lOMoARcPSD|20135097 Affärsredovisning sammanfattning Affärsredovisning (Jönköping University) Studocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Sammanfattning ”Redovisning: Från bokföring till analys” Kapitel 1: Varför redovisning? Extern redovisning – redovisning som produceras av organisationer för användare utanför organisationen. Organisationens omvärld För organisationer utgör redovisningen till största del att kommunicera med omvärlden. Frågor som redovisningen kan svara på är exempelvis: Tjänar organisationen några pengar? Finns det pengar i organisationen? Vems pengar är det i så fall? En organisation är beroende av flera olika aktörer i sin omgivning, s.k. intressenter. Intressenterna har krav och förväntningar på organisationen som måste uppfyllas för att organisationen ska upprätthålla sitt förtroende och därmed säkra sin överlevnas. Exempelvis aktieägare som bidrar med kapital och som i sin tur förväntar sig utdelning, eller anställda som förväntar sig lön av sitt utförda arbete. Legitimitet – behovet av att porträttera organisationen på ett sätt att viktiga aktörer i organisationens omvärld blir nöjda och vill fortsätta stödja organisationen. Centrala intressenter Ägare För att en person ska vilja köpa aktier hos ett företag måste den kunna se och utläsa vinst från föregående år och kunna se hur prognosen ser ut i framtiden. Man är då beroende av företagets redovisning. Banker och andra långivare Banker och andra långivare lånar ut kapital till företag och är därför intresserade av ifall företagen kan betala tillbaka lånen. För att utvärdera detta behövs information om vilka resurser företaget kontrollerar och vilket resultat företaget har. Denna information finns i redovisningen. Skatteverket Till skillnad från tidigare exempel där redovisningen görs för företagets nytta (kapital), görs den i detta fall till Skatteverkets nytta, som samlar in skatt. Däremot ger den nytta till företaget då Skatteverket kan dra en ”rättvis” skatt jämfört med företagets vinst, vilket inte hade kunnat göras utan redovisning. Anställda Företagets redovisning är ett stöd för att anställda ska kunna bedöma exempelvis en möjlig löneförhöjning, anställningstrygghet utifrån företagets ekonomi etc. Kunder och leverantörer Kunder an använda redovisning för att bedöma att motparten är finansiellt stabil och därmed kunna leverera det som beställts. Leverantörer använder redovisningen i syfte för att bedöma kundens betalningsförmåga. Samma som banker och långivare, men på kortare sikt. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Kapitel 2: Vad är redovisning? Definitionen av redovisning – Aktiviteten att registrera transaktioner och omständigheter och att, kompletterat med ytterligare information, göra en sammanställning i finansiella rapporter. Redovisningsprocessen Steg 1: Transaktioner och omständigheter Transaktioner utgörs av anskaffning och avyttring av resurser samt betalningar kopplade till fordringar och skulder. Exempelvis en klädaffär: Anskaffning av resurser sker i form av kläder, anställdas tid samt rätten att använda lokal (hyra). Avyttring (försäljning) sker i form av kläder till kunder. Butiken kan ha lån till leverantörer eller hos banker. Upptagande och amortering (återbetalning) är i så fall ett ytterligare slag av transaktioner. Omständigheterna i ett företag följer av de tidigare transaktionerna. Exempelvis att företaget äger tillgångar eller har skulder till externa intressenter. Steg 2: Löpande redovisning (bokföring) Här fångas de tidigare transaktionerna och omständigheterna upp i ett redovisningssystem. Det sker en klassificering genom att liknande transaktioner och omständigheter samlas i olika konton. Här är det viktigt att skilja på tre begreppspar: 1) inbetalningar och utbetalningar 2) inkomster och utgifter 3) intäkter och kostnader (se s. 26 för bra förklaring) Steg 3: Bokslutsarbete Här sammanställs transaktioner och omständigheter. Bokslutsarbetet handlar om periodisering, dvs att göra om inköp och försäljning av resurser till utförda prestationer och förbrukade resurser för den aktuella perioden. Man gör detta för att allt som köps in inte alltid förbrukas just den perioden och inte heller all försäljning anses vara en prestation som utförts den perioden. Bokslutsarbetet handlar om att upprätta följande finansiella rapporter: Resultaträkning – en sammanställning av redovisningsperiodens intäkter och kostnader Balansräkning – en sammanställning av tillgångar, eget kapital och skulder på bokslutsdagen Kassaflödesanalys – en sammanställning av redovisningsperiodens inbetalningar och utbetalningar. Intäkt – den del av en inkomst som knyter an till företagets prestationer under perioden Skuld – den del av en inkomst som inte motsvaras av en prestation vid periodens slut eftersom att företaget är skyldig att utföra prestationen under kommande period. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Steg 4: Rapportering För att den extrerna redovisningen ska fylla sin funktion att påverka beslut hos användaren genom att minska informationssymmetrin måste det kommuniceras till användaren. Detta görs via rapporter, vilket blir resultatet av bokslutsarbetet. Den vanligaste formen är årsredovisning, detta är en form av redovisningsrapport. För de specifika delarna som finns i en årsredovisning används begreppet finansiell rapport som benämning på balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, eget kapital-rapport och noter. Kapitel 3: Hur ser redovisningens slutprodukt ut? Finansiella rapporter Kassaflödesanalys, resultaträkning och balansräkning är exempel på finansiella rapporter. Hur hänger dessa ihop och vilka grundläggande samband finns det i redovisningen? Affärshändelse – en ekonomisk händelse, normalt en transaktion med en motpart, som påverkar ett företags resultat eller finansiella ställning. Ex. försäljning till kund, upptagande av lån från banken. Kassaflödesanalys Denna visar vilka inbetalningar och utbetalningar företaget haft under året. Denna kräver ingen periodisering utan avspeglar endast de transaktioner som företaget haft. Det viktiga är att hålla reda på vilka in- och utbetalningar som skett under respektive år. Inbetalningar – utbetalningar = årets kassaflöde Kassaflödes analysen är uppdelad i tre delar. Den ska spegla tre delar av verksamheten: den löpande verksamheten, investeringsverksamheter samt finansieringsverksamheten. Resultaträkning Visar intäkter och kostnader. Här krävs en periodisering. Resultaträkningen är mer komplicerad än kassaflödesanalysen. Intäkter – kostnader = årets resultat Avskrivning – ett uttryck för eller ett mått på resursförbrukningen Balansräkning Produceras för att avspegla företagets situation vid årets sista dag, kallas därför ”utgående balansräkning”. Den ger en sammanställning av företagets tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt. Tillgångar – det som förväntas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, ex en maskin eller en kundfordran Eget kapital – det som satsats av ägarna, en slags symbol för ägarnas andel av tillgångarna Skulder – består av olika ekonomiska tilltagande, dvs krav på utbetalningar. Ex banklån eller leverantörsskuld. