IMPERIALISMEN Elefanter bär den brittiske kungen George V över en indiskflod. Han är på tigerjakt under en inspektionstur i landet, som kallades »juvelen i den brittiska kronan«. Redan i samband med de geografiska upptäckterna på i5oo-talet hade europeerna gjort erövringar i främmande världsdelar. Men bortsett från i Amerika var ändå det europeiska inflytandet över världen begränsat. De flesta kolonierna var små och fungerade mest som stödjepunkter för handel och sjöfart. Under slutet av 1800-talet inföll en ny period av erövringar. På kort tid lades nu en stor del av jordklotet under europeiskt styre. Man kan säga att det utbröt en tävling mellan stormakterna om att lägga beslag på så stora områden som möjligt. Samtidens namn på denna erövringspolitik var »imperialism«. Idag har detta ord en nedsättande klang av orättvisor och förtryck. Så var det inte när ordet först kom till användning. Europeerna menade att de genom sin höga utvecklingsnivå hade rätt att underkuva resten av världen. Hårdast drabbade detta Afrika, som nästan helt delades upp mellan de främmande erövrarna. KAPPLÖPNINGEN om AFRIKA Afrika var länge den världsdel europeerna visste minst om. Visserligen hade man redan på 15oo-talet handlat slavar här, men få européer hade ® VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN T let hade !tt från i nsat. De för han- kort tid säga att I så stora I vågat sig innanför kustområdet. När upptäcktsresande kring 185o började genomkorsa Afrika fick de ta hjälp av arabiska köpmän som sedan länge handlat på kontinenten. Men på 1870-talet tog kapplöpningen om Afrika fart. Framförallt var det Storbritannien och FrankALGERIET rike som lade under sig områden. Tyskland kom sent in i kapplöpningen och fick nöja sig med några enstaka kolonier. Också Belgien, Italien, Spanien och Portugal behärskade afrikanska landområden. Gränserna mellan de olika kolonierna drogs ofta med linjal på en karta vid ett förhandlingsbord i SIERRA LEONE Europa. Vanligen gick de kors och tvärs över kontinenten utan hänsyn till gamla politiska uppdelningar eller var olika folkslag bodde. Kolonier i Afrika 1880 Ofta gjorde de afrikanska folken motstånd mot Områden under: inkräktarna. Men medan europeerna hade tillgång Spanien Frankrike till moderna kanoner och maskingevär och hade n Portugal hela den moderna statens styrka bakom sig, var RTUGISIS Storbritannien AFRIKA afrikanerna splittrade och på sin höjd beväpnade Osmanska riket med enkla handeldvapen. Följden blev i vissa fall ren slakt. Innan afrikanerna kommit så nära att de kunde skjuta mot europeerna hade de mejats ned med kanoner och kulsprutor. I slaget vid Omdurman i Sudan 1898 stupade 11 000 afrikaCeuta Tuni ~ ö (SpaPte ner, men endast 48 britter. Bara ett av Madeira SIEN ALGERIET (Portugal) MPR0CK0 Afrikas länder lyckades värja sig. Det Tripol Kanarieöarna. Ifn. Kairo (SPanienr °R a y. var Etiopien som 1896 besegrade en itaLIBYEN RO EGYPTENP~ liensk invasionsstyrka och därmed S A H A R A i FRANSKAVÄSTAFRIKA bevarade sin självständighet. ö^\ ANGLOEGYPTISKA Européernas uppträdande i Afrika SFN Fy~T SUDAN TchadGAMBIgjqC präglades av stor grymhet och brist på 9F9 FRANSKA SOMALILAND . PORj E GUINEA ~ r ENGELSKA rio w NIGERIA GUYN respekt för människovärdet. Mest uppSOMALILA D ~ ö SIERRA~ ELFENBENS-..,1 ABESSINIEN ~.Iö LEONE ~~ 1KUSTENt märksammad är situationen i den belKAMERUN LIBERIA — ~ RIO S A IENSKA gon9u . giske kungen Leopold II:s koloni, ALT ALLAND Q~ oP BRITTISKA\ MUNK Guineabukten Wä nå- ÖSTAFRIKA BELGISKA KONGO Kongo, där den svarta befolkningen GABON sjT Kolonier i Afrika 1914 utnyttjades som tvångsarbetare under Cabinda Tanganyika TYSKA Områden under. :jon ÖSTAFRIKA Zanzibar ~ Spanien Aldabra fruktansvärda förhållanden. Massor av 1-1 (St.br.) Frankrike — Como remn ❑ NYASAANGOLA ) människor dog när de tvingades släpa (PORTUGISISKA Portugal NORD- LAND VÄSTGIKA) RHODESIA fram gummi eller elfenben ur regnskoBdtW Storbritannien ; MO(AMBIQIIE SYDTYSKA Belgien garna. Den som inte arbetade tillräckligt (PORTUGISISKA RHODESIA SYDVÄST L Idag har r det inte enom sin Hårdast DImande snabbt kunde få händerna avhuggna. Italien Mellan 1885 till 19o8 halverades folkmängden i kolonin, från 20 till 10 miljoner, vilket visar att det rör sig om ett av Tyskland OSTAFRIKA) WALVIS BA0 AFRIKA BECHUANA- LAND MAD GASKAR SW)i ZILAN Sjålvståndig stat Lind i Luna SYDAFRIKANSKÅ "' UNIONEN _.