Sociologiska perspektiv i socialt arbete VT2022 Jönköping University Analys av I, Daniel Blake Inledning I filmen I, Daniel Blake får man följa den 59 åriga änkemannen och snickaren Daniel Blake som nyligen haft en hjärtinfarkt. Daniel söker sjukpeng, men enligt myndigheterna är han arbetsför och tvingas söka arbete trotts att hans läkare avrått honom från att arbeta. Daniel hamnar i en kamp mot myndigheterna där dagarna handlar om att sitta i telefonkö och fylla i blanketter. Daniel träffar Katie, en ensamstående två barns mamma som söker bidrag. Katie anländer sent till sitt möte med myndigheterna, hon hade svårt att hitta till byggnaden. Till följd av myndigheternas strikta regler måste Katie boka ny tid och hon blir därmed helt utan pengar en tid fram. I filmen får man följa Daniel och Katies nyfunna vänskap och hur dem hjälper varandra i en byråkratisk värld där det mesta dem möter tycks vara motgångar. I detta paper kommer Daniel och Katies sociala villkor analyseras utifrån olika sociologiska perspektiv, teorier och begrepp för att förklara hur marginalisering och utanförskap skapas för att sedan koppla till normer och normalitet. Först nämns funktionalismens syn på samhället och funktionalisten Robert K. Merton (1910–2003) syn på byråkratins dysfunktioner. I analysen kopplas Katies och Daniels avsteg från normer och normalitet till byråkratins dysfunktioner, där avvikande beteende och kriminalitet benämns. Skriver om skillnaden mellan den socialdemokratiska och liberala välfärdsmodeller och kopplar till det till Daniels och Katies till synes upplevda utanförskap. Sedan analyseras Daniels och Katies situation kopplat till fattigdom, social stratifiering och intersektionalitet för att mer ingående kunna identifiera och förklara deras sociala villkor och utmaningar som dem stöter på i filmen. Resultat och Diskussion Funktionalism och byråkrati Giddens och Sutton (2021) beskriver att funktionalism är ett sociologiskt perspektiv som utgår från att samhällets olika delar är till för att upprätta moralisk konsensus, där målet är att upprätthålla ordning och stabilitet. Vidare beskrivs moralisk konsensus skapas i ett samhälle när majoriteten av människorna i ett samhälle har samma värderingar. Författarna beskriver vidare att Merton var en funktionalist som beskrev att manifesta och latenta funktioner är centrala begrepp inom funktionalismen. Manifesta funktioner är det individer av en specifik typ av social aktivitet vill skapa medvetet. Latenta funktioner är konsekvenser av denna aktivitet som medlemmarna inte är medvetna om. Vidare anser Merton enligt Giddens och Sutton (2021) att manifesta och latenta funktioner kan skapa funktioner och dysfunktioner. Metron menar att individers sociala beteenden kan bidra till funktioner som upprätthåller den sociala ordningen medan dysfunktioner är sociala beteenden som utmanar den sociala ordningen. I filmen kan myndigheterna med dess byråkratiska organisation kopplas till den funktionalistiska teorin där myndigheternas syfte verkar vara att upprätthålla ordning och stabilitet. Myndighetens manifesta funktion tycks vara att via olika verktyg återfå den sociala ordningen efter att människor av olika anledningar inte kan arbeta. Byråkrati betyder enligt Giddens och Sutton (2021) ”tjänstemannavälde”, vidare beskriver författarna Max Webers (1864–1920) syn på byråkrati. Weber anser att organisationer behöver skriftliga regler för att fungera och att byråkratin är nödvändigt och en förutsättning för det moderna samhället. Giddens och Sutton (2021) nämner även Webers syn på brister i byråkratins organisationssätt, dessa nämns inte i denna analys. Giddens och Sutton (2013) beskriver att funktionalismens syn på byråkrati är att den hjälper organisationer och intuitioner att fylla sina funktioner på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt. Vidare beskriver författarna Mertons syn på byråkratins är att dess centrala beståndsdelar kan utvecklas till dysfunktioner. Att när byråkraterna håller sig till strikta och skrivna regler kan detta bidra till ritualism, där regler följs