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Den utgående balansräkningen för en period blir den ingående balansräkningen för nästa period. Kapitel 4: Bokföringens grunder Dubbel bokföring – för att bokföra affärshändelser använder vi ett bokföringskonto. Ett sådant konto har två sidor, debet (vänster) och kredit (höger). Dessa kallas T-konton. Termen dubbel bokföring kommer av att alla affärshändelser bokförs minst två gånger, med lika stort belopp i debet som i kredit. Vi använder oss av fyra typkonton: tillgångar, eget kapital/skulder, inkomster/intäkter och utgifter/kostnader. Balansräkningen byggs upp av de två första typkontona och resultaträkningen av de två sista typkontona. Anledningen till att vi använder oss av flera konton under de olika typkontona är för att vi vill kunna specificera vart exempelvis tillgången kommer ifrån, vi kan se om det är en tillgång i form av kontanter eller en maskin värderat till en summa pengar. Se sida 60 tabell 4.1 för definitionen av viktiga begrepp. En inkomst som bokförts men som inte motsvaras av en prestation = skuld En utgift för vara eller en tjänst som inte förbrukats = tillgång Kontering – en aktivitet inom bokföringen. Att kontera betyder att förse exempelvis en faktura med värden för att kunna bokföra fakturan på rätt sätt. Kapitel 5: Löpande bokföring Bokföringslagen (BFL) I lagen finns bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig, vad som utgör räkenskapsår, bokföringsskyldighetens innebörd, om hur löpande bokföring fullgörs och avslutas samt om arkivering av räkenskapsmaterial. Bokföringsskyldighet De som är bokföringsskyldiga är alla juridiska personer, om inte annat framgår av lagen. Exempel på juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, stiftelser och föreningar. Även fysiska personer och dödsbon som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Räkenskapsår Är den period för vilken redovisningen upprättas och avslutas. Omfattas normalt av ett kalenderår, dvs. 1 januari till 31 december. Kan också omfatta ett brutet räkenskapsår, det är då 12 månader men kan börja ex 1 mars och avslutas 28 februari. Ett räkenskapsår kan omfatta mindre än 12 månader men får max omfatta 18 månader. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Löpande bokföring av affärshändelser Alla affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i dels registreringsordning (grundbokföring) och dels i systematisk ordning (huvudbokföring). Redovisningens registreringsordning innebär att det gör det möjligt att spåra varje affärshändelse kronologiskt. Systematisk ordning innebär att man redovisar på olika konton, så att man lätt kan kolla konto för konto vad som skett. För att denna redovisning ska bli effektiv utgår man från en kontoplan, vilket är en förteckning av de huvudbokskonton företaget använder. Utbetalning av löner Hela summan som betalas ut som bruttolön ska debiteras på lönekontot. Summan som är nettolön ska krediteras från bankkonto och den summan som anger personalskatt ska krediteras på personalskattskontot. Dvs. bruttolönen = nettolönen + personalskatten. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna ska bokföras på egna konton. Konto 2730 Lagstadgade sociala utgifter kommer att krediteras och konto 7510 Arbetsgivaravgifter kommer att debiteras. Anledningen till att detta görs på egna konton är för att det är en skuld för företaget, denna avgift betalas kommande månad och inte direkt i samband med lönen. Men man bokför den i samband med lönen. En skuld hamnar under kontoklass 2 och en kostnad hamnar under kontoklass 7. Semesterlön Perioden sträcker sig mellan den 1 april och den 31 mars. Semesterlön som intjänas aprildecember 2022 ska redovisas som kostnad 2022 trots att den inte utbetalas förrän under sommaren 2023. Det bokförs en kostnad och en skuld, på samma sätt som med arbetsgivaravgiften. Bokföring av köp av aktier Vi tar ett exempel. Kursen står i 100kr och ett företag väljer att köpa 1000 aktier. Banken tar ut ett courtage på 0,45% av köpeskillingen, 100 000 x 0,45% = 450kr. Totalt anskaffningsvärde för aktierna blir då 100 450kr. Betalningen dras från företagets bankkonto. Transaktionen kommer att bokföras genom att konto 1810 Andelar i börsnoterade företag debiteras och konto 1940 Bank krediteras med 100 450kr. Efter en tid köper företaget ytterligare 2 000 aktier, nu har dock kursen gått upp till 110kr. Priset blir alltså 110 x 2000 = 220 000kr. Courtaget är samma, 0,45%, dvs 220 000 x 0,45% = 990kr. Transaktionen bokförs likadant, konto 1810 Andelar i börsnoterade aktier debiteras med 220 990kr och konto 1940 Bank krediteras med samma belopp. Saldot på konto 1810 uppgår nu till 321 440kr och avser anskaffningsvärdet för 3000 aktier. Bokföring av försäljning av aktier När en kortfristig placering säljs uppkommer ett realisationsresultat. Detta beräknas såhär: Realisationsresultat = försäljningspris – bokfört värde Företaget väljer nu att sälja 800 av sina aktier. Priset per aktie är nu 120kr, vilket ger ett totalt försäljningsbelopp på 96 000kr (800x120). Från detta dras bankens courtage på 0,45%, 0,45%x96 000 = 432kr. Försäljningsinkomsten uppgår då till 95 568kr (96 000 – 432). Försäljningen leder till en realisationsvinst, eftersom att priset per aktie är högre vid försäljningstillfället än vad det var vid anskaffningstidpunkterna. Försäljningspriset är alltså högre än det bokförda värdet på andelarna. För att kunna bokföra detta måste vi använda oss Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 av något som kallas genomsnittsmetoden, detta för att räkna ut vad en genomsnittsaktie var värd då vi köpte den eftersom att vi köpte aktierna vid olika tillfällen för olika kurs. Vi tar då vårt sammanlagda värde i aktier (321 440kr) dividerat med antalet aktier (3 000) och får då ut att en aktie är köpt för genomsnitt 107,15kr. Det ger oss ett bokfört värde på 800 aktier (som vi säljer) multiplicerat med 107,15 (genomsnittssumman en aktie köptes för) vilket resulterar i 85 720kr. Realisationsvinsten blir då 95 568 kr (försäljningsinkomsten för aktierna) minus 85 720 kr (vårt bokförda värde) = 9 848kr. 1. Försäljningslikviden 95 568kr bokförs debet på konto 1940 Bank och kredit på konto 8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar. 2. Det bokförda värdet på de sålda aktierna, 85 720kr, bokförs genom att konto 1810 krediteras och konto 8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar debiteras. Därmed reduceras det bokförda värdet på konto 1810 Andelar i börsnoterade företag motsvarande den andelen av det totala aktier som sålts. Bokföring av preliminärskatt Ett företag ska betala preliminärskatt på totalt 39 600kr, delat på 12 betalningar på 3 300kr. Bokföringsmässigt är det lättast att i samband med preliminärskattebetalningen bokföra kredit på konto 1940 Bank, förutsatt att betalning erläggs från bankkontot, och debet på konto 8910 Skatt som belastar årets resultat. Vid räkenskapsårets slut kommer företaget ha bokfört 11/12 av den totala preliminärskatten, dvs. 36 300kr. Det är detta belopp som kommer att finnas bokfört på konto 8910 Skatt som belastar årets resultat. Skattekonto Alla juridiska personer har ett skattekonto hos Skatteverket där företagets preliminärskatt, deklarerad moms, personalskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter ska redovisas. Saldot på skattekontot ska framgå av företagets bokföring på konto 1630 Avräkning för skatter och avgifter. Dröjsmålsränta Det utgår ingen moms på dröjsmålsränta. Dröjsmålsränta = kapital x antal tidsenheter x räntesats (KxAxR) Antal tidsenheter = antal dagar den är försenad / 365 Kapitel 6 - Bokslut Interimsposter Interimsposter uppkommer i samband med periodisering av inkomster och utgifter och är ett samlingsbegrepp för interimsfordringar och interimsskulder. Begreppet interim tar fokus på periodiseringens effekt på balansräkningen. Interim betyder ”tills vidare” och är alltså en beteckning på något som gäller tillfälligt. Interimsfordringar består av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och interimsskulder består av förutbetalda intäkter och upplup na kostnader. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Förutbetalda kostnader Kan tex vara en förbetald hyra. En utgift som uppkommer under period 1 men kostanden (alltså resursförbrukningen) sker under period 2. I bokslutet för period 1 kommer man då att flytta kostnaden från kontoklass 4-8 till kontoklass 1 som en IB till period 2. Detta för att det anses vara en tillgång. Tex. En lokalhyra, vi kommer under period 2 ha en tillgång till en lokal för det värde vi betalade under period 1. Resultaträkningen kommer inte att påverkas av händelsen. Kollar vi på balansräkningen kommer vi att se en interimsfordran och en leverantörsskuld på samma summa. Vi ser då att ”förutbetald” inte handlar om betalningsflöden, utan om periodisering av utgifter och inkomster. Vi använder endast interimskonton vid bokslutet och bokför inte förutbetalda kostnader direkt på ett interimskonto utan flyttar det dit då eventuell periodisering ska ske. När dessa tillgångar sedan förbrukas, alltså under period 2, kommer konto 1710 Förutbetalda hyreskostnader krediteras och konto 5010 (i hyresfall) debiteras den 1 januari. Omföring – när ett belopp flyttas från ett konto till ett annat utan att några ytterligare affärshändelser sker Om samma exempel med hyreskostnaden skulle ske under både period 1 och period 2, ex att hyran betalas för 3 månader, december till februari, kommer bara 2/3 av beloppet att omföras eftersom att hyran för december ska bokföras som en kostnad för period 1. Vid bokslutet kommer man då se att det finns ett överflöd av pengar i 5010 (hyreskostander) som inte är förbrukade, och då omför man dessa till 1710 som är konto för förutbetalda hyreskostnader. Moms påverkas inte i periodiseringen, utan endast värdet för tjänsten eller varan. Upplupna intäkter Är inkomster som bokförs en senare period än redovisningsperioden, tex till följd av att fakturering för utfört arbete sker i efterskott, men där den intäktsgrundande prestationen utförts under redovisningsperioden. Prestation utförs under period 1 men inkomsten bokförs under period 2. Exempel: Ett företag säljer soffor till en kund i mitten av december period 1. Fakturan hinner inte skickas under det räkenskapsåret. Vi kommer då att notera att det inte har bokförts någon inkomst eftersom att fakturan inte finns hos kunden. Vi måste därför ta hänsyn till att en prestation värd 40 000kr har utförts under period 1. När vi då gör bokslutet för period 1 kommer vi att kreditera konto 3000 (försäljning) eftersom att vi har sålt en produkt, men vi kommer att debitera samma summa på konto 1780 Upplupna avtalsintäkter eftersom att betalningen inte har kommit in. 1780 är ett tillgångskonto, eftersom att faktureringen inte har skett kommer vi inte att redovisa detta som en kundfordran. (Vi har ju ännu inte en fordran på kunden). I balansräkningen för period 1 kommer vi att se en interimsfordran, dvs. det som vi har rätt till att fakturera kunden på. Den 1 januari kommer interimsposten att bokas bort från balansräkningen. Konto 1780 Upplupna avtalsintäkter kommer att krediteras den 1 januari period 2 och samma summa kommer att debiteras på konto 3000. Konto 1780 är då 0 kr. Vi har då ett debetsaldo på konto 3000, vilket kan se konstigt ut då ett debetsaldo på ett resultatkonto blir en kostnad då vi för in det i resultaträkningen. Detta ändras dock när fakturan snart kommer att skickas till kunden och då bokförs. Man kommer att bokföra denna faktura i två steg: 1. Varuvärdet kommer att debiteras på konto 1510 Kundfordringar och debiteras på konto 3000 Försäljning inom Sverige. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 2. Momsen kommer i detta steg att redovisas. Vi redovisar inte momsen förrän kundfordran uppkommer, eftersom att momsen inte ingår i värdet av produkten. Vi har nu ett värde 0kr på konto 3000. När vi sedan får in betalning av kunden kommer dessa pengar att krediteras på konto 3000 och det är först i detta steg som vi ser att en försäljning har skett. Förutbetalda intäkter En affärshändelse där inbetalningen skett under period 1, men där prestationen har skett under period 2. Exempel: Ett företag hyr ut en skrivbordsplats till en egenföretagare, han hyr platsen med start 1 april period 1. Han kommer att betala för 1 år i taget. Alltså betalar han första hyran för 1 april period 1 och 30 mars period 2. När faktureringen sker den 1 april period 1 kommer den att göras såhär: Värdet av skrivbordsplatsen kommer att debiteras på konto 1510 Kundfordringar och konto 3911 Hyresintäkter kommer att krediteras med samma belopp. Momsen kommer att debiteras på 1510 Kundfordringar och krediteras på 2610 Utgående moms. Under period 1 ska endast ¾ av intäkterna redovisas, alltså måste ¼ bort från intäktskontot (den del av kostnaden som ska utgöras av en tjänst under period 2). Man kan säga att företaget har en skuld till kunden på ¼ eftersom att den summan är betald men tjänsten inte har redovisats än. Därför kommer konto 3911 Hyresintäkter debiteras med den summan som utgör summan för tjänsten som kommer ske under nästa period och konto 2971 Förutbetalda hyresintäkter kommer att krediteras med samma belopp. När nästa periods hyra då ska betalas kommer man att den ingående balansen på konto 2971 Förutbetalda hyresintäkter den 1 januari kommer att debiteras och konto 3911 Hyresintäkter kommer att krediteras med samma summa. Upplupna kostnader Utgifter som bokförs en senare period (period 2) än redovisningsperioden, tex som en följd av utebliven fakturering eller avtalad efterskottsfakturering, men där resursförbrukningen sker under den aktuella redovisningsperioden (period 1). En annan vanligt förekommande upplupen kostnad är räntekostnader eftersom att ränta erläggs i efterskott. Exempel: En firma tar ett lån på banken för att kunna investera i en maskin, de tar ett lån på 1 000 000 kr som ska amorteras med 100 000 kr per år under 10 år och räntan uppgår till 6%. När lånet tas kommer konto 1940 Bank att debiteras med 1 000 000 kr och konto 2350 Andra långfristiga skulder till kreditinstitut kommer att krediteras med samma summa. Lånet tas den 1 mars 2022. Ränta och amortering erläggs årsvis i efterskott, första gången