Neuropsykologi Para ihop med rätt? Gör att du kan förstå talat språk/ Wernickes area En substans som påverkar vår förmåga till självreglering/ Noradrenalin Skapar en helhetlig bild inom ett sinne/ Sekundära processer Får dig att igen vilja göra saker som är bra för dig/ Dopamin Påbörjar tolkning av synintryck/ Occipitalloben Gör att du känner att dina muskler är spända/ Somatosensoriskt område Kan lära sig att sortera bort stimuli du inte är intresserad av/ Retikulära aktiveringssystemet Cytokinin/ Kopplat till immunförsvaret Para ihop med rätt? Immunsystemet / Cytokinin Fokuserar t.ex. bara på en viss typ av ljud stimuli / Primära processer Förklarar varför upprepning av aktivitet gör oss skickligare på aktiviteten / Hebbs princip Får dig att igen vilja göra saker som är bra för dig / Dopamin Gör att du känner att dina muskler är spända / Somatosensoriskt område Gör att du kan förstå talat språk / Wernickes area Hjälper dig fokusera på relevanta stimuli / Retikulära aktiveringssystemet Para ihop med rätt? Fokuserar t.ex. bara på en viss typ av ljud stimuli / Primära processer Avgör om vi har sympaticumeller parasympatiskt påslag / Hypothalamus Skapar instinktiva reaktioner på fara / Amygdala Gör att du kan förstå talat språk / Wernickes area Motorisk talförmåga / Brocas area Hjälper dig fokusera på relevanta stimuli / Retikulära aktiveringssystemet Gör att du uppfattar handen som någon lagt på din axel / Somatosensoriskt område Hippocampus = Minne Parasympatiska nervsystemet utgör tillsammans med det sympatiska nervsystemet det autonoma nervsystemet. Förenklat kan det sägas att parasympatiska nervsystemet aktiveras när kroppen är i vila, och inte stressad Vad är sant gällande Hypothalamus? -Den avgör varifrån ett ljud kommer -Ansvarar för det autonoma nervsystemet -Lagrar in sensoriska minnen -Sitter på occipitalloben Vad är sant gällande Retikulära aktiveringssystemet (RAS)? (1p) -Skapar möjlighet att styra vilka intryck du ska bli medveten om -Hjälper dig uppfatta beröring på huden -Skapar motoriska rörelser -Gör dig impulsstyrd Vad är sant om Wernickes område? -Nödvändig vid läsning -Hjälper dig förstå ett talat språk - Producerar tal motoriskt -Aktiverar stressystemet Vilken beskrivning definierar individens Genotyp. (1p) -Latenta gener -Dominanta gener -Individens uttryckta gener -Individens hela genuppsättning. Vad sant gällande Hippocampus? -Nödvändig för långtidsminnen -Skapar flexibilitet -Utgör arbetsminnet -Skapar stresspåslag Vad är mest sant om Hebbs princip (1p) Välj ett alternativ: -Upprepade motoriska övningar skapar starkare förbindelse mellan amygdala och parietalloben -Genetiken styr hur förbindelsen utvecklas inom pre- och primärmotoriska områden -Alla psykologiskt intressanta fenomen har som minsta gemensamma nämnare att de bygger på neuronens elektrokemiska arbetssätt. -Att upprepat öva på att spela piano skapar bättre förbindelse mellan inblandade neuron. Genotyp är ett centralt begrepp i beteendegenetiken. Vilken beskrivning nedan är mest korrekt gällande begreppet? Välj ett alternativ: -Kalles genotyp består av både hans icke utvecklade förmåga till att spela piano och hans utvecklade förmåga att spela fotboll - Kalles genotyp består bara av hans icke utvecklade förmåga att spela piano och hans icke utvecklade förmåga att dansa -Kalles genotyp består bara av hans utvecklade förmågor att spela fotboll och att räkna matte Vad är sant angående neuronhypotesen? (1p) Välj ett alternativ: -Våra känslor är framförallt orsakade av hjärtat -Enbart vissa psykologiska fenomen kan härledas till hjärnans fysiologi -Allt vi studerar inom psykologin orsakas av neuronens elektrokemiska arbetssätt Vårt beslutsfattande sker med hjälp av gliaceller Vad är sant gällande amygdala? (1 p) välj ett alternativ - Ansvarig för det parasympatiska systemet - Är bland dem strukturer som sist får information om vad som händer runt omkring oss - Får dig att attackera den som överfaller dig - Gör att du börjar skratta när någon ramlar Vad är sant gällande Hebbs princip? (1 p ) Välj ett alternativ - Repetition skapar bättre neuron förbindelser - Agonistiska substanser minskar kommunikationen mellan neuronen - Hur neuron kopplas samman styrs genetiskt - När minnen lagras in skapar det fysiska förändringar i neuronens sammankopplingar Vad är sant gällande Hypothalamus? (1p) Välj ett alternativ - Ansvarar för det autonoma nervsystemet - Sitter på occipitalloben - Den avgör varifrån ett ljud kommer - Lagrar in sensoriska minnen Vad är sant gällande Retikulära aktiveringssystemet (RAS)? (1p) Välj ett alternativ - Hjälper dig uppfatta beröring på huden - Gör dig impulsstyrd - Skapar möjlighet att styra vilka intryck du ska bli medveten om - Skapar motoriska rörelser Vad är sant om Wernickes område(1p) Välj ett alternativ - Aktiverar stressystemet - Producerar tal motoriskt - Hjälper dig förstå ett talat språk - Nödvändig vid läsning Vad sant gällande Hippocampus (1p) - Skapar stresspåslag - Skapar flexibilitet - Utgör arbetsminnet - Nödvändig för långtidsminnen Vilken beskrivning definierar individens Genotyp. (1p) Välj ett alternativ: - Dominanta gener - Individens hela genuppsättning. - Latenta gener - Individens uttryckta gener Vilken av nedanstående beskrivningar är ett exempel på en antagonistisk synapspåverkan (1p) Välj ett alternativ: - Ett ämne som hindrar återupptaget av transmittorsubstansen till axonterminalen - Ett ämne som leder till att axonterminalen släpper ut mer transmittorsubstanser - Ett ämne som blockerar receptorn på dendriten - Ett ämne som i sin struktur är så likt en annan transmittorsubstans att det kan binda till dess receptor Vad innebär antagonistisk synapspåverkan? Vilken av nedanstående beskrivningar är ett exempel på en antagonistisk synapspåverkan? (1p) Välj ett alternativ: -Ett ämne som blockerar receptorn på dendriten -Ett ämne som leder till att axonterminalen släpper ut mer transmittorsubstanser -Ett ämne som i sin struktur är så likt en annan transmittorsubstans att det kan binda till dess receptor -Ett ämne som hindrar återupptaget av transmittorsubstansen till axonterminalen Förklara begreppet Connectome och ge ett konkret exempel? Nätverk eller förbindelser mellan hjärnans neuron och olika kärnor av neuroner kallas för (connectome) Det som är hjärnans kopplingsscheman. Kärnor är neuroner som klumpar ihop sig och är olika stora beroende på beroende på vad området eller kärnan har för funktion. Ju mer komplicerad information kärnan hanterar desto större kärna. Dessa neuron finns tex: mellan de primära och sekundära och associations områdena, där de två första nämnda behöver information för att göra ett helhetsintryck. En vanligt fungerande hjärna kallas naturtyp, där man kan ske skillnader på gruppnivå. Exempelvis en hjärna som ingår i autismspektra, ser man skillnader i nätverken (connectome) och förstår att detta påverkar hur någon fungerar som människa. Finns också skillnader i connectome mellan neurotypernas individers hjärna. Beskriv med ett konkret exempel det neuropsykologiska begreppet plasticitet? Att hjärnan kan forma om sig. Om man tex: ska lösa ett problem eller utföra ny aktivitet som kräver nytt typ av tänkande då förändras plasticiteten i hjärnan då den utmanas och samtidigt förändras. Vi kan hela livet lära oss nya saker. Det som händer är att hjärnan bildar nya kopplingar och formar om sig för att kunna utföra den nya aktiviteten. Beroende på vad det är du ska lära. Att hjärnan kan forma om sig. Vi kan hela livet lära oss nya saker. Det som händer är att hjärnan bildar nya kopplingar och formar om sig för att kunna utföra den nya aktiviteten. Beroende på vad det är du ska lära. I Prefrontal cortex finns våra Exekutiva funktioner. Beskriv två konkreta exempel gällande just Exekutiva funktioner? De viktigaste exekutiva funktionerna är: Ibland räcker inte inövade beteenden och rutiner. När man ställs inför nya problem eller situationer krävs också nya lösningar. Det är då vi använder det som kallas exekutiva funktioner. o Förmåga att planera. o Förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar. o Anpassningsförmåga. Inhibition/broms, denna handlar om att man kan stanna upp, att inte var för impulsiv utan att kunna se, tänka och sedan planera och agera. Ett exempel kan vara att du ser två bilar krocka, varav det läcker bensin från en av bilarna och börjar brinna i den andra. Du kan här stanna upp och tänka efter, är det klokt att gå fram och hjälpa direkt ifall det exploderar? Flexibilitet, Att man kan stanna upp, se valmöjligheter och sen väga dessa mot varandra, för att komma fram till ett klokt beslut. Skulle kunna handla om att du står inför valet att ta bilen eller inte bilen till gymmet. Att du kanske sedan väljer promenaden, för poängen är ju att du trotts allt ska träna. Förklara det beteendegenetiska perspektivet på intelligensutveckling. Exemplifiera din beskrivning? Arv och miljö integrerar ● Gener sätter ramar för intelligensutveckling -Gener talar inte om vilken interligens barnet kommer att ha, däremot sätter generna upp ramar för lägsta och högsta värde