående likvida medel kan därefter fyllas i för respektive månad enligt ovan. Företagets resultatbudget får följande utformning: Resultatbudget Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Varukostnad Lönekostnad Lokalkostnad Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Summa 2 480 -1 180 -900 -240 -40 120 -10 110 Nettoomsättningen på 248 0000 kronor fås fram genom att intäkterna respektive månad summeras enligt förutsättningarna (10 månader x 220 000 kronor+ 2 månader x 140 000 kronor). Varukostnaden fås genom att årets inköp, 1 100 000 kronor, korrigeras med lager förändringen. 1B lager uppgår till 280 000 kronor, UB lager till 200 000 kronor. Lagret har således minskat med 80 000 kronor, vilket leder till en varukostnad om (1 100 000 + 280 000 - 200 000) 1 180 000 kronor. Övriga poster är redan genomgångna i anslutning till likviditetsbudgeten. 243 244 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Eget kapital och skulder Tillgångar Maskiner och inventarier Lager Kundfordringar Kassa och bank 80 200 220 366 Summa tillgångar 8 66 Eget kapital Årets resultat Banklån Leverantörsskulder 381 110 100 275 Summa eget kapital och skulder 8 66 Värdet av maskiner och inventarier är ingående balans, 120 000 kronor minskat med årets avskrivningar 40 000 kronor. Lager uppgår enligt förutsättningarna till 200 000 kronor. Kundfordringar består av december månads försäljning, 220 000 kronor. Kas sa och bank hämtas från likviditetsbudgeten. Eget kapital hämtas från förutsättningar na, årets resultat från resultatbudgeten, banklånet är ingående balans, 125 000 kronor minskat med årets amortering 25 000 kronor. Leverantörsskulder är december månads inköp, 275 000 kronor. Därmed uppgår såväl tillgångar som skulder och eget kapital till 866 000 kronor och budgeterad balansräkning balanserar. b) Resultatet är positivt. Likviditeten är positiv hela året, utom i mars då den är minus 14. Detta måste åtgärdas på något sätt. Så t ex kan företaget redan nu be om ett lån från ban ken. Alternativt kan man försöka att betala en del av inköpen först i april. Det stora överskottet på likvida medel under året borde leda till ränteintäkter, vilka man inte budgeterat för. Detta skulle ytterligare förbättra resultatet. 12:19 a) Vi får följande likviditetsbudget: Likviditetsbudget: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År Ingående likvida medel 6000 000 52 80 000 1300 000 660 000 6000 000 Inbetalningar: Försäljning Räntor Summa inbetalningar 0 0 340 000 0 680 000 0 1 020 000 100 000 2 040 000 100 000 0 340 000 680 000 1 120 000 2140 000 Utbetalningar: Maskiner Löner Material Övrigt Summa utbetalningar 0 -200 000 -200 000 -320 000 -3 000 000 -500 000 -500 000 -320 000 0 -500 000 -500 000 -320 000 -720 000 -4320 000 -1320 000 -1320 000 -7 680 000 Utgående likvida medel 5 280 000 1 300 000 660 000 460 000 460 000 0 -3 000 000 -500 000 -1 700 000 -500 000 -1 700 000 -320 000 -1 280 000 I likviditetsbudgeten fylls de värden in som är inbetalningar (försäljning och räntor) respektive utbetalningar enligt förutsättningarna. Samtliga värden är givna direkt i upp giften. Likvida medel är som ingående värde 6 000 000 kronor och summeras sedan till utgående likvida medel respektive ingående likvida medel för följande kvartal. b) Resultatbudgeten är mer komplicerad att få fram. I uppgiften ingick inte att räkna fram respektive kostnadspost. För att kunna göra det skulle vi behöva veta hur företagets kal kyl är uppställd och hur stor del av Produkter i arbete och färdiglager som utgörs av material, av löner o s v. Med givna förutsättningar får vi ändå fram följande resultatbud get: KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Resultatbudget, kkr: Intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter :ned 000 �as gar mor 1ads I till 14. ,annan År 000 :100 )00 000 )00 )00 )00 )00 JOO )00 or) >p till 1m alav td- Summa 2 400 000 -3 920 000 -1520 000 100 000 Resultat efter finansiella poster -1 420 000 • Nettoomsättningen erhålls genom att årets försäljning summeras. Den uppgår enligt förutsättningarna till (Kvartal 1: 0 + kvartal 2: 400 000 + kvartal 3: 800 000 + kvartal 4: 1 200 000 = ) 2 400 000 kronor. • Rörelsens kostnader erhålls på följande sätt: Först summeras utbetalningarna för lö ner (1 700 000), material (1 700 000) och övrigt (1 280 000). Detta summerar till 4 680 000 kronor. Till detta kommer inköpt material som ännu inte betalats, cl v s leverantörsskulderna som enligt förutsättningarna ska uppgå till 120 000 kronor. Då har vi 4 800 000 kronor. Till detta läggs avskrivningarna på 600 000 kronor, och från det ta läggs ännu ej förbrukade resurser på (förråd: 140 000 + produkter i arbete: 240 000 + färdigvarulager: 1 100 000 =) 1 480 000 kronor. Vi får då 4 800 000 + 600 000 1 480 000 = 3 920 000 kronor. • Rörelseresultatet uppgår till (2 400 000 - 3 920 000) -1 520 000 kronor. Till det kom mer ränteintäkter som enligt förutsättningarna uppgår till 100 000 kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgår därför till -I 420 000 kronor. c) Den budgeterade balansräkningen får följande utformning: Eget kapital och skulder Tillgångar Maskiner och inventarier Förråd Produkter i arbete Färdiglager Kundfordringar Kassa och bank 2 400 000 140 000 240 000 1 100 000 360 000 460 000 Eget kapital Årets resultat Leverantörsskulder Summa tillgångar 4 700 000 Summa eget kapital och skulder 6 000 000 -1 420 000 120 000 4 700 000 • Maskiner och inventarier fås genom att inköp av maskiner, 3 000 000 kronor, mins kas med avskrivningarna av maskiner (20 % x 3 000 000 kronor) på 600 000 kronor. Kvarvarande värde = 2 400 000 kronor. • Förråd (140 000 kronor), produkter i arbete (240 000 kronor) och färdiglager (1 100 000 kronor) är givna i förutsättningarna. • Kundfordringarna fås genom att Försäljningsintäkterna för året, 2 400 000 kronor en ligt resultatbudgeten, minskas med inbetalningar från kunder, 2 040 000 kronor enligt likviditetsbudgeten. Kvarvarande värde, 360 000 kronor, utgör kundfordringar som be talas nästa år. • Kassa och bank på 460 000 kronor fås från likviditetsbudgetens "Utgående likvida medel". • Därmed summerar tillgångarna till (2 400 000 + 140 000 + 240 000 + 1 100 000 + 460 000 =) 4 700 000 kronor. 245 246 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER • Eget kapital och skulder uppgår enligt förutsättningarna till 6 000 000 kronor. • Årets resultat, -1 420 000 kronor, erhålls från resultatbudgetens sista rad. • Leverantörsskulder, 120 000 kronor, är givna i uppgiften. • Därmed summerar även skulderna till (6 000 000 - 1 420 000 + 120 000 =) 4 700 000 kronor. Det svåra i denna uppgift torde vara att få fram "rörelsens kostnader" till resultaträk ningen. Ett alternativt lösningssätt kan därför vara att efter likviditetsbudgeten ta fram budgeterad balansräkning. Skillnaden mellan å ena sidan tillgångar och å andra eget ka pital och skulder utgörs av årets resultat, i detta fall -1 420 000 kronor. Med detta som grund kan det vara lättare att finna resultaträkningens "rörelsens kostnader". d) Vad vi kan se är att företaget snabbt dräneras på likvida medel. I startskedet uppgick de likvida medlen till 6 000 000 kronor, för att vid årets slut beräknas uppgå till endast 460 000 kronor. Detta är en effekt dels av de stora investeringar man måste göra, dels av att inbetalningar för kunder kommer först när man lyckats finna avsättning för produk terna. Som framgår av resultatbudgeten beräknas resultatet bli kraftigt negativt. Samtidigt kan vi se att man räknar med att detta problem snart försvinner. Vi kan t ex se att likvida medel minskar med 640 000 kronor kvartal 3, men "bara'' med 200 000 kro nor i kvartal 4. Detta beror på att försäljningen ökar stadigt. Fortsätter ökningen kan vi förmodligen förvänta oss ett positivt eller bara svagt negativt flöde av kapital under kvar tal 1 nästkommande år. Den stora risken i verksamheten är att inbetalningarna från kunder dröjer ytterliga re, eller inte stiger till den nivå man hoppas. Det gäller att maskinerna kommer igång snabbt och att produktionen kan löpa på friktionsfritt. Det gäller vidare att ansträng ningarna på marknadssidan bär frukt. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:20 Vi får följande budgetar: Resultatbudget Intäkter )00 äkam ka- om ;ick lasr ; a,· .1kc se ro t VI arga mg 1g- Kostnader - Löner -Övrigt -Avskrivningar Kronor 2400 000 1 200 000 1 000 000 100 000 Summa kostnader -2 300 000 Budgeterat resultat = 100 000 Likviditetsbudget Kronor Inbetalningar - Startkapital - Kundinbetalningar 2 300 000 Summa inbetalningar 2 700 000 Utbetalningar - Löner -Övrigt -Investering Summa utbetalningar Likvida medel vid årets slut Budgeterad balansräkning Tillgångar - Kundfordringar - Likvida medel - Inventarier Summa tillgångar Eget kapital och skulder - Eget kapital - Löneskuld -Resultat Summa eget kapital och skulder 400 000 1 100 000 2 400 000 - (2 400 000/360 X 15) 1 200 000- (1 200 000/12) 1 000 000 500 000 -2600 000 = 100 000 Kronor 100 000 100 000 400 000 500 000 - 100 000 = 600 000 400 000 100 000 100 000 = 600 000 Vi kan se att man budgeterar ett resultat på 100 000 kronor. Att det är en vinst redan första året är positivt. Orosmomentet är de likvida medlen, vilka enligt budgeten endast uppgår till 100 000 kronor, d v s ungefår så mycket medel som betalas ut på en halv månad. Här kanske man bör gardera med ett lånelöfte eller en checkräkrtingskredit från banken. Orsaken till den svaga likviditeten är nyinvesteringen på 500 000 kronor, varför detta inte bör vara något problem för företaget på sikt. 247 248 KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER 12:21 Resultatbudget Nettoomsättning 2 700 000 Rörelsens kostnader: Sålda varors kostnad 1 Löner Avskrivningar Lokalhyra Omkostnader Rörelseresultat Räntekostnader Resultat efter finansiella poster -1 250 000 -950 000 -80 000 -150 000 -100 000 170 000 -29 000 141 000 Likviditetsbudget Likvida medel 1B Inbetalningar: Försäljning2 Nytt banklån Utbetalningar: Materialinköp3 Löner Ny maskin Lokalhyra "Omkostnader" Räntor Amortering lån Utdelning Likvida medel UB 95 000 2 650 000 100 000 1 220 000 950 000 150 000 150 000 100 000 29 000 70 000 20 000 +2 750 000 -2 689 000 = 156 000 Budgeterad balansräkning 2 3 4 5 6 Tillgångar Maskiner & Inventarier Lager Kundfordringar4 Likvida medel UB 270 000 150 000 225 000 156 000 Summa 801 000 Eget kapital & Skulder Aktiekapital 200 000 Balanserat resultat 5 130 000 Årets resultat 141 000 Banklån 230 000 6 Leverantörsskulder 100 000 Summa 801 000 IB lager 200 000 kronor+ Inköp material 1 200 000 kronor (12 månader x 100 000 kronor) - UB lager 150 000 kronor= Sålda varors kostnad 1 250 000 kronor. IB kundfordringar 175 000 kronor + Försäljning 2 700 000 kronor - UB kundfordringar 225 000 kronor = Inbetal ningar från försäljning 2 650 000 kronor. IB leverancörsskulder 120 000 kronor + Inköp material 1 200 000 kronor - UB Leverancörsskulder 100 000 kronor = Utbetalningar materialinköp 1 220 000 kronor. Motsvarar en månads försäljning, eftersom kredittiden är en månad. 100 000 kr (balanserat resulcat IB) + 50 000 kronor (årets resulcat IB) - 20 000 kronor i utdelning= 130 000 kro nor. Motsvarar en månads inköp av material, då leverantörerna lämnar en månad (30 dagar) kredit. KAPITEL 12 BUDGETERINGENS GRUNDER Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 12:1 I de flesta företag upprättas en budget för verksamheten G) 12:2 Det finns tre slag av huvudbudgetar: resultatbudgeten, likviditetsbudgeten och den budgeterade balansräkningen 12:3 Projektbudgetar är planer för de olika projekt som bedrivs i verksamheten 12:4 Resultatbudgeten benämns ofta kassaflödesbudget 12:5 Genomsnittliga kundfordringar kan beräknas som ((Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning)/360 dagar) x Lämnad kredittid i dagar 12:6 Genomsnittliga leverantörsskulder kan beräknas som (lnköp/360 dagar) x Erhållen genomsnittlig kredittid i dagar 12:7 Utbetalningar för inköp kan beräknas som: Inköp under perioden - Leverantörsskulder vid periodens början+ Leverantörsskulder vid periodens slut 12:8 Det finns två huvudtyper av delbudgetar: avdelningsbudget och funktionsbudget 12:9 I handelsföretag är inköpsbudget och lagerbudget exempel på viktiga delbudgetar 12:10 Icke-finansiella budgetar används främst för operativ planering 12:11 Huvudbudgetar bygger ofta på delbudgetar 12:12 Försäljnings-, personal- och inköpsbudget är exempel på delbudgetar 12:13 En likviditetsbudget kan även benämnas tillgångsbudget 12:14 Likvida medel vid periodens början+ Inbetalningar - Utbetalningar= Likvida medel vid periodens slut 12:1 5 Periodiseringar förekommer inte i samband med upprättande av resultatbud- getar 12:16 Momsposter förekommer i likviditetsbudgeten och i den budgeterade balans- räkningen 12:17 Resultat- och likviditetsbudgeten avser perioder, medan den budgeterade balansräkningen avser en viss tidpunkt 12:18 Budgetar behöver i stort sett aldrig anpassas efter företagets särart G) Oftast upprättas flera budgetar. 0 000 betalronor I kro- Sant Falskt • • • • • • • • • • • • • • • • • • 249 Kapitel13 L [ Budgetprocessen Lösningar 13:1 a) Rapporten får följande utformning (skulle du ha vänt på tecknen är det inte fel, men att ha de tecken som används nedan gör att negativa utfall får negativa tecken och omvänt, vilket kan upplevas som mer logiskt). Utfall Intäkter Budget Avvikelse Avvikelse i % mot postens budget Avvikelse i % av budgeterad total kostnad 2 640 000 2 200 000 440 000 20% -1 232 000 -1 120 000 -112 000 -10% 6% -663 600 -632 000 -31 600 -5% 2% Resekostnader -84 840 -84 000 -840 -1 % s,0o/o Arkitektarvoden -32 200 -23 000 -9 200 -40% s,0o/o Lokalkostnader -15 300 -15 000 -300 -2% -5 600 -8 000 2 400 30% "'o % "'o % Diverse kostnader -1 7 600 -22 000 4 400 20% "'0% Avskrivningar -39 950 -47 000 7 050 1 5% "'0% -2 091 090 -1 951 000 -140 090 -7% -7% 548910 249 000 299 910 120% Kostnader: Personalkostnader Materialkostnad Marknadsföringskostnader Summa kostnader Rörelseresultat 6) V i kan se att resultatet är bättre än väntat, en vinst på 548 910 kr mot budgeterade 249 000 kr. I kolumnen för avvikelse ser vi att skillnaden beror på att intäkterna ökat med 440 000 kr, samtidigt som kostnaderna bara ökat med 140 090 kr. Den kostnad som ökat absolut mest är personalkostnaden, följt av materialkostnaden. Övriga har bara ökat något eller, i vissa fall, t o m minskat. Går vi till nästa kolumn ser vi att intäkterna ökat med hela 20 % mot budget, vilket kan betraktas som ganska mycket. Här finner vi också att trots att personalkostnaden ökat mest av alla kostnader i kronor har den inte ökat mest i procent: endast 10 % mot arkitektarvodenas ökning på hela 40 %! Varför får detta inte större genomslag i kr? Sva ret syns i nästa kolumn. Dessa kostnader utgör inte ens en procent av den totala kostna den. Det verkar finnas ett visst orsak/verkan-samband mellan att intäkterna ökar och att där vid också vissa kostnader gör det. Man kan nog utgå från att ökningen i personalkostna der är ganska logisk. Däremot bör man se närmare på t ex arkitektkostnader, som ökat dubbelt så mycket som intäkterna. Vad kan detta bero på? Man bör också fundera på varför marknadsföringskostnaderna har minskat. Det ser positivt ut i rapporten, men det kan medföra försäljningsproblem längre fram om inte denna aktivitet sköts. [ natt ränt, � � rade Jkat :nad har lket .den mot Sva tna- där tna )kat l på nen KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER 13:2 251 a) [ Tillverkningsvolym 13 000 2 000 2 500 100 000 (50 X 2 000) 125 000 (50 X 2 500) 150 000 (50 X 3 000) 100 000 (40 X 2 500) 120 000 (40 X 3 000) Rörliga kostnader: Direkt material 360 000 (120 X 3 000) Direkt lön 240 000 (120 X 2 000) 300 000 (120 X 2 500) Summa rörliga kostnader 420 000 525000 630 000 Indirekta löner 47 000 47 000 47 000 El, vatten m m 32 000 32 000 32 000 Legokostnad 80 000 (40 X 2 000) Fasta kostnader: Lokalkostnader Avskrivningar 84 000 84 000 70 000 70 000 84 000 70 000 Summa fasta kostnader 233 000 233 000 233 000 Summa kostnader: 653 000 758 000 863 000 Som framgår av rapporten multipliceras de rörliga kostnaderna (i detta fall direkt mate rial, direkt lön och legokostnad) med respektive volym. Övriga kostnader är fasta, d v s oberoende av volymen. Vi får olika sammanlagda kostnader vid olika volymer; 653 000 kr om vi tillverkar 2 000 dräkter, 758 000 kr om vi tillverkar 2 500 st och 863 000 kr om vi tillverkar 3 000 st. Beräkning: I Avvikelse Beräkning: % Beräkning: Utfall Budget Direkt material 147 640 142 150 (50 X 2 843) -5 490 (142 150-147 640) 4 (-5 490/142 150) Legokostnad 115 316 113 720 (40 X 2 843) -1 596 (113 720-115 316) 1 (-1 596/113 720) Rörliga kostnader: Direkt lön Summa rörliga kostnader 343 127 341 160 (120 X 2 843) -1 967 (341 160-343 127) 1 (-1 967/341 160) -9 053 (597 030-606 083) 2 ( -9 053/597 030) 47 000 -1 260 (47 000-48 260) 3 (-1 260/47 000) 32 000 900 (32 000-31 100) 606 083 597 030 48 260 Fasta kostnader: Indirekta löner Lokalkostnader 84 370 84 000 Avskrivningar 72 000 70 000 El, vatten m m 31 100 -370 (84 000-84 370) -2 000 (70 000-72 000) Summa fasta kostnader 235 730 233 000 -2730 (233 000-235730) Summa kostnader: 841 81 3 830 030 -11783 (830 030-841 81 3) 0 (-370/84 000) 3 (900/32 000) 3 (-2 000/70 000) 1 (-2730/233 000) 1 (-11783/830 030) Vi ser i kolumnen för avvikelse att kostnaden är 11 783 kr högre än beräknat för den aktuella volymen. Det tyder på att vi har problem med enheten. Observera dock att av vikelsen i det stora hela endast är 1 %. Går vi sedan in i enskildheter så ser vi att den största avvikelsen gäller direkt material, där kostnaden är 5 490 kr högre än enligt bud get. Även i procent är detta en relativt hög avvikelse, 4 % av budgeterad kostnad för direkt material. Notera att fast flera av de fasta kostnaderna har ganska höga avvikelser procentuellt sett, påverkar de inte avvikelserna i kronor så mycket eftersom de står för en liten andel av de totala kostnaderna. Slutsatsen kan bli att djupare analysera vad som hänt med kostnaden för direkt material. 252 KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER 13:3 I nedanstående rapport är värden ifyllda för deluppgifterna a-c. Varje kolumn förklaras i anslutning till respektive deluppgift. Utfall Kontrollintäkter Avvikelse Budget Volymens budget 360 000 360 000 0 360 000 -30 000 -36000 6000 -36000 -140 000 -144 000 4 000 -144 000 Personalkostnader, resor -35 000 -24 000 -11 000 -18 000 Resekostnader -12 000 -11 200 -800 -8 400 Factoringavgifter -20 000 -20 000 0 -15 000 Lokalkostnader -52 000 -50 000 -2 000 -50 000 Marknadsföringskostnader -29 000 -30 000 1 000 -30 000 Diverse kostnader -19 000 -20 000 1 000 -20 000 Avskrivningar -25 000 -25 000 0 -25 000 Resultat före finansiella poster -2 000 -200 -1800 13 600 Räntekostnader -5 000 -5 000 0 -5 000 Resultat efter finansiella poster -7000 -5200 -1800 8600 Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader a) Nedanstående tabell visar hur beräkningarna av budget och avvikelse i ovanstående ta bell gjordes: Utfall Kontrollintäkter Budget Beräkning: Avvikelse Beräkning: 360 000 360 000 3 000x 120 0 360 000-360 000 -30 000 -36000 300 X 120 6000 36000-30 000 -140 000 -144 000 1 200 X 120 4 000 144 000-140 000 Personalkostnader, resor -35 000 -24 000 300 X 80 -11 000 24 000-35 000 Resekostnader -12 000 -11 200 140 X 80 -800 11 200-12 000 Factoringavgifter -20 000 -20 000 250 X 80 0 20 000-20 000 Lokalkostnader -52 000 -50 000 -2 000 50 000-52 000 Marknadsföringskostnader -29 000 -30 000 1 000 30 000-29 000 Diverse kostnader -19 000 -20 000 1 000 20 000-19 000 Avskrivningar -25 000 -25 000 0 25 000-25 000 Resultat före finansiella poster -2 000 -200 -1800 200-2 000 Räntekostnader -5 000 -5 000 0 5 000-5 000 Resultat efter finansiella poster -7000 -5200 -1800 5200-7000 Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader De poster som är beroende av antal kontroller multipliceras med 120 kontroller, medan de som är beroende av antal uppdrag multipliceras med 80 uppdrag. Övrigt är fasta vär den. KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER Vi ser att resultatet är allt för svagt. En förlust på 7 000 kr i stället för de krav på vinst på 5 000 kr regionen har. Stora negativa avvikelser mot budget finner vi främst vad gäller personalkostnader för resor, 11 000 kr. Även lokaler och resekostnader har blivit dyrare än tänkt. Samtidigt har vi positiva utfall vad gäller material, personal, marknadsföring och diverse. Noterbart är att de poster som är beroende av antal kontroller (de tre övre) har positiv eller 0-differens mot budget, medan de som är beroende av antal uppdrag (de tre följande) har negativ eller 0-differens mot budget. Problemet verkar därför vara att man haft högre kostnader för uppdragen än beräknat. j b) Nej, den hade inte varit tillräckligt resultatgivande. Vi ser att budgeten pekar på en för lust på 5 200 kr, vilket kan ställas mot vinstkravet på 5 000 kr. Man har således haft för låg volym, alternativt borde man ha haft fler kontroller per uppdrag för att "spara'' på uppdragskostnaderna. c) Budget: 60 Kontrollintäkter Beräkning 360 000 3000x 120 -36 000 300 X 120 -144 000 1 200x120 -18000 300 X 60 -8400 140 X 60 Factoringavgifter -15 000 250 X 60 Lokalkostnader -50 000 Marknadsföringskostnader -30 000 Diverse kostnader -20 000 Avskrivningar -25 000 Resultat före finansiella poster -13 600 Kostnader: Materialkostnad Personalkostnader Personalkostnader, resor a :a- Resekostnader Räntekostnader Resultat efter finansiella poster ) ) ) ) ) 0 0 0 lan är- -5 000 8600 Räknemässigt är skillnaden mot tidigare att de tre poster som är beroende av antal upp drag multipliceras med 60 uppdrag i stället för som tidigare med 80 uppdrag. Nu är resultatet tillfredsställande, en vinst på 8 600 kr att jämföra med kravet på 5 000 kr. Enheten måste därför försöka att öka antalet kontroller per uppdrag, annars kommer man inte åt det strukturella problemet. Kanske man även kan överväga att debitera kun derna en fast summa per uppdrag, för att på det sättet styra beteendet hos dessa. Man bör även i den dagliga verksamheten försöka minska på uppdragskostnaderna genom att ännu bättre än i dag samplanera uppdragen så att man får så lite resekostnader o dyl som möjligt. 