under period 2, den 28 februari 2023. Då kommer firman dels att amortera på lånet med 100 000kr och dels betala ränta på lånet med 60 000kr (6% av 1 000 000kr). Låneperioden som ränteberäknas består av 12 månader. Tio månader (mars-december) löper under 2022 och två månader (januari och februari) löper under 2023. Det innebär att ränteutgiften på 60 000kr avser 2022 med tio tolftedelar. Ränteutgiften ska därför periodiseras och kostnadsföras med 50 000kr för 2022 och med 10 000kr för 2023. I samband med bokslut Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 2022 kommer firman ta upp en räntekostnad på 50 000kr. Detta genom att konto 8400 Räntekostnader debiteras med 50 000kr och konto 2960 Upplupna räntekostnader krediteras med samma belopp. När vi går in i 2023 gör vi det med ingående balanser: Kreditsaldo på 50 000 på konto 2960 Upplupna räntekostnader Kreditsaldo på 1 000 000 på konto 2350 Andra långfristiga skulder på kreditinstitut Debetsaldo på 1 000 000 på konto 1940 Bank. Vi gör som vi brukar göra den 1 januari, dvs omföra den ingående balansen på konto 2960 Upplupna räntekostnader (som debiteras med 50 000) till konto 8400 Räntekostnader (som krediteras med samma belopp) Den 28 februari 2023 ska lånet amorteras med 100 000kr och räntan på 60 000 kr ska betalas in till banken. Det görs genom att konto 1940 Bank krediteras med 100 000 kr och konto 2350 Långfristiga skulder på kreditinstitut debiteras med samma belopp. Räntan redovisas genom att konto 1940 Bank krediteras med 60 000 och konto 8400 Räntekostnader debiteras med samma summa. Tillgångar Är en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska fördelar. Tillgångar delas in i: Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar delas in i: Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Kan vara tex. FoU, licenser, varumärken och goodwill Livslängden anses vara 5 år, om inget annat går att påvisa med rimlig säkerhet Det krävs en utgift för att man skall få skriva av. Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark: det är frågan om rörelsefastighet (alltså inte avsedd för att sälja vidare i rörelsen utan den fastighet som företaget använder) Observera att mark inte är avskrivningsbar och att byggnader skrivs av under ganska lång tid, ca 2-5% per år. Maskiner och inventarier skall skrivas av enligt plan över nyttjande perioden. Om perioden understiger 3 år eller har ett ”mindre” värde är det en förbrukningsinventarie som skall kostnadsföras direkt. Finansiella anläggningstillgångar Kan vara tex långsiktiga värdepapper och långsiktiga fordringar Långsiktiga värdepapper kan vara tex börsnoterade aktier eller aktier i dotterbolag Långsiktiga fordringar förfaller senare än om ett år och värderas till det belopp som förväntas inflyta Finansiella anläggningstillgångar kan inte sägas ha en ekonomisk livslängd, utan det Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Anskaffningsvärde – vad företaget har betalat för den här tillgången Avskrivning – löpande transaktion, vi skriver av anskaffningsvärdet över ett antal år Nedskrivning – En radikal avskrivning Uppskrivning – om tillgången har skiftat i värde uppåt, värdet stiger på tillgången i stället för att sjunka Anskaffningsvärde – är utgångspunkten för värdering av anläggningstillgångar. Belopp motsvarande utgiften för tillgångens förvärv eller tillverkning. Värdehöjande förbättringar får räknas in i värdet ifall utgiften uppgår till ett väsentligt belopp (relaivt tillgångens bokförda restvärde), samt att tillgången är i ett bättre skick än vid förvärvet och tillgången därigenom ökat i värde. Således normalt sett inte reparationer och underhåll. Avskrivning – ”systematisk periodisering av tillgångens avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod”. Avskrivningarna kan fördelas efter olika metoder, tex proportionell (lika mycket varje år) degressivt (mer i början) eller progressivt (relativt sett mindre i början). Enligt ÅRL får ett företag inte underlåta att göra avskrivningar, medan BFL ger små möjligheter. Nedskrivning – om en anläggningstillgång på balansdagen har ett värde understigande det bokförda (anskaffningsvärde – avskrivning enligt plan), så skall tillgången skrivas ner ifall nedgången är bestående. För finansiella anläggningstillgångar är det inget krav att nedgången är bestående. Gjord nedskrivning som inte längre är relevant skall återföras, dock inte till ett högre värde än anskaffningsvärdet. Uppskrivning – det finns möjlighet till uppskrivning för att uppnå en mer rättvisande bild. Då detta strider mot realisationsprincipen är möjligheten starkt begränsad: Väsentligt överstigande bokfört värde (tumregel minst 20%) Bestående värden en återstående ekonomisk livslängd på minst 10 år Tillförlitligt, dvs utifrån någon form av marknadsprissättning Endast materiella och finansiella anläggningstillgångar Ökningen kan endast ske till bundet EK, RR påverkas ej Enligt K2 är uppskrivning endast tillåtet när det gäller byggnad Bokslutets delar: Förvaltningsberättelse Den definierar enheten, här finns information om bolagets firma och själva enheten som vi redovisar för. Det går att identifiera vilken redovisningsenhet man bokför för. Visar sammanfattning av året. I den beskriver företaget med ord de viktigaste händelserna under året som gått. Det ska finnas information som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna. Resultaträkning Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Vi har kontoplanen inbyggd här. Det gör att konton hamnar på speciella ställen i resultaträkningen, i ordning från 3-8. Resultatnivåer är de som är fetmarkerade i en resultaträkning. Den innehåller intäkter, kostnader och resultat. Resultaträkningen visar ett företags resultat. Balansräkning Strukturerad i stigande likviditetsordning. Högst upp ser vi fysiskt kapital (anläggningstillgångar), saker som är svårt att omvandla till kontanter. Efter det ser vi omsättningstillgångar, saker som ska omsättas normalt sett efter ett år. Balansräkningen visar ett företags finansiella ställning. Notapparat Hjälper till att söka vidare i bokslutets delar. Visar bakgrundsinformation till hur saker är uträknade. (Fotnot) Periodisering Att kunna dela in tiden på ett meningsfullt sätt. Man ska fokusera på företagets resultaträkning, där vi mäter intäkter och kostnader. Omsättningstillgångar Varulager, 1400 Kundfordringar, 1500 Övriga kortfristiga fordringar, 1600 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 1700 Kortfristiga placeringar, 1800 Kassa och bank 1900 Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångar ska värderas till det lägsta anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. En sådan värdering benämns enligt Lägsta värdets princip (LVP), vilket är ett utslag av försiktighetsprincipen. Anskaffningsvärde är kostanden för en produkt eller en tillgång, samt eventuella kringkostnader som tillkommer vid köpet. Nettoförsäljningsvärdet avser försäljningsvärdet minus beräknade direkta försäljningskostnader. Om man av någon anledning inte kan fastställa ett nettoförsäljningsvärde (tex för att artiklarna inte är till försäljning utan används i verksamheten) ska man använda