intelligens. - Vilka möjligheter barnet har och utvecklingspotential beror sedan på miljön. - En förbättrad uppväxtmiljö kan förbättra en persons IQ värde med 15-20 poäng - Barnets preferenser spelar in Genotyp och fenotyp - Genotyp: hela vår genuppsättning, men alla generna kommer ej användas utan uttrycks när de har en funktion - Fenotyp: de gener som uttrycks. Den vi är. Resultat av vår miljö, styr vilka gener som kommer uttryckas. ● Alleles – alternativa former av en gen som producerar olika karaktärsdrag. T.ex. ögonfärg. En genvariant kan antingen vara: dominerande eller icke dominerande: - Dominerande; kommer att uttryckas om det står mellan en dominerande och ickedominerande - Icke dominerande, recessiv Ur ett evolutionsteoretiskt perspektiv finns förklaringar till att det är skillnader mellan män och kvinnor gällande EQ och SQ. Ge en nyanserad förklaring till begreppen baserade på evolutionsteorin? PRIMÄRA,SEKUNDÄRA OCH ASSOSIATIONSOMRÅDE. -Primära områden: processar delar inom ett och samma sinnesintryck. Delar inom ett sinne - Sekundärt område: handlar om att skapa en helhet inom ett sinne -Associationsområde: knyter ihop alla sinnen med tidigare erfarenheter, tankar osv. HOMEOSTAS Homeostas hjälper kroppen att hålla en stabil inre miljö genom fysiologiska processer. Den skapar då en konstant inre miljö och hjälper kroppen att hitta "jämvikt" när kroppen behöver återskapas Hälso- och Krispsykologi vad är en kris? Beskriv innebörden av kris samt ge exempel på en sådan situation En kris är en ofta stark reaktion på en förlust eller en förändring i livet. Det är en vanlig reaktion på en svår situation. Påfrestande stressituation då individens egna copingstrategier inte längre räcker till för att förstå det inträffade. Vad är en existentiell kris? (1) Funderingar kring livets mening Vår personlighet gör oss sjuka? SANT eller FALSKT? Vid långvarig/kronisk stress uppstår utmattning som innebär att all energi går åt att alstra stresshormoner vilket gör att kroppen så småningom havererar? SANT eller FALSKT? Som en respons på stress strävar kroppen efter jämnvikt/balans? SANT eller FALSKT? Ta ställning till om nedanstående påståenden är korrekta eller felaktiga. Påstående a) ”Krisbearbetning har betydelse för att begripliggöra och betydelsegöra det inträffade”. RÄTT eller FEL? När det kommer till professionellt stöd vid kris ska du inte stärka samhörigheten med andra drabbade och närstående”. RÄTT eller FEL? I den psykologiska första hjälpen menar man att man skall börja med att be den drabbade prata ut om traumat? (1p) Välj ett alternativ - Sant - Falskt Empati är viktigt att använda vid krismöten? (1p) Välj ett alternativ - Sant - Falskt Underidentifikation i mötet med personer i kris innebär att man engagerar sig för mycket och tar över? - Sant - Falskt, det är överidentifikation Stressorer är specifika, situationsbundna som oftast kräver agerande (1p) Välj ett alternativ -Sant - Falskt Kronisk, långvarig stress förbättrar immunresponsen? (1p) - Sant - Falskt Vad är neurotisk ångest (1p) - Ångest inför livets osäkerhet - En ångest som ej står i proportion till faran - En attackerande ångest Kris Neurotisk ångest=När ångest stängs inne. Vissa personer är mer sårbara för stress än andra, vad kan påverka sårbarheten? (2p) Genetiska faktorer/Stresskänslighet Anknytning/förusättningar Personlighet/coopingstrageier Socialt stöd Hur länge man är stressad, om du upplevt stress tidigare är du mer sårbar. Att vara stressad är inte i sig negativt för individen och vi kan ibland till och med uppleva stress som positivt. När upplever vi positiv stress? (1p) Välj ett alternativ: -När vi har utmaningar och krav som kräver att vi koncentrerar/anstränger oss extra mycket men vi klarar av att lösa uppgiften -När vi har få och enkla krav som inte ger upphov till ansträngning -När vi har svåra och komplexa krav men saknar förmåga att lösa uppgiften -När vi har utmaningar som vi gillar och som gör att vi får svårt att klara uppgiften Vad innebär stressorer? Stressorer: det som triggar en individ, det är beroende på vilka erfarenheter vi har, vissa triggar oss mer än andra och det är individuellt. Vad innebär Arousalteorin? Den idag dominerande sättet att se på stress utgörs av den skållade arousal teorin, som fokuserar på biologiska och kognitiva aspekten. Med aurosal menas den fysiologiska. Beteendemässiga och upplevda intensitetsgraden på stressen. Som benämning för den här processen används begreppet allostas och allostatisk belastning för negativ stress. Allostatisk belastning uppstår när det finns en obalans mellan individens stress hanteringsförmåga och de krav som individen tror att dessa förmågor måste möta. Hur hög den allostatiska belastningen är, och därmed hur hälsofarlig stressen är bestäms av tre faktorer: KRAV, kraven kan vara enkla, måttliga eller komplicerade. STRATEGIER, coopingstrategier, kan vara bra eller dåliga. RESURSER:, de resurser som individen har, och som ligger bakom förmågan att hantera stressen tex: personliga egenskaper eller socialt stöd- HOMEOSTAS Homeostas hjälper kroppen att hålla en stabil inre miljö genom fysiologiska processer. Den skapar då en konstant inre miljö och hjälper kroppen att hitta "jämvikt" när kroppen behöver återskapas AUROSALNIVÅ? Styrs av: Komplexa krav? Många krav? Enkla krav? Få krav? Hög, måttlig eller liten allostatisk belastning? (MAN BEHÖVER OCKSÅ RÄTT TYP AV STRESS FÖR RÄTT TYP AV UPPGIFT) AUROSAL? Arousal, endokrina systemets, hjärnbarkens och limbiska systemets beredskap och reaktionsstyrka på stimuli. Vid aktivering förstärks uppmärksamheten och känsloläget, motivationen, beslutsamheten och uthålligheten ökar, samt ökar den motoriska aktiviteten. Ofta hänger aktiveringen av arousal samman med flykt- och kampresponsen, samt ligger känslomässigt nära aggression. Behöver inte vara något som inträffar, kan vara att vi tänker att något ska inträffa (kognitionen)Vad är intensitetsgrad? Arousal är intensitetsgraden på känslan inför ett stimuli, medan valens betecknar huruvida känslan är positiv eller negativ. Arousal hänger bland annat samman med aktiveringen av amygdala, och påverkar den kognitiva processen såtillvida att den skapar uppmärksamhet eller inte, vilket påverkar minnesbildning med mera. Den är inte samma för alla individer därför är det viktigt med den upplevda intensitets graden, vissa triggas igång starkare utifrån vissa situationer och mindre i andra. -Detta gör att samma exakt händelse kan generera olika kris/trauman för en situation vissa kanske inte ens blir triggade och då får vi en låg intensitetensgrad. - Det kan vara så att en situation inte är viktig över huvud taget, den berör oss inte, då får vi en låg intensitetsgrad och Arousen går inte upp lika intensivt, eller så är det extremt obehagligt och då stiger den raskt Tex: fobier. Vad innebär PRIMÄR/SEKUNDÄR SRESS? Hur individen upplever stressen är mycket viktigt och är beroende av på vad som triggar oss. Primär värdering (första, instinktiva reaktionen), då vi reagerar på något i den kontext vi befinner oss i. Sekundär värdering vi processar kognitivt, (försöker förstå, lokalisera situationen, betydelse för hur vi ska uppleva stressen) en bedömning över i situationen. Därefter får man den typ av stress som krävs för att försöka klara situationen vi ställs inför. UPPGIFTSRELEVANTA STRATEGIER Uppgiftsrelevanta - löser uppgiften, allostasbelastningen går upp sedan ner. Uppgiftsirrelevanta - löser inte uppgiften, framkallande av stress. (ALLT DETTA STYRS AV DEN PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA UPPLEVELSEN AV SITUATIONEN OCH VAD VI HAR FÖR STRATEGIER. DE I SIN TUR PÅVERKAR VÅR RAUSER NIVÅ OCH PRESTATIONSFÖRMÅGA I SITUATIONEN.) Beskriv de tre övergripande coopingstrategierna och ge exempel på sådana strategier? Extern coping /Problemfokuserande coping, problemlösande: då löser man situationen och försöker agera i situationen och göra något åt det. Alltså är fokus på problemet i denna copingstrategi. Intern coping/ Emotionsfokuserad coping – detta innebär att reglera känslor och emotionell respons gentemot problemet istället för att fokusera på själva problemet i sig. Kan handla om att man grubblar kring situationen, acceptera känslor, använder distraktion och förneka känslor, eller negativt undvikande eller positivt omvärdera situationen. Stödjande coping, innebär att personen söker någon form av stöd från omgivningen för att hantera problemet. Det kan var emotionellt stöd, att få omtanke av en vän eller familj. Kan handla om värderande stöd, att någon får känna att dem är bra som dem är. Kan också handla om instrumentellt stöd tex: hjälp med vardagssysslor/uppgifter. (SAMTLIGA NÄMNDA OVAN ÄR DISTRAKTIONER ÄR FÖR ATT SÄNKA STRESSEN, DÄRMED KAN VI BEARBETA DEN STRESSEN PÅ OLIKA SÄTT.) Positivt negativ med Extern och intern coping? Båda strategierna har sina fördelar, men emotionsfokuserad coping kan vara särskilt användbar i vissa situationer, särskilt om du vill bearbeta oväntade eller smärtsamma känslor och reaktioner. Detta innebär att fokus ligger på att hantera egna känslor, snarare än