253 254 KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER 13:4 a) Vi ställer upp budgeten baserat på de uppgifter som lagts till. Dessa förs in i ändrings kolumnen och ger effekter i kolumnen för Reviderad budget. Budget Ändring Reviderad budget Försälj ningsi ntäkter 10 000 000 -3 000 000 7 000 000 Varukostnad -3 200 000 +1 200 000 -2 000 000 Kostnader för frakter -900 000 Personalkostnader -2 570 000 -900 000 +300 000 -2 270 000 Lokalkostnader -700 000 Marknadsföringskostnader --400 000 Kostnader för representation -350 000 Diverse kostnader -530 000 Avskrivningar -300 000 -300 000 Rörelseresultat 10 50 000 -650 000 Räntekostnader -150 000 -150 000 Resultat efter finansiella poster 900 000 -700 000 --400 000 -800 000 -350 000 +200 000 -330 000 -1700 000 s -800 000 1 Försäljningsintäkternaminskas med3 000 000kr, varukostnaden minskas med 1 200 000 kr, personalkostnader minskas med 300 000 kr, marknadsföringskostnader ökas med 400 000 kr och diverse kostnader minskas med 200 000 kr. Den sammanlagda resultat påverkan är negativ och uppgår till I 700 000 kr. Resultatet sjunker från +900 000 kr till -800 000 kr. b) Om åtgärderna är tillräckliga eller inte beror på vilket kapital företaget har sedan tidigare samt vilken frihetsgrad företaget ges från ägarna. I ett företag i denna bransch är det van ligt med tillfälliga bakslag, varför vi får anta att man har sparat ihop eget kapital i viss ut sträckning och därför klarar något år med förlust. Man kan också anta att ägarna känner till detta och har tålamod. Är det inte så, gäller det att ytterligare förbättra resultatet med beaktande av de krav som ägarna ställer. Den reviderade budgeten ger därför en möjlig het att i tid reagera på förändrade förutsättningar. 13:5 a) Vi ställer upp budgeten baserat på dels tidigare budget, dels förändringar i värden. Bud geten får därför följande utformning: Kvartal 2 år 1 Intäkter Kvartal 3 år 1 Kvartal 4 år 1 Kvartal 1 år 2 Totalt 740 000 740 000 800 000 1 000 000 3 280 000 Materialkostnad -300 000 -310 000 -340 000 --430 000 -1 380 000 Personalkostnader -230 000 -240 000 -250 000 -320 000 -1 040 000 Lokalkostnader -60 000 -60 000 -60 000 -60 000 -240 000 Övriga kostnader -80 000 -65 000 -70 000 -70 000 -285 000 Avskrivningar -30 000 -30 000 -30 000 -30 000 -120 000 Rörelseresultat 40 000 35000 50 000 90 000 215000 Räntekostnader -15 000 -15 000 -15 000 -15 000 -60 000 25000 20 000 35000 7 5000 155000 Resultat efter finansiella poster 1 1 1 1: 1: 1: 1: 1: KAPITEL 13 BUDGETERINGENS GRUNDER ngs- Som framgår kommer verksamheten att gå betydligt bättre kvartal 1 år 2 än år 1. Resul tatet ökar med runt 30-40 kkr. Kvartalen före får marginella förändringar vad gäller resultatet, medan en del förändringar av delvärden är ganska stora. b) Värdet är att det medför en ständig planeringshorisont på i stort sett ett år. Det är också så att företaget hela tiden kan modifiera budgeten utifrån ändrade förutsättningar. Vi ser hur Viskningen AB redan under kvartal 1 år 1 lägger in effekter av förändringar som in träffar ett år fram i tiden, kvartal 1 år 2. Skulle konsekvenserna bli svåra att hantera har man alltså nästan ett år på sig att agera för att finna lösningar. I det aktuella fallet var det en förändring till det bättre, så inga direkta åtgärder behöver vidtas. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 000 ned ltat r till gare 1an ; ut1ner ned jliglud- 00 00 00 00 00 00 00 X Budgeteringen pågår i fyra faser: Budgetuppställande, budgetanvändning, budgetuppföljning och budgetanalys 13:2 Involverade i budgetuppställandet är ledningen, controller och chefer på olika nivåer. Övriga medarbetare har ingen delaktighet i uppställandet X 13:3 Uppbyggnadsmetoden används för att bygga upp medarbetarnas självförtroende inför det svåra budgetarbetet X 13:4 Nedbrytningsmetoden används för att bryta ner verksamhetens medarbetare X 13:5 Den iterativa metoden innebär att man upprättar budgetar om och om igen, i stort sett utan uppehåll året runt 13:6 Ett seriekopplat beroende innebär att enheterna är kopplade till varandra som ett flöde X 13:7 Ett syfte med budgetuppföljningen är att ställa medarbetare till ansvar för avvikelser X 13:8 Vid analys av budgetavvikelser uppgår alltid summan av positiva avvikelser till samma belopp som summan av negativa avvikelser 13:9 Rörlig budget innebär att budgetarna förändras beroende på hur faktisk verksamhetsvolym utfaller X X 13:10 Flexibel budget innebär att den kan användas på vilket företag som helst X 13:11 Reviderade budgetar är sådana som revisorerna har godkänt X längre fram i tiden 00 Falskt 13:1 13:12 Rullande budgetar innebär att man budgeterar "hela tiden'; för en period 00 Sant 13:13 Budgetsimulering innebär att man låtsas att man budgeterar X X 255 Kapitel14 Budgetering under utveckling Lösningar 14:1 a) Vi börjar med att beräkna kostnaden för varje aktivitet, samt för varje enhet av aktivitet. Beräkningen kan göras enligt följande: Resurs Aktivitet Drivare Kapacitet Kostnad Produktionspersonal Svarvning och borrning Maskintimmar 750 150 000 200 Svarvmaskin Svarvning Svarvtimmar 200 100 000 500 Borrmaskin Borrning Borrtimmar 300 120 000 400 Anställd på avdelning konstruktion Konstruktion Order 6 36000 6000 Anställda på inköpsavdelningen Inköp Order 10 50 000 5 000 Kostnad per drivare Kostnad per drivare har vi fått fram genom att kostnaden dividerats med kapaciteten. I nästa steg beräknar vi aktivitetskravet enligt följande: Aktivitet Drivare Aktivitetskrav Svarvning och borrning Svarvtimmar 200 Borrning Borrtimmar 300 Konstruktion Order 6 Inköp Order 6 Nästa steg blir att beräkna resursbehovet. Detta fås genom att aktivitetskraven relateras till de resurser aktiviteterna fordrar. I samband med detta kontrolleras även att befintliga resurser räcker till. Slutligen beräknas kostnaden per resurs. Resurs Kapacitet Resurs behov Kostnad per drivare Kostnad för resursen Produktionspersonal 750 500 200 100 000 Svarvmaskin 200 200 500 100 000 Borrmaskin 300 300 400 120 000 6 6 6000 36000 10 6 5 000 30 000 Anställd på avdelning konstruktion Anställda på inköpsavdelningen Summa 386000 (Observera att resursbehovet för produktionspersonal fås fram genom att antalet svarv timmar och antalet borrtimmar adderas, d v s 200 + 300 = 500 timmar). Svar: Den aktivitetsbaserade kostnaden för månaden uppgår enligt budget till 386 000 kronor. KAPITEL 14 BUDGETERING UNDER UTVECKLING 257 b) Vi kan se att samtliga resurser räcker till, så vi behöver inte anskaffa fler resurser för att klara inneliggande orderstock. Däremot framgår att vi har viss överkapacitet: 250 tim mar (750 - 500) produktionspersonal och en kapacitet på 4 order i inköpsavdelningen utnyttjas inte. Kostnaden för detta kan beräknas med hjälp av tidigare data: Resurs Produktionspersonal Överkapacitet Kostnad per drivare Kostnad för överkapacitet 250 200 50 000 4 5 000 20 000 Anställda på inköpsavdelningen .ter. Summa 70 000 Kostnaden för överkapaciteten uppgår således till 70 000 kronor. Om man inte lyckas åtgärda detta blir kostnaden för perioden 70 000 kronor högre än beräknat, d v s sam manlagt 456 000 kronor (386 000 + 70 000). ,re Hur ska företaget kunna åtgärda detta? Några åtgärder som man kan pröva är följande: :en. • Om överkapaciteten inte är tillfällig, bör justeringar göras i personalstyrkan. Eftersom kapaciteten för produktionspersonal uppgår till 750 timmar, och man har 5 heltids tjänster, utför varje anställd 150 timmar (750/5). Större delen av överkapaciteten kan därför lösas genom att en heltidsanställd och en halvtidsanställd slutar (150 + 75 = 225 timmar). • Om överkapaciteten är tillfällig, bör tiden utnyttjas till utbildning eller annat värde skapande utnyttjande av resurserna. Kanske har ett annat företag behov av att låna personalen tillfälligt? Alternativt kanske ytterligare order fås in, order som inte kräver ytterligare borr- eller svarvtid (då denna tid går åt till inneliggande order). Samma resonemang som på produktionssidan kan föras på inköpsavdelningen. Ett pro blem här är att det inte går att justera personalstyrkan rakt av, då det inte är en full tjänst som är undersysselsatt. Kanske kan någon av inköparna gå ner till lägre tjänst, t ex halv tid? c) Vi får följande aktivitetsbaserade budget: :ras iga ir Resurs Kostnad per drivare Kostnad för resursen 750 750 200 150 000 Svarvmaskin 200 200 500 100 000 Borrmaskin 300 550 400 220 000 6 7 6 000 42 000 10 7 5 000 35 000 Summa 547 000 Anställda på inköpsavdelningen ,oo Resursbehov Produktionspersonal Anställd på avdelning konstruktion rv- Kapacitet Vi ser att överkapaciteten nu försvunnit, utom för inköpsavdelningen där en viss över kapacitet fortfarande finns. Samtidigt har vi nu underkapacitet på två områden: för resursen borrmaskin och för konstruktion. Vad gäller borrmaskin får vi, om underkapa citeten beräknas bli beständig, överväga att anskaffa ytterligare en borrmaskin. Alterna tivt kanske vi kan leasa en. För konstruktion kanske den anställde där kan jobba över tid denna månad. Alternativt kan vi kanske hyra in en extra resurspersonal, eller låta de anställda på inköpsavdelningen hjälpa till i den mån detta är möjligt. Som en ytterligare åtgärd står att tacka nej till någon order, så att underkapacitet inte uppkommer. 258 KAPITEL 14 BUDGETERING UNDER UTVECKLING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt X 14:1 Nollbasbudgetering innebär att man förutsättningslöst ställer frågor om vad som behövs för att nå verksamhetens målsättningar 14:2 Ett beslutspaket är en samling beslut som avgränsas från andra beslut av mer taktisk art X 14:3 Ändamålsbudgetering innebär att det är budgetering som fyller ett viktigt syfte, ett ändamål X 14:4 Programbudgetering är en variant av ändamålsbudgetering X 14:5 I aktivitetsbudgetering beskrivs företaget som en uppsättning aktiviteter X 14:6 Verksamhetsplaner och affärsplaner kan i många fall utgöra alternativ till budgetering X 14:7 Balanserade styrkort ersätter i stor utsträckning budgetar X 14:8 Nollbasbudgetering innebär att man eftersträvar ett nollresultat för företaget X 14:9 Vid ändamålsbudgetering är dimensionerna resursslag, ansvar och ändamål centrala X X 14:10 Programbudgetering förekommer i störst utsträckning i börsbolag 14:11 Aktivitetsbudgetering måste kombineras med aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-metoden) X 14:1 2 Budgetlöst företagande förknippas oftast med Handelsbanken X 14:13 Budgetlöst företagande har fått stor spridning i praktiken X Kapitel 15 kt Intern redovisning Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 15:1 Den externa redovisningen benämns i lagar för affärsredovisning Sant X 15:2 Hur den interna redovisningen utformas finns reglerat i Årsredovisningslagen 15:3 Den interna redovisningen är frivillig X X 15:4 Den interna redovisningen skiljer sig från den externa genom bl a annat urval, annan värdering och annan presentation 15:5 En dualistisk ansats skiljer sig från en monoistisk genom att man bygger upp ett separat system för den interna redovisningen, skild från den externa 15:6 Objekt är vad man mäter, och mått vad man mäter dessa objekt på Falskt X X X 15:7 Flerdimensionell redovisning innebär att man har speciella koder i tillägg till kontot 15:8 Eftersom en stor del av produktkalkyleringen gäller beslut för framtiden, kan data/information från internredovisningen aldrig användas vid uppställande av produktkalkyler för beslut X KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER c) Antal debiterade timmar = 1 105 + 1 360 + 680 + 280 = 3 425 timmar Antal arbetade timmar = 1 700 + 1 700 + 1 700 + 1 750 = 6 850 timmar Debiteringsgrad för revisionsbyrån = 3 425 timmar/6 850 timmar= 50 % Svar: Debiteringsgraden för revisionsbyrån är 50 %. d) Debiteringsgraden är relationen mellan antal debiterade timmar och antal arbetade tim mar, alltså en beräkning av hur stor andel av den totala arbetstiden man har tagit be talt av kunderna för. Övrig tid är relaterad till utbildning, väntetid, intern kontorstid och liknande. Vi ser att Eva Sixten är den som har lägst debiteringsgrad, vilket faller sig naturligt då hon är enhetens ansvarige. Förmodligen har hon som sådan mycket intern tid i form av samordning av aktiviteter, fördelning av arbete, information, kontakter med potentiella klienter o s v. ·na 1arje ill- Vad gäller Arvid Nilssons låga debiteringsgrad är den svårare att förklara. Det kan ju vara så att hans arbetstakt är låg eller att han inte registrerat det faktiska antalet utförda tim mar per klient. Det kan också vara så att han är nyanställd och därför går igenom mycket intern utbildning, att han har interna uppdrag som medför mycket intern tid o s v. ses för lo,ch Lena Svenssons tid verkar utgöra ett "medelvärde", men även i hennes fall bör en analys av hur tiden fördelas göras. lag ng Den låga debiteringsgraden i verksamheten kan även bero på t ex tn- - låg efterfrågan på företagets tjänster 1ar -3 - nystartat företag 1eler :r. tal • - ej tillräckliga reklamsatsningar - för höga priser på tjänster e) Skillnaderna kan fångas upp genom att i den interna redovisningen kontera tiden på re levanta koder för intern tid. I det aktuella fallet kan man t ex tänka sig koder för sam ordning av aktiviteter, fördelning av arbete, information, kontakt med potentiella kun der, intern utbildning, interna uppdrag o s v. 16:3 a) Konteringen av biljettintäkterna blir enligt följande: r= tr= % �va Bokföringsorder: Biljettintäkter Konto Salong 3000 Biljettintäkter 1 48 000 3000 Biljettintäkter 2 25 000 3000 Biljettintäkter 3 20 000 3000 Biljettintäkter 4 15 000 Debet 1910 Kassa 108 000 Verifikationssumma 108 000 Kredit 108 000 Konto 3000 Biljettintäkter krediteras med respektive salongs biljettintäkt enligt rappor ten. För varje rad måste salongens kod anges, så att intäkten läggs på rätt salong. Debet konto är konto 1910 Kassa, som kameras med hela beloppet, 108 000 kronor (jämför med kolumn "summa" på rapporten). Verifikationssumman är 108 000 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen. 261 262 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER b) Konteringen av filmhyran blir enligt följande: Bokföringsorder: Filmhyra Konto Salong 4500 Filmhyra 1 6 400 4500 Filmhyra 2 8 000 4500 Filmhyra 3 8 000 4500 Filmhyra 4 8 000 Debet 1910 Kassa Kredit 16:L 30 400 30400 Verifikationssumma 30400 Konto 4500 Filmhyra debiteras med respektive salongs kostnad för filmhyra enligt rap porten. För varje rad måste salongens kod anges, så att kostnaden läggs på rätt salong. Kreditkonto är konto 1910 Kassa, som konteras med hela beloppet, 30 400 kronor (jämför med kolumn "summa'' på rapporten). Verifikationssumman är 30 400 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen. c) Konteringen av lokalhyran blir enligt följande: Bokföringsorder: Lokalhyra Konto Salong 5010 Lokalhyra 1 10 000 5010 Lokalhyra 2 7 500 5010 Lokalhyra 3 5 000 5010 Lokalhyra 4 2 500 5010 Lokalhyra Debet 5 000 1910 Kassa Verifikationssumma Kredit 30 000 30 000 30 000 Konto 5010 Lokalhyra debiteras med respektive salongs kostnad för lokalhyra enligt rapporten. För varje rad som gäller viss salong måste salongens kod anges, så att kostna den läggs på rätt salong. För den gemensamma lokalhyran anges ingen salongskod. Kre ditkonto är konto 1910 Kassa, som konteras med hela beloppet, 30 000 kronor (jäm för med kolumn "summa'' på rapporten). Verifikationssumman är 30 000 på såväl debet som kredit och därmed balanserar verifikationen. d) Resultatet totalt är negativt, en förlust på 2 400 kronor. Förutom detta måste sådant som t ex räntekostnader och avskrivningar som inte framgår av uppgiften beaktas. Ser vi på de olika biosalongerna så har de alla positiva bidrag, och det är svårt att enbart ut ifrån redovisningen bedöma relationen dem emellan. Det vi kan konstatera är att salong Patron lämnar ett större bidrag än de övriga tre salongerna sammantaget. e) När vi ser på nyttjandegraden märker vi att det främst är i biosalong "Bruket" som vi har problem, eftersom nyttjandegraden endast är 42 % mot det genomsnittliga 59 %. Även biosalong Lagets nyttjandegrad kanske kan höjas. Den ligger idag på 50 %. Man bör se över såväl intäktssidan som kostnadssidan för verksamheten. På intäktssidan kan man t ex fundera över om biljettpriserna kan höjas, och om antalet besökare på något sätt kan ökas. På kostnadssidan kan olika delar av kostnaderna kanske sänkas. 16: KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER 263 f ) I denna verksamhet är det kanske möjligt att också ha en redovisning av åtminstone bil jettintäkter per film och kanske t o m per visning/föreställning. Även olika särkostnader som filmhyra och lokalhyra borde föras till respektive film. Man skulle även kunna för dela delar av lönekostnaden till respektive biosalong. Lönekostnaden utgör en stor post. 16:4 a) Uppdrag: FestBest TjiPli NixDrix MackTack Summa Resultatavräknade uppdrag: 9300 Interna intäkter 9890 Avräknad kostnad Resultat på avräknade uppdrag 9147 Pågående arbeten tp1g. 50 000 80 000 130 000 108 000 368 000 -45 000 -70 000 -140 000 -82 000 -337 000 5 000 10 000 -10 000 26000 31 000 23 000 16 000 0 0 39 000 Observera att resultatet fås fram som intäkt minus avräknad kostnad. Konto 9147 ska därför inte ingå i resultatet, utan finns med som en summering av de utgifter som ännu inte resultatforts. De kommer efter hand som fakturering sker att avräknas som kostna der. tOr väl b) Vad gäller det totala resultatet enligt rapporten, 31 000 kr, får bedömningen baseras på vilket resultatkrav man har på projekten. Projektens resultat ska täcka övriga kostnader samt ge viss vinst. För de två avräknade projekten kan vi se att projektet NixDrix gett en förlust medan MackTack drivits med vinst. De två pågående projekten har så här långt täckt sina kostnader. c) Kontot 9147 Pågående arbeten innehåller utgifter som inte kostnadsförs förrän de fak turerats (jämför matchningsprincipen: kostnader är utgifter för resurser som förbru kats). När fakturering av detta projekt görs töms konto 9147 Pågående arbeten och en kostnad motsvarande denna redovisas på konto 9890 Avräknad kostnad i stället. igt ta:en- 1et nt :er lt1g ar �n m oå • d) Önskvärt vore att veta om de resultat som uppstår på projekten är tillräckliga eller inte. Detta kan t ex göras genom jämförelse med planerade värden eller jämförelse med plan, t ex budget eller kalkyl. 16:5 a) Xxx1 CD-skivor Xxx2 DVD Xxx3 Video Xxx0 Övrigt Gemensamt Summa 300x Försäljningsintäkter 140 000 40 000 80 000 20 000 280 000 - 400x Varukostnad -98 000 -20 000 -64 000 -16 000 -198 000 42 000 20 000 16 000 4 000 82 000 30% 50% 20% 20% = Bruttovinst Bruttomarginal -11 000 -11 000 - 5310 El och vatten -2 000 -2 000 - 5460 Förbrukningsmaterial -4 000 -4 000 - 5900 Reklam och PR -5 000 -5 000 -30 000 -30 000 30 000 30 000 - 5010 Lokalhyra - 7210 Löner Resultat 264 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER Först kan bruttovinsten beräknas som Försäljningsintäkt x Bruttomarginal Bruttovinst ( = Bruttomarginal) : . . p-·orsa.. 1Jnmg Bruttovinst CD-skivor: 140 000 x 30 % = 42 000 kr Bruttovinst DVD: 40 000 x 50 % = 20 000 kr Bruttovinst Video: 80 000 x 20 % = 16 000 kr Bruttovinst Övrigt: 20 000 x 20 % = 4 000 kr Sedan kan Varukostnaden räknas fram som skillnaden mellan försäljningsintäkt och bruttovinst Varukostnad CD-skivor: 140 000 - 42 000 = 98 000 kr Varukostnad DVD: 40 000 -20 000 = 20 000 kr Varukostnad V ideo: 80 000 - 16 000 = 64 000 kr Varukostnad Övrigt: 20 000 -4 000 = 16 000 kr Alternativt, något omständligare men mer logiskt enligt rapporten, kan först varukost naden räknas fram som Försäljningsintäkt - (Försäljningsintäkt x Bruttomarginal), t ex för CD-skivor som 140 000 - (140 000 x 30 %) = 140 000 - 42 000 = 98 000. Sedan kan bruttovinsten räknas fram som försäljningsintäkten - varukostnaden, t ex för CD skivor som 140 000 -98 000 = 42 000 kr. b) Rapporten visar vilket bidrag i form av bruttovinst som varje varugrupp ger och som ska täcka de gemensamma kostnaderna och bidra till vinsten. På detta vis kan man se värdet i kronor från olika varugrupper. Detta värde får sedan ställas i relation till andra faktorer, t ex vilket utrymme de olika varugrupperna kräver i affären, hur mycket försäljningsan strängningar de fordrar o s v. I detta fall ser vi att CD-skivorna står för en stor del av bi draget. Vi ser också att DVD ger ett relativt högre bidrag till täckande av gemensamma kostnader än t ex videofilmer, trots att försäljningsintäkterna är betydligt lägre. c) Rapporten bygger i mycket hög grad på att de antagna bruttomarginalerna är korrekta. Om de inte är det, blir felen i rapporten stora. Därför bör företaget kontinuerligt kon trollera och uppdatera sina varukostnader och, i anslutning till detta, sina bruttomargi naler. d) Ett problem med fördjupad kontoklassificering är att när antalet produkter blir stort blir strukturen mer komplicerad. För den aktuella verksamheten stöter man på problem om man vill dela in t ex CD-skivorna i olika typer av musik. Använder man mer än tio varu grupper måste man ha tvåsiffriga delkonton. Ett annat problem uppstår om man för utom produktgruppskod också vill ha ytterligare koder, t ex en för vilken försäljare som utfört försäljningen. Andra svårigheter kan vara t ex - Det blir svårt att hålla reda på alla koder. -Det är stor risk för felaktigheter. -Rapporterna kan bli svåra att läsa. 1( KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER 16:6 a) Enkel Minnesstark Suverän Gemensamt 3000 Försäljningsintäkter 58 000 113 000 70 000 241 000 9400 Kostnad sålda varor -43 500 -67 800 -35 000 - 146 300 14 500 45200 35 000 94 700 Bruttovinst 5010 Lokalhyra -20 000 -20 000 5460 Förbrukningsmaterial -12 000 -12 000 -4 000 -4 000 -48 000 -48 000 6110 Kontorsmaterial och Summa 7210 Löner 10 700 Resultat Viktigt i din sammanställning är att du börjar med att räkna ut bruttovinsten för de tre modellerna som skillnaden mellan försäljningsintäkten (konto 3000) och kostnaden för sålda varor (konto 9400). Övriga konton kan följa i valfri ordning. Observera att konto 4000 Inköp av varor inte ska vara med i sammanställningen. Detta konto ersätts i stället med konto 9400 Kostnad sålda varor, i vilket kostnaden för inköp av de sålda datorerna ingår. Konto 4000 och 9400 täcker alltså samma sak, men periodi serat på olika sätt: konto 4000 redovisar utgiften för det som köpts in, konto 9400 redo visar kostnaden för de resurser som använts för att skapa intäkter. wst t ex �dan CDska irdet orer, ;san v bi nma 1 �kta. kon argi: blir tom ·aru försom 6) Bruttomarginal= Bruttovinst/Intäkt, där Bruttovinst= Intäkt- Varukostnad. I uppgif ten finns intäkten i konto 3000 Försäljningsintäkter och varukostnaden i konto 9400 Kostnad sålda varor. Den finns redan beräknad på raden "Bruttovinst" ovan. Modell Enkel. Bruttomarginal= 14 500 kr/58 000 kr= 25 % Modell Minnesstark. Bruttomarginal= 45 200 kr/113 000 kr= 40 % Modell Suverän. Bruttomarginal= 35 000 kr/70 000 kr= 50 % Resultatet för verksamheten är positivt, 10 700 kr. Alla tre modellerna ger en positiv bruttovinst. Företaget tjänar främst pengar på modellen Minnesstark och på Suverän. Kanske går det att något höja priset och därmed bruttomarginalen på modell Enkel. Eller också är det så att marginalerna är pressade på denna typ av enklare handdatorer. c) Bokföringsorder: Inköp av varor Konto Produkt Debet 1910 Kassa 4000 Inköp av varor 10 000 Minnesstark 10 000 9900 Avstämning 9146 Lager av varor Verifikationssumma Kredit 10 000 Minnesstark 10 000 20 000 20 000 De två första raderna motsvarar den kontering som behövs för den externa redovis ningen. Utgiften krediteras konto 1910 Kassa och debiteras konto 4000 Inköp av varor. De följande raderna behövs för den interna redovisningen. Varorna läggs på lager, och därför debiteras konto 9146 Lager av varor. Krediteringen av konto 9900 Avstämning ger ingen extra information, utan görs för att debet och kredit ska balansera. Verifika tionssumman är med dessa konteringar 20 000 kr på såväl debet som kredit, varför veri fikationen balanserar. 