sig utav återanskaffningsvärdet. Det är den utgift som skulle krävas vid återanskaffning av varorna vid bokslutstillfället. Försiktighetsprincipen är att värdera sina tillgångar, skulder, intäkter och kostnader med försiktighet. Varulager – KSV Varulagerkontot förvandlas vid bokslutet till ett konto för kostnad sålda varor. Årets varuinköp justerat för förändring av lager. Värdering av varulager är utgångspunkten för bestämning av årets varukostnad. Värderingarna, som ska ske enligt LVP, ska också som huvudregel ske post för post dvs. varje lagerartikel värderas för sig. Värdering av varulager enligt schablonregeln får man ta upp lagret till 97% av det totala anskaffningsvärdet, under Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 förutsättning att detta värde inte är högre än det värde som en värdering enligt LVP ger. Man ska bara använda schablonregeln om det står det. Kundfordringar Tas upp till det värde med vilket de beräknas inflyta. Kan förekomma kundförluster och det måste tas hänsyn till i bokslutet. En kundförlust uppkommer när varuförsäljning görs på kredit och det senare visar sig att kunden inte kan betala hela eller delar av försäljningsbeloppet. Det finns två typer av kundförluster – befarade och konstaterade. En kundförlust är konstaterad när kunden begärts i konkurs och besked om slututdelning erhållits eller när fordran lämnats över till kronofogdemyndigheten och denna upprättat en utredningsrapport av vilken framgår att kunden saknar tillgångar till full betalning av skulden. En befarad kundförlust innebär att betalning och fordran helt eller delvis bedöms utebli. Då redovisar man fordran som osäker och nedskrivning av fordran görs med den förmodade förlusten. Det är viktigt att hålla isär befarade och konstaterade kundförluster pga momsen. Bokföra befarad kundförlust Man måste börja med att flytta hela kundfordringen från 1510 till 1515 då den nu är osäker. Sedan ska man värdera hur mycket man tror kommer komma in av kundfordringen, säg att vi tror att vi kommer få in 20% av hela beloppet. Detta ger oss en förlust på 80%, alltså den summan som inte kommer att komma in. Man gör då en värdereglering, eller en nedskrivning, med 80%. Detta görs på konto 1519 och konto 6352 som är befarade kundförluster. Bokföra konstaterade kundförluster Detta görs under år 2. Vi börjar med att bokföra den summan som kommer att komma in. Säg att vi räknar med att få in 20. Dessa 20 ska vi då boka om från osäkra kundfordringar till säkra kundfordringar eftersom vi kommer få in dessa. Vi kan då räkna ut hur stor vår konstaterade förlust kommer att bli. Säg att kundfordring från början var 37,5 och vi kommer att få in 20. Förlusten kommer att vara på 17,5. Dessa ligger kvar på konto 1515 osäkra kundfordringar. Nu måste vi ta hänsyn till moms. Av dessa 17,5 är 14 våra pengar och 3,5 moms alltså statens pengar. Dessa ligger för tillfället kvar på osäkra kundfordringar och ska bokas om därifrån. Vi bokar om våra pengar, 14, till konstaterade kundförluster eftersom det är den summan som vi inte kommer att få in, som alltså kommer att förloras. Vi bokar också om 3.5, momsen, till ingående moms. Då har vi nollat osäkra kundfordringar. Vi måste också nolla våra nedskrivningar där vi har en IB från år 1, det gör vi genom att boka om den summan till befarade kundförluster. Utländsk valuta Fordringar och skulder värderas till balansdagens kurs. Detta kan ge upphov till kursvinster och kursförluster. För redovisningen är det av betydelse huruvida resultatkonsekvensen (valutakursvinsten eller -förlusten) av den fordran eller skuld som omräknas är av rörelsekaraktär (kundfordring och leverantörsskuld) eller av finansiell karaktär (ut- och inlåning). Kursvinster och -förluster av rörelsekaraktär ska redovisas inom rörelseresultatet i resultaträkningen. Kursvinster och -förluster av finansiell karaktär ska redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster. Skatt och Obeskattade reserver 6.8-6.9 Finns på balansräkningens skuldsida. I samband med att bokslut upprättas ska skatt på årets resultat redovisas. De flesta strävar efter att redovisa så låg skatt som möjligt. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Skattepliktig inkomst = redovisat resultat + ej avdragsgilla kostnader – ej skattepliktiga intäkter Ett företag vill redovisa så låg skatt som möjligt, allra helst 0. Lagstiftaren har därför gett företag en viss möjlighet att med bokslutsdispositioner reducera den skattepliktiga inkomsten. Syftet med denna möjlighet är att företag ska kunna jämna ut resultaten mellan goda och mindre goda år, ett annat syfte är att lagstiftaren vill ge företag möjlighet att skjuta på viss beskattning till framtiden för att pengarna ska stå kvar och arbeta i företaget och därmed bidra till att företaget kan anställa mer personal, köpa fler lokaler osv. Detta ger också fördel för samhällsekonomin i stort. De vinster som med hjälp av bokslutsdispositioner inte tagits till beskattning kallas obeskattade reserver. Obeskattade reserver En bokslutsdisposition som gör att det resultat som beskattas påverkas. Kan inte ses som eget kapital fullt ut eftersom den en gång i framtiden kommer att beskattas. Man förskjuter skatteutbetalningarna i tiden via avsättning till obeskattade reserver. Skattereglerna begränsar hur stora avsättningar man får göra. Att bokföra obeskattade reserver: Man kan se obeskattade reserver som ett slags ”mellankonto”, det kommer att ligga i kontoklass 2 (2100 Obeskattade reserver) men när man sedan återför den till beskattning kommer 20,6% vara inkomstskatt och 79,4% att vara eget kapital. År 1 kommer konto 8800 Bokslutsdispositioner att debiteras med det belopp man kommit fram till, och. Konto 2100 Obeskattade reserver kommer att krediteras med samma belopp. När man vill återföra denna summa till beskattning kommer man att debitera konto 2100 och kreditera konto 8800 med samma belopp. En kreditbokning på ett resultatkonto innebär att en intäkt redovisas och det medför att årets resultat ökar och leder till ett högre belopp för skatteräkning. Det finns två typer av obeskattade reserver: Avskrivningar över plan Periodiseringsfonder Överavskrivningar (gäller bara maskiner och inventarier) Innebär att företaget gör större avskrivningar än vad som anges i avskrivningsplanen. Detta görs enbart för att reducera företagets skatt. Vid varje bokslut räknar företaget ut det lägsta tillåtna värdet på maskiner och inventarier utifrån inkomstskattelagens regler. Överavskrivningar beräknas på alla maskiner och inventarier tillsammans och alltså inte på enskilda tillgångar. För att ta reda på det lägsta tillåtna värdet använder man två regler: Huvudregel, ”30%-regeln” Med denna beräkning blir maskinernas och inventariernas värde aldrig 0. - Ingående skattemässigt värde (ISV) = IB anskaffningsvärde – IB ackumulerade planenliga avskrivningar – IB ackumulerade överavskrivningar Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 - Anskaffningsvärde för årets inköp (AV) – förutsatt att inköpta maskiner och inventarier finns kvar i företagets ägo vid årets slut Försäljningsvärde av årets försäljningar (FV) – förutsatt att maskiner och inventarier som sålts fanns i företagets ägo vid årets början Beräkningsunderlaget = ISV + AV – FV Beräkningsunderlaget x 70% = lägsta tillåtna värde enligt huvudregeln Kompletteringsregel, ”20%-regeln” Med denna beräkning blir maskinernas och inventariernas värde till slut 0. - Anskaffningsvärdena för maskiner och inventarier läggs ihop med förutsättning att de finns kvar i verksamheten. + anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier räkenskapsåret x0,8 +anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier året innan x0,6 +anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier 2 år innan räkenskapsåret x0,4 +anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier 3 år innan räkenskapsåret x0,2 =lägsta tillåtna värde enligt kompletteringsregeln 4 frågor som hjälp att förstå hur stor överavskrivningen kan bli 1. Beräkna de två alternativen (huvudregel och kompletteringsregel) för varje år 2. Vilket alternativ ger lägst värde? 