trotts att annan lösning hade varit bättre. Merton anser enligt Giddens och Sutton (2013) även att byråkratiska regler till slut riskerar gå före organisationens mål. Att människor exempelvis via en byråkratisk organisation kan få tillsägelse om att inte ha lämnat in en blankett eller inte fyllt i den på rätt sätt och därmed inte får hjälp med sitt ärende. Vilket ger sken om att handlägga ett ärende enligt regelboken går före människors behov. I filmen tvingas Daniel fylla i formulär via en dator för att få möjlighet till bidrag, trotts att han inte vet hur man gör. När en kvinnlig anställd på myndigheten vid ett tillfälle visar omtanke och hjälper Daniel fylla i formuläret på datorn blir hon tillsagd av sin chef att sluta då det går emot reglerna. När Katie har ett inbokat möte med myndigheterna om att få bidrag nästa dag blir hon försenad med en skälig anledning. Hon blir tillsagd att lämna byggnaden och boka ny tid. Människor i närheten ser hennes frustation och erbjuder henne att ta deras tid men myndigheterna nekar då det går emot deras policys. Myndigheternas strikta regler resulterar i att Katie med hennes två barn blir utan pengar en tid fram, inte heller detta är något myndigheterna verkar ta hänsyn till. Giddens och Suttons (2021) nämner i sin bok att det inte hör till ovanligheten att människor i det nutida samhället stöter på tjänstemän eller byråkrater som verkar vara ointresserade av människors behov. Enligt Giddens och Sutton (2013) beskriver Merton vidare att en av byråkratins stora akilleshäl är att organisationen har svårt att hantera fall som behöver special behandling. Mertons beskrivna dysfunktioner kan kopplas till både Daniel och Katies kontakt och nämnda exempel med myndigheterna. Mertons dysfunktioner verkar inte bara relevanta i filmen I, Daniel Blake utan också relevanta utmaningar för det byråkratiska organisationer i vårt nutida samhälle. Byråkratins strikta regler verkar gå före människor behov vilket kan få negativa konsekvenser för människors fysiska och psykiska hälsa. Normer och normalitet, avvikande beteende och kriminellt beteende Byråkratins dysfunktioner nämnda ovan kan vara en av anledningarna till att både Daniel och Katie under filmens senare del utvecklar avvikande och/eller kriminellt beteende. Enligt Giddens och Sutton (2021) är ett avvikande beteende när människor inte följer en uppsättning normer som majoriteten i ett visst samhälle eller grupp accepterar. Vidare beskriver författarna att de flesta människorna i ett samhälle följer samhällets sociala normer, men att vissa människor avviker mer eller mindre. I Svensson (2017) beskrivs att norm är en regel eller föreskrift om hur någon i olika situationer situation bör handla, att en social norm är förbunden med sanktioner av olika slag. Författarna beskriver vidare att en norm är nära besläktat med normalitet ett begrepp som handlar om vad som anses vara ett normalt tillstånd. Svensson (2017) beskriver även att normalitet har två motpoler ”den normale” och den ”avvikande”. Tydligt är att myndigheternas strikta regler och byråkratiska organisation inte är utformad efter att möta Daniels behov. Daniel är enligt sin läkare för sjuk för att arbeta, och enlig en bedömare på myndigheterna är han för frisk för att gå på sjukersättning. Han tvingas söka arbeten via en dator för att få arbetsersättning, trotts att han inte kan ta arbeten han blir erbjuden. I slutet av filmen begår Daniel en brottslig handling samtidigt som han bryter mot samhällets normer då han vandaliserar myndigheternas byggnad med en text om rop på hjälp för sin egen överlevnad. Som tidigare nämnt anländer Katie och hennes två barn sent till ett inbokat möte med myndigheterna och trotts att hon har en skälig anledning, tvingas hon boka om sitt möte och får inget bidrag nästa kommande dag. Bemötandet resulterar i att hon tvingas in i kriminellt beteenden då hon begår stöld i butik, senare tvingas Katie in i prostitution som kan ses som ett normbrytande och därmed avvikande beteende Hon utför kriminellt/avvikande beteende då hon måste försörja sig själv och sin