265 266 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER d) Bokföringsorder: Försäljning Konto Produkt 16: Debet Kredit 7 000 1910 Kassa 3000 Försäljningsintäkter Enkel 9400 Kostnad sålda varor Enkel 7 000 5 250 9146 Lager av varor 5 250 Verifikationssumma 12250 12250 De två första raderna motsvarar den externa redovisningens kontering. Kassan konto 1910 debiteras och konto 3000 Försäljningsintäkter krediteras. Sedan ska kostnad och minskningen av lagret bokföras internt, vilket sker i följande två rader. Konto 9400 Kost nad sålda varor debiteras, och konto 9146 Lager av varor krediteras. Beloppet, 5 250 kr, baseras på den bruttomarginal som företaget räknar med på modellen, 25 % (se uppgift b ovan). Om 25 % av intäkten är marginal så måste resterande del, 75 %, vara varukost nad. Således beräknas varukostnaden som: Intäkt x (100 % - bruttomarginal) = 7 000 x (100 % - 25 %) = 7 000 x 75 % = 5 250 kr. Detta belopp är det som konterats. Verifi kationssumman är nu 12 250 kr på såväl debetsidan som kreditsidan, vilket innebär att verifikationen balanserar. 16:7 a) Produktion Administration Försäljning PIA 3000 Intäkter Rabalder Summa 370 000 4000 Material -112 000 5010 Lokalhyra -12 000 -2 000 -5 000 5310 El och vatten -17 000 -1 000 -1 000 5460 Förbrukningsmaterial -31 000 -4 000 -6 000 7210 Löner -40 000 -35 000 -25 000 9320 Avdelningspålägg 267 000 = Produktens resultat = Periodens resultat -65 000 -90 000 90 000 9500 Kostnad sålda varor Kvarvarande omkostnader 16 -10 000 -42 000 -37 000 -267 000 -267 000 103 000 103 000 -89 000 14000 Viktigt här är att du fört kostnad sålda varor till produkten, Rabalder, varvid saldot på konto PIA (produkter i arbete) blir 0. Vidare ska kvarvarande omkostnader belasta pe riodens resultat, men inte produktens resultat. De är periodkostnader. b) Produktens resultat är positivt, 103 000 kronor. Efter kvarvarande omkostnader (kostna der som ej fördelats till produkt) är företagets periodresultat fortfarande positivt, 14 000 kr. Ser vi på kontot för Produktion kan noteras att man har en kvarvarande omkostnad (ej utfördelade pålägg) på 10 000 kr: produktionens utgifter uppgår till 100 000 kronor och påläggen uppgår till 90 000 kronor. Den differens som finns kvar är en påläggsdiffe rens och belastar tillsammans med de kvarvarande omkostnaderna för administration och försäljning periodens resultat. KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER 16:8 a) Förrådet krediteras och produkter i arbete debiteras. Detta beror på att tillgången förråd minskar medan tillgången produkter i arbete ökar. b) Produkter i arbete debiteras och konto för avstämning krediteras. Detta beror på att di rekt arbete antas öka tillgången (värdet av) produkter i arbete. Konto för avstämning krediteras då det inte finns något egentligt kreditkonto och då vi vill upprätthålla den dubbla bokföringens princip. c) Konto för interna löner debiteras konto för avstämning krediteras. Detta beror på att ef tersom det är indirekta utgifter så ska de placeras på en avdelning (med en avdelnings kod). Konto för avstämning krediteras då det inte finns något egentligt kreditkonto och då vi vill upprätthålla den dubbla bokföringens princip. d) Konto för utfördelade avdelningspålägg krediteras och konto för produkter i arbete de biteras. Detta beror på att pålägget "kommer från" en avdelning och ska åtföljas av en avdelningskod, och att pålägget beror på att arbete utförts på produkten och därmed ökat dess värde, varför tillgången produkter i arbete ska ökas. e) Tillgången Färdiglager ökas och tillgången produkter i arbete minskas. Detta beror på att tillgången rent fysiskt flyttas på detta sätt. f ) Tillgången Produkter i arbete krediteras och kostnad sålda varor debiteras. Detta beror på att tillgången nu är förbrukad, är en kostnad, eftersom den skapat intäkter. g) Tillgången Färdiglager krediteras och kostnad sålda varor debiteras. Detta beror på att tillgången nu är förbrukad, är en kostnad, eftersom den skapat intäkter. h) Försäljningsintäkter krediteras och Kundfordran debiteras. Detta beror på att detta är en intäkt som ska möta kostnad sålda varor. 16:9 a) De 8 000 kr som bokförs på förrådet avser indirekt material, som inte är direkt hänför ligt till en viss produkt. Observera att om man i ett senare skede tar ut materialet från förrådet till en viss produkt, då blir det i detta skede fråga om direkt material. Men efter som det i nuläget inte kan hänföras till en produkt så hänförs det till förrådet i stället. b) Datorn känner av om det finns några koder för ordernummer i tidigare delen av verifi kationen. Finns ordernummer angivet i anslutning till ett inköp av material så är det frå ga om en direkt utgift för material och ska därför konteras på den ordern. Om ingen så dan kod finns är det inte fråga om något direkt material, varför det bokas på förrådet. Bokföringsorder: Uttag av material Konto Order Avdelning Debet 9141 Förråd 9144 Pågående arbeten 13 000 1532 13 000 9141 Förråd 9144 Pågående arbeten 8 000 1764 8 000 9141 Förråd 9400 Internt material r 1 Verifikationssumma Kredit 3 000 37 Svarv 3 000 24000 24000 c) Se raderna 3 och 4 ovan. Konteringen blir densamma som för den andra ordern, med undantaget att det givetvis blir en annan orderkod. 267 268 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER d) Se raderna 5 och 6 ovan. I stället för att debitera pågående arbete så debiteras det interna utgiftskontot, internt material. Bokföringsorder: Utfördelade TO-pålägg Konto Order Avdelning Debet 8 000 37 Svarv 9320 Utfördelade avdelningspålägg 9144 Pågående arbeten 1532 3 000 9144 Pågående arbeten 1764 5 000 8000 Verifikationssumma Kredit 8000 e) Se ovan. Det som saknas är konton för pågående arbeten, vilket är 9144 för båda dessa order. Ordernummer ska också med. Vi måste också lägga till en avdelningskod på den första raden; vi anger vilken avdelning som fördelar ut pålägget till dessa order. Bokföringsorder: Produkter levereras till kund Konto Order 9144 Pågående arbeten 1532 9500 Kostnad utförda order 1532 Avdelning Debet Kredit 27 000 27 000 Verifikationssumma 27 000 27 000 f ) Kreditkonto är konto 9144 pågående arbeten, där ju utgifterna tidigare lagts efter hand. Debetkonto är konto 9500 kostnad utförda order (eller liknande beteckning, t ex kost nad för sålt eller kostnad för levererat). 16:10 Syftet med denna uppgift är i första hand att visa att den aktivitetsbaserade interna redovis ningen inte skiljer sig i grunden från mer avdelningsbaserade varianter. Som framgår av de två konteringarna nedan är egentligen enda skillnaden att avdelningar utgår och aktiviteter ersätter. Observera dock att det kan finnas större skillnader. T ex kanske företaget också vill registrera antalet av olika drivare i samband med de olika transaktionerna. En annan kom plettering kan vara en notering av steg i värdekedjan eller typ av värdeskapande. Bokföringsorder a visar vad som händer i de fall då utgifter av olika slag uppstår. Direkta utgifter går direkt till projekten, indirekta går till aktiviteterna. Då själva betalningstransak tionen gjordes (vilket inte utfördes i denna övning) utgjorde 9900 avstämning debetkonto. Detta konto krediteras nu. Bokföringsorder: a) Löner Konto Projekt Aktivitet Resurs Debet 190 000 9900 Avstämning 9144 Pågående projekt 3405 7210 40 000 9144 Pågående projekt 3507 7210 39 500 9144 Pågående projekt 1201 7210 500 9700 Intern tid 24 7210 30 000 9700 Intern tid 45 7210 70 000 9700 Intern tid 84 7210 20 000 Verifikationssumma Kredit 190 000 190 000 KAPITEL 16 INTERN REDOVISNING I OLIKA VERKSAMHETER !rna Direkta löner belastar respektive projekt på konto 9144 med angivande av projektets kod. Indirekta löner belastar respektive aktivitet (som tilläggskod). Kontot blir här intern tid, eller annat uttryck för indirekt tid. Observera att resurskod 7210 Löner lagts in i transak tionen. Det kan diskuteras hur nödvändig koden är, men vi har valt att ange den då det an nars inte av konto 9144 framgår att det är fråga om löner. Bokföringsorder b visar vad som händer då aktiviteternas kostnader fördelas ut till respek tive projekt i förhållande till antal utnyttjade drivare. Konto 9324 Konstnärlig design (jäm för med tidigare använt konto för fördelning av omkostnader, 9300) krediteras och respek tive projekt debiteras. essa den Bokföringsorder: b) Konstnärlig design Konto Projekt Aktivitet Resurs Debet 24 9324 Konstnärlig design 57 000 9144 Pågående projekt 3405 9324 32 000 9144 Pågående projekt 3507 9324 23 000 9144 Pågående projekt 1201 9324 2 000 Verifikationssumma tnd. ost,v1s1 de eter vill )m- Kredit 57000 57000 Även i detta fall kan resurskoden diskuteras, men med hjälp av en sådan ökar informationen då det nu på konto 9144 framgår vilken typ av resurs, i detta fall använd aktivitet, som ut nyttjats. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant 16:1 Tjänster är immateriella, d v s de saknar värde 16:2 Debiteringsgraden beräknas som direkta timmar dividerat med arbetade timmar X X 16:3 Masstjänster är sådana tjänster som en massa människor definitivt har !kta ,ak nto. X nytta av 16:4 Periodredovisning innebär att inkomster och utgifter betraktas som intäkter och kostnader för den period under vilken de uppstår Falskt X 16:5 Skillnaden mellan fast pris och löpande räkning är att vid fast pris har man i förväg fastställt ett totalt pris, medan man i löpande räkning i förväg har fastställt ett pris per t ex timme X 16:6 Bruttomarginalen beräknas som försäljningsintäkt minus varukostnad 16:7 En fördjupad kontoklassificering innebär att olika konton används för X 16:8 I masstillverkande företag är det produktionsprocessen som är viktigast X olika objekt, t ex för olika produkter att följa i den interna redovisningen 269 Kapitel 17 Standardkostnader Lösningar 17:1 a) Pris Verkligt 9 Prisavvikelse Standard 8 1-------�� ' <;i-: ' ::, ' ,... ' ;:.· ' fil ' ' � ' ' � ' '--'-----------Il� Kvantitet fil � ..,c:: !J::, V> �-tv a.. '...-.j Vi ser att prisavvikelsen är negativ (verkligt pris är större än standardpris), medan kvan titetsavvikelsen är positiv (verklig kvantitet är lägre än standardkvantitet). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent. b) Prisavvikelsen per st= (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet Prisavvikelsen per st= (8 - 9) x 2,7= -1 x 2,7 = -2,7 Svar: Prisavvikelsen är negativ och uppgår till 2,70 kr per producerad skål. Kostnaden är 2,70 kr högre per skål beroende på att kostnaden för materialet är högre än tänkt. Orsa ken kan t ex tänkas vara att leverantören har höjt sina priser, eller att vi inte förhandlat fram tillräckligt bra inköpspriser. c) Kvantitetsavvikelsen per st= (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Standardpris Kvantitetsavvikelsen per st= (2,8 - 2,7) x 8= 0,1 x 8= 0,8 Svar: Kvantitetsavvikelsen är positiv och uppgår till 0,80 kr per producerad skål. Kost naden är 0,80 kr lägre per skål beroende på att vi lyckats spara på materialåtgången. Vi kan t ex ha mindre spill i produktionen genom effektivare produktionsmetoder. Eller också kan det bero på att inköpt material är av bättre kvalitet än planerat. Kanske är det därför som prisavvikelsen var negativ i detta fall (se svar under b ovan). d) Hela avvikelsen per st= Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvan titet Hela avvikelsen per st= 8 x 2,8 - 9 x 2,7= 22,4- 24,3 = -1,9 Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 1,90 kr per producerad enhet. Kostna den påverkades 2,70 kr negativt beroende på prisavvikelsen (se b) och 0,80 kr positivt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (-2,70 + 0,80)= 1,90 kr. e) Prisavvikelsen för producerad volym = Prisavvikelse per styck x Producerad volym = -2,70 kr X 1 100 St= -2 970 kr KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER Kvantitetsavvikelsen för producerad volym= Kvantitetsavvikelse per styck x Producerad volym= 0,80 kr x 1 100 st= 880 kr Hela avvikelsen för producerad volym = Hela avvikelsen per styck x Producerad volym = -1,90 kr x 1 100 st= -2 090 kr, d v s -2 970 kr i prisavvikelse+ 880 kr i kvantitetsavvi kelse Det högre priset har totalt medfört att kostnaderna är 2 970 kr högre, medan den lägre materialåtgången medfört att kostnaderna är 880 kr lägre. Totalt är dock kostnaderna 2 090 kr högre p g a materialkostnaden. 17:2 a) Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 120 min och att standardpriset uppgår till 3 kr per min. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den to tala verkliga kvantiteten uppgår till 1 812,5 timmar, d v s (1 812,5 x 60=) 108 750 min. Eftersom man installerat 870 aggregat blir den verkliga kvantiteten (108 750/870 =) 125 min per aggregat. Vi vet vidare att den totala lönekostnaden uppgår till 337 125 kr, vilket innebär att lönekostnaden uppgår till (337 125 kr/108 750 min=) 3,1 kr/min. Nu kan vi rita diagrammet: • Pris Verkligt 3, I kvan också Standard 3 .van- stna sitivt a. rm = �' I>) ::::, ' !:!. ,... , ro ,... �· < � ro , ii, ' ro w � len är Jrsa ndlat Kostn. Vi Eller ir det Prisavvikelse I>) ::::, Cl. Kvantitet "' = ., a. - I>) 1-.J 0 • O;!! 1-.J V, Vi ser att prisavvikelsen är negativ (verkligt pris är större än standardpris), precis som kvantitetsavvikelsen (verklig kvantitet är större än standardkvantitet). Vi ser också att det finns en kombinationskomponent: De två ytorna går in i varandra. Denna kompo nent kommer att ingå i pris- och kvantitetsavvikelserna. 6) Prisavvikelsen per st = (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet Prisavvikelsen per st= (3- 3,1) x 125= -0,1 x 125= -12,5, för producerad volym= -12,5 x 870 st=-10 875 kr Svar: Prisavvikelsen är negativ och uppgår till 12,5 kr per installation, och 10 875 kr för producerad volym. Kostnaden är 12,50 kr högre per installation beroende på att lönekostnaden per timme är högre än tänkt. Tänkbara anledningar kan t ex vara att vi använt dyrare arbetskraft eller att lönerna för installatörer höjts oväntat mycket under perioden. c) Kvantitetsavvikelsen per st= (Standardkvantitet- Verklig kvantitet) x Standardpris Kvantitetsavvikelsen per st= (120- 125) x 3= -5 x 3= -15, för producerad volym= -15 x 870 st= -13 050 kr 271 272 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER Svar: Kvantitetsavvikelsen är negativ och uppgår till 15 kr per installation, och till 13 050 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 15 kr högre per installation bero ende på att vi har använt för mycket arbetstid. d) Hela avvikelsen per st = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvan titet Hela avvikelsen per st= 3 x 120 - 3,1 x 125 = 360 - 387,50 = -27,50 kr per st eller -23 925 kr (-27,50 x 870 st) för hela den producerade volymen Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 27,50 kr per installation eller 23 925 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades 12,50 kr negativt beroende på prisavvikelsen (se b) och 15 kr negativt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (-12,50 -15) 27,50 kr. e) Kombinationskomponenten, vilken uppstår om båda avvikelserna är negativa eller båda avvikelserna är positiva, kan beräknas som: (Standardpris - Verkligt pris) x (Standard kvantitet - Verklig kvantitet), d v s: (3 - 3,1) x (120 - 125)= -0,1 x -5= 0,50 kr, för den producerade volymen 435 kr (0,5 x 870 st). Svar: Kombinationskomponenten uppgår till 0,50 kr per st, eller 435 kr för hela den producerade volymen. Orsaken till att den sällan räknas ut för sig är att den alltid (rent matematiskt blir det så) är liten relativt övriga avvikelser. I detta fall uppgick den till 435 kr av en total avvikelse på 23 925 kr, vilket närmast får anses vara felräkningsmarginal. 17:3 a) Arbete: Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 10 timmar och att standardpriset uppgår till 170 kr per timme. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris ock så. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till 45 000 timmar. Eftersom man producerat 5000 enheter blir den verkliga kvantiteten (45000/5 000=) 9 timmar per styck. Vi vet vidare att den totala lönekostnaden uppgår till 7 650 000 kr, vilket innebär att lönekostnaden per timme uppgår till (7 650 000 kr/45 000 timmar =) 170 kr. Nu kan vi rita diagrammet: Pris Verkligt 170 Standard 170 } Prisavvikelse I� 1 "' g. I I ro 1!(1 I� I� I in � ., 25: �'° ----'-----------.- Kvantitet :::, a. 0 Observera att det i detta fall inte finns någon prisavvikelse, då verklig lön per timme är densamma som enligt standard. För fullständighetens skull återfinns dock beräkning arna nedan. Vi ser att kvantitetsavvikelsen är positiv (verkligt värde är lägre än standard). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent. KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER :h till b) Prisavvikelsen per st för arbete= (Standardpris- Verkligt pris) x Verklig kvantitet bero- Prisavvikelsen per st= (170 - 170) x 9 =-0 x 9 = 0, för producerad volym= 0 x 5 000 st= 0 kr kvan- Svar: Det finns ingen prisavvikelse för arbete, eftersom det verkliga priset per timme inte skiljer sig från standard. t eller c) Kvantitetsavvikelsen per st för arbete = (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Stan dardpris 25 kr )ende vilket 1 ·båda dard ,r, för a den (rent I 435 nal. priset ock man Lr per 1ebär r. Nu ne är 1ing ard). Kvantitetsavvikelsen = (10- 9) x 170 = 1 x 170 = 170, för producerad volym = 170 x 5 000 st= 850 000 kr Svar: Kvantitetsavvikelsen är positiv och uppgår till 170 kr per produkt och till 850 000 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 170 kr lägre per produkt beroende på att vi har använt mindre arbetstid än beräknat. d) Hela avvikelsen per st för arbete = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen= 170 x 10- 170 x 9 = 1 700- 1 530 = 170 kr per st eller 850 000 kr (170 kr x 5 000 st) för hela den producerade volymen Svar: Hela avvikelsen är positiv och uppgår till 170 kr per produkt eller 850 000 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades inte alls av prisavvikelsen (se b) och 170 kr positivt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (O + 170) 170 kr. e) Material: V i vet att standardkvantiteten uppgår till 5 kg och att standardpriset uppgår till 140 kr per kg. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till 25 500 kg. Eftersom man producerat 5 000 enheter blir den verkliga kvantiteten (25 500/5 000 =) 5, 1 kg per styck. Vi vet vidare att den totala materialkostnaden uppgår till 3 544 500 kr, vilket innebär att materialkost naden uppgår till (3 544 500 kr/25 500 kg=) 139 kr/kg. Nu kan vi rita diagrammet: Pris 'Il Standard 140 1--------� (Prisavvikelsen) Verkligt I 39 ;;;;, ""< :::, ... �. I i, V, � �I Cl) ' �' V) "":::, a. "" a. V, � ..,,_. Kvantitet � y, Vi ser att prisavvikelsen är positiv (verkligt värde är mindre än standard för pris), medan kvantitetsavvikelsen är negativ (verkligt värde är högre än standard). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent. 273 274 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER f) Prisavvikelsen per st för material= (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet 1 Prisavvikelsen per st= (140 - 139) x 5,1 = 1 x 5,1 = 5,10 kr, för producerad volym= 5,10 X 5 000 St= 25 500 kr Svar: Prisavvikelsen för material är positiv och uppgår till 5,10 kr per producerad enhet, eller till 25 500 kr för hela den producerade volymen. Materialkostnaden är 5,10 kr läg re per st då vi lyckats hålla nere inköpspriserna. V i kanske har förhandlat fram bättre pri ser, eller har köpt resurserna till högre bonus än beräknat. g) Kvantitetsavvikelsen per st för material= (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Stan dardpris2 Kvantitetsavvikelsen per st= (5 - 5,1) x 140= -0,1 x 140= -14 kr, för producerad vo lym= -14 x 5 000 st= -70 000 kr Svar: Kvantitetsavvikelsen för material är negativ och uppgår till 14 kr per produkt, och till 70 000 kr för den producerade volymen. Kostnaden är 14 kr högre per produkt be roende på att vi har använt mer material än beräknat. V i kanske har haft mycket spill i produktionen, eller har varit tvungna att kassera mycket p g a lägre kvalitet än beräknat. h) Hela avvikelsen per st för material= Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen per st= 140 x 5 - 139 x 5,1 = 700 - 708,90 = -8,90 kr per st eller -44 500 kr (-8,90 kr x 5 000 st) för hela den producerade volymen Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 8,90 kr per produkt eller 44 500 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades positivt med 5,10 kr av prisavvi kelsen (se b) och 14 kr negativt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (5,10 - 14) -8,90 kr. i) Avvikelserna kan t ex summeras enligt följande: Post Avvikelse Arbete Prisavvikelse Material Per st Totalt 0,00 0 Kvantitetsavvikelse 170,00 850 000 Summa avvikelse för arbete: 170,00 850 000 5,10 25 500 -14,00 -70 000 -8,90 -44 500 161, 10 805 500 Prisavvikelse Kvantitetsavvikelse Summa avvikelse för material: Summa avvikelse i arbete och material Avvikelsen per producerad enhet är positiv och uppgår till 161,10 kr. I detta ingår en positiv avvikelse för arbete på 170 kr, vilken beror på att vi gjort av med mindre arbets tid än beräknat och en negativ avvikelse för material på 8,90 kr per st. Denna negativa avvikelse uppstod trots att vi sparade 5,10 kr på att materialet var billigare än beräknat, menvi gjorde av med mer material än beräknat vilket orsakade 14 kr i extra kostnader. Totalt för hela den producerade volymen uppgick avvikelserna till 805 500 kr, vilket på1 Den mest korrekta beräkningstekniken för prisavvikelsen är enligt figuren att multiplicera denna med standardkvan cicec, eftersom det är vid denna kvantitet som prisavvikelsen slutar. Den mest korrekta beräkningscekniken för kvantitetsavvikelsen är enligt figuren att multiplicera denna med verklige pris, eftersom det är vid detta pris som kvantitecsavvikelsen slutar. 17:· KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER verkades positivt med 850 000 kr vad gäller arbetet och negativt med 44 500 kr vad gäl ler material. :t, ::,-_ :, 1- 1- 17:4 a) Arbete: Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 4 timmar och att standardpriset upp går till 140 kr per timme. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till l 750 timmar. Eftersom man produce rat 500 enheter blir den verkliga kvantiteten (1 750/500=) 3,5 timmar per styck. Vi vet vidare att lönekostnaden för de 1 750 timmarna uppgår till 236 250 kr, varför verkliga priset per timme= 135 kr (236 250 kr/1 750 timmar). Nu kan vi rita diagrammet: Pris )- h :- • Standard 140 1------------, Prisavvikelsen Verkligt 135 ·� ·�:s. ' ;i<; ' :, I�0 It) •lit I < ?<" ' l'D ' � �-· s r ..., :, O<I ..., '5: w V, Kvantitet a. ., a. � Vi ser att prisavvikelsen är positiv (verkligt värde är mindre än standard för pris), och vi ser att kvantitetsavvikelsen också är positiv (verkligt värde är lägre än standard). Vi ser också att det finns en kombinationskomponent. b) Prisavvikelsen per st för arbete= (Standardpris -Verkligt pris) x Verklig kvantitet Prisavvikelsen per st= (140 -135) x 3,5= 5 x 3,5 = 17,5, för producerad volym= 17,5 x 500 st= 8 750 kr Svar: Prisavvikelsen för arbete är positiv och uppgår till 17,50 kr per bord, eller till 8 750 kr för hela den producerade mängden bord. Avvikelsen kan t ex bero på att de tar ut en lägre lön för produktionen än beräknat. c) Kvantitetsavvikelsen per st för arbete = (Standardkvantitet -Verklig kvantitet) x Stan dardpris Kvantitetsavvikelsen = (4 -3,5) 500 st= 35 000 kr x 140 = 0,5 x 140 = 70, för producerad volym= 70 x Svar: Kvantitetsavvikelsen är positiv och uppgår till 70 kr per produkt, och till 35 000 kr för den producerade mängden bord. Kostnaden är 70 kr lägre per bord beroende på att de har använt mindre arbetstid än beräknat. Detta kan t ex bero på att man uppnått lär effekter och numera producerar borden snabbare än beräknat. d) Hela avvikelsen per st för arbete = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen= 140 x 4 - 135 x 3,5= 560 -472,50= 87,50 kr per st eller 43 750 kr (87,50 kr x 500 st) för hela den producerade mängden bord 275 276 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER Svar: Hela avvikelsen är positiv och uppgår till 87,50 kr per bord eller 43 750 kr för hela den producerade volymen. Kostnaden påverkades positivt med 17,50 kr av prisavvikel sen (se b) och 70 kr positivt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (17,50 + 70) 87,50 kr. e) Material: Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 40 kg och att standardpriset uppgår till 8 kr per kg. Vi måste ha fram verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala verkliga kvantiteten uppgår till 19 000 kg. Eftersom man producerat 500 enheter blir den verkliga kvantiteten (19 000/500 =) 38 kg per styck. Vi vet vidare att den totala materialkostnaden uppgår till 161 500 kr, vilket innebär att materialkostnaden uppgår till (161 500 kr/19 000 kg=) 8,5 kr/kg. Nu kan vi rita diagrammet: Pris Verkligt 8,5 Standard 8 j• Prisavvikelsen I� I� I I� I l:) I� I li;;° g. jf '------ - ------'----"'------'--------------l� Kvantitet m � � � 5.. (i;i" p.) w 3.. 00 .i:. Vi ser att prisavvikelsen är negativ (verkligt värde är högre än standard för pris), medan kvamitetsavvikelsen är positiv (verkligt värde är lägre än standard). Vi ser också att det inte finns någon kombinationskomponent. f) Prisavvikelsen per st för material= (Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvantitet Prisavvikelsen per st= (8 - 8,5) x 38= -0,5 x 38= -19 kr, för producerad volym= -19 x 500 st= -9 500 kr Svar: Prisavvikelsen för material är negativ och uppgår till 19 kr per producerat bord, eller till 9 500 kr för hela den producerade mängden bord. Materialkostnaden är 19 kr högre per bord. Orsaken till detta kan t ex vara att vi inte lyckas förhandla fram ett lika bra pris gentemot leverantörerna som vi tänkt. g) Kvantitetsavvikelsen per st för material= (Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Stan dardpris Kvantitetsavvikelsen per st= (40 - 38) x 8= 2 x 8= 16, för producerad mängd bord= 16 x 500 st= 8 000 kr Svar: Kvantitetsavvikelsen för material är positiv och uppgår till 16 kr per bord och till 8 000 kr för den producerade mängden bord. Kostnaden är 16 kr lägre per bord bero ende på att vi har använt mindre material än beräknat. Detta kan t ex bero på att de bitar material vi köpt in passar bättre och inte fordrar att så mycket skärs bort som tänkt. a J r 1 r a r KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER h) Hela avvikelsen per st för material = Standardpris x Standardkvantitet - Verkligt pris x Verklig kvantitet Hela avvikelsen per st= 8 x 40 - 8,5 x 38 = 320 - 323 = -3 kr per st eller-1 500 kr (-3 kr x 500 st) för hela den producerade mängden bord Svar: Hela avvikelsen är negativ och uppgår till 3 kr per bord eller 1 500 kr för hela den producerade mängden bord. Kostnaden påverkades negativt med 19 kr av prisavvikel sen (se 6) och 16 kr positivt beroende på kvantitetsavvikelsen (se c), vilket summerar till (-19 + 16) -3 kr. i) Avvikelserna kan t ex summeras enligt följande: Post Avvikelse Arbete Prisavvikelse Material Per st Totalt 17,50 8 750 Kvantitetsavvikelse 70,00 35 000 Summa avvikelse för arbete: 87,50 43750 -19,00 -9 500 Kvantitetsavvikelse 16,00 8 000 Summa avvikelse för material: -3,00 -1500 Summa avvikelse i arbete och material 84,50 42250 Prisavvikelse Avvikelsen per producerad enhet är positiv och uppgår till 84,50 kr. I detta ingår en po sitiv avvikelse för arbete på 87,50 kr, vilken beror på att vi gjort av med mindre arbetstid än beräknat samtidigt som kostnaden per timme är lägre än beräknat och en negativ av vikelse för material på 3 kr per st. Denna negativa avvikelse uppstod trots att vi sparade 16 kr på att vi använde mindre material än beräknat, men att det material vi köpte in var dyrare per kilo än beräknat orsakade 19 kr i extra kostnader. Totalt för hela den produce rade volymen uppgick avvikelserna till 42 250 kr, vilket påverkades positivt med 43 750 kr vad gäller arbetet och negativt med 1 500 kr vad gäller material. 17:5 a) Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 26 timmar och att standardpriset uppgår till 160 kr per timme. V i måste för beräkningen ha verklig kvantitet och verkligt pris också. V i vet att den totala timåtgången uppgår till 3 920 timmar. Eftersom man producerat 140 kurser blir den verkliga timåtgången (3 920/140 =) 28 timmar per kurs. V i vet vida re att den totala lönekostnaden uppgår till 627 200 kr, vilket innebär att lönekostnaden per timme uppgår till (627 200 kr/3 920 tim=) 160 kr. Prisavvikelsen för producerad volym= ((Standardpris - Verkligt pris) x Verklig kvanti tet) x Verklig volym Prisavvikelsen för producerad volym= ((160- 160) x 28) x 140= 0 kr. Kvantitetsavvikelsen för producerad volym = ((Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Standardpris) x Verklig volym Kvantitetsavvikelsen för producerad volym= ((26- 28) x 160) x 140= -44 800 kr. Hela avvikelsen för direkta löner för producerad volym = (Standardpris x Standardkvan titet - Verkligt pris x Verklig kvantitet) x Verklig volym Hela avvikelsen för direkta löner för producerad volym= (160 x 26- 160 x 28) x 140= -44 800 kr. Samma resultat fås om de två delavvikelserna ovan summeras. 277 278 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER b) Vi kan börja med att ställa samman följande rapport över omkostnaderna Utfall Volym kurser Volym timmar Flexibel budget Utfördelade pålägg Standardpålägg 140 140 3 920 3 920 3 920 3 640 Rörliga omkostnader 125 440 125 440 125 440 116 480 Fasta omkostnader 156 800 162 240 188 160 174 720 Summa omkostnader 282 240 287 680 313 600 291 200 Tabellens värden har erhållits på följande sätt: För Utfall så vet vi att vi under året har producerat 140 kurser, att vi gjort detta på 3 920 timmar, att de rörliga omkostnaderna uppgått till 125 440 kr och att de fasta omkostna derna uppgått till 156 800 kr. Summa omkostnader (fasta + rörliga) uppgår till 282 240 kr. För Flexibel budget räknar vi ut vilka budgeterade värden vi har vid utfallets volym på 3 920 timmar. Det visar sig då att de rörliga omkostnaderna enligt budget skulle ha upp gått till 125 440 kr (32 kr x 3 920 timmar). Sedan tidigare vet vi att de fasta omkost naderna enligt budget uppgår till 162 240 kr. Summa omkostnader är alltså 287 680 kr enligt flexibel budget. Vi vet att pålägg fördelats ut med 32 kr för rörliga och 48 kr för fasta omkostnader per timme. Eftersom den verkliga volymen timmar uppgår till 3 920 har vi alltså fördelat ut 125 440 kr (32 kr x 3 920 timmar) för rörliga omkostnader och 188 160 kr (48 kr x 3 920 timmar) för fasta omkostnader. Summa utfördelade pålägg är alltså 313 600 kr. Standardpålägget visar hur stora påläggen skulle ha varit om man för denna volym av kurser hade använt det antal timmar per kurs som antagits i budget. Eftersom man pro ducerat 140 kurser, och varje kurs enligt budget ska förbruka 26 timmar, skulle antalet timmar ha uppgått till 3 640 (140 x 26). Därför skulle rörliga omkostnader ha fördelats ut med 116 480 kr (32 kr x 3 640), och fasta med 174 720 kr (48 kr x 3 640 timmar). Totalt alltså utfördelade pålägg med 291 200 kr. Nu kan vi få fram de olika avvikelserna i omkostnaderna: 1. Hela avvikelsen= Standardpålägg- Utfall= 291 200 kr- 282 240 kr = 8 960 kr 2. Påläggsavvikelsen= Utfördelade pålägg- Utfall= 313 600 kr- 282 240 kr= 31 360 kr 3. Förbrukningsavvikelsen= Flexibel budget- Utfall= 287 680 kr - 282 240 kr= 5 440 kr 4. Sysselsättningsavvikelsen = Utfördelade pålägg- Flexibel budget= 313 600 kr 287 680 kr= 25 920 kr 5. Prestationsavvikelsen = Standardpålägg- Utfördelade pålägg= 291 200 kr 313 600 kr= -22 400 kr KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER c) V i får följande avvikelser: 1lägg Post Avvikelse ) Direkta löner Prisavvikelse ) Kvantitetsavvikelse ) Hela avvikelsen ) Omkostnader 0 Förbrukningsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Påläggsavvikelse Prestationsavvikelse no :na240 Hela avvikelsen Total avvikelse 0 -44 800 -44800 5 440 25 920 31 360 -22 400 8960 -35840 på pp ost ) kr Vad gäller den direkta lönen så har vi haft den beräknade (standard) kostnaden per tim me, men vi har förbrukat fler timmar per kurs än beräknat. Detta medför en negativ kvantitetsavvikelse på 44 800 kronor, vilken också utgör hela avvikelsen för löner. V i har tydligen inte lyckats hålla timmarna under kontroll och måste därför finna andra vägar att göra detta. per t ut IX r. För omkostnaderna har vi en positiv avvikelse på 8 960 kr. Av denna utgör en positiv påläggsavvikelse 31 360 kr och en negativ prestationsavvikelse 22 400 kr. Prestationsav vikelsen beror på en kombination av att vi fick en högre volym än standard, samtidigt som antalet använda timmar per kurs var högre än standard. Dessa två faktorer med förde att antal timmar, påläggsbasen, blev högre än standard. Den positiva påläggsav vikelsen förklaras i sin tur av förbrukningsavvikelsen och sysselsättningsavvikelsen. l 1 av >ro alet lats ar). Att förbrukningsavvikelsen blev positiv med 5 440 kr innebär att man förbrukat mindre omkostnader än beräknat vid den verkliga volymen. Detta kan betraktas som att man verkligen minskat på omkostnaderna. Att sysselsättningsavvikelsen blev positiv med 25 920 kr visar på den fördel man har av att den verkliga volymen blev högre än den normala; man fick ett större antal producerade kurser att slå ut de fasta omkostnaderna på. 17:6 a) V i vet att standardkvantiteten uppgår till 5 kg och att standardpriset uppgår till 120 kr per kg. Vi måste för beräkningen ha verklig kvantitet och verkligt pris också. V i vet att den totala åtgången uppgår till 7 650 kg. Eftersom man producerat 1 500 fundament blir den verkliga åtgången (7 650/1 500=) 5,1 kg per fundament. V i vet vidare att den totala materialkostnaden uppgår till 994 500 kr, vilket innebär att materialkostnaden uppgår till (994 500 kr/7 650 kg=) 130 kr per kg. Prisavvikelsen för producerad volym = ((Standardpris- verkligt pris) x verklig kvantitet) x Verklig volym Prisavvikelsen för producerad volym= ((120- 130) x 5,1) x 1 500 =-76 500 kr. Kvantitetsavvikelsen för producerad volym= ((Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Standardpris) x Verklig volym Kvantitetsavvikelsen för producerad volym= ((5- 5,1) x 120) x 1 500= -18 000 kr. Hela avvikelsen för direkt material för producerad volym = (Standardpris x Standard kvantitet- Verkligt pris x Verklig kvantitet) x Verklig volym 279 280 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER Hela avvikelsen för direkt material för producerad volym = (120 x 5 - 130 x 5, 1) x 1 500 = -94 500 kr. Samma resultat fås om de två delavvikelserna ovan summeras. b) Vi vet att standardkvantiteten uppgår till 9 timmar och att standardpriset uppgår till 180 kr per timme. Vi måste för beräkningen ha verklig kvantitet och verkligt pris också. Vi vet att den totala timuppgången uppgår till 13 800 timmar. Eftersom man produce rat 1500 fundament blir den verkliga timåtgången per fundament (13 800/1 500=) 9,2 timmar. Vi vet vidare att den totala lönekostnaden uppgår till 2 415 000 kr, vilket inne bär att lönekostnaden per timme uppgår till (2 415 000 kr/13 800 tim=) 161 750 kr. Prisavvikelsen för producerad volym= ((Standardpris-verkligt pris) x verklig kvantitet) x Verklig volym Prisavvikelsen för producerad volym= ((180 - 175) x 9,2) x 1 500 = 69 000 kr. Kvantitetsavvikelsen för producerad volym = ((Standardkvantitet - Verklig kvantitet) x Standardpris) x Verklig volym Kvantitetsavvikelsen för producerad volym= ((9-9,2) x 180) x 1 500= -54 000 kr. Hela avvikelsen för direkta löner för producerad volym= (Standardpris x Standardkvan titet - Verkligt pris x Verklig kvantitet) x Verklig volym Hela avvikelsen för direkta löner för producerad volym= (180 x 9 - 175 x 9 ,2) x 1 500 = 15 000 kr. Samma resultat fås om de två delavvikelserna ovan summeras. c) Vi kan börja med att ställa samman följande rapport över omkostnaderna Tabellens värden har erhållits på följande sätt: För Utfall så vet vi att vi under året har producerat 1 500 fundament, att vi gjort detta till en lönekostnad på 2 415 000 kr, att de rörliga omkostnaderna uppgått till 1 030 500 kr och att de fasta omkostnaderna uppgått till 660 000 kr. Summa omkostnader (fasta + rörliga) uppgår till 1 690 500 kr. För Flexibel budget räknar vi ut vilka budgeterade värden vi har vid utfallets lönekost nad på 2 415 000 kr. Det visar sig då att de rörliga omkostnaderna enligt budget skul le ha uppgått till 1 086 750 kr (45 % x 2 415 000 kr). Sedan tidigare vet vi att de fasta omkostnaderna enligt budget uppgår till 648 000 kr. Summa omkostnader är alltså 1 734 750 kr enligt flexibel budget. För utfördelade pålägg så vet vi att pålägg för rörliga omkostnader fördelats ut med 45 %, d v s 1 086 750 kr (45 % x 2 415 000 kr). Hur mycket fördelas ut för fasta? De fasta omkostnaderna budgeterades till 648 000 kr, och skulle enligt budget fördelas ut på en lönekostnad på 3 240 000 kr (2 000 fundament x 9 timmar x 180 kr). Därför skulle enligt budget 20 % (648 000 kr/3 240 000 kr) fördelats ut för fasta omkostnader. Under året har därför pålägg om 483 000 kr (2 415 000 kr x 20 %) fördelats ut för fasta omkostnader. Summa utfördelade pålägg är alltså 1 569 750 kr. Standardpålägget visar hur stora påläggen skulle ha varit om man för denna volym av fundament hade den lönekostnad per fundament som antagits i budget. Eftersom man producerat 1 500 fundament, och varje fundament enligt budget ska ha en lönekostnad om 1 620 kr (9 timmar x 180 kr), skulle lönekostnaden ha uppgått till 2 430 000 kr (1 620 kr x 1 500 fundament). Därför skulle rörliga omkostnader ha fördelats ut med 1 093 500 kr (45 % x 2 430 000 kr), och fasta med 486 000 kr (20 % x 2 430 000 kr). Totalt alltså utfördelade pålägg med 291 200 kr. KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER Utfall Flexibel budget Utfördelade pålägg Standardpålägg 1 500 1 500 Volym fundament Lönekostnad 2415 000 2415 000 2415 000 2430 000 Rörliga omkostnader 1030 500 1086750 1086750 1093 500 6 60 000 648000 483 000 486 000 1690500 1 734750 1569 750 1579500 Fasta omkostnader Summa omkostnader Nu kan vi få fram de olika avvikelserna i omkostnaderna: 1. Hela avvikelsen= Standardpålägg - Utfall= 1 579 500 kr - 1 690 500 kr= -111 000 kr 2. Påläggsavvikelsen= Utfördelade pålägg- Utfall= 1 569 750 kr- 1 690 500 kr= -120 750 kr 3. Förbrukningsavvikelsen= Flexibel budget - Utfall= 1 734 750 kr- 1 690 500 kr= 44 250 kr 4. Sysselsättningsavvikelsen= Utfördelade pålägg- Flexibel budget= 1 569 750 kr1 734 750 kr= -165 000 kr 5. Prestationsavvikelsen= Standardpålägg- Utfördelade pålägg= 1 579 500 kr1 569 750 kr= 9 750 kr d) Vi får följande avvikelser: Post Avvikelse Direkt material Prisavvikelse -76 500 Kvantitetsavvikelse -18000 Hela avvikelsen Direkta löner -94 500 Prisavvikelse 69 000 Kvantitetsavvikelse - 54 000 Hela avvikelsen Omkostnader Förbrukningsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Påläggsavvikelse Prestationsavvikelse Hela avvikelsen Total avvikelse 15 000 44 250 -16 5 000 -120750 9750 -111000 190 500 För direkt material har vi såväl köpt in materialet för ett högre pris än standard (ne gativ prisdifferens på 76 500 kr) som förbrukat mer material än standard (negativ kvantitetsavvikelse på 18 000 kr). Detta summerar till en negativ avvikelse för material på 94 500 kr. Vi bör se över våra rutiner för förhandling av priser, samt se om det före kommer slöseri av material någonstans i produktionen av fundament. Vad gäller den direkta lönen så har vi genom en lägre kostnad per timme lyckats hålla en positiv prisavvikelse på 69 000 kr, men vi har förbrukat fler timmar per fundament än standard. Detta medför en negativ kvantitetsavvikelse på 54 000 kronor. Totalt har vi en positiv avvikelse för löner med 15 000 kronor. Vi får försöka hålla nere på antalet tim mar för arbetet på fundamenten. 281 282 KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER För omkostnaderna har vi en negativ avvikelse på 111 000 kr. Av denna utgör en nega tiv påläggsavvikelse 120 750 kr och en positiv prestationsavvikelse 9 750 kr. Prestations avvikelsen beror på en kombination av att vi fick en lägre volym än standard (positiv påverkan), samtidigt som antalet använda timmar per kurs var högre än standard (nega tiv påverkan) och kostnaden per timme var lägre än standard (positiv påverkan). Dessa tre faktorer medförde sammantaget att lönekostnaden, påläggsbasen, blev lägre än stan dard. Den negativa påläggsavvikelsen förklaras i sin tur av förbrukningsavvikelsen och sysselsättningsavvikelsen. Att förbrukningsavvikelsen blev positiv med 44 250 kr innebär att man förbrukat mind re omkostnader än beräknat vid den verkliga volymen. Detta kan betraktas som att man verkligen sparat på omkostnaderna. Att sysselsättningsavvikelsen blev negativ med 165000 kr visar på den nackdel man har av att den verkliga volymen blev lägre än den normala; man fick ett mindre antal fundament att slå ut de fasta omkostnaderna på. 17:7 En uppgift saknas i förutsättningarna, nämligen det genomsnittliga verkliga försäljnings priset. Vi vet att man sålt för 7 040 000 kronor, och att försäljningsvolymen uppgått till 32 000 pärmar. Därav följer att det genomsnittliga försäljningspriset per pärm kan beräknas som: Pris per pärm = Försäljningsintäkt/Försäljningsvolym= 7 040 000 kronor/32 000 pärmar = 220 kronor. Nu kan vi ställa samman alla de data vi behöver: BV = Budgeterad volym= 26 000 pärmar BF = Budgeterat försäljningspris = 200 kronor per pärm BS = Budgeterad standardkostnad = 140 kronor per pärm Vv= Verklig volym = 32 000 pärmar VF = Verkligt försäljningspris = 220 kronor per pärm Resultatavvikelsen= Vv x (VF - BS) - BV x (BF - BS)= 32 000 x (220 - 140) - 26 000 x (200 - 140) = 2 560 000- 1 560 000 = 1 000 000 kronor. Hela resultatavvikelsen är således positiv och uppgår till 1 000 000 kronor. Nästa fråga är vad resultatavvikelsen beror på. Vi ser först hur mycket som beror på volymavvikelsen. Volymavvikelsen= Vv x (BF - BS) - BV x (BF - BS) = 32 000 x (200 - 140) - 26 000 x (200 - 140) = 1 920 000- 1 560 000 = 360 000 kronor. Tack vare att volymen är högre än budgeterat så förbättras således resultatet med 360 000 kronor. Orsaken kan vara att vi lyckats marknadsföra pärmarna bättre, eller att kunderna av någon annan anledning föredrar våra pärmar framför andra. Kvar att förklara av resultatavvikelsen är (1 000 000 - 360 000) = 640 000 kronor. Detta är försäljningsprisavvikelsen. Vi kan räkna fram denna på följande sätt: Försäljningsprisavvikelsen = Vv x (VF - BS) - Vv x (BF - BS) = 32 000 x (220 - 140) 32 000 x (200 - 140) = 2 560 000 - 1 920 000 = 640 000 kronor. Genom att det genomsnittliga försäljningspriset blivit högre än budgeterat förbättrades resultatet med 640 000 kronor jämfört med budget. Kunderna har betalat mer därför att vi höjt priset eller tagit bort rabatter. Alternativt har kunderna gått över till de högre prissatta pärmarna. Sa1 17:' 17:: 17:: 17:• 17:! 