att fokusera på externa omständigheter. Denna strategi hjälper dig inte att omedelbart lösa ett problem, men denna strategi kan vara ett bra verktyg att ta till för att hantera stressiga situationer som du inte kan ändra på eller kontrollera. När du kan hantera dina känslor och reaktioner vid en särskild situation kan detta påverka hela upplevelsen av situationen, eller åtminstone göra dig mer rustad för att hantera den Vad innebär cooping strategier? Coping , handlar om vad vi har för strategier vid stress, för att minska stressen. COPING= INRE REAKTIONER PÅ YTTRE STIMULI. Coping handlar om den totala upplevelsen och handlingsmönster för individen, dvs perception (vilken information tar någon in), tidigare föreställningar om situationen (erfarenheter), kognition/tankescheman (vilka tankar kommer igång, vad ska jag göra ”hjälp detta klarar inte jag av” eller ”detta klarar jag” eller ”hjälp”, attityder/värderingar (det här fixar jag eller inte), känslor (arg, ledsen, rädd eller annat) och sedan agerar vi (handling). Coopingstrategier är inlärt och kan förändras. Vad för kritik finns det mot Cullberg och Bowlys krismodeller? Bolwbys: sorg modell (skrev även om anknytningsteori) Steg 1. Förnekelse av det inträffade (chockas) Steg 2. Från minuter, timmar till dagar. Ett desperat sökande efter personen som förolyckats och en upptagenhet av den personen. Intensiv sorg. (börjar förstå, men inte helt) Steg 3 Efter veckor. Desorientering med starka negativa känslomässiga reaktioner man börjar förstå att den döde inte kommer tillbaka. Steg 4. Slutligen. Reoganisering, innebär att man sakta börjar acceptera dödsfallet. Cullbergs kretsteori (Lik den ovan) Cullberg (1) 1. Chock och förnekandefasen: känslostumhet. Försöker förstå vad det är som händer. Försvarsmekanismer är mycket aktiva i denna fas, vi försöker stänga av. 2 Reaktionsfasen: timmar/dygn starka känsloreaktioner, vi börjar förstå att något hänt. 3 Bearbetningsfasen: någon vecka börjar man förstå det inträffade och försöker hantera vardagen. 4Nyorienteringsfasen: halvår/ år efter börjar någon sakta komma tillbaka. Svar: En kritik är att det empiriska stödet i vetenskaplig mening är ganska svagt. Annan kritik är att varje sorg- och krisprocess ser olika ut från person till person, vilket gör det svårt att beskriva denna process i olika stadier. Vissa människor sörjer inte alls, eller bara under en kort tid. Det kan också ge en bild av att individer ”sörjer fel” om det inte följer denna sorgprocess. De olika stadierna kan komma i olika ordning, och beroende på individ varierar tiden man är i varje stadium varierar också. 3. Bolwby och Cullberg menar att krisreaktionen/krisbearbetningen går i olika steg/faser medan Strobe och Schuts modell bygger på ett helt annat resonemang. Beskriv hur Strobe och Schuts modell förklarar en krisreaktion/krisbearbetning och ge ett eget exempel. Strobe och Schuts modell Relationsorienterad/relationsförlust- Sorgarbetning, Intensivt sorgearbete, Bryta banden med den döde/återuppbyggnad, förnekelse/undvikande Funktionellt orienterad/återuppbyggnad – Fokusera på livsomställningar, göra nya saker, distrahera sig från sorgen/förnekar/undviker sorgen, Nya roller/identitet och relationer. Strobe och Schults modell bygger på två poler som dem menar de i kris vandrar mellan vid en krisbearbetning. På ena polen är det Relationsorienterad/relationsförlust det vill säga att man sörjer (det inre) och den andra är Funktionellt orienterad/återuppbyggnad fasen (det yttre), en funktion där man återbygger sitt liv. De menar att någon ofta pendlar mellan dessa två poler vid ett sorgearbete. Att någon i ena stunden försöker vara praktiskt och bygga upp sitt liv, medan i nästa stund kommer det överväldigande känslor som påminner en om sorgen och man går tillbaka till den relationsorienterade fasen. Ett exempel för när någon pendlar är att när ens partner gått bort kan denne i ena stunden hämta barnen på skolan, och laga mat och senare på kvällen när barnen lagt sig får denne överväldigande känslor då hen ska lägga sig ensam i sängen och partnern är inte där, för att sedan igen nästa morgon på upp och fixa frukost och köra barnen till skolan. Ett tydligt exempel på hur någons krisbearbetning pendlar mellan två poler. Om man fastnar i en av polerna blir det en fara (dysfunktionellt sorgearbete). Pendlingen beror på trygga eller otrygga anknytningar. Trygga har lättare att bearbeta & pendla fram & tillbaka medans otrygga fokuserar på själva förlusten. Genusperspektiv: kvinnor fastnar i relationsorienterade polen medan män är mer i den funktionellt orienterade generellt. På individ nivå ser det annorlunda ut, men generellt är det så. Det optimala är att vandra mellan. Eva har precis fått höra att hon hennes äldre sjuke far gått bort. Hon fick samtalet under ett möte på sitt arbete. Eva har inte möjlighet att gå från mötet just nu för hon ska presentera ett arbetet hon jobbat med under ett halvår. Som tur är behöver hon inte hämta barnen på förskolan då det redan var bestämt att maken skulle göra det. Hon fortsätter som vanligt och kommer hem sent på kvällen. När Eva kommer hem på kvällen känns allt som vanligt. Hon tycker själv att det är konstigt att hon inte är ledsen och gråter. Några dagar senare är hon och handlar vantar till yngsta barnet, det finns en mängd olika varianter och Eva har svårt att välja. Helt plötsligt börjar hon att storgråta över svårigheten att välja vantar. Hur kan du/ni förstå Evas reaktioner utifrån Cullbergs kristeori? Beskriv teorien och koppla Evas reaktioner till teorin. (2p) (LÄR DIG FASERNA) 4. Karin har under en längre tid haft svårigheter att koncenterara sig och att somna på kvällarna. Hon arbetar som förskolelärare och kommer ofta hem med huvudvärk och trötthet. Hemma har hon tre barn under sju år och hon får sköta stora delar av markservicen och omvårdanden för barnen. På arbetet är det stopp för att ta in vikarier och barngruppen är maximerad med flera barn som har speciella behov. Tidigare tycke Karin mycket om att träna men nu orkar inte längre engagera sig. Hon har få sjukdagar sedan tidigare och lägger stor vikt vid att sköta sitt arbete. Karin vet inte hur hon ska hitta energi längre och en dag känner hon stark yrsel och har svårigheter att ta sig upp ur sängen. Med hjälp av ovanstående case ska du välja tre begrepp inom hälsopsykologin som är relevanta för hur stress uppstår och vilka konsekvenser det kan få för individen. Förklara först begreppet och ge därefter exempel på hur du anser att Karin påverkas av sin situation. - Cooping strategier, intern och distraktion. Det är tydligt att Karins cooping strategier, dvs Karin har slut på coopingstrategier, för att kunna hantera situationen hon befinner sig i kanske har hon försökt att lösa via extern coping, dvs försöker agera för att lösa de stressade situationerna kanske har hon också, använt sig av intern coping och distraktion, dvs förnekat förnekar helt sina känslor och söker sig till andra aktiviteter för att inte bli påmind om den stress hon känt senaste tiden. ALLOSTATISK BELASTNING HANS HEIDE-ALLOSTASE OCH BELASTING: Är den inre hormonella belastningen som triggas igång via automatik när det frigörs hormoner utifrån det autonoma nervsystemet. 1. Upplever, komplexa och många krav. 2.Vilka strategier man har vid stress. 3.Personliga resurser Om någon upplever komplexa och många krav dvs har många uppgifter och få resurser under en längre tid, så upplever vi en allostatisk belastning (långvarig stress) och kortisol utsöndras. Det är inte farligt med allostatisk belastning, det är dock farligt om en människa inte fått återhämtning. Om kortisol utsöndras en längre tid kan detta leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Jag menar att Karin utsatts för allostatisk belastning, och utsöndring av kortisol under en längre tid och att kroppen tidigare sagt ifrån men att Karin inte lyssnar och nu befinner sig i ett utmattnings stadium. GAS (General Adaption syndrome) Hans Selye (1956), kallar den fysiologiska responsen på stress för GAS, beskriver den i tre stadier. Man brukar prata om att vägen om Utmattning sker i tre steg. +Larmberedskap: När autonoma nervsystemet reagerar och organismens aurosalnivå stiger. Kroppen mobiliserar, vad sker, känner igen? Kroppen gör sig beredd på att prestera, yt andning, hjärtat slår snabbare. Allostatiska belastningen går sedan ner (om stressen släpper). + Motstånd:. Motstånd, då kroppens resurser mobiliseras med hjälp av stresshormonerna. Detta stadium kan vara en ganska lång tid, men efterhand uttöms krafterna- Huvudvärk, spänningar, energilös och glömska. Om vi väljer att bortse från dessa signaler och kroppen inte får återhämtning kommer man till nästa steg. +Utmattning: Vi börjar få symtomen på riktigt, sömnproblem, svårt att komma till ro, ständig huvudvärk, smärtor i kroppen, tappar sakta dina förmågor tex: svårigheter att tolka text och tal. Sist psykiska och fysiska sjukdomar. Jag uppfattar det som att Karin befinner sig i fas tre dvs att kroppen visar motstånd till de klar hon ställs inför, att kroppen utsöndrar för mycket