3. Hur stort är det totala bokförda värdet när avskrivningar enligt plan har gjorts? 4. Skillnaden mellan 2 och 3 visar vilket utrymme för överavskrivning som finns. Periodiseringsfonder Den andra typen av bokslutsdispositionen är avsättning till periodiseringsfond, där en viss del av resultatet får avsättas till en obeskattad reserv och skattas först när den obeskattade reserven återförs till beskattning. Avsättning får göras med högst 25% av resultatet före avsättning till periodiseringsfond. Ett belopp får endast ligga i en periodiseringsfond i högst sex år innan det måste föras tillbaka till beskattning. Man får dock föra tillbaka helt eller delvis innan. Juridiska personer som gör avsättningar till periodiseringsfonder måste ta upp en schablonintäkt till beskattning. Denna beräknas genom att statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret multipliceras med ingående periodiseringsfonder vid räkenskapsårets början. Olika periodiseringsfonder Aktiebolag - 25% av årets skattemässiga resultat efter övriga bokslutsdispositioner Enskild näringsidkare, delägare i HB - 30% får sättas av Om räkenskapsåret slutar 2014 bokför man denna avsättning på balanskonto 2124, 2015 sätts in i 2125, 2021 blir 2121 osv. Detta för att hålla reda på åren. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Schablonintäkt = periodiseringsfond som återförs + nuvarande periodiseringsfonder x statslåneräntan Skatteberäkning + redovisat resultat efter bokslutsdispositioner + ej avdragsgilla kostnader - ej skattepliktiga intäkter + schablonintäkt = underlag för beräkning av inkomstskatt + obetald prel-skatt (period 12) + debiterad kvarstående skatt från föregående år + beräknad kvarskatt (bks) - beräknad överskjutande skatt = skatteskuld F9 - Balansräkningens passivsida + outro bokslut (kap 7,8 och 10) Balansräkningens passivsida Skuld – ”Är en befintlig förpliktelse för företaget till en följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar.” Långfristiga skulder – skulder som förfaller senare än 1 år (konto 23xx) Kortfristiga skulder – skulder som förfaller inom 1 år (konto 24xx-28xx) Värderingen av skulder ställer normalt inte till något problem då de är upptagna i balansräkningen till nominellt värde. Undantaget är utländsk valuta = balansdagens kurs. Avsättningar Betalningsförpliktelse som är säker eller sannolik till sin existens, den där det råder osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning. Tex. Pensioner, garantier och skatter under tvist. (kostnad (KK4-KK8) mot en avsättning (KK2)) Betalningsförpliktelser som INTE är säkra eller sannolika till sin existens redovisas ”inom linjen” (dvs inte i själva balansen), tex. Panter och ansvarsförbindelser Obeskattade reserver Ej beskattade vinster som uppstår via bokslutsdispositioner (bokslutspolitik och skillnad mellan civilrätt och beskattningsrätt) Kan därför betraktas som en del av eget kapital (79,4%) och en del latent skatt (20,6%) När obeskattade reserver uppstår och försvinner så motsvaras de också av en transaktion i resultaträkningen Vanliga former: överavskrivningar och periodiseringsfonder. Eget kapital – är skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade skulder Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 (EK= skuld till aktieägare) Ägarteori – företaget är en förlängning av de som äger företaget. Redovisningens primära mål är att avspegla ägarnas intresse och andel i företaget. Enhetsteorin – här ses företaget som en självständig enhet där inget självklart fokus på ägarna finns. Enskild firma En enskild firma är ett registrerat företag där firman motsvarar den fysiska personen Kan alltså inte äga tillgångar eller ikläda sig skulder – dessa svarar fysikern för Firman är inte skattesubjekt – fysikern skattar för vinsten Det egna kapitalet måste i redovisningen hantera egna uttag och egna insättningar Aktiebolag Juridisk person, med en eller flera ägare som endast ansvarar med sin insats Bolaget skattar för vinsten (f.n. 20,6%) Bolagsstämma, styrelse, revisor och VD Fritt eget kapital (balanserad vinst, överkursfond, vinst eller förlust föregående år, årets kapital) Bundet eget kapital (aktiekapital, uppskrivningsfond och reservfond) Fondemission – ökar aktiekapitalet (bundet) från annat eget kapital (för aktieägarna innebär det fler aktier eller högre kvotvärde för befintliga aktier) Nyemission – innebär att aktieägarna köper nyutgivna aktier från bolaget. Ägarna betalar normalt överkurs (utöver aktiens nominella värde), nominellt värde kreditera 2081 Aktiekapital och överkurs krediteras 2084 Överkursfond. Bokslut Sambandet mellan RR och BR Producera beslutsrelevant information Principiellt två metoder för att påverka: Periodisering (utgå från RR) – visar resursanvändning Värdering (utgå från BR) – visar förmögenhet Men, givet våra definitioner är detta förändringar i ett slutet system: ”Rätt” i RR kan ge ”fel” i BR ”Rätt” i BR kan ge ”fel” i RR SIFU – resultatorienterad FIFU – balansorienterad Lektion 10 – Finansiell analys, Nyckeltal Aktiebolagets årsredovisning innehåller: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter (Kassaflödesanalys) Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 (Revisionsberättelse) (Hållbarhetsredovisning) ”Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat” Extern räkenskapsanalys Jämförelse över tid Jämförelse mellan företag Jämförelse mot bransch – SCB branschnyckeltal Här ska vi lära oss grunderna Räkenskapsanalys är ett samlat begrepp för ett antal analysmetoder där man med hjälp av olika verktyg undersöker de viktigaste ekonomiska faktorerna i ett företag. Det främsta syftet med räkenskapsanalyser är att bedöma hur väl det går för ett visst företag. Detta görs med hjälp av olika nyckeltalsanalyser. Vid en extern analys är underlaget offentligt material, dvs årsredovisningen. I en intern analys har man tillgång till mer omfattande underlag. Nyckeltal i en räkenskapsanalys: Avkastningsstruktur – begreppet räntabilitet Resultatstruktur – begreppet marginal Intäkt- och kostnadsstruktur – per något Kapitalstruktur – begreppen soliditet, likviditet och rörelsekapital Syftet med nyckeltal är att jämföra företaget med andra företag, med andra branscher och mellan olika år i ett och samma företag. Avkastningsstruktur – begrepp (gulmarkerat ska du kunna utantill!) Räntabilitet på eget kapital (REK) visar avkastningen ägarna får på sitt satsade kapital. Beräkning kan ske på två olika sätt: 1. Uträkning: resultat efter skatt (årets resultat) / genomsnittligt EK ((IB eget kapital + UB eget kapital) / 2) räkna sedan resultatet efter skatt / svaret i uträkningen för att få ut procentsats. 