- TOLAND ^ IMPERIALISMEN r r r t I s ~ s t F illfångatagna från'hererofolket, som 1 början av 19oo-talet gjorde uppror iot tyskarna, i det land som nu allas Namibia. Upproret ledde till tt hererofolket utsattes för ett regelättfolkmord av tyskarna. Bara tjugo rocent av dem överlevde. ~ ~ historiens värsta brott mot mänskligheten. Lika stor brutalitet visade europeerna i flera andra av sina kolonier i Afrika. BRITTERNA 1 INDIEN Också Asien berördes av imperialismen. Men oftare än i Afrika mötte erövrarna här etablerade riken med uråldrig historia och utvecklad samhällsorganisation. Det gjorde att européernas dominans delvis tog sig andra former. Redan på 170o-talet hade britterna skaffat sig ett starkt fotfäste längs i RYSSLAND i J Kolonier i Asien 1914 — Områden under. r USA PAN Japan ❑ ormosa Frankrike ng Kong (Storbritannien) (:~ Macao (Portugal) Portugal ® Storbritannien T Ryssland Nederländerna tannien) Go (Portugal) anska Pondicherry rankrike) tindien J ~'liippinerna g Tyskland Självständig stat oq `~ a, a, o Östtimor o 40 VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN Portugal) a och brittiskt ande) Y med Indiens kuster. Steg för steg utvidgade de sedan sitt herravälde över hela den indiska halvön. Här hämtade de bomull, te, vete och indigo, och hit sålde de industrivaror, inte minst bomullstyger. I sitt styre över Indien försökte britterna till en början aktivt främja kristendomens utbredning och förändra indiska seder och levnadsmönster. Detta ledde till starkt motstånd och år 1857 bröt ett uppror ut mot kolonialstyret, Sepoysupproret. Därefter blev britterna mer försiktiga i sin attityd gentemot indisk kultur och religion. Man inrättade skolor för att kunna styra landet med hjälp av indiska tjänstemän. De inhemska härskarna fick behålla sin lokala makt så länge de underordnade sig britterna. Här har tre indiska dragare hamnat i problem. De både släpar och skjuter den stora vagnen på en väg där både gräs och stenar gör det svårt att ta sigfram. Mitt i sitter den engelska kvinnan, med alldeles vita kläder och hatt. Indien fungerade också som en språngbräda för fortsatta erövringar. I öster lade Storbritannien under sig Burma och området runt Malackasundet där sjöfarten till Kina gick fram. Men sedan spärrades vägen av andra kolonialmakter. Nederländerna behärskade Indonesien. Frankrike hade erövrat Indokina (Vietnam, Laos och Kambodja). Centralasien låg under ryskt styre. DET VÄLDIGA KINA Störst och mäktigast av alla de asiatiska väldena hade Kina varit. Det var ett flera tusen år gammalt kejsardöme. Handel med väst hade förekommit sedan antiken, men hölls under sträng kontroll av myndigheterna. Varor som siden, te och porslin var attraktiva i Europa, men kineserna var inte intresserade av de varor europeerna erbjöd i utbyte. Därför måste betalningen ske i silver. I början av 1800-talet började emellertid britterna sälja indiskt opium i Kina. När de kinesiska myndigheterna försökte stoppa narkotikahandeln IMPERIALISMEN ~ Det kinesiska riket symboliserat av en porslinsskål, faller sönder, och företrädare för olika kolonialmakter rusar tillför att slita åt sig skärvor av dess rikedomar. utbröt 1839 det så kallade opiumkriget. Efter ett par års krig måste Kina ge vika. Opiumhandeln släpptes fri och Hongkong blev en brittisk koloni. Steg för steg tvingades sedan den kinesiska regeringen att släppa in europeerna i landet. En viktig orsak till att Kina hade så svårt att hävda sin självständighet var att landet präglades av inre motsättningar. Bönderna levde i yttersta fattigdom och tvingades lämna det mesta av skörden till godsägarna och till kejsaren. Vid flera tillfällen under 1800-talet utbröt svåra bondeuppror. De riktade sig mot orättvisorna i landet, men även mot européernas växande inflytande och mot den kristna missionen. För att slå ner upproren tvingades kejsaren ta hjälp av europeiska trupper. Vid sekelskiftet igoo såg det ut som att Kina alldeles höll på att falla sönder och delas upp mellan de imperialistiska staterna. Men dessa ville inte riskera en konflikt med varandra om det väldiga riket. Efter påtryckningar från USA kom man istället överens om alla länder skulle