kortisol under en längre tid och nu befinner sig i en tidig utmattning. Att Karin inte lyssnar på de tidigare signalerna som kommer i motståndsfasen (då kroppen säger ifrån första gången). Vilka är de tre olika stadierna i GAS-modellen som beskriver allostatisk belastning? Ange beteckningen för vart och ett av de tre stadierna och ge en kort förklaring till hur de påverkar individen för var och en av beteckningarna? Larmberedskap, Motstånd och Utmattning. Alarm: GAS med en stressreaktion där det sympatiska nervsystemet aktiveras, bland annat med frisättning av adrenalin och kortisol. Den här första fasen kan liknas vid en flight or fight-reaktion. Motstånd: När den skadliga stressfaktorn identifierats började mössen bygga upp en motståndskraft mot denna, dels för att kunna hantera den aktuella situationen dels för att vara bättre förberedda inför en liknande situation i framtiden. I den här fasen är kortisolfrisättningen än mer central. Återhämtning eller utmattning: I det sista steget har mössen antingen klarat av situationen med stressfaktorn och kan återgå till det normala eller så har stressen varit så stor att de skadas fysisk eller psykisk. Människor kan drabbas av olika typer av kriser enligt Lennéer Axelsons bok Förluster. En av dessa kristyper brukar betecknas som traumatisk kris. Förklara kortfattat dess utveckling och innebörden av en traumatisk kris samt ge ett eget exempel? Denna kris handlar om chockartade händelser som inträffar plötsligt och relativt oförberett. T.ex.: anhörigt dödsfall, sjukdomsbesked eller missfall. Definition: Den traumatiska krisen kan identifieras som: en plötslig och oförberedd yttre händelse, som hotar individens fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller grundläggande tillfredställelse möjligheter till tillvaron. Exempel på vad som kan trigga en traumatisk kris: Objektförlust (död skilsmässa/seperation, föremål, kroppsdel och organ. Autonomiförlust (förlust av självständighet), Relationsproblem (otrohet/skilsmässa), Reproduktionsproblem, Social skam(varierar i olika kulturer), påtvingade sociala uppbrott (uppsägning) Vad menas med en utvecklingskris? En utvecklingskris, är en kris som är normalt och, också nödvändigt, inslag i mognad och utveckling. Det är svår att veta när dessa är ”över”. Vissa menar att vi alltid är påväg in, mitt uppe i eller ur en. Att vi alltid tillbringar tid i en utvecklingskris. Definition: Att man tillslut hamnar i en sådan livssituation att ens tidigare erfarenheter och beteenden inte är tillräckligt för att man ska förstå och psykiskt bemästra den. Därför måsta man förändra sitt tanke-och beteende mönster. Förklara hur kroppen kan reagera på stark och förlängd stress (4p)? Vid stress: Kroppen mobiliserar, aurosal nivå ökar, vad sker, känner igen? Kroppen gör sig beredd på att prestera, yt andning, hjärtat slår snabbare. Tänker eller sker: Stress kan beror på att något faktiskt sker, eller att man tänker att något skall hända. Överlevnads instinkt: Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- flyktreaktionen. Livsviktig: Stressreaktionen är en naturlig och livsviktig kroppslig reaktion. Den är gjord för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Långvarig stress är farligt: Energimobilisering är något friskt och helt normalt i sådana situationer. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid Stressorer är olika: Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Det är också personligt vad som stressar oss, det som gör dig stressad kanske inte påverkar din kollega alls och vice versa. Långvarig stress och kroppen: det som sker när kroppen är i stress (stridsberedskap) tex: hjärtat hjärnans aktivitet på alert, att hjärtat slår snabbare, utsöndring av kortisol är i långvariga doser skadligt både fysiskt och psykiskt för någon och kan leda till diverse psykiska och fysiska problem och sjukdomar. Kronisk stress Larmberedskap, Motstånd, Utmattning syndrom: Individens fysiska, psykiska och sociala förmåga försämras. symtom att kroppen sakta men säkert förlorar sina förmågor. Tex: stresskänslighet, trötthet, huvudvärk, ständig värk i kroppen och bortdömning av kroppsdelar. Tröttheten vid utmattning: fysisk trötthet, intellektuel, existensiell trötthet, emotionell trötthet och social trötthet. Dessa i sin tur bidrar till olika negativa fysiska, psykiska och sociala symtom. Depression: Liknande symtom som vid utmattning, Individens fysiska, psykiska och sociala förmåga försämras. Har låg motivation, ofta trött eller har sömnproblem, förlorad motivation och känner sig hjälplös. Kroppsliga sjukdomar: Det kan vara lättare sjukdomar som förkylningar, men även livshotande sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt och cancer. Stress kan även förvärra sjukdomar som redan uppstått. (psykologins grunder) Vid stress utsöndras katekolaminer och kortikosteorider, vilket påverkar vår kropps hjärta och blodkärl negativt. Vid extrem understimulering: hjärnan och nervsystemet producerar sin egen stimulans genom hallucinationer. Diopatisk/oklar smärta: uppstår ofta när man har långvarigt stresspåslag. Smärtsystemet är över aktiverat, vet ej när det ska slås på eller av. Individen uppfattar stark smärta men man kan inte se vart smärtan kommer ifrån, det är felsignaler. Smärtan är mycket svårt att medicinera. Funktionsnivån sänks kraftigt hos individen Plötslig stress/trauma PTSD: är en diagnos som kan följa till stark stress som en reaktion av ett trauma. Olika symptom för trauma är: - Intrusion, alltså att traumat återupplevs i form av flashbacks, mardrömmar och andra fantasier. - Undvikande. Man undviker stimuli som påminner om det inträffande och blir känslolös och ointresserad. Man är perceptuellt förinställd på traumarelaterade stimuli, man upptäcker de fortare och reagerar mer på dem. - Förändring av kognitiva förmågor och sinnesstämning. Minnesproblem, negativ självbild, ångest och olust. Även nedgång i intresse för aktiviteter som tidigare varit tillfredsställande. - Förhöjd aurosal, aggressivitet, självdestruktivitet och stresskänslighet. Hur hjälper man någon i en kris? * emotionellt stöd - lyssna * kognitivt stöd - hjälper till att samla info * social tillhörighet - får kontakt med anhöriga * praktiskt stöd - städa/laga mat Vilka är mer sårbara för stress? Stress sårbarhetsmodellen förklarar hur vår hälsa är beroende av vårt genetiska arv, miljön vi växer upp i samt våra sociala nätverk. Professionellt stöd vid kris? 1. förstärka den drabbades känsla av säkerhet & trygghet 2. bidra till att lugna (prata lugnt, kram?) 3. stärka känslan av självtillit + till samhället 4. stärka samhörigheten med anhöriga 5. stärka den drabbades känsla av hopp men INTE lova För ett resonemang om vilken funktion rädsla och ångest kan ha för oss människor. Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv Orsaker till ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning. Det kan till exempel vara att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka flygplan eftersom panikattacken inträffade på ett flygplan första gången Vad innebär överidentifikation och underidentifikation? Förklara varför kroppen vid stress strävar kroppen efter jämnvikt/balans? PERSONLIGHETSPSYKOLOGI Ge en kortfattad men lämplig definition av ämnet psykologi. Psykologi som vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande av människors upplevelser och beteenden. Utgångspunkten är att människor är både en biologisk, social och kulturell varelse som söker mening och tolkar sig själv och sin situation i världen. De olika perspektiven: Psykodynamiska perspektivet – Freud – Psykonalaysen Jag anser att en av många anledningarna bakom människan beteende är genom att vi formas av tidigare händelser i livet och "olösta konflikter". Anser också att det psykodynamiska synsättet i flera fall kan vara anledningarna till att människor utvecklar psykiska problem eller störningar både som barn eller i vuxen ålder Psykets uppbyggnad, består av: SKYDDA SIG FRÅN ÅNGEST Medvetande: Det är det vi människor är medvetna om här och nu. Vart vi är, vad vi gör och hur vi mår just nu känslor och tankar. Förmedvetna: Där finns minnen, information och kunskap som vi alltid bär med oss men som vi inte ständigt bär med i vårat medvetande. Vi kan ta fram information ifrån det förmedvetna när den behövs plockas fram, eller när vi blir påminda om dem. Omedvetna: Allt du upplevt i ditt liv finns kvar i ditt undermedvetna. (Känslor, tankar och minnen) som man inte lätt kan plocka fram, man vill helst inte komma ihåg dem, det kan vara trauma eller dåliga barndomsminnen. DETET, JAGET, ÖVERJAGET (DRIFTER) Överjaget: Vi börjar nu utveckla ett samvete,moral och en idealbild om hur man vill eller ska vara. Detta styrs av normer i samhället och plikter som vi känner att vi har mot andra och oss själva. Jaget: Jaget är medvetet och utvecklas senare hos barnet när den börjar få en realistisk bild av omvärlden. Jaget är medveten om omvärldens krav och normer och har utvecklat ett förnuft. Jaget är den del av personligheten som ska sätta detets önskningar i verk. När detet känner lust