2. Uträkning: resultat efter finansiella poster x (1-skatten) / genomsnitt justerat EK Resultat efter finansiella poster finns i resultaträkningen, använd det som är för den aktuella perioden ifall det finns fler. Skattesatsen är just nu 20,6%. (1–0,206=0,794) Genomsnitt justerat EK räknas ut genom punkt 2 och 3. 1. Resultat efter finansiella poster för året du ska räkna på x (1 minus den aktuella skattesatsen) 2. Justerat EK dvs. genomsnittet på EK (ingående balans EK + utgående balans EK) / 2 3. (IB obeskattade reserver x 0,794 + UB obeskattade reserver x 0,794) / 2 4. 1 / (2+3) 1. 2. 3. 104 774 194 x 1- 0,206 = 831 907 10 /(IB EK + UB EK) / 2 = 200 735 576 + (IB obeskattade reserver x 0,794 + UB obeskattade reserver x 0,794) = (122 856 000 x 0,794 + 92 118 000 x 0,794) = 170 689 356 / 2 = 85 344 678 = 83 190 710 / (200 735 576 + 85 344 678) = 0,29 = 29% Räntabilitet på totalt kapital visar resultatet som en procentandel av det total kapitalet Rörelseresultat + finansiella intäkter / genomsnittligt totalt kapital Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Rörelseresultat = summa av rörelseresultat i resultaträkningen Finansiella intäkter = ränteintäkter och liknande resultatposter i resultaträkningen Genomsnittligt totalt kapital = i balansräkningen, summa eget kapital och skulder (IB + UB) / 2 Räntabilitet på sysselsatt kapital är den del av företagets tillgångar som finansierats av ägare och banker (Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader) / genomsnittligt sysselsatt kapital 1. (resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader) = (rörelseresultat + finansiella intäkter) i den över Genomsnittligt sysselsatt kapital = genomsnittligt justerat EK + räntebärande skuld 2. 3. Genomsnittligt justerat EK = (IB EK + UB EK) / 2 + (IB obesk. Reserv x 0,794 + UB obesk reserv x 0,794) / 2 Räntebärande skuld = (IB långfristiga skulder + IB skulder till kreditinstitut + UB långfristiga skulder + UB skulder till kreditinstitut) /2 1 / (2+3) Soliditet Justerat eget kapital / totalt kapital Kassalikviditet Omsättningstillgångar 1 / kortfristiga skulder Lektion 11 – Kapitel 12 & 13 Reglering och principer Standardiseringsproblemet Starka samhällsekonomiska skäl för standardiserad redovisning, men: 1. Redovisningens intressenter har olika informationsbehov 2. Ekonomin utvecklas och därför också redovisningen 3. Det finns olika syn på hur det skall redovisas Redovisningens intressenter har olika informationsbehov Interna ägare: 1) förmögenhet 2) resursanvändning Externa ägare: resursanvändning och förmögenhet Bank: 1) förmögenhet, 2) resursanvändning Företagsledning: resursanvändning Staten: beroende av beskattningsmodell, idag resursanvändning hur ska man lösa standardiseringsproblemet? Olika redovisning beroende på hur viktigt företaget är för samhället samt dess storlek: 1. Noterade koncerner, ca 300st i Sverige 2. Stora företag, 50+ anställda, ca 6000st i Sverige 3. Mindre företag, 10–50 anställda, ca 30 000st i Sverige 4. Enmans och mikroföretag, ca 1 miljon i Sverige 50/40/80 Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Årsredovisningslagen definierar större företag som noterat företag eller företag som möter mer än 1 av följande: 50 anställda 40 mkr i balansomslutning 80 mkr i omsättning IFRS – internationella redovisningsregler För noterade koncerner i EU sedan 2005 IFRS utkast till nytt konceptuellt ramverk, från man 2015 “The objective of general purpose financial reporting is to provide financial information about the reporting entity that is useful to existing and potential investors, lenders and other creditors in making decisions about providing resources to the entity”. K3 – större företag ska redovisa enligt detta regelverk Kom första gången 2012 Principbaserat regelverk för större företag Gäller för räkenskapsår som började efter den 31 december 2013, men får tillämpas tidigare Anpassat efter ÅRL (lag går före princip) Utgångspunkten är IFRS för SME, dock ett eget regelverk, men beaktande av tex sambandet för redovisning – beskattning i Sverige Regelverket tillämpas i sin helhet K2 – K2 bolag är sådana som endast möter 1 eller färre av kriterierna i 40/50/80 Kom första gången 2008 Skall tillämpas i sin helhet Frivilligt från början, men blir i praktiken tvingande för juridisk person i och med att K3 kom Regelbaserat regelverk för mindre bolag Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Förenklingar av K3 Försiktighetsprincipen betonas, begränsar möjligheter i ÅRL om värdering till annat än anskaffningsvärde, man får inte göra det i K2 även att ÅRL säger det Skillnader mellan K2 och K3 K2, i utdrag Endast kostnadsslag i RR Beloppsgräns väsentlighet 5000 Nyttjandeperiod får sättas till 5 år Goodwill får skrivas av på 5 år Ingen komponentsavskrivning Ej aktivera egen im.t. Intäkter i takt med fakturering Verkligt värde ej tillåtet K3, i utdrag Både kostnadsslag och funktion RR tillåten Periodisering baserad på väsentlighet Nyttjandeperiod bedöms individuellt Goodwill max 10 år Komponentsavskrivning Egen im.t. får aktiveras Intäkt får rapporteras i takt med färdigställande Verkligt värde för fin. Inst. Och förvaltningsfasti. Man kan alltid välja att redovisa ”uppåt”, alltså K2 företag kan redovisa enligt K3, men man får aldrig gå neråt. Dvs, är man på K3 kan man inte byta till K2. Ekonomin utvecklas och därför också redovisningen Principbaserat vs Regelbaserat Alla möjliga redovisningssituationer kan inte regleras på förhand Redovisningen kan bli mer rättvisande om den tillåts representera verkligheten Men det är inte alltid den redovisningsskyldige har intresse för att representera verkligheten rättvisande Det finns olika syn på hur det skall redovisas Redovisningsreglering påverkar makt och förmögenhetsfördelning vilket gör att det blir politiskt intressant Ekonomiskt intresse – normativa teorier – expertorganisering? Ekonomiskt intresse – partsammansättning? BFN – Bokföringsnämnden Tar fram K2 och K3 Statlig myndighet under finansdepartementet Har huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning Genom att utfärda normer Normerna = gällande rätt IASB International Accounting Standars Board Utvecklat från IASC – UK i EU Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 En privat stiftelse, oberoende, icke-vinstdrivande: allmänhetens intresse Namnger intressenter: investerare, analytiker, reglerare, företagsledare, redovisningsnormgivare och revisionsproffessionen Utfärdar redovisningsstandarden: IFRS, sedan 2005 tvingade för noterade koncerner inom EU Normer Redovisningen i Sverige (EU) karaktäriseras två system: Internationell redovisning för noterade koncerner Nationell redovisning för resten Den viktigaste svenska lagstiftningen Bokföringslagen (BFL) Reglerar bokföringsskyldighet och löpande bokföring. Även bokslut för mindre företag Årsredovisningslagen (ÅRL) Reglerar hur årsredovisningen ska upprättas. Värderingsregler. Praxis Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Både BFL och ÅRL fastslår: God redovisningssed ”Innebörden av god redovisningssed har förskjutits från att tidigare mycket tydligt ha representerats av uttrycket ”faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga”, till en mer komplex innebörd med betoning på att uttalanden från ett kvalificerat normgivande organ tillmäts mycket stor betydelse. I sista hand fastställs dock innebörden av god redovisningssed av Högsta domstolen och av Högsta förvaltningsdomstolen i en fråga som påverkar beskattningen.” - Skatteverket, 2018 Redovisningsteorin Grundläggande antaganden: 1. Redovisningsenheten 2. Monetär enhet 3. Redovisningsperiod 4. Bokföringsmässiga grunder 5. Principen om fortlevnad FORMELSAMLING Årets kassaflöde = inbetalningar – utbetalningar Årets resultat = intäkter – kostnader Realisationsresultat = försäljningspris – bokfört värde Bokfört värde = anskaffningsvärde – ackumulerade avskrivningar – ackumulerade nedskrivningar Bruttolönen = nettolönen + personalskatten Anskaffningsvärde av aktier = antal aktier x kurs x courtage Försäljningsvärde av aktier = antal aktier x kurs – (antal aktier x kurs x courtage) Genomsnittsmetoden för att räkna ut försäljningspris på aktier: Sammanlagda värdet på aktierna innan vi säljer / antal aktier vi har innan vi säljer x antal aktier vi säljer Ränta = K x A x R (kapital x antal tidsenheter x räntesats) KSV = -IB från föregående år – varuinköpet för året + UB för årets varulager Överavskrivningar: HR (30%-regeln) + ISV (IB AV + IB AAEP + IB AAÖP) + AV för årets inköp (om de finns kvar) KR (20%-regel) + 0,8 x AV för inventarier inskaffade räkenskapsåret + 0,6 x AV för inventarier inskaffade året innan Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 - årets försäljning = resultat x 0,7 + 0,4 x AV för inventarier inskaffade 2 år innan + 0,2 x AV för inventarier inskaffade 3 år innan = resultat Lägsta resultat av HR och KR sätts in i följande ekvation: UB AV + UB AAEP + UB AAÖP = lägsta resultat Man kan vid bokslut se UB på AV och AAEP, ekvationen kommer få fram AAÖP. För att få fram AÖP, ta UB AAÖP minus IB AAÖP. Periodiseringsfonder: + Resultat före bokslutsdispositioner och skatt + ej avdragsgilla kostnader - ej skattepliktiga intäkter - årets avskrivningar över plan + återföring av periodiseringsfond + schablonintäkt (statslåneräntan x summan på IB periodiseringsfonder) = underlag för periodiseringsfond Får maximalt sättas över med 25% av underlaget man får fram med uträkningen Beskattningsbart resultat: + redovisat resultat efter bokslutsdispositioner + ej avdragsgilla kostnader - ej skattepliktiga intäkter + schablonintäkt = underlag för beräkning av inkomstskatt 20,6% skattesats om inget annat uppgår Räntabilitet på eget kapital (avkastningen ägarna får på sitt satsade kapital.) = = Resultat efter finansiella poster x (1-skatten) / genomsnitt justerat EK Resultat efter finansiella poster finns i resultaträkningen, använd det som är för den aktuella perioden ifall det finns fler. Skattesatsen är just nu 20,6%. (1–0,206=0,794) Genomsnitt justerat EK räknas ut genom punkt 2 och 3. 1. Resultat efter finansiella poster x (1 minus den aktuella skattesatsen) 2. (IB EK + UB EK) / 2 3. (IB obeskattade reserver x 0,794 + UB obeskattade reserver x 0,794) / 2 4. 1 / (2+3) Räntabilitet på totalt kapital (visar resultatet som en procentandel av det total kapitalet) = = (Rörelseresultat + finansiella intäkter) / genomsnittligt totalt kapital 1. Rörelseresultat = summa av rörelseresultat i resultaträkningen 2. Finansiella intäkter = ränteintäkter och liknande resultatposter i resultaträkningen 3. Genomsnittligt totalt kapital = i balansräkningen, summa eget kapital och skulder (IB + UB) / 2 4. (1+2) / 3 Räntabilitet på sysselsatt kapital är den del av företagets tillgångar som finansierats av ägare och banker (Rörelseresultat + finansiella intäkter) / genomsnittligt sysselsatt kapital 1. Summa av rörelseresultat i resultaträkningen + ränteintäkter och liknande resultatposter i resultaträkningen Genomsnittligt sysselsatt kapital = genomsnittligt EK + räntebärande skuld 2. Genomsnittligt EK = (IB EK + UB EK) / 2 3. Räntebärande skuld = (IB&UB långfristiga skulder + IB&UB skulder till kreditinstitut) / 2 4. 1 / (2+3) (2+3) är alltså EK + de skulder som har ränta, både IB och UB genom 2 Bruttovinstmarginal = Bruttovinst / nettoomsättningen Bruttovinst = nettoomsättning – kostnad för sålda varor (nettoomsättning i RR och KSV i RR) Rörelsemarginal = rörelseresultat/nettoomsättningen Nettomarginal = resultat efter finansiella poster / nettoomsättningen Soliditet = Justerat eget kapital / totalt kapital Justerat eget kapital = (obeskattade reserver x 0,794) + årets resultat av eget kapital Totalt kapital = summa eget kapital och skulder Kassalikviditet = omsättningstillgångar I / kortfristiga skulder Omsättningstillgångar I = summa omsättningstillgångar – varulager Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com) lOMoARcPSD|20135097 Kortfristiga skulder = summa kortfristiga skulder Balanslikviditet = summa omsättningstillgångar / kortfristiga skulder Fondemission – ökar aktiekapitalet från balanserad vinst. Antal aktier multiplicerat med skala, multiplicerat med värdet på en aktie. Dras från balanserad vinst och sätts in i aktiekapitalet. Nyemission – ökar aktiekapital och överkursfond. Det som påverkar aktiekapital räknas ut på exakt samma sätt som på fondemission. Det som ska påverka överkursfonden räknas på hur mycket mer aktieägarna betalar per aktie multiplicerat med antalet aktier man får fram på uträkningen innan. Dessa pengar sätts endast in på kontona och man behöver inte dra dem från något annat konto. Därför NYemission. Begrepp: Civillagstiftningen Skattelagstiftningen – gör det möjligt för företag att skapa extra kostnader, ex på lager då skattelagstiftningen gör det möjligt att värdera ner anskaffningsvärdet med 3%. Fondemission – ökar aktiekapitalet från balanserad vinst. Antal aktier multiplicerat med skala, multiplicerat med värdet på en aktie. Dras från balanserad vinst och sätts in i aktiekapitalet. Nyemission – ökar aktiekapital och överkursfond. Det som påverkar aktiekapital räknas ut på exakt samma sätt som på fondemission. Det som ska påverka överkursfonden räknas på hur mycket mer aktieägarna betalar per aktie multiplicerat med antalet aktier man får fram på uträkningen innan. Dessa pengar sätts endast in på kontona och man behöver inte dra dem från något annat konto. Därför NYemission. Fondemission – ökar aktiekapitalet (bundet) från annat eget kapital (för aktieägarna innebär det fler aktier eller högre kvotvärde för befintliga aktier) Nyemission – innebär att aktieägarna köper nyutgivna aktier från bolaget. Ägarna betalar normalt överkurs (utöver aktiens nominella värde), nominellt värde kreditera 2081 Aktiekapital och överkurs krediteras 2084 Överkursfond. Downloaded by Amna Ibrahimi (amnaibr81@gmail.com)