familj. Daniels och Katies kriminella och avvikande beteenden kan kopplas till myndighetens byråkratiska dysfunktioner och att de där med tvingas bryta mot samhällets normer och normalitet för att försörja sig själva. Välfärd och utanförskap Daniel och Katies avvikande/kriminella beteende kan bortsett från att kopplas till en konsekvens av byråkratins organisationssätt även kopplas till en konsekvens av hur samhällets välfärd är utformad. Giddens och Sutton (2021) beskriver att den socialdemokratiska välfärdsregimen är kraftig avvarufierade. Att välfärdstjänster tilldelas till alla medborgare (universella förmåner). I filmen finns flest tecken finns att filmen utspelar med en stat var politiska styre utförs med flest likheter mot en liberalistisk välfärdsmodell. Enligt Giddens oh Sutton (2021) är välfärden i en liberalistisk välfärdsmodell kopplad till marknaden. Behovsprövande förmåner kan ges till de som är akut behövande. Att behovsprövningen dock är kopplat till ett stigma då största delen av befolkningen förväntas betala för sin egen välfärd på marknaden (Giddens & Sutton 2021). Om Daniel och Katie hade levt under socialdemokratiska välfärdsregimer hade deras ekonomiska situation kanske inte varit lika akuta då deras grundläggande utgifter varit säkrade av välfärdsstaten. Giddens och Sutton (2021) beskriver att fattigdom och utanförskap kan lindras genom hur välfärdsstaten är utformad. Utanförskap används för att definiera olika typer av utanförskap i samhället. Begreppet används oftast för att beskriva segregation, arbetslöshet eller ekonomisk utsatthet vilket är faktorer som bidrar till att människor upplever sig vara utestängda från en större samhällsgemenskap (Karlsson et al., 2013). Daniel och Katie verkar känna av utanförskap dels till följd välfärdsmodellens utformning då välfärdstjänster främst verkar vara kopplade till marknaden. Varken Daniel eller Katie verkar kunna vara en del av den sociala gemenskapen till följd av arbetslöshet och deras ansträngda ekonomiska situation. Delvis har de inget arbete att gå till och inte heller har de råd att delta i olika sociala aktiviteter. Ett exempel är när Daniel stöter på en gammal kollega och han frågor om han ska med och ta en öl, Daniel är tvungen att tacka nej delvis på grund av att hans ekonomi inte verkar tillåta det. Fattigdom Både Daniel och Katie verkar lever ett liv i fattigdom. Enligt Giddens och Sutton (2021) delas fattigdom in i absolut fattigdom och relativ fattigdom. Absolut fattigdom definieras utifrån idé om överlevnad, att någon inte kan tillfredsälla grundläggande behov för att hålla sig fysisk frisk tex: tillräcklig näring, skydd och kläder. Relativ fattigdom och kopplas till den generella levnadsstandarden och inkomst i ett specifikt samhälle. Måttet för att leva i relativ fattigdom anses vara då någon lever mindre än 60 procent av medelinkomsten i ett land. Daniel och Katie verkar leva med relativ fattigdom då de har tillräckligt med mat, skydd och kläder för att hålla sig fysiskt friska. I filmen visas det dock hur Katie inte har råd att mätta sig själv, vilket kan tyda på absolut fattigdom. Senare blir hon dock tilldelad mat gratis i en av samhällets matbanker, som är till för de mes utsatta. Giddens och Sutton (2021) beskriver att fattigdom kan förklaras utifrån två kategorier varav den första förklarar att fattiga individer betraktas som ansvariga för sin fattigdom varav den andra teorin förklarar att fattigdom skapas och reproduceras av strukturella samhällets strukturella krafter. Jag väljer att i denna analys analysera Daniels och Katies fattigdom utifrån den andra skrivna teorin. Teorin förklarar att orsaken till fattigdom är strukturella krafter som klassposition, kön, etnisk tillhörighet eller yrkesposition och att dessa faktorer senare kan påverka resursfördelningen i samhället. I denna analys kopplar jag Daniels och Katies fattigdom till bland annat det sociala stratifiering systemet. Detta för att analysera hur strukturella krafter utanför deras kontroll styr deras möjligheter i livet. Social stratifiering I Giddens och Sutton (2021) beskrivs