kan jaget hjälpa detet att få lusten tillfredsställd. Jaget står för sinne, minne motorik, tänkande, språk och verklighets prövning jaget kan skilja på vad som är fantasi och vad som är verklighet. Jaget har lärt sig att det ibland är bra att ignorera jagets plötsliga lust till något för att vinna något större på sikt. Detet: är för oss omedvetet och består utav våra drifter och behov som sex, aggression, överlevnadsdrifter och impulser. Freud menar att Detet är medfött och drivs av en människas lustprinciper. Behaviorismen Association Länka samman händelser Trigga beteende -Handlar om yttre miljöfaktorer som och styr våra handlingar. -Pavlo och Watson pratar om att man föds som tabula rasa, alltså ett oskrivet blad som fylls på av de handlingar man gör och hur omgivningen påverkar en. - Watson säger att människan är ett resultat av betingning, alltså att man formas och kontrolleras genom att man blir manipulerad av miljön. - Att synsättet anser att negativa tankar, känslor, attityder och handlingar beror på felinlärning och att det går att bota genom ny inlärning och träning genom att öva in nya beteende mönster. Den operanta betingningen handlar om positiv- och negativ förstärkning, samt bestraffning. Denna typ av betingning används när man vill uppnå ett önskvärt beteende eller få bort ett icke-önskvärt beteende hos någon. Positiv förstärkning är när man vill uppnå ett önskvärt beteende. Man gör detta genom att ge positiva indikationer eller ”belönar” personen som utför det önskvärda beteendet. Negativ förstärkning handlar också om att uppnå ett önskat beteende, men istället för agera via belöning, tar man bort någonting som enligt personen med det icke-önskvärda beteendet är obehagligt. Detta leder till att personen förstår att det önskvärda betetendet inte är obehagligt. Bestraffning är i syfte att få bort ett icke-önskvärt beteende. Detta sker genom att ta bort någonting som uppfattas som positivt eller behagligt från personen. Klassisk betingning: När vi lär oss något genom inlärningssättet klassisk betingning så lär vi oss att associera två olika stimuli med varandra och det gör att det ena stimulis börjar skapa en viss respons hos oss som från början endast härstammade från det andra stimulis. En klassiska betingningen handlar om passivt inlärande genom association. En tydligare förklaring är att du associerar en känsla till någonting som hänt tidigare. Detta har skett undermedvetet vilket innebär att man omedvetet känner, tänker och agerar baserat på tidigare händelser. Detta förklarar alltså varför du blir glad när du hör en speciell sång. Utsläckning: Syftet med klassisk betingning är att hjälpa individen att anpassa sig till sin miljö. Vad händer då om miljön förändras och den tidigare inlärningen/förutsägelsen inte längre stämmer? Jo, då kan det inlärda beteendet släckas ut. Detta händer om man utsätts för det ursprungliga stimuli utan att det andra stimuli är närvarande upprepade gånger. Modellinlärning: Att lära sig genom andras beteende är det samma som modellinlärning eller sk. social inlärning där vi lär oss ett beteende genom relationer med andra människor. Ibland kan vi hamna i situationer som vi inte är vana vid och blir osäkra på hur vi ska göra, men vi ser hur de andra gör och gör då likadant. Watson Stimularisering: Innebär att man reagerar på likartade föremål som liknar det man är rädd för Diskriminering: Innebär att man kan skilja på likartade stimuli Fobier/Desensibilisering, uppstår oftast i tidig barndom och det går att få bort fobierna genom att gradvis utsätta sig för dem kallas desensibilisering. Fobier kan också ärvas och fungera som försvar, tex: giftiga djur som kan döda en. Kognitivism Kognitiv psykologi är både ett område inom psykologi men också en förklaringsmodell till våra tankar känslor och beteenden. Det kognitiva perspektivet fokusera främst på hur människan tänker och tolkar sinnesintryck. (tanken är först). Den kognitiva psykologin är ett område inom psykologin som handlar om hur människan tar emot info, hur hjärnan bearbetar och lagrar info, hur vi förstår och använder vårat språk och hur vi resonerar och löser problem. Den kognitiva psykologen menar att våra tankar styr människan i hur vi mår och agerar, och tankar går men är svåra att förändra. Något som är centralt inom det kognitiva perspektivet är att först kommer tanken sen kommer känslan. Hjärnans förmåga till anpassning och organisation av tankar är grunden till våran förmåga att klara oss i livet. ”kognitiva schemat”. Det kognitiva schemat är tankarnas utgångspunkt. ”Det kognitiva schemat är ett mönster från tidigare erfarenheter och inlärning och dessa mönstren styr senare människans tankar” Piagets påstod att människans förmåga till anpassning kunde ske på två olika sätt antingen via assimilation eller ackommodation. Assimilation Är när människan använder sina befintliga scheman för att förstå sin omvärld. Människan behöver inte ändra på sitt gamla tankemönster eller ”schema” utan kan använda sina gamla tankemönster. Ackommodation Innebär att människan måste ändra sitt tankemönster eller ”scheman” för att förstå omvärlden och ta till sig nya erfarenheter. Humanismen Till skillnad från de andra två perspektiven tror den humanistiska psykologin på den fria viljan. Det är inte biologiska drifter eller mekanisk inlärning som får människan att agera utan en önskan om att finna meningsfullhet i tillvaron. I grunden har perspektivet en positiv människosyn och ser att människan har förmåga att ta ansvar och göra intelligenta val bara vi ges möjlighet att utveckla vår inre potential. Humanismen sätter människans inre möjligheter i centrum och människans självuppfattning samt behov är det som främst påverkar vårt välmående. Maslows behovstrappa Maslows tillhörde det humanistiska perspektivet som satte människans fria vilja och medvetna motiv i fokus. Maslow delade upp en människans behov i sju olika delar och tog en trappa med sju trappsteg som exempel för att lättare förstå denna teori. Denna trappa har sedan rangordnade behov och först när det nedersta behovet är tillfredsställt kan man gå upp ett steg för att tillfredsställa nästa behov. Maslow menade att om man uppfyller alla dessa steg kommer man till slut till det sjunde trappsteget som är självförverkligande. Trappan består av bristbehov, som är behov vi måste ha för att överleva. Den består även av växtbehov, behov som vi måste ha för att kunna utvecklas.. Bristbehov Första trappsteget: Fysiologiska behov som mat, sömn, värme och sex Andra trappsteget: Trygghet och säkerhet som boende, trygg ekonomi alltså ej leva i fara Tredje trappsteget: Kontakt, Kärlek och gemenskap att vi har ett behov av vänner och att ingå i en social gemenskap och att få känna och ge kärlek till andra Fjärde trappsteget: Uppskattning och accepterande, att vi har ett behov av att få uppskattning över det vi uträttar i livet och att vi blir accepterade för den vi är Växtbehov Femte trappsteget: Självbestämmande och självkontroll, att du själv kan bestämma över ditt liv att du har en fri vilja men även att du har en inre självkänsla, att du respekterar dig själv och känner dig värdefull Sjätte trappsteget: Meningsfull aktivitet, att du utför något i livet som du som individ känner är meningsfullt Sjunde trappsteget: Självförverkligande, nu har du uppnått fullständig lycka, inre frid och tillfredsställelse. KONGRUERNS/INKONGURENS Positiv psykologi Därefter dröjde det ytterligare 45 år innan ordet ”positiv psykologi” återigen dök upp på den akademiska arenan. Det var när professor Martin Seligman 1999 blev ordförande för American Psychological Association (APA). Han upprepade Maslows budskap att psykologin hittills haft en ensidig betoning på problem, sjukdomar etc, dvs livets mörkare sidor. Nu behövdes mer uppmärksamhet på det goda hos människor och världen så att vi kan förstå våra styrkor bättre och främja välmående, inte bara laga det som inte fungerar Motivation och de olika perspektiven: Biologiska perspektivet: Motiven finns för överlevnad och fortplantning. Utan motivation till vatten så dör man. Behaviorismen: Miljöns påverkar motiven, när man har dålig motivation så blir även saker man har inlärt bra/dåliga. Kognitivt perspektiv: Hur starka förväntningar individen har på ett visst mål och hur mycket individen, värderar det målet. Miljömässiga stimuli drar organismen mot ett mål. Psykodynamiska perspektivet: Den psykologiska försvararen håller motiven och driften i schack (överjaget). Humanistiska motivationsteorier: Maslows behovstrappa, motivationen bygger på tre medfödda behov ska tillfredställas: kompetens, tillhörighet och autonomi. Alltså inre faktorer -den uppstod i kritik till behaviorismen. Man började se att motivationen inte behöver yttre förstärkningar utan att vissa beteenden kommer för man tycker dem är roliga. Istället för de självförverkligande. Sätt ihop med rätt? Stimuli och association/Behaviorism Tänkande och inlärning/Kognitivism Växt, utveckling och mening/ Humanistisk psykologi Välbefinnande och siktet framåt/ Positiv psykologi Förmedvetet/ Omedvetet/ Bortträngt Överjaget/ Samvete Detet/ Impulsstyrt Associativ Nämn ett par beteenden som utmärker en narcissistisk personlighet. Diskutera också hur en sådan personlighet kan utvecklas. Symptom på narcissism En överdriven känsla av sig egen storhet. En ständig förväntan av att bli beundrad och berömd. Förväntar sig att av andra betraktas som överlägsen, även på områden där hen saknar meriter. Överdrivet skryt och förstorande av åstadkommande och talanger En upptagenhet med fantasier kring framgång, makt, briljans och skönhet. En upplevelse av överlägsenhet och att de bara passar ihop med andra, lika storartade, personer Troligen resultat av både arv och miljö. Troligtvis har narcissistisk personlighetsstörning har en extremt svag självkänsla, att ständiga skrytandet och framhävandet av sin egen storhet är ett sätt att hantera känslorna av värdelöshet. Sådana känslor av värdelöshet kan exempelvis bero på bristande föräldraskap, att man under barndomen inte blivit sedd och bekräftad, Att man haft helt orimliga krav på sig med föräldrar som aldrig blivit nöjda oavsett prestation. Kan också bero på att man fått extremt mycket uppmärksamhet med en attityd av att man är fläckfri. Varför en del personer som upplever detta blir narcissister och vissa inte beror på en mängd faktorer, precis på samma sätt som med mycket annan psykisk ohälsa vi kan drabbas av. Varför försvarsmekanismer? Gränsen mellan detet och jaget, vårt mål är att inte uppleva psykisk smärta. Saker som händer oss, våra egna tankar och önskningar kan ibland uppfattas av jaget som icke hanterbara eller opassande vilket orsakar ångestkänslor. Dessa saker kan då förpassas till det omedvetna där vårat medvetna jag inte kommer åt det. Försvarsmekanismerna är bra då de hjälper oss att klara av problem som uppstår när livet drabbar oss. Men de kan även motverka och skada vår psykiska hälsa om vi använder dem till överdrift Nämn försvarsmekanismer? +Bortträngning: man tränger bort, svåra händelser, man kastar in det i sitt omedvetna. +Förnekande: Man vill inte ens förknippas med att det har hänt. Man tar inte in budskapet man får. Går in i en chock och förnekandefas. Ilska och aggressivitet skapas gentemot en. +Projektion En person lägger över sina känslor på en annan individ. Smittar över känslor. + Förskjutning: Får ilska från en annan person och sedan lägger över den på någon annan. Tex: skit från chefen sen tar man med sig hem och agerar ut. +Regression: Om vi inte kan hantera en situatuion, går vi tillbaka i utvecklingen och beter oss ”omoget” tex: tre åring kissar på sig igen. +Identifikation: Vi försvarar får man som slagit oss, för att skydda oss själva. + Sublimering: fungerar genom att kanalisera negativa och oacceptabla impulser till beteenden som är positiva och socialt acceptabla. Vilken försvarsmekanism åsyftas? "Hanterar känslor på ett omoget sätt". Rationalisering, Regression, Reaktionsbildning, Kompensering Vilken försvarsmekanism? "Egna känslor förs över på någon annan" Projektion, Överkompensation, Sublimering, Reaktionsbildning Analysnivåer? Biologisk nivå, Kognitivistisk nivå och sociokulturell nivå. Inom psykologin brukar talas om att ta hänsyn till olika analysnivåer för att förstå mänskligt beteende. Vad menas med det? Att ta hänsyn till olika analysnivåer menas att se psykologin från olika teoretiska synvinklar för att kunna se människan med större helhet. Dessa analysnivåer ser till den biologiska nivån, den kognitiva nivån och den sociokulturella nivån. Man använder dessa nivåer för att de olika perspektiven för att kunna få en helhetsbild. Alltså om man studerar exempelvis ångest fungerar så kan man kolla hur den fungerar biologiskt (biologiskt), hur tankeprocesserna är (kognitiva) och hur man påverkas av den kultur och det sociala sammanhanget personen lever i (sociokulturella). Inom dessa analysnivåer finns sedan flera olika teorier som kan hjälpa dig att förstå människan på olika vis tex: evolutionistiskt, kognitivistiskt, behavioristiskt, humanistiskt och psykodynamiskt perspektiv. Dessa olika perspektiv är ibland motsägelsefulla och ibland kompletterande och därför är det viktigt att sa hänsyn till alla. Människan är komplex och därför krävs det flera olika infallsvinklar och glasögon för att försöka finna svar. Genom att använda sig av analysnivåer och perspektiv skapas en helhetssyn på psykologin. Karlsson menar att psykologin inte är en utan många? Svaret är att det inom psykologin finns ett antal olika perspektiv eller synsätt. Vart och ett utgör olika synsätt på hur vi kan uppfatta och förklara människors hjärna, medvetande, känslor, vårt beteende och hur det uppstår och mycket mer. Att det förekommer så många olika inriktningar beror på att det är svårt att säkert fastställa varför människor beter sig som de gör. Perspektiven inom psykologin beskriver människan på olika sätt, och alla har betydelse i att förstå hela människan. För att skapa en helhet i psykologin behövs alla perspektiven integreras. Redogör för hur du skulle kunna använda operant betingning för att förändra en människas beteende? Om jag får en anmälan om en ensamstående pappa som lämnat sina små barn ensamma hemma för att han är tvungen att arbeta. Barnen är 4 och 5 år och alldeles för små för att vara hemma ensamma. Pappan har fortsatt med sitt beteende då det har funkat för honom och barnen har enligt honom hittills inte skadats av det (beteendet har lett till önskvärt resultat.) Jag kontaktar pappan och berättar att han fått en anmälan på sig och att en utredning kring situationen är igång (pappan vet nu att han kan riskera att förlora barnen, om han inte slutar lämna dem ensamma.) Han har fått en respons på sitt beteenden som lett till ett icke önskvärt resultat Eftersom att han nu fått ett respons som han inte gillar, är chansen mindre att han inte kommer upprepa beteendet. Operant betingning baseras på effektlagen: Beteenden som leder till ett önskvärt resultat ökar i frekvens medan beteenden som inte får några konsekvenser eller leder till ett icke önskvärt resultat avtar eller slutar helt. Inom den Humanistiska personlighetspsykologin används begreppet Kongruens. Förklara med ett konkret exempel vad kongruens är. Rogers hade en tanke om att vi alla har en bild av hur vi är (självet) och en bild av hur vi skulle vilja vara (idealsjälvet). Tyvärr stämmer dessa två inte alltid bra överens och då mår vi som individer inte särskilt bra eftersom vi då är missnöjda med den egna personen, Rogers kallade detta tillstånd för inkongruens. Kongruens är inkongruensens mosats, vid kongruens är självet och idealsjälvet ungefärligt desamma och individen känner sig tillfreds med sig själv. Redogör kortfattat för varför det inte är så lämpligt att definiera psykologi som läran om själen (som det ju egentligen betyder) och ge sedan en lämplig definition av ämnet. Eftersom begreppet själ fortfarande kopplas till en så uppenbar religiös innebörd. Istället används begreppet beteende, detta begrepp innebär inte ett ställningstagande. Diskussionen om psykologi bör handla om det observerbara beteendet och inte kopplas till religion. Redogör för hur du skulle kunna använda dig av modellinlärning för förändra en människas beteende. I både kognitivismen och behaviorismen finns olika utvecklingssteg som förklarar hur man utvecklas, här finns vissa förutsättningar som behövs för att utvecklingen skall ske och en viss social inlärning skall kunna skapas. Modell inlärning är inlärningen som sker i kontakt med förebilder, för det lilla barnet är det främst tre faktorer som är extra viktigt närhet, likhet och auktoritet. -Närhet innebär vilken relation och känslomässiga band som finns till modellen, alltså har någon lättare att ta efter beteende från närstående eller familjemedlem. -Likhet handlar om att man tar mer efter någon som man kan identifiera sig med, exempelvis kön eller kulturell likhet. -Auktoritet, handlar om att då någon har auktoritet är man mer benägen till att lyssna. Alla dessa nämnda kan såklart ha både positiva och negativa konsekvenser på någons beteende Förklara och utveckla begreppet "Identifikation med agressor" Någon kan identifiera sig med människor som är goda mot dem men vissa kan också identifiera sig med människor som de egentligen behandlar dem illa. Man kan tex ”identifiera” sig med sin förövare som har psykiskt eller fysiskt misshandlat dig. Identifikationen kan förstås på olika sätt beroende på hur och var den har uppstått. Men i grunden handlar det om att man skyddar sig själv då människor identifierar sig med aggressor. Identifikation med förövaren är en försvarsmekanism som förekommer i samband med en traumatisk upplevelse. Offrets hjälplöshet är försvarsmekanismens viktigaste förutsättning; att det inte finns en möjlighet att angripa förövaren. Försvarsmekanismen triggas igång av behovet av att behålla sin självuppskattning och känslan av integritet. Redogör hur du skulle kunna använda dig av negativ förstärkning för att ändra ett beteende? MOTIVATION Maslows behovshierarki rymmer två dimensioner. Den ena beskriver ett utvecklingsperspektiv, den andra en