få tävla fritt med handel och investeringar i Kina. Men man skulle inte upprätta fler kolonier i landet. Formellt förblev därför Kina en självständig stat. DET JAPANSKA UNDRET Bortanför Kina låg Japan. Landet var liksom Kina ett kejsardöme, men styrdes i praktiken av Shogunen, ledaren för landets krigaradel. Ända fram till mitten av 1800-talet var Japan nästan helt isolerat från omvärlden. Ytterst få utlänningar släpptes in i riket och som japan riskerade man dödsstraff om man försökte ta sig ut ur det. Men år 1853 lade sig en amerikansk krigsflotta utanför Tokyo och hotade att bombardera sta- 3 VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN ande den om inte Japan öppnade sina hamnar för amerikanska fartyg. Shogunen måste ge vika. Snart slöts också handelsöverenskommelser med de europeiska makterna. Många japaner ansåg att eftergifterna gentemot utlänningarna var förnedrande. Samtidigt stod det snart klart hur överlägsna ekonomiskt och militärt de främmande makterna var. Skulle Japan precis som Kina få se sin självständighet undermineras? År 1867 genomförde en grupp yngre adelsmän en statskupp. De störtade Shogunen och etablerade en stark centralmakt med kejsaren som samlande gestalt. Därefter inleddes ett intensivt moderniseringsarbete. Japanska delegationer skickades utomlands för att lära sig det senaste inom vetenskap och teknik. På kort tid förvandlades Japan till en modern indu- nga- stristat. aa ge ;oloni. .uro-t var i fath till r. De e, men På detta sätt undvek Japan att följa Kinas väg. Istället kunde man som enda stat utanför västerlandet själva etablera sig som en imperialistisk stormakt. År 1895 erövrades Taiwan från kineserna. Samtidigt började man ta kontrollen över Manchuriet i nordöstra Kina. I ett krig år 1905 besegrade 'man Ryssland som också hade intressen i området. Detta gav eko övervärlden. Det visade att också ett icke-europeiskt land kunde hävda sig i världspolitiken. Inrikespolitiskt innebar den japanska imperialismen att militären fick en mycket stark ställning i samhället. Detta skulle under igoo-talet få ödesdigra konsekvenser. at från DEN AMERIKANSKA KONTINENTEN tt falla >a ville itryck'å tävla )prätta ia l iske- la(le sig PiEIsta- Ledande företrädare för den nya japanska regimen diskuterar invasionen av Korea. En målning av Yoshi- takifrån 1871. Amerika var den kontinent som berördes minst av den europeiska kolonialpolitiken. I samband med napoleonkrigen i början av 1800-talet förlorade Spanien och Portugal nästan alla sina sydamerikanska besittningar. IMPERIALISMEN ruw På så vis bildades en mängd självständiga stater, men överallt var det ättlingarna till de vita kolonisatörerna som styrde. I Nordamerika växte sig under 1800-talet USA allt större och mäktigare. Priset betalades av den amerikanska ursprungsbefolkningen som pressades allt längre in i öknar och bergsområden - också detta utgjorde förstås en del i de vita folkens erövring av världen. Men till skillnad från England och Frankrike skaffade sig USA bara enstaka kolonier. Istället hävdade man sina intressen på andra sätt. Amerikanska företag gav sig in i Kina och i Latinamerika där de tog över viktiga råvarutillgångar. I Mellanamerika blandade sig USA med öppna eller hemliga metoder i de enskilda ländernas inrikespolitik. Härigenom kan man säga att USA representerade en annan typ av imperialism än de europeiska staterna. Det visade att det inte alltid var nödvändigt att erövra ett land för att säkra kontrollen över det. IMPERIALISMENS DRIVKRAFTER ed fora CELEBRATED c. TOBACCOS 1 I Clerkenwell- LONDON we En livlig diskussion har förts bland historiker om drivkrafterna bakom imperialismen. Att ekonomiska motiv var viktiga är uppenbart. Industrin behövde råvaror som metaller, olja, gummi och bomull. När levnadsstandarden i Europa steg ökade också efterfrågan på konsumtionsvaror som socker, te, kaffe och tropiska frukter. I kolonierna fanns dessutom en marknad för hemländernas egna produkter. Genom erövringarna kunde man således erbjuda goda möjligheter för näringslivet i hemlandet. Samtidigt bidrog kapplöpningen mellan stormakterna till att skynda på erövringarna. Det gällde att kapa åt sig så mycket som möjligt innan någon annan hann före. Det blev också något av en statusmarkering länderna emellan att ha kolonier. Imperialismen gick här hand i hand med den nationalistiska ideologin som under 1800-talet blivit allt mer aggressiv. Den egna nationen sattes över allt annat. Genom att skaffa sig kolonier visade man att man var en stark nation. För detta sätt att tänka hämtade man inspiration från nya teorier inom naturvetenskapen. RASISMEN I den nya globaliserade ekonomin som växte fram i imperialismens spår blev varor som kaffe och tobak tillgängliga för billigt pris för västerlänningarna. 