social stratifiering vara ett begrepp som används för att beskriva samhällets sociala ojämlikheter bland individer och grupper. Vidare förklarar författarna att människors rang i stratifieringssystemet bestäms av exempelvis: tillgångar och egendom, kön, ålder, religiös tillhörighet eller militär rang. Beroende på ”rang” i stratifieringssystemet har människor olika tillgång till förmåner, ju högre upp man befinner sig i systemet desto fler förmåner och ju lägre ner desto färre förmåner har någon till sitt förfogande. Författarna beskriver vidare att rangordningen i hierarkin är beroende av sociala kategorier där människor har flera gemensamma drag utan att de behöver identifiera sig med varandra. Beroende på plats i stratifiering systemet styrs människors möjligheter och erfarenheter. Utifrån ett historiskt perspektiv har det främst funnits fyra stratifieringssystem slaveri, klass, stånd och klass (Giddens och Sutton, 2021). Berger (1986) (refererad i Giddens och Sutton, 2021) nämner att i det industrikapitalistiska samhället har de flesta officiella kastsystemen redan lämnat plats för klass baserade systemen. Gidden och Sutton (2021) beskriver att den generella definitionen av klass är en storskalig grupp av människor som befinner sig i en likartad ekonomisk situation, något som starkt påverkar deras livsstil. Att tillgångar, kapital och yrke är huvudsakliga grunden för klasskillnader. Social stratifiering är ett begrepp kopplas till de olika motgångar både Daniel och Katie stöter på i filmen. Tydligt är att både Daniel och Katies upplevda fattigdom bland annat kan kopplas till deras rang i stratifieringsysemet där de på grund av sin klass verkar ha brist på tillgångar och egendom och därmed tilldelas mindre förmåner vilket styr deras möjligheter och erfarenheter i livet. Daniel verkar på grund av sin klass och rang i stratifiering systemet exempelvis inte haft förmånen att kunna teckna privata försäkringar via jobbet, vilket gör att han är helt beroende av myndigheternas hjälp vid bortfall av arbete. Daniels ekonomiska situation är vid en punkt så pass ansträngd att han tvingas sälja de flesta möblerna i hans lägenhet för att kunna betala sin hyra. Tydligt är att på grund av Daniels klass och plats i stratifiering systemet är extra utsatt för att drabbas av fattigdom. Katie nämner i filmen att hon vill ha ett arbete, för att sedan kunna börja studera. Katie verkar ha svårt att hitta ett arbete och detta kan till viss del kan man koppla att hennes klass och rang i stratifiering systemet. För att börja studera behöver Katie pengar, med brist på utbildning finns risk att Katie inte blir erbjuden arbete eller att Katie blir erbjuden lågbetalda arbeten. Detta kan resultera i att hon inte kan spara tillräckligt med pengar för att ha möjlighet till att studera. Vilket gör att Katie får svårt att komma ur sin fattigdom och plats i stratifiering systemet. Tydligt är att deras möjligheter och erfarenheter till stor del påverkas negativt av deras rang i stratifiering systemet och att det ökar risken för att hamna i utanförskap. Att om de exempelvis haft högre rang i stratifiering systemet och haft fler förmåner i form av tillgångar eller egendom hade inte behövt ha myndigheterna som enda utväg. David hade inte behövt sälja sina möbler för att försörja sig och Katie hade inte varit tvungen att snatta eller tvingas in i prostitution för att försörja sig själv och sin familj. Giddens och Sutton (2021) beskriver att begreppet intersektionalitet är fundamentalt för att förstå hur erfarenheter inte bara till följd av fattigdom påverkar det sociala livet i stort. Intersektionalitet och marginalisering Giddens och Sutton (2021) beskriver att begreppet intersektionalitet används för att analysera kring hur en rad olika sociala faktorer möts i skärningspunkter och skapar olika typer av ojämlikheter. För att sedan få en bredare förståelse för hur sociala faktorer formar individers liv och deras sociala sammanhang och hur människor ges mer eller mindre makt beroende på sociala faktorer som påverkar. Författarna fortsätter beskriva att intersektionella analyser ser till fler sociala faktorer än klass, kön, ras och sexualitet. Smooth (2010) (refererad i Giddens och Sutton, 2021) framför att intersektionella analyser används i förståelse av att identiteter är konstruktiva, att olika sociala faktorer påverkar varandra att människor ibland är förtryckta och marginaliserad och ibland priviligierad och gynnad. Marginalisering är en individs oönskade tillstånd av utsatthet, att tillståndet har en viss varaktighet och att marginaliseringen ger otillräcklig tillgång till vissa resurser. Där den drabbade får begränsat inflytande över sina egna livsvillkor (Karlsson et al., 2013). Genom att använda ett intersektonellt perspektiv kan man se hur Daniel och Katies är mer eller mindre förtyckt och marginaliserade beroende på sammanhang, vilket kan ge en mer komplex förklaring till deras sociala erfarenheter och förstå deras plats i stratifiering systemet. Sociala faktorer som är extra relevanta i Daniels sammanhang och som verkar bidrar till marginalisering är klass, ålder och funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (N. Gustavsson, hälsa och funktionshinder, 24 mars, 2022). På grund en hjärtinfarkt är Daniel inte arbetsför. Funktionsnedsättningen i samband med hans klassposition så ställs Daniel inför en ekonomisk utsatthet när han inte kan arbeta och tvingas söka bidrag hos myndigheterna för att överleva. Av myndigheterna tvingas han fylla i blanketter och söka arbete via en dator, trotts att han inte vet hur man gör, vilket kan ses som att myndigheternas organisation hänsyn till äldre personer som inte stött på datorer tidigare i sitt liv. Katie tycks vara marginaliserad främst på grund av faktorerna klass, kön och ålder. Katie får inget arbete, detta kan bero på brist på erfarenhet och utbildning vilket kan kopplas till hennes unga ålder. Katie verkar på grund av sin klassposition och rang i den sociala stratifieringen hamna i en ekonomisk utsatthet och tvingas även hon söka bidrag hos myndigheterna då hon inte lyckas få ett arbete. När hon inte får sina pengar i tid är hon som kvinna med två barn att försörja extra utsatt. Delvis på grund av sin utsatthet kopplat till klasstillhörighet och kön då hon senare tvingas in i prostitution för att försörja sig själv och sin familj då samhället hon lever i inte verkar erbjuda henne en annan utväg. I båda nämnda exemplen beskrivs hur sociala faktorer kan mötas och bidra till utsatthet och ojämlikhet vilket styr människor sociala villkor i livet. Tydligt är både Daniel och Katie blir marginaliserade av olika anledningar och att detta går ut över hans psykiska och fysiska hälsa på ett negativt sätt. Avslutning I analysen kopplas Daniel och Katies normbrytande delvis bero på byråkratins strikta regler och att de därmed tvingas in i avvikande/kriminellt beteende. Vidare beskrivs att olika välfärdsmodeller kan ha makten att förhindra olika typer av utsatthet. Nämner att fattigdom skapas och reproduceras av samhällets strukturella krafter. Vidare beskrivs att ekonomi har en koppling till klass och att människors möjligheter och erfarenheter styrs bland annat beroende på klass och rang i stratifiering systemet. Marginalisering beskrivs i analysen skapas av olika missgynnande sociala kategorier och att dessa möts i skärningspunkter och skapar olika typer av ojämlikhet beroende på rum och sammanhang. Sammanfattningsvis beskriver analysen utifrån min synvinkel hur människors möjligheter och erfarenheter styrs av strukturella krafter där individen stöter på mer eller mindre utmaningar beroende på olika sociala faktorer. Referenser Giddens, A. & Sutton, P.W. (2021). Sociologi. (Sjätte upplagan / fackgranskning och svensk bearbetning: Thomas Johansson). Lund: Studentlitteratur. Giddens, A. & Sutton, P.W. (2013). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. Svensson, K. (red.) (2007). Normer och normalitet i socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Karlsson, L.B., Kuusela, K., Rantakeisu, U. (red.) (2013). Utsatthet, marginalisering och utanförskap (1. uppl. s.152–153) Lund: Studentlitteratur.