prioriteringsordning? Sant/falskt MOTIVATION? Motivare = att vara påväg framåt eller bakåt. Definition av motivation: - En inre process som påverkar beteendets inriktning, styrka och uthållighet. -Ett tillstånd av reaktionsbenägenhet vilken kan leda till handling av något slag. (med reaktions benägenhet handlar det om att man kan göra något men det betyder inte att man kommer att göra något. - Motivation kan vara både medveten och omedveten inriktning hos en person att vilja utföra vissa handlingar. Hur blir man motiverad? För att någon ska bli motiverad så måste någon ha ett motiv, ett motiv kan vara precis vad som helst. Ett vanligt motiv för att man ska göra någon är hungrig. Då blir man motiverad att få i sig mat, kärlek eller status (det finns inget som inte kan va ett motiv) ett motiv leder till en kedja av olika handlingar. Tex: reser sig från stolen. Det är alltså motivet som styr ens handlingar jämtemot olika riktningar. Det gå att förklara aggressivt beteende på flera sätt. Karlsson presenterar 3 huvudförklaringar i detta sammanhang. Redogör här för en evolutionspsykologisk syn på aggression? Ett av huvudperspektiven på aggressivitet är den evolutionistiska synen. Den synen bygger på att det genom historien har funnits ett överlevnadsvärde för ett aggressivt beteende. Resurser: Genom historien har aggressivitet varit en viktig del för att komma över resurser, genom våld, kan man ta över resurser från andra grupper och individer för sin egen överlevnad. Försvar: Aggression har också varit ett viktigt försvar mot andra människor. Status och fortplantning: I primitiva samhällen var också aggressivitet ett sätt att uppnå status, vilket är viktigt för att överleva och kunna fortplanta sig. Genom att visa sig stark blev man mer lämplig partner för fortplantning och därmed förs gener vidare. Att delar av dessa beteende finns kvar idag och är ett arv från historien som är orsaken till aggressivt beteende, trotts att vi idag inte behöver slåss för vår överlevnad. Antag att du har en behavioristisk syn på motivation. Hur skulle du då kunna gå tillväga för att försöka motivera en person med ett missbruk att sluta med sitt drickande? Hur skulle du som socialarbetare kunna använda behaviouristiska metoder för att skapa motivation? Watson säger att människan är ett resultat av betingning, alltså att man formas och kontrolleras genom att man blir manipulerad av miljön. Att synsättet anser att negativa tankar, känslor, attityder och handlingar beror på felinlärning och att det går att bota genom ny inlärning och träning genom att öva in nya beteende mönster. Om någon exempelvis inte är motiverad till att sluta dricka alkohol skulle man kunna lägga upp ett program för denna att följa. Om hen följer programmet ser hen ser att viss positiv betingning sker varje gång hen inte dricker vilket ökar motivationen till att hen vill slutar sitt missbruk. Positiv förstärkning: är en konsekvens som läggs till för att öka sannolikheten för att beteendet upprepas i framtiden. Exempelvis kan det vara att efter en vecka kanske hen märker att denne har sparat pengar eller att hen kommer ihåg sin dotters födelsedag och kan komma till kalaset. Motivation är ett centralt begrepp i socialt arbete. En behaviorist och en kognitivist är inte helt överens om hur yttre belöningar påverkar beteendet. Beskriv kortfattat deras syn på yttre belöningar i relation till motivation. Behaviorismen poängterar betydelsen av miljöns påverkan på motiven. Att motivations begreppet kan förklara varför prestationen i inlärningen varierar. När variationen är dålig är även väl inlärda beteenden dålig. Menar dock att det är då någon får en betingning eller ej som främst ökar motivationen eller minskar den. Ett kognitivt perspektiv på motivationen betonar den betydelse de mentala processerna har på motivationen. En teori är teorin om förväntning och värdering. Enligt denna bestäms inriktning och styrka hos ett målinriktad beteende delas av hur starka individens förväntningar är på ett visst beteende ska lede till ett visst mål, dels på hur individen själv värderar målet. Starka förväntningar och högt värderat mål leder till hög motivation, svaga förväntningar och lågt värderat mål leder till svag motivation. Vad händer då om någon som har en motivation till att göra något och sedan får beröm eller någon annan ”yttre belöning” för beteendet? Enlig behaviorismen skulle beteendet öka. Enligt kognitivismen kan detta minska motivationen. Att om den beteendet blir mer beroende av yttre belöningar än av den inre glädjen kommer viljan att utföra beteendet att minska om den yttre belöningen upphör, man blir omotiverad. (Dock inte i alla fall). Behavioristisk syn på motivation ser mycket till hur själva inlärningsprocessen går till och en teori om motivation är teorin om förväntning och värdering. Redogör för denna teori med ett åskådligt exempel. Svarat ovan. En teori om motivation är teorin om förväntning och värdering. Redogör för denna teori med ett åskådligt exempel? Förväntning och värdering, är det som avgör hur stark en motivation blir. Hur högt ett mål är värderat för personen spelar in en roll och även egen förväntan på sitt beteende, om man tror man ska klara något eller inte. Detta spelar sedan in en roll för om motivationen för att utföra något blir hög, måttlig eller låg. Om ett mål är högt värderat, och man har tilltro till sin förmåga att klara något har man en hög motivation. Är ett mål däremot lågt värderat och någon har en svag tilltro till sin förmåga blir motivationen låg. Använd dina kunskaper om teorin om förväntning och värdering och redogör för hur du skulle kunna använda denna för att öka en brukares/klients motivation Tänk igenom ett exempel. Man pratar ibland om inre och yttre motivation. Redogör vad dessa begrepp betyder? Inre motivation: Det som kommer inifrån individen, en inre drivkraft. Det innebär att man gör något för sin egen skull. Det kan handla exempelvis om att man gör något för att man själv mår bra av det eller tycker det är roligt. Yttre motivation: Är motivationen som bygger på yttre belöningar eller bestraffningar. Det innebär att vi gör ett beteende för att det leder till yttre belöning tex: uppskattning av andra, lön eller uppmärksamhet. Bestraffningar kan handla om att en ungdom går på mattelektionen för annars skulle hens föräldrar bli arga. (KAN VARA SVÅRT ATT SKILJA DEM ÅT) Att bli rädd tycker de flesta av oss är obehagligt med rädsla fyller också viktiga funktioner för oss. Redogör för vilken funktion rädsla kan ha för människor? Rädsla signalerar ofta fara och har därför ett överlevnadsvärde. När vi blir rädda är det ett sätt för kroppen att berätta att vi borde undvika situationen som kan vara farlig och hotfull, vilket leder till att vi kan undvika situationer som hotar vår överlevnad. Rädsla gör kroppen stridsberedd och framkallar fysiska responsen på faran som gör att vi hanterar situationen bättre. Dessa fysiologiska responsen är fight (slåss, möta hotet), flight (fly, undvika situationen) eller freeze (spela död, blir orörlig.) Vilka tre behov strävar vi efter att uppfylla enligt SDT för att uppnå psykiskt välbefinnande? Bygger på ett antagande om att människor i grund och botten är drivkraftiga och utvecklingsorienterade. STD=SJÄLVBESTÄMMANDE 3 faktorer enligt SDT, för att nå psykiskt välbefinnande Kompetens -Innebär att känner att man själv har tillräckliga resurser/kunskap eller åtminstone möjlighet att skaffa sig den kunskapen eller resurserna som behövs för att kunna utföra ett arbete eller en uppgift. Tillhörighet -Rätt mängd av tillförlighet för att man ska må bra. -Handlar om hur ser arbetsmiljön eller gruppstationen ut på jobbet. Tex: vissa tycker om att jobba ensam, andra gillar att arbeta i grupp. Tex: är man ensamvarg och tvingas arbeta med massa personer, mår man inte bra och tvärtom om man är social och tvingas sitta i en källare och sortera papper ensam. Autonomi/ Nivå av Självbestämmande -Att ha en möjlighet till att själv kunna styra sina uppgifter. - Vissa trivs med att lägga upp dagen själv utan att bli styrd. - Andra vill ha en färdig rutin där andra talar om vad dem ska göra. (För att någon ska må bra måste hen hamna rätt i dessa tre grupperna, om någon inte befinner sig rätt utifrån sitt eget perspektiv så mår någon inte bra och då kommer man enligt denna teorin att söka sig till andra arbeten eller andra kompis sammanhang (handlar om allt som har med interaktion med andra människor att göra, så kan man omsätta modellen.) Dock lättast att förstå i ett arbetssammanhang) Self hugging? / Reiss Vi utgår från oss själva, och tror att alla fungerar likadant. Reiss menar att detta skapar sen konflikter och osäkerheter, dvs vi saknar förståelse för andras behov. Vissa har mer av det än andra. Socialpsykologi Att ha kunskap om prosociala beteenden kan vara viktigt som socionom. Tag ställning till om nedanstående påståenden är rätt eller fel. (0,5 p. för varje rätt svar) Man får mer hjälp av familjemedlemmar än av vänner och mer av vänner än av främlingar. Sant/falskt Att få hjälp verkar inte ha någon relation till om man ser bra ut. Välj ett alternativ Sant /Falskt Vilket är begreppet? Egen framgång tillskrivs dispositionella attributioner, medan motgångar förklaras situationellt. (1 p.) Välj ett alternativ: Blygsamhetsattribution, Fundamentala, attributionsfelet, Sel-serving bias Man upplever obehag eller psykisk obalans om man hamnar i en situation där ens attityder och beteenden inte stämmer överens (1 p.) Välj ett alternativ: Dissociativ identitetsstörning, Konformitet, Grupptänkande, Altruism, Sublimering Kognitiv dissonans. Vilken verkar vara den viktigaste orsaken till att deindividuation uppstår (1 p.) Välj ett alternativ: Auktoritetsstyrd, personlighet, Frustration, Låg utbildningsnivå, Upplevd anonymitet, Stora grupper Påverkande ledare Redogör för det fundamentala attributionsfelet med ett åskådligt exempel? ● Attributioner handlar om att vi gör bedömningar av orsakerna till andras och egna beteenden. Vi vill förstå varför människor beter sig på olika sätt. ● Interna och externa attributioner -Interna: vi försöker hitta orsakerna till beteendena inom personen, t.ex. personlighetsdrag - Externa: vi försöker hitta orsakerna i yttre faktorer, miljömässiga. Tex: Någon kommer försent. Interna: personen är slarvig. Externa, bussen var sen eller bilen var sönder. ● Fundamentala attributionsfelet: vi är snabba med att döma människor och tillskriver interna attributioner i hög utsträckning. Vi tror att när människor gör saker att det är ett uttryck för deras egenskaper, och glömmer att det kan bero på miljömässiga faktorer. Att ha kunskap om prosociala beteenden kan vara värdefullt för dig som socionom. a. Ge en kort definition av vad som menas med ett prosocialt beteende. (1 p) Prosocialt beteende förknippas med att hjälpa andra, att vara empatisk och att vara altruistisk. Det är troligt att evolutionen har försett oss med någon gen där som har stannat kvar hos oss människor därför att vi har större chans som grupp och art att överleva om vi hjälper andra och varandra. Empati handlar huvudsakligen om att känna igenom känslor hos andra och agera adekvat där eftersom ett stöd för den andra. Empati är därför en del av ett prosocialt beteende. Alturistiks=oegennytta Altruism innebär att göra saker för andra utan att vänta sig något tillbaka. Människor som stannar för att hjälpa när de ser någon som har fått motorstopp längs vägen eller människor som reser till fattiga regioner och utför volontärarbete agerar altruistiskt. b. För ett resonemang om vad som kan vara gynnsamma respektive ogynnsamma faktorer för att ett prosocialt beteende ska uppstå i en situation -Forskning har visat att vi är mer benägna till att hjälpa andra om denne inte orsakat sin situation själv. -Likhet, släktskap: vi hjälper personer som är lika oss själva på något sätt. Vi kanske också har en uppfattning om att vi hjälper dem skulle vi också bli hjälpta i motsvarande situation. - Släktskap: vi hjälper föräldrar, barn osv i högre utsträckning än andra. Vi utsätter oss för större uppoffringar och risker. Känslor är inblandat osv, eller att man känner ansvar, eller att vi vill rädda våra gener vidare (överlevnad). Mår dem inte bra, mår inte vi heller bra (socialt utbyte) -Empati är också en viktig faktor, om vi inte kan sätta oss in i en persons situation är vi mindre benägna till att hjälpa. - Negative-state-relief-model - Glada personer hjälper i högre utsträckning än ledsna personer. -Skuldkänslor, i vissa fall kan skuldkänslor hjälper vi i större grad för att bli av med dem känslorna. Redogör för vad som menas med självuppfyllande profetior och hur dessa uppstår. (2 p.) ● Självuppfyllande profetia: handlar om att vi känner förväntningar på oss och när vi uppfyller dessa förväntningar kan man säga att det är en självuppfyllande profetia. - Vi kan påverka beteenden genom att rikta förväntningar till det ena eller andra sättet. Vilken verkar vara den enskilt viktigaste faktorn för att deindividuation ska uppstå? (1 p.)S (UPPLEVD ANONYMITET ÄR CENTRA HÄR =REDUCERAD SJÄLVMEDVETENHET) ● I större grupper kan man känna sig anonym och göra saker man individ annars inte skulle göra. En konsekvens av masssammanhang och därmed handlar inte dedivinidiation om den lilla gruppen. ● Dedivinidiation skapar ett reducerat självmedvetande. Någon blir lite mindre medveten om vad denne känner och gör. Tex vid fotbollsmatch kan det resultera i att man kastar en flaska, skriker dumma saker, får sämre impulskontroll och blir lite dummare. Blir sämre på att planera egna aktiviteter osv. Tex: demonstrationer, där kan dedivinidiation lätt ske. ● Den anonyma identiteten behöver inte bara uppstå i massor utan kan också uppstå på grund av andra saker, tex: unniform, när man har likadana kläder, är det svårare att identifiera vem som sa och gör vad. Kognitiv dissostans? Kognitiv dissonans – ansluter till attityder ● Bristande överensstämmelse mellan värderingar, attityder och beteende - Skapar obehag ● Om vi deltar i en aktivitet som strider mot våra attityder har vi en tendens att förändra attityderna så att det blir en bättre överensstämmelse och det minskar obehag och vi bevarar självkänslan. - Tex, om vi röker ”en cigarett är väl inte så farligt”, vi hittar bortförklaringar till vårt beteende istället för att förändra beteendet också ofta en enklare väg att gå. Två sorters påverkan finns med i bilden på konformistiskt/konformt beteende i grupper. Redogör kortfattat för vilka två dessa är. Konformatism innebär följsamhet mot en grupp. Konformism är rättning efter omgivningens normer och regler och svårigheten att hävda en avvikande åsikt. - Informationell konformatism: handlar om att vi inte litar på våra sinnen. Vi tittar på linjerna och tänker att vi nog ser fel, eftersom att inte så många andra kan se fel så det nog är en själv som ser fel. Man tänker att det är en själv som missuppfattat. Vi litar inte på vår egen uppfattning och kunskap. -Normativ konformatism: När man vet att gruppen uppenbart har fel, men man väljer att ändå hålla med dem. Vi väljer oss att anpassa oss till gruppen eftersom vi inte vill avvika, det är hotfullt att avvika (utfrysta osv). Karlsson presenterar tre övergripande förklaringsmodeller till att fördomsfullt tänkande uppstår. Välj ut en av dessa och redogör för den. Det finns tre förklaringsmodeller inom fördomsfullt beteende: Biologisk, kognitivt och sociokulturellt. Biologiskt: Överlevnadsvärde, mot främlingar och hot. Sociokulturellt förklaring: förklaras med attributionsteori och med att det stärker min självkänsla när man befinner sig i en grupp. ● En del av människors identitet skapas av grupptillhörighet. Bidrar till självkänslan – ”om den grupp jag tillhör är bra, får man upplevelse om att jag är jag bra” Gruppens funktion spiller över på ens identitet. ● Fundamentala attributionsfelet: vi är snabba med att döma människor och tillskriver interna attributioner i hög utsträckning. Vi tror att när människor gör saker att det är ett uttryck för deras egenskaper, och glömmer att det kan bero på miljömässiga faktorer. Kognitiv förklaring: För att underlätta tänkandet och spara energi, dvs: kognitiva genvägar, vilket skapar stereotyper, kan vara positivt men också negativt. GE EXEMPEL, STÅR I EN AV TENTORNA Social perception? Vi använder oss av erfarenheter och kunskaper vi har för att tolka intryck, om vi inte vet något måste vi koda av allt och det tar energi. Top down process: använder oss av gamla erfarenheter för att tolka intryck. Kan skapa stereotyper. Kunskapen om prosociala beteenden har stor betydelse för socialt arbete. Man vet att antalet åskådare vid en nödsituation kan påverka vår benägenhet att hjälpa negativt. Vad beror denna åskådareffekt på? (3 p.) Åskådareffekten innebär ju fler som ser en händelse, desto mindre benägna, för att hjälpa blir vi. -Söker stöd i andra för att tolka nödsituation, om ingen annan reagerar tolkar även vi situationen som ofarlig, och väljer att inte ingripa. -Rädda för att göra bort oss, på grund av att det är flera åskådare, då väljer vi kanske väljer att inte göra något alls, då vi är rädd att göra fel. -Är det en stor mängd människor kan det också vara svårt att veta vems ansvaret är att ingripa. Om det är många som ser på finns det risk att vi känner ett mindre ansvar, och därmed blir det att ingen ingriper. En negativ sida av gruppsamvaro kan vara s.k. grupptänkande. Nämn något man kan göra i en grupp för att minska risken för att detta ska uppstå. (1 p.) Grupptänkande (eng. groupthink) är ett psykologiskt fenomen som kan utvecklas i en grupp vilken som helst – i kompisgänget, på avdelningen på jobbet eller i ledningsgrupper. Grupper med stark sammanhållning utvecklar med tiden ett särskilt sätt att tänka och får liknande normer och värderingar. Det är när gruppens strävan efter enighet värdesätts högre än ett kritiskt förhållningssätt till sina egna idéer som negativt grupptänkande inträffar. Var uppmärksam på grupptänk-signaler När gruppen börjar bete sig som en flock och medlemmarna ändrar uppfattning efter hur gruppen tänker är det en varningssignal, lyft problemet. Hur formas våra attityder enlig Karlsson?