17:1 17:' 17:: 17:i KAPITEL 17 STANDARDKOSTNADER .ega ons sitiv Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska ega 17:1 En standard är ett förutberäknat värde för en viss uppoffring eller prestation 'essa tan och 17:2 Standardkostnaden är standardpriset multiplicerat med standardvolymen nd att ned den för en kommande tidsperiod (Metod-Tid-Mätning) 17:4 En löpande standard är en standard som löper över en i förväg fastställd löpperiod, t ex 1 år 17:5 Förbrukningsavvikelsen per styck utgörs av summan av prisavvikelsen och kvantitetsavvikelsen 17:6 Prisavvikelsen kan tecknas som skillnaden mellan standardpris och verkligt avvikelsen och materialkostnadsavvikelsen är negativa, eller då båda dessa är positiva 17:8 Påläggsavvikelsen är skillnaden mellan de verkliga omkostnaderna och de IX är X 10 IV ir :s ·1 a 17:9 Volymavvikelsen orsakas av att den verkliga volymen avviker från den budgeterade Falskt • • • X 17:7 Kombinationskomponenten uppstår enbart i de fall då både lönekostnads- utfördelade påläggen lf = X 17:3 Standard kan fås fram genom metodstudier, vilket kallas MTM pris multiplicerad med verklig kvantitet 1gs till nas Sant X • X 283 Kapitel18 Internprissättning Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 18:1 Internavräkning är det värde som åsätts en internprestation 18:2 Kostnadsbaserad prissättning, marknadsbaserad prissättning och förhandlingsbaserad prissättning är tre metoder för att fastställa priser på interna prestationer i ett företag 18:3 En kostnadsbaserad prissättning har nackdelen att den ger små eller inga incitament till kostnadsminskningar för levererande enhet 18:4 En marknadsbaserad prissättning kräver att det finns ett likadant företag som det egna att jämföra med 18:5 Förhandlingsbaserad prissättning är alltid idealet, för det medför fördelarna med de två andra metoderna men inga nackdelar 18:6 En rörlig debitering innebär att köparen belastas med en kostnad för varje enhet som köps 18:7 En fast debitering innebär att priset sätts med utgångspunkt i beräknat utnyttjande 18:8 Ett tvåprissystem innebär att man för vissa tjänster har rörlig debitering, för andra har fast debitering 18:9 En aktivitetsbaserad kalkyl har som en av sina fördelar att den medför möjligheter att bestämma nivån på internpriserna baserat på önskat beteende 18:10 Suboptimering innebär t ex att egennyttan står i strid med hela före- tagets bästa Sant • Falskt • • • • • • • Kapitel19 Investeringskalkylering Lösningar 19:l a) Tabell B Nuvärdefaktor 0,8219 Nuvärde 10 000 kr x 0,8219 = 8 219 kr Beloppet är idag värt 8 219 kr b) Tabell C Nuvärdesummefaktor 5,7864 Nuvärdesumma 50 000 kr x 5,7864 = 289 320 kr Beloppet är idag värt 289 320 kr c) Tabell C Nuvärdesummefaktor 8 år 6,4632, Nuvärdesummefaktor 2 år 1,8594 Nuvärdesumma 25 000 kr x (6,4632 - 1,8594) = 115 095 kr Beloppet är idag värt 115 095 kr En alcernativ lösning är att använda tabell B År 3 25 000 kr X 0,8638 = 21 595 kr 25 000 kr X 0,8227 = 20 567,50 kr År 4 25 000 kr X 0,7835 = 19 587,50 kr År 5 25 000 kr X 0,7462 = 18 655 kr År 6 År 7 25 000 kr X 0,7107 = 17 767,50 kr 25 000 kr X 0,6768 = 16 920 kr År 8 Nuvärdesumma 115 092,50 kr Beloppet är idag värt 115 092,50 kr. Beloppen överensstämmer inte p g a avrundade tabellvärden. d) Tabell B 10 000 kr X 0,9091 År 1 År 2 12 000 kr X 0,8264 År 3 15 000 kr X 0,7513 År 4 20 000 kr x 0,6830 16 000 kr X 0,6209 Är 5 Nuvärdesumma = 9 091 kr = 9 916,80 kr = 11 269,50 kr = 13 660 kr = 9 934,40 kr 53 871,70 kr Beloppen är idag sammanlagt värda 53 871,70 kr. e) Tabell B År 1 8 000 kr X 0,9174 = 7 339,20 kr År 2 7 000 kr X 0,8417 = 5 891,90 kr 20 000 kr X 0,7084 = 14 168 kr År 4 15 000 kr X 0,6499 = 9 748,50 kr År 5 År 7 10 000 kr x 0,5470 = 5 470 kr 42 617, 60 kr Nuvärdesumma Beloppen är idag sammanlagt värda 42 617,60 kr. 286 KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING 19:2 Tabell B Nuvärdfakcor 0,8264 Nuvärdesumma 19 000 kr x 0,8264 = 15 701,60 kr De 19 000 kronorna är idag värda 15 701,60 kr Ja, erbjudandet bör accepteras eftersom 19 000 kr om 2 år vid räntesatsen 10 % idag är värt mer än 15 000 kr idag. 19:3 Uppräknat belopp 200 000 kr x 1,25 = 250 000 kr Årsbelopp 250 000 kr/5 år = 50 000 kr Tabell C Nuvärdesummefaktor 3,6048 Nuvärdesumma 50 000 kr x 3,6048 = 180 240 kr Beloppet är idag värt 180 240 kr Betalningsupplägget att fakturera kunderna kontant är bäst. Det är värt 200 000 kr idag. Vårdet med det nya upplägget är bara värt 180 240 kr. 19:4 a) Tabell A Slucvärdefakcor 1,6105 Slutvärde 100 000 kr x 1,6105 = 161 050 kr Beloppet är om 5 år värt 161 050 kr b) Tabell A Slutvärdefaktor 1,8009 Slurvärde 25 000 kr x 1,8009 = 45 022,50 kr Beloppet är om 15 år värt 45 022,50 kr 19:5 a) Sök i tabell A slutvärdefaktorn 2 vid räntesatsen 5 %. Den ligger mellan 14 och 15 år. Det tar alltså mellan 14-15 år till dess beloppet uppgår till 200 000 kr, d v s innan de 100 000 kronorna har fördubblats. b) Sök i tabell A slutvärdefakcorn 1,5 på raden för 5 år. Den ligger mellan 8 och 9 %. Det krävs alltså en räntesats på mellan 8 och 9 % för an 100 000 kr ska växa till 150 000 kr på 5 år. 19:6 a) Tabell D Annuitetsfaktor 0,2310 Annuitet 50 000 kr x 0,2310 = 11 550 kr Annuiteten uppgår till 11 550 kr b) Tabell D Annuitetsfaktor 0,0872 250 000 kr X 0,0872 = 21 800 kr Annuiteten uppgår rill 21 800 kr ir värt · idag. 15 år. .an de >- Det tOO kr KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING 19:7 a) Tabell D Annuitetsfaktor0,2374 1 000 000 kr X 0,2374 = 237 400 kr Annuiteten uppgår till 237 400 kr b) Ränta 1 000 000 kr X 6 o/o = 60 000 kr Amortering, d v s annuiteten- räntan, 237 400 kr-60 000 kr = 177 400 kr År 1 uppgår räntan till60 000 kr och amorteringen till 177 400 kr c) År 1 Ränta Amortering Kvarstår lån Au Ränta Amortering Kvarstår lån 1 000 000 kr X 6 o/o = 60 000 kr 237 400 kr-60 000 kr= 177 400 kr 1 000 000 kr-177 400 kr= 822 600 kr 822 600 kr X 6 o/o = 49 356 kr 237 400 kr-49 356 kr= 188 044 kr 822 600 kr-188 044 kr= 634 556 kr År3 Ränta Amortering Återstår lån 634 556 kr X 6 o/o = 38 073,36 kr 237 400 kr -38 073,36 kr= 199 326,64 kr 634 556 kr- 199 326,64 kr= 435 229,36 kr År4 Ränta Amortering Återstår lån 435 229,36 kr X 6 o/o = 26 113,76 kr 237 400 kr-26 113, 76 kr = 211 286,24 kr 435 229.36 kr-211 286,24 kr= 223 943,12 kr Ars Ränta Amortering Återstår lån 223 943,12 kr X 6 o/o = 13 436,59 kr 237 400 kr-13 436,59 kr= 223 963,41 kr 223 943,12 kr- 223 963.41 kr= 0 kr (Att inte differensen blir O kr be ror på att tabellvärdet vid beräkningen av annuiteten på 237 400 kr är avrundat.) För varje år uppgår summan av amortering och ränta till annuiteten, d v s 237 400 kr. Över tiden minskar andelen ränta och ökar andelen amortering. Lånets storlek minskar varje år med ett belopp motsvarande amorteringen. 287 288 KAPITEL 19 INVESTERINGSKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 19:1 Vid investeringskalkylering antas vanligen ett mer långsiktigt tidsperspektiv än vid produktkalkylering 19:2 Begreppet investering kan definieras t ex enligt följande: En uppoffring i nutiden i syfte att kunna öka inkomsterna i framtiden Sant • • 19:3 Syftet med investeringar är alltid att öka företagets långsiktiga lönsamhet 19:4 Till skillnad mot produktkalkyler år investeringskalkyler inga förenklade modeller av verkligheten eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader 19:5 Osäkerheten vid investeringskalkylering är i regel mindre än vid produktkalkylering eftersom man fokuserar in- och utbetalningar istället för intäkter och kostnader 19:6 Olika slag av investeringar kan klassificeras enligt följande: Reala investeringar, immateriella investeringar och finansiella investeringar 19:7 Summan av de utbetalningar som görs i samband med anskaffningen av investeringsobjekt benämns grundinvestering 19:8 En grundinvestering är alltid av engångskaraktär 19:9 Vid investeringskalkylering är alla utbetalningar relaterade till en investering beslutsrelevanta och ska inkluderas i kalkylen 19:10 Inbetalningar som orsakas av en investering benämns särinbetalningar 19:11 En utbetalningsreducering behandlas i investeringskalkylering som en inbetalning 19:12 Inbetalningar- Utbetalningar= lnbetalningsöverskott • • • • • • I 1 2, 21 • X • 19:13 Ett restvärde anger hur mycket som återstår att få i inbetalningar innan en investering är lönsam X • 19:14 Ett investeringsobjekts ekonomiska livslängd är alltid längre än dess tekniska livslängd 19:15 Kalkylräntan motsvarar ett avkastningskrav på kapital X 19:16 Med kalkylräntan beräknas alternativkostnader för kapitalet X 19:17 In- och utbetalningar görs beräkningstekniskt jämförbara i tiden via diskontering och kapitalisering X 19:18 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i tidpunkten 0 benämns nollvärde 19:19 Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i den tidpunkt en investerings ekonomiska livslängd tar slut benämns slutvärde 19:20 Annuitet= Summan av amortering och ränta för ett visst år Falskt X • 2( Kapitel20 Metoder för investeringskalkylering Lösningar 20:1 a) Återbetalningstiden är200 000 kr/40 000 kr= 5 år. b) Om företagets krav på återbetalningstid överstiger 5 år kan investeringen genomföras. c) Oiskussionsuppgift 20:2 a) Inbetalningsöverskotten summeras stegvis: Efter 1 år uppgår inbetalningsöverskottet till50 000 kr Efter2 år uppgår inbetalningsöverskottet till50 000 kr+ 75 000 kr= 125 000 kr Efter3 år uppgår inbetalningsöverskottet till125 000 kr+ 100 000 kr= 225 000 kr Efter4 år uppgår inberalningsöverskottet till225 000 kr+ 120 000 kr= 345 000 kr Efter5 år uppgår inbecalningsöverskoccec cill345 000 kr+ I00 000 kr= 445 000 kr Efter6 år uppgår inbetalningsöverskottet till445 000 kr+ 75 000 kr= 520 000 kr Efter7 år uppgår inbccalningsöverskottec till520 000 kr+ 50 000 kr= 570 000 kr Grundinvesteringcn på400 000 kr återbetalar sig under år 5. lnterpolering ger ett mer precise svar. 4 år+ 400 000 kr-345 000 kr= 4,G år 100 000 kr Acerbecalningstiden är4,6 år. b) Om företagets krav på återbetalningstid överstiger4,6 år kan investeringen genomföras. c) Diskussionsuppgift. 20:3 a) Se faktaboken kapitel 19 . b) De årliga inbetalningsi:!v�rskotteu nuvärd�b!:;räknas (tabell B): År 1 År2 ÅJ:3 Ar4 Åi·5 År6 Inbetalningsöverskott 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr Nuvärdefaktor 0,9259 0,8573 0,7938 0,7350 0,6806 0 ,6302 Ackumulerat Nuvärdeberiiknat nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott inbetalningsöverskott 37 036 kr 37 036 kr 34 292 kr 71 328 kr 103 080 kr 31 752 kr 29 400 kr 132 480 kr 27 224 kr 159 704 kr 25 208 kr 184 912 kr Nej, investeringen ska inte genomföras. Det beror på att grundinvesceringen på200 000 kr inte återbetalar sig inom den ekonomiska livslängden, d vs på sex år. Återbetalnings tiden ska aldrig vara längre än den ekonomiska livslängden. 290 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING c) De årliga inbetalningsöverskotten nuvärdeberäknas (tabell B): År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 Inbetalningsöverskott 50 000 kr 75 000 kr 100 000 kr 120 000 kr 100 000 kr 75 000 kr 50 000 kr Nuvärdefaktor 0,9259 0,8573 0,7938 0,7350 0,6806 0,6302 0,5835 Nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott 46 295 kr 64 297,50 kr 79 380 kr 88 200 kr 68 060 kr 47 265 kr 29 175 kr Ackumulerat nuvärdeberäknat inbetalningsöverskott 46 295,00 kr 110 592,50 kr 189 972,50 kr 278 172,50 kr 346 232,50 kr 393 497,50 kr 422 672,50 kr Grundinvesteringen återbetalar sig under år 7. lnterpolering ger ett mer precist svar. ° " + ---------"--'--"------'--'---'-"--400 000 kr - 393 497,50 kr=6,2 ar 6 ar 29 175 Återbetalningstiden är 6,2 år. Om företagets krav på återbetalningstid överstiger 6,2 år kan investeringen genomföras. d) Se faktaboken kapitel 19 och 20. 20:4 a) Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år 1-6 (tabell C) 50 000 kr x 4,2305 = 211 525 kr Nettonuvärde 211 525 kr - 200 000 kr= 11 525 kr 6) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av kastar 11 % (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på 11 525 kr. c) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor=Grundinvestering. I = Årligt inbetalningsöverskott som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam I x 4,2305=200 000 kr I=47 275,74 kr Det årliga inbetalningsöverskottet måste minst uppgå till 47 275,74 kr för att investe ringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis 11 % (kalkylräntan). d) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor (d v s Nuvärdesumman) = Grund investering. G = Grundinvestering som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam 50 000 kr x 4,2305=G G=211 525 kr Grundinvesteringen får maximalt uppgå till 211 525 kr för att investeringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis 11 % (kalkylräntan). KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING 20:5 a) Grundinvestering Inbetalningar per åren 1-3 Utbetalningar per åren1-3 Inbetalningsöverskott per åren1-3 250 000 kr + 50 000 kr = 300 000 kr* 50 000 kr+ 100 000 kr= 150 000 kr** 12 000 kr 138 000 kr*** * Maskinrenovering och initial utbildningsinsacs. "* De reducerade prissänkningarna och ucbecalningarna behandlas som inbetalningar. *** Årliga inbecalningar-Årliga ucbecalningar. Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år1-3 (tabell C) 138 000 kr x 2,4018 = 331 448,40 kr Nettonuvärde 331 448,40 kr-300 000 kr= 31 448 ,40 Nettonuvärdet uppgår till31 448,40 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av kastar12 o/o (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på31 448,40 kr. c) En lönsam investering måste minst resultera i ett nettonuvärde på O kr. Det gäller när Årligt inbetalningsöverskott x Nuvärdesummefaktor (d v s Nuvärdesumman) = Grund investering. I= Årliga inbetalningar som resulterar i att investeringen (precis) är lönsam (I-12 000 kr) x 2,4018 = 300 000 kr I=136 906,32 kr De årliga inbetalningarna måste minst uppgå till136 906,32 kr för att investeringen ska vara lönsam. Investeringen avkastar då precis12 o/o (kalkylräntan). 20:6 a) De årliga inbetalningsöverskotten och restvärdet nuvärdeberäknas (tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år1 Nuvärdet av inbecalningsöverskottet år2 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år3 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år4 Nuvärdet av resrvärdet Nuvärdesumma 250 000 500 000 400 000 300 000 10 000 kr x 0,8772 =219 300 kr x 0,7695 = 384 750 kr x 0,6750 = 270 000 kr x 0,5921 = 177630 kr x 0,5921 = 5 921 kr kr kr kr kr 1057601 kr Nettonuvärde 1 057 601 kr- 1 100 000 kr= - 42 399 kr Nettonuvärdet uppgår till-42 399 kr. b) Nej, investeringen ska inte genomföras eftersom nettonuvärdet är negative. Investering en klarar inte att möta det avkastningskrav (kalkylränta) på14 % som företaget arbetar med. c) Diskussionsuppgift. 291 292 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING 20:7 a) Grundinvesrering Produkrionsurrustning Grundinvesrering Marknadsföringssatsning Ökad rörelsekapitalbindning Summa grundinvestering 1 200 000 kr 500 000 kr 50 000 kr 1 750 000 kr De 100 000 kr som lagts ned på marknadsundersökningen ska inte inkluderas i kalky len. Beloppet utgör en ej återvinningsbar utbetalning. Inbetalningar Försäljning år 1 (2 000 kr x 300 st) Inbetalningar Försäljning år 2 (2 000 kr x 350 st) Inbetalningar Försäljning år 3 (2 000 kr x 300 se) Inbetalningar Försäljning år 4 (2 000 kr x 250 st) Inbetalningar Försäljning år 5 (2 000 kr x 100 sr) 600 000 kr 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 200 000 kr Utbetalningar Marknadsföringssatsning per åren 1-5 100 000 kr lnbecalningsöverskocr år 1 (600 000 kr- 100 000 kr) Inbecalningsöverskott år 2 (700 000 kr - l 00 000 kr) Inbecalningsöverskott år 3 (600 000 kr- 100 000 kr) Inberalningsöverskocr år 4 (500 000 kr - 100 000 kr) Inbecalningsöverskort år 5 (200 000 kr - 100 000 kr) 500 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 100 000 kr Resrvärde efter år 5 Frigjord rörelsekapitalbindning i slutet av år 5 200 000 kr 50 000 kr De årliga inbecalningsöverskoccen, restvärdet och frigjord rörelsekapicalbindning nuvärdeberäknas {tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 1 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 2 Nuvärdet av inbecalningsöverskoctet år 3 Nuvärdet av inbetalningsöverskoctet år 4 Nuvärder av inberalningsöverskottet år 5 Nuvärdet av restvärdet Nuvärdet av frigjord rörelsekapitalbindning 500 000 kr X 0,9091 = 454 550 kr 600 000 kr X 0,8264 = 495 840 kr 500 000 kr X 0,7513 = 375 650 kr 400 000 kr X 0,6830 = 273 200 kr 100 000 kr X 0,6209 = 62 090 kr 200 000 kr X 0,6209 = 124 180 kr 50 000 kr X 0,6209 = 31 045 kr 1816555 kr Nettonuvärde 1 816 555 kr - 1 750 000 kr= 66 555 kr Nettonuvärdet uppgår till 66 555 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom nettonuvärdet är positivt. Investeringen av kastar 10 % (kalkylräntan) och ger därtill ett överskott på 66 555 kr. c) Oiskussionsuppgifc. 20:8 a) Annuitet av grundinvesceringen (tabell D) 700 000 kr x 0,2774 = 194 180 kr lnbecalningsöverskott per åren 1-5 350 000 kr - 125 000 kr= 225 000 kr Över-/ underskott per år 225 000 kr - 194 180 kr = 30 820 kr Investeringen genererar ett årligt överskott (annuitet) på 30 820 kr. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den genererar ett årligt överskott (annuitet). lnvesreringen avkasrar 12 % (kalkylräntan) och ger därrill ett årligt (genomsnittligt) överskott på 30 820 kr. c) Diskussionsuppgift. KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING d) Investeringens nettonuvärde enligt nuvärdemetoden Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten år 1-5 (tabell C) 225 000 kr x 3,6048 = 811 080 kr Nettonuvärde 811 080 kr- 700 000 kr= 111 080 kr Nettonuvärdet uppgår till111 080 kr. Fördela nettonuvärdet i {lika stora) årsbelopp (annuiteteter) Annuitet av nettonuvärdet (tabell D) 111 080 kr x 0,2774 = 30 813,59 kr Det årliga överskottet överensstämmer med det belopp som erhölls i a-uppgifcen. Diffe rensen mellan beloppen beror på att avrundade tabellvärden används vid beräkningarna. 20:9 a) Grundinvestering: Initial satsning och inventarier 150 000 kr + 75 000 kr =225 000 kr Årliga löpande utbetalningar 35 000 kr x 12 månader Hyra av kontorslokal 50 000 kr x 2 st x 12 månader Löner Diverse Summa årliga utbetalningar Årliga inbetalningar 1 700 timmar x I 000 kr År 1 2 000 timmar x I 000 kr År2 År3 2 400 timmar x 1 250 kr 2 400 timmar x 1 250 kr Ar4 År 5 2 200 timmar x 1 250 kr Årliga inbetalningsöverskott År 1 1 700 000 kr- 2 120 000 kr År 2 2 000 000 kr- 2 120 000 kr 3 ooo ooo kr- 2 120 ooo kr Ar3 År4 3 000 000 kr- 2 120 000 kr År5 2 750 000 kr- 2 120 000 kr 420 000 kr 1 200 000 kr 500 000 kr 2 120 000 kr 1 700 000 2 000 000 3 000 000 3 000 000 2 750 000 kr kr kr kr kr -420 000 -120 000 880 000 880 000 630 000 kr kr kr kr kr De årliga inbetalningsöverskoccen nuvärdeberäknas (tabell B): Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år1 -420 000 kr X 0,8772 = -368 424 kr Nuvärdet av inbecalningsöverskottet år2 -120 000 kr X 0,7695 = -92 340 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år3 880 000 kr X 0,6750 = 594 000 kr 880 000 kr X 0,5921 = 521 048 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år4 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år5 630 000 kr X 0,5194 = 327 222 kr Summa nuvärde 981506kr Nuvärdet av restvärdet -50 000 kr x 0,5194 = -25 970 kr Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) (225 000 + 25 970 kr) x 0,2913 = 73 107,56 kr Fördelning av nuvärdesumma.n i årsbelopp (tabell D) 981 506 kr x0,2913 =285 912,70 kr Över-/underskott (annuitet) per år 285 912,70 kr- 73 107,56 kr= 212 805,14 kr Investeringen genererar ett årligt överskott (annuitet) på 212 805,14 kr. 293 294 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den genererar ett årligt överskott (annuitet). Investeringen avkastar 14 % (kalkylräntan) och ger därtill ett årligt (genomsnittligt) överskott på 212 805,14 kr. c) Årligt över-/underskott x Nuvärdesummefaktor (tabell C)= Nettonuvärdet 212 805,14 kr X 3,4331 = 730 581,33 kr Investeringens nettonuvärde uppgår till 730 581,33 kr. d) Fördela nettonuvärdet i (lika stora) årsbelopp {annuiteteter) Annuitet av nettonuvärdet (tabell D) 730 581,33 kr x 0,2913 = 212 818,34 kr Det årliga överskottet (annuiteten) överensstämmer med det belopp som erhölls i a uppgifcen. Differensen mellan beloppen beror på att avrundade tabellvärden används vid beräkningarna. 