260 År 1859 publicerade Charles Darwin sin bok »Om arternas uppkomst«. Boken visade att växt- och djurvärlden sedan livets födelse befunnit sig i en ständig utveckling. Arter hade gått under och nya hade uppstått. Drivkraften hade enligt Darwin varit kampen om tillvaron. Individer och arter som varit väl anpassade till sin miljö har kunnat föra sina anlag vidare, medan de med mindre lyckade egenskaper sållats bort av det naturliga urvalet. Detta var något man knöt an till i Europa - genom att hänvisa till Darwin kunde övergreppen mot befolkningen i kolonierna motiveras »vetenskapligt«. Precis som i naturen i övrigt pågick det inom människosläktet en kamp där »de mest livsdugliga« skulle segra. Att det skulle bli de vita europeerna tvivlade man inte på. Det låg i utvecklingens intresse att »de undermåliga raserna« tvingades till underkastelse. Ja, kanske var vissa raser till VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN och med dömda att utplånas. »Det är ett exempel på naturens välgörande lag«, konstaterade en skribent, »att de svaga måste förintas av de starka«. Dessa ideer brukar kallas för »socialdarwinism«. Sådana tankar kom förstås i konflikt med andra västerländska värderingar, som kristen barmhärtighet och upplysningens budskap om alla människors lika värde. Det fanns därför ett behov av en »anständig« motivering till kolonialismen. En vanlig tanke var att erövringarna var ett sätt att hj älpa folket i kolonierna. Man talade om »den vita mannens börda«. Erövringarna var enligt detta synsätt en uppoffring europeerna gjorde för att ge de färgade folken en möjlighet att höja sig ur sin ekonomiska efterblivenhet och överge sina barbariska seder. Med tanke på de maktövergrepp och den ekonomiska utplundring som kännetecknade kolonialismen var detta antingen självbedrägeri eller rent hyckleri. Det var också ett uttryck för hur nedlåtande man betraktade de erövrade folken och deras kultur. De ansågs inte klara sig själva. Deras eget sätt att leva sågs som mindre värt. FRÅGOR PÅ TEXTEN 1. Vilka var de viktigaste imperialistiska makterna? I vilka delar av världen skaffade de kolonier? 2. Förklara följande företeelser: kapplöpningen om Afrika, Sepoyupproret, Opiumkriget, Shogunen. 3. Vilka var drivkrafterna bakom västerlandets erövringar? Peka på både ekonomiska och politiska faktorer! Vilka tror du var viktigast? 4. Förklara begreppen »socialdarwinism« och »den vite mannens börda«. DISKUTERA OCH ANALYSERA 5. Imperialismen tog sig olika uttryck i olika delar av världen. Titta på Afrika, Asien och Nordamerika eller länder som Japan och Kina. Jämför och försök att förklara skillnaderna! 6. Diskutera imperialismens långsiktiga betydelse för länderna i tredje världen! Vilka problem har den Sådana här planscher över människoraserna, präglade av de bildade vita européernas föreställningar om sin överlägsenhet användes som undervisningsmaterial i skolorna. lämnat? Kan den även ha varit positiv? Vilka spår av kolonialismen kan vi se i världen idag? 7. Fundera över hur motsvarande kapitel i en historiebok kan ha sett ut för so eller loo år sedan. Vad lyftes fram? Vad saknades? Hur tror du en brittisk, fransk, kinesisk eller afrikansk lärobok beskriver imperialismen? TA REDA PÅ 8. Leta upp Rudyard Kiplings dikt »Den vite mannens börda«. Slå upp ord du inte förstår. Hur ser författaren på imperialismen? Hur ser han på de erövrade folken? Hur framgår det att texten är rasistisk? Ta reda på mer om författaren! 9. Nordisk familjebok var under ett halvt århundrade Sveriges viktigaste uppslagsbok och finns nu tillgänglig på nätet. Slå upp ordet »negrer« i »Uggleupplagan« (1913) och läs, särskilt från mitten på spalt 729. Vad säger texten om tidens tankesätt? Varför skulle vi idag betrakta den som ovetenskaplig? IMPERIALISMEN