20:10 Alternativet att investera i egna kassaapparater Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) 200 000 kr x 0,2913 = 58 260 kr Eftersom de årliga driftskostnaderna uppgår till olika stora belopp behöver de nuvärdebe räknas för att sedan slås ut i lika stora årsbelopp. Nuvärde av drifcskoscnaderna (tabell B) 20 000 kr x 0,8772+25 000 kr x 0,7695+30 000 kr X 0,6750 +35 000 kr X 0,5921+40 000 kr X 0,5194= 98 531 kr Driftskoscnaderna som årligt belopp (tabell D) 98 531 kr x 0,2913 = 28 702,08 kr Total årskostnad 58 260 kr+28 702,80 kr= 86 962,08 kr Alternativet att leasa kassaapparater Total årskostnad 50 000 kr +28 702,80 kr= 78 702,08 kr Alternativet att leasa kassaapparater ger lägst årskostnad. Den uppgår till 78 702,08 kr, jäm fört med 86 962,08 kr för alternativet att investera i egna kassaapparater. 20:11 a) Nuvärdesummefaktor (tabell C) 200 000 kr/70 000 kr= 2,9 Investeringens ekonomiska livslängd är 4 år. Utgå från tabell C från raden för 4 år och sök nuvärdesummefaktorn 2,9. Den ligger mellan 14 o/o och 15 %. Det betyder att internräntan ligger i intervallet 14-15 %. a) Eftersom internräntan överstiger kalkylräntan på 11 o/o är investeringen lönsam. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den är lönsam. c) Diskussionsuppgift. 20:12 a) Beräkna nettonuvärdet vid olika räntesatser till dess att det uppgår till O kr. Nuvärdesumma - Grundinvestering= Netconuvärde Årlig.r inbecalningsöverskott År l 250 000 kr- 75 000 kr= 175 000 kr År 2 400 000 kr- 125 000 kr= 275 000 kr År 3 500 000 kr-175 000 kr= 325 000 kr ÅJ 4 600 000 kr-250 000 kr= 350 000 kr År 5 450 000 kr-300 000 kr= 150 000 kr Sök den räntesats som gäller då investeringens nettonuvärde uppgår till O kr. Vi väljer att börja med räntesatsen 12 %. Om nettonuvärdet är positivt vid den räntesatsen provar vi med en högre räntesats, annars med en lägre. KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING r). �) Nettonuvärde vid räntesatsen 12 % (tabell B} 175 000 kr x 0,8929 + 275 000 kr x 0,7972 + 325 000 kr x 0,7118 + 350 000 kr x 0,6355+150 000 kr x 0,5674+50 000 kr x 0,5674- 900 000 kr= 42 727,50 kr Nettonuvärde vid räntesatsen 13% <cabell B) 175 000 kr X 0,8850 + 275 000 kr X 0,7831+ 325 000 kr X 0,6931+ 350 000 kr 0,6133+150 000 kr X 0,5428+50 000 kr X 0,5428-900 000 kr= 18 700 kr a tds Nettonuvärde vid räntesatsen 14 % (tabell B) 175 000 kr X 0,8772 + 275 000 kr X 0,7695 + 325 000 kr X 0,6750 + 350 000 kr 0,5921+150 000 kr X 0,5194+50 000 kr X 0,5194- 900 000 kr =-43 875 kr X X Incernräncan ligger i intervallet 13-14 %. a) Eftersom internräntan överstiger kalkylräntan på 12 % är investeringen lönsam. b) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den är lönsam. c) Diskussionsuppgifc. 20:13 a) Årligt inbecalningsöverskott 00 Ökad försäljning Reducerad utbildning och upplärning Tillsyn av lokaler och inventarier Årligt inbecalningsöverskott 100 000 kr x 20 anställda 50 000 kr x 20 anställda 2 000 000 kr I 000 000 kr -60 000 kr 2 940 000 kr Nuvärdesumma av inbetalningsöverskotten (tabell C) 2 940 000 kr x 2,3216 = 6 825 504 kr Slutvärdeberäknad nuvärdesumma (tabell A) 6 825 504 kr x 1,4815= 10 111 984 kr m- Lös ut slucvärdefakcorn ,ch att Investeringens ekonomiska livslängd är tre år. Utgå i tabellA från raden för 3 år och sök slutvärdefaktorn 1,6853. Den ligger i intervallet mellan 19 % och 20 %. Slutvärdefak torn för 19 % är 1,6852, så tillväxträntan kan därmed anges vara 19 %. 5 000 000 kr x Slutvärdefaktor = 10 111 984 kr 10 111 984 kr/6 000 000 kr= 1,6853 Slutvärdefaktorn = 1,6853 b) Eftersom tillväxträntan överstiger kalkylräntan på 14 % är investeringen lönsam. c) Ja, investeringen ska genomföras eftersom den är lönsam. d) Diskussionuppgift. 20:14 a) Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten och restvärdet beräknas (tabell B) Nuvärdet av inbetalningsöverskoctec år 1 300 000 kr x 0,9091 = 272 730 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 2 400 000 kr x 0,8264 = 330 560 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskoccec år 3 Nuvärdet av inbecalningsöverskotcec år 4 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 5 Restvärdet Nuvärdcsumma 500 000 kr x 0,7513 = 375 650 kr 450 000 kr x 0,6830 = 307 350 kr 400 000 kr x 0,6209= 248 360 kr 100 000 kr x 0,6209 = 62 090 kr 1 596 740 kr Slutvärdeberäkna nuvärdesumman (tabellA) 1 596 740 kr x 1,6105= 2 571 549,80 kr arc ·vi Lös ut slutvärdefaktorn 2 300 000 kr x Slutvärdefaktor = 2 571 549,80 kr 2 571 549,80 kr/2 300 000 kr= 1,118 Slutvärdefaktorn = 1.118 295 296 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Investeringens ekonomiska livslängd är 5 år. Utgå i tabell A från raden för 5 år och sök slutvärdefaktorn 1,118. Den ligger mellan 2 % och 3 %. Internräntan ligger sålunda i mellan 2-3 %. b) Eftersom tillväxträntan understiger kalkylräntan på 10 o/o är investeringen olönsam. c) Nej, investeringen ska inte genomföras eftersom den är olönsam. 20:15 a) Förecagsledningen ska säga ja till samtliga investeringsprojekt som klarar uppställt lön samhetskrav, d v s 1-3 och 5-6. En rangordning av investeringsprojekten är sålunda inte meningsfull. b) Det projekt som genererar störst nettonuvärde, d v s ger mest i kronor räknat, är bäst, det som genererar näst mest i kronor är det näst bästa o s v. Projekten rangordnar sig en ligt följande: Rang Projekt Nettonuvärde 1 3 2 3 5 1 4 5 2 6 800 000 kr 750 000 kr 700 000 kr 600 000 kr 400 000 kr Företagsledningen ska sålunda välja projekt 3 eftersom det ger mest i kronor räknat. Projekt 4 ska inte genomföras eftersom det inte klarar uppställt lönsamhecskrav. c) Rangordningen av investeringsprojekten görs på basis av hur mycket de avkastar per in vesteringskrona. Nettonuvärdekvot kan då användas. Nettonuvärde/Grundinvestering = Nettonuvärdekvot. Projekten rangordnar sig enligt följande: Rang Projekt Nettonuvärdekvot 1 2 3 4 5 6 2 1 3 5 400 000 kr/100 000 kr= 4,00 600 000 kr/200 000 kr= 3,00 700 000 kr/300 000 kr = 2,33 800 000 kr/400 000 kr= 2,00 750 000 kr/550 000 kr= 1,36 Projekt 4 ska inte genomföras eftersom det inte klarar uppställt lönsamhetskrav. Vi kan inte avgöra hur många av investeringsprojekten som ska genomföras. Dock, vid val mellan dem ska företaget utgå från rangordningen, åtminstone om lönsamhet utgör grund för valet. d) Rangordningen görs i enlighet med rangordningen i c-uppgiften. Det projekt som ge nererar störst nettonuvärdekvot ska väljas, d v s projekt 6 som uppvisar en nettonuvär dekvot på 4,00. KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING e) Rangordningen görs i enlighec med c- och cl-uppgiften. Vid val av investeringsprojekt väljer man först det projekt som har högst nettonuvärdekvot och lägger steg för steg till ytterligare projekt med avseende på nettonuvärdekvoternas storlek til1s dess att inga Aer projekt ryms inom budgetutrymmet. Nettonuvärdekvot Budgetutrymme Projekt 6 Projekt 2 Projekt 1 Projekt 3 Projekt 5 4,00 3,00 2,33 2,00 1,36 Äterstår av budgetutrymmet 2 150 000 kr 2 050 000 kr 1 850 000 kr 1 550 000 kr 1 150 000 kr 600 000 kr Projekten 1-3 och 5-6 kan genomföras eftersom de ryms inom budgetutrymmer. Hela budgetutrymmet kommer inte att utnyttjas. Det återstår 600 000 kr. Projekt 4 ska inte genomföras eftersom det inte är lönsamt, trots att det ryms inom budgetutrymmet. f) Rangordningen görs i enlighet med c-, d- och e-uppgiften. Eftersom alcernativen kon kurrerar med varandra som lösning till ett och samma problem väljs det projekt som uppvisar scörst nettonuvärdekvot, d v s projekt 6. Den uppgår till 4,00. Hela budget utrymmet kommer inte att utnyttjas. Det återstår 2 050 000 kr, som kan utnyttjas för andra eventuella investeringsprojekt. 20:16 a) Rangordningen av investeringsprojekten görs på basis av hur mycket de avkastar per in vesteringskrona. Nettonuvärdekvot kan då användas. Nettonuvärde/Grundinvestering = Nettonuvärdekvot. Projekten rangordnar sig enligt följande: Rang Projekt Nettonuvärdekvot 1 2 3 4 5 6 7 E F A B G C D 570 000 kr/375 000 kr= 1,52 240 000 kr/190 000 kr= 1,26 900 000 kr/750 000 kr= 1,20 225 000 kr/190 000 kr= 1,18 440 000 kr/375 000 kr= 1,17 800 000 kr/750 000 kr= 1,07 990 000 kr/940 000 kr= 1,05 b) Vid val av investeringsprojekt väljer man först det projekt som har högst nettonuvär dekvot och lägger steg för steg till ytterligare projekt med avseende på nettonuvärdekvo ternas storlek tills dess att inga fler projekt ryms inom budgetutrymmet. Grundinvestering Budgetutrymme Projekt E Projekt F Projekc A Projekt B 375 000 kr 190 000 kr 750 000 kr 190 000 kr Äterstår av budgetutrymmet 1 750 000 kr 1 375 000 kr 1 185 000 kr 435 000 kr 245 000 kr Det sammanlagda netconuvärdec uppgår cill 570 000 kr+ 240 000 kr+ 900 000 kr+ 225 000 kr= 1 935 000 kr. Det återscår 245 000 kr av budgecutrymmet. Det är inte cill räckligt för att genomföra ytterligare ett projekt. Då krävs 375 000 kr (projekt G). Vid en närmare granskning ser det dock ut som att det finns en kombination av projekc som ger ett högre sammanlagt nettonuvärde än 1 935 000 kr. Om projekt B ersäccs av 297 298 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING projekt G f"as 570 000 kr + 240 000 kr + 900 000 kr + 440 000 kr = 2 150 000 kr. Då återstår 60 000 kr av budgetutrymmet. De investeringsprojekt som maximerar nuvärdet av investeringsbudgeten är sålunda E, F, A och G. 20:17 a) Lösning med nuvärdemetoden Beräkningarna kräver en gemensam beräkningsperiod. Den minsta gemensamma näm naren är 8 år. Apparatur 1 genomförs då fyra gånger och Apparatur 2 två gånger, medan Apparatur 3 genomförs en gång. Först beräknas nettonuvärdet av respektive projekt i enlighet med deras verkliga eko nomiska livslängd. Därefter anras netronuvärder för respektive projekt uppkomma så många gånger som den minsta gemensamma nämnaren kräver. Eftersom de, med undantag av Apparatur 3, uppkommer vid olika tidpunkter över den ekonomiska livs längden nuvärdeberäknas de. Nettonuvärdet för Apparatur 3 beräknas, eftersom dess ekonomiska livslängd är åtta år, i enlighet med vad som tidigare gjorts. Apparatur 1 Nuvärdesumma av inbetalningsöverskotten år 1-2 (tabell C) 350 000 kr x 1,6257 = 568 995 kr Nettonuvärde 568 995 kr- 500 000 kr= 68 995 kr Nettonuvärde period 1 Nettonuvärde upprepning 1 (tabell B) Nettonuvärde upprepning 2 (tabell B) Nettonuvärde upprepning 3 (tabell B) Totalt nettonuvärde 68 995,00 kr 68 995 kr x 0,7561=52 167,12 kr 68 995 kr X 0,5718= 39 451,34 kr 68 995 kr X 0,4323= 29 826,54 kr 190 440,00 kr Apparatur2 Nuvärdesumma av inbetalningsöverskocten år 1-4 (tabell C) 550 000 kr x 2,8550 = 1 570 250 kr Nettonuvärde 1 570 250 kr- l 100 000 kr = 470 250 kr Nettonuvärde period 1 Nettonuvärde av upprepning (tabell B) Totalt nettonuvärde 470 250,00 kr 470 250 kr X 0,5718 = 268 888,95 kr 739 138,95 kr Apparatur 3 Nuvärdesumma av inbetalningsöverskotten år 1-8 (tabell C) 600 000 kr x 4,4873 = 2 692 380 kr Nettonuvärde 2 692 380 kr - 2 500 000 kr=192 380 kr Projekten rangordnar sig enligt följande: 1) Apparatur 2 Nettonuvärde 739 138,95 kr, 2) Apparatur 3 Nettonuvärde 192 380 kr och 3) Apparatur 1 Nettonuvärde 190 440,00 kr. Lösning med annuitetsmetoden Apparatur 1 Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) Årsöverskott (annuitet) 500 000 kr X 0,6151=307 550 kr 350 000 kr- 307 550 kr= 42 450 kr Apparatur2 Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) Årsöverskott (annuitet) 1 100 000 kr X 0,3503= 385 330 kr 550 000 kr - 385 330 kr= 164 670 kr KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Apparat3 Annuitet av grundinvesteringen (tabell D) Årsöverskott (annuitet) lå :t 2 500 000 kr x 0,2229= 557 250 kr 600 000 kr - 557 250 kr= 42 750 kr Projekten rangordnar sig enligt följande: 1) Apparatur 2 Årsöverskott 164 670 kr, 2) Apparatur 3 Årsöverskott 42 750 kr och 3) Apparatur 1 Årsöverskott 42 450 kr. 1.n b) Diskussionsuppgift. c) Lösning med annuitetskvot Årsöverskott (Annuitet)/Grundinvestering= Annuitetskvot ) ta Apparatur 1 Apparatur 2 Apparatur 3 d s ss Årsöverskott 42 450 kr 164 670 kr 42 750 kr Grundinvestering 500 000 kr 1 100 000 kr 2 500 000 kr Annuitetskvot 0,09 0,15 0,02 Projekten rangordnar sig enligt följande: 1) Apparatur 2 Annuitetskvot 0,15, 2) Appa ratur 1 Annuitetskvot 0,09 och 3) Apparatur 3 Annuitetskvot 0,02. Jämfört med a-upp giften har Apparatur 1 och Apparatur 3 bytt plats i rangordningen. Lösning med nettonuvärdekvot Nettonuvärde/Grundinvestering = Nettonuvärdekvot :r :r :r :r :r Apparatur 1 Apparatur 2 Apparatur 3 Nettonuvärde 190 440,00 kr 739 138,95 kr 192 380,00 kr Grundinvestering 500 000 kr 1 100 000 kr 2 500 000 kr Nettonuvärdekvot 0,38 0,67 0,08 Projekten rangordnar sig enligt följande: 1) Apparatur 2 Nettonuvärdekvot 0,67, 2) Ap paratur 1 Nettonuvärdekvot 0,38 och 3) Apparatur 3 Nettonuvärdekvot 0,08. Jämfört med a-uppgiften har Apparatur 1 och Apparatur 3 bytt plats i rangordningen. d) Diskussionsuppgift. r r r r, 0 Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 20:1 Om en investering är lönsam enligt nuvärdemetoden är den även lönsam enligt annuitets-, internränte- och tillväxträntemetoden 20:2 Grundinvestering/Årligt i nbetalningsöverskott =Återbetalningstid 20:3 Vid användning av återbetalningsmetoden ska återbetalningstiden vara längre än den ekonomiska livslängden för att en investering ska vara lönsam 20:4 Vid användning av återbetalningsmetoden med kalkylränta förkortas återbetalningstiden för en investering jämfört med när återbetalningsmetoden utan ränta används 20:5 En nackdel med återbetalningstiden är att ingen hänsyn tas till mönstret av in- och utbetalningar efter återbetalningstidens slut 20:6 Nuvärdemetoden innebär att en investerings in- och utbetalningar kapitaliseras till en sluttidpunkt 20:7 Om nettonuvärdet är O kr är en investering olönsam 20:8 Nuvärdeberäknade in- och utbetalningar+/- Nuvärdeberäknad in- eller utbetalningbetalning från restvärde - Grundinvestering = Nettonuvärde Sant • • Falskt • • • • • • 299 300 KAPITEL 20 METODER FÖR INVESTERINGSKALKYLERING Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 20:9 En fördel med nuvärdemetoden är att en investerings samtliga in- och utbetalningar över dess ekonomiska livslängd beaktas vid lönsamhetsberäkningen 20:10 Med annuitetsmetoden görs lönsamhetsberäkningen för en investering på basis av ett av den ekonomiska livslängdens år 20:11 Annuiteten uttrycker den årliga genomsnittliga kapitalkostnaden, d v s kalkylmässig avskrivning och ränta, för grundinvesteringen 20:12 lnbetalningsöverskott per år - (Annuitet av grindinvesteringen +/- Nu- värdeberäknat restvärde)= Över-/underskott per år Sant • • • • 20:13 En nackdel med annuitetsmetoden är att den uttrycker lönsamheten års- vis 20:14 Annuitetsmetoden är olämplig vid beräkning av investeringars genomsnittliga årskostnad 20:15 lnternräntemetoden anger investeringars lönsamhet som procenttal 20:16 Internräntan= En investerings lönsamhet 20:17 Med internräntemetoden besvaras frågan: Vilken avkastning ger en investering? 20:18 Om internräntan är större än kalkylräntan är en investering olönsam • • 20:19 En nackdel med internräntemetoden är antagandet att inbetalnings- • 20:20 Med tillväxträntemetoden antas att inbetalningsöverskott som löpande • 20:21 Frågan som besvaras med tillväxträntemetoden är:Vilken tillväxt i • överskott som löpande frigörs över en investerings ekonomiska livslängd kan placeras till en räntesats som motsvaras av internräntan frigörs över en investerings ekonomiska livslängd kan placeras till en räntesats som motsvaras av kalkylräntan grundinvesteringen genererar samma avkastning som investeringens betalningsströmmar? 20:22 Återbetalnings-, nuvärde-, annuitets- och internräntemetoden är lämp- liga att använda vid rangordning av investeringsprojekt 20:23 Begränsad tillgång till investeringskapital kan indelas i hård begräns- ning och mjuk begränsning 20:24 Konkurrerande investeringsprojekt är alternativa lösningar till ett visst problem • • 20:25 Grundinvestering/Nettonuvärde = Nettonuvärdekvot 20:26 När en investeringsbudget finns vid rangordning av engångsinveste- ringar är uppgiften att minimera slutvärdet av investeringsbudgeten 20:27 Vid rangordning av ersättningsinvesteringar kan nuvärdemetoden och nuvärdekvot ge olika rangordningar med avseende på lönsamhet 20:28 Årsöverskott (Annuitet)/Grundinvestering = Annuitetskvot • • Falskt • • • • • • • Kapitel21 Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation Lösningar 21:1 a) Kalkylränta före skatt x (1 - Skaccesacs) = Kalkylränta efter skatt 19,23 0/o X (1-220/o) = 150/o Kalkylräntan uppgår till 15 % efter skatt. b) Årligt avskrivningsbelopp: 1 000 000 kr/5 år= 200 000 kr Årligt avskrivningsbelopp x Skattesars x Nuvärdesummefakcor (tabell C) = Nuvärde summan av avskrivningarnas skatteeffekt 200 000 kr X 220/o X 3,3522 = 147 496,80 kr Nuvärdesumman av avskrivningarnas skatteeffekt uppgår till 147 496,80 kr. c) Årliga inbetalningar x (1 - Skattesats) x Nuvärdesummefaktor (tabell C) = Nuvärde summan av årliga inbetalningar efter skatt 400 000 kr X (1 - 220/o) X 3,3522 = 1 045 886,40 kr Nuvärdesumman av årliga inbetalningar efter skatt uppgår till I 045 886,40 kr. d) Årliga utbetalningar x (1 - Skattesats) x Nuvärdesummefaktor (tabell C) = Nuvärde summan av årliga utbetalningar efter skatt 100 000 kr X (1 -220/o) X 3,3522 = 261 471,60 kr Nuvärdesumman av årliga inbetalningar efter skatt uppgår till 261 471,60 kr. e) Årligt inberalningsöverskort x (1 - Skattesats) x Nuvärdesummefaktor (tabell C) = Nu värdesumman av årliga inbetalningsöverskott efter skatt (400 000 kr -100 000 kr) x {1 -22 %) x 3,3522 = 784 414,80 kr. Nuvärdesumman av årliga inbetalningsöverskott efter skatt uppgår till 784 414,80 kr. Svaret kan även erhållas genom att minska svaret i uppgift c, d v s 1 045 886,40 kr, med svaret i uppgift d, d v s 261 471,60 kr. Då fas beloppet 784 414,80 kr. f ) Restvärde x (1 - Skattesats) x Nuvärdefakcor (tabell B) = Nuvärdet av restvärdet efter skatt 50 000 kr x (1 -22 %) x 0,4972 = 19 390,80 kr Nuvärdet av restvärdet (realisationsvinsten) efter skatt uppgår till 19 390,80 kr. g) Nuvärdesumman av avskrivningarnas skatteeffekt Nuvärdesumman av inbetalningsöverskott år 1-5 efter skatt Nuvärdet av rescvärder efter skatt Nuvärdcsumma 147 496,80 kr 784 414,80 kr 19 390,80 kr 951 302,40 kr Nu värdesumma- Grundinvestering = Nettonuvärde efter skatt 951 302,40 kr- I 000 000 kr= -48 697,60 kr Nettonuvärdet efter skatt uppgår till -48 697,60 kr. Investeringen är sålunda olönsam. 302 KAPITEL 21 INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION 21:2 Kalkylränta efter skatt 12,82 % X (1-22 %) = 10 % Nuvärdesumman av avskrivningarnas skatteeffekt (tabell C) Årligt avskrivningsbelopp: 4 000 000 kr/5 år = 800 000 kr 800 000 kr X 22 o/o X 3,7908 = 667 180,80 kr Nuvärdet av skatteeffekt från grundinvescering som är skattemässigt avdragsgill det år den uppkommer (tabell B) 250 000 kr X 22 o/o X 0,9091 = 50 000,50 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 1 efter skatt (tabell B) 1 500 000 kr X (1 -22 o/o) X 0,9091 = 1 063 647,00 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 2 efter skatt (tabell B) 1 750 000 kr X (1- 22 %) X 0,8264 = 1 128 036,00 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 3 efter skatt (tabell B) 2 000 000 kr X (1 - 22 %) X 0,7513 = 1 172 028,00 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 4 efter skatt (tabell B) 1 750 000 kr x (1 - 22 %) x 0,6830 = 932 295,00 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 5 efter skatt (tabell B) 1 500 000 kr X (1-22 o/o) X 0,6209 = 726 453,00 kr Nuvärdet av restvärdet (realisationsvinsten) efter skatt (tabell B) 400 000 kr X (1- 22 o/o) X 0,6209 = 193 720,80 kr Nuvärdesumman av avskrivningarnas skatteeffekt Nuvärdet av skatteeffekt från grundinvestering som är skarremässigr avdragsgill det år den uppkommer Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 1 efter skatt Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 2 efter skatt Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 3 efter skatt Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 4 efter skatt Nuvärdet av inbetalningsöverskott år 5 efter skatt Nuvärdet av restvärdet (realisationsvinsten) efter skatt Nu värdesumma 667 180,80 kr 50 000,50 kr 1 063 647,00 kr 1 128 036,00 kr 1 172 028,00 kr 932 295,00 kr 726 453,00 kr 193 720,80 kr 5 933 361,10 kr Nettonuvärde efter skatt Nuvärdesumma-Grundinvestering = Nettonuvärde efter skatt 5 933 361,10 kr-4 250 000 kr*= 1 683 361,10 kr ..4 000 000 kr+ 250 000 kr Nettonuvärdet efter skatt uppgår till 1 683 361, 10 kr. Investeringen är sålunda lönsam. Il KAPITEL 21 INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION 21:3 a) Beräkna real kalkylränta (Nominell kalkylränta- Infl.acionstalct)/(1 + Infl.ationstakt)=Real kalkylränta (14,4 %- 4 %)/(1 + 4 %) = 10 o/o Nuvärdesumman av inbetalningsöverskotten (tabell C) Nuvärdet av restvärdet (tabell B) Nuvärdesumma 200 000 kr X 3,1699 = 633 980 kr 25 000 kr X 0,6830 = 17 075 kr 651 055 kr Nettonuvärde 651 055 kr- 500 000 kr= 151 055 kr Nettonuvärdet med hänsyn till inflation uppgår till 151 055 kr. Investeringen är lönsam eftersom värdet är positivt. b) Beräkna inbetalningsöverskotten och restvärdet i nominella termer 200 000 kr X 1,04 =208 000,00 kr Ar 1 200 000 kr X 1,042 = 216 320,00 kr År 2 200 000 kr X 1,043=224 972,80 kr År 3 År 4 200 000 kr X 1,044 = 233 971,71 kr Restvärdet 25 000 kr x 1,044= 29 246,46 kr Eftersom kalkylräntan på 14,4 o/o inte förekommer i tabell B beräknas nuvärdena manu ellt: Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 1 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 2 Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 3 Nuvärdet av inbetalningsöverskottec år 4 Nuvärdet av resrvärdet Nuvärdesumma 208 000,00 kr/1,144 =181 818,18 kr 216 320,00 kr/1,1442 = 165 289,26 kr 224 972,80 kr/1,1443 =150 262,96 kr 233 971,71 kr/1,1444 = 136 602,69 kr 29 246,46 kr/1,1444 = 17 075,33 kr 651 048,42 kr Nettonuvärde 651 048,42 kr - 500 000 kr=151 048,42 kr Nettonuvärdet med hänsyn till inflation uppgår till l 51 048,42 kr. Investeringen är lön sam eftersom värdet är positivt. Att inte precis lika belopp erhålls i a- och b-uppgiften beror på avrundade tabellvärden. 21:4 Beräkning av belo1212 i nominella termer Aro Ar1 Ar2 Ar3 494 400 kr 509 232 kr 524 508,96 kr Löner (225 000 kr x l,OY) -236 250 kr -248 062,50 kr -260 465,63 kr Råvaror (80 000 kr X } ,06t) -84 800 kr -89 888 kr -95 281,28 kr Underhåll m m (10 000 kr X l,03t) -10 300 kr -10 609 kr -10 927,27 kr 163 050 kr 160 672,50 kr 5 000 kr 162 834,78 kr Grundinvestering -200 000 kr Inbetalningar (480 000 kr X I,03t) Restvärde lnbetalningsöverskoct -200 000 kr 303 304 KAPITEL 21 INVESTERINGSKALKYLERING MED HÄNSYN TILL SKATT OCH INFLATION Beräkning av årliga inbecalningsöverskott {tabell B) Nuvärdet av inbecalningsöverskottet år 1 163 050,00 kr x 0,8772 = 143 027,46 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 2 160 672,50 kr x 0,7695 = 123 637,49 kr 162 834,78 kr x 0,6750 = 109 913,48 kr Nuvärdet av inbetalningsöverskottet år 3 376 578,43 kr Nuvärdesurnma Nettonuvärde 376 578,43 kr - 200 000 kr= 176 578,43 kr Nettonuvärdet uppgår till 176 578,43 kr. Investeringen är lönsam eftersom värdet är posi tivt. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant 21:1 Vid investeringskalkylering behöver hänsyn till skatt bara tas om företaget går med vinst X 21:2 Vid rangordning av investeringar kan rangordningen mellan investeringsprojekt påverkas när skatt beaktas jämfört med när skatt ej beaktas X 21:3 Vid investeringskalkylering med hänsyn till skatt är strävan att medräkna investeringsprojektets marginella skatteeffekter X 21:4 Avskrivningar x (1 - Skattesats)= Avskrivningarnas skatteeffekt 21:5 Om en investering medför en ökning av rörelsekapitalet aktualiseras uppkommer skattemässiga effekter 21:6 Vid investeringskalkylering påverkar inbetalningar skattebetalningar positivt (reducerar dem) 21:7 Utbetalningar x (1 - Skattesats)= Utbetalningar efter skattejustering 21:8 Om en investering vid den ekonomiska livslängdens slut har ett bokfört värde på O kr kan aldrig en skatteeffekt uppkomma om investeringen (tillgången) har ett restvärde 21:9 När skatteeffekter ej beaktas vid investeringskalkylering är tanken att investeringens avkastning (lönsamhet) ska generera ersättning till ägare och långivare och medel för skattebetalningar 21:10 Med inflation avses att den allmänna prisnivån ökar X X • X 21:12 Real ränta+ Inflation+ Real ränta x Inflation= Nominell ränta X 21:13 (Nominell ränta - lnflation)/(1 - Inflation)= Real ränta X 21:14 Vid förekomst av inflation är den nominella kalkylräntan större än den X 21:15 I en real investeringskalkyl anges in- och utbetalningar i reala eller fasta X reala kalkylräntan priser X 21:16 I en nominell investeringskalkyl anges in- och utbetalningar i det penningvärde som gäller vid den ekonomiska livslängdens slut 21:17 Om olika betalningsposter har olika prisförändringstakt talar man om relativa prisförändringar • X 21:11 Den nominella kalkylräntans storlek bestäms av realräntan och krav på kompensation för inflation Falskt X Kapitel22 Finansiella och icke-finansiella prestat1onsmatt • 0 Lösningar ) Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader* = R··antab1·t·uet på total t kapu 22:1 a . al TiOtalt kaplt . al * Kan även skrivas som Rörelseresultat+ Finansiella intäkter 600+ 100 ° = 14 o/c 5 000 b Rt uppgår till 14 o/o .. '" ) Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader* • . al = Ranra611 1tet pa sysse1 satt kap1t . 1 S ysselsatt kapua * Kan även skrivas som Rörelseresultat + Finansiella incäkter Totalt kapital - Räntefria skulder = Sysselsatt kapital Eget kapital+ Räntebärande skulder= Sysselsatt kapital 5 000 - 500 = 4 500 3 000+ 1 500= 4 500 600 + 100 = 15 ,6 <¾ 0 4 500 C) Rsrss uppgår till 15,6 o/o Resultat efter finansiella poster " "' • = Rantab1 l1tet pa eget kap1t rore sk att . al c-.Eget kap1t. al /gg0 2 2 = 0 o/o Re före skatt uppgår till 0 % ) Resultat efter finansiella poster x (1 - skattesats) d = Eget kapital �g,22 = Räntabilitet på eget kapital efter skatt 600 x 1 ; 0 22:2 a) > Re efter skatt uppgår åll 15,6 o/o = 15,6 o/o Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader* - l = Rä" ntab·1t·1tet pa• totalt kap1ta TiOtalt kap1t . al * Kan även skrivas som Rörelseresultat+ Finansiella intäkter Göteborg Stockholm Malmö 510+ 10 = 173<¾ , 0 3 000 490 + 5 0 = 0,6 o/c 500 510+ 0 0 = 14 ,3 <¾ 3 700 2 2 2 2 Resultat efter finansiella poster . .. • = Råntab1htet pa eget kapital före skatt E get kap1ta . l 306 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT Göteborg Stockholm Malmö �-34°/. 70 1 500 490 24 5 0701. 2 500 - ' �-30 0°1. 70 ' 3 700 Resultat efter finansiella poster x (1-skattesats) Eget kapital = Räntabilitet på eget kapital efter skatt Göteborg Malmö Stockholm 510 X (1- 0,22) 490 X (1-0,22) 510 X (1-0,22) = 26' 52 o/(0 = 23' 40 o/(0 = 19' 1l o/(0 2 000 1 700 1 500 b) Sammanställning av beräknade lönsamhetstaLGöteborg 17,3% 34,0% 26,52% Rc Re före skatt Re efter skatt Stockholm 20,6% 24,5% 19,11% Malmö 14,3% 30,0% 23,40% Vilken stad som är mest lönsam beror, som framgår, på vilket lönsamhetstal (räntabili tetstal) som används. Om Rr används är Stockholm mest lönsamt. Sedan följer Göte borg. Sist hamnar Malmö. Om Re (såväl före som efter skatt) används är Göteborg mest lönsamt. Sedan följer Malmö. Sist hamnar Stockholm. c) Diskussionsuppgift d) Det beror på att det totala kapitalet är lägre för Stockholm. e) Det beror på att storleken på det totala kapitalet och det egna kapitalet skiljer sig åt. Båda kapitalen är lägre för Göteborg, därav de högre räntabilitetstalen. 22:3 Hävstångsformeln har följande uppbyggnad: Rr + (Rc- Rs) x � = Räntabilitet på eget kapital före skatt E Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader* . .. • = Rä.nta611net pa totalt kapnal . -r .LOtalt kap1tal * Kan även skrivas som Rörelseresultat + Finansiella intäkter 600 + 100 = 14 <Yc° 5 000 Rr uppgår till 14% Räntekostnader . . • = Genomsnittlig laneränta Skulder �-501. 70 Rs uppgår till 5% 2 000 - Räntabilitet på eget kapital före skatt med hävstångsformeln beräknas enligt följande: 14% + (14%-5%) 22:4 a) Scenario 1 X 2 OOO = 20 0/o 3 000 12 % + (12%- 10%) Re före skatt uppgår till 20% X 2 OOO = 20 0/o 500 Scenario 2 12% + (12%- 10%) X 4 OOO = 28 0/o 500 Scenario 3 10% + (10%-12 0/o) X 2 OOO = 2 0/o 500 [ C KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT Scenario 4 10 o/o + (10 o/o- 12 o/o) X 4 OOO =-6 o/o 500 b) Räntabiliteten på eget kapital beror i hävstångsformeln på räntabiliteten på totalt kapital (Rr), förräntningsmarginalen (Rr - R5) och skuldsätcningsgraden (S/E). Beräkningarna för de fyra scenarierna visar att räntabiliteten på det egna kapitalet är mycket känslig för förräntningsmarginalen och skuldsättningsgraden. Den enda skillnaden mellan scenario 1 och 2 är storleken på skuldsättningsgraden. I scenario 2 är den störst, vilket visar sig i den högre räntabiliteten på eget kapital. Den enda skillnaden mellan scenario 3 och 4 är skuldsättningsgraden, vilket visar sig i den stora skillnaden i räntabiliteten på det egna kapitalet. Skillnaden mellan scenario 1 + 2 och scenario 3 + 4 är förräntningsmargina len. Beräkningarna visar vilken stor betydelse storleken på såväl förräntningsmarginalen som skuldsättningsgraden (d v s företagets finansiering) har på räntabiliteten på eget ka pital. Räntabiliteten på det egna kapitalet beror sålunda på räntabiliteten på totale kapital, d v s förräntningen av företagets totala kapital, och på företagets finansiering, d v s för räntningsmarginalen multiplicerad med skuldsättningsgraden. Förräntningsmargina len multiplicerad med skuldsättningsgraden anger det bidrag till räntabiliteten på det egna kapitalet som det lånade kapitalet (skulderna) ger. Det innebär att räntabilite ten på eget kapital enligt scenario 2 på 28 % beror på räntabiliteten på totalt kapital på 12 % och företagets finansiering (förräncningsmarginalen x skuldsätcningsgraden) på 16 % (12 % + 16 % = 28 %). Samma resonemang gäller även beträffande övriga scena rier. c) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. d) Räntabiliteten på eget kapital (Re) kan hämtas från uppgift a. Scenario 1 20 % x___2.Q__+ 10 % x 2 OOO = 12 % 2 500 2 500 Rr uppgår till 12 % Scenario 4 -6 % x 500 + 12 % x 4 OOO = 10 % 4 500 4 500 Rr uppgår till 10 % 22:5 a) Rörelsens intäkter 2000 Rörelsens kostnader 1500 Rörelseresultat 500 + Ränteintäkter Rörelseresultat + Ränteintäkter 700 Vinstmarginal 200 0,35 Rörelsens intäkter 2000 Rörelsens intäkter X 2000 Kapitalomsättnings hastighet Anläggningstillgångar 4 000 + Omsättningstillgångar 0,40 Totalt kapital 5 000 I 000 b) Ledning till diskussionen kan fås från faktaboken. Räntabilitet på totalt kapital 14% 307 308 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT 22:6 a) Resulcac efter finansiella poster + Räntekostnader y . mStmarg mal Rörelsens intäkter 600 + 100 = 35 <¾ ° 2 000 Vinstmarginalen uppgår till 35 %. Rörelsens intäkter . . = Kapitalomsäctnmgshasughet 1iotalt kapaa . 1 2 000 = 0,40 5 000 Kapitalomsättningshastigheten uppgår till 0,4 b) Se faktaboken . c) Vinstmarginal x Kapitalomsättningshastighet = Räntabilitet på totalt kapital 0,35 x 0,40 = 14 % Rt uppgår till 14 % d) Se faktaboken. 22:7 a) l 200 + 300 X 4 OOO = 12'5 o/o 4 000 12 000 � uppgår till 12,5 % b) Koscnadsreduceringen innebär att resultatet efter finansiella poster förbättras med 400 kkr. 1 600 + 300 4 000 X 0 = 15 8 <¾ 12 000 ' 4 000 c) 1 200 + 300 x 0,45 ggr = 16,9 01/o 4 000 Rt uppgår till 15,8 % Rc uppgår till 16,9 % d) Koscnadshöjningen innebär att resulcatet efter finansiella poster försämras med 400 kkr. 800 + 300 0 x 0,5 - 13,8 1/o 4 000 � uppgår till 13,8 % Notera att räntabiliteten på totalt kapital förbärrras trocs att resultatet försämras. För sämringen av resultatet mer än kompenseras av den ökade kapitalomsättningshastighe ten. e) Räntabilitet på totalt kapital med DuPonc-formeln: 1 200 + 300 x 4 000 = 15 OA 4 000 10 000 ° Rr uppgår cill 15 % Rc påverkas sålunda positivt i förhållande till � i a-uppgiften Det är en följd av den re . ducerade storleken på coralt kapital. Räntabilitet på eget kapital före skare då kapitalreduceringen innebär reducerade skul der: Resultat efter finansiella poster . = Rän·ta6.1 1 1tet pa• eget kap1ta . 1 fc·ore s katt Eger kap1t . al 1 200 = 31 6 % ' 3 800 Re före skatt uppgår till 31,6 % Räntabilitet på eget kapital före skatt då kapitalreduceringen innebär reducerat eget kapital: 1 200 = 66 7 % 1 800 Re uppgår till 66,7 % KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT Uppgiften visar att förändringen i räntabiliteten på eget kapital som en följd av en kapi talreducering (minskat totalt kapital) påverkas av huruvida det är skulderna eller det egna kapitalet som reduceras. En reducering av tillgångssidan påverkar ju antingen skul derna och/eller det egna kapitalet. 22:8 Rr+ (Rc - R5) �= Re före skatt E Av uppgiften vet vi följande: Rs = 10% �- Rs = -1 %. Det beryder att Rr måste uppgå till 9 % eftersom 9 %- 10 % = -1 %. De totala tillgångarna uppgår till 1 000 000 kr+ 6 000 000 kr= 7 000 000 kr. Soliditeten uppgår till 25 % vilket betyder att eget kapital uppgår till 25 % av totale kapital, d v s 25 o/o x7 000 000 kr= 1750 000 kr. Skulderna uppgår därmed till 7 000 000 kr - 1 750 000 kr, d V S 5 250 000 kr. Nu kan Re före skatt beräknas. 0 9 %- (9 %- 10 %) 5 250 OOO kr= 6 %. 1750 000 Re före skatt uppgår till 6 %. 22:9 a) 500 000 kr- (4 500 000 kr X 10 o/o) = 50 000 kr r. ·- b) Ett negativt residualresultat visar att företaget inte lyckas generera ett resultat (över skott) som överstiger företagets kapitalkosmad (kapital x kalkylmässig ränta). Kapital kostnaden utgör den förräntning på det totala kapitalet som företaget måste generera för att täcka räntekostnaderna och ge aktieägarna en tillfredsställande avkastning på sitt sat sade kapital. 22:10 a) (Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader) - (Totalt kapital x Kalkylmässig ränta) = Residualresultat Eget kapital x Räntesats+ Skulder x Räntesats (R�) . .. = Kalkylm"assig ranta Eget kapital + Skulder Rs beräknas enligt följande: Rämekoscnader . . .. = G enomsnm11g 1•aneranta Skulder 300 0 - 3 66 <¾ 8 200 - ' Rs uppgår till 3,66 % 3 800 X 8 o/o + 8 200 X 3,66 o/o 0 = 5 ' 03 9/4 3 800+ 8 200 Den ka11.7lmässiga räntan uppgår till 5,03 % Nu kan residualresultatet beräknas: (] 200 + 300)- (12 000 X 5,03 o/o) = 896,4 kkr Divisionens rcsidualrcsultat uppgår till 896,4 kkr. 6) Residualresultatet visar att Veras division lyckas generera ett resultat (överskott) som överstiger företagets kapitalkostnad (kapital x kalkylmässig ränta). Kapitalkostnaden ut gör den förräntning på det totala kapitalet som företaget måste generera för att täcka räntekostnaderna och ge aktieägarna en tillfredsställande avkastning på sitt satsade kapi tal. 309 310 KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT 22:11 a) NOPAT - Sysselsaa: kapital x EVA™ ränta= EVNM 1 500 000 kr- 12 000 000 kr X 15 o/o = -300 000 kr b) EVATM visar att dotterbolaget inte lyckas med att generera ett resultat som motsvarar ka pitalmarknadens avkastningskrav. Bolaget har sålunda inte lyckats med att skapa värde för sina ägare. c) Det är ingen skillnad mellan dem . EVA™ är ett särskilt slag av residualresultat. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 22:1 Man kan endast mäta pres tationer i efterhand 22:2 Ett p restationsmått är ett tal eller en annan storhet som i komprimerad form ger information om en pres tati on 22:3 Prestationsmått benämns ibland nyckeltal, mätetal, styrtal och styrmått 22:4 En engelsk benämning på pres tationsmått är KPI som s tår för "Key Performing lndividuals" 22:5 Prestationsmått kan indelas i finans iella och icke-finansiella 22:6 Under senare år har in tre sset för främst finansiella pres tationsmått ökat 22:7 Det övergripande syftet med prestation smätning anges ofta vara strategiimplementering 22:8 Användandet av pres tation smått syftar bl a till att ge signaler o m avvikelser från planer och förväntningar samt till att ge underlag för olika s lag av jämförelser av prestationer 22:9 Prestationsmått ska för s tås av per sonalen och personalen ska kunna påverka de prestatio ner s om mäts och som man ans varar för 22:,o Resultat efter finansi�lla eoster + Räntekostnader Eget kapital + Skulder = Räntabilitet på totalt kapital 22:11 Res ultat efter finan siella poster+ Räntekostnader kan även skrivas som Rörelseresultat + Finansiella intäkter 22:12 Sysselsatt kapital är det kapital s om faktiskt används i verksamheten 22:13 Totalt kapital - Räntefria s kulder= Sysselsatt kapital 22:14 Eget kapital + Räntebärande s kulder= Sysselsatt kapital 22 : 15 Resultat efter finansiella pos ter = R"'antabTt 1 1 et på eget kap1·taI f" ore skatt Eget kap1ta . 1 22:16 Ur ett ägarpe rspektiv är räntabiliteten på eget kapital efter s katt mer menings fullt än före skatt Re sultat efter finansiella eoster 22:17 = Räntabilitet på eget kapital efter skatt Eget kapital x (1 - skattesatsen) 22:18 Räntekostnader Skulder Genom snittlig låneränta 22:19 G e nom snittlig låneränta= R5 22:20 Hävstång s formeln har följande utformning: R 1 + (R 1 - R 6 ) x §.= RäntabiliE tet på eget kapital före s katt 22:21 Vin stmarginal x Kapitaloms ättning shas tighet= Räntabilitet på totalt kapital Sant Falskt • • • • • • • • • • • • • • • • • • KAPITEL 22 FINANSIELLA OCH ICKE-FINANSIELLA PRESTATIONSMÅTT Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 22 : 22 Resultat efter finansiella poster+ Räntekostnader . 1 = Vmstmargma Rörelsens intäkter Sant Falskt X Rörelsens intäkter= 22: 23 Kapitalomsättningshastighet Totalt kapital X 22:24 Resultat- (Kapital x Kalkylmässig ränta)= Residualresultat X 22:25 Kalkylmässig ränta= Ett vägt genomsnitt av kostnaden för eget kapital och lånat kapital X 22:26 EVA™ står för Economic Velocity of Assets X 22:27 EVA™ är ett residualresultatmått X 22:28 Kund- och medarbetartillfredsställelse kan mätas med index X 22:29 Kundtillfredsställelse och återköp är samma sak X 22:30 Kund- och medarbetarrelaterade mått kan aldrig vara finansiella X 22:31 Finansiella prestationsmått är enligt studier viktigast i praktiken X 22:32 Tidsrelaterade prestationsmått kan inkludera tidsåtgång för att utföra värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter X 22:33 Kvantitet utflöde= Produktivitet Kvantitet inflöde X 22:34 Antalet klagomål och kostnader för spill och kassationer är exempel på kvalitetsrelaterade prestationsmått M 22:35 Hållbar utveckling definieras ofta enligt följande: "... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." M 22:36 Företagets samhällsansvar knyts vanligen till tre kategorier av hållbarhet- ergonomisk, ekologisk och social hållbarhet M 22:37 Arbete med hållbar utveckling är endast en fråga för stora företag, särskilt börsnoterade företag X 311 Kapitel23 Balanserat styrkort och intellektuellt kapital Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 23:1 Benämningen det balanserade styrkortet ("the balanced scorecard") kommer från golfsporten 23:2 Det kan finnas ett medarbetarperspektiv i det balanserade styrkortet 23:3 När ett balanserat styrkort ska utformas är utgångspunkten företagets vision och strategi Sant • • 23:4 Etablerandet av orsak-verkansamband är ett viktigt inslag i det balanserade styrkortet 23:5 Balanserade styrkort kan endast användas i vinstdrivande verksamheter 23:6 Iden om intellektuellt kapital kan endast tillämpas i tjänsteföretag 23:7 Humankapital +Strukturkapital= Intellektuellt kapital 23:8 Det kan finnas en skillnad mellan ett företags värde på aktiemarknaden och det värde som framkommer i företagets redovisning (eget kapital) Falskt • • • • Kapitel24 Kundinriktad ekonomistyrning Lösningar 24:1 a) Kundvikt x Intäkt= lntäktsekviva1enc Ktmdvikt x Intäkt= 50 o/o X 200 000 kr= 20 o/o X 200 000 kr= 10 o/o X 200 000 kr= 10 o/o X 200 000 kt= 5 o/o X 200 000 kt= 5 o/o X 200 000 kr= Intäktsekvivalent ] 00 000 kt 40 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 10 000 kt 10 000 kt 200 000 kr En intäktsekvivalent anger hur mycket en kursdeltagare är villig att betala för respektive värdeattribut, d v s hur stor andel av kursavgiften på 200 000 kt som kan knytas till vart och ett av de sex värdeattributen. Värdeattribut Lektioner Handledning Examination Gästföreläsare Administration Frukost & Lunch Intäktsekvivalent för värdeattribut X 6) -------------------Kundvärdeskapande akcivitetskoscnad för värdeattribut X Värdeattribut Lektioner Handledning Examination Gästföreläsare Administration Frukost & Lunch lntäktsekvivalentl Kundvärdeskapande kostnader = 100 000 kr/40 000 kt= 40 000 kr/5 000 kr= 20 000 kr/25 000 kr = 20 000 kt/20 000 kr = 10 000 kt/20 000 kt= 10 000 kr/10 000 kr= Vårdernultiplikator för värdeattribut X Värdemultiplikator 2,5 8,0 0,8 1,0 0,5 1,0 En värdemultiplikator anger graden av "överensstämmelse" mellan ett värdeattributs in täktsekvivalent - det belopp kursdeltagarna är villiga att betala för värdeattributet - och kundvärdeskapande kostnader för att erbjuda värdeattributet. Vårdemultiplikatorn på 2,5 för "Lektioner" innebär att kursdeltagarna är villiga att betala 2,50 kt för varje kund värdeskapande krona som läggs ned på att erbjuda attributet. Vårdemultiplikatorn på 0,5 för "Administration" innebär att kursdeltagarna är villiga att betala 50 öre för varje kundvärdeskapande krona som läggs ned på att erbjuda attributet. c) Handledning har en mycket hög värdemultiplikator. Tolkningen av värdet beror på hur nöjda kursdeltagarna är med kurserna. Som angavs i uppgiften far kurserna som helhet ett mycket högt värde. Tyvärr har man inte tillgång till hur tillfredsställda kursdeltagar na är med respektive värdeattribut. Men en försiktig (och rimlig) tolkning beträffande handledning är att företaget har en konkurrensfördel i att utföra dem. Vad företaget bör göra i detta läge är svårt att ha en uppfattning om då uppgiften inte ger särskilt mycket information. Man bör dock undersöka om kursdeltagarna anser att företaget spenderar tillräckliga resurser på värdeattributet. Vad är värdet av en ökad resursförbrukning? 314 KAPITEL 24 KUNDINRIKTAD EKONOMISTYRNING Lektionerna är kursdeltagarna inte lika tillfredsställda med. Multiplikatorvärdec tycks ligga på en ok nivå, åtminstone i jämförelse med övriga multiplikatorvärden. Företaget bör närmare undersöka varför inte kursdeltagarna är mer tillfredsställda med attributet. Det är ju trots alle den centrala formen av undervisning det rör sig om. Gästföreläsarna tillför inte mycket i värde. ÄI det möjlige att reducera resursinsatsen på "Gästföreläsare" och i stället lägga dem på "Handledning"? Övriga värdeattribut har låga värden. Lägger företaget för stora resurser på dem? Kan "Examinarion" och "Administration" förenklas? Vilka skulle effekterna av en reducerad resursinsats bli? Företaget bör sålunda samla in yt:terligare information och genomföra mer detaljerade analyser för att få svar på de viktiga frågor som VCM-analysen ställer. Konkurrensen på utbildningsmarknaden är hård, och Execurive har uppmärksammat svaga delar i sin verksamhet ur kundsynpunkt som skulle kunna initiera en förnyelse av strategin som skulle kunna medföra en förstärkt konkurrensposition. Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 24:1 En process är en uppsättning aktiviteter som utförs i syfte att skapa värde för företagets ägare och har en bestämd start- och slutaktivitet 24:2 Kundförvärv+ Kunduppoffring= Kundvärde 24:3 Kundförvärv är vad en kund erhåller vid anskaffning av en vara eller tjänst 24:4 Kunduppoffring är vad en kund lämnar ifrån sig och åtar sig vid anskaffning av en vara eller en tjänst 24:5 Processtyrning är en metodik för att förbättra företagets processer och aktiviteter i syfte att höja kundvärden 24:6 Kärn- eller huvudprocesser består av delprocesser som i sin tur består av aktiviteter 24:7 Man skiljer vanligen mellan värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter 24:8 Värdeskapande aktiviteter är aktiviteter som skapar värde för företagets ägare 24:9 Icke-värdeskapande aktiviteter är aktiviteter som ur ett kundperspektiv inte skapar värde 24:10 Strävan ska alltid vara att helt eliminera icke-värdeskapande aktiviteter 24:11 Dubbleringsaktiviteter och korrigeringsaktiviteter är negativa aktiviteter och strävan är att helt eliminera dem 24:12 Ett sätt för att förbättra processer och aktiviteter är ofta att standardisera dem 24:13 En fördel med processtyrning är att det inte behövs några kunskaper om vad som bestämmer processers och aktiviteters t ex kostnader, tidsåtgång och kvalitet 24:14 Värdeskapandemodellen (VCM) syftar främst till att skapa värde för före- tagets ägare 24:15 Om man summerar kundernas betalningsvilja för en varas eller tjänsts värdeattribut blir summan alltid lika med varans eller tjänstens pris (exklusive moms) Sant • • • • • • • • Falskt • • • • • • • KAPITEL 24 KUNDINRIKTAD EKONOMISTYRNING Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 24:16 lntäktsekvivalent = Pris - Kundvärde 24:17 Det finns tre slag av aktivitetskostnader i VCM-modellen: Kundvärde- skapande aktivitetskostnader, affärsstödjande aktivitetskostnader och spillaktivitetskostnader 24:18 En värdemultiplikator anger hur mycket en kund är villig att betala för ett varu- eller tjänsteattribut 24:19 En styrka med VCM-modellen är att det tar utgångspunkt i kundernas värdering av eller betalningsvilja för varu- och tjänsteattribut 24:20 lntäktsdrivare = Pris x Försäljningsvolym x Kundvärde 24:21 Relationen mellan intäktsdrivare och intäkter kan beskrivas med ett antal egenskaper som inkluderar tecken, linjäritet, additivitet och riktning 24:22 Kundtillfredsställelse, kundlojalitet, servicekvalitet är exempel på intäktsdrivare 24:23 lntäktsdrivare kan ha både en positiv och en negativ påverkan på intäkterna 24:24 Det är alltid bättre att ha en högre grad än en lägre grad av kundtillfreds- ställelse Sant • • • • • Falskt • • • • 315 Kapitel25 Benchmarking Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 25:1 Den svenska översättningen av begreppet benchmarking är bänkmärkning 25:2 Benchmarking handlar bl a om att göra jämförelser, att låta sig inspireras och att lära och ta efter andra i syfte att förbättra den egna verksamheten 25:3 Endast fysiska produkter och aspekter på tillverkning kan ingå i benchmarking 25:4 Man skiljer vanligen mellan intern benchmarking, konkurrensinriktad benchmarking och funktionsinriktad benchmarking 25:5 Intern benchmarking fokuserar på det arbete som utförs inom ett företag 25:6 Konkurrensinriktad benchmarking fokuserar endast på kritiska framgångsfaktorer 25:7 Funktionsinriktad benchmarking fokuserar på arbete i företagets egna funktioner 25:8 Information från t ex kunder, tidskrifter, konsulter, leverantörer och årsredovisningar kan användas vid benchmarking Sant • • • • 25:9 Två skäl till att företag arbetar med benchmarking är att det stimulerar förbättringsinsatser genom att man får "svart på vitt" och att det kan få folk att tänka i nya banor ("thinking out of the box") X 25:10 Etiska och legala riktlinjer för benchmarkingarbete rekommenderas ofta X Falskt • • • Kapitel26 Ekonomistyrning av projekt Sant eller falskt? Ange om nedanståenda påståenden är sanna eller falska 26:1 Ett projekt är en tillfällig organisation med ett bestämt mål, som har en bestämd start- och sluttidpunkt och använder särskilt tilldelade resurser 26:2 Med ett projekts effektmål avses vad projektet syftar till, d v s vad som ska uppnås med projektet 26:3 Med ett projekts projektmål avses vad projektet ska leverera, d v s vad som ska levereras så att effektmålet ska kunna uppnås 26:4 En projektorganisation utgör inget exempel på en organisationsstruktur 26:5 Tre vanligt förekommande roller i en projektorganisation är projektledare, resursägare och kvalitetssäkrare 26:6 Ett projekt kan indelas i följande faser: lnitieringsfas, Planeringsfas, Genomförandefas och Avslutningsfas 26:7 Ett Gantt-schema är en modell för produktkalkylering som särskild lämplig a� användas i projekt 26:8 Delprojektinål benämns även milpålar 26:9 Ekonomistyrning förekommer endast i följande projektfaser: Planeringsfas, Genomförandefas och Avslutningsfas 26:10 En projektkalkyl kan sägas utgöra ett projekts kostnads- och/eller resultatbudget 26:11 De två grundläggande prissättningsmodellerna i projektsammanhang är fast pris och prisdiskriminering Sant • • • • • • Falskt • • • • • Kapitel27 Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering Lösningar 27:1 Målpris i kr x Målvinst i % = Målvinst i kr 700 kr x 25 %= 175 kr Målvinsten uppgår till 175 kr Målpris i kr-Målvinst i kr= Målkostnad i kr 700 kr-175 kr= 525 kr Målkostnaden uppgår till 525 kr Målkostnaden kan även beräknas enligt följande: 700 kr-(700 kr X 25 o/o) = 525 kr 27:2 a) Målpris i kr -Målvinst i kr= Målkostnad i kr 4 000 kr-(25 % x 4 000 kr) = 3 000 kr Målkostnaden uppgår till 3 000 kr Eftersom den kostnad man bedömer att man lägst kan nå är 3 500 kr bör företaget inte satsa på produkten. Om man gör det kommer inte företaget att uppnå det vinstkrav man har ställt upp, cl v s 25 % på målpriset. b) Försäljning (Målpris) -Kostnad= Vinst 4 000 kr-3 500 kr= 500 kr Resultat (Vinst)/Försäljning= Vinstmarginal 500 kr/4 000 kr = 12,5 o/o Företaget når en vinstmarginal på 12,5 %, d v s hälften av sin målvinst. 27:3 Försäljningsvolym x Försäljningspris per styck x Målvinst i kr= Total målvinst i o/o 40 000 se x 8 500 kr x 20 o/o = 68 000 000 kr Den totala målvinsten uppgår till 68 mkr Försäljningsvolym x Försäljningspris per styck-Total målvinst i kr= Total målkosmad i kr 40 000 se x 8 500 kr-68 000 000 kr = 272 000 000 kr Den totala målkostnaden uppgår till 272 mkr Målpris per styck i kr x Målvinst i o/o= Målvinst per styck i kr 8 500 kr X 20 o/o = 1 700 kr Målvinsten per gitarr uppgår till I 700 kr Målpris per styck i kr - Målvinst per styck i kr = Målkostnad per styck i kr 8 500 kr - l 700 kr = 6 800 kr Målkostnaden per gitarr uppgår till 6 800 kr KAPITEL 27 MÅLKOSTNADSKALKYLERING OCH KAIZENKALKYLERING Sant eller falskt? Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 27:1 Den engelska motsvarigheten till målkostnadskalkylering är Goal Cost Management (GCM) 27:2 Målkostnadskalkylering kan bara användas i tillverkande företag 27:3 Målkostnads- och kaizenkalkylering förknippas ofta med ekonomistyrning i Japan 27:4 Målkostnadskalkylering förekommer inte i Sverige 27:5 Målkostnadskalkylering är så komplext att begreppet inte kan definieras 27:6 Produktutveckling har blivit allt viktigare i praktiken under de senaste åren 27:7 Produktutvecklingsarbetet är avgörande för en del av företagets lönsamhet 27:8 Det finns tre centrala moment i målkostnadskalkylering 27:9 Marknadsbaserad prissättning används i målkostnadskalkylering 27:10 Return on Sales (ROS), Rt och Rsyss kan användas för att bestämma målvinst 27:11 Man talar vanligen om tre metoder för att fastställa målkostnaden, näm- ligen vinstplaneringsmetoden, additionsmetoden och kombinationsmetoden 27:12 Målpris - Målvinst= Målkostnad Sant • • • • • • • • 27:13 I additionsmetoden är Målvinst+ Målkostnad I= Målkostnad Il 27:14 Kombinationsmetoden är en kombination av vinstplanerings- och additionsmetoden 27:15 Värdeanalys innebär att man i företaget söker och tillvaratar samtliga möjligheter till kostnadsreducering 27:16 Kundvärdet kan påverkas via två faktorer, nämligen funktionaliteten och kostnaden 27:17 Funktionalitet/Kostnad= Kundvärde 27:18 Funktionsanalys och kostnadstabeller kan användas i värdeanalys- arbetet 27:19 Kundcentrerad planering (OFD) och modularisering kan användas i värdeanalysarbetet 27:20 Kostnadslåsning innebär att framtida kostnader är "fastlåsta" 27:21 Man talar ofta om att 7 090 % av en produkts framtida tillverkningskostnad är "fastlåst" när den börjar tillverkas • • • • • • • 27:2.2 Det finns inga svårigheter och problem med målkostnadskalkylering 27:23 Kaizenkalkylering syftar till att ständigt förbättra företagets kalkylering 27:24 Kaizenkalkylering tar vid där målkostnadskalkylering avslutas • Falskt • • • • • • • 319 -I Tabell A: Slutvärde (1 + i)Y p,: Rad= y, år Kolumn = i kalkylränta 0% 1 1,0 � 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 1,0100 1,0200 1,0300 1,0400 1,0500 1,0600 1,0700 8% 9% 10% 1,0800 1,0900 1,1000 11 % 12% 13% 14% 15% 16% 17% 18% 19% 20% 1,1100 1,1200 1,1300 1,1400 1, 1500 1,1600 1,1700 1,1800 1,1900 1,2000 2 1,0 1,0201 1,0404 1,0609 1,0816 1,1025 1,1236 1,1449 1,1664 1,1881 1,2100 1,2321 1,2544 1,2769 1,2996 1,3225 1,3456 1,3689 1,3924 1,4161 1,4400 3 1,0 1,0303 1,0612 1,0927 1,1249 1,1576 1,1910 1,2250 1,2597 1,2950 1,3310 1,3676 1,4049 1,4429 1,4815 1,5209 1,5609 1,6016 1,6430 1,6852 1,7280 4 1,0 1,0406 1,0824 1,1255 1,1699 1,2155 1,2625 1,3108 1,3605 1,4116 1,4641 1,5181 1,5735 1,6305 1,6890 1,7490 1,8106 1,8739 1,9388 2,0053 2,0736 5 1,0 1,0510 1,1041 1,1593 1,2167 1,2763 1,3382 1,4026 1,4693 1,5386 1,6105 1,6851 1,7623 1,8424 1,9254 2,0114 2,1003 2,1924 2,2878 2,3864 2,4883 6 1,0 1,0615 1,1262 1,1941 1,2653 1,3401 1,4185 1,5007 1,5869 1,6771 1,7716 1,8704 1,9738 2,0820 2,1950 2,3131 2,4364 2,5652 2,6996 2,8398 2,9860 7 1,0 1,0721 1,1487 1,2299 1,3159 1,4071 1,5036 1,6058 1,7138 1,8280 1,9487 2,0762 2,2107 2,3526 2,5023 2,6600 2,8262 3,0012 3,1855 3,3793 3,5832 8 1,0 1,0829 1, 1717 1,2668 1,3686 1,4775 1,5938 1,7182 1,8509 1,9926 2,1436 2,3045 2,4760 2,6584 2,8526 3,0590 3,2784 3,5115 3,7589 4,0214 4,2998 9 1,0 1,0937 1,1951 1,3048 1,4233 1,5513 1,6895 1,8385 1,9990 2,1719 2,3579 2,5580 2,7731 3,0040 3,2519 3,5179 3,8030 4,1084 4,4355 4,7854 5,1598 10 1,0 1,1046 1,2190 1,3439 1,4802 1,6289 1,7908 1,9672 2,1589 2,3674 2,5937 2,8394 3,1058 3,3946 3,7072 4,0456 4,4114 4,8068 5,2338 5,6947 6,1917 11 1,0 1, 1157 1,2434 1,3842 1,5395 1,7103 1,8983 2,1049 2,3316 2,5804 2,8531 3,1518 3,4785 3,8359 4,2262 4,6524 5,1173 5,6240 6,1759 6,7767 7,4301 12 1,0 1,1268 1,2682 1,4258 1,6010 1,7959 2,0122 2,2522 2,5182 2,8127 3,1384 3,4985 3,8960 4,3345 4,8179 5,3503 5,9360 6,5801 7,2876 8,0642 8,9161 13 1,0 1,1381 1,2936 1,4685 1,6651 1,8856 2,1329 2,4098 2,7196 3,0658 3,4523 3,8833 4,3635 4,8980 5,4924 6,1528 6,8858 7,6987 8,5994 9,5964 10,6993 14 1,0 1,1495 1,3195 1,5126 1,7317 1,9799 2,2609 2,5785 2,9372 3,3417 3,7975 4,3104 4,8871 5,5348 6,2613 7,0757 7,9875 9,0075 10,1472 11,4198 12,8392 15 1,0 1,1610 1,3459 1,5580 1,8009 2,0789 2,3966 2,7590 3,1722 3,6425 4,1772 4,7846 5,4736 6,2543 7,1379 8,1371 9,2655 10,5387 11,9737 13,5895 15,4070 16 1,0 1,1726 1,3728 1,6047 1,8730 2,1829 2,5404 2,9522 3,4259 3,9703 4,5950 5,3109 6,1304 7,0673 8,1372 9,3576 10,7480 12,3303 14,1290 16,1715 18,4884 17 1,0 1,1843 1,4002 1,6528 1,9479 2,2920 2,6928 3,1588 3,7000 4,3276 5,0545 5,8951 6,8660 7,9861 9,2765 10,7613 12,4677 14,4265 16,6722 19,2441 22,1861 18 1,0 1,1961 1,4282 1,7024 2,0258 2,4066 2,8543 3,3799 3,9960 4,7171 5,5599 6,5436 7,6900 9,0243 10,5752 12,3755 14,4625 16,8790 19,6733 22,9005 26,6233 19 1,0 1,2081 1,4568 1,7535 2,1068 2,5270 3,0256 3,6165 4,3157 5,1417 6,1159 7,2633 8,6128 10,1974 12,0557 14,2318 16,7765 19,7484 23,2144 27,2516 31,9480 20 1,0 1,2202 1,4859 1,8061 2, 1911 2,6533 3,2071 3,8697 4,6610 5,6044 6,7275 8,0623 9,6463 11,5231 13,7435 16,3665 19,4608 23,1056 27,3930 32,4294 38,3376 m r 0) m M' ro M' 0 ro ...... ro ::JJ z 0 s:: -I z z )> < ""O 0 m Tabell B: Nuvärde 1/(1 + i)Y Rad= y, år Kolumn= i kalkylränta 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11% 12% 13% 14% 15% 16% 17% 18% 19% 20% 1 1,0000 0,9901 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0,9091 0,9009 0,8929 0,8850 0,8772 0,8696 0,8621 0,8547 0,8475 0,8403 0,8333 2 1,0000 0,9803 0,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0,8264 0,8116 0,7972 0,7831 0,7695 0,7561 0,7432 0,7305 0,7182 0,7062 0,6944 3 1,0000 0,9706 0,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0,7513 0,7312 0,7118 0,6931 0,6750 0,6575 0,6407 0,6244 0,6086 0,5934 0,5787 4 1,0000 0,9610 0,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0,6830 0,6587 0,6355 0,6133 0,5921 0,5718 0,5523 0,5337 0,5158 0,4987 0,4823 5 1,0000 0,9515 0,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0,6209 0,5935 0,5674 0,5428 0,5194 0,4972 0,4761 0,4561 0,4371 0,4190 0,4019 6 1,0000 0,9420 0,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0,5645 0,5346 0,5066 0,4803 0,4556 0,4323 0,4104 0,3898 0,3704 0,3521 0,3349 7 1,0000 0,9327 0,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0,5132 0,4817 0,4523 0,4251 0,3996 0,3759 0,3538 0,3332 0,3139 0,2959 0,2791 8 1,0000 0,9235 0,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0,4665 0,4339 0,4039 0,3762 0,3506 0,3269 0,3050 0,2848 0,2660 0,2487 0,2326 9 1,0000 0,9143 0,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0,4241 0,3909 0,3606 0,3329 0,3075 0,2843 0,2630 0,2434 0,2255 0,2090 0,1938 10 1,0000 0,9053 0,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0,3855 0,3522 0,3220 0,2946 0,2697 0,2472 0,2267 0,2080 0,1911 0,1756 0,1615 11 1,0000 0,8963 0,8043 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4751 0,4289 0,3875 0,3505 0,3173 0,2875 0,2607 0,2366 0,2149 0,1954 0,1778 0,1619 0,1476 0,1346 12 1,0000 0,8874 0,7885 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,4440 0,3971 0,3555 0,3186 0,2858 0,2567 0,2307 0,2076 0,1869 0,1685 0,1520 0,1372 0,1240 0,1122 13 1,0000 0,8787 0,7730 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,4150 0,3677 0,3262 0,2897 0,2575 0,2292 0,2042 0,1821 0,1625 0,1452 0,1299 0,1163 0,1042 0,0935 14 1,0000 0,8700 0,7579 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3878 0,3405 0,2992 0,2633 0,2320 0,2046 0,1807 0,1597 0,1413 0,1252 0,1110 0,0985 0,0876 0,0779 15 1,0000 0,8613 0,7430 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3624 0,3152 0,2745 0,2394 0,2090 0,1827 0,1599 0,1401 0,1229 0,1079 0,0949 0,0835 0,0736 0,0649 16 1,0000 0,8528 0,7284 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,3387 0,2919 0,2519 0,2176 0,1883 0,1631 0,1415 0,1229 0,1069 0,0930 0,0811 0,0708 0,0618 0,0541 17 1,0000 0,8444 0,7142 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,3166 0,2703 0,2311 0,1978 0,1696 0,1456 0,1252 0,1078 0,0929 0,0802 0,0693 0,0600 0,0520 0,0451 18 1,0000 0,8360 0,7002 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2959 0,2502 0,2120 0,1799 0,1528 0,1300 0,1108 0,0946 0,0808 0,0691 0,0592 0,0508 0,0437 0,0376 19 1,0000 0,8277 0,6864 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2765 0,2317 0,1945 0,1635 0,1377 0,1161 0,0981 0,0829 0,0703 0,0596 0,0506 0,0431 0,0367 0,0313 20 1,0000 0,8195 0,6730 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2584 0,2145 0,1784 0,1486 0,1240 0,1037 0,0868 0,0728 0,0611 0,0514 0,0433 0,0365 0,0308 0,0261 w N N :,,: )> ""tl Tabell C: L Nuvärde 1 - (1 --, m r "' cr, + i)-Y)/i Rad= y, år Kolumn = i kalkylränta 1% 0% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11 % 12% 13% 14% 15% 16% 17% 18% 19% 20% 0,8696 0,8621 0,8547 0,8475 0,8403 0,8333 1 1 0,9901 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 2 2 1,9704 1,9416 1,9135 1,8861 1,8594 1,8334 1,8080 1,7833 1,7591 1,7355 1,7125 1,6901 1,6681 1,6467 1,6257 1,6052 1,5852 1,5656 1,5465 1,5278 3 3 2,9410 2,8839 2,8286 2,7751 2,7232 2,6730 2,6243 2,5771 2,5313 2,4869 2,4437 2,4018 2,3612 2,3216 2,2832 2,2459 2,2096 2,1743 2,1399 2,1065 4 4 3,9020 3,8077 3,7171 3,6299 3,5460 3,4651 3,3872 3,3121 3,2397 3,1699 3,1024 3,0373 2,9745 2,9137 2,8550 2,7982 2,7432 2,6901 2,6386 2,5887 5 5 4,8534 4,7135 4,5797 4,4518 4,3295 4,2124 4,1002 3,9927 3,8897 3,7908 3,6959 3,6048 3,5172 3,4331 3,3522 3,2743 3,1993 3,1272 3,0576 2,9906 6 6 5,7955 5,6014 5,4172 5,2421 5,0757 4,9173 4,7665 4,6229 4,4859 4,3553 4,2305 4,1114 3,9975 3,8887 3,7845 3,6847 3,5892 3,4976 3,4098 3,3255 7 7 6,7282 6,4720 6,2303 6,0021 5,7864 5,5824 5,3893 5,2064 5,0330 4,8684 4,7122 4,5638 4,4226 4,2883 4,1604 4,0386 3,9224 3,8115 3,7057 3,6046 8 8 7,6517 7,3255 7,0197 6,7327 6,4632 6,2098 5,9713 5,7466 5,5348 5,3349 5,1461 4,9676 4,7988 4,6389 4,4873 4,3436 4,2072 4,0776 3,9544 3,8372 9 9 8,5660 8,1622 7,7861 7,4353 7,1078 6,8017 6,5152 6,2469 5,9952 5,7590 5,5370 5,3282 5,1317 4,9464 4,7716 4,6065 4,4506 4,3030 4,1633 4,0310 10 10 9,4713 8,9826 8,5302 8,1109 7,7217 7,3601 7,0236 6,7101 6,4177 6,1446 5,8892 5,6502 5,4262 5,2161 5,0188 4,8332 4,6586 4,4941 4,3389 4,1925 11 11 10,3676 9,7868 9,2526 8,7605 8,3064 7,8869 7,4987 7,1390 6,8052 6,4951 6,2065 5,9377 5,6869 5,4527 5,2337 5,0286 4,8364 4,6560 4,4865 4,3271 12 12 11,2551 10,5753 9,9540 9,3851 8,8633 8,3838 7,9427 7,5361 7,1607 6,8137 6,4924 6,1944 5,9176 5,6603 5,4206 5,1971 4,9884 4,7932 4,6105 4,4392 13 13 12,1337 11,3484 10,6350 9,9856 9,3936 8,8527 8,3577 7,9038 7,4869 7,1034 6,7499 6,4235 6,1218 5,8424 5,5831 5,3423 5,1183 4,9095 4,7147 4,5327 14 14 13,0037 12,1062 11,2961 10,5631 9,8986 9,2950 8,7455 8,2442 7,7862 7,3667 6,9819 6,6282 6,3025 6,0021 5,7245 5,4675 5,2293 5,0081 4,8023 4,6106 15 15 13,8651 12,8493 11,9379 11,1184 10,3797 9,7122 9,1079 8,5595 8,0607 7,6061 7,1909 6,8109 6,4624 6,1422 5,8474 5,5755 5,3242 5,0916 4,8759 4,6755 16 16 14,7179 13,5777 12,5611 11,6523 10,8378 10,1059 9,4466 8,8514 8,3126 7,8237 7,3792 6,9740 6,6039 6,2651 5,9542 5,6685 5,4053 5,1624 4,9377 4,7296 17 17 15,5623 14,2919 13,1661 12,1657 11,2741 10,4773 9,7632 9,1216 8,5436 8,0216 7,5488 7,1196 6,7291 6,3729 6,0472 5,7487 5,4746 5,2223 4,9897 4,7746 18 18 16,3983 14,9920 13,7535 12,6593 11,6896 10,8276 10,0591 9,3719 8,7556 8,2014 7,7016 7,2497 6,8399 6,4674 6,1280 5,8178 5,5339 5,2732 5,0333 4,8122 19 19 17,2260 15,6785 14,3238 13,1339 12,0853 11,1581 10,3356 9,6036 8,9501 8,3649 7,8393 7,3658 6,9380 6,5504 6,1982 5,8775 5,5845 5,3162 5,0700 4,8435 20 20 18,0456 16,3514 14,8775 13,5903 12,4622 11,4699 10,5940 9,8181 9,1285 8,5136 7,9633 7,4694 7,0248 6,6231 6,2593 5,9288 5,6278 5,3527 5,1009 4,8696 0,9091 0,9009 0,8929 0,8850 0,8772 m :,,: 0 z 0 s: (/) --, ::JJ z z G) )> < ""tl ::JJ 0 '- m :,,: --, Tabell D: Annuitet i/(1 - (1 + j)-Y) Rad= y, år Kolumn= i kalkylränta 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11% 12% 13% 14% 15% 16% 17% 18% 19% 20% 1 1,00 1,0100 1,0200 1,0300 1,0400 1,0500 1,0600 1,0700 1,0800 1,0900 1,1000 1,1100 1,1200 1,1300 1,1400 1,1500 1,1600 1,1700 1,1800 1,1900 1,2000 2 0,50 0,5075 0,5150 0,5226 0,5302 0,5378 0,5454 0,5531 0,5608 0,5685 0,5762 0,5839 0,5917 0,5995 0,6073 0,6151 0,6230 0,6308 0,6387 0,6466 0,6545 3 0,33 0,3400 0,3468 0,3535 0,3603 0,3672 0,3741 0,3811 0,3880 0,3951 0,4021 0,4092 0,4163 0,4235 0,4307 0,4380 0,4453 0,4526 0,4599 0,4673 0,4747 4 0,25 0,2563 0,2626 0,2690 0,2755 0,2820 0,2886 0,2952 0,3019 0,3087 0,3155 0,3223 0,3292 0,3362 0,3432 0,3503 0,3574 0,3645 0,3717 0,3790 0,3863 5 0,20 0,2060 0,2122 0,2184 0,2246 0,2310 0,2374 0,2439 0,2505 0,2571 0,2638 0,2706 0,2774 0,2843 0,2913 0,2983 0,3054 0,3126 0,3198 0,3271 0,3344 6 0,17 0,1725 0,1785 0,1846 0,1908 0,1970 0,2034 0,2098 0,2163 0,2229 0,2296 0,2364 0,2432 0,2502 0,2572 0,2642 0,2714 0,2786 0,2859 0,2933 0,3007 7 0,14 0,1486 0,1545 0,1605 0,1666 0,1728 0,1791 0,1856 0,1921 0,1987 0,2054 0,2122 0,2191 0,2261 0,2332 0,2404 0,2476 0,2549 0,2624 0,2699 0,2774 8 0,13 0,1307 0,1365 0,1425 0,1485 0,1547 0,1610 0,1675 0,1740 0,1807 0,1874 0,1943 0,2013 0,2084 0,2156 0,2229 0,2302 0,2377 0,2452 0,2529 0,2606 9 0,11 0,1167 0,1225 0,1284 0,1345 0,1407 0,1470 0,1535 0,1601 0,1668 0,1736 0,1806 0,1877 0,1949 0,2022 0,2096 0,2171 0,2247 0,2324 0,2402 0,2481 10 0,10 0,1056 0,1113 0,1172 0,1233 0,1295 0,1359 0,1424 0,1490 0,1558 0,1627 0,1698 0,1770 0,1843 0,1917 0,1993 0,2069 0,2147 0,2225 0,2305 0,2385 11 0,09 0,0965 0,1022 0,1081 0,1141 0,1204 0,1268 0,1334 0,1401 0,1469 0,1540 0,1611 0,1684 0,1758 0,1834 0,1911 0,1989 0,2068 0,2148 0,2229 0,2311 12 0,08 0,0888 0,0946 0,1005 0,1066 0,1128 0,1193 0,1259 0,1327 0,1397 0,1468 0,1540 0,1614 0,1690 0,1767 0,1845 0,1924 0,2005 0,2086 0,2169 0,2253 ?< )> 13 0,08 0,0824 0,0881 0,0940 0,1001 0,1065 0,1130 0,1197 0,1265 0,1336 0,1408 0,1482 0,1557 0,1634 0,1712 0,1791 0,1872 0,1954 0,2037 0,2121 0,2206 14 0,07 0,0769 0,0826 0,0885 0,0947 0,1010 0,1076 0,1143 0,1213 0,1284 0,1357 0,1432 0,1509 0,1587 0,1666 0,1747 0,1829 0,1912 0,1997 0,2082 0,2169 -l m r 15 0,07 0,0721 0,0778 0,0838 0,0899 0,0963 0,1030 0,1098 0,1168 0,1241 0,1315 0,1391 0,1468 0,1547 0,1628 0,1710 0,1794 0,1878 0,1964 0,2051 0,2139 16 0,06 0,0679 0,0737 0,0796 0,0858 0,0923 0,0990 0,1059 0,1130 0,1203 0,1278 0,1355 0,1434 0,1514 0,1596 0,1679 0,1764 0,1850 0,1937 0,2025 0,2114 17 0,06 0,0643 0,0700 0,0760 0,0822 0,0887 0,0954 0,1024 0,1096 0,1170 0,1247 0,1325 0,1405 0,1486 0,1569 0,1654 0,1740 0,1827 0,1915 0,2004 0,2094 18 0,06 0,0610 0,0667 0,0727 0,0790 0,0855 0,0924 0,0994 0,1067 0,1142 0,1219 0,1298 0,1379 0,1462 0,1546 0,1632 0,1719 0,1807 0,1896 0,1987 0,2078 0,2065 0,2054 19 0,05 0,0581 0,0638 0,0698 0,0761 0,0827 0,0896 0,0968 0,1041 0,1117 0,1195 0,1276 0,1358 0,1441 0,1527 0,1613 0,1701 0,1791 0,1881 0,1972 20 0,05 0,0554 0,0612 0,0672 0,0736 0,0802 0,0872 0,0944 0,1019 0,1095 0,1175 0,1256 0,1339 0,1424 0,1510 0,1598 0,1687 0,1777 0,1868 0,1960 " "' (J) m ?< 0 z 0 s (f) -l :JJ z z G) < )> " :JJ 0 c.... m ?< -l c., {I:) c., är ett läromedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger på grunderna inom ekonomi styrning med en utförlig behandling av utvecklingen inom området under senare år. Iden är att behandla de eviga frågorna och den senaste utvecklingen i ett samman hang. Traditionella inslag som • Budgetering • Resultatplanering • Produktkalkylering • Investeringskalkylering • Intern redovisning • Standardkostnader • Internprissättning behandlas utförligt i en modern framställning. Exempelvis integreras nya synsätt med redan etablerade och det diskuteras hur företagsspecifika förhållanden påverkar eko nomistyrningens utformning och användning. Qbc Ax, c. Den nya ekonomistyrningen ��1�1 111111 1m1 1�1 1 1 1m�1111111� (2015) 53490380037 Liber

Den nya ekonomistyrningen Övningsbok med lösningar (Christian Ax, Håkan Kullvén)

Products

Support

Den nya ekonomistyrningen Övningsbok med lösningar (Christian